Kulturutskottets betänkande
1987/88:3

om folkrörelser

KrU

1987/88:3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet förslag i tre motioner som syftar till ett
ökat samhällsstöd till de ideellt arbetande folkrörelserna. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Motioner

Yrkanden

1986/87:Kr412 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag till
stimulansåtgärder för ideellt arbete i föreningar som bidrar till ökade sociala
kontakter mellan människor i olika åldrar och olika miljöer.

1986/87:Kr421 av Elver Jonsson och andre vice talman Karl Erik Eriksson
(båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning eller omfördelning av det statliga
stödet till de ideella folkrörelserna så att de hålls skadeslösa av de nu
urholkade och indragna statsbidragen.

1986/87:K222 av Elver Jonsson och Hans Lindblad (båda fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets stöd till ideella organisationer.

Motionsyrkandet har flyttats från konstitutionsutskottet. Yrkande 1 i
motionen behandlas i konstitutionsutskottets betänkande KU 1987/88:10
och yrkande 3 i kulturutskottets betänkande KrU 1987/88:2.

Motiveringar

I motion Kr412 (c) anförs att de många ideellt arbetande ledarna och
funktionärerna i föreningarna utgör en omistlig tillgång för samhället.

Motionärerna menar att samhället bör stödja och uppmuntra ideella insatser
i föreningslivet, vilket bidrar till ökade sociala kontakter mellan människor i
olika åldrar och olika miljöer.

1 Riksdagen 1987188.13 sami. Nr3

I motion Kr421 (fp) framhålls folkrörelsernas viktiga insatser. Motionärerna
påpekar att nykterhetsrörelsen, som spelat en synnerligen aktiv roll när det
gäller opinionsbildningen på alkoholområdet, under senare år har drabbats
av kraftigt ökade utgifter, bl.a. genom den omläggning av presstödet som ägt
rum. Motionärerna anser att det är nödvändigt att de ideella folkrörelserna
får kompensation för dels den allmänna kostnadsutvecklingen, dels ökade
kostnader till följd av slopandet av organisationstidskriftsstödet.

I motion K222 (fp) betonas folkrörelsernas insatser på olika områden.
Särskilt nämns insatser för opinionsbildning och praktisk verksamhet, t.ex.
på det sociala området. Motionärerna menar att folkrörelsernas insatser bör
stimuleras och underlättas genom ett så generöst stöd som möjligt från stat
och kommun. De bör även beredas möjlighet att göra insatser på olika
samhällsområden, i demokratiska former och med utgångspunkt i sina egna
grundläggande värderingar.

Utredningsförslag

Folkrörelseutredningen (C 86:01) har i uppdrag (dir. 1986:17) att föreslå
åtgärder för att undanröja hinder för att folkrörelser, föreningar och
kooperativ skall kunna ta ett ökat ansvar för vissa verksamheter som i dag
helt eller delvis bedrivs i offentlig, framför allt kommunal, regi. I utredningsuppdraget
ingår även att se över det statliga stödet till folkrörelserna.

Folkrörelseutredningen har i september 1987 avgett betänkandena Ju mer
vi är tillsammans (SOU 1987:33), Exempelsamling (SOU 1987:34) och
Underlag för reformer samt förslag (SOU 1987:35). Samtidigt med dessa
betänkanden har utredningen avgett betänkandet Stödet till barn- och
ungdomsföreningar (SOU 1987:37). I det förstnämnda betänkandet konstaterar
utredningen sammanfattningsvis bl.a. följande:

Det finns i Sverige omkring 145 000 lokala föreningar anslutna till någon
riksorganisation med tillsammans över 31 miljoner medlemmar. Tre av fyra
föreningar är anslutna till någon av de 577 riksorganisationer med individuellt
medlemskap som finns i civildepartementets register. Dessutom finns det
ytterligare ungefär 50 000 lokala organisationer, med ett okänt antal
medlemmar, som inte ingår i någon riksorganisation. De olika föreningarna
har olika mål för sin verksamhet. De kan vara idérörelser, intresse- eller
identitetsorganisationer eller föreningar för hobbyverksamhet. Men en
viktig egenskap har de alla gemensamt: De har en oerhörd betydelse för att
skapa ett socialt nätverk i det område de verkar.

Utredningens kartläggningar tyder på att Föreningssverige förändrats
under 1970- och 1980-talen. Intresseorganisationerna har utvecklats både
vad gäller antalet medlemmar och aktiviteterna. Samtidigt har det uppstått
många föreningar av s.k. interaktionstyp, det vill säga t.ex. hobbyföreningar
eller gemenskapsföreningar. Däremot tycks de idéburna rörelserna ha
problem med stagnerande eller till och med minskande medlemstal och låg
aktivitet. Utredningen anser att det är viktigt att det kommer i gång en
diskussion om denna utveckling.

Utredningen konstaterar att under de senaste årtiondena har antalet
föreningar med uppgifter att tillgodose viktiga behov för sina medlemmar
inom bl.a. omsorgsarbetet, de sociala, fritids- och kulturverksamheterna

KrU 1987/88:3

vuxit kraftigt. Utredningens uppdrag har varit att bland annat underlätta för
sådana föreningar att verka.

Några avgörande hinder för föreningar att engagera sig i den här sortens
verksamhet har utredningen inte funnit. De förslag som läggs är inriktade på
att befästa den utveckling som redan pågår, och göra det lättare för
föreningar att ta på sig uppgifter av detta slag.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande.

Ett särskilt forskningsprogram om föreningslivets roll i samhället bör
initieras liksom ett uppföljningsprogranr för att se vilka effekter de statliga
bidragen har på föreningarnas verksamhet.

För att befästa den utveckling som pågår bör vissa lagar, förordningar och
statsbidragsbestämmelser ändras. Ledighet för föreningsarbete bör bli en
rättighet när det gäller arbete inom bl.a. socialtjänsten, hälso- och sjukvården.
Vidare bör föräldrar ges rätt till ledighet för arbete inom föreningsdrivna
barnstugor. Ekonomiska föreningar med socialt syfte skall bli tillåtna
genom en ändring i föreningslagen.

Utredningen lämnar även vissa rekommendationer till stat, kommuner
och landsting när det gäller avtal med föreningar och en mer långsiktigt
inriktad bidragsgivning. Utredningen föreslår också att vissa skatteförhållanden
för föreningarna skall utredas.

I betänkandet (SOU 1987:37) Stödet till barn- och ungdomsföreningar
anför utredningen sammanfattningsvis att förslagen vad gäller såväl centralt
som lokalt stöd innebär en förenkling och en minskad administration, vilket
är i linje med vad som uttrycks i direktiven.

Referensgruppen för folkrörelsefrågor (KN 1976: A)

Folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle behandlas i en särskild
referensgrupp som är knuten till civildepartementet. I denna referensgrupp
som tillkallades år 1975 ingår representanter för 40 av landets mer betydande
organisationer. Referensgruppen har under senare år givit ut en rad
debattskrifter.

Tidigare behandling

Utskottet har år 1983 och år 1984 (KrU 1982/83:26, KrU 1984/85:5)
behandlat motionsförslag om samhällets stöd till folkrörelserna. Vid båda
tillfällena underströk utskottet att den verksamhet som bedrivs av folkrörelserna
och det ideella föreningslivet är av största betydelse för vårt samhällsliv.
Utskottet framhöll att ett aktivt föreningsliv är en nödvändig förutsättning
för att människorna skall bli mer delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet
- inte minst på det lokala planet. Det är viktigt, ansåg utskottet, att
principen om organisationernas fria och självständiga ställning iakttas på alla
nivåer.

Utskottet

Förslagen i de tre motioner som utskottet här behandlar syftar till att
samhället skall erkänna betydelsen av folkrörelsernas insatser samt till att

KrU 1987/88:3

folkrörelsernas möjligheter att arbeta skall förbättras.

I motion Kr412 (c) framhålls särskilt den tillgång för samhället som de
många ideellt arbetande ledarna och funktionärerna i föreningarna utgör.
Motionärerna anser därför att samhället bör stödja och uppmuntra ideella
insatser i föreningslivet.

Vid behandlingen av förslag om stöd till folkrörelsernas verksamhet har
utskottet framhållit den stora betydelse som folkrörelserna har för vårt
samhällsliv (KrU 1982/83:26 och KrU 1984/85:5). I betänkandet (SOU
1987:33) Ju mer vi är tillsammans konstaterar folkrörelseutredningen att
antalet föreningar som på olika sätt tillgodoser viktiga behov inom bl.a.
omsorgsarbetet och de sociala, fritids- och kulturverksamheterna vuxit
kraftigt. Utredningens förslag är inriktade på att befästa den utveckling som
redan pågår och göra det lättare för föreningar att ta på sig uppgifter av detta
slag.

Folkrörelserna har spelat och spelar alltjämt en viktig roll för det svenska
samhällets utveckling. Utskottet vill ånyo understryka betydelsen av ett
aktivt föreningsliv för att människorna skall blir mer delaktiga i det fortsatta
samhällsbyggandet - inte minst på det lokala planet. Folkrörelsernas
verksamhet bygger, som påpekas i motion Kr412, i hög grad på insatser i
form av ideellt arbete.

Utskottet anser att det är viktigt att sådana insatser stöds och uppmuntras.
Folkrörelseutredningens förslag syftar till en förstärkning av folkrörelsernas
möjligheter att verka. Förslagen är för närvarande föremål för remissbehandling.
Den fortsatta beredningen av ärendet bör enligt utskottets mening
inte föregripas. Motion Kr412 (yrkande 7) bör därför inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Enligt motion Kr421 (fp) har statsbidragen till folkrörelserna under senare
år minskat bl.a. genom den av riksdagen år 1986 beslutade omläggningen av
tidskriftsstödet. Motionärerna föreslår att folkrörelserna skall kompenseras
för de minskade statsbidragen. Folkrörelsernas insatser bör enligt motion
K222 (fp) stimuleras och underlättas genom att stat och kommuner lämnar
ett så generöst stöd som möjligt.

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet hänvisa till att
folkrörelseutredningen avser att under december månad 1987 lägga förslag
om statsbidragen till folkrörelserna. I detta sammanhang kan också nämnas
att utskottet i sitt betänkande KrU 1987/88:2 med anledning av ett antal
motionsförslag tar upp frågan om möjligheterna för folkrörelselotterierna att
utvecklas och därmed bidra till finansieringen av idrottsrörelsens och andra
folkrörelsers verksamhet. Utskottet redovisar där bl.a. det förslag som lagts
fram av 1987 års lotteriutredning i betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas
lotterier och spel. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet anser utskottet att det inte
är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr421
och motion K222 i här aktuell del.

KrU 1987/88:3

Hemställan

KrU 1987/88:3

Utskottet hemställer

1. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr412 yrkande 7,

2. beträffande statligt stöd till ideella folkrörelser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr421 och 1986/87:K222
yrkande 2.

Stockholm den 11 november 1987
På kulturutskottets vägnar
Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren
(m), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud Björnemalm
(s), Håkan Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

Reservationer

1. Stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete (mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Motionärerna framhåller att föreningarnas ledare och funktionärer vilka
ofta arbetar ideellt utgör en stor tillgång för det svenska samhället. Utskottet
anser liksom motionärerna att de insatser på ideell bas som görs av
föreningarna bör stödjas och uppmuntras. Folkrörelseutredningens förslag
syftar till en förstärkning av folkrörelsernas möjligheter att verka. Förslagen
är för närvarande föremål för remissbehandling. Det är enligt utskottets
mening angeläget att i den fortsatta bearbetningen av utredningsförslagen
inom regeringskansliet de synpunkter som förs fram i motion Kr412 beaktas.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr412 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Statligt stöd till ideella folkrörelser (mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de ideella folkrörelserna få kompensation för
det inkomstbortfall som följde av att organisationstidskriftsstödet avvecklades
våren 1986. Utskottet förutsätter därför att frågan om hur folkrörelsernas
ekonomiska situation skall förbättras kommer att övervägas i samband med
beredningen av utredningsförslagen. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Kr421 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att det här aktuella förslaget i motion
K222 (yrkande 2) i allt väsentligt blir tillgodosett.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande statligt stöd till ideella folkrörelser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr421 och med anledning
av motion 1986/87:K222 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

KrU 1987/88:3