Konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:19

om grundlagsfäst integritetsskydd (prop. 1987/88:57)

1987/88:19

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1987/88:57 om grundlagsfäst
integritetsskydd. Regeringsförslaget innebär ändringar i den s.k. frioch
rättighetskatalogen i regeringsformens andra kapitel. I 2 kap. 3 §
regeringsformen föreslås en grundregel om skydd för den enskildes personliga
integritet vid dataregistrering. Vidare föreslås som en följd av detta två
andra ändringar i regeringsformen.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Dessa avstyrks
av utskottet, som tillstyrker propositionens förslag. Utskottet hemställer
således att riksdagen som vilande antar förslaget till lag om ändring i
regeringsformen.

Propositionen

I proposition 1987/88:57 om grundlagsfäst integritetsskydd föreslår regeringen
(justitiedepartementet) att riksdagen antar ett förslag till lag om ändring
av 2 kap. 3 och 20 §§ samt 8 kap. 18 § regeringsformen (RF). Lagförslaget
utgör bilaga till betänkandet.

Propositionen anmäldes första gången i riksdagens kammare den 13 november
1987.

Motionsyrkandena

1987/88:K22 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:57,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlagsskyddad
integritet i enlighet med vad som föreslås i motionen.

1987/88:K23 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att 2
kap. 3 § RF får följande lydelse: ”Varje medborgare är tillförsäkrad skydd
mot otillbörligt intrång vid registrering, registerföring och samköming av
uppgifter om honom med hjälp av automatisk databehandling eller annan
teknik enligt bestämmelser som meddelas i lag” samt att erforderlig
konsekvensändring görs i 2 kap. 20 § RF.

, 1 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 19

Utskottet

KU 1987/88:19

Utskottet konstaterade vid 1985/86 års riksmöte - med anledning av
motionsyrkanden om ett grundlagsfäst dataskydd - att data- och offentlighetskommittén
(DOK) skulle pröva denna fråga (KU 1985/86:8). Vid det
förra riksmötet noterade utskottet att DOK arbetade med inriktningen att i
grundlag reglera skyddet för den personliga integriteten (KU 1986/87:7).
Kommittén, där alla riksdagspartier är företrädda, har nu i enighet lagt fram
ett sådant förslag och detta har legat till grund för propositionen.

I motion K22 anförs att regeringsförslaget inte har granskats av lagrådet
och att detta är anmärkningsvärt eftersom det är fråga om en grundlagsändring.
Motionären anser att utskottet bör remittera propositionen till lagrådet
för det fall den skall ligga till grund för lagstiftning.

18 kap. 18 § RF anges vilka lagförslag som enligt huvudregeln bör granskas
av lagrådet. Dit hör grundlag om tryckfriheten samt lag som begränsar de
grundläggande fri- och rättigheterna. Vidare omfattar bestämmelsen t.ex.
offentligrättslig lag som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser
ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Denna
huvudregel, som har försetts med vissa undantag, omfattar inte andra
grundlagsstadganden än tryckfrihetsrättsliga. Utskottet avstyrker motion
K22 såvitt nu är i fråga.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna, att skyddet för
den personliga integriteten på dataområdet är så viktigt att det bör komma
till uttryck i grundlagen. Motionärerna anser emellertid att förslaget inte ger
ett tillfredsställande skydd. I båda motionerna påtalas att propositionen är
oklar vad gäller Sveriges internationella åtaganden på dataområdet. Därvid
avses Europarådets konvention om dataskydd och OECD:s riktlinjer om
integritetsskydd.

Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling
av personuppgifter finns intagen som en bilaga till proposition
1981/82:189 om ändring i datalagen. I propositionen föreslogs bl.a. att
Sverige skulle ansluta sig till denna konvention. Med anledning av detta
föreslogs också ändringar i datalagen (1973:289) och sekretesslagen
(1980:100). Regeringens förslag godtogs av riksdagen (KU 1981/82:33, rskr.
349). Sverige har numera tillträtt konventionen. Vad härefter gäller OECD:s
riktlinjer, så behandlades även dessa i 1981/82 års proposition (s. 46 f.). Det
bedömdes att någon lagändring inte erfordrades med anledning av riktlinjerna,
vilka Sverige har åtagit sig att följa. Det internationella samarbetet i
datafrågor har också tagits upp i proposition 1984/85:220 om datapolitik (s.
39 ff.).

I motion K22 uttalas att det är ett minimikrav att grundlagen stakar ut en
skyddad sfär mot dataintrång. En sådan precisering är enligt motionären
möjlig att göra i grundlagens rättighetskatalog. Ledning kan därvid hämtas
främst i Europarådets konvention. I detta syfte begär motionären - som i
första hand yrkar avslag på propositionen - att DOK efter kompletterande
utredning återkommer till frågan om ett grundlagsfäst integritetsskydd i sitt
slutbetänkande. I samma motion konstateras att hot mot dataintegriteten
kan gälla inte bara enskilda utan också juridiska personer. Motionären vill

därför utvidga skyddet i grundlagen till att omfatta även juridiska personer.

Utskottet har under detta riksmöte avstyrkt ett motionsyrkande om ett
lagstadgat skydd i datasammanhang för företagens integritet (KU 1987/88:5,
s. 22). Utskottets m-ledamöter reserverade sig till förmån för en utredning av
frågan. Riksdagen följde utskottet (rskr. 10). I den nu föreliggande
propositionen avvisas för närvarande tanken på ett sådant skydd (s. 10).
Integritetsskyddet för företag i samband med automatisk databehandling
(ADB) har också berörts i proposition 1987/88:65 om vissa ändringar i
reglerna om taxeringsrevision, m.m. Därvid erinrades bl.a. om de nyss
återgivna uttalandena.

1 motion K23 begärs en precisering och viss utvidgning av förslaget om ett
grundlagsfäst integritetsskydd. Motionären anser att grundlagsregeln uttryckligen
bör skydda mot otillbörligt intrång. Vidare bör skyddet utsträckas
att gälla inte bara registrering av uppgifter utan också registerföring och
samköming av uppgifter. Dessutom bör bestämmelsen avse alla slag av sådan
hantering av uppgifter, oavsett om det sker med hjälp av ADB eller med
annan teknik.

I den nu föreliggande propositionen avvisas tanken på att för närvarande
reglera även annan registrering än sådan som sker med hjälp av ADB (s. 10).
Utskottet är av samma mening. Av de förslag som i övrigt tas upp i motion
K23 behandlar propositionen avgränsningen av skyddet. I denna del, som
har samband med vad som i båda motionerna uttalas om att skyddet är
oklart, anförs i propositionen bl.a. att den personliga integriteten inte kunnat
ges en närmare definition som ett rättsligt begrepp samt att den mycket väl
kan ha olika innebörd vid skilda tidpunkter och förhållanden. Det anges att
detsamma gäller det otillbörlighetsrekvisit som används i datalagen (s. 10 f.).
Utskottet ställer sig bakom även dessa uttalanden. Det finns i detta
sammanhang anledning konstatera att begreppet registrering även innefattar
registerföring och samköming samt att den närmare regleringen i dessa
hänseenden sker i datalagen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna K22 och K23
samt föreslår att riksdagen som vilande antar det framlagda förslaget till lag
om ändring i regeringsformen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:57 samt med avslag
på motionerna 1987/88:K22 och 1987/88:K23 som vilande antar det i
bilaga intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

Stockholm den 2 februari 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

KU 1987/88:19

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt-Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Anita
Modin (s), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s),
Bengt Kindbom (c), Ulla Pettersson (s), Ingela Mårtensson (fp), Bo
Hammar (vpk) och Stig Bertilsson (m).

KU 1987/88:19

Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 20 §§ samt 8 kap. 18 § regeringsformen1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke
grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning
som närmare angives i
lag skyddas mot att hans personliga
integritet kränkes genom att
uppgifter om honom registreras
med hjälp av automatisk databehandling.

20 §

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller
i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund
eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2. skydd för personlig integritet
vid automatisk databehandling (3 §
andra stycket),

3. skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

4. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott samt mot retroaktiv
skatt eller statlig avgift (10 §),

6. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

7. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §§),

8. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 §),

KU 1987/88:19

Bilaga

2. skydd mot dödsstraff,
kroppsstraff och tortyr samt mot
medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden (4
och 5 §§),

3. rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande med anledning av
brott eller misstanke om brott (9 §
första och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd
och annan retroaktiv rättsverkan
av brott samt mot retroaktiv
skatt eller statlig avgift (10 §),

J. skydd mot inrättande av domstol
i vissa fall (11 § första stycket),

6. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt
ursprung eller på grund av kön (15
och 16 §§),

7. rätt till fackliga stridsåtgärder
(17 §),

1 Regeringsformen omtryckt 1985:866.

Föreslagen lydelse

9. rätt till ersättning vid expropriation
eller annat sådant förfogande
(18 §).

Nuvarande lydelse

8. rätt till ersättning vid expropriation
eller annat sådant förfogande
(18 §).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket
likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,
föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än
brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje
meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 §
tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

8 kap.

18 §

För att avge yttrande över iagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår
domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrådet
inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdagsordningen,
av riksdagsutskott.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas
innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten, lag om begränsning
av rätten att taga del av
allmänna handlingar, lag som avses
i 2 kap. 12 § första stycket, 17—

19 §§ eller 20 § andra stycket eller
lag som ändrar eller upphäver sådan
lag, lag om kommunal beskattning,
lag som avses i 2 eller 3 § eller
lag som avses i 11 kap., om lagen är
viktig för enskilda eller från allmän
synpunkt. Vad nu har sagts gäller
dock icke, om lagrådets hörande
skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling
så att avsevärt men skulle
uppkomma. Föreslår regeringen
riksdagen att stifta lag i något av de
ämnen som avses i första meningen
och har lagrådets yttrande dessförinnan
inte inhämtats, skall regeringen
samtidigt för riksdagen redovisa
skälen härtill. Att lagrådet icke har

Yttrande av lagrådet bör inhämtas
innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten, lag om begränsning
av rätten att taga del av
allmänna handlingar, lag som avses

1 2 kap. i § andra stycket, 12 § första
stycket, 17-19 §§ eller 20 § andra
stycket eller lag som ändrar eller
upphäver sådan lag, lag om kommunal
beskattning, lag som avses i

2 eller 3 § eller lag som avses i
11 kap., om lagen är viktig för enskilda
eller från allmän synpunkt.
Vad nu har sagts gäller dock icke,
om lagrådets hörande skulle sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet
eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma.
Föreslår regeringen riksdagen att
stifta lag i något av de ämnen som
avses i första meningen och har lagrådets
yttrande dessförinnan inte
inhämtats, skall regeringen samtidigt
för riksdagen redovisa skälen

KU 1987/88:19

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hörts över ett lagförslag utgör aldrig härtill. Att lagrådet icke har hörts

hinder mot lagens tillämpning. över ett lagförslag utgör aldrig hin der

mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring
meddelas i lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

KU 1987/88:19

Bilaga

gotab Stockholm 1988 14482