Konstitutionsutskottets betänkande

om svenska kyrkans organisation m.m

&

KU

1987/88:30

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:31 om en ny organisation på
lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan samt proposition 1987/88:67 med
följdlagstiftning samt ett antal därmed sammanhängande motioner. Dessutom
tas upp några motioner angående stat-kyrka-frågan, som väckts under
den allmänna motionstiden i år. Propositionen, som bl.a. innehåller förslag
till grundlagsändring, anmäldes i kammaren första gången den 16 november

1987. I ärendet föreligger yttrande från kulturutskottet (se bilaga 1).

Inför utskottet har ärkebiskop Bertil Werkström samt generalsekreterare
Sören Ekström och kyrkosekreterare Carl-Henrik Martling från Svenska
kyrkans centralstyrelse företrätt och lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet tillstyrker i huvudsak föreslagna reformer men anser från
principiella utgångspunkter att ansvaret för frågor rörande tjänstgöringsföreskrifter
m.m. för prästerna skall ligga kvar hos domkapitlet och inte flyttas
över till den nya stiftsstyrelsen, som förordas i propositionen. Vidare föreslår
utskottet vissa övergångsbestämmelser i syfte att mildra ojämna effekter av
den nya beräkningen av den särskilda kyrkoavgiften vad gäller pastoratens
skogsfastigheter. Utskottet föreslår även övergångsbestämmelser rörande
tidpunkten för val av elektorer till stiftsfullmäktige samt om allmänt
utjämningsbidrag till församlingar. Utskottet har funnit att vissa frågor om
kyrkokommunernas fondförvaltning, ersättning till enskilda för begravningskostnader
samt de föreslagna egendomsnämnderna bör bli föremål för
ytterligare överväganden. Det får ankomma på regeringen att bestämma
formerna härför. Slutligen föreslår utskottet vissa övergångsbestämmelser
som gäller reformernas ikraftträdande.

Som framgår av betänkandets olika avsnitt har vissa motionsyrkanden
tillstyrkts eller besvarats med vad utskottet anfört. Övriga motioner har
avstyrkts. I ärendet föreligger nio reservationer och ett särskilt yttrande.

Vad gäller stat-kyrka-frågan har utskottet avstyrkt motionerna under
hänvisning till bl.a. pågående översyn av kyrkomötets organisation. I frågan
har tre reservationer avgetts.

1

1 Riksdagen 1987/88. 4 sami. Nr 30

Propositionerna

KU 1987/88:30

I proposition 1987188:31 föreslår regeringen att riksdagen skall

dels i den ordning som anges i 8 kap. 15 § regeringsformen anta förslaget
till

1. lag om ändring i regeringsformen,

dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen anta förslaget till

2. ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

dels anta förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

4. domkapitelslag,

5. kyrkofondslag,

6. lag om förvaltningen av kyrklig jord,

7. prästanställningslag,

8. församlingslag,

9. kyrklig indelningslag,

dels medge att enligt regeringens bestämmande ur kyrkofonden betalas
engångskostnader för genomförandet av reformen (avsnitt 3.6.9).

I proposition 1987188:67 föreslår regeringen att riksdagen skall anta förslag
till

1. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

2. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för
den som icke tillhör svenska kyrkan,

3. lag om ändring i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunfullmäktige m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

5. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,

6. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning,

7. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

8. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,

9. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

11. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

12. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i
kommuner, landstingskommuner och församlingar,

13. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade,

14. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

15. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223).

2

Motionerna

KU 1987/88:30

Motioner med anledning av proposition 1987/88:31

1987/88:K24 av Lars Hjertén och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om huvudmannaskapet för
präster och tillvägagångssättet vid komministertillsättning.

1987/88:K25 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skall ankomma på domkapitlet att meddela
tjänstgöringsföreskrifter för prästerna, utfärda tjänstgöringsbetyg, besluta i
frågor om disciplinansvar m.m. för präster samt förordna pastorsadjunkter i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att särskilda statsanslag anvisas domkapitlet för
dess kostnader för personal och lokaler m.m. i enlighet med vad som i
motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att kyrkofondslagen skall ändras så att kyrkomötet
får utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse,

4. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser den särskilda kyrkoavgiften.

1987/88:K26 av Lennart Brunander m.fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om val av ledamöter i egendomsnämnden,

2. att riksdagen ger stiftsfullmäktige rätt att inrätta lokala egendomsnämnder
i enlighet med vad som framförts i motionen.

1987/88:K27 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om frivilliga insatser inom församlingarna,

2. att riksdagen ger 1 kap. 3 § punkt 2 församlingslagen följande som
motionärernas förslag betecknad lydelse,

Motionärernas förslag

2. anskaffande och underhåll av
lös egendom som, utan att vara
byggnadstillbehör, är avsedd för
kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler eller annars
för kyrkliga ändamål samt beslut
om begravningsväsendet i församlingen.

3. att riksdagen beslutar om ansvarsfördelningen mellan domkapitel och
stiftsstyrelsen i enlighet med kyrkomötets kyrkolagsutskotts betänkande KL
1987:5,

4. att riksdagen beslutar att pastorat skall kunna bildas när församlingsvården
och lokala förhållanden i övrigt kräver det,

5. att riksdagen beslutar att kyrklig indelningslag 3 kap. 1 § skall ha
följande som motionärernas förslag betecknad lydelse,

Motionärernas förslag

eller annars skall ankomma

på dem. Ett pastorat får inte utan
särskilda skäl ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar
eller vara beläget i
mer än en kommun. Om en ändring

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om prästtjänsternas fördelning,

7. att riksdagen beslutar att i prästanställningslagen 5 § införa ett nytt andra
stycke som skall ha följande som motionärernas förslag betecknad lydelse,

Motionärernas förslag

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnd
får besluta att som ett led i
tillsättningen av tjänst som kyrkoherde
skall inhämtas synpunkter från de
röstberättigade i församlingen/församlingarna.

8. att riksdagen beslutar att prästanställningslagen 9 § skall ha följande som
motionärernas förslag betecknad lydelse.

Motionärernas förslag
Tjänster som komminister tillsättes
på det sätt som enligt 5,6 och 8 §§
gäller vid tillsättning av tjänster som
kyrkoherde.

9. att riksdagen beslutar att samtliga kyrkokommuner skall erhålla
skatteutjämning,

10. att riksdagen beslutar höja allmänna kyrkoavgiften till 17 öre per
skattekrona,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fastställande av nivån för den särskilda kyrkoavgiften,

12. att riksdagen beslutar att 3 kap. 5 § punkt 3 församlingslagen skall ha
följande som motionärernas förslag betecknad lydelse,

Propositionens förslag Motionärernas förslag

3. Kyrkostämma skall hållas när 3. Kyrkostämma skall hållas när
kyrkorådet begär det eller när ordfö- kyrkorådet begär det eller när ordföranden
anser att det behövs. randen anser att det behövs. Vid

sammanträde före utgången av november
månad det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige ägt rum,
skall förrättas val av kyrkoråd för
den kommande mandatperioden.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

1986/87:K608 av Aina Westin och Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts
om behovet av en utökad kommunalekonomisk kompetens i samband med
begravningar.

KU 1987/88:30

4

1986/87:K612 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan ändring i lagen om församling och kyrklig samfällighet att
kyrkoherdes självskrivenhet som ledamot av kyrkorådet endast omfattar
yttrande och förslagsrätt.

1986/87:K616 av Jan Hyttring och Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande principerna för nivån på den särskilda kyrkoavgiften till kyrkofonden.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:K609 av Evert Hedberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
frågor som gäller tjänstgöringsföreskrifter för präster, beslut i fråga om
disciplinansvar m.m. samt förordnande av pastorsadjunkter skall ligga kvar
på domkapitlet.

1987/88:K618 av Karl Boo och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att regeringen
tillsätter en utredning rörande begravningskostnader för enskilda med
beaktande av vad som anförts i motionen.

1987/88:K621 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen i samband med
behandlingen av förslaget till ny församlingslag uttalar att kompetensen för
en samfällighet för alla ekonomiska angelägenheter (pastoratssamfällighet
och flerpastoratssamfällighet) skall omfatta alla ekonomiska angelägenheter
utan annan begränsning än vad som kan vara särskilt föreskrivet.

1987/88:K705 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om regler för införande av direktval till kyrkoråd i annan form
än kyrkostämma.

Motioner angående stat-kyrka-relationerna

1987/88:K601 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till
överläggningar mellan staten och svenska kyrkan i syfte att ge svenska
kyrkan en gentemot staten fri ställning.

1987/88:K611 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att nuvarande relationer mellan kyrkan och
staten skall bevaras,

2. att riksdagen, om yrkande 1. avslås beslutar uttala att inga grundläggande
förändringar i de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas
utan att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning.

1987/88:K624 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en i förhållande
till staten fri svensk kyrka.

1987/88:K625 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till kyrkans skiljande från staten.

KU 1987/88:30

5

Utskottet

KU 1987/88:30

Inledning

1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) tillkallades för att utreda frågan om
svenska kyrkans struktur på lokalplanet m.m. (Dir. 1982:95). Kommittén
gav tillsammans med kyrkomusikerutredningen (Kn 1980:04) ut diskussionsbetänkandet
(SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. Kommittén sände ut
betänkandet på en bred remiss till bl.a. församlingar och kyrkliga organ på
olika plan. Remissvaren publicerades i betänkandet (SOU 1984:75) Församlingarna
om framtiden. I en lägesrapport (SOU 1985:1) Församlingar i
samverkan redovisade kommittén därefter sina ställningstaganden. Regeringen
överlämnade rapporten till 1985 års kyrkomöte som behandlade
rapporten och ett antal motioner i anslutande ämnen (RegSkr. 1985:1, KO
10, kskr. 34). I mars 1986 avlämnade kyrkokommittén sitt slutförslag till
lokal och regional organisation i svenska kyrkan i betänkandet (SOU 1986:17
och 18) Framtid i samverkan. Regeringen överlämnade i maj 1987 ett förslag
om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan m.m. till
kyrkomötet. Skrivelsen (RegSkr. 1987:1) behandlades i kyrkomötets kyrkolagsutskott
och organisationsutskott. Dessa utskotts betänkanden (KL
1987:5 och KO 1987:3) samt kyrkomötets skrivelser 1987:20 och 1987:22
redovisas i huvudpropositionens bilagedel.

Kyrkomötet har i allt väsentligt godtagit lagförslagen men framställt
erinringar i vissa hänseenden. Konstitutionsutskottet redovisar i det följande
i samband med behandlingen av motionerna under olika avsnitt skillnader
mellan förslagen i propositionen och kyrkomötets ställningstaganden.

I propositionen erinrar departementschefen bl.a. om att de senaste årens
samhällsutveckling har präglats av en medveten strävan att decentralisera
viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika
områden. Inte minst i fråga om den kyrkliga förvaltningen har åtskilliga
grupper av ärenden flyttats från regeringen till underlydande myndigheter.

Där det har funnits lämpligt har också ramen för de kyrkokommunala
organens självbestämmande vidgats. De nu aktuella förslagen innebär att
man går vidare på denna väg. Det blir sålunda möjligt att till kyrkokommunala
organ i stiften överföra statliga förvaltningsuppgifter som hittills har
handhafts av regeringen eller statliga myndigheter på olika nivåer. En
överföring av sådana uppgifter till de stiftsstyrelser och egendomsnämnder
som föreslås innebär både att besluten flyttas närmare dem som berörs av
dem och att kyrkans egna organ får handlägga förvaltningsuppgifter med
stöd av lag som riksdagen stiftar.

Det är enligt departementschefen angeläget att bereda kyrkan ett ökat
inflytande på sina egna angelägenheter. Ett fullföljande av kyrkomötesreformen
på stiftsplanet ökar enligt departementschefen förutsättningarna för en
utveckling i sådan riktning. Stiften får genom i demokratisk ordning utsedda
beslutande och verkställande organ en avsevärt starkare ställning i svenska
kyrkan. De kommer att, inom vissa givna ramar, få möjlighet att själva
besluta om fördelningen av resurserna för den kyrkliga verksamheten i

stiften och långsiktigt utforma denna på det sätt som man i varje stift anser 6

bäst gagna församlingslivet. Biskopens ställning i den nya stiftsstyrelsen ger
biskopen tillfälle att mera aktivt utöva sin stiftsledande funktion i en nära
samverkan med företrädare för stiftets församlingar.

Utskottet delar i allt väsentligt den grundsyn som kommer till uttryck i
propositionen och vill tillägga att utgångspunkten för propositionens förslag
är den s.k. dubbla ansvarslinjen, vilken innebär att en demokratiskt
uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsansvar
som inte är underställt de demokratiskt valda organen.

De lagförslag som lagts fram i huvudpropositionen innebär bl.a. följande.

Genom ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen förs
normgivningen i fråga om det kyrkliga ämbetet över till kyrkomötets
kompetensområde.

Församlingarna ansvarar som hittills för sådana frågor som främjande av
kyrkans gudstjänstliv, undervisning, diakoni och evangelisation.

Obligatoriska pastoratssamfälligheter skall ha hand om underhåll m.m. av
församlingskyrkorna och övriga byggnader. På samfälligheten faller vidare
ansvaret för kyrkogårdar och andra begravningsplatser samt personal och
personaladministration. Sådan samfällighet kan också få ett totalansvar för
alla ekonomiska församlingsangelägenheter, s.k. totala pastoratssamfälligheter.
Härutöver kan församlingarna i flera pastorat bilda kyrkliga
samfälligheter för att stödja en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter,
s.k. flerpastoratssamfälligheter.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd. I alla församlingar med fler än
500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall det finnas kyrkofullmäktige. I
små församlingar kan det i stället finnas kyrkostämma. I totala pastoratssamfälligheter
inskränker sig fullmäktiges uppgift till att välja kyrkoråd. I sådana
samfälligheter skall man därför kunna få direkt välja ett kyrkoråd. I
flerförsamlingspastorat och flerpastoratssamfälligheter utövas beslutanderätten
av församlingsdelegerade och i totala samfälligheter av kyrkofullmäktige.
Kyrkoherden är självskriven ledamot i församlings- och pastoratskyrkoråd.

I varje stift skall bildas en obligatorisk stiftssamfällighet med kompetens
att sköta bl.a. följande församlingsangelägenheter, nämligen främjande av
församlingslivets utveckling inom stiftet, andlig vård vid sjukhus, större
vårdinrättningar, kriminalvårdsanstalter och militära förband samt för att
främja finskspråkigt församlingsarbete och församlingsarbete bland samer.

Vad gäller den andliga vården inom kriminalvården vill utskottet i
sammanhanget erinra om vissa tidigare riksdagsuttalanden i frågan (se JuU
1986/87:20).

Delar av domkapitlets uppgifter, bl.a. arbetsgivarfunktionerna för den
personal som behövs, överflyttas på stiftssamfälligheterna. Dessa skall också
svara för avlöningsförmåner för personalen hos samfälligheten. Stiftssamfälligheterna
får även besluta att utvidga sin verksamhet till att omfatta
ytterligare ekonomiska församlingsangelägenheter som är av gemensamt
intresse för församlingarna i stiftet. Den frivilliga verksamhet som i dag
huvudsakligen sköts av stiftstingsorganisationen kommer att kunna inordnas
i kyrkokommunal verksamhet på stiftsplanet.

KU 1987/88:30

7

Stiftssamfällighetens beslutande organ skall vara stiftsfullmäktige som
väljs för tre år och skall bestå av minst 51 ledamöter jämte suppleanter.
Förvaltningen och verkställighet i stiftssamfälligheten vilar på en stiftsstyrelse
samt andra nämnder. I stiftsstyrelsen är biskopen självskriven ledamot och
ordförande.

Reformen skall inte medföra kostnadsökningar utöver engångskostnader
på sammanlagt 6 miljoner. Skattekraftsgarantin ändras så att en besparing
uppnås inom utjämningssystemet som motsvarar beslutad minskning till
borgerliga kommuner. Kyrkofondens utgifter begränsas och utjämningssystemet
utformas så att nuvarande underskott i kyrkofonden täcks och balans
uppnås mellan fondens utgifter och inkomster.

Ett belopp motsvarande kyrkofondens nuvarande kostnader för vissa
löner m.m. på sammanlagt 130 milj. kr. samt statens och kyrkofondens
kostnader för stiftsmyndigheterna skall utgå som stiftsbidrag till stiftssamfälligheterna
och användas till löne- och förvaltningskostnader på stiftsplanet.

I stiftsbidragen skall vidare ingå belopp motsvarande nuvarande lönebidrag
inom det särskilda utjämningsbidraget - ca 69 milj. kr. - samt
kyrkofondens nuvarande kostnader - ca 12 milj. kr. - för icke prästvigda
tjänstebiträden, vilka i fortsättningen skall betalas av pastoraten eller
samfälligheterna själva.

Fördelningen av stiftsbidragen skall göras av kyrkofondens styrelse.
Därvid skall styrelsen fastställa för varje stift hur stor del av bidraget som
genom stiftsstyrelsens försorg skall utbetalas som strukturbidrag till pastorat
och övriga samfälligheter i stiftet. Denna bidragsdel kan avse både vissa
personalkostnader och olika aktiviteter hos kyrkliga kommuner som,
beroende på deras struktur, har behov av stöd. Stiftsbidraget skall även
innefatta medel för domkapitlens kansliresurser.

Det allmänna utjämningsbidraget skall bestå men i fortsättningen endast
utgå till pastorat och samfälligheter och ej till församlingar. Vidare ändras
skattekraftsgarantin så att besparingar uppnås, motsvarande den av riksdagen
beslutade minskningen av transfereringarna till de borgerliga kommunerna.

Det särskilda utjämningsbidraget slopas och ersätts av nya bidragsformer,
såsom den i stiftsbidraget ingående s.k. strukturbidragsdelen. Det extra
utjämningsbidraget behålls med oförändrad konstruktion men bör i fortsättningen
endast utgå till pastorat och samfälligheter.

Kyrkofondens styrelse skall kunna fördela bidrag till mera kostnadskrävande
underhåll av församlingskyrkor i form av ett kyrkobyggnadsbidrag.

Den allmänna kyrkoavgiften som erläggs av pastoraten behålls. Den
särskilda kyrkoavgiften, som pastoraten betalar i relation till sitt innehav av
boställsegendom, skall i fortsättningen bestämmas årligen och beräknas på
innehavet av sådan egendom den 1 januari året före bidragsåret. Avgiftssatsernas
storlek skall i båda fallen fastställas i lag.

Nuvarande stiftsnämnder och boställsnämnder, vilka är statliga myndigheter,
avskaffas och ersätts av egendomsnämnder. Dessa blir kommunala
organ vars ledamöter väljs av stiftsfullmäktige. Ansvaret för förvaltningen av
kyrkofondens fastigheter åvilar kammarkollegiet. Egendomsnämnderna
övertar de uppgifter som nu ligger på stiftsnämnder och boställsnämnder.

KU 1987/88:30

8

Arrendevillkor förutsätts bli utarbetade efter samråd med de kyrkliga
arrendatorerna. Personalen hos egendomsnämnderna blir kyrkokommunalt
anställd.

Församlingarnas storlek regleras inte i författning utan får bestämmas av
de lokala förhållandena. Kammarkollegiet skall i princip överta regeringens
roll som centralt beslutande organ i ärenden om rikets indelning i församlingar.
Kollegiet beslutar om ändringar i församlingsindelningen och meddelar
de föreskrifter som behövs för att genomföra ändringarna.

Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning, varvid
hänsyn skall tas till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som
enligt särskilda föreskrifter ankommer på dem. Stiftsstyrelsen skall fortlöpande
se över pastoratsindelningen. Pastoratsregleringen skall bygga på
frivillighet och samverkan. Stiftsstyrelsen övertar regeringens uppgift att
besluta om ändrad kontraktsindelning.

I ett pastorat kan det förutom kyrkoherde finnas en eller flera komministrar
anställda. De avlönas av pastoratet. Hos stiftssamfälligheten kan
stiftsadjunkter och kontraktsadjunkter finnas anställda. Dessa avlönas av
stiftssamfälligheten. I stiftssamfälligheten får dessutom finnas tjänster som
pastorsadjunkt, vilka närmast är avsedda för nyblivna präster. Prästtjänsterna
är statligt reglerade tjänster. Kyrkoherdarna för döva förs över till den
rikskyrkliga organisationen och avlönas av Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet.

Nuvarande antal prästtjänster inberäknat pastoratsadjunktstjänsterna
skall vara vägledande för den nya tjänsteorganisationen. Regeringen fastställer
det totala antalet prästtjänster i landet. Svenska kyrkans centralstyrelse
får fördela tjänsterna mellan stiften samt besluta om inrättande och
indragning av alla stiftstjänster utom pastorsadjunktstjänster. Stiftsstyrelsen
har ansvaret för inrättande och indragning av pastoratstjänster och pastorsadjunktstjänster.

Första och andra gången en kyrkoherdetjänst är ledig skall domkapitlet
först pröva vilka sökande som är behöriga för tjänsten. Denna tillsätts sedan
efter yttrande av domkapitlet, i enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i
flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd. Tredje gången tjänsten är
ledig tillsätts den av domkapitlet efter yttrande från berörda församlingars
kyrkoråd. Komministertjänster tillsätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
Domkapitlet prövar vilka sökande som är behöriga till tjänsten
och avger ett inte bindande yttrande i frågan till pastoratet.

Biskop tillsätts som hittills av regeringen efter förslag från vissa valkorporationer
bestående av präster och lekmän. Även domprosttjänsterna tillsätts
av regeringen. I sådana fall skall domkapitlet höras, som i sin tur skall ge
samtliga församlingskyrkoråd i pastoraten tillfälle att yttra sig. Tjänster som
stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen efter behörighetsprövning
och yttrande av domkapitlet. Tjänster som pastorsadjunkt
tillsätts av stiftsstyrelsen. Förflyttningsskyldigheten för präster behålls.

Reformerna avses i princip träda i kraft redan år 1989. Utskottet övergår
härefter till att behandla ett antal motioner som har anknytning till
propositionen.

KU 1987/88:30

9

Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel och gåvor
m.m.

Enligt 1 kap. 6 § förslaget till ny församlingslag kan som tidigare nämnts en
pastoratssamfällighet komma att sköta de ekonomiska angelägenheter som
eljest ankommer på församlingen (s.k. total pastoratssamfällighet).

Som framgår av 13. övergångsbestämmelserna i förslaget till den nya
församlingslagen skall pastoratssamfälligheten överta förvaltningen av fonder
som avser sådana ändamål som enligt församlingslagen skall förvaltas av
samfälligheten. I propositionen framhålls att de donationer som inte
omfattas av övergångsbestämmelsen liksom tidigare måste bli föremål för
ansökan om permutation och att pastoratet bör ta initiativ till sådana
ansökningar.

I motion 1987/88:K27 yrkande 1 (c) understryks vikten av att enskilda
medel och gåvor kan disponeras av församlingarna även på områden som
ligger inom pastoratens kompetens.

I motion 1987/88:K621 (c) framhålls vikten av att riksdagen klarlägger att
kompetensen för de samfälligheter som omfattar alla ekonomiska angelägenheter
verkligen kommer att gälla detta. I motionen hänvisas till ett
avgörande av kammarrätten i Stockholm enligt vilket uttalanden i förarbetena
till 1961 års lag om församlingsstyrelse ger vid handen att med ekonomiska
församlingsangelägenheter avses endast sådana angelägenheter som gäller
användandet av utdebiterade medel. Detta synsätt strider enligt motionären
mot tillämpad praxis. Enligt motionären är det angeläget att denna kompetensfråga
löses då en ny församlingslag skall antas.

Utskottet anser att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger hinder i
vägen för enskilda som genom gåvor och donationer till sin församling vill
stödja kyrkans verksamhet. Av de allmänna bestämmelserna om församlingars
kompetens enligt förslaget till ny församlingslag får anses följa att en
församling inte kan motta och förvalta en donation som kan medföra
kostnader för församlingen om donationens ändamål inte faller inom ramen
för församlingens kyrkokommunala kompetens, eftersom församlingen i
allmänhet saknar möjlighet att täcka kostnaderna på annat sätt än genom
ianspråktagande av utdebiterade medel. En sådan kostnadstäckning skulle
komma i konflikt med reglerna för den kyrkommunala kompetensen.

Om mottagandet av en donation inte medför några kostnader för
församlingen är det enligt utskottets mening önskvärt att församlingen skall
kunna förvalta donationen om den enskilde givaren framställer önskemål om
detta. I sådana fall där ändamålet ligger utanför församlingens kompetens
enligt de föreslagna bestämmelserna i församlingslagen måste enligt utskottets
mening dock ifrågasättas om församlingen kan åta sig detta. Utskottet
vill med anledning härav förorda att de rättsliga förutsättningarna angående
förvaltningen av donationer genom kyrkokommuner blir föremål för närmare
överväganden.

Den frågeställning som tas upp i motion 1987/88:K621 sammanhänger med
de problem som behandlas i motion 1987/88 :K27 yrkande 1. Utskottet anser
därför att även den i motion 1987/88:K621 väckta frågan bör bli föremål för
översyn. Det bör ankomma på regeringen att bestämma formerna härför.

KU 1987/88:30

10

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1987/
88:K27 yrkande 1 och 1987/88:K621 ge regeringen till känna.

Anläggande och underhåll av begravningsplatser

I propositionen föreslås att det ekonomiska ansvaret för kyrkotomt,
kyrkogårdar och övriga begravningsplatser skall ligga hos pastoratssamfälligheterna.

Departementschefen anför i sammanhanget följande.

Pastoratet får genom detta förslag hand om den grundläggande planeringen
av begravningsplatsens utformning. Jag förutsätter dock att pastoratet, när
det gäller utformningen och vården av en kyrkogård i anslutning till
församlingskyrkan visar stor lyhördhet för den enskilda församlingens
önskemål. Även i fråga om församlingskyrkogården har församlingen
möjlighet att med frivilliga medel och gåvor bekosta skulpturer och liknande.
Utsmyckningen får dock inte medföra ingrepp i pastoratets grundläggande
plan för den löpande vården av kyrkogården.

Ett flerförsamlingspastorat skall tillsätta nämnder för den förvaltning och
verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer på dessa. Fullmäktige
eller stämma får tillsätta de nämnder som i övrigt behövs. En nämnd
kan exempelvis tillsättas för den löpande vården av en församlingskyrkogård.
Det finns inte något som hindrar att pastoratet uppdrar förvaltningen
av en kyrkogård till kyrkorådet i den aktuella församlingen. På detta sätt kan
pastoratet, om det är lämpligt, överlåta vissa uppgifter till en församling. Det
är emellertid inte möjligt för pastoratet att delegera uppgifter som innebär
myndighetsutövning, exempelvis upplåtelse av gravrätt, till ett församlingsky
rkoråd.

I sitt av kyrkomötet godkända betänkande (KO 1987:3) anförde kyrkomötets
organisationsutskott följande:

I likhet med vad som anges i regeringens skrivelse förutsätter utskottet att
pastoratet, när det gäller utformningen och vården av en kyrkogård i
anslutning till församlingskyrkan visar stor lyhördhet för den enskilda
församlingens önskemål. Möjlighet finns också att i ett flerförsamlingspastorat
tillsätta en nämnd för den löpande vården av en församlingskyrkogård
vartill väljs sådana som representerar den aktuella församlingen.

Organisationsutskottet avstyrkte därför en motion med förslag att församlingarnas
kyrkoråd skulle ha ansvar för myndighetsfunktioner som gällde
kyrkogårdsförvaltningen.

I motion 1987/88:K27 yrkande 2 (c) yrkas att den nya församlingslagen
utformas så att församlingen skall fatta beslut om begravningsväsendet i
församlingen. I motionen framhålls att kyrkogård med begravningsplats är
en viktig vårduppgift för församlingen och att denna därför bör behålla
myndighetsuppgifterna på detta område.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande. Genom den
föreslagna reformen kommer pastoratssamfälligheterna att överta det ekonomiska
ansvaret på lokalplanet. Härigenom åstadkoms en ökad samverkan
mellan församlingarna och en jämnare kostnadsfördelning mellan dessa.
Genom att pastoratssamfälligheten övertar ansvaret för kyrkogårdarna
uppnås en förbättrad resursanvändning. Detta gäller bl.a. utnyttjandet av

KU 1987/88:30

11

den tunga maskinella utrustning som behövs för skötseln av kyrkogårdar.
Som framhålls i propositionen finns det inget som hindrar att pastoratet
uppdrar förvaltningen av en kyrkogård till kyrkorådet i den aktuella
församlingen varigenom det skapas möjligheter att i lämplig utsträckning
överlåta vissa uppgifter till församlingen. I ett flerförsamlingspastorat kan
t.ex. tillsättas en nämnd för den löpande vården av en församlingskyrkogård.

I likhet med vad departementschefen uttalat förutsätter utskottet att
pastoratet visar stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål när
det gäller utformning och vård av kyrkogården. Utskottet anser därför att
församlingarnas inflytande i stor utsträckning kan tillgodoses inom ramen för
de i församlingslagen föreslagna kompetensreglerna. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 1987/88 :K27 yrkande 2.

Vidgad kompetens för kyrklig kommun på
begravningsområdet

I motion 1986187:K608 (s) föreslås att frågan om en utökad kommunalekonomisk
kompetens i samband med begravningar snarast undersöks och
övervägs. Motionärerna anför att nuvarande ordning ger kommunerna
möjlighet att svara för vissa begravningskostnader men att det inte är möjligt
för dem att t.ex. inrätta egna begravningsbyråer. Enligt motionen bör
riksdagen i form av ett tillkännagivande till regeringen understryka behovet
av vidgning av den kommunalekonomiska kompetensen på förevarande
område.

I motion 1987/88.K618 (c) föreslås att frågan rörande den enskildes
begravningskostnader bör utredas. Motionärerna vill slå vakt om att
begravningsverksamheten skall utgöra en kyrkokommunal angelägenhet.
Frågan om begravningsförsäkring bör i sammanhanget uppmärksammas.

I samband med riksdagens behandling av propositionen 1982/83:19 om den
nya lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter väcktes en motion (s)
om vidgad rätt för församling att svara för tjänster vid begravning. I
konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:8 hänvisade utskottet till att
frågan tidigare, både år 1974 och år 1975, hade behandlats av riksdagen som
avvisat tanken på en kompetensutvidgning. Utskottet anförde vidare bl.a.
följande.

Utskottet har stor förståelse för det krav på vidgad kompetens på begravningsområdet
som framförs i motion 1982/83:22. Trots de olika former av
ekonomisk hjälp som finns är begravningskostnaderna ofta en betungande
utgift för de anhöriga. Församlingarnas förmåga att bära de ökade kostnader
som en vidgning av kompetensen skulle medföra är emellertid högst
varierande. Enligt utskottets mening måste därför de ekonomiska förutsättningarna
för en vidgning av kompetensen först utredas. I denna utredning
bör svenska kyrkans strukturfrågor på lokalplanet få en framträdande plats.
Formerna för detta utredningsarbete får ankomma på regeringen att besluta
om. Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motionerna 1980/81:1506 och
1982/83:22 riksdagen ge regeringen till känna.

Med anledning av två motioner från den allmänna motionstiden 1986/87
(Sf267 och Sf291) har riksdagen ånyo behandlat frågan om bidrag från den

KU 1987/88:30

12

allmänna försäkringen till enskildas kostnader vid dödsfall. Socialförsäkringsutskottet
(SfU 1987/88:3) avstyrkte bifall till motionerna och anförde
därvid att det inte framkommit några skäl att frångå tidigare ställningstaganden
i frågan, nämligen att en obligatorisk begravningsförsäkring med tanke
på den nödvändiga prioriteringen inom den allmänna försäkringen inte
motiverade den kostnad en sådan försäkring kunde väntas föranleda.
Socialförsäkringsutskottet framhöll att problemet var av begränsad betydelse
med hänsyn bl.a. till utvecklingen med tjänste- och frivilliga grupplivförsäkringar.

Frågan om begravningskostnader för enskilda har även varit föremål för
överväganden av 1982 års kyrkokommitté. I en promemoria som överlämnades
till regeringen (civildepartementet) i december 1986 av en särskild
tillkallad utredningsman framhölls att ett ökat samhällsansvar för begravningskostnader
kunde åstadkommas antingen genom att införa en allmän
begravningsförsäkring eller vidga församlingarnas kompetens på området.
Utredningsmannen förordade den senare lösningen. Promemorian remissbehandlades.
Flera remissinstanser ansåg att frågan borde utredas ytterligare.
Bl.a. pekades på risken för att stora skillnader församlingarna emellan
skulle uppkomma. Några remissinstanser förordade en kombination av
allmän begravningsförsäkring och viss vidgning av församlingarnas kompetens.

Även vid 1987 års kyrkomöte berördes frågan (KL 1987:11). Kyrkomötet
ansåg att hittillsvarande utredningar inte gav svar på frågan hur problemet
borde lösas. I den nu aktuella propositionen (s. 89) framhåller departementschefen
under hänvisning till vad som framförts under remissbehandlingen
och kyrkomötets uttalanden att han inte var beredd att föreslå en sådan
utvidgning av församlingarnas kompetens som anvisats av utredaren.

Som framhållits i olika sammanhang är begravningskostnaderna ofta en
mycket betungande utgift för de anhöriga. Utskottet hänvisar till sina
uttalanden vid 1982/83 års riksmöte. I likhet med vad som uttalats av
kyrkomötet och i propositionen anser utskottet att det ännu inte finns
tillräckligt underlag för ett ställningstagande till hur frågan bör lösas. Mot
denna bakgrund förordar utskottet att frågan blir föremål för förnyade
överväganden. Det bör ankomma på regeringen att bestämma i vilka former
en utredning på området bör bedrivas. Enligt utskottet bör särskild
uppmärksamhet ägnas frågor rörande kostnader för olika typer av tjänster i
samband med begravning, fördelningen av kostnader mellan kyrkliga och
borgerliga kommuner samt statens ansvar i sammanhanget. Utredningen bör
inte begränsas till frågan om utvidgning av den kyrkommunala kompetensen
utan även omfatta vilka möjligheter som står till buds att lösa frågan inom
ramen för den allmänna försäkringen och konsekvenserna av detta. I
sammanhanget bör även beaktas den i motion 1986/87:K608 väckta frågan
om kommunernas möjlighet att inrätta begravningsbyråer. Vad utskottet nu
anfört bör med besvarande av motionerna 1986/87:K608 och 1987/88:K618
ges regeringen till känna.

KU 1987/88:30

13

Direktvalt kyrkoråd

KU 1987/88:30

Enligt förslaget till församlingslag skall enligt 1 kap. 9 § beslutanderätten i en
församling utövas av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte annat
följer av 10 §. Där föreskrivs att om en församling med över 500 röstberättigade
kyrkomedlemmar ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt
skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.

Kyrkomötets organisationsutskott har i sitt av kyrkomötet godtagna
betänkande (KO 1987:3) uttalat att direktval borde få förekomma i alla
församlingar som ingår i totala samfälligheter.

I motion 1987/88:K705 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
förslag om regler för införande av direktval till kyrkoråd i annan form än
kyrkostämma.

Utskottet anser för sin del att de möjligheter som enligt propositionsförslaget
öppnas för direktval till kyrkoråd är till fyllest och avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.

Kyrkoherdens ställning i kyrkorådet

Av 7 kap. 3 § förslaget till församlingslag framgår att kyrkoherden är
självskriven ledamot i kyrkorådet.

I motion 1986/87 :K612 (s) framhålls att kyrkoherdens ställning i kyrkorådet
kan innebära att de politiska majoritetsförhållandena förändras på grund
av kyrkoherdens politiska åsikter. I motionen föreslås därför att kyrkoherden
såsom självskriven ledamot endast skall ha yttrande- och förslagsrätt.

Frågan om kyrkoherdens ställning i kyrkorådet har tidigare diskuterats
såväl i riksdagen som i kyrkomötet. Med anledning av ett motionsyrkande i
anslutning till proposition 1982/83:19 om ny församlingsstyrelselag m.m.
begärde konstitutionsutskottet i ett tillkännagivande till regeringen att
frågan skulle utredas. Utskottets borgerliga ledamöter reserverade sig mot
beslutet. Riksdagen följde utskottsmajoriteten.

Det uppdrogs sedermera åt kyrkokommittén att utreda frågan. Den
behandlades först i kommitténs rapport (SOU 1985:1) Församlingar i
samverkan och därefter i slutbetänkandet (SOU 1986:17) Framtid i samverkan.
Med hänvisning till 1983 års kyrkomötes ställningstagande i frågan
förklarade sig kommittén inte längre vidhålla sitt tidigare förslag om att
kyrkoherdens ställning som självskriven ledamot av pastoratskyrkoråd och
därmed jämförligt kyrkoråd skulle upphöra och ersättas med närvaroplikt
samt yttrande- och förslagsrätt. Däremot ansåg kommittén fortfarande att
kyrkoherden inte skulle vara valbar till kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade.
I remissyttrandena över kommitténs förslag anfördes inte några
erinringar mot kommitténs slutliga ställningstagande. 1987 års kyrkomöte
(KO 1987:3) intog samma ståndpunkt i frågan.

I propositionen (s. 97) ansluter sig departementschefen till kommitténs
och kyrkomötets ställningstaganden och framhåller bl.a. att mot bakgrund av
den dubbla ansvarslinjen i svenska kyrkan är det naturligt att den som har
ansvaret för gudstjänsten och förkunnelsen i församlingen är ledamot av
församlingskyrkorådet. Med hänsyn till kyrkoherdens centrala ställning bl.a.

som arbetsledare och till att så många viktiga och för församlingsvården
väsentliga ekonomiska beslut föreslås flyttade till pastoratsnivån är det enligt
departementschefen också rimligt att kyrkoherden blir självskriven ledamot i
pastoratskyrkorådet.

Departementschefen delar kommitténs uppfattning att kyrkoherden, som
självskriven ledamot i kyrkorådet på grund av sin tjänst, inte samtidigt skall
vara valbar för ett politiskt parti till det beslutande organet på samma eller
lägre nivå. En självskriven ledamot i en styrelse bör sålunda ej ingå i de organ
som har att välja övriga ledamöter i styrelsen.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu aktuella delar
och avstyrker följaktligen motion 1986/87:K612.

Sammanträde med kyrkostämma för val av kyrkoråd

I 6 kap. förslaget till ny församlingslag finns bestämmelser om val till
stiftsfullmäktige, vilket skall ske av särskilda elektorer som väljs av
kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Av 9 §
framgår att elektorer och ersättare för dessa skall utses före utgången av
november det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats. 13 kap.
5 § 3. föreskrivs att kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller
när ordföranden anser att det behövs.

I motion 1987/88: K27 yrkande 12 (c) framhålls att val av kyrkoråd måste
ske före november månads utgång för att det skall vara möjligt för det
nyvalda kyrkorådet att utse elektorer. Motionärerna föreslår därför att 3
kap. 5 § 3. kompletteras med en föreskrift av innehåll att val av kyrkoråd skall
förrättas för den kommande mandatperioden vid sammanträde före utgången
av november månad det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt
rum.

Utskottet vill erinra om att enligt propositionsförslaget skall vid sammanträde
före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom
församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa
förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter
utgången av det nämnda året.

Av de föreslagna bestämmelserna får anses följa att nyvalda fullmäktige är
skyldiga att välja elektorer till stiftsfullmäktige före utgången av november.
Beträffande församlingar med kyrkostämma bör enligt utskottet lagen
kompletteras med en föreskrift av innebörd att kyrkorådet skall väljas i sådan
tid att det kan fullgöra uppgiften att välja elektorer för val av stiftsfullmäktige.
Med tillstyrkande av motion 1987/88:K27 yrkande 12 framlägger
utskottet ett lagförslag i enlighet härmed (bilaga 9).

Kyrkofondslag

Genom den s.k. kyrkofonden fördelas kostnaderna för svenska kyrkans
verksamhet. Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild
kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet. Till
kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa tillgångar som

KU 1987/88:30

15

tillhör fonden. Kyrkofonden har möjlighet att efter regeringens bestämmande
ta upp lån.

Enligt 4 § förslaget till kyrkofondslag skall kyrkofonden ha en styrelse som
består av ordförande och sex ledamöter. Ordföranden och tre ledamöter
utses av regeringen. Övriga tre ledamöter utses av kyrkomötet. Förslaget
innebär ingen ändring i förhållande till nu gällande regler.

Med anledning av en motion till 1987 års kyrkomöte med förslag att vice
ordföranden i kyrkofondens styrelse skulle kunna väljas bland de ledamöter i
styrelsen som kyrkomötet utser uttalade organisationsutskottet i sitt av
kyrkomötet godtagna betänkande (KO 1987:3) att det var lämpligt att
kyrkomötet fick utse majoriteten av ledamöterna.

I motion 1987/88:K25 yrkande 3 (m) anförs att det är påkallat att kyrkan
ges ökat inflytande i kyrkofondens styrelse med hänsyn till den stora
betydelse fonden har för kyrkans verksamhet. Motionärerna föreslår att
kyrkofondslagen ändras så att kyrkomötet får utse majoriteten av ledamöterna
i styrelsen.

Utskottet vill, såsom även framhålls i propositionen (s. 151), erinra om att
motiveringen för inrättandet av en särskild styrelse för kyrkofonden var att
kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens förvaltning (prop. 1981/
82:158 s. 32 och 52). Det ansågs då naturligt att staten fick utse flertalet
ledamöter i styrelsen. I propositionen (s. 151) framhålls att kyrkofondens
inkomster till större delen består av skattemedel varför det saknas anledning
att nu ändra på bestämmelserna om styrelsens sammansättning.

Utskottet delar den i propositionen intagna ståndpunkten och avstyrker
motion 1987/88:K25 yrkande 3.

Allmän och särskild kyrkoavgift

Enligt nuvarande ordning bestämmer regeringen för varje år det öretal för
skattekrona, högst 20, med vilket den allmänna kyrkoavgiften skall erläggas.
Avgiften innebär ett åläggande för pastoraten. Enligt propositionen bör
avgiftens storlek anges i lag. Enligt 10 § förslaget till kyrkofondslag skall den
allmänna kyrkoavgiften beräknas på skatteunderlaget och utgöra 16 öre per
skattekrona.

Pastorat som innehar lönetillgångar skall betala särskild kyrkoavgift till
kyrkofonden. Den särskilda kyrkoavgiften beräknas för närvarande efter
viss procentsats på de lönetillgångar pastoraten hade den 31 december 1981.
För fast egendom beräknas avgiften på 1980 års taxeringsvärden. Närmare
bestämmelser om hur den särskilda kyrkoavgiften skall beräknas finns i 12 §
förslaget till kyrkofondslag. Underlaget för avgiften bestäms löpande så att
den särskilda kyrkoavgiften för t.ex. år 1990 beräknas med hänsyn till
förhållandena den 31 december 1988.

Kyrkomötet (KO 1987:3) har inte haft någon erinran mot förslagen om
allmän och särskild kyrkoavgift.

I motion 1987/88:K27 yrkande 10 (c) föreslås mot bakgrund av kyrkans
ekonomiska behov att den allmänna kyrkoavgiften i enlighet med kyrkofondens
förslag höjs till 17 öre per skattekrona.

I motion 1986/87: K616 (c) anförs attén övergång till avgiftssättning med de

KU 1987/88:30

16

nya taxeringsvärdena som grund måste förenas med en förändring av de i
propositionen föreslagna procentsatserna. För många pastorat skulle de
förändrade principerna annars kunna medföra betydande svårigheter. I
motion 1987/88 :K27 yrkande 11 (c) anförs att den föreslagna beräkningsgrunden
för den särskilda kyrkoavgiften skulle hårt drabba kyrkans egendomsförvaltning
särskilt hos landsbygdspastoraten. Kyrkofondens styrelse
bör därför inkomma med ny beräkning av den särskilda kyrkoavgiftens
storlek, och en nedsättning måste ske i första hand för den fasta egendomen.

I motion 1987/88:K25 yrkande 4 (m) anförs att procentsatserna satts så högt
att den särskilda kyrkoavgiften kan överstiga den reala avkastningen. Med
hänsyn till pågående utredning och att frågan om beräkning av den särskilda
kyrkoavgiften skall omprövas när resultatet av utredningsarbetet föreligger
anser motionärerna att förslaget till särskild kyrkoavgift inte nu bör
genomföras.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den allmänna kyrkoavgiftens
storlek av konstitutionella skäl i fortsättningen bör anges i lag. I sak
överensstämmer propositionen med kyrkokommitténs förslag. Remissinstanserna
har med något undantag inte haft någon erinran. Även kyrkomötet
har godtagit förslaget till allmän kyrkoavgift. Utskottet tillstyrker propositionen
på denna punkt och avstyrker motion 1987/88:K27 yrkande 10.

Vad sedan gäller förslaget till särskild kyrkoavgift skall erinras om att
lönetillgångar i form av s.k. prästlönefondsfastigheter och boställsskog
förvaltas av stiftsnämnderna. Vinst eller förlust på denna förvaltning fördelas
mellan pastoraten i förhållande till pastoratens andelar i lönetillgångarna.
Antalet andelar i boställsskog för de olika pastoraten i ett stift bestäms på
grundval av värdet av pastoratens skogsfastigheter per den 1 januari 1972
enligt då gällande normer för fastighetstaxering.

Den särskilda kyrkoavgiften för år 1987 beräknades efter pastoratens
lönetillgångar per den 31 december 1981. För fast egendom beräknades
avgiften till 2 % av 1980 års taxeringsvärden och för egendom som åsatts
skogsbruksvärde 6 %.

1982 års kyrkokommitté föreslog i sitt betänkande (SOU 1986:17) Framtid
i samverkan att den särskilda kyrkoavgiften skulle beräknas på gällande
taxeringsvärden. Samma förslag fördes senare fram av kyrkofondens styrelse.
För att lindra övergången från 1980 års taxeringsvärden till de aktuella
värdena föreslog kyrkofondens styrelse viss sänkning av avgiftsuttaget för år

1988. Regeringen följde förslaget.

Regeringen uppdrog våren 1986 åt kyrkofondens styrelse att närmare
utreda vilket förmögenhetsvärde boställsegendomen representerar, vilken
avkastning denna egendom lämnar i dag och om särskilda åtgärder behöver
vidtas för att erhålla en bättre avkastning. Utredningen beräknas vara
slutförd under slutet av år 1988.1 propositionen uttalas att frågan om hur den
särskilda kyrkoavgiften skall beräknas bör prövas på nytt när utredningen är
klar.

Under utskottets beredning har påtalas att höjningen av den särskilda
kyrkoavgiften påverkar pastoraten mycket olika. En av anledningarna till
detta är att utdelningen från boställsskog beräknats på grundval av värdet
den 1 januari 1972 medan den särskilda kyrkoavgiften grundas på nuvarande

KU 1987/88:30

17

2 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr30

Rättelse: S. 32 rad 12 Star: punkt 6 Rättat till: punkt 10

taxeringsvärden. Vidare har framhållits att avgiftshöjningen inte bara
drabbat de enskilda pastoraten ojämnt utan också fått mycket olika effekter i
stiften, bl.a. beroende på att taxeringsvärdena på skogsfastigheter varierar
avsevärt i skilda delar av landet. Särskilt betungande är läget för Växjö stifts
vidkommande. Enligt utskottet bör olikheterna mellan de olika pastoraten i
ett stift kunna utjämnas genom att först stiftsnämnden och från och med den
1 juli 1989 egendomsnämnden från avkastningen av den skog som nämnden
förvaltar för pastoraten erlägger den särskilda kyrkoavgiften. Inget pastorat
skulle då behöva få en negativ behållning av sitt skogsinnehav. Skillnaderna
mellan de olika stiften kan motverkas genom att den särskilda kyrkoavgiften
på skog som förvaltas av egendomsnämnd inte får bestämmas till mer än
80 % av överskottet av den sammanlagda förvaltningen efter avdrag för
skogsvårdsavgift.

Utskottet anser i likhet med vad som uttalats i propositionen att storleken
av den särskilda kyrkoavgiften - särskilt vad gäller uttaget på skogsfastigheter
- bör övervägas ytterligare då kyrkofonden redovisat resultatet av sin
utredning. I avvaktan härpå tillstyrker utskottet propositionens förslag
angående särskild kyrkoavgift. Som nyss framhållits medför beräkningen av
avgiftssatsen för skogsfastigheter en ojämn belastning i olika delar av landet.
För att komma till rätta med detta akuta problem föreslår utskottet vissa
övergångsbestämmelser i kyrkofondslagen (bilaga 6). Dessa bestämmelser
föreslås gälla till utgången av år 1991.

Av samma skäl som angetts beträffande den allmänna kyrkoavgiften bör
avgiftssatserna för den särskilda kyrkoavgiften bestämmas i lag.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna
1986/87:K616, 1987/88:K25 yrkande 4 och 1987/88:K27 yrkande 11.

Allmänt utjämningsbidrag

Enligt 13 § förslaget till kyrkofondslag skall till pastorat och stiftssamfälligheter
utgå ett allmänt utjämningsbidrag om skatteunderlaget understiger det
skatteunderlag som motsvarar den garanterade skattekraften. Förslaget
innebär således att allmänt utjämningsbidrag i fortsättningen inte kommer
att tillföras församlingarna.

Med anledning av motioner vid förra årets kyrkomöte förklarade kyrkomötets
organisationsutskott (KO 1987:3) i sitt av kyrkomötet godtagna
betänkande att utskottet delade de i motionerna uttalade farhågorna i fråga
om försämring av de enskilda församlingarnas ekonomi om det allmänna
utjämningsbidraget slopades.

I motion 1987/88:K27 yrkande 9 (c) föreslås att skatteutjämning skall utgå
till samtliga kyrkokommuner. Den förändrade kompetensen mellan församlingar
och pastorat skall visserligen leda till att pastoraten tar över den
övervägande delen av kostnaderna. Enligt motionen har det emellertid inte
utretts vilka konsekvenserna blir för de ekonomiskt svaga församlingarna om
dessa mister utjämningsbidraget.

Utskottet vill erinra om att de nu aktuella reformerna bygger på
förutsättningen att pastorat och samfälligheter skall bära de tyngsta ekonomiska
åtagandena, medan församlingarna i fortsättningen endast kommer att

KU 1987/88:30

18

svara för jämförelsevis ringa kostnader i den totala kyrkokommunala
budgeten. Utskottet anser därför att det saknas anledning att frångå
propositionens förslag vad gäller allmänt utjämningsbidrag till församlingarna.
Utskottet vill i sammanhanget även erinra om det föreslagna nya
strukturbidraget som ger möjligheter att stödja aktiviteter på lokalplanet,
när behovet är särskilt stort. Utskottet avstyrker motion 1987/88:K27
yrkande 9.

Av 6. övergångsbestämmelserna till den föreslagna församlingslagen
framgår att den situationen kan uppkomma att obligatoriska pastoratssamfälligheter
inte kommer att bildas förrän senast vid utgången av år 1991. För
sådana församlingar som fram till denna tidpunkt behåller det ekonomiska
ansvaret för de uppgifter som i framtiden skall åvila pastoratssamfälligheten
kan det enligt utskottet finnas behov av allmänt utjämningsbidrag. Utskottet
föreslår därför en övergångsbestämmelse till kyrkofondslagen av innebörd,
att kyrkofondens styrelse utan hinder av bestämmelserna i övrigt får besluta
om sådant bidrag. Förslaget framgår av bilaga 9 till detta betänkande.

Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser

Enligt 4 § i det i propositionen framlagda förslaget till domkapitelslag skall
stiftssamfälligheten tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan personal,
kontorslokaler, inventarier, materiel samt vad som i övrigt behövs för
att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Av 17 § förslaget till kyrkofondslag framgår att kyrkofonden skall bevilja
stiftssamfälligheten bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för bl.a. domkapitlets,
stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskostnader. Avsikten
är att verksamheten i stiften skall samordnas i ett gemensamt stiftskansli.

I propositionen erinras om att önskemål sedan länge förts fram om en
möjlighet att skapa ett gemensamt stiftskansli såväl för de legala stiftsmyndigheterna,
dvs. domkapitel och stiftsnämnd, som för den omfattande
frivilliga verksamhet i stiftstingets och stiftsrådets regi som bedrivs vid
särskilda kanslier, vanligen benämnda stiftsbyråer, i de olika stiften. På flera
håll har insatser redan gjorts att lokalmässigt samordna verksamheten. I
administrativt hänseende finns stora praktiska fördelar att vinna med att
samordna kanslifunktionerna.

Kyrkomötet har inte haft någon erinran mot förslaget. Kyrkolagsutskottet
(KL 1987:5) uttalade sin tillfredsställelse över att möjligheter nu öppnas att
sammanföra kansliresurserna på stiftsplanet. Inte heller organisationsutskottet
(KO 1987:3) fann anledning att motsätta sig den föreslagna konstruktionen
av det nya stiftsbidraget.

I motion K25 yrkande 2 (m) hemställs att riksdagen skall besluta att
särskilda statsanslag anvisas domkapitlet för dess kostnader för personal och
lokaler m.m. I motionen framhålls att det finns en risk för att domkapitlet
som självständig myndighet kommer att bli ekonomiskt beroende av den
kommunala stiftssamfälligheten. Särskilda statsanslag bör anvisas såväl till
sekreteraruppgifterna som till domkapitlets del av kostnaderna för lokaler,
expenser och annat.

Utskottet anser i likhet med vad kulturutskottet anfört i sitt yttrande att det

KU 1987/88:30

19

är värdefullt att kansliresurserna på stiftsplanet kan samordnas. I propositionen
(s. 153) framhålls i samband med redovisningen av de nya bestämmelserna
om stiftsbidrag att till grund för kyrkofondens beslut om bidrag skall
föreligga domkapitlets beräkningarom medelsbehoven. Vidare förutsätts att
svenska kyrkans centralstyrelse även avger yttrande i dylika frågor. Mot
bakgrund härav anser utskottet att det saknas fog för motionärernas farhågor
och avstyrker därför motion 1987/88:K25 yrkande 2.

Lag om förvaltningen av kyrklig jord

Enligt propositionens förslag skall i varje stiftssamfällighet finnas en
egendomsnämnd som övertar de nuvarande stiftsnämndernas och boställsnämndernas
uppgifter. Egendomsnämnden skall bl.a. bestämma villkoren
för upplåtelser av jordbruksarrende även för sådan jordbruksegendom som
nämnden inte själv förvaltar.

I propositionen (s. 169) uttalar departementschefen bl.a. följande:

Staten är idag arbetsgivare och stiftsnämnderna huvudmän för all personal
inom stiftsnämndernas verksamhetsområde. Stiftsjägmästare, biträdande
stiftsjägmästare och viss annan kanslipersonal avlönas från statliga anslag.
Intäkterna av förvaltningen av bl.a. pastoratens skogar finansierar främst
personalen i skogsbruket men också ett antal administrativa tjänster. Jag
utgår från att de anställda hos stiftsnämnderna kan beredas anställning i den
nya organisationen. Personal som nu avlönas från statliga anslag bör därvid
få stiftssamfälligheten som huvudman. De som idag och fortsättningsvis
avlönas med medel från pastoratens skogsförvaltning får naturligen egendomsnämnden
som huvudman. All personal blir kyrkokommunalt anställd.

Avsikten är att egendomsnämnderna skall få ett självständigt ansvar och
särskilda beslutsbefogenheter inom det specialreglerade område som begränsas
av bl.a. den föreslagna lagen om förvaltningen av kyrklig jord och
som i huvudsak motsvaras av de uppgifter stiftsnämnderna har i dag.
Egendomsnämnderna blir emellertid inordnade i den föreslagna kyrkokommunala
stiftsorganisationen. Egendomsnämnden intar därvid inte någon
särställning i förhållande till de övriga av stiftsfullmäktige inrättade nämnderna.
Personalen som behövs för egendomsnämndernas verksamhet anställs
sålunda i stiftssamfälligheten. Personalen blir alltså kyrkokommunalt
anställd, oavsett om lönekostnaderna betalas med medel från skogsförvaltningen
eller med utdebiterade medel.

Kyrkomötet har inte haft något att erinra mot att stiftsnämnderna ersätts
av egendomsnämnder. Med anledning av en vid kyrkomötet väckt motion
med förslag om att boställsnämnderna skulle behållas uttalade kyrkolagsutskottet
(KL 1987:5) bl.a. att behovet av lokalkännedom kan tillgodoses
genom att stiftsfullmäktige väljer ledamöter i egendomsnämnden från olika
delar av stiftet. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet bifall till motionen.
Kyrkomötet följde utskottet.

I motion 1987/88:K26 (c, s, m, fp, vpk) framhålls (yrkande 1) att det är
angeläget att stiftsfullmäktige vid val av ledamöter till egendomsnämnden
beaktar behovet av insikter i jordbruks- och skogsbruksfrågor. Riksdagen
bör ge regeringen detta till känna. Vidare föreslår motionärerna (yrkande 2)

KU 1987/88:30

20

att den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna tas till vara genom att
stiftsfullmäktige får möjlighet att inrätta lokala egendomsnämnder. Ledamöterna
i dessa bör enligt motionen väljas av egendomsnämnden. Den
lokala nämnden skulle anförtros uppgifter som har att göra med arrendeavtalens
ingående, behovet av investeringar och rationaliseringsåtgärder. I den
mån enighet inte kan uppnås mellan lokal egendomsnämnd eller delade
meningar föreligger i nämnden bör ärendet handläggas av egendomsnämnden.

Enligt utskottet är det som framhålls i motionen väsentligt att den
kompetens och lokalkännedom som nu finns hos ledamöterna i boställsnämnderna
bibehålls. I likhet med kulturutskottet anser konstitutionsutskottet
emellertid att det skulle strida mot kommunalrättsliga principer att
föreskriva särskilda kompetensvillkor för valda ledamöter av kommunala
organ. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:K26 yrkande 1.

Utskottet ansluter sig i princip till den i motionen väckta tanken att
stiftsfullmäktige skall ha möjlighet att inrätta särskilda lokala organ under
egendomsnämnderna i syfte att tillgodse behovet av erforderlig lokalkännedom.
Såsom även kulturutskottet framhållit skiljer sig de i motionen
föreslagna lokalorganen från sådana lokala organ som regleras genom
bestämmelserna i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna. I
sistnämnda fall rör det sig om kommunala organ med självständig beslutanderätt
enligt samma principer som gäller för kommunala nämnder vars
verksamhet regleras direkt i kommunallagen.

Enligt utskottet bör frågan om inrättande av lokala egendomsnämnder
utan begränsning av beslutskompetensen närmare övervägas. Det bör
ankomma på regeringen att redovisa överväganden i denna fråga under nästa
riksmöte, så att regler om lokala egendomsnämnder kan träda i kraft senast
den 1 juni 1989, dvs. samtidigt med att den föreslagna lagen om förvaltningen
av kyrklig jord träder i kraft. Vad utskottet nu anfört bör med besvarande av
motion 1987/88:K26 yrkande 2 ges regeringen till känna.

Prästtjänsternas fördelning

Ett riksdagsbeslut från år 1957 (prop. 1957:153, SU 175, rskr. 388) reglerar
nuvarande ordning för tilldelning av prästtjänster i pastoraten. På grundval
av detta riksdagsbeslut har pastoratsreglering genomförts. Kriterierna för
tilldelning av prästtjänster är folkmängd, areal och tätortsgrad. En närmare
redovisning av bestämmelserna härvidlag finns i kulturutskottets betänkande
KrU 1985/86:5.

Enligt propositionen skall regeringen fastställa hur många statligt reglerade
prästtjänster som får finnas inrättade i hela riket. Svenska kyrkans
centralstyrelse i sin tur bestämmer årligen antalet prästtjänster i varje stift.
Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost behandlas av
regeringen. Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt
prövas av svenska kyrkans centralstyrelse medan motsvarande
frågor vad gäller kyrkoherde-, komminister- och pastorsadjunktstjänster
handhas av stiftsstyrelsen.

Kyrkomötet har godtagit de i propositionen föreslagna reglerna för

KU 1987/88:30

21

fördelning av prästtjänster (KL 1987:5). Det bör tilläggas att kyrkolagsutskottet
utgick ifrån att regeringen förutsättningslöst prövar behovet av antal
prästtjänster när den nya organisationen har genomförts.

I motion 1987/88 :K27 yrkande 6 (c) anförs att nuvarande antal prästtjänster
i stiften skall vara utgångspunkten för den nya tjänsteorganisationen.
Motionärerna framhåller att det är denna utgångspunkt som är vägledande
och att det är angeläget att centralstyrelsen inte frångår de grundläggande
målsättningar som legat bakom kyrkomötets godtagande av de principer som
hittills gällt för den s.k. ortsindelningen.

Konstitutionsutskottet vill erinra om att bakom 1957 års beslut angående
ortsindelning vid fördelning av prästtjänster låg en strävan att åstadkomma
en så vitt möjligt jämn fördelning av prästtjänsterna mellan olika delar av
landet och mellan tätort och landsbygd så att hela befolkningen i görligaste
mån skall ha lika möjlighet till prästerlig betjäning. Utskottet anser att denna
målsättning även bör gälla för framtiden. Riksdagen bör således uttala att
hittills gällande principer för ortsindelning bör vara avgörande vid fördelning
av prästtjänster mellan och inom stiften. Utskottet vill dock erinra om att
tidigare fattade beslut genom antagande av den nya prästanställningslagen
kommer att sakna formell betydelse och att. det är stiftsstyrelserna som
beslutar om inrättande och indragning av pastoratstjänster.

Med vad utskottet sålunda anfört är motion 1987/88:K27 yrkande 6
besvarad.

Tillsättning av kyrkoherdetjänster

Enligt propositionen skall prästvalen avskaffas och ersättas av särskilda
tillsättningsförfaranden. Pastoratstjänster till vilka räknas tjänster såsom
kyrkoherde och komminister tillsätts i flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd
och i enförsamlingspastorat av kyrkorådet. Tjänster som
stiftspräster, dvs. stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt, tillsätts av stiftsstyrelsen.
Tjänsterna söks hos domkapitlet, som skall pröva vilka sökande som är
behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna
till den myndighet som skall tillsätta tjänsten.

Kyrkomötet har inte haft något att erinra mot den föreslagna nya
ordningen.

I motion 1987/88:K27 yrkande 7 (c) föreslås att prästanställningslagen
kompletteras med en bestämmelse av innebörd att kyrkorådet som ett led i
beredningen av ett tillsättningsärende får inhämta synpunkter från de
röstberättigade i församlingen.

Utskottet delar kyrkomötets och departementschefens bedömning att
prästvalen numera får anses utgöra ett föråldrat tillsättningsförfarande och
därmed har spelat ut sin roll. Förslaget att prästvalen avskaffas och ersätts
med en ordning enligt vilken församlingen genom kyrkorådet/tillsättningsnämnd
utser präst, medan domkapitlet var tredje gång utser kyrkoherde
överensstämmer i princip med kyrkokommitténs förslag. Då kommitténs
lägesrapport (SOU 1985:1) behandlades vid 1985 års kyrkomöte uttalade
kyrkomötets organisationsutskott (KO 1985:10) att kommitténs förslag på
ett rimligt sätt tillgodoser församlingens berättigade krav på att få välja präst

KU 1987/88:30

22

med utgångspunkt i församlingens och tjänstens särskilda behov. Vid 1987
års kyrkomöte uttalade kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) att anledning
saknades att frångå kyrkomötets tidigare ställningstagande i fråga om
prästvalens avskaffande. Kyrkomötet godtog kyrkolagsutskottets betänkande
i denna del.

Enligt utskottets mening innebär det aktuella motionsförslaget att möjlighet
indirekt öppnas till bibehållande i viss utsträckning av valsystemet. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motion 1987/88:K27 yrkande 7.

Tillsättning av komministertjänster

I fråga om tillsättning av kyrkoherdetjänst skall enligt förslaget till prästanställningslag
tjänsten tillsättas i enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i
flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd. Tredje gången tjänsten är
ledig tillsätts Hf>n dock av domkapitlet efter yttrande från berörda församlingars
KyrKoräd, s.k. tredjegångstillsäitmng. ror tillsättning av komministertjänster
gäller att dessa alltid tillsätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.

Vid kyrkomötet väcktes en motion 1987:18 vari föreslogs att alla pastoratstjänster,
dvs. även komministertjänsterna, skulle tillsättas av domkapitlet
var tredje gång. Kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) avstyrkte motionen och
anförde därvid att vid bedömning av denna fråga borde beaktas att de
framtida komministertjänsterna kommer att omfatta såväl de nuvarande
kyrkoadjunkturerna som de nuvarande komministertjänsterna. Kyrkomötet
delade inte utskottets uppfattning utan biföll motionen.

I propositionen framhåller departementschefen (s. 144) att kyrkomötet
tidigare uttalat betydelsen av att domkapitlet har möjlighet att beakta stiftets
behov vid alla tjänstetillsättningar. Enligt departementschefen gäller detta i
första rummet kyrkoherdetjänster. Eftersom komministertjänsterna i fortsättningen
inte kommer att vara befordringstjänster var departementschefen
inte beredd att föreslå s.k. tredjegångstillsättning av dessa.

I motionerna 1987/88:K24 (m) och 1987/88:K27 yrkande 8 (c) föreslås att
komministertjänsterna skall tillsättas enligt samma grunder som kyrkoherdetjänster.

Utskottet vill erinra om att domkapitlet även då det gäller komministertjänster
skall yttra sig till kyrkorådet/tillsättningsnämnden över sökandenas
behörighet. Departementschefen framhåller i propositionen (s. 143) att
domkapitlets yttrande inte är bindande för tillsättningsmyndigheten och att
de sökande till prästtjänst har möjlighet att även söka andra tjänster medan
tillsättningsförfarandet pågår. Utskottet ansluter sig till den i propositionen
uttalade meningen att det föreslagna förfarandet innebär en betydande
förenkling av tillsättningsproceduren och därmed också en förbättring av
befordringsmöjligheterna för prästerna i svenska kyrkan. Slutligen delar
utskottet den i propositionen framförda uppfattningen att det s.k. tredjegängsförfarandet
endast skall tillämpas vid tillsättning av kyrkoherdetjänster.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1987/
88:K24 såvitt gäller tillsättning av komministertjänster och 1987/88:K27
yrkande 8.

Ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse

Enligt regeringens förslag skall till de nya stiftsstyrelserna föras över vissa
förvaltningsuppgifter som i dag åvilar statliga myndigheter på central och
regional nivå. Domkapitlen består som statliga myndigheter, främst för
frågor som har anknytning till svenska kyrkans lära och gudstjänst samt det
kyrkliga ämbetet. Domkapitlets nuvarande arbetsgivarfunktion i förhållande
till prästerna skall enligt propositionen överföras till stiftsstyrelsen. Detta
gäller bl.a. sådana frågor som tjänstgöringsföreskrifter, tjänstgöringsbetyg
samt ärenden angående disciplinansvar och förordnande av pastorsadjunkter.

Med anledning av motioner angående ansvarsfördelningen mellan domkapitel
och stiftsstyrelser anförde kyrkolagsutskottet (KL 1987:5) bl.a. följande.

När det gäller ärenden som rör prästerliga tjänsteinnehavare föreslår
regeringen en uppdelning mellan stiftsstyrelsen och domkapitlet. Enligt
förslaget skall stiftsstyrelsen ha hand om frågor som rör prästernas anställning,
medan domkapitlet skall ha hand om frågor som rör prästernas
ämbetsutövning. Förslaget, som skiljer sig från kyrkokommitténs i dessa
delar, motiveras med att en så klar uppdelning som möjligt bör göras mellan
anställning och ämbetsutövning.

Enligt utskottets mening kan dock förslaget i denna del ifrågasättas på flera
punkter. Den föreslagna ansvarsfördelningen kritiseras också i flera motioner
och i läronämndens yttrande.

Utskottet vill till en början konstatera att varje uppdelning mellan olika
organ av uppgifter som rör prästerliga tjänsteinnehavare alltid innebär en
risk för att gränsdragningsproblem kan uppstå. Att, som regeringen föreslår,
skilja mellan anställning och ämbete innebär enligt utskottets mening inte att
sådana problem undviks. Utgångspunkten för en fördelning av uppgifter bör
i stället vara den kompetens som respektive organ besitter samt sambandet
med övriga uppgifter. Av betydelse för bedömningen är också, som
läronämnden framhåller i sitt yttrande, domkapitlets uppgifter enligt 1 §
andra stycket 1 och 2 den föreslagna domkapitelslagen. Enligt dessa
bestämmelser skall domkapitlet se till att den för svenska kyrkan gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna samt ha tillsyn över
prästernas ämbetsförvaltning.

Utskottet delar läronämndens uppfattning att det bör ankomma på
domkapitlet att

- meddela tjänstgöringsföreskrifter för prästerna,

- utfärda tjänstgöringsbetyg,

- besluta i frågor om disciplinansvar m.m. för präster samt

- förordna pastorsadjunkter.

Tjänstgöringsföreskrifter för prästerna har samband med domkapitlets
uppgifter både att ha tillsyn över prästerna och gudstjänstlivet. På domkapitlet
ankommer även att meddela föreskrifter om gudstjänsthållningen i
församlingarna. När tjänstgöringsföreskrifter meddelas måste hänsyn tas till
föreskrifterna om gudstjänsthållningen. Enligt utskottets mening är det
därför både från praktiska och principiella utgångspunkter lämpligast att
uppgiften att besluta om tjänstgöringsföreskrifter has om hand av domkapitlet.
Samtidigt vill utskottet framhålla att det får anses ligga i sakens natur att
domkapitlet i dessa frågor samråder med stiftsstyrelsen.

KU 1987/88:30

24

De tjänstgöringsbetyg sorn utfärdas för prästerna innehåller bl.a. en
bedömning av prästernas ämbetsförvaltning och leverne. Eftersom dessa
frågor hör till domkapitlets tillsynsansvar när det gäller prästerna anser

utskottet att det bör ankomma på domkapitlet att utfärda sådana betyg.

När det gäller disciplinansvar beträffande prästerna ligger det också med
hänsyn till domkapitlets förut redovisade uppgifter närmast till hands att
beslutanderätten ligger kvar hos domkapitlen. Domkapitlen får genom sitt
fortlöpande tillsynsansvar och sin medverkan vid varje prästtillsättning
genom behörighetsprövning anses ha de största möjligheterna att bedöma
frågor om disciplinansvar. Frågorna har även sådant samband med frågor om
förlust av prästämbetet att domkapitlet redan av denna anledning bör behålla

beslutanderätten i dessa frågor.

När det gäller förordnande av pastorsadjunkter vill utskottet framhålla
följande. Pastorsadjunktstjänster är utbildningstjänster för nyprästvigda.
Pastorsadjunkter skall biträda pastor i församlingen och arbetar ännu inte
självständigt. Domkapitlet har att besluta i ärenden om prästexamen och
antagning för präster i stiftet. Genom prövningen av prästkandidaten har
domkapitlet god kännedom om kandidaten och kan bättre än stiftsstyrelsen
bedöma den nyprästvigdes behov av vidare utbildning som pastorsadjunkt.

Kyrkomötet beslöt i enlighet med kyrkolagsutskottets betänkande.

1 propositionen (s. lil) förklarar departementschefen att han vid förnyade
överväganden av de gränsdragningsproblem, som aktualiserats genom
kyrkomötets ställningstagande, inte har ansett sig böra biträda kyrkomötets
framställning i denna del.

I motionerna 1987/88:K25 yrkande 1 (m) och 1987/88:K27 yrkande 3 (c)
samt 1987/88:K609 (s) föreslås att riksdagen beslutar i enlighet med
kyrkomötets ställningstagande.

I motion 1987/88:K24 (m) föreslås att domkapitlen i alla avseenden även i
fortsättningen får stå som huvudmän för svenska kyrkans präster.

Utskottet gör beträffande dessa centrala frågeställningar följande bedömning.
Som framhålls i propositionen (s. 82) är de nu aktuella organisatoriska
reformerna inte avsedda att förändra svenska kyrkans grundläggande
karaktär av en episkopal kyrka där biskop och präster har ett självständigt
ansvar för kyrkans lära, förkunnelse och sakramentsförvaltning. Kyrkokommittén
har framhållit att av remissyttrandena över kommitténs diskussionsbetänkande
Församlingen i framtiden framgår att man betonat den s.k.
dubbla ansvarslinjen i svensk kyrkorättslig tradition. Den innebär en
”kombination av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse”.
Annorlunda uttryckt innebär den dubbla ansvarslinjen att en
demokratiskt uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt
ämbetsansvar som inte är underställt de demokratiskt valda organen.

Kyrkomötets läronämnd har i sitt yttrande 1987:6 med anledning av
regeringens skrivelse till kyrkomötet 1987:1 om ny organisation på lokal- och
stiftsplanet i svenska kyrkan understrukit att den prästerliga organisationen
av hävd är särskilt bunden till domkapitlen. Mot bakgrund härav ansåg
läronämnden att följande uppgifter, som i regeringens skrivelse föreslogs
ligga hos stiftsstyrelsen i stället skulle handläggas av domkapitel, nämligen
tjänstgöringsföreskrifter för präster, utfärdande av tjänstgöringsbetyg för
präster, disciplinansvar m.m. beträffande präster samt förordnande av

KU 1987/88:30

25

pastorsadjunkter. Läronämndens bedömning överensstämmer med kyrkolagsutskottets
uttalande.

Utskottet anser för sin del att den inom svenska kyrkan fasta traditionen
med den s.k. dubbla ansvarslinjen bäst främjas om domkapitlet har ansvar
för de ärenden som här avses. Det anförda innebär att utskottet delar
kyrkomötets bedömning att ansvaret för dessa ärenden även i fortsättningen
bör höra till domkapitlets ansvarsområde.

Med frågor om disciplinansvar hör nära samman frågor rörande avskedande,
åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning. Utskottet föreslår
därför att 42 § regeringens förslag till prästanställningslag ändras i enlighet
med utskottets förslag så att därav framgår att dessa uppgifter åvilar
domkapitlet (bilaga 8).

Eftersom domkapitlet är en statlig myndighet krävs inte särskild lagstiftning
i fråga om utfärdande av tjänstgöringsföreskrifter och tjänstgöringsbetyg.
Bestämmelser om detta bör i stället ges i av regeringen utfärdad
förordning. Utskottets ställningstagande föranleder därför inte andra förslag
i detta avseende än att stiftsstyrelsens uppgifter på detta område utgår i
förslaget till prästanställningslag (50 §). Såvitt gäller tillsättning av pastorsadjunkter
bör det i lagen anges att denna uppgift ankommer på domkapitlen
(15 §). Härutöver föreslår utskottet smärre ändringar i lagförslaget (bilaga
8).

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1987/88:K25
yrkande 1, 1987/88:K27 yrkande 3 samt 1987/88:K609 med av utskottet
föreslagna ändringar i förslaget till prästanställningslag och domkapitelslag.

Utskottet anser att stiftsstyrelsens ansvar i övrigt rörande huvudmannaskapet
för prästerna i stiftet skall regleras i enlighet med propositionens
förslag. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:K24 i denna del.

Kyrklig indelningslag

I propositionen diskuteras frågan om en övre gräns för ett pastorats storlek. I
mycket stora pastorat finns liksom i de stora församlingarna en risk att
människornas delaktighet och inflytande i verksamheten minskar kraftigt.
Departementschefen avstår emellertid från att nu föreslå någon sådan gräns.
Enligt departementschefens mening är det mer angeläget att alltför stora
församlingar delas. Då de flesta större pastorat är enförsamlingspastorat,
skulle en samtidig församlings- och pastoratsdelning vara omständligare att
genomföra.

I motion 1987/88:K27 yrkande 4 (c) föreslås att pastorat skall kunna bildas
när församlingsvården och lokala förhållanden kräver det. Motionärerna
anför att det är tillfredsställande att ingen nedre gräns har satts för en
församlings storlek. När det gäller stora församlingar delar motionärerna den
i propositionen framförda uppfattningen att dessa bör delas. Motiveringen
härför är behovet av att stärka församlingsarbetet och att öka inflytandet från
lekmännen. Detta arbete borde dock inte stanna vid delning av församlingar
utan fullföljas med att det också bildas nya pastorat när detta ur församlingsvårdens
synpunkt är angeläget.

KU 1987/88:30

26

Utskottet delar den ståndpunkt som departementschefen intagit i frågan
och avstyrker motion 1987/88:K27 yrkande 4.

Enligt propositionens förslag till ny kyrklig indelningslag får ändring i
pastoratsindelningen göras, om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig
med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som
ankommer på dem. Ett pastorat får inte utan synnerliga skäl ha färre än 2 000
kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.

Med anledning av motioner angående pastoratsindelningen förordade
kyrkomötets organisationsutskott (KO 1987:3) en större flexibilitet på detta
område och ansåg det vara till fyllest att det förelåg särskilda skäl i fråga om
lägsta antalet kyrkomedlemmar i ett pastorat m.m. Kyrkomötet anslöt sig till
organisationsutskottets uppfattning.

I propositionen (s. 126) erinrar departementschefen om att han tidigare
uttryckt den uppfattningen att 1957 års riksdagsnormer för en pastoratsreglering
bör vara tillämpliga även i fortsättningen med den restriktivitet i fråga
om avvikelser som riksdagen har förutsatt.

I motion 1987/88:K27 yrkande 5 (c) föreslås den ändringen i propositionens
förslag till 3 kap. 1 § kyrklig indelningslag att ett pastorat inte utan
”särskilda” skäl får ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar eller vara beläget i
mer än en kommun. I motionen understryks att gränsen 2 000 kyrkomedlemmar
är en skärpning i förhållande till 1957 års regler och att denna gräns inte
får bli någon absolut gräns utan att de lokala förhållandena skall beaktas i
varje enskilt fall.

Utskottet konstaterar att propositionens förslag i berörda hänseende
överensstämmer med kyrkokommitténs allmänna motiveringar angående
riktlinjer för pastoratsreglering. Om ett pastorat inte utan ”synnerliga skäl”
får ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar eller skära kommungräns skulle detta
få till följd att endast i sällsynta undantagsfall skulle detta kunna förekomma.

Utskottet anser att förslaget innebär en alltför restriktiv ordning och
tillstyrker därför förslaget i motion 1987/88: K27 yrkande 5. Utskottet
framlägger med anledning härav förslag till ändring i 3 kap. 1 § kyrklig
indelningslag (bilaga 10).

Övriga frågor

I propositionen (s. 91) framhålls att nuvarande begränsade partiella samfälligheter,
som kan omfatta endast en del av församlingarna inom ett eller flera
pastorat, splittrar den kyrkliga organisationsstrukturen. Dessa bör inte
längre bestå. Denna typ av samfälligheter har emellertid ofta haft ansvaret
för befattningshavare, exempelvis församlingsassistenter och kyrkogårdspersonal.
Ansvaret för samtliga tjänster läggs enligt propositionens förslag i
fortsättningen på pastoratet. I anslutning härtill uttalar departementschefen
att han utgår från att personalen vid upplösning av dessa samfälligheter på
samma sätt som övrig personal på församlingsnivå kan beredas fortsatt
anställning hos pastoratet eller alternativt att en flerpastoratssamfällighet

KU 1987/88:30

27

kan bildas. Med anledning härav vill utskottet framhålla vikten av att den
ordning i fråga om överförande av personal som hitintills varit rådande vid
samfällighetsbildningar också skall tillämpas vid de nu aktuella reformernas
genomförande.

Personalen inom egendomsnämndens verksamhetsområde kommer att
vara anställd i stiftssamfälligheten. Utskottet vill erinra om möjligheten för
stiftsfullmäktige att till egendomsnämnden anförtro den omedelbara arbetsledningen
för denna personal.

Enligt 6 kap. 3 § förslaget till församlingslag utgör kontrakten valkrets vid
val av stiftsfullmäktige. Länsstyrelsen kan dock besluta om annan valkretsindelning,
vilket skall ske före utgången av mars månad valåret. Vid valet år
1988 har i propositionen förutsatts att kontrakten genomgående skall utgöra
valkretsar.

Vid utskottets behandling av ärendet har framkommit önskemål om att
länsstyrelsens beslut om ändrad valkretsindelning kan senareläggas till
utgången av juni månad år 1988 för att möjliggöra en eventuellt ny
valkretsindelning inför valet av stiftsfullmäktige år 1988. Utskottet, som
anser att detta önskemål bör beaktas, framlägger en övergångsbestämmelse
till församlingslagen med angivet innehåll (bilaga 9).

I motion 1987/88:K27 framhålls att övergångsbestämmelserna punkterna 5
och 6 till den föreslagna församlingslagen vid en strikt tolkning innebär att
reformen träder i kraft år 1991. I motionen pekas på att utredningsarbetet
varit inriktat på att reformen i sina huvuddelar skall genomföras den
1 januari 1989.

Konstitutionsutskottet vill understryka att det är angeläget att den ändrade
kompetensfördelningen på församlings- och pastoratsnivå i huvudsak kommer
att gälla fr.o.m. ingången av år 1989. I linje härmed ligger också
propositionens förslag om att allmänt utjämningsbidrag fr.o.m. år 1989 inte
skall kunna utgå till församlingar i flerförsamlingspastorat.

Enligt utskottet bör det därför av övergångsbestämmelserna klart framgå
att också sådana pastoratssamfälligheter som avses i 1 kap. 4 § första och
andra styckena lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter
skall omfattas av den föreslagna församlingslagens kompetensbestämmelser
redan från den 1 januari 1989.

Det finns enligt utskottets mening dock skäl att i vissa fall kunna medge
undantag från den angivna huvudregeln. En viktig utgångspunkt för
reformen är att kunna skapa varaktiga och bärkraftiga ekonomiska gemenskaper
på lokalplanet. I de fall en pastoratsreglering är nära förestående och
kan beräknas vara genomförd före år 1992 kan det därför vara lämpligt att
pastoratets kompetens utökas i enlighet med församlingslagens bestämmelser
först sedan pastoratsregleringen blivit genomförd. Undantag bör också
kunna komma i fråga för sådana pastorat där man bedömer att en total
ekonomisk samfällighet kan vara en lämpligare samverkansform än den som
annars skulle följa av den föreslagna församlingslagens bestämmelser. Kan
en sådan total samfällighetsbildning inte komma till stånd till den 1 januari
1989, bör det därför vara möjligt för församlingarna och pastoratet att
övergångsvis behålla den gällande kompetensfördelningen. Det bör ankomma
på domkapitlet att besluta om sådana undantag som innebär att den nya

KU 1987/88:30

28

kompetensfördelningen mellan församlingarna och pastoratssamfälligheter
genomförs vid en senare tidpunkt än vid församlingslagens ikraftträdande.

Utskottet lägger med anledning av detta fram förslag till ändrad lydelse av
punkt 5 övergångsbestämmelserna till den föreslagna församlingslagen (bil.

9).

Den föreslagna lagen om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
ger anledning till vissa följdändringar i förslaget till församlingslag.
Förslaget till lag om ändringar i lagen (1979:411) om ändring i rikets
indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar ger också
anledning till en följdändring i den föreslagna kyrkliga indelningslagen.
Utskottet framlägger med anledning härav förslag till ändrad lagtext. De
framlagda lagförslagen fogas som bilaga 2-10 till detta betänkande med de
ändringar utskottet föreslår enligt ovan.

Förslagen om ändring i regeringsformens övergångsbestämmelser (bilaga
2) och i lagen om svenska kyrkan (bilaga 3) föreslås i grundlagsenlig ordning
antas som vilande.

Vid genomgång av lagförslagen har framkommit behov av vissa redaktionella
ändringar. Utskottet framlägger förslag härom i de bifogade lagförslagen.

Följdlagstiftning

Utskottet tillstyrker de i proposition 1987/88:67 framlagda lagförslagen.
Stat-kyrka-frågan

I en partimotion 1987/88:K601 (fp) begärs att regeringen tar initiativ till
överläggningar mellan staten och svenska kyrkan i syfte att ge kyrkan en
gentemot staten fri ställning. I motionen redogörs för vissa av de successiva
reformer som skett på kyrkans område sedan 1979.1 motionen uttalas att det
från den principsyn som folkpartiet företräder är angeläget att både staten
och svenska kyrkan gör klart vilka avsikter som finns i fråga om kyrkans
framtida relationer till staten. I motionen framhålls att allt fler aktiva inom
svenska kyrkan anser att denna måste bli fri från statligt inflytande för att
bättre kunna fullgöra sin verksamhet. Oavsett hur det fortsatta reformarbetet
genomförs skall svenska kyrkan garanteras goda möjligheter att även i
fortsättningen kunna fungera som en öppen folkkyrka för att bedriva sin
verksamhet över hela landet. När reformen om svenska kyrkan som en
fristående kyrka i sin helhet genomförs måste kvarstående statligt inflytande
avskaffas.

I motion 1987/88:K625 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär
förslag till kyrkans skiljande från staten. I motionen uttalas att nuvarande
förhållande, som innebär att de flesta nyfödda i och med födseln kollektivansluts
till kyrkan, innebär ett från demokratisk synpunkt oacceptabelt
förhållande. Trots att befolkningen inte omfattar någon entydig eller
allomfattande religionsuppfattning har en kyrka fått en särställning inom det
svenska samhället.

KU 1987/88:30

29

I motion 1987/88:K624 av Alf Svensson (c) framhålls att regeringen bör ta
initiativ till avskaffande av statskyrkosystemet. I motionen framhålls att
staten inte bör stödja en viss konfession framför andra och att ingen kyrka
skall känna sig kontrollerad av staten. Det är viktigt att ett frigörande av
svenska kyrkan från staten sker på ett sådant sätt att kyrkan inte avhänds sina
praktiska möjligheter att verka.

I en partimotion 1987/88:K611 (c) hemställs att riksdagen uttalar att
nuvarande relationer mellan kyrkan och staten skall bevaras. Om detta
yrkande avslås skall riksdagen uttala att inga grundläggande förändringar i de
nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan
underställts medborgarna i en allmän folkomröstning. I motionen uttalas att
de band som finns mellan kyrkan, staten och församlingarna har gett kyrkan
en demokratisk förankring som positivt påverkat intresse och förståelse för
de kyrkliga frågorna. Inom centerpartiet anses därför att det är av stort värde
att den svenska folkkyrkan bevaras och vidareutvecklas, vilket bör ske inom
ramen för den samverkan som nu finns mellan kyrka och samhälle.
Förändrade villkor för den svenska folkkyrkan är en för hela folket så stor
och avgörande fråga att den inte kan avgöras utan att medborgarna direkt
tillfrågas om sin åsikt.

Under riksmötet 1987/88 behandlade utskottet (KU 1987/88:4) en partimotion
från folkpartiet med samma innebörd som den nu aktuella folkpartimotionen.
I betänkandet redogjorde utskottet för stat-kyrka-frågans tidigare
behandling och hänvisade härvid till utskottets betänkande KU 1986/87:5.1
betänkandet KU 1987/88:4 hänvisade utskottet till sitt tidigare ställningstagande
till behandling av stat-kyrka-frågan, i vilket utskottet hade hänvisat till
tidigare uttalanden från utskottet, vari framhållits följande.

Utskottet har tidigare uttalat (KU 1982/83:2 och 1985/86:4) att när erfarenheter
vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen bör en noggrann utvärdering
och analys av reformens tillämpning i praktiken komma till stånd.
Regeringen har nyligen beslutat om en sådan översyn vilken skall göras inom
civildepartementet. I de riktlinjer för översynen som utfärdats har angivits
att översynen inte skall syfta till grundläggande förändringar av den nya
kyrkomötesorganisationen, vilken bör bestå i sina huvuddrag, bl.a. vad
gäller ansvarsfördelningen mellan riksdagen, regeringen och kyrkomötet.
Resultatet av arbetet skall redovisas före utgången av år 1987.

Som utskottet framhållit i tidigare sammanhang (KU 1981/82:36 och KU
1985/87:4) innebär den reformering av kyrkomötet m.m. som vidtagits inte
att frågan om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan föregripits.
Den översyn av den nya kyrkomötesorganisationen som skall företas bör
emellertid, som utskottet senast under föregående riksmöte framhållit (KU
1985/86:4), avvaktas innan några nya åtgärder i stat-kyrka-frågan övervägs.

Med hänvisning till det anförda avstyrktes partimotionen från folkpartiet.
Folkpartiets ledamöter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen.

Som känt förekommer sedan länge en debatt såväl utom som inom svenska
kyrkan om relationerna mellan stat och kyrka. Den nu aktuella propositionen
får ses som ett led i strävandena mot större frihet för kyrkan att

KU 1987/88:30

30

bestämma om sina egna angelägenheter. En utvärdering och analys av den
nya kyrkomötesorganisationen pågår.

Mot denna bakgrund har utskottet inte nu funnit anledning att ändra sina
tidigare ställningstaganden i stat-kyrka-frågan och avstyrker därför motionerna
1987/88:K601, 1987/88:K611, 1987/88:K624 och 1987/88:K625.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande övergångsbestämmelser till RF

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 som vilande antar
det i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen,

2. beträffande lagen om svenska kyrkan

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 som vilande antar
det i bilaga 3 intagna förslaget till ändring i lagen (1982:942) om
svenska kyrkan,

3. beträffande församlingars rätt att disponera enskilda medel och
gåvor m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:K27 yrkande 1
och 1987/88:K621 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om fortsatt översyn,

4. beträffande anläggande och underhåll av begravningsplatser
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på
motion 1987/88:K27 yrkande 2 antar 1 kap. 3 § förslaget till församlingslag,

5. beträffande vidgad kompetens för kyrklig kommun pä begravningsområdet att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om utredning rörande begravningskostnader och förklarar
motionerna 1986/87:K608 och 1987/88:K618 besvarade med vad
utskottet anfört,

6. beträffande direktvalt kyrkoråd

att riksdagen avslår motion 1987/88:K705,

7. beträffande kyrkoherdes ställning i kyrkoråd
att riksdagen avslår motion 1986/87:K612,

8. beträffande sammanträde med kyrkostämma för val av kyrkoråd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 12 och med
avslag på proposition 1987/88:31 antar utskottets förslag till lydelse av
3 kap. 5 § förslaget till församlingslag i bilaga 9,

9. beträffande kyrkofondslag

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:33 och med avslag på
motion 1987/88:K25 yrkande 3 antar 4 § förslaget till kyrkofondslag i
bilaga 6,

10. beträffande allmän kyrkoavgift

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på
motion 1987/88:K27 yrkande 10 antar 10 § förslaget till kyrkofondslag i
bilaga 6,

KU 1987/88:30

31

11. beträffande särskild kyrkoavgift

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:K25 yrkande 4,
1987/88:K27 yrkande 11 och 1986/87:K616 bifaller proposition 1987/
88:31,

b) att riksdagen antar utskottets förslag till punkt 9 i övergångsbestämmelserna
till förslag till kyrkofondslag i bilaga 6,

12. beträffande allmänt utjämningsbidrag

a) att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag
på motion 1987/88:K27 yrkande 9 antar 13 § förslaget till kyrkofondslag
i bilaga 6,

b) att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 antar
utskottets förslag till punkt 10 i övergångsbestämmelserna till förslag
till kyrkofondslag i bilaga 6,

13. beträffande särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser att

riksdagen med avslag på motion 1987/88: K25 yrkande 2 bifaller
proposition 1987/88:31,

14. beträffande kompetensvillkor i egendomsnämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:K26 yrkande 1,

15. beträffande lokala egendomsnämnder

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt förklarar motion 1987/88:K26 yrkande 2 besvarad med
vad utskottet anfört,

16. beträffande prästtjänsternas fördelning

att riksdagen förklarar motion 1987/88:K27 yrkande 6 besvarad med
vad utskottet anfört,

17. beträffande tillsättning av kyrkoherdetjänster

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:K27 yrkande 7 antar 5 §
förslaget till prästanställningslag i bilaga 8,

18. beträffande tillsättning av komministertjänster

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:31 och med avslag på
motionerna 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga och 1987/88:K27 yrkande 8
antar 9 § förslaget till prästanställningslag i bilaga 8,

19. beträffande ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K25 yrkande 1,
1987/88:K27 yrkande 3 och 1986/87:K609 och med avslag på förslaget i
proposition 1987/88:31 såvitt gäller 50 § förslag till prästanställningslag
antar av utskottet i bilaga 5 föreslagna ändringar av 2 § förslag till
domkapitellag och i bilaga 8 föreslagna ändringar i förslag till
prästanställningslag i bilaga 8,

20. beträffande huvudmannaskapet för svenska kyrkans präster i
övrigt

att riksdagen avslår motion 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga,

21. beträffande kyrklig indelningslag - pastorats storlek
att riksdagen avslår motion 1987/88:K27 yrkande 4,

KU 1987/88:30

32

22. beträffande kyrklig indelningslag - ändringar i pastoratsindel- KU 1987/88:30
ningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 5 och med
avslag på proposition 1987/88:31 i denna del antar utskottets förslag till
lydelse av 3 kap. 1 § förslaget till kyrklig indelningslag i bilaga 10,

23. beträffande valkretsindelning vid val av stiftsfullmäktige

att riksdagen antar utskottets förslag till punkt 14 i övergångsbestämmelser
till förslaget till församlingslag i bilaga 9,

24. beträffande kyrkomötet

att riksdagen antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet i bilaga 4,

25. beträffande domkapitelslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition
1987/88:31 framlagt förslag till domkapitelslag i bilaga 5,

26. beträffande kyrkofondslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition
1987/88:31 framlagt förslag till kyrkofondslag i bilaga 6,

27. beträffande förvaltningen av kyrklig jord

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition
1987/88:31 framlagt förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord i
bilaga 7,

28. beträffande prästanställningslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition
1987/88:31 framlagt förslag till prästanställningslag i bilaga 8,

29. beträffande församlingslag

att riksdagen i övrigt antar i proposition 1987/88:31 framlagt förslag
med av utskottet föreslagna övergångsbestämmelser i bilaga 9,

30. beträffande indelningslag

att riksdagen såvitt gäller lagförslaget i övrigt antar i proposition
1987/88:31 framlagt förslag till kyrklig indelningslag i bilaga 10,

31. beträffande genomförandet av reformen

att riksdagen medger att enligt regeringens bestämmande ur kyrkofonden
betalas engångskostnader för genomförandet av reformen,

32. beträffande följdlagstiftning

att riksdagen antar proposition 1987/88:67,

33. beträffande stat-kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K601, 1987/88:K611, 1987/

88:K624 och 1987/88:K625.

Stockholm den 15 mars 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

33

3 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 30

Rättelse: S. 34 rad 19, s. 35 rad 4 nerifrån, s. 36 rad 14 och 32, s. 37 rad 9 och 34 Står:

K31 Rättat till: 31

Närvarande: Olle Svensson (s). Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sören Lekberg (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson
(vpk), Ulla Pettersson (s), Inger Koch (m), Ingela Mårtensson (fp), Ture
Ångqvist (s) och Christina Pettersson (s).

Reservationer

1. Anläggande och underhåll av begravningsplatser (mom. 4)
Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I motion 1987/88:K27 yrkande 2 föreslås att det i 1 kap. 3 § punkt 2 införs
en bestämmelse om att beslut om begravningsväsendet i församling är en
församlingsangelägenhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
församling skall ha rätt att tillsätta en särskild kyrkogårdsnämnd och till
denna delegera myndighetsuppgifter samt de övriga uppgifter som har med
drift och underhåll att göra. Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande anläggande och underhåll av begravningsplatser
att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del och
med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 2 antar följande lydelse av
1 kap. 3 § förslaget till församlingslag.

3 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta
sina angelägenheter.

Med församlingsangelägenheter avses frågor om

1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och
evangelisation,

2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör,
är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler
eller annars för kyrkliga ändamål samt beslut om begravningsväsendet
i församlingen,

3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra
församlingslokaler,

4. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan
mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,

5. anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt
ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4,

6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen
för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig
kommun, och underhåll av kyrkotomt,

7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.

Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda
bestämmelser.

KU 1987/88:30

34

2. Kyrkofondslag (mom. 9)

KU 1987/88:30

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den motivering som ges i propositionen inte kan godtas.
Sedan kyrkomötesreformen genomfördes 1983 har kyrkan en demokratiskt
förankrad central ledning och en gentemot regeringen självständigare
ställning. Redan 1983 års kyrkomöte anhöll hos regeringen om att kyrkomötet
skulle få utse en majoritet av kyrkofondens styrelse inbegripet dess
ordförande. Mot bakgrund av den stora betydelse kyrkofonden har för
kyrkans verksamhet finner utskottet det rimligt att kyrkan själv ges ökat
inflytande i styrelsen. Motion 1987/88:K25 yrkande 3 tillstyrks således.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande kyrkofondslag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K25 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1987/88:31 antar följande förslag till lydelse av
4 § förslag till kyrkofondslag.

4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter.

Tre av ledamöterna utses för tre år av regeringen.

Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna utses av kyrkomötet. Dessa
ledamöter väljs för kyrkomötets valperiod snarast efter valperiodens början.
Valet gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många ersättare. De utses på
samma sätt som ledamöterna.

3. Allmän kyrkoavgift (mom. 10)

Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 sak” och
slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag innebär att den allmänna kyrkoavgiften bestäms till
16 öre per skattekrona. Avgiften innebär ett åliggande för pastoraten.
Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motion 1987/88: K27 yrkande
10 att den allmänna kyrkoavgiften med hänsyn till de ekonomiska förhållandena
bör bestämmas till 17 öre per skattekrona.

Detta för en rättvis avvägning mellan allmän resp. särskild kyrkoavgift och
därmed mellan skattestarka och svagare församlingar och pastorat. En
förstärkt skatteutjämning är nödvändig för att garantera kyrklig verksamhet i
alla delar av landet.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande allmän kyrkoavgift

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 10 och med
avslag på proposition 1987/88:31 i motsvarande del antar följande
lydelse av 10 § förslaget till kyrkofondslag:

10 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 17 öre per skattekrona.

35

4. Särskild kyrkoavgift (mom. 11)

KU 1987/88:30

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Under
utskottets” och på s. 18 slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

I motion 1987/88:K25 yrkande 4 föreslås att propositionens förslag till
särskild kyrkoavgift avslås. De föreslagna avgifterna har utan tillräcklig
analys av konsekvenser satts alldeles för högt. Regeringen uppdrog som
framgått 1986 åt kyrkofondens styrelse att utreda vilka beräkningsgrunder
sorn bör gälla för olika tillgångar. Enligt utskottet bör resultatet av denna
utredning avvaktas innan ställning tas. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet
och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande särskild kyrkoavgift

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 och motionerna
1986/87:Köl6 och 1987/88:K27 yrkande 11 bifaller motion 1987/
88:K25 yrkande 4.

5. Särskild kyrkoavgift (mom. 11)

Bengt Kindbom och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1987/88:K27 anser utskottet att den
föreslagna beräkningsgrunden för den särskilda kyrkoavgiften utgör ett
dråpslag mot kyrkans egendomsförvaltning. I synnerhet gäller detta landsbygdspastoraten
som brandskattas. Regeringen bör därför ge kyrkofondens
styrelse i uppdrag att inkomma med ny beräkning för den särskilda
kyrkoavgiftens storlek där effekterna av höjd allmän kyrkoavgift beaktas.
Reduktion av den särskilda kyrkoavgiften måste i första hand ske för
pastoratens fastigheter. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1986/
87:K616 och 1987/88:K27 yrkande 11.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande särskild kyrkoavgift

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del och
motion 1987/88:K25 yrkande 4 bifaller motionerna 1986/87:K616 och
1987/88 :K27 yrkande 11.

6. Allmänt utjämningsbidrag (mom. 12)

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 19 slutar med ”yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den bedömning som görs i motion K27 om behovet av
fortsatt skatteutjämning till samtliga kyrkokommuner. Den förändrade
kompetensen mellan församlingar och pastorat skall visserligen leda till att

pastoraten tar över den övervägande delen av kostnaderna men konsekvenserna
är inte klarlagda. Detta är olyckligt eftersom det ju är församlingarna
som har den för kyrkan absolut viktigaste uppgiften, nämligen att främja
gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation. Utskottet
tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande allmänt utjämningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 9 och med
avslag på proposition 1987/88:31 antar följande lydelse av 13 §
förslaget till kyrkofondslag.

13 § Pastorat, stiftssamfälligheter och församlingar som ej ingår i total
ekonomisk samfällighet får ett allmänt utjämningsbidrag om skatteunderlaget
understiger det skatteunderlag som motsvarar den garanterade skattekraften
enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten
av det enligt 14 § beräknade tillskottet av skatteunderlag och skattesatsen för
bidragsåret.

7. Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser (mom.
13)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 20 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion 1987/88: K25 anser utskottet att det
finns anledning att ifrågasätta den i propositionen föreslagna ordningen.
Många remissinstanser har ju också under beredningen framhållit att det
finns risk för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att bli
beroende av den kommunala stiftssamfälligheten. Därför anser utskottet att
det finns behov av särskilda och oberoende kansliresurser för domkapitlet.
Utskottet har ju dessutom föreslagit i motsats till propositionen att domkapitlen
skall behålla sin roll gentemot stiftets prästerskap vad gäller tjänstgöringsföreskrifter
och disciplinansvar. Starka skäl talar således för att ett
domkapitel skall ha egna kansliresurser.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande särskilda statsanslag för domkapitlets kansliresurser
att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del bifaller
motion 1987/88:K25 yrkande 2.

8. Tillsättning av kyrkoherdetjänster (mom. 17)

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt
utskottet” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1987/88: K27 att det
trots den föreslagna ändringen i tillsättningsförfarandet i prästanställningslagen
bör införas en regel om att kyrkorådet får besluta att som ett led i ett

KU 1987/88:30

37

tillsättningsärende inhämta synpunkter från de röstberättigade i församlingen.
Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande tillsättning av kyrkoherdetjänster

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K27 yrkande 7 och med
avslag på proposition 1987/88:31 antar följande lydelse av 5 §
prästanställningslagen:

5 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir ledig i
ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett
flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd, om inte annat följer av 10
eller 12 §.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnd får besluta att som ett led i tillsättningen
av tjänst som kyrkoherde skall inhämtas synpunkter från de röstberättigade
i församlingen/församlingarna.

En tjänst som kyrkoherde söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva
vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över
ansökningshandlingarna från dessa till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall underrätta stiftsstyrelsen om
sina tillsättningsbeslut. När ett beslut har vunnit laga kraft, skall stiftsstyrelsen
utfärda ett anställningsbevis för den som har fått tjänsten.

9. Tillsättning av komministertjänster (mom. 18)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt
Kindbom (c) och Karl Boo (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna 1987/88:K24 och
K27 att det inte finns tillräckligt starka skäl för att skilja på tillvägagångssättet
vid tillsättning av kyrkoherdar och komministrar. Tredjegångstillsättning av
komministrar bör enligt utskottets mening ankomma på domkapitlen.
Utskottet tillstyrker motionsyrkandena och föreslår ändring i prästvalslagens
9 §, vilket är i överensstämmelse med kyrkomötets beslut.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande tillsättning av komministertjänster

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:31 i denna del och
med bifall till motionerna 1987/88:K24 såvitt nu är i fråga och
1987/88:K27 yrkande 8 antar följande lydelse av 9 § förslaget till
prästanställningslagen:

9 § Tjänster som komminister tillsättes på det sätt som enligt 5, 6 och 8 §§
gäller vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde.

KU 1987/88:30

38

10. Stat-kyrka-frågan (mom. 33)

Bengt Kindbom och Karl Boo (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Sorn känt”
och på s. 31 slutar med ”1987/88:K625” bort ha följande lydelse:

De band som fortfarande finns mellan kyrkan, staten och församlingarna
har gett kyrkan en demokratisk förankring som positivt påverkat kunskapen
om och intresset och förståelsen för de kyrkliga frågorna.

Utskottet anser att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan
bevaras och vidareutvecklas. Detta bör ske inom ramen för den samverkan
som nu finns mellan kyrka och samhälle. Ett brytande av dessa band skulle
utsätta kyrkan för stora påfrestningar och allvarligt kunna skada förutsättningarna
för religiös verksamhet bland breda folkgrupper i olika delar av vårt
land, utan att några påtagliga fördelar skulle vinnas.

Risken skulle vara stor för att den nuvarande generösa och av allmänheten
så uppskattade öppenheten skulle snävas in. Kyrkan skulle då inte bli en
kyrka dit alla skulle vara välkomna och där alla kunde känna sig hemma utan
en kyrka för ett mindretal. Folkkyrkokaraktären skulle därmed försvinna.

I riksdagen har under flera år folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
i motioner krävt att kyrka och stat definitivt skall skiljas åt. Socialdemokraterna
har sedan länge haft samma uppfattning - även om man inte direkt i
riksdagen hittills tagit initiativ för att omedelbart söka förverkliga denna
uppfattning. Moderata samlingspartiet beslutade vid partiets senaste partistämma
att kyrkan skall skiljas från staten.

En för hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor för
den svenska folkkyrkan bör enligt vår bestämda mening inte få avgöras utan
att medborgarna direkt tillfrågas om sin åsikt. Det bör skapas garantier för
att så sker. Utskottet föreslår därför att riksdagen redan nu tar ett beslut om
att inga grundläggande förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får
genomföras utan att medborgarna i en folkomröstning fått möjlighet att ta
ställning.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande stat-kyrka-frågan
att riksdagen bifaller motion 1987/88:K611 och avslår motionerna
1987/88:K601, 1987/88:K624 och 1987/88:K625.

11. Stat-kyrka-frågan (mom. 33)

Börje Stensson och Ingela Mårtensson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Sorn känt”
och på s. 31 slutar med ” 1987/88:K625” bort ha följande lydelse:

Syftet med de beslut riksdagen sedan 1979 fattat rörande svenska kyrkans
förhållande till staten har varit att öka svenska kyrkans frihet och allmänt
förbättra dess möjligheter att fungera i samhället. Den uttalade avsikten har
varit att inte genom de fattade besluten föregripa ett ställningstagande i
principfrågan om relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

KU 1987/88:30

39

Det nuvarande systemet innebär dock alltjämt att riksdag och regering har
ett avgörande inflytande över beslut som rör kyrkans organisation, ekonomiska
ramar och tillsättande av andliga ledare. Enligt utskottets åsikt är
denna ordning av principiella skäl inte godtagbar. Varje trossamfund bör stå
fritt från staten. Utifrån denna principsyn är det angeläget att både staten och
svenska kyrkan gör klart vilken avsikt man har med svenska kyrkans
relationer till staten för framtiden. Därför bör nu precisering ske av de
reformer som återstår innan slutmålet är nått, dvs. att låta svenska kyrkan bli
ett från staten fristående trossamfund.

Riksdagen bör nu hos regeringen begära att regeringen tar initiativ till
överläggningar mellan staten och svenska kyrkan rörande de framtida
relationerna. Syftet skall vara att ge svenska kyrkan en gentemot staten fri
ställning.

Utskottet vill tillägga att oavsett hur det fortsatta reformarbetet genomförs
måste svenska kyrkan garanteras goda möjligheter att också fortsättningsvis
fungera som en öppen folkkyrka och kunna bedriva sin verksamhet över hela
landet. Den kyrkliga egendomen bör förbli svenska kyrkans egen egendom.
Svenska kyrkan måste garanteras en säker ekonomi. Genomförandet av
reformen bör ske i den takt och på sådant sätt att svenska kyrkans egen åsikt
om övergången respekteras.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
med det anförda motion 1987/88:K601.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande stat-kyrka-frågan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K601 och med avslag på
motionerna 1987/88:K611, 1987/88:K624 och 1987/88:K625 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Stat-kyrka-frågan (mom. 33)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Mot denna”
och slutar med ”1987/88:K625” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion 1987/88:K625 att det
finns tillräckligt underlag för att lösa relationen mellan kyrkan och staten.
Några ytterligare utredningar behöver inte genomföras. Det bör ankomma
på regeringen att lägga fram förslag i frågan.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande stat-kyrka-frågan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K625 och med avslag på
motionerna 1987/88:K601, 1987/88:K611 0ch 1987/88:K624 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

KU 1987/88:30

40

Särskilt yttrande

Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:

KU 1987/88:30

Under mycket lång tid har folkpartiet verkat för att ge svenska kyrkan frihet i
förhållande till staten. I flera år har vi föreslagit att samtal skall inledas
mellan staten och svenska kyrkan om detta. Angelägenheten av att sådana
samtal snarast inleds understryks av en växande opinion inom svenska
kyrkan.

Vi har inte velat motsätta oss de förslag som utskottet nu framlägger för
riksdagen men anser det principiellt felaktigt att staten skall fatta beslut som
borde vara svenska kyrkans egen angelägenhet. Orimligheten i det nuvarande
systemet understryker ytterligare vikten av att de ofrånkomliga samtalen
mellan staten och svenska kyrkan inte ytterligare försenas.

41

Kulturutskottets yttrande
1987/88:4 y

om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan, m.m. (prop. 1987/88:31)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan, m.m. jämte de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1987/88:K24-K27.

Utskottet begränsar sitt yttrande över propositionen och motionerna till de
delar som rör förslagen om särskilt anslag till domkapitlens kansliresurser,
om egendomsnämnder och om fördelning av prästtjänster.

Utskottet

Särskilda statsanslag till domkapitlens kansliresurser

Enligt 4 § i det i propositionen framlagda förslaget till domkapitelslag skall
stiftssamfälligheten tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan personal,
kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt behövs för
att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Av 17 § förslaget till kyrkofondslag framgår att kyrkofondens styrelse får
bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för bl.a.
domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskostnader.

Som skäl för att ha ett gemensamt stiftskansli anför departementschefen
följande (prop. s. 116-117).

Önskemål har länge förts fram om en möjlighet att skapa ett gemensamt
stiftskansli såväl för de legala stiftsmyndigheterna, dvs. domkapitlet och
stiftsnämnd, som för den omfattande frivilliga verksamhet i stiftstingets och
stiftsrådets regi som bedrivs vid särskilda kanslier, vanligen benämnda
stiftsbyråer, i de olika stiften. På flera håll har ansatser redan gjorts att
lokalmässigt samordna verksamheten. I administrativt hänseende finns stora
praktiska fördelar att vinna med att samordna kanslifunktionerna.

Inom ramen för den nya stiftsorganisation som här föreslås anser jag att
stiftssamfälligheterna skall svara för det sammanhållna stiftskansliet. Samfälligheten
kommer ju själv att behöva en kansliorganisation som dels
motsvarar de nuvarande stiftstingens icke obetydliga resurser i detta
hänseende, dels kan fullgöra administrativa uppgifter i samband med de
statliga förvaltningsuppgifter som överlämnas åt stiftsstyrelsen. En stor del

av dessa uppgifter sköts i dag av domkapitlens och stiftsnämndernas
personal. Domkapitlen behöver utöver den juridiskt utbildade sekreteraren i
framtiden mycket begränsade resurser. Det är då naturligt att stiftssamfälligheterna
åläggs att tillhandahålla också den personal och de övriga kansliresurser
som domkapitlen behöver.

Kyrkomötet har inte haft någon erinran mot förslaget. Kyrkolagsutskottet
(KL 1987:5) har uttalat att det med tillfredsställelse noterat att möjligheter
nu öppnas att sammanföra kansliresurserna på stiftsplanet, varför nämnda
utskott tillstyrker förslaget. Organisationsutskottet (KO 1987:3) har förklarat
sig inte finna anledning motsätta sig den föreslagna konstruktionen av det
nya stiftsbidraget.

I motion K25 (m) hemställs att riksdagen skall besluta att särskilda
statsanslag anvisas domkapitlet för dess kostnader för personal och lokaler
m.m. I motionen framhålls att det finns en risk för att domkapitlet som
självständig myndighet kommer att bli ekonomiskt beroende av den
kommunala stiftssamfälligheten. Särskilda statsanslag bör anvisas såväl till
sekreteraruppgifterna som till domkapitlets del av kostnaderna för lokaler,
expenser och annat.

Kulturutskottet delar uppfattningen att det är värdefullt att kansliresurserna
på stiftsplanet kan samordnas. Vid redovisningen av de nya bestämmelserna
om stiftsbidrag framhålls i propositionen (s. 153) att vid kyrkofondens
beslut om bidrag skall, förutom stiftsstyrelsens planer över resursbehovet,
även föreligga underlag i form av domkapitlets beräkning av medelsbehovet
för sin andel av kansliresurserna. Departementschefen anser i likhet med
kyrkokommittén att dessa planer bör åtföljas av yttranden från svenska
kyrkans centralstyrelse. Mot bakgrund härav anser utskottet att det saknas
fog för sådana farhågor som uttalas i motionen.

Utskottet har på grund av det anförda inte något att erinra mot
propositionens förslag om finansieringen av domkapitlets kansliresurser.
Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 2).

Egendomsnämnder

Enligt propositionens förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord skall i
varje stiftssamfällighet finnas en egendomsnämnd. Nämnden skall ha hand
om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på
nämnden enligt lagen eller bestämmelser som har meddelats med stöd av
lagen (4 §). Egendomsnämnden skall bl.a. förvalta prästlönefondsfastigheter,
domkyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen
(7 §). När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upplåtas
på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren för
upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om
sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden (13 §).
Egendomsnämnden tar således över stiftsnämndens och boställsnämndens
nuvarande uppgifter att bestämma arrendevimsor aven för sådan jordbruksegendom
som nämnden inte förvaltar.

Förslaget i propositionen ansluter sig till kyrkokommitténs förslag att
egendomsnämnderna skall överta samtliga de uppgifter sorn enligt lagen

KU 1987/88:30

Bilaga 1

43

(1970:939) och förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord
ankommer på de nuvarande stifts- och boställsnämnderna. I propositionen
framhålls att de nya egendomsnämnderna till skillnad från stiftsnämnderna
är kommunala organ, vars ledamöter väljs av företrädare för samtliga stiftets
kyrkliga kommuner. Enligt departementschefens mening går därför förslaget
dem till mötes som efterlyst ett ökat lokalt inflytande över förvaltningen
på stiftsplanet av den kyrkliga jorden samtidigt som förutsättningar skapas
för en enhetlig och samtidigt kompetent behandling av arrendevillkor m.m.

I fråga om samråd om arrendevillkor anför departementschefen följande
(prop. s. 167).

Jag förutsätter att de förslag till arrendevillkor, som egendomsnämnden skall
ta ställning till, utarbetas efter samråd med de kyrkliga arrendatorerna.
Egendomsnämnden har att själv bestämma hur ett sådant samråd skall gå till.
Sådan samverkan förekommer enligt vad jag inhämtat regelmässigt och i
skiftande former bl.a. inom fastighetsförvaltningarna hos några kommuner
och universitetet i Uppsala. Jag delar också den bedömning av det stora
värdet av ett organiserat samråd mellan jordförvaltare och arrendatorer, som
uttrycks i en skrivelse i frågan från Sveriges jordbruksarrendatorers förbund.
Ett sådant organiserat samråd kommer lättare till stånd i egendomsnämndens
än i de enskilda församlingarnas eller pastoratens regi.

Kyrkomötet har i sitt yttrande inte haft något att erinra mot förslaget att
stiftsnämnderna ersätts med egendomsnämnder.

I sitt av kyrkomötet godtagna betänkande (KL 1987:5) avstyrkte kyrkolagsutskottet
en motion med förslag att boställsnämnderna skulle behållas i
den nya organisationen och anförde därvid följande.

Frågan om att avskaffa boställsnämnderna behandlades av 1986 års kyrkomöte
med anledning av regeringens skrivelse 1986:3. Utskottet tillstyrkte
regeringens förslag att avskaffa nämnderna. Kyrkomötet följde utskottet. I
sitt betänkande (KL 1986:1) med anledning av regeringens förslag framhöll
utskottet att omfattningen av det kyrkliga jordinnehavet växlar starkt mellan
de olika stiften, liksom behovet av lokalkännedom och jordbruksexpertis.
Utskottet framhöll vidare att det borde ankomma på stiftsnämnderna själva
att bedöma vilket behov av biträde som kan föreligga i det egna stiftet och att
stiftsnämnderna bäst kunde avgöra i vilken form ett sådant behov lämpligen
kan tillgodoses. Enligt utskottets mening gäller de synpunkter som utskottet
framförde föregående år på stiftsnämnderna även egendomsnämnderna. Det
får vidare anses ligga i sakens natur att de nya egendomsnämnderna genom
arvodering och delegation tar tillvara den sakkunskap som redan finns i
stiftet, inte minst hos de nuvarande boställsnämndsordförandena, när
nämnden tar över ansvaret för den kyrkliga jorden. Behovet av kännedom
om de lokala förhållandena kan vidare tillgodoses genom att stiftsfullmäktige
väljer ledamöter i nämnden från olika delar av stiftet.

I en fempartimotion, K26, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om val av ledamöter i egendomsnämnden
samt att riksdagen ger stiftsfullmäktige rätt att inrätta lokala egendomsnämnder
i enlighet med vad som framförts i motionen. I motionen framhålls att
ledamöterna i de statliga stiftsnämnderna skall ha insikt i jordbruk eller
skogsbruk eller eljest vara förfarna i allmänna värv medan motsvarande
kompetenskrav inte kan läggas på ledamöterna i en kyrkokommunal nämnd.

KU 1987/88:30

Bilaga 1

44

Med hänsyn till vikten av att sådan kompetens finns representerad i de nya
egendomsnämnderna anser motionärerna att riksdagen bör uttala sig för att
behovet av sådan kunskap skall beaktas vid val av ledamöter till egendomsnämnder.
Enligt motionärernas mening bör den kompetens som i dag finns i
boställsnämnderna tas till vara genom en i förhållande till propositionen
utvidgad organisation. I motionen föreslås därför att stiftsfullmäktige under
egendomsnämnderna får inrätta lokala egendomsnämnder med uppgift att
efter delegation från egendomsnämnden bestämma arrendeavgift samt
övriga avtalsvillkor, att upprätta förslag till arrendeavtal samt att planera och
föreslå investeringar och lämpliga rationaliseringsåtgärder m.m. I den mån
enighet inte kan uppnås mellan arrendator och lokal egendomsnämnd eller
reservation föreligger inom den lokala egendomsnämnden skall ärendet
återgå till egendomsnämnden. 1 lagtekniskt hänseende hänvisas i motionen
till lokala organ på det primärkommunala området.

Kulturutskottet behandlade förra året frågan om avskaffande av boställsnämnderna
(KrU 1986/87:8). Enligt ett i proposition 1986/87:13 framlagt
förslag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skulle
boställsnämndernas förvaltningsuppgifter övertas av den som förvaltar den
kyrkliga jorden. Med anledning av motioner rörande boställsnämndernas
avskaffande fann utskottet att det inte fanns skäl att föregripa den allsidiga
prövning av organisationen som riksdagen borde göra med anledning av den
kommande propositionen om ny organisation på det lokala och regionala
planet inom svenska kyrkan. Utskottet avstyrkte därför regeringens förslag
om avskaffande av boställsnämnderna. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag (rskr. 1986/87:113).

Utskottet godtar i princip det i propositionen framlagda förslaget om
förvaltning av kyrklig jord genom de föreslagna egendomsnämnderna. Dessa
är kommunala organ och deras ledamöter skall utses av stiftsfullmäktige. Det
skulle strida mot kommunalrättsliga principer att föreskriva eller rekommendera
särskilda valbarhetskriterier för ledamöter i kommunala nämnder även
om det gäller specialreglerad verksamhet. Utskottet anser sig därför inte
böra tillmötesgå motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig om
kompetensen hos egendomsnämndernas ledamöter. Utskottet avstyrker
därför motionen i denna del (yrkande 1).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med erforderlig
lokalkunskap vid bestämmande av villkor för jordbruksarrende. Likaledes
i överensstämmelse med vad motionärerna anfört bör därför möjligheter
skapas för att tillgodose detta önskemål. Om så kan ske, skapas större
garantier för att rättvisa och enhetliga regler tillämpas vid bestämmande av
arrendevillkor.

De i motionen föreslagna lokala organen skiljer sig enligt utskottets
mening från sådana lokala kommunala organ som regleras genom bestämmelserna
i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna. I
sistnämnda fall rör det sig om kommunala organ med självständig beslutanderätt
enligt samma regler som gäller för kommunala nämnder vars
verksamhet regleras direkt av kommunallagen. Som framgår av motionen
skall de föreslagna lokala organen under egendomsnämnderna inte ha

KU 1987/88:30

Bilaga 1

45

samma självständiga ställning. Enligt utskottets mening innebär motionärernas
förslag snarare ett delegationsförfarande än inrättande av självständiga
kommunala organ. Utskottet vill därför erinra om att propositionens förslag
till lag om förvaltning av kyrklig jord ger möjlighet för stiftsfullmäktige att
delegera beslutanderätten i fråga om upplåtelse av jordbruksarrende och
fastställande av arrendevillkor (jämför 6 § propositionens förslag till lag om
förvaltningen av kyrklig jord samt 7 kap. 17 § och 9 kap. 7 § propositionens
förslag till församlingslag). Utskottet vill här skjuta in att skäl talar för att
hänvisningen i 6 § lag om förvaltning av kyrklig jord i här aktuellt hänseende
bör förtydligas. En sådan prövning bör ankomma på konstitutionsutskottet.

Kulturutskottet får vidare framhålla följande. Enligt 5 § förslaget till lag
om förvaltningen av kyrklig jord skall ledamöter och suppleanter i egendomsnämnderna
väljas av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige
bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Det finns
således inga föreskrifter om högsta antal ledamöter. Det är därför fullt
möjligt för stiftsfullmäktige att välja så stort antal ledamöter att egendomsnämnderna
rymmer lokalkunskap över hela stiftet. Nämnden kan sedan
delegera till utskott bestående av ledamöter i nämnden att besluta i ärenden
rörande jordbruksarrende. Med en sådan ordning öppnas möjligheter till
erforderlig lokalkunskap hos de organ som skall besluta i sådana frågor.
Syftet med motionärernas önskemål om delegering till lokala organ kan
härigenom tillgodoses. Någon saklig ändring av förslaget till lag om
förvaltningen av kyrklig jord erfordras därför enligt utskottets mening inte.

Prästtjänsternas fördelning

Ett riksdagsbeslut från 1957 (prop. 1957:153, SU 1957:175, rskr. 1957:388)
reglerar nuvarande ordning för tilldelning av prästtjänster i pastoraten. På
grundval av det riksdagsbeslutet genomfördes också pastoratsregleringen
1962. Kriterierna för tilldelning av prästtjänster är folkmängd, areal och
tätortsgrad. En närmare redovisning av bestämmelserna finns i KrU
1985/86:5.

Under förberedelsearbetet till propositionen har frågorna om prästtjänsternas
fördelning varit föremål för ingående överväganden. Utskottet
hänvisar i första hand till kyrkokommitténs betänkanden (SOU 1985:1)
Församlingar i samverkan och (SOU 1986:17 och 18) Framtid i samverkan
samt till utskottsbetänkanden vid 1985 och 1987 års kyrkomöten (KO
1985:10 och KL 1987:5).

Enligt propositionens förslag till prästanställningslag skall i huvudsak
följande gälla.

Regeringen fastställer hur många statligt reglerade prästtjänster som får
finnas inrättade i riket. Svenska kyrkans centralstyrelse skall årligen besluta
hur många prästtjänster som får finnas inrättade i varje stift. Frågor om
inrättande av tj änster som biskop och domprost prövas av regeringen. Frågor
om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt prövas av
svenska kyrkans centralstyrelse. Frågor om inrättande av tjänster som
kyrkoherde, komminister och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

KU 1987/88:30

Bilaga 1

46

Kyrkomötet har godtagit de i propositionen föreslagna reglerna för
fördelning av prästtjänster (KL 1987:5).

I motion 1987/88:K27 (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen sagts om prästtjänsternas fördelning.
I motionen framhålls att nuvarande antal prästtjänster i stiften skall
vara utgångspunkten för den nya tjänsteorganisationen och att det är viktigt
att svenska kyrkans centralstyrelse inte frångår de grundläggande målsättningar
som legat bakom kyrkomötets godtagande av principen och de
principer som hittills gällt för den s.k. ortsindelningen.

Kulturutskottet konstaterar att propositionens förslag innebär att nuvarande
antal prästtjänster i riket skall vara utgångspunkt för den nya
tjänsteorganisationen och att den nya beslutsordningen innebär ökad frihet
för kyrkan att bestämma över sina angelägenheter. Utskottet har ingen
erinran mot den i propositionen valda lösningen men vill framhålla följande.

Ett genomförande av propositionens förslag innebär att tidigare fattade
beslut angående ortsindelning vid fördelning av prästtjänster kommer att
sakna formell betydelse. Bakom dessa beslut ligger en strävan att åstadkomma
en jämn fördelning av prästtjänsterna mellan olika delar av riket och
mellan tätort och landsbygd. Härigenom skulle i görligaste mån hela
befolkningen få lika möjlighet att komma i åtnjutande av kyrkans verksamhet.
Utskottet anser att denna målsättning bör bestå även i framtiden.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att hittills gällande principer för
ortsindelning även i framtiden tillmäts betydelse vid fördelning av prästtjänster
mellan och inom stiften. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i
viss utsträckning syftet med motionen i denna del (yrkande 6).

Stockholm den 17 februari 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk). Mats O Karlsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).

KU 1987/88:30

Bilaga 1

47

Avvikande meningar

1.Särskilda statsanslag till domkapitlens kansliresurser

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Kulturutskottet delar” och
slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Ett flertal remissinstanser har reagerat mot förslaget att stiftssamfälligheten
skall tillhandahålla de kansliresurser som behövs för domkapitlet och att
detta således inte får någon egen personal anställd. Remissinstanserna har
framhållit att det finns en risk för att domkapitlet som självständig myndighet
kommer att bli ekonomiskt beroende av den kommunala stiftssamfälligheten.
En konsekvens kan bli att besparingar i första hand går ut över den del av
kansliet som betjänar domkapitlet. För att motverka en sådan utveckling bör
särskilda statsanslag anvisas såväl till sekreteraruppgifterna som till domkapitlets
del av kostnaderna för lokaler, expenser och annat.Utskottet menar
att det finns fog för remissinstansernas oro. Av såväl principiella som
praktiska skäl bör domkapitlet inte vara beroende av ett kommunalt organ
för att kunna utföra ålagda arbetsuppgifter. Utskottet anser därför att
motion K25 i här aktuell del (yrkande 2) bör tillstyrkas.

2. Egendomsnämnder

Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet godtar”
och på s. 5 slutar med ”mening inte” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig inte böra motsätta sig förslaget i propositionen att
egendomsnämnder skall inrättas.

Liksom vad nu gäller i fråga om kompetenskrav för ledamöterna i
stiftsnämnderna bör ledamöterna i egendomsnämnder ha insikt i jordbruk
eller skogsbruk eller eljest vara förfarna i allmänna värv. Utskottet tillstyrker
därför motion K26 i motsvarande del.

Även då det gäller förslaget i motionen om inrättande av lokala egendomsnämnder
ansluter sig utskottet till motionärernas bedömningar. Det av dem
framlagda förslaget om sådana nämnder synes vara väl ägnat att tillgodose
önskemålet om att den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna skall
tas till var. Detta gäller både lokalkännedom och expertkunskap på
jordbruksområdet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det är viktigt
att man vid ställningstagandet till frågor som rör inrättandet av lokala
nämnder tar hänsyn till de vitt skilda förhållanden som finns i olika stift.

Det får ankomma på konstitutionsutskottet att utforma erforderlig lagtext
för ett genomförande av motionärernas förslag.

3. Prästtjänsternas fördelning

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 6 börjar med ”Ett genomförande” och slutar med
(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av propositionens förslag innebär att tidigare fattade

KU 1987/88:30

Bilaga 1

beslut angående ortsindelning vid fördelning av prästtjänster kommer att
sakna formell betydelse. Riksdagsbeslutet 1957 innebar att en omgruppering
av prästtjänsterna skulle ske. Det angavs att riktpunkten härvid borde vara
en såvitt möjligt jämn fördelning av de tillgängliga prästerliga arbetskrafterna
i förhållande till arbetets omfattning och art, vilket också torde vara ett
anspråk sammanfallande med hela svenska kyrkans intresse och därmed ett
givet riksintresse. Hela befolkningen borde i görlig mån äga lika möjlighet till
prästerlig betjäning oberoende av om den tillhörde tätort eller landsbygd,
rikets södra eller dess norra delar (prop. 1957:153 s. 9-10). Kulturutskottet
anser att den målsättning för prästtjänsternas fördelning som sålunda angavs
år 1957 bör bestå även i framtiden. Detta ställningstagande innebär att syftet
med motionen i denna del (yrkande 6) tillgodoses.

KU 1987/88:30

Bilaga 1

4 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr30

49

I proposition 1987/88:31 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att punkterna 9, 10 och 12 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och
om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan
meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande
av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som
stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.

Grundläggande föreskrifter om
prästerliga tjänster i svenska kyrkan
och om stiftsmyndigheter samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket meddelas
i lagen om svenska kyrkan
eller i annan lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet.
Detsamma gäller grundläggande
föreskrifter om organisationen
av myndigheter under kyrkomötet
och om den kyrkliga egendom som
är avsedd för svenska kyrkans
verksamhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag,
som stiftas på samma sätt som
lagen om svenska kyrkan.

Grundläggande föreskrifter om
prästtjänster i svenska kyrkan och
om hiskopar och domkapitel samt
andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket meddelas
i lagen om svenska kyrkan
eller i annan lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet.
Detsamma gäller grundläggande
föreskrifter om organisationen
av myndigheter under kyrkomötet
och om den kyrkliga egendom som
är avsedd för svenska kyrkans
verksamhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag,
som stiftas på samma sätt som
lagen om svenska kyrkan.

I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan
genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära,
svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,

central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
svenska kyrkans böcker,

svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,

central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni.

Regeringsformen omtryckt 1985: 866.

KU 1987/88:30

Bilaga 2

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett
visst ämne, kan riksdagen därvid
medge att kyrkomötet genom kyrklig
kungörelse överlåter åt myndigheter
under kyrkomötet att i sådan
kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet. I fråga om svenska kyrkans
böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar
samt kollekter kan riksdagen
också medge att kyrkomötet genom
kyrklig kungörelse överlåter åt
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner
eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter att meddela
bestämmelser.

kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett
visst ämne, kan riksdagen därvid
medge att kyrkomötet genom kyrklig
kungörelse överlåter åt myndigheter
under kyrkomötet att i sådan
kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet. I fråga om svenska kyrkans
böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar
samt kollekter kan riksdagen
också medge att kyrkomötet genom
kyrklig kungörelse överlåter åt
domkapitel, kyrkliga kommuner eller
kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
att meddela bestämmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de
ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har
bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta
föreskrifter i dessa ämnen.

12. När regeringen skall avgöra
ärenden som angår svenska kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbetsansvar
inom kyrkan, skall föredraganden
tillhöra svenska kyrkan.

12. När regeringen skall avgöra
ärenden som angår svenska kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövande av prästämbetet
eller prästtjänster, befordran,
ämbetsansvar eller tjänsteansvar
inom kyrkan, skall föredraganden
tillhöra svenska kyrkan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

KU 1987/88:30

Bilaga 2

51

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 942) om svenska kyrkan
dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 12-18 §§, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §'

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:

1. svenska kyrkans lära, 1. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker, 2. det kyrkliga ämbetet,

3. svenska kyrkans sakrament, 3. svenska kyrkans böcker,
gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter, . 4. svenska kyrkans sakrament,

gudstjänst och övriga handlingar,

5. central verksamhet för evange- 5. kollekter,
lisation, mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt 6. central verksamhet för evangeverksamheten
hos myndigheter un- lisation, mission och övrigt utlandsder
kyrkomötet. arbete samt diakoni,

7. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att
meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Föreslagen lydelse

12 § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas
av domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. 1
andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är
kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom riket, av domkapitlet
i Uppsala stift.

13 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har blivit
avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från prästämbetet
eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras obehörig att utöva
detta. Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en
prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avsevärd
mån skadat det anseende en präst bör ha.

14 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts
diciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva prästämbetet för viss tid,

KU 1987/88:30

Bilaga 3

1 Senaste lydelse 1985:868.

52

Föreslagen lydelse

som inte överstiger ett år, om han i anslutning till domen eller beslutet på
grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet. Under tiden får
han inte utöva sin tjänst. Detsamma gäller för den präst som innehar eller
uppehåller en prästtjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha
begått brott.

En präst kan även förklaras obehörig att utöva prästämbetet under den
tid då han är avstängd från sin anställning som präst.

15 § En präst som har övergett svenska kyrkans lära skall skiljas från
prästämbetet. Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas
från ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.

16 § Frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller för viss
tid förklara denne obehörig att utöva ämbetet prövas enligt följande:

Innehavare

1. biskopar

2. andra präster än biskopar

a) präster som är kyrkobokförda
i Sverige

- präster som är anställda i ett
stift

- präster som tjänstgör i svensk
församling i utlandet

- präster som är anställda inom
Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet eller av
styrelsen för Svenska kyrkan i
utlandet

- övriga präster

b) präster som inte är kyrkobokförda
i Sverige

Prövas av

ansvarsnämnden för biskopar

domkapitlet i det stift där prästen
har sin anställtung
domkapitlet i Uppsala stift

domkapitlet i Uppsala stift

domkapitlet i det stift där prästen
är kyrkobokförd
domkapitlet i Uppsala stift

17 § Domkapitlets och ansvarsnämndens för biskopar beslut i ärenden
enligt 16 § gäller omedelbart.

Besluten får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Besvärsnämndens
beslut får inte överklagas.

18 § Domkapitlen skall se till att den för svenska kyrkan gällande
ordningen med avseende på svenska kyrkans lära, böcker, sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna. Domkapitlen
skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet
förvaltar detta och efterlever sina avgivna' vigningslöften.

Ytterligare föreskrifter om domkapitlen och deras uppgifter finns i lag
eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

KU 1987/88:30

Bilaga 3

1 I propositionen har ordet på grund av korrekturfel felaktigt skrivits "angivna"

53

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att 47 och 48 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 §

Besvärsnämnden består av en
ordförande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, och fyra
inom kyrkomötet valda ledamöter.
Ordföranden väljs särskilt.

Besvärsnämnden består av en
ordförande och en vice ordförande,
som skall vara eller ha varit ordinarie
domare, och fyra övriga ledamöter.
Ordföranden och vice ordföranden
väljs särskilt. För de övriga
ledamöterna skall utses lika många
ersättare.

För ordföranden skall finnas en Endast den som är medlem av
ersättare. Vad som föreskrivs om svenska kyrkan och är myndig får

ordföranden gäller också ersätta- vara ledamot eller ersättare,

ren. För övriga ledamöter skall
inom kyrkomötet utses lika många
ersättare.

48 §2

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra
ledamöter är närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit en annan ordning i
fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den
föreskriften.

Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning tilllämpas
föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.

Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning tilllämpas
föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål. Bestämmelserna i 29
kap. rättegångsbalken om omröstning
i brottmål skall dock tillämpas
i frågor om att skilja någon från det
kyrkliga ämbetet eller om att för
viss tid förklara någon obehörig att
utöva ämbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

KU 1987/88:30

Bilaga 4

1 Lagen omtryckt 1985:892.

2 Senaste lydelse 1987:1130.

54

4 Förslag till
Domkapitelslag

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Domkapitlet och dess uppgifter

1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.

Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt lagen (1982:942) om
svenska kyrkan eller annan författning ankommer på det.

Ledamöter och suppleanter

2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande,

2. domprosten eller, där det inte finns någon domprost, en av regeringen
för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice
ordförande,

3. en präst vald av stiftets präster,

4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Vid handläggning av de ärenden Vid handläggning av de ärenden
om det kyrkliga ämbetet som enligt som enligt 16 § lagen (1982:942) om

16 § lagen (1982:942) om svenska svenska kyrkan och 42 § första styck kyrkan

ankommer på domkapitlet, et prästanställningslagen (1988:100)

skall dess sekreterare ingå som le- ankommer på domkapitlet, skall

damot. dess sekreterare ingå som ledamot.

Sekreteraren

3 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen förordnar
sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.

Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av
svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.

Personal och lokaler m. m.

4 § Stiftssamfälligheten skall tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och
annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt
behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Valbarhet

5 § Valbar till prästledamot eller suppleant för denne är den som innehar
en anställning som präst inom stiftet.

Valbar till lekmannaledamot eller suppleant för denne är den som är
kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som är
myndig på valdagen.

KU 1987/88:30

Bilaga 5

55

Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.

Valet av prästledamot och suppleant för denne

Rösträtt vid valet

6 § Rösträtt vid val av prästledamot och suppleant för denne har den
präst som innehar en anställning som präst inom stiftet och som är behörig
att utöva prästämbetet.

Valperiodens längd m. m.

7 § Valet av prästledamoten och dennes suppleant gäller för en tid av sex
år räknat från och med den 1 januari året efter det år valet har skett. Valet
sker vid möte med stiftets präster inför biskopen som valförrättare. Kan
inte möte med stiftets präster sammankallas före en valperiods utgång, får
valet förrättas på det sätt som anges i andra stycket.

Om ledamoten eller suppleanten avgår under tjänstgöringstiden och mer
än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den
återstående tiden. Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som
valförrättare.

Kungörelse om valet

8 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet. Kungörelsen om
beslutet skall i god tid före valet tillställas de röstberättigade genom kontraktsprostarna.

Förfarandet vid valet

9 § Valet sker med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgörs utgången av
valet genom lottning.

10 § Röstberättigad som är förhindrad att personligen närvara vid valet
får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert. Kuverten skall
förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om
innehållet. Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten
skall läggas i olika kuvert.

De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,
utan att läsas, och blandas med de valsedlar som lämnats personligen vid
valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.

11 § Protokoll skall föras över valet. I detta anges vilka röstberättigade
som lämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som sänt in
sina valsedlar. Protokollet justeras samt skrivs under av valförrättaren och
minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.

Röstsammanräkning

12 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valförrättaren
valets utgång efter det att rösterna har räknats samman. Om valet
förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rösterna på den
dag som angetts i kungörelsen om valet och tillkännage valets utgång
genom anslag. Genom tillkännagivandet är valet avslutat.

KU 1987/88:30

Bilaga 5

56

Förvaring av valhandlingar

13 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt
till dess att valet har vunnit laga kraft.

Valet av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa

Tidpunkt för valet

14 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter sin valperiods början förrätta val
av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa. Valet gäller till dess att
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

Om en ledamot eller suppleant avgår under tjänstgöringstiden och mer
än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den
återstående tiden.

Förfarandet vid valet

15 § Valet skall ske på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även

bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

16 § Sedan protokollet över valet har justerats skall det omedelbart sändas
till domkapitlet.

Hur man överklagar valen

17 § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos
kammarrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet
inom tio dagar efter det att valet avslutades.

Domkapitlet skall infordra valförrättarens förklaring över överklagandet
samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall sända dessa
handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammarrätten. Bestämmelserna
i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning
av beslut skall inte tillämpas. Kammarrätten prövar om skrivelsen med
överklagandet har kommit in i rätt tid.

Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att
valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin
plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot
gäller också för suppleant.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen gäller inte beslut
som avses i denna paragraf.

18 § Val av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa får överklagas
enligt 13 kap. församlingslagen (1988:000).

Förhinder för biskopen

19 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten
är ledig får domkapitlet

1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,

2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får
lämna över till annan.

3. anlita annan biskop för prästvigning och de övriga ämbetsuppgifter
som måste fullgöras av biskop.

KU 1987/88:30

Bilaga 5

57

Hovkonsistoriet

20 § I Stockholm skall det finnas ett hovkonsistorium. Detta skall ha
samma befogenheter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen
har mot församlingarna.

21 § Hovkonsistoriet består av följande ledamöter:

1. överhovpredikanten som ordförande,

2. de ordinarie hovpredikanterna,

3. två lekmän utsedda av konungen efter förslag av hovförsamlingens
kyrkostämma.

För lekmannaledamöterna skall på samma sätt utses lika många suppleanter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Genom lagen upphävs

Kungl. Maj:ts instruktion den 28 juni 1681, varefter dess consistorium
aulicum vid de där förefallande ärender skall hava sig att rätta, samt

lagen (1936:567) om domkapitel.

3. Uppdraget för prästledamöter och suppleanter för dessa som har
utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till och med utgången av sjätte året
efter valet.

4. Uppdraget för lekmannaledamöter och suppleanter för dessa som har
utsetts enligt äldre bestämmelser upphör när stiftsfullmäktige har valt
lekmannaledamöter och suppleanter enligt de nya bestämmelserna och
valet har vunnit laga kraft.

KU 1987/88:30

Bilaga 5

58

5 Förslag till

Kyrkofondslag

KU 1987/88:30

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag

Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för svenska kyrkans verksamhet
fördelas enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Vad som i denna lag sägs om pastorat skall tillämpas på

1. territoriella pastorat,

2. pastoratssamfälligheter,

3. flerpastoratssamfalligheter.

Regeringen får förordna att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella
pastorat.

3 § I lagen avses med

bidragsår det år under vilket bidrag betalas ut enligt 13-18 §§,
skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämnds beslut om
taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, minskat med det
antal skattekronor som har påförts andra skattskyldiga än sådana som
avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
skattekraft skatteunderlaget per kyrkobokförd invånare vid ingången av
året före bidragsåret,
medelskattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare
vid ingången av året före bidragsåret.

Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31 december
året före bidragsåret.

Kyrkofondens styrelse och förvaltning

4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna utses för tre år av regeringen.

Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för kyrkomötets
valperiod snarast efter valperiodens början. Valet gäller till dess att
kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många ersättare. De utses
på samma sätt som ledamöterna.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden.

Hur kyrkofonden tillförs medel

6 § Till kyrkofonden betalas

1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 10-12 §§,

2. statsbidrag som beviljas för ändamålet.

Till kyrkofonden skall även föras avkastning och ersättning från fondens
tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande.

7 § Om det behövs får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som
regeringen bestämmer.

59

Hur kyrkofondens medel används

8§ Ur kyrkofonden betalas

1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13-16 §§,

2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 17-18 §§,

3. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och sådana präster som
är anställda i de svenska utlandsförsamlingarna,

4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster
enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för
försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för präster
eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,

5. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter enligt regeringens
bestämmande,

6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och suppleanter
i domkapitlen enligt regeringens bestämmande,

7. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för ärkebiskopsämbetet
och departement eller myndigheter där kyrkliga frågor
handläggs,

8. kostnader för verksamhet, som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse
för rikskyrklig verksamhet, enligt regeringens bestämmande,

9. andra kostnader för kyrkliga ändamål enligt regeringens bestämmande,

10. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvaltning
i övrigt.

9 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för åtgärder som syftar till att rationalisera
driften av löneboställen eller prästlönefondsfastigheter. Lån får också
lämnas för förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlönefondsfastighet,
om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga
jordinnehavet i stiftet.

Lån får också lämnas om ett löneboställe eller en prästlönefondsfastighet
skall belastas med kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning
eller företag enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen
(1973: 1149) eller vattenlagen (1983: 291).

Regeringen får meddela föreskrifter om lån ur kyrkofonden.

Kyrkoavgifter

Allmän kyrkoavgift

10 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.

11 § Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften enligt 10 $ skall det
antal skattekronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av
svenska kyrkan minskas med 70 procent.

Särskild kyrkoavgift

12 § Pastorat som har lönetillgångar skall varje år också betala särskild
kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är löneboställen
och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och prästlönefondsfastigheter.

Särskild kyrkoavgift beräknas

1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
till två procent av taxeringsvärdet.

KU 1987/88:30

Bilaga 6

60

2. för aktier och andelar i aktiefonder till två procent av marknadsvärdet,

3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta
procent av marknadsvärdet,

4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella
värdet.

Till den del taxeringsvärdet enligt andra stycket 1 består av skogsbruksvärde
skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall
beräknas till sex procent av skogsbruksvärdet.

Underlaget för avgiften bestäms med hänsyn till förhållandena den 31
december året före det år som närmast föregår bidragsåret.

För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften
beräknas i proportion till andelstalet.

Utjämningsbidrag

Allmänt utjämningsbidrag

13 § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får ett allmänt utjämningsbidrag
om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som motsvarar
den garanterade skattekraften enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp
som motsvarar produkten av det enligt 14 § beräknade tillskottet av skatteunderlag
och skattesatsen för bidragsåret.

14 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteunderlag
som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 15 § och skatteunderlaget.

För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra
summan av de tillskott som utgår eller skulle ha utgått till de i samfälligheten
ingående pastoraten enligt första stycket.

Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmaste hela tusental skattekronor,
varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.

15 § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti följande
skattekraft i procent av medelskattekraften.

Pastoraten och stiftssamfälligheterna i	Garanterad
Stockholms län	98
Uppsala län	95
Södermanlands län	95
Östergötlands län	95
Jönköpings län	95
Kronobergs län	95
Kalmar län utom Mörbylånga och
Borgholms kommuner	95
Mörbylånga och Borgholms kommuner	98
Gotlands län	104
Blekinge län	95
Kristianstads län	95
Malmöhus län	95
Hallands län	95
Göteborgs och Bohus län	95
Älvsborgs län	95
Skaraborgs län	95
Värmlands län	95

KU 1987/88:30

Bilaga 6

61

Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län

Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele,
Storumans, Vilhelmina och Åsele
kommuner

Dorotea, Sorsele, Storumans, Vilhelmina
och Åsele kommuner
Norrbottens län:

Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå
och Älvsbyns kommuner
Arvidsjaurs kommun
Arjeplogs kommun

Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala,
Överkalix och Övertorneå kommuner

Pastoraten och stiftssamfälligheterna i

Garanterad skattekraft

95

95

98

98

101

104

KU 1987/88:30

Bilaga 6

107

110

107

110

113

116

Extra utjämningsbidrag

16 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter
extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Övriga bidrag

Stiftsbidrag

17 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen meddelar
bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden (stiftsbidrag) för
betalning av följande kostnader:

1. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltningskostnader,

2. lönekostnader för sekreterare till biskopen,

3. lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunkter,
garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,

4. arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för
dessa,

5. kostnader i samband med möte med stiftets präster,

6. kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen
skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.

Kyrkoby ggnadsbidrag

18 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnadskrävande
underhåll och restaurering av församlingskyrka enligt föreskrifter
som regeringen meddelar.

Övriga bestämmelser

Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring

19 § När ett beviljat bidrag behöver uppdelas på flera mottagare till följd
av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets
fördelning.

Inskränkning av utjämningsbidrag KU 1987/88'30

20 § Kyrkofondens styrelse får bestämma att ett beviljat utjämningsbi- Bilaga 6
drag skall sättas ner eller upphöra att utgå, om utbetalningen av bidraget

kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt
under en nivå som fastställs av regeringen. Nivån får inte med mer än 20
öre överstiga medelutdebiteringen av församlingsskatt i riket.

Hur tillskott av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift
fastställs

21 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av
skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.

Styrelsen skall meddela dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret.

Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofondens
styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pastoraten
och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skatteunderlag,
stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Genom lagen upphävs lagen (1970: 940) om kyrkliga kostnader.

3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som
har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

4. Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om att ur kyrkofonden
skall betalas kostnader för avlöningsförmåner till stifts-, kontraktsoch
pastoratsadjunkter, militärpastorer, garnisonspastorn i Boden och
kyrkoherden för samer samt för prosttillägg och vissa bidrag till andlig
vård vid sjukvårdsinrättningar gäller till utgången av juni 1989.

5. Vid bestämmande av stiftsbidrag enligt 17 § skall till utgången av juni
1991 med pastorsadjunkt också förstås pastoratsadjunkt.

6. Beslut som har meddelats enligt äldre bestämmelser om förvaltningskostnader
för domkapitel, stiftsnämnd och boställsnämnd gäller till utgången
av juni 1989.

7. Till stiftssamfälligheter lämnas inga allmänna eller extra utjämningsbidrag
för år 1989.

8. Kyrkofondens styrelse skall senast den 10 september 1988 meddela
pastoraten de preliminära uppgifter som anges i 21 § till ledning för det
kyrkokommunala arbetet med 1989 års budget.

9. Utan hinder av bestämmelserna
i 12 § första och andra styckena och
21 § skall i fråga om sådan särskild
kyrkoavgift som beräknas på skogsbruksvärdet
gälla följande. Intill utgången
av juni 1989 skall avgiften för
pastoratens räkning betalas av stiftsnämnden
från avkastningen av den
skog som nämnden förvaltar åt pastoraten.
För tiden därefter och intill
utgången av är 1991 skall motsvarande
gälla egendomsnämnden.

63

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Avgiften skall beräknas på det
sammanlagda skogsbruksvärdet av
pastoratens skogar i stiftet.

A vgiften för åren 1989 och 1990får
inte överstiga 80 procent av överskottet
från stiftsnämndens förvaltning av
pastoratens skogar under det räkenskapsår
som avslutas den 30 juni 1988
respektive 1989. Överskottet beräknas
efter avdrag för kostnaderna för
skogsvårdsavgiften.

Avgiften för år 1991 får inte överstiga
80 procent av det sammanlagda
överskottet frän egendomsnämndens
förvaltning av pastoratens skogar under
de räkenskapsår som avslutas den
31 december 1989 och 1990. Överskottet
beräknas efter avdrag för
kostnaderna för skogsvårdsavgiften.

Kyrkofondens styrelse skall fastställa
den särskilda kyrkoavgiften
som beräknas på skogsbruksvärdet
av pastoratens lönetillgängar för åren
1989 och 1990 senast den 15 oktober
1988 respektive 1989. För år 1991
skall avgiften fastställas senast den 15
april 1991.

10. Utan hinder av bestämmelserna
i 13 § får kyrkofondens styrelse
besluta att längst till utgången av år
1991 allmänt utjämningsbidrag skall
utgå också till någon annan kyrklig
kommun än som avses i 2 §. Därvid
skall vad som i 13-15 och 19-21 §§
sägs om pastorat avse sådan kyrklig
kommun.

KU 1987/88:30

Bilaga 6

64

6 Förslag till

Lag om förvaltningen av kyrklig jord

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Definitioner m. m.

1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt

1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister
i visst pastorat (löneboställe),

2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),

3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (församlingskyrkas
fastighet),

4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i
dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),

5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),

6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fastighet),
eller

7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).

Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna
löneboställe.

Vid tillämpning av 21 och 23 §§ skall även sådan fast egendom på vilken
en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses
som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.

2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.

3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall
fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.

Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna om annat inte
sägs i denna lag.

Egendomsnämnden

4 § 1 varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd. Nämnden
skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som
ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som har meddelats
med stöd av lagen.

5 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av stiftsfullmäktige
till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får
dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort
som antalet ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

6§

Följande bestämmelser i försam- Följande bestämmelser i försam lingslagen

(1988:000) tillämpas på lingslagen (1988:000) tillämpas på
egendomsnämnden: egendomsnämnden:

7 kap. 8 § om rätt till ledighet för 7 kap. 8 § om rätt till ledighet för

uppdraget. uppdraget.

KU 1987/88:30

Bilaga 7

65

5 Riksdagen 1987/88. 4 sami. Nr 30

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas
tjänstgöring

7 kap. 13 § första stycket om beslutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild
avdelning samt krav på beslut och
protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av
framställningar m. m.

7 kap. 17 § om reglemente.

7 kap. 21 § om förvaring av arkivhandlingar.

7 kap. 22 § första stycket om ersättning
till ledamöter och suppleanter.

9 kap. 4 § om valbarhet.

9 kap. 5 § om valperiodens längd.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen
skall avse egendomsnämnden.

2. Bestämmelserna om församlingen,
kyrkofullmäktige och kyrkostämman
skall avse stiftssamfälligheten
och stiftsfullmäktige.

3. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
besluta att egendomsnämndens protokoll
och andra arkivhandlingar får
förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv.

7 kap. 10 § om ordförandeskapet.

7 kap. 11 § om sammanträden.

7 kap. 12 § om suppleanternas
tjänstgöring

7 kap. 13 § första stycket om beslutförhet.

7 kap. 14 § om val av särskild
avdelning samt krav på beslut och
protokoll.

7 kap. 15 § om mottagande av
framställningar m. m.

7 kap. 17 § om reglemente och
delegation.

7 kap. 21 § om förvaring av arkiv 7

kap. 22 § första stycket om ersättning
till ledamöter och suppleanter.

9 kap. 4 § om valbarhet.

9 kap. 5 § om valperiodens längd.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen
skall avse egendomsnämnden.

2. Bestämmelserna om församlingen,
kyrkofullmäktige och kyrkostämman
skall avse stiftssamfälligheten
och stiftsfullmäktige.

3. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
besluta att egendomsnämndens protokoll
och andra arkivhandlingar får
förvaras på annat sätt än i kyrkoarkiv.

Förvaltningen

Allmänna bestämmelser

7 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastigheter,
med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.

Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.
Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas
fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds domkyrkas
fastigheter skall dock förvaltas av ett särskilt domkyrkoråd enligt
bestämmelser som regeringen meddelar.

Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämnden
skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslutar
att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkollegiet
kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter
ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall
förvaltas på annat sätt.

KU 1987/88:30

Bilaga 7

66

Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar

8 § Vid förvaltningen av prästgårdar och biskopsgårdar skall naturvårdens
och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och användningen
av prästgårdar som utgör en särpräglad miljö. Detsamma gäller
sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel
på en viss tids byggnadsskick.

Vad som sägs om prästgård i första och andra styckena skall även gälla
vid förvaltningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.

9 § Har ett pastorat enligt 48 § prästanställningslagen (1988: 000) anvisat
kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet
anordna prästgården.

Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på
den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrifter
som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på
innehavaren av tjänstebostaden.

10 § Egendomsnämnden skall svara för löpande underhåll, skötsel och
uppvärmning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma
på någon annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny
biskopsgård byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen.
För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de bestämmelser som regeringen
meddelar.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kammarkollegiet får
meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden
enligt första stycket skall utföras.

Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord

11 § Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter,
prästlönefondsfastigheter, domkyrkors fastigheter och kyrkofondsfastigheter
skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på
ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen
skall beaktas i skälig omfattning.

12 § Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden företa
en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett
löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller väsentlig
ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.

Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall
nämnden begära in yttrande från lantbruksnämnden och bereda kommunen
där egendomen finns tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

13 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upplåtas
på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren för
upplåtelsen. När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om
sådana villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.

14 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendomen,
om inte annat följer av andra stycket.

Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämnden
förvaltar skogen på fastigheten. Pastoratet får dock med egendomsnämndens
medgivande besluta om upplåtelse i fråga om sådan mark som
inte är skogsmark och som ligger avskilt i förhållande till skogen. Sådant

KU 1987/88:30

Bilaga 7

67

medgivande får inte lämnas om det med hänsyn till jaktvården finns skäl
för gemensam upplåtelse.

15 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som
förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som
hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet.

16 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för
kyrkofondsfastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:

1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,
bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,

2. tomträtt,

3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,

4. servitut.

Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vågrätt samt, om
regeringen inte föreskriver att annan myndighet skall företräda den kyrkligajorden,
ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden, naturreservat,
naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.

17 § Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord i ärenden som rör
upplåtelse av rätt till vattenkraft.

18 § En dispositionsändring, som inte avser en sådan upplåtelse eller
sådant godkännande som anges i 16 eller 17 §, skall i fråga om löneboställe
prövas av egendomnsnämnden och för annan kyrklig jord av den som
förvaltar egendomen. Föranleds ändringen av att ett självständigt jordbruk
inte längre är bärkraftigt eller kan ändringen leda till att ett sådant jordbruk
inte kan bestå, skall frågan alltid prövas av egendomsnämnden.

19 § Den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter
skall egendomsnämnden fördela på pastoraten i förhållande
till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för vinst eller
förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.

Tillsynen över förvaltningen

20 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrklig
jord som pastoraten och församlingarna enligt 7 § första och andra styckena
har hand om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under
nämndens tillsyn.

Försäljning eller byte av kyrklig jord

21 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske

1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,

2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,

3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,

4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719), eller

5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör
behållas för sitt ändamål.

Kyrklig jord får endast överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det

KU 1987/88:30

Bilaga 7

68

KU 1987/88:30

Bilaga 7

22 § Frågor enligt 21 § skall prövas av kammarkollegiet eller egendomsnämnden
enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Om prästlönefonder m. m.

23 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen
skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket skall ersättning som härrör
från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning av
sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att
fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande
av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

24 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från ett
löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.
Även annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde
eller komminister utgör prästlönefond.

Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras räntebärande
på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Regeringen får
meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av
kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond
bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejordsfonderna skall
förvaltas av egendomsnämnderna.

25 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en
prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och
användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till
stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 28 §.

I annat fall än som avses i första stycket skall sådan ersättning som
anges där tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till pastoratens
andelar i fastigheten.

26 § Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från en
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för
församlingskyrkan respektive domkyrkan.

Ersättning som skall fonderas enligt 23 § och som kommer från biskopsgården
i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.

Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas
fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.

En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras räntebärande
på samma sätt som föreskrivs om omyndigas medel. Regeringen
får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar används på annat sätt.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av
kammarkollegiet eller egendomsnämnden.

allmänna och om det sker mot ersättning som, om annat inte föreskrivs
särskilt, motsvarar fastighetens marknadsvärde.

Om det Finns särskilda skäl får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som
medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.

69

27 § Ersättning som avses i 23 § och som kommer från en kyrkofondsfastighet
eiler från annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och Visby
stift skall tillföras kyrkofonden.

Köp av fast egendom eller tomträtt

28 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmelser
som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller
tomträtt för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlingskyrkas
fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall
tillskjutas till prästlönejordsfond.

Överklagande m. m.

29 § Pastoratets och egendomsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas
hos kammarkollegiet. Egendomsnämndens beslut enligt 13 § får
endast överklagas av den som förvaltar egendomen.

Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande,
om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall
då bifoga eget yttrande i ärendet.

Kammarkollegiets beslut i en dit överklagad fråga får inte överklagas. I
övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 7 § fjärde
stycket överklagas hos regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord skall upphöra att gälla.

2. Stiftsfullmäktige skall före utgången av juni 1989 välja ledamöter i
egendomsnämnden. Valet gäller från och med den 1 juli 1989 till dess
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.

3. Räkenskapsåret för egendomsnämndens förvaltning under dess första
verksamhetsår skall utgöras av tiden den 1 juli - den 31 december 1989.

KU 1987/88:30

Bilaga 7

70

7 Förslag till
Prästanställningslag

KU 1987/88:30

Bilaga 8

Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag

Utskottets förslag

Lagens tillämpningsområde m. m.

1 § Denna lag är tillämplig på biskopar och andra präster i svenska
kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.

Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medverkan
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (statligt
reglerade anställningar).

Prästtjänsternas antal och fördelning

2 § Regeringen fastställer hur många statligt reglerade prästtjänster som
får finnas inrättade i riket.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall årligen besluta hur många prästtjänster
som får finnas inrättade i vaije stift.

Pastoratstjänster

3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. I det
pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det i stället finnas en tjänst
som domprost, om inte regeringen bestämmer annat. Domprosten är kyrkoherde
i pastoratet.

1 ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.

Tillsättning av pastoratstjänster

Tjänster som domprost

4 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.

En tjänst som domprost söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva
vilka sökande som är behöriga och ge kyrkoråden i vaije församling i
pastoratet tillfälle att yttra sig över dessa.

Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna
avseende behöriga sökande till regeringen.

Tjänster som kyrkoherde

5 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir
ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet
och i ett flerförsamlingspastorat av en tillsättningsnämnd, om inte annat
följer av 10 eller 12 §.

En tjänst som kyrkoherde söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall
pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna
över ansökningshandlingarna från dessa till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall underrätta stiftsstyrelsen
om sina tillsättningsbeslut. När ett beslut har vunnit laga kraft, skall
stiftsstyrelsen utfärda ett anställningsbevis för den som har fått tjänsten.

6 § Finns det inte tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde, får
kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten eller lämna över

71

tillsättningsärendet till domkapitlet. Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten
eller besluta att tjänsten skall hållas vakant, om inte annat följer av 21 §
tredje stycket.

7 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig ledamöter i

nämnden. Antalet ledamöter och hur många av dem som varje församlingskyrkoråd
skall utse bestäms genom överenskommelse mellan kyrkoråden.
Varje kyrkoråd skall dock välja minst en ledamot. Om församlingarna inte
kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen. För ledamöterna i nämnden skall
väljas lika många suppleanter.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt
som val av ledamöter i församlingskyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs
proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall
inkallas till tjänstgöring.

Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om
kyrkoråd i 7 kap. 8 §, 9 §, 10 § första stycket tredje meningen, 11-13 §§,
14 § andra stycket samt 21 och 22 §§ församlingslagen (1988:000).

8 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat
tillsätts den av domkapitlet, om inte annat följer av 10 eller 12 §. Innan
tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje församling ges tillfälle att yttra sig
över de behöriga sökandena.

Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningbeslut.
När ett beslut har vunnit laga kraft, skall stiftsstyrelsen utfärda ett anstäilningsbesvis
för den som har fått tjänsten.

Tjänster som komminister

9 § Tjänster som komminister tillsätts på det sätt som enligt 5 och 6 §§
gäller vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde.

Tillsättning av tjänster genom förflyttning

10 § En präst som innehar en tjänst som komminister får av stiftsstyrelsen
förflyttas till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske endast om den
tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för
det.

Det nu sagda gäller också en präst som innehar en tjänst som kyrkoherde.
Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är domkapitlet
som enligt 8 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken förflyttningen
avses ske.

11 § Stiftsstyrelsen skall bereda kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i
berörda pastorat tillfälle att yttra sig i en fråga om förflyttning.

Tjänster i samarbetskyrka

12 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan svenska kyrkan
och annat samfund eller liknande tillsätts av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Stiftstjänster

13 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är
ärkebiskopen biskop.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

72

I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt
och pastorsadjunkt.

Tillsättning av stiftstjänster

Tjänster som biskop

14 § Val av biskop förrättas enligt bestämmelserna i lagen (1963: 633) om
biskopsval.

Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan utnämner regeringen till
biskop en av de tre som har föreslagits vid biskopsvalet.

Tjänster som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt

15 §

Tjänster som stiftsadjunkt, kon- Tjänster som stiftsadjunkt och
traktsadjunkt och pastorsadjunkt kontraktsadjunkt tillsätts av stiftstillsätts
av stiftsstyrelsen. styrelsen.

Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts
av domkapitlet.

Tjänsterna som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt söks hos domkapitlet.
Domkapitlet skall pröva vilka sökande som är behöriga och sedan med eget
yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen.

Domkapitlet prövar också vilka
som är behöriga till en tjänst som
pastorsadjunkt.

Tillsättning av vikariat

16 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt
och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat
som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.

Vikariaten söks hos domkapitlet. Domkapitlet skall pröva vilka sökande
som är behöriga och sedan med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna
från dessa till stiftsstyrelsen.

Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas endast efter begäran
av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.

Behörighet och befordringsgrunder

17 § Av lagen (1982: 942) om svenska kyrkan framgår att endast den som
bekänner svenska kyrkans lära får tillsättas på en prästtjänst.

En prästtjänst får tillsättas endast med den som får utöva det kyrkliga
ämbetet.

18 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som
särskilt villkor för innehav och utövande av tjänst som biskop.

19 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i
övrigt skall gälla för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst.

20 § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas endast vid
sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som
sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns
särskilda skäl för något annat.

Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av
regeringen.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

73

Kungörelse om ledig prästtjänst, ansökan och behörighetsprövning

21 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet
kungöras lediga till ansökan. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag
från denna skyldighet.

Ansökan skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. Om det finns
särskilda skäl, får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes
behörighet även beakta ansökningar som har kommit in för sent.

Har en tjänst som kyrkoherde, vilken skall tillsättas i den ordning som
anges i 5 och 6 §§, eller en tjänst som komminister kungjorts ledig till
ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång om det inte finns tre
behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden
begär det.

Vad som nu har sagts gäller inte tjänst som biskop eller, såvitt avser
första och andra styckena, tjänst som pastorsadjunkt.

Anställningsformer

22 § Tjänst som biskop tillsätts med fullmakt. Övriga prästtjänster samt
vikariat tillsätts med förordnande.

23 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.

Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets särskilda
beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.

Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,
skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan
tidsbegränsning.

Inrättande av prästtjänster

24 § Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas
av regeringen.

Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt
prövas av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt föreskrifter som regeringen
meddelar prövar centralstyrelsen också frågor om inrättande av
personliga tjänster för präst eller tjänster för präst med tjänstgöring i flera
stift.

Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister och
pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.

Vakanthållning och indragning av prästtjänster

25 § När en prästtjänst blir ledig, skall stiftsstyrelsen pröva om den
behöver tillsättas.

Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.

I fråga om en domprosttjänst ankommer prövningen dock på regeringen.

26 § När stiftsstyrelsen finner att en tjänst som stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt
bör dras in, skall stiftsstyrelsen föreslå det hos svenska
kyrkans centralstyrelse.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

Disciplinansvar m. m.

Disciplinpåföljd

27 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som

74

åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd
åläggas honom för tjänsteförseelse.

Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har
deltagit i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.

28 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.

Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.

Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken
av löneavdrag föreskriver regeringen.

29 § Innehåller kollektivavtal någon bestämmelse som avviker från 28 §
eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället
den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som
avtalet avser.

Avskedande

30 § Om en präst har begått brott, som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.

31 § Har en präst genom annan gärning än brott begått grov tjänsteförseelse
som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning,
får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd. Detsamma skall
gälla, om en präst, som ålagts disciplinpåföljd, inom två år därefter i
anställning inom samma stift på nytt har begått tjänsteförseelse och därigenom
visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning.

32 § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått
pensioneringsperiodens nedre gräns får inte avskedas enligt 30 eller 31 §,
om han har begått brottet eller tjänsteförseelsen under inflytande av själslig
abnormitet som avses i 33 kap. 2 § brottsbalken och han lämpligen kan
förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad
med sådan pensionsrätt.

33 § Avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som stiftsstyrelsen
har känt till mer än en månad före prövningen.

När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får
avskedande inte grundas enbart på en omständighet som den myndighet
biskopen lyder under har känt till mer än två månader före prövningen.

Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs
av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.

Åtalsanmälan

34 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha
begått brott enligt 20 kap. 1 -3 §§ brottsbalken eller annat brott varigenom
han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om
fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan
om enskilt anspråk kommer att föras.

35 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första
stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyldigheten
enligt 34 §.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

75

Avstängning och läkarundersökning

36 § Inleds enligt denna lag ett förfarande som syftar till att avskeda en
präst, får han avstängas från arbetet.

Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från
arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avskedande.

En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att
anställningen upphör.

37 § Om en präst inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande, får
han avstängas från sitt arbete, om den bristande tjänstdugligheten beror på
sjukdom eller därmed jämförligt förhållande.

Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror
på sjukdom eller därmed jämförligt förhållande men framstår detta ändå
som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som
anvisas honom.

Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.

38 § Upphör grunden för avstängning enligt 36 eller 37 §, skall avstängningen
omedelbart hävas.

39 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 36 och 37 §§ meddelas av
regeringen.

Handläggningen av frågor som avses i 27—39 §§

40 § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning
skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 27-39 §§.

41 § Bestämmmelserna i 11 - 14 §§ lagen (1976: 580) om medbestämmande
i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med
stöd av 27-39 §§.

Beslutande myndighet

42 §

Frågor om disciplinansvar, avske- Frågor om disciplinansvar, avskedande,
åtalsanmälan, avstängning dande, åtalsanmälan, avstängning

och läkarundersökning prövas av och läkarundersökning prövas av

stiftsstyrelsen i det stift där prästen domkapitlet i det stift där prästen har

har sin anställning. sin anställning.

För biskopen prövas dock frågorna av ansvarsnämnden för biskopar.

43 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern
att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6§ lagen
(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.

Ansvarsnämnden för biskopar

44 § Ansvarsnämnden för biskopen består av fem ledamöter. Ledamöterna
skall vara medlemmar av svenska kyrkan. Ordföranden skall vara
lagfaren och erfaren i domarvärv. Av de övriga ledamöterna skall en vara

KU 1987/88:30

Bilaga 8

76

biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är förtrogna
med det kyrkliga församlingslivet.

Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen.

Ansvar för avlöningsförmåner m. m.

45 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:

1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på sådana
tjänster samt pastorsadjunkter,

2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,

3. prosttillägg.

46 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till innehavare
av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för
tjänstebiträden åt präster.

47 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlöningsförmåner
skall fördelas mellan pastoraten, när prästen tjänstgör i
flera pastorat eller i ett pastorat och stiftssamfälligheten.

Stiftsstyrelsen skall pröva frågan om tillämpningen av föreskrifter om
skyldighet att utöva en annan tjänst.

Tjänstebostäder

48 § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall
anvisas tjänstebostad.

I fråga om innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister
får pastoratet besluta att prästen skall anvisas tjänstebostad. Om tjänsten
är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut endast med
samtycke av den som innehar tjänsten. Pastoratet skall underrätta domkapitlet
och egendomsnämnden om beslutet.

Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister
skall betalas av pastoratet.

Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostaden. Hyran tillfaller
pastoratet.

49 § När en tjänstebostad har anvisats är prästen skyldig att bo i den.
Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av

regeringen om beslutet rör en biskop och i andra fall av domkapitlet.

Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse om pastoratet har
tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems
hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter framstår
som skäligt.

Tjänstgöringsföreskrifter

50 § Stiftsstyrelsen skall meddela
tjänstgöringsföreskrifter för andra
präster i stiftet än biskopen, i den mån
regeringen inte bestämmer annat.

Därvid skall i fråga om pastoratspräster
beaktas vad domkapitlet har
föreskrivit om gudstjänsthållningen i
pastoratet.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

77

Rättegång och överklagande m. m.

51 § Den som är missnöjd med en
myndighets beslut om förflyttning,
tidsbegränsning av förordnande, disciplinpåföljd,
avskedande, avstängning
eller läkarundersökning får
väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen
enligt bestämmelser i
lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister.

52 § Talan som avses i 23 § tredje
stycket skall väckas senast två månader
efter förordnandetidens utgång.

Om en präst vill söka ändring i ett
beslut om förflyttning, disciplinpåföljd,
avskedande eller läkarundersökning,
skall han väcka talan inom
fyra veckor från den dag han fick del
av beslutet.

Väcks inte talan inom den föreskrivna
tiden, är rätten till talan
förlorad.

53 § I fråga om rätt för riksdagens
ombudsmän och justitiekanslern att
söka ändring i beslut om disciplinansvar,
avskedande eller avstängning
tillämpas bestämmelserna i 16 kap.
3 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning.

54 § Bestämmelserna om skadestånd
i 38, 41 och 42 §§ lagen
(1982:80) om anställningsskydd skall
tillämpas, om en myndighet i ärenden
om disciplinansvar, avskedande,
avstängning eller läkarundersökning
bryter mot någon av följande
bestämmelser:

1. 40 §, såvitt gäller tillämpningen
av 14 kap. 1 eller 3—9 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

2. 42 §,

3. föreskrifter enligt 39 § om
handläggning av ärende om avstängning
eller läkarundersökning.

I fråga om avvikelser i kollektivavtal
från vad som sägs i 41 § lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra
stycket samma lag.

55 § Beslut om förflyttning eller
avskedande får inte verkställas förrän
beslutet har prövats slutligt efter
talan som avses i 51 § eller förrän
rätten till sådan talan har förlorats.

50 § Den som är missnöjd med en
myndighets beslut om förflyttning,
tidsbegränsning av förordnande, disciplinpåföljd,
avskedanden, avstängning
eller läkarundersökning
får väcka talan hos tingsrätten eller
arbetsdomstolen enligt bestämmelser
i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister.

51 § Talan som avses i 23 § tredje
stycket skall väckas senast två månader
efter förordnandetidens utgång.

Om en präst vill söka ändring i ett
beslut om förflyttning, disciplinpåföljd,
avskedande eller läkarundersökning,
skall han väcka talan inom
fyra veckor från den dag han fick del
av beslutet.

Väcks inte talan inom den föreskrivna
tiden, är rätten till talan
förlorad.

52 § I fråga om rätt för riksdagens
ombudsmän och justitiekanslern att
söka ändring i beslut om disciplinansvar,
avskedande eller avstängning
tillämpas bestämmelserna i 16 kap.
3 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning.

53 § Bestämmelserna om skadestånd
i 38, 41 och 42 §§ lagen
(1982:80) om anställningsskydd skall
tillämpas, om en myndighet i ärenden
om disciplinansvar, avskedande,
avstängning eller läkarundersökning
bryter mot någon av följande
bestämmelser:

1. 40 §, såvitt gäller tillämpningen
av 14 kap. 1 eller 3—9 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

2. 42 §,

3. föreskrifter enligt 39 § om
handläggning av ärende om avstängning
eller läkarundersökning.

I fråga om avvikelser i kollektivavtal
från vad som sägs i 41 § lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra
stycket samma lag.

54 § Beslut om förflyttning eller
avskedande får inte verkställas förrän
beslutet har prövats slutligt efter
talan som avses i 50 § eller förrän
rätten till sådan talan har förlorats.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

78

56 § Beslut om avstängning gäller
omedelbart. I tvist om avstängningen
får domstolen dock för tiden intill
dess lagakraftägande dom eller beslut
föreligger bestämma, att avstängningen
tills vidare inte skall
gälla.

57 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens
eller stiftsstyrelsens beslut
enligt denna lag får överklagas
enligt bestämmelserna i 13 kap.
l — 7§§ församlingslagen (1988:
000), om inte annat följer av 51 eller
59 §.

58 § Domkapitlets beslut enligt
49 § får överklagas hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut får
inte överklagas.

Domkapitlets beslut i övrigt enligt
denna lag får överklagas hos regeringen.

Domkapitlets beslut om tillsättning
av en prästtjänst får överklagas
endast av den som har sökt tjänsten.
Överklagandet skall ha kommit in
till domkapitlet inom tre veckor från
den dag då beslutet tillkännagavs
genom anslag på domkapitlets anslagstavla.

59 § Svenska kyrkans centralstyrelses
och stiftsstyrelsens beslut om
inrättande eller indragning av en
prästtjänst får inte överklagas.

55 § Beslut om avstängning gäller
omedelbart. I tvist om avstängningen
får domstolen dock för tiden intill
dess lagakraftägande dom eller beslut
föreligger bestämma, att avstängningen
tills vidare inte skall
gälla.

56 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens
eller stiftsstyrelsens beslut
enligt denna lag får överklagas
enligt bestämmelserna i 13 kap. församlingslagen
(1988:000), om inte
annat följer av 50 eller 58 §.

57 § Domkapitlets beslut enligt
49 § får överklagas hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut får
inte överklagas.

Domkapitlets beslut i övrigt enligt
denna lag får överklagas hos regeringen,
om inte annat följer av 50 §.

Domkapitlets beslut om tillsättning
av en prästtjänst får överklagas
endast av den som har sökt tjänsten.
Överklagandet skall ha kommit in
till domkapitlet inom tre veckor från
den dag då beslutet tillkännagavs
genom anslag på domkapitlets anslagstavla.

58 § Svenska kyrkans centralstyrelses
och stiftsstyrelsens beslut om
inrättande eller indragning av en
prästtjänst får inte överklagas.

KU 1987/88:30

Bilaga 8

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Genom lagen upphävs lagen (1957: 577) om prästval.

3. Om förfarandet för tillsättning av tjänst som avses i denna lag har
påbörjats före den 1 juli 1989 skall tillsättningsärendet handläggas enligt
äldre bestämmelser.

4. Den turordning som enligt äldre bestämmelser varit avgörande för hur
en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom denna lag.

5. Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får regeringen var tredje
gång en kyrkoherdetjänst är ledig i ett pastorat tillsätta tjänsten genom att
till denna förflytta en präst som är anställd med fullmakt. Sådan förflyttning
får ske endast om det är nödvändigt av organisatoriska eller andra
synnerliga skäl. Vid tillsättning som nu sagts skall i övrigt alltjämt tillämpas
bestämmelserna i 37-39 §§ lagen (1957: 577) om prästval.

6. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid tillsättning av tjänster som
präst i icke-territoriella pastorat.

7. Den som med fullmakt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde för
döva skall utöva sin tjänst genom att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter

hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. 79

8 Förslag till

Församlingslag

Härigenom föreskrivs följande.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1 kap. Allmänna bestämmelser

Kyrkliga kommuner m. m.

1 § Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter inom
svenska kyrkan. Dessa är kyrkliga kommuner.

2 § Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar).

Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga indelningslagen
(1988: 000).

1 riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i tilllämpliga
delar också för sådana församlingar.

Församlingsangelägenheter

3 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
sköta sina angelägenheter.

Med församlingsangelägenheter avses frågor om

1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation,

2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör,
är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler
eller annars för kyrkliga ändamål,

3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler,

4. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt
annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,

5. anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt
ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4,

6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen
för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun,
och underhåll av kyrkotomt,

7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.

Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda
bestämmelser.

Församlingar i enförsamlingspastorat

4 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat). sköter
församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra
stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

80

Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfäUigheter och
flerpastoratssamfälligheter

5 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)
sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 §
andra stycket 1 och 2.

De församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 3-7 skall
skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i
pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägenheterna
skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i

6 §.

Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

6 § En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska församlingsangelägenheter
som anges i 3 § andra stycket 1 och 2 (total pastoratssamfällighet).

Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att
sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som
anges i 3 § andra stycket 1-7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana
angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet). Sådana samfälligheter får
även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning
ankommer på pastoraten.

Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter
som anges i 3 § andra stycket 1-7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå
en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående
ekonomiska församlingsangelägenheterna.

Kyrkliga samfälligheter som avses i andra stycket får inte ha hand om
sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.

Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i
kyrkliga indelningslagen (1988:000).

7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet
utan att församlingen först har godkänt dessa.

En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller
andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler.

Stiftssamfälligheter

8 § De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig
samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma församlingsangelägenheter: 1.

främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet,

2. främjande av församlingsarbete bland finskspråkiga och samer, andlig
vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar samt vid kriminalvårdsanstalter
och militära förband i fredstid,

3. avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.
Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelägen -

KU 1987/88:30

Bilaga 9

81

6 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr30

heter än som avses i första stycket 2 och 3, om de är gemensamma för
församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet
skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en
tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder.
Utan hinder av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst
två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet.

Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.

Även en icke-territoriell församling får ingå i stiftssamfälligheten, om
den beslutar det.

Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter

9 8 I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på
kyrkostämma, om inte annat följer av 10 §.

1 församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall beslutanderätten
utövas av kyrkofullmäktige.

Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyrkofullmäktige
har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att
församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma.

Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag
om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige
förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin
tjänstgöring.

10 8 Om en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar
ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,
får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas
av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.

11 tj Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 9 § eller
att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall tillämpas
från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad
valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stiftsstyrelsen
vid beslut enligt 9 8.

12 8 1 en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten
av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrkofullmäktige.

1 en stiftssamfällighet utövas beslutanderätten av stiftsfullmäktige.

Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga
samfälligheter

13 8 I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på
kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som

KU 1987/88:30

Bilaga 9

82

skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan
fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.

Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan
nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper
av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett
sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet
eller i övrigt av större vikt.

14 § I annan samfällighet än stiftssamfällighet ankommer förvaltningen
och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.

I en stiftssamfällighet sköts dessa uppgifter av stiftsstyrelsen och övriga
nämnder.

Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller
församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 13 § om en särskild beredning
och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i
vissa frågor tillämpas även i samfälligheten.

2 kap. Kyrkofullmäktige i församling

Grundläggande bestämmelser om val av kyrkofullmäktige

I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
och om val av kyrkoråd i
vissa fall finns bestämmelser om

1. indelning i valdistrikt,

2. valdag, röstlängd, förrättande
och avslutande av val,

3. utseende av suppleanter samt

4. förfarandet när en ledamot i
fullmäktige har avgått under tjänstgöringstiden
och när en suppleant
har inträtt som ordinarie ledamot i
fullmäktige eller av annan anledning
har avgått som suppleant.

I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m. m. finns bestämmelser
om

1. indelning i valdistrikt,

2. valdag, röstlängd, förrättande
och avslutande av val,

3. utseende av suppleanter samt

4. förfarandet när en ledamot i
fullmäktige har avgått under tjänstgöringstiden
och när en suppleant
har inträtt som ordinarie ledamot i
fullmäktige eller av annan anledning
har avgått som suppleant.

Antalet ledamöter och suppleanter

2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet
skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder,

19 i församling med över 5 000 till och med 10000 röstberättigade kyrkomedlemmar,

25 i församling med över 10000 röstberättigade kyrkomedlemmar.

När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

83

Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den
som har upptagits i gällande röstlängd.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet
först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall
fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.

3 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofullmäktige
bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal
platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett
brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet suppleanter tillämpas 2 §
fjärde stycket.

När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet suppleanter. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Rösträtt vid valet

4 § Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige har den som är kyrkobokförd i
församlingen, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.
Den som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han har
varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.
Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte rösträtt
vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i annan
församling.

Frågan om rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på
grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Valbarhet

5 § Ledamöter och suppleanter väljs bland dem som har rösträtt enligt
4 §.

Den som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller
suppleant. Kyrkoherde eller annan präst som är ledamot*! församlingens
kyrkoråd samt den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av
föredragande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till
tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän är inte
heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans
uppdrag genast utan särskilt beslut. Kyrkofullmäktige skall befria en ledamot
eller en suppleant från uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl
inte talar emot det.

Rätt till ledighet för uppdraget

6 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har
rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

84

Valperiodens längd

7 § Ledamöter väljs för tre år räknat från och med den 1 januari året efter
det år då valet har skett. Suppleanter utses för samma tid.

Ordförandeskapet

8 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Till
dess valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har varit
ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den
som är äldst företräde.

Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara
ordförande.

När sammanträdena skall hållas m.m.

9 § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäktige
bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 10 kap.
4 § och 11 kap. 6 § om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträde
skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges
ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val i
hela riket av fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas av de nyvalda
fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige
och avser tid efter utgången av det nämnda året.

Hur sammanträdena kungörs

10 §

Ordföranden utfärdar kungörelse
om när kyrkofullmäktige skall sammanträda.

Kungörelsen skall innehålla uppgift
om tid och plats för sammanträdet
samt om de ärenden som skall
behandlas. När sammanträde skall
hållas första gången, sedan beslutanderätten
har uppdragits åt fullmäktige,
utfärdas kungörelsen av den senast
valda ordföranden i kyrko -

Ordföranden utfärdar kungörelse
om när kyrkofullmäktige skall sammanträda.
Kungörelsen skall innehålla
uppgift om tid och plats för
sammanträdet samt om de ärenden
som skall behandlas. När sammanträde
skall hållas första gången, sedan
beslutanderätten har uppdragits
åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen
av den senast valda ordföranden i
kyrkostämman.

stämman.

Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid tillställas varje
ledamot och suppleant på lämpligt sätt.

Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om fullmäktige har
bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall minst en vecka
före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid sammanträde
före december månads utgång avgörs för det följande kalenderåret i

KU 1987/88:30

Bilaga 9

85

vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall införas. Därvid
bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom olika grupper av
församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett förslag om att
införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel av rösterna, skall
uppgiften införas i den tidningen.

Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att det inte hinner
kungöras på det sätt som föreskrivs i andra och tredje styckena, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen.
Dessutom skall kungörelsen inom samma tid på lämpligt sätt
tillställas varje ledamot och suppleant.

Suppleanternas tjänstgöring

11 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i hans ställe den suppleant
som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra.
Vad som har sagts om ledamot gäller även suppleant som har kallats att
tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för ledamot.

En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till
fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har
inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett
sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under
samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket har
företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att tjänstgöra
enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En suppleant som på
grund av att han är jävig i ett ärende avbryter tjänstgöringen vid sammanträdet.
får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.

Om samtliga suppleanter för en ledamot är förhindrade att inställa sig till
ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens
ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen
står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första
platsen för partiet. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inräder den
suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den
andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund.

Beslutförhet

12 § Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften
av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att interpellationer
och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än
vad som nu har sagts.

Om en närvarande ledamot enligt 13 § eller 11 kap. 2 § är jävig i ett
ärende, får fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande på
grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.

Jäv

13 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen
rör honom själv eller hans make. föräldrar, barn eller syskon eller

KU 1987/88:30

Bilaga 9

86

någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband med revision
finns i 11 kap. 2 §.

Räll att rösta och närvara

14 § Varje ledamot har en röst.

Rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten har även

1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,

2. ordföranden eller vice ordföranden i en annan nämnd eller i en
beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller
beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har
framställs till ordföranden i nämnden eller beredningen,

3. ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som enligt
24 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom,

4. revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för
den verksamhet som hans uppdrag avser,

5. sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 5 § andra stycket,
samt

6. i den mån kyrkofullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.

Fullmäktige får kalla tjänstemän hos församlingen eller särskilda sakkunniga
för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

Ärendenas art och beredning

15 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av

1. kyrkorådet eller annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i
lag,

2. ledamot genom motion,

3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet,
stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,

4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, eller

5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.

16 § Ett ärende skall beredas av den nämnd eller beredning dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som kyrkofullmäktige
särskilt har utsett för ändamålet.

Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning
dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få
tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid
få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.

Val får förrättas utan föregående beredning. Beredning behövs inte
heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller suppleanter
i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot
eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor
eller revisorssuppleant.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

87

17 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om
den senast inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte
kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid
beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom den angivna
tiden. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.

Opinionsundersökningar

18 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter
från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom omröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får valnämnden i
kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras och om
kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för
de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden.

Avbrutna sammanträden

19 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det
fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om sammanträdet skall
fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och tillkännager ordföranden
genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet.

Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är proportionellt,
finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid
val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Bordläggning

20 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av
de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av ett
tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel majoritet.

Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden innan
sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.

Ärendenas avgörande m. m.

21 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordföranden
skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 10 §
om kungörelse och i 16 § om beredningfhar iakttagits.

Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får, även om föreskrifterna
i 10 § om kungörande inte har iakttagits, avgöras vid sammanträdet,
om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant ärende får,
även om föreskrifterna i 16 8 om beredning inte har iakttagits, avgöras vid
sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

88

22 § Kan kyrkofullmäktige inte enas i ett ärende, lägger ordföranden
fram de olika förslag till beslut som har väckts. Varje förslag läggs fram så
att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan ledamöterna har tagit
ställning till förslagen, anger ordföranden vad som enligt hans uppfattning
har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omröstning begärs.

Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet
utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen omröstning
får dock omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom
enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid
lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i ärenden som avser val eller
tillsättning av tjänst, där avgörandet sker genom lottning.

Proportionella val

23 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyrkoråd,
annan nämnd och beredning, av elektorer och deras ersättare för
val av stiftsfullmäktige samt av revisorer och revisorssuppleanter som
avses i 11 kap. 1 § skall vara proportionellt, om det begärs av minst så
många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Bestämmelserom förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns i lagen
(1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m. m.

Interpellationer och frågor

24 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller
beredning framställa interpellation i ämnen som tillhör kyrkofullmäktiges
handläggning.

Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation
får framställas, lnterpellationen skall vara tillgänglig för varje ledamot,
innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.

Fullmäktige kan bestämma att ordföranden i kyrkorådet får överlämna
en interpellation som har framställts till honom att besvaras av någon
annan ledamot i rådet som på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar
att besvara interpellationen.

Om fullmäktige bestämmer det, får en ledamot till ordföranden i kyrkorådet,
annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör till
fullmäktiges handläggning.

Krav på protokollet

25 8 Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar.
Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har varit närvarande.
Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för
ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden i ärendet som
inte har återkallats och kyrkofullmäktiges beslut i ärendet. Om omröstning

KU 1987/88:30

Bilaga 9

89

har ägt rum, skall protokollet innehålla en redogörelse för förslagsordningen
och uppgift om hur omröstningen har utfallit. När omröstningen har
skett öppet, skall det i protokollet anges hur var och en har röstat. Om
avvikande mening som avses i 26 § har anmälts, skall protokollet innehålla
uppgift om detta.

Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst tvä ledamöter
som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande. Justeringen
skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som
ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justeringen
får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Senast på andra dagen efter justeringen skall denna samt uppgift om den
plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan. Tillkännagivandet
skall innehålla uppgift om vilken dag det har anslagits. Det
får inte avlägsnas före överklagandetidens utgång. Bevis om dagen för
anslaget skall tecknas på protokollet elier utfärdas särskilt.

26 § Den som vid ett sammanträde har deltagit i avgörandet av ett ärende
får reservera sig mot det fattade beslutet genom att låta anteckna avvikande
mening. Den skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den
utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet
justeras.

27 § Protokoll och andra arkivhandlingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om
kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.

Offentlighet och ordning vid sammanträdena

28 § Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock
besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda
dörrar. Suppleanterna får närvara vid en sådan överläggning.

Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han kan visa ut
den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Om det
uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet.

Ersättning till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller beredning

29 § Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter i
fullmäktige eller beredning skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning
för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som
föranleds av uppdraget. Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag.

Arbetsordningens innehåll

30 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas
handläggning.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

90

Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om

1. vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i 8 §
andra stycket har utsetts,

2. utsändning av handlingar inför sammanträde,

3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,

4. inkallande av suppleanter,

5. handläggningen av motioner,

6. handläggningen av interpellationer och frågor,

7. förfarandet vid omröstning samt

8. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige
och kyrkorådet.

3 kap. Kyrkostämma

Rösträtt

1 § Rösträtt på kyrkostämma har den som enligt 2 kap. 4 § har rösträtt
vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige i församling.

Ordförandeskapet

2 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.

Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden,
väljs en annan för återstoden av denna tid.

3 § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2
kap. 5 §.

Rätt till ledighet för uppdraget

4 8 Ordförande och vice ordförande i kyrkostämman samt ledamöter och
suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som
behövs för uppdraget.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkostämma

5 §

Beträffande kyrkostämman-tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 § första
stycket första meningen och andra stycket första meningen, 10 §
första-tredje styckena samt 13—17,19-28 och 30 §§ om kyrkofullmäktige i
församling. Därvid skall följande gälla.

1. Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där
den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda
ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången. Om
en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på kyrkostämma,
skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen bildas

KU 1987/88:30

Bilaga 9

91

förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice
ordförande samt kyrkoråd.

2. Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse
röstberättigad kyrkomedlem.

3. Kyrkostämma skall hållas när 3. Kyrkostämma skall hållas när
kyrkorådet begär det eller när ordfö- kyrkorådet begär det eller när ordföranden
anser att det behövs. randen anser att det behövs. Vid

sammanträde före november månads
utgång det år dä val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum förrättas val
av kyrkoråd.

4. Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberättigade
i församlingen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar kyrkostämmans
sammanträden skall tillkännages får fattas för flera kalenderår, dock inte för
längre tid än till utgången av det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
förrättas nästa gång.

5. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på det
sätt som föreskrivs i 2 kap. 10 § första—tredje styckena inte hinns med, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar före
stämman.

6. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.

7. Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val eller
tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär det.

8. Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har
deltagit i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat vid
öppen omröstning.

9. Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestämmelser
som anges i 2 kap. 30 § andra stycket 2, 3 och 4.

Ersättning till ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning

6 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt till
ledamöter och suppleanter i beredning skall betalas skäligt arvode samt
skälig ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter
som föranleds av uppdraget.

4 kap. Församlingsdelegerade

Antalet ledamöter och suppleanter

1 §

Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett udda tal
och till minst

15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder,

25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,

35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,

45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.

När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

92

Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna inte
kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.

Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.

Församlingsdelegerade får besluta att suppleanter skall utses för ledamöterna
i delegerade. Suppleanterna skall därvid utses till lika stort antal som
ledamöterna. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Länsstyrelsen bestämmer, med Länsstyrelsen bestämmer, med
tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av bestämmelserna i la -

4a § första stycket lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval och om val av
kyrkoråd i vissa fall, hur många
ledamöter i församlingsdelegerade
som varje församling skall utse. Beslutet
får överklagas hos valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens
beslut får inte överklagas.

gen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m. m., hur många ledamöter i
församlingsdelegerade som varje
församling skall utse. Beslutet får
överklagas hos valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut
får inte överklagas.

Val av ledamöter och suppleanter

2 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
i varje församling.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Valbarhet

3 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av att valbarheten
upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 §.
Dessa bestämmelser tillämpas också på den kyrkoherde som är ledamot
och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.

Rätt till ledighet för uppdraget

4 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade eller ledamöter
och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som
behövs för uppdraget.

Valperiodens längd m.m.

5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år
räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har förrättats. När val av ledamöter och suppleanter inte
äger rum under år då val i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet
dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av
fullmäktige skall äga rum nästa gång.

Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i
församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om

KU 1987/88:30

Bilaga 9

93

rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna
och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen
har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats,
skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för
återstoden av tjänsgöringstiden.

Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före
december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.

Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden,
förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I en samfällighet där
suppleanter har utsetts, skall dock för en ledamot som har utsetts vid
proportionellt val inträda en suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna
som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av
tjänstgöringstiden.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
församlingsdelegerade

6 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 2
kap. 8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande
gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den
församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlemmar.
Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen
av ordföranden i församlingens kyrkostämma.

4. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades
överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av
ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar
i flera pastorat tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i
överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser.

5 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter

Antalet ledamöter och suppleanter

Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet.

Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters
indelning i valkretsar
och om fastställandet av det antal
ledamöter i fullmäktige som skall
utses i varje församling finns i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval
och om val av kyrkoråd i vissa fall.

Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters
indelning i valkretsar
och om fastställandet av det antal
ledamöter i fullmäktige som skall
utses i varje församling finns i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m. m.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

94

2 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofullmäktige
bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften,
av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i
varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet
skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer
ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första
stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 5 kap. 5 §
andra stycket kyrkliga indelningslagen (1988: 000) har bestämt att beslutanderätten
i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet

3§

Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna
i 2 kap. 4—30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall
följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 § andra stycket om kyrkoherde skall avse
den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens
kyrkoråd.

3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

4. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 4 kap. 6 § 3.

5. Om samtliga suppleanter för en 5. Om samtliga suppleanter för en
ledamot i fullmäktige är förhindrade ledamot i fullmäktige är förhindrade

att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde,
inträder i ledamotens ställe den
suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står
i tur att tjänstgöra för den ledamot
som har fått den första platsen för
partiet i församlingen eller i en sådan
grupp av församlingar som avses i
4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
och om val av kyrkoråd i
vissa fall. Om en sådan suppleant
inte kan tjänstgöra, inträder den
suppleant som står i tur att tjänstgöra
för den ledamot som har fått den
andra platsen för partiet och så vidare
efter samma grund. Om ett partis
samtliga suppleanter är förhindrade
att i en ledamots ställe inställa sig till
ett sammanträde eller att vidare delta
i sammanträdet, inträder suppleant
som har utsetts för partiet i en
annan församling eller grupp av församlingar
efter den grund som nyss

att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde
inträder i ledamotens ställe den
suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står
i tur att tjänstgöra för den ledamot
som har fått den första platsen för
partiet i församlingen eller i en sådan
grupp av församlingar som avses i
4 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m. Om en sådan suppleant
inte kan tjänstgöra, inträder
den suppleant som står i tur att
tjänstgöra för den ledamot som har
fått den andra platsen för partiet och
så vidare efter samma grund. Om ett
partis samtliga suppleanter är förhindrade
att i en ledamots ställe
inställa sig till ett sammanträde eller
att vidare delta i sammanträdet, inträder
suppleant som har utsetts för
partiet i en annan församling eller
grupp av församlingar efter den
grund som nyss har sagts. Därvid har

KU 1987/88:30

Bilaga 9

95

har sagts. Därvid har den suppleant den suppleant företräde sorn har KU 1987/88:30

företräde som har utsetts i den för- utsetts i den församling eller grupp Bilaga 9

samling eller grupp av församlingar av församlingar där partiets röstetal

där partiets röstetal är högst. är högst.

6. Rätt för ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges
överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av
ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar
församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i
överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser.

7. Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat
sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer beslutar det.

6 kap. Stiftsfullmäktige

Antalet ledamöter och suppleanter

1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i
fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet
från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad
valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) skall genast underrättas om beslutet.

2 § För ledamöterna skall väljas lika många suppleanter.

Val av stiftsfullmäktige
Valkretsar

3 § För val av stiftsfullmäktige är varje stift indelat i valkretsar. Varje
kontrakt utgör därvid en valkrets, om inte annat beslutas av länsstyrelsen i
det län inom vilket kontraktsprosten har sin anställning som präst. För ett
sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 1 § andra stycket.

Antalet ledamöter i varje valkrets

4 § I varje valkrets skall väljas en ledamot och därutöver så många
ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter
fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas
med ledning av den senast upprättade röstlängden.

Den centrala valmyndigheten skall före september månads utgång det år
då val i hela riket av kyrkofullmäktige förättas fastställa det antal ledamöter
i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse. Beslutet får överklagas
hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

Vilka som väljer ledamöter och suppleanter
5 § Ledamöter och suppleanter väljs av elektorer.

96

Val av elektorer

6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje
församling utgör ett valdistrikt.

7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Antalet elektorer utgör för församling

med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar 1
med mer än 500 men högst 1 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 2

med mer än 1 000 men högst 2000 röstberättigade kyrkomedlemmar 3

med mer än 2000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 4

med mer än 4000 men högst 6000 röstberättigade kyrkomedlemmar 5

med mer än 6000 men högst 8000 röstberättigade kyrkomedlemmar 6

med mer än 8000 men högst 10000 röstberättigade kyrkomedlemmar 7

med mer än 10000 men högst 12000 röstberättigade kyrkomedlemmar 8

med mer än 12000 men högst 14000 röstberättigade kyrkomedlemmar 9

med mer än 14000 men högst 16000 röstberättigade kyrkomedlemmar 10

med mer än 16 000 men högst 18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar 11

med över 18000 röstberättigade kyrkomedlemmar 12.

Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.

För elektorerna utses lika många ersättare. Om ersättarna inte väljs
proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall
inkallas till tjänstgöring.

8 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av
att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna
i 2 kap. 5 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den
som är myndig på dagen för elektorsvalet är dock valbar.

9 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november
det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt översändas till stiftsstyrelsen.

10 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av församlingen.

Val av ledamöter och suppleanter

11 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall stiftsstyrelsen
utse en person i varje valkrets att vara valförrättare. Efter framställning
av denne skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna inom varje valkrets
till ett sammanträde inför honom. Sammanträdet skall hållas före
utgången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har
förrättats.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

97

7 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr30

12 § Valbar är den som är kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av
svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller
suppleant. Domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersättare
i stiftsstyrelsen samt den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i
egenskap av föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grund av andra
uppgifter som hör till tjänsten har en ledande ställning bland stiftssamfällighetens
tjänstemän är inte heller valbar.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig
uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot
och suppleant i kyrkofullmäktige.

13 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar och
på samma sätt som val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Om
suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas
i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren.

14 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed
är valet avslutat.

Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren
utan dröjsmål sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna
på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.

15 § För den som har blivit vald till ledamot eller suppleant skall stiftsstyrelsen
genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes
namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller suppleanten har
blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald och stiftsfullmäktiges
ordförande.

Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.

Valperiodens längd m. m.

16 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år räknat från och med den
1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har
förrättats.

17 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden
skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.

Styrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den
suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna bestämda
ordningen.

Överklagande av val
Beslut som får överklagas

18 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får överklagas
endast i samband med överklagande av det beslut varigenom ledamöter
och suppleanter har utsetts.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

98

19 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter har utsetts får överklagas
hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har den som uppfyller
villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval och som är kyrkobokförd
inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga
beslutet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till stiftsstyrelsen inom tio
dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har en skrivelse
med överklagande kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden,
skall den omständigheten att skrivelsen har kommit till stiftsstyrelsen
först därefter dock inte föranleda att den avvisas. Valprövningsnämnden
prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Kungörelse om överklaganden m. m.

20 8 Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för överklagande
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna
till valprövningsnämnden.

Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in
till valprövningsnämnden. Stiftsstyrelsen skall dessutom skyndsamt yttra
sig över överklagandena till valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 27
och 28 S§ förvaltningslagen (1986: 223) om omprövning av beslut skall inte
tillämpas.

Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur
protokoll eller annan handling över förrättningen.

Handläggningen av överklaganden

21 8 I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden skall
15 kap. 6, 7 och 9 8§ vallagen (1972: 620) tillämpas.

22 8 Den som har valts till ledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att
valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin
plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot
gäller också för suppleant.

Bestämmelserna om inhibition i 29 8 förvaltningslagen (1986: 223) gäller
inte beslut som avses i denna paragraf.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
stiftsfullmäktige

23 8 Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 6
och 8-30 S§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens
anslagstavla.

3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa
sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i

KU 1987/88:30

Bilaga 9

99

ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda
ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första
platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra
inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har
fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett
partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa
sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder
suppleant som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund
som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i
den valkrets där partiets röstetal är högst.

4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har de
personer som anges i 12 § andra stycket, ledamöter i stiftsstyrelsen samt
ordförande i nämnd eller beredning vid handläggning av ärenden som har
beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellation
eller fråga som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,
revisor hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen
för den verksamhet som hans uppdrag avser samt ordförande i församlings
eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller
den kyrkliga samfälligheten särskilt. Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjänstemän
hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga för att meddela
upplysningar vid ett sammanträde.

5. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas val
till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de
nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde snarast efter valperiodens början.
Dessa förrättar även andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och
avser tid efter utgången av det nämnda året.

6. Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat
sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer beslutar det.

7 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församling

Kyrkorådets uppgifter

1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är församlingens
styrelse.

Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller
flera angelägenheter.

2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha
tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa
de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra
myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.

Kyrkorådet skall vidare

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman,

KU 1987/88:30

Bilaga 9

100

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning
inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan,

3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha
hand om sin medelsförvaltning,

4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån
verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,

5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller
beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon annan,

6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan
nämnd,

7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen samt

8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
har överlämnat till rådet.

Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar
ankommer på rådet.

Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder
och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för att
rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd
tillämpas inte andra stycket 1, 3-6 och 8.

Ledamöter och suppleanter

3 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

Kyrkoherden får förordna präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyrkorådsledamot
i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnandet
skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden
skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande
om förordnandet.

Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot
i rådet och en annan att vara suppleant.

4 § Andra ledamöter än den som avses i 3 § samt suppleanter i kyrkorådet
väljs, utom i fall som avses i 5 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda
ledamöter får dock inte vara mindre än fyra. Antalet suppleanter bör vara
minst lika stort som antalet valda ledamöter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

101

5 §

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd
skall andra ledamöter än den som avses i 3 § och suppleanter utses genom
direkta val när val i hela riket till kyrkofullmäktige förrättas. Rösträtt vid ett
sådant val har den som uppfyller de villkor som anges i 2 kap. 4 §.

I lagen (1972:704) om kyrkofull- I lagen (1972:704) om kyrkofull mäktigval

och om val av kyrkoråd i mäktigval, m. m. finns bestämmelser
vissa fall finns bestämmelser om om

1. indelning i valdistrikt, 1. indelning i valdistrikt,

2. valdag, röstlängd, förrättande 2. valdag, röstlängd, förrättande

och avslutande av val, och avslutande av val,

3. utseende av suppleanter samt 3. utseende av suppleanter samt

4. förfarandet när en ledamot i 4. förfarandet när en ledamot i

kyrkorådet har avgått under tjänst- kyrkorådet har avgått under tjänstgöringstiden
och när en suppleant göringstiden och när en suppleant

har inträtt som ordinarie ledamot i har inträtt som ordinarie ledamot i

kyrkorådet eller av annan anledning kyrkorådet eller av annan anledning

har avgått som suppleant. har avgått som suppleant.

Kyrkorådet beslutar hur många ledamöter som skall väljas. Antalet valda
ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio.

Beslutar kyrkorådet om ändring av antalet ledamöter tillämpas beslutet
först när val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet
skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.

För de valda ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som
kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst
hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid
uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.

När kyrkorådet skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman om antalet ledamöter och suppleanter.

Kyrkorådet skall före utgången av januari månad varje år till samfällighetens
fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående
året.

6 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter
i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse
mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en ledamot. Om
församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i
rådet och det antal som skall utses av varje församling.

Valbarhet m. m.

7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av att valbarheten
upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 5 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som är
myndig på dagen för valet till kyrkorådet är dock valbar. Utöver de
personer som avses i 2 kap. 5 § andra stycket får inte heller en tjänsteman
som förestår någon förvaltning som är underställd rådet väljas till ledamot
eller suppleant.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

102

Rätt till ledighet för uppdraget

8 § Valda ledamöter och suppleanter har rätt till den ledighet från anställning
som behövs för uppdraget.

Valperiodens längd m. m.

9 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 4 och 5 §§ väljs för tre
år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har förrättats.

Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller
om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När
omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige förrätta
nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Om en sådan ledamot som avses i 4 § och som har utsetts vid proportionellt
val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den
ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens
ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en annan av kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden
av tjänstgöringstiden.

Ordförandeskapet

10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer bland kyrkorådets ledamöter
en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller
stämman bestämmer tiden för uppdragen. Direktvalt kyrkoråd och gemensamt
kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice
ordförande bland sina ledamöter.

Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället
vara ordförande.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan ledamot
att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

Bestämmelser om sammanträdena i kyrkorådet

11 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträde
skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller
den ledamot som avses i 3 § begär det eller ordföranden anser att det
behövs.

Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka
före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom
samma tid tillställas varje ledamot och suppleant i rådet på lämpligt sätt.
Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kallelse inte kan ske

på detta sätt, skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen
före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på
lämpligt sätt tillställas vaije ledamot och suppleant. Det som sägs i detta
stycke gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för
kyrkorådet.

Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla en ledamot eller en suppleant
i kyrkofullmäktige, ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,
en ledamot eller en suppleant i annan nämnd eller beredning, en
tjänsteman hos församlingen eller en särskild sakkunnig att närvara. Den
som har kallats till ett sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i
överläggningarna men inte i besluten.

Suppleanternas tjänstgöring

12 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 2 kap. 11 § om suppleanternas tjänstgöring i
kyrkofullmäktige. Detta gäller även när en av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma
utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har
avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.

Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden.

Beslutförhet och jäv

13 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.

En ledamot eller någon annan som har att handlägga ärenden hos rådet
får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende som personligen
rör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller
någon annan närstående.

Val av särskild avdelning eller utskott inom kyrkorådet samt krav på beslut
och protokoll

14 § När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 17 § eller ett
organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
ärenden som rådet skall handlägga, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 23 §
om proportionellt val.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokollets innehåll justering av protokoll, tillkännagivande om justering
och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och 26 §§ om
kyrkofullmäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som kyrkorådet
bestämmer av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.

Framställningar till kyrkorådet m. m.

15 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till
rådet tas emot.

Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt

KU 1987/88:30

Bilaga 9

104

reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning.

Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses

16 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 2 kap. 4 § första och andra styckena. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättats, skall det nyvalda
kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som avses
i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet får även före
december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982:943) om
kyrkomötet.

Reglemente om kyrkorådets verksamhet m. m.

17 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med närmare
bestämmelser om kyrkorådets verksamhet.

Kyrkorådet får, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det,
uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i
rådet, åt en ledamot eller suppleant eller åt en tjänsteman hos församlingen
att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa ärendegrupper
skall anges i reglementet eller särskilda beslut. Framställningar eller
yttranden till fullmäktige eller stämman liksom yttranden med anledning av
att rådets beslut har överklagats får dock beslutas endast av rådet samfällt.

Första och andra styckena tillämpas också på direktvalt kyrkoråd. Därvid
skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i
stället avse kyrkorådet.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall
anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.

Tillsättning av nämnder

18 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer
på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författningarna.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman
tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana
nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige
eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna
om kyrkorådet i 4 § andra stycket, 7 och 8 §§, 9 § andra och tredje
styckena, 10-15 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17 §.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

105

Handläggningen av vissa ärenden

19 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon
annan nämnd skall

1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av någon annan nämnd,

2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från
anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda
någon annan nämnd.

Närvarorätt vid sammanträdena m.m.

20 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning
får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträde, även om
han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i
överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i
protokollet.

Rätt att närvara och delta i överläggningen har dock alltid en kyrkoherde
eller hans ersättare beträffande de nämnder till vilka kyrkoherden inte är
valbar.

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd
tillämpas första stycket på sådan församling. Därvid skall dock vad som
sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige
i den samfällighet i vilken församlingen ingår.

Förvaring av arkivhandlingar

21 § Kyrkorådets och övriga nämnders protokoll och andra arkivhandlingar
skall förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.

Ersättning till ledamöter och suppleanter

22 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att det till valda
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet samt till ledamöter och suppleanter
i annan nämnd skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för
resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av
uppdraget. Detsamma gäller annan ledamot i kyrkorådet, om han har
utsetts till ordförande. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag.

Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller total flerpastoratssamfällighet
får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att arvode
och ersättning som avses i första stycket skall utgå till ledamöter och
suppleanter i församlingens kyrkoråd. Arvodet skall bestämmas till lika
belopp för lika uppdrag.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

106

8 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i annan kyrklig samfällighet än
stiftssamfällighet

Kyrkorådets uppgifter

1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av samfällighetens
angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på samfållighetens
ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige eller
församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter
göra de framställningar som rådet anser behövs. Beträffande kyrkorådets
uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 2 § andra-fjärde
styckena. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige
i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

Hur bestämmelserna om kyrkoråd m. m. iförsamling tillämpas på
kyrkorådet och övriga nämnder i annan kyrklig samfällighet än
stiftssamfällighet

2 § Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 3, 4, 6—15 och 17-21 §§ samt 22 §
första stycket om kyrkoråd m. m. i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten
och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2. Om samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör flera pastorat,
förordnar domkapitlet en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens
kyrkoråd och en annan att vara dennes suppleant. Förordnandena
skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.

3. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling
bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.

4. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

5. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor
av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och upplysningar
från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall
kunna fullgöra sina uppgifter.

6. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett
pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt
fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.

7. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfällighetens
kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.

8. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
beslutar det.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

107

9 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten

Stiftsstyrelsens uppgifter

1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens angelägenheter
och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.

Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och
övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som
stiftsstyrelsen anser behövs. Beträffande stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 2 § andra och fjärde styckena om kyrkorådet
i församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och
kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.

Stiftsstyrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar
ankommer på styrelsen.

Ledamöter och suppleanter

2 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.

Vice ordföranden i domkapitlet är biskopens ersättare.

3 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen väljs av stiftsfullmäktige
till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock
inte vara mindre än åtta. För de valda ledamöterna skall utses lika många
suppleanter.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Valbarhet

4 § Valbar till ledamot eller suppleant är den som är kyrkobokförd inom
stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Utöver de personer som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra meningen
får inte heller en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är
underställd stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller suppleant.

I fråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse
tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamöter och
suppleanter i kyrkofullmäktige.

Valperiodens längd

5 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 3 § väljs snarast efter
det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

Ordförandeskapet

6 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna
utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

108

Hur bestämmelserna om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på KU 1987/88:30

stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i Bilaga 9

stiftssamfälligheten

7 § Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 11 -15 och 17-21 §§ samt 22 § första stycket om kyrkoråd m. m. i församling.

Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens
anslagstavla.

3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större
ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas
och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för
att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,
uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling eller kyrklig
samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag
som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen
eller den kyrkliga samfälligheten.

5. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherde eller
hans ersättare skall också avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen.

6. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
beslutar det.

10 kap. Ekonomisk förvaltning

Församlingar

1 § Församlingarnas egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte
minskas.

2 § Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat
sätt, täckas med skatt.

3 § Församlingen skall årligen upprätta budget för nästa budgetår. Budgetåret
löper per kalenderår.

Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade räkenskaperna
för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan
för ekonomin under budgetåret. 1 planen skall redovisas de anslag som
skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skattesatsen.

4 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads
utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras
upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads

utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär 109

skatt för inkomst under det följande året. Kyrkorådet bestämmer när
övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till rådet.

Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget
görs upp.

Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före november
månads utgång. Om budgeten till följd av särskilda förhållanden
inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige eller
stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter
fastställas före december månads utgång. Därvid får fullmäktige eller
stämman, om det finns särskilda skäl för det, fastställa annan skattesats än
som har bestämts tidigare.

Kyrkorådets förslag till budget skall från och med kungörandet av det
sammanträde med kyrkofullmäktige eller den kyrkostämma då budgeten
skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages i
kungörelsen.

5 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att täcka
anslaget. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt
anslag, som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får
användas för samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får
därefter fattas för ett år i sänder.

6 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.
Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser
endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.

7 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen. Församlingen får inte
upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av
egendom får församlingen överta betalningsansvaret för lån som tidigare
har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

8 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som
det förvaltar.

Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyrkorådets
föreskrifter och årligen, inom den tid som kyrkorådet bestämmer,
till rådet lämna redovisning för sin medelsförvaltning under föregående
budgetår.

När en sådan redovisning har lämnats, skall kyrkorådet inom den tid
som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämmer sammanfatta och
avsluta räkenskaperna.

Gemensamt kyrkoråd skall årligen senast den 31 mars lämna redovisning
till de församlingar som har utsett rådet.

9 § Särskilda bestämmelser finns om

1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,

2. förvaltning av medel som myndighet har särskilt inseende över samt

3. kollektmedel.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

110

Kyrkliga samfälligheter

10 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 1-9 §§. Därvid skall
följande gälla.

1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige,
församlingsdelegerade eller stiftsfullmäktige samt dess kyrkoråd
eller stiftsstyrelse och övriga nämnder.

2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om anslag
för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd. Detta bestämmer
när förslagen skall lämnas.

3. Bestämmelserna om samråd med kommunstyrelsen innan budgetförslaget
görs upp skall inte tillämpas på stiftsstyrelsen.

11 kap. Revision

Församlingar

1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val

1 hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats tre eller flera revisorer samt
minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande
årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer
och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.
Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp
av nämnder skall dock vara minst tre.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller
om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna
och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen
har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats,
skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för
återstoden av tjänstgöringstiden.

I fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att
valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 5 §
om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är
kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som är
myndig på dagen för valet till revisor eller suppleant.

Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för
återstoden av denna tid.

Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställning
som behövs för uppdraget.

Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisorssuppleanter
skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostnader,
förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdraget.
Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

2 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är
redovisningsskyldig till församlingen får inte vara revisor eller revisorssuppleant
för granskning av verksamhet som omfattas av redovisnings -

KU 1987/88:30

Bilaga 9

skyldigheten och inte heller delta i val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan verksamhet eller i handläggningen av ärende om
ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.
Ordföranden och vice ordföranden i kyrkorådet eller andra nämnder vars
verksamhet granskningen gäller får, utan hinder av vad som nu har sagts
och även om de inte är ledamöter i kyrkofullmäktige, delta i fullmäktiges
eller stämmans överläggning, när revisionsberättelsen som avser granskningen
behandlas.

3 § Revisorerna granskar kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet.
De prövar om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande
och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är tillräcklig.

En revisor har rätt att av en nämnd få de uppgifter och upplysningar som
behövs för revisionsarbetet. En revisor får när som helst inventera de
penningmedel och värdehandlingar som en nämnd förvaltar samt ta del av
räkenskaper och andra handlingar som berör nämndens verksamhet.

Vad som har sagts om nämnd gäller även beredning.

4 § Revisorerna utövar, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte
bestämmer något annat, själva den förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget. Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen
skall upptas i protokoll. I fråga om justering av protokoll och tillkännagivande
om justeringen tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 14 § andra stycket.

5 § Revisorerna skall årligen till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
avge berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser
verksamheten under det föregående året. Av berättelsen skall framgå om
anmärkning beträffande den granskade verksamheten föreligger eller inte.
Om anmärkning framställs, skall anledningen till den anges i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huruvida
ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

6 § Sedan förklaringar har inhämtats över de anmärkningar som har
framställts i revisionsberättelsen, skall kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
vid sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen
avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om talan eller annan
åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas. Om talan inte väcks
inom ett år från det att revisionsberättelsen lades fram på sammanträde
med fullmäktige eller stämman, anses ansvarsfrihet beviljad. Trots att
ansvarsfrihet har beviljats får talan dock föras beträffande skada på grund
av brottslig handling, om inte ansvarsfriheten uppenbarligen avsåg även
den skadan.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

7 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrifter
om revisionen.

112

Kyrkliga samfälligheter

8 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 1-7 §8. Därvid skall
följande gälla.

1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige,
församlingsdelegerade eller stiftsfullmäktige samt dess kyrkoråd
eller stiftsstyrelse och övriga nämnder.

2. Val av revisorer och revisorssuppleanter i en stiftssamfällighet skall
förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.

3. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning
eller kyrklig samfällighets kyrkoråd som förvaltar medel för stiftssamfällighetens
räkning skall årligen avge redovisning för sin förvaltning under det
föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens
kyrkoråd eller stiftsstyrelsen, som bestämmer när detta skall ske.

12 kap. Församlingsskatt

Församlingar

1 § Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i
kommunalskattelagen (1928: 370).

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte skyldig
att erlägga församlingsskatt till den territoriella församling där han är
mantalsskriven.

Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om
viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.

2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen är belägen om den skattesats som därvid har
bestämts för det följande året.

Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.

3 8 Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.

4 § Länsskattemyndigheten skall senast den 8 mars till kyrkorådet överlämna
redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer
församlingen och som har betalats ut till denna.

Kyrkliga samfälligheter

5 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 2-4 88. Därvid skall
beträffande stiftssamfälligheter bestämmelserna om kyrkoråd i stället avse
stiftsstyrelsen.

8 Riksdagen 1987/88. 4sami. Nr30

Rättelse: S. 117 rad 17 och 18 Står: före utgången av december Rättat till: under år Rad
19 ny mening tillkommit

KU 1987/88:30

Bilaga 9

Stiftssamfälligheter samt Stockholms territoriella församlingar och
kyrkliga samfälligheter

6 § För stiftssamfälligheter samt för Stockholms territoriella församlingar
och kyrkliga samfälligheter gäller också följande.

Stiftsstyrelsen samt varje församlings och samfällighets kyrkoråd i
Stockholm skall, sedan budgeten har fastställts, genast underrätta berörda
lokala skattemyndigheter, statistiska centralbyrån och riksskatteverket om
den skattesats som har bestämts för det följande året.

Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
stiftsstyrelsen och kyrkorådet i församling eller kyrklig samfällighet i
Stockholm genast underrätta berörda lokala skattemyndigheter och statistiska
centralbyrån om stiftsstyrelsens eller rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har bestämts, berörda lokala skattemyndigheter, statistiska
centralbyrån och riksskatteverket underrättas om denna.

13 kap. Kommunalbesvär

Hur man överklagar beslut av församling

1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får. om inte något
annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet
får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet

1. inte har tillkommit i laga ordning,

2. står i strid mot lag eller annan författning,

3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans
befogenhet,

4. kränker klagandens enskilda rätt eller

5. annars vilar på orättvis grund.

Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten inom
tre veckor från den dag då justeringen av det över beslutet förda protokollet
tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen före överklagandetidens
utgång har kommit in till församlingen, skall överklagandet
ändå prövas.

1 skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständigheter
på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny
omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.

2 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller annan nämnd
skall bestämmelserna i 1 § tillämpas, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte
överklagas.

Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med
stöd av uppdrag enligt 7 kap. 17 § andra stycket. I fråga om beslut som inte
har protokollförts särskilt räknas överklagandetiden från den dag då justeringen
av det protokoll, som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet
eller nämnden då beslutet anmäldes, tillkännagavs på anslagstavlan. Bestämmelserna
i första stycket gäller också i fråga om överklagande av
sådant beslut av revisorerna som avses i 11 kap. 4 §.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

114

3 8 Beslut enligt 1 och 2 88 får överklagas av den som är kyrkobokförd i KU 1987/88:30
församlingen. Bilaga 9

4 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överklagandet.
om det behövs.

Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses församlingen
som part.

Ett föreläggande enligt 5 8 förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan
brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den
eller de omständigheter på vilka överklagandet grundas. Bestämmelsen i
29 8 förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det
bättre för enskild tillämpas inte.

5 8 Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får överklagas
endast av denne. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett överklagande
eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas
av församlingen och av var och en som sägs i 3 8.

6 8 Om beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har blivit upphävt
genom avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har
verkställts, skall fullmäktige eller stämman föranstalta örn rättelse av verkställigheten
i den mån det är möjligt.

Första stycket tillämpas även i fråga om beslut av kyrkorådet eller annan
nämnd eller av revisorerna.

Hur man överklagar beslut av kyrklig samfällighet

7 8 I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrkofullmäktige,
stiftsfullmäktige, kyrkorådet, stiftsstyrelsen eller någon annan
nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas 1-6 88, om inte något annat är
särskilt föreskrivet. Beslut får överklagas också av en församling som
ingår i samfälligheten.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 kap. 3-21 88 den I september
1988, samt i övrigt den I januari 1989.

2. Lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter upphävs
den i januari 1989.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag tillämpas i stället den nya
föreskriften.

4. Beträffande icke-territoriell församling tillämpas den ordning som
förut gällt, om församlingen beslutar det.

5. En kyrklig samfällighet som har 5. En kyrklig samfällighet som har
bildats före den 1 januari 1963 och bildats före den 1 januari 1963 och

som omfattar alla de angelägenheter som omfattar alla de angelägenheter

som avses i lagen (1930:259) om som avses i lagen (1930:259) om

församlingsstyrelse skall från och församlingsstyrelse skall från och

med den 1 januari 1989 bestå endast med den 1 januari 1989 bestå endast

för ekonomiska angelägenheter. för ekonomiska angelägenheter. U5

Den nya lagens bestämmelser om en
församlings rätt att själv vårda sina
angelägenheter, om beslutanderätten
och om kyrkoråd i församling
skall tillämpas på de enskilda församlingarna
i samfälligheten. I sådana
församlingar skall utan hinder av
bestämmelserna i 1 kap. 9 § beslutanderätten
utövas på kyrkostämma,
i församling med över 500 röstberättigade
kyrkomedlemmar dock
längst till utgången av år 1991. Domkapitlet
skall förordna en person att
före utgången av november månad
år 1988 hålla kyrkostämma för val av
ordförande och vice ordförande
samt kyrkoråd. Om särskilda skäl
föreligger, får domkapitlet besluta att
en kyrklig samfällighet som avses i
1 kap. 4 § första och andra styckena
lagen (1982:1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter skall bestå
längst till utgången av år 1991,
även om den inte omfattar alla de
församlingsangelägenheter som anges
i 1 kap. 5 § andra stycket. Ifråga
om en sådan samfällighet tillämpas
äldre bestämmelser. Bestämmelserna
i kyrkliga indelningslagen (1988:000)
tillämpas i fråga om ändring och
upplösning av en sådan samfällighet.

6. Annan kyrklig samfällighet än som avses i 5 och som har bildats före
den 1 januari 1989 skall bestå. Om samfälligheten inte omfattar de församlingar
och ekonomiska angelägenheter som anges i I kap. 5 eller 6 § får den
dock bestå längst till utgången av år 1991. I fråga om sådana samfälligheter
och församlingar som ingår i dessa tillämpas äldre bestämmelser. Bestämmelserna
i kyrkliga indelningslagen (1988:000) tillämpas i fråga om ändring
eller upplösning av sådana samfälligheter.

7. 1 fråga om förutsättningarna för att en församlings beslutanderätt skall
utövas av kyrkofullmäktige tillämpas äldre bestämmelser till utgången av
år 1991. Om en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar
i vilken beslutanderätten enligt I kap. 9 § första stycket skall utövas av
kyrkofullmäktige inte har fullmäktige vid ingången av år 1991 och det inte
har bestämts att beslutanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt I
kap.10 S, skall fullmäktige väljas i församlingen detta år. Om det före
utgången av år 1991 har bestämts att beslutanderätten i församlingen skall
utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall utan hinder av bestämmelserna i 7
kap. 5 § sjätte stycket kyrkostämman besluta om antalet ledamöter och
suppleanter i rådet.

8. När stiftsfullmäktige skall utses första gången beslutar domkapitlet

Den nya lagens bestämmelser om en
församlings rätt att själv vårda sina
angelägenheter, om beslutanderätten
och om kyrkoråd i församling
skall tillämpas på de enskilda församlingarna
i samfälligheten. I sådana
församlingar skall utan hinder av
bestämmelserna i 1 kap. 8 § beslutanderätten
utövas på kyrkostämma,
i församling med över 500 röstberättigade
kyrkomedlemmar dock
längst till utgången av år 1991. Domkapitlet
skall förordna en person att
före utgången av december månad år
1988 hålla kyrkostämma för val av
ordförande och vice ordförande
samt kyrkoråd.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

116

efter hörande av stiftstinget och stiftsavdelningen av Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund om antalet ledamöter och suppleanter i
stiftsfullmäktige. Beslutet skall fattas före utgången av juni 1988. Centrala
valmyndigheten skall genast underrättas om beslutet.

9. Vad som i 6 kap. 9, 11, 14, 15, 19 och 20 §§ sägs om stiftsstyrelsen
skall, när stiftsfullmäktige skall utses första gången, avse domkapitlet.

10. När sammanträde med stiftsfullmäktige skall hållas första gången
utfärdas kungörelse om sammanträdet av domkapitlet, som också bestämmer
i vilken eller vilka tidningar kungörelsen skall införas.

11. Domkapitlet i varje stift skall efter samråd med stiftstinget före
utgången av januari 1989 upprätta förslag till stiftsamfällighetens budget
för budgetåret 1989. Stiftsfullmäktige skall före februari månads utgång
fastställa budgeten för år 1989. Domkapitlets förslag till budget för år 1989
skall från och med kungörandet av det sammanträde med stiftsfullmäktige
då budgeten skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som
tillkännages i kungörelsen.

12. För varje församling skall kyrkofullmäktige eller kyrkostämman under
år 1988 utse kyrkoråd enligt bestämmelserna i den nya lagen. Kyrkoråd utses
av kyrkofullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma
före utgången av november månad.

13. Förvaltar en församling fonder som avser sådana ändamål som enligt
denna lag skall skötas av en pastoratssamfällighet, övertas förvaltningen
av samfälligheten.

14. Länsstyrelsens beslut enligt
6 kap. 3 § om annan valkretsindelning
då val av stiftsfullmäktige skall
ske första gången skall fattas före
utgången av juni 1988. Centrala valmyndigheten
skall genast underrättas
om beslutet.

KU 1987/88:30

Bilaga 9

117

9 Förslag till

Kyrklig indelningslag

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap. Kyrkliga indelningsenheter m. m.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller rikets indelning i territoriella församlingar och pastorat
samt kontrakt och stift. Lagen gäller också förfarandet vid bildande
av kyrkliga samfälligheter.

Den lokala indelningen

1 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom svenska
kyrkan.

3 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat
består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar
(flerförsamlingspastorat).

Den regionala indelningen

4 8 Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt
består av flera pastorat i ett stift.

5 § Stiftet är regional enhet inom kyrkan och tjänstgöringsområde för
biskopen.

6 § I riket finns tretton stift. Dessa är Uppsala stift. Linköpings stift.
Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift. Lunds stift. Göteborgs
stift. Karlstads stift. Härnösands stift, Luleå stift. Visby stift och
Stockholms stift.

7 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.
Kyrkliga samfälligheter

8 8 Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemensamma
ekonomiska angelägenheter.

2 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen

Beslut om en ändrad församlingsindelning

1 §

Ändring i församlingsindelningen Ändring i församlingsindelningen
får göras, om ändringen kan antas får göras, om ändringen kan antas

medföra bestående fördel för en för- medföra bestående fördel för en församling
eller en del av en församling samling eller en del av en församling

eller andra fördelar från allmän syn- eller andra fördelar från allmän syn -

KU 1987/88:30

Bilaga 1"

118

punkt. Därvid får de föreskrifter punkt. Därvid får de föreskrifter KU 1987/88:30

meddelas som behövs för ändringens meddelas som behövs för ändringens Bilaga 10

genomförande. Har ändringen sam- genomförande. Har ändringen samband
med en ändring i rikets indel- band med en ändring i rikets indelning
i kommuner enligt 1 kap. lagen ning i kommuner enligt 1 kap. lagen

(1979:411) om ändring i rikets indel- (1979:411) om ändringar i Sveriges

ning i kommuner och landstingskom- indelning i kommuner och lands muner

skall den beslutas av regering- tingskommuner skall den beslutas av

en. I andra fall fattas beslutet av regeringen. I andra fall fattas beslu kammarkollegiet.

tet av kammarkollegiet.

När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs
av ändringen. Örn en sådan församling motsätter sig en indelningsändring,
får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl.

Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

2 § Behöver församlingsindelningen ändras på grund av oregelbundenhet
i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena, får kammarkollegiet
besluta om det.

Om de församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring
är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får
länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen
föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.

3 § Råder det osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.

Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m. m.

4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en församling
som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobokförd
i en sådan församling. Ansökan om en sådan ändring skall ges in till
kammarkollegiet.

Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändring
i församlingsindelningen. En sådan fråga får också väckas av stiftsstyrelsen
genom anmälan hos kammarkollegiet.

5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av
den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om
ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändring som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket.

Utredning m. m.

6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §
första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,
när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om
det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får
kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.

1 ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket
skall utredningen göras av länsstyrelsen.

7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan.
Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och
med stiftsstyrelsen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser också
bör föranleda en ändring i någon annan indelning, skall utredningen omfatta
även en sådan ändring.

8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna
upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.

9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare
finnér skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till kammarkollegiet,
som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar
i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom omröstning.
opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen
får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i
övrigt hindras därigenom.

10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och
de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.

11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta huruvida
kostnaden för utredningen skall förskotteras av sökanden eller av allmänna
medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen
slutligen skall stå för utredningskostnaden helt eller delvis. I den mån ett
sådant förordnande inte meddelas, skall staten svara för utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör även kostnaden för valnämndens medverkan
i en undersökning om befolkningens inställning tili en indelningsändring.

Ekonomisk reglering m.m.

12 S När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del
av en församling överförs till en annan församling, skall en sådan reglering
ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan hänföras till
den delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns
särskilda skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt
och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del
av denna.

Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när
beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras
överenskommelse fastställas.

13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

120

14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvarighet för borgensförbindelser och liknande
åtaganden, som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett
område som skall skiljas från församlingen, till den församling som området
efter indelningsändringen skall ingå i.

15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden
för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Den som beslutar om
indelningsändringen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på
en gång eller fördelas på två eller flera år.

16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansvarigheten
för deras förbindelser till den församling som bildas genom
sammanläggningen.

17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en
annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda
församlingens utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om en församling
på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin
förvaltning, till vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs
av ändringen skäligen bör bidra. Bidraget skall utgå på en gång eller under
en viss övergångstid.

När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.

18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms
i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en
församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla
kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den I januari året efter det år då
val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock inte om ett
förordnande enligt 23 § meddelas.

Ett beslut om indelningsändring enligt I § skall meddelas senast ett år
innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får
beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader
före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § andra stycket
skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.

19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdelegerade
skall utses enligt 22 S, sedan delegerade valts, kan en församling
enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

20 $ Under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om indelningsdelegerade
skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess att
ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige,
kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av företrädare för
församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om beslut som har
verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.

Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

121

21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft
skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av
fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya
indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.

22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör
företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om ändringen
bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrädas
av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till dess att indelningsändringen
träder i kraft. Om sådana delegerade finns bestämmelser i lagen
(1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.

23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total
kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen förordna
att samfällighetens fullmäktige skall vara fullmäktige i den nybildade
församlingen.

Hur man överklagar beslut om ändrad församlingsindelning

24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och
till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostämman,
kyrkorådet eller en annan nämnd, överklagas enligt reglerna i 13 kap.
1-3 §§ församlingslagen (1988:000). Även en annan församling som berörs
av indelningsändringen och den som är kyrkobokförd i en sådan
församling får klaga över beslutet. Beträffande överklagandet tillämpas i
övrigt 13 kap. 4-6 §§ församlingslagen. Ett beslut, varigenom kammarrätten
har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet
verkställs, får likaså överklagas även av en annan församling som berörs
av indelningsändringen och av den som är kyrkobokförd i en sådan församling.

25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos
kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut enligt 1-3 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut får överklagas även av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i
ärenden som överklagats dit får dock inte överklagas.

3 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen

Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske

1

Ändring i pastoratsindelningen
får göras, om indelningen därmed
blir mer ändamålsenlig med hänsyn
till pastoratens förmåga att svara för
de angelägenheter som enligt författning
eller annars skall ankomma
på dem. Ett pastorat får inte utan
synnerliga skäl ha färre än 2 000
kyrkomedlemmar eller vara beläget
i mer än en kommun.

Ändring i pastoratsindelningen
får göras, om indelningen därmed
blir mer ändamålsenlig med hänsyn
till pastoratens förmåga att svara för
de angelägenheter som enligt författning
eller annars skall ankomma
på dem. Ett pastorat får inte utan
särskilda skäl ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar
eller vara beläget i
mer än en kommun.

Om en ändring i pastoratsindelningen beslutar stiftsstyrelsen.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

122

2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen
av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.

3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de
nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stiftsstyrelsen
beslutar något annat.

Utredning m.m.

4 § 1 ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra

den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning bör föranleda
bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av kyrkliga
samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sammanhängande
frågor.

Ändring får inte göras i pastoratsindelningen utan att varje församling,
kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen
getts tillfälle att yttra sig.

Ekonomisk reglering m.m.

5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser
i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De
kyrkliga kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen
skall göras.

Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsändringen.
Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av förmögenheten,
skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet mellan
de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.

Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt
lagen (1929: 145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna kommit
överens om något annat förfarande.

6 § När egendom förvaltas enligt särskild författning, övertas förvaltningen
av det pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de
angelägenheter som egendomen är avsedd för.

Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det
pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.

7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller
ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastigheten.

8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden
för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma
att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller
flera år.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarigheten
för deras förbindelser till det pastorat som bildas.

11 § I samband med ett beslut om ändring i pastoratsindelningen skall
stiftsstyrelsen fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i varje nybildat
pastorat.

12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i pastoratet
skall utövas av indelningsdelegerade enligt lagen (1972:229) om
kyrkliga indelningsdelegerade till dess att indelningsändringen träder i
kraft.

När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.

13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år
som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning
berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,
skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år
innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.

Hur man överklagar beslut om ändrad pastoratsindelning

15 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av de
berörda församlingarna, pastoraten och flerpastoratssamfälligheterna.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. Om ärendet är av principiell
betydelse eller annars av särskild vikt, får kammarkollegiet dock med eget
yttrande överlämna det till regeringen för avgörande.

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans centralstyrelse
ges tillfälle att yttra sig.

4 kap. Ändringar i kontraktsindelningen

1 § Ändring i kontraktsindelningen får göras om indelningen därmed blir
mer ändamålsenlig.

Om ändringar i kontraktsindelningen beslutar stiftsstyrelsen.

2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen
av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av
ändringen.

3 § Ändring i kontraktsindelningen får inte göras utan att varje församling,
kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av
ändringen getts tillfälle att yttra sig.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

124

4 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av berörda KU 1987/88:30
församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte Bilaga 10
överklagas

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans centralstyrelse
ges tillfälle att yttra sig.

5 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.

1 § Bestämmelser om pastoratssamfälligheter och om vilka församlingsangelägenheter
en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpastoratssamfälligheter
finns i 1 kap. 5 § andra stycket och 6 § församlingslagen
(1988:000).

2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av församlingarna
i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När de
har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbildningen.

En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stiftsstyrelsen,
om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som
helhet att pastoratssamfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter.

Ett sådant beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig
samfällighet i pastoratet getts tillfälle att yttra sig.

Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastoratssamfällighet.
En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.

3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen,
om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till
övervägande och varaktig fördel för pastoraten.

4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastoratssamfällighet.
En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av
samfällighetsbildningen.

Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan
att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden getts
tillfälle att yttra sig.

5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten
skall utövas av indelningsdelegerade enligt lagen (1972:229) om
kyrkliga indelningsdelegerade till dess att indelningsändringen träder i
kraft.

6 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelningsdelegerade
skall utses, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

Ändring eller upplösning ov samfälligheter

7 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter samfälligheten har hand om
lämpligare sköts på annat sätt.

Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta om bildande av

samfälligheter och väcka fråga därom samt om skyldighet att bereda församling
eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas även
när det gäller ändring eller upplösning.

Ekonomisk reglering

8 § 1 fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande eller ändringar

av kyrkliga samfälligheter skall 3 kap. 5-10 §§ tillämpas.

När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m. m.

9. § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet
träder i kraft den 1 januari året efter det år då val i
hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1
januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.

10 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast
ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,
skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.

Hur man överklagar beslut om samfällighetsbildning

11 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av berörda
församlingar och pastorat. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
Om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, får
kammarkollegiet dock med eget yttrande överlämna det till regeringen för
avgörande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Intill utgången av juni 1989 skall domkapitlet vidta de förberedande
åtgärder som behövs för sådan handläggning som enligt denna lag ankommer
på stiftsstyrelsen.

KU 1987/88:30

Bilaga 10

126

Innehåll KU 1987/88:30

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motionerna 3

Utskottet

Inledning 6

Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel och gåvor

m.m 10

Anläggande och underhåll av begravningsplatser 11

Vidgad kompetens för kyrklig kommun på begravningsområdet 12

Direktvalt kyrkoråd 14

Kyrkoherdens ställning i kyrkorådet 14

Sammanträde med kyrkostämma för val av kyrkoråd 15

Kyrkofondslag 15

Allmän och särskild kyrkoavgift 16

Allmänt utjämningsbidrag 18

Särskilda statsanslag för domkapitlens kansliresurser 19

Lag om förvaltningen av kyrklig jord 20

Prästtjänsternas fördelning 21

Tillsättning av kyrkoherdetjänster 22

Tillsättning av komministertjänster 23

Ansvarsfördelningen mellan domkapitel och stiftsstyrelse 24

Kyrklig indelningslag 26

Övriga frågor 27

Följdlagstiftning1 29

Stat-kyrka-frågan 29

Hemställan 31

Reservationer 34

Särskilt yttrande 41

Bilagor

Bilagal Kulturutskottets yttrande 42

Bilaga 2 Lag om ändring i regeringsformen 50

Bilaga 3 Förslag till lag om ändring i lagen om svenska kyrkan 52

Bilaga 4 Förslag till lag om ändring i lagen om kyrkomötet 54

Bilaga 5 Förslag till domkapitelslag 55

Bilaga 6 Förslag till kyrkofondslag 59

Bilaga 7 Förslag till lag om förvaltningen av kyrklig jord 65

Bilaga 8 Förslag till prästanställningslag 71

Bilaga 9 Förslag till församlingslag 80

Bilaga 10 Förslag till kyrklig indelningslag 118

1 Se proposition 1987/88:67

127

-