Kulturutskottets betänkande
1987/88:5

om Sveriges Radios filmarkiv

KrU

1987/88:5

Motionen

1986/87:Kr259 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda hur arkivmaterial i Sveriges Radios filmarkiv till
rimliga kostnader skall kunna användas av olika grupper i samhället.

Motionären tar upp möjligheterna att få tillgång till och utnyttja det material
som finns i filmarkivet hos Sveriges Radio (SR). Hon hävdar att kulturella
föreningar och institutioner tidigare kunde få kopior av s.k. kulturfilm
genom SR:s multimediearkiv. Sådana kopior erhölls för ett relativt överkomligt
pris. Genom omorganisation av SR:s arkivverksamhet har enligt
motionären multimediearkivet upphört, och helt nya regler gäller för att få
tillgång till inspelad film.

Motionären anser att i motsats till vad som gäller för tryckt information och
bilder möjligheterna att få tag i filmer i dag är obefintliga med hänsyn till det
pris som SR begär för sitt material.

I motionen anförs att det borde vara självklart att kulturorganisationer,
hembygdsforskare, folkbibliotek och andra som arbetar med dokumentation
om gångna tider hade tillgång till all sådan film som någon gång visats
offentligt. SR som är ett monopolföretag med publicservice-ambitioner bör
prissätta verksamheten så att den täcker kostnaderna.

Remissyttrande

Sveriges Television AB (SVT) har yttrat sig över motionen. I sitt yttrande
anför SVT att det i motionen angivna priset om 2 000 kr. per spelminut inte är
ett försäljningspris per minut film utan en licenskostnad per använd
spelminut. SVT påpekar att SVT Arkivförsäljningen säljer visningsrätter för
delar av program till externa producenter som inte kan eller vill spela in film
själva. Beroende på användningsområde betalar man per använd spelminut i
en skala från 2 000 till 10 000 kr. Vidare framhåller SVT att kunden kan få 20
till 30 minuters material, som det tar Arkivförsäljningen dagar att leta fram,
men där endast några sekunder sedan används.

I yttrandet påpekas att SVT Arkivförsäljningens prissättning överensstämmer
med vad som tillämpas inom liknande företag nationellt och internationellt.

SVT Arkivförsäljningen har enligt yttrandet i vissa fall levererat material
till hembygdsföreningar där totalkostnaden för ett helt program om 10 till 45

1 Riksdagen 1987/88. 13 sami. Nr 5

minuter uppgått till mellan 2 000 och 5 000 kr.

SVT erinrar även om att SVT:s filmarkiv håller på att datoriseras. Allt
material för tiden fram till 1974 ligger på en manuell kortkatalog, som i dag ej
går att datorisera till rimliga kostnader. Det är ur detta material som
hembygdsföreningar och privatpersoner oftast söker sitt material. Detta
medför manuell sökning, framplockning, bildkontroll, kopiering och eventuell
renovering.

Upplysningar i anslutning till motionen

Frågan om sidoaktiviteter till Sveriges Radios
sändningsverksamhet

I proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m.m. föreslogs att
riksdagen skulle godkänna att det i avtalet med Sveriges Radio för den
avtalsperiod som började vid halvårsskiftet förra året skulle föreskrivas att
sidoaktiviteter till sändningsverksamheten skall vara självbärande. Föredragande
statsrådet uttalade (s. 70) bl.a. följande:

Enligt min mening är det värdefullt om de etersända programmen i viss
utsträckning kan spridas även i andra former. Programbolagen bör emellertid
inte engagera sig i projekt som kan medföra risk för förluster som måste
täckas med avgiftsmedel. Liksom andra sidoaktiviteter, t.ex. förlagsverksamhet
och utgivning av fonogram, bör distributionen av program i andra
former än via etersändning vara självbärande.

Riksdagen godkände på utskottets förslag (KrU 1985/86:21) propositionen i
denna del.

Sveriges televisions arkiv för TV

I betänkandet (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden lämnas en
redogörelse för arkivet för TV vid Sveriges Television (SVT). Av denna
redogörelse framgår bl.a. följande.

En organiserad arkivfunktion för televisionsmaterial tillkom redan år
1958. TV-arkivet är för närvarande en avdelning under teknikenheten inom
SVT. Personalstyrkan uppgår till 39,5 heltidstjänster och arkivet har årliga
kostnader på ca 8,5 milj. kr. TV-arkivet är organiserat i en expedition, en
katalogsektion, ett bildarkiv samt en försäljningsfunktion.

Avdelningens huvuduppgifter är att för televisionens bruk:

- insamla, katalogisera och vårda film, ljudband, textband samt katalogisera
videoband och stillbilder

- övervaka och informera om materialets skötsel och handhavande

- ombesörja lån ur samlingarna och lämna hjälp vid materialets utnyttjande

- bevaka att gällande upphovsrättsliga bestämmelser efterföljs

- ombesörja viss försäljning och kopiering av programmaterial.

För insamling, förvaring och vård av videoband svarar en annan avdelning
inom den tekniska enheten.

Den årliga accessionen utgörs av 750 000 meter 16 mm film, omräknat i

KrU 1987/88:5

2

speltid motsvarar det ca 500 timmar. Därtill kommer 1 200 band, motsvarande
ca 1 300 timmar. Det bevarade film- och videomaterialet överlappar
delvis varandra. Det är därför svårt att bestämt ange hur stor del av
TV-produktionen som löpande sparas i TV-arkivet.

Sedan den 1 januari 1984 bandas för arkivets för ljud och bild (ALB)
räkning samtliga svenska program på entumsband (BCN-band), inspelade
med halva hastigheten. Dessa band är, med undantag för påkostade
musikproduktioner, av återutsändningsbar kvalitet och SVT har rättighet att
använda dem för programändamål.

Det är praktiskt taget uteslutande den inhemska produktionen som
bevaras i TV-arkivet. Endast i undantagsfall kan utländska program
arkiveras. Det föreligger inte någon statistik, ur vilken man kan utläsa hur
stor del av SVT:s programutbud som arkiveras.

TV-arkivet har också förvärvat äldre filmsamlingar som har bedömts vara
av intresse för programändamål. Så inköptes t.ex. år 1974 SF:s hela journaloch
kortfilmsarkiv.

En stor del av TV-arkivets resurser har satsats på katalogisering av framför
allt filmmaterialet. Då en huvuduppgift för TV-arkivet är att fungera som
bildkälla för TV-produktionen, krävs en utförlig och mångfassetterad
katalog. År 1974 infördes ett datorbaserat katalogsystem (C04). Dessförinnan
hade katalogen framställts manuellt som en konventionell kortkatalog.

Inom SVT finns en arkivkommitté för TV-inspelningar.

Utredningsförslag

Ljud- och bildbevarandekommittén har i det i föregående avsnitt nämnda
betänkandet (SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden lagt fram förslag
om leveranspliktens omfattning och utformning för de olika medierna.
Huvudprincipen i förslagen är att alla offentliggjorda ljud- och bildupptagningar
skall omfattas av leveransplikt, för fonogram dock bara för i Sverige
framställda upplagor över 50 exemplar och för videogram för upplagor över
10 exemplar. För vissa medier föreslås att ett urvalsförfarande skall
tillämpas. Härutöver är det angeläget menar kommittén att arkivet för ljud
och bild (ALB) disponerar resurser för att kunna förvärva sådant material
som faller utanför pliktleveranslagen men som ändå är av intresse att bevara
för eftervärlden. Sådana förvärv förutsätter givetvis samtycke från dem som
har upphovsrätt till verken. Dessa ljud- och bildupptagningar kan sammanfattas
i tre kategorier: 1) fonogram och videogram vars upplaga understiger
den stipulerade exemplarsgränsen, 2) professionellt producerade ljud- och
bildproduktioner som endast är tänkta att nå en begränsad krets, t.ex. inom
företag eller en organisation, samt 3) ljud- och bildupptagningar som
producerats för att dokumentera en företeelse eller ett evenemang som t.ex.
en teaterföreställning.

I betänkandet anförs vidare följande:

Den gällande pliktexemplarslagen omfattar ljud- och bildupptagningar som
producerats/sänts efter den 1 januari 1979. Men det finns mängder av
intressant material som tillkommit tidigare och alltså inte varit leveranspliktigt.
Det är viktigt att det finns resurser för att rekvirera och arkivera också

KrU 1987/88:5

3

sådant äldre material, vilket inte nödvändigt alltid måste ske hos ALB.

I utredningsuppdraget ingår att pröva om ALBs samlingar kan utnyttjas
för andra ändamål än forskning. Kommittén har därför prövat om det är
möjligt och lämpligt att göra arkivmaterialet tillgängligt också för andra
intressenter. 1 princip anser kommittén att det arkiverade materialet borde
vara tillgängligt också för andra ändamål än sådana som kan definieras som
forskning.

Genom de kontakter som kommittén haft med olika företrädare för
upphovsrättshavare har en sådan utvidgning av tillhandahållandet emellertid
mött starka invändningar. Den nuvarande ordningen är allmänt accepterad,
och de flesta seriösa användarna har fått sina krav tillgodosedda. Önskemål
från t.ex. allmänheten om att få tillgång till samlingarna är av ringa
omfattning. Det är därför inte motiverat att nu föreslå några ändrade regler
för tillhandahållande av material ur ALBs samlingar.

Utskottet

Den prissättning som Sveriges Television AB:s TV-arkiv tillämpar vid
försäljning av filmmaterial kritiseras i motion Kr259 (m). Motionären
föreslår en utredning av frågan om hur arkivmaterial i TV-arkivet till rimliga
kostnader skall kunna användas av olika grupper i samhället.

Sveriges Television lämnar i remissyttrande över motionen en redogörelse
för de prissättningsprinciper som tillämpas vid försäljning av kopior av
material som finns i TV-arkivet. Priset som varierar från 2 000 till 10 000 kr.
per spelminut avser huvudsakligen visningsrätt för delar av program och är
relaterat till användningsområdet. Det högsta priset tas ut då köpet
innefattar världsrättigheter för visning i alla medier. För köp av material som
är avsett att ingå i utbildnings- eller informationsfilmer är grundpriset 2 000
kr. per spelminut. Hembygdsföreningar och museer efterfrågar i regel delar
av program för ett mera begränsat användningsområde eller för dokumentation.
I dessa fall tillämpas inte de redovisade prissättningsprinciperna, utan
TV-arkivets försäljningsenhet tar ut ett till beställaren anpassat pris.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att statsmakternas
beslut år 1986 rörande Sveriges Radios verksamhet bl.a. syftade till att
i organisatoriskt avseende stärka koncernens integritet och att avlasta
regering och riksdag en del beslut rörande verksamheten (prop. 1985/86:99,
KrU 1985/86:21, rskr. 1985/86:343). Enligt 1986 års beslut skall sidoaktiviteter
till sändningsverksamheten vara självbärande.

Det ankommer alltså på SVT att vid försäljning av material från
TV-arkivet liksom när det gäller övriga sidoaktiviteter uppfylla detta
åliggande.

Utskottet vill vidare erinra om att enligt det avtal som träffats mellan staten
och moderbolaget i Sveriges Radio-koncernen skall bolaget svara för att
koncernen som helhet bedriver och utvecklar verksamheten rationellt och
iakttar god hushållning med tillgängliga medel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

KrU 1987/88:5

4

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr259.

Stockholm den 10 november 1987
På kulturutskottets vägnar
Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s). Lars Ahlmark
(m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp),
Gunnel Liljegren (m), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk).
Mats O Karlsson (s), Maud Björnemalm (s), Margareta Fogelberg (fp),
Håkan Stjernlöf (m), Björn Ericson (s) och Stina Gustavsson (c).

Särskilt yttrande

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anför:

Yttrandet från Sveriges Television visar inte klart vilka debiteringsprinciper
som används gentemot ideella organisationer och andra betalningssvaga
användare av arkivet. Det finns därför anledning att även fortsättningsvis
uppmärksamt följa prissättningen och företagets beredvillighet att ställa
material till förfogande till rimliga kostnader.

KrU 1987/88:5

5

Stockholm 1987 13960