Konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:39
om stöd till radio- och kassettidningar (prop.
1987/88:145 samt prop. 1987/88:100, bil. 10)
KU
1987/88:39
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1987/88:145 om stöd till
radio- och kassettidningar, tio följdmotioner samt en motion från allmänna
motionstiden. Dessutom behandlas budgetpropositionens förslag till anslag
till presstödsnämnden. Motionerna har givit utskottet anledning föreslå två
tillkännagivanden till regeringen. Det ena avser tidsplanen för utbyggnaden
av stödet till radio- och kassettidningar, det andra en utvidgning av stödet till
att gälla även vissa rörelsehindrade. I övrigt tillstyrker utskottet propositionens
förslag. I en gemensam reservation från c och vpk föreslås att riksdagen
ger regeringen till känna att delmålet 50 dagstidningar som utkommer som
radio- och kassettidningar bör uppnås inom tre år. Förslaget om anslag till
presstödsnämnden godtas.
Propositionerna
I proposition 1987/88:100, bil. 10. föreslår regeringen riksdagen
1. att till Presstödsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 2 594 000 kr. (G 6),
2. att i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Stöd till radio- och
kassettidningar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av
12 903 000 kr. (G 10).
I proposition 1987/88:145 föreslår regeringen riksdagen att
3. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,
4. godkänna de av föredragande statsrådet förordade ändringarna i
grunderna för stöd till radio- och kassettidningar,
5. godkänna ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten i enlighet
med vad föredragande statsrådet förordat,
6. godkänna vad föredragande statsrådet förordat i fråga om sändningsutrymme
och sändningstillstånd för radiotidningar,
7. godkänna de av föredragande statsrådet förordade formerna för
administration av stödet till radio- och kassettidningar,
8. godkänna att en taltidningsnämnd med de uppgifter föredragande
statsrådet angivit inrättas den 1 juli 1988,
9. att till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret
1 Riksdagen 1987/88. 4sami. Nr 39
1988/89 utöver vad regeringen föreslagit i proposition 1987/88:100 bil. 10
anvisa ytterligare 1 166 000 kr. (G 7),
10. att till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 37 124 000 kr. (G 10),
Motionerna
1987/88:K33 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att delmålet 50 taltidningar skall uppnås så snart som
möjligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att fådagarstidningar skall ha samma rätt till statligt
stöd som flerdagarstidningar.
1987/88:K34 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att delmålet 50
dagstidningar för synskadade bör uppnås senast inom tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att de tidningar som så önskar skall få anslag för
utgivning av radio- och kassettidningar,
3. att riksdagen beslutar att även vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till
radio- och kassettidningar.
1987/88:K35 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utgivning av 50 dagstidningar som taltidningar
bör ske inom tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande anslagstilldelning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande endagars- och fådagarstidningar.
1987/88:K36 av Marianne Andersson och Larz Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen med ändring av förslaget i proposition 1987/88:145 beslutar att
utöver synskadade jämväl vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till radiooch
kassettidningar, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1987/88:K37 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
utöver synskadade jämväl vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till radiooch
kassettidningar, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1987/88:K38 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av taltidningarna.
1987/88:K39 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att delmålet 50 dagstidningar som radio- och kassettidningar bör
uppnås inom tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
KU 1987/88:39
2
anförts om att även andra läshandikappade grupper bör få tillgång till radiooch
kassettidningar.
1987/88:K40 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att 50 dagstidningar för synskadade skall uppnås senast inom tre år
samt att detta skall ses som ett delmål.
1987/88:K41 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
att påskynda utökad utgivning av radio- och kassettidningar.
1987/88:K42 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen vad avser inrättandet av en taltidningsnämnd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten bör
träffa en principöverenskommelse med dagspressen syftande till att varje
tidning skall ge ut en taltidning som bekostas av tidningens samtliga läsare
och att hjälpmedelscentralerna utan dröjsmål skall kunna svara för de
tekniska hjälpmedlen för mottagande av en s.k. RATS-tidning i enlighet med
vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje
dagstidning i enlighet med det i motionen anförda målet skall ge ut en
taltidning så att alla synskadade kan välja sin tidning.
1987/88:K810 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
kassettidningar och texttelefoner, nämligen att användarna solidariskt skall
bära kostnadsansvaret.
Utskottet
Taltidningskommitténs verksamhet
För att förbättra synskadades delaktighet i samhällslivet har riksdagen sedan
1982 anvisat medel för utgivning av talutgåvor av dagstidningar. Verksamheten
har delvis haft försökskaraktär och innefattat utrednings- och utvecklingsmoment.
Ansvaret för den har åvilat taltidningskommittén. Avsikten
har varit att kommitténs arbete skall leda fram till en permanent verksamhet.
Antalet medverkande dagstidningar har ökat efter hand, så att för närvarande
16 dagstidningar utkommer med radio- och kassettidningar. Till detta
kommer en särskild försöksverksamhet med överföring till syntetiskt tal
enligt den s.k. RAPS/RATS-metoden av datorsatt material från en tidning
(Göteborgs-Posten).
1 nära samarbete med Synskadades Riksförbund har kommittén och
berörda tidningsföretag arbetat för att göra talutgåvorna kända bland
synskadade och för att underlätta hanteringen av mottagarapparatur,
abonnemangsrutiner m.m. Under kommitténs verksamhet de senaste åren
har en rad radiorättsliga och ansvarighetsrättsliga frågor kunnat lösas i
enlighet med de former för utgivning som arbetats fram och bedömts vara
ändamålsenliga.
KU 1987/88:39
1* Riksdagen 1987/88. 4 sami. Nr39
I propositionen framhålls att kommitténs resultat gör det möjligt att nu ta
ställning till formerna för den fortsatta verksamheten. Mycket som tidigare
var praktiskt och principiellt oklart har nu ersatts med konkreta erfarenheter
och förbättrade kunskaper. Det gäller såväl systemfrågor som frågor om
läsarreaktioner, radio- och kassettidningars sociala betydelse, deras roll i det
totala mediesammanhanget för synskadade, deras möjligheter att förmedla
nyheter och opinionsbildning och i övrigt bidra till en förbättrad delaktighet i
samhällslivet för synskadade.
Utbyggnad av verksamheten
I propositionen föreslås att ambitionerna för utgivningen av radio- och
kassettidningar under en femårsperiod bör vara att verksamheten byggs ut
till att omfatta ett femtiotal tidningar. Utöver de tidningar som för
närvarande ger ut inlästa talutgåvor har 35 företag förklarat sig beredda att i
en nära framtid starta utgivning. Föredragande statsrådet anför att målet i
det närmaste perspektivet är att de tidningar som förklarat sig villiga att
starta utgivning skall ges möjlighet att göra det. Han påpekar dock att en
utbyggnad till 50 tidningar, dvs. en verksamhet som är tre gånger så
omfattande som den nuvarande, utgör ett avsevärt åtagande.
Utgivningsverksamheten under den närmaste femårsperioden bör enligt
propositionen i huvudsak avse redigerade och inlästa radio- och kassettidningar,
som bygger på nu väl prövade och välkända tekniska system.
Utbyggnadstakten för radio- och kassettidningarna berörs i flera motioner.
Det betonas att det uppsatta målet om 50 tidningar är ett delmål. I
motion K33 (c) yrkande 1 påpekas att riksdagen har uttalat att målet är att
alla synskadade i likhet med andra skall ha tillgång till alla dagstidningar.
Delmålet om 50 taltidningar bör därför enligt motionen nås så snart som
möjligt. I motion K41 (s) uttalas förhoppningen att de praktiska hinder mot
en snabbare utbyggnad som enligt propositionen finns skall kunna lösas så att
utbyggnaden kan ske med stor skyndsamhet och på kortare tid än de angivna
fem åren. Om delmålet 50 taltidningar kan uppnås på kortare tid är det enligt
motionärerna en stor framgång. Om så erfordras, sägs det i motionen, måste
anslagets storlek med kort varsel kunna omprövas, så att de tidningar som
önskar skall kunna få anslag för utgivning av radio- och kassettidningar. I
motion K35 (c) yrkande 2 framförs liknande synpunkter.
I motionerna K34 (vpk) yrkande 1, K35 (c) yrkande 1. K38 (fp), K39 (fp)
yrkande 1 och K40 (c) föreslås att utbyggnadstakten skall vara sådan att
delmålet 50 radio- och kassettidningar nås inom tre år.
I motion K42 (m) hävdas att regeringens förslag saknar ett nödvändigt
nytänkande. Alltför många synskadade får vänta alldeles för länge för att
kunna ta del av sin lokaltidning. Regeringen bör därför enligt yrkande 2
snarast i samråd med företrädare för dagspressen träffa en uppgörelse
innebärande att varje tidning inom fem år skall tillhandahålla en taltidning i
någon form. Kostnaderna för en sådan produktion bör solidariskt bäras av
tidningens läsare. Utgivningen bör ske med RATS-teknik och hjälpmedelscentralerna
tillhandahålla den tekniska utrustning som krävs. Propositionens
förslag tillstyrks i avvaktan på att denna målsättning kan uppnås (yrkande 3).
KU 1987/88:39
4
Liknande synpunkter framförs i motton K810 (m) från den allmänna
motionstiden i vilken det yrkas att användarna solidariskt skall bära
kostnadsansvaret för såväl kassettidningar som texttelefoner.
Representanter för Synskadades Riksförbund (SRF) har inför utskottet
och i en skrivelse starkt betonat önskemålet om en snabbare utbyggnadstakt.
SRF erinrar om att riksdagen uttalat att ”det ideala målet självfallet är att
möjliggöra för de synskadade att få tillgång till all dagspress, även om detta
mål knappast kan uppnås på en gång” (KU 1984/85:33 s. 5). Även SRF
förespråkar att målsättningen bör vara att utbyggnaden till 50 dagstidningar
skall vara uppnådd senast inom tre år.
Utskottet vill för sin del starkt betona det som sägs i såväl propositionen
som i flertalet av motionerna, att utbyggnaden av utgivningen av radio- och
kassettidningar till att omfatta 50 dagstidningar endast skall ses som ett
delmål. Det är angeläget att detta delmål uppnås så snabbt som möjligt.
Skulle det ske inom kortare tid än fem år vore det som framhålls i
propositionen en stor framgång. Riksdagen bör vara beredd att ompröva
anslagets storlek, så att inte medelsbrist hindrar att de tidningar som så
önskar kan få anslag för utgivande av radio- och kassettidningar.
Taltidningskommitténs verksamhet har lett till att en rad praktiska och
administrativa problem kring utbyggnaden har lösts. Förutsättningarna är
därför goda för att utbyggnaden i framtiden skall kunna gå långt snabbare än
hittills. Den är dock även fortsatt förenad med en rad praktiska problem. Dit
hör införskaffande och intrimning av sändare och mottagningsapparatur
samt annan teknisk utrustning, anställning och utbildning av journalister,
marknadsföring och information. Inte minst är utbyggnadstakten beroende
av i vilken utsträckning tidningsföretagen kan intresseras för utgivning av
radio- och kassettidningar. Taltidningskommittén har framhållit att någon av
samhället fastställd utbyggnadsplan, som enkelt kan sättas i verket, i
realiteten inte är möjlig.
Utskottet delar uppfattningen att den i propositionen angivna utbyggnadsplanen
i sig är ambitiös, men instämmer i förhoppningen i motion K41 att de
praktiska problemen kan lösas så att en utbyggnad till 50 radio- och
kassettidningar kan ske på kortare tid än angivna fem år. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna K33 yrkande 1. K34 yrkandena 1
och 2, K35 yrkandena 1 och 2, K38. K39 yrkande 1. K40 och K41 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Utskottet avstyrker förslaget i motion K42 yrkandena 2 och 3 om en
principöverenskommelse mellan regeringen och dagspressen. Även motion
K810 avstyrks.
Utskottet godtar i övrigt ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten
i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Tidningsurval och prioriteringar
Merparten av de tidningar som anmält sitt intresse för utgivning av
taltidningar är flerdagarstidningar. Enligt föredragande statsrådets mening
är detta av särskild betydelse då en av grundtankarna bakom den statligt
stödda verksamheten med radio- och kassettidningar är att synskadade skall
KU 1987/88:39
5
bli mer delaktiga i den fortsatta samhällsdebatten. Fådagarstidningarna
fyller, sägs det i propositionen, en viktig funktion som komplement till
flerdagarstidningarnas nyhetsförmedling och opinionsbildning, men genom
sin låga periodicitet kan de knappast sägas motsvara den för synskadade så
viktiga aspekten med tät och fortlöpande rapportering.
Vid utbyggnad av utgivningen bör enligt propositionen en god geografisk
spridning eftersträvas. I områden där politisk konkurrens förekommer bör
siktet vara inställt på att uppnå politisk mångfald. Utbyggnaden bör dock inte
planläggas. Det centrala i nuläget är enligt föredragande statsrådet att fånga
upp och vidareutveckla det intresse som anmälts från utgivarhåll. Geografisk
spridning och politisk mångfald bör åstadkommas genom prioritering bland
ansökande tidningsutgivare.
I motion K35 (c) yrkande 3 sägs att endagars- och fådagarstidningarna
aktivt bör engageras i utgivningen av radio- och kassettidningar. De
kompletterar enligt motionärernas mening den lokala och regionala opinionsbildningen
på ett värdefullt sätt. Liknande synpunkter framförs i
motion K33 (c) yrkande 2 vari det yrkas att fådagarstidningarna skall ha
samma rätt till statligt stöd som flerdagarstidningarna.
Det är naturligt att man i den fortsatta verksamheten i första hand tar sikte
på de tidningar som redan förklarat sig villiga att starta taltidningsutgåvor.
Det är dock viktigt att en så stor bredd som möjligt nås i utbudet. Utskottet
har tidigare uttalat (KU 1986/87:18 s. 5) att fådagarstidningarna står för
viktiga inslag i samhällsdebatten och att de därmed har betydelse för
mångfalden i pressutbudet. Det bör enligt utskottets mening ankomma på
det organ som i fortsättningen skall administrera verksamheten att genom
informationsinsatser söka intressera även andra tidningar än de 35 som redan
förklarat sig beredda att starta utgivning av radio- och kassettidningar.
Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av motionerna K33 yrkande 3
samt K35 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Utgivningsformer, abonnemang och finansiering
Utskottet godtar propositionen.
Målgrupp
Enligt taltidningskommittén bör i princip även andra läshandikappade
grupper än de synskadade, t.ex. afatiker, personer med läs- och skrivsvårigheter,
rörelsehindrade och begåvningshandikappade kunna få tillgång till
radio- och kassettidningar. Som jämförelse nämns att talböcker kan utnyttjas
av även andra läshandikappade än synskadade.
I propositionen påpekas att riksdag och regering under en följd av år
understrukit vikten av att förbättra synskadades tillgång till dagstidningar.
Utvecklingen har gått stegvis, och det är först nu möjligt att ge verksamheten
en större omfattning och en permanent utformning. Föredragande statsrådet
anser det angeläget att staten tills vidare står fast vid den ursprungliga
ambitionen med verksamheten. En vidgad inriktning på flera nytillkommande
grupper skulle kunna fördröja och komplicera verksamheten. Många av
KU 1987/88:39
6
de övriga läshandikappade grupper som nämnts av taltidningskommittén
torde enligt propositionen kräva särskilda anpassningsinsatser. Hänsynstagande
till dessa grupper skulle medföra behov av utveckling av olika
redaktionella produkter och olika varianter av teknisk utrustning. Radiooch
kassettidningar bör därför enligt föredragande statsrådet tills vidare
förbehållas synskadade.
I motionerna K34 (vpk) yrkande 3, K36 (c) och K37 (m) påpekas att det
finns en liten grupp personer med så svåra rörelsehinder att de inte kan hålla i
eller bläddra i en dagstidning även om de har tillgång till olika hjälpmedel.
Denna grupp behöver ingen särskilt tillrättalagd presentation av materialet,
utan den kan tillgodogöra sig samma version som de synskadade. Den enda
extra kostnaden för att även denna grupp handikappade skall kunna ges
tillgång till radio- och kassettidningar är för viss särskilt anpassad mottagarutrustning.
I motion K39 (fp) erinras om att talböcker numera finns för utlåning till
andra handikappade än synskadade. De flesta kommunbibliotek köper i dag
egna talböcker, och utlåningen ökar ständigt. Detta bevisar enligt motionärerna
att behovet av och intresset för intalad text är stort och ökande. I
motionen sägs att lika viktigt som det är att öka antalet intalade boktitlar
måste det vara att ge människor, som inte har tillgång till dagstidningar, en
förutsättning för full delaktighet i samhällslivet. Enligt motionärerna bör
människor med läshandikapp av olika slag sedan behoven vitsordats få
tillgång till radio- och kassettidningar.
Utskottet tillstyrker yrkandena i motionerna K34 yrkande 3 och K37 att
radio- och kassettidningarna också skall göras tillgängliga för den grupp
rörelsehindrade som inte kan hålla i eller bläddra i en dagstidning, men som
kan tillgodogöra sig samma version av en taltidning som de synskadade.
Liksom för de synskadade bör gälla att rörelsehindrade skall kunna styrka sitt
behov för att erhålla abonnemang.
För andra grupper av läshandikappade krävs utgivande av speciellt
tillrättalagda versioner av tidningarna. Som framhålls i propositionen skulle
detta strida mot ambitionen med radio- och kassettidningarna som innebär
att de så nära som möjligt skall ansluta sig till en tryckt förlaga. Utskottet
anser i likhet med föredragande statsrådet att frågan om dessa gruppers
tillgång till radio- och kassettidningar bör anstå. Motion K39 avstyrks.
Utskottet vill dock i sammanhanget peka på utgivningen av nyhetstidningen
8 sidor som omhänderhas av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation.
Utskottet har i samband med behandlingen av årets budgetproposition (KU
1987/88:25) föreslagit en förstärkning av anslaget till stiftelsen.
Stödets administration, avtalsfrågor m.m.
Taltidningskommittén har hittills handlagt stödet till radio- och kassettidningar
parallellt med att ett utvecklings- och utredningsarbete har bedrivits.
Enligt propositionen bör verksamheten nu ges en permanent utformning.
Föredragande statsrådet föreslår att en särskild myndighet, taltidningsnämnden,
med uppgift att fördela stödet till radio- och kassettidningar samt att
följa verksamheten och bedriva visst utvecklingsarbete på området m.m.
KU 1987/88:39
inrättas fr.o.m. den 1 juli 1988. Enligt förslaget knyts nämnden administrativt
till presstödsnämndens kansli. I propositionen föreslås också att taltidningsnämnden
skall ges rätt att efter hörande av presstödsnämnden,
televerket och Sveriges Radio AB bevilja sändningstillstånd enligt lagen om
radiotidningar. Om enighet inte kan nås mellan taltidningsnämnden, televerket
och Sveriges Radio AB skall nämnden, med eget yttrande, överlämna
ärendet till regeringens prövning. Förslaget innebär också att nämndens
beslut om återkallelse av tillstånd får överklagas hos kammarrätten.
I motion K42 (m) yrkande 1 yrkas avslag på propositionen i den del som
avser inrättande av en taltidningsnämnd.
Under utvecklingsarbetet med radio- och kassettidningar har tidningsmaterial
kunnat utnyttjas i talutgåvor utan särskild ersättning eller avtal mellan
Tidningarnas arbetsgivareförening och Svenska journalistförbundet. I propositionen
sägs att förutsättningar finns för att frågan även i fortsättningen
kan lösas genom en överenskommelse mellan berörda parter. 1 det rådande
läget, innan utvecklingstendenserna med bl.a. RATS-metodens tillämpning
och läns- och kommunaltidningarnas framtida inriktning klarnar, är föredragande
statsrådet inte beredd att förorda en samlad prövning av de upphovsrättsfrågor
som hänger samman med utnyttjande av tryckt information i olika
former för synskadade.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om inrättande av taltidningsnämnden
och om verksamhetens administration i övrigt. Motion K42
yrkande 1 avstyrks således.
De 16 tidningsföretag som för närvarande ger ut radio- och kassettidningar
förutsätts enligt förslaget fortsätta sin utgivning. Utskottet noterar att
bidragsavtal som taltidningskommittén under sin mandatperiod får sluta med
dessa företag avseende en fortsatt verksamhet kan beröra medel som avser
kommande budgetår och som enligt förslaget skall förvaltas av den nya
taltidningsnämnden. Utskottet har för sin del ingen erinran mot en sådan
ordning i fråga om de sexton nu utgivande tidningarna, eftersom dessa
förutsätts fortsätta sin utgivning utan avbrott oavsett de föreslagna omläggningarna
i stödets administration. Utskottet vill också framhålla det angelägna
i att ett avtal ingår i frågan om rätten att utnyttja tidningsmaterialet så att
utgivningen av radio- och kassettidningar kan fortsätta efter den 1 juli 1988
utan avbrott.
Anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden (G 6)
Utskottet godtar förslagen i budgetpropositionen och proposition 1987/
88:145 om anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden.
Stöd till radio- och kassettidningar (G 10)
Utskottet godtar förslaget i proposition 1987/88:145.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbyggnadslakten
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:145 och motioner
-
KU 1987/88:39
8
na 1987/88 :K33, yrkande 1, 1987/88:K34, yrkandena 1 och 2, 1987/
88:K35, yrkandena 1 och 2. 1987/88:K38, 1987/88:K39, yrkande 1,
1987/88:K40 och 1987/88:K41 samt med avslag på motionerna 1987/
88:K42, yrkandena 2 och 3, och 1987/88:K810 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande utveckling och marknadsföring
att riksdagen godkänner ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten
vad gäller frågor om teknik och utveckling samt utbildning och
marknadsföring i enlighet med vad som förordats i propositionen,
3. beträffande urval av tidningar
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1987/
88:K33, yrkande 2, samt 1987/88:K35, yrkande 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande utgivningsformer och finansiering
att riksdagen godkänner de i propositionen förordade förändringarna i
grunderna för stödet till radio- och kassettidningar vad gäller utgivningsformer,
abonnemang, kostnader och finansiering,
5. beträffande målgrupp
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K34, yrkande 3,
1987/88:K36 och 1987/88:K37 samt med avslag på motion 1987/
88:K39, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. beträffande sändningsfrågor
att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen om
sändningsutrymme och sändningstillstånd för radiotidningar,
7. beträffande administration av stödet
att riksdagen godkänner de i propositionen förordade formerna för
administration av stödet till radio- och kassettidningar,
8. beträffande ansvar för verksamheten
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K42, yrkande 1, godkänner
att en taltidningsnämnd med de uppgifter som angetts i propositionen
inrättas den 1 juli 1988,
9. beträffande lagen om radiotidningar
att riksdagen med bifall till propositionen antar det framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,
10. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till propositionerna 1987/88:100 bil. 10 punkt
G 6 och 1987/88:145 till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 760 000 kr.,
11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:145 till G 10 Stöd till
radio- och kassettidningar för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 37 124 000 kr.
Stockholm den 5 maj 1988
På konstitutionsutskottets vägnar
KU 1987/88:39
9
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s).
Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s). Flans Nyhage (m).
Sören Lekberg (s). Börje Stensson (fp), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c). Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s). Inger Koch (m) och Ove
Karlsson (s).
Reservation
Bertil Fiskesjö (c). Bengt Kindbom (c) och Nils Berndtsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill”
och slutar med "utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del starkt betona det som sägs såväl i propositionen
som i flertalet av motionerna, att utbyggnaden av utgivningen av radio- och
kassettidningar till att omfatta 50 dagstidningar endast skall ses som ett
delmål. Enligt utskottets mening är dock den utbyggnadstakt som regeringen
föreslår för långsam. Taltidningskommitténs verksamhet har lett till att en
rad praktiska och administrativa problem kring utbyggnaden i framtiden
skall kunna gå långt snabbare än hittills. Enligt utskottets mening bör
målsättningen vara att en utbyggnad till 50 dagstidningar som utkommer med
radio- och kassettupplagor bör ske inom tre år. Anslagets storlek får för den
kommande treårsperioden inte vara ett hinder för denna snabbare utbyggnadstakt.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna K33 yrkande 1,
K34 yrkandena 1 och 2, K35 yrkandena 1 och 2, K38, K39 yrkande 1, K40och
K41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dets att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande utbyggnadstakten
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:145 och med bifall
till motionerna 1987/88:K33, yrkande 1, 1987/88:K34, yrkandena 1
och 2, 1987/88:K35, yrkandena 1 och 2, 1987/88:K38, 1987/88:K39,
yrkande 1, 1987/88:K40 och 1987/88:K41 samt med avslag på motionerna
1987/88:K42, yrkandena 2 och 3, och 1987/88:K810 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
KU 1987/88:39
10