Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88:11 SfU

om vissa socialförsäkringsfrågor (prop. 1987/88:46 1987/88:11

delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:46 om vissa socialförsäkringsfrågor
i de delar som avser sjuk- och föräldraförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen,
handikappersättning och vårdbidrag i samband med institutionsvistelse.
Vidare behandlas fyra med anledning av propositionen väckta
motioner.

I fråga om sjukpenningförsäkringen föreslås i propositionen att ungdomar
som förvärvsarbetar före 16 års ålder skall få möjlighet att få sjukpenning
samt att väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst generellt
förkortas från 30 dagar till 14 dagar. Utskottet tillstyrker förslagen och
avstyrker därvid en motion (s) där det föreslås att väntetiden helt tas bort.
Utskottet anför i det sammanhanget att en eventuell ytterligare förkortning
av väntetiden bör anstå till dess riksförsäkringsverket prövat frågan i
samband med en utvärdering av erfarenheterna av de nya reglerna om
sjukpenning vid korttidsfrånvaro. Reglerna om timberäkning av sjukpenning
och tillfällig föräldrapenning föreslås kompletterade för att klargöra hur
beräkningen skall ske för att ge avsedd kompensation i de fall en försäkrad är
berättigad till ersättning efter olika nivåer under samma ersättningsperiod.
Utskottet tillstyrker även detta förslag.

I syfte att rationalisera arbetsskadehandläggningen föreslås en lagändring
som möjliggör försök hos några försäkringskassor med tjänstemannabeslut i
vissa okomplicerade arbetsskadeärenden. Utskottet tillstyrker förslaget.

När det gäller föräldraförsäkringen innehåller propositionen förslag om att
föräldrapenning skall minskas, på i huvudsak motsvarande sätt som gäller för
sjukpenning, när en försäkrad får sjukhusvård. Utskottet tillstyrker förslaget
med hänvisning till att det i dag inte längre finns några motiv för att ha skilda
regler när det gäller avdrag på sjukpenning resp. föräldrapenning vid
sjukhusvård. I anslutning härtill avstyrker utskottet bifall till tre motioner (c
och vpk) med yrkande om att en minskning av föräldrapenning inte skall ske.

Utskottet tillstyrker vidare ett förslag om att vårdbidrag och handikappersättning
inte skall dras in vid en tillfällig institutionsvistelse eller annan
tillfällig vistelse för vård utanför hemmet. Motivet för förslaget är att många
av de behov och kostnader som handikappersättning och vårdbidrag är
avsedda för i regel kvarstår vid en kortare vård utanför hemmet.

Till betänkandet har fogats en reservation (c, vpk) beträffande avdrag från
föräldrapenning vid förlossningsvård.

1 Riksdagen 1987188.11 sami. Nr 11

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:46 (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta - såvitt nu är i fråga - dels förslag till ny lydelse av 3 kap. 1,
5, 10 a och 11 §§, 4 kap. 8 § samt 9 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL), dels förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring (LAF). Propositionen i övrigt - förslaget om ytterligare
ersättningsnivå för vårdbidraget - kommer att behandlas av utskottet i ett
senare betänkande.

Motionerna

1987/88:Sf2 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslutet om
införande av avdrag från föräldrapenning skall rivas upp,

2. att riksdagen som en följd av yrkande 1 avslår regeringens förslag till
modifiering av reglerna för avdrag från föräldrapenningen.

1987/88:Sf3 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå förslaget om att införa en BB-avgift.

1987/88:Sf6 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:46 om minskning av
föräldrapenning vid förlossningsvård samt att då den försäkrade inte har
begärt föräldrapenning för den tid då sjukhusvården pågår, avdrag skall
göras på föräldrapenning som utges till den försäkrade därefter,

1987/88:Sf7 av Stig Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om
slopande av karenstid för ikraftträdande av sjukpenninggrundande inkomst i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

I förevarande proposition läggs fram förslag som avser sjuk- och föräldraförsäkringen,
arbetsskadeförsäkringen samt vårdbidraget och handikappersättningen
inom folkpensioneringen. Propositionens förslag om ytterligare
ersättningsnivå för vårdbidraget jämte de med anledning därav väckta
motionerna kommer att behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

Övriga förslag i propositionen jämte de motioner som föranletts av
förslagen behandlar utskottet nedan under skilda rubriker.

1. Ändringar i sjukpenningförsäkringen
Allmänt om sjukpenningförsäkringen

Den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
och bosatt i Sverige skall vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr.o.m.
den månad då han fyller 16 år. Inskrivningen medför rätt till sjukpenning om
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr.

SfU 1987/88:11

2

Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den årliga inkomst i
pengar eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antas komma att
få för eget arbete, antingen på grund av anställning eller genom annat
förvärvsarbete. Vid beräkningen bortses från den del av årsinkomsten som
överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180 700 kr. för år 1987).
Egenföretagare kan efter anmälan till försäkringskassa få sjukförsäkring
med karenstid på 3 eller 30 dagar. Den som inte fyllt 55 år kan därefter efter
anmälan övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. En
sådan ändring blir gällande 30 dagar efter anmälan till kassan. Sjukpenning
utgår vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst hälften. Vid
fullständig nedsättning av arbetsförmågan utges hel sjukpenning och i annat
fall halv sjukpenning. Sjukpenningen avses ge 90 % kompensation för det
inkomstbortfall som sjukdomen orsakar. Om den försäkrades inkomstförhållanden
ändras så att det påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens
storlek skall en ändring av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ske
30 dagar efter det att försäkringskassan fått kännedom om ändringen. Den
försäkrade är också skyldig att senast inom två veckor anmäla sådana
ändringar i sina inkomstförhållanden till försäkringskassan.

16-årsgränsen i sjukpenningförsäkringen

För rätt till sjukpenning enligt AFL krävs såsom ovan nämnts bl.a.
inskrivning hos allmän försäkringskassa. För den som är bosatt i Sverige sker
sådan inskrivning den månad den försäkrade fyller 16 år.

Förslag om att ge ungdomar som inte fyllt 16 år rätt till sjukpenning har
lagts fram såväl av socialpolitiska samordningsutredningen i betänkandet
(SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring som av sjukpenningkommittén i
betänkandet (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor. Även utskottet, som
behandlade frågan senast i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1986/87:14, bedömde att det inte finns några bärande skäl att avskära
ungdomar som förvärvsarbetar innan de fyllt 16 år från rätten till sjukpenning.
Enligt utskottet borde därför ett förslag om att slopa denna gräns
föreläggas riksdagen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottet.

I propositionen föreslås att den som inte fyllt 16 år men som i övrigt
uppfyller villkoren för rätt till sjukpenning efter anmälan till försäkringskassan
skall ha rätt till sjukpenning. För att inte de administrativa rutinerna skall
bli alltför svårhanterliga bör enligt propositionen försäkringskassorna inte
åläggas att undersöka inkomstförhållandena och fastställa den sjukpenninggrundande
inkomsten för alla som inte fyllt 16 år. Fastställande av SGI för
den som är under 16 år föreslås därför ske först efter anmälan av den
enskilde. De nya reglerna, som leder till ändring i 3 kap. 1 och 5 §§ AFL,
föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Propositionens förslag i nu behandlad del har inte föranlett något
motionsyrkande och utskottet tillstyrker förslaget.

SfU 1987/88:11

3

Väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst m.m.

SfU 1987/88:11

En ändring i en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och
årsarbetstid som beror på ändrade inkomstförhållanden eller andra sådana
omständigheter skall enligt 3 kap. 5 § AFL ske 30 dagar efter det att
försäkringskassan fått kännedom om de ändrade förhållandena. Även en
förändring av karenstiden för egenföretagares sjukpenningförsäkring blir
gällande 30 dagar efter den dag då framställning gjordes hos försäkringskassan.

Sjukpenningkommittén (S 1978:09) behandlade frågan om tidpunkten för
ändring av SGI i sitt betänkande (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor.
Kommittén föreslog att väntetiden för en sådan ändring förkortades till 14
dagar. Även riksförsäkringsverket förordade en sådan förkortning av
väntetiden i remissyttrande över departementspromemorian (Ds S 1986:8)
Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och tillfällig vård av barn.
Verket har därefter i en rapport till regeringen (RFV anser 1987:5) ifrågasatt
om väntetiden helt kan slopas samt uttalat sin avsikt att i samband med
utvärderingen av erfarenheterna av de nya reglerna om ersättning från
sjukpenningförsäkringen vid korttidsfrånvaro pröva om detta är möjligt.

Utskottet behandlade senast frågan om tidpunkt för ändring av SGI under
föregående riksmöte. I betänkandet SfU 1986/87:12 framhöll utskottet bl.a.
att regeln om en väntetid på 30 dagar innan en anmäld eller på annat sätt
uppmärksammad inkomständring träder i kraft tillkom för att hindra
spekulation i sjukpenningklassplacering. Risken för en sådan spekulation
ansåg utskottet dock inte längre vara aktuell eftersom reglerna för avgiftsberäkning
och debitering ändrats. Utskottet tillstyrkte därför att väntetiden för
ändring av sjukpenninggrundande inkomst borde förkortas och ansåg att
detta borde ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet.

I propositionen föreslås att en ändring av en försäkrads SGI eller
årsarbetstid skall träda i kraft 14 dagar efter det att försäkringskassan fått
kännedom om de ändrade omständigheterna. Motsvarande förkortning av
väntetiden skall ske för den som är försäkrad för sjukpenning som svarar mot
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenföretagare) och som vill
övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. Genomförande
av förslagen förutsätter ändringar i 3 kap. 5 och 11 §§ AFL. Förslagen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

I motion 1987/88:Sf7 av Stig Gustafsson begärs att riksdagen beslutar att
helt slopa väntetiden för ändring av SGI och årsarbetstid. Motionären
framhåller bl.a. att 85 % av sjukfallen avslutas inom de första 14 dagarna.
Vidare framhålls att syftet med de fr.o.m. den 1 december 1987 gällande
sjukpenningreglerna för de första 14 dagarna i varje sjukfall är att sjukpenningförsäkringen
skall kompensera för 90 % av inkomstbortfallet. Med
hänsyn till att många först i samband med ett sjukfall uppmärksammar att de
är felaktigt SGI-placerade är det angeläget att SGI-ändringen kan träda i
kraft omgående för att uppnå syftet med den nya timsjukpenningreformen.
Dessutom har den datoriserade handläggningen vid försäkringskassorna
ökat och utvecklats vilket möjliggör ett förfarande där en anmälan om

4

ändrade inkomstförhållanden kan medföra en ändrad SGI samma dag som
de ändrade förhållandena kommer till kassans kännedom.

Utskottet finner det tillfredsställande att väntetiden för ändring av SGI och
karenstid nu föreslås bli förkortad. När det gäller frågan om att helt slopa
väntetiden anser utskottet att det finns skäl att avvakta riksförsäkringsverkets
aviserade prövning av frågan i samband med en utvärdering av
erfarenheterna av de nya reglerna om ersättning från sjukpenningförsäkringen
vid korttidsfrånvaro. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan och
återkommer till riksdagen om en ytterligare förkortning eller ett slopande av
väntetiden för ändring av SGI eller karenstid visar sig möjlig.

Utskottet biträder således propositionens förslag och avstyrker bifall till
motion Sf7.

Beräkning av ersättning vid korttidssjukdom och tillfällig vård av barn m.m.

Riksdagen har antagit nya regler för timberäkning av ersättning från den
allmänna försäkringen m.m. vid korttidssjukdom och tillfällig vård av barn
som träder i kraft den 1 december 1987 (prop. 1986/87:69, SfU 12, rskr. 182,
SFS 1987:223-225). Sjukpenningen resp. den tillfälliga föräldrapenningen
bestäms enligt det nya beräkningssättet med hjälp av en timberäkning. Som
utgångspunkter används den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst
och hans årsarbetstid. Ett timbelopp räknas fram genom att ersättningsunderlaget
delas med årsarbetstiden uttryckt i timmar. Hel sjukpenning resp.
föräldrapenning för en dag räknas fram genom att timbeloppet multipliceras
med antalet ordinarie eller normala arbetstimmar som den försäkrade skulle
ha utfört förvärvsarbete under dagen, om han inte blivit sjuk eller vårdat
barn. Vid sjukperioder om flera dagar räknas hel sjukpenning eller
föräldrapenning per dag fram genom att timbeloppet multipliceras med det
sammanlagda antalet ordinarie eller normala arbetstimmar under perioden
som den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete, om han inte blivit sjuk
eller vårdat barn, varefter det erhållna beloppet delas med antalet sjukpenningdagar.

Riksförsäkringsverket har, enligt propositionen, i samband med förberedelserna
för ikraftträdandet av de nya reglerna observerat att i de fall en
försäkrad i ett och samma sjukfall är berättigad till ersättning efter olika
nivåer, t.ex. hel och halv sjukpenning, kan det nya beräkningssättet - när en
försäkrads arbetstid varierar från dag till dag - ge en kompensation för
utebliven inkomst som väsentligt avviker från den avsedda, dvs. 90 % av
inkomstförlusten. Verket har därför tillskrivit regeringen och påpekat
behovet av att vissa beräkningsregler görs klarare i syfte att undvika
tolkningsproblem.

I syfte att komma till rätta med oklarheten i reglerna föreslås i propositionen
att timberäkning av ersättning vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård
av barn sker så att dagar under en ersättningsperiod med ersättning efter
olika nivåer delas upp på resp. nivå för sig. En motsvarande bestämmelse
föreslås gälla vid beräkning av sjukpenning i arbetsskadeförsäkringen.
Förslagen förutsätter ett tillägg till bestämmelserna i 3 kap. 10 a § AFL och i 3

SfU 1987/88:11

5

kap. 5 b § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkringen. De nya reglerna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Utskottet har ingen erinran mot propositionen i nu behandlad del.

2. Förenklat beslutsförfarande i vissa arbetsskadeärenden

Enligt 8 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkringen (LAF) skall
ärenden angående livränta till en försäkrad och fråga huruvida en försäkrad
ådragit sig arbetsskada till följd av annat än olycksfall hos försäkringskassan
avgöras av socialförsäkringsnämnd. Övriga ärenden avgörs i kassan av
tjänsteman.

I propositionen anförs att det mot bakgrund av en utveckling med ett
ökande antal arbetsskadeanmälningar är viktigt att uppnå förenklingar och
rationaliseringar i arbetsskadehandläggningen. I en skrivelse till socialdepartementet
har riksförsäkringsverket föreslagit att kassatjänstemän inom
ramen för en tidsbegränsad försöksverksamhet ges behörighet att utan
medverkan av socialförsäkringsnämnd fatta beslut i enklare ärenden om
arbetssjukdom. Försöksverksamheten föreslås omfatta Malmö, Malmöhus,
Bohusläns och Älvsborgs läns allmänna försäkringskassor och avse arbetssjukdomarna
bullerskada samt pleura-plaque till följd av asbestexposition.
Verksamheten föreslås pågå i sex månader och därefter utvärderas.

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet skall inledas i enlighet
med riksförsäkringsverkets förslag. Detta föreslås ske genom att riksdagen
bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om undantag i vissa fall från
kravet att socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om arbetssjukdom.
En omprövning av ett beslut hos försäkringskassa som fattats med stöd av
angivna föreskrifter skall emellertid göras av socialförsäkringsnämnd. Såsom
föreslagits av riksförsäkringsverket bör en utvärdering göras av försöksverksamheten,
och om försöket faller väl ut är avsikten att vissa okomplicerade
ärenden om arbetssjukdom permanent skall kunna handläggas på tjänstemannanivå.

Förslaget som medför ändring i 8 kap. 4 § LAF föreslås träda i kraft den 1
januari 1988.

Utskottet tillstyrker propositionen även i nu behandlad del.

3. Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård

För varje dag som en försäkrad vårdas på sjukhus görs avdrag från hans
sjukpenning med för närvarande 55 kr. per dag. Avdraget får dock högst
uppgå till en tredjedel av sjukpenningens belopp. Något motsvarande avdrag
från föräldrapenning görs inte vid förlossningsvård.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen (1986/87:100 bil. 7) att avdrag
med 55 kr. per dag skulle göras från föräldrapenning som utgick under tid då
försäkrad erhöll förlossningsvård. Föräldrapenning skulle dock alltid utges
lägst med belopp motsvarande garantinivån.

Utskottet behandlade förslaget i betänkandet SfU 1986/87:14 och anförde
bl.a. följande.

SfU 1987/88:11

6

Vid tiden för tillkomsten av lagen om allmän försäkring gav försäkringen ett
begränsat ekonomiskt skydd mot inkomstbortfall när nyblivna föräldrar
önskade vara lediga i samband med ett barns födelse. Det fanns därför då
starka skäl för att underlåta att göra avdrag för förlossningsvården på
kvinnans sjukpenning. Det ekonomiska stödet till nyblivna föräldrar har
därefter radikalt förbättrats genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och
den successiva utbyggnaden av denna. I förhållande till de sammanlagda
föräldrapenningförmåner som numera kan utgå med anledning av ett barns
födelse ter sig det föreslagna avdraget om högst 55 kr. per dag under en
kortare sjukhusvistelse enligt utskottets uppfattning som rimligt, särskilt som
sociala hänsyn därutöver tagits genom att avdraget dels trappas av på samma
sätt som avdrag på sjukpenning, dels över huvud taget inte berör föräldrapenning
upp till garantinivån. Det är därför såsom framhållits i propositionen
inte motiverat att ha skilda regler för sjukhusvård på grund av sjukdom och
motsvarande sjukhusvård i samband med förlossning.

Utskottet godtog således i princip propositionens förslag om att avdrag på
föräldrapenning skall göras vid förlossningsvård men uttalade med anledning
av en motion att den föreslagna utformningen av bestämmelsen kunde leda
till ett icke önskvärt resultat om kvinnan inte tar ut föräldrapenning för de
dagar hon tillbringar på BB. För att förhindra ett sådant resultat ansåg
utskottet att avdrag från föräldrapenning för det antal dagar kvinnan legat på
BB borde kunna göras vid den senare tidpunkt då föräldrapenning börjar
utges. Riksdagen följde utskottet och beslutade uppdra åt regeringen att
utforma ett förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

I propositionen föreslås nu att föräldrapenning skall minskas när en
försäkrad får sjukhusvård. Avdrag skall göras med 55 kr. per dag, dock högst
med en tredjedel av föräldrapenningens belopp. Hel föräldrapenning skall
enligt förslaget alltid utges med minst 60 kr. om dagen (garantinivån). Om en
försäkrad väljer att inte ta ut föräldrapenning för den eller de dagar som
sjukhusvård pågår skall, enligt propositionen, avdrag i stället göras på
föräldrapenning som utges efter sjukhusvårdens slut. Förslaget som innebär
ändring i 4 kap. 8 § AFL föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

I tre motioner yrkas avslag på förslaget.

Karin Israelsson m.fl. anför i motion Sf3 att riksdagen tidigare har uttalat
att vårdavgifter för sjukvård inte skall erläggas vid normalt barnafödande och
att några skäl till ändrat ställningstagande inte föreligger. Motionärerna
begär därför att riksdagen beslutar avslå förslaget.

Lars Werner m.fl. framhåller i motion Sf6 att en avgift för förlossningsvård
kan tjäna de krafter som vill minska antalet BB-platser av besparingsskäl.
Motionärerna anser att det finns en uppenbar risk för att kvinnor från
lågavlönade familjer gör en ekonomisk bedömning av hur många dagar de
har råd att vara kvar på BB efter förlossning. Motionärerna begär därför i
yrkande 1 att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag.

I motion Sf2 av Alf Svensson framhålls vikten av att vilja skapa ett
barnvänligt samhälle med en positiv inställning till barnafödande och
föräldraskap. Enligt motionären motverkas detta i hög grad genom införande
av en BB-avgift. Motionären begär därför att riksdagen beslutar avslå
propositionen.

Såsom utskottet tidigare framhållit är det i dag inte längre motiverat att ha

SfU 1987/88:11

7

skilda regler för sjukhusvård på grund av sjukdom och motsvarande vård i
samband med förlossning. Med hänsyn härtill och till att det nu framlagda
förslaget har modifierats så att avdrag för förlossningsvård kan göras även i
de fall kvinnan inte tar ut föräldrapenning för de dagar hon vistas på BB
tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna Sf2, Sf3 och Sf6 yrkande 1.

4. Handikappersättning och vårdbidrag i samband med
institutionsvistelse

Rätten till handikappersättning grundas på det hjälpbehov och de merkostnader
som handikappet medför. När det gäller vårdbidrag är det vård- och
tillsynsbehovet jämte merkostnaderna i anledning av sjukdom eller annat
handikapp som är avgörande för rätten till förmånen.

Enligt 9 kap. 5 § AFL utges inte handikappersättning eller vårdbidrag för
den tid då någon vårdas på institution som tillhör eller till vars drift utgår
bidrag från stat eller kommun. Detsamma gäller om någon vårdas utanför
institutionen men genom dess försorg eller om någon i annat fall vårdas
utanför institution och stat eller kommun är huvudman för vården.

I propositionen föreslås att handikappersättning och vårdbidrag betalas ut
även vid en tillfällig vistelse på sjukhus eller annan institution. Vistelsen skall
bedömas vara tillfällig om den beräknas bli kortare än sex månader.

Som bakgrund till förslaget anges i propositionen bl.a. att många av de
behov och kostnader som handikappersättning och vårdbidrag är avsedda för
i regel kvarstår vid en kortare period av vård utanför hemmet. Beträffande
vårdbidrag gäller dessutom att detta bl.a. kan avse kompensation för en
förlorad förvärvsinkomst om barnets omvårdnad kräver att en förälder måste
avstå från förvärvsarbete. De nuvarande reglerna kan alltså medföra, om
vården endast pågår under en kortare tid, att denna kompensation faller bort
utan att föräldern under den tid som står till buds har möjlighet att skaffa sig
förvärvsarbete eller att utöka sin arbetstid.

De nya reglerna som kräver en komplettering i 9 kap. 5 § AFL föreslås
träda i kraft den 1 juli 1988.

Utskottet har ingen erinran mot propositionen i nu behandlad del.

5. Lagförslagen

De ovan behandlade förslagen kräver ny författningsreglering. Med hänsyn
till att regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring i proposition 1987/88:46 även innefattar förslag till författningsändring
om ytterligare ersättningsnivå för vårdbidraget, vilket kommer att
behandlas i ett senare betänkande, lägger utskottet i bilaga 1 fram ett nytt
förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Utskottets författningsförslag överensstämmer med regeringens förslag i
dessa delar. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring återfinns i bilaga 2.

SfU 1987/88:11

8

Hemställan

SfU 1987/88:11

Utskottet hemställer

1. beträffande väntetiden för ändring av SGI m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:46 i denna del och med
avslag på motion 1987/88: Sf7 antar det av utskottet i bilaga 1
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 3 kap. 5 och 11 §§,

2. beträffande avdrag frän föräldrapenning vid förlossningsvård
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motionerna 1987/88:Sf2, 1987/88:Sf3 och 1987/88:Sf6 yrkande 1
antar det av utskottet i bilaga 1 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 8 §,

3. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen dels antar det av utskottet i bilaga 1 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i de delar
som inte berörts under momenten 1 och 2 ovan, dels antar det av
regeringen framlagda och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om
ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Stockholm den 3 december 1987
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson
(s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth
Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c) och
Karl-Erik Persson (vpk).

Reservation

Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård (mom. 2)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Såsom
utskottet” och på s. 8 slutar med ”Sf6 yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att föräldrar känner att
samhällets resurser står till deras förfogande inför en så livsavgörande
händelse som det är att få en ny familjemedlem.

Riksdagen har tidigare behandlat frågan om avdrag från föräldrapenning
vid förlossningsvård. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/
85:12 uttalade utskottet att förslaget stod i strid med principen om att
mödravård och förlossningsvård bör vara gratis. - Utskottet anser att den
principen fortfarande bör gälla. Några nya skäl för regeringens förslag har
inte redovisats.

Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå propositionens förslag i
denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf3 och 1987/88:Sf6
yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:Sf2 samt med avslag
på propositionen avslår det av utskottet i bil. 1 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4
kap. 8 §.

SfU 1987/88:11

10

Av utskottet framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 5,10 a och 11 §§, 4 kap. 8 § samt 9 kap.
5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1§2

Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan
sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår
till minst sextusen kronor.

Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa
för rätt till sjukpenning
anses uppfyllt om det har berott
på åldersregeln i 1 kap. 4 § att
villkoret inte har kunnat uppfyllas.

5 §•'

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad
som avses i 1 § första stycket
skall kassan samtidigt fastställa den
försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst och, om inkomsten helt eller
delvis är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Sådan
fastställelse skall också ske för försäkrad
som avses i I § andra stycket
så snart anmälan om hans inkomstförhållanden
gjorts hos
kassan. Av beslutet skall framgå i
vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till
anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden,
arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse
för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1985:87.

-1 Senaste lydelse 1987:223.

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
1 fråga om en försäkrad
som avses i 1 § skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst
och, om inkomsten helt eller delvis
är att hänföra till anställning, dennes
årsarbetstid. Av beslutet skall
framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra
till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

SfU 1987/88:11

Bilaga 1

11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändring skall i fall som avses i Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) inte ske förrän 30 första stycket a) inte ske förrän 14

dagar efter det försäkringskassan dagar efter det försäkringskassan

fatt kännedom om de ändrade om- fått kännedom om de ändrade omständigheterna.
Ändring skall i an- ständigheterna. Ändring skall i annat
fall ske så snart anledning till nät fall ske så snart anledning till

ändringen uppkommit. ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än
som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt
lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag
enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande
svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller
vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att
hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart
det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande
förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen
för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som anges
i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad
på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

10a §4

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, skall till grund för
beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som
erhålls när 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med
årsarbetstiden.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras det enligt första
stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för
dagen.

SfU 1987/88:11

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1987:223.

12

Nuvarande lydelse

Skall sjukpenning utges för mer
än en dag multipliceras det enligt
första stycket erhållna talet med det
sammanlagda antalet timmar av ordinarie
arbetstid eller däremot svarande
normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid erhålls
delas med antalet dagar med
sjukpenning. Kvoten utgör beloppet
av hel sjukpenning för dag.

Föreslagen lydelse

Skall sjukpenning utges för mer
än en dag multipliceras det enligt
första stycket erhållna talet med det
sammanlagda antalet timmar av ordinarie
arbetstid eller däremot svarande
normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid erhålls
delas med antalet dagar med
sjukpenning. Kvoten utgör beloppet
av hel sjukpenning för dag.
Skall sjukpenning utges efter olika
grader av nedsatt arbetsförmåga
sammanläggs dock de timmar som
avser samma grad för sig. Sjukpenning
beräknas för varje sådan period
för sig.

Det enligt första stycket erhållna talet avrundas till närmaste hela krontal.
Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda antalet
timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning
ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och
däremot svarande normal arbetstid.

ll§3

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall
sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för
de första 3 eller 30dagarna av vaije sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet
inträffade inräknad (karenstid). Vid beräkning av karenstid skall, om en
sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda
perioderna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan
enligt första stycket, får övergå till
försäkring med kortare karenstid
eller utan karenstid, om han inte
har fyllt 55 år. En sådan ändring
skall bli gällande 30 dagar efter den,
då framställningen gjordes hos
kassan, men får ej tillämpas vid
sjukdom som inträffat innan ändringen
blivit gällande.

En försäkrad, som gjort anmälan
enligt första stycket, får övergå till
försäkring med kortare karenstid
eller utan karenstid, om han inte
har fyllt 55 år. En sådan ändring
skall bli gällande 14 dagar efter den,
då framställningen gjordes hos
kassan, men får ej tillämpas vid
sjukdom som inträffat innan ändringen
blivit gällande.

4 kap.

8§6

Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar hel, halv eller
Fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

SfU 1987/88:11

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1987:223.

6 Senaste lydelse 1985:87.

13

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4§ andra
stycket tillämpas inte på föräldrapenning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4§ andra
stycket om minskning av sjukpenning
tillämpas på föräldrapenning
när den försäkrade får sjukhusvård.
Hel föräldrapenning utges
dock alltid lägst med belopp
motsvarande garantinivån enligt
6 § första stycket. I den mån den
försäkrade inte har begärt att förmånen
utges för tid då sjukhusvården
pågår, skall minskningen i stället
göras på föräldrapenning som
utges till den försäkrade därefter.

9 kap.

5 §7

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga,
sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn.
Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet
eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas någon på institution som Vårdas någon på institution som
tillhör eller till vars drift utgår bi- tillhör eller till vars drift utgår bi -

SfU 1987/88:11

Bilaga 1

drag från staten, kommun eller
landstingskommun, utgives icke
handikappersättning eller vårdbidrag.
Detsamma gäller om han vårdas
utanför institutionen genom
dess försorg eller i annat fall vårdas
utanför institution och staten, kommun
eller landstingskommun är huvudman
för vården.

Om någon som avses i andra
stycket tillfälligt ej vårdas genom
huvudmannens försorg utgives ersättning
för sådan tid om denna
uppgår till minst tio dagar per kvartal
eller till minst tio dagar i följd.
Skall i sådant fall ersättning utgivas
för del av kalendermånad, utgår ersättningen
för vaije dag med en
trettiondel av månadsbeloppet och
avrundas till närmaste hela krontal.

drag från staten, kommun eller
landstingskommun, utges inte handikappersättning
eller vårdbidrag
om vården kan beräknas pågå
minst sex månader. Detsamma gäller
om han vårdas utanför institutionen
genom dess försorg eller i
annat fall vårdas utanför institution
och staten, kommun eller landstingskommun
är huvudman för vården.

Om någon som avses i andra
stycket tillfälligt inte vårdas genom
huvudmannens försorg utges ersättning
för sådan tid om denna
uppgår till minst tio dagar per kvartal
eller till minst tio dagar i följd.
Skall i sådant fall ersättning utges
för del av kalendermånad, utgår ersättningen
för varje dag med en
trettiondel av månadsbeloppet och
avrundas till närmaste hela krontal.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 10 a § och 4 kap. 8§ den 1
januari 1988, och i övrigt den 1 juli 1988.

2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 § andra stycket och 11 § gäller fortfarande
när fråga om ändring uppkommit före ikraftträdandet.

14

7 Senaste lydelse 1982:778.

I proposition 1987/88:46 framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3kap. 5b§ och 8kap. 4§ lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5b§2

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 5 a § svarar mot ett
sjukpenningunderlag i form av enbart inkomst av anställning, skall till
grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal
som erhålls när sjukpenningunderlaget delas med den försäkrades årsarbetstid
enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras det enligt första
stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för
dagen.

Skall sjukpenning utges för mer Skall sjukpenning utges för mer
än en dag multipliceras det enligt än en dag multipliceras det enligt

första stycket erhållna talet med det första stycket erhållna talet med det

sammanlagda antalet timmar av or- sammanlagda antalet timmar av ordinarie
arbetstid eller däremot sva- dinarie arbetstid eller däremot svarande
normal arbetstid som belöper rande normal arbetstid som belöper

på dagarna. Det tal som därvid er- på dagarna. Det tal som därvid erhålls
delas med antalet dagar med hålls delas med antalet dagar med

sjukpenning. Kvoten utgör belop- sjukpenning. Kvoten utgör beloppet
av hel sjukpenning för dag. pet av hel sjukpenning för dag.

Skall sjukpenning utges efter olika
grader av nedsatt arbetsförmåga
sammanläggs dock de timmar som
avser samma grad för sig. Sjukpenning
beräknas för varje sådan period
för sig.

Det enligt första stycket erhållna talet avrundas till närmaste hela krontal.
Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda antalet
timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning
ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och
däremot svarande normal arbetstid.

8 kap.

4§3

Ärende angående livränta till den Ärende angående livränta till den
försäkrade och i annat ärende upp- försäkrade och i annat ärende uppkommen
fråga huruvida den försäk- kommen fråga huruvida den försäk -

1 Lagen omtryckt 1977:264.

2 Senaste lydelse 1987:225.

3 Senaste lydelse 1986:145.

SfU 1987/88:11

Bilaga 2

15

Nuvarande lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till
följd av annat än olycksfall skall i
försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd.

Omprövning av beslut som gäller
fråga som avses i 3 kap. 5 § och
6kap. 5 § skall, om beslutet har fattats
av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd.

Föreslagen lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till
följd av annat än olycksfall skall i
försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd.
Regeringen får
dock meddela föreskrifter om behörighet
för tjänsteman hos försäkringskassan
att avgöra ärenden
som är av enkel beskaffenhet och
inte angår livränta till den försäkrade.

Omprövning av beslut som gäller
fråga som avses i 3 kap. 5§ och
6kap. 5 § skall, om beslutet har fattats
av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd.
Omprövning av
beslut som tjänsteman fattat med
stöd av föreskrifter av regeringen
enligt första stycket skall också göras
av socialförsäkringsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

SfU 1987/88:11

Bilaga 2

gotab Stockholm 1987 14056

16