Konstitutionsutskottets betänkande

1987/88:31

om vissa anslag till Riksdagen och dess myndigheter

m.m. jämtemotioner (prop. 1987/88:100bil. 17) 1987/88:31

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels frågan om anslag till riksdagen och
dess myndigheter (utom riksgäldskontoret och riksdagens revisorer) för
budgetåret 1988/89, dels fem motioner som avser inre riksdagsförhållanden.

Utskottet föreslår hur medel som avsatts för ledamöternas deltagande i
internationella konferenser m.m. med anknytning till det parlamentariska
arbetet skall fördelas mellan partierna. Samtliga motioner som behandlas
avstyrks. En reservation (1 m) rörande grundförhållandena på Helgeandsholmen
har avgetts.

FEMTONDE HUVUDTITELN

A. Riksdagen

1. Ersättningar tili riksdagens ledamöter m.m.

I proposition 1987/88:100 bilaga 17 föreslår riksdagens förvaltningskontor att
riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 184 714 000 kr.

Enligt förslaget skall ett belopp på 300 000 kr. reserveras för bidrag till
ledamöter som på partiernas uppdrag deltar i internationella konferenser och
i andra internationella sammanhang.

Frågan om efter vilka grunder dessa medel skall disponeras har övervägts
av konstitutionsutskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor med anledning av
en framställning från talmanskonferensen. I en skrivelse till talmanskonferensen
har arbetsgruppen uttalat att varje partigrupp bör få disponera över
medel för att bekosta sina ledamöters resor till konferenser o.d. med
anknytning till den parlamentariska verksamheten. Medlen bör förvaltas av
riksdagens förvaltningskontor och kunna utanordnas till resenärerna efter
beslut av partigrupperna. De bör också, om riksdagsgrupperna så önskar,
kunna tas i anspråk för att sända observatörer till Europaparlamentets
sessioner. Den fördelningsnorm som arbetsgruppen enade sig om innebar att
partierna får för de första 20 mandaten 1 500 kr./mandat, för följande upp till
50 mandat 1 000 kr./mandat och för resterande mandat 500 kr./mandat. Om

denna fördelningsnorm tillämpades skulle riksdagspartierna med nuvarande 1

1 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 31

mandatfördelning få förfoga över de föreslagna medlen på 300 000 kr. så att
vpk erhöll 28 500 kr., c 54 000 kr., fp 60 500 kr., m 73 000 kr. och s 114 500
kr. Fördelningsprinciper i framtiden bör enligt arbetsgruppens mening bli
föremål för fortsatta överväganden i syfte att etablera en ordning som kan
tillämpas oberoende av anslagets storlek.

Talmanskonferensen har vid sammanträde den 6 april 1988 beslutat att
ställa sig bakom principerna för fördelningen av medlen och i huvudsak även
övriga i arbetsgruppens skrivelse angivna riktlinjer. Talmanskonferensen
kommer senare att fastställa regler för användningen av medlen.

Enligt utskottets uppfattning bör de av arbetsgruppen och talmanskonferensen
förordade principerna ligga till grund för fördelningen av de
föreslagna medlen under budgetåret 1988/89. Den fortsatta användningen av
medel av denna karaktär bör övervägas av den utredning om ledamotsstöd
och resursfrågor i övrigt som tillsatts av förvaltningsstyrelsen.

I övrigt föranleder förslaget till anslagstilldelning på denna punkt inget
uttalande från utskottets sida.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 184 714 000 kr.

2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 2
och hemställer

att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.

3. Bidrag till studieresor

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 3
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.

4. Bidrag till IPU, RIFO m.m.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 4
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.

5. Bidrag till partigrupper

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 5
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 14 745 000 kr.

KU 1987/88:31

2

6. Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 6
och hemställer

att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 183 150 000 kr.

7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt A 7
och hemställer

att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 250 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

8. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt B 3
och hemställer

att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 19 333 000 kr.

9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt B 5
och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 6 412 000 kr.

10. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag under punkt B 6
och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 9 429 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1988

1987/88:K303 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
riksvapnet och Sveriges flagga skall ha ständig plats i riksdagens plenisal.

1987/88 :K307 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utge
tidskriften ”Från Riksdag & Departement” för synskadade.

1987/88:K308 av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att

KU 1987/88:31

3

riksdagen beslutar att använda oblekt papper i största möjliga utsträckning
(se motion 1987/88:Jo771).

1987/88:K311 av Margareta Palmqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att riksdagens offentliga lokaler skall vara rökfria
fr.o.m. den 1 oktober 1988,

2. att riksdagen beslutar vidta åtgärder för att uppnå en renare och
hälsosammare miljö i riksdagen,

3. att riksdagen beslutar att den i yrkandena 1 och 2 föreslagna verksamheten
skall utvärderas efter två år.

1987/88 :K314 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att vad i
motionen anförts beträffande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen blir
föremål för en särskild utredning.

Utskottet

Utskottet har från förvaltningskontoret erhållit upplysningar beträffande de
av motionärerna aktualiserade frågorna.

Görel Bohlin (m) föreslår i motion K303 att riksvapnet och Sveriges flagga
skall ha en permanent placering i riksdagens plenisal. Enligt vad utskottet
erfarit har förvaltningsstyrelsen beslutat om att anskaffa och placera det stora
riksvapnet i plenisalen. På nationaldagen den 6 juni i år kommer en
invigningsceremoni att äga rum. Den svenska flaggan kommer att finnas i
plenisalen vid speciella högtider såsom vid riksmötets öppnande och på
nationaldagen. Utskottet anser att de vidtagna åtgärderna är till fyllest och
motionens huvudsyfte tillgodosett. Med det anförda föreslås motion K303
besvarad.

I motion K307 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) föreslås att tidningen
Från Riksdag & Departement skall ges ut även som taltidning. Utskottet vill
erinra om att tidningen sedan år 1979 ges ut i en taltidningsversion till
subventionerat pris. Motionsyrkandet avstyrks.

Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (fp) föreslår i motion K308, under
hänvisning till vad som anförs i motion 1987/88:Jo771, att oblekt papper i
största möjliga utsträckning bör användas i riksdagens verksamhet. Utskottet
vill erinra om att riksdagen tidigare uttalat sig för en ökad användning av
miljövänligt papper i den statliga verksamheten (FiU 1986/87:1, rskr.
1986/87:5). Med anledning härav uppdrog regeringen den 18 juni 1987 åt
statskontoret att bedöma frågan om när miljövänligt papper från ekonomiska
och praktiska utgångspunkter utgör ett likvärdigt eller fördelaktigt
alternativ till klorblekt papper. Från förvaltningskontoret har inhämtats att
en övergång till s.k. miljövänligt papper utretts inom riksdagen. Bl.a. har
utskottet tagit del av en inom riksdagens tryckerienhet upprättad promemoria,
bilaga 1. Redan nu används inom riksdagen miljövänligt papper i
betydande utsträckning och förutsättningarna för ytterligare användning är
under övervägande.

Utskottet finner de vidtagna åtgärderna ändamålsenliga. Något särskilt
uppdrag till förvaltningskontoret är således inte nödvändigt. Med det
anförda är motionen besvarad.

KU 1987/88:31

4

Margareta Palmqvist m.fl. (s) föreslår i motion K311 att riksdagens
offentliga lokaler skall vara rökfria fr.o.m. den 1 oktober 1988 samt att
riksdagen beslutar vidta åtgärder för att uppnå en renare och hälsosammare
miljö i riksdagen och att verksamheten härvidlag utvärderas efter två år.

Gällande regler om rökning innebär att riksdagens lokaler - exkl.
arbetsrummen - generellt skall vara rökfria utom där det genom anslag
framgår att rökning är tillåten. Förvaltningskontoret har i informationsbladet
Riksdagsveckan under februari månad 1988 lämnat en detaljerad
redovisning av dessa regler. Ytterligare informationsinsatser planeras.

Utskottet utgår från att förvaltningskontoret som hittills med uppmärksamhet
följer frågan. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen är
inte påkallad, varför motionsyrkandet avstyrks.

Hans Nyhage har i motion K314 föreslagit att en särskild utredning
beträffande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen avseende grundförhållanden
och sprickbildning tillkallas.

Från förvaltningskontoret har inhämtats att grundförhållandena på Helgeandsholmen
bevakas kontinuerligt genom registrering av förändringar i
byggnadernas rörelse och kontroll av grundvattennivån. På sikt blir det - som
tidigare redovisats för riksdagen - sannolikt nödvändigt att höja vattenivån
under Helgeandsholmen. Planer för erforderliga åtgärder finns utarbetade
(se bilaga 2). Utskottet finner sålunda att de i motionen aktualiserade
problemen är föremål för uppmärksamhet från förvaltningskontorets sida.
Något särskilt uppdrag till förvaltningskontoret är enligt utskottets bedömning
för närvarande inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksvapnets placering i plenisalen

att riksdagen förklarar motion 1987/88 :K303 besvarad med vad
utskottet anfört,

2. beträffande utgivning av Från Riksdag & Departement som
taltidning

att riksdagen avslår motion 1987/88:K307,

3. beträffande användning av miljövänligt papper i riksdagen

att rikdagen förklarar motion 1987/88:K308 besvarad med vad utskottet
anfört,

4. beträffande rökfria lokaler i riksdagen
att riksdagen avslår motion 1987/88: K311,

5. beträffande grundförhållandena på Helgeandsholmen
att riksdagen avslår motion 1987/88 :K314.

Stockholm den 7 april 1988
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

KU 1987/88:31

5

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje
Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c) och Nils Berndtson* (vpk).

Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Grundförhållandena på Helgeandsholmen (mom. 5)

Hans Nyhage (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Planer för” och
slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Som framgår av handlingarna är det bland expertisen på området delade
meningar om huruvida grundförhållandena företer allvarliga brister eller ej.
Då frågan är av synnerlig vikt bör en opartisk utredning med erforderlig
expertis tillsättas. Utskottet tillstyrker därför motion 1987/88:K314 och
föreslår att riksdagen uppdrar åt riksdagens förvaltningskontor att tillsätta en
sådan utredning.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande grundförhållandena på Helgeandsholmen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K314 uppdrar åt riksdagens
förvaltningskontor att tillsätta en opartisk utredning.

KU 1987/88:31

6

Enheten för riksdagstryck

1988-02-03

KU 1987/88:31

Bilaga 1

PM om övergång till miljövänligt papper

Med anledning av de ökande kraven på övergång till s.k. miljövänligt papper
- och då specifikt Pandapapperet vill jag kortfattat lämna en redogörelse
över den information jag hittills kunnat insamla beträffande för- och
nackdelar med Pandapapperet och de övriga papperskvaliteter, som av
miljöorganisationerna och koncessionsnämnden klassats som miljövänliga.

Pandapapperet tillverkas av mekanisk massa (s.k. slipmassa). I princip går
massatillverkningen till så att vedstockar pressas mot en slipsten. Så gott som
hela råvaran utnyttjas (90-100 procent). Vedråvaran är företrädesvis asp.

Bearbetningen skadar fibrerna, vilket har till följd att de blir extremt korta
och får dålig vidhäftningsförmåga, något som i det färdiga papperet visar sig i
form av att papperet dammar och har dålig arkivbeständighet. Efter några år
faller papperet sönder.

Mekanisk massa kräver stor energiåtgång vid framställningen. Jämfört
med framställning av kemisk massa ligger skillnaden i energiåtgång på
1 000-3 000 kWh per ton massa. Det betyder 250-750 liter olja per ton
massa, vilket i sin tur leder till andra miljöproblem.

När vi så kommer till framställningen av själva papperet gäller att allt
papper som framställs är miljövänligt, dvs. pappersframställningen förorsakar
inga utsläpp.

Pandapapperet innehåller 25 % klorblekt massa, 50 % mekanisk massa
och 25 % fyllnadsmedel.

Användningsområdena för Pandapapperet är kopiering och som skrivpapper,
för cirkulär etc. Det faktum att det dammar - beroende av principen för
massatillverkningen - medför besvär för allergiker och man får förmoda att
dammet kan skapa ännu fler. Pappersdamm leder också till krav på väsentligt
ökad servicegrad på kopieringsmaskinerna.

Ytterligare problem uppstår vid tryckning i reprocentralens pressar.

Pandapapperet saknar den hållfasthet som krävs och det fungerar inte i våra
plockmaskiner av det skälet att de korta fibrerna leder till minskad
draghållfasthet.

Papper framställt av mekanisk massa måste åtskiljas från annat papper
före makuleringen. Pandapapperet kan inte återanvändas och kan därför
inte säljas som makulatur. I stället måste användaren betala för makulering.

Av intresse kan vara att riksdagen får 240 ton makulatur per år.

Multicopy är en annan papperskvalitet som också den betecknas såsom
miljövänlig. Det framställs av blekt massa, bestående av 55 % blekt massa
(björkmassa blekt med väteperoxid eftersom björkmassa kräver ytterst litet
blekning), 25 % klorblekt kemisk massa samt 20 % fyllnadsmedel. Massan i
Multicopy kommer från Nymölla, som i sin massatillverkning har ett utsläpp
av endast 2 kg per ton massa, en mängd som godkänts av miljöorganisationerna
och koncessionsnämnden. Kemiska massafabriker är dessutom i hög
grad självförsörjande vad gäller energi, eftersom ligninet utlöses i kokvätskan
och kan sedan användas som bränsle i tillverkningsprocessen.

Vid tillverkning av kemisk massa skadas inte fibrerna och därför är papper
framställt av kemisk massa starkare än papper framställt av mekanisk
massa.

Multicopy är enligt min mening det papper vi bör prova och införa om det
håller vad det lovar, eftersom det är starkare och dessutom inte dammar. Det
förefaller också lovande ur arkiveringssynpunkt. 7

Book creme 70 gr är ett papper som riksdagen är storanvändare av. Det
används för riksdagstrycket. Book creme är ett svagt tonat papper som
tillverkas av en massa, bestående av 70 % björkmassa, 20 % barrvedsmassa
och 10 % fyllnadsmedel. Barrmassan är klorblekt. Även dessa massor
framställs vid Nymölla. Utsläppet, 2 kg per ton, ligger inom fastställda
gränsvärden i likhet med Multicopy.

Enligt mitt bedömande finns det ingen anledning att ersätta detta papper
med ett annat eller byta kvalitet.

När det gäller teknisk information hänvisas till information från Pappersgruppen
(bilaga*).

Då det gäller synpunkter på arkivering av papper av trähaltig kvalitet, ber
jag få hänvisa till skrivelse från Förste arkivarie Anders Norberg (bilaga*).

Lars Binett

Enheten för riksdagstryck

KU 1987/88:31

Bilaga 1

* Här utesluten.

BYGGNADSSTYRELSEN KU 1987/88:31

<w" Bilaga 2

Tekniske direktören I9BB-02-IB

Handläggort. dirthtvolsnr Ert doum

Förvaltningsdirektör

Gunnar Grenfors

Riksdagen

Riksgatan I

100 12 STOCKHOLM

Med anledning av översänd motion K 314 betr grundförhållanden
m m för riksbyggnaderna på Helgeandsholmen vill vi
framföra följande.

Det material som motionären åberopar från arkitekten Börje Blomé
med hänvisning till uttalanden och artiklar från Eric Wåhlin. Olof
af Forselles och Björn Gillberg måste ses som ingående i den "kampanj"
som bedrivits sedan arkitekttävlingen avgjordes i början av 70-talet mot riksdagens val av tävlingsförslag och sedermera mot
byggnadsstyrelsens bedömning av grundförhållandena. Ingen av
de personer som uttalat sig är fackmän på områdena byggnadsstatik
eller geoteknik.

Huvuddelen av materialet förelåg redan då vi I9B4-0I-I7 gjorde
en summering av grundundersökningar och bedömning av grundförhållandena
för riksbyggnaderna (se bil I], Vi vill dock kommentera
några påståenden som görs betr reparationsarbeten mm som gjorts
efter att ombyggnaden färdigställdes I9B3.

Den ilagning av fasadernas stenfogar och utlagning av vissa sprickor
som skett under I9B5-I9B7 var planerade att genomföras ett pär
år efter att det stora ombyggnadsarbetet avslutades. Avsikten
var att vänta ut de krympningsrörelser som alltid uppträder i
viss omfattning mellan ny och gammal konstruktion i en ombyggnad
av den omfattning som här genomförts. Problemen med vatteninläckning
från tak och stopp på hissar och rulltrappor som påpekas har inget
att göra med några rörelser i byggnadernas konstruktion. En förutsättning
för att sidorörelser i byggnaderna skall uppträda är att stora
och ojämna sättningar sker. vilket inte är fallet.

Sedan den bilagda summeringen av riksbyggnadernas grundförhållanden
gjordes I9B4 har de fortsatta årliga precisionsavvägningarna visat
att sättningarna i byggnaderna varit mycket små ca 1-2 mm. En
fortlöpande bevakning av sprickbildningen sker. inga oroande förändringar
har uppträtt. Sammantaget visar den kontroll byggnadsstyrelsen
gör av byggnaderna inga tecken på rörelser som ger
anledning till oro för byggnadernas beständighet.

hostodrtss Gc'uadtii Ttltfon v* Jtltgrorr telt* Postgiro

10643 STOCKHOLM Kcrlovägen 100 06-7831000 byggstyrelsen 104 46 build s 15625-7

9

£t2>

Mbyggnadsstyrelsen

Dalum

1988-02-18

KU 1987/88:31

Bilaga 2

Under I9B9 avser vi att göra en mer samlad utvärdering av mätningarna
av grundvattennivån för att säkrare kunna bedöma när en eventuell
flyttning av dämningströskeln i Stallkanalen bör genomföras
för att säkerställa att trämaterialet i rustbäddar och pålar långsiktigt
ligger under grundvattenytan.

Lennart Kolte

Bil.

Kopia till:

Lars Hällgren KBS-P
Bengt Bergvall KBS-T

10

BYGGNADSSTYRELSEN

Tekniske direktören

1984-01-17

KU 1987/88:31

Bilaga 2

Summering av grundundersökningar och bedömning
av grundförhållanden för riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen

Riksbyggnadernas grundläggning och därav betingade
sättningar har observerats och diskuterats allt
sedan byggnadernas tillkomst.

Byggnadsstyrelsen har i rapport 149, 1981-01 sammanställt
och redovisat de handlingar, sättningsmätningar,
grundvattenobservationer m m som bedömts
väsentliga då det gäller att studera byggnadernas
bevarande.

Vidare har i rapporten diskuterats förslag till åtgärder
att långsiktigt bevara grundvattenytans nivå
inom Helgeandsholmen.

Avvägningar

Byggnadernas sjunkning har kontrollerats genom avvägning
mot i byggnadernas socklar ingjutna dubbar.
Avvägningarna har under skilda tidsperioder skett
från olika fixpunkter. Under perioden 1900-1934 användes
en fix i kanslihuskajen. Åren 1935-1966 utgick
avvägningarna från olika punkter på Riksdagshuset.
Dessa avvägningar måste därför anses relativa
och icke fullt jämförbara med övriga. Från och
med mars 1967 användes en fixpunkt i hörnet Salvigränd-Myntgatan
och en därifrån anlagd hjälpfix.
Avvägning genomförs en gång varje halvår.

Riksbanksbyggnaden har icke avvägts allt sedan sitt
färdigställande. Avvägningarna där började 1951.

Resultatet av avvägningarna har ritats upp i diagram.

I bilaga redovisas rörelserna under perioden 1967-1983.
För Riksdagshuset skedde cirka 70 % av den totala
sättninqen fram till år 1934, cirka 29 % fram till
1967 och resterande efter 1967. Sättningarna har
alltså varit störst i början av byggnadens livstid
för att successivt avtaga. Efter år 1967 har byggnaden
praktiskt taget stått stilla. Vidare kan konstateras
att sättningarna från 1905 varit mycket ojämn.i
och varierar mellan ca 4 cm till ca 20 cm. Största
sättningarna finns i de SW och NO hörnen av Riksdanshusbyggnaden
.

11

I Riksbankshuset är sättningarna mellan år 1951-1967 KU 1987/88:31
i medeltal cirka 2,5 cm och vidare kan konstateras attBjiaea2
från och med 1967 då byggnadsstyrelsen övertog sätt- s

ningsmätningarna har rörelsen varit ringa, ca 0,5 cm
fram tills att ombyggnadsarbetena påbörjades.

Sprickviddsmätningar

På grund av de ojämna sättningarna som Riksdagshuset
utsatts för har sprickor slagit upp på ett tidigt stadium
på ett flertal ställen. Två sprickor, en i vardera
södra respektive norra gavelväggen i vindsvåningens
plan har observerats systematiskt sedan 1912.

Mätningarna utfördes kontinuerligt mellan 1912 och
1930 då de av någon anledning avbröts. Byggnadsstyrelsen
återfann sprickor och mätutrustning 1967 och
har sedan dess kontinuerligt mätt sprickornas rörelse
fram till ombyggnadsarbetenas början. På samma
sätt som sättningarna visar sprickviddsökningen relativt
stor rörelse fram till 1930, avtagande till 1967
och därefter i huvudsak ingen rörelse. Sprickviddoch
sättningsmätningarna resultatkompletterar varandra
.

Grundundersökningar

Första grundundersökningen i "modern" tid utfördes
av Statens Geotekniska Institut 1946. Avsikten var
att utreda förhållandena under Riksplan för en planerad
underjordisk garagebyggnad.

Sedan byggnadsstyrelsen övertagit ansvaret för byggnaderna
1967 har nya grundundersökningar, grundvattenobservationer
m m genomförts mer eller mindre
kontinuerligt.

Resultatet av dessa undersökningar har sammanfattats
i flera rapporter. Den första sammanfattande rapporten
är daterad 67-09-26. För att exemplifiera omfattningen
av undersökningen kan nämnas att den innefattar
vikt- och jord-bergsondering i totalt 29
punkter, enbart viktsondering i 14 punkter, enbart
jord-bergsondering i 10 punkter, provtagning med
standardkolvborr i två punkter samt provtagning med
jalusiborr i 4 punkter. De ojämna sättningarna förklaras
av bl a förekomsten av en lerlins i sydvästra
hörnet.

Rapporten 77-04-25 behandlar Riksbankshuset och redovisar
vad som framkom vid uppschaktning av provgropar,
provbelastning av pålar, vattennivåer m m.

Vid undersökningstillfället grävdes fyra stycken
provgropar och nio pålar provbelastades.

Av undersökningarna framgår bl a att Riksbankshuset
till stor del står på utfylld mark, att de befintliga
pålarna ligger under grundvattenytan med god
marginal.

12

Trämaterial i pålar och rustbäddar

KU 1987/88:31

Två provgropar togs upp vid Riksdagshuset 1968 för B

att undersöka tillståndet i pålarna och rustbäddens
trämaterial. Undersökningen utfördes av Trätekniska
centrallaboratoriet. Okulär besiktning visade att
trämaterialet såg friskt ut. Mikroskopisk undersökning
visade att vissa bakterieangrepp förekom i
splintveden.

Under sommaren 1979 gjordes en ny undersökning av
trämaterialet hos pålar och rustbäddar i samma provgropar
som användes första gången. Resultatet'är
sammanfattat i rapport från Svenska Träforskningsinstitutet
79-08-17. Ur sammanfattning kan utläsas
"Skillnaderna i tryckhållfasthet i proverna uttagna
ur grundläggningsvirke från Riksdagshuset 1979 resp
1968 är små, i genomsnitt är värdena ca 8 % lägre
1979 .

Med hänsyn till naturligt förekommande variationer
i vedegenskaper och den ringa omfattningen av
försöksmaterial kan de icke tolkas som signifikanta
hållfasthetsminskningar genom nedbrytning. Några
säkra tecken på angrepp i kärnveden har icke kunnat
påvisas.

Vidare kan påpekas att andra experter visat att då
det gäller tryckhållfasthetsprovning på uttagna
mindre träprismor ur pålar visar dessa lägre värden
än de som erhålles vid provbelastning av hel påle,
vilket också synes bekräftas av den provtryckning som
gjorts av hela pålar på plats.

I samband med de arkeologiska utgrävningarna upptogs
två större provgropar vid Riksdagshusets östra fasad.

Trämaterialet i samtliga provgropar var till synes
helt friskt och utan rötskador.

Undersökningsmaterialet har bearbetats och analyserats
ytterligare av Scandia-consult. Sammanfattat
i rapport av 79-09-28. Ur rapporten kan bl a utläsas
att de hållfasthetsprov som utförts på pålmaterial
som legat under höjdnivån - 0,80 å 0,90 för splintveden
visar värden på omkring 10 MPa meden kärnveden
visar värden på ca 16 till 18 MPa. De lägsta
värdena återfinns i den yttre splintveden. Vidare
konstateras att kärnveden är frisk. Undersökningarna
som utförts med 11 års mellanrum visar att någon
tendens till nedbrytning ej kunnat påvisas. Prov
har även tagits på en påle från Riksgropen. Pålarna
har ingått i någon form av brygg- eller palisad
konstruktionen från 1400-talet. Okulär besiktning
visar att alla delar av trämaterialet som stadigvarande
legat under grundvattenytan icke har något som
helst tecken på rötskador. Hållfastheten har även
provats. Värdena för den inre splintveden är 9 MPa
och för kärnveden 20-21 MPa. Slutsatsen blir att om
pålmaterialet väl hålles under grundvattenytans nivå

är den inre splintveden och kärnveden skyddade under 13

mycket lång tid, vilket stämmer mod både svensk och

internationell erfarenhet.

Besiktning av Riksbyggnaderna

Besiktning och inventering av Riksbyggnadernas fasader
genomfördes av Jacobsson och Widmark vintern 1977
Resultatet föreligger i en rapport. Sammanfattningsvis
kan sägas att en god bild erhållits av byggnadernas
konstruktion och tekniska tillstånd, vilken visar
att byggnaderna har en god teknisk kondition trots
de sprickbildningar som registrerats.

Byggnadsstyrelsens ställningstagande

Byggnadsstyrelsen övertog 1967 ansvaret för Riksbyggnaderna
och planeringen av om- och tillbyggnaden.

De resultat från avvägningar och mätning av sprickvidder
som då förelåg tydde på att byggnaderna fortfarande
satte sig. Vidare erhölls alarmerande rapporter
om att då upptäckta bakterier förstörde trämaterial
i pålar och rustbäddar. Förstörelsen påstods ske
fastän trämaterialet befann sig under grundvattenytan
I avvaktan på ytterligare undersökningar bedömdes det
säkrast att taga med kostnaden för en eventuell grund
förstärkning i de då redovisade kostnadskalkylerna
för ombyggnad av Riksbyggnaderna.

Som tidigare redovisats har omfattande mätningar och
undersökningar genomförts efter 1967. Samtliga dessa
tyder på att byggnaderna nu står praktiskt taget stil
la och att trämaterialet i grunden inte bryts ned på
något för närvarande mätbart sätt. Mot bakgrund av
detta har byggnadsstyrelsen och de experter som anlitats
för grundundersökningarna och tekniska utredningar
samfällt bedömt att en grundförstärkning ej
är erforderlig.

Sättningsmätningar under byggnadstiden

Alltsedan byggnadsstyrelsen övertog ansvaret för
byggnaderna 1967 har sättningarna kontrollerats genom
avvägningar. Detta har fortsatts även under ombyggnadstiden.

Resultatet redovisas i bifogade diagram 1-5.

Ur diagrammet kan utläsas att under byggnadstiden
har, som var att vänta, vissa rörelser ägt rum.
Tydligt kan utläsas att då de mer omfattande arbetena
i stommen pågick i form av håltagningar för
kulvertar, grundläggning av nya bron över Stallkanalen
m m var rörelsen störst. Vidare framgår också
att inom de områden som var litet berörda av
större byggnadsarbeten är rörelsen minst. Exempel
på det sistnämnda är punkterna A I-O.

KU 1987/88:31

Bilaga 2

14

Största rörelsen för själva Riksdagshuset visar
punkterna B, C, D med ca 10 mm sättning. Där ägde
omfattande arbeten rum med bl a ett murgenombrott
för kylvattenintag.

I samband med schaktarbetena på Riksplan och att
yttertrappan vid huvudentrén monterades ned kunde
några avvägningar inte utföras under den tidsperioden.
Vidare rubbades avläsningspunkterna i samband
med byggnadsarbetena varför avläsningsvärdena före
och efter byggnadsarbetena är förskjutna i förhållande
till varandra. Det gäller punkterna a och f;.

Vidare kan observeras att punkten N inte var åtkomlig
för avläsning under hela tiden.

Genomgående för alla punkter är att under byggnadstiden
ägde en viss rörelse rum. Tendensen är att
rörelsen avtagit sedan arbetena slutförts. De f n
senaste avvägningarna, maj och oktober 1983 visar
i det närmaste ingen sättningsrörelse.

I diagram 6 har medelvärdet för samtliga avvägda
punkter ritats upp. Av diagrammet kan utläsas att
medelvärdet är ca 3 mm och att tendensen är avtagande.
Bildningen av medelvärdet har gjorts för

att i möjligaste mån eliminera slumpmässiga avläs ningsfel.

Största medelsättningen per år under
byggnadstiden är mindre än 1 mm.

För Riksbanksbyggnaden är förhållandena likartade.
Sättningarna för varje punkt är uppritade i
diagram 7-11 och medelsättningen för samtliga
punkter i diagram 12. Rörelsen är här något större
maximalt ca 13 mm för punkt a. Detta har sin

förklaring då omlagringen av laster var större här
i samband med byggandet av bl a plenisalens påbyggnad
.

Tendensen är emellertid densamma med avtagande rörelse
då byggnadsarbetena avslutats. Medelsättningen
är ca 7 mm.

Mätningar av rörelse hos byggnader utförs normalt
inte varken under ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten.
Byggnadsstyrelsen har i en del fall avvägt
några byggnader kontinuerligt i samband med nybyggnadsverksamhet
i deras grannskap. De uppmätta värdena
har för byggnader med likartad grundläggning
som Riksbyggnaderna dvs pålar, visat rörelser som
många gånger varit större än vad som observerats här

Under de pågående ombyggnadsarbetena av husen har
oväntat små sättningar förekommit och ingen betydande
ytterligare sprickbildning kunnat konstateras.
De avvägningar som gjorts efter att ombyggnaden slut
förts visar att i det närmaste ingen sättningsrörelse
förekommit.

KU 1987/88:31

Bilaga 2

15

Kontroll av grundvattenytornas läge

KU 1987/88:31

Bilaga 2

För att ha kontinuerlig kontroll av grundvattenytans
läge inom Helgeandsholmen har 15 stycken 'observatlonsrör
monterats. Vattenståndsgivarna avses att avläsas
tillsvidare månadsvis. Tre givare är dessutom försedda
med automatiska anordningar vilka ger larm om vattennivån
sjunker under ett visst angivet värde.

Sammanfattning

Riksbyggnadernas sättningsrörelser har följts allt
sedan byggnaderna färdigställdes i början på seklet.
Rörelserna var relativt stora under de första decennierna
men har med tiden avtagit för att efter år
1967 varit små.

Inför Riksbyggnadernas ombyggnad hållfasthetsprovades
material i pålar och rustbäddar. Någon oroväckande
hållfasthetsnedsättning kunde inte konstateras i
trämaterialet.

Pålarnas bärighet på plats undersöktes genom provbelastning
av ett antal pålar i uppschaktade provgropar.
Bärigheten konstaterades överallt vara tillfredställande
och säkerheten tillräcklig för aktuella
laster.

För att för överskådlig framtid säkerställa att trämaterialet
i pålar och rustbäddar alltid ligger under
grundvattenytan har förslag utarbetats att flytta
dämningströsklarna för Mälaren i Norrström och
Stallkanalen nedströms Norrbro i kombination med
tätskännor i Helgeandsholmen. Mälarens vattenyta
kommer då att bestämma grundvattenytans höjdläge.
Åtgärderna bör vidtagas inom en tidsperiod av 20-30 år.

Grundvattenytans nivå kontrolleras f n genom observationsrör
och delvis med inbyggd automatik.

Någon anledning till oro för grundläggningens beständighet
eller att för byggnaderna skadliga rörelser
uppstår behöver inte hysas.

BYGGNADSSTYRELSEN

V

Lennart Kolte

^ Benqt Bergvall 16

Chefen för bygg nadstekniska

sektionen

gotab Stockholm 1988 15015