Lagutskottets betänkande
1987/88:34

om anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.

(prop. 1987/88:100, bil. 9, prop. 1987/88:152) 1987/88:34

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels proposition 1987/88:100 bilaga 9
(finansdepartementet) i vad avser anslag till kronofogdemyndigheterna, dels
proposition 1987/88:152 om lagändringar m.m. med anledning av exekutionsväsendets
nya organisation, dels ock två med anledning av sistnämnda
proposition väckta motioner som tar upp frågor om riksskatteverkets
ledningsfunktion m.m.

Utskottet lämnar utan erinran i proposition 1987/88:152 gjorda uttalanden
om riksskatteverkets ledningsfunktion, tillstyrker bifall till förslagen i
propositionerna samt avstyrker bifall till motionerna. Mot sistnämnda
ställningstagande reserverar sig ledamöterna från moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centern.

Propositionerna

I proposition 1987188:100 bilaga 9 (finansdepartementet) föreslår regeringen
under punkt B 3 att riksdagen till kronofogdemyndigheterna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 610 412 000 kr.

I proposition 1987188:152 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen skall anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som
köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

3. lag om ändring i växellagen (1932:130),

4. lag om ändring i checklagen (1932:131),

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,

7. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

8. lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs,

9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

10. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

11. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,

12. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

13. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

1 Riksdagen 1987188. 8 sami. Nr34

14. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

15. lag om ändring i utsökningsförordningen (1981:981).

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

I proposition 1987/88:152 bereds riksdagen också tillfälle att ta del av vad
som i propositionen redovisats angående riksskatteverkets ledningsfunktion.

Motionerna

Motion 1987/88:L8 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riksskatteverkets ledningsfunktion.

Motion 1987/88:L9 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
resurser för enskilda mål inom exekutionsväsendet.

Utskottet

En huvuduppgift för kronofogdemyndigheterna är att handlägga mål och
ärenden enligt utsökningsbalken (UB). Det övervägande antalet sådana mål
och ärenden avser indrivning av statens fordringar på obetalda skatter,
avgifter och böter, s.k. allmänna mål. I jämförelse med de allmänna målen är
antalet mål och ärenden som anhängiggörs av enskilda, s.k. enskilda mål,
förhållandevis litet. Vid sidan av de rent exekutiva uppgifterna enligt UB
ankommer det på kronofogdemyndigheterna att företräda staten som
borgenär vid indrivningen av skatter och avgifter.

Vissa andra uppgifter av exekutiv karaktär har lagts på kronofogdemyndigheterna
genom särskilda författningar. Här kan bl.a. nämnas verkställighetsärenden
enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter samt mål om återtagande av gods som köpts på kredit enligt
konsumentkreditlagen (1977:981) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.

Kronofogdemyndigheterna har vidare enligt skilda författningar att fullgöra
åtskilliga andra uppgifter. Bl.a. är kronofogdemyndigheterna tillsynsmyndighet
i konkurs och prövar frågor om bevakning av lönefordringar enligt
lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs i de fall bevakningsförfarande
inte anordnas.

Landet är för närvarande indelat i 81 kronofogdedistrikt. I varje distrikt
finns en kronofogdemyndighet. Riksskatteverket (RSV) är centralmyndighet
för administrationen av exekutionsväsendet. 1 RSV:s uppgifter ingår
även att till regeringen ge in framställning om medel för exekutionsväsendets
gemensamma behov och att avge anslagsframställning för kronofogdemyndigheterna.
I övrigt är administrationen delad mellan kronofogdemyndigheterna
och länsstyrelserna. Viss tillsynsverksamhet utövas av länsskattemyndigheterna.

Inom RSV svarar en särskild avdelning (avdelning E) för administrationen
av exekutionsväsendet. Avdelningen är delad i en exekutionsjuridisk och en
exekutionsadministrativ sektion. Den exekutionsjuridiska sektionen utarbe -

LU 1987/88:34

tar föreskrifter och råd för exekutionsväsendet, bevakar statens rätt i vissa
kronomål samt för statens talan vid domstol i sådana mål. Den exekutionsadministrativa
sektionen planerar och genomför organisationsförändringsprojekt,
utvecklar arbetsmetoder, planerar den exekutiva verksamheten, samordnar
krav på utveckling av ADB-stödet samt ansvarar för uppföljning och
kontroll av kronofogdemyndigheterna. Vidare utarbetar sektionen rutiner
och utformar blanketter, meddelar föreskrifter och anvisningar, handlägger
frågor om personalplanering, rekrytering, tjänstetillsättningar, löne- och
anställningsvillkor samt arbetsmiljö och samverkansformer inom kronofogdemyndigheterna.

På förslag av regeringen i proposition 1986/87:52 om exekutionsväsendets
organisation godkände riksdagen (LU 1986/87:12, rskr. 103) hösten 1986
principiella riktlinjer för en omorganisation av kronofogdemyndigheterna.
Riktlinjerna innebär att den nuvarande organisationen för kronofogdemyndigheterna
ändras så att en kronofogdemyndighet bildas i varje län. Vidare
skall RSV få det fulla ansvaret för ledning, styrning och samordning av
verksamheten i exekutionsväsendet. RSV skall ange mål för verksamheten
samt ange riktlinjer, policy, ramar etc. för att nå dessa mål. I uppdraget ingår
vidare att ansvara för en ändamålsenlig utformning av organisation, arbetsformer
och rutiner. Planering, samordning, utveckling och uppföljning är
andra uppgifter som skall ankomma på RSV. Vidare skall i verkets uppgifter
ingå bl.a. att genom verkställighetsföreskrifter, allmänna råd eller på annat
sätt verka för en enhetlig tillämpning av materiella bestämmelser. På
kronofogdemyndigheterna ankommer att bedriva verksamheten med utgångspunkt
i de riktlinjer som RSV lägger fast.

Den nya organisationen skall träda i kraft den 1 juli 1988. En särskild
kommitté (Fi 1987:02) tillkallades under våren 1987, med uppgift att lämna
förslag till den närmare utformningen av de nya kronofogdemyndigheternas
organisation och i övrigt lämna förslag till andra åtgärder som erfordras för
att genomföra omorganisationen.

I proposition 1987/88:100, bilaga 9, föreslås att till kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 610 412 000 kr.
Anslaget är beräknat utan tillämpning av huvudförslaget. För vissa reformer
som blir en följd av omorganisationen bör enligt propositionen resurser
motsvarande 2 % av anslaget avsättas. Särskilda medel beräknas för vissa
engångsutgifter i samband med övergången till den nya organisationen. Det
förutskickas att ytterligare medelstillskott senare kan visa sig erforderliga.

Det föreslagna anslaget till kronofogdemyndigheterna föranleder inte
några erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till proposition
100 i denna del.

1 proposition 1987/88:152 läggs fram förslag till de ändringar i UB och
andra författningar som föranleds av omorganisationen. Vidare bereds
riksdagen tillfälle ta del av vad som i propositionen anförs om riksskatteverkets
ledningsfunktion i den nya organisationen.

Bakgrunden till den redovisning om riksskatteverkets ledningsfunktion
som lämnas i proposition 152 är de uttalanden som riksdagen gjorde vid
behandlingen i riksdagen av förslaget till riktlinjer för exekutionsväsendets
omorganisation. I ärendet (LU 1986/87:12) förklarade sig utskottet inled -

LU 1987/88:34

1* Riksdagen 1987/88. 8samt. Nr34

ningsvis dela departementschefens uppfattning att det för en effektivisering
av den exekutiva verksamheten krävdes ledning från centralt håll av annat
slag än vad som kunde utövas av RSV som centralmyndighet för administrationen
av exekutionsväsendet eller av länsskattemyndigheten i sin tillsynsfunktion
över kronofogdemyndigheterna. Eftersom RSV var den enda
myndighet som kunde ifrågakomma som centralmyndighet för kronofogdemyndigheterna
borde verket få i uppdrag att svara för den erforderliga
ledningen, styrningen och samordningen på området.

När det gällde frågan om vilka ledningsfunktioner som RSV borde ha
gentemot kronofogdemyndigheterna fanns det enligt utskottets mening
anledning att skilja mellan dessa myndigheters uppgifter att företräda statens
borgenärsintressen och de övriga uppgifter som myndigheterna fullgör enligt
utsökningsbalken och andra lagar. I fråga om borgenärsfunktionen föranledde
propositionen inte några erinringar från utskottets sida. Det var också på
detta område som behovet av ökade ledningsmöjligheter var störst. Saken
ställde sig däremot annorlunda när det gällde den rent exekutiva verksamheten
enligt utsökningsbalken m.m. liksom kronofogdemyndigheternas uppgifter
att exempelvis vara tillsynsmyndighet i konkurs och pröva ärenden enligt
lönegarantilagen. Även om det också i dessa avseenden fanns ett behov av
mera effektiva styrningsmöjligheter var emellertid, framhöll utskottet,
utrymmet för RSV:s ledningsfunktioner mera begränsat än när det gällde
borgenärsfunktionen.

Mot bakgrund av bl.a. det anförda ansåg utskottet att det hade varit till
fördel om i propositionen en mera utförlig redovisning hade lämnats för de
ledningsfunktioner som RSV avsågs få när det gällde den rent exekutiva
verksamheten, tillsynsuppgifterna i konkurs m.m. I avsaknad av en sådan
redovisning ansåg sig utskottet inte kunna ta ställning till frågan om den
närmare omfattningen av RSV:s ledningsfunktioner. Utskottet förklarade
att det borde ankomma på organisationskommittén (se ovan) att överväga i
vilka avseenden RSV borde kunna styra och leda kronofogdemyndigheternas
verksamhet i angivna hänseenden samt belysa effekterna härav. Resultatet
av övervägandena borde regeringen redovisa för riksdagen i lämpligt
sammanhang innan omorganisationen genomfördes. Vad utskottet sålunda
anfört gavs regeringen till känna.

Organisationskommittén har numera, i en promemoria den 15 februari
1988, redovisat sina överväganden rörande RSV:s ledningsfunktion i den nya
organisationen. Enligt kommittén bör RSV ha såväl rätt som skyldighet att i
fråga om hela verksamheten ge kronofogdemyndigheterna vägledning av
generell karaktär när det behövs. RSV måste i vissa avseenden också kunna
ge direktiv som är bindande för myndigheterna. Detta bör enligt kommittén
få ske framför allt vad gäller organisation och arbetsformer hos kronofogdemyndigheterna.
Beträffande den rent exekutiva verksamheten och annan
verksamhet där en tillämpning av materiella bestämmelser träder i förgrunden,
särskilt den av lagutskottet uppmärksammade frågan om prioritering av
allmänna och enskilda mål, framhåller kommittén att det inte finns något
utrymme för RSV för direktivrätt eller liknande vid sidan av den föreskriftsrätt
som kan finnas enligt särskilda bernyndiganden. Kommittén gör här
sålunda samma bedömning som lagutskottet, nämligen att verkets lednings -

LU 1987/88:34

funktion på detta område är begränsad till att ge råd och vägledning för hur
kronofogdemyndigheterna bör agera.

I proposition 152 förklarar departementschefen att han i allt väsentligt kan
instämma i vad kommittén anfört. Han tillägger att det ändrade ledningsuppdraget
för RSV bör komma till uttryck i en instruktion för exekutionsväsendet,
vartill han avser att återkomma när kommittén senare i vår presenterat
ett förslag till författningsbestämmelser. Han förklarar sig emellertid räkna
med att verkets framtida uppgifter på exekutionssidan i huvudsak bör kunna
regleras på ett sätt som svarar mot vad som gäller för beskattningsområdet
enligt förordningen (1986:1346) med instruktion för skatteförvaltningen.
Enligt departementschefen behövs det däremot inte någon reglering i lag av
RSV:s avsedda styrnings- och ledningsfunktioner. Inte heller torde det finnas
något behov av att ge RSV befogenheter utöver dem som redan finns att
meddela verkställighetsföreskrifter till bestämmelser i lag. När det gäller
materiella frågor bör det i stället vara så att verket genom allmänna råd och
uttalanden verkar för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet. I särskilda
fall bör verket, framhåller departementschefen, givetvis också i fortsättningen
inom ramen för sin normgivningskompetens meddela föreskrifter rörande
rättstillämpningen. Något utrymme för föreskrifter i materiellt hänseende är
det däremot inte fråga om vad avser det berörda ämnet om prioritering av
allmänna och enskilda mål eller annars när en myndighet har i uppgift att
handlägga ärenden om rättstillämpning.

1 motion L8 (fp) framhålls att kronofogdemyndigheterna har en dubbelroll
genom att de i sin verksamhet skall företräda såväl staten som enskilda
personer. Särskilt uttalad blir denna dubbelroll när kronofogdemyndigheten
har att utöva tillsyn i konkurser, i vilka både staten och enskilda är
fordringsägare. I sådana grannlaga situationer krävs att man med stor
tydlighet gör åtskillnad mellan kronofogdemyndighetens olika funktioner.
Enligt motionärerna kan detta ske främst genom att RSV:s avdelning för
exekutionsväsendet i resurshänseende prioriteras högre, dess avdelningschef
placeras i verksledningen och tillsynsenheterna ges en mera fristående
ställning. Härigenom skulle allmänhetens uppfattning av kronofogdemyndigheternas
opartiskhet stärkas. Vidare är principen om kronofogdemyndigheternas
självständighet gentemot RSV av sådan vikt att den uttryckligen bör
inskrivas i den blivande instruktionen för RSV. Mot bakgrund av den kritik
som under senare år riktats mot exekutionsväsendet för bristande rättssäkerhet
och av att hithörande frågor blivit helt otillräckligt uppmärksammade i
organisationskommitténs arbete måste rättssäkerhetskravet komma till
klarare uttryck och det måste i instruktionen uttryckligen fastslås att
rättssäkerheten är ett övergripande mål för RSV:s ledningsfunktion. Dessutom
bör betonas betydelsen av en effektiv tillsyn särskilt beträffande
handläggningen av de enskilda borgenärernas fordringar. Instruktionen bör
enligt motionärerna inte kopieras från instruktionen för skatteförvaltningen,
eftersom exekutions- och skattesidan är alltför olika sinsemellan. En sådan
kopiering skulle allvarligt skada tilltron till exekutionsväsendet. I motionen
hemställs att vad i motionen anförts om RSV:s ledningsfunktion ges
regeringen till känna.

Motionärerna i motion L9 (m) understryker att exekutionsväsendets nya

LU 1987/88:34

organisation och RSV:s ledningsfunktion inte får innebära att mål som drivs
av enskilda medborgare nedprioriteras. I motionen framhålls att de enskilda
målen kan röra väsentligt lägre belopp än vad som totalt och i vissa enskilda
fall gäller beträffande statens fordringar samt att vad gäller resursinsatser
stor hänsyn måste tas till att indrivningen av ett förhållandevis litet belopp
kan vara mycket viktig för den enskilde medborgaren med tanke på den
personliga ekonomin. Mot bakgrund härav hemställs att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om resurser för enskilda mål inom exekutionsväsendet.

Som utskottet framhöll år 1986 är det med hänsyn till kronofogdemyndigheternas
dubbla roll viktigt att RSV:s ledningsfunktioner inte utövas så att
kronofogdemyndigheternas opartiskhet i den rättstillämpande verksamheten
kan ifrågasättas. Beaktas bör också att den rent exekutiva verksamheten
liksom handläggningen av vissa andra ärenden exempelvis inom lönegarantisystemet
är uppgifter av närmast judiciell karaktär som myndigheterna har
att självständigt svara för i enlighet med gällande lagstiftning.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet i likhet med departementschefen
att RSV:s ledningsuppdrag när det gäller kronofogdemyndigheternas
rättstillämpande verksamhet bör begränsas till att genom allmänna råd och
uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet. Härutöver
bör RSV inom ramen för normgivningskompetensen kunna meddela bl.a.
verkställighetsföreskrifter. Vad avser bl.a. den i motion L9 aktualiserade
frågan om handläggningen av enskilda mål innebär den i propositionen
förordade ordningen att kronofogdemyndigheterna även fortsättningsvis
skall - i enlighet med de uttalanden som gjordes vid införandet av UB -självständigt pröva i vilken ordning målen skall handläggas och vilka
indrivningsåtgärder som bör vidtas.

När det gäller frågor som inte har direkt anknytning till den rättstillämpande
verksamheten finns det större utrymme för att ge RSV en ledande roll.
Verket bör således kunna meddela föreskrifter av administrativ karaktär i
fråga om exempelvis organisation och arbetsformer för att åstadkomma
samordning, rationalisering och enhetlighet inom exekutionsväsendet och
effektivitet inom verksamheten. Också på det administrativa området
medför emellertid kraven på opartiskhet och självständighet i den rättstilllämpande
verksamheten att RSV:s möjligheter att leda verksamheten är
något mera begränsade än när det gäller kronofogdemyndigheternas borgenärsfunktion.
Stora krav måste därför ställas på att RSV i sin ledningsfunktion
inte ger föreskrifter eller eljest fattar beslut av administrativ karaktär
som kan få sådana effekter att kronofogdemyndigheternas självständighet
att besluta i enskilda fall i praktiken beskärs. Det är också angeläget att RSV,
som departementschefen framhåller, så långt som möjligt undviker att
meddela föreskrifter som kan ge upphov till att allmänheten ifrågasätter de
handläggande myndigheternas saklighet och opartiskhet.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det ändrade ledningsuppdraget
för RSV bör komma till uttryck i en instruktion för exekutionsväsendet.
Med beaktande av vad utskottet ovan anfört kan utskottet inte finna
något hinder mot att verkets uppgifter på exekutionssidan i huvudsak
regleras efter mönster av vad som gäller på beskattningsområdet. Utskottet

LU 1987/88:34

kan inte dela motionärernas farhågor för att en ledningsfunktion för RSV,
utformad i enlighet med det sagda, skulle innebära några risker för att de
allmänna målen skulle prioriteras på bekostnad av de enskilda målen eller att
kronofogdemyndigheternas självständighet träds för när eller att allmänhetens
förtroende för myndigheterna av annan anledning skulle rubbas. Någon
uttrycklig bestämmelse i den nya instruktionen om kronofogdemyndigheternas
självständighet kan inte anses erforderlig. Att RSV har ett ansvar för att
rättssäkerhetskraven uppfylls inom exekutionsväsendet och för att enskilda
mål handläggs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är en självklarhet och
behöver inte - som yrkas i motion L8 - slås fast i instruktionen.

Vad angår det önskemål som förs fram i motion L8 om sammansättningen
av RSV:s verksledning vill utskottet hänvisa till att ett sådant motionsförslag
prövades av riksdagen i samband med godkännandet av riktlinjerna för
omorganisationen och då avvisades (se LU 1986/87:12 s. 14). Någon
anledning att frångå ställningstagandet kan utskottet inte finna. Inte heller
motionärernas synpunkter på fördelningen av RSV:s resurser bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Vad gäller frågan om tillsynsenheternas
ställning vill utskottet erinra om vad utskottet anförde i samband med den
reform av konkursrätten som genomfördes år 1979 (prop. 1978/79:105, LU
19) och som bl.a. innebar att tillsynsfunktionen i konkurs överfördes på
kronofogdemyndigheterna. Utskottet framhöll då vikten av att verksamheten
organiserades så att en tjänsteman endast i rena undantagsfall får utöva
tillsyn i konkurs samtidigt som han har hand om indrivningsuppgifter och
handräckning. Utskottet underströk att särskilda enheter för tillsynsuppgifter
borde inrättas i största möjliga utsträckning. Det anförda äger fortfarande
giltighet. Genom den omorganisation som nu föreslås ökar möjligheterna till
ett förverkligande av riksdagens önskemål. Några särskilda åtgärder i syfte
att ytterligare markera tillsynsuppgifternas fristående ställning anser utskottet
inte erforderliga.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionerna L8 och L9.

De i proposition 152 föreslagna lagändringarna är huvudsakligen av rent
teknisk karaktär och föranleder inte några uttalanden från utskottets sida.
Utskottet tillstyrker att förslagen genomförs.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 9 punkt B 3
till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 610 412 000 kr.,

2. beträffande framlagda lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1987/88:152 framlagda förslagen
till

a) lag om ändring i utsökningsbalken,

b) lagom ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som
köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

c) lag om ändring i växellagen (1932:130),

LU 1987/88:34

1** Riksdagen 1987188. 8sami. Kr34

d) lag om ändring i checklagen (1932:131),

e) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

f) lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,

g) lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

h) lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs,

i) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

j) lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),
k) lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,

1) lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer,

m) lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

n) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

o) lag om ändring i utsökningsförordningen (1981:981),

3. beträffande rikss katteverkets ledningsfunktion
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:L8 och 1987/88:L9
lämnar utan erinran vad som anförs i proposition 1987/88:152 i
motsvarande del.

Stockholm den 5 maj 1988

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Ulla Orring (fp). Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Bengt Harding
Olson (fp). Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Håkan Stjernlöf (m).

Reservation

Riksskatteverkets ledningsfunktion (mom. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m). Bengt Harding Olson (fp), Marianne Karlsson (c) och Håkan Stjernlöf
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”När det” och
slutar på s. 7 med ”och L9” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av största betydelse att RSV:s ledningsuppdrag
i den nya organisationen utövas på ett sätt som stärker allmänhetens
förtroende för kronofogdemyndigheterna. Detta kan ske bl.a. genom att

LU 1987/88:34

kronofogdemyndigheternas självständighet och opartiskhet i den rättstillämpande
verksamheten kommer till författningsmässigt uttryck och genom att
det skapas garantier för att mål som drivs av enskilda personer inte, oavsett
den beloppsmässiga storleken av de olika fordringarna, får stå tillbaka för de
mål i vilka staten är fordringsägare.

De tankegångar som utskottet här redovisat måste komma till tydlig
uttryck i den instruktion för RSV som skall träda i kraft den 1 juli 1988. I
instruktionen bör således fastslås att rättssäkerheten är ett övergripande mål
för RSV:s ledningsfunktion. Det bör av instruktionen framgå att RSV har
ansvar för att de enskilda målen handläggs på ett effektivt och ändamålsenligt
sätt och att även i övrigt rättsäkerhetskraven uppfylls inom exekutionsväsendet.
Vidare måste åtskillnaden mellan kronofogdemyndigheternas olika
funktioner klart kunna utläsas av instruktionen. I linje med vad som anförts i
motionerna L8 och L9 bör av instruktionen framgå att RSV:s avdelning för
exekutionsväsendet skall i resurshänseende prioriteras och vara representerad
i verksledningen. Nödvändigt är också att instruktionen får en sådan
utformning att RSV förhindras att att i sin ledningsfunktion ge föreskrifter
eller eljest fatta beslut av administrativ karaktär som får till följd att
kronofogdemyndigheternas självständighet att besluta i enskilda fall i
praktiken beskärs. I sistnämnda hänseende torde en författningsmässig
förebild kunna sökas i förordningen (1975:506) med instruktion för domstolsverket.

Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motionerna L8 och L9 ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riksskatteverkets ledningsfunktion
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:152 i denna del
samt med bifall till motionerna 1987/88:L8 och 1987/88:L9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

LU 1987/88:34

1 Förslag till

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 2 kap. 15, 16 och 24 §§, 4 kap. 8, 27 och 32 §§, 15 kap. 7 § och 16
kap. 1 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 6 kap. 10 a §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

15 §

När kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 9
eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden
eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva
vite till belopp som finnes behövligt.

Fråga om utdömande av vite som Fråga om utdömande av vite som

har förelagts enligt första stycket har förelagts enligt första stycket

prövas, på talan av allmän åklagare prövas, på talan av allmän åklagare

eller kronofogdemyndigheten, av eller kronofogdemyndigheten, av

tingsrätten i den ort där kronofog- en tingsrätt i det län där kronofogdemyndigheten
finns. Har ändamå- demyndigheten finns. Har ändamålet
med vitet förfallit, får det ej dö- let med vitet förfallit, får det ej dömas
ut. mas ut.

Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan kronofogdemyndigheten ge nytt
vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft.

16 §

Efterkommer ej gäldenären eller Efterkommer ej gäldenären eller

tredje man föreläggande enligt 4 tredje man föreläggande enligt 4

kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § kap. 14 eller 15 § eller 16kap. 13 §

jämförd med nämnda lagrum, får jämförd med nämnda lagrum, får

han häktas, om synnerliga skäl fö- han häktas, om synnerliga skäl föreligger.
Fråga om häktning prövas, religger. Fråga om häktning prövas,

efter framställning av kronofogde- efter framställning av kronofogdemyndigheten,
av tingsrätten i den myndigheten, av en tingsrätt i det

ort där kronofogdemyndigheten län där kronofogdemyndigheten

finns. finns.

När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför
rätten. Till förhandlingen skall kronofogdemyndigheten och, om hinder ej
möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl
föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att
han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för
prövning av yrkandet. 1 fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har
vad som föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader
i brottmål motsvarande tillämpning.

Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att
pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Föreligger
ej längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att den

häktade skall friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i

målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt

LU 1987/88:34

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av
misstänkt motsvarande tillämpning.

24 §

Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 §
eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande
meddelats att väcka talan
vid domstol, skall tvisten prövas av
tingsrätten i den ort där kronofogdemyndigheten
finns, om ej annat
följer av andra stycket.

Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 §
eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande
meddelats att väcka talan
vid domstol, skall tvisten prövas av
en tingsrätt i det län där kronofogdemyndigheten
finns, om ej annat
följer av andra stycket.

Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då
tvisten rör egendom sorn avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångsbalken,
gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Har föreläggande meddelats enligt
4 kap. 23 § första stycket eller 9
kap. 11 § tredje stycket, gäller om
domstols behörighet vad som i allmänhet
är föreskrivet därom. I fall
som avses i 4 kap. 23 § andra stycket
skall tvisten prövas, när fråga är
om pantbrev i fastighet, av den
tingsrätt som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken och eljest av
tingsrätten i den ort där kronofogdemyndigheten
finns.

I föreläggande skall anges vid vilken
domstol talan skall väckas.

Har föreläggande meddelats enligt
4 kap. 23 § första stycket eller 9
kap. 11 § tredje stycket, gäller om
domstols behörighet vad som i allmänhet
är föreskrivet därom. I fall
som avses i 4 kap. 23 § andra stycket
skall tvisten prövas, när fråga är
om pantbrev i fastighet, av den
tingsrätt som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken och annars av en
tingsrätt i det län där kronofogdemyndigheten
finns.

1 föreläggande skall anges vid vilken
domstol talan i första händ bör
väckas.

4 kap.
8 §

Utmätning söks hos den kronofogdemyndighet
i vars distrikt gäldenären
har sitt hemvist.

Utmätning av egendom som ej
finns i det distrikt där gäldenären
har sitt hemvist får även sökas hos
kronofogdemyndigheten i det distrikt
där egendomen finns eller, i
fråga om fartyg eller luftfartyg, dit
det väntas. Utmätning av fartyg får
även sökas där fartyget har sin
hemort. Utmätning av fordran eller
annan rättighet får också sökas där
sekundogäldenären eller annan
förpliktad finns, även om fordringen
eller rättigheten skall anses finnas
i annat distrikt. Utmätning av
lön eller annan förmån som avses i
7 kap. söks, om gäldenären ej har
hemvist här i riket, där arbetsgivaren
eller annan som utger förmånen
finns.

Utmätning söks hos kronofogdemyndigheten
i det län där gäldenären
har sitt hemvist.

Utmätning av egendom som ej
finns i det län där gäldenären har
sitt hemvist får även sökas hos kronofogdemyndigheten
i det län där
egendomen finns eller, i fråga om
fartyg eller luftfartyg, dit det väntas.
Utmätning av fartyg får även
sökas där fartyget har sin hemort.
Utmätning av fordran eller annan
rättighet får också sökas där sekundogäldenären
eller annan förpliktad
finns, även om fordringen eller rättigheten
skall anses finnas i annat
län. Utmätning av lön eller annan
förmån som avses i 7 kap. söks, om
gäldenären ej har hemvist här i riket,
där arbetsgivaren eller annan
som utger förmånen finns.

LU 1987/88:34

Bilaga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

LU 1987/88:34

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt
första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga
åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första stycket
överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.

27 §'

Har domstol fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt
i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om ej försäljning begärs hos kronofogdemyndigheten
inom två månder från det att domstolens beslut vann laga kraft.

Begäran om försäljning görs hos Begäran om försäljning görs hos

en kronofogdemyndighet som en kronofogdemyndighet som enligt

enligt 8 § är behörig att ta upp ansö- 8 § är behörig att ta upp ansökan

kan om utmätning. Försäljning av om utmätning. Försäljning av fast

fast egendom skall dock begäras egendom skall dock begäras hos

hos kronofogdemyndigheten i det kronofogdemyndigheten i det län

distrikt där egendomen finns. Den- där egendomen finns. Denna mynna
myndighet får överlämna målet dighet får överlämna målet till antili
annan kronofogdemyndighet, nan kronofogdemyndighet, om det

om det behövs för att samordna behövs för att samordna verkstäl verkställigheten

mot en gäldenär. ligheten mot en gäldenär.

32 §

Om viss egendom utmäts av mer Om viss egendom utmäts av mer

än en kronofogdemyndighet, skall än en kronofogdemyndighet, skall

målen i fortsättningen handläggas målen i fortsättningen handläggas

gemensamt av den kronofogdemyn- gemensamt av den kronofogdemyndighet
som myndigheterna i samråd dighet som myndigheterna i samråd

bestämmer eller som utses av den bestämmer eller som utses av kro kronfogdemyndighet

i vars distrikt nofogdemyndigheten i det län där

gäldenären har sitt hemvist. gäldenären har sitt hemvist.

Innan kronofogdemyndighet överlämnar mål enligt första stycket skall
den vidtaga sådana i 6 kap. föreskrivna åtgärder som ej bör anstå.

6 kap.

10 a §

När ett utmätt fartyg eller luftfartyg
står under tullkontroll, får
kronofogdemyndigheten begära
hjälp av tullmyndigheten för att
hindra att fartyget eller luftfartyget
avgår. För att hindra fartyget eller
luftfartyget att avgå har tullmyndigheten
samma befogenheter som
myndigheten har enligt tullagen
<1987:1065). Detsamma gäller när
gods i fartyget eller luftfartyget har
utmätts.

Bilaga

' Senaste lydelse 1983:165.

Nuvarande lydelse

Införsel söks hos den kronofogdemyndighet
i vars distrikt gäldenären
har sitt hemvist. Har gäldenären
ej hemvist här i riket, görs ansökningen
där arbetsgivaren finns.

Föreslagen lydelse

15 kap.

7 §

Införsel söks hos kronofogdemyndigheten
i det län där gäldenären
har sitt hemvist. Har gäldenären
ej hemvist här i riket, görs ansökningen
där arbetsgivaren finns.

16 kap.
1 §

Verkställighet av förpliktelse för
tidigare ägare eller nyttjanderättshavare
att flytta från fast egendom,
bostadslägenhet eller annat utrymme
i byggnad (avhysning) söks hos
den kronfogdemyndighet i vars distrikt
svaranden har sitt hemvist.
Avhysning får även sökas hos kronofogdemyndigheten
i det distrikt
där verkställigheten skall ske.

Verkställighet av förpliktelse för
tidigare ägare eller nyttjanderättshavare
att flytta från fast egendom,
bostadslägenhet eller annat utrymme
i byggnad (avhysning) söks hos
kronofogdemyndigheten i det län
där svaranden har sitt hemvist. Avhysning
får även sökas hos kronofogdemyndigheten
i det län där
verkställigheten skall ske.

Verkställighet i annat fall än som
avses i 1 § av förpliktelse som ej
avser betalningsskyldighet samt
verkställighet av beslut om kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd
söks hos den kronfogdemyndighet i
vars distrikt svaranden har sitt
hemvist eller egendom som är i fråga
finns eller där verkställigheten
annars med fördel kan äga rum.

Verkställighet i annat fall än som
avses i 1 § av förpliktelse som ej
avser betalningsskyldighet samt
verkställighet av beslut om kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd
söks hos kronfogdemyndigheten i
det län där svaranden har sitt
hemvist eller egendom som är i fråga
finns eller där verkställigheten
annars med fördel kan äga rum.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören,
som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 1 och 3§§ lagen (1845:50 s. 1) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Vill den, som tillhandlar sig lösören
och tillåter, att desamma få i
säljarens vård kvarbliva, att vad
han tillhandlat sig skall fredas från
utmätning för säljarens skuld och i
händelse av dennes konkurs från
boets tillgångar avskiljas, upprätte
skriftlig avhandling om köpet med
förteckning å de köpta persedlarna
och vittnens underskrift. Han skall
inom en vecka därefter i ortstidning
inom den ort, där säljaren bor. låta
införa kungörelse om avhandlingen
med uppgift om säljarens och köparens
namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen
blivit uppgjord
samt köpeskillingens belopp. Avhandlingen
jämte bevis om att kungörelsen
införts i ortstidning skall
dels inom åtta dagar från den dag då
kungörelsen skedde uppvisas för
kronofogdemyndigheten i den ort
där egendomen finnes, och i bestyrkt
avskrift tillställas myndigheten,
dels inom en månad från samma
dag företes inför tingsrätten i
orten till intagande i dess protokoll.

Föreslagen lydelse

1 §2

Vill den, som tillhandlar sig lösören
och tillåter, att desamma få i
säljarens vård kvarbliva, att vad
han tillhandlat sig skall fredas från
utmätning för säljarens skuld och i
händelse av dennes konkurs från
boets tillgångar avskiljas, upprätte
skriftlig avhandling om köpet med
förteckning å de köpta persedlarna
och vittnens underskrift. Han skall
inom en vecka därefter i ortstidning
inom den ort, där säljaren bor, låta
införa kungörelse om avhandlingen
med uppgift om säljarens och köparens
namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen
blivit uppgjord
samt köpeskillingens belopp. Avhandlingen
jämte bevis om att kungörelsen
införts i ortstidning skall
dels inom åtta dagar från den dag då
kungörelsen skedde uppvisas för
kronofogdemyndigheten i det län
där egendomen finns, och i bestyrkt
avskrift tillställas myndigheten,
dels inom en månad från samma
dag företes inför tingsrätten i den
ort där egendomen finns till intagande
i dess protokoll.

Är köpeavhandling så upprättad
och behandlad, som i 1 § sägs, men
inträffar utmätning inom trettio dagar
efter det avhandlingen inför rätten
företeddes, eller försätts säljaren
i konkurs efter ansökning, som
gjorts inom sagda tid, är den sålda
egendomen ej fredad från att utmätas
eller att räknas till konkursboet.

§’

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:673.

2 Senaste lydelse 1977:673.

1 Senaste lydelse 1987:691.

Nuvarande lydelse

Detsamma gäller, när ansökan om
förordnande av god man enligt ackordslagen
(1970:847) gjorts inom
nämnda tid och konkurs följt på ansökan,
som gjorts inom tre veckor
från det att verkan av godmansförordnande
förföll eller, när förhandling
om offentligt ackord följt, ackordsfrågan
avgjordes. Görs efter
utgången av den i första punkten
angivna tiden jäv mot köpeavhandling,
vilken är så upprättad och behandlad,
som nyss sagts, är, om
jävet görs vid utmätningstillfalle,
fordringsägaren skyldig att, om han
vill fullfölja jävet, inom en månad
därefter väcka talan mot såväl
säljaren som köparen vid tingsrätten
i den ort där kronofogdemyndigheten
finns. Gör han inte det,
har han förlorat sin talan. Godset
skall genast beläggas med kvarstad
och sökanden skall, om han vill att
åtgärden skall bestå, inom fjorton
dagar efter utmätningsförrättningen
hos kronofogdemyndigheten ställa
full borgen för den kostnad och skada,
som kan orsakas av kvarstaden.
Var säljarens egendom avträdd till
konkurs, skall vad om återvinning
av lös egendom till konkursbo är
stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen
(1987:672) äga motsvarande
tillämpning.

Föreslagen lydelse

Detsamma gäller, när ansökan om
förordnande av god man enligt ackordslagen
(1970:847) gjorts inom
nämnda tid och konkurs följt på ansökan,
som gjorts inom tre veckor
från det att verkan av godmansförordnande
förföll eller, när förhandling
om offentligt ackord följt, ackordsfrågan
avgjordes. Görs efter
utgången av den i första punkten
angivna tiden jäv mot köpeavhandling,
vilken är så upprättad och behandlad,
som nyss sagts, är, om
jävet görs vid utmätningstillfälle,
fordringsägaren skyldig att, om han
vill fullfölja jävet, inom en månad
därefter väcka talan mot såväl
säljaren som köparen vid den tingsrätt
som avses i I §. Gör han inte
det, har han förlorat sin talan. Godset
skall genast beläggas med
kvarstad och sökanden skall, om
han vill att åtgärden skall bestå,
inom fjorton dagar efter utmätningsförrättningen
hos kronofogdemyndigheten
ställa full borgen för
den kostnad och skada, som kan
orsakas av kvarstaden. Var säljarens
egendom avträdd till konkurs,
skall vad om återvinning av lös
egendom till konkursbo är stadgat i
4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen
(1987:672) äga motsvarande tilllämpning.

Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i stället
offentligt ackord fastställes. 1 fråga om talan med anledning av ackordsförhandling
äga 17 och 18 §§ ackordslagen (1970:847) motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

3 Förslag till

Lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs att i 88 § växellagen (1932:130)' ordet ”orten”
skall bytas ut mot ”länet”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 88 § 1981:1364.

4 Förslag till

Lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att i 66 § checklagen (1932:131)' ordet ”orten”
skall bytas ut mot ”länet”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 66 § 1981:1365.

5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 74 § och rubriken närmast före 74 § uppbördslagen
(1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Tillsyn över debitering, indrivning
och redovisning av skatt

Underlåter lokal skattemyndighet
eller kronofogdemyndighet att
inom föreskriven lid fullgöra sina
åligganden enligt denna lag eller
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, skall
länsskattemyndigheten, när det blivit
känt, omedelbart vidtaga de åtgärder
som förhållandena kunna
föranleda.

Föreslagen lydelse

Tillsyn över debitering och redovisning
av skatt

r Orn

lokal skattemyndighet inte
fullgör sina åligganden enligt denna
lag eller lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare,
skall länsskattemyndigheten
vidta de åtgärder som behövs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1986:1288.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den
fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den stat, där domen eller
beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Vistas sökanden i Sverige, göres Vistas sökanden i Sverige, görs

framställning direkt hos vederbö- framställningen direkt hos en behö rande

utmätningsman. rig kronofogdemyndighet.

Framställning, som gjorts i Dan- Framställning, som gjorts i Danmark,
Finland, Island eller Norge, mark, Finland, Island eller Norge,

skall av behörig myndighet över- skall av behörig myndighet översändas
till vederbörande länsstyrel- sändas till en behörig kronofogdese
här i riket eller, om ovisshet rå- myndighet eller, om ovisshet råder

der angående behörig länsstyrelse, angående behörig kronofogdemyn till

utrikesdepartementets rättsav- dighet, till riksskatteverket.

delning.

Myndighet, som i Danmark, Fin- Myndighet, som i Danmark, Finland,
Island eller Norge för- land, Island eller Norge förskottsvis
utbetalat bidrag, äger skottsvis utbetalat bidrag, får göra

göra framställning om indrivning av framställning om indrivning av bibidraget
direkt hos svensk myndig- draget direkt hos myndighet som

het enligt vad i tredje stycket sägs. avses i tredje stycket.

Handling, som är avfattad på Finska eller isländska språket, skall vara

åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska
eller norska språket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

' Senaste lydelse 1978:863.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §>

Framställning om besked enligt Framställning om besked enligt
6 § göres hos kronofogdemyndig- 6 § görs hos kronofogdemyndighe heten

i den ort där arbetstagaren är ten i det län där arbetstagaren är
bosatt. Är han icke bosatt här i lan- bosatt. Är han inte bosatt här i landet,
göres framställningen i den ort det, görs framställningen i det län

där arbetsgivaren finnes. Innan där arbetsgivaren finns. Innan krokronofogdemyndigheten
meddelar nofogdemyndigheten meddelar bebeslut,
skall myndigheten bereda slut, skall myndigheten bereda ararbetstagaren
tillfälle att yttra sig, betstagaren tillfälle att yttra sig, om

om det kan ske utan avsevärd tids- det kan ske utan avsevärd tidsututdräkt.
dräkt.

Mot kronofogdemyndighetens beslut får talan ej föras. Kronofogdemyndigheten
kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse 1981:833.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs1 orden ”den ort” skall bytas ut mot ”det län”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 6 § 1987:1134.

9 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385)' ordet
”orten” skall bytas ut mot ”länet”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 6 kap. 6 § 1981:458.

10 Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom föreskrivs att i 17 § konsumentkreditlagen (1977:981)' ordet
”exekutionsavgift” skall bytas ut mot ”utsökningsavgift”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 17 § 1978:598.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.

Härigenom föreskrivs att i 9 och 12 §§ lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.1 ordet "exekutionsavgift” skall bytas ut
mot ”utsökningsavgift”.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

1 Senaste lydelse av 12 § 1981:802.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer

Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer ordet ”distriktet” skall bytas ut mot ”länet”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

13 Förslag till

LU 1987/88:34

Bilaga

Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 7 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha
följande lydelse.

7 §

Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst
till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter
om

1. den som är registrerad hos en I. den som är registrerad hos
kronofogdemyndighet i länet som myndigheten som gäldenär i mål

gäldenär i mål om exekutiva åtgär- om exekutiva åtgärder,

der,

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i
mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under 1,

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses
under 1,

5. fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom. sjunde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller
delägare i detta är gäldenär som avses under 1,

6. konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs
gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat
län, om detta ingår i tillsynsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar ordet ”orten” skall bytas ut mot ”länet”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

15 Förslag till

Lag om ändring i utsökningsförordningen (1981:981)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 22 § utsökningsförordningen (1981:981)
skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.

LU 1987/88:34

Bilaga

gotab Stockholm 1988 15256