Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88:16

om bidrag till föräldraförsäkringen (prop. 1987/
88:100, bil. 7, litt. C2)

Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen häri proposition 1987/88:100, bil. 7 (socialdepartementet) litt. C
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m., under C 2 föreslagit riksdagen att

1. anta förslag till lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
såvitt avser ny lydelse av 4 kap. 10, 12 och 16 §§,

2. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 1 286 000 000 kr.

Lagförslaget i övrigt behandlas av utskottet i betänkande SfU 1987/88:15.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1987/88

1987/88:Sf206 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarnvårdares
barn,

2. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid den
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

3. att riksdagen beslutar att kontaktdagarna skall kunna tas ut för alla barn
oavsett omsorgsform.

1987/88:Sf207 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om samhällseffekterna av förslaget om att
blivande mammor kan sjukskrivas tre veckor före förlossningen och värdet
av att mödrarna bereds möjlighet till mindre ansträngande sysslor tiden före
nedkomsten.

1987/88:Sf235 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggd föräldraledighet
till 18 månader med ersättning enligt sjukpenningen fr.o.m. den 1 januari
1989,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att fyra månader av
föräldraförsäkringens 18 månader skall avsättas för den vårdnadshavare som
ej utnyttjat huvuddelen av föräldraledigheten då det finns två vårdnadshavare,

SfU

1987/88:16

1 Riksdagen 1987/88.11 sami. Nr 16

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökning av antalet
kontaktdagar till en vecka per barn och år samt slopande av nedre
åldersgränsen,

4. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1988/89
anslår 3 000 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Sf239 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan
ändring i lagen om allmän försäkring att den s.k. BB-avgiften avskaffas.

1987/88: Sf242 av Kerstin Göthberg och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att tillfällig föräldrapenning för besök i skolan skall utgå med två
dagar per år under hela låg- och mellanstadietiden.

1987/88:Sf247 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av föräldraförsäkringen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion So613.

1987/88:Sf249 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
vårdbidrag och ersättning enligt föräldraförsäkringen skall kunna utgå
samtidigt enligt det anförda.

Motiveringen återfinns i motion So615.

1987/88:Sf251 av Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ersättning från föräldraförsäkring till förälder vars dagbarnvårdares barn är
sjukt.

1987/88:Sf262 av Mona Sahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ändring av
lagen om allmän försäkring så att tillfällig föräldrapenning också skall utgå
om daghem tvingas stänga på grund av sjukdom.

1987/88:Sf268 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del beslutar att
slopa 60-dagarsgränsen för tillfällig föräldrapenning,

4. att riksdagen beslutar om en lagändring som ger föräldrar med
vårdbidrag rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall det är fråga om en
tillfällig försämring av det handikapp som ligger till grund för vårdbidraget.

Motiveringen återfinns i motion So235.

1987/88:Sf271 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om i tiden utsträckt
rätt för föräldrarna att utnyttja kontaktdagarna för skolbesök.
Motiveringen återfinns i motion Ub272.

1987/88:Sf282 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning av tillfällig föräldrapenning när daghemmet oplanerat stängs.

1987/88:Sf284 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilande SGI för föräldrar
till svårt långvarigt sjuka små barn.

SfU 1987/88:16

1987/88:Sf304 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till C 2,
Bidrag till föräldraförsäkringen, anvisar ett med 20 milj. kr. ökat förslagsanslag
om 1 306 000 000 kr.

1987/88:Sf314 av Rune Backlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen avslår den föreslagna ändringen i 4 kap. 10 § lagen om allmän
försäkring.

1987/88:Sf322 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt att överlåta den
tillfälliga föräldrapenningen på det sätt som föreslås i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning så att denna rätt
kan utnyttjas när ett daghem stängs.

Motiveringen återfinns i motion So637.

1987/88:Sf328 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas
1 (delvis), att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1989 i enlighet
med motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen,

3 (delvis), att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1,
beslutar tillgodogöra statsbudgeten de socialförsäkringsmedel som frigörs
såsom i motionen anförts.

1987/88:Sf341 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personlig pappaledighet.
Motiveringen återfinns i motion So504.

1987/88:Sf342 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att garantinivån inom föräldraförsäkringen från den 1 januari 1988 skall
uppgå till 1/365-del av basbeloppet om dagen.

Motiveringen återfinns i motion So642.

Utskottet

Föräldraförsäkringen

Inom föräldraförsäkringen ryms ersättningsförmånerna föräldrapenning,
tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Under anslaget C 2.
Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av kostnaderna för
föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag, 15 %. Övriga
kostnader täcks genom socialavgifter.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning till barns födelse eller
adoptivbarns ankomst. Under 270 av dessa dagar utges föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten per dag, dock lägst med en garantinivå som för
närvarande är 60 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med
garantibeloppet 60 kr. per dag. Modern har rätt till föräldrapenning tidigast
fr.o.m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets

SfU 1987/88:16

1* Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 16

födelse. Ersättningen utges efter barnets födelse till den av föräldrarna som
till huvudsaklig del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare
har vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning.
Denna rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är
ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning.
Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Utöver
dessa dagar har en fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i
samband med barns födelse.

Föräldrapenningen kompletteras med en rätt för föräldrar till ledighet från
anställning under den tid då föräldrapenning utges. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrar att vara helt lediga så länge de vårdar barn som är
yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller åtta år eller
avslutar sitt första skolår.

I motion S028 yrkande 1 (delvis) yrkar Nils Carlshamre m.fl. i besparingssyfte
att kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen skall sänkas till 80
% av den sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den 1 januari 1989.
Besparingseffekten bör enligt yrkande 3 (delvis) i samma motion tillgodogöras
statsbudgeten genom en omfördelning av avgiftsuttaget.

Utskottet behandlade senast likartade motionskrav i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1986/87:17. Utskottet hänvisade då till tidigare
uttalande att en sänkning av kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen
till 80 % innebar ett alltför kännbart ingrepp i försäkringsskyddet vid
föräldraledighet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således
bifall till motion Sf328 yrkandena 1 och 3 i motsvarande delar.

Nils Carlshamre m.fl. begär i motion Sf342 att garantinivån för föräldraförsäkringen,
som enligt motionärerna visar en tendens att släpa efter i värde,
skall knytas till basbeloppet och bestämmas till 1/365 av detta. Garantinivån
bör enligt motionärerna avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt
delbart med fyra och skulle härigenom för år 1988 uppgå till 72 kr. om dagen.

Utskottet behandlade även ett motionskrav av denna innebörd i betänkandet
SfU 1986/87:17. Utskottet ansåg att garantinivån inte kunde bestämmas
enbart genom att basbeloppsutvecklingen tilläts slå igenom automatiskt.
Även andra omständigheter måste tas med i beräkningen, såsom det
statsfinansiella läget och behovet av andra familjepolitiska åtgärder inom och
utom föräldraförsäkringen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser
inte att det nu finns skäl att höja garantinivån. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion Sf342.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf235 yrkande 1 ett förslag om utbyggd
föräldraledighet med föräldrapenning motsvarande sjukpenningen under 18
månader fr.o.m. den 1 januari 1989. En utbyggd föräldraförsäkring är enligt
motionärerna ett bättre alternativ än vårdnadsbidrag. I motionen anförs
vidare att männens benägenhet att använda sin rätt att stanna hemma under
barnets första år knappast kan anses tillfredsställande. Motionärerna begär
därför i yrkande 2 förslag om att fyra av de 18 månaderna skall reserveras för
den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden i de fall då det finns två
vårdnadshavare.

I motion Sf341 pekar Maria Leissner på att mycket få män tar ut någon

SfU 1987/88:16

längre föräldraledighet och begär ett tillkännagivande om att minst en månad
av nuvarande föräldraledighet bör reserveras för pappans personliga bruk
och ytterligare tid när föräldraförsäkringen byggs ut.

I propositionen anges att målet är att bygga ut föräldraförsäkringen till att
omfatta 18 månader och att ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån.
Ambitionen är att utbyggnaden till 18 månader skall vara slutförd i
början av 1990-talet. Takten i utbyggnaden anges emellertid bli beroende av
de ekonomiska förutsättningarna och av avvägningen mot andra reformkrav.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med det mål för utbyggnaden av
föräldraförsäkringen som angetts i propositionen. Utskottet är emellertid
inte berett att förorda en förbättring av föräldraförsäkringen i snabbare takt
än som anges i propositionen.

Frågan om kvotering mellan föräldrarna av rätten till föräldrapenning har
utskottet behandlat vid flera tillfällen och senast i betänkandet SfU
1986/87:17. Utskottet har därvid hänvisat till föräldraförsäkringsutredningens
betänkande (SOU 1982:36) Enklare föräldraförsäkring, vari utredningen
avvisade en kvotering, eftersom en sådan skulle medföra en krångligare
administration och svårigheter ur informationssynpunkt. Vidare skulle enligt
utredningen en kvotering begränsa föräldrarnas möjligheter att själva
fördela föräldraledigheten på det med tanke på deras situation mest
ändamålsenliga sättet. En positiv utveckling när det gäller fäders uttag av
föräldrapenning borde i stället kunna uppnås genom riktade informationsinsatser
inom olika samhällsområden. Utskottet, som varit medvetet om de
fördelar ur jämställdhetssynpunkt som en kvotering skulle kunna medföra,
har mot bakgrund av vad föräldraförsäkringsutredningen anfört inte ansett
sig kunna tillstyrka en kvotering av föräldrapenningen. - Utskottet vidhåller
alltjämt denna uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf235 yrkandena
1 och 2 samt Sf341.

Föräldrapenning kan i vissa fall beräknas efter en särskild beräkningsgrund,
nämligen då en förälders sjukpenninggrundande inkomst har sänkts i
samband med ledighet för vård av barn som har fyllt ett år. Föräldrapenning
skall i sådant fall till dess barnet fyller två år beräknas efter den tidigare
sjukpenninggrundande inkomsten eller efter en på grund av löneutvecklingen
antagen högre inkomst. Är kvinnan gravid vid utgången av de två åren
med beräknad eller faktisk nedkomst inom sex månader, skall föräldrapenningen
även i fortsättningen beräknas på motsvarande sätt. En kvinna som
föder ett nytt barn inom två och ett halvt år från det tidigare barnets födelse
får alltså föräldrapenning med lägst det belopp som hon fick vid det förra
barnets födelse.

Karin Israelsson begär i motion Sf284 ett tillkännagivande att tiden under
vilken föräldrapenning får beräknas efter tidigare sjukpenninggrundande
inkomst bör utsträckas för föräldrar vilkas tidigare barn är svårt långvarigt
sjuka. Motionären framhåller att det för föräldrar som fått ett svårt
handikappat barn ofta finns både psykologiska och praktiska hinder för att
planera för ett nytt barn inom så kort tidrymd som två år och nämner att hel
tjänstledighet i dessa fall ofta beviljas under tre år efter barnets födelse. I

SfU 1987/88:16

motionen föreslås en förlängning av tidrymden med ett år och påpekas att
gruppen blir klart avgränsad, om förlängningen knyts till förutsättningen att
vårdbidrag utgår för det tidigare barnet.

Utskottet behandlade en liknande motion under 1985/86 års riksmöte (se
SfU 1985/86:22). Utskottet inhämtade därvid yttranden över motionen från
socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Socialstyrelsen uttalade sig därvid
för en förlängning av rätten att få beräkna föräldrapenning på grundval av
tidigare sjukpenninggrundande inkomst till fyra år i de fall motionen avsåg,
medan riksförsäkringsverket framhöll att specialregler av den typ som
föreslogs i motionen skulle förstärka skillnaderna mellan de föräldrar som
beviljades vårdbidrag och övriga föräldrar. Verket ansåg också att sådana
specialregler skulle komplicera regelsystemet och administrationen. Utskottet
uttalade förståelse för de synpunkter som framförts i motionen men ansåg
att, eftersom den tid som en förälder fick sin föräldrapenning beräknad på
tidigare sjukpenninggrundande inkomst nyligen hade förlängts, effekterna
av de nya bestämmelserna borde avvaktas innan eventuella förändringar
aktualiserades. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet bifall till motionen.

Utskottet vill åter uttrycka sin förståelse för de synpunkter som framförs i
motionen men vidhåller sin tidigare uppfattning och anser att effekterna av
de den 1 januari 1986 införda bestämmelserna alltjämt bör avvaktas innan
eventuella förändringar aktualiseras. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
bifall till motion Sf284.

Fr.o.m. den 1 januari 1988 görs avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård
på samma sätt som avdrag från sjukpenning vid annan sjukhusvård. Hel
föräldrapenning utgår dock alltid lägst enligt garantinivån. Till följd av
avdraget beräknas utgifterna för föräldraförsäkringen minska med drygt 20
milj. kr. per år.

I motion Sf239 begär Alf Svensson att avdraget skall avskaffas.

Riksdagens beslut om avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård
fattades så sent som i december 1987 (prop. 1987/88:46, SfU 11, rskr. 102).
Riksdagen godkände därvid utskottets betänkande, där utskottet framhöll
att det inte längre var motiverat att ha skilda regler för sjukhusvård på grund
av sjukdom och motsvarande vård i samband med förlossning. Utskottet
anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i
frågan, varför utskottet avstyrker bifall till motion Sf239.

En kvinna har, som tidigare nämnts, rätt till föräldrapenning fr.o.m. den
sextionde dagen före beräknad nedkomst. En kvinna kan också ha rätt till
havandeskapspenning, om hon har ett fysiskt påfrestande arbete, som hon
inte orkar med under graviditetens slutskede. Som förutsättning för denna
rätt gäller att kvinnan inte kan omplaceras till ett annat arbete. Havandeskapspenning
kan i dessa fall utges tidigast fr.o.m. den sextionde dagen före
den beräknade nedkomsten och längst t.o.m. den elfte dagen före denna
tidpunkt.

1 motion Sf207 begär Marianne Karlsson en utredning om samhällseffekterna
av sjukskrivning av blivande mammor tre veckor före förlossning och
värdet av att de bereds möjlighet till mindre ansträngande sysslor tiden före
nedkomsten. Motionären pekar på att de flesta kvinnor före en förlossning

SfU 1987/88:16

drabbas av tilltagande trötthet, ryggvärk och förhöjt blodtryck. Följden blir
enligt motionären oftast sjukskrivning efter för samhällsekonomin kostnadskrävande
läkarbesök. Någon egentlig sjukdomsbild föreligger inte men av
privatekonomiska skäl vill kvinnorna arbeta så länge som möjligt under
graviditeten i stället för att börja ta ut föräldraledighet. Motionären anser att
en betydande samhällsekonomisk vinst borde uppstå om kvinnorna i stället
automatiskt erhöll tre veckors sjukledighet före förlossningen.

Utskottet har ovan redogjort för de möjligheter som finns för en kvinna att
uppbära föräldrapenning eller havandeskapspenning före förlossning. Därutöver
anses i praxis tillstånd vid Rh-immunisering och flerbarnsgraviditet
rymmas inom sjukdomsbegreppet i lagen om allmän försäkring. Utskottet
anser att de möjligheter till föräldrapenning och havandeskapspenning som
redovisats är till fyllest och att frågan om rätt till sjukpenning därutöver
alltjämt bör avgöras individuellt och med hänsyn tagen till undersökande
läkares bedömning. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf207.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete
för att vårda barn under tolv år bl.a. till följd av sjukdom eller smitta
hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning
också utges för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall
barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård- eller tillsynsbehovet inte
grundat rätt till vårdbidrag. Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst
60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till föräldrar till barn som fyllt fyra
men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller
fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För
sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

Som förutsättning för att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges vid bl.a.
vård av sjukt barn krävs alltså att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete.
I förarbetena till den lagstiftning varigenom ersättning vid vård av sjukt
barn infördes, uttalades bl. a. att rätt till ersättning inte förelåg omen förälder
vårdade det sjuka barnet under semester eller annan ledighet. Ersättning
skulle inte heller utges om den andra föräldern till följd av sådan ledighet
fanns hemma och kunde ge barnet erforderlig tillsyn (prop. 1973:47, SfU 19,
rskr. 198). Enligt propositionen har det för ersättningsrätten uppställda
kravet på att en förälder skall behöva avstå från förvärvsarbete under senare
år kommit att ges en annan innebörd än vad som förutsattes vid reformens
genomförande. I propositionen påpekas att i praxis numera godtas bl.a. att
en förälder som redan är tjänstledig från sitt arbete och uppbar föräldrapenning
i samband med barns födelse kan få rätt till tillfällig föräldrapenning för
vård av samma barn, om barnet blir sjukt. I propositionen anförs vidare att
en generell möjlighet att under den pågående och ekonomiskt kompenserade
föräldraledigheten ta ut tillfällig föräldrapenning vid barns sjukdom för

SfU 1987/88:16

1** Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 16

alltför långt. Regeringen föreslår därför att tillfällig föräldrapenning skall
kunna utgå under ett barns första 240 levnadsdagar endast om barnet har
stadigvarande tillsyn inom kommunal eller annan barnomsorg eller vårdas på
sjukhus.

Rune Backlund och Karin Israelsson yrkar i motion Sf314 avslag på
propositionen i denna del. Förslaget innebär enligt motionärerna att reglerna
om föräldraförsäkringen krånglas till både för försäkringskassorna och
familjerna. Motionärerna pekar på att den förälder som inte är föräldraledig
med nuvarande regler kan utnyttja tillfällig föräldrapenning om barnet och
den föräldralediga föräldern insjuknar, medan den hemmavarande föräldern
i samma situation får sjukskriva sig och begära överflyttning av föräldrapenningen
till den andra föräldern, om förslaget går igenom.

Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att en generell
möjlighet att under pågående och ekonomiskt kompenserad föräldraledighet
ta ut tillfällig föräldrapenning för alltför långt. Riksdagen bör därför bifalla
propositionen i denna del och avslå motion S014.

Som nyss nämnts kan tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar
för varje barn och år. I propositionen föreslås att antalet dagar ökas till 90 per
barn och år. utom såvitt avser tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos
ordinarie vårdare. Som motiv anförs att det för en liten grupp föräldrar med
barn, som ofta är sjuka eller drabbas av en allvarlig sjukdom under en
begränsad tid, finns ett behov av ytterligare dagar med rätt till tillfällig
föräldrapenning.

I motion Sf268 yrkande 3 av Bengt Westerberg m.fl. anförs att förslaget är
ett steg i rätt riktning men begärs att begränsningen av antalet dagar slopas
helt för det fåtal familjer som på grund av mycket svåra omständigheter
tvingas utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen under lång tid. Om det blir
fråga om vård av permanent karaktär bör enligt motionärerna en samordning
ske med andra ersättningsformer.

Utskottet uttalade med anledning av motioner om slopande av 60-dagarsgränsen i betänkandet SfU 1986/87:17 att det för den aktuella
föräldragruppen otvivelaktigt fanns ett behov av ett bättre försäkringsskydd.
Detta var enligt utskottet fallet i situationer när de 60 dagarna per år med
tillfällig föräldrapenning inte räckte till men samtidigt förutsättningar för
vårdbidrag inte förelåg. Utskottet ansåg att man så långt möjligt borde
försöka fylla denna lucka i försäkringsskyddet och att det fanns anledning för
regeringen att undersöka om detta bäst kunde ske genom ett ökat antal
ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning eller genom ändrade bestämmelser
för vårdbidrag eller genom en kombination av regeländringar inom de
båda bidragsformerna.

Utskottet har i sitt betänkande SfU 1987/88:15 tagit ställning till ett
regeringsförslag om ytterligare en bidragsnivå inom vårdbidraget och
förordat att en sådan nivå, nämligen en fjärdedels vårdbidrag, införs. Den nu
föreslagna utökningen av antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
från 60 till 90 innebär enligt utskottets mening - särskilt med hänsyn
tagen också till den nya vårdbidragsnivån - en avsevärd förbättring för den
aktuella gruppen barn och föräldrar. Att nu helt slopa begränsningen av
antalet dagar anser utskottet sig inte kunna förorda. Utskottet utgår dock

SfU 1987/88:16

ifrån att utvecklingen på området även fortsättningsvis följs inom ramen för
riksförsäkringsverkets uppföljningsverksamhet. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sf268 yrkande 3 och föreslår att riksdagen bifaller
propositionen i vad avser antalet dagar för vilka tillfällig föräldrapenning kan
utgå.

I motion Sf249 av Olof Johansson m.fl. begärs att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå samtidigt med vårdbidrag. Motionärerna anför att det för
närvarande inte är formellt möjligt att kombinera vårdbidrag med tillfällig
föräldrapenning enligt föräldraförsäkringsreglerna, vilket innebär att föräldrar
ofta anser sig tvingade att lösa frågan genom egen sjukskrivning. I motion
Sf268 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. begärs att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå vid tillfällig försämring av det handikapp som ligger till
grund för vårdbidraget. Enligt motionärerna går föräldrar med vårdbidrag
ofta miste om tillfällig föräldrapenning eftersom ersättning enligt lagen om
allmän försäkring inte kan utgå för samma vårdbehov som ligger till grund för
vårdbidraget. Motionärerna anser att tillfällig föräldrapenning bör utgå även
för det handikapp som ligger till grund för vårdbidraget vid tillfällig
försämring av tillståndet.

Enligt gällande regler kan tillfällig föräldrapenning inte utges för vårdeller
tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Detta innebär emellertid
inte att det förhållandet att vårdbidrag utgår för ett barn utesluter rätt till
tillfällig föräldrapenning för vård av samma barn. Av förarbetena till den lag
varigenom rätten till tillfällig föräldrapenning utsträcktes till vård av barn
som fyllt tolv år framgår bl.a. följande (prop. 1984/85:78 s. 68). För barn, för
vilka vårdbidrag utges, kan tillfällig föräldrapenning endast komma i fråga
om det särskilda tillsynsbehov som uppkommit inte ligger till grund för
vårdbidraget utan innebär ett utökat tillfälligt tillsynsbehov. Försäkringskassan
måste således göra en utredning om rätten att uppbära tillfällig
föräldrapenning i de fall där vårdbidrag utges, om det inte klart framgår av
läkarutlåtande eller andra handlingar att det är fråga om sådant tillfälligt
behov.

Utskottet anser att av det återgivna uttalandet framgår att tillfällig
föräldrapenning väl kan utges för vård av barn i de fall som avses i
motionerna, även om vårdbidrag utgår för barnet. Utskottet förutsätter att -i den mån oklarhet föreligger om reglernas tillämpning - riksförsäkringsverket
tillser att erforderlig information ges till försäkringskassorna. Något
riksdagens uttalande med anledning av motionerna Sf249 och Sf268 yrkande
4 är därför enligt utskottets mening inte påkallat.

I två motioner, Sf247 yrkande 1 (delvis) av Alf Svensson och Sf322 yrkande
1 av Bengt Westerberg m.fl., begärs förslag om möjligheten att överlåta
rätten till tillfällig föräldrapenning till annan anhörig eller närstående. I
motion Sf247 avses sådan rätt för ensamstående föräldrar medan motionärerna
i motion Sf322 önskar rätt till tillfällig föräldrapenning för annan
närstående även i andra fall.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat denna fråga
(se SfU 1987/88:6). Utskottet hade då inhämtat yttranden i frågan från
riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, socialstyrelsen och Svenska
kommunförbundet. I betänkandet framhöll utskottet inledningsvis att

SfU 1987/88:16

föräldraförsäkringen, som infördes år 1974. successivt byggts ut och förbättrats,
inte minst i fråga om den tillfälliga föräldrapenningen. Trots olika
genomförda reformer var dock utskottet införstått med att speciellt ensamstående
och ensamboende föräldrar hade ett stödbehov vid barns
sjukdom som inte täcktes av föräldraförsäkringens regelsystem. Utskottet
var av principiella skäl tveksamt till möjligheten att överlåta rätten till
tillfällig föräldrapenning till någon närstående eftersom det kunde befaras att
en sådan utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning skulle medföra att
kommunerna ytterligare minskade sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten
och att socialförsäkringen således fick ta över kommunernas ansvar.
Vidare kunde ett genomförande av förslaget medföra såväl administrativa
som tillämpningsmässiga problem. Med hänsyn till att flertalet remissinstanser
trots redovisade invändningar ändå tillstyrkt att frågan utreddes ville
utskottet inte motsätta sig att en förutsättningslös utredning kom till stånd för
att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av att kunna
överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående. Utredningen
borde enligt utskottet bl.a. redovisa de administrativa konsekvenserna av
en sådan åtgärd och kostnaderna för försäkringen. Vidare förutsatte ett
klarläggande av de ensamstående och ensamboende föräldrarnas behov att
kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning enligt utskottets mening
också en kartläggning av ensamföräldrarnas utnyttjande av de kommunala
barnvårdarresurserna. En sådan kartläggning borde således också komma
till stånd. Vad utskottet sålunda anfört gavs som riksdagens mening
regeringen till känna (rskr. 58).

Något ytterligare tillkännagivande i frågan är enligt utskottets mening inte
påkallat. Motionerna Sf247 yrkande 1 i motsvarande del och Sf322 yrkande 1
avstyrks därför.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder
måste avstå från förvärvsarbete till följd av sjukdom hos arnum än barnet eller
dess vårdare. I motion Sf206 yrkande 1 begär Karin Israelsson och Martin
Olsson en utredning om tillfällig föräldrapenning då dagbarnvårdares egna
barn blir sjuka. Även Alf Svensson begär i motion Sf247 yrkande 1 (delvis)
ett förslag som möjliggör rätt till ersättning i sådana situationer. Ulla-Britt
Åbark och Lars Svensson begär i motion Sf251 ett tillkännagivande om att
tillfällig föräldrapenning bör utgå i nu aktuell situation.

I tre motioner tas upp den näraliggande frågan om rätten till tillfällig
föräldrapenning vid stängning av daghem på grund av sjukdom. I motion
Sf262 av Mona Sahlin och i motion Sf322 yrkande 2 av Bengt Westerberg
m.fl. begärs tillkännagivande om behovet av tillfällig föräldrapenning i
denna situation och i motion Sf282 begär Karin Israelsson och Martin Olsson
en utredning härom.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning när en förälder måste avstå
från förvärvsarbete därför att dagbarnvårdares barn är sjukt behandlades
senast av utskottet i betänkandet SfU 1986/87:17. Utskottet hänvisade därvid
till vad utskottet anfört i samma fråga vid det närmast föregående riksmötet
och till att föräldraförsäkringsutredningen hävdat att en utvidgning av
bestämmelserna på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie

SfU 1987/88:16

vårdarens barn skulle medföra en betydande utvidgning av försäkringen.
Utredningen var för sin del framför allt av kostnadsskäl inte beredd att
föreslå en sådan utvidgning. Utskottet avstyrkte bl.a. mot denna bakgrund
motioner med krav på ersättning vid sjukdom hos den ordinarie vårdarens
barn. Utskottet pekade också på att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i
allmänhet kommunen, hade ett ansvar för att ersättare fanns tillgänglig för
att sköta barnet i de situationer som avsågs i motionerna.

Utskottet har stor förståelse för de problem som påtalas i motionerna.
Enligt utskottets uppfattning finns emellertid en betydande risk att en
utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning på det sätt som anges i
motionerna skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för
barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det
kommunala ansvaret. Utskottet vill därför än en gång understryka betydelsen
av att den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen,
tillser att ersättare finns tillgänglig i sådana situationer som avses i motionerna.
Detta gäller i fråga om tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos
dagbarnvårdares barn och i än högre grad vid stängning av daghem. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf206 yrkande 1, Sf247
yrkande 1 i motsvarande del, Sf251, Sf262, Sf282 och Sf322 yrkande 2.

Flera motioner tar upp frågan om rätt till uttag av de sammanlagt 16
kontaktdagarna.

I motion Sf206 yrkande 2 av Karin Israelsson och Martin Olsson begärs att
uttaget av kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två
dagar per barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut
vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt
motionärerna större valfrihet för barnfamiljerna. I motion Sf242 pekar
Kerstin Göthberg och Rosa Östh på att utformningen av reglerna slår mycket
orättvist genom att en förälder till barn som fyller tolv år i början av januari
inte får någon kontaktdag under vårterminen i årskurs 5, medan två
kontaktdagar utgår om barnet fyller år i slutet av december. Motionärerna
begär beslut att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå under hela låg- och
mellanstadiet, oavsett när på året barnet fyller tolv år. I motion Sf271 av Ylva
Annerstedt m.fl. föreslås att rätten att utnyttja kontaktdagarna utsträcks så
att de kan användas när barnet går i högstadiet, det stadium som föräldrarna
enligt motionärerna har minst kunskap om och där problemen är störst.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf235 yrkande 3 ett beslut om att antalet
kontaktdagar utökas till en vecka per barn och år och att den nedre
åldersgränsen slopas. Det nuvarande antalet är enligt motionärerna för litet
för inskolning på daghem eller i skolan och räcker inte heller till för den
föräldramedverkan som krävs i t.ex. föräldrakooperativa daghem. För
kontaktdagar för barn under fyra år bör enligt motionärerna krävas att
barnet är inskrivet i barnomsorgen.

Vid behandlingen av förslaget i proposition 1984/85:78 om införande av
kontaktdagar avvisade utskottet, framför allt av kostnadsskäl, motionsförslag
om införande av ett större antal kontaktdagar än vad regeringen
föreslagit. Likaså avvisades motionsförslag om ett valfritt uttag av dagarna
(se SfU 1984/85:12). Utskottet, som vidhåller denna inställning, anser att en

SfU 1987/88:16

jämn fördelning av kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar,
förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en viktig period av
barnets uppväxttid. Med hänsyn härtill är utskottet inte heller berett att
förorda att rätten att utnyttja kontaktdagar utsträcks till att omfatta vare sig
barn på högstadiet eller barn under fyra år. När det gäller barn under fyra år
vill utskottet också erinra om att rätt finns till föräldrapenning med anledning
av barns födelse. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf206 yrkande 2, Sf235 yrkande 3 och Sf271.

Vad gäller det i motion Sf242 påtalade problemet med kontaktdagar på
mellanstadiet delar utskottet motionärernas uppfattning att kontaktdagar
bör kunna tas ut för skolbesök under ett läsår oavsett när på året barnet fyller
år. Regeringen bör därför med anledning av motion Sf242 lägga fram ett
förslag som gör det möjligt för föräldrar att ta ut kontaktdagar för besök i
barnets skola varje termin t.o.m. det kalenderår som barnet fyller tolv år.
Det anförda bör ges regeringen till känna.

Karin Israelsson och Martin Olsson begär i motion Sf206 yrkande 3 att
tillfällig föräldrapenning skall utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgs/orm
som utnyttjas. Kontaktdagarna kan inte utnyttjas för besök i
privata familjedaghem, vilket enligt motionärerna skapar stora orättvisor för
de föräldrar som är helt hänvisade till privata omsorgsformer i och med att
den kommunala barnomsorgen inte täcker efterfrågan.

Utskottet behandlade en liknande motion senast i betänkandet SfU
1986/87:17. Utskottet var då inte berett att förorda en utvidgning av rätten till
s.k. kontaktdagar till förskoleverksamhet som inte faller inom samhällets
barnomsorg. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därför
bifall till motion Sf206 yrkande 3.

Anslagsberäkningen

I propositionen föreslås att under anslaget Bidrag till föräldraförsäkringen
för budgetåret 1988/89 skall anvisas ett förslagsanslag av 1 286 000 000 kr.

I motion Sf235 yrkande 4 av Lars Werner m.fl. begärs att till Bidrag till
föräldraförsäkringen skall anslås 3 000 milj. kr. utöver regeringens förslag för
att täcka de i motionen framställda kraven om bl.a. utbyggd föräldraförsäkring.
Karin Israelsson m.fl. kritiserar i motion Sf304 beslutet om avdrag från
föräldrapenning vid förlossningsvård och begär att beloppet om 20 milj. kr.
skall tillföras föräldrarna och anslaget därför ökas med beloppet.

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till yrkandena i motion Sf235 om bl.a.
utbyggd föräldraförsäkring. Utskottet har vidare avstyrkt en motion om
slopande av avdraget på föräldrapenning vid förlossningsvård. Till följd
härav avstyrks bifall även till de nu aktuella anslagsyrkandena. Utskottet har
inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning under femte huvudtiteln
till anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen och tillstyrker
förslaget.

Lagförslaget

I proposition 1987/88:100, bilaga 7, framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring innefattar författningsändringar - förutom

SfU 1987/88:16

avseende föräldraförsäkringen - även i fråga om vårdbidraget. Sistnämnda
författningsändringar har behandlats av utskottet i betänkande SfU 1987/
88:15. Med hänsyn härtill lägger utskottet i bilaga fram ett nytt förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Utskottets författningsförslag
överensstämmer med regeringens förslag i dessa delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf328 yrkande 1 i motsvarande del
och yrkande 3 i motsvarande del,

2. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf342,

3. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf235 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande kvoterad föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf341,

5. beträffande särskild beräkningsgrund för föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf284,

6. beträffande avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf239,

7. beträffande sjukskrivning före förlossning
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf207,

8. beträffande tillfällig föräldrapenning undertid då annan föräldrapenning
utgår

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, litt. C 2 i
denna del, och med avslag på motion 1987/88:Sf314 antar det av
utskottet i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 10 §, 12 § andra
och tredje styckena samt 16 §,

9. beträffande antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motion 1987/88:Sf268 yrkande 3 antar det av utskottet i bilaga
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i de delar som inte berörts under moment 8 ovan,

10. beträffande tillfällig föräldrapenning samtidigt med vårdbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf249 och 1987/88:Sf268
yrkande 4,

11. beträffande tillfällig föräldrapenning till annan närstående än
förälder

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Sf247 yrkande 1 i motsvarande
del och 1987/88:Sf322 yrkande 1,

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf206 yrkande 1, 1987/
88:Sf247 yrkande 1 i motsvarande del, 1987/88:Sf251, 1987/88:Sf262,
1987/88:Sf282 och 1987/88:Sf322 yrkande 2,

SfU 1987/88:16

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf206 yrkande 2 och 1987/
88:Sf271,

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf235 yrkande 3,

15. beträffande kontaktdagar under mellanstadiet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf242 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf206 yrkande 3,

17. beträffande medelsanvisningen till föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, litt. C 2, i
denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sf235 yrkande 4 och
1987/88:Sf304 till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 286 000 000 kr.

Stockholm den 3 mars 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Ulla
Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson
(s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune
Backlund (c), Barbro Sandberg (fp), Ingegerd Anderlund (s), Karl-Erik
Persson (vpk) och Maud Björnemalm (s).

Reservationer

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
(mom. 1)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
behandlade senast” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening kräver såväl det statsfinansiella som det samhällsekonomiska
läget betydande besparingar. Det i motion Sf328 framlagda
förslaget påverkar enligt utskottets uppfattning inte nämnvärt den sociala
standarden, särskilt inte med hänsynstagande till förslagen om sänkta
marginalskatter i motion 1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. angående
skattesänkning. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget i motion
Sf328 om att den generella ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen sänks
till 80 %. Besparingseffekten av detta bör som vidare anförs i motionen
tillgodogöras statsbudgeten. Det bör ske genom en omfördelning av

SfU 1987/88:16

avgiftsuttaget. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i enlighet
med det anförda i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1989.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf328 yrkande 1 i
motsvarande del och yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 2)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
behandlade även” och slutar med ”motion Sf342” bort ha följande lydelse:
Ersättningen enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en
tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48 kr. till 60
kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst ställda familjerna.
En regel bör därför införas som gör att garantinivån automatiskt följer med
penningvärdesutvecklingen. För att åstadkomma detta bör ersättningen
enligt garantinivån fr.o.m. den 1 januari 1989 bestämmas till en trehundrasextiofemtedel
av basbeloppet. Eftersom föräldrapenning kan utgå inte bara
med helt utan också med halvt eller fjärdedels belopp bör ersättningen per
hel dag enligt garantinivån avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt
delbart med 4. Den närmare utformningen av erforderliga bestämmelser bör
ankomma på regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Sf342 ges
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf342 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen och kvoterad
föräldraledighet (mom. 3 och 4)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill”
och slutar med ”samt Sf341” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med det i propositionen angivna
målet för utbyggnaden av föräldrapenningförsäkringen, 18 månader med
ersättning motsvarande sjukpenning. Den i propositionen angivna takten för
utbyggnaden är emellertid enligt utskottets uppfattning helt otillräcklig.
Reformen är brådskande och bör därför genomföras redan fr.o.m. den 1
januari 1989.

I fråga om kvotering av föräldraledigheten mellan föräldrarna då båda är
vårdnadshavare vill utskottet framhålla följande. En kvotering behövs som

SfU 1987/88:16

stöd för männen för att de i större utsträckning än för närvarande skall stanna
hemma hos sina barn under deras första år. Detta är viktigt både för
kvinnornas situation på arbetsmarknaden och för männens syn på arbetsfördelningen
i hemmet. 4 av de 18 månadernas föräldraledighet med föräldrapenning
bör därför avsättas för den vårdnadshavare som inte utnyttjat
huvuddelen av föräldraledigheten då det finns två vårdnadshavare. I
avvaktan på att föräldraförsäkringen byggs ut till 18 månader bör minst 1
månad av nuvarande föräldraledighet reserveras för den vårdnadshavare
som inte tar ut huvuddelen av ledigheten.

Det anförda bör med bifall till motionerna Sf235 yrkandena 1 och 2 och
Sf341 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf235 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf341 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning (mom. 5)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”motion Sf284” bort ha följande lydelse:

Nya bestämmelser om tiden för en förälder att få sin föräldrapenning
beräknad efter tidigare sjukpenninggrundande inkomst trädde i kraft den 1
januari 1986. De har alltså nu gällt i drygt två år. För föräldrar till barn som
insjuknar i livshotande sjukdomar såsom olika former av tumörsjukdomar,
leukemi och svåra allergiska reaktioner ställs stora krav på vårdinsatser.
Dessa kan många gånger utsträckas över flera år och för föräldrarna kan det
vara svårt av både psykologiska och praktiska skäl att planera för ett nytt
barn inom den tid som nu gäller för rätt till föräldrapenning efter tidigare
sjukpenninggrundande inkomst. Utskottet delar därför den i motion Sf284
framförda uppfattningen att tiden bör förlängas med ytterligare ett år för
föräldrar till barn med svåra handikapp. En förutsättning för rätt till förlängd
tid i det avseende som nu är i fråga bör, såsom anges i motionen, vara att
vårdbidrag utgår. Det anförda bör med bifall till motion Sf284 ges regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande särskild beräkningsgrund för föräldrapenning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf284 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:16

5. Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård (mom. 6)

Karin Israelsson (c). Rune Backlund (c) och Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Riksdagens
beslut” och slutar med ”motion Sf239” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har visserligen nyligen fattat beslut om avdrag från föräldrapenning
vid förlossningsvård (se prop. 1987/88:46, SfU 11, rskr. 102). Utskottet
anser emellertid, såsom framhölls i en reservation av c- och vpk-ledamöterna
till utskottets betänkande, att det är viktigt att föräldrar känner att samhällets
resurser står till deras förfogande inför en så livsavgörande händelse som att
få en ny familjemedlem och att principen om att all mödravård och
förlossningsvård skall vara kostnadsfri snarast bör återinföras. Regeringen
bör därför med anledning av motion Sf239 lägga fram förslag härom i så god
tid att detta kan ske senast vid halvårsskiftet 1988.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf239 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Tillfällig föräldrapenning under tid då annan
föräldrapenning utgår (mom. 8)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med "motion Sf314” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att regeringens
förslag att inskränka rätten till tillfällig föräldrapenning under ett barns första
åtta månader innebär en försämring av föräldraförsäkringen både för
föräldrarna och för försäkringskassorna. Några större olägenheter med de
nuvarande reglerna har inte heller redovisats i propositionen. Med det
anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Sf314 bör avslå
propositionen i denna del.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande tillfällig föräldrapenning undertid då annan föräldrapenning
utgår

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sf314 och med avslag på
proposition 1987/88:100, bil. 7, litt. C 2 i denna del, avslår det av
utskottet i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 10 §, 12 § andra
och tredje styckena samt 16 §.

SfU 1987/88:16

7. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
(mom. 9)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 9 med ”kan utgå” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det i och för sig vara ett steg i rätt riktning att det högsta
antalet dagar som tillfällig föräldrapenning kan utgå per barn och år höjs från
60 till 90 dagar. För ett fåtal familjer som på grund av mycket svåra
omständigheter tvingas utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen under lång
tid är emellertid inte heller 90 dagar tillräckligt. Maximeringen av dagantalet
bör därför enligt utskottets uppfattning helt slopas. Utskottet avstyrker
således bifall till propositionen i nu behandlad del och tillstyrker bifall till
motion Sf268 yrkande 3.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf268 yrkande 3 och med
avslag på propositionen i denna del antar det av utskottet i bilaga
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i de delar som inte berörts under moment 8 ovan med den
ändring att 4 kap. 12 § första stycket erhåller följande såsom
Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

12 §'

Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt

10 § första stycket och 11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges

under högst 60 dagar för varje barn under obegränsat antal dagar,
och år. Om föräldern behöver avstå
frän förvärvsarbete av skäl som anges
i 10 § första stycket 1, 3 och 4 utges
tillfällig föräldrapenning under ytterligare
högst 30 dagar för varje barn
och år.

1 Senaste lydelse 1985:87.

8. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder
(mom. 11)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Något
ytterligare” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Såsom ovan framgått har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1987/88:6 förordat att en förutsättningslös utredning kommer till

SfU 1987/88:16

stånd för att klarlägga ensamstående och ensamboende föräldrars behov av
att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan närstående.

Enligt utskottets mening bör den förutsättningslösa utredning om föräldrars
behov att kunna överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till annan
närstående som angetts i utskottets nämnda betänkande omfatta alla
föräldrar och således inte inskränkas till ensamstående eller ensamboende
föräldrar.

Vad utskottet med anledning av motion Sf322 yrkande 1 sålunda anfört bör
ges regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande tillfällig föräldrapenning till annan närstående än
förälder

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf322 yrkande 1 och
med avslag på motion 1987/88: Sf247 yrkande 1 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m.
(mom. 12)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Rune Backlund (c) och Barbro
Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Frågan om”
och slutar på s. 11 med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning
inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på
grund av att hans eller hennes egna barn är sjuka. Om problemet inom den
kommunala barnomsorgen inte kan lösas genom omplacering till någon
annan dagbarnvårdare som känner barnet, tvingas en förälder att stanna
hemma utan rätt till ersättning. Detsammma gäller när ett daghem stängs på
grund av sjukdom hos personalen eller av andra plötsligt uppkommande
orsaker. Mot denna bakgrund anser utskottet att en utredning bör tillsättas
med uppgift att lägga fram förslag i de nu aktuella hänseendena. Det anförda
bör med bifall till motionerna Sf206 yrkande 1 och Sf282 samt med anledning
av motionerna Sf247 yrkande 1, Sf251, Sf262 och Sf322 yrkande 2 ges
regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf206 yrkande 1 och
1987/88:Sf282 och med anledning av motionerna 1987/88:Sf247 yrkande
1 i motsvarande del, 1987/88:Sf251, 1987/88:Sf262 och 1987/
88:Sf322 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

SfU 1987/88:16

10. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 13)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 12 med ”och Sf271” bort ha följande lydelse:
Vid behandlingen av förslaget i proposition 1984/85:78 om införande av
kontaktdagar avvisade utskottet, framför allt av kostnadsskäl, motionsförslag
om ett större antal kontaktdagar än vad regeringen föreslagit. Utskottet
vidhåller denna inställning och är inte heller berett att förorda att rätten till
kontaktdagar utsträcks till att omfatta barn under fyra år. I fråga om dessa
barn vill utskottet också erinra om rätten till föräldrapenning med anledning
av barns födelse. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf235 yrkande

Utskottet anser däremot att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett
visst antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut
när som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en
större valfrihet för barnfamiljer och en möjlighet att ta en längre tids ledighet
vid t.ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Detta bör med anledning
av motion Sf206 yrkande 2 ges regeringen till känna. Utskottet är däremot
inte, såsom förordas i motion Sf271, berett att sträcka ut tiden för utnyttjande
av kontaktdagarna till högstadiet.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf206 yrkande 2 och
med avslag på motion 1987/88:Sf271 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

11. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 13)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 12 med ”och Sf271” bort ha följande lydelse:
Vid behandlingen av förslaget i proposition 1987/88:78 om införande av
kontaktdagar avvisade utskottet, framför allt av kostnadsskäl, motionsförslag
om ett större antal kontaktdagar än vad regeringen föreslagit. Utskottet
vidhåller denna inställning och är inte heller berett att förorda att rätten till
kontaktdagar utsträcks till att omfatta barn under fyra år. I fråga om dessa
barn vill utskottet också erinra om rätten till föräldrapenning med anledning
av barns födelse. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf235 yrkande

Utskottet anser däremot att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett
visst antal per år utan att det totala oförändrade antalet dagar bör kunna tas
ut när som helst under den tid då barnets ålder berättigar till kontaktdagar.
Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att
ta en längre tids ledighet vid t.ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten.

SfU 1987/88:16

Tiden för uttag av kontaktdagarna bör också sträckas ut så att kontaktdagar
kan tas ut även när barnet går på högstadiet, det skolstadium om vilket
föräldrar ofta har minst kunskap och där problemen oftast är störst. Detta
bör med bifall till motion Sf271 ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses också motion Sf206 yrkande 2.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf271 och med anledning
av motion 1987/88: Sf206 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

12. Ökat antal kontaktdagar m.m. (mom. 14)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 12 med ”Sf271” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sf235 att två
kontaktdagar per barn och år är otillräckligt vid inskolning på daghem eller i
skolan. Antalet räcker inte heller för den föräldramedverkan som t.ex.
föräldrakooperativa daghem kräver. För de angivna ändamålen behöver
också nedre åldersgränsen, fyra år, tas bort. För barn under fyra år bör dock
krävas att de är inskrivna i barnomsorgen. Antalet kontaktdagar bör därför
enligt utskottets mening snarast ökas till en vecka per barn och år. Utskottet
biträder således det i motion Sf235 yrkande 3 framlagda förslaget. Regeringen
bör därför lägga fram förslag om ett fr.o.m. den 1 januari 1989 ökat antal
kontaktdagar utan nedre åldersgräns i enlighet med det anförda.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ökat antal kontaktdagar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf235 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 16)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Rune Backlund (c) och Barbro Sandberg
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning utgå för kontaktdagar
oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det finns ingen
anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina barn i ett privat
familjehem. Detta gäller så mycket mer som förhållandet på många håll är
sådant att kommunen inte kan erbjuda barnomsorg utan hänvisar föräldrarna
till privat verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att utforma och

SfU 1987/88:16

snarast lägga fram förslag härom. Det anförda bör med anledning av motion
Sf206 yrkande 3 ges regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sf206 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Medelsanvisningen till föräldraförsäkringen (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 5

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”tillstyrker förslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt bifall till yrkandena i motion Sf235 om utbyggd
föräldraförsäkring. Utskottet har emellertid tillstyrkt motion Sf239 om
slopande av avdraget på föräldrapenning vid förlossningsvård. Till följd
härav beräknas kostnaderna för föräldraförsäkringen öka med 20 milj. kr.
för budgetåret 1988/89. Enligt utskottets mening bör denna kostnadsökning i
sin helhet finansieras över statsbudgeten. I enlighet med förslaget i motion
Sf304 bör därför till anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen anvisas 20
milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande medelsanvisningen till föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf304 och med anledning
av proposition 1987/88:100, bil. 7, litt. C 2, i denna del samt med avslag
på motion 1987/88:Sf235 yrkande 4 till Bidrag till föräldraförsäkringen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 306 000 000 kr.

15. Medelsanvisningen till föräldraförsäkringen (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3, 5 och 12
Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”tillstyrker förslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt bifall till yrkandena i motion Sf235 om
utbyggd föräldraförsäkring och ökat antal kontaktdagar. Utskottet har
vidare tillstyrkt en motion om slopande av avdraget på föräldrapenning vid
förlossningsvård. Till följd härav beräknas kostnaderna för föräldraförsäkringen
öka med 3 020 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Denna kostnadsökning
bör enligt utskottets mening i sin helhet finansieras över statsbudgeten. I
enlighet med förslagen i motionerna Sf235 yrkande 4 och Sf304 bör därför till
anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkring anvisas 3 020 kr. utöver regeringens
förslag.

SfU 1987/88:16

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande medelsanvisningen till föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf235 yrkande 4 och
1987/88:Sf304 och med anledning av proposition 1987/88:100, bil. 7,
litt. C 2, i denna del till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 4 306 000 000 kr.

SfU 1987/88:16

Av utskottet framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
att 4 kap. 10, 12 och 16 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

10 §2

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som
inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband
med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker
läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning
att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder
understiger 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning enligt första
stycket endast om tillsynen av barnet
är stadigvarande ordnad eller om
barnet vårdas pä sjukhus.

En förälder till barn som fyllt fyra men inte tolv år har rätt till tillfällig
föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband
med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar
(kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från
förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,
biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga
delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption
anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

12 §3

Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges un- 10 § första stycket och 11 § utges under
högst 60 dagar för varje barn och der högst 60 dagar för varje barn och

år och enligt 10 § andra stycket under år. Om föräldern behöver avstå från

högst tvä dagar per barn och år. förvärvsarbete av skäl som anges i

10 § första stycket 1,3 och 4 utges tillfällig
föräldrapenning under ytterligare
högst 30 dagar för varje barn
och är.

SfU 1987/88:16

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1985:87.

3 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket utges under högst
tio dagar per barn. Sådan tillfällig
föräldrapenning utges inte för tid efter
sextionde dagen efter barnets
hemkomst efter förlossningen. Vid
adoption räknas tiden från den tidpunkt
föräldrarna fått barnet i sin
vård.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket utges under högst
två dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § fjärde stycket utges under högst
tio dagar per barn. Sådan tillfällig
föräldrapenning utges inte för tid efter
sextionde dagen efter barnets
hemkomst efter förlossningen. Vid
adoption räknas tiden från den tidpunkt
föräldrarna fått barnet i sin
vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete
vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån
föräldern går miste om löneförmånerna.

16 §4

Föräldrapenningförmåner får inte
utges till båda föräldrarna för
samma barn och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § andra och tredje styckena.

Föräldrapenningförmåner får inte
utges till båda föräldrarna för
samma barn och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § tredje och fjärde styckena.

Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn
och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig
sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandlingen
av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad
behandling.

Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel föräldrapenning
per dag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2. Den nya föreskriften i 4 kap. 10 § andra stycket tillämpas första gången
på ersättningsfall som börjar efter ikraftträdandet.

SfU 1987/88:16 '

Bilaga

4 Senaste lydelse 1985:87.

Innehållsförteckning

SfU 1987/88:16

Propositionen 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88 1

Utskottet 3

Föräldraförsäkringen 3

Föräldrapenning 3

Tillfällig föräldrapenning 7

Anslagsberäkningen 12

Lagförslaget 12

Hemställan 13

Reservationer 14

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (m) 14

2. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m) 15

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen och kvoterad föräldraledighet
(vpk) 15

4. Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning (c) 16

5. Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård (c, vpk) 17

6. Tillfällig föräldrapenning under tid då annan föräldrapenning utgår

7. Antalet ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning (fp) 18

8. Tillfällig föräldrapenning till annan närstående än förälder (fp) .... 18

9. Tillfällig föräldrapenning vid stängning av daghem m.m. (c, fp) .... 19

10. Flexibelt uttag av kontaktdagar (m, c) 20

11. Flexibelt uttag av kontaktdagar (fp) 20

12. Ökat antal kontaktdagar m.m. (vpk) 21

13. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (m, c, fp) 21

14. Medelsanvisningen till föräldraförsäkringen (c) 22

15. Medelsanvisningen till föräldraförsäkringen (vpk) 22

Bilaga, lagförslag 24