Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1987/88:15 sfu

om vårdbidrag för handikappade barn (prop. 1987/ 1987/88.15

88:46 delvis och prop. 1987/88:100, bil. 7, litt. C 3)

Propositionerna

Proposition 1987/88:46

Regeringen har i proposition 1987/88:46 (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta - såvitt nu är i fråga - förslag till ny lydelse av 9 kap. 4 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Propositionen i övrigt har behandlats
av utskottet i betänkandet SfU 1987/88:11.

Förslaget till författningsändring återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1987/88:100

FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1987/88:100, bilaga 7 (socialdepartementet)
under litt. C punkt C 3. Vårdbidrag för handikappade barn (s. 35-36)
föreslagit riksdagen att

dels anta inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 9
kap. 4 a och b §§,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 603 000 000 kr.

Propositionens förslag till lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:46

1987/88:Sf4 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att föreslagen ändring i lagen om allmän försäkring 9 kap. 4 § tredje
stycket skall lyda: ”Om en förälder vårdar flera handikappade barn som inte
fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten till helt, halvt eller fjärdedels
vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas
omfattning.” 1

! Riksdagen 1987188. IIsami. Nr 15

Rättelse: S. 10 de 14 nedersta och på s. 15 de 14 översta raderna har tillkommit.

1987/88:Sf5 av Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att skattebefrielse för merkostnadsdel av vårdbidrag skall
beslutas av skattemyndigheterna i samband med behandling av allmänna
självdeklarationen.

1987/88:Sf6 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:46 om att ej beakta
familjens totala situation vid bedömning av rätt till fjärdedels vårdbidrag för
förälder med flera handikappade barn.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf268 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en ändring av beräkningsgrunden för
vårdbidrag av handikappat barn så att det utgår med 2,5 basbelopp vid helt
vårdbidrag,

2. att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 783 000 000 kr. på anslaget
C 3. Vårdbidrag för handikappade barn.

Motiveringen återfinns i motion So235.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna 1987/88:Sf4 och 1987/
88:Sf6 yrkande 2 från riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet,
Försäkringsanställdas förbund. Handikappförbundens centralkommitté och
De handikappades riksförbund. Till Försäkringskasseförbundets yttrande
har fogats yttranden från Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads,
Hallands, Bohusläns, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
läns samt Malmöhus allmänna försäkringskassor.

En sammanställning av remissvaren finns i bilaga 4 till betänkandet.

Utskottet

Proposition 1987/88:46

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn som inte fyllt 16 år och som på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under
minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen
av rätten till vårdbidrag beaktas förutom vård- och tillsynsbehovet även
merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidrag kan
för närvarande utges med belopp som motsvarar folkpension i form av hel
eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott (för
närvarande 49 536 resp. 24 768 kr. per år). Vårdbidraget är skattepliktigt och
ATP-grundande. En del av vårdbidraget - 17, 34, 50 eller 65 % av
basbeloppet - kan bestämmas som merkostnadsdel och är då inte skattepliktig
eller ATP-grundande.

På grundval av anhörigvårdskommitténs förslag i betänkande Ds S 1981:5
infördes nya förbättrade bestämmelser om vårdbidrag fr.o.m. den 1 januari

SfU 1987/88:15

1983 (prop. 1981/82:216, SfU 18, rskr. 446). Anhörigvårdskommittén lade
även fram vissa förslag om vårdbidragets utveckling på sikt, däribland en
komplettering av vårdbidraget med en ny lägre nivå om en fjärdedels
vårdbidrag. Härigenom skulle man enligt kommittén nå ca 4 000 nya
bidragsmottagare, främst föräldrar till barn med diabetes eller med allergiska
besvär. De direkta kostnaderna för att införa en ny nivå beräknades till ca 32
milj. kr. per år. Kommittén konstaterade för sin del att det kortsiktigt inte
fanns ekonomiska förutsättningar att införa en ny nivå, en uppfattning som
delades av dåvarande socialministern i proposition 1981/82:216.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om införande av
en fjärdedels vårdbidrag, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1986/87:18. Utskottet anförde därvid att utskottet såg det som en angelägen
reform inte minst ur fördelningspolitisk synpunkt att möjligheten att få en
fjärdedels vårdbidrag snarast infördes. Härigenom skulle föräldrar till barn
med stora tillsyns- och vårdbehov och vars sjukdom och handikapp
föranleder betydande merkostnader inte längre behöva vara uteslutna från
möjligheten till ekonomiskt stöd på grund av en alltför hög bidragströskel.
Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 239).

I proposition 1987/88:46 föreslås att ytterligare en ersättningsnivå införs
inom vårdbidraget, en fjärdedels vårdbidrag. Bidraget bör motsvara en
fjärdedel av hel förtidspension från folkpensioneringen till ensamstående
jämte pensionstillskott. En fjärdedels vårdbidrag bör, liksom helt eller halvt
bidrag, utges antingen enbart för merarbete som orsakas av vård- och
tillsynsbehovet eller för merarbete och merkostnader. Den nya bidragsnivån
kan enligt propositionen tillgodose en del av dem som enligt nuvarande
bestämmelser inte anses berättigade till bidrag. Detta gäller i synnerhet dem
som har regelbundna, ofrånkomliga kostnader i kombination med visst
merarbete. Till denna kategori hör främst föräldrar till barn med diabetes
och barn med betydande allergiska besvär av olika slag.

I propositionen anförs vidare att vid bedömning av rätten till vårdbidrag
tas hänsyn till familjens totala situation. Detta innebär att en förälder med
flera handikappade barn kan beviljas vårdbidrag på grundval av det
sammantagna vårdbehovet och de sammanlagda merkostnaderna, även om
situationen för varje barn för sig inte motiverar att vårdbidrag beviljas. Att
beakta familjens totala situation vid bedömning av rätten till en fjärdedels
vårdbidrag skulle emellertid innebära att föräldrar till barn med relativt
obetydliga handikapp skulle kunna ges rätt till vårdbidrag. Enligt departementschefens
uppfattning bör vårdbidraget förbehållas föräldrar till barn
vars sjukdomar eller handikapp medför särskilda behov som klart överstiger
de individuellt varierande behoven hos friska barn. Det skulle motverka
vårdbidragets syfte att beakta ganska obetydliga sjukdomar och handikapp. I
propositionen föreslås därför att rätten till en fjärdedels vårdbidrag knyts
enbart till det vård- och tillsynsbehov och de merkostnader som hänför sig till
varje barn för sig. Däremot skall som tidigare familjens totala situation
beaktas vid bedömningen av rätt till helt eller halvt vårdbidrag.

Förslaget om införande av en ytterligare ersättningsnivå inom vårdbidraget,
en fjärdedels vårdbidrag, har inte föranlett några erinringar motionsledes,
och utskottet tillstyrker förslaget.

SfU 1987/88:15

1* Riksdagen 1987/88.11 samt. Nr 15

Förslaget om att rätten till en fjärdedels vårdbidrag skall knytas enbart till
det behov och de kostnader som hänför sig till varje barn för sig har däremot
föranlett två motioner. I motion Sf4av Karin Israelsson m.fl. anförs att det är
olyckligt att skilda regler skall gälla för olika vårdbidragsnivåer. Motionärerna
begär därför att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att även
bedömning av rätten till fjärdedels vårdbidrag grundas på det sammanlagda
behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning. Även
motionärerna i motion Sf6, Lars Werner m.fl., anser att samma bedömningsgrunder
som gäller för rätt till helt och halvt vårdbidrag för familjer med flera
handikappade barn bör gälla för fjärdedels vårdbidrag. Motionärerna
framhåller att två barn som tillsammans har ett vårdbehov motsvarande
fjärdedels vårdbidrag givetvis innebär lika mycket merarbete och merkostnader
som ett barn med motsvarande behov. I motionen begärs därför (yrkande
2) att riksdagen avslår propositionens förslag om att ej beakta familjens
totala situation vid bedömning av rätt till fjärdedels vårdbidrag för förälder
med flera handikappade barn.

Såsom inledningsvis nämnts har riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet,
Försäkringsanställdas förbund, De handikappades riksförbund
och Handikappförbundens centralkommitté yttrat sig över motionerna.

Riksförsäkringsverket anser att en flerbarnsprövning vid bedömning av
rätten till fjärdedels vårdbidrag skulle öka gränsdragningsproblemen vid
bedömning av rätten till vårdbidrag. Det skulle nämligen innebära att en
förälder till flera barn med relativt obetydliga sjukdomar eller handikapp kan
ges rätt till vårdbidrag. En flerbarnsprövning i sådana fall skulle också öka
gränsdragningsproblemen mellan vårdbidraget och den tillfälliga föräldrapenningen
och leda till svårigheter att bedöma rätten till tillfällig föräldrapenning.
Verket hänvisar vidare till en av socialförsäkringsutskottet i
betänkande SfU 1987/88:6 begärd översyn av gällande bestämmelser om
rätten till tillfällig föräldrapenning och anser att denna översyn bör innefatta
också frågor om avgränsning mot vårdbidraget. En sådan översyn av både
samordning och gränsdragning mellan vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning
bör enligt verkets mening göras innan beslut fattas om flerbarnsprövning
vid en fjärdedels vårdbidrag.

Försäkringskasseförbundet anför att förbundet delar den uppfattning som
redovisats i proposition 1987/88:46 att vårdbidraget bör förbehållas föräldrar
till barn vars sjukdomar eller handikapp medför särskilda behov som klart
överstiger de individuellt varierande behoven hos friska barn. Behovet av
omsorg eller vård hos friska barn varierar så mycket att stora svårigheter
skulle uppstå vid bedömningen av fjärdedels vårdbidrag om hänsyn skall tas
till familjens totala situation. Förbundet har förståelse för motionärernas
krav men anser att en sådan flerbarnsprövning även innebär att gränsdragningsproblematiken
med den tillfälliga föräldrapenningen ökas. Förbundet
finner det mer angeläget att möjligheten till att införa tre fjärdedels
vårdbidrag prövas.

Försäkringsanställdas förbund anser att vid all bedömning av rätt till
vårdbidrag skall nuvarande tillämpningsregler gälla, dvs. hänsyn skall tas till

SfU 1987/88:15

familjens totala situation. Förbundet instämmer således helt i vad motionärerna
anför och föreslår att motionerna bifalls.

De handikappades riksförbund (DHR) tillstyrker motionärernas krav om att
beräkningen för vårdbidrag bör inkludera familjens totala behov även vid
fjärdedels vårdbidrag. Med en sådan lagändring blir reglerna likartade för
samtliga vårdbidragsnivåer vilket underlättar för både den enskilde och
handläggningen av ansökningarna.

Handikappförbundens centralkommitté (HCK) instämmer i de båda motionernas
yrkanden att rätten till fjärdedels vårdbidrag skall grundas på samma
villkor som gäller för helt och halvt vårdbidrag och anser det olyckligt om
olika regler skall gälla för olika nivåer.

Utskottet vill för sin del framhålla vikten av att samma regler bör gälla inom
en och samma bidragsform oavsett om bidraget utges enligt olika nivåer. Att
beakta familjens totala situation vid bedömning av rätten till en fjärdedels
vårdbidrag kan visserligen - såsom framförts i två remissyttranden - medföra
gränsdragningsproblem. Enligt utskottets uppfattning bör dock dessa problem
inte vara av sådan omfattning att det finns skäl att frångå den
flerbarnsprövning som gäller för vårdbidraget i övrigt.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sf4
och Sf6 yrkande 2 och avstyrker således propositionens förslag i nu
behandlad del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även den med anledning av
proposition 1987/88:46 väckta motionen Sf5 av Sven-Gösta Signell. I
motionen anförs att beslut om rätt till vårdbidrag fastställs av försäkringskassornas
socialförsäkringsnämnder efter noggrant gjorda utredningar. Motionären
konstaterar att socialförsäkringsnämnderna utan tvekan besitter full
kompetens, när det gäller att fastställa vårdbidragets nivå, men anser det mer
tveksamt om socialförsäkringsnämnder och deras tjänstemän besitter kompetens
att avgöra vad som skall betecknas som merkostnad. Eftersom denna
del av vårdbidraget ej är skattepliktig eller ATP-grundande borde den
bestämmas av skattemyndighet och ej av socialförsäkringsnämnd. I motionen
begärs därför förslag om att skattebefrielse för vårdbidragets merkostnadsdel
skall beslutas av skattemyndigheterna i samband med behandlingen
av den allmänna självdeklarationen.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett motiv för att öka förtroendemannainflytandet
i försäkringskassorna - genom införandet av socialförsäkringsnämnder
- var att man kunde utnyttja de förtroendevaldas praktiska
erfarenheter och kunskaper från olika områden som komplement till
tjänstemännens kunskaper om försäkringens regler m.m. (se prop. 1985/
86:73). Vidare var enligt propositionen utgångspunkten för definitionen av
socialförsäkringsnämndernas ansvarsområden att de förtroendevaldas medverkan
i socialförsäkringsärenden borde koncentreras till sådana typer av
ärenden där utgången har stor betydelse för de försäkrade från trygghets- och
försörjningssynpunkt och där avgörandet också inrymmer betydande inslag
av skälighetsbedömning. Mot denna bakgrund föreslogs i propositionen att
socialförsäkringsnämnd skulle besluta i ärenden angående bl.a. vårdbidrag.

SfU 1987/88:15

Utskottet vill också understryka vikten av att försäkringskassan fattar
beslut om samtliga socialförsäkringsförmåner och således även merkostnadsdelen
inom vårdbidraget. Med hänsyn härtill och till att socialförsäkringsnämnderna
enligt utskottets uppfattning besitter erforderlig kompetens
avstyrker utskottet bifall till motion Sf5.

Proposition 1987/88:100

I proposition 1987/88:100 föreslås att ett stöd bör införas till efterlevande
föräldrar vilkas handikappade barn har avlidit. Detta bör ske genom att det
vårdbidrag som har utgetts för barnet får utges i reducerad omfattning för viss
tid efter det att barnet har avlidit. Förlängningen bör avse en tid av åtta
månader efter den månad då barnet har avlidit, dock längst t.o.m. med den
månad då vårdbidraget annars skulle ha upphört. Reduktionen föreslås
innebära att helt vårdbidrag omvandlas till halvt sådant medan halvt
vårdbidrag reduceras till en fjärdedels vårdbidrag. I de fall en förälder vårdar
flera handikappade barn som inte fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten
till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt
merkostnadernas omfattning. Om ett barn i en sådan familj avlider bör
vårdbidrag utges till efterlevande förälder under förutsättning att barnet
ensamt motiverade ett helt eller halvt vårdbidrag. Föräldrar som enligt de i
proposition 1987/88:46 föreslagna reglerna blir berättigade till fjärdedels
vårdbidrag berörs inte av förslaget.

Propositionen i nu behandlad del har inte föranlett något motionsyrkande,
och utskottet biträder förslaget.

Såsom ovan nämnts utges vårdbidrag för närvarande med belopp som
motsvarar folkpension i form av hel eller halv förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott, vilket innebär 192 % resp. 96 % av basbeloppet
eller för närvarande 49 536 kr. resp. 24 768 kr.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf268 yrkande 1 beslut om nya
beräkningsgrunder för vårdbidraget. Motionärerna anser att bidraget skall
höjas och utges med 2,5 basbelopp vid hel förmån. De motiverar förslaget
med att vården av ett handikappat barn hemma ställer stora krav på en familj
och att en av föräldrarna ofta måste avbryta ett förvärvsarbete, vilket leder
till en svår ekonomisk situation. Till följd av den föreslagna förbättringen
anser motionärerna (yrkande 2) att 783 milj. kr. bör anvisas under anslaget C

Utskottet behandlade under föregående riksmöte en motion med samma
syfte som den nu aktuella i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1986/87:18. Utskottet hänvisade därvid till att anhörigvårdskommittén i sitt
betänkande Ds S 1981:16 tagit upp frågan om vårdbidraget även fortsättningsvis
skulle vara anpassat till nivån på förtidspension inom folkpensioneringen
eller om vårdbidraget skulle basbeloppsanknytas till en viss nivå.
Kommittén fann att en anknytning till förtidspensionen hade haft stora
fördelar genom att förbättringar av förtidspensionen utöver basbeloppsuppräkningar
även slagit igenom på vårdbidraget, och kommittén föreslog ingen
ändring av konstruktionen i detta hänseende. - Utskottet fann för sin del inte

SfU 1987/88:15

heller anledning att beloppsmässigt skilja vårdbidraget från förtidspensionen
och avstyrkte bifall till motionen.

Utskottet ser inte heller nu något skäl att beloppsmässigt skilja vårdbidraget
från förtidspensionen och avstyrker följaktligen bifall till motion Sf268
yrkandena 1 och 2.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget C

3. Vårdbidrag för handikappade barn.

Lagförslagen

I proposition 1987/88:46 framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring har - förutom såvitt avser ny lydelse av 9
kap. 4 § - antagits av riksdagen (SfU 1987/88:11, rskr. 102).

Vidare innefattar det i proposition 1987/88:100, bilaga 7, framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring förslag till
författningsändringar - förutom avseende vårdbidraget - även inom föräldraförsäkringen.
Sistnämnda författningsändringar kommer att behandlas av
utskottet i betänkande SfU 1987/88:16.

De sålunda föreslagna författningsändringarna beträffande vårdbidrag i
lagen (1962:381) om allmän försäkring bör sammanföras till ett lagförslag
med den ändring av 9 kap. 4 § som utskottet ovan förordat. Utskottets
lagförslag återfinns som bilaga 3 till betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en fjärdedels vårdbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:46 och med bifall
till motionerna 1987/88:Sf4 och 1987/88:Sf6 yrkande 2 antar det av
utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 9 kap. 4 §,

2. beträffande vårdbidragets merkostnadsdel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf5,

3. beträffande ändrade beräkningsgrunder för vårdbidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf268 yrkande 1,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, littera C 3 i
denna del och med avslag på motion 1987/88:Sf268 yrkande 2 till
Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 603 000 000 kr.,

5. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, littera C 3 i
denna del dels antar det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i de delar som
inte berörts under moment 1 ovan, dels antar det av regeringen
framlagda och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

SfU 1987/88:15

Stockholm den 1 mars 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m). Lena Öhrsvik
(s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m),
Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Margareta
Persson (s) och Barbro Sandberg (fp).

Reservationer

1. En fjärdedels vårdbidrag (mom. 1)

Doris Håvik, Ralf Lindström, Ulla Johansson, Nils-Olof Gustafsson, Lena
Öhrsvik, Ingegerd Elm och Margareta Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att syftet med vårdbidraget är att ge
ersättning till föräldrar med barn vars sjukdomar eller handikapp medför
särskilda behov som klart överstiger de individuellt varierande behoven hos
friska barn. En flerbarnsprövning vid bedömning av rätten till fjärdedels
vårdbidrag skulle dock innebära att föräldrar till barn med relativt obetydliga
handikapp kan ges rätt till vårdbidrag. Syftet med vårdbidraget skulle
därmed motverkas. Därtill kommer - såsom framhållits i remissyttrandena
från riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet - att en flerbarnsprövning
i dessa fall skulle medföra gränsdragningsproblem såväl vid
bedömning av rätten till vårdbidrag som vid bedömning av rätten till tillfällig
föräldrapenning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag att rätten till
en fjärdedels vårdbidrag knyts enbart till det vård- och tillsynsbehov och de
merkostnader som hänför sig till varje barn för sig. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motionerna Sf4 och Sf6 yrkande 2.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande en fjärdedels vårdbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:46 och med avslag på
motionerna 1987/88:Sf4 och 1987/88:Sf6 yrkande 2 antar det av
utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 9 kap. 4 § med den
ändring att paragrafen erhåller den av regeringen enligt bilaga 1
föreslagna lydelsen,

SfU 1987/88:15

2. Ändrade beräkningsgrunder för vårdbidrag och
medelsanvisningen (mom. 3 och 4)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 7 slutar med ”handikappade barn” bort ha följande
lydelse:

Att vårda ett handikappat barn hemma ställer stora krav på familjen.
Oftast måste någon av föräldrarna avbryta sitt förvärvsarbete, vilket givetvis
leder till en svår ekonomisk situation. Den förälder som stannar hemma får
ett vårdbidrag som vid helt bidrag utgår med 2x0,96 basbelopp och för år 1988
med 49 536 kr. Denna ersättning är enligt utskottets mening otillräcklig.

Det är därför angeläget att det sker en höjning av vårdbidraget. Utskottet
anser att grunden för bidraget bör vara 2,5 basbelopp. För den enskilda
familjen skulle detta innebära att ett helt vårdbidrag skulle uppgå till 64 500
kr. om året, dvs. en förbättring med ca 1 250 kr. i månaden. Det får
ankomma på regeringen att lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med
det anförda och i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 juli 1988.

Kostnaden för att höja vårdbidragets ersättningsnivå kan beräknas till 180
milj. kr. Riksdagen bör därför till Vårdbidrag för handikappade barn för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 783 000 000 kr.

dels att momenten 3 och 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändrade beräkningsgrunder för vårdbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf268 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf268 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1987/88:100, bil. 7, littera C 3 i denna del till
Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 783 000 000 kr.,

SfU 1987/88:15

I proposition 1987/88:46 framlagt

Förslag till ny lydelse av 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

4 5'

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns-
och vårdbehovets omfattning
och merkostnadernas storlek med
belopp motsvarande hel eller halv
eller en fjärdedel av hel förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen.

Om en förälder vårdar flera handikappade
barn som inte fyllt 16 år
grundas bedömningen av rätten till
helt eller halvt vårdbidrag på det
sammanlagda behovet av tillsyn
och vård samt merkostnadernas
omfattning.

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet: 17%

om merkostnaderna uppgår till 17 men inte 34% av basbeloppet:

34% om merkostnaderna uppgår till 34 men inte 50%;

50% om merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65%;

65 % om merkostnaderna uppgår till 65 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas
minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med
längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag
under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda
skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst
sex månader.

1 Senaste lydelse 1983:960.

Försäkrad förälder äger för vård
av barn som ej fyllt sexton år rätt
till vårdbidrag om barnet på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp
under minst sex månader är i behov
av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen
av rätt till vårdbidrag
skall även beaktas sådana merkostnader
som uppkommer på grund av
barnets sjukdom eller handikapp.
Vårdar föräldern flera handikappade
barn som ej fyllt sexton år grundas
bedömningen av rätten till
vårdbidrag på det sammanlagda
behovet av tillsyn och vård samt
merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns-
och vårdbehovets omfattning
och merkostnadernas storlek med
belopp motsvarande hel eller halv
förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott som svarar
mot pensionen.

SfU 1987/88:15

Bilaga 1

SfLJ 1987/88:15

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §‘

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats
genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som
avses i 35 § 3-4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag
eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän
om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller
högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med
tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension
eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller
2 mom,, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med
nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den
del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade
är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 morn., byggnad
som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i
den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet

1 Senaste lydelse 1987:1204.

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått
på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,
för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör
vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller
punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet
belopp:

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag.
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och
äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. handikappersättning enligt 9 kap.
2 och 3 §§ lagen om allmän försäk- 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,
sådan del av vårdbidrag enligt ring, sådan del av vårdbidrag enligt

9 kap. 4 § samma lag som utgör er- 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som

sättning för merkostnader samt utgör ersättning för merkostnader

hemsjukvårdsbidrag, som utgår av samt hemsjukvårdsbidrag, som ut kommunala

eller landstingskommu- går av kommunala eller landstings nala

medel till den vårdbehövande; kommunala medel till den vårdbe hövande; kommunalt

bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till
barnfamiljer eller förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll
utan barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel
till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller
annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller
ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

SfU 1987/88:15

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige
själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger
5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den
skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och
2 morn., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen
(1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eiler 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 37 § 8 mom. c) och d) taxeringslagen
(1956:623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige
under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kr.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare,
yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16
av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

SfU 1987/88:15

Bilaga 2

Av utskottet framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att nuvarande 9 kap. 4 a § skall betecknas 9 kap. 4 b §,
dels att 9 kap. 4 § samt den nya 9 kap. 4 b § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 4 a §, av följande
lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 kap.

Om en förälder värdar flera handikappade
barn som inte fyllt 16 år
grundas bedömningen av rätten till
helt eller halvt vårdbidrag på det
sammanlagda behovet av tillsyn och
vård samt merkostnadernas omfattning.

Försäkrad förälder har för vård av
barn som inte fyllt sexton år rätt till
vårdbidrag om barnet på grund
av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under
minst sex månader är i behov av
särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen
av rätt till vårdbidrag skall
även beaktas sådana merkostnader
som uppkommer på grund av barnets
sjukdom eller handikapp. Vårdar
föräldern flera handikappade
barn som inte fyllt sexton år grundas
bedömningen av rätten till vårdbidrag
på det sammanlagda behovet av
tillsyn och vård samt merkostnadernas
omfattning.

SfU 1987/88:15

Bilaga 3

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1983:960.

Regeringens förslag Utskottets förslag SfU 1987/88:15

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för B‘*aSa 3
merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet: 17%

om merkostnaderna uppgår till 17 men inte 34% av basbeloppet;

34% om merkostnaderna uppgår till 34 men inte 50%;

50% om merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65%;

65 % om merkostnaderna uppgår till 65 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas
minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med
längre mellanrum.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

Om föräldrarna till ett barn, för
vilket rätt till vårdbidrag föreligger,
lever åtskilda, får de uppbära hälften
av vårdbidraget vardera om båda tar
del i vården om barnet.

För uppdelning av vårdbidrag enligt
första stycket krävs att föräldrarna
har gemensam vårdnad om barnet
och att båda föräldrarna begär att
bidraget delas upp.

a §

Avlider ett barn, för vilket vårdbidrag
enligt 4 § utgår med belopp
motsvarande hel eller halv förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen,
utges vårdbidrag till efterlevande
förälder till och med den åttonde
månaden efter dödsfallet, dock längst
till och med den månad dä vårdbidraget
annars skulle ha upphört.

Vårdbidrag enligt första stycket utges
som halv förmån, om vid tiden
för dödsfallet vårdbidrag lämnades
med belopp motsvarande hel förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott
som svarade mot pensionen,
och i annat fall som fjärdedels
förmån.

Om det vårdbidrag som utgick vid
dödsfallet till viss del hade bestämts
som merkostnadsersättning skall
motsvarande del av vårdbidraget enligt
denna paragraf anses utgöra sådan
ersättning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 b §3

Om föräldrarna till ett barn, för
vilket rätt till vårdbidrag föreligger,
lever åtskilda, utbetalas hälften av
vårdbidraget till dem vardera om
båda tar del i vården om barnet eller, i
fall som avses i 4 a §, båda vid tiden
för dödsfallet tog del i vården.

För uppdelning av vårdbidrag enligt
första stycket krävs att båda föräldrarna
begär att bidraget delas upp
och att föräldrarna har gemensam
vårdnad om barnet eller, i fall som
avses i 4 a §, vid tiden för dödsfallet
hade gemensam vårdnad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

De nya föreskrifterna i 9 kap. 4 a § tillämpas första gången vid dödsfall
som inträffar efter ikraftträdandet.

SfU 1987/88:15

Bilaga 3

3 Senaste lydelse av förutvarande 4 a § 1982:778.

Sammanställning av remissyttranden över
motionerna 1987/88: Sf4 och 1987/88: Sf6 yrkande 2

Riksförsäkringsverket

SfU 1987/88:15

Bilaga 4

Bedömning av rätten till en fjärdedels vårdbidrag

Som framgår av redogörelsen för vårdbidragsreglernas förändringar sedan år
1974 är syftet med vårdbidraget att det skall vara en kompensation för en
förälder för det merarbete i form av vård och tillsyn och de merkostnader som
uppstår för barn med mera allvarliga sjukdomar eller handikapp. Genom den
föreslagna bidragsnivån mildras detta krav. Departementschefen anför i
proposition 1987/88:46 att den nya bidragsnivån kan tillgodose en del av dem
som nu inte kan beviljas bidrag. Det gäller i synnerhet dem som har
regelbundna, ofrånkomliga kostnader i kombination med visst merarbete.

Departementschefen nämner i sammanhanget främst föräldrar till barn med
diabetes och barn med betydande allergiska besvär av olika slag. När det
särskilt gäller frågan om flerbarnsprövning vid bedömning av rätt till en
fjärdedels vårdbidrag anför departementschefen att beaktande av en familjs
totala situation vid bedömning av rätten till en fjärdedels vårdbidrag skulle
innebära att föräldrar till barn med relativt obetydliga handikapp skulle
kunna ges rätt till bidrag. Enligt departementschefens uppfattning bör
vårdbidraget förbehållas föräldrar till barn vars sjukdomar eller handikapp
medför särskilda behov som klart överstiger de individuellt varierande
behoven hos friska barn och att det skulle motverka vårdbidragets syfte att
beakta ganska obetydliga sjukdomar och handikapp.

Genom införandet av en fjärdedels vårdbidrag mildras de stora krav på
merarbete för den vård och tillsyn barnet kan behöva och de merkostnader
som måste uppnås för att vårdbidrag skall kunna beviljas. Den nya
bidragsnivån kan tillgodose en del av dem som enligt nuvarande bestämmelser
inte kan anses berättigade till bidrag. Men det skulle enligt propositionen
inte gälla för en familj med två eller flera sjuka eller handikappade barn där
varje barn för sig inte motiverar att en fjärdedels vårdbidrag beviljas och de
sammanlagda behoven för barnen är lägre än som krävs för halvt vårdbidrag.

Enligt regeringens förslag skall vårdbidrag då inte beviljas.

Tanken bakom den nuvarande flerbarnsprövningen för helt och halvt
vårdbidrag är att familjens totala situation skall ligga till grund för bedömningen
av rätten till bidrag. Som tidigare nämnts har kraven inom vårdbidragets
regelsystem tidigare mildrats vid flera tillfällen. Den föreslagna bidragsnivån
innebär en ytterligare mildring. En flerbarnsprövning vid bedömning
av rätten till en fjärdedels vårdbidrag skulle ytterligare mildra kraven
väsentligt för varje barn. Ju mera man närmar sig de behov av vård och tillsyn
som ett friskt barn har och de kostnader det medför, desto svårare blir dock
bedömningarna för försäkringskassorna. Till detta kommer också gränsdragningsproblemen
mellan vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning när rätten

till dessa två förmåner sammanfaller. yj

Gränsområdet vårdbidrag - tillfällig föräldrapenning

En förälder som avstår från förvärvsarbete för att bl.a. tillfälligt vårda ett
sjukt barn under 12 års ålder har rätt till tillfällig föräldrapenning under högst
60 dagar per barn och år. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning ges ut
också för barn mellan 12 och 16 år. En förutsättning är att barnet har ett
särskilt behov av vård eller tillsyn utöver det normala för barn i motsvarande
ålder. Ersättning kan bli aktuell bl.a. när det gäller barn med tidigare kända
långvariga sjukdomar eller handikapp, som kontinuerligt eller mera tillfälligt
behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro, i samband med akut
insjuknande i en annan sjukdom eller en försämring av en befintlig
grundsjukdom.

För barn över 12 år ger ett vård- eller tillsynsbehov som har grundat rätt till
vårdbidrag emellertid inte rätt till tillfällig föräldrapenning (motsvarande
bestämmelse finns inte för yngre barn). Det är exempelvis vanligt att
föräldern vid ansökan om vårdbidrag åberopar att barnet tidvis måste vårdas
i hemmet i stället för att gå i skolan eller att förälder i viss omfattning måste
besöka läkare med barnet. I vissa fall har ökat behov av vård och tillsyn i
sådana situationer betydelse vid ställningstagande till rätten till vårdbidrag
medan i andra fall dessa omständigheter inte har någon avgörande betydelse.
Omständigheterna i det enskilda vårdbidragsärendet kan alltså påverka
rätten till tillfällig föräldrapenning.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att rätten till tillfällig föräldrapenning
utökas från 60 dagar till 90 dagar per barn och år. Ändringen föreslås
träda i kraft den 1 juli 1988.

De senaste utbyggnaderna av reglerna för vårdbidrag och tillfällig
föräldrapenning har ökat problemen med samordning/avgränsning mellan
dessa båda förmåner. Enligt riksförsäkringsverkets mening finns ett behov av
genomgång av dessa frågor och klarläggande av samordningsprinciper m.m.

Riksförsäkringsverkets ställningstagande

De förutsättningar som i dag grundar rätt till vårdbidrag och tillfällig
föräldrapenning berör varandra. Gränsområdet - med problem för försäkringskassorna
främst i utredningshänseende - accentueras än mera vid en
mildring av vårdbidragsreglerna och en utökning av ersättningstiden för den
tillfälliga föräldrapenningen.

Riksförsäkringsverket har förståelse för de skäl som anförs för att införa
flerbarnsprövning även för en fjärdedels vårdbidrag. Verket har emellertid
uppfattningen att ett införande av flerbarnsprövning vid denna lägre
bidragsnivå kommer att öka gränsdragningsproblemen vid bedömning av
rätten till vårdbidrag. Det skulle nämligen innebära att en förälder till flera
barn med relativt obetydliga sjukdomar eller handikapp kan ges rätt till
vårdbidrag. En flerbarnsprövning i sådana fall skulle också öka gränsdragningsproblemen
mellan vårdbidraget och den tillfälliga föräldrapenningen
och leda till svårigheter att bedöma rätten till tillfällig föräldrapenning.

Av socialförsäkringsutskottets betänkande SfU 1987/88:6 om vissa frågor
inom föräldraförsäkringen framgår att utskottet anser att det finns skäl för att
se över gällande bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning.

SfU 1987/88:15

Bilaga 4

Frågan har kommit upp genom en motion om förälders rätt till ersättning för
inkomstförlust vid institutionsbesök och utbildning med avseende på handikappade
och svårt sjuka barn. Också denna situation har ofta en koppling till
rätten till vårdbidrag.

Regler om flerbarnsprövning vid bedömning av rätt till en fjärdedels
vårdbidrag kan i betydligt större omfattning än för närvarande medföra att en
förälder kan komma att utestängas från rätt till tillfällig föräldrapenning, som
i många fall kan ge högre ersättning än vårdbidraget, i värt fall under en
begränsad vårdperiod. Den översyn som utskottet anser skall göras av
gällande bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning bör därför
enligt verkets mening innefatta också frågor om avgränsning mot vårdbidraget.
En sådan översyn av både samordning och gränsdragning mellan
vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning bör enligt verkets mening göras
innan beslut fattas om flerbarnsprövning vid en fjärdedels vårdbidrag.

Försäkringskasseförbundet

Försäkringskasseförbundet delar den uppfattning som redovisats i proposition
1987/88:46 att vårdbidraget bör förbehållas föräldrar till barn vaj-s
sjukdomar eller handikapp medför särskilda behov som klart överstiger de
individuellt varierande behoven hos friska barn. Behovet av omsorg eller
vård hos friska barn varierar så mycket att stora svårigheter skulle uppstå vid
bedömningen av en fjärdedels vårdbidrag om hänsyn skall tas till familjens
totala situation.

Förbundet har förståelse för motionärernas krav men en flerbarnsprövning
enligt förslaget innebär även att gränsdragningsproblematiken med den
tillfälliga föräldrapenningen ökas.

Förbundet finner det mer angeläget att möjligheten till att införa tre
fjärdedels vårdbidrag prövas. En sådan ytterligare bidragsnivå skulle innebära
ett påtagligt stöd till föräldrar vars barns tillsyns- och vårdbehov samt
merkostnader klart överstiger rätten till ett halvt vårdbidrag men ej räcker till
för helt vårdbidrag.

Reformen med en fjärdedels vårdbidrag understryker vidare vikten av den
översyn av reglerna kring tillfällig föräldrapenning som utskottet tidigare
begärt.

Försäkringskasseförbundet avstyrker bifall till motionärernas yrkanden.

Försäkringsanställdas förbund

Förbundets principiella inställning är att samhällets olika handikappstöd
samordnas och så långt det är möjligt inordnas i den allmänna försäkringen.
Förbundet förordar också att stödet - både till barn och vuxna - skall vara
knutet till individen. Stödet bör täcka alla merkostnader.

Med hänvisning till förbundets principiella ståndpunkt framhålls att det är
ett klart steg mot förbättring att införa en fjärdedels vårdbidrag. Detta

SfU 1987/88:15

Bilaga 4

gynnar naturligtvis de familjer med handikappade barn som enligt gällande
bestämmelser ställts utanför möjligheten till vårdbidrag.

Förbundet anser dock att vid all bedömning av rätt till vårdbidrag skall
nuvarande tillämpningsregler gälla, dvs. att hänsyn skall tagas till familjens
totala situation och instämmer således helt i vad motionärerna anför och
föreslår att motionerna 1987/88:Sf4 och 1987/88:Sf6 yrkande 2 må bifallas.

Handikappförbundens centralkommitté (HCK)

HCK instämmer i de båda motionernas yrkanden att rätten till en fjärdedels
vårdbidrag skall grundas på samma villkor som gäller för helt och halvt
vårdbidrag. Det är olyckligt om olika regler skall gälla för olika nivåer.
Redan i dag förekommer svårigheter vid bedömningen av rätt till vårdbidrag
och handikappersättning genom att konsekvenserna av ett handikapp tolkas
olika. Dessa svårigheter bör undanröjas och inte ytterligare kompliceras.

HCK kräver att samma regler skall gälla för bedömning av rätt till helt,
halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Bedömningen skall grundas på familjens
totala situation.

De handikappades riksförbund (DHR)

DHR tillstyrker motionärernas krav om att beräkningen för vårdbidrag bör
inkludera familjens totala'behov även vid en fjärdedels vårdbidrag. Med en
sådan lagändring blir reglerna likartade för samtliga vårdbidragsnivåer vilket
underlättar för både den enskilde och handläggningen av ansökningarna.

SfU 1987/88:15

Bilaga 4

gotab Stockholm 1988 14792