Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1987/88:145 om stöd till radio- och kassettidningar, tio följdmotioner samt en motion från allmänna motionstiden. Dessutom behandlas budgetpropositionens förslag till anslag till presstödsnämnden. Motionerna har givit utskottet anledning föreslå två tillkännagivanden till regeringen. Det ena avser tidsplanen för utbyggnaden av stödet till radio- och kassettidningar, det andra en utvidgning av stödet till att gälla även vissa rörelsehindrade. I övrigt tillstyrker utskottet proposifio-nens förslag. I en gemensam reservation från c och vpk föreslås att riksdagen ger regeringen till känna att delmålet 50 dagsfidningar som utkommer som radio- och kassettidningar bör uppnås inom tre år. Förslaget om anslag fill presstödsnämnden godtas.

Propositionerna

I proposition 1987/88:100, bil. 10. föreslår regeringen riksdagen

1. att till Presstödsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 594 000 kr. (G 6),

2. att i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1988/89 beräkna ett reservationsanslag av 12 903 000 kr. (G 10).

I proposition 1987/88:145 föreslår regeringen riksdagen att

3. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,

4. godkänna de av föredragande statsrådet förordade ändringarna i
grunderna för stöd till radio- och kassettidningar,

5. godkänna ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat,

6. godkänna vad föredragande statsrådet förordat i fråga om sändningsutrymme och sändningstillstånd för radiotidningar,

7. godkänna de av föredragande statsrådet förordade formerna för administration av stödet till radio- och kassettidningar,

8. godkänna att en taltidningsnämnd med de uppgifter föredragande statsrådet angivit inrättas den 1 juli 1988,

9. att till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret

I Riksdagen 1987/88. 4 saml. Nr39

1988/89 utöver vad regeringen föreslagit i proposifion 1987/88:100 bil. 10 KU 1987/88:39 anvisa ytterligare 1 166 000 kr. (G 7),

10. att till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 37 124 000 kr. (G 10),

Motionerna '

1987/88:K33 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att delmålet 50 taltidningar skall uppnås så snart som möjligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att fadagarstidningar skall ha samma rätt till statligt stöd som flerdagarstidnlngar,

1987/88:K34 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att delmålet 50 dagstidningar för synskadade bör uppnås senast inom tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att de tidningar som så önskar skall få anslag för utgivning av radio- och kassettidningar,

3. att riksdagen beslutar att även vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till radio- och kassettidningar.'

1987/88:K.\5 av Kari Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utgivning av 50 dagstidningar som laltidningar
bör ske inom tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande anslagstilldelning.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs-rörande endagars- och fadagarstidningar.

1987/88:K36 av Marianne Andersson och Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen med ändring av förslaget i proposition 1987/88:145 beslutar att, utöver synskadade jämväl vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till radio-och kassettidningar, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K37 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att utöver synskadade jämväl vissa rörelsehindrade skall ges tillgång till radio-och kassettidningar, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:K38 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av taltidningarna.

1987/88:K39 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delmålet 50 dagstidningar som radio- och kassettidningar bör uppnås inom tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen.

anförts om att även andra läshandikappade grupper bör få tillgång till radio- KU 1987/88:39 och kassettidningar.

1987/88:K40 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att 50 dagstidningar för synskadade skall uppnås senast inom tre år samt att detta skall ses som ett delmål.

1987/88:K41 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att påskynda utökad utgivning av radio- och kassettidningar.

1987/88:K42 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen vad avser inrättandet av en taltidningsnämnd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten bör träffa en principöverenskommelse med dagspressen syftande till att varje tidning skall ge ut en taltidning som bekostas av tidningens samtliga läsare och att hjälpmedelscentralerna utan dröjsmål skall kunna svara för de tekniska hjälpmedlen för mottagande av en s.k. RATS-tidning i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje
dagstidning i enlighet med det i motionen anförda målet skall ge ut en
taltidning så att alla synskadade kan välja sin tidning.

1987/88:K810 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande kassettidningar och texttelefoner, nämligen att användarna solidariskt skall bära kostnadsansvaret.

Utskottet

Taltidningskommitténs verksamhet

För att förbättra synskadades delaktighet i samhällslivet har riksdagen sedan 1982 anvisat medel för utgivning av talutgåvor av dagstidningar. Verksamheten har delvis haft försökskaraktär och innefattat utrednings- och utvecklingsmoment. Ansvaret för den har åvilat taltidningskommittén. Avsikten har varit att kommitténs arbete skall leda fram till en permanent verksamhet. Antalet medverkande dagstidningar har ökat efter hand, så att för närvarande 16 dagstidningar utkommer med radio- och kassettidningar. Till detta kommer en särskild försöksverksamhet med överföring till syntetiskt tal enligt den s.k. RAPS/RATS-metoden av datorsatt material från en tidning (Göteborgs-Posten).

I nära samarbete med Synskadades Riksförbund har kommittén och berörda tidningsföretag arbetat för att göra talutgåvorna kända bland synskadade och för att underlätta hanteringen av mottagarapparatur, abonnemangsrutiner m.m. Under kommitténs verksamhet de senaste åren har en rad radiorättsliga och ansvarighetsrättsliga frågor kunnat lösas i enlighet med de former för utgivning som arbetats fram och bedömts vara ändamålsenliga.

1* Riksdagen 1987/88. 4 saml. Nr39

I propositionen framhålls att kommitténs resultat gör det möjligt att nu ta KU 1987/88:39 ställning till formerna för den fortsatta verksamheten. Mycket som tidigare var praktiskt och principiellt oklart har nu ersatts med konkreta erfarenheter och förbättrade kunskaper. Det gäller såväl systemfrågor som frågor om läsarreaktioner, radio- och kassettidningars sociala betydelse, deras roll i det totala mediesammanhanget för synskadade, deras möjligheter att förmedla nyheter och opinionsbildning och i övrigt bidra till en förbättrad delaktighet i samhällslivet för synskadade.

Utbyggnad av verksamheten

I propositionen föreslås att ambitionerna för utgivningen av radio- och kassettidningar under en femårsperiod bör vara att verksamheten byggs ut till att omfatta ett femtiotal tidningai-. Utöver de tidningar som för närvarande ger ut inlästa talutgåvor har 35 företag förklarat sig beredda att i en nära framtid starta utgivning. Föredragande statsrådet anför att målet i det närmaste perspektivet är att de tidningar som förklarat sig villiga att starta utgivning skall ges möjlighet att göra det. Han påpekar dock att en utbyggnad till 50 tidningar, dvs. en verksamhet som är tre gånger så omfattande som den nuvarande, utgör ett avsevärt åtagande!

Utgivningsverksamheten under den närmaste femårsperioden bör enligt propositionen i huvudsak avse redigerade och inlästa radio- och kassettidningar, som bygger på nu väl prövade och välkända tekniska system.

Utbyggnadstakten för radio- och kassettidningarna berörs i flera motioner. Det betonas att det uppsatta målet om 50 tidningar är ett delmål. I motion K33 (c) yrkande 1 påpekas att riksdagen har uttalat att målet är att alla synskadade i likhet med andra skall ha tillgång till alla dagstidningar. Delmålet om 50 taltidningar bör därför enligt motionen nås så snart som möjligt. I motion K41 (s) uttalas förhoppningen att de praktiska hinder mot en snabbare utbyggnad som enligt propositionen finns skall kunna lösas så att utbyggnaden kan ske med stor skyndsamhet och på kortare tid än de angivna fem åren: Om delmålet 50 taltidningar kan uppnås på kortare tid är det enligt motionärerna en stor framgång. Om så erfordras, sägs det i motionen, måste anslagets storlek med kort varsel kunna omprövas, så ätt de tidningar som önskar skall kunna få anslag för utgivning av radio- och kassettidningar. I motion K35 (c) yrkande 2 framförs liknande synpunkter.

I motionerna K34 (vpk) yrkande 1, K.35 (c) yrkande 1, K38 (fp), K39 (fp) yrkande 1 och K40 (c) föreslås att utbyggnadstakten skall vara sådan att delmålet 50 radio- och kassettidningar nås inom tre år.

I motion K42 (m) hävdas att regeringens förslag saknar ett nödvändigt
nytänkande. Alltför många synskadade får vänta alldeles för länge för att
kunna ta del av sin lokaltidning'. Regeringen bör därför enligt yrkande 2
snarast i samråd med företrädare för dagspressen träffa en uppgörelse
innebärande att varje tidning inom fem år skall tillhandahålla en taltidning i
någon form. Kostnaderna för en sådan produktion bör solidariskt bäras av
tidningens läsare. Utgivningen bör ske med RATS-teknik och hjälpmedels
centralerna tillhandahålla den tekniska utrustning som krävs. Propositionens
förslag tillstyrks i avvaktan på att denna målsättning kan uppnås (yrkande 3). '

Liknande synpunkter framförs i motioh K810 (m) från den allmänna KU 1987/88:39
motionstiden i vilken det yrkas att användarna solidariskt skall bära
kostnadsansvaret för såväl kassettidningar som texttelefoner. i

Representanter för Synskadades Riksförbund (SRF) har inför utskottet och i en skrivelse starkt betonat önskemålet om en snabbare utbyggnadstakt. SRF erinrar om att riksdagen uttalat att "det ideala målet självfallet är att möjliggöra för de synskadadeatt få tillgång till all dagspress, även om detta mål knappast kan uppnås på en gång" (KU 1984/85:33 s. 5). Även SRF förespråkar att målsättningen bör vara att utbyggnaden till 50 dagstidningar skall vara uppnådd senast inom tre år. ,■

Utskottet vill för sin del starkt betona det som sägs i såväl propositionen
som i flertalet av motionerna, att utbyggnaden av utgivningen av radio- och
kassettidningar till att omfatta 50 dagstidningar endast skall ses som ett
delmål. Det är angeläget att detta delmål uppnås så snabbt som möjligt.
Skulle det ske inom kortare tid än fem år vore det som framhålls i
propositionen en stor framgång. Riksdagen bör'vara beredd att ompröva
anslagets storlek, så att inte medelsbrist hindrar att de tidningar som så
önskar kan få anslag för utgivande av radio- och kassettidningar. '

Taltidningskommitténs verksamhet har lett till att en rad praktiska och administrativa problem kring utbyggnaden har lösts. Förutsättningarna är därför goda för att utbyggnaden i framtiden skall kunna gå långt snabbare än hittills. Den ar dock även fortsalt förenad meden rad praktiska problem. Dit hör införskaffande och intrimning av sändare och mottagningsapparatur samt annan teknisk utrustning, anställning och utbildning av journalister, marknadsföring och information. Inte minst är utbyggnadstakten beroende av i vilken utsträckning tidningsföretagen kan Intresseras för utgivning av radio- och kassettidningar. Taltidningskommittén har framhållit att någon av samhället fastställd utbyggnadsplan, som enkelt kan sättas i verket, i realiteten inte är möjlig.

Utskottet delar uppfattningen att den i propositionen angivna utbyggnadsplanen i sig är ambitiös, men instämmer I förhoppningen i motion K41 att de praktiska problemen kan lösas så att en utbyggnad till 50 radio- och kassettidningar kan ske på kortare tid än angivna fem år. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna K33 yrkande 1, K34 yrkandena 1 och 2, K35 yrkandena 1 och 2. K38, K39 yrkande 1, K40 och K41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet avstyrker förslaget i motion K42 yrkandena 2 och 3 om en ■ ,

principöverenskommelse mellan regeringen och dagspressen. Även motion
K810 avstyrks. ■■ , .

Utskottet godtar i övrigt ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Tidningsurval och prioriteringar

Merparten av de tidningar som anmält sitt intresse för utgivning av tallidnlngar är flerdagarstidningur. Enligt föredragande statsrådets mening är detta av särskild betydelse då en av grundtankarna bakom den statligt stödda verksamheten med radio- och kassettidningar är att synskadade skall

bli mer delaktiga i den fortsatta samhällsdebatten. Fådagarstidningarna KU 1987/88:39 fyller, sägs det i propositionen, en viktig funktion som komplement till flerdagarstidningarnas nyhetsförmedling och opinionsbildning, men genom sin låga periodicitet kan de knappast sägas motsvara den för synskadade så viktiga aspekten med tät och fortlöpande rapportering.

Vid utbyggnad av utgivningen bör enligt propositionen en god geografisk spridning eftersträvas. I områden där politisk konkurrens förekommer bör siktet vara inställt på att uppnå politisk mångfald. Utbyggnaden bör dock inte planläggas. Det centrala i nuläget är enligt föredragande statsrådet att fånga upp och vidareutveckla det intresse som anmälts från utgivarhåll. Geografisk spridning och politisk mångfald bör åstadkommas genom prioritering bland ansökande tidningsutgivare.

1 motion K35 (c) yrkande 3 sägs att endagars- och fådagarstidningarna aktivt bör engageras i utgivningen av radio- och kassettidningar. De kompletterar enligt motionärernas mening den lokala och regionala opinionsbildningen på ett värdefullt sätt. Liknande synpunkter framförs i motion K33 (c) yrkande 2 vari det yrkas att fådagarstidningarna skall ha samma rätt till statligt stöd som flerdagarstidningarna.

Det är naturligt att man i den fortsatta verksamheten i första hand tar sikte på de tidningar som redan förklarat sig villiga att starta taltidningsutgåvor. Det är dock viktigt att en så stor bredd som möjligt nås i utbudet. Utskottet har tidigare uttalat (KU 1986/87:18 s. 5) att fådagarstidningarna står för viktiga inslag i samhällsdebatten och att de därmed har betydelse för mångfalden i pressutbudet. Det bör enligt utskottets mening ankomma på det organ som i fortsättningen skall administrera verksamheten att genom informationsinsatser söka intressera även andra tidningar än de 35 som redan förklarat sig beredda att starta utgivning av radio- och kassettidningar. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av motionerna K33 yrkande 3 samt K35 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utgivningsformer, abonnemang och finansiering Utskottet godtar propositionen.

Målgrupp

Enligt taltidningskommittén bör i princip även andra läshandikappade grupper än de synskadade, t.ex. afatiker, personer med läs- och skrivsvårigheter, rörelsehindrade och begåvningshandikappade kunna få tillgång till radio- och kassettidningar. Som jämförelse nämns att talböcker kan utnyttjas av även andra läshandikappade än synskadade.

1 propositionen påpekas att riksdag och regering under en följd av år understrukit viklen av att förbättra synskadades fillgång till dagstidningar. Utvecklingen har gått stegvis, och det är först nu möjligt att ge verksamheten en större omfattning och en permanent utformning. Föredragande statsrådet anser det angeläget att staten tills vidare står fast vid den ursprungliga ambitionen med verksamheten. En vidgad inriktning på flera nytillkommande grupper skulle kunna fördröja och komplicera verksamheten. Många av

de övriga läshandikappade grupper som nämnts av taltidningskommittén KU 1987/88:39 torde enligt propositionen kräva särskilda anpassningsinsatser. Hänsynstagande till dessa grupper skulle medföra behov av utveckling av olika redaktionella produkter och olika varianter av teknisk utrustning. Radio-och kassettidningar bör därför enligt föredragande statsrådet tills vidare förbehållas synskadade.

I motionerna K34 (vpk) yrkande 3, K36 (c) och K37 (m) påpekas att det finns en liten grupp personer med så svåra rörelsehinder att de inte kan hålla i eller bläddra i en dagstidning även om de har tillgång till olika hjälpmedel. Denna grupp behöver ingen särskilt tillrättalagd presentation av materialet, utan den kan tillgodogöra sig samma version som de synskadade. Den enda extra kostnaden för att även denna grupp handikappade skall kunna ges tillgång till radio- och kassettidningar är för viss särskilt anpassad mottagarut-rustning.

I motion K39 (fp) erinras om att talböcker numera finns för utlåning till andra handikappade än synskadade. De flesta kommunbibliotek köper i dag egna talböcker, och utlåningen ökar Ständigt. Detta bevisar enligt motionärerna att behovet av och intresset för intalad text är stort och ökande. I motionen sägs att lika viktigt som det är att öka antalet intalade boktitlar måste det vara att ge människor, som inte har tillgång till dagstidningar, en förutsättning för full delaktighet i samhällslivet. Enligt motionärerna bör människor med läshandikapp av olika slag sedan behoven vitsordats få tillgång till radio- och kassettidningar.

Utskottet tillstyrker yrkandena i motionerna K34 yrkande 3 och K37 att radio- och kassettidningarna också skall göras tillgängliga för den grupp rörelsehindrade som inte kan hålla i eller bläddra i en dagstidning, men som kan tillgodogöra sig samma version av en taltidning som de synskadade. Liksom för de synskadade bör gälla att rörelsehindrade skall kunna styrka sitt behov för att erhålla abonnemang.

För andra grupper av läshandikappade krävs utgivande av speciellt tillrättalagda versioner av tidningarna. Som framhålls i propositionen skulle detta strida mot ambitionen med radio- och kassettidningarna som innebär att de så nära som möjligt skall ansluta sig till en tryckt förlaga. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att frågan om dessa gruppers tillgång till radio- och kassettidningar bör anstå. Motion K39 avstyrks. Utskottet vill dock i sammanhanget peka på utgivningen av nyhetstidningen 8 sidor som omhänderhas av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation. Utskottet har i samband med behandlingen av årets budgetproposition (KU 1987/88:25) föreslagit en förstärkning av anslaget fill stiftelsen.

Stödets administration, avtalsfrågor m.m.

Taltidningskommittén har hittills handlagt stödet till radio- och kassettidningar parallellt med att ett utvecklings- och utredningsarbete har bedrivits. Enligt propositionen bör verksamheten nu ges en permanent utformning. Föredragande statsrådet föreslår att en särskild myndighet, taltidningsnämnden, med uppgift att fördela stödet till radio- och kassettidningar samt att följa verksamheten och bedriva visst utvecklingsarbete på området m.m.

inrättas fr.o.m. den 1 juli 1988. Enligt förslaget knyts nämnden administra- KU 1987/88:39 tivt till presstödsnämndens kansli. I propositionen föreslås också att taltidningsnämnden skall ges rätt att efter hörande av presstödsnämnden, televerket och Sveriges Radio AB bevilja sändningstillstånd enligt lagen om radiotidningar. Om enighet inte kan nås mellan taltidningsnämnden. televerket och Sveriges Radio AB skall nämnden, med eget yttrande, överlänma ärendet till regeringens prövning. Förslaget innebär också att nämndens beslut om återkallelse av tillstånd får överklagas hos kammarrätten.

I motion K42 (m) yrkande 1 yrkas avslag på propositionen i den del som avser inrättande av en taltidningsnämnd.

Under utvecklingsarbetet med radio- och kassettidningar har tidningsma
terial kunnat utnyttjas I taiutgåvor utan särskild ersättning eller avtal mellan
Tidningarnas arbetsgivareförening och Svenska journalistförbundet, I pro
positionen sägs att förutsättningar finns för att frågan även i fortsättningen
kan lösas genom en överenskommelse mellan berörda parter, I det rådande
läget, innan utvecklingstendenserna med bl.a. RATS-metodens tillämpning
och läns- och kommunaltidningarnas framtida inriktning klarnar, är föredra
gande statsrådet inte beredd att förorda en samlad prövning av de upphovs
rättsfrågor som hänger samman med utnyttjande av tryckt information i olika
former för synskadade. -,-

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om inrättande av taltidningsnämnden och om verksamhetens administration I övrigt. Motion K42 yrkande I avstyrks således.

De 16 tidningsföretag som för närvarande ger ut radio- och kassettidningar förutsätts enligt förslaget fortsätta sin utgivning. Utskottet noterar att bidragsavtal som taltidningskommittén under sin mandatperiod får sluta med dessa företag avseende en fortsatt verksamhet kan beröra medel som avser kommande budgetår och som enligt förslaget skall förvaltas av den nya taltidningsnämnden. Utskottet har för sin del ingen erinran mot en sådan ordning i fråga om de sexton nu utgivande tidningarna, eftersom dessa förutsätts fortsätta sin utgivning utan avbrott oavsett de föreslagna omläggningarna i stödets administration. Utskottet vill också framhålla det angelägna i att ett avtal ingår i frågan om rätten att utnyttja tidningsmaterialet så att utgivningen av radio- och kassettidningar kan fortsätta efter den 1 juli 1988 utan avbrott.

Anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden (G 6)

Utskottet godtar förslagen i budgetpropositionen och proposition 1987/ 88:145 om anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden.

Stöd till radio- och kassettidningar (G 10) Utskottet godtar förslaget i proposition 1987/88:145..

Hemställan

Utskottet hemställer

I. beträffande uibyggnadstakien att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:145 och motioner-

na 1987/88:K33. yrkandel. 1987/88:04, yrkandena 1 och 2, 1987/ KU 1987/88:39 88:K35, yrkandena 1 och 2, 1987/88:K.8, 1987,/88:K.39. yrkande I, 1987/88:K40 och 1987/88:K41 samt med avslag på motionerna 1987/ 88:K42, yrkandena 2 och 3. och 1987/88:K810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utveckling och marknadsföring

att riksdagen godkänner ambitionsnivån och inriktningen av verksamheten vad gäller frågor om teknik och utveckling samt utbildning och marknadsföring i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. beträffande urval av tidningar

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1987/ 88:K33, yrkande 2, samt 1987/88:K35. yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande utgivningsformer och finansiering

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för stödet till radio- och kassettidningar vad gäller utgivningsformer, abonnemang, kostnader och finansiering,

5. beträffande målgrupp

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K34, yrkande 3, 1987/88:K36 och I987/88:K37 samt med avslag på motion 1987/ 88:K39, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande sändningsfrågor

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen om sändningsutrymme och sändningstillstånd för radiotidriingar.

7. beträffande administration av stödet

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade formerna för administration av stödet till radio- och kassettidningar.

8. beträffande ansvar för verksamheten

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K42. yrkande 1, godkänner att en taltidningsnämnd med de uppgifter som angetts i propositionen inrättas den 1 juli 1988,

9. beträffande lagen om radiolidningar

att riksdagen med bifall till propositionen antar det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,

10. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall fill propositionerna ]987,/88:100 bil. 10 punkt G 6 och 1987,''88:145 till Presstödsnämnden och laltidningsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 760 000 kr.,

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:145 till G 10 Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 37 124 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1988

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s), KU 1987/88:39 Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Inger Koch (m) och Ove Karlsson (s).

Reservation

Bertil Fiskesjö (c), Bengt Kindbom (c) och Nils Berndtsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del starkt betona det som sägs såväl i propositionen som i flertalet av motionerna, att utbyggnaden av utgivningen av radio- och kassettidningar till att omfatta 50 dagstidningar endast skall ses som ett delmål. Enligt utskottets mening är dock den utbyggnadstakt som regeringen föreslår för långsam. Taltidningskommitténs verksamhet har lett till att en rad praktiska och administrativa problem kring utbyggnaden i framtiden skall kunna gå långt snabbare än hittills. Enligt utskottets mening bör målsättningen vara att en utbyggnad till 50 dagstidningar som utkommer med radio- och kassettupplagor bör ske inom tre år. Anslagets storlek får för den kommande treårsperioden inte vara ett hinder för denna snabbare utbyggnadstakt.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna K33 yrkande 1, K34 yrkandena 1 och 2, K35 yrkandena 1 och 2, K38, K39 yrkande 1, K40 och K41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande utbyggnadstakten att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:145 och med bifall till motionerna 1987/88:K33, yrkande 1, 1987/88:K34, yrkandena 1 och 2, 1987/88:K35, yrkandena 1 och 2, 1987/88:K38, 1987/88:K39, yrkande 1, 1987/88:K40 och 1987/88:K41 samt med avslag på motionerna 1987/88:K42, yrkandena 2 och 3, och 1987/88:K810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.