Kulturutskottets betänkande
1987/88:6

om svenska språket och datorn

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tre motioner som avser svenska språket och datorn.

På grundval av synpunkter som framkommit under en omfattande
remissbehandling kommer utskottet till slutsatsen att det är nödvändigt med
konkreta åtgärder för att främja det svenska språket i syfte att bevara dess
egenart och variationsrikedom i samband med den allt större datoranvändningen.
Vilka åtgärder som bör vidtas kräver närmare överväganden under
medverkan av bl.a. språklig expertis och dataexpertis. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Motioner

1986/87:Kr214 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
använda svenska språket i datorprogrammen.

1986/87:Kr235 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1986/87:K410 anförts om
främjande av det svenska språket vid datoranvändning.

1986/87:Kr310 av Hans Nyhage och Hugo Hegeland (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behandlingen och vården av det svenska språket.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna Kr214 och Kr235 från
statskontoret, Göteborgs universitet, Stiftelsen Arbetslivscentrum, Svenska
akademien, Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen, Riksdataförbundet
och Svenska samfundet för informationsbehandling.

De båda sistnämnda remissinstanserna har avgett ett gemensamt yttrande.
Göteborgs universitet har hänvisat till yttranden som avgivits av institutionen
för språkvetenskaplig databehandling och språkvetenskapliga sektionen vid
humanistiska fakulteten.

Remissyttrandena redovisas - med vissa redaktionella ändringar - i princip
i sin helhet i bilaga till betänkandet.

KrU

1987/88:6

1 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 6

Utskottet

KrU 1987/88:6

Två av de motioner som behandlas i detta betänkande har till syfte att det
svenska språket skall främjas vid användning av datorer. I motion Kr214 (s)
framhålls särskilt att användningen av engelska begrepp, ibland omvandlade
till vad som betecknas svengelska, leder till en språklig klyfta mellan
medborgare på olika utbildningsnivåer. Motionären framhåller i sammanhanget
att språkfrågan också kan stärka den tveksamhet mot datoranvändning
som på vissa håll finns i arbetslivet. Motionären hänvisar också till
uttalanden från diskussionen om vårt språkliga kulturarv av innehåll att
dataprogram på engelska språket utgör ett hot mot detta arv. I den andra av
de båda motionerna, Kr235 (fp), understryks särskilt den sistnämnda
aspekten. Motionärerna hänvisar till ett arbete inom Europarådet som går ut
på att mångspråkigheten i Europa skall bevakas och främjas. De understryker
att bevakningen av vår språkliga egenart är viktig.

Den tredje motionen, Kr310 (m), utmynnar i ett krav på en informationskampanj
om värdet och vikten av språkvård. Motionen är emellertid likartad
med de båda andra motionerna så till vida att det framhålls i denna att
datoriseringen och internationaliseringen inte får innebära att vi mister
förmågan att rätt behandla vårt modersmål.

Som framgår av ett tidigare avsnitt har motionerna Kr214 och Kr235 varit
föremål för en omfattande remissbehandling. Remissyttrandena redovisas i
princip i sin helhet i bilaga till betänkandet.

Utskottet vill - innan yrkandena tas upp till närmare prövning - erinra om
att det under de senaste åren vuxit fram en ökad medvetenhet om vikten av
att vi vårdar och främjar det svenska språket som ett betydelsefullt led i
strävan att bevara vårt kulturarv. Denna ökade medvetenhet har skapats inte
bara hos människor som yrkesmässigt arbetar med språket utan även hos
andra. Ett av skälen till den ökade uppmärksamhet som språkvården har fått
torde vara att vi har fått klart för oss riskerna för att det engelska språket
hotar att tränga undan eller i vart fall på ett icke önskvärt sätt påverka
svenska språket. En sådan påverkan sker på olika sätt, bl.a. genom
televisionen. Som framgår av bl.a. remissyttrandena i detta ärende utgör
också den påverkan från engelska språket - särskilt den amerikanska
engelskan - som sker på datorområdet ett hot mot vårt språk. Orsaken härtill
är den starka ställning USA har på detta område.

Utskottet kan ansluta sig till vad som anförs i yttrandet från Riksdataförbundet
och Svenska samfundet för informationsbehandling om skälen för att
främja användningen av svenska språket i samband med bruket av datorsystem.
I yttrandet redovisas följande tre skäl.

1. Allt fler människor kommer i arbetslivet och privat i kontakt med datorer.
Främmande uttryck försvårar i onödan för många att lära sig att använda
datorer. Dessutom ökar risken för missförstånd i och med att uttrycken och
begreppen tolkas olika.

2. Kommunikationen mellan dataexperter och användare av systemen kan
göras effektivare om bägge ”parter” använder en gemensam terminologi
som dessutom är lättbegriplig och entydig.

3. Vår språkliga egenart bör bevaras.

I det sagda ligger att, i överensstämmelse med vad som framförts
motionsvägen, datorspråket inte får utesluta vissa grupper i samhället från
datoranvändningen, därför att dessa inte fått någon utbildning i engelska i
skolan eller fått en utbildning som varit otillräcklig. Om sådana grupper
utesluts från datasamhället, kan enligt utskottets mening också konsekvensen
bli den att i och för sig rationell användning av datorer motverkas.

Det finns skäl att här särskilt anmärka att en genomgående synpunkt i
remissyttrandena är att det är motiverat med ett fackspråk på datorområdet
lika väl som på andra områden. Närmare förtrogenhet med ett område,
framhåller Arbetslivscentrum, kräver precisare begrepp än de som vardagsspråket
kan tillhandahålla. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning. Det
finns således inte anledning att av principiella skäl motarbeta användningen
av engelska fackuttryck eller engelskpåverkade begrepp i den mån det är
fråga om kommunikation mellan programmerare och systemerare. Svenska
språknämnden framhåller att för dessa grupper är engelskan inte något
hinder utan ett självklart arbetsredskap. Engelska eller en starkt engelskpåverkad
svenska blir det naturliga arbetsspråket. Så länge inte detta arbetsspråk
läcker ut utanför de egentliga specialisternas krets, rör det sig från
språkvårdens synpunkt om ett begränsat problem eller inget problem alls.
Utskottet vill i anslutning till denna redovisning dock hänvisa till vad
språknämnden anför om läckage av datorjargong och om det inslag av
snobberi i bruket av datorspråk som förekommer.

Merparten av remissyttrandena mynnar ut i en slutsats som utskottet i
sammanhanget tolkar på det sättet att det är önskvärt att texten på
bildskärmar, på tangentborden och i instruktionsböcker så långt möjligt är på
svenska språket. Utskottet instämmer i denna uppfattning. I viss utsträckning
är önskemålet tillgodosett. Således framhåller statskontoret att myndigheten
har som generellt krav att alla tillämpningsprogram skall vara
utformade på svenska. Myndigheten framhåller också att inom den statliga
förvaltningen har i dag de flesta datorprogram en användardialog på svenska,
om än med stora inslag av engelska låneord.

Utskottet gör den bedömningen att det är nödvändigt med konkreta
åtgärder för att, som det uttrycks i ett remissyttrande, främja det svenska
språket i syfte att bevara dess egenart och variationsrikedom i samband med
den allt större datoranvändningen. Vilka åtgärder som bör vidtas kräver
närmare överväganden under medverkan av bl.a. språklig expertis och
dataexpertis. I några av remissyttrandena har pekats på möjliga åtgärder.
Tekniska nomenklaturcentralen har understrukit vikten av att ett översättningslexikon
utarbetas. Institutionen för språkvetenskaplig databehandling
vid Göteborgs universitet har framhållit bl.a. att datalingvistiken bör byggas
ut samt att svenska språkteknologiska produkter bör utarbetas. Det är enligt
utskottets mening också viktigt att skolans roll uppmärksammas. Som
Riksdataförbundet och Svenska samfundet för informationsbehandling
uttalar är det angeläget att svenska begrepp används i undervisningen så
långt detta är möjligt.

Utskottet anser alltså att särskilda överväganden måste göras beträffande

KrU 1987/88:6

åtgärder för att stärka det svenska språkets ställning i samband med
användningen av datorer. Det bör ankomma på regeringen att ta ställning till
i vilken ordning dessa överväganden skall ske.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Kr214, Kr235
och Kr310 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att det inte är motiverat att riksdagen tar initiativ till en
sådan informationskampanj på språkområdet som föreslås i motion Kr310.
Utskottet hänvisar i första hand till de uppgifter som ankommer på Svenska
språknämnden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande främjandet av svenska språket vid användning av
dator

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr214, motion
1986/87:Kr235 och motion 1986/87:Kr310 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande viss informationskampanj

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr310 i motsvarande del.

Stockholm den 3 december 1987
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Berit Oscarsson
(s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta
Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Helge Klöver
(s), Ulla Johansson (s) och Stina Gustavsson (c).

KrU 1987/88:6

Sammanställning av remissyttranden över
motionerna 1986/87:Kr214 och Kr235

Statskontoret

Statskontoret finner de frågor som behandlas i motionerna angelägna och väl
värda en större uppmärksamhet.

I statskontorets arbete ingår att verka för att den statliga förvaltningen har
tillgång till ändamålsenlig och lättanvänd programvara. Vi tar initiativ till
utveckling av nya program, utvärderar befintliga program och försöker
påverka marknaden genom de krav vi ställer vid upphandling av program. Vi
har som generellt krav att alla tillämpningsprogram, dvs. sådana som inte
bara används av rena dataexperter, skall vara utformade på svenska.

Tillgången till dataprogram på svenska har också successivt ökat. Inom
den statliga förvaltningen har i dag de flesta dataprogram en användardialog
på svenska, om än med stora inslag av engelska låneord.

Detta innebär dock inte att språket är särskilt lätt alla gånger. Visst
förekommer många språkliga otympligheter och egenhändigt hopsnickrade
försvenskningar av engelska ord och uttryck. Samtidigt måste man konstatera
att all försvenskning av engelska uttryck inte är av ondo. Impulser utifrån
kan också berika det svenska språket. Det är också många gånger svårt att
hitta enkla svenska motsvarigheter till de engelska orden. I rimlig utsträckning
måste man acceptera att datoranvändning förutsätter en teknisk
vokabulär som är mycket engelsk- eller snarare amerikanskinfluerad.

Fortfarande finns dock en hel del att göra för att sanera språkbruket i
datorprogrammen. Mycket kan åstadkommas med ganska enkla medel.
Programvaruutvecklare bör utnyttja det arbete som görs av bl.a. Tekniska
nomenklaturcentralen och standardiseringsorganen. En utmärkt hjälpreda
är den Dataordbok som utges av standardiseringskommissionen.

Det handlar egentligen inte bara om att använda svenska i stället för
engelska i programmen. Minst lika viktigt är hur det svenska språket
används. Riskerna för en språklig utarmning är uppenbara. Det är viktigt att
på olika sätt stimulera ett bättre språkbruk i datasammanhang. Exempelvis
borde professionella skribenter i större utsträckning medverka vid dialogutformning
och framställning av användardokumentation.

Över huvud taget finns det nog anledning för oss som är verksamma inom
dataområdet att självkritiskt granska det språkbruk som vi utvecklat. Det är
inte alldeles säkert att vår ”yrkesjargong” alla gånger fungerar som det
effektiva kommunikationsinstrument den är tänkt att vara.

Avslutningsvis finner vi att motionerna aktualiserar problem av en stor
räckvidd. Det är därför angeläget med en bred debatt om hur det svenska
språket och kulturen skall bevaras och utvecklas i ett alltmer internationaliserat
informationssamhälle.

KrU 1987/88:6

Bilaga

Göteborgs universitet

Institutionen för språkvetenskaplig databehandling

Institutionen för språkvetenskaplig databehandling instämmer helt i motionärernas
uppfattning att det krävs konkreta åtgärder för att främja det
svenska språket i syfte att bevara dess egenart och variationsrikedom i
samband med den alltmer ökande datoranvändningen. Vilka åtgärder som
erfordras kräver seriös utredning. Dock vill vi redan här framhålla följande.

Det är oklart vad motionären bakom motion Kr214 menar med ”att
använda svenska språket i dataprogrammen”. De enskilda programmen
uttrycks för närvarande normalt i formaliserade programmeringsspråk, som
t.ex. FORTRAN, BASIC och LISP. Visserligen ingår i dessa formella språk
enskilda engelska eller engelskliknande ord (DO, BEGIN, GOTO, COND
etc.), men det framstår inte som vare sig lämpligt eller realistiskt att kräva en
översättning av dessa engelska språkelement. Följden skulle bli ett antal
nationella programmeringsvarianter, vilket skulle utöka den redan nu
svårhanterliga floran av olika dialekter och versioner av programmeringsspråken
och omintetgöra eller försvåra utbyte av programvara över
gränserna. Vidare är det så att merparten av datoranvändarna inte sysslar
med utformning och kodning av dataprogram utan arbetar i ordbehandlingsmiljöer
och i speciellt utformade gränssnitt (eng. interface) mot olika slags
bakgrundssystem som t.ex. databas- och expertsystem. Det är i utformningen
av dessa miljöer och gränssnitt som vaksamheten mot språkdegenerering
måste vara som störst. (Det hårresande exemplet som anförs i motion Kr214
torde höra hemma just i denna omgivning.) I dagens läge handlar det om att
ge ett litet antal enkla kommandon och svar en korrekt svensk språkdräkt, en
uppgift som man i många system också finner helt tillfredsställande löst. I
framtiden däremot kommer vi att ha en helt annan situation. Forskning och
utveckling av gränssnitt i s.k. naturligt språk (engelska, svenska etc.)
befinner sig nämligen i ett mycket expansivt skede. Vad det är fråga om är
t.ex. framtagning av programvara som gör det möjligt att ställa frågor till en
databas i naturligt språk och även få svaren i sådan form. Det är också inom
ramen för denna utveckling på att få datorer att kunna avkoda (analysera)
och bilda (generera) meddelanden i naturligt språk, som arbetet med
maskinöversättning eller datorstödd översättning sker. Andra exempel på
språkteknologiska tillämpningar på denna forskning är ”förståelsegrundad”
(ej mekanisk) informationssökning i fri text och programmering i naturligt
språk. Datorn skall i det sistnämnda fallet avkoda instruktionerna i
dataprogram uttryckta i naturligt språk, t.ex. engelska, och översätta dem till
dataoperationer (jfr. hemställan i motion Kr214). Den forskning och
utveckling som sker på framtagning av sådana språkteknologiska produkter
återfinns i facklitteraturen antingen under rubriken datalingvistikldatorlingvistik
(eng. computational linguistics) eller artificiell intelligens, underrubrik
bearbetning av naturligt språk (eng. natural language processing).

Den helt dominerande andelen av de språkteknologiska programvaror
som hittills framtagits gäller engelska. Engelska tenderar att bli det naturliga
språket. Dataprogrammen kännetecknas vidare ännu av att deras inbyggda

KrU 1987/88:6

Bilaga

språkförmåga är starkt begränsad. Det gäller t.ex. omfånget på det i datorn
lagrade lexikonet och variationer i de satstyper och konstruktioner som
datorn känner igen och kan generera. Andra begränsningar rör graden av
”förståelse” att uppnå, ämnesinnehåll, språklig komplexitet etc.

Utarbetandet av språkteknologiska dataprogram kräver intensiv datalingvistisk
forskning och utveckling inklusive betydande teoretiskt och praktiskt
arbete på att bygga upp språkliga material (lexika, grammatik) över det
enskilda språk det gäller.

Om vi i Sverige inte gör en ordentlig satsning här riskerar vi i framtiden

- att tvingas interagera med datorn på bristfällig engelska, eller

- att tvingas använda oss av dåliga kopior och översättningar till svenska av

programvara som utformats för att passa engelskan och dess språksystem.

Konsekvenserna för svenskans vidkommande av en sådan utveckling torde
bli förödande. För att förhindra en sådan utveckling erfordras en kraftfull
nationell satsning på svensk datorlingvistisk forskning och på utveckling av
svensk språkteknologi, se vidare lägesrapporten Datorlingvistisk forskning i
Sverige (i: SPRÅK, KOMMUNIKATION och TEKNOLOGI. Rapport
från en arbetsgrupp inom HSFR), utarbetad av svenska forskare aktiva inom
området.

Även om vi, i det fall erforderliga resurser ställs till förfogande, kommer
att kunna utarbeta goda språkteknologiska program, utformade enligt
svenskans struktur och egenart, och med svenska språkkunskaper inbyggda i
sig, så måste vi räkna med stora begränsningar vad gäller t.ex. ordförråd,
grammatik och semantik. Kommer dessa begränsningar i språkprogrammen
att på sikt ha negativa effekter på svenskans utveckling och den enskilde
medborgarens språkförmåga? Vilka är i så fall effekterna? Kan de motverkas?
Hur? Det är frågor som vi vet oerhört lite om. Sålunda krävs också
seriösa konsekvensstudier.

Sammanfattning: En kraftfull satsning på den svenska datorlingvistiken
och på utarbetande av svenska språkteknologiska produkter jämsides med
systematiska konsekvensstudier är av avgörande betydelse i värnandet om
det svenska språket och dess egenart i samband med den alltmer ökande
datoranvändningen.

Språkvetenskapliga sektionen vid humanistiska fakulteten

(genom dekanus, professor Bo Ralph)

Jag vill instämma i de synpunkter som framförs i remissvaret från institutionen
för språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet. Det är
synnerligen angeläget att vi i Sverige vidmakthåller en kraftfull datalingvistisk
forskning och bedriver ett effektivt datalingvistiskt utvecklingsarbete -på nationell grund, i den meningen att man i denna verksamhet tar hänsyn till
de speciella förutsättningar som föreligger hos oss, t.ex. i kulturella och
språkliga avseenden.

Det skall emellertid understrykas att det inte är tillräckligt att uppmärksamma
språkbruket i samband med datoranvändningen specifikt. Senare
decenniers språkforskning har tydligt visat vilken fundamental roll språket
spelar i en rad olika former av mänsklig verksamhet. Därför är det av

KrU 1987/88:6

Bilaga

avgörande betydelse för såväl individers personlighetsutveckling som samhällets
kulturbärande funktioner att modersmålets ställning understöds
helhjärtat. Skall minoritetsspråk - som svenskan i ett internationellt
perspektiv - kunna fylla sina funktioner som nationalspråk, måste språket
officiellt betraktas som den viktiga angelägenhet det är. Medborgarnas
säkerhet i sitt språk kan bäst främjas genom en konsekvent satsning på
utbildning och forskning i det egna språket.

Vad som här sagts förringar inte behovet av goda kunskaper i främmande
språk. Det är självklart, men delvis en annan fråga. Förmåga till smidig
behandling av det egna språket är för övrigt en god grund för behärskning av
främmande språk.

Stiftelsen Arbetslivscentrum

(genom fil. dr. Ingela Josefson)

Politiker, ekonomer, matematiker, datatekniker, alla har de sina fackspråk.
Ekonomer (och politiker ofta också) talar om överhäng och allokering.
Datatekniker talar om bits.

Det finns fog för att fackspråk existerar. Närmare förtrogenhet med ett
område kräver precisare begrepp än de som vardagsspråket kan tillhandahålla.

Läkare har inte bytt ut sin till stora delar latinska vokabulär mot svenska
begrepp trots att läkaryrket har en lång yrkestradition.

De människor som kommer i kontakt med det engelska dataspråket är inte
de som arbetar med ordbehandlare, de anställda på försäkringskassan eller
sjukhusadministratörer. Datorn ger kommandon på svenska. Fackuttrycken
på engelska är datateknikernas huvudbry. Liksom politikerna och ekonomerna
måste lära sig sina begrepp och läkarna sina, är det säkerligen en
fördel - ja, en nödvändighet - att datateknikerna gör sig förtrogna med det
internationella språk som är gångbart i detta sammanhang. Översättningsproblemen
kan i sig leda till en icke önskvärd begreppsförvirring. Att
översätta ”time-sharingteknik” till dialogteknik är direkt missledande. Detta
är knappast en önskvärd utveckling.

Ändå riktar motionerna uppmärksamheten mot ett fenomen, som jag
emellertid vill tolka på ett annat sätt.

Det är påfallande att dataspråkets begrepp har en stor benägenhet att
införlivas med vårt vardagsspråk. Vi talar om att "lagra" information i
hjärnan. Den amerikanska forskaren Sherry Turkle har i sin bok The Second
Self med många exempel visat vår benägenhet att uppfatta oss som maskiner.
Hon beskriver ett samtal mellan två unga kvinnor där den ena just har blivit
lämnad av sin man och utbrister: "Det svåraste är att omprogrammera sig
själv till att leva ensam”. Jag tror inte att datorn har lett till en annan och mer
mekanisk syn på människan. Däremot tror jag att den är ett utmärkt verktyg
för att på ett tydligt sätt ge uttryck för en mekanistisk människosyn.

Det andra är att datorn kräver en formalisering av vårt tänkande. Vare sig
kommandon är formulerade på engelska eller svenska så krävs det entydiga
svar. Den symboliska logiken som teknikens språk bygger på ger inte
utrymme för sublima nyanser. Det kan innebära en verklig förändring av

KrU 1987/88:6

Bilaga

språk och tänkande för t.ex. sjuksköterskor och läkare sorn i tidigare
generationer varit vana vid att öva sin förmåga till omdöme i en mycket
komplex verklighet.

Datorn bestämmer innebörden i begreppen. ”Reumatism” ges en fast,
definierad innebörd. I tidigare generationer har sjuksköterskor och läkare
använt ”reumatisk smärta” som beteckning även för sjukdomsfenomen som
vi inte kan komma åt idag. (Exemplet är hämtat från den polske läkaren
Ludwik Fleck i hans bok Genesis and Development of a Scientific Fact).
Datorn lägger en fast innebörd i begreppet.

Språk och erfarenhet är nära förknippade med varandra. Om våra
erfarenheter pressas in i en tvångströja och inte kan ges ett fullödigt uttryck
på grund av att datatekniken begränsar vårt tänkande och därmed vårt språk,
ja, då är det angeläget att ägna detta förhållande större uppmärksamhet än
att lägga resurser på dataprogram på svenska.

Svenska språknämnden sköter redan nu detta på ett förtjänstfullt sätt.

Svenska akademien

Det är inte utan skäl som Europarådets församling har rekommenderat
ministerrådet att på olika sätt främja Europas språkliga mångfald. Den
amerikanska engelskans dominans på databehandlingens område framstår
alltmer som ett hot mot icke engelskspråkiga länders språkliga egenart.
Varje nations språk är ett uttryck för en unik världsbild och som sådant ett
värde i sig.

Det är framför allt engelskans dominerande roll i systemen för kommunikation
mellan människa och maskin och i instruktioner och manualer som
måste motverkas. Till de starkt negativa konsekvenserna för språk och kultur
kommer flera andra. Eftersom vi inte har engelska till modersmål, uppkommer
ofta missförstånd, vilket kan vara fatalt i en arbetssituation. Av samma
skäl befinner vi oss vidare i konstant underläge när det gäller att utnyttja
datatekniken för samhällets många växlande behov. Stora grupper av
svenskar utestängs därtill helt eller delvis från annars rimliga arbetsuppgifter.

Av såväl språkliga och kulturella som allmänt samhälleliga skäl vill
Svenska akademien därför kraftigt stödja motionärernas förslag om åtgärder
för att främja användningen av svenska i datasystemen.

Svenska språknämnden

De två motionerna är rätt allmänt hållna. Om ett eventuellt riksdagsbeslut
skall få praktisk effekt krävs det att målen preciseras. En sådan precisering
gäller skillnaden mellan olika grupper av människor som arbetar med
datorer. En grupp utgör de som i någon mening arbetar ”bakom” bildskärmen,
dvs. har som yrke att skriva program fördatorn. En annan-och störregrupp
utgörs av dem som arbetar ”framför” bildskärmen, främst med
program för ordbehandling och med register- och kalkylprogram, utan att
bekymra sig om hur datorn är programmerad. En mellangrupp bildar
hobbyprogrammerarna, ”hackers”. Dessa tre grupper har olika språkliga
problem och behov.

KrU 1987/88:6

Bilaga

Databranschen utmärks av att den är utomordentligt internationell och av
att den förändras snabbt. Informationer om utvecklingen av program och
system förmedlas över världen på engelska, och det mesta av kommunikationen
mellan branschfolk i olika länder sker på en högt specialiserad variant av
engelska. För programmerare och systemerare är engelskan inte något
hinder utan ett självklart arbetsredskap. Engelska eller en starkt engelskpåverkad
svenska blir det naturliga arbetsspråket. Så länge inte detta arbetsspråk
läcker ut utanför de egentliga specialisternas krets, rör det sig från
språkvårdens synpunkt om ett begränsat problem eller inget problem alls.

Men datajargongen läcker ut. Då blir den en barriär mellan dem som
behärskar ”modemålet” och dem som inte gör det. Här krävs språklig
medvetenhet av specialisterna. Sådan kan kanske skapas i utbildningen och
genom kontakter mellan språkvårdare och datafolk om hur man kan tala om
datorer och databehandling med människor som inte är fackfolk.

Det finns tyvärr också inslag av snobberi i bruket av dataspråket. De som
arbetar med utveckling av dataprogram och datasystem har hög prestige i
vårt samhälle. Det är därför naturligt att de som tillhör en sådan yrkesgrupp
vill markera sin grupptillhörighet utåt och inåt på olika sätt, bl.a. genom sitt
språkbruk. Det är också naturligt att de som befinner sig strax utanför
prestigegruppen (bl.a. hobbyprogrammerare och bildskärmsarbetare av
olika slag) försöker ge sken av att de i själva verket tillhör specialisterna. Inte
så få av dem som failar och batcharsin inputi kilobits torde befinna sig i denna
skara. Här är boten svårare att finna. Snobberi botas inte med riksdagsbeslut.

På ett stort antal arbetsplatser har datorer numera blivit självklara inslag i
arbetsmiljön, lika naturliga som telefoner och skrivmaskiner. Då är det tid
att kräva språklig anpassnig till det svenska samhället också av datorerna.
Den text som syns på bildskärmen eller finns på tangentbordet när man
arbetar med sin dator bör självfallet vara svensk liksom texten i instruktionsböckerna.
Mycket av svengelskan i dataspråket härrör från oöversatta
meddelanden och kommandon i första generationens kontorsdatorer och är
nu moget att ses över.

Det förefaller dock som om dataföretagen numera verkligen anstränger sig
för att skapa svenskspråkiga versioner av sina program - om det är av omsorg
om försäljningen eller om svenska språket må vara osagt. I varje fall har de
senaste åren inneburit en klar försvenskning av programmens synliga delar.
Men det säljs och används fortfarande många program som har all ledtext på
engelska och som inte ens klarar av det svenska alfabetet.

Även när datorerna ”talar svenska” med användarna är deras språk dock
påverkat av engelskan: De svenska orden får nya betydelser och anpassas till
det engelska dataspråkets begreppssystem. En svensktalande dator är därför
inte utan vidare begriplig för svenska användare. Men för den som inte alls
eller bara delvis behärskar engelska blir vägen till förståelse kortare om
orden är svenska och kan uttalas på svenska.

Programspråken är ett problem för sig. Inte bara yrkes- utan även
hobbyprogrammerarna kommer i kontakt med dem. Programspråken är inte
engelska, men de innehåller engelska ord och förkortningar av sådana ord,
t.ex. and, array, begin, case, const, div, do. De flesta programspråk har ett

KrU 1987/88:6

Bilaga

mycket begränsat ordförråd, upp till ett par hundra ord, och det är inte dessa
ord som är det största hindret för den som vill lära sig att skriva program. Inte
heller skapar de något allvarligt språk vårdsproblem, även om en del
programspråksord ingår i den jargong som datoramatörer svänger sig med.

Den snabba utvecklingen av nya programspråk och av ”dialekter” av
redan existerande programspråk gör att det knappast skulle löna sig att skapa
försvenskade versioner av själva programspråken. För utbildning och lek
kunde man möjligen arbeta fram programspråk med svenska ord.

Svenska språknämnden vill givetvis värna det svenska språkets ställning
inom alla delar av samhällslivet. Nämndens styrelse instämmer därför i
grundtankarna i de två motionerna:

Det är önskvärt att de svenskar som använder datorer möts av svenska
språket på bildskärmarna, att instruktionerna är skrivna på svenska och att
det går att samtala om datorer och om arbete med datorer på svenska. Det
måste vara ett absolut krav att programmen kan ta emot och behandla svensk
text.

Däremot ser språknämnden inte bruket av engelska för intern kommunikation
inom databranschen som något hot mot ”vår språkliga egenart”.

Tekniska nomenklaturcentralen

Problemen är stora, men det finns en tendens till förbättring av sakernas
tillstånd. I takt med att alltfler människor börjar arbeta med datorer blir
dataföretagen lyhörda för önskemål om svenska texter på dataskärmarna och
välskrivna handböcker. Dessutom finns det svenska företag som utvecklar
originalprogram för den svenska marknaden. Det blir efter hand en
konkurrensfördel att tillhandahålla svensk dokumentation.

Engelska i programspråk

Det sagda gäller bildskärmstexter och dokumentation kring program för
ordbehandling, register, kalkyl m.m. som säljs på datamarknaden.

Annorlunda förhåller det sig med sådana program som någon skriver i
språk som BASIC, Algol, C, Ada, Pascal. Sådana programspråk innehåller
typiskt ett litet antal reserverade ord som påminner om engelska: AND,
ARRAY, BEGIN, CASE, CONST, DIV, DO utgör en femtedel av de
reserverade ord som tillhör programspråket Pascal. Ett program skrivet i
t.ex. Pascal skall av ett annat program översättas till maskinspråk, och de
översättande programmen är internationellt standardiserade. De reserverade
orden är därför oundgängliga för den som skriver eller läser program,
alltså redan för de datorintresserade ungdomar som vill skriva egna program
för sina datorer.

Annorlunda förhåller det sig också med t.ex. sökspråk som medger
sökning i databaser utomlands. Också där arbetar man med kommandon
som är skapade med hjälp av engelska språket.

KrU 1987/88:6

Bilaga

Förvirrad terminologi

Det finns således situationer där man just nu har svårt att undgå engelsk text
på dataskärmen.

Om man nu strävar efter svensk text på dataskärmar och i handböcker, så
är det inte alltid som resultatet i dag blir helt lyckat. En översättare behöver
sakkunskap, allmän kunskap om både målspråk och källspråk och därtill
kunskap om gängse fackterminologi. I datasammanhang är det dock tyvärr så
att det knappast finns en ”gängse fackterminologi”, lättillgänglig för
översättare och dataskribenter; det finns en central terminologi dokumenterad
t.ex. i Dataordboken, utgiven av SIS - Standardiseringskommissionen i
Sverige - i samarbete med Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), och det
finns översättningar av skiftande kvalitet i en rad smärre ordböcker på
dataområdet.

I övrigt är varje skribent tvungen att utnyttja den terminologi som han eller
hon har tillägnat sig genom läsning av datatekniska tidskrifter och läroböcker.

Sådan terminologi är svårfångad i skrivögonblicket. Ibland avstår skribenten
därför från att översätta en term, och det uppstår ”svengelska”. Ibland
skapar skribenten själv en svensk term.

Spontana nyskapelser är ibland misslyckade. De nya orden får ibland stå
för något som annars redan är känt under ett annat namn. Eller också kan
någon redan ha torgfört det nya ordet i annan betydelse. De nya orden
speglar i värsta fall en missuppfattning om vad det engelska ordet står för. -Saken förvärras naturligtvis av att det inte heller inom källspråket, engelskan
finns en allmänt vedertagen dataterminologi.

En sådan vilt framväxande, starkt skiftande och föga dokumenterad
terminologi skapar svårigheter. Den leder till missförstånd och misstag, den
betungar inlärningen, den försvårar det effektiva utnyttjandet av datorer.

Stor ordbok för översättare

För att hävda det svenska språkets ställning behövs det således en dokumenterad,
aktuell, samordnad, svensk dataterminologi, avvägd mot annan
fackterminologi och mot allmänspråket, lätt tillgänglig för envar som skriver
om datorer eller skapar bildskärmstexter. Det behövs någonting liknande
t.ex. den tyska Wörterbuch der Datentechnik som upptar nästan trettiotusen
engelska uppslagsord med översättning till tyska. (Dataordboken upptar nu
ca 1 700 uppslagsord, men den kommer att kompletteras inom en SISarbetsgrupp
där en TNC-medarbetare är sekreterare).

En stor översättningsordbok, som tar vederbörlig hänsyn till det material
som SIS och TNC hittills har publicerat, skulle kunna utarbetas vid TNC. Där
har man metodkunskap och kontakter i datavärlden, där har man lämplig
utrustning och nödvändigt material som samlas in genom en löpande
bevakning av facklitteratur på området.

KrU 1987/88:6

Bilaga

Riksdataförbundet och Svenska samfundet för
informationsbehandling

Riksdataförbundet och Svenska samfundet för informationsbehandling ser
positivt på strävandena att främja och bevara användningen av det svenska
språket i samband med användningen av data-system. Det finns flera skäl till
detta:

- Allt fler människor kommer i arbetslivet och privat i kontakt med
datorer. Främmande uttryck försvårar i onödan för många att lära sig att
använda datorer. Dessutom ökar risken för missförstånd i och med att
uttrycken och begreppen tolkas olika.

- Kommunikationen mellan dataexperter och användare av systemen kan
göras effektivare om bägge ”parter” använder en gemensam terminologi
som dessutom är lättbegriplig och entydig.

- Vår språkliga egenart bör bevaras.

Det framgår inte av motionerna hur den önskvärda övergången till det
svenska språket i datorprogrammen skall gå till. Det är sannolikt ingen lätt
uppgift eftersom mängder av främmande uttryck redan är ”etablerade”. I
många fall används engelska och svenska uttryck parallellt, t.ex. PC och
persondator. I en del fall har försök gjorts att hitta bra svenska ord men utan
särskilt stor framgång. Ett exempel är ”desktop publishing”.

Det är viktigt att de svenska data-orden upplevs som tillräckligt beskrivande
utan att bli otympliga samt att definitionerna görs entydiga. Många
leverantörer översätter i dag program och instruktionsböcker till svenska. I
brist på acceptabla svenska ord behåller man vissa engelska, alternativt hittar
på svenska motsvarigheter utan att definiera dessa.

En annan aspekt på användning av det svenska språket i samband med
datasystem är att alltfler barn och ungdomar med stor intensitet ägnar sig åt
olika slags dataspel. De både tillägnar sig och skapar därmed ett slags
blandspråk: försvenskning av engelska teknikuttryck.

Skolan har i detta sammanhang en betydelsefull roll. Det är angeläget att
man i undervisningen så långt det är möjligt använder rent svenska begrepp
som alternativ till det av ungdomarna hemsnickrade blandspråket. Insatser
på detta område bidrar på både lång och kort sikt till vård och bevarande av
vår språkliga egenart.

Vi ser positivt på strävandena att främja användningen av det svenska
språket i datasammanhang. Samtidigt är vi medvetna om de svårigheter som
föreligger att nå dessa mål. I den mån som Riksdataförbundets och Svenska
samfundets för informationsbehandling (SSI’s) kompetens inom dataområdet
kan komma till nytta i ett konkret arbete på detta område är vi
naturligtvis beredda att diskutera sådan medverkan.

KrU 1987/88:6

Bilaga