Näringsutskottets betänkande
1987/88:42

om allmänna pensionsfonden (prop. 1987/88:167,
skrivelse 1987/88:174)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1987/88:167 om en femte AP-fondstyrelse (finansdepartementet),

dels tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition,
dels regeringens skrivelse 1987/88:174 med redovisning av allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1987 (finansdepartementet),
dels en motion från allmänna motionstiden år 1987,
dels tre motioner från allmänna motionstiden år 1987.

De fyra sistnämnda motionerna gäller

förslaget om inrättande av en femte fondstyrelse för allmänna pensionsfondens
förvaltning,
behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse,
inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar.

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1987/88:6 y) om behörighetskraven
för ledamotskap i löntagarfondstyrelse (bilaga 3, s. 24).

Synpunkter på regeringens förslag om inrättande av en femte APfondstyrelse
har inför utskottet framförts av
dels företrädare för Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen,
Sveriges industriförbund, Småföretagarnas riksorganisation, Företagareförbundet,
Sveriges aktiesparares riksförbund, Landsorganisationen i
Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
dels företrädare för TCO:are för fondomröstning och medlemsdemokrati.

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har tillställt utskottet en
skrivelse i ämnet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ytterligare en
styrelse - femte fondstyrelsen - för placering av medel ur allmänna
pensionsfonden huvudsakligen i aktier. Likaså tillstyrks att fjärde och femte
fondstyrelserna får en bestämd andel - en procent var - av anskaffningsvärdet
av fondens medel att förvalta. Genom lagändring slås fast att begränsningen
av fjärde och femte fondstyrelsernas och löntagarfondstyrelsernas
rätt att förvärva aktier i börsbolag endast avser sådana aktier som är

NU
1987/88:42

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 42

inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Moderata samlingspartiets, folkpartiets
och centerpartiets representanter tar i en reservation avstånd från
regeringens förslag. Vänsterpartiet kommunisternas representant reserverar
sig för en ändrad inriktning av dels femte fondstyrelsens, dels femte
löntagarfondstyrelsens verksamhet.

I anslutning till konstitutionsutskottets yttrande över två motioner (c)
konstateras att det enligt en bestämmelse i regeringsformen måste ställas
krav på att löntagarfondstyrelsernas ledamöter är svenska medborgare.

Redovisningen för allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 lämnas
utan erinran av utskottet.

Proposition 1987/88:167
Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson
- att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden.

Lagförslaget finns på s. 2-7 i propositionen. Det återges, med några av
utskottet föreslagna ändringar, som bilaga 1 till detta betänkande (s. 17).

Förslagets innebörd

En femte fondstyrelse för förvaltning av medel tillhörande allmänna
pensionsfonden föreslås bli inrättad den 1 juli 1988 med samma inriktning
och uppgifter som fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsen skall alltså
huvudsakligen placera medel i aktier. Den skall ha egen administration men i
övrigt vara underkastad samma regelsystem som gäller för fjärde fondstyrelsen.

Fjärde och femte fondstyrelserna föreslås bli tilldelade högst 1 % vardera
av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar. Detta innebär en ändring av nuvarande ordning,
enligt vilken riksdagen i reglementet för allmänna pensionsfonden anger
vilket högsta belopp som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Bestämmelserna om begränsning i vissa fall av allmänna pensionsfondens
totala innehav av aktier i ett bolag föreslås bli ändrade i samband med femte
fondstyrelsens tillkomst. Begränsningen skall gälla förvärv av sådana aktier i
ett aktiebolag som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Begränsningsreglerna
för de olika fondstyrelserna innebär att dessa inte får förvärva aktier
av detta slag i sådan utsträckning att de tillsammans får majoriteten i
bolaget.

Regeringens skrivelse 1987/88:174

Med skrivelse 1987/88:174 har regeringen till riksdagen överlämnat en
redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987.

Redovisningen innefattar årsredogörelser från första-tredje fondstyrelserna,
fjärde fondstyrelsen och var och en av de fem löntagarfondstyrelserna, en
av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättad sammanställning över

NU 1987/88:42

delfondernas verksamhet år 1987 samt utlåtanden av riksrevisionsverket
(RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) över fjärde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

Föredragande statsrådet - statsrådet Bengt K Å Johansson - lämnar
inledningsvis (s. 2-5) några upplysningar och kommentarer. Allmänna
pensionsfondens utveckling under år 1987 sammanfattas i korthet. Därefter
berörs några frågor rörande löntagarfondstyrelsernas verksamhet som har
tagits upp i RRV:s och RFV:s utlåtanden. Det gäller omsättningshastigheten
för fondstyrelsernas portföljer, insiderbestämmelser för ledamöter och
anställda, fondstyrelsernas rätt att förvärva vissa tillgångar samt förenhetligande
av fondstyrelsernas redovisningsprinciper. Det meddelas att regeringen
på dagen för sitt beslut om skrivelsen har fastställt balansräkningarna för
samtliga fondstyrelser och löntagarfondstyrelser.

Motioner

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987188:167 är
1987/88:62 av Stig Josefson m.fl. (c),

1987/88:63 av Carl Bildt m.fl. (m),

1987/88:64 av Bengt Westerberg m.fl. (fp),

alla med yrkande att riksdagen skall avslå proposition 1987/88:167.

Den motion frän allmänna motionstiden år 1987 som behandlas här är

1986/87:N359 av Bertil Fiskesjö (c) och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna
för ledamotskap i fondstyrelserna att den i motionen påtalade grundlagsstridigheten
undanröjs.

De motioner från allmänna motionstiden år 1988 som behandlas här är
följande:

1987/88:N210 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad inriktning
för Norra löntagarfonden [Nordfonden] så att fonden får en aktiv roll för en
utveckling av norrlandslänens näringsliv.

1987/88:N221 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari - med
motivering i motion 1987/88:Fi201 - yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av LO föreslagna
åtgärderna för en ytterligare socialisering av svenskt näringsliv genom en ny
AP-fond med bestämdhet skall avvisas.

1987/88:N273 av Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av reglerna för

NU 1987/88:42

1* Riksdagen 1987188.17sami. Nr 42

ledamotskap i löntagarfondstyrelserna att den i motionen påtalade grundlagsstridigheten
undanröjs.

Motivering

I detta avsnitt refereras motiveringen i de motioner som har väckts med
anledning av proposition 1987/88:167.

Regeringens förslag ger, sägs det i motion 1987/88:N63 (m), uttryck för en
strävan att förverkliga socialistiska ideal. Det utgör, hävdar motionärerna,
ett svek mot löften som tre socialdemokratiska statsministrar har ställt ut,
innebärande att allmänna pensionsfonden inte skulle användas som socialiseringsinstrument.
Det bidrag till en förbättrad förräntning av allmänna
pensionsfondens medel som en femte fondstyrelse skulle kunna lämna om
den för sin del kan åstadkomma en avkastning över den genomsnittliga finner
motionärerna vara försumbart - kanske någon tiondels procentenhet. Ett
ökat statligt och institutionellt ägande kommer enligt deras bedömning att
påverka aktiemarknaden negativt. I stället borde hushållens sparande i
aktier stimuleras. Det råder enligt motionärernas uppfattning inte någon
egentlig brist på riskvilligt kapital - tillräckligt lönsamma investeringsprojekt
finner alltid sin finansiering på en väl fungerande kapitalmarknad.

Den i propositionen föreslagna regeln för medelstilldelning till fjärde och
femte fondstyrelserna innebär att även den förra får ett avsevärt tillskott.
Motionärerna ser kritiskt på att medelstilldelningen föreslås öka automatiskt,
utan någon prövning av lämpligheten. Av vad som i propositionen sägs
om insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk art drar de slutsatsen att
AP-fondsystemet nu skall spela en politisk roll. De övergångsbestämmelser
som är knutna till reglerna om begränsning av fondstyrelsernas innehav av
vid fondbörsen inregistrerade aktier kommer, befarar motionärerna, att
lämna vägen öppen för en fullständig dominans för allmänna pensionsfonden
i vissa företag. Slutligen kritiseras regeringens handläggning av frågan,
framför allt att för få näringslivsorganisationer har hörts vid remissbehandlingen
och att remisstiden har varit för kort.

Även i motion 1987/88:N64 (fp) framförs invändningen att tillkomsten av
en femte fondstyrelse leder till en ökning av det institutionella ägandet. Ett
mera spritt ägande, t.ex. i form av frivilliga andel-i-vinst-system och
anställdas sparande av aktier i det egna företaget, borde i stället uppmuntras.
Motionärerna kritiserar likaså vad som sägs om insatser av näringspolitisk
och regionalpolitisk karaktär. Behovet av riskkapital kan, menar de,
tillgodoses via den vanliga kapitalmarknaden. Sammanfattningsvis finner de
den föreslagna åtgärden vara ännu en i ”raden av socialiseringsåtgärder från
den socialdemokratiska regeringen”.

Samma huvudsynpunkter möter i motion 1987/88:N62 (c). Ett förstärkt
institutionellt ägande betecknas som ett allvarligt hot mot den decentraliserade
marknadsekonomi som centerpartiet vill främja. Motionärerna ser med
ovilja på att möjligheterna till placering av medel ur allmänna pensionsfonden
på fondbörsen ökar och att riksdagen inte längre skall fatta beslut när det
är fråga om att öka volymen av de medel ur allmänna pensionsfonden som
skall få användas för aktieköp. Det är, säger motionärerna avslutningsvis,

NU 1987/88:42

inte möjligt att diskutera utvidgade placeringsmöjligheter innan löntagarfonderna
har avvecklats.

Utskottet

Inledning

Största delen av allmänna pensionsfondens medel skall - enligt lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden - placeras av
första-tredje fondstyrelserna på sådant sätt att bl.a. kravet på betryggande
säkerhet tillgodoses. Obligationer och reverser är de huvudsakliga placeringsobjekten.
Vid slutet av år 1987 var marknadsvärdet av de tillgångar som
stod under första-tredje fondstyrelsernas förvaltning 297 miljarder kronor.

Sedan år 1974 har en begränsad del av fondmedlen fått placeras i mera
riskbärande värdepapper, främst aktier. God avkastning, långsiktighet och
riskspridning är de krav som gäller för dessa placeringar. Från början fick en
fjärde fondstyrelse till uppgift att svara för denna del av verksamheten.
Sammanlagt har under årens lopp 2 350 milj. kr. enligt olika beslut av
riksdagen överförts till dess förvaltning. Vid det senaste årsskiftet hade
fjärde fondstyrelsens andel av fondkapitalet ett marknadsvärde av 11,5
miljarder kronor. När regeringens förslag om en fjärde fondstyrelse prövades
år 1973 motsatte sig folkpartiet och moderata samlingspartiet att medel
ur allmänna pensionsfonden skulle få användas för aktieköp. Sedan fjärde
fondstyrelsen etablerats och börjat sin verksamhet synes den ha blivit allmänt
accepterad.

Kontroversiella har däremot de fem löntagarfondstyrelserna förblivit. De
tillkom genom beslut år 1983 och började sin verksamhet året därpå. Liksom
fjärde fondstyrelsen gör de placeringar huvudsakligen på aktiemarknaden.
De medel som de disponerar utgörs dels av skattemedel som har erlagts enligt
lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, dels av en viss andel av tilläggspensionsavgiften,
allt med en i reglementet angiven maximering. Marknadsvärdet
av löntagarfondstyrelsernas tillgångar var vid senaste årsskiftet ca 10
miljarder kronor. De borgerliga partierna har sedan löntagarfondstyrelserna
inrättades regelbundet krävt att denna del av fondsystemet skall avskaffas.
Motioner i ämnet har senast avslagits av riksdagen i mars 1988 (FiU
1987/88:20).

En viss utvidgning av fondstyrelsernas placeringsmöjligheter har skett
genom riksdagsbeslut hösten 1987 (prop. 1987/88:11, NU 1987/88:10). För
fjärde fondstyrelsen, som här är aktuell, tillkom därvid bl.a. rätt att placera
medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier.

En femte fondstyrelse

1 proposition 1987/88:167, som nu föreligger, föreslås att ytterligare medel ur
allmänna pensionsfonden skall tillföras riskkapitalmarknaden. Inledningsvis
sägs att fonden genom de föreslagna förändringarna kommer att få vidgade
möjligheter att ge stöd till och bidra till utvecklingen av näringslivet och på så

NU 1987/88:42

sätt trygga tillväxten i den svenska ekonomin på lång sikt. Med de vidgade
placeringsmöjligheterna kommer, anförs det, större utrymme att ges för
insatser av dels näringspolitisk karaktär, bl.a. vad gäller små och medelstora
företag, dels regionalpolitisk karaktär, genom att riskvilligt kapital i ökad
utsträckning ställs till näringslivets förfogande. Till innebörden av detta
uttalande återkommer utskottet.

Regeringens förslag är baserat på en departementspromemoria, vilken har
varit föremål för en snabb remissbehandling. Ursprungligen väcktes tanken
på en femte fondstyrelse av kapitalmarknadsutredningen (SOU 1978:11).
Förslagets innebörd är i huvudsak följande.

Vid sidan av fjärde fondstyrelsen inrättas en femte med samma inriktning
och uppgifter. Medan medelstilldelningen nu för fjärde fondstyrelsen är
fixerad till ett visst belopp, skall den fortsättningsvis för fjärde och femte
fondstyrelserna bestämmas till ett belopp som motsvarar högst 1 % av det
sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar. Femte fondstyrelsen skall dock få sina medel successivt
under en följd av år. Genom att riksdagen fr.o.m. i år varje vår fåren samlad
redovisning av alla fondstyrelsernas förvaltning kommer den, menar regeringen,
trots den nya regeln att behålla insynen i och kontrollen över
medelstilldelningen.

De motiv som anges för regeringens förslag är - utöver vad redan nämnts -väsentligen följande. Avgifterna till försäkringen för tilläggspension, vilka
tillförs allmänna pensionsfonden, har under senare år täckt allt mindre del av
pensionsutbetalningarna. För att avgiftsuttaget skall kunna begränsas är det
angeläget att avkastningsmöjligheterna för fondens medel är goda. Fortsatta
placeringar av fondmedel på aktiemarknaden kan medverka därtill. Fjärde
fondstyrelsens aktieinnehav motsvarar nu ca 2 % av marknadsvärdet på de
aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs; det bör av marknadsskäl
inte bli särskilt mycket större. Hellre än att fjärde fondstyrelsen delas
upp i två mindre enheter bör en ny, självständig fondstyrelse med egen
administration inrättas. Samma regler bör gälla för femte fondstyrelsen som
för den fjärde.

Regeringen meddelade i höstas riksdagen att den avsåg att lägga fram
förslag om en femte fondstyrelse efter mönster av den fjärde. Riksdagen
ställde sig positiv härtill (NU 1987/88:10); såväl från de borgerliga partiernas
som från vänsterpartiet kommunisternas sida uttalades dock att planerna
borde skrinläggas. De borgerliga partierna fullföljer nu sin kritik genom
motionerna 1987/88:N63 (m), 1987/88:N64 (fp) och 1987/88:N62 (c); de två
förstnämnda är partimotioner. Tidigare har under allmänna motionstiden
väckts en motion, 1987/88:N221 (m), där tanken på en femte fondstyrelse
avvisas utifrån ett värmländskt perspektiv.

Motionärernas argumentation - refererad i det föregående (s. 4) - är
sammanfattningsvis följande. Ett alltmer ökat institutionellt ägande är
negativt för aktiemarknaden och medför en för näringslivet skadlig ägarkoncentration.
I stället borde det personliga sparandet främjas. Att det
offentliga ägandet utvidgas står i strid med det marknadsekonomiska synsätt
som motionärerna förespråkar. Mest utförlig är argumentationen i motion
1987/88:N63 (m); där anförs vidare att även en framgångsrikt arbetande

NU 1987/88:42

femte fondstyrelse skulle lämna ett mycket marginellt bidrag till en förbättrad
avkastning på allmänna pensionsfondens medel. I de båda partimotionerna
riktas också invändningar mot det refererade uttalandet om insatser av
näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär. Utskottet återkommer förutom
till detta ämne också till de ännu icke berörda regler som begränsar
fondstyrelsernas och löntagarfondstyrelsernas rätt att göra placeringar i ett
och samma företag.

Erfarenheterna av fjärde fondstyrelsens verksamhet är positiva. Såsom en
av de fyra största aktieägande institutionerna i Sverige bidrar fondstyrelsen
genom en ansenlig kapitalinsats till näringslivets utveckling. Riktade emissioner
från olika företag vittnar om att fjärde fondstyrelsen inom näringslivet
betraktas som en viktig källa till riskkapital. Fondstyrelsen har bidragit till en
god avkastning på allmänna pensionsfondens medel. Genom att överlåta
rösträtt för sina aktier på företrädare för de fackliga organisationerna har
fondstyrelsen medverkat till ett vidgat inflytande i företagen från de
anställdas sida. Den har åstadkommit ökad stabilitet på aktiemarknaden dels
genom att göra långsiktiga placeringar, dels genom att medelst vissa
omplaceringar bidra till marknadslikviditeten, dvs. marknadens förmåga att
utan stora kursrörelser hantera stora utbuds- och efterfrågevolymer. Utskottet
delar regeringens uppfattning att fjärde fondstyrelsens verksamhet nu har
nått en sådan volym att en mera betydande tillväxt inte är önskvärd. Det är då
naturligt att ytterligare en fondstyrelse med samma slags uppdrag inrättas.

Argumenten i motionerna 1987/88:N63 (m), 1987/88:N64 (fp) och 1987/
88:N62 (c) mot en sådan åtgärd finner utskottet inte bärande. Ett institutionellt
ägande av den typ som fjärde fondstyrelsen representerar utgör som
nyss sagts ett positivt inslag på marknaden. Privat sparande, även i aktier, har
på senare år på olika sätt gynnats av statsmakterna. Värdet av att de anställda
i företag där allmänna pensionsfonden äger aktier kan beredas inflytande via
bolagsstämman tycks motionärerna bortse ifrån.

Utskottet finner det naturligt att, såsom föreslås i propositionen, en ny
metod nu väljs för att ange hur stor del av allmänna pensionsfondens
tillgångar som får tas i anspråk för placeringar i aktier och liknande
värdepapper. Den innebär att i stället för ett belopp i kronor anges en andel -för vardera av fjärde och femte fondstyrelserna 1 % - av sammanlagda
anskaffningsvärdet vid senaste årsskifte av de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar. Med hänsyn bl.a. till att riksdagen årligen får ta
ställning till fondstyrelsernas verksamhetsberättelser betraktar utskottet inte
detta som någon betydelsefull principiell förändring. Utskottet vill understryka
vad som i propositionen sägs om att femte fondstyrelsens resurser bör
byggas upp i en takt som svarar mot den nya organisationens möjlighet att
etablera sig på marknaden.

I ett par av motionerna har som nämnts riktats kritik mot ett uttalande i
propositionen enligt vilket de föreslagna vidgade placeringsmöjligheterna
för allmänna pensionsfonden skulle ge större utrymme än hittills för insatser
av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär. Fjärde fondstyrelsen har i en
skrivelse till utskottet påpekat att detta uttalande saknar motsvarighet i den
departementspromemoria som ligger till grund för propositionen. Fondstyrelsen
uttrycker oro över att uttalandet skulle kunna uppfattas som att en

1‘* Riksdagen 1987188.17sami. Nr42

NU 1987/88:42

Rättelse: S. 16 rad 4 och 5 nedifrån Står: 3 Rättat till: 2

ändring av allmänna pensionsfondens placeringspolicy är åsyftad. Den
förutsätter emellertid att uttalandet inte skall ges någon annan innebörd ”än
den självklara att de vidgade placeringsmöjligheterna och placeringsvolymerna
för hela AP-fonden också kan få direkt eller indirekt betydelse av
näringspolitisk respektive regionalpolitisk karaktär”. Utskottet instämmer
häri. Av sammanhanget får anses framgå att uttalandet inte har avsetts vara
riktningsgivande för fondstyrelsernas verksamhet. Inte heller utskottet
föreslår någon ändring av tidigare fastslagna principer för allmänna pensionsfondens
förvaltning.

I 37 § reglementet för allmänna pensionsfonden finns en bestämmelse som
begränsar fjärde fondstyrelsens rätt att förvärva aktier i ett aktiebolag ”om
aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs”. Fondstyrelsen får i
sådant fall inte förvärva mer än 10 % av aktierna eller, om de har olika
röstvärde, inte fler än att röstetalet för dem utgör högst 10 % av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget. För löntagarfondstyrelserna finns i samma paragraf
en liknande begränsningsregel; för dem gäller att i motsvarande fall andelen
inregistrerade aktier i ett bolag inte får nå upp till 8 %. Syftet med
begränsningsregeln, som fick sin nuvarande form vid beslutet år 1983 om
löntagarfondstyrelsernas tillkomst, har angivits vara att ”förhindra att
institutioner av den typ som de aktieförvaltande fondstyrelserna representerar
får ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas att ta på sig ett
företagaransvar” (prop. 1983/84:50 s. 79).

År 1986 uppmärksammades i pressen att begränsningsregelns innebörd i
vissa fall kunde vara oklar. Medan det enligt lagtexten rörde sig om förvärv
av ”vid fondbörsen inregistrerade aktier”, talades det i motiven om
”begränsningsregler som maximerar aktieinnehavet i varje enskilt börsnoterat
företag” och liknande. Skillnaden mellan formuleringarna fick betydelse
när det visade sig att det i vissa ”börsnoterade företag” fanns även aktieserier
som inte noterades vid fondbörsen; enligt lagtexten skulle - i strid med
motivuttalandena - aktier i sådana serier få köpas av fondstyrelserna utan
begränsning. Finansminister Kjell-Olof Feldt, vilken såsom föredragande
statsråd hade svarat för bestämmelsens utformning, hävdade i en tidningsintervju
att bestämmelsens syfte endast varit att begränsa fondstyrelsernas
möjlighet att - utan ägarnas vetskap - köpa aktier på börsen. Enligt
statsrådet Bengt K Å Johansson, till vilkens ansvarsområde ämnet numera
hör, rörde det sig snarare om en lucka i lagen. Näringsutskottet uttalade
hösten 1987 (NU 1987/88:10 s. 20) att det var angeläget att det i lämpligt
sammanhang skapades full klarhet om lagens innebörd i det angivna
hänseendet.

I propositionen föreslås att begränsningsregeln nu ändras så att gränsen vid
tio procent av röstvärdet kommer att gälla för såväl fjärde som femte
fondstyrelsen och att procenttalet åtta i bestämmelsen om löntagarfondstyrelserna
ändras till sex. Resultatet blir ett oförändrat maximum för allmänna
pensionsfonden totalt sett. I samband därmed föreslås en omformulering av
lagtexten som klargör att begränsningen i fråga om fondstyrelsernas rätt att
förvärva aktier skall omfatta endast aktier som är inregistrerade vid
fondbörsen.

NU 1987/88:42

Utskottet, som deltog i beredningen av den proposition (prop. 1983/84:50)
vari bestämmelsen i sin hittillsvarande lydelse föreslogs och därvid avgav
yttrande till finansutskottet (NU 1983/84:5 y), konstaterar att förekomsten
av onoterade aktier i börsbolag - dvs. aktiebolag som har utgivit aktier som är
inregistrerade vid Stockholms fondbörs - inte berördes vid frågans behandling.
Ingenting i förarbetena till bestämmelsen (se även FiU 1983/84:20, RD
1983/84:53 s. 29 f.) tyder på att det vid lagstiftningen åsyftades att i fråga om
fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas rätt till aktieförvärv
skulle råda en distinktion mellan inregistrerade och icke inregistrerade aktier
i ett börsbolag.

Regeringens förslag innebär en ändring i vad som enligt utskottets
uppfattning hittills har varit begränsningsregelns avsedda innebörd. Utskottet
finner denna ändring befogad. För icke börsbolag - till övervägande delen
små och medelstora företag - finns ingen motsvarande begränsning föreskriven.
De onoterade aktierna i ett börsbolag torde i regel innehas av en ägare
eller ägargrupp med stark bindning till företaget; de blir därför sällan
tillgängliga för köp. Om någon annan erbjuds att förvärva sådana aktier
torde det vara ett uttryck för en önskan inom ägarkretsen att han skall
engagera sig i företaget. I den mån någon av allmänna pensionsfondens
aktieplacerande styrelser skulle få ett erbjudande om ett sådant förvärv av
den omfattningen att de övertagna aktierna skulle leda till aktiemajoritet för
allmänna pensionsfonden finns det knappast skäl för att förvärvet obetingat
skall vara otillåtet. På samma sätt som gäller i fråga om icke börsbolag bör
fondstyrelsen då fritt få pröva hur stor andel den, med hänsyn till kravet på
riskspridning och till riksdagens allmänna rekommendationer, högst bör
inneha av aktierna i företaget. Utskottet instämmer med föredragande
statsrådet, när han uttalar (prop. s. 15) att syftet med fondstyrelsernas
aktieförvärv aldrig har varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är
så stort att de kan tvingas ta på sig ett företagaransvar. Denna princip bör
tillämpas även i fortsättningen.

Sammanfattningsvis finner utskottet att förslaget om inrättande av en
femte fondstyrelse inom allmänna pensionsfonden enligt i propositionen
angivna bestämmelser är välmotiverat och bör genomföras. De motioner
som har riktats mot förslaget avstyrks.

Behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse

I reglementet för allmänna pensionsfonden ställs krav på att den som utses till
ledamot eller suppleant i någon av första- fjärde fondstyrelserna skall vara
svensk medborgare. Motsvarande bestämmelse finns inte i fråga om
löntagarfondstyrelserna, vilket uttryckligen noterades i specialmotiveringen
till den berörda paragrafen (31 §) vid dennas tillkomst (prop. 1983/84: 50).
Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen får endast den som är
svensk medborgare vara ledamot av en myndighet eller dess styrelse om
myndigheten lyder omedelbart under regeringen. I motionerna 1986/
87:N359 (c) och 1987/88: N273 (c) anförs att löntagarfondstyrelserna är
myndigheter i denna mening och att en ordning som innebär att en utländsk
medborgare kan vara ledamot av en löntagarfondstyrelse alltså inte står i

NU 1987/88:42

överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna begär att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag till sådan ändring av reglerna för ledamotskap
i löntagarfondstyrelse att den påtalade grundlagsstridigheten undanröjs.

Konstitutionsutskottet har yttrat sig i saken till näringsutskottet (KU
1987/88:6 y; bilaga 3, s. 24) och därvid funnit att löntagarfondstyrelserna får
anses utgöra myndigheter i den mening som avses i den nämnda paragrafen i
regeringsformen. Det får, säger konstitutionsutskottet, ankomma på näringsutskottet
att ta ställning till behovet av ändringar i lagstiftningen på det
område som har aktualiserats genom motionerna.

Ett konstaterande av att löntagarfondstyrelserna är myndigheter enligt 11
kap. 9 § regeringsformen innebär, som utskottet tidigare (NU 1985/86:33)
har framhållit, inte att en uttrycklig bestämmelse om krav på svenskt
medborgarskap för ledamotskap i löntagarfondstyrelse är påkallad. En
sådan bestämmelse är överflödig - och brukar inte förekomma - i författningar
rörande organ som uppenbart omfattas av föreskriften i regeringsformen.

Allmänna pensionsfondens övriga styrelser - beträffande vilka reglementet
uppställer krav på svenskt medborgarskap - är givetvis vid tillämpningen
av paragrafen likställda med löntagarfondstyrelserna.

Slutsatsen blir att det i reglementet för allmänna pensionsfonden fortsättningsvis
bör finnas enhetliga bestämmelser i fråga om behörighetskrav för
ledamotskap i löntagarfondstyrelserna och i de övriga styrelser som förvaltar
fondens medel. I dessa bestämmelser bör inte ingå någon föreskrift om krav
på svenskt medborgarskap.

På sätt som närmare framgår av det bifogade lagförslaget (bilaga 1, s. 17)
bör anges att ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i
Sverige.

I anslutning till den redaktionella ändring som sålunda görs i den paragraf
(31 §) som rör löntagarfondstyrelserna kan konstateras att uttalandet i den
ursprungliga motiveringen om att utlänningar skall kunna vara styrelseledamöter
inte är giltigt.

Nordfondens verksamhet

Liksom de tre föregående åren har under allmänna motionstiden i år väckts
en motion, 1987/88:N210 (vpk), rörande den verksamhet som - under
benämningen Nordfonden - bedrivs av femte löntagarfondstyrelsen. Med
utgångspunkt i ett resonemang om regionalpolitiska problem i Norrlands
inland begär motionärerna att riksdagen skall rikta ett uttalande i ämnet till
regeringen. Det skulle gå ut på att det måste skapas sådana former att femte
löntagarfondstyrelsen kan spela en aktiv roll för utveckling av Norrlandslänens
näringsliv.

Näringsutskottet har vid föregående tillfällen hänvisat till vissa grundläggande
uttalanden om innebörden av och syftet med löntagarfondstyrelsernas
regionala anknytning (se NU 1987/88:10 s. 5 f., 17). Utskottet har avstyrkt
motionerna med motiveringen att det bör få ankomma på de regionalt
förankrade löntagarfondstyrelserna själva att utveckla verksamheten enligt
de grunder som riksdagen har ange» genom sitt konstituerande beslut. De
båda senaste gångerna har utskottet samtidigt uttryckt önskemål om att

NU 1987/88:42

fondstyrelserna i sin redovisning särskilt skall belysa verksamhetens regionala
aspekter och att dessa skall uppmärksammas vid den övergripande
granskningen av fondstyrelsernas förvaltning. Utskottets nu nämnda ställningstaganden,
som har legat till grund för riksdagens beslut, har föranlett
reservationer av såväl vänsterpartiet kommunisternas som de borgerliga
partiernas företrädare. De senare har därvid bestämt tagit avstånd från
motionärernas intentioner och givit uttryck åt uppfattningen att löntagarfonderna
bör avvecklas.

Även den senaste årsredovisningen från femte löntagarfondstyrelsen, för
år 1987, innehåller uppgifter om satsningar på dess egen region, bl.a. i form
av kontakter med små och medelstora företag (se regeringens skrivelse
1987/88:174 s. 138 f.).

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till sitt uttalande i ämnet
tidigare under detta riksmöte.

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987

Enligt en föreskrift som har införts i reglementet för allmänna pensionsfonden
tidigare i år (se NU 1987/88:10 s. 19 f.) har regeringen nyligen till
riksdagen överlämnat en skrivelse (1987/88:174) med redovisning av allmänna
pensionsfondens verksamhet under år 1987. I skrivelsen återges som
bilagor en rad olika dokument. Första, andra och tredje fondstyrelserna, som
har gemensam förvaltning, har liksom tidigare fört samman sina årsredogörelser
(bil. 1). Därefter följer fjärde fondstyrelsens och de fem löntagarfondstyrelsernas
relativt utförliga årsredovisningar, där det också finns kommentarer
- vanligen av resp. fondstyrelses verkställande direktör - varigenom
bl.a. fondstyrelsernas placeringspolitik belyses (bil. 2-7). En överblick över
allmänna pensionsfondens förvaltning i dess helhet erhålls genom en
sammanställning av delfondernas verksamhet (bil. 8). Slutligen återges
riksrevisionsverkets utlåtande över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas
förvaltning under räkenskapsåret 1987 (bil. 9) och riksförsäkringsverkets
utvärdering av dessa fondstyrelsers medelsförvaltning (bil. 10).
Såsom tidigare (s. 3) har nämnts innehåller regeringens skrivelse vissa
upplysningar och kommentarer av statsrådet Bengt K Å Johansson.

Regeringens skrivelse har föranlett motionsrätt. Några motioner har
emellertid inte väckts med anledning av skrivelsen. Vid utskottsbehandlingen
har från de borgerliga partiernas sida beträffande principiella synpunkter
på allmänna pensionsfondens verksamhet hänvisats till vad som anförts i de
motioner som har avlämnats med anledning av proposition 1987/88:167 om
en femte AP-fondstyrelse; dessa har redovisats och kommenterats tidigare i
detta betänkande.

Utskottet finner det värdefullt att det på angivet sätt har skapats
möjligheter för riksdagen att få en samlad överblick över och ta ställning till
allmänna pensionsfondens verksamhet. Genom gemensamma insatser av
regeringskansliet, fondstyrelserna och de granskande myndigheterna bör
redovisningen i framtiden kunna göras mera överskådlig.

Såsom utskottet berörde i sitt betänkande hösten 1987 om ändringar i
reglementet för allmänna pensionsfonden (NU 1987/88:10 s. 19 f.) skulle en

NU 1987/88:42

mera ingående granskning av redovisningen kräva insatser som knappast kan
medhinnas under riksmötets slutskede. Utskottet räknar med att det ett
kommande år kan finnas skäl att skjuta upp behandlingen av redovisningen
till hösten; det skulle då bli möjligt för utskottet att mera grundligt ta upp
vissa övergripande frågor. Inte minst den utvidgning av placeringsreglerna
som har genomförts med giltighet från den 1 februari i år kan göra detta
motiverat. I år, när riksdagen skall besluta i frågan om inrättande av en femte
fondstyrelse, har det tett sig naturligt för utskottet att behandla redovisningen
i anslutning till det ärendet. Företrädarna för olika meningsriktningar har i
redovisningen kunnat hämta underlag för sin bedömning av regeringens
förslag.

Således avstår utskottet från att här gå in på frågan om allmänna
pensionsfondens roll på kapitalmarknaden under det gångna året. Utskottet
inskränker sig till att foga några kommentarer till vad föredragande
statsrådet har anfört i skrivelsen. Liksom denne fäster utskottet vikt vid att
fondstyrelsernas förvaltning bedrivs i god överensstämmelse med de bestämmelser
som gäller. Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets påpekanden
om den snabba takt varmed första löntagarfondstyrelsen har omsatt sin
värdepappersportfölj ter sig alltså välmotiverade. Utskottet instämmer i vad
statsrådet anför angående insiderregler för fondstyrelsernas ledamöter och
anställda; det kan erinras om att utskottet vid ett par tillfällen (NU
1984/85:29 s. 9, NU 1986/87:4 s. 27 f.) har nämnt de aktieplacerande
institutionernas portföljförvaltare som en kategori vilken bör beaktas när det
övervägs vilken personkrets insiderreglerna bör omfatta. Med tillfredsställelse
noterar utskottet föredragandens avsikt att föreslå ett förtydligande i
reglementet av vad som gäller i fråga om vissa förvärv.

Efter att ha uttalat detta lämnar utskottet redovisningen av allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1987 utan erinran. Oppositionspartiernas
företrädare betonar att de inte genom att ansluta sig till detta ställningstagande
gör avkall på den principiella uppfattning om fondsystemet och reglerna
för allmänna pensionsfondens förvaltning som från resp. partiers sida har
hävdats i andra sammanhang, senast i föregående delar av detta betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reglementet för allmänna pensionsfonden

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:167 och motionerna
1986/87:N359 och 1987/88:N273 och med avslag på motionerna
1987/88:N62, 1987/88:N63, 1987/88:N64 och 1987/88:N221 antar förslag
till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden enligt utskottets förslag i bilaga 1,

2. beträffande inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar att

riksdagen avslår motion 1987/88:N210,

NU 1987/88:42

3. beträffande allmänna pensionsfondens årsredovisning
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1987/88:174 till handlingarna.

Stockholm den 3 juni 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke
Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Jörn Svensson (vpk),
Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m),
Lars Ahlström (m) och Elving Andersson (c).

Reservationer

1. Reglemente för allmänna pensionsfonden (mom. 1)

Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp),
Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Elving Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Erfarenheterna
av” och slutar på s. 9 med ”förslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:
Regeringen tycks ta för givet att tillgång till ytterligare medel ur allmänna
pensionsfonden är en förutsättning för att näringslivets behov av riskvilligt
kapital skall kunna tillgodoses. Utskottet finner denna uppfattning ogrundad.
Det råder, som närmare utvecklas i motionerna 1987/88:N63 (m) och
1987/88:N64 (fp), inte någon brist på riskvilligt kapital. Vitaliseringen av
börshandeln under de senaste åren är ett markant uttryck för detta.
Intressanta affärsidéer och tillräckligt lönsamma investeringsobjekt kan utan
svårighet finansieras på aktiemarknaden och på kapitalmarknaden i övrigt.
Någon ny statlig institution för ändamålet behövs inte.

En tydligt märkbar ambition hos regeringen, påtalad i de nyssnämnda
motionerna liksom i motion 1987/88:N62 (c), är att med allmänna pensionsfonden
som instrument överföra ytterligare en stor del av börsbolagens
aktiekapital i offentlig ägo, ofta med fackliga representanter som direkta
utövare av ägarmakten. Redan nu beräknas staten och den fackliga rörelsen
svara för ca 15 % av den del av ägandet i börsföretagen som ligger utanför
dessa företag själva. Det ifrågavarande beloppet, för närvarande ca 58
miljarder kronor, skulle om löntagarfondsystemet inte upphävs stiga med
mer än 7 miljarder kronor fram till år 1990. Till den nu antydda utvecklingen
kommer att också det icke-offentliga institutionella ägandet sedan länge är i
tillväxt. Utskottet menar att strävan i stället borde vara att privatisera
offentligt ägda företag, begränsa det institutionella ägandet och åstadkomma
att ägandet i möjligaste mån sprids bland de många människorna i samhället.

NU 1987/88:42

Inte minst bör de anställdas ägande i företagen främjas. Andel-i-vinst-system
spelar härvidlag en viktig roll.

Utskottet ställer sig också kritiskt till regeringens förslag att riksdagen inte
längre skulle ta ställning vid de tillfällen då en ytterligare överföring av medel
till fjärde fondstyrelsens förvaltning blir aktuell. I stället skulle såväl denna
fondstyrelse som den föreslagna femte fondstyrelsen få ta hand om en för
framtiden bestämd andel av de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar. En sådan förändring är oacceptabel.

Det inledningsvis i detta avsnitt refererade uttalandet att de vidgade
placeringsmöjligheterna skulle ge större utrymme för insatser av näringspolitisk
och regionalpolitisk karaktär har vid utskottsbehandlingen modifierats
av regeringspartiets talesmän. De hävdar nu att uttalandet inte bör betraktas
som riktningsgivande för den föreslagna femte fondstyrelsens placeringar
utan endast som ett påpekande av ett självklart förhållande. Utskottet finner
detta anmärkningsvärt.

Regeringens förslag framstår, som särskilt framhålls i motion 1987/88:N63
(m), som ett svek mot bestämda utfästelser att allmänna pensionsfonden inte
skulle användas som ett socialiseringsinstrument. Den utbyggnad av fondsystemet
som regeringen nu initierar i strid mot vad den förut sagt söker den nu
genomdriva efter otillfredsställande remissbehandling av en summarisk
departementspromemoria och efter att ha i möjligaste mån sökt undvika
kritisk publicitet kring förslaget. Redan dessa omständigheter talar, alldeles
bortsett från de sakliga invändningarna, för att propositionen bör avslås.
Utskottet tillstyrker yrkandena härom i motionerna 198788:N63 (m),
1987/88:N64 (fp) och 1987/88:N62 (c).

I 37 § (= utskottet, s. 8 f.) ett börsbolag.

Regeringens förslag innebär en ändring av vad som uppenbarligen har
varit begränsningsregelns avsedda innebörd. I de börsbolag där onoterade
aktier förekommer - för två år sedan gällde detta drygt en tredjedel av
börsbolagen - får de aktieplacerande fondstyrelserna frihet att förvärva
sådana aktier utan begränsning. Detta innebär att de är oförhindrade att
skaffa sig ställning som majoritetsägare i företagen. Den föreslagna formuleringen
av begränsningsbestämmelsen står i klar motsättning mot föredragande
statsrådets uttalande (prop. s. 15) att syftet med fondstyrelsernas
aktieförvärv aldrig har varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är
så stort att de kan tvingas att ta på sig ett företagaransvar. Lagbestämmelsen
väger givetvis tyngre än ett sådant uttalande, vilket icke kan betraktas som
förpliktande för fondstyrelserna. Regeringen kommer på denna punkt med
ett dubbelt budskap.

Utskottet tar med det sagda avstånd från regeringens förslag om en femte
fondstyrelse. Planerna på en sådan bör, såsom de borgerliga partierna
uttalade när förslaget aviserades hösten 1987, omedelbart och definitivt
skrinläggas. Utskottet ansluter sig alltså till yrkandena i de motioner som har
riktats mot förslaget och avstyrker proposition 1987/88:167.

Behovet av en klarare utformning av den nyss diskuterade begränsningsregeln
kvarstår för fjärde fondstyrelsens del och för löntagarfondstyrelsernas,
till dess att de avskaffas. Regeringen bör med det snaraste, dvs. vid början av
nästa riksmöte, lägga fram förslag till en omformulering som undanröjer

NU 1987/88:42

varje möjlighet att uppfatta lagtextens innebörd på annat sätt än riksdagen
uppenbarligen har åsyftat.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”På sätt” och
slutar med ”i Sverige” bort ha följande lydelse:

På sätt som närmare framgår av det bifogade lagförslaget (bilaga 2, s. 22)
bör anges att ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i
Sverige.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande reglementet för allmänna pensionsfonden
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1987/88:N62, 1987/88:N63 och 1987/
88:N64 och med anledning av motion 1987/88:N221 avslår proposition
1987/88:167 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) med anledning av motionerna 1986/87:N359 och 1987/88: N273
antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden enligt bilaga 2.

2. Reglemente för allmänna pensionsfonden (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

7 med ”Erfarenheterna av” och slutar på s. 9 med ”förslaget avstyrks” bort
ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget om en femte styrelse för allmänna pensionsfonden.
I fråga om dess inriktning och uppgifter har utskottet emellertid en
annan uppfattning än den som kommer till uttryck i propositionen. Det är,
anser utskottet, en brist att någon verklig strategi för verksamheten inte har
utformats. Samma kritik kan riktas mot andra delar av det offentliga
fondsystemet, främst löntagarfonderna.

Det är enligt utskottets mening otillfredsställande att offentliga fonder
inriktas enbart på placeringspolitik av konventionellt slag och med centrering
kring ett rent avkastningskrav. Såväl den nya femte delfonden inom
allmänna pensionsfonden som löntagarfonderna borde ses som strategiska
redskap för en förändring av näringsutskottets maktstruktur och inriktning.
Detta innebär att fondmedlen skulle användas för att främja andra grundläggande
syften och värderingar än de som i dag vägleder det privata
storkapitalet.

Sålunda borde fondmedlen utgöra ett viktigt hjälpmedel i strävan efter en
jämnare och rättvisare regional fördelning av näringsliv och sysselsättning.
En nära koppling till den statliga industrin borde då vara naturlig - också för
den statliga företagsamheten är det nödvändigt att formulera en medveten
strategi. Vad som sägs i propositionen om ökat utrymme för insatser från
allmänna pensionsfondens sida av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär
kunde tyckas peka i denna riktning. Regeringspartiets företrädare har
emellertid vid ärendets behandling inom utskottet förklarat att det uttalandet
inte skall betraktas som riktningsgivande för fondstyrelserna.

Fondmedlen borde också på ett konsekvent och medvetet sätt användas

NU 1987/88:42

för att på olika områden och inom strategiskt betydelsefulla företag bryta de
privata maktmonopolen. Detta förutsätter att nuvarande begränsningar för
fondstyrelsernas placeringar upphävs.

Med nu angivna utgångspunkter skulle fondstyrelserna kunna medverka i
en ny offentlig industristrategi. Viktiga styrningsmöjligheter skulle vinnas
med avseende på den teknologiska utvecklingen och tekniktillämpningen.
Denna skulle kunna ges en självständigare karaktär och kunna bidra till en
mer demokratisk arbetsorganisation.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad
utskottet har anfört i dessa strategiska frågor. Uttalandet skall uppfattas som
en begäran att regeringen med det snaraste lägger fram förslag till ändringar i
reglementet för allmänna pensionsfonden varigenom det skapas förutsättningar
för en sådan politik som utskottet förespråkar.

3. Inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar
(mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”detta riksmöte” bort ha följande lydelse:

Löntagarfondstyrelsernas verksamhet måste, såsom tidigare i detta betänkande
har framhållits i anslutning till regeringens förslag om en femte
delfond inom allmänna pensionsfonden, inriktas på offensiva åtgärder som
svarar mot arbetarrörelsens syften med fonderna. Ett grundläggande krav är
att den regionala förankringen får slå igenom på ett helt annat sätt än hittills.
Detta gäller särskilt för Norrland, som nu tycks berövas resurser genom
fondsystemet i stället för att genom detta få stimulans till en industriell
utveckling som kan skapa ny sysselsättning och ekonomisk livskraft. De
regionala aktiviteter som finns redovisade för Nordfondens del är helt
otillräckliga. Det är uppenbart att fondstyrelsen inte har tagit fasta på de
behov och möjligheter som kännetecknar regionens egna företag. Oavsett i
vilken grad fondverksamheten får utvecklas bort från sin nuvarande låsning
till det privatkapitalistiska systemet måste i reglementet för allmänna
pensionsfonden fogas in klara bestämmelser om löntagarfondstyrelsernas
regionala ansvar.

Att skapa bättre förutsättningar för Nordfondens verksamhet måste
därvid vara ett primärt mål. Motion 1987/88:N210 (vpk) bör föranleda ett
uttalande från riksdagen till regeringen av nu angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:N210 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:42

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 26, 28—32, 33, 35, 37, 40—43 §§ samt
huvudrubriken närmast före 26 § lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter,
1 § lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt 1 § lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskatt skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av
tio styrelser, nämligen första-femte fondstyrelserna samt första-femte
löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2—25 §§ samt om
fjärde och femte fondstyrelserna och löntagarfondstyrelserna i 26—43 §§.

2§J

Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs
av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av
bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs
av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad
med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter
samt

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av
vinstdelningsskatten.

Vad som sägs i första stycket 1—4 gäller med den begränsning som följer av
bestämmelserna i 26 och 27 §§ om fjärde och femte fondstyrelsernas samt
löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de
medel som styrelsen förvaltar.

4 §*

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder
kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen
och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och

NU 1987/88:42

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1984:864.

* Med regeringens förslag avses nuvarande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger
egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall
vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,
svenska medborgare.

III Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna

26 §2

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning
överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos verket. Medlen
avräknas på de medel som belöper på första, andra och tredje fondstyrelserna
i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar
avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med den
begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de medel som
styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses förvaltning
får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar.

28 §

Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna skall varje
år före utgången av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas
förvaltning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår
beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av
förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets
slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknad efter de förändringar
av konsumentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen
och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret
skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i
motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall fördelas mellan
första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som
har skett enligt 26 § första stycket till och med det år som avkastningen avser.
Avkastningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan första,
andra och tredje fondstyrelserna.

29 §

Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna
skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess
verksamhet och för revisionen av dess förvaltning.

NU 1987/88:42

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1984:1034.

Regeringens förslag Utskottets förslag

30 §3

Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av fjorton
ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter
förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar
inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

31 §*

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna
skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och bosatta här i riket. vara myndiga och bosatta i Sverige.

Av ledamöterna skall minst fem och Av ledamöterna skall minst fem och

av suppleanterna minst två företräda av suppleanterna minst två företräda

löntagarintressen. Vid utseendet av löntagarintressen. Vid utseendet av

ledamöter och suppleanter skall det ledamöter och suppleanter skall det

tillses att löntagarfondstyrelserna får tillses att löntagarfondstyrelserna får

en regional anknytning. en regional anknytning.

32 §

Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna förordnas
för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då
förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden
intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet
meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans
uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad,
skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive
suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 §§.

33 §

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte fondstyrelserna
förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande i vardera
styrelsen.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till
ordförande och en till vice ordförande.

NU 1987/88:42

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1984:191.

* Med regeringens förslag avses nuvarande lydelse.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

35 §4

NU 1987/88:42

Bilaga 1

Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som styrelserna
förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver
bank- eller försäkringsrörelse,

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i sådana
aktiebolag som avses i 1,

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1,

4. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av
utländska aktiebolag,

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelerna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i sådan
omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en
procent av värdet av de medel som respektive styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte var komplementär i ett kommanditbolag.

Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så många vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår
till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika
röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio procent av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fondbörsen
inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till sex procent eller mer
av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att
röstetalet för aktierna uppgår till sex procent eller mer av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget.

För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar regeringen fyra
revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på
förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar
som enligt 30 § får föreslå ledamöter i fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av
bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte
fondstyrelserna samt en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag
utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

37 §

40 §

21 §.

41 §

4 Senaste lydelse 1987:1326.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

42 §

NU 1987/88:42

Bilaga 1

Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande
över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning
av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 1
april året efter räkenskapsåret.

43 §5

Föreskrifterna i 5 § andra stycket, 7-10 §§, 14 §, 15 §, 15 a § första
stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om fjärde och femte
fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Om en löntagarfondstyrelse den 1 juli 1988 har fler aktier i ett bolag än vad
som medges i 37 § får löntagarfondstyrelsen även i fortsättningen inneha
högst samma andel av aktierna i bolaget.

5 Senaste lydelse 1987:1326.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder
kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och
två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger
egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

30 §>

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som
företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och
två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

31 §

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna
skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och bosatta här i riket. vara myndiga och bosatta i Sverige.

Av ledamöterna skall minst fem och Av ledamöterna skall minst fem och

av suppleanterna minst två företräda av suppleanterna minst två förträda

löntagarintressen. Vid utseendet av löntagarintressen. Vid utseendet av

NU 1987/88:42
Bilaga 2
(tillhör

reservation 1)

1 Senaste lydelse 1984:191.

Nuvarande lydelse

ledamöter och suppleanter skall det
tillses att löntagarfondstyrelserna får
en regional anknytning.

Föreslagen lydelse

ledamöter och suppleanter skall det
tillses att löntagarfondstyrelserna får
en regional anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

NU 1987/88:42

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:6 y

om reglerna för sammansättningen av
löntagarfondstyrelserna

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
två motioner 1986/87:N359 och 1987/88:N273 av Bertil Fiskesjö och Bengt
Kindbom (båda c) i vilka hävdas att reglerna för ledamotskap i löntagarfondstyrelserna
inte står i överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna
erinrar om stadgandet i 11 kap. 9 § regeringsformen, som bl.a. innebär att
endast den som är svensk medborgare får vara ledamot av myndighet eller
styrelse som lyder omedelbart under regeringen. I lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden har emellertid inte uppställts något
krav på svenskt medborgarskap som villkor för ledamotskap i löntagarfondstyrelserna
i motsats till vad som gäller för första-fjärde fondstyrelserna.

Konstitutionsutskottet har nyligen i annat sammanhang behandlat frågan
om medborgarskapets betydelse i fråga om statliga styrelser mot bakgrund av
nyss berörda grundlagsstadgande (se KU 1987/88:3 y och JuU 1987/88:18).

Beträffande de nu aktuella styrelserna vill utskottet erinra om att
regeringen förordnar ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna.
Av ledamöterna förordnar regeringen en till ordförande och en till vice
ordförande. Revisions- och förvaltningsberättelser över löntagarfondernas
verksamhet skall ges in till regeringen. Även i en rad andra hänseenden har
regeringen att ta befattning med löntagarfondstyrelserna. Mot denna
bakgrund anser konstitutionsutskottet att dessa styrelser får anses utgöra
myndigheter i den mening som avses i 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen.

Det får ankomma på näringsutskottet att ta ställning till behovet av
ändringar i lagstiftningen på det område som aktualiserats genom motionerna.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att den parlamentariskt sammansatta
medborgarskapskommittén (A 1985:01) bl.a. har till uppgift att göra en
analys av skillnaderna i behandlingen i olika avseenden av svenska medborgare
och utländska medborgare som är bosatta i Sverige. Det bör ankomma
på regeringen att bedöma behovet av en översyn av reglerna i 11 kap. 9 §
regeringsformen och i vilket sammanhang översynen i så fall bör göras.

NU 1987/88:42

Bilaga 3

Stockholm den 5 maj 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

NU 1987/88:42
Bilaga 3

(KU 1987/88:6 y)

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m). Kurt Ove Johansson (s),
Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s). Flans Nyhage (m),
Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Inger Koch (m) och Ove
Karlsson (s).

E:NU42INNE.822 Kott: 0.1. , D:R.55 lDmina

Innehåll NU 1987/88:42

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1987/88:167 2

Förslag 2

Förslagets innebörd 2

Regeringens skrivelse 1987/88:174 2

Motioner 3

Yrkanden 3

Motivering 4

Utskottet 5

Inledning 5

En femte fondstyrelse 5

Behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse 9

Nordfondens verksamhet 10

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 11

Hemställan 12

Reservationer 13

1. Reglemente för allmänna pensionsfonden (m, fp, c) 13

2. Reglemente för allmänna pensionsfonden (vpk) 15

3. Inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar (vpk)... 16

Bilagor

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden 17

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden (tillhör reservation 1) 22

3. Konstitutionsutskottets yttrande 1987/88:6 y om reglerna för sammansättningen
av löntagarfondsstyrelserna 24

gotab Stockholm 1988 15449