Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande 1987/88:30

om svenska kyrkans organisation m.m.

KU 1987/88:30

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:31 om en ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan samt proposition 1987/88:67 med följdlagstiftning samt ett antal därmed sammanhängande motioner. Dess­utom tas upp några motioner angående stat-kyrka-frågan, som väckts under den allmänna motionstiden i år. Propositionen, som bl.a. innehåller förslag till grundlagsändring, anmäldes i kammaren första gången den 16 november 1987. I ärendet föreligger yttrande från kulturutskottet (se bilaga 1).

Inför utskottet har ärkebiskop Bertil Werkström samt generalsekreterare Sören Ekström och kyrkosekreterare Carl-Henrik Martling från Svenska kyrkans centralstyrelse företrätt och lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet tillstyrker i huvudsak föreslagna reformer men anser från principiella utgångspunkter att ansvaret för frågor rörande tjänstgöringsföre­skrifter m.m. för prästerna skall ligga kvar hos domkapitlet och inte flyttas över till den nya stiftsstyrelsen, som förordas i propositionen. Vidare föreslår utskottet vissa övergångsbestämmelser i syfte att mildra ojämna effekter av den nya beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften vad gäller pastoratens skogsfastigheter. Utskottet föreslår även övergångsbestämmelser rörande tidpunkten för val av elektorer till stiftsfullmäktige samt om allmänt utjämningsbidrag till församlingar. Utskottet har funnit att vissa frågor om kyrkokommunernas fondförvaltning, ersättning till enskilda för begrav­ningskostnader samt de föreslagna egendomsnämnderna bör bli föremål för ytterligare överväganden. Det får ankomma på regeringen att bestämma formerna härför. Slutligen föreslår utskottet vissa övergångsbestämmelser som gäller reformernas ikraftträdande.

Som framgår av betänkandets olika avsnitt har vissa motionsyrkanden tillstyrkts eller besvarats med vad utskottet anfört. Övriga motioner har avstyrkts. I ärendet föreligger nio reservationer och ett särskilt yttrande.

Vad gäller stat-kyrka-frågan har utskottet avstyrkt motionerna under hänvisning till bl.a. pågående översyn av kyrkomötets organisation. I frågan har tre reservationer avgetts.

1 Riksdagen 1987/88. 4saml. Nr30

Propositionerna                                              KU 1987/88:30

I proposition 1987188:31 föreslår regeringen att riksdagen skall

dels i den ordning som anges i 8 kap. 15 § regeringsformen anta förslaget till

1.    lag om ändring i regeringsformen,

dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmel­serna till regeringsformen anta förslaget till

2.   ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, dels anta förslagen till

3.   lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

4.   domkapitelslag,

5.   kyrkofondslag,

6.   lag om förvaltningen av kyrklig jord,

7.   prästanställningslag,

8.   församlingslag,

9.   kyrklig indelningslag,

dels medge att enligt regeringens bestämmande ur kyrkofonden betalas engångskostnader för genomförandet av reformen (avsnitt 3.6.9).

I proposition 1987/88:67 föreslår regeringen att riksdagen skall anta förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

2.  lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,

3.  lag om ändring i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

5. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo-
tekskassa och om stadshypoteksföreningar,

6.   lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning,

7.   lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

8.   lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelégerade,

9.   lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

 

10.  lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

11.  lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

 

12.  lag om ändring i lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar,

13.  lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelége­rade,

14.  lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

15.  lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223).

 

Motionerna                                                    ku 1987/88:30

Motioner med anledning av proposition 1987/88:31

1987/88:K24 av Lars Hjertén och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om huvudmannaskapet för präster och tillvägagångssättet vid komministertillsättning.

1987/88:K25 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1.      att riksdagen beslutar att det skall ankomma på domkapitlet att meddela
tjänstgöringsföreskrifter.för prästerna, utfärda tjänstgöringsbetyg, besluta i
frågor om disciplinansvar m.m. för präster samt förordha pastorsadjunkter i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2.  att riksdagen beslutar att särskilda statsanslag anvisas domkapitlet för dess kostnader för personal och lokaler m.m. i enlighet med vad som i motionen anförts,

3.  att riksdagen beslutar att kyrkofondslagen skall ändras så att kyrkomö­tet får utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse,

4.  att riksdagen avslår propositionen såvitt avser den särskilda kyrkoav­giften.

1987/88:K26 av Lennart Brunander m.fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen _ anförts om val av ledamöter i egendomsnämnden,

2.  att riksdagen ger stiftsfullmäktige rätt att inrätta lokala egendomsnämn­der i enlighet med vad som framförts i motionen.

1987/88:K27 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om frivilliga insatser inom församlingarna,    ,

2.  att riksdagen ger 1 kap. 3 § punkt 2 församlingslagen.följande som motionärernas förslag betecknad lydelse.

Motionärernas förslag

2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler eller an­nars för kyrkhga ändamål samt be­ska om begravningsväsendet i för­samlingen.

3.      att riksdagen beslutar om ansvarsfördelningen mellan domkapitel och
stiftsstyrelsen i enlighet med kyrkomötets kyrkolagsutskotts betänkande KL

1987:5,                                                                                              '            '

4.      att riksdagen beslutar att pastorat skall kunna bildas när församlingsvår­
den och lokala förhållanden i övrigt kräver det,

5. att riksdagen beslutar att kyrklig indelningslag 3-kap. 1 § skall ha
följande som motionärernas förslag betecknad lydelse.

 

Motionärernas förslag                                                                   KU 1987/88:30

----------------------------------------------- eller annars skall ankomma

på dem. Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2 000 kyr­komedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun. Om en ändring

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om prästtjänsternas fördelning,

7.  att riksdagen beslutar att i prästanställningslagen 5 § införa ett nytt andra stycke som skall ha följande som motionärernas förslag betecknad lydelse.

Motionärernas förslag

Kyrkorådet eller tillsättnings­nämnd får besluta att som ett led i tillsättningen av tjänst som kyrkoher­de skall inhämtas synpunkter från de röstberättigade i församlingen/för­samlingarna.

8. att riksdagen beslutar att prästanställningslagen 9 § skall ha följande som
motionärernas förslag betecknad lydelse.

Motionärernas förslag

Tjänster som komminister tillsät­tes på det sätt som enligt 5,6 och 8 §§ gäller vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde.

9.  att riksdagen beslutar att samtiiga kyrkokommuner skall erhålla
skatteutjämning,

10.  att riksdagen beslutar höja allmänna kyrkoavgiften till 17 öre per skattekrona,

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fastställande av nivån för den särskilda kyrkoavgiften,

12.  att riksdagen beslutar att 3 kap. 5 § punkt 3 församlingslagen skall ha följande som motionärernas förslag betecknad lydelse.

Propositionens förslag                   Motionärernas förslag

3. Kyrkostämma skall hållas när 3. Kyrkostämma skall hållas när
kyrkorådet begär det eller när ordfö- kyrkorådet begär det eller när ordfö­
randen anser att det behövs.        randen anser att det behövs.  Vid

sammanträde före utgången av no­vember månad det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige ägt rum, skall förrättas val av kyrkoråd för den kommande mandatperioden.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

1986/87:K608 av Aina Wesfin och Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om behovet av en utökad kommunalekonomisk kompetens i sambänd med begravningar.

 

1986/87:K612 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar     KU 1987/88:30 om sådan ändring i lagen om församling och kyrklig samfällighet att kyrkoherdes självskrivenhet som ledamot av kyrkorådet endast omfattar yttrande och förslagsrätt.

1986/87:K616 av Jan Hyttring och Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts rörande principerna för nivån på den särskilda kyrkoavgiften till kyrko­fonden.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:K609 av Evert Hedberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att frågor som gäller tjänstgöringsföreskrifter för präster, beslut i fråga om disciplinansvar m.m. samt förordnande av pastorsadjunkter skall ligga kvar på domkapitlet.

1987/88:K618 av Karl Boo och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att regeringen tillsätter en utredning rörande begravningskostnader för enskilda med beaktande av vad som anförts i motionen.

1987/88:K621 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen i samband med behandlingen av förslaget till ny församlingslag uttalar att kompetensen för en samfällighet för alla ekonomiska angelägenheter (pastoratssamfällighet och flerpastoratssamfällighet) skall omfatta alla ekonomiska angelägenheter utan annan begränsning än vad som kan vara särskilt föreskrivet.

1987/88:K705 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för införande av direktval till kyrkoråd i annan form än kyrkostämma.

Motioner angående stat-kyrka-relationerna

1987/88:K60l av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till överläggningar mellan staten och svenska kyrkan i syfte att ge svenska kyrkan en gentemot staten fri ställning.

1987/88:K611 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar uttala att nuvarande relationer mellan kyrkan och staten skall bevaras,

2.  att riksdagen, om yrkande 1. avslås beslutar uttala att inga grundläggan­de förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning.

1987/88:K624 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en i förhållande till staten fri svensk kyrka.

1987/88:K625 av Lars Werner m:fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till kyrkans skiljande från staten.

 

Utskottet                                                       KU 1987/88:30

Inledning

1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) tillkallades för att utreda frågan om
svenska kyrkans struktur på lokalplanet m.m. (Dir. 1982:95). Kommittén
gav tillsammans med kyrkomusikerutredningen (Kn 1980:04) ut diskussions­
betänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. Kommittén sände ut
betänkandet på en bred remiss till bl.a. församlingar och kyrkliga organ på
olika plan. Remissvaren publicerades i betänkandet (SOU 1984:75) Försam­
lingarna om framtiden. I en lägesrapport (SOU 1985:1) Församlingar i           '
samverkan redovisade kommittén därefter sina ställningstaganden. Rege­
ringen överlämnade rapporten till 1985 års kyrkomöte som behandlade
rapporten och ett antal motioner i anslutande ämnen (RegSkr. 1985:1, KO
10, kskr. 34). I mars 1986 avlämnade kyrkokommittén sitt slutförslag till
lokal och regional organisation i svenska kyrkan i betänkandet (SOU 1986:17
och 18) Framtid i samverkan. Regeringen överlämnade i maj 1987 ett förslag
om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan m.m. till
kyrkomötet. Skrivelsen (RegSkr. 1987:1) behandlades i kyrkomötets kyrko­
lagsutskott och organisatiortsutskott. Dessa utskotts betänkanden (KL
1987:5 och KO 1987:3) samt kyrkomötets skrivelser 1987:20 och 1987:22
redovisas i huvudpropositionens bilagedel.

Kyrkomötet har i allt väsentligt godtagit lagförslagen men framställt erinringar i vissa hänseenden. Konstitutionsutskottet redovisar i det följande i samband med behandlingen av motionerna under olika avsnitt skillnader mellan förslagen i propositionen och kyrkomötets ställningstaganden.

I propositionen erinrar departementschefen bl.a. om att de senaste årens samhällsutveckling har präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. Inte minst i fråga om den kyrkliga förvaltningen har åtskilliga grupper av ärenden flyttats från regeringen till underlydande myndigheter. Där det har funnits lämpligt har också ramen för de kyrkokommunala organens självbestämmande vidgats. De nu aktuella förslagen innebär att man går vidare på denna väg. Det blir sålunda möjligt att till kyrkokommuna­la organ i stiften överföra statliga förvaltningsuppgifter som hittills har handhafts av regeringen eller statliga myndigheter på olika nivåer. En överföring av sådana uppgifter till de stiftsstyrelser och egendomsnämnder som föreslås innebär både att besluten flyttas närmare dem som berörs av dem och att kyrkans egna organ får handlägga förvaltningsuppgifter med stöd av lag som riksdagen stiftar.

Det är enligt departementschefen angeläget att bereda kyrkan ett ökat inflytande på sina egna angelägenheter. Ett fullföljande av kyrkomötesrefor­men på stiftsplanet ökar enligt departementschefen förutsättningarna för en utveckling i sådan riktning. Stiften får genom i demokratisk ordning utsedda beslutande och verkställande organ en avsevärt starkare ställning i svenska kyrkan. De kommer att, inom vissa givna ramar, få möjlighet att själva besluta om fördelningen av resurserna för den kyrkliga verksamheten i stiften och långsiktigt utforma denna på det sätt som man i varje stift anser

 

bäst gagna församlingslivet. Biskopens ställning i den nya stiftsstyrelsen ger     KU 1987/88:30 biskopen tillfälle att mera aktivt utöva sin stiftsledande funktion i en nära samverkan med företrädare för stiftets församlingar.

Utskottet delar i allt väsentligt den grundsyn som kommer till uttryck i propositionen och vill tillägga att utgångspunkten för propositionens förslag är den s.k. dubbla ansvarslinjen, vilken innebär att en demokratiskt uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsan-svar som inte är underställt de demokratiskt valda organen.

De lagförslag som lagts fram i huvudpropositionen innebär bl.a. följande.

Genom ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen förs normgivningen i fråga om det kyrkliga ämbetet över till kyrkomötets kompetensområde.

Församlingarna ansvarar som hittills för sådana frågor som främjande av kyrkans gudstjänstliv, undervisning, diakoni och evangelisation.

Obligatoriska pastoratssamfälligheter skall ha hand om underhåll m.m. av församlingskyrkorna och övriga byggnader. På samfälligheten faller vidare ansvaret för kyrkogårdar och andra begravningsplatser samt personal och personaladministration. Sådan samfällighet kan också få ett totalansvar för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, s.k. totala pastoratssamfäl­ligheter. Härutöver kan församlingarna i flera pastorat bilda kyrkliga samfälligheter för att stödja en eller flera ekonomiska församlingsangelä­genheter, s.k. flerpastoratssamfälligheter.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd. I alla församlingar med fler än 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall det finnas kyrkofullmäktige. I små församlingar kan det i stället finnas kyrkostämma. I totala pastoratssam­fälligheter inskränker sig fullmäktiges uppgift till att välja kyrkoråd. I sådana samfälligheter skall man därför kunna få direkt välja ett kyrkoråd. I flerförsamlingspastorat och flerpastoratssamfälligheter utövas beslutande­rätten av församlingsdelegerade och i totala samfälligheter av kyrkofullmäk­tige. Kyrkoherden är självskriven ledamot i församlings- och pastoratskyr­koråd.

I varje stift skall bildas en.obligatorisk stiftssamfällighet med kompetens att sköta bl.a. följande församlingsangelägenheter, nämligen främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet, andlig vård vid sjukhus, större vårdinrättningar, kriminalvårdsanstalter och militära förband samt för att främja finskspråkigt församlingsarbete och församlingsarbete bland samer.

Vad gäller den andliga vården inom kriminalvården vill utskottet i
sammanhanget erinra om vissa tidigare riksdagsuttalanden i frågan (se JuU
1986/87:20).                                              ■

Delar av domkapitlets uppgifter, bl.a. arbetsgivarfunktionerna för den personal som behövs, överflyttas på stiftssamfälligheterna. Dessa skall också svara för avlöningsförmåner för personalen hos samfälligheten. Stiftssamfäl­ligheterna får även besluta att utvidga sin verksamhet till att omfatta ytterligare ekonomiska församlingsangelägenheter som är av gemensamt intresse för församlingarna i stiftet. Den frivilliga verksamhet som i dag huvudsakligen sköts av stiftstingsorganisationen kommer aft kunna inordnas i kyrkokommunal verksamhet på stiftsplanet.

 

Stiftssamfällighetens beslutande organ skall vara stiftsfullmäktige som     KU 1987/88:30 väljs för tre år och skall bestå av minst 51 ledamöter jämte suppleanter. Förvaltningen och verkställighet i stiftssamfälligheten vilar på en stiftsstyrel­se samt andra nämnder. I stiftsstyrelsen är biskopen självskriven ledamot och ordförande.

Reformen skall inte medföra kostnadsökningar utöver engångskostnader på sammanlagt 6 miljoner. Skattekraftsgarantin ändras så att en besparing uppnås inom utjämningssystemet som motsvarar beslutad minskning till borgerliga kommuner. Kyrkofondens utgifter begränsas och utjämningssys­temet utformas så att nuvarande underskott i kyrkofonden täcks och balans uppnås mellan fondens utgifter och inkomster.

Ett belopp motsvarande kyrkofondens nuvarande kostnader för vissa löner m.m. på sammanlagt 130 milj. kr. samt statens och kyrkofondens kostnader för stiftsmyndigheterna skall utgå som stiftsbidrag till stiftssamfäl­ligheterna och användas till löne- och förvaltningskostnader på stiftsplanet.

I stiftsbidragen skall vidare ingå belopp motsvarande nuvarande lönebi­drag inom det särskilda utjämningsbidraget - ca 69 milj. kr. - samt kyrkofondens nuvarande kostnader - ca 12 milj. kr. - för icke prästvigda tjänstebiträden, vilka i fortsättningen skall betalas av pastoraten eller samfälligheterna själva.

Fördelningen av stiftsbidragen skall göras av kyrkofondens styrelse. Därvid skall styrelsen fastställa för varje stift hur stor del av bidraget som genom stiftsstyrelsens försorg skall utbetalas som strukturbidrag till pastorat och övriga samfälligheter i stiftet. Denna bidragsdel kan avse både vissa personalkostnader och olika aktiviteter hos kyrkliga kommuner som, beroende på deras struktur, har behov av stöd. Stiftsbidraget skall även innefatta medel för domkapitlens kansliresurser.

Det allmänna utjämningsbidraget skall bestå men i fortsättningen endast utgå till pastorat och samfälligheter och ej till församlingar. Vidare ändras skattekraftsgarantin så att besparingar uppnås, motsvarande den av riksda­gen beslutade minskningen av transfereringarna till de borgerliga kommu­nerna.

Det särskilda utjämningsbidraget slopas och ersätts av nya bidragsformer, såsom den i stiftsbidraget ingående s.k. strukturbidragsdelen. Det extra utjämningsbidraget behålls med oförändrad konstruktion men bör i fortsätt­ningen endast utgå till pastorat och samfälligheter.

Kyrkofondens styrelse skall kunna fördela bidrag till mera kostnadskrä­vande underhåll av församlingskyrkor i form av ett kyrkobyggnadsbidrag.

Den allmänna kyrkoavgiften som erläggs av pastoraten behålls. Den särskilda kyrkoavgiften, som pastoraten betalar i relation till sitt innehav av boställsegendom, skall i fortsättningen bestämmas årligen och beräknas på innehavet av sådan egendom den 1 januari året före bidragsåret. Avgiftssat­sernas storlek skall i båda fallen fastställas i lag.

Nuvarande stiftsnämnder och boställsnämnder, vilka är statliga myndighe­ter, avskaffas och ersätts av egendomsnämnder. Dessa blir kommunala organ vars ledamöter väljs av stiftsfullmäktige. Ansvaret för förvaltningen av kyrkofondens fastigheter åvilar kammarkollegiet. Egendomsnämnderna övertar de uppgifter som nu ligger på stiftsnämnder och boställsnämnder.

 

Arrendevillkor förutsätts bli utarbetade efter samråd med de kyrkliga     KU 1987/88:30

arrendatorerna. Personalen hos egendomsnämnderna blir kyrkokommunalt

anställd.

Församlingarnas storlek regleras inte i författning utan får bestämmas av de lokala förhållandena. Kammarkollegiet skall i princip överta regeringens roll som centralt beslutande organ i ärenden om rikets indelning i församling­ar. Kollegiet beslutar om ändringar i församlingsindelningen och meddelar de föreskrifter som behövs för att genomföra ändringarna.

Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning, varvid hänsyn skall tas till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som enligt särskilda föreskrifter ankommer på dem. Stiftsstyrelsen skall fortiö­pande se över pastoratsindelningen. Pastoratsregleringen skall bygga på frivillighet och samverkan. Stiftsstyrelsen övertar regeringens uppgift att besluta om ändrad kontraktsindelning.

I ett pastorat kan det förutom kyrkoherde finnas en eller flera komminist­rar anställda. De avlönas av pastoratet. Hos stiftssamfälligheten kan stiftsadjunkter och kontraktsadjunkter finnas anställda. Dessa avlönas av stiftssamfälligheten. I stiftssamfälligheten får dessutom finnas tjänster som pastorsadjunkt, vilka närmast är avsedda för nyblivna präster. Prästtjänster­na är statligt reglerade tjänster. Kyrkoherdarna för döva förs över till den rikskyrkliga organisationen och avlönas av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

Nuvarande antal prästtjänster inberäknat pastoratsadjunktstjänsterna skall vara vägledande för den nya tjänsteorganisationen. Regeringen faststäl­ler det totala antalet prästtjänster i landet. Svenska kyrkans centralstyrelse får fördela tjänsterna mellan stiften samt besluta om inrättande och indragning av alla stiftstjänster utom pastorsadjunktstjänster. Stiftsstyrelsen har ansvaret för inrättande och indragning av pastoratstjänster och pastors­adjunktstjänster.

Första och andra gången en kyrkoherdetjänst är ledig skall domkapitlet först pröva vilka sökande som är behöriga för tjänsten. Denna tillsätts sedan efter yttrande av domkapitlet, i enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd.. Tredje gången tjänsten är ledig tillsätts den av domkapitlet efter yttrande från berörda församlingars kyrkoråd. Komministertjänster tillsätts av kyrkorådet eller tillsättnings­nämnden. Domkapitlet prövar vilka sökande som är behöriga till tjänsten och avger ett inte bindande yttrande i frågan till pastoratet.

Biskop tillsätts som hittills av regeringen efter förslag från vissa valkorpo­rationer bestående av präster och lekmän. Även domprosttjänsterna tillsätts av regeringen. I sådana fall skall domkapitlet höras, sorn i sin tur skall ge samtliga församlingskyrkoråd i pastoraten tillfälle att yttra sig. Tjänster som stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen efter behörig­hetsprövning och yttrande av domkapitlet. Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Förflyttningsskyldigheten för präster behålls.

Reformerna avses i princip träda i kraft redan år 1989. Utskottet övergår härefter till att behandla ett antal motioner som har anknytning till propositionen.

 

Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel och gåvor        KU 1987/88:30 m.m.

Enligt 1 kap. 6 § förslaget till ny församlingslag kan som tidigare nämnts en pastoratssamfällighet komma att sköta de ekonomiska angelägenheter som eljest ankommer på församlingen (s.k. total pastoratssamfällighet).

Som framgår av 13. övergångsbestämmelserna i förslaget till den nya församlingslagen skall pastoratssamfälligheten överta förvaltningen av fon­der som avser sådana ändamål som enligt församlingslagen skall förvaltas av samfälligheten. I propositionen framhålls att de donationer som inte omfattas av övergångsbestämmelsen liksom tidigare måste bh föremål för ansökan om permutation och att pastoratet bör ta initiativ till sådana ansökningar.

I motion 1987/88:K27 yrkande 1 (c) understryks vikten av att enskilda medel och gåvor kan disponeras av församlingarna även på områden som ligger inom pastoratens kompetens.

I motion 1987/88:K621 (c) framhålls vikten av att riksdagen klarlägger att kompetensen för de sarnfälligheter som omfattar alla ekonomiska angelä­genheter verkligen kommer att gälla detta. I motionen hänvisas till ett avgörande av kammarrätten i Stockholm enligt vilket uttalanden i förarbete­na till 1961 års lag om församlingsstyrelse ger vid handen att med ekonomiska församlingsangelägenheter avses endast sådana angelägenheter som gäller användandet av utdebiterade medel. Detta synsätt strider enligt rnotionären mot tillämpad praxis. Enligt motionären är det angeläget att denna kompe­tensfråga löses då en ny församlingslag skall antas.

Utskottet anser att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger hinder i vägen för enskilda som genom gåvor och donationer till sin församling vill stödja kyrkans verksamhet. Av de allmänna bestämmelserna om församling­ars kompetens enligt förslaget till ny församlihgslag får anses följa att en församling inte kan motta och förvalta en donation som kan medföra kostnader för församlingen om donationens ändamål inte faller inom ramen för församlingens kyrkokommunala kompetens, eftersom församlingen i allmänhet saknar möjlighet att täcka kostnaderna på annat sätt än genom ianspråktägande av utdebiterade medel. En sådan kostnadstäckning skulle komma i konflikt med reglerna för den kyrkomniunala kompetensen.

Om mottagandet av en donation inte medför några kostnader för församlingen är det enligt utskottets mening önskvärt att församlingen skall kunna förvalta donationen om den enskilde givaren framställer önskemål om detta. I sådana fall där ändamålet ligger utanför församlingens kompetens enligt de föreslagna bestämmelserna i församlingslagen måste enligt utskot­tets mening dock ifrågasättas om församlingen kan åta sig detta. Utskottet vill med anledning härav förorda att de rättsliga förutsättningarna angående förvaltningen av donationer genom kyrkokommuner blir föremål för närma­re överväganden.

Den frågeställning som tas upp i motion 1987/88:K621 sammanhänger med
de problem som behandlas i motion 1987/88:K27 yrkande 1. Utskottet anser
därför att även den i motion 1987/88:K621 väckta frågan bör bli föremål för
översyn. Det bör ankomma på regeringen att bestämma formerna härför.           10

 

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1987/     KU 1987/88:30 88:K27 yrkande 1 och 1987/88:K621 ge regeringen till känna.

Anläggande och underhåll av begravningsplatser

I propositionen  föreslås  att  det ekonomiska ansvaret för kyrkotomt, kyrkogårdar och övriga begravningsplatser skall ligga hos pastoratssamfällig-heterna. Departementschefen anför,i sammanhanget följande.

Pastoratet får genom detta förslag hand om den grundläggande planeringen av begravningsplatsens utformning. Jag förutsätter dock att pastoratet, när det gäller utformningen och vården av en kyrkogård i anslutning till församlingskyrkan visar stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål. Även i fråga om församlingskyrkogården har församlingen möjlighet att med frivilliga medel och gåvor bekosta skulpturer och liknande. Utsmyckningen får dock inte medföra ingrepp i pastoratets grundläggande plan för den löpande vården av kyrkogården.

Ett flerförsamlingspastorat skall tillsätta nämnder för den förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer på dessa. Full­mäktige eller stämma får tillsätta de nämnder som i övrigt behövs. En nämnd kan exempelvis tillsättas för den löpande vården av en församlingskyrko­gård. Det finns inte något som hindrar att pastoratet uppdrar förvaltningen av en kyrkogård till kyrkorådet i den aktuella församlingen. På detta sätt kan pastoratet, om det är lämpligt, överlåta vissa uppgifter till en församling. Det är emellertid inte möjligt för pastoratet att delegera uppgifter som innebär myndighetsutövning, exempelvis upplåtelse av gravrätt, till ett församlings­kyrkoråd.

I sitt av kyrkomötet godkända betänkande (KO 1987:3) anförde kyrkomö­tets organisationsutskott följande:

I likhet med vad som anges i regeringens skrivelse förutsätter utskottet att pastoratet, när det gäller utformningen och vården av en kyrkogård i anslutning till församlingskyrkan visar stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål. Möjlighet finns också att i ett flerförsamlingspasto­rat tillsätta en nämnd för den löpande vården av en församlingskyrkogård vartill väljs sådana som representerar den aktuella församlingen. - —

Organisationsutskottet avstyrkte därför en motion med förslag att försam­lingarnas kyrkoråd skulle ha ansvar för myndighetsfunktioner som gällde kyrkogårdsförvaltningen.

I motion 1987/88:K27 yrkande 2 (c) yrkas att den nya församlingslagen . utformas så att församlingen skall fatta beslut om begravningsväsendet i församlingen. I motionen framhålls att kyrkogård med begravningsplats är en viktig vårduppgift för församlingen och att denna därför bör behålla myndighetsuppgifterna på detta område.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande. Genom den
föreslagna reformen kommer pastoratssamfälligheterna att överta det eko­
nomiska ansvaret på lokalplanet. Härigenom åstadkoms en ökad samverkan
mellan församlingarna och en jämnare kostnadsfördelning mellan dessa.
Genom att pastoratssamfälligheten övertar ansvaret för kyrkogårdarna
uppnås en förbättrad resursanvändning. Detta gäller bl.a. utnyttjandet av        11

 

den tunga maskinella utrustning som behövs för skötseln av kyrkogårdar; KU 1987/88:30 Som framhålls i propositionen finns det inget som hindrar att pastoratet uppdrar förvaltningen av en kyrkogård till kyrkorådet i den aktuella församlingen varigenom det skapas möjligheter att i lämplig utsträckning överlåta vissa uppgifter till församlingen. I ett flerförsamlingspastorat kan t.ex. tillsättas en nämnd för den löpande vården av en församlingskyrko­gård.

I likhet med vad departementschefen uttalat förutsätter utskottet att pastoratet visar stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål när det gäller utformning och vård av kyrkogården. Utskottet anser därför att församlingarnas inflytande i stor utsträckning kan tillgodoses inom ramen för de i församlingslagen föreslagna kompetensreglerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:K27 yrkande 2.

Vidgad kompetens för kyrklig kommun på begravningsområdet

I motion 1986/87:K608 (s) föreslås att frågan om en utökad kommunalekono­misk kompetens i samband med begravningar snarast undersöks och övervägs. Motionärerna anför att nuvarande ordning ger kommunerna möjlighet att svara för vissa begravningskostnader men att det inte är möjligt för dem att t.ex. inrätta egna begravningsbyråer. Enligt motionen bör riksdagen i form av ett tillkännagivande till regeringen understryka behovet av vidgning av den kommunalekonomiska kompetensen på förevarande område.

I motion 1987/88:K618 (c) föreslås att frågan rörande den enskildes begravningskostnader bör utredas. Motionärerna vill slå vakt om att begravningsverksamheten skall utgöra en kyrkokommunal angelägenhet. Frågan om begravningsförsäkring bör i sammanhanget uppmärksammas.

I samband med riksdagens behandling av propositionen 1982/83:19 om den nya lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter väcktes en motion (s) om vidgad rätt för församling att svara för tjänster vid begravning. I konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:8 hänvisade utskottet till att frågan tidigare, både år 1974 och år 1975, hade behandlats av riksdagen som avvisat tanken på en kompetensutvidgning. Utskottet anförde vidare bl.a. följande.

Utskottet har stor förståelse för det krav på vidgad kompetens på begrav­ningsområdet som framförs i motion 1982/83:22. Trots de olika former av ekonomisk hjälp som finns är begravningskostnaderna ofta en betungande utgift för de anhöriga. Församlingarnas förmåga att bära de ökade kostnader som en vidgning av kompetensen skulle medföra är emellertid högst varierande. Enligt utskottets mening måste därför de ekonomiska förutsätt­ningarna för en vidgning av kompetensen först utredas. I denna utredning bör svenska kyrkans strukturfrågor på lokalplanet få en framträdande plats. Formerna för detta utredningsarbete får ankomma på regeringen att besluta om. Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motionerna 1980/81:1506 och 1982/83:22 riksdagen ge regeringen till känna.

Med anledning av två motioner från den allmänna motionstiden 1986/87       ._

(Sf267 och Sf291) har riksdagen ånyo behandlat frågan om bidrag från den

 

allmänna försäkringen till enskildas kostnader vid dödsfall. Socialförsäk- KU 1987/88:30 ringsutskottet (SfU 1987/88:3) avstyrkte bifall till motionerna och anförde därvid att det inte framkommit några skäl att frångå tidigare ställningstagan­den i frågan, nämligen att en obligatorisk begravningsförsäkring med tanke på den nödvändiga prioriteringen inom den allmänna försäkringen inte motiverade den kostnad en sådan försäkring kunde väntas föranleda. Socialförsäkringsutskottet framhöll att problemet var av begränsad betydel­se med hänsyn bl.a. till utvecklingen med tjänste- och frivilliga grupplivför­säkringar.

Frågan om begravningskostnader för enskilda har även varit föremål för överväganden av 1982 års kyrkokommitté. I en promemoria som överlämna­des till regeringen (civildepartementet) i december 1986 av eii särskild tillkallad utredningsman framhölls att e« ökat samhällsansvar för begrav­ningskostnader kunde åstadkommas antingen genom att införa en allmän begravningsförsäkring eller vidga församlingarnas kompetens på området. Utredningsmannen förordade den senare lösningen. Promemorian remiss-behandlades. Flera remissinstanser ansåg att frågan borde utredas ytteriiga­re. Bl.a. pekades på risken för att stora skillnader församlingarna emellan skulle uppkomma. Några remissinstanser förordade en kombination av allmän begravningsförsäkring och viss vidgning av församlingarnas kompe­tens.

Även vid 1987 års kyrkomöte berördes frågan (KL 1987:11). Kyrkomötet ansåg att hittillsvarande utredningar inte gav svar på frågan hur problemet borde lösas. I den nu aktuella propositionen (s. 89) framhåller departements­chefen under hänvisning till vad som framförts under remissbehandlingen och kyrkomötets uttalanden att han inte var beredd att föreslå en sådan utvidgning av församlingarnas kompetens som anvisats av utredaren.

Som framhållits i olika sammanhang är begravningskostnaderna ofta en mycket betungande utgift för de anhöriga: Utskottet hänvisar till sina uttalanden vid 1982/83 års riksmöte. I likhet med vad som uttalats av kyrkomötet och i propositionen anser utskottet att det ännu inte finns tillräckligt underlag för ett ställningstagande till hur frågan bör lösas. Mot denna bakgrund förordar utskottet att frågan blir föremål för förnyade överväganden. Det bör ankomma på regeringen att bestämma i vilka former en utredning på området bör bedrivas. Enligt utskottet bör särskild uppmärksamhet ägnas frågor rörande kostnader för olika typer av tjänster i samband med begravning, fördelningen av kostnader mellan kyrkliga och borgerliga kommuner samt statens ansvar i sammanhanget. Utredningen bör inte begränsas till frågan om utvidgning av den kyrkommunala kompetensen utan även omfatta vilka möjligheter som står till buds att lösa frågan inom ramen för den allmänna försäkringen och konsekvenserna av detta. I sammanhanget bör även beaktas den i motion 1986/87:K608 väckta frågan om kommunernas möjlighet att inrätta begravningsbyråer. Vad utskottet nu anföri bör med besvarande av motionerna 1986/87:K608 och 1987/88:K618 ges regeringen till känna.

13

 

Direktvalt kyrkoråd                                           KU 1987/88:30

Enligt förslaget till församlingslag skall enligt 1 kap. 9 § beslutanderätten i en församling utövas av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte annat följer av 10 §. Där föreskrivs att om en församling med över 500 röstberätti­gade kyrkomedlemmar ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslu­tanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.

Kyrkomötets organisationsutskott har i sitt av kyrkomötet godtagna betänkande (KO 1987:3) uttalat att direktval borde få förekomma i alla församlingar som ingår i totala samfälligheter.

I motion 1987/88:K705 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för införande av direktval till kyrkoråd i annan form än kyrkostämma.

Utskottet anser för sin del att de möjligheter som enligt propositionsförsla­get öppnas för direktval till kyrkoråd är till fyllest och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Kyrkoherdens ställning i kyrkorådet

Av 7 kap. 3 § förslaget till församlingslag framgår att kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet.

I motion 1986/87:K612 (s) framhålls att kyrkoherdens ställning i kyrkorå­det kan innebära att de poUtiska majoritetsförhållandena förändras på grund av kyrkoherdens politiska åsikter. I motionen föreslås därför att kyrkoher­den såsom självskriven ledamot endast skall ha yttrande- och förslagsrätt.

Frågan om kyrkoherdens ställning i kyrkorådet har tidigare diskuterats såväl i riksdagen som i kyrkomötet. Med anledning av ett motionsyrkande i anslutning till proposition 1982/83:19 om ny församhngsstyrelselag m.m. begärde konstitutionsutskottet i ett tillkännagivande till regeringen att frågan skulle utredas. Utskottets borgerliga ledamöter reserverade sig mot beslutet. Riksdagen följde utskottsmajoriteten:

Det uppdrogs sedermera åt kyrkokommittén att utreda frågan. Den
behandlades först i kommitténs rapport (SOU 1985:1) Församlingar i
samverkan och därefter i slutbetänkandet (SOU 1986:17) Framtid i samver­
kan. Med hänvisning till 1983 års kyrkomötes ställningstagande i frågan
förklarade sig kommittén inte längre vidhålla sitt tidigare förslag om att
kyrkoherdens ställning som självskriven ledamot av pastoratskyrkoråd och
därmed jämförligt kyrkoråd skulle upphöra och ersättas med närvaroplikt
samt yttrande- och förslagsrätt. Däremot ansåg kommittén fortfarande att.
kyrkoherden inte skulle vara valbar till kyrkofullmäktige och församlingsde-   ,

legerade. I remissyttrandena över kommitténs förslag anfördes inte några    ■ erinringar mot kommitténs slutliga ställningstagande. 1987 års kyrkomöte (KO 1987:3) intog samma ståndpunkt i frågan.

I propositionen (s. 97) ansluter sig departementschefen till kommitténs
och kyrkomötets ställningstaganden och framhåller bl.a. att mot bakgrund av   .       .

den dubbla ansvarslinjen i svenska kyrkan är det naturligt att den som har
ansvaret för gudstjänsten och förkunnelsen i församlingen är ledamot av
församlingskyrkorådet. Med hänsyn till kyrkoherdens centrala ställning bl.a.       


 

som arbetsledare och till att så många viktiga och för'församlingsvården     KU 1987/88:30 väsentliga ekonomiska beslut föreslås flyttade till pastoratsnivån är det enligt departementschefen också rimligt att kyrkoherden blir självskriven ledamot i pastoratskyrkorådet.

Departementschefen delar kommitténs uppfattning att kyrkoherden, som självskriven ledamot i kyrkorådet på grund av sin tjänst, inte samtidigt skall vara valbar för ett politiskt parti till det beslutande organet på samma eller lägre riivå. En självskriven ledamot i en styrelse bör sålunda ej ingå i de organ som har att välja övriga ledamöter i styrelsen.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu aktuella delar och avstyrker följaktligen motion 1986/87:K612.

Sammanträde med kyrkostämma för val av kyrkoråd

I 6 kap. förslaget till ny församlingslag finns bestämmelser om val till stiftsfullmäktige, vilket skall ske av särskilda elektorer som väljs av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Av 9 § framgår att elektorer och ersättare för dessa skall utses före utgången av november det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. 13 kap. 5 § 3. föreskrivs att kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs.

I motion 1987/88:K27 yrkande 12 (c) framhålls att val av kyrkoråd måste ske före november månads utgång för att det skall vara möjligt för det nyvalda kyrkorådet att utse elektorer. Motionärerna föreslår därför att 3 kap. 5 § 3. kompletteras med en föreskrift av innehåll att val av kyrkoråd skall förrättas för den kommande mandatperioden vid sammanträde före utgång­en av november månad det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Utskottet vill erinra om att enligt propositionsförslaget skall vid samman­träde före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas a v de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.

Av de föreslagna bestämmelserna får anses följa attnyvalda fullmäktige är skyldiga att välja elektorer till stiftsfullmäktige före utgången av november. Beträffande församlingar med kyrkostämma bör enligt utskottet lagen kompletteras med en föreskrift av innebörd att kyrkorådet skall väljas i sådan tid att det kan fullgöra uppgiften att välja elektorer för val av stiftsfullmäkti­ge. Med tillstyrkande av motion 1987/88:K27 yrkande 12 framlägger utskottet ett lagförslag i enlighet härmed (bilaga 9).        .

Kyrkofondslag                                                '

Genom den s.k. kyrkofonden fördelas kostnaderna för svenska kyrkans, verksamhet. Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet. Till kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa tillgångar som

15

 

tillhör fonden. Kyrkofonden har möjlighet att efter regeringens bestämman-    KU 1987/88:30 de ta upp lån.

Enligt 4 § förslaget till kyrkofondslag skall kyrkofonden ha en styrelse som består av ordförande och sex ledamöter. Ordföranden och tre ledamöter utses av regeringen. Övriga tre ledamöter utses av, kyrkomötet. Förslaget innebär ingen ändring i förhållande till nu gällande regler.

Med anledning av en motion ,till 1987 års kyrkomöte med förslag att vice ordföranden i kyrkofondens styrelse skulle kunna väljas bland de ledamöter i styrelsen som kyrkomötet utser uttalade organisationsutskottet i sitt av kyrkomötet godtagna betänkande (KO 1987:3) att det var lämpligt att kyrkomötet fick utse majoriteten av ledamöterna.

I motion 1987/88:K25 yrkande 3 (m) anförs att det är påkallat att kyrkan ges ökat inflytande i kyrkofondens styrelse med hänsyn till den stora betydelse fonden har för kyrkans verksamhet. Motionärerna föreslår att kyrkofondslagen ändras så att kyrkomötet får utse majoriteten av ledamöter­na i styrelsen.

Utskottet vill, såsom även framhålls i propositionen (s. 151), erinra om att motiveringen för inrättandet av en särskild styrelse för kyrkofonden var att kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens förvaltning (prop. 1981/ 82:158 s. 32 och 52). Det ansågs då naturligt att staten fick utse flertalet ledamöter i styrelsen. I propositionen (s. 151) framhålls att kyrkofondens inkomster till större delen består av skattemedel varför det saknas anledning att nu ändra på bestämmelserna om styrelsens sammansättning.

Utskottet delar den i propositionen intagna ståndpunkten och avstyrker motion 1987/88:K25 yrkande 3.

Allmän och särskild kyrkoavgift

Enligt nuvarande ordning bestämmer regeringen för varje år det öretal för skattekrona, högst 20, med vilket den allmänna kyrkoavgiften skall erläggas. Avgiften innebär ett åläggande för pastoraten. Enligt propositionen bör avgiftens storlek anges i lag. Enligt 10 § förslaget till kyrkofondslag skall den allmänna kyrkoavgiften beräknas på skatteunderlaget och utgöra 16 öre per skattekrona.

Pastorat som innehar lönetillgångar skall betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Den särskilda kyrkoavgiften beräknas för närvarande efter viss procentsats på de lönetillgångar pastoraten hade den 31 december 1981. För fast egendom beräknas avgiften på 1980 års taxeringsvärden. Närmare bestämmelser om hur den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas finns i 12 § förslaget till kyrkofondslag. Underlaget för avgiften bestäms löpande så att den särskilda kyrkoavgiften för t.ex. år 1990 beräknas med hänsyn till förhållandena den 31 december 1988.

Kyrkomötet (KO 1987:3) har inte haft någon erinran mot förslagen om allmän och särskild kyrkoavgift.

I motion 1987/88:K27 yrkande 10 (c) föreslås mot bakgrund av kyrkans ekonomiska behov att den allmänna kyrkoavgiften i enlighet med kyrkofon­dens förslag höjs till 17 öre per skattekrona.

I motion 1986/87:K616 (c) anförs att en övergång till avgiftssättning med de   16

 

nya taxeringsvärdena som grund måste förenas med en förändring av de i KU 1987/88:30 propositionen föreslagna procentsatserna. För många pastorat skulle de förändrade principerna annars kunna medföra betydande svårigheter. I motion 1987/88:K27 yrkande 11 (c) anförs att den föreslagna beräknings­grunden för den särskilda kyrkoavgiften skulle hårt drabba kyrkans egen­domsförvaltning särskilt hos landsbygdspastoraten. Kyrkofondens styrelse bör därför inkomma med ny beräkning av den särskilda kyrkoavgiftens storlek, och en nedsättning måste ske i första hand för den fasta egendomen.

1          motion 1987/88:K25 yrkande 4 (m) anförs att procentsatserna satts så högt
att den särskilda kyrkoavgiften kan överstiga den reala avkastningen. Med
hänsyn till pågående utredning och att frågan om beräkning av den särskilda
kyrkoavgiften skall omprövas när resultatet av utredningsarbetet föreligger
anser motionärerna att förslaget till särskild kyrkoavgift inte nu bör
genomföras.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den allmänna kyrko­avgiftens storlek av konstitutionella skäl i fortsättningen bör anges i lag. I sak överensstämmer propositionen med kyrkokommitténs förslag. Remissin­stanserna har med något undantag inte haft någon erinran. Även kyrkomötet har godtagit förslaget till allmän kyrkoavgift. Utskottet tillstyrker propositio­nen på denna punkt och avstyrker motion 1987/88:K27 yrkande 10.

Vad sedan gäller förslaget till särskild kyrkoavgift skall erinras om att lönetillgångar i form av s.k. prästlönefondsfastigheter och boställsskog förvaltas av stiftsnämnderna. Vinst eller förlust på denna förvaltning fördelas mellan pastoraten i förhållande till pastoratens andelar i lönetillgångarna. Antalet andelar i boställsskog för de olika pastoraten i ett stift bestäms på grundval av värdet av pastoratens skogsfastigheter per den 1 januari 1972 enligt då gällande normer för fastighetstaxering.

Den särskilda kyrkoavgiften för år 1987 beräknades efter pastoratens lönetillgångar per den 31 december 1981. För fast egendom beräknades avgiften till 2 % av 1980 års taxeringsvärden och för egendom som åsatts skogsbruksvärde 6 %.

1982 års kyrkokommitté föreslog i sitt betänkande (SOU 1986:17) Framtid i samverkan att den särskilda kyrkoavgiften skulle beräknas på gällande taxeringsvärden. Samma förslag fördes senare fram av kyrkofondens styrel­se. För att lindra övergången från 1980 års taxeringsvärden till de aktuella värdena föreslog kyrkofondens styrelse viss sänkning av avgiftsuttaget för år 1988. Regeringen följde förslaget.

Regeringen uppdrog våren 1986 åt kyrkofondens styrelse att närmare utreda vilket förmögenhetsvärde boställsegendomen representerar, vilken avkastning denna egendom lämnar i dag och om särskilda åtgärder behöver vidtas för att erhålla en bättre avkastning. Utredningen beräknas vara slutförd under slutet av år 1988.1 propositionen uttalas att frågan om hur den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas bör prövas på nytt när utredningen är klar.

Under utskottets beredning har påtalas att höjningen av den särskilda
kyrkoavgiften påverkar pastoraten mycket olika. En av anledningarna till
detta är att utdelningen frän boställsskog beräknats på grundval av värdet
den 1 januari 1972 medan den särskilda kyrkoavgiften grundas på nuvarande   '

2  Riksdagen 1987/88. 4saml. Nr30

Rättelse: S. 32 rad 12 Stär: punkt 6 Rättat till: punkt 10

taxeringsvärden.  Vidare har framhållits att avgiftshöjningen inte bara      KU 1987/88:30

drabbat de enskilda pastoraten ojämnt utan också fått mycket olika effekter i

stiften, bl.a. beroende på att taxeringsvärdena på skogsfastigheter varierar

avsevärt i skilda delar av landet. Särskilt betungande är läget för Växjö stifts

vidkommande. Enligt utskottet bör olikheterna mellan de olika pastoraten i

ett stift kunna utjämnas genom att först stiftsnämnden och från och med den

1 juli 1989 egendomsnämnden från avkastningen av den skog som nämnden

förvaltar för pastoraten erlägger den särskilda kyrkoavgiften: Inget pastorat

skulle då behöva få en negativ behållning av sitt skogsinnehav. Skillnaderna

mellan de olika stiften kan motverkas genom att den särskilda kyrkoavgiften

på skog som förvaltas av egendomsnämnd inte får bestämmas till mer än

80 % av överskottet av den sammanlagda förvaltningen efter avdrag för

skogsvårdsavgift.

Utskottet anser i likhet med vad som uttalats i propositionen att storleken av den särskilda kyrkoavgiften - särskilt vad gäller uttaget på skogsfastighe­ter - bör övervägas ytterligare då kyrkofonden redovisat resultatet av sin utredning. I avvaktan härpå tillstyrker utskottet propositionens förslag angående särskild kyrkoavgift. Som nyss framhållits medför beräkningen av avgiftssatsen för skogsfastigheter en ojämn belastning i olika delar av landet. För att komma till rätta med detta akuta problem föreslår utskottet vissa övergångsbestämmelser i kyrkofondslagen (bilaga 6). Dessa bestämmelser föreslås gälla till utgången av år 1991.

Av samma skäl som angetts beträffande den allmänna kyrkoavgiften bör avgiftssatserna för den särskilda kyrkoavgiften bestämmas i lag.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna 1986/87:K616, 1987/88:K25 yrkande 4 och 1987/88:K27 yrkande 11.

Allmänt utjämningsbidrag

Enligt 13 § förslaget till kyrkofondslag skall till pastorat och stiftssamfällighe-ter utgå ett allmänt utjämningsbidrag om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som motsvarar den garanterade skattekraften. Förslaget innebär således att allmänt utjämningsbidrag i fortsättningen inte kommer att tillföras församlingarna.

Med anledning av motioner vid förra årets kyrkomöte förklarade kyrko­mötets organisationsutskott (KO 1987:3) i sitt av kyrkomötet godtagna betänkande att utskottet delade de i motionerna uttalade farhågorna i fråga om försämring av de enskilda församlingarnas ekonomi om det allmänna utjämningsbidraget slopades.

I motion 1987/88:K27 yrkande 9 (c) föreslås att skatteutjämning skall utgå till samtliga kyrkokommuner. Den förändrade kompetensen mellan försam­lingar och pastorat skall visserligen leda till att pastoraten tar över den övervägande delen av kostnaderna. Enligt motionen har det emellertid inte utretts vilka konsekvenserna blir för de ekonomiskt svaga församlingarna om dessa mister utjämningsbidraget.

Utskottet vill erinra om att de nu aktuella reformerna bygger på
förutsättningen att pastorat och samfälligheter skall bära de tyngsta ekono­
miska åtagandena, medan församlingarna i fortsättningen endast kommer att    Ig

 

svara för jämförelsevis ringa kostnader i den totala kyrkokommunala KU 1987/88:30 budgeten. Utskottet anser därför att det saknas anledning att frångå propositionens förslag vad gäller allmänt utjämningsbidrag till församlingar­na. Utskottet vill i sammanhanget även erinra om det föreslagna nya strukturbidraget som ger möjligheter att stödja aktiviteter på lokalplanet, när behovet är särskilt stort. Utskottet avstyrker motion 1987/88:K27 yrkande 9.

Av 6. övergångsbestämmelserna till den föreslagna församlingslagen framgår att den situationen kan uppkomma att obligatoriska pastoratssam­fälligheter inte kommer att bildas förrän senast vid utgången av år 1991. För sådana församlingar som fram till denna tidpunkt behåller det ekonomiska ansvaret för de uppgifter som i framtiden skall åvila pastoratssamfälligheten kan det enligt utskottet finnas behov av allmänt utjämningsbidrag. Utskottet föreslår därför en övergångsbestämmelse till kyrkofondslagen av innebörd, att kyrkofondens styrelse utan hinder av bestämmelserna i övrigt får besluta om sådant bidrag. Förslaget framgår av bilaga 9 till detta betänkande.

Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser

Enligt 4 § i det i propositionen framlagda förslaget till domkapitelslag skall stiftssamfälligheten tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan per­sonal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt vad som i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Av 17 § förslaget till kyrkofondslag framgår att kyrkofonden skall bevilja stiftssamfälligheten bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för bl.a. domkapit­lets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskostnader. Avsik­ten är att verksamheten i stiften skall samordnas i ett gemensamt stiftskansli.

I propositionen erinras om att önskemål sedan länge förts fram om en möjlighet att skapa ett gemensamt stiftskansli såväl för de legala stiftsmyn­digheterna, dvs. domkapitel och stiftsnämnd, som för den omfattande frivilliga verksamhet i stiftstingets och stiftsrådets regi som bedrivs vid särskilda kanslier, vanligen benämnda stiftsbyråer, i de olika stiften. På flera håll har insatser redan gjorts att lokalmässigt samordna verksamheten. I administrativt hänseende finns stora praktiska fördelar att vinna med att samordna kanslifunktionerna.

Kyrkomötet har inte haft någon erinran mot förslaget. Kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) uttalade sin tillfredsställelse över att möjligheter nu öppnas att sammanföra kansliresurserna på stiftsplanet. Inte heller organisationsutskot­tet (KO 1987:3) fann anledning att motsätta sig den föreslagna konstruktio­nen av det nya stiftsbidraget.

I motion K25 yrkande 2 (m) hemställs att riksdagen skall besluta att särskilda statsanslag anvisas domkapitlet för dess kostnader för personal och lokaler m.m. I motionen framhålls att det finns en risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att bli ekonomiskt beroende av den kommunala stiftssamfälligheten. Särskilda statsanslag bör anvisas såväl till sekreteraruppgifterna som till domkapitlets del av kostnaderna för lokaler, expenser och annat.

Utskottet anser i likhet med vad kulturutskottet anfört i sitt yttrande att det      19

 

är värdefullt att kansliresurserna på stiftsplanet kan samordnas. I propositio- KU 1987/88:30 nen (s. 153) framhålls i samband med redovisningen av de nya bestämmelser­na om stiftsbidrag att till grund för kyrkofondens beslut om bidrag skall föreligga domkapitlets beräkningar om medelsbehoven. Vidare förutsätts att svenska kyrkans centralstyrelse även avger yttrande i dylika frågor. Mot bakgrund härav anser utskottet att det saknas fog för motionärernas farhågor och avstyrker därför motion 1987/88:K25 yrkande 2.

Lag om förvaltningen av kyrklig jord

Enligt propositionens förslag skall i varje stiftssamfällighet finnas en egendomsnämnd som övertar de nuvarande stiftsnämndernas och boställs-nämndernas uppgifter. Egendomsnämnden skall bl.a. bestämma villkoren för upplåtelser av jordbruksarrende även för sådan jordbruksegendom som nämnden inte själv förvaltar. I propositionen (s. 169) uttalar departementschefen bl.a. följande:

Staten är idag arbetsgivare och stiftsnämnderna huvudmän för all personal inom stiftsnämndernas verksamhetsområde. Stiftsjägmästare, biträdande stiftsjägmästare och viss annan kanslipersonal avlönas från statliga anslag. Intäkterna av förvaltningen av bl.a. pastoratens skogar finansierar främst personalen i skogsbruket men också ett antal administrativa tjänster. Jag utgår från att de anställda hos stiftsnämnderna kan beredas anställning i den nya organisationen. Personal som nu avlönas från statliga anslag bör därvid få stiftssamfälligheten som huvudman. De som idag och fortsättningsvis avlönas med medel från pastoratens skogsförvaltning får naturligen egen­domsnämnden som huvudman. All personal blir kyrkokommunalt anställd.

Avsikten är att egendomsnämnderna skall få ett självständigt ansvar och särskilda beslutsbefogenheter inom det specialreglerade område som be­gränsas av bl.a. den föreslagna lagen om förvaltningen av kyrklig jord och som i huvudsak motsvaras av de uppgifter stiftsnämnderna har i dag. Egendomsnämnderna blir emellertid inordnade i den föreslagna kyrkokom­munala stiftsorganisationen. Egendomsnämnden intar därvid inte någon särställning i förhållande till de övriga av stiftsfullmäktige inrättade nämn­derna. Personalen som behövs för egendomsnämndernas verksamhet an­ställs sålunda i stiftssamfälligheten. Personalen blir alltså kyrkokommunalt anställd, oavsett om lönekostnaderna betalas med medel från skogsförvalt­ningen eller med utdebiterade medel.

Kyrkomötet har inte haft något att erinra mot att stiftsnämnderna ersätts av egendomsnämnder. Med anledning av en vid kyrkomötet väckt motion med förslag om att boställsnämnderna skulle behållas uttalade kyrkolagsut­skottet (KL 1987:5) bl.a. att behovet av lokalkännedom kan tillgodoses genom att stiftsfullmäktige väljer ledamöter i egendomsnämnden från olika delar av stiftet. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet bifall till motionen. Kyrkomötet följde utskottet.

I motion 1987/88:K26 (c, s, m, fp, vpk) framhålls (yrkande 1) att det är
angeläget att stiftsfullmäktige vid val av ledamöter till egendomsnämnden
beaktar behovet av insikter i jordbruks- och skogsbruksfrågor. Riksdagen
bör ge regeringen detta till känna. Vidare föreslår motionärerna (yrkande 2) 20

 

att den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna tas till vara genom att KU 1987/88:30 stiftsfullmäktige får möjlighet att inrätta lokala egendomsnämnder. Leda­möterna i dessa bör enligt motionen väljas av egendomsnämnden. Den lokala nämnden skulle anförtros uppgifter som har att göra med arrendeavta­lens ingående, behovet av investeringar och rationaliseringsåtgärder. I den mån enighet inte kan uppnås mellan lokal egendomsnämnd eller delade meningar föreligger i nämnden bör ärendet handläggas av egendoms­nämnden.

Enligt utskottet är det som framhålls i motionen väsentligt att den kompetens och lokalkännedom som nu finns hos ledamöterna i boställs­nämnderna bibehålls. I likhet med kulturutskottet anser konstitutionsut­skottet emellertid att det skulle strida mot kommunalrättsliga principer att föreskriva särskilda kompetensvillkor för valda ledamöter av kommunala organ. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:K26 yrkande 1.

Utskottet ansluter sig i princip till den i motionen väckta tanken att stiftsfullmäktige skall ha möjlighet att inrätta särskilda lokala organ under egendomsnämnderna i syfte att tillgodse behovet av erforderlig lokalkänne­dom. Såsom även kulturutskottet framhållit skiljer sig de i motionen föreslagna lokalorganen från sådana lokala organ som regleras genom bestämmelserna i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna. I sistnämnda fall rör det sig om kommunala organ med självständig beslutan­derätt enligt samma principer som gäller för kommunala nämnder vars verksamhet regleras direkt i kommunallagen.

Enligt utskottet bör frågan om inrättande av lokala egendomsnämnder utan begränsning av beslutskompetensen närmare övervägas. Det bör ankomma på regeringen att redovisa överväganden i denna fråga under nästa riksmöte, så att regler om lokala egendomsnämnder kan träda i kraft senast den 1 juni 1989, dvs. samtidigt med att den föreslagna lagen om förvaltningen av kyrklig jord träder i kraft. Vad utskottet nu anfört bör med besvarande av motion 1987/88:K26 yrkande 2 ges regeringen till känna.

Prästtjänsternas fördelning

Ett riksdagsbeslut från år 1957 (prop. 1957:153, SU 175, rskr. 388) reglerar nuvarande ordning för tilldelning av prästtjänster i pastoraten. På grundval av detta riksdagsbeslut har pastoratsreglering genomförts. Kriterierna för tilldelning av prästtjänster är folkmängd, areal och tätortsgrad. En närmare redovisning av bestämmelserna härvidlag finns i kulturutskottets betänkande KrU 1985/86:5.

Enligt propositionen skall regeringen fastställa hur många statligt reglera­de prästtjänster som fär finnas inrättade i hela riket. Svenska kyrkans centralstyrelse i sin tur bestämmer årligen antalet prästtjänster i varje stift. Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost behandlas av regeringen. Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kon­traktsadjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse medan motsvarande frågor vad gäller kyrkoherde-, komminister- och pastorsadjunktstjänster handhas av stiftsstyrelsen.

Kyrkomötet har godtagit de i propositionen föreslagna reglerna för             21

 

fördelning av prästtjänster (KL 1987:5). Det bör tilläggas att kyrkolagsut-     KU 1987/88:30 skottet utgick ifrån att regeringen förutsättningslöst prövar behovet av antal prästtjänster när den nya organisationen har genomförts.

I motion 1987/88:K27 yrkande 6 (c) anförs att nuvararide antal prästtjäns­ter i stiften skall vara utgångspunkten för den nya tjänsteorganisationen. Motionärerna framhåller att det är denna utgångspunkt som är vägledande och att det är angeläget att centralstyrelsen inte frångår de grundläggande . målsättningar som legat bakom kyrkomötets godtagande av de principer som hittills gällt för den s.k. ortsindelningen.

Konstitutionsutskottet vill erinra om att bakom 1957 års beslut angående ortsindelning vid fördelning av prästtjänster låg en strävan att åstadkomma en så vitt möjligt jämn fördelning av prästtjänsterna mellan olika delar av landet och mellan tätort och landsbygd så att hela befolkningen i görligaste mån skall ha lika möjlighet till prästerlig betjäning. Utskottet anser att dehna målsättning även bör gälla för framtiden. Riksdagen bör således uttala att hittills gällande principer för ortsindelning bör vara avgörande vid fördelning av prästtjänster mellan och inom stiften. Utskottet vill dock erinra om att tidigare fattade beslut genom antagande av den nya prästanställningslagen kommer att sakna formell betydelse och att det är stiftsstyrelserna som beslutar om inrättande och indragning av pastoratstjänster.

Med vad utskottet sålunda anfört är motion 1987/88:K27 yrkande 6 besvarad.

Tillsättning av kyrkoherdetjänster

Enligt propositionen skall prästvalen avskaffas och ersättas av särskilda tillsättningsförfaranden. Pastoratstjänster till vilka räknas tjänster såsom kyrkoherde och komminister tillsätts i flerförsamlingspastorat av en tillsätt­ningsnämnd och i enförsamlingspastorat av kyrkorådet. Tjänster som stiftspräster, dvs. stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt, tillsätts av stiftsstyrel­sen. Tjänsterna söks hos domkapitlet, som skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myndighet som skall tillsätta tjänsten.

Kyrkomötet har inte haft något att erinra mot den föreslagna nya ordningen.

I motion 1987/88:K27 yrkande 7 (c) föresläs att prästanställningslagen kompletteras med en bestämmelse av innebörd att kyrkorådet som ett led i beredningen av ett tillsättningsärende får inhämta synpunkter från de röstberättigade i församlingen.

Utskottet delar kyrkomötets och departementschefens bedömning att
prästvalen numera får anses utgöra ett föråldrat tillsättningsförfarande och
därmed har spelat ut sin roll. Förslaget att prästvalen avskaffas och ersätts
med en ordning enligt vilken församlingen genom kyrkorådet/tillsättnings­
nämnd utser präst, medan domkapitlet var tredje gång utser kyrkoherde
överensstämmer i princip med kyrkokommitténs förslag. Då kommitténs
lägesrapport (SOU 1985:1) behandlades vid 1985 års kyrkomöte uttalade
kyrkomötets organisationsutskott (KO 1985:10) att kommitténs förslag på
ett rimligt sätt tillgodoser församlingens berättigade krav på att få välja präst    22

 

med utgångspunkt i församlingens och tjänstens särskilda behov. Vid 1987     KU 1987/88:30 års kyrkomöte  uttalade  kyrkolagsutskottet  (KL  1987:5)  att  anledning saknades att frångå kyrkomötets tidigare ställningstagande i fråga om prästvalens avskaffande. Kyrkomötet godtog kyrkolagsutskottets betänkan­de i denna del.

Enligt utskottets mening innebär det aktuella motionsförslaget att möjlig­het indirekt öppnas till bibehållande i viss utsträckning av valsystemet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1987/88:K27 yrkande 7.

Tillsättning av komministertjänster

I fråga om tillsättning av kyrkoherdetjänst skall enligt förslaget till prästan­ställningslag tjänsten tillsättas i enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd. Tredje gången tjänsten är ledig tillsätts Hen dock av domkapitlet efter yttrande från berörda församling­ars KyrKoräd, s.k. tredjegängstillsäitnmg. ror tillsättning av komminister­tjänster gäller att dessa alltid tillsätts av kyrkorådet eller tillsättnings­nämnden.

Vid kyrkomötet väcktes en motion 1987:18 vari föreslogs att alla pastorats­tjänster, dvs. även komministertjänsterna, skulle tillsättas av domkapitlet var tredje gång. Kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) avstyrkte motionen och anförde därvid att vid bedömning av denna fråga borde beaktas att de framtida komministertjänsterna kommer att omfatta såväl de nuvarande kyrkoadjunkturerna som de nuvarande komministertjänsterna. Kyrkomötet delade inte utskottets uppfattning utan biföll motionen:

I propositionen framhåller departementschefen (s. 144) att kyrkomötet tidigare uttalat betydelsen av att domkapitlet har möjlighet att beakta stiftets behov vid alla tjänstetillsättningar. Enligt departementschefen gäller detta i första rummet kyrkoherdetjänster. Eftersom komministertjänsterna i fort­sättningen inte kommer att vara befordringstjänster var departementschefen inte beredd att föreslå s.k. tredjegångstillsättning av dessa.

I motionerna 1987/88:K24 (m) och 1987/88:K27 yrkande 8 (c) föreslås att komministertjänsterna skall tillsättas enligt samma grunder som kyrkoher­detjänster.

Utskottet vill erinra om att domkapitlet även då det gäller komminister­tjänster skall yttra sig till kyrkorådet/tillsättningsnämnden över sökandenas behörighet. Departementschefen framhåller i propositionen (s. 143) att domkapitlets yttrande inte är bindande för tillsättningsmyndigheten och att de sökande till prästtjänst har möjlighet att även söka andra tjänster medan tillsättningsförfarandet pågår. Utskottet ansluter sig till den i propositionen uttalade meningen att det föreslagna förfarandet innebär en betydande förenkling av tillsättningsproceduren och därmed också en förbättring av befordringsmöjligheterna för prästerna i svenska kyrkan. Slutligen delar utskottet den i propositionen framförda uppfattningen att det s.k. tredje-gängsförfarandet endast skall tillämpas vid tillsättning av kyrkoherde­tjänster.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1987/
88:K24 såvitt gäller tillsättning av komministerijänster och 1987/88:K27      23

yrkande 8.

 

Ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse  KU 1987/88:30

Enligt regeringens förslag skall till de nya stiftsstyrelserna föras över vissa förvaltningsuppgifter som i dag åvilar statliga myndigheter på central och regional nivå. Domkapitlen består som statliga myndigheter, främst för frågor som har anknytning till svenska kyrkans lära och gudstjänst samt det kyrkliga ämbetet. Domkapitlets nuvarande arbetsgivarfunktion i förhållan­de till prästerna skall enligt propositionen överföras till stiftsstyrelsen. Detta gäller bl.a. sådana frågor som tjänstgöringsföreskrifter, tjänstgöringsbetyg samt ärenden angående disciplinansvar och förordnande av pastorsad­junkter.

Med anledning av motioner angående ansvarsfördelningen mellan domka­pitel och stiftsstyrelser anförde kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) bl.a. föl­jande.

När det gäller ärenden som rör prästerliga tjänsteinnehavare föreslår regeringen en uppdelning mellan stiftsstyrelsen och domkapitlet. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsen ha hand om frågor som rör prästernas anställ­ning, medan domkapitlet skall ha hand om frågor som rör prästernas ämbetsutövning. Förslaget, som skiljer sig från kyrkokommitténs i dessa delar, motiveras med att en så klar uppdelning som möjligt bör göras mellan anställning och ämbetsutövning.

Enligt utskottets mening kan dock förslaget i denna del ifrågasättas på flera punkter. Den föreslagna ansvarsfördelningen kritiseras också i flera motio­ner och i läronämndens yttrande.

Utskottet vill till en början konstatera att varje uppdelning mellan olika organ av uppgifter som rör prästerliga tjänsteinnehavare alltid innebär en risk för att gränsdragningsproblem kan uppstå. Att, som regeringen föreslår, skilja mellan anställning och ämbete innebär enligt utskottets mening inte att sådana problem undviks. Utgångspunkten för en fördelning av uppgifter bör i stället vara den kompetens som respektive organ besitter samt sambandet med övriga uppgifter. Av betydelse för bedömningen är också, som läronämnden framhåller i sitt yttrande, domkapitlets uppgifter enligt 1 § andra stycket 1 och 2 den föreslagna domkapitelslagen. Enligt dessa bestämmelser skall domkapitlet se till att den för svenska kyrkan gällande ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna samt ha tillsyn över prästernas ämbetsförvaltning.

Utskottet delar läronämndens uppfattning att det bör ankomma på domkapitlet att

-       meddela tjänstgöringsföreskrifter för prästerna,

-       utfärda tjänstgöringsbetyg,

-       besluta i frågor om disciplinansvar m.m. för präster samt

-       förordna pastorsadjunkter.

Tjänstgöringsföreskrifter för prästerna har samband med domkapitlets
uppgifter både att ha tillsyn över prästerna och gudstjänstlivet. På domkapit­
let ankommer även att meddela föreskrifter om gudstjänsthållningen i
församlingarna. När tjänstgöringsföreskrifter meddelas måste hänsyn tas till
föreskrifterna om gudstjänsthållningen. Enligt utskottets mening är det
därför både från praktiska och principiella utgångspunkter lämpligast att
uppgiften att besluta om tjänstgöringsföreskrifter has om hand av domkapit­
let. Samtidigt vill utskottet framhålla att det får anses ligga i sakens natur att
domkapitlet i dessa frågor samråder med stiftsstyrelsen.                                           24

 

De tjänstgöringsbetyg som utfärdas för prästerna innehåller bl.a. en     KU 1987/88:30
bedömning av prästernas ämbetsförvaltning och leverne. Eftersom dessa
frågor hör till domkapitlets tillsynsansvar när det gäller prästerna anser
utskottet att det bör ankomma på domkapitlet att utfärda sådana betyg.    

När det gäller disciplinansvar beträffande prästerna ligger det också med
hänsyn till domkapitlets förut redovisade uppgifter närmast till hands att
beslutanderätten ligger kvar hos domkapitlen. Domkapitlen får genom sitt
fortiöpande tillsynsansvar och sin medverkan vid varje prästtillsättning
genom behörighetsprövning anses ha de största möjligheterna att bedöma
frågor om disciplinansvar. Frågorna har även sådant samband med frågor om
förlust av prästämbetet att domkapitlet redan av denna anledning bör behålla
beslutanderätten i dessa frågor.        

När det gäller förordnande av pastorsadjunkter vill utskottet framhålla följande. Pastorsadjunktstjänster är utbildningstjänster för nyprästvigda. Pastorsadjunkter skall biträda pastor i församlingen och arbetar ännu inte självständigt. Domkapitlet har att besluta i ärenden om prästexamen och antagning för präster i stiftet. Genom prövningen av prästkandidaten har domkapitlet god kännedom om kandidaten och kan bättre än stiftsstyrelsen bedöma den nyprästvigdes behov av vidare utbildning som pastorsadjunkt.

Kyrkomötet beslöt i enlighet med kyrkolagsutskottets betänkande.

I propositionen (s. 111) förklarar departementschefen att han vid förnyade överväganden av de gränsdragningsproblem, som aktualiserats genom kyrkomötets ställningstagande, inte har ansett sig böra biträda kyrkomötets framställning i denna del.

I motionerna 1987/88:K25 yrkande 1 (m) och 1987/88:K27 yrkande 3 (c) samt 1987/88:K609 (s) föreslås att riksdagen beslutar i enlighet med kyrkomötets ställningstagande.

I motion 1987/88:K24 (m) föreslås att domkapitlen i alla avseenden även i fortsättningen får stå som huvudmän för svenska kyrkans präster.

Utskottet gör beträffande dessa centrala frågeställningar följande bedöm­ning. Som framhålls i propositionen (s. 82) är de nu aktuella organisatoriska reformerna inte avsedda att förändra svenska kyrkans grundläggande karaktär av en episkopal kyrka där biskop och präster har ett självständigt ansvar för kyrkans lära, förkunnelse och sakramentsförvaltning. Kyrkokom­mittén har framhållit att av remissyttrandena över kommitténs diskussions­betänkande Församlingen i framtiden framgår att man betonat den s.k. dubbla ansvarslinjen i svensk kyrkorättslig tradition. Den innebär en "kombination av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad själv­styrelse". Annorlunda uttryckt innebär den dubbla ansvarslinjen att en demokratiskt uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett präs­terligt ämbetsansvar som inte är underställt de demokratiskt valda organen.

Kyrkomötets läronämnd har i sitt yttrande 1987:6 med anledning av regeringens skrivelse till kyrkomötet 1987:1 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan understrukit att den prästerliga organisationen av hävd är särskilt bunden till domkapitlen. Mot bakgrund härav ansåg läronämnden att följande uppgifter, som i regeringens skrivelse, föreslogs ligga hos stiftsstyrelsen i stället skulle handläggas av domkapitel, nämligen tjänstgöringsföreskrifter för präster, utfärdande av tjänstgöringsbetyg för präster, disciplinansvar m.m. beträffande präster samt förordnande av

25

 

pastorsadjunkter. Läronämndens bedömning överensstämmer med kyrko-     KU 1987/88:30 lagsutskottets uttalande.

Utskottet anser för sin del att den inom svenska kyrkan fasta traditionen med den s.k. dubbla ansvarslinjen bäst främjas om domkapitlet har ansvar för de ärenden som här avses. Det anförda innebär att utskottet delar kyrkomötets bedömning att ansvaret för dessa ärenden även i fortsättningen bör höra till domkapitlets ansvarsområde.

Med frågor om disciplinansvar hör nära samman frågor rörande avskedan-     ' de, åtalsanmälan, avstähjgning och läkarundersökning. Utskottet föreslår därför att 42 § regeringens förslag till prästanställningslag ändras i enlighet med utskottets förslag så att därav framgår att dessa uppgifter åvilar domkapitlet (bilaga 8).

Eftersom domkapitlet är en statlig myndighet krävs inte särskild lagstift-, ning i fråga om utfärdande av tjänstgöringsföreskrifter och tjänstgöringsbe­tyg. Bestämmelser om detta bör i stället ges i av regeringen utfärdad förordning. Utskottets ställningstagande föranleder därför inte andra förslag i detta avseende än att stiftsstyrelsens uppgifter på detta område utgår i förslaget till prästanställningslag (50 §). Såvitt gäller tillsättning av pastorsad­junkter bör det i lagen anges att denna uppgift ankommer på domkapitlen (15 §). Härutöver föreslår utskottet smärre ändringar i lagförslaget (bilaga 8).

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1987/88:K25 yrkande 1, 1987/88:K27 yrkande 3 samt 1987/88:K609 med av utskottet föreslagna ändringar i förslaget till prästanställningslag och domkapitelslag.

Utskottet anser att stiftsstyrelsens ansvar i övrigt rörande huvudmanna­skapet för prästerna i stiftet skaliregleras i enlighet med propositionens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:K24 i denna del.

Kyrklig indelningslag

I propositionen diskuteras frågan om en övre gräns för ett pastorats storlek. I mycket stora pastorat finns liksom i de störa församlingarna en risk att människornas delaktighet och inflytande i verksamheten minskar kraftigt. Departementschefen avstår emellertid från att nu föreslå någon sådan gräns. Enligt departementschefens mening är det mer angeläget att alltför stora församlingar delas. Då de flesta större pastorat är enförsamlingspastorat, skulle en samtidig församlings- och pastoratsdelning vara omständligare att genomföra.

I motion 1987/88:K27 yrkande 4 (c) föreslås att pastorat skall kunna bildas när församlingsvården och lokala förhållanden kräver det. Motionärerna anför att det är tillfredsställande att ingen nedre gräns har satts för en församlings storlek. När det gäller stora församlingar delar motionärerna den i propositionen framförda uppfattningen att dessabör delas. Motiveringen härför är behovet av att stärka församlingsarbetet och att öka inflytandet från lekmännen. Detta arbete borde dock inte stanna vid delning av församlingar utan fullföljas med att det också bildas nya pastorat när detta ur församlings­vårdens synpunkt är angeläget.

26

 

Utskottet delar den ståndpunkt som departementschefen intagit i frågan     KU 1987/88:30 och avstyrker motion 1987/88:K27 yrkande 4.

Enligt propositionens förslag till ny kyrklig indelningslag får ändring i
pastoratsindelningen göras, om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig
med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som
ankommer på dem. Ett pastorat får inte utan synnerliga skäl ha färre än 2 000.
kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.      ,.■;''

Med anledning av motioner angående pastoratsindelningen förordade kyrkomötets organisationsutskott (KO 1987:3) en större flexibilitet på detta område och ansåg det vara till fyllest att det förelåg särskilda skäl i fråga om lägsta antalet kyrkomedlemmar i ett pastorat m.m. Kyrkomötet anslöt sig till organisationsutskottets uppfattning.

I propositionen (s. 126) erinrar departementschefen om att han tidigare
uttryckt den uppfattningen att 1957 års riksdagsnormer för en pastoratsregle­
ring bör vara tillämpliga även i fortsättningen med den restriktivitet i fråga
om avvikelser som riksdagen har förutsatt.,                                     , .       •

I motion 1987/88:K27 yrkande 5 (c) föreslås den ändringen i propositio­nens förslag till 3 kap. 1 § kyrklig indelningslag att ett pastorat inte utan "särskilda" skäl får ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun. I motionen understryks att gränsen 2 000 kyrkomedlem­mar är en skärpning i förhållande till 1957 års regler och att denna gräns inte får bli någon absolut gräns utan att de lokala förhållandena skall beaktas i varje enskilt fall.

Utskottet konstaterar att propositionens förslag i berörda-hänseende överensstämmer med kyrkokommitténs allmänna motiveringar angående riktlinjer för pastoratsreglering. Om ett pastorat inte utan "synnerliga skäl" får ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar eller skära kommungräns skulle detta få till följd att endast i sällsynta undantagsfall skulle detta kunna före­komma.

Utskottet anser att förslaget innebär en alltför restriktiv ordning och tillstyrker därför förslaget i motion 1987/88:K27 yrkande 5. Utskottet framlägger med anledning härav förslag till ändring i 3 kap. 1 § kyrklig indelningslag (bilaga 10).

Övriga frågor

I propositionen (s. 91) framhålls att nuvarande begränsade partiella samfäl­ligheter, som kan omfatta endast en del av församlingarna inom ett eller flera pastorat, splittrar den kyrkliga organisationsstrukturen. Dessa bör inte längre bestå. Denna typ av samfälligheter har emellertid ofta haft ansvaret för befattningshavare, exempelvis församlingsassistenter och kyrkogårds­personal. Ansvaret för samtliga tjänster läggs enligt propositionens förslag i fortsättningen på pastoratet. I anslutning härtill uttalar departementschefen att han utgår från att personalen vid upplösning av dessa samfälligheter på samma sätt som övrig personal på församlingsnivå kan beredas fortsatt anställning hos pastoratet eller alternativt att en flerpastoratssamfälHghet

27

 

kan bildas. Med anledning härav vill utskottet framhålla vikten av att den      KU 1987/88:30 ordning i fråga om överförande av personal som hitintills varit rådande vid samfällighetsbildningar också skall tillämpas vid de nu aktuella reformernas genomförande.

Personalen inom egendomsnämndens verksamhetsområde kommer att vara anställd i stiftssamfälligheten. Utskottet vill erinra om möjligheten för stiftsfullmäktige att till egendomsnämnden anförtro den omedelbara arbets­ledningen för denna personal.

Enligt 6 kap. 3 § förslaget till församlingslag utgör kontrakten valkrets vid val av stiftsfullmäktige. Länsstyrelsen kan dock besluta om annan valkretsin­delning, vilket skall ske före utgången av mars månad valåret. Vid valet år 1988 har i propositionen förutsatts att kontrakten genomgående skall utgöra valkretsar.

Vid utskottets behandling av ärendet har framkommit önskemål om att länsstyrelsens beslut om ändrad valkretsindelning kan senareläggas till utgången av juni månad år 1988 för att möjliggöra en eventuellt ny valkretsindelning inför valet av stiftsfullmäktige år 1988. Utskottet, som anser att detta önskemål bör beaktas, framlägger en övergångsbestämmelse till församlingslagen med angivet innehåll (bilaga 9).

I motion 1987/88:K27 framhålls att övergångsbestämmelserna punkterna 5 och 6 till den föreslagna församlingslagen vid en strikt tolkning innebär att reformen träder i kraft år 1991. I motionen pekas på att utredningsarbetet varit inriktat på att reformen i sina huvuddelar skall genomföras den 1 januari 1989.

Konstitutionsutskottet vill understryka att det är angeläget att den ändrade kompetensfördelningen på församlings- och pastoratsnivå i huvudsak kom­mer att gälla fr.o.m. ingången av år 1989. I linje härmed ligger också propositionens förslag om att allmänt utjämningsbidrag fr.o.m. år 1989 inte skall kunna utgå till församlingar i flerförsamlingspastorat.

Enligt utskottet bör det därför av övergångsbestämmelserna klart framgå att också sådana pastoratssamfälligheter som avses i 1 kap. 4 § första och andra styckena lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfällighe­ter skall omfattas av den föreslagna församlingslagens kompetensbestäm­melser redan från den 1 januari 1989.

Det finns enligt utskottets mening dock skäl att i vissa fall kunna medge
undantag från den angivna huvudregeln. En viktig utgångspunkt för
reformen är att kunna skapa varaktiga och bärkraftiga ekonomiska gemen­
skaper på lokalplanet. I de fall en pastoratsreglering är nära förestående och
kan beräknas vara genomförd före år 1992 kan det därför vara lämpligt att
pastoratets kompetens utökas i enlighet med församlingslagens bestämmel­
ser först sedan pastoratsregleringen blivit genomförd. Undantag bör också
kunna komma i fråga för sådana pastorat där man bedömer att en total
ekonomisk samfällighet kan vara en lämpligare samverkansform än den som
annars skulle följa av den föreslagna församlingslagens bestämmelser. Kan
en sådan total samfällighetsbildning inte komma till stånd till den 1 januari
1989; bör det därför vara möjligt för församlingarna och pastoratet att
övergångsvis behålla den gällande kompetensfördelningen. Det bör ankom­
ma på domkapitlet att besluta om sådana undantag som innebär att den nya     °

 

kompetensfördelningen mellan församlingarna och pastoratssamfälligheter     KU 1987/88:30 genomförs vid en senare tidpunkt än vid församlingslagens ikraftträdande.

Utskottet lägger med anledning av detta fram förslag till ändrad lydelse av
punkt 5 övergångsbestämmelserna till den föreslagna församlingslagen (bil.
9).                                                                          -

Den föreslagna lagen om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktig­val ger anledning till vissa följdändringar i förslaget till församUngslag. Förslaget till lag om ändringar i lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar ger också anledning till en följdändring i den föreslagna kyrkliga indelningslagen. Utskottet framlägger med anledning härav förslag till ändrad lagtext. De framlagda lagförslagen fogas som bilaga 2-10 till detta betänkande med de ändringar utskottet föreslår enligt ovan.

Förslagen om ändring i regeringsformens övergångsbestämmelser (bilaga 2) och i lagen om svenska kyrkan (bilaga 3) föreslås i grundlagsenlig ordning antas som vilande.

Vid genomgång av lagförslagen har framkommit behov av vissa redaktio­nella ändringar. Utskottet framlägger förslag härom i de bifogade lagför­slagen.

Följdlagstiftning

Utskottet tillstyrker de i proposition 1987/88:67 framlagda lagförslagen.

Stat-kyrka-frågan

I en partimotion 1987/88:K601 (fp) begärs att regeringen tar initiativ till överläggningar mellan staten och svenska kyrkan i syfte att ge kyrkan en gentemot staten fri ställning. I motionen redogörs för vissa av de successiva reformer som skett på kyrkans område sedan 1979.1 motionen uttalas att det från den principsyn som folkpartiet företräder är angeläget att både staten och svenska kyrkan gör klart vilka avsikter som finns i fråga om kyrkans framtida relationer till staten. I motionen framhålls att allt fler aktiva inom svenska kyrkan anser att denna måste bli fri från statligt inflytande för att bättre kunna fullgöra sin verksamhet.' Oavsett hur det fortsatta reformarbe­tet genomförs skall svenska kyrkan garanteras goda möjligheter att även i fortsättningen kunna fungera som en öppen folkkyrka för att bedriva sin verksamhet över hela landet. När reformen om svenska kyrkan som en fristående kyrka i sin helhet genomförs måste kvarstående statligt inflytande avskaffas.

I motion 1987/88:K625 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till kyrkans skiljande från staten. I motionen uttalas att nuvarande förhållande, som innebär att de flesta nyfödda i och med födseln kollektivan­sluts till kyrkan, innebär ett från demokratisk synpunkt oacceptabelt förhållande. Trots att befolkningen inte omfattar någon entydig eller allomfattande religionsuppfattning har en kyrka fått en särställning inom det svenska samhället.

29

 

I motion 1987/88:K624 av AlfSvensson (c) framhålls att regeringen bör ta     KU 1987/88:30. initiativ till avskaffande av statskyrkosystemet. I motionen framhålls att staten inte bör stödja en viss konfession framför andra och att ingen kyrka        .    , skall känna sig kontrollerad av staten. Det är viktigt att ett frigörande av svenska kyrkan från staten sker på ett sådant sätt att kyrkan inte avhänds sina praktiska möjligheter att verka.

I en partimotion 1987/88:K611 (c) hemställs att riksdagen uttalar att nuvarande relationer mellan kyrkan och staten skall bevaras. Om detta yrkande avslås skall riksdagen uttala att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning. I motionen uttalas att de band som finns mellan kyrkan, staten och församlingarna har gett kyrkan en demokratisk förankring som positivt påverkat intresse och förståelse för de kyrkliga frågorna. Inom centerpartiet anses därför att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan bevaras och vidareutvecklas, vilket bör ske inom ramen för den samverkan som nu finns mellan kyrka och samhälle. Förändrade villkor för den svenska folkkyrkan är en för hela folket så stor och avgörande fråga att den inte kan avgöras utan att medborgarna direkt tillfrågas om sin åsikt.

Under riksmötet 1987/88 behandlade utskottet (KU 1987/88:4) en pariimo­tion från folkpartiet med samma innebörd som den nu aktuella folkpartimo­tionen. I betänkandet redogjorde utskottet för stat-kyrka-frågans tidigare behandling och hänvisade härvid till utskottets betänkande KU 1986/87:5. I betänkandet KU 1987/88:4 hänvisade utskottet till sitt tidigare ställningsta- ' gande till behandling av stat-kyrka-frågan, i vilket utskottet hade hänvisat till tidigare uttalanden från utskottet, vari framhållits följande.

Utskottet har tidigare uttalat (KU 1982/83:2 och 1985/86:4) att när erfarenhe­
ter vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen boren noggrann utvärde­
ring och analys av reformens tillämpning i praktiken komma till stånd.
Regeringen har nyligen beslutat om en sådan översyn vilken skall göras inom
civildepartementet. I de riktlinjer för översynen som utfärdats har angivits
att översynen inte skall syfta till grundläggande förändringar av den nya
kyrkomötesorganisationen, vilken bör bestå i sina huvuddrag, bl.a. vad
gäller ansvarsfördelningen mellan riksdagen, regeringen och kyrkomötet.
Resultatet av arbetet skall redovisas före utgången av år 1987.         •  .

Som utskottet framhållit i tidigare sammanhang (KU 1981/82:36 och KU 1985/87:4) innebär den reformering av kyrkomötet m!m. som vidtagits inte att frågan om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan föregripits. Den översyn av den nya kyrkomötesorganisationen som skall företas bör emellertid, som utskottet senast under föregående riksmöte framhållit (KU 1985/86:4), avvaktas innan några nya åtgärder i stat-kyrka-frågan övervägs.

Med hänvisning till det anförda avstyrktes partimotionen från folkpartiet. Folkpartiets ledamöter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen. Som känt förekommer sedan länge en debatt såväl utom som inom svenska kyrkan om relationerna mellan stat och kyrka. Den nu aktuella propositio­nen får ses som ett led i strävandena mot större frihet för kyrkan aft

30

 

bestämma om sina egna angelägenheter. En utvärdering och analys av den     ku 1987/88:30 nya kyrkomötesorganisationen pågår.

Mot denna bakgrund har utskottet inte nu funnit anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden i stat-kyrka-frågan och avstyrker därför motio­nerna 1987/88:K601, 1987/88:K611, 1987/88:K624 och 1987/88:K625.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         beträffande övergångsbestärnmelser till RF

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 som vilande antar det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen,

2.         beträffånde lagen om svenska kyrkan

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 som vilande antar det i bilaga 3 intagna förslaget till ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

3.       beträffande församlingars rätt att dbponera enskilda medel och
gåvor m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K27 yrkande 1 och 1987/88:K621 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt översyn,

4.   beträffande anläggande och underhåll av begravningsplatser att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på motion 1987/88:K27 yrkande 2 antar 1 kap. 3 § förslaget till försam­lingslag,

5.  beträffande vidgad kompetens för kyrklig kommuri på begrav­ningsområdet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning rörande begravningskostnader och förklarar motionerna 1986/87:K608 och 1987/88:K618 besvarade med vad utskottet anfört,

6.         beträffande direktvalt kyrkoråd

att riksdagen avslår motion 1987/88:K705,                                 '

7.   beträffande kyrkoherdes ställning i kyrkoråd att riksdagen avslår motion 1986/87:K612,

8.  beträffande sammanträde med kyrkostämma för val av kyrkoråd att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 12 och med avslag på proposition 1987/88:31 antar utskottets förslag till lydelse av 3 kap. 5 § förslaget till församlingslag i bilaga 9,

9.  beträffande kyrkofondslag

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:33 och med avslag på motion 1987/88:K25 yrkande 3 antar 4 § förslaget till kyrkofondslag i bilaga 6,

10.         beträffande allmän kyrkoavgift

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på motion 1987/88:K27 yrkande 10 antar 10 § förslaget till kyrkofondslag i bilaga 6,

31

 

n. beträffande särskild kyrkoavgift                                         KU 1987/88:30

a)   att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:K25 yrkande 4, 1987/88:K27 yrkande 11 och 1986/87:K616 bifaller proposition 1987/ 88:31,

b)  att riksdagen antar utskottets förslag till punkt 9 i övergångsbe­stämmelserna till förslag till kyrkofondslag i bilaga 6,

12.   beträffande allmänt utjämningsbidrag

a) att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag
på motion 1987/88:K27 yrkande 9 antar 13 § förslaget till kyrkofonds­
lag i bilaga 6,

b)  att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 antar
utskottets förslag till punkt 10 i övergångsbestämmelserna till förslag
till kyrkofondslag i bilaga 6,

13.    beträffande särskilda statsanslag för domkapitlens kanslire- .
surser

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K25 yrkande 2 bifaller proposition 1987/88:31,

14.  beträffande kompetensvillkor i egendomsnämnd att riksdagen avslår motion 1987/88:K26 yrkande 1,

15.  beträffande lokala egendomsnämnder

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion 1987/88:K26 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,

16.   beträffande prästtjänsternas fördelning

att riksdagen förklarar motion 1987/88:K27 yrkande 6 besvarad med vad utskottet anfört,

17.   beträffande tillsättning av kyrkoherdetjänster

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K27 yrkande 7 antar 5 § förslaget till prästanställningslag i bilaga 8,

18.   beträffande tillsättning av komministertjänster

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på motionerna 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga och 1987/88:K27 yrkande 8 antar 9 § förslaget till prästanställningslag i bilaga 8,

19.    beträffande ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftssty­
relse

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K25 yrkande 1, 1987/88:K27 yrkande 3 och 1986/87:K609 och med avslag på förslaget i proposition 1987/88:31 såvitt gäller 50 § förslag till prästanställningslag antar av utskottet i bilaga 5 föreslagna ändringar av 2 § förslag till domkapitellag och i bilaga 8 föreslagna ändringar i förslag till prästanställningslag i bilaga 8,

20.    beträffande huvudmannaskapet för svenska kyrkans präster i
övrigt

att riksdagen avslår motion 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga,

21.    beträffande kyrklig indelningslag -pastorats storlek
att riksdagen avslår motion 1987/88:K27 yrkande 4,

32

 

22.         beträffande kyrlclig indelningslag - ändringar i pasioratsindel-     KU 1987/88:30
ningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 5 och med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del antar utskottets förslag till lydelse av 3 kap. 1 § förslaget till kyrklig indelningslag i bilaga 10,

23.            beträffande valkretsindelning vid val av stiftsfullmäktige

att riksdagen antar utskottets förslag till punkt 14 i övergångsbestäm­melser till förslaget till församlingslag i bilaga 9,

24.            beträffande kyrkomötet

att riksdagen antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet i bilaga 4,

25.            beträffande domkapitelslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till domkapitelslag i bilaga 5,

26.            beträffande kyrkofondslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till kyrkofondslag i bilaga 6,

27.            beträffande förvaltningen av kyrklig jord

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord i bilaga 7,

28.            beträffande prästanställningslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till prästanställningslag i bilaga 8,

29.            beträffande församlingslag

att riksdagen i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag med av utskottet föreslagna övergångsbestämmelser i bilaga 9,

30.            beträffande indelningslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till kyrklig indelningslag i bilaga 10,

31.            beträffande genomförandet av reformen

att riksdagen medger att enligt regeringens bestämmande ur kyrko­fonden betalas engångskostnader för genomförandet av reformen,

32.            beträffande följdlagstiftning

att riksdagen antar proposition 1987/88:67,

33.            beträffande stat-kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K601, 1987/88:K611, 1987/ 88:K624 och 1987/88:K625.

Stockholm den 15 mars 1988 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

3 Riksdagen 1987188. 4saml. Nr30

Rättelse: S. 34 rad 19, s. 35 rad 4 nerifrån, s. 36 rad 14 och 32, s, 37 rad 9 och 34 Står: K31 Rättat till: 31

33

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist      KU 1987/88:30 (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Inger Koch (m). Ingela Mårtensson (fp), Ture Ängqvist (s) och Christina Pettersson (s).

Reservationer

1. Anläggande och underhåll av begravningsplatser (mom. 4)

Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I motion 1987/88:K27 yrkande 2 föreslås att det i 1 kap. 3 § punkt 2 införs en bestämmelse om att beslut.om begravningsväsendet i församling är en församlingsangelägenhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att församling skall ha rätt att tillsätta en särskild kyrkogårdsnämnd och till denna delegera myndighetsuppgifter samt de övriga uppgifter som har med drift och underhåll att göra. Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande anläggande och underhåll av begravningsplatser att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del och med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 2 antar följande lydelse av 1 kap. 3 § förslaget till församlingslag.

3 §    En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Med församlingsangelägenheter avses frågor om

1.    främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation,

2.    anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnads­tillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam­lingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål samt beslut om begravningsvä­sendet i församlingen,

3.    anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler,

4.    anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,

5.    anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4,

6.    anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun, och underhåll av kyrkotomt,

7.    avlöningsförmåner för arbetstagare hos församhngen.

Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns.särskilda bestämmelser.

34

 

2.                                                                  Kyrkofondslag (mom. 9)   KU 1987/88:30

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet. ■ vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den motivering som ges i propositionen inte kan godtas. Sedan kyrkomötesreformen genomfördes 1983 har kyrkan en demokratiskt förankrad central ledning och en gentemot regeringen självständigare ställning. Redan 1983 års kyrkomöte anhöll hos regeringen om att kyrkomö­tet skulle få utse en majoritet av kyrkofondens styrelse inbegripet dess ordförande. Mot bakgrund av den stora betydelse kyrkofonden har för kyrkans verksamhet finner utskottet det rimligt att kyrkan själv ges ökat inflytande i styrelsen. Motion 1987/88:K25 yrkande 3 tillstyrks således.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9.             beträffande kyrkofondslag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K25 yrkande 3 och med avslag på proposition 1987/88:31 antar följande förslag till lydelse av 4 § förslag till kyrkofondslag.

4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter;

Tre av ledamöterna utses för tre år av regeringen.

Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för kyrkomötets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

3.     Allmän kyrkoavgift (mom. 10)

Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 17 börjar med "I sak" och slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag innebär att den allmänna kyrkoavgiften bestäms till 16 öre per skattekrona. Avgiften innebär ett åliggande för pastoraten. Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motion 1987/88:K27 yrkande 10 att den allmänna kyrkoavgiften med hänsyn till de ekonomiska förhållan­dena bör bestämmas till 17 öre per skattekrona.

Detta för en rättvis avvägning mellan allmän resp. särskild kyrkoavgift och därmed mellan skattestarka och svagare församlingar och pastorat. En förstärkt skatteutjämning är nödvändig för att garantera kyrklig verksamhet i alla delar av landet.

deb att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10.            beträffande allmän kyrkoavgift

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 10 och med avslag på proposition 1987/88:31 i motsvarande del antar följande lydelse av 10 § förslaget till kyrkofondslag:

10 §    Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.        35

Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 17 öre per skattekrona.

 

4.                                                                 Särskild kyrkoavgift (mom. 11)  KU 1987/88:30

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Under utskottets" och på s. 18 slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse: I motion 1987/88:K25 yrkande 4 föreslås att propositionens förslag till särskild kyrkoavgift avslås. De föreslagna avgifterna har utan tillräcklig analys av konsekvenser satts alldeles för högt. Regeringen uppdrog som framgått 1986 åt kyrkofondens styrelse att utreda vilka beräkningsgrunder som bör gälla för olika tillgångar. Enligt utskottet bör resultatet av denna utredning avvaktas innan ställning tas. Utskottet tillstyrker.motionsyrkandet och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande särskild kyrkoavgift

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 och motionerna 1986/87:K616 och 1987/88:K27 yrkande 11 bifaller motion 1987/ 88:K25 yrkande 4.

5.     Särskild kyrkoavgift (mom. 11)

Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1987/88:K27 anser utskottet att den föreslagna beräkningsgrunden för den särskilda kyrkoavgiften utgör ett dråpslag mot kyrkans egendomsförvaltning. I synnerhet gäller detta lands­bygdspastoraten som brandskattas. Regeringen bör därför ge kyrkofondens styrelse i uppdrag att inkomma med ny beräkning för den särskilda kyrkoavgiftens storlek där effekterna av höjd allmän kyrkoavgift beaktas. Reduktion av den särskilda kyrkoavgiften måste i första hand ske för pastoratens fastigheter. Utskottet tillstyrker därför, motionerna 1986/ 87:K616och 1987/88:K27. yrkande 11.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande särskild kyrkoavgift

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del och motion 1987/88:K25 yrkande 4 bifaller motionerna 1986/87:K616 och 1987/88:K27 yrkande 11.

6.     Allmänt utjämningsbidrag (mom. 12)

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motion K27 om behovet av fortsatt skatteutjämning till samtliga kyrkokommuner. Den förändrade kompetensen mellan församlingar och pastorat skall visserligen leda till att

36

 

pastoraten tar över den övervägande delen av kostnaderna men konsekven-     KU 1987/88:30 serna är inte klarlagda. Detta är olyckligt eftersom det ju är församlingarna som har den för kyrkan absolut viktigaste uppgiften, nämligen att främja gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12.         beträffande allmänt utjämningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 9 och med avslag på proposition 1987/88:31 antar följande lydelse av 13 § förslaget till kyrkofondslag.

13 § Pastorat, stiftssamfälligheter och församlingar som ej ingår i total ekonomisk samfällighet får ett allmänt utjämningsbidrag om skatteunderla­get understiger det skatteunderlag som motsvarar den garanterade skatte­kraften enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det enligt 14 § beräknade tillskottet av skatteunderlag och skattesatsen för bidragsåret.

7.     Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser (mom.
13)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet anser" och på s. 20 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion 1987/88:K25 anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta den i propositionen föreslagna ordningen. Många remissinstanser har ju också under beredningen framhållit att det finns risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att bli beroende av den kommunala stiftssamfälligheten. Därför anser utskottet att det finns behov av särskilda och oberoende kansliresurser för domkapitlet. Utskottet har ju dessutom föreslagit i motsats till propositionen att domka­pitlen skall behålla sin roll gentemot stiftets prästerskap vad gäller tjänstgö­ringsföreskrifter och disciplinansvar. Starka skäl talar således för att ett domkapitel skall ha egna kansliresurser.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13.      beträffande särskilda statsanslag för domkapitlets kansliresurser
att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del bifaller
motion 1987/88:K25 yrkande 2.

8.     Tillsättning av kyrkoherdetjänster (mom. 17)

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1987/88:K27 att det trots den föreslagna ändringen i tillsättningsförfarandet i prästanställningsla­gen bör införas en regel om att kyrkorådet får besluta att som ett led i ett

37

 

tillsättningsärende inhämta synpunkter från de röstberättigade i församling-     KU 1987/88:30 en. Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17.            beträffande tillsättning av kyrkoherdetjänster

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 7 och med avslag på proposition 1987/88:31 antar följande lydelse av 5 § prästanställningslagen:

5 §   Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd, om inte annat följer av 10 , eller 12 §.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnd får besluta att som ett led i tillsättning­en av tjänst som kyrkoherde skall inhämtas synpunkter från de röstberättiga­de i församlingen/församlingarna.

En tjänst som kyrkoherde söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till kyrkorådet eller tillsättnings­nämnden.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut. När ett beslut har vunnit laga kraft, skall stiftsstyrel­sen utfärda ett anställningsbevis för den som har fått tjänsten.

9. Tillsättning av komministertjänster (mom. 18)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c) och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pås. 23 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna 1987/88: K24 och K27 att det inte finns tillräckligt starka skäl för att skilja på tillvägagångssättet vid tillsättning av kyrkoherdar och komministrar. Tredjegångstillsättning av , komministrar bör enligt utskottets mening ankomma på domkapitlen. Utskottet tillstyrker motionsyrkandena och föreslår ändring i prästvalslagens , 9 §, vilket är i överensstämmelse med kyrkomötets beslut.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18.            beträffande tillsälttting av kotnmihistertjänster

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31,1 denna del och med bifall till motionerna 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga och 1987/88:K27 yrkande 8 antar följande lydelse av 9 § förslaget till prästanställningslagen:

9 §   Tjänster som komminister tillsättes på det sätt som enligt 5, 6 och 8 §§ gäller vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde.

38

 

10.                                                Stat-kyrka-frågan (mom. 33)     '       KU 1987/88:30

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Som känt" och på s. 31 slutar med "1987/88:K625" bort ha följande lydelse:

De band som fortfarande finns mellan kyrkan, staten och församlingarna har gett kyrkan en demokratisk förankring som positivt påverkat kunskapen om och intresset och förståelsen för de kyrkliga frågorna.

Utskottet anser att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas. Detta bör ske inom ramen för den sarnverkan som nu finns mellan kyrka och samhälle. Ett brytande av dessa band skulle utsätta kyrkan för stora påfrestningar och allvariigt kunna skada förutsätt­ningarna för religiös verksamhet bland breda folkgrupper i olika delar av vårt land, utan att några påtagliga fördelar skulle vinnas.

Risken skulle vara stor för att den nuvarande generösa och av allmänheten så uppskattade öppenheten skulle snävas in. Kyrkan skulle då inte bli en kyrka dit alla skulle vara välkomna och där alla kunde känna sig hemma utan en kyrka för ett mindretal. Folkkyrkokaraktären skulle därmed försvinna.

I riksdagen har under flera år folkpartiet och vänsterpartiet kommunister­na i motioner krävt att kyrka och stat definitivt skall skiljas åt. Socialdemo­kraterna har sedan länge haft samma uppfattning - även om man inte direkt i riksdagen hittills tagit initiativ för att omedelbart söka förverkliga denna uppfattning. Moderata samlingspartiet beslutade vid partiets senaste parti­stämma att kyrkan skall skiljas från staten.

En för hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor för den svenska folkkyrkan bör enligt vår bestämda mening inte få avgöras utan att medborgarna direkt tillfrågas om sin åsikt. Det bör skapas garantier för att så sker. Utskottet föreslår därför att riksdagen redan nu tar ett beslut om att inga grundläggande förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras utan att medborgarna i enfolkomröstning fått möjlighet att ta ställning.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 33. beträffande 5för-yra-/rflgan att riksdagen bifaller motion 1987/88:K611 och avslår,motionerna 1987/88:K601, 1987/88:K624 och 1987/88:K625,

11.    Stat-kyrka-frågan (mom. 33)

Börje Stensson och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Som känt" och på s. 31 slutar.med "1987/88:K625" bort ha följande lydelse:

Syftet med de beslut riksdagen sedan 1979 fattat rörande svenska kyrkans förhållande till staten har varit att öka svenska kyrkans frihet och allmänt förbättra dess möjligheter att fungera i samhället. Den uttalade avsikten har varit att inte genom de fattade besluten föregripa ett ställningstagande i principfrågan om relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

39

 

Det nuvarande systemet innebär dock alltjämt att riksdag och regering har KU 1987/88:30 ett avgörande inflytande över beslut som rör kyrkans organisation, ekono­miska ramar och tillsättande av andliga ledare. Enligt utskottets åsikt är denna ordning av principiella skäl inte godtagbar. Varje trossamfund bör stå fritt från staten. Utifrån denna principsyn är det angeläget att både staten och svenska kyrkan gör klart vilken avsikt man har méd svenska kyrkans relationer till staten för framtiden. Därför bör nu precisering ske av de reformer som återstår innan slutmålet är nått, dvs. att låta svenska kyrkan bli ett från staten fristående trossamfund.

Riksdagen bör nu hos regeringen begära att regeringen tar initiativ till överläggningar mellan staten och svenska kyrkan rörande de framtida relationerna. Syftet skall vara att ge svenska kyrkan en gentemot staten fri ställning.

Utskottet vill tillägga att oavsett hur det fortsatta reformarbetet genomförs måste svenska kyrkan garanteras goda möjligheter att också fortsättningsvis fungera som en öppen folkkyrka och kunna bedriva sin verksamhet över hela landet. Den kyrkliga egendomen bör förbli svenska kyrkans egen egendom. Svenska kyrkan måste garanteras en säker ekonomi. Genomförandet av reformen bör ske i den takt och på sådant sätt att svenska kyrkans egen åsikt om övergången respekteras.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1987/88:K601.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 33, beträffande stat-kyrka-frågan att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K601 och med avslag på motionerna 1987/88:K611, 1987/88:K624 och 1987/88:K625 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12, Stat-kyrka-frågan (mom. 33)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Mot denna" och slutar med "1987/88:K625" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1987/88:K625 att det finns tillräckligt underlag för att lösa relationen mellan kyrkan och staten. Några ytterligare utredningar behöver inte genomföras. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i frågan.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 33. beträffande stat-kyrka-frågan att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :K625 och med avslag på motionerna 1987/88:K601, 1987/88:K611 „ch 1987/88:K624 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40

 

Särskilt yttrande                                            ku 1987/88:30

Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:

Under mycket lång tid har folkpartiet verkat för att ge svenska kyrkan frihet i förhållande till staten. I flera år har vi föreslagit att samtal skall inledas mellan staten och svenska kyrkan om detta. Angelägenheten av att sådana samtal snarast inleds understryks av en växande opinion inom svenska kyrkan.

Vi har inte velat motsätta oss de förslag som utskottet nu framlägger för riksdagen men anser det principiellt felaktigt att staten skall fatta beslut som borde vara svenska kyrkans egen angelägenhet. Orimligheten i det nuvaran­de systemet understryker ytterligare vikten av att de ofrånkomliga samtalen mellan staten och svenska kyrkan inte ytteriigare försenas.

41

 

Kulturutskottets yttrande              Biiigfr

1987/88:4y

om ny organisation på lokal-och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. (prop. 1987/88:31)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1987/88 :K24-K27.

Utskottet begränsar sitt yttrande över propositionen och motionerna till de delar som rör förslagen om särskilt anslag till domkapitlens kansliresurser, om egendomsnämnder och om fördelning av prästtjänster.

Utskottet

Särskilda statsanslag till domkapitlens kansliresurser

Enligt 4 § i det i propositionen framlagda förslaget till domkapitelslag skall stiftssamfälligheten tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan per­sonal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Av 17 § förslaget till kyrkofondslag framgår att kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för bl.a. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskost­nader.

Som skäl för att ha ett gemensamt stiftskansli anför departementschefen följande (prop. s. 116-117).

Önskemål har länge förts fram om en möjlighet att skapa ett gemensamt stiftskansli såväl för de legala stiftsmyndigheterna, dvs. domkapitlet och stiftsnämnd, som för den omfattande frivilliga verksamhet i stiftstingets och stiftsrådets regi som bedrivs vid särskilda kanslier, vanligen benämnda stiftsbyråer, i de olika stiften. På flera håll har ansatser redan gjorts att lokalmässigt samordna verksamheten. I administrativt hänseende finns stora praktiska fördelar att vinna med att samordna kanslifunktionerna.

Inom ramen för den nya stiftsorganisation som här föreslås anser jag att stiftssamfälligheterna skall svara för det sammanhållna stiftskansliet. Samfäl­ligheten kommer ju själv att behöva en kansliorganisation som dels motsvarar de nuvarande stiftstingens icke obetydliga resurser i detta hänseende, dels kan fullgöra administrativa uppgifter i samband med de statliga förvaltningsuppgifter som överlämnas åt stiftsstyrelsen. En stor del

42

 

av dessa uppgifter sköts i dag av domkapitlens och stiftsnämndernas     KU 1987/88:30 personal. Domkapitlen behöver utöver den juridiskt utbildade sekreteraren i     . Bilaga 1 framtiden mycket begränsade resurser. Det är då naturligt att stiftssamfällig­heterna åläggs att tillhandahålla också den personal och de övriga kanslire­surser som domkapitlen behöver.

Kyrkomötet har inte haft någon erinran mot förslaget. Kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) har uttalat att det med tillfredsställelse noterat att möjligheter' nu öppnas att sammanföra kansliresurserna på stiftsplanet, varför nämnda utskott tillstyrker förslaget. Organisationsutskottet (KO 1987:3) har förkla-  , rat sig inte finna anledning motsätta sig den föreslagna konstruktionen av det nya stiftsbidraget.

I motion K25 (m) hemställs att riksdagen skall besluta att särskilda statsanslag anvisas domkapitlet för dess kostnader för personal och lokaler m.m. I motionen framhålls att det finns en risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att bli ekonomiskt beroende av den • kommunala stiftssamfälligheten. Särskilda statsanslag bör anvisas såväl till sekreteraruppgifterna som till domkapitlets del av kostnaderna för lokaler,-expenser och annat.

Kulturutskottet delar uppfattningen att det är värdefullt att kansliresurser­na på stiftsplanet kan samordnas. Vid redovisningen av de nya bestämmel­serna om stiftsbidrag framhålls i propositionen (s. 153) att vid kyrkofondens beslut om bidrag skall, förutom stiftsstyrelsens planer över resursbehovet, även föreligga underlag i form av domkapitlets beräkning av medelsbehovet för sin andel av kansliresurserna. Departementschefen anser i likhet med kyrkokommittén att dessa planer bör åtföljas av yttranden från svenska kyrkans centralstyrelse. Mot bakgrund häray anser utskottet att det saknas fog för sådana farhågor som uttalas i motionen.

Utskottet har på grund av det anförda inte något att erinra mot propositionens förslag om finansieringen av domkapitlets kansliresurser. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 2).

Egendomsnämnder

Enligt propositionens förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord skall i varje stiftssamfällighet finnas en egendomsnämnd. Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt lagen eller bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen (4 §). Egendomsnämnden skall bl.a. förvalta prästlönefondsfastighe­ter, domkyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen (7 §). När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upplåtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren för upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden (13 §). Egendomsnämnden tar således över stiftsnämndens och boställsnämndens nuvarande uppgifter aft bestämma arrendeviiiKor ayen för sådan jordbruks­egendom som nämnden inte förvaltar.

Förslaget i propositionen ansluter sig till kyrkokommitténs förslag att
egendomsnämnderna skall överta samtliga de uppgifter stäm enligt lageri        


 

(1970:939) och förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord     KU 1987/88:30 ankommer på de nuvarande stifts- och boställsnämnderna. I propositionen      Bilaga 1 framhålls att de nya egendomsnämnderna till skillnad från stiftsnämnderna är kommunala organ, vars ledamöter väljs av företrädare för samtliga stiftets kyrkliga kommuner. Enligt departementschefens mening går därför försla­get dem till mötes som efterlyst ett ökat lokalt inflytande över förvaltningen på stiftsplanet av den kyrkliga jorden samtidigt som förutsättningar skapas för en enhetlig och samtidigt kompetent behandling av arrendevillkor m.m. I fråga om samråd om arrendevillkor anför departementschefen följande (prop. s. 167).

Jag förutsätter att de förslag till arrendevillkor, som egendomsnämnden skall ta ställning till, utarbetas efter samråd med de kyrkliga arrendatorerna. Egendomsnämnden har att själv bestämma hur ett sådant samråd skall gå till. Sådan samverkan förekommer enligt vad jag inhämtat regelmässigt och i skiftande former bl.a. inom fastighetsförvaltningarna hos några kommuner och universitetet i Uppsala. Jag delar också den bedömning av det stora värdet av ett organiserat samråd mellan jordförvaltare och arrendatorer, som uttrycks i en skrivelse i frågan från Sveriges jordbruksarrendatorers förbund. Ett sådant organiserat samråd kommer lättare till stånd i egendomsnämn­dens än i de enskilda församlingarnas eller pastoratens regi.

Kyrkomötet har i sitt yttrande inte haft något att erinra mot förslaget att stiftsnämnderna ersätts med egendomsnämnder.

I sitt av kyrkomötet godtagna betänkande (KL 1987:5) avstyrkte kyrko­lagsutskottet en motion med förslag att boställsnämnderna skulle behållas i den nya organisationen och anförde därvid följande.

Frågan om att avskaffa boställsnämnderna behandlades av 1986 års kyrko­möte med anledning av regeringens skrivelse 1986:3. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att avskaffa nämnderna. Kyrkomötet följde utskottet. I sitt betänkande (KL 1986:1) med anledning av regeringens förslag framhöll utskottet att omfattningen av det kyrkliga jordinnehavet växlar starkt mellan de olika stiften, liksom behovet av lokalkännedom och jordbruksexpertis. Utskottet framhöll vidare att det borde ankomma på stiftsnämnderna själva att bedöma vilket behov av biträde som kan föreligga i det egna stiftet och att stiftsnämnderna bäst kunde avgöra i vilken form ett sådant behov lämpligen kan tillgodoses. Enligt utskottets mening gäller de synpunkter som utskottet framförde föregående år på stiftsnämnderna även egendomsnämnderna. Det får vidare anses ligga i sakens natur att de nya egendomsnämnderna genom arvodering och delegation tar tillvara den sakkunskap som redan finns i stiftet, inte minst hos de nuvarande boställsnämndsordförandena, när nämnden tar över ansvaret för den kyrkliga jorden. Behovet av kännedom om de lokala förhållandena kan vidare tillgodoses genom att stiftsfullmäktige väljer ledamöter i nämnden från olika delar av stiftet.

I en fempartimotion, K26, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om val av ledamöter i egendomsnämnden
samt att riksdagen ger stiftsfullmäktige rätt att inrätta lokala egendomsnämn­
der i enlighet med vad som framförts i motionen. I motionen framhålls att
ledamöterna i de statliga stiftsnämnderna skall ha insikt i jordbruk eller
skogsbruk eller eljest vara förfarna i allmänna värv medan motsvarande
kompetenskrav inte kan läggas på ledamöterna i en kyrkokommunal nämnd.     44

 

Med hänsyn till vikten av att sådan kompetens finns representerad i de nya KU 1987/88:30 egendomsnämnderna anser motionärerna att riksdagen bör uttala sig för att Bilaga 1 behovet av sådan kunskap skall beaktas vid val av ledamöter till egendoms­nämnder. Enligt motionärernas mening bör den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna tas till vara genom en i förhällande till propositionen utvidgad organisation. I motionen föreslås därför att stiftsfullmäktige under egendomsnämnderna får inrätta lokala egendomsnämnder med uppgift att efter delegation från egendomsnämnden bestämma arrendeavgift samt övriga avtalsvillkor, alt upprätta förslag till arrendeavtal samt alt planera och föreslå investeringar och lämpliga rationaliseringsåtgärder m.m. I den mån enighet inte kan uppnås mellan arrendator och lokal egendomsnämnd eller reservation föreligger inom den lokala egendomsnämnden skall ärendet återgå till egendomsnämnden. I lagtekniskt hänseende hänvisas i motionen till lokala organ på det primärkommunala området.

Kulturutskottet behandlade förra året frågan om avskaffande av boställs­nämnderna (KrU 1986/87:8). Enligt ett i proposition 1986/87:13 framlagt förslag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skulle boställsnämndernas förvaltningsuppgifter övertas av den som förvaltar den kyrkliga jorden. Med anledning av motioner rörande boställsnämndernas avskaffande fann utskottet att det inte fanns skäl att föregripa den allsidiga prövning av organisationen som riksdagen borde göra med anledning av den kommande propositionen om ny organisation på det lokala och regionala planet inom svenska kyrkan. Utskottet avstyrkte därför regeringens förslag om avskaffande av boställsnämnderna. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1986/87:113).

Utskottet godtar i princip det i propositionen framlagda förslaget om förvaltning av kyrklig jord genom de föreslagna egendomsnämnderna. Dessa är kommunala organ och deras ledamöter skall utses av stiftsfullmäktige. Det skulle strida mot kommunalrättsliga principer att föreskriva eller rekommen­dera särskilda valbarhetskriterier för ledamöter i kommunala nämnder även om det gäller specialreglerad verksamhet. Utskottet anser sig därför inte böra tillmötesgå motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig om kompetensen hos egendomsnämndernas ledamöter. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 1).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med erforder­lig lokalkunskap vid bestämmande av villkor för jordbruksarrende. Likale­des i överensstämmelse med vad motionärerna anfört bör därför möjligheter skapas för att tillgodose detta önskemål. Om så kan ske, skapas större garantier för att rättvisa och enhetliga regler tillämpas vid bestämmande av arrendevillkor.

De i motionen föreslagna lokala organen skiljer sig enligt utskottets
mening från sådana lokala kommunala organ som regleras genom bestäm­
melserna i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna. I
sistnämnda fall rör det sig om kommunala organ med självständig beslutan­
derätt enligt samma regler som gäller för kommunala nämnder vars
verksamhet regleras direkt av kommunallagen. Som framgår av motionen
skall de föreslagna lokala organen under egendomsnämnderna inte ha                    r

 

samma självständiga ställning. Enligt utskottets mening innebär motionärer- KU 1987/88:30 nas förslag snarare ett delegationsförfarande äri inrättande av självständiga Bilaga 1 kommunala organ. Utskottet vill därför erinra om att propositionens förslag till lag om förvaltning av kyrklig jord ger möjlighet för stiftsfullmäktige att delegera beslutanderätten i fråga om upplåtelse av jordbruksarrende och fastställande av arrendevillkor (jämför 6 § propositionens förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord samt 7 kap. 17 § och 9 kap. 7 § propositionens ■ förslag till församlingslag). Utskottet vill här skjuta in att skäl talar för att hänvisningen i 6 § lag om förvaltning av kyrklig jord i här aktuellt hänseende bör förtydligas. En sådan prövning bör ankomrna på konstitutionsutskottet. Kulturutskottet får vidare framhålla följande. Enligt 5 § förslaget till lag om förvaltningen av kyrklig jord skalMedamöter och suppleanter i egen­domsnämnderna väljas av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Det finns således inga föreskrifter om högsta antal ledamöter. Det är därför fullt möjligt för stiftsfullmäktige att välja så stort antal ledamöter att egendoms­nämnderna rymmer lokalkunskap;över hela stiftet. Nämnden kan sedan delegera till utskott bestående av ledamöter i nämnden att besluta i ärenden rörande jordbruksarrende. Med en sådan ordning öppnas möjligheter till erforderlig lokalkunskap hos de organ som skall besluta i sådana frågor. Syftet med motionärernas önskemål om delegering till lokala organ kan härigenom tillgodoses. Någon saklig ändring av förslaget till lag om förvaltningen av kyrklig jord erfordras därför enligt utskottets mening inte.

Prästtjänsternas fördelning

Ett riksdagsbeslut från 1957 (prop. 1957:153, SU 1957:175, rskr. 1957:388) reglerar nuvarande ordning för tilldelning av prästtjänster i pastoraten. På grundval av det riksdagsbeslutet genomfördes också pastoratsregleringen 1962. Kriterierna för tilldelning av prästtjänster är folkmängd, areal och tätortsgrad. En närmare redovisning av bestämmelserna finns i KrU 1985/86:5.

Under förberedelsearbetet till propositionen har frågorna om prästtjäns­ternas fördelning varit föremål för ingående överväganden. Utskottet hänvisar i första hand till kyrkokommitténs betänkanden (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan och (SOU 1986:17 och 18) Framtid i samverkan samt till utskottsbetänkanden vid 1985 och 1987 års kyrkomöten (KO 1985:10 och KL 1987:5).

Enligt propositionens förslag till' prästanställningslag skall i huvudsak följande gälla.

Regeringen fastställer hur många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade i riket. Svenska kyrkans centralstyrelse skall årligen besluta hur många prästtjänster som får finnas inrättade i varje stift. Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas av regeringen. Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och,kontraktsadjunkt prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

46

 

Kyrkomötet har godtagit de i propositionen föreslagna reglerna för      KU 1987/88:30
fördelning av prästtjänster (KL 1987:5).                         '      Bilagal

I motion 1987/88:K27 (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om prästtjänsternas fördel-, ning. I motionen framhålls att nuvarande antal prästtjänster i stiften skall vara utgångspunkten för den nya tjänsteorganisationen och att det är viktigt att svenska kyrkans centralstyrelse inte frångår de grundläggande målsätt­ningar som legat bakom kyrkomötets godtagande av principen och de principer som hittills gällt för den s.k. ortsindelningen.

Kulturutskottet konstaterar att propositionens förslag innebär att nuva­rande antal prästtjänster i riket skall vara utgångspunkt för den nya tjänsteorganisationen och att den nya beslutsordningen innebär ökad frihet för kyrkan att bestämma över sina angelägenheter. Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen valda lösningen men vill framhålla följande.

Ett genomförande av propositionens förslag innebär att tidigare fattade
beslut angående ortsindelning vid fördelning av prästtjänster kommer aft
sakna formell betydelse. Bakom dessa beslut ligger en strävan att åstadkom­
ma en jämn fördelning av prästtjänsterna mellan olika delar av riket och
mellan tätort och landsbygd. Härigenom skulle i görligaste mån hela
befolkningen få lika möjlighet att komma i åtnjutande av kyrkans verksam­
het. Utskottet anser att denna målsättning bör bestå även i framtiden.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att hittills gällande principer för
ortsindelning även i framtiden tillmäts betydelse vid fördelning av prästtjäns­
ter mellan och inom stiften. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i
viss utsträckning syftet med motionen i denna del (yrkande 6).   ' ■

Stockholm den 17 februari 1988 På kulturutskottets vägnar Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rön­nung (s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Kari Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).

47

 

Avvikandemeningar           _                           KU 1987/88:30

Bilaga 1

1 .Särskilda statsanslag till domkapitlens kansliresurser

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Kulturutskottet delar" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha följande lydelse:

Ett flertal remissinstanser har reagerat mot förslaget att stiftssamfällighe­ten skall tillhandahålla de kansliresurser som behövs för domkapitlet och att detta således inte får någon egen personal anställd. Remissinstanserna har framhållit att det finns en risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att bli ekonomiskt beroende av den kommunala stiftssamfällighe­ten. En konsekvens kan bli att besparingar i första hand går ut över den del av kansliet som betjänar domkapitlet. För att motverka en sådan utveckling bör särskilda statsanslag anvisas såväl till sekreteraruppgifterna som till domka­pitlets del av kostnaderna för lokaler, expenser och annat.Utskottet menar att det finns fog för remissinstansernas oro. Av såväl principiella som praktiska skäl bör domkapitlet inte vara beroende av ett kommunalt organ för att kunna utföra ålagda arbetsuppgifter. Utskottet anser därför att motion K25 i här aktuell del (yrkande 2) bör tillstyrkas.

2.     Egendomsnämnder

Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet godtar" och på s. 5 slutar med "mening inte" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig inte böra motsätta sig förslaget i propositionen att egendomsnämnder skall inrättas.

Liksom vad nu gäller i fråga om kompetenskrav för ledamöterna i stiftsnämnderna bör ledamöterna i egendomsnämnder ha insikt i jordbruk eller skogsbruk eller eljest vara förfarna i allmänna värv. Utskottet tillstyrker därför motion K26 i motsvarande del.

Även då det gäller förslaget i motionen om inrättande av lokala egendoms­nämnder ansluter sig utskottet till motionärernas bedömningar. Det av dem framlagda förslaget om sådana nämnder synes vara väl ägnat att tillgodose önskemålet om att den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna skall tas till var. Detta gäller både lokalkännedom och expertkunskap på jordbruksområdet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det är viktigt att man vid ställningstagandet till frågor som rör inrättandet av lokala nämnder tar hänsyn till de vitt skilda förhållanden som finns i olika stift.

Det får ankomma på konstitutionsutskottet att utforma erforderlig lagtext för ett genomförande av motionärernas förslag.

3.     Prästtjänsternas fördelning

j Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 6 börjar med "Ett genomförande" och slutar med

(yrkande 6)" bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av propositionens förslag innebär att tidigare fattade            48

 

beslut angående ortsindelning vid fördelning av prästtjänster kommer att KU 1987/88:30 sakna formell betydelse. Riksdagsbeslutet 1957 innebar att en omgruppering Bilaga 1 av prästtjänsterna skulle ske. Det angavs att riktpunkten härvid borde vara en såvitt möjligt jämn fördelning av de tillgängliga prästerliga arbetskrafter­na i förhållande till arbetets omfattning och art, vilket också torde vara ett anspråk sammanfallande med hela svenska kyrkans intresse och därmed ett givet riksintresse. Hela befolkningen borde i görlig mån äga lika möjlighet till prästerlig betjäning oberoende av om den tillhörde tätort eller landsbygd, rikets södra eller dess norra delar (prop. 1957:153 s. 9-10). Kulturutskottet anser att den målsättning för prästtjänsternas fördelning som sålunda angavs år 1957 bör bestå även i framtiden. Detta ställningstagande innebär att syftet med motionen i denna del (yrkande 6) tillgodoses.

49 4 Riksdagen 1987/88. 4saml. Nr30

I proposition 1987/88:31 framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att punkterna 9, 10 och 12 övergångsbestämmel­serna till regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall ytt­rande av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.

KU 1987/88:30 Bilaga 2

 

Grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyr­kan och om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket med­delas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riks­dagen efter yttrande av kyrkomö­tet. Detsamma gäller grundläggan­de föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som inne­bär ändring av det ändamål för vil­ket den kyrkliga egendomen är av­sedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.

I fråga om ändring eller upphävand styckena gäller vad som är föreskrivet

Grundläggande föreskrifter om prästtjänster i svenska kyrkan och om biskopar och domkapitel samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket med­delas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riks­dagen efter yttrande av kyrkomö­tet. Detsamma gäller grundläggan­de föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som inne­bär ändring av det ändamål för vil­ket den kyrkliga egendomen är av­sedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.

e av lag som avses i första-tredje om stiftande av sådan lag.

 

10. Kyrkomötet får med stöd av genom kyrklig kungörelse meddela

svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska     kyrkans     sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter,

central verksamhet för evangeli­sation, mission och övrigt utlands­arbete samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.

' Regeringsformen omtryckt 1985:866.

föreskrifter i lagen om svenska kyrkan föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära, del kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans böcker,

svenska     kyrkans     sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter.

central verksamhet för evangeli­sation, mission och övrigt utlands­arbete samt diakoni.

50

 

Nuvarande hdelsi

Bemyndigar riksdagen kyrkomö­tet att meddela föreskrifter, i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrk­lig kungörelse överlåter åt myndig­heter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga hand­lingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt stiftsmyndigheter, kyrkliga kom­muner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att med­dela bestämmelser.

Föreslagen lydelse

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomö­tet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrk­lig kungörelse överlåter åt myndig­heter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. 1 fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga hand­lingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt domkapitel, kyrkliga kommuner el­ler kyrkokömmunala förvaltnings­myndigheter att meddela bestäm­melser.

KU 1987/88:30 Bilaga 2

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyr­kans religionsvård eller religionsun­dervisning, utövning av prästämbe­tet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyr­kans religionsvård eller religionsun­dervisning,, (/fövö;ic/e av prästäm­betet eller prästtjänster, befordran, ämbetsansvar eller ijänsieansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

51

 

2 Förslag till                                                                KU 1987/88:30

Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 12-18 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§' Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följan­de ämnen:

1.   svenska kyrkans lära,                 I. svenska kyrkans lära,

2.   svenska kyrkans böcker,              2. det kyrkliga ämbetet,

3.  svenska kyrkans sakrament,  3. svenska kyrkans böcker,
gudstjänst och övriga handlingar,

4.    kollekter,                                 4.  svenska kyrkans sakrament,

gudstjänst och övriga handlingar,

5. central verksamhet för evange-    5. kollekter,
lisation, mission och övrigt utlands­
arbete samt diakoni,

6.  kyrkomötets arbetssätt samt 6. central verksamhet för evange-
verksamheten hos myndigheter un- lisation, mission och övrigt utlands-
der kyrkomötet.                                    arbete samt diakoni,

7. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter un­der kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakra­ment, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Föreslagen lydelse

12    § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom riket, av domkapit­let i Uppsala stift.

13    § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har blivit avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från prästämbetet eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras obehörig att utöva detta. Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avse­värd mån skadat det anseende en präst bör ha.

14    § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts diciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva prästämbetet för viss tid,

' Senaste lydelse 1985:868.                                                                                  52

 

Föreslagen lydelse                                                                         KU 1987/88:30

Bilaga 3 som inte överstiger ett år, om han i anslutning till domen eller beslutet på grund av sin .finnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet. Under tiden får han inte utöva sin tjänst. Detsamma gäller för den präst som innehar eller uppehåller en prästtjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha begått brott.

En präst kan även förklaras obehörig att utöva prästämbetet under den tid då han är avstängd från sin anställning som präst.

15    § En präst som har övergett svenska kyrkans lära skall skiljas från prästämbetet. Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas från ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.

16    § Frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller för viss tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet prövas enligt följande:

Innehavare                                  Prövas av

1.    biskopar                                      ansvarsnämnden för biskopar

2.    andra präster än biskopar

a)    präster som är kyrkobokförda
i Sverige

-      präster som är anställda i ett      domkapitlet i det stift där prästen stift         har sin anställning

-      präster som tjänstgör i svensk   domkapitlet i Uppsala stift församling i utlandet

-      präster som är anställda inom     domkapitlet i Uppsala stift Svenska   kyrkans   stiftelse   för

rikskyrklig verksamhet eller 'av styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

-      övriga präster                           domkapitlet i det stift där prästen

är kyrkobokförd

b)    präster som inte är kyrkobok-   domkapitlet i Uppsala stift
förda i Sverige

17 § Domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut i ärenden
enligt 16 § gäller omedelbart.

Besluten får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämn­dens beslut får inte överklagas.

18 § Domkapitlen skall se till att den för svenska kyrkan gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Domkapitlen
skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet
förvaltar detta och efterlever sina avgivna' vigningslöften.

Ytterligare föreskrifter om domkapitlen och deras uppgifter finns i lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

I propositionen har ordet på grund av korrekturfel felaktigt skrivits "angivna".    53

 

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 47 och 48 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet' skall ha följande lydelse.

KU 1987/88:30 Bilaga 4

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

47 §

Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra inom kyrkomötet valda ledamöter. Ordföranden väljs särskilt.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om . ordföranden gäller också ersätta­ren. För övriga ledamöter skall inom kyrkomötet utses lika många ersättare.

48

Besvärsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande, som skall vara eller ha varit ordina­rie domare, och fyra övriga leda­möter. Ordföranden och vice ordfö­randen väljs särskilt. För de övriga ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som är medlem av svenska kyrkan och är myndig får vara ledamot eller ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.

Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överiäggning till-lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Om dét framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning till-lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröst­ning i brottmål skall dock tillämpas i frågor om alt skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet.

Denna lag träder i kraft den I Juli 1989.

' Lagen omtryckt 1985:892. Senaste lydelse 1987:1130.

I

54

 

4 Förslag till                                                                KU 1987/88:30

Domkapitelslag

Härigenom föreskrivs följande.                            '

Regeringens förslag                       Utskottets förslag

Domkapitlet och dess uppgifter

1 §    I varje stift skall det finnas ett domkapitel.

Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan eller annan författning ankommer på det.

Ledamöter och suppleanter

2 §    Domkapitlet består av följande ledamöter:

1.  biskopen som ordförande,

2.  domprosten eller, där det inte finns någon domprost, en av regeringen för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordförande,

3.  en präst vald av stiftets präster,                            ,

4.  tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid handläggning av de ärenden Vid handläggning av de ärenden
om det kyrkliga ämbetet som enligt som enligt 16 § lagen (1982:942) om
16 § lagen (1982:942) om svenska svenskakyrkan och 42 § förstastyck-
kyrkan ankommer på domkapitlet, et prästanställningslagen (1988:100)
skall dess sekreterare ingå som le- ankommer på domkapitlet, skall
damot.                              dess sekreterare ingå som ledamot.

Sekreteraren

3 §    För domkapitiet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen för­ordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.

Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av svenska kyrkan och har avlagt Juris kandidatexamen eller Juristexamen.

Personal och lokaler m. m.

4 § Stiftssamfälligheten skall tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det söm i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Valbarhet

5 §   Valbar till prästledamot eller suppleant för denne är den som innehar en anställning som präst inom stiftet.

Valbar till lekmannaledamot eller suppleant för denne är den som är kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

55

 

Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans upp-     KU 1987/88:30
drag genast.                                                                                  Bilg 5

Valet av prästledamot och suppleant för denne

Rösträtt vid valet

6 §    Rösträtt vid val av prästledamot och suppleant för denne har den

präst som innehar en anställning som präst inom stiftet och som är behörig att utöva prästämbetet.

Valperiodens längd m.m.

I  § Valet av prästledamoten och dennes suppleant gäller för en tid av sex
år räknat från och med den 1 Januari året efter det år valet har skett. Valet
sker vid möte med stiftets präster inför biskopen som valförrättare. Kan
inte möte med stiftets präster sammankallas före en valperiods utgång, får
valet förrättas på det sätt som anges i ändra stycket.

Om ledamoten eller suppleanten avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den återstående tiden. Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valförrättare.

Kungörelse om valet

8 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet. Kungörelsen om
beslutet skall i god tid före valet tillställas de röstberättigade genom kon­
traktsprostarna.

Förfarandet vid valet

9 § Valet sker med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgörs utgången av
valet genom lottning.

10        § Röstberättigad som är förhindrad att personligen närvara vid valet
får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert. Kuverten skall
förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om
innehållet. Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten
skall läggas i olika kuvert.

De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut, utan att läsas, och blandas med de valsedlar som lämnats personligen vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.

II  § Protokoll skall föras över valet. I detta anges vilka röstberättigade
som lämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som sänt in
sina valsedlar. Protokollet justeras samt skrivs under av valförrättaren och
minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapit­
let.

Röstsainmanräkning

12 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför­rättaren valets utgång efter det att rösterna har räknats samman. Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rösterna på den dag som angetts i kungörelsen om valet och tillkännage valets utgång genom anslag. Genom tillkännagivandet är valet avslutat.

56

 

Förvaring av valhandlingar                                                            KU 1987/88:30

13 §    Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt     Bilaga 5 till dess att valet har vunnit laga kraft.

Valet av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa

Tidpunkt för valet

14 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter sin valperiods början förrätta val av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

Om en ledamot eller suppleant avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den återstående tiden.

Förfarandet vid valet

15        §    Valet skall ske på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även

bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

16        §    Sedan protokollet över valet harjusterats skall det omedelbart sän­
das till domkapitlet.

Hur man överklagar valen

17        § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos
kammarrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet
inom tio dagar efter det att valet avslutades.

Domkapitlet skall infordra valförrättarens förklaring över överklagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammarrätten. Be­stämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Kammarrätten prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.

Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för suppleant.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen gäller inte beslut som avses i denna paragraf.

18        S Val av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa får överklagas
enligt 13 kap. församlingslagen (1988:000).

Förhinder för biskopen

19        § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskops­
tjänsten är ledig fär domkapitlet

1.   utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,

2.  besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får lämna över till annan,

3.  anlita annan biskop för prästvigning och de övriga ämbetsuppgifter som måste fullgöras av biskop.

57

 

Hovkonsistoriet                                                              KU 1987/88:30

20      §    1 Stockholm skall det finnas ett hovkonsistorium. Detta skall ha      Bilaga 5
samma befogenheter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen

har mot församlingarna.

21      §    Hovkonsistoriet består av följande ledamöter:

1.    överhovpredikanten som ordförande,

2.    de ordinarie hovpredikanterna,

3.    två lekmän utsedda av konungen efter förslag av hovförsamlingens kyrkostämma.

För lekmannaledamöterna skall på samma sätt utses lika många sup­pleanter.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1989.

2.  Genom lagen upphävs

Kungl. MaJ:ts instruktion den 28 Juni 1681, varefter dess consistorium aulicum vid de där förefallande ärender skall hava sig att rätta, samt lagen (1936:567) om domkapitel.

3.   Uppdraget för prästledamöter och suppleanter för dessa som har utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till och med utgången av sjätte året efter valet.

4.   Uppdraget för lekmannaledamöter och suppleanter för dessa som har utsetts enligt äldre bestämmelser upphör när stiftsfullmäktige har valt lekmannaledamöter och suppleanter enligt de nya bestämmelserna och valet har vunnit laga kraft.

58

 

5 Förslag till                                                                KU 1987/88:30

Kyrkofondslag

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag                      Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1  §   Genom kyrkofonden skall kostnader för svenska kyrkans verksamhet fördelas enligt bestämmelserna i denna lag.

2  §   Vad som i denna lag sägs om pastorat skall tillämpas på

 

1.    territoriella pastorat,

2.    pastoratssamfälligheter,

3.    flerpastoratssamfälligheter.

Regeringen får förordna att lagen skall tillämpas också på icke-territo-riella pastorat.

3 §    I lagen avses med

bidragsår det år under vilket bidrag betalas ut enligt 13- 18 §§,

skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämnds beslut om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, minskat med det antal skattekronor som har påförts andra skattskyldiga än sådana som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

skattekraft skatteunderlaget per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

medelskattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret.

Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31 de­cember året före bidragsåret.

Kyrkofondens styrelse och förvaltning

4 §    För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna utses för tre år av rege­ringen.

Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för kyrkomö­tets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma säU som ledamöterna.

5 §    Regeringen får meddela föreskrifter om förvaltningen av kyrkofon­
den.

Hur kyrkofonden tillförs medel

6 §   Till kyrkofonden betalas

1.  allmän och särskild kyrkoavgift enligt 1()-12 §§,

2.  statsbidrag som beviljas för ändamålet.

Till kyrkofonden skall även föras avkastning och ersättning från fondens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande.

7 §   Om det behövs får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som
regeringen bestämmer.

59

Hur kyrkofondens medel används                                                 KU 1987/88; 30

8 §    Ur kyrkofonden betalas                                                        Bilaga 6

1.  allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13-16 §§,

2.  stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17-18 §§,

3.  kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och sådana präster som är anställda i de svenska utlandsförsamlingarna,

4.  kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präs­ter enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5.  kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens bestämmande,

6.  kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och sup­pleanter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande,

7.  förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för ärke­
biskopsämbetet och departement eller myndigheter där kyrkliga frågor
handläggs,

8.   kostnader för verksamhet, som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, enligt regeringens bestämmande,

9.   andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämman­de,

10.    kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt­
ning i övrigt.

9 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för åtgärder som syftar till att rationa­
lisera driften av löneboställen eller prästlönefondsfastigheter. Lån fär ock­
så lämnas för förvärv av Jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlö-
nefondsfastighet. om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga
jordinnehavet i stiftet.

Lån får också lämnas om ett löneboställe eller en prästlönefondsfastig-het skall belastas med kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen (1973: 1149) eller vattenlagen (1983: 291).

Regeringen får meddela föreskrifter om lån ur kyrkofonden.

Kyrkoavgifter

Allmän kyrkoavgift

10  § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.

11  § Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften enligt 10 S skall det antal skattekronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av svenska kyrkan minskas med 70 procent.

Särskild kyrkoavgift

12 § Pastorat som har lönetillgängar skall varje år också betala särskild
kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är löneboställen
och prästlönefonder samt andelur i präsllönejordsfonder och prästlöne­
fondsfastigheter.

Särskild kyrkoavgift beräknas

1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
till två procent av taxeringsvärdet,                                                                       (,q

 

2.   för aktier och andelar i aktiefonder till två procent av marknadsvar-     KU 1987/88:30 det.        Bilaga 6

3.   för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta procent av marknadsvärdet,

4.   för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella värdet.

Till den del taxeringsvärdet enligt andra stycket I består av skogs­bruksvärde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till sex procent av skogsbruksvärdet.

Underlaget för avgiften bestäms med hänsyn till förhållandena den 31 december året före det år som närmast föregår bidragsåret.

För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften beräknas i proportion till andelstalet.

LItjämningsbidrag

Allmänt utjämningsbidrag

13  § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får ett allmänt utjämnings-bidrag om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det enligt 14 § beräknade tillskottet av skatte-underiagoch skattesatsen för bidragsåret.

14  § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun­derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 15 § och skatte­underlaget.

För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra summan av de tillskott som utgår eller skulle ha utgått till de i samfällighe­ten ingående pastoraten enligt första stycket.

Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmaste hela tusental skat­tekronor, varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.

15        § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti följande
skattekraft i procent av medelskattekraften.

Pastoraten och sliflssamfällighelerna i

Garanterad skattekraft

Stockholms län

98

Uppsala län

95

Södermanlands län

95

Östergötlands län

95

Jönköpings län

95

Kronobergs län

95

Kalmar län utom Mörbylänga och

 

Borgholms.kommuner

95

Mörbylånga och Borgholms kommuner

98

Gotlands län

104

Blekinge län

9-5

Kristianstads län

9.5

Malmöhus län

95

Hallands län

95

Göteborgs och Bohus län

95

Älvsborgs län

.    95

Skaraborgs län

95

Värmlands län

95

61

 

Pastoraten och stiftssamfälligheterna i

Garanterad skattekraft

KU 1987/88:30

Örebro län

95

Bilaga 6

Västmanlands län

95

 

Kopparbergs län

98

 

Gävleborgs län

98

 

Västernorrlands län

101

 

Jämtlands län

104

 

Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele,

 

 

Storumans, Vilhelmina och Åsele

 

 

kommuner

107

 

Dorotea, Sorsele, Storumans, Vilhelmina

 

 

och Åsele kommuner

110

 

Norrbottens län:

 

 

Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå

 

 

och Älvsbyns kommuner

107

 

Arvidsjaurs kommun

110

 

Aijeplogs kommun

113

 

Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala,

 

 

Överkalix och Övertomeå kommuner

116

 

Extra utjämningsbidrag

16 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter
extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Övriga bidrag

Stiftsbidrag                                                                         ■              ,

17 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen med­
delar bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för
betalning av följande kostnader:

1.  domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltnings­kostnader,

2.  lönekostnader för sekreterare till biskopen,

3.  lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunk­ter, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,

4.  arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för dessa,

5.  kostnader i samband med möte med stiftets präster,

6.  kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen
skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.

Kyrkobyggnadsbidrag

18 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnads­
krävande underhåll och restaurering av församlingskyrka enligt föreskrif­
ter som regeringen meddelar.

Övriga bestämmelser

Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring

19 S När ett beviljat bidrag behöver uppdelas på flera mottagare till följd
av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets

fördelning.                                                                                                              62

 

Inskränkning av utjämningsbidrag                                                 yJÖ 1987/88:30

20 §    Kyrkofondens styrelse fär bestämma att ett beviljat utjämningsbi-     Bilaga 6
drag skall sättas ner eller upphöra att utgå, om utbetalningen av bidraget

kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt under en nivå som fastställs av regeringen. Nivån får inte med mer än 20 öre överstiga medelutdebiteringen av församlingsskatt i riket.

Hur lillskoti av skatteunderlag samt ullman och särskild kyrkoavgift fastställs

21 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av
skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.
Styrelsen skall meddela dessa uppgifter senast den 25 Januari bidragsåret.

Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pastoraten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skatteun­derlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2.  Genom lagen upphävs lagen (1970: 940) om kyrkliga kostnader.

3.  Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

4.  Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om att ur kyrko­fonden skall betalas kostnader för avlöningsförmåner till stifts-, kontrakts-och pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherden för samer samt för prosttillägg och vissa bidrag till andlig vård vid sjukvårdsinrättningar gäller till utgången av juni 1989.

5.  Vid bestämmande av stiftsbidrag enligt 17 § skall till utgången av juni 1991 med pastorsadjunkt också förstås pastoratsadjunkt. .

6.  Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om förvaltnings­kostnader för domkapitel, stiftsnämnd och boställsnämnd gäller till utgång­en av juni 1989.

7.  Till stiftssamfälligheter lämnas inga allmänna eller extra utjämnings­bidrag för år 1989.

8.  Kyrkofondens styrelse skall senast den 10 september 1988 meddela pastoraten de preliminära uppgifter som anges i 21 § till ledning för del kyrkokommunala arbetet med 1989 års budget.

9. Utan hinder av bestämmelserna i 12 § första och andra styckena och

21 § skall i fråga om sådan särskild kyrkoavgift som beräknas på skogs­bruksvärdet gälla följande. Intill ut­gången av juni 1989 skall avgiften för pastoratens räkning betalas av stifts­nämnden från avkastningen av den skog som nämnden förvaltar åt pas­toraten. För tiden därefter och intill utgången av år 1991 skall motsvaran­de gälla egendomsnämnden.

63

 

Regeringens förslag                    Utskottets förslag                      KU 1987/88:30

Bilaga 6

Avgiften skall beräknas på det sammanlagda skogsbruksvärdet av pastoratens skogar i stiftet.

Avgiften för åren 1989 och 1990 får inte överstiga 80 procent av överskot­tet från stiftsnämndens förvaltning av pastoratens skogar under det räken­skapsår som avslutas den 30 juni 1988 respektive 1989. Överskottet beräk­nas efter avdrag för kostnaderna för skogsvårdsavgiften.

Avgiften för år 1991 får inte över­stiga 80 procent av det sammanlagda överskottet från egendomsnämndens förvaltning av pastoratens skogar un­der de räkenskapsår som avslutas den 31 december 1989 och 1990. Över­skottet beräknas efter avdrag för kostnaderna för skogsvårdsavgiften.

Kyrkofondens styrelse skall fast­ställa den särskilda kyrkoavgiften som beräknas på skogsbruksvärdet av pastoratens lönetillgångar för åren 1989 och 1990 senast den 15 oktober 1988 respektive 1989. För år 1991 skall avgiften fastställas senast den 15 april 1991.

10. Utan hinder av bestämmelser­na i 13 § får kyrkofondens styrebe besluta att längst äll utgången av år 1991 allmänt utjämningsbidrag skall utgå också till någon annan kyrklig kommun än som avses i 2 §. Därvid skall vad som i 13-15 och 19-21 §§ sägs om pastorat avse sådan kyrklig kommun.

64

 

6 Förslag till                                                                 KU 1987/88:30

Lag om förvaltningen av kyrklig jord                               'aga

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag                Utskottets förslag

Definitioner m. m.

1 §    Kyrklig Jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis­
ter i visst pastorat (löneboställe),

2.  där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister (prästgård),

3.  vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam­lingskyrkasfastighet),

4.  som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),

5.  vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),

6.  vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fastig­het), eller

7.  där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).

Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna löneboställe.

Vid tillämpning av 21 och 23 §§ skall även sådan fast egendom på vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.

2  § Bestämmelser i lag eller annan författning orh fast egendom eller tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.

3  § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga Jorden.

Den som förvaltar den kyrkliga Jorden företräder denna om annat inte sägs i denna lag.

Egendomsnämnden

4  § 1 varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd. Nämn­den skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som har med­delats med stöd av lagen.

5  § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av stiftsfull­mäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

6§

Följande bestämmelser i försam-   Följande bestämmelser i försam­
lingslagen (1988:000) tillämpas på   lingslagen (1988:000) tillämpas på
egendomsnämnden:              egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för        7 kap. 8 § om rätt till ledighet för   

uppdraget.                          uppdraget.

5 Rilisdagen 1987/88. 4samt. Nr30

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring

7 kap. 13 § första stycket om be­slutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på beslut och protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m. m.

7 kap. 17 § om reglemente.

7 kap. 21 § om förvaring av arkiv­handlingar.

7 kap. 22 § första stycket om er­sättning till ledamöter och sup­pleanter.

9 kap. 4 § om valbarhet.

9 kap. 5 § om valperiodens längd.

Därvid skall följande gälla.

1.   Bestämmelserna om stiftssty­relsen skall avse egendoms­nämnden.

2.   Bestämmelserna om försam­lingen, kyrkofullmäktige och kyr­kostämman skall avse stiftssamfäl­ligheten och stiftsfullmäktige.

3.   Regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer får besluta att egendomsnämndens pro­tokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrko­arkiv.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas tjänstgöring

7 kap. l3 § första stycket om be­slutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild avdelning samt krav på beslut och protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av framställningar m.m.

7 kap. 17 § om reglemente och delegation.

1 kap. 21 § om förvaring av arkiv-

7 kap. 22 § första stycket om er­sättning tilL ledamöter och sup­pleanter.

9 kap. 4 § om valbarhet.

9 kap. 5 § om valperiodens längd. , Därvid skall följande gälla.

1.   Bestämmelserna om stiftssty­relsen skall .avse egendoms­nämnden.

2.   Bestämmelserna om försam­hngen, kyrkofullmäktige och kyr­kostämman skall avse stiftssamfäl­ligheten och stiftsfullmäktige.

3.   Regeringen eller den myndig­het sorn regeringen bestämmer får besluta att egendomsnämndens pro­tokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrko-. arkiv.

KUl987/88:30 Bilaga 7

 

Förvaltningen

Allmänna bestämmelser

1 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastig­heter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.   .

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.

Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds dom­kyrkas fastigheter skall dock förvaltas av ett särskilt domkyrkoråd enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastighéter. Egendomsnämn­den skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslu­tar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkolle­giet kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga Jorden besluta att denna skall förvaltas på annat sätt.

66

 

Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar         KU 1987/88:30

8 §   Vid förvaltningen av prästgårdar och biskopsgårdar skall naturvår-     Bilaga 7
dens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och använd­ningen av prästgårdar som utgör en särpräglad miljö. Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.

Vad som sägs om prästgård i första och andra styckena skall även gälla vid förvaltningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.

9 § Har ett pastorat enligt 48 § prästanställningslagen (1988:000) anvisat
kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pas­
toratet anordna prästgården.

Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt före­skrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skaU ankomma på innehavaren av tjänstebostaden.

10        § Egendomsnämnden skall svara för löpande underhåll, skötsel och
uppvärmning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma
på någon annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny
biskopsgård byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen.
För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de bestämmelser som regering­
en meddelar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kammarkollegiet får meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt första stycket skall utföras.

Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord

11  § Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter, prästlönefondsfastigheter, domkyrkors fastigheter och kyrkofondsfastig­heter skall inriktas på att'egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning.

12  § Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden före­ta en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett löneboställes Jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller vä­sentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.

Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall nämnden begära in yttrande från lantbruksnämnden och bereda kommu­nen där egendomen finns tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

13  § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upplå­tas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren för upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.

14  § Rätt till Jakt på kyrklig Jord upplåts av den som förvaltar egendo­men, om inte annat följer av andra stycket.

Egendomsnämnden upplåter rätt till Jakt på ett löneboställe, om nämn­den förvaltar skogen på fastigheten. Pastoratet får dock med egendoms­nämndens medgivande besluta om upplåtelse i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i förhällande till skogen. Sådant

67

 

medgivande får inte lämnas om det med hänsyn till Jaktvården finns skäl     KU 1987/88:30
för gemensam upplåtelse.                                                              Bilaga 7

15  § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet.

16  § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för kyrkofondsfastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

 

1.  nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,

2.  tomträtt,

3.  rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,

4.  servitut.

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vågrätt samt, om regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den kyrkli­gajorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturre­servat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.

17  § Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord i ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.

18  § En dispositionsändring, som inte avser én sådan upplåtelse eller sådant godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om löneboställe prövas av egendomnsnämnden och för annan kyrklig jord av den som förvaltar egendomen. Föranleds ändringen av att ett självständigt Jordbruk inte längre är bärkraftigt eller kan ändringen leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå, skall frågan alltid prövas av egendomsnämnden.

19  § Den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlö­nefondsfastigheter skall egendomsnämnden fördela på pastoraten i förhål­lande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

Tillsynen över förvaltningen

20       § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådanförvaltning av kyrklig
Jord som pastoraten och församlingarna enligt 7 § första och andra stycke-
, na har hand om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm­
mer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under
nämndens tillsyn.

Försäljning eller byte av kyrklig jord

21 §    Försäljning eller byte av kyrklig Jord får ske

1.  för att tillgodose bostadsbehovet i orten,

2.  för att bilda lämpliga enheter för Jordbruk eller skogsbruk,

3.  för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,

4.  för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719), eller

5.  när jorden pä grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör behållas för sitt ändamål.

Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det              68

 

allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte föreskrivs     KU 1987/88:30
särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.                         Bilaga 7

Om det finns särskilda skäl får sådan överiåtelse av kyrklig jord ske som medför att denna blir kyrklig Jord av annat slag.

22        § Frågor enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet eller egendoms­
nämnden enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Orh präsUönefonder m. m.

23        § Ersättning för kyrklig Jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen
skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket skall ersättning som härrör från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller prästlöne-fondsfastigheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens be­stämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

24        § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från ett
löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.
Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde
eller komminister utgör prästlönefond.

Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras räntebä­rande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat fär prästlönejordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejordsfonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.

25        § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en
prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och
användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till
stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 28 §.

I annat fall än som avses i första stycket skall sådan ersättning som anges där tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.

26        § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för
församlingskyrkan respektive domkyrkan.

Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från biskops­gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.

Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.

En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras ränte­bärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigas medel. Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt. Frågor om sädana undantag prövas efter regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

69

 

27      §    Ersättning som avses i 23 § och som kommer från en kyrkofondsfas-,   KU 1987/88:30
tighet eller från annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och Visby     Bilaga 7

stift skall tillföras kyrkofonden.

Köp av fast egendom eller tomträtt

28      § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmelser
som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller
tomträtt för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlings­
kyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall
tillskjutas till prästlönejordsfond.

Överklagande m. m.

29      § Pastoratets och egendomsnämndens beslut enligt denna lag får över­
klagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämndens beslut enligt 13 § får
endast överklagas av den som förvaltar egendomen.

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall då bifoga eget yttrande i ärendet.

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte överklagas. I övrigt får kammarkollegietsbeslut med undantag av beslut enligt 7 § fjärde stycket överklagas hos regeringen.

1.  Denna lag träder i kraft den [ Juli 1989, då lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig Jord skall upphöra att gälla.

2.  Stiftsfullmäktige skall före utgångeri av Juni 1989 välja ledamöter i egendomsnämnden. Valet gäller från och med-den I juli 1989 till dess stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.

3.  Räkenskapsåret för egendomsnämndens förvaltning under dess första verksamhetsår skall utgöras av tiden den 1 Juli - den 31 december 1989.

70

 

7 Förslag till                                                                KU 1987/88:30

....                                                                                                  Bilaga 8

Prästanställningslag

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag                      Utskottets förslag

Lagens tillämpningsområde m. ih.

1 § Denna lag är tillämplig på biskopar och andra präster i svenska
kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.

Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medver­kan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (srarZ/gr reglerade anställningar).   '

Prästtjänsternas antal och fördelning

2 § Regeringen fastställer hur många statligt reglerade prästtjänster som
får finnas inrättade i riket.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall åriigen besluta hur många präst­tjänster som får finnas inrättade i varje stift.

Pastoratstjänster

3§    I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det i stället finnäs en tjänst som domprost, om inte regeringen bestämmer annat. Domprosten är kyr­koherde i pastoratet. I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.

Tillsättning av pastoratstjänster

Tjänster som domprost

4 §   Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.

En tjänst som domprost söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över dessa.

Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna avseende behöriga sökande till regeringen.

Tjänster som kyrkoherde                     ,

5 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir
ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet
och i ett flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd, om inte annat
följer av 10 eller 12 §.

En tjänst som kyrkoherde söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till kyrkorådet eller tillsättnings­nämnden.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut. När ett beslut har vunnit laga kraft, skall stiftsstyrelsen utfärda ett anställningsbevis för den som har fått tjänsten.

6 § Finns det inte tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde, får
kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten eller lämna över

71

 

tillsättningsärendet till domkapitlet. Domkapitlet får därvid tillsätta tjäns-     KU 1987/88:30 ten eller besluta att tjänsten skall hållas vakant, om inte annat följer av 21 §      Bilaga 8 tredje stycket.

7 §    I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig ledamöter i

nämnden. Antalet ledamöter och hur många av dem som varje församlings­kyrkoråd skall utse bestäms genom överenskommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen. För ledamöterna i nämnden skall väljas lika många suppleanter.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt som val av ledamöter i församlingskyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om kyrkoråd i 7 kap. 8 §, 9 §, 10 § första stycket tredje meningen, 11-13 §§, 14 § andra stycket samt 21 och 22 §§ församlingslagen (1988:000).

8 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat
tillsätts den av domkapitlet, om inte annat följer av 10 eller 12 §.,Innan
tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje församling ges tillfälle att yttra sig
över de behöriga sökandena.

Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningbeslut. När ett beslut har vunnit laga kraft, skall stiftsstyrelsen utfärda ett anställ-ningsbesvis för den som har fått tjänsten.

Tjänster som komminister

9 S Tjänster som komminister tillsätts på det sätt som enligt 5 och 6 §§
gäller vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde.

Tillsältning av tjänster genom förflyttning

10        S En präst som innehar en tjänst som komminister får av stiftsstyrel­
sen förflyttas till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske endast om den
tjänsl prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för
del.

Det nu sagda gäller också en präst som innehar en tjänst som kyrkoher­de. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är domkapitlet som enligt 8 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken förflyttning­en avses ske.

11        S Stiftsstyrelsen skall bereda kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i
berörda pastorat tillfälle att yttra sig i en fråga om förflyttning.

Tjänster i samarhelskyrka

12        § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan svenska kyr­
kan och annal samfund eller liknande tillsätts av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Stiftstjänster

13                                                                                                                         S    I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. 1 Uppsala stift är                                                                    72
ärkebiskopen biskop.

 

I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontrakts-     KU 1987/88:30
adjunkt och pastorsadjunkt.                                                          Bilaga 8

Tillsättning av stiftstjänster

Tjänster som biskop

14 § Val av biskop förrättas enligt bestämmelserna i lagen (1963: 633) om biskopsval.

Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan utnämner regeringen till biskop en av de tre som har föreslagits vid biskopsvalet.

Tjänster som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt

15 §

Tjänster som stiftsadjunkt, kon- Tjänster som stiftsadjunkt och
traktsadjunkt och pastorsadjunkt kontraktsadjunkt tillsätts av stifts­
tillsätts av stiftsstyrelsen.           styrelsen.

Tjänster som pastorsadjunkt till­sätts av domkapitlet.

Tjänsterna som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen.

Domkapitlet prövar också vilka som är behöriga till en tjänst som pastorsadjunkt.

Tillsättning av vikariat

16        §    Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stifts­
adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat .
som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.

Vikariaten söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshand­lingarna från dessa till stiftsstyrelsen.

Vikariat pä tjänster som komminister får tillsättas endast efter begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.

Behörighet och befordringsgrunder

17        § Av lagen (1982: 942) om svenska kyrkan framgår att endast den som
bekänner svenska kyrkans lära får tillsättas på en prästtjänst.

En prästtjänst får tillsättas endast med den som får utöva det kyrkliga ämbetet.

18  § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som särskilt villkor för innehav och utövande av tjänst som biskop.

19  § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i övrigt skall gälla för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst.

20  § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

" Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av                  '3

regeringen.

 

Kungörelse om ledig prästtjänst, ansökan och behörighetsprövning  KU 1987/88:30

21        §    Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet     Bilaga 8
kungöras lediga till ansökan. Regeringen får meddela föreskrifter om un­
dantag från denna skyldighet.

Ansökan skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. öm det finns särskilda skäl, får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet även beakta ansökningar som har kommit in för sent.

Har en tjänst som kyrkoherde, vilken skall tillsättas i den ordning som anges i 5 och 6 §§, eller en tjänst som komminister kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämn­den begär det.

Vad som nu har sagts gäller inte tjänst som biskop eller, såvitt avser första och andra styckena, tjänst som pastorsadjunkt.

Anställningsformer

22  §   Tjänst som biskop tillsätts med fullmakt. Övriga prästtjänster samt vikariat tillsätts med förordnande.

23  §    Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.

Förordnanden får dock tidsbegränsas om det. föranleds av arbetets sär-   ,

skilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.

Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,    , skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan tidsbegränsning.

Inrättande av prästtjänster

24                                                      §    Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas
av regeringen.                                   .           :.      :        ■

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt
prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som rege­
ringen meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av        ■
personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera
stift.

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

Vakanthållning och indragning av prästtjänster.

25        §    När en prästtjänst blir ledig, skall stiftsstyrelsen pröva om den
behöver tillsättas.

Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in. I fråga om en domprosttjänst ankommer prövningen dock på.regeringen.

26        §    När stiftsstyrelsen finner att en tjänst som stiftsadjunkt eller kon­
traktsadjunkt bör dras in, skall stiftsstyrelsen föreslå det hos svenska    ■
kyrkans centralstyrelse.

Disciplinansvar m.m.

Disciplinpåföljd                            .        ■           ....

27                                                                                                                          §   öm en präst uppsåtiigen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som                                                                          74

 

åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd     KU 1987/88:30
åläggas honom för tjänsteförseelse.                                             Bilaga 8

Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han här' deltagit i strejk eller därmed Jämförlig stridsåtgärd.

28        §    Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.

Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken av löneavdrag föreskriver regeringen.

29        § Innehåller kollektivavtal någon bestämmelse som avviker frah 28 §
eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället
den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som
avtalet avser.

Avskedande

30  § Om en präst har begått brott, som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.

31  § Har en präst genom annan gärning än brott begått grov tjänsteförse­else som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd. Detsamma skall gälla, om en präst, som ålagts disciplinpåföljd, inom två år därefter i anställning inom samma stift på nytt har begått tjänsteförseelse och därige­nom visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning.

32  § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått pensioneringsperiodens nedre gräns får inte avskedas enligt 30 eller 31 §, om han har begått brottet eller tjänsteförseelsen under inflytande av själs­lig abnormitet som avses i 33 kap. 2 § brottsbalken och han lämpligen kan förflyttas eller annars oniplaceras till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensionsrätt.

33  § Avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som stifts­styrelsen har känt till mer än en månad före prövningen.

När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får avskedande inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet biskopen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs av riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat.

Åtalsanmälan

34  § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha begått brott enligt 20 kap. I -3 §§ brottsbalken eller annat brott varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.

35  S 1 fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första stycket brottsbalken fär regeringen medge undantag från anmälningsskyl­digheten enligt 34 §.

75

 

Avstängning och läkarundersökning                                              KU 1987/88:30

36        §    Inleds enligt denna lag ett förfarande som syftar till att avskeda en   ' Bilaga 8
präst, får han avstängas från arbetet.

Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske­dande.

En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att anställningen upphör.

37        § öm en präst inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande, får
han avstängas frän sitt arbete, om den bristande tjänstdugligheten beror på
sjukdom eller därmed jämförligt förhållande.

Saknas tillräcklig utredning om att den bristande ijänstdugligheten beror på sjukdom eller därmed jämförligt förhållande men framstår detta ändå som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom.

Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.

38  § Upphör grunden för avstängning enligt 36 eller 37 §. skall avstäng-ningen omedelbart hävas.

39  § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 36 och 37 §§ meddelas av regeringen.

Handläggningen av frågor som avses i 27—39 §§        \

40  § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976: 600) om offentlig anställning skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 27-39 §§.

41  § Bestämmmelserna i 11-14 §§ lagen (1976: 580) om medbestämman­de i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av 27-39 §§.

Beslutande myndighet

42 §

Frågor om disciplinansvar, avske- . Frågor om disciplinansvar, avske­
dande, åtalsanmälan, avstängning dande, åtalsanmälan, avstängning
och läkarundersökning prövas av och läkarundersökning prövas av
stiftsstyrelsen i det stift där prästen domkapitlet i det stift där prästen har
har sin anställning.                     sin anställning.

För biskopen prövas dock frågorna av ansvarsnämnden för biskopar.

43 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitie­kanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6S lagen (1975: 1339) om justitiekanslerns tillsyn.

Ansvarsnämnden för biskopar

44 § Ansvarsnämnden för biskopen består av fem ledamöter. Ledamö­
terna skall vara medlemmar av svenska kyrkan. Ordföranden skall vara
lagfaren och erfaren i domarvärv. Av de övriga ledamöterna skall en vara           7g

 

biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är förtrogna     KU 1987/88:30
med det kyrkliga församlingslivet.                                                 Bilaga 8

Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet meddelas av regeringen.

Ansvar för avlöningsförmåner m. m.

45        §    Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:

1.   avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på så­dana tjänster samt pastorsadjunkter,

2.   arvoden till praktikanter och handledare för dessa,

3.   prosttillägg.

 

46  § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till inne­havare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för tjänstebiträden åt präster.

47  § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlö­ningsförmåner skall fördelas mellan pastoraten, när prästen tjänstgör i flera pastorat eller i ett pastorat och stiftssamfälligheten.

Stiftsstyrelsen skall pröva frågan om tillämpningen av föreskrifter om skyldighet att utöva en annan tjänst.

Tjänstebostäder

48        § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall
anvisas tjänstebostad.

I fråga om innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister får pastoratet besluta att prästen skall anvisas tjänstebostad. Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut endast med samtycke av den som innehar tjänsten. Pastoratet skall underrätta domka­pitlet och egendomsnämnden om beslutet.

Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister skall betalas av pastoratet.

Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostaden. Hyran tillfaller pastoratet.

49 §    När en tjänstebostad har anvisats är prästen skyldig att bo i den.
Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av

regeringen om beslutet rör en biskop och i andra fall av domkapitlet.

Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse om pastoratet har tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter fram­står som skäligt.

Tjänstgöringsföreskrifter

50        § Stiftsstyrelsen skall meddela
tjänstgöringsföreskrifter för andra
präster i stiftet än bbkopen, i den mån
regeringen inte bestämmer annat.
Därvid skall i fråga om pastorats­
präster beaktas vad domkapitlet har
föreskrivit om gudstjänsthållningen i

pastoratet.                                                                                                           77

 

Rättegång och överklagande m. m.

51   § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning, tidsbegränsning av förordnande, di­sciplinpåföljd, avskedande, avstäng­ning eller läkarundersökning får väcka talan hos tingsrätten eller ar­betsdomstolen enligt bestämmelser i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

52   § Talan som avses i 23 § tredje stycket skall väckas senast två måna­der efter förordnandetidens utgång.

Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning, disciplinpå­följd, avskedande eller läkarunder­sökning, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.

Väcks inte talan inom den före­skrivna tiden, är rätten till talan förlorad.

53   § I fråga om rätt för riksdagens ombudsmän och justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinan­svar, avskedande eller avstängning tillämpas bestämmelserna i 16 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.

54   § Bestämmelserna om skade­stånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ären­den om disciplinansvar, avskedan­de, avstängning eller läkarundersök­ning bryter mot någon av följande bestämmelser:

 

1.   40 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3-9 §,, lagen (1976:600) om offentlig anställning,

2.   42 §,

3.   föreskrifter enligt 39 § om handläggning av ärende om avstäng­ning eller läkarundersökning.

I fråga om avvikelser i kollektivav­tal från vad som sägs i 41 § lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § and­ra stycket samma lag.

55      § Beslut om förflyttning eller
avskedande får inte verkställas förr­
än beslutet har prövats slutligt efter
talan som avses i 51 § eller förrän
rätten till sådan talan har förlorats.

50  § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning, tidsbegränsning av förordnande, di­sciplinpåföljd, avskedanden, av­stängning eller läkarundersökning får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmel­ser i lagen (1974:371) om rättegång­en i arbetstvister.        , ,

51  § Talan som avses i 23 § tredje stycket skall väckas senast två måna­der efter förordnandetidens utgång.

Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning, disciplinpå­följd, avskedande eller läkarunder­sökning, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av besliitet.

Väcks inte talan inom den före­skrivna tiden, är rätten till talan förlorad.

52  § I fråga om rätt för riksdagens ombudsmän och justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinan­svar, avskedande eller avstängning tillärripas bestämmelserna i 16 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentiig anställning.

53  § Bestämmelserna om skade­stånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ären­den om disciplinansvar, avskedan­de, avstängning eller läkarundersök­ning bryter mot, någon av följande bestämmelser:

 

1.   40 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3-9 § lagen (1976:600) om offentlig anställning,

2.   42 §,

3.   föreskrifter enligt 39 § om handläggning av ärende om avstäng­ning eller läkarundersökning.

I fråga om avvikelser i kollektivav­tal från vad som sägs i 41 § lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § and­ra stycket samma lag.

54      § Beslut om förflyttning eller
avskedande får inte verkställas förr­
än beslutet har prövats slutligt efter
talan som avses i 50 § eller förrän
rätten till sådan talan har förlorats.

KU 1987/88:30 Bilaga 8

78

 

56   § Beslut om avstängning gäller omedelbart. I tvist om avstängning-en får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande dom eller be­slut föreligger bestämma, att av-stängningen tills vidare inte skall gälla.

57   § Kyrkorådets, tillsättnings­nämndens eller stiftsstyrelsens be­slut enligt denna lag får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. 1-7 §§ församlingslagen (1988: 000), om inte annat följer av 57 eller 59.

58   § Domkapitlets beslut enligt 49 § får överklagas hos kammarkol­legiet. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

Domkapitlets beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas hos rege­ringen.

Domkapitiets beslut om tillsätt­ning av en prästtjänst får överklagas endast av den som har sökt tjänsten, överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs genom anslag på domkapitlets an­slagstavla.

59        § Svenska kyrkans centralsty­
relses och stiftsstyrelsens beslut om
inrättande eller indragning av en
prästtjänst får inte överklagas.

55  § Beslut om avstängning gäller omedelbart. I tvist om avstängning-en får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande dom eller be­slut föreligger bestämma, att av-stängningen tills vidare inte skall gälla.

56  § Kyrkorådets, tillsättnings­nämndens eller stiftsstyrelsens be­slut enligt denna lag får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. för­samlingslagen (1988:000), om inte annat följer av 50 eller 58 §.

57  § Domkapitlets beslut enligt 49 § får överklagas hos kammarkol­ legiet. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.   '  '

Domkapitlets beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas hos rege­ringen, om inte annat följer av 50 §.

Domkapitlets beslut om tillsätt­ning av en prästtjänst får överklagas endast av den som har sökt tjänsten, överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs genom anslag på domkapitlets an­slagstavla.

58        § Svenska kyrkans centralsty­
relses och stiftsstyrelsens beslut om
inrättande eller indragning av en
prästtjänst får inte överklagas.

KU 1987/88:30 Bilaga 8

 

1.  Denna lag träder i kraft den I Juli 1989.

2.  Genom lagen upphävs lagen (1957: 577) om prästval.

3.  Om förfarandet för tillsättning av tjänst som avses i denna lag har påbörjats före den I Juli 1989 skall tillsättningsärendet handläggas enligt äldre bestämmelser.

4.  Den turordning som enligt äldre bestämmelser varit avgörande för hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom denna lag.

5.  Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst är ledig i ett pastorat tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med fullmakt. Sådan förflytt­ning får ske endast om det är nödvändigt av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Vid tillsättning som nu sagts skall i övrigt alltjämt tilläm­pas bestämmelserna i 37-39 §§ lagen (1957: 577) om prästval.

6.  Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid tillsättning av tjänster som präst i icke-territoriella pastorat.

7.  Den som med fullmakt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde för döva skall utöva sin tjänst genom att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

79

 

8 Förslag till                                                                KU 1987/88:30

Församlingslag                                                           Bilaga 9

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

1 kap. Allmänna bestämmelser

Kyrkliga kommuner m.m.

1   § Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter inom svenska kyrkan. Dessa är kyrkliga kommuner.

2   §    Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar).

Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga in­delningslagen (1988:000).

I riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i till­lämpliga delar också för sådana församlingar.

Församlingsangelägenheter

3 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
sköta sina angelägenheter.

Med församlingsangelägenheter avses frågor om

1.    främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation,

2.    anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara bygg­nadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra för­samlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,

3.    anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler,

4.    anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,

5.    anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrk­ligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4,

6.    anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kom­mun, och underhåll av kyrkotomt,

7.    avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.

Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär­skilda bestämmelser.

Församlingar I enförsamlingspastorat

4 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter
församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 S andra
stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

80

 

KU1987/88'30
Församlingar i flerförsamlingspastorat. pastoratssamfälligheter och   170//00.

flerpastoratssamfälligheter                                                            rJilaga V

5  § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)
sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 §
andra stycket 1 och 2.

De församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 3-7 skall skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att an­gelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 6§.

Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

6  § En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska försam­
lingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket I och 2 (total pastorats-
samfällighet).

Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att sköta en eller fiera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1-7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet). Sådana samfälligheter får även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoraten.

Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1-7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.

Kyrkliga samfälligheter som avses i andra stycket får inte ha hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.

Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i kyrkliga indelningslagen (1988: 000).

7  § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet
utan att församlingen först har godkänt dessa.

En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam­lingslokaler.

Stiftssamfälligheter

8  § De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig
samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma för­
samlingsangelägenheter:

1.  främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet,

2.  främjande av församlingsarbete bland finskspråkiga och samer. andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar samt vid kriminalvårds­anstalter och militära förband i fredstid,

3.  avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.

Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelägen-            gj

6 Riksdagen 1987/88. 4 saml. Nr 30

heter än som avses i första stycket 2 och 3, om de är gemensamma för    , KU 1987/88:30 församlingarna inom stiftef. Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet      Bilaga 9 skall, om det inte förkastas av stiftsfiillmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige samman­träder. Utan hinder av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet.

Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser.

Även en icke-territoriell församling får ingå i stiftssamfälligheten, om den beslutar det.

Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter           '    ■    ■

9  § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på
kyrkostämma, om inte annat följer av 10 S.

1 församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall be­slutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.

Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyrko­fullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma.

Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. För; slag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit sedan, ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring.

10    § Om en församling med öyer 500 röstberättigade kyrkomedlemmar ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällig­het, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direklvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.

11    S Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 9 § eller att beslutanderätten skall ulövas av ett direktvalt kyrkoråd skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stifts­styrelsen vid beslut enligt 9 S.

12    § 1 en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät­ten av församlingsdelegerade eller, om samfällighelen är total, av kyrko­fullmäktige.

l.cn stiftssamfällighet utövas beslutanderätten av stiftsfullmäktige.

Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga
sainjällighclcr                                                            .■:■■■■,

13 S    I en församling ankommer förvaltningen och verkslällighelen pä

kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som            82

 

skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan     KU 1987/88:30 fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera perso-     Bilaga 9 ner.

Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

14 § 1 annan samfällighet än stiftssamfällighet ankommer förvaltningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.

1 en stiftssamfällighet sköts dessa uppgifter av stiftsstyrelsen och övriga nämnder.

Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 13 S om en särskild beredning och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i samfälligheten.

2 kap. Kyrkofullmäktige i församling

Grundläggande bestämmelser om val av kyrkofullmäktige

1§

I lagen (1972:704) om kyrkofull-      I lagen (1972:704) om kyrkofull­
mäktigval och om val av kyrkoråd i      mäktigval, m. m. finns bestämmelser
vissa fall finns bestämmelser om   om

,1. indelning i valdistrikt,                1. indelning i valdistrikt,

2.   valdag, röstlängd, förrättande      2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,        och avslutande av val,

3.   utseende av suppleanter samt  3. utseende av suppleanter samt

4.   förfarandet när en ledamot i 4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått, under tjänst-         fullmäktige har avgått under tjänst­göringstiden och när en suppleant     göringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i                     har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäktige eller av annan anledning      fullmäktige eller av annan anledning har avgått som suppleant.  har avgått som suppleant.

Antalet ledamöter och suppleanter

2 S Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun­der.

19 i församling med över 5 000 till och med 10000 röstberättigade kyrko­medlemmar,

25 i församling med över 10000 röstberälligade kyrkomedlemmar.

När fullmäktige skall ulses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

83

 

Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den     KU 1987/88:30
som har upptagits i gällande röstlängd.                                        Bilaga 9

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

3 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull­mäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet suppleanter tillämpas 2 § fjärde stycket.

När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet suppleanter. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Rösträtt vid valet

4 § Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige har den som är kyrkobokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på val­dagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte röst­rätt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i annan församling.

Frågan om rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Valbarhet

5 §    Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt
4§.

Den som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamofi församlingens kyrkoråd samt den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredragande hos kyrkorådet eller pä grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en leda­mot eller en suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det.

Rätt till ledighet för uppdraget

6 S    Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har

rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.                               „.

 

Valperiodens längd                                                                        KU 1987/88:30

7 S    Ledamöter väljs för tre år räknat från och med den I Januari året efter      °

det år då valet har skett. Suppleanter utses för samma tid.

Ordförandeskapet

8  § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Till
dess valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har varit
ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den
som är äldst företräde.

öm varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara ordförande.

När sammanträdena skall hållas m. m.

9  § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäktige
bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 10 kap.
4 § och 11 kap. 6 § om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträ­
de skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges
ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.

Hur sammanträdena kungörs

10 §

Ordföranden utfärdar kungörelse Ordföranden utfärdar kungörebe
om när kyrkofullmäktige skall sam- om när kyrkofullmäktige skall sam­
manträda,                                    manträda.  Kungörelsen skall inne-

Kungöreben skall innehålla upp- hålla uppgift om tid och plats för gift om tid och plats för sammanträ- sammanträdet samt om de ärenden det samt om de ärenden som skall som skall behandlas. När samman-behandlas. När sammanträde skall trade skall hållas första gången, se-hållas första gången, sedan beslutan- dan beslutanderätten har uppdragits derätten har uppdragits åtfullmäkti- åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen ge, utfärdas kungöreben av den se- av den senast valda ordföranden i nast valda ordföranden i kyrko- kyrkostämman, stämman.

Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid tillställas varje ledamot och suppleant på lämpligt sätt.

Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om fullmäktige har
bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall minst en vecka
före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid samman­
träde före december månads utgång avgörs för det följande kalenderåret i       85

 

vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall införas. Därvid    KU 1987/88:30 bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom olika grupper av     Bilaga 9 församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett förslag om.att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen.

Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i andra och tredje styckena, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträ­desdagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och suppleant.

Suppleanternas tjänstgöring

11 S Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i hans ställe den suppleant
som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgö­
ra. Vad som har sagts om ledamot gäller även suppleant som har kallats att
tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för ledamot.

En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket har företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att tjänstgö­ra enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En suppleant som på grund av att han är Jävig i ett ärende avbryter tjänstgöringen vid samman­trädet, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.

Om samtliga suppleanter för en ledamot är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamo­tens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ord­ningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inräder den suppleant som står i lur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund.

Beslutförhet

12 S Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften
av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att inter­
pellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än
vad som nu har sagts.

Om en närvarande ledamot enligt 13 S eller II kap. 2 S är Jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande på grund av Jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.

Jäv

13 §    En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som per­sonligen rör honom själv eller hans make. föräldrar, barn eller syskon eller

 

någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband med revision      KU 1987/88:30
finns i 11 kap. 2.§.                                                                         Bilaga 9

Rätt att rösta och närvara

14 §    Varje ledamot har en röst.

Rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten har även

1.    ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,

2.   ordföranden eller vice ordföranden i en annan nämnd eller i en beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har framställs till ordföranden i nämnden eller beredningen,

3.   ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som enligt 24 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom,

4.   revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för   , den verksamhet som hans uppdrag avser,

5.   sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 5 § andra stycket, samt

6.   i den mån kyrkofullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.

Fullmäktige får kalla tjänstemän hos församlingen eller särskilda sak­kunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

Ärendenas art och beredning

15 §    Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av

1.  kyrkorådet eller annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i lag,

2.  ledamot genom niption,

3.  regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkäpit-   ■ let, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,

4.  revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller

5.  beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.                      ■

16 § Ett ärende skall beredas av den nämnd eller beredning dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som kyrkofullmäktige
särskilt har utsett för ändamålet.

Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.

Val får förrättas utan föregående beredning. Beredning behövs inte
hellerför ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller suppleanter
i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag'som ledamot
eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor
eller revisorssuppleant.   ■                                                        '

87

 

17 §    En motion bör beredas så, au kyrkofullmäktige kan fatta beslut om     KU 1987/88:30 den senast inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte     Bilaga 9 kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom den angivna tiden. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.

Opinionsundersökningar

18 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter
från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom omröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får valnämnden i
kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras och om
kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för
de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden.

A vbrutna sammanträden

19 § öm ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det
fortsätta geriast eller vid en senare tidpunkt. Om sammanträdet skall
fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och tillkännager ordföranden
genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet.

Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är proportio­nellt, finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige rri. m.

Bordläggning

20 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För hordläggning i fråga om val eller av ett tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel majo­ritet.

Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden in­nan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.

Ärendenas avgörande m. m.

21 S Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordfö­randen skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 10 § om kungörelse och i 16 § om beredning'har iakttagits.

Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får, även om föreskrif­terna i 10 S om kungörande inte har iakttagits, avgöras vid sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant ärende får, även om föreskrifterna i 16 S om beredning inte har iakttagits, avgöras vid sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

 

22 §    Kan kyrkofullmäktige inte enas i ett ärende, lägger ordföranden     KU 1987/88:30
fram de olika förslag till beslut som har väckts. Varje förslag läggs fram så     Bilaga 9

att det kan besvaras med antingen Ja eller nej. Sedan ledamöterna har tagit ställning till förslagen, anger ordföranden vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omröstning begärs.

Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen omröst­ning får dock omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet för särskilda fall: Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst, där avgörandet sker genom lottning.

Proportionella val

23 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyr­
koråd, annan nämnd och beredning, av elektorer och deras ersättare för
val av stiftsfullmäktige samt av revisorer och revisorssuppleanter som
avses i II kap. 1 § skall vara proportionellt, om det begärs av minst så
mänga ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närva­
rande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med I.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Bestämmelser om förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns i lagen
(1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull­
mäktige m. m.

Interpellationer och frågor

24 S En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller
beredning framställa interpellation i ämnen som tillhör kyrkofullmäktiges
handläggning.

Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får framställas. Inlerpellationen skall vara tillgänglig för varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.

Fullmäktige kan bestämma att ordföranden i kyrkorådet får överiämna en interpellation som har framställts till honom att besvaras av någon annan ledamot i rådet som på grund av silt uppdrag har särskilda förutsätt­ningar att besvara interpellationen.

Om fullmäktige bestämmer det, får en ledamot till ordföranden i kyrko­rådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör till fullmäktiges handläggning.

A>(/\- på protokollet

25 S Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar. Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har varit niirvarande. Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden i ärendet som inie har återkallats och kyrkofullmäkliges beslut i ärendet. Om omröstning

89

 

har ägl rum. skall prolokollel innehålla en redogörelse för törslagsordning-     KU 1987/88:30 en och uppgift om hur omröstningen, har utfallit. När omröstningen har.    Bilaga 9 skett öppet, skall det i protokollet anges hur var och.en har rösiai. Om avvikande mening som avses i 26 *? har anmälts, skall prolokollel innehålla uppgift om delta.

Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst tvä leda­möter som ftillmäktige löi" varje gång ulser bland de närvarande. Justering­en skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som - ■ ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid'nästa sam­manträde.

Senast på andra dagen efterjusteringen skall denna saml uppgift om den plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan. Till­kännagivandel skall innehålla uppgift om vilken dag del har anslagits. Det får inte avlägsnas före överklagandetidens utgång. Bevis om dagen för ­ anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.

26 §    Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende ■
får reservera sig mot det fattade beslutet genom att-låta anteckna avvikan­
de mening. Den skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt. om den

utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet  ■   ,

Justeras.

27 S Protokoll och andra arkivhandlingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om
kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.

Offentlighet och ordning vid sammanträdena

28 S Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock
besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda
dörrar. Suppleanterna får närvara vid en sådan överläggning.

Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han kan visa ut
den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Om det ,
uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sam­
manträdet.                                                               ,'       .

Ersättning till ledamöter och suppleanter i ftillmäktige, eller beredning

29 S    Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter i
fullmäktige eller beredning skall betalas skäligt arvode samt skälig ersätt-  .
ning för resekostnader, förlorad arbeisförljänst och andra utgifter som
föranleds av uppdraget. Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag.

Arheisordningcns innehåll

30 §    Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare

föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas              90

handläggning.

 

Arbetsordningen skall innehålla bestämmelserom                         KU 1987/88:30

1.    vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i 8 8     Bilaga 9 andra stycket har utsetts,

2.    utsändning av handlingar inför sammanträde,

3.    anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,

4.    inkallande av suppleanter,                                                   ,

5.    handläggningen av hiotioner,

6.    handläggningen av interpellationer och frågor,

7.    förfarandet vid omröstning samt

8.    underrättelserom val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige och kyrkorådet.    '

3 kap. Kyrkostämma

Rösträtt

1  § Rösträtt på kyrkostämma har den som enligt 2 kap. 4 § har rösträtt
vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige i församling.

Ordförandeskapet

2  § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.

Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringsti­den, väljs en annan för återstoden av denna tid.

3  § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2
kap. 5 S.

Rätt till ledighet för uppdraget

4  8 Ordförande och vice ordförande i kyrkostämman samt ledamöter och
suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som
behövs för uppdraget.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige iförsamling tillämpas på kyrkostämma

.5§

Beträffande kyrkostämman-tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 § första stycket första meningen och andra stycket första meningen, 10 § första-tredje styckena samt 13-17,19-28 och 30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången. Om en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på kyrkostäm­ma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen bildas

91

 

förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice     KU 1987/88:30
ordförande samt kyrkoråd.                                                            Bilaga 9

2.   Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse röstberättigad kyrkomedlem.

3.   Kyrkostämma skall hållas när 3. Kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när ordfö- kyrkorådet begär det eller när ordfö­randen anser att det behövs.  randen anser att det behövs. Vid

sammanträde före november månads utgång det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum förrättas val av kyrkoråd.

4.   Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberättigade i församhngen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får fattas för flera kalenderår, dock inte för längre tid än till utgången av det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.

5.   Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på det sätt som föreskrivs i 2 kap. 10 § första—tredje styckena inte hinns med, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar före stämman.

6.   Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.

7.   Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär det.

8.   Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har deltagit i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat vid öppen omröstning.

9.   Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestämmel­ser som anges i 2 kap. 30 § andra stycket 2, 3 och 4.

Ersättning till ordförande saml till ledamöter och suppleanter i beredning

6 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostnader, föriorad arbetsförtjänst och andra ut­gifter som föranleds av uppdraget.

4 kap. Församlingsdelegerade

Antalet ledamöter och suppleanter

1§

Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller där­under,

25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade kyrkomedlemmar,

35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar,

45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.

När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.

92

 

Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna inte     KU 1987/88:30
kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.                Bilaga 9

Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter. Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Församlingsdelegerade får besluta att suppleanter skall utses för ledamö­terna i delegerade. Suppleanterna skall därvid utses till lika stort antal som ledamöterna. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Länsstyrelsen bestämmer, med Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av bestämmelserna i la-4a § första stycket lagen (1972:704) gen (1972:704) om kyrkofullmäktig-om kyrkofullmäktigval och om val av val, m.m., hur många ledamöter i kyrkoråd i vbsa fall, hur många församlingsdelegerade som varje ledamöter i församlingsdelegerade församling skall utse. Beslutet får som varje församling skall utse. Be- överklagas hos valprövningsnämn-slutet får överklagas hos valpröv- den. Valprövningsnämndens beslut ningsnämnden. Valprövningsnämn- får inte överklagas; dens beslut får inte överklagas.

Val av ledamöter och suppleanter

2 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige eller kyrko­
stämman i varje församling.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Valbarhet

3 § I fråga om valbarhet tillledamot eller suppleant, verkan av att valbar­
heten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 §.
Dessa bestämmelser tillämpas också på den kyrkoherde som är ledamot
och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.

Rätt till ledighet för uppdraget

4 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade eller ledamöter
och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som
behövs för uppdraget.

Valperiodens längd m. m.

5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år
räknat från och med den 1 Januari året efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har förrättats. När val av ledamöter och suppleanter inte
äger rum under år dä val i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet
dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av
fullmäktige skall äga rum nästa gång.

öm val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om

93

 

rättelse har vidtagits genom förnyad sainmanräkning och mandatfördel-    KU 1987/88:30 ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamö-     Bilaga 9 terna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslu­tats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänsgöringstiden.

Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.

Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I en samfällighet där suppleanter har utsetts, skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt val inträda en suppleant, enligt den ordning mellan supple­anterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.

//«/■ bestämmelserna om kyrkofullmäktige iförsamling tillämpas på församlingsdelegerade

6 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 2 kap, 8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1.  Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2.  Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

3.  När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomed­lemmar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörel­sen av ordföranden i församlingens kyrkostämma.

4.  Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar för­samlingar i flera pastorat tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser.

5 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter

Antalet ledamöter och suppleanter

1§

Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Länsstyrel­sen skall genast underrättas om beslutet.

Bestämmelser om kyrkliga sam-     Bestämmelser om kyrkliga sam-

fälligheters indelning i valkretsar fälligheters indelning i valkretsar och om fastställandet av det antal och om fastställandet av det antal ledamöter i fullmäktige som skall ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns i lagen utses i varje församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval (1972:704) om kyrkofullmäktigval, och om val av kyrkoråd i vbsa fall.     m. m.

94

 

2 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull- KU 1987/88:30
mäktige bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften. Bilaga 9
av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i
varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I del senare fallet
skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkom­
mer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om fullmäktiges beslut. ..                  ■       ,

När fullmäktige skall utses första gängen, fattas beslut enligt första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 5 kap; 5 § andra stycket kyrkliga indelningslagén (1988: 000) har bestämt att beslutan­derätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelégerade.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige iförsamling tillämpas på ■

kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet

■ 3§
Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas bestämmel­
serna i 2 kap. 4-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall
följande gälla.             .                                                                                 '•

1.   Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2.   Bestämmelserna i 2 kap. 5 § andra stycket om kyrkoherde skall avse den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.                 '

3.   Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.           ■          ..

4.   När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 4 kap. 6 § 3.

5.   Om samtliga suppleanter för en    5. Om samtiiga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade ledamot i fullmäktige är förhindrade ätt inställa sig till ett sammanträde att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträ- eller att vidare delta i ett sammanträ-de, inträder i ledamotens ställe den de inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för sup- suppleant som enligt den för sup­pleanterna bestämda ordningen står pleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för som har fått den första platsen för , partiet i församlingen eller i en sådan partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i grupp av församlingar som avses i 4§ lagen (1972:704) om kyrkofull- A lagen (1972:704) om kyrkofull­mäktigval och om val av kyrkoråd i mäktigval, m. m. Om en sådan sup-vissa fall. Om en sådan suppleant pleant inte kan tjänstgöra, inträder inte kan tjänstgöra, inträder den den. suppleant som står i tur att suppleant som står i tur att tjänstgö- tjänstgöra för den ledamöt som har ra för den ledamot som har fått den fått den andra platsen för partiet och andra platsen för partiet och så vida- så vidare efter samma gmnd. Om ett re efter samma griind. Om ett partis partis samtiiga suppleanter är för-samtliga suppleanter är förhindrade hindrade att, i en ledamots ställe att i en ledamots ställe inställa sig till inställa sig tiH ett sammanträde eller ett sammanträde eller att vidare del- att vidare delta i sammanträdet, in­ta i sammanträdet, inträder sup- träder suppleant som har utsetts för pleant som har utsetts för partiet i en partiet i en annan församling eller annan församling eller grupp av för-     grupp  av  församUngar  efter  den

samlingar efter den grund som nyss     grund som nyss har sagts. Därvid har    gg

 

har sagts. Därvid här den suppleant     den suppleant företräde som har      KU 1987/88:30
företräde som har utsetts i den för-     utsetts i den församling eller grupp     Bilaea 9
samling eller grupp av församlingar     av församlingar där partiets röstetal
där partiets röstetal är högst.      är högst.

6.   Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser.

7.   Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

6 kap. Stiftsfullmäktige

Antalet ledamöter och suppleanter

1   §    Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i
fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast underrättas om beslutet.

2   §    För ledamöterna skall väljas lika många suppleanter.

Val av stiftsfullmäktige Valkretsar

3 § För val av stiftsfullmäktige är varje stift indelat i valkretsar. Varje
kontrakt utgör därvid en valkrets, om inte annat beslutas av länsstyrelsen i
det län inom vilket kontraktsprosten har sin anställning som präst. För ett
sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 1 § andra stycket.

Antalet ledamöter i varje valkrets

4 § I varje valkrets skall väljas en ledamot och därutöver så många
ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet leda­
möter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas
med ledning av den senast upprättade röstlängden.

Den centrala valmyndigheten skall före september månads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förättas fastställa det antal ledamö­ter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse. Beslutet får överklagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överkla­gas.

Vilka som väljer ledamöter och suppleanter

5 §    Ledamöter och suppleanter väljs av elektorer.

96

 

Val av elektorer                                                                              KU 1987/88:30

6   §    För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje      Bilaga 9 församling utgör ett valdistrikt.

7   § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Antalet elektorer utgör för församling

med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar I med mer än 500 men högst 1 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 2 med mer än 1 000 men högst 2000 röstberättigade kyrkomedlemmar 3 med mer än 2000 men högst 4000 röstberättigade kyrkomedlemmar 4 med mer än 4000 men högst 6000 röstberättigade kyrkomedlemmar 5 med mer än 6000 men högst 8000 röstberättigade kyrkomedlemmar 6 med mer än 8000 men högst 10000 röstberättigade kyrkomedlemmar 7 med mer än 10000 men högst 12000 röstberättigade kyrkomedlemmar 8 med mer än 12000 men högst 14000 röstberättigade kyrkomedlemmar 9 med mer än 14000 men högst 16000 röstberättigade kyrkomedlemmar 10 med mer än 16000 men högst 18000 röstberättigade kyrkomedlemmar 11 med över 18000 röstberättigade kyrkomedlemmar 12.

Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

För elektorerna utses lika många ersättare, öm ersättarna inte väljs
proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall
inkallas till tjänstgöring.                                                                            ,

8   § 1 fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestäm­melserna i 2 kap. 5 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är myndig på dagen för elektorsvalet är dock valbar.

9   § Elektorer och deras ersättare skall ulses före utgången av november det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt översändas till stiftssty­relsen.

10 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam­
lingen.

Val av ledamöter och suppleanter

11 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall stifts­styrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare. Efter fram­ställning av denne skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna inom varje val­krets till ett sammanträde inför honom. Sammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förräUats.

7 Riksdagen 1987/88. 4 saml. Nr 30

97

12 §    Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av      KU 1987/88:30
svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.                  Bilaga 9

Den som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller suppleant. Domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällig­hetens tjänstemän är inte heller valbar.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige.

13 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar och
på samma sätt som val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Om
suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas
i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrätta­ren.

14 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Där­
med är valet avslutat.

Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren utan dröjsmål sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.

15 § För den som har blivit vald till ledamot eller suppleant skall stifts­
styrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes
namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller suppleanten har
blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald och stiftsfullmäk­
tiges ordförande.

Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.

Valperiodens längd m.m.

16   § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år räknat från och med den 1 Januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

17   § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.

Styrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna be­stämda ordningen.

Överklagande av val Beslut som får överklagas

18 § Beslut varigenom elektorer och"deras ersättare har utsetts får över­
klagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom leda­
möter och suppleanter har utsetts.

98

 

19 §    Beslut varigenom ledamöter och suppleanter har utsetts får överklä-      KU 1987/88:30
gas hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har den som uppfyller      Bilaga 9
villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval och som är kyrkobokförd

inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till stiftsstyrelsen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har en skrivelse med överklagande kommit in till valprövningsnämnden inom överklagan­detiden, skall den omständigheten att skrivelsen har kommit till stiftssty­relsen först därefter dock inte föranleda att den avvisas. Valprövnings­nämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt lid.

Kungörelse om överklaganden m.m.

20 S Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för över­
klagande samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelser­
na till valprövningsnämnden.

Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen.! kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Stiftsstyrelsen skall dessutom skyndsamt yttra sig över överklagandena till valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986: 223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Handläggningen av överklaganden

21   § 1 fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972: 620) tillämpas.

22   § Den som har valts till ledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för suppleant.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986: 223) gäller inte beslut som avses i denna paragraf.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige iförsamling tillämpas på stiftsfullmäktige

23 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 6
och 8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1.  Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.        ■.

2.  Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe­tens anslagstavla.

3.  Om suppleanten föi- en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa

sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i         9g

 

ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestäm-      KU 1987/88:30

da ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första      Bilaga 9

platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra

inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har

fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Öm ett

partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa

sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder

suppleant som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund

som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i

den valkrets där partiets röstetal är högst.

4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har de personer som anges i 12 § andra stycket, ledamöter i stiftsstyrelsen samt ordförande i nämnd eller beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellation eller fråga som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredning­en, reviso' hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen för dén verksamhet som hans uppdrag avser samt ordförande i församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt. Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjäns­temän hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

5.  Det år dä val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde snarast efter valperiodens bör-' Jan. Dessa förrättar även andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.

6.  Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

7 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församling

Kyrkorådets uppgifter

1  § 1 varje församling skall det finnäs ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för­
samlingens styrelse.

Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter.

2  § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha
tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa
de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hös and­
ra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.

Kyrkorådet skall vidare

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäk­tige eller kyrkostämman.

100

 

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta     KU 1987/88:30
kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning      Bilaga 9

inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan,

3.  ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning,

4.  verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,

5.  själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon an­nan,

6.  ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrko­fullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd,

7.  verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kontakter med församlingen samt

8.  i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har överlämnat till rådet.

Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författning­ar ankommer på rådet.

Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas inte andra stycket 1, 3-6 och 8.

Ledamöter och suppleanter

3 §    Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

Kyrkoherden får förordna präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyr­korådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrko­herden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordföran­de om förordnandet.

Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd, förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara suppleant.

4 § Andra ledamöter än den som avses i 3 § samt suppleanter i kyrkorå­
det väljs, utom i fall som avses i 5 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostäm­
man till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda
ledamöter får dock inte vara mindre än fyra. Antalet suppleanter bör vara
minst lika stort som antalet valda ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

101

 

5 §                                                                                                 KU 1987/88:30

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd   ,   Bilaga 9 skall andra ledamöter än den som avses i 3 § och suppleanter utses genom direkta val när val i hela riket till kyrkofullmäktige förrättas. Rösträtt vid ett sådant val har den som uppfyller de villkor som anges i 2 kap. 4 §.

I lagen (1972:704) om kyrkofull- I lagen (1972:704) om kyrkofull­
mäktigval och om val av kyrkoråd i mäktigval, m. m. finns bestämmelser
vbsa fall finns bestämmelser om om

1.   indelning i valdistrikt,                  1. indelning i valdistrikt,

2.   valdag, röstlängd, förrättande 2. valdag, röstiängd, förrättande och avslutande av val, och avslutande av val,

3.   utseende av suppleanter samt  3. utseende av suppleanter samt

4.   förfarandet när en ledamot i 4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänst- kyrkorådet har avgått under tjänst­göringstiden och när en suppleant göringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i har inträtt som ordinarie ledamot i kyrkorådet eller av annan anledning kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som suppleant.          har avgått som suppleant.

Kyrkorådet beslutar hur många ledamöter som skall väljas.'Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio.

Beslutar kyrkorådet om ändring av antalet ledamöter tillämpas beslutet först när val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

För de valda ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst   , hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.

När kyrkorådet skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och suppleanter.

Kyrkorådet skall före utgången av januari månad varje år till samfällighe­tens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående året.

6 8 Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en ledamot. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.

Valbarhet m.m.

7 § 1 fräga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av alt valbar­heten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 8 om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är myndig på dagen för valet till kyrkorådet är dock valbar. Utöver de personer som avses i 2 kap. 5 8 andra stycket får inte heller en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd rådet väljas till ledamot eller suppleant.

102

 

Rätt till ledighet för uppdraget                                                      KU 1987/88:30

8 §    Valda ledamöter och suppleanter har rätt till den ledighet från an- °

ställning som behövs för uppdraget.

Valperiodens längd m.m.

9§ Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 4 och 5 §§ väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför­delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige för­rätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgörings­tiden.

Om en sådan ledamot som avses i 4 § och som har utsetts vid proportio­nellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en sujjpleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, öm en annan av kyrkofullmäk­tige eller kyrkostämma vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för åter­stoden av tjänstgöringstiden.

Ordförandeskapet

10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer bland kyrkorådets le­
damöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller
stämman bestämmer tiden för uppdragen. Direkt valt kyrkoråd och gemen­
samt kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice
ordförande bland sina ledamöter.

Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfäl­let vara ordförande.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

Bestämmelser om sammanträdena i kyrkorådet

11 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sam­
manträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller
den ledamot som avses i 3 § begär det eller ordföranden anser aU det
behövs.

Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka
före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom
samma tid tillställas varje ledamot och suppleant i rådet på lämpligt sätt.
Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kallelse inte kan ske       103

 

på detta sätt, skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast varda-     KU 1987/88:30 gen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på     Bilaga 9 lämpligt sätt tillställas varje ledamot och suppleant. Det som sägs i detta stycke gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.

Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla en ledamot eller en supple­ant i kyrkofullmäktige, ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostäm­man, en ledamot eller en suppleant i annan nämnd eller beredning, en tjänsteman hos församlingen eller en särskild sakkunnig att närvara. Den som har kallats till ett sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

Suppleanternas tjänstgöring

12 8 1 fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i tillämpli­
ga delar bestämmelserna i 2 kap. 11 8 om suppleanternas tjänstgöring i
kyrkofullmäktige. Detta gäller även när en av kyrkofullmäktige eller kyr­
kostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har
avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.

Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden.

Beslutförhet och jäv

13 8 Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften-av
ledamöterna är närvarande.

En ledamot eller någon annan som har att handlägga ärenden hos rådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende som personli­gen rör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.

Val av särskild avdelning eller utskott inom kyrkorådet saml krav på heslut och protokoll

14 8 När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 17 § eller ett
organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
ärenden som rådet skall handlägga, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 23 8
om proportionellt val.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll. Justering av protokoll, tillkännagivande om Justering och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och 26 88 om kyrkofullmäktige. Protokollet får dock Justeras på det sätt som kyrkorådet bestämmer av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.

Framställningar till kyrkorådet m. rn.

15 8 Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till
rådet las emot.

Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt               2g4

 

reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgiv-      KU 1987/88:30
ning.                                                                                               Bilaga 9

Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses

16 8 Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 2 kap. 4 § första och andra styckena. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorå­
det. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättats, skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som av­ses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet får även före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Reglemente om kyrkorådets verksamhet m. m.                                         >

17 8 Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med när­
mare bestämmelser om kyrkorådets verksamhet.

Kyrkorådet får, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det, uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet, åt en ledamot eller suppleant eller åt en tjänsteman hos församlingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa ärendegrup­per skall anges i reglementet eller särskilda beslut. Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman liksom yttranden med anledning av att rådets beslut har överklagats får dock beslutas endast av rådet samfällt.

Första och andra styckena tillämpas också på direktvalt kyrkoråd. Där­vid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i stället avse kyrkorådet.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.

Tillsältning av nämnder

18 8 Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer
på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författningar­
na.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämmän tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 4 8 andra stycket, 7 och 8 88, 9 8 andra och tredje styckena, 10-15 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17 §.

105

 

Handläggningen av vissa ärenden                                      KU 1987/öö:3U

19 §    Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är  
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon
annan nämnd skall

1.  ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av någon annan nämnd,

2.  handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda någon annan nämnd.

Närvarorätt vid sammanträdena m.m.

20 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning
får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträde, även om
han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i
överiäggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i
protokollet.

Rätt att närvara och delta i överiäggningen har dock alltid en kyrkoherde eller hans ersättare beträffande de nämnder till vilka kyrkoherden inte är valbar.

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas första stycket på sådan församling. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår.

Förvaring av arkivhandlingar

21  § Kyrkorådets och övriga nämnders protokoll och andra arkivhand­
lingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda bestäm­
melser.

Ersättning till ledamöter och suppleanter

22  § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att det till valda
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet samt till ledamöter och supplean­
ter i annan nämnd skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för
resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av
uppdraget. Detsamma gäller annan ledamot i kyrkorådet, om han har
utsetts till ordförande. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag.

Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller total flerpas­toratssamfällighet får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att arvode och ersättning som avses i första stycket skall utgå till ledamöter och suppleanter i församlingens kyrkoråd. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

106

 

8 kap. Kyrkorådet och övriga'nämnder i annan kyrklig samfällighet än .         KU 1987/88:30

stiftssamfällighet                                                                            Bilaga 9

Kyrkorådets uppgifter

1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av sam­
fällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksam­
het. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på samfällig­
hetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige eller '
församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter
göra de framställningar som rådet anser behövs. Beträffande kyrkorådets
uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 2 8 andra-fjärde
styckena. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofull­
mäktige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlings­
delegerade.

Hur bestämmelserna om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkorådet och övriga närnnder i annan kyrklig samfällighet än stiftssamfällighet

2 8 Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 3, 4, 6-15 och 17-21 88 samt 22 8
första stycket om kyrkoråd m. m. i församling. Därvid.skall följande gälla.

1.  Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam­fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2.  öm samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör flera pastorat, förordnar domkapitlet en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighe­tens. kyrkoråd och en annan att vara dennes suppleant. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.

3.  Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.

4.  Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

5.  Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och upplys-ningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

6.  Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full­mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalla anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.

7.  Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl­lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.

8.  Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.           ,                 '

107

 

9 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten   KU 1987/88:30

Stiftsstyrelsens uppgifter                                                              Bilaga 9

1 8 Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens ange­
lägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.

Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som stiftsstyrelsen anser behövs. Beträffande stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 2 8 andra och fjärde styckena om kyrko­rådet i församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.

Stiftsstyrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ­ningar ankommer på styrelsen.

Ledamöter och suppleanter

2 8    Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare.

3 8 Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen väljs av stiftsfullmäkti­
ge till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock
inte vara mindre än åtta. För de valda ledamöterna skall utses lika många
suppleanter.

öm suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Valbarhet

4 8 Valbar till ledamot eller suppleant är den som är kyrkobokförd inom
stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Utöver de personer som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra mening­en får inte heller en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller suppleant.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 8 tredje stycket om ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige.

Valperiodens längd

5 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 3 8 väljs snarast efter
det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

Ordförandeskapet

6 8 Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna
utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.

108

 

Hur bestämmelserna om kyrkoråd m. m. iförsamling tillämpas på KU 1987/88:30

stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i         Bilaga 9

stiftssamfälligheten

7 8   Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 8,98 andra och tredje styckena, 11-15 och 17-21 88 samt 22 8 första stycket om kyrkoråd m. m. i församhng. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2.   Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe­tens anslagstavla.

3.   Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam­lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4.   Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta an­slag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt för­samlingen eller den kyrkliga samfälligheten.

5.   Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde eller hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftssty­relsen.

6.   Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det.

10 kap. Ekonomisk förvaltning

Församlingar

1   8 Församlingarnas egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte minskas.

2   8 Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat sätt, täckas med skatt.

3   8 Församlingen skall årligen upprätta budget för nästa budgetår. Bud­getåret löper per kalenderår.

Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade rä­kenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag som skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skatte­satsen.

4 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads
utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras
upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads

utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär         109

 

skatt för inkomst under det följande året. Kyrkorådet bestämmer när      KU 1987/88:30 övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till rådet.       Bilaea 9

Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget
görs upp.                                                                                             .

Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före no­vember månads utgång. Om budgeten till följd av särskilda förhållanden inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall däref­ter fastställas före december månads utgång. Därvid får fullmäktige eller stämman, om det finns särskilda skäl för det, fastställa annan skattesats än som har bestämts tidigare.

Kyrkorådets förslag till budget skall från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller den kyrkostämma då budgeten skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages i kungörelsen.

5   8 Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att täcka anslaget. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt anslag, som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får användas för samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får därefter fattas för ett år i sänder.

6   8 En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder. Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.

7   8 Församlingen får ta upp lån och ingå borgen. Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

8   8 Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som det förvaltar.

Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyrko- , rådets föreskrifter och åriigen, inom den tid som kyrkorådet bestämmer, till rådet lämna redovisning för sin medelsförvaltning under föregående budgetår.

När en sådan redovisning har lämnats, skall kyrkorådet inom den tid som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämmer sammanfatta och avsluta räkenskaperna.

Gemensamt kyrkoråd.skall årligen senast den 31 mars lämna redovisning till de församlingar som har utsett rådet;

9 8    Särskilda bestämmelser finns om

1.    vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,

2.  förvaltning av medel som myndighet har särskilt inseende över samt

3.  kollektmedel.                                                            '

110

 

Kyrkliga samfälligheter   .                                                KU 1987/88:30

10      8    Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 1-9 88. Därvid skall      ''S
följande gälla.

1.   Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull­mäktige, församlingsdelegerade eller stiftsfullmäktige samt dess kyrkoråd eller stiftsstyrelse och övriga nämnder.

2.   Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om an­slag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd. Detta bestäm­mer när förslagen skall lämnas.

3.   Bestämmelserna om samråd med kommunstyrelsen innan budgetför­slaget görs upp skall inte tillämpas på stiftsstyrelsen.

11        kap. Revision

Församlingar

1 8 Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val
i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats tre eller flera revisorer samt
minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande
årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer
och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.
Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp
av nämnder skall dock vara minst tre.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför­delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revi­sorerna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller samman­räkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen haravslu-tats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

1 fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 5 8 om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den sorh är myndig på dagen för valet till revisor eller suppleant.

Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställ­ning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige eller stämman får besluta att det till-revisorer och revisors­suppleanter skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekost­nader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdra­get. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

2 8 Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är
redovisningsskyldig till församlingen får inte vara revisor eller revisors­
suppleant för granskning av verksamhet som omfattas av redovisnings-    


 

skyldigheten och inte heller delta i val av revisor eller revisorssuppleant KU 1987/88:30 för granskning av sådan verksamhet eller i handläggningen av ärende om Bilaga 9 ansvarsfrihet för verksamheten. Delsamma gäller make, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Ordföranden och vice ordföranden i kyrkorådet eller andra nämnder vars verksamhet granskningen gäller får, utan hinder av vad som nu har sagts och även om de inte är ledamöter i kyrkofullmäktige, delta i fullmäktiges eller stämmans överläggning, när revisionsberättelsen som avser gransk­ningen behandlas.

3 8 Revisorerna granskar kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet.
De prövar om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisan­
de och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är tillräcklig.

En revisor har rätt att av en nämnd få de uppgifter och upplysningar som behövs för revisionsarbetet. En revisor får när som helst inventera de penningmedel och värdehandlingar som en nämnd förvaltar samt ta del av räkenskaper och andra handlingar som berör nämndens verksamhet.

Vad som har sagts om nämnd gäller även beredning.

4   8 Revisorerna utövar, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestämmer något annat, själva den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget. Beslut som revisorerna fållar angående förvaltningen skall upptas i protokoll. I fråga om justering av protokoll och tillkännagi­vande om justeringen tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 14 8 andra styc­ket.

5   8 Revisorerna skall årligen till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman avge berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående året. Av berättelsen skall framgå om anmärkning beträffande den granskade verksamheten föreligger eller inte. Om anmärkning framställs, skall anledningen till den anges i berättelsen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

6   8 Sedan förklaringar har inhämtats över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen, skall kyrkofullmäktige eller kyrkostäm­man vid sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om talan eller annan åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas. Om talan inte väcks inom ett år från det att revisionsberättelsen lades fram på sammanträde med fullmäktige eller stämman, anses ansvarsfrihet beviljad. Trots att ansvarsfrihet har beviljats får talan dock föras beträffande skada på grund av brottslig handling, om inte ansvarsfriheten uppenbarligen aysåg även den skadan.

7   8    Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare före-.

skrifter om revisionen.                                                                                         112

 

Kyrkliga samfälligheter                                                                   KU 1987/88:30

8 8    Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 1-7 88. Därvid skall      Bilaga 9 följande gälla.

1.  Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull­mäktige, församlingsdelegerade eller stiftsfullmäktige saml dess kyrkoråd eller stiftsstyrelse och övriga nämnder.

2.  Val av revisorer och revisorssuppleanter i en sliftssamfällighel skall förrättas av de nyvalda stiftsfullmäklige snarast efter valperiodens början.

3.  Församlingskyrkoråd som förvallar medel för samfällighetens räkning eller kyrklig samfällighets kyrkoråd som förvaltar medel för sliftssamfällig-hetens räkning skall årligen avge redovisning för sin förvaltning under del föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd eller stiftsstyrelsen, som bestämmer när della skall ske.

12 kap. Församlingsskatt

Församlingar

1  8 Bestämmelser om skyldighet all erlägga lörsamlingsskatl finns i
kommunalskattelagen (1928: 370).

Den som är kyrkobokförd i en icke-lerriloriell församling är inte skyldig att erlägga församlingsskatt till den territoriella församling där han är    . mantalsskriven.

Särskilda bestämmelser om skaltskyldighet finns i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.

2  8 När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen är belägen om den skattesats som därvid har
bestämts för det följande året.

Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.

3  8 Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skall, m. m.

Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.

4  8 Länsskattemyndigheten skall senast den 8 mars till kyrkorådet över­
lämna redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer
församlingen och som har betalats ut till denna.

Kyrkliga samfälligheter

5 8 Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 2-4 88. Därvid skall beträffande stiftssamfälligheter bestämmelserna om kyrkoråd i stället avse stiftsstyrelsen.

8 Riksdagen 1987/88. 4saml. Nr30

Rättelse: S. 117 rad 17 och 18 Står: före utgången av december Rättat till: under är Rad 19 ny mening tillkommit

■113

114

Stiftssamfälligheter saml Stockholms territoriella församlingar och      KU 1987/88:30

kyrkliga samfälligheter                                                               '     Bilaga 9

6 8 För stiftssamfälligheter samt för Stockholms territoriella församling­ar och kyrkliga samfälligheter gäller också följande.

Stiftsstyrelsen samt varje församlings och samfällighets kyrkoråd i Stockholm skall, sedan budgeten har fastställts, genast underrätta berörda lokala skattemyndigheter, statistiska centralbyrån och riksskatteverket om den skaftesats som har bestämts för det följande året.

Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall stiftsstyrelsen och kyrkorådet i församling eller kyrklig samfällighet i Stockholm genast underrätta berörda lokala skattemyndigheter och statis­tiska centralbyrån om stiftsstyrelsens eller rådets förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, berörda lokala skattemyndigheter, statis­tiska centralbyrån och riksskatteverket underrättas om denna.

13 kap. Kommunalbesvär

Hur man överklagar beslut av församling

1 8 Kyrkofullmäktiges eller kyrko.stämmans beslut får, om inte något
annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet
får grundas endast på omständigheter som innebär alt beslutet

1.   inte har tillkommit i laga ordning,

2.  står i strid mot lag eller annan författning,

3.  på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans befogenhet,

4.  kränker klagandens enskilda rätt eller

5.  annars vilar på orättvis grund.

Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten inom
tre veckor från den dag då Justeringen av det över beslutet förda protokol­
let tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen före över­
klagandetidens utgång har kommit in till församlingen, skall överklagandet
ändå prövas.         , ,

I skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständighe­ter på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.

2 8 I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller annan nämnd
skall bestämmelserna i 1 8 tillämpas, om inte något annat är särskilt före­
skrivet. Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte
överklagas.

Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 7 kap. 17 8 andra stycket. 1 fråga om beslut som inte har protokollförts särskilt räknas överklagandetiden från den dag då juste­ringen av det protokoll, som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet eller nämnden då beslutet anmäldes, tillkännagavs på anslagstavlan! Be­stämmelserna i första stycket gäller också i fråga om överklagande av sådant beslut av revisorerna som avses i 11 kap. 4 8.

 

3   8    Beslut enligt I och 2 88 får överklagas av den som är kyrkobokförd i     KU 1987/88:30 församlingen.  Bilaga 9

4   8 Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överkla­gandet, om det behövs.

Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam­lingen som part.

Ett föreläggande enligt 5 8 förvaltningsprocesslagen lar inte gälla sådan brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka överklagandet grimdas. Bestämmelsen i 29 8 förvaltningsprocesslagen om rätt alt utan yrkande besluta till del bättre för enskild tillämpas inte.

5   8 Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot lar överklagas endast av denne. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett över­klagande eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överkla­gas av församlingen och av var och en som sägs i 3 8.

6   8 Om beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har blivit upp­hävt genom avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall fullmäktige eller stämman föranstalta öm rättelse av verk­ställigheten i den mån det är möjligt.

Första stycket tillämpas även i fråga om beslut av kyrkorådet eller annan nämnd eller av revisorerna.

Hur man överklagar beslut av kyrklig samfällighet

7 8    I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko­
fullmäktige, stiftsfullmäktige, kyrkorådet, stiftsstyrelsen eller någon annan   ■
nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas 1-6 §8, om inte något annat är
särskilt föreskrivet. Beslut får överklagas också av en församling som
ingår i samfälligheten. '

1.  Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 kap. 3-21 88 den I september 1988, samt i övrigt den I Januari 1989.

2.  Lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter upp­hävs den I januari 1989.

3.  Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till én föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag tillämpas i stället den nya föreskriften.

 

4.   Beträffande icke-territoriell församling tillämpas den ordning som förut gällt, om församlingen beslutar det.

5.   En kyrklig samfällighet som har 5. En kyrklig samfällighet som har bildats före den 1 januari 1963 och bildats före den 1 januari 1963 och-som omfattar alla de angelägenheter som omfattar alla de angelägenheter som avses i lagen (1930:259) om som avses i lagen (1930:259) om församlingsstyrelse skall från och församlingsstyrelse skall från och med den 1 januari 1989 bestå endast     med den 1 januari 1989 bestå endast

för   ekonomiska    angelägenheter.     för   ekonomiska    angelägenheter.      115

 

Den nya lagens bestämmelser om en församlings rätt att själv vårda sina angelägenheter, om beslutanderät­ten och om kyrkoråd i församling skall tillämpas på de enskilda för­samlingarna i samfälligheten. I såda­na församlingar skall utan hinder av bestämmelserna i 1 kap. 8 § beslu­tanderätten utövas på kyrkostäm­ma, i församling med över 500 röst­berättigade kyrkomedlemmar dock längst till utgången av år 1991. Dom­kapitlet skall förordna en person att före utgången av december månad år 1988 hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd.

Den nya lagens bestämmelser om en församlings rätt att själv vårda sina angelägenheter, om beslutanderät­ten och om kyrkoråd i församling skall tillämpas på de enskilda för­samlingarna i samfälligheten. I såda-' na församlingar skall utan hinder av bestämmelserna i 1 kap. 9 § beslu­tanderätten utövas på kyrkostäm­ma, i församling med över 500 röst­berättigade kyrkomedlemmar dock längst till utgången av år 1991. Dom­kapitlet skall förordna en person att före utgången av november månad år 1988 hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. Om särskilda skäl föreligger, får domkapitlet besluta att en kyrklig samfällighet som avses i 1 kap. 4 § första och andra styckena lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall be­stå längst till utgången av år 1991, även om den inte omfattar alla de församlingsangelägenheter som an­ges il kap. 5 § andra stycket. Ifråga om en sådan samfällighet tillämpas äldre bestämmelser. Bestämmelserna i kyrkliga indelningslagen (1988:000) tUlämpas. i fråga om ändring och ■ upplösning av en sådan samfällighet.

6.   Annan kyrklig samfällighet än som avses i 5 och som har bildats före den 1 Januari 1989 skall bestå. Om samfälligheten inte omfattar de försam­lingar och ekonomiska angelägenheter som anges i | kap. 5 eller 6 8 får den dock bestå längst till utgången av år 1991. 1 fråga om sådana samfälligheter och församlingar som ingår i dessa tillämpas äldre bestämmelser. Bestäm­melserna i kyrkliga indelningslagen (1988:000) tillämpas i fråga om ändring eller upplösning av sådana samfälligheter.

7.   I fråga om förutsättningarna för att en församlings beslutanderätt skall utövas av kyrkofullmäktige tillämpas äldre bestämmelser till utgången av är 1991. Om en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar i vilken beslutanderätten enligt I kap. 9 8 första stycket skall utövas av kyrkofullmäktige inte har fullmäktige vid ingången av år 1991 och del inte har beslämts att besliitanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt I kap.10 8, skall fullmäktige väljas i församlingen delta år. Om det före., utgången av år 1991 har beslämts att beslutanderätten i församlingen skall utövas av ett direktvall kyrkoråd skall, utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 5 8 sjätte stycket kyrkostämman besluta om antalet ledamöter,och suppleanter i rådet.

8.   När stiftsfullmäklige skall utses första gången beslutar domkapitlet

KU 1987/88:30 Bilaga 9

116

 

efter hörände av stiftstinget och stiftsavdelningen av Svenska kyrkans     KLJ 1987/88:30 församlings- och pastoratsförbund om antalet ledamöter och suppleanter i     Bilaga 9 stiftsfullmäktige. Beslutet skall fattas före utgången av Juni 1988. Centrala valmyndigheten skall genast underrättas om beslutet.

9. Vad som i 6 kap. 9, 11, 14, 15, 19 och 20 88 sägs om stiftsstyrelsen
skall, när stiftsfullmäktige skall utses första gången, avse domkapitlet.

10.  När sammanträde med stiftsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av domkapitlet, som också bestäm-                                            ' ' mer i vilken eller vilka tidningar kungörelsen skall införas.

11.  Domkapitlet i varje stift skall efter samråd med stiftstinget före utgången av Januari 1989 upprätta förslag till stiftsamfällighetens budget

för budgetåret 1989. Stiftsfullmäktige skall före februari månads utgång         ' .    '■

fastställa budgeten för år 1989. Domkapitlets förslag till budget för år 1989 skall från och med kungörandet av det sammanträde med stiftsfullmäktige då budgeten skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages i kungörelsen.

12.  För varje församling skall kyrkofullmäktige eller kyrkostämman under år 1988 utse kyrkoråd enligt bestämmelserna i den nya lagen. Kyrkoråd utses av kyrkofullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma före utgången av november månad.

13.  Förvaltar en församling fonder som avser sådana ändamål som enligt denna lag skall skötas av en pastoratssamfällighet, övertas förvaltningen

av samfälligheten.

14. Länsstyrelsens beslut enligt 6 kap. 3 § om annan valkretsindel­ning då val av stiftsfullmäktige skall ske första gången skall fattas före utgången av juni 1988. Centrala val­myndigheten skall genast underrättas om beslutet.

117

 

9 Förslag till                                                                                   KU 1987/88:30

Biläga 1" Kyrklig indelningslag

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag                  ■    Utskottets förslag

1 kap. Kyrkliga indelningsenheter m. m.

Inledande bestämmelser

1 8 Denna lag gäller rikets indelning i territoriella församlingar och pas­
torat samt kontrakt och stift. Lagen gäller också förfarandet vid bildande
av kyrkliga samfälligheter.

Den lokala indelningen                                                                            

2   8 Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom svenska kyrkan.

3   8 Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastoral består av en församling (enjörsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat).

Den regionala indelningen

4   8 Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Eli kon­trakt består av flera pastorat i ett stift.

5   8 Stiftet är regional enhet inom kyrkan och tjänstgöringsområde för biskopen.

6   8 I riket finns tretton stift. Dessa är Uppsala stift, Linköpings stift. Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift. Lunds stift, Göte­borgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift och Stockholms stift.

7   8    Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.

Kyrkliga samfälligheter

8 8 Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemen­
samma ekonomiska angelägenheter.

2 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen

Beslut om en ändrad församlingsindelning

18

Ändring i församlingsindelningen   Ändring i församlingsindelningen

får göras, om ändringen kan antas får göras, om ändringen kan antas
medföra bestående fördel för en för- medföra bestående fördel för en för­
samling eller en del av en församling samling eller en del av en församling
eller andra fördelar från allmän syn-     eller andra fördelar från allmän syn-       ,. j.

 

punkt. Därvid får de föreskrifter punkt. Därvid får de föreskrifter KU 1987/88:30
meddelas som behövs för ändringens meddelas som behövs för ändringens Bilaga 10
genomförande. Har ändringen sam- genomförande. Har ändringen sam­
band med en ändring i rikets indel- band med en ändring i rikets indel­
ning i kommuner enligt 1 kap. lagen ning i kommuner enligt 1 kap. lagen
(1979:411) om ändring i rikets indel- (1979:411) om ändringar i Sveriges
ning i kommuner och landstingskom- indelning i kommuner och lands-
muner skall den beslutas av regering- tingskommuner skall den beslutas av
en. I andra fall fattas beslutet av regeringen. I andra fall fattas beslu-
kammarkollegiet.                         tet av kammarkollegiet.

När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs
av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelningsändring,
får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerhga skäl.        •

Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

2 8 Behöver församlingsindelningen ändras på grund av oregelbundenhet
i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena, får kammarkol­
legiet besluta om det.

Om de församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen -föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.

3 8 Råder det osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.

Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.

4 8 En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en för­
samling som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobokförd
i en sådan församling. Ansökan om en sådan ändring skall ges in till
kammarkollegiet.

Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om änd­ring i församlingsindelningen. En sådan fråga får också väckas av stiftssty­relsen genom anmälan hos kammarkollegiet.

5 8 Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av
den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 8 andra stycket får besluta om
ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om indelningsändring som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 8 andra styc­ket.

Utredning rn. m.

6 8 I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 8 och 2 8 första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller, när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen, öm det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.

1 ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 8 andra stycket skall utredningen göras av länsstyrelsen.

119

 

7 8    Én utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frå-    KU 1987/88:30
gan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och     Bilaga 10

med stiftsstyrelsen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser också bör föranleda en ändring i någon annan indelning, skall utredningen omfat­ta även en sådan ändring.

8   8 Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.

9   8 När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till kammar­kollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana under­sökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom om­röstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.

10        8 Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och
de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.

118 Den myndighet som har hand om utredningen får besluta huruvida kostnaden för utredningen skall förskotteras av sökanden eller av allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen skall stå för utredningskoslnaden helt eller delvis. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten svara för utredningskostna­den.

Till utredningskostnaden hör även kostnaden för valnämndens medver­kan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsänd­ring.

Ekonomisk reglering m. m.

12 8 När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållande­
na mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del
av en församling överförs till en annan församling, skall en sådan reglering
ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan hänföras till
den delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns
särskilda skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ända­
målsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del
av denna.

Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras överenskommelse fastställas.

13 8 Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan även om fordringsägaren inte har lämnat silt medgivande till det.

120

 

14        8    Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,      KU 1987/88:30
övergår en församlings ansvarighet för borgensförbindelser och liknande     Bilaga 10
åtaganden, som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett

område som skall skiljas från församlingen, till den församling som områ­det efter indelningsändringen skall ingå i.

15  8 Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun­den för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Den som beslutar om indelningsändringen fär bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.

16  8 När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansva­righeten för deras förbindelser till den församling som bildas genom sammanläggningen.

17  8 öm en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om en för­samling på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra. Bidraget skall utgå på en gång eller under en viss övergångstid.

När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft rn. m.

18        8 En indelningsändring träder i kraft den I januari det år som bestäms
i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en
församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla
kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 Januari året efter det år då
val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock inte om ett
förordnande enligt 23 § meddelas.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 8 skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § andra styc­ket skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.

19  8 Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdelége­rade skall utses enligt 22 8, sedan delegerade valts, kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

20  8 Under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om indelnings-delegerade skall utses enligt 22 8, frän valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofull­mäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.

Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen fär under samma lid utöva sådan beslutanderätt endasl i frågor som uteslutande avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.

121

 

21  8    I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en     KU 1987/88:30
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft     Bilaga 10

skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 8.

22  8 öm en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om ändring­en bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrädas av indelningsdelégerade från det att dessa har valts till dess att indelnings-ändringen träder j kraft, öm sådana delegerade finns bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelégerade.

23  8 öm en ny församling bildas av församlingar som utgör en total kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen förord­na att samfällighetens fullmäktige skall vara fullmäktige i den nybildade församlingen.   .     ,

Hur man överklagar beslut om ändrad församlingsindelning'

24  8 Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om indelningsdelégerade skall utses enligt 22 8, från valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostäm­man, kyrkorådet eller en annan nämnd, överklagas enligt reglerna i 13 kap. 1-3 88 församlingslagen (1988:000). Även en annan församling som be­rörs av indelningsändringen och den, som är kyrkobokförd t en sådan församling får klaga över beslutet. Beträffande överklagandet tillämpas i övrigt 13 kap. 4-6 88 församlingslågen. Ett beslut, varigenom kammarrät­ten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får likaså överklagas även av en annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är kyrkobokförd i en sådan försam­ling.

25  8 Länsstyrelsens beslut enligt 2 8 andra stycket får överklagas hos kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut enligt 1-3 88 får överklagas hos regeringen. Kollegiets beslut får överklagas även av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i ärenden som överklagats dit får dock inte överklagas.

3 kap. Ändringar I den territoriella pastoratsindelningen

Hur ändringar i pasloratsindelningen skall ske

H     ..      ■

Ändring   i   pastoratsindelningen  Ändring   i   pastoratsindelningen

får göras, om indelningen därmed får göras, om indelningen därmed
blir mer ändamålsenlig med hänsyn blir mer ändamålsenlig med hänsyn
till pastoratens förmåga att svara för till pastoratens förmåga att svara för
de angelägenheter som enligt för- de angelägenheter som enligt för­
fattning eller annars skall ankomma fattning eller annars skall ankomma
på dem. Ett pastorat får inte utan på dem. Ett pastorat får inte utan
synnerliga skäl ha färre än 2 000 särskilda skäl ha färre än 2 000 kyr-
kyrkomedlemmar eller vara beläget komedlemmar eller vara beläget i
i mer än en kommun.                  mer än en kommun.

Om en ändring i pastoratsindelningen beslutar stiftsstyrelsen.

122

 

2 8    Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning    KU 1987/88:30
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.                    Bilaga 10

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel­sen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.

3 8 Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de
nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stifts­
styrelsen beslutar något annat.

Utredning m.m.

4 8 1 ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning bör föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sammanhängande frågor.

Ändring får inte göras i pastoratsindelningen utan att varje församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av änd­ringen getts tillfälle att yttra sig.

Ekonomisk reglering m. m.

5 8 När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoiaten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 8§. Fördelningen av tillgångar och förbindel­
ser i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De
kyrkliga kommuner som berörs får träffa överenskommelse orn hur fördel­
ningen skall göras.

Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsändring­en. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av förmö­genheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.

Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt lagen (1929: 145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna kommit överens om något.annat förfarande.

6 8 När egendom förvaltas enligt särskild författning, övertas förvalt­
ningen av det pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de
angelägenheter som egendomen är avsedd för.

Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.

7   8 Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastig­heten.

8   8 Ansvaret för en förbindelse fär överföras från ett pastorat till ett annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

9   8 Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera är.

123

 

10  8   När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarighe-     KU 1987/88:30 ten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.                             Bilaga 10

11  8 I samband med ett beslut om ändring i pastoratsindelningen skall stiftsstyrelsen fastställa den prästeriiga tjänsteorganisationen i varje nybil­dat pastorat.

12  8    Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytter-    - ligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i pas­toratet skall utövas av indelningsdelégerade enligt lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelégerade till dess att indelningsändringen träder.i kraft.

När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.

13  8 En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 Januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning berör en total pastoratssamfällighet eller en total fierpastoratssamfällighet, skall beslutet dock träda i kraft den I januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

14  8 Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Hur man överklagar beslut om ändrad pastoralsindelning

15      8 Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av de
berörda församlingarna, pastoraten och flerpastoratssamfälligheterna.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. Om ärendet är av principiell
betydelse eller annars av särskild vikt, får kammarkollegiet dock med eget
yttrande överlämna det till regeringen för avgörande.

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans central­styrelse ges tillfälle att yttra sig.

4 kap. Andringar i kontraktsindelningen

1 8 Ändring i kontraktsindelningen får göras om indelningen därmed blir
mer ändamålsenlig.

öm ändringar i kontraktsindelningen beslutar stiftsstyrelsen.

2 8 Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel­sen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen.

3 8 Ändring i kontraktsindelningen får inte göras utan att varje försam­
ling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av
ändringen getts tillfälle att yttra sig.

124

 

4 8    Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av berörda     KU 1987/88:30
församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte     Bilaga 10
överklagas

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans central­styrelse ges tillfälle att yttra sig.

5          kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.

1   8 Bestämmelser om pastoratssamfälligheter och om vilka församlings­angelägenheter en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpastorats­samfälligheter finns i 1 kap. 5 8 andra stycket och 6 8 församlingslagen (1988:000).

2   8 En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av för­samlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbildningen.

En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts­styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som helhet att pastoratssamfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i pastoratet getts tillfälle att yttra sig.

Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats­samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.

3   8 En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrel­sen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten..

4   8 Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats­samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av samfällighetsbildningen.

Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden getts tillfälle att yttra sig.

5 8 Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.

1 beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i sam­fälligheten skall utövas av indelningsdelégerade enligt lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelégerade till dess att indelningsändringen träder i kraft.

6 8 Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelningsdelé­
gerade skall utses, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

Ändring eller upplösning av samfälligheter

7 8    En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade förhållanden inträtt att de angelägenheter samfälligheten har hand om lämpligare sköts på annat sätt. Vad som anges i 2 och 4 88 om rätten att besluta om bildande av

125

 

samfälligheter och väcka fråga därom samt om skyldighet att bereda för-     KU 1987/88:30 samling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas även     Bilaga 10 när det gäller ändring eller upplösning.

Ekonomisk reglering

8 8    I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande eller ändringar av kyrkliga samfälligheter skall 3 kap. 5-10 88 tillämpas.

Når heslut om samfällighetsbildning trädei- i kraft m.m.

9 8 Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total fler­pastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den I Januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.

10        § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast
ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,
skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.

Hur man överklagar beslut om samfällighetsbildning

11        8 Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av berör
da församlingar och pastorat. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
Om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, får
kammarkollegiet dock med eget yttrande överlämna det till regeringen för
avgörande.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1989.

2. Intill utgången av Juni 1989 skall domkapitlet vidta de förberedande
åtgärder som behövs för sådan handläggning som enligt denna lag ankom­
mer på stiftsstyrelsen.

126

 

Innehåll                                                                                          KU 1987/88:30

Sammanfattning.............................................................. ....... 1

Propositionerna............................................................... ....... 2

Motionerna...................................................................... ....... 3

Utskottet

Inledning.........................................................................         6

Församhngarnas rätt att disponera enskilda medel och gåvor

m.m.................................................................................       10

Anläggande och underhåll av begravningsplatser..........       11

Vidgad kompetens för kyrklig kommun på begravningsområdet          12

Direktvalt kyrkoråd..........................................................       14

Kyrkoherdens ställning i kyrkorådet................................ ...... 14

Sammanträde med kyrkostämma förval av kyrkoråd...... ...... 15

Kyrkofondslag...................................................................... 15

Allmän och särskild kyrkoavgift........................................       16

Allmänt utjämningsbidrag............................................... ...... 18

Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser...        19

Lag om förvaltningen av kyrklig jord...............................       20

Prästtjänsternas fördelning............................................ ...... 21

Tillsättning av kyrkoherdetjänster .................................        22

Tillsättning av komministertjänster ................................        23

Ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse                  24

Kyrklig indelningslag.......................................................        26

övriga frågor................................................................... ...... 27

Följdlagstiftning'   ...........................................................        29

Stat-kyrka-frågan............................................................        29

Hemställan...................................................................... ...... 31

Reservationer....................................    .......................... ...... 34

Särskilt yttrande..................................    ........................        41

Bilagor

Bilaga 1    Kulturutskottets yttrande...............................        42

Bilaga2   Lagom ändring i regeringsformen....................        50

Bilaga 3   Förslag till lag om ändring i lagen om svenska kyrkan                     52

Bilaga 4   Förslag till lag om ändring i lagen om kyrkomötet                54

Bilaga5   Förslag till domkapitelslag................................ ...... 55

Bilaga 6   Förslag till kyrkofondslag.................................        59

Bilaga 7   Förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord..........          65

Bilaga 8   Förslag till prästanställningslag.......................        71

Bilaga 9   Förslag till församlingslag................................ ...... 80

Bilaga 10 Förslag till kyrklig indelningslag.......................       118

Se proposition 1987/88:67                                                                  '               127

 

gotab   Stockholm 1988 14835