Näringsutskottets betänkande
1987/88:37

om finansbolag (prop. 1987/88:149)

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:149 om auktorisation av finansbolag (finansdepartementet),
vari framläggs förslag till en ny lag om finansbolag,
dels fem motioner som har väckts med anledning av denna proposition,
dels proposition 1987/88:169 om. avgifter för bankinspektionens verksamhet
(finansdepartementet), i vad avser förslag till lag om ändring i lagen
(1980:2) om finansbolag (moment 3).

Skrivelser i ärendet har inkommit från Finansbolagens förening och JAK
Riksförening för ekonomisk frigörelse.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny lag om finansbolag, vilken den
1 juli 1988 - med ca ett halvt års övergångstid - skall ersätta den nuvarande
lagen i ämnet. Den nya lagen innebär bl.a. att det krävs tillstånd - och
därmed ett aktiekapital av minst 5 milj. kr. - för att ett företag skall få driva
finansieringsverksamhet riktad mot konsumenter. I anslutning til! två
motioner (m; fp) avstyrks lagförslaget i en reservation (m, fp. c). Där hävdas
dels att beslutsunderlaget är otillräckligt, dels att förslaget innebär ett
ingrepp i näringsfriheten och begränsar konkurrensen. Samma reservanter
stöder andrahandsyrkanden i två andra motioner (m). Enligt dessa yrkanden
skulle - om lagförslaget antas - införas en möjlighet till dispens från
minimikravet på aktiekapital och medges att vissa ytterligare tillgångar får
räknas in i den kapitalbas som ett finansbolags upplåningsrätt grundas på.

Proposition 1987/88:149

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Hans Gustafsson - att
riksdagen antar förslag till en ny lag om finansbolag.

Lagförslaget har granskats av lagrådet. Det återges - med ett par av
utskottet vidtagna redaktionella ändringar - såsom bilaga till detta betänkande
(s. 11). 1

1987/88:37

1 Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr37

Förslagets innebörd

Lagförslaget innebär att det skall uppställas krav på tillstånd av bankinspektionen
för företag som driver finansieringsverksamhet om verksamheten har
en sådan omfattning att nettovärdet av tillgångarna i denna överstiger 50
milj. kr. Oavsett verksamhetens omfattning skall det krävas tillstånd för de
företag som ägnar sig åt finansieringsverksamhet riktad mot konsumenter
eller som ägs av bank. För tillstånd skall det krävas att vissa formella och
kvalitativa krav uppfylls, bl.a. att aktiekapitalet uppgår till minst 5 milj. kr.

Definitionen av vad som förstås med finansieringsverksamhet utvidgas så
att den även omfattar förmedling av kredit till konsument och ställande av
garanti för kredit.

Vidare ändras upplåningsregeln så att ett finansbolag från eget kapital
skall avräkna vad bolaget har tillskjutit som aktiekapital eller i annan form till
annat företag som driver finansieringsverksamhet.

Slutligen föreslås vissa ändringar i nuvarande tillsynsbestämmelser samt en
ny straffbestämmelse. Straffbestämmelsen innebär att finansieringsverksamhet
sorn drivs utan tillstånd, där sådant krävs enligt lagen, kriminaliseras.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. Övergångsbestämmelserna
medger en successiv anpassning till det nya regelsystemet.

Proposition 1987/88:169

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Hans Gustafsson -såvitt här är i fråga (moment 3) att riksdagen antar förslag till lag om ändring i
lagen (1980:2) om finansbolag.

Lagförslaget finns på s. 4 i propositionen.

Förslagets innebörd

Förslaget innebär att en lagbestämmelse, varigenom finansbolagen åläggs att
bidra till finansieringen av bankinspektionens verksamhet, begränsas till
innehållet och även i övrigt förändras på samma sätt som motsvarande
bestämmelser i andra lagar (enligt förslag behandlade i näringsutskottets
betänkande NU 1987/88:36).

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:149 och
behandlas här är följande:

1987/88:N56 av Kjell Nordström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar införa
ett lägsta aktiekapital på 10 milj. kr. för auktoriserade finansbolag.

1987/88:N58 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen om auktorisation av finansbolag.

1987/88:N59 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag till lag om finansbolag.

NU 1987/88:37

1987/88:N60 av Bengt Wittbom (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 40 %
av ett belopp som svarar mot summa överavskrivningar på leasing får, intill
ett belopp motsvarande bolagets eget kapital, likställas med eget kapital vid
beräkning av upplåningsrätten enligt 11 § lagen om finansbolag.

1987/88:N61 av Bengt Wittbom (m) vari yrkas att riksdagen i lagen om
finansbolag inför en möjlighet för bankinspektionen att ge dispens från
kapitalkravet.

En sjätte motion som har väckts med anledning av propositionen -1987/88:N57 (vpk) - har av näringsutskottet överlämnats till finansutskottet,
som behandlar den i betänkandet FiU 1987/88:30.

Utskottet

Finansbolagen har på senare år kommit att spela en betydelsefull roll på
kreditmarknaden. Deras verksamhet spänner över ett brett register. De har
specialiserat sig på en relativt kortfristig utlåning i form av leasing, factoring,
refinansiering av avbetalningskrediter, kontokortskrediter, reverslån m.m.
De båda förstnämnda begreppen avser medverkan till finansiering genom
upplåtande av lös egendom till nyttjande resp. genom förvärv av fordringar.
Utlåningen finansieras främst genom kortfristig upplåning på penningmarknaden.

Sedan år 1980 är sådan finansieringsverksamhet som nu har berörts
reglerad genom lagen (1980:2) om finansbolag. Beteckningen finansbolag är
enligt denna lag förbehållen aktiebolag som uppfyller vissa angivna kriterier.
Dessa bolag skall vara registrerade hos bankinspektionen, som skall
godkänna bolagsordningen, och de står under inspektionens tillsyn. Ett
företag som driver finansieringsverksamhet enligt definition i lagen omfattas
av denna om det helt eller delvis är bankägt eller om nettotillgångarna i
verksamheten uppgår till minst 10 milj. kr. Ett varu- eller tjänsteproducerande
företag kan lämna handelskrediter utan att komma inom lagens tillämpningsområde.
Ett krav på viss kapitaltäckning för upplåningen hör till de
restriktioner som lagen pålägger finansbolagen.

I oktober 1987 var 268 finansbolag registrerade. Balansomslutningen var
för 39 av bolagen högst 10 milj. kr. och för ytterligare 33 högst 20 milj. kr.
Inemot hälften av företagen -120 stycken - hade en balansomslutning av mer
än 100 milj. kr. Åtskilliga finansbolag arbetar med ett mycket litet
aktiekapital i förhållande till verksamheten. Av de 268 bolagen hade 100 ett
aktiekapital av högst 1 milj. kr.; i 29 fall var aktiekapitalet det lägsta som
medges, 50 000 kr.

Att se över regleringen av finansbolagen är en viktig uppgift för kreditmarknadskommittén
(Fi 1983:06). Enligt sina direktiv skall kommittén bl.a.
utforma ett auktorisationssystem och överväga mer preciserade regler om
verksamhetsinriktningen. Nya bestämmelser om kapitaltäckning, kassareservskrav
m.m. - liknande dem som gäller för bankerna - efterlyses också.
Kommitténs slutbetänkande är att vänta sommaren 1988.

Regeringen har ansett att vissa frågor som berör finansbolagen och
kreditgivningen till konsumenter kräver en mera skyndsam behandling än

NU 1987/88:37

kopplingen till kreditmarknadskommitténs övergripande utredningsuppdrag
medger. På grundval av departementspromemorian (Ds Fi 1987:13) Auktorisation
av finansbolag m.m. har regeringen i proposition 1987/88:149 lagt
fram förslag till en ny lag om finansbolag, avsedd att den 1 juli 1988 träda i
stället för den nuvarande lagen från år 1980.

Den främsta nyheten i lagförslaget är att det fortsättningsvis i stor
utsträckning skall krävas tillstånd av bankinspektionen för sådan finansieringsverksamhet
som finansbolagen bedriver. Den hittillsvarande definitionen
av finansieringsverksamhet utvidgas i samband därmed till att
innefatta även förmedling av kredit till konsument och ställande av garanti
för kredit. Liksom nu är fallet skall alla helt eller delvis bankägda
finansieringsföretag omfattas av lagen. Frizonen för mindre företag vidgas
genom att gränsen i fråga om nettotillgångar höjs från 10 milj. kr. till 50 milj.
kr. Samtidigt föreskrivs emellertid, vilket är en annan huvudpunkt i
lagförslaget, att tillstånd alltid krävs om företaget driver finansieringsverksamhet
riktad mot konsumenter. Utöver kategorier som nämns i den
nuvarande lagen undantas från tillståndskravet bl.a. -efter särskild prövning
av bankinspektionen - företag för vilka finansieringsverksamheten utgör en
normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett självständigt syfte vid
sidan av företagets huvudsakliga verksamhet. Det bör noteras att systemet
med krav på tillstånd inte innefattar någon behovsprövning. Tillstånd skall
ges om ett bolag uppfyller vissa formella krav, bolaget inte är olämpligt att
bedriva finansieringsverksamhet och verksamheten kan antas inte bli till
skada för det allmänna. Bland de krav som ett företag måste uppfylla för att
få tillstånd märks särskilt att aktiekapitalet skall uppgå till minst 5 milj. kr.

Reglerna om upplåningsrätt ändras. Vad ett finansbolag som aktiekapital
eller i annan form har fört till ett annat företag som driver finansieringsverksamhet
skall hädanefter avräknas från finansbolagets eget kapital. Garantiförbindelser
och andra åtaganden som innebär en kreditrisk jämställs i fråga
om kapitaltäckningskrav med upplåning.

Den nya lagen medför vidgade befogenheter för bankinspektionen när det
gäller att komma till rätta med missförhållanden hos finansbolagen. Ytterst
kan det bli fråga om återkallande av tillståndet. En bestämmelse om straffböter
eller fängelse i högst ett år - blir tillämplig på den som driver
finansieringsverksamhet utan att, där så krävs, ha tillstånd.

Övergångsbestämmelser skall underlätta för de berörda företagen att
anpassa sig till de nya krav som ställs. En pågående verksamhet får fortgå
oförändrad till utgången av år 1988 eller den senare tidpunkt då en under året
ingiven ansökan har prövats. Ett företag som inte söker eller får tillstånd
medges att fullgöra äldre åtaganden enligt nuvarande bestämmelser.

Regeringens huvudmotiv för lagförslaget är konsumentpolitiskt. För
kreditväsendets funktionsduglighet är det av vikt, anförs det i propositionen,
att kreditinstituten verkar så att allmänheten har fullt förtroende för deras
förmåga att fullgöra sina förpliktelser. Konsumentskyddsintressena sägs
böra ha en framskjuten plats vid all verksamhet på kreditmarknaden. De
nuvarande förhållandena på området är enligt regeringens uppfattning delvis
otillfredsställande. Kraven på kapitaltäckning uppfylls inte av alla bolag. Ett
antal bolag underlåter att sända in rapporter som skall utgöra underlag för
bedömning av bolagen. Kvaliteten på kreditportföljerna varierar "i oroväck -

NU 1987/88:37

ande grad”. Vissa finansbolag får allt större enhandsengagemang mot ett
generellt sett osäkrare belåningsunderlag. Bankinspektionens möjligheter
att ingripa effektivt mot missförhållandena betecknas som otillräckliga.

I propositionen hävdas att de påtalade problemen kräver snabba åtgärder.
En helhetslösning på basis av kreditmarknadskommitténs snart föreliggande
förslag kommer, menar regeringen, att dröja alltför länge. Lagändringarna
har emellertid utformats så att de skall ligga i linje med vad kommittén torde
komma att föreslå.

Det saknas uppgifter om hur många finansbolag med ett aktiekapital av
mindre än 5 milj. kr. som nu har sin verksamhet helt eller delvis riktad mot
konsumenter. En följd av den nya lagen är, konstaterar utskottet, att de
företag som är i denna situation får tre möjligheter att välja mellan. De kan
inom den givna tidsfristen öka aktiekapitalet i erforderlig utsträckning. De
kan vidare ändra rörelsens art så att verksamheten inte längre till någon del
riktas mot konsumenter. Slutligen kan de avveckla verksamheten, antingen
genom att överlåta den till ett företag som har eller kan vinna tillstånd eller i
det att de själva slutför åtaganden som gjorts medan verksamheten bedrevs
enligt den äldre lagen. Vissa mindre företag som - kanske med begränsning
till en ort eller en region - ägnar sig åt kreditgivning till konsumenter och
refinansiering av leverantörskrediter torde i realiteten bli tvungna att välja
avvecklingsalternativet, eftersom rörelsens omfattning inte möjliggör att ett
aktiekapital av 5 milj. kr. kan förräntas. På detta sätt får den nya lagen en
avsedd sanerande effekt på vissa mindre välrenommerade företag, om vilka
det talas bl.a. i kreditmarknadskommitténs direktiv. Det kan emellertid inte
uteslutas att det också finns seriösa och välskötta finansieringsföretag som
kommer att berövas möjligheten till en självständig existens.

I två motioner, 1987/88:N59 (m) och 1987/88:N58 (fp), yrkas att riksdagen
skall avslå regeringens förslag till ny lag om finansbolag. Behovet av sanering
inom branschen motiverar inte ett auktorisationssystem, menar motionärerna.
De avarter som uppkommer kan och bör i stället motarbetas dels med
stöd av den generella marknadsrättsliga och straffrättsliga lagstiftningen,
dels genom en fri konkurrens som kan slå ut de oseriösa finansieringsföretagen.
I motion 1987/88:N59 (m) anförs att låntagarna inte har samma
skyddsintresse som insättarna, vilkas medel banklagstiftningen skall slå vakt
om. Frivilliga auktorisationsförfaranden i branschorganisationernas regi
rekommenderas i motion 1987/88:N58 (fp) framför lagstadgade. Det föreslagna
systemet med krav på tillstånd karakteriseras i båda motionerna som
ett oberättigat ingrepp i näringsfriheten. Motionärerna åberopar bl.a. vad
näringsfrihetsombudsmannen har uttalat i sitt remissyttrande över departementspromemorian
.

Vid ställningstagandet till lagförslaget skall också motion 1987/88:N56 (s)
uppmärksammas. Där begärs att det minsta tillåtna aktiekapitalet för ett
finansbolag skall, såsom föreslogs i departementspromemorian, bestämmas
till 10 milj. kr., vilket enligt motionären är ett väl avvägt belopp.

Utskottet finner det liksom regeringen angeläget att en utbyggd och
förbättrad reglering av finansbolagens verksamhet kommer till stånd nu.
Den bör alltså inte uppskjutas till det tillfälle, kanske om ett par år, då
kreditmarknadskommitténs ännu inte färdigställda betänkande kan resultera
i lagstiftning. Den föreslagna lagen skapar förutsättningar för en välbehöv -

NU 1987/88:37

lig sanering bland de företag som erbjuder konsumentkrediter. Detta är en
sektor av kreditmarknaden där det otvivelaktigt förekommer allvarliga
missförhållanden. De invändningar som i motionerna 1987/88:N59 (m) och
1987/88:N58 (fp) riktas mot lagförslaget är enligt utskottets mening inte väl
underbyggda. Väsentligt från näringsfrihetssynpunkt är att tillståndsprövningen
inte innebär någon kvantitativ begränsning av tillträdet till marknaden
. Kravet på ett minsta aktiekapital hos finansbolagen av 5 milj. kr. är ett
uttryck för strävan att åstadkomma en tillfredsställande standard inom
branschen i dess helhet. Kravets strukturpåverkande effekter får med hänsyn
till syftet anses godtagbara. De mildras genom övergångsbestämmelserna.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det i departementspromemorian
föreslagna minimibeloppet, 10 milj. kr., har halverats. Kravet i motion
1987/88:N56 (s) på att detta högre minimibelopp skall föreskrivas ställer sig
utskottet inte bakom. Det kan tas för givet att antalet finansbolag även
framgent blir så stort att det finns förutsättningar för en verksam konkurrens.
Att konkurrensen skulle, såsom hävdas i motionerna 1987/88:N59 (m) och
1987/88:N58 (fp), kunna åstadkomma ett fullgott konsumentskydd utan
statliga regleringsåtgärder finner utskottet verklighetsfrämmande.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag med undantag av
några detaljer som berörs i det följande. Utskottet ansluter sig till motivuttalandena
även i de delar som inte särskilt har berörts här.

Beträffande föreskriften i 3 § rörande finansieringsverksamhet som ”drivs
utan vinstsyfte” av en förening vill utskottet framhålla följande. Vad som
avses med det citerade uttrycket är att verksamheten inte skall syfta till att
tillgodose medlemmarnas intressen på annat sätt än genom kreditgivningen.
Detta innebär inget ställningstagande till den skattemässiga bedömningen av
verksamheten.

I proposition 1987/88:169 har regeringen föreslagit att en bestämmelse (19
§) i den nuvarande lagen (1980:2) om finansbolag skall få ändrad lydelse den
1 augusti 1988. Denna lag upphävs emellertid en månad tidigare genom den
nya lag som föreslås i den här diskuterade propositionen 1987/88:149.
Propositionerna är daterade på samma dag, och de har avlämnats till
riksdagen samtidigt. Den bestämmelse som det är fråga om gäller finansbolagens
skyldighet att bidra till finansieringen av bankinspektionens verksamhet.
Den ingår i förslaget till den nya lagen som 22 §. I ett ord skiljer sig de
båda versioner som regeringen har förelagt riksdagen.

Utskottet hänvisar till sin behandling i betänkandet NU 1987/88:36 av
frågan om avgifterna till bankinspektionen. Den berörda paragrafen bör
formuleras enligt förslaget i proposition 1987/88:169. Utskottet tillfogar en
övergångsbestämmelse som avser avgifter till bankinspektionen från företag
som efter den nya lagens ikraftträdande fortsätter verksamhet enligt den
äldre lagens bestämmelser.

Lagförslaget återges i bilaga (s. 11). I 2 § andra stycket och 4 § första
stycket har utskottet gjort två obetydliga redaktionella ändringar som inte
markeras särskilt.

Utskottet vill i anslutning till sitt tillstyrkande av regeringens lagförslag
betona vikten av att bankinspektionen utövar en effektiv tillsyn över
finansbolagen liksom av att snabba myndighetsingripanden görs om någon
bedriver finansieringsverksamhet i strid mot den nya lagen.

NU 1987/88:37

I två återstående motioner framställs andrahandsyrkanden för den händelse
riksdagen inte tillgodoser motionärens primära önskemål att regeringens
lagförslag skall avslås. I den ena, 1987/88:N61 (m), föreslås att i så fall den
nya lagen skall kompletteras med en bestämmelse enligt vilken bankinspektionen
får möjlighet att lämna dispens från kravet att ett finansbolag skall ha
ett aktiekapital av minst 5 milj. kr. Dispens borde, menar motionären, kunna
ges när finansieringsverksamheten inom en koncern av organisatoriska skäl
fördelas på flera dotterbolag, t.ex. efter produktform eller på regionalpolitiska
grunder. Vidare skulle välskötta, regionalt verksamma mindre finansbolag
få en möjlighet att överleva. Den andra motionen, 1987/88:N60 (m),
syftar till en vidgning av finansbolagens kapitalbas, motiverad bl.a. av den
ökning av kapitalkravet som följer av den tidigare nämnda regeln om att
värdet av aktier i dotterbolag m.fl. skall avräknas från ett finansbolags eget
kapital. Enligt motionen skulle vid beräkning (enligt 11 §) av ett finansbolags
upplåningsrätt få med dess eget kapital likställas - intill ett belopp motsvarande
detta - 40 % av ett belopp motsvarande bolagets överavskrivningar på
leasing.

I båda fallen gäller att ett positivt ställningstagande till motionernas syfte
inte skulle kräva omedelbar ändring i lagtexten. Ett nu befintligt finansbolag
kan med utnyttjande av övergångsbestämmelserna fortsätta sin verksamhet
enligt den äldre lagen åtminstone till utgången av år 1988. Regeringen skulle
alltså kunna uppmanas att under hösten detta år lägga fram förslag till
komplettering av den nya lagen.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag att ett
finansbolag - även om det är dotterbolag i en finansbolagskoncern - alltid
skall ha ett aktiekapital av minst 5 milj. kr. Härav följer att utskottet
avstyrker förslaget i motion 1987/88:N61 (m) om en dispensregel på denna
punkt.

Inte heller är utskottet berett att nu föreslå att lagen ändras i vad gäller
beräkningen av kapitalbasen. Utskottet utgår från att en förnyad prövning av
kapitaltäckningsbestämmelserna kommer att ske på grundval av kreditmarknadskommitténs
slutbetänkande. Motion 1987/88.N60 (m) avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:149 och proposition
1987/88:169 moment 3 och med avslag på motionerna 1987/
88:N56, 1987/88:N58 och 1987/88:N59 antar förslag till ny lag om
finansbolag enligt bilaga, i förekommande fall med den lydelse som
benämns utskottets förslag,

2. beträffande möjlighet till dispens från kapitalkravet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N61,

3. beträffande vidgning av kapitalbasen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N60.

Stockholm den 20 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

NU 1987/88:37

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s). Gudrun
Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Sven-Åke Nygårds
(s), Sture Thun (s), Lars De Geer (fp), Nic Grönvall (m), John Andersson
(vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Reservationer

1. Regeringens lagförslag (mom. 1)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Lars De Geer (fp) och Nic Grönvall
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
finner" och slutar på s. 7 med ”nya lagen” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till ny lag om finansbolag är, såsom närmare utvecklas
i motionerna 1987/88:N59 (m) och 1987/88:N58 (fp), i flera avseenden
anmärkningsvärt.

För det första gäller detta omständigheterna kring förslaget. Såsom
utskottet har redovisat omfattas finansbolagen av kreditmarknadskommitténs
grundliga översyn av kreditmarknadens struktur. Regeringen borde ha
sörjt för att kommittén skulle kunna slutföra sitt arbete vid planerad
tidpunkt. I stället har nu på nytt - lagstiftningen våren 1987 om finansiella
koncerner (prop. 1986/87:148, NU 1986/87:36) är ett tidigare exempel - en
väsentlig del av ämnet för kommitténs överväganden brutits ut för separat
behandling. En konsekvens av detta är att riksdagens beslutsunderlag är
otillräckligt. Finansbolagsbranschens struktur borde ha beskrivits mera
ingående, så att verkningarna av den föreslagna lagstiftningen kunde
bedömas med större säkerhet. Riksdagen bör inte nu, på ett otillfredsställande
underlag, besluta om en ny lag om finansbolag.

För det andra ger förslaget anledning till stark kritik i sak. Det innebär ett
kraftigt ingrepp i näringsfriheten. Finansieringsföretag som på ett klanderfritt
sätt bedriver en för näringslivet och konsumenterna nyttig verksamhet
kan tvingas till avveckling därför att de av uppenbara företagsekonomiska
skäl inte kan öka sitt aktiekapital till föreskriven nivå. Småskalig finansieringsverksamhet
med inriktning på konsumenterna omöjliggörs. Näringsverksamhet
som sakligt sett borde anses invändningsfri blir i vissa fall kriminaliserad.
Genom den föreslagna regleringen begränsas konkurrensen på
marknaden, till fördel för de stora och väletablerade finansbolagen men till
nackdel för konsumenterna. Näringsfrihetsombudsmannens invändningar
vid remissbehandlingen har negligerats.

Det konsumentskyddsintresse som regeringen åberopar skulle bli bättre
tillgodosett genom utnyttjande av de instrument som utan ny lagstiftning star
till buds för ingrepp mot förekommande avarter inom finansieringsverksamheten.
Den marknadsrättsliga och straffrättsliga lagstiftningen ger stora
möjligheter att förhindra att svaga konsumenters underläge kan utnyttjas.
Konkurrensbefrämjande åtgärder i förening med information till konsumenterna
är ett effektivt medel i samma syfte. Om ett auktorisationssystem skulle

NU 1987/88:37

komma i fråga bör i första hand prövas om detta kan organiseras i branschens
egen regi. Regeringen har inte redovisat någon analys av de möjligheter som
utskottet här har nämnt.

Med det sagda har utskottet anslutit sig till yrkandena i motionerna
1987/88:N59 (m) och 1987/88:N58 (fp). Regeringens förslag till ny lag om
finansbolag avstyrks sålunda.

I proposition (= utskottet, s. 6) förelagt riksdagen.

Utskottet finner det välbetänkt att regeringen sålunda tycks ha förutsatt att
dess förslag i proposition 1987/88:149 skulle avslås.

Med åberopande av sitt ställningstagande i betänkandet NU 1987/88:36
beträffande avgifter till bankinspektionen tillstyrker utskottet det förslag till
lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag som har framlagts i
proposition 1987/88:169.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1987/88:N58 och 1987/88:N59 avslår
proposition 1987/88:149 och motion 1987/88:N56,

b) med bifall till proposition 1987/88:169 moment 3 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1980:2) om finansbolag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

För att täcka kostnaden för bankinspektionens
tillsynsverksamhet skall
finansbolag årligen betala bidrag enligt
de närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen. Bidraget får ej
överstiga två hundradels procent av
nettovärdet av tillgångarna i bolagets
finansieringsverksamhet närmast föregående
räkenskapsår.

Finansbolagen skall med årliga avgifter
bekosta bankinspektionens verksamhet
enligt de närmare föreskrifter
som regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1988.

NU 1987/88:37

' Senaste lydelse 1985:578.

2. Möjlighet till dispens från kapitalkravet (mom. 2)

NU 1987/88:37

(under förutsättning av avslag på reservation 1)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Lars De Geer (fp) och Nic Grönvall
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

För den händelse riksdagen, trots de invändningar som har framförts i det
föregående, skulle anta regeringens förslag till ny lag om finansbolag är det
angeläget att regeln om ett aktiekapital av minst 5 milj. kr. inte blir bindande
i alla lägen. En sådan dispensbestämmelse som skisseras i motion 1987/
88:N61 (m) skulle göra det möjligt för bankinspektionen att undanröja
särskilt stötande konsekvenser av den angivna regeln. Regeringen bör, om
dess lagförslag antas av riksdagen, vid nästa riksmötes början föreslå att den
nya lagen kompletteras på nu angivet sätt

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande möjlighet till dispens från kapitalkravet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N61 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Vidgning av kapitalbasen (mom. 3)

(under förutsättning av avslag på reservation 1)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Lars De Geer (fp) och Nic Grönvall
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

En sådan ändring av bestämmelserna om finansbolagens kapitalbas som
anges i motion 1987/88:N60 (m) skulle minska de problem som dessa
bestämmelser i regeringens version skulle medföra för många av bolagen.
Om riksdagen beslutar enligt regeringens förslag bör regeringen alltså vid
nästa riksmötes början föreslå en komplettering av finansbolagslagen även i
detta hänseende.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vidgning av kapitalbasen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:N60 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Förslag till
Lag om finansbolag
Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Finansieringsverksamhet får, i de fall som anges i denna lag, drivas
endast efter tillstånd av bankinspektionen.

Med finansieringsverksamhet avses näringsverksamhet som har till ändamål
att lämna eller ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter
eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller
upplåta lös egendom till nyttjande.

2 § Tillstånd krävs för företag som driver finansieringsverksamhet, om

1. företaget helt eller delvis ägs av ett svenskt eller utländskt bankinstitut
eller dotterbolag till sådant institut, eller

2. företaget driver finansieringsverksamhet riktad mot konsumenter, eller 3.

nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt fastställd balansräkning
för det senaste räkenskapsåret är minst femtio miljoner kronor och
det inte finns anledning anta att värdet därefter har gått ned under detta
belopp, eller

4. det annars är uppenbart att nettovärdet av tillgångarna i verksamheten
överstiger femtio miljoner kronor.

I nettovärdet enligt första stycket 3 och 4 skall inte räknas in värdet av
tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 3 § första stycket.

Tillstånd krävs inte, om finansieringsverksamheten bedrivs av andra än
aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag eller enskild näringsidkare.

3 § Tillstånd krävs inte, om finansieringsverksamheten

1. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som
erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget, eller

2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som
erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma
koncern eller med annat nära samband som anges i 4 § andra stycket och
medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, eller

3. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare
med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas
från allmänheten.

Tillstånd krävs inte heller om bankinspektionen efter särskild prövning
finner att finansieringsverksamheten

1. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett självständigt
syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet, eller

2. drivs utan vinstsyfte av en förening vars uppgift endast är att tillgodose
finansieringsbehov hos föreningens medlemmar.

Tillstånd krävs inte heller för företag som omfattas av annan lagstiftning
om särskild tillsyn.

4 § Om det finns nära samband mellan två eller flera företag, skall vid
tillämpning av 2 § första stycket 3 och 4 hänsyn tas till det sammanlagda
nettovärdet av tillgångarna i finansieringsverksamheten.

Nära samband skall anses föreligga om företagen leds av samma eller i
huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt

NU 1987/88:37

Bilaga

eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i
huvudsak samma personer.

Förutsättningar för tillstånd m. m.

5 § Tillstånd får meddelas endast om finansieringsverksamheten drivs i
aktiebolagsform och aktiekapitalet är minst fem miljoner kronor.

Tillstånd skall ges, om

1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller annan författning,

2. bolaget inte är olämpligt att driva finansieringsverksamhet,

3. verksamheten kan antas inte bli till skada för det allmänna, och

4. bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

6 § Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats i aktieboiagsregistret.
Har ansökan gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens
undertecknande, räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.

Till bolagsordningen skall vara fogad en plan för den tilltänkta verksamheten.

7 § Beslut om ändring av finansbolags bolagsordning skall prövas av
bankinspektionen och får inte registreras innan det har godkänts av inspektionen.

8 § Bolag som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet kallas
finansbolag. Annan än finansbolag får inte i sin firma eller annars vid
beteckning av verksamhet använda ordet finansbolag eller finansaktiebolag.

9 § För finansbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet,
om annat inte följer av denna lag.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 10 kap. 4 § första stycket 4 aktiebolagslagen
(1975:1385) i fråga om finansbolag skall med låneskuld och
annan där angiven förpliktelse jämställas förvärv av fordringar och upplåtelse
av egendom som avses i 1 §.

Finansbolags verksamhet

10 § Aktier i ett finansbolag får genom teckning eller överlåtelse förvärvas
endast av

1. svenska medborgare,

2. svenska bolag och föreningar som inte är kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.,

3. andra svenska samfälligheter,

4. fondbolag till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931)

Har aktieförvärv skett på annat sätt än genom teckning eller överlåtelse,
skall första stycket inte i något fall medföra hinder för aktieägaren att
förvärva ytterligare aktier, om det sker med stöd av den företrädesrätt till
teckning eller erhållande av nya aktier som är förenad med de redan
förvärvade aktierna enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolagsordning
som gällde vid förvärvet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
kan medge undantag från första stycket.

Förvärv av aktie i strid med innehållet i första stycket är ogiltigt.

NU 1987/88:37

Bilaga

11 § Finansbolag får högst låna upp medel med dels ett belopp som
svarar mot bolagets kassa och mot vad som innestår hos riksbanken,
riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank, kreditaktiebolag,
hypoteksinstitut och postgirot eller utlånats till annat finansbolag,
dels ett belopp som svarar mot tolv och en halv gånger det egna
kapitalet. Om det finns särskilda skäl kan bankinspektionen medge högre
upplåning, dock högst till tjugo gånger det egna kapitalet.

Som upplåning anses inte vad som motsvarar av finansbolaget utfärdade
skuldförbindelser som för långivaren medför rätt till betalning först efter
bolagets övriga borgenärer eller som har garanterats av staten, bankaktiebolag,
sparbank eller central föreningsbank. Till upplåningen skall läggas
ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden
som innebär en kreditrisk för bolaget. Garantiförbindelser skall tas upp till
sitt nominella belopp. Detsamma gäller andra åtaganden, om inte regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen har föreskrivit
ett lägre belopp.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas

1. garantifond, som bildats genom tillskott av aktieägare i finansbolaget
eller förbindelser utfärdade av bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank
eller annan som bankinspektionen godkänt, intill ett belopp
motsvarande fem gånger bolagets aktiekapital,

2. fyrtio procent av ett belopp som svarar mot sådana bolagets reserver
som avses i 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617) intill ett belopp motsvarande
bolagets eget kapital samt

3. kapital som tillförts bolaget mot av bolaget utfärdade skuldförbindelser
som medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer,
intill ett belopp motsvarande bolagets eget kapital.

Från finansbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av
vad bolaget tillskjutit som aktiekapital eller i annan form till annat in- eller
utländskt företag som driver finansieringsverksamhet.

Om det mellan finansbolag råder sådant nära samband som anges i 4 §,
kan bankinspektionen i det särskilda fallet bestämma att upplåningsrätt skall
beräknas gemensamt för bolagen.

12 § I finansbolag skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara
auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.

Tillsyn m. m.

13 § Finansbolag står under tillsyn av bankinspektionen.

Bankinspektionen skall övervaka att finansbolag följer denna lag och
annan författning som reglerar finansbolags verksamhet, föreskrift som har
beslutats med stöd av denna lag samt bolagsordningen och de beslut som
med stöd av lag eller bolagsordningen har fattats av bolagsstämman eller
styrelsen.

Bankinspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa finansbolagens
verksamhet för att hålla sig underrättad om förhållanden som kan
inverka på ett bolags säkerhet eller i övrigt är av betydelse för en sund
utveckling av verksamheten.

Bankinspektionen är inte skyldig att vaka över att sådana bestämmelser
iakttas som gäller rättigheter och skyldigheter för aktieägare i finansbolag i
förhållande till bolaget eller till annan aktieägare eller sådana bestämmelser
som angår bolagets inre angelägenheter.

NU 1987/88:37

Bilaga

14 § Bankinspektionen utövar tillsyn med ledning av handlingar som
finansbolag enligt denna lag skall lämna till inspektionen och upplysningar
som inspektionen inhämtar vid undersökning hos bolaget eller på annat

sätt.

Undersökning hos finansbolag skall ske när bankinspektionen anser det
behövligt eller när regeringen beslutar om det.

15 § Finansbolags tillstånd kan återkallas av bankinspektionen, om bolaget
överträtt denna lag eller uppenbart åsidosatt kundernas intressen eller
om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 5 § inte längre föreligger.

Om ett tillstånd har återkallats enligt första stycket, skall bolaget stå
under bankinspektionens tillsyn till dess att verksamheten avvecklats eller
drivs på ett sådant sätt att tillstånd enligt denna lag inte krävs.

16 § Råder förhållande som anges i 15 §, får bankinspektionen meddela
finansbolaget skriftlig erinran i stället för att återkalla bolagets tillstånd,
om det kan antas att bolaget låter sig rättas av detta. Inspektionen får även
meddela ett finansbolag skriftlig erinran, om bolaget annars inte följer i 13
§ andra stycket angivna föreskrifter och beslut eller om annat förhållande
råder som menligt inverkar på bolagets säkerhet eller som kan äventyra en
sund utveckling av bolagets finansieringsverksamhet. Skriftlig erinran får
förenas med föreläggande om rättelse.

Råder missförhållanden hos finansbolag i annat fall än som anges i första
stycket, får bankinspektionen i särskilt beslut göra anmärkning om det.

Om ett finansbolag har fattat beslut som strider mot denna lag eller
annan författning som reglerar finansbolags verksamhet, mot föreskrift
som har meddelats med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen, får
bankinspektionen förbjuda att beslutet verkställs. Har beslutet verkställts,
får inspektionen förelägga bolaget att göra rättelse, om det kan ske.

17 § Bankinspektionen skall, om inte särskilda skäl talar däremot, förordna
en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av finansbolag.
Inspektionen kan när som helst återkalla sådant förordnande och i stället
utse ny revisor.

Om ett tillstånd för finansbolag att driva finansieringsverksamhet har
återkallats, gäller förordnandet för den av bankinspektionen utsedde revisorn
till dess att finanseringsverksamheten har avvecklats och revisorn till
bankinspektionen har lämnat en berättelse över avvecklingen.

Finansbolaget skall till revisor som har förordnats enligt första stycket
betala ersättning med belopp som bankinspektionen bestämmer.

18 § Bankinspektionen får kalla till sammanträde med finansbolags styrelse
eller begära att styrelsen kallar till extra bolagsstämma. Har styrelsen
inte följt en sådan begäran, får inspektionen kalla till extra bolagsstämma.
Företrädare för inspektionen får närvara vid styrelsesammanträde, som
inspektionen har utlyst, och vid bolagsstämma samt delta i överläggningarna.

19 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur finansbolags räkenskaper skall föras och hur värdehandlingar
skall förvaras och inventeras.

20 § Finansbolag skall på tid och sätt som bankinspektionen bestämmer
Fhälla bolagets kassa, övriga tillgångar, räkenskapsmaterial och andra

handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,

NU 1987/88:37

Bilaga

2. upprätta och till inspektionen lämna översikt som visar bolagets tillgångar
och skulder,

3. till inspektionen lämna årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning
samt revisionsberättelse och protokoll vid ordinarie bolagsstämma,

4. i övrigt lämna inspektionen alla de upplysningar och uppgifter som
inspektionen anser behövliga för tillämpningen av denna lag.

21 § Bankinspektionen skall föra en förteckning över finansbolagen.

Regeringens förslag Utskottets förslag

22 § Finansbolagen skall med årliga 22 § Finansbolagen skall med årliga

avgifter bekosta bankinspektionens avgifter bekosta bankinspektionens

tillsynsverksamhet enligt de närmare verksamhet enligt de närmare före föreskrifter

som regeringen med- skrifter som regeringen meddelar,

delar.

23 § Om det kan antas att ett företag driver sådan finansieringsverksamhet
att denna lag är tillämplig, får bankinspektionen förelägga företaget att
till inspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet som behövs för
att bedöma om lagen är tillämplig.

Vite

24 § Meddelar bankinspektionen föreläggande eller förbud enligt denna
lag, får inspektionen sätta ut vite.

Överklagande

25 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
Inspektionens beslut har omedelbar verkan, om inte annat beslutas.

Tystnadsplikt

26 § Den som är eller har varit verksam i finansbolag får inte obehörigen
röja vad han därvid har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller
personliga förhållanden.

Första stycket gäller också den som hos bankinspektionen har tagit
befattning med ärende enligt denna lag.

Straff

27 § Den som driver finansieringsverksamhet utan tillstånd, där sådant
krävs enligt denna lag, döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Styrelseledamot eller befattningshavare hos finansbolag som uppsåtligen
eller av oaktsamhet genom oriktig bokföring eller på annat sätt
lämnar bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten döms,
om gärningen inte är ringa, till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som bryter mot 8 § döms till böter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Genom lagen upphävs lagen
(1980:2) om finansbolag.

2. Ett företag som vid den nya lagens ikraftträdande driver finansierings -

NU 1987/88:37

Bilaga

verksamhet och som avser att ansöka om tillstånd skall göra detta senast
vid utgången av år 1988.

3. Ett företag som vid den nya lagens ikraftträdande driver finansieringsverksamhet
får fortsätta denna verksamhet enligt den äldre lagen till utgången
av år 1988 eller fram till dess att ansökan enligt 2 slutligt prövats.

4. Ansöker ett företag som avses i 3 inte om tillstånd inom tid som anges i 2
eller får företaget inte sin ansökan beviljad, får företaget fortsätta verksamheten
enligt den äldre lagen i fråga om de åtaganden som företaget gjort
under den tid som verksamheten bedrivits enligt den lagen.

5. Ett företag som vid den nya lagens ikraftträdande driver finansieringsverksamhet
skall för att undantas från lagens tillämpningsområde enligt 3 §
andra stycket göra ansökan om detta senast vid utgången av år 1988. Vad
som sägs i 3 och 4 gäller även sådant företag.

Regeringens förslag

6. Om det i en lag eller i en
författning som har beslutats av regeringen
hänvisas till en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i
denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

Utskottets förslag

6. Företag som enligt 3 eller 4 får
fortsätta verksamheten enligt den äldre
lagens bestämmelser skall betala
avgifter för bankinspektionens verksamhet
enligt den nya lagens 22 §.

7. Om det i en lag eller i en
författning som har beslutats av regeringen
hänvisas till en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i
denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

NU 1987/88:37

Bilaga

gotab Stockholm 1988 15361