Konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:18

om offentliga utskottsutfrågningar
(prop. 1987/88:22, de.vis) ™

Sammanfattning

På grundval av folkstyrelsekommitténs betänkande föreslår regeringen i
propositionen att möjlighet öppnas för riksdagens utskott att fr.o.m. våren
1988 anordna offentliga utfrågningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa lagtekniska förändringar.

Propositionen

Regeringen framlägger i den del av proposition 1987/88:22 som nu behandlas
(se prop. s. 52-55) förslag som innebär att ett utskott med s.k. enkel
majoritet kan besluta att ett sammanträde för inhämtande av upplysningar
helt eller delvis skall vara offentligt. Företrädare för statliga myndigheter
skall inte vara skyldiga att lämna uppgifter för vilka sekretess gäller hos
myndigheten. Ljud- eller bildupptagningar skall få göras efter överenskommelse
med utskottet. Den nya ordningen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari
1988.

Regeringens förslag innebär att 4 kap. 12 § riksdagsordningen ändras samt
att en ny tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen 4.12.1 införs. Därutöver
föreslås följdändringar ske i 4 kap. 10 § RO och i tilläggsbestämmelserna

7.2.3 och 8.12.2 till RO.

Motionerna

Följdmotion

Frågan behandlas, dock utan att särskilt yrkande framläggs, i motion
1987/88:K13 av Lars Werner m.fl. (vpk). Enligt motionen är, med hänsyn till
utskottens funktion som beredningsorgan, offentliga utskottsutfrågningar
inte helt invändningsfria. Intresset riskerar att koncentreras till vissa
utfrågningar på ett sätt som försvårar en samlad bedömning av ärendet i sin
helhet och minskar intresset för kammarbehandlingen. Berättigade önskemål
från massmedierna och allmänheten kan i stället tillgodoses på andra,
kanske bättre sätt, exempelvis via presskonferenser. Vpk motsätter sig dock
inte det framlagda förslaget men vill se offentliga utskottsutfrågningar som
en försöksverksamhet som riksdagen noga bör följa och utvärdera.

1 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 18

Motion från allmänna motionstiden

Motion 1986/87:K206 av Carl Bildt m.fl. (m), vari yrkas

11. att riksdagen uttalar att offentliga utskottsutfrågningar i riksdagen bör

införas.

Yttranden

Riksdagens övriga utskott har beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har
inkommit från finans-, skatte-, lag-, kultur-, jordbruks- och näringsutskottet
(bil. 2-7).

Utskottet

Utskottens sammanträden har hittills ägt rum inom stängda dörrar. I
folkstyrelsekommittén enade sig emellertid partirepresentanterna om ett
förslag som innebar att en utfrågning inför ett riksdagsutskott helt eller delvis
kunde vara offentlig, om majoriteten så beslutar. Detta förslag mottogs
mycket positivt under remissbehandlingen, och propositionen följer i denna
del kommitténs förslag. Även samtliga utskott som yttrat sig i ärendet
ansluter sig till förslaget.

Även konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag och vill
liksom departementschefen ge uttryck för tillfredsställelse över att en
gammal författningspolitisk stridsfråga får sin lösning. De första motionerna
i frågan väcktes under 1960-talet. Frågan har därefter behandlats dels av
grundlagberedningen, dels av riksdagen praktiskt taget varje år utan att
partierna kunnat komma fram till en gemensam ståndpunkt. Genom att
några av partierna släppt sitt motstånd till den öppna utfrågningsformen och
andra frånfallit sitt krav på en rätt för en minoritet att få till stånd en öppen
utfrågning har en kompromisslösning nu kunnat uppnås.

Enligt utskottets uppfattning bör de offentliga utskottsutfrågningarna ha
vissa positiva effekter. De ökar medborgarnas insyn i den politiska beslutsprocessen
och berikar den allmänna debatten. De offentliga utfrågningarna
bör också kunna leda till att allmänhetens intresse och förståelse för det
viktiga arbete som bedrivs i utskotten ökar.

Som betonats av kommittén och i propositionen skall utfrågningarna syfta
till inhämtande av sakupplysningar och utgöra ett led i beredningen av
utskottets ärenden. De får inte utvecklas till politiska debatter. Sådana bör
äga rum vid kammarens behandling av ärendet.

I de yttranden som kommit in från andra utskott tas bl.a. upp en rad
synpunkter på vilka frågor som allmänt och inom resp. utskotts ämnesområde
lämpar sig för den öppna utfrågningsformen. Inget utskott har emellertid
föreslagit någon ändring eller tillägg i den föreslagna regleringen. Inte heller
konstitutionsutskottet anser att någon ytterligare precisering behöver företas.
Det bör således stå varje utskott fritt att besluta om vilka utfrågningar
som - helt eller delvis - bör vara offentliga. Utskottet vill emellertid erinra
om de riktlinjer för bedömningen som anges i propositionen (s. 53—54).

I flera av yttrandena framhålls att det är lämpligt att en utvärdering av de
offentliga utfrågningarna kommer till stånd sedan en viss tid gått. Utskottet

KU 1987/88:18

delar denna uppfattning och avser att - i nära kontakt med de övriga
utskotten - följa verksamhetens utveckling för att kunna ta de initiativ som
behövs. Härmed tillgodoses i viss utsträckning synpunkter i vpk-motionen.

Motion K206, vari yrkas att riksdagen skall uttala sig för offentliga
utskottsutfrågningar, föreslås besvarad med utskottets yttrande.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa praktiska och lagtekniska
frågor.

I fråga om de rent praktiska arrangemangen vid de offentliga utfrågningarna
anser konstitutionsutskottet att varje utskott bör ha så stor frihet som
möjligt. Det gäller bl.a. vilka lokaler som skall användas för utfrågningarna,
om bandupptagningar eller stenografiska uppteckningar skall göras av
utskottet. Utskottet vill dock framhålla att första- och andrakammarsalarna
håller på att iordningställas för offentliga utskottsutfrågningar. Särskilt då
större publik och bevakning av radio eller TV kan väntas bör dessa lokaler
användas.

I detta sammanhang bör påpekas att lagförslaget innehåller en regel
(tilläggsbestämmelse 4.12.1 till RO) enligt vilken ljud- eller bildupptagning
vid offentlig del av utskottssammanträde får äga rum efter överenskommelse
med utskottet. Det bör understrykas att denna regel inte har tillkommit av
annat än ordningsskäl. Endast då ljud- eller bildupptagning kan befaras
inverka störande på ett sammanträde eller då lokalmässiga och andra
praktiska förutsättningar inte föreligger bör det komma i fråga att utskottet
inte tillåter ljud- eller bildupptagningar. Äger den offentliga utfrågningen
rum i första- eller andrakammarsalen bör dessa ordningsmässiga förutsättningar
normalt föreligga.

Om ordningen skulle störas under en pågående utfrågning kan det bli
aktuellt för ordföranden att vidta åtgärder. Det kan t.o.m. bli nödvändigt att
utvisa åhörare, eventuellt samtliga åhörare. För detta krävs en regel i
riksdagsordningen. Likaså behövs stöd i en bestämmelse i riksdagsordningen
för att man av säkerhetsskäl skall kunna avkräva besökarna vid utfrågningen
ytterkläder och väskor samt föremål, som kan användas för att störa
ordningen. Utskottet föreslår att en ny tilläggsbestämmelse med detta
innehåll fogas till RO 4:12 (tilläggsbestämmelse 4.12.2). Som förebild har
använts motsvarande bestämmelse för besökare till kammaren (tilläggsbestämmelse
2.4.1 till RO).

I näringsutskottets yttrande tas också upp en fråga av lagtekniskt slag.
Formuleringen ”sammanträde för inhämtande av upplysningar” som finns i
propositionens lagförslag innebär enligt näringsutskottets uppfattning att det
i fortsättningen skulle finnas två slag av utskottssammanträden, nämligen
dels de vanliga, dels sammanträden som enbart avser inhämtande av
upplysningar. Näringsutskottet anser att den aktuella bestämmelsen bör
kunna omformuleras så att den i stället anger att ett utskottssammanträde får
vara offentligt till den del det ägnas åt inhämtande av upplysningar. Med
anledning av näringsutskottets påpekande bör ett förtydligande ske i
lagtexten. Även vissa andra redaktionella ändringar bör ske i lagtexten.

Utskottet föreslår vidare att lagen träder i kraft den 1 februari 1988. För att
detta skall vara möjligt måste riksdagen - eftersom förslaget avser huvudbestämmelser
i riksdagsordningen - besluta med kvalificerad majoritet (minst

KU 1987/88:18

1* Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 18

tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter, se

RF 8:16).

Hemställan

Utskottet hemställer

attriksdagen med anledning av proposition 1987/88:22 i förevarande
del

a) antar i bilaga 1 intaget förslag till ändring av 4 kap. 10 och 12 §§
riksdagsordningen,

b) antar i bilaga 1 intaget förslag om ändring i riksdagsordningen i
övrigt samt

c) förklarar motion 1986/87:K206 yrkande 11 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 8 december 1987

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s),
Börje Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt
Kindbom (c), Ulla Pettersson (s), Bo Hammar (vpk), Ture Ångqvist (s) och
Erik Edin (fp).

KU 1987/88:18

Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 4 kap. 10 och 12
skall ha följande lydelse,

samt tilläggsbestämmelserna 7.2.3 och 8.12.2

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya tilläggsbestämmelser,

4.12.1 och 4.12.2, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.
10 §

Statlig myndighet skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande, då
utskott begär det. Sådan skyldighet
åligger dock ej regeringen. Myndighet
som ej lyder under riksdagen kan
hänskjuta begäran från utskott till
regeringens avgörande.

Statlig myndighet skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande, då
utskott begär det, om ej annat följer
av 12 § andra stycket. Sådan skyldighet
åligger dock ej regeringen. Myndighet
som ej lyder under riksdagen
kan hänskjuta begäran från utskott
till regeringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av
ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som
avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke
finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till
avsevärt men.

Konstitutionsutskottet får icke avgiva förklaring, att 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst lagförslag, utan att
lagrådet har yttrat sig i saken.

12 §

Utskott skall sammanträda inom
stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att
även annan än ledamot, suppleant
och tjänsteman i utskottet är närvarande.

Utskott skall sammanträda inom
stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att
även annan än ledamot, suppleant
och tjänsteman i utskottet är närvarande.
Utskottet kan dock besluta att
sammanträde till den del det avser
inhämtande av upplysningar helt eller
delvis skall vara offentligt.

Vid offentlig del av utskottssammanträde
är företrädare för statlig
myndighet ej skyldig att lämna uppgift
för vilken sekretess gäller hos
myndigheten.

KU 1987/88:18

Bilaga 1

1 Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.12.1

Ljud- eller bildupptagning vid offentlig
del av utskottssammanträde får
äga rum efter överenskommelse med
utskottet.

4.12.2

Vid offentlig del av utskottssammanträde
skall finnas särskilda platser
för åhörare. Åhörare som uppträder
störande kan genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörare, kan
ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till offentlig del av utskottssammanträde
skall på anmodan
avlämna ytterkläder och väskor
samt föremål, som kan användas för
att störa ordningen vid sammanträdet,
för förvaring under besöket iför
ändamålet avsedda utrymmen. Den
som inte efterkommer sådan anmodan
får vägras tillträde till sammanträdet.

7 kap.

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse
samma dag som den utses. Därefter
av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 §
samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1
andra stycket och 4.11.2-4 äger
motsvarande tillämpning på valberedningen.

av talmannen sitt första sammanträde
sammanträder beredningen på kallelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 §
första stycket första och andra meningarna
samt tilläggsbestämmelserna4.
11.1 andra stycket och 4.11.2—4
tillämpas också på valberedningen.

8 kap.
8.12.2

Bestämmelserna i 4 kap. 12 §
samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1
andra stycket och 4.11.2 och 4 äger
motsvarande tillämpning på krigsdelegationen
under tid då delegationen
ej är i riksdagens ställe.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 §
första stycket första och andra meningarna
samt tilläggsbestämmelserna
4.11.1 andra stycket och 4.11.2
och 4 tillämpas också på krigsdelegationen
under tid då delegationen ej
är i riksdagens ställe.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.

KU 1987/88:18

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande
1987/88:1 y

om offentliga utskottsutfrågningar (prop.

1987/88:22)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 oktober 1987 berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. i vad
avser förslaget om möjlighet att hålla offentliga utskottsutfrågningar jämte
eventuella motioner.

I propositionen föreslås att möjlighet öppnas för utskotten att hålla
offentliga sammanträden för inhämtande av upplysningar. Sammanträden
för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom stängda
dörrar. Det skall också vara möjligt att få göra ljud- eller bildupptagningar
efter överenskommelse med utskottet. Beslut om offentlighet på detta sätt
skall fattas med s.k. enkel majoritet.

Propositionens förslag avseende offentliga utskottsutfrågningar berörs
endast i tre av de åtta motioner som väckts med anledning av propositionen. I
motion K17 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) kommenteras
förslaget utan erinringar. I motion K13 av Lars Werner m.fl. (vpk) uttrycks
vissa farhågor för att offentliga utskottssammanträden kan förskjuta intresset
från behandlingen av sakfrågorna till det mera publicitetsväckande.
Motionärerna anser att efter en viss tid bör erfarenheterna utvärderas. I
motion Kl 1 av Alf Svensson (c) yrkas avslag på alla förslag till ändringar av
riksdagsordningen. Någon motivering till avslagsyrkandet i den del det avser
offentliga utskottsutfrågningar finns inte i motionen.

Förslaget om offentliga utskottssammanträden för inhämtande av upplysningar
har beretts och föreslagits av en enig kommitté, den s.k. folkstyrelsekommittén.
Frågan har aktualiserats vid flera tillfällen de senaste 20 åren och
varit föremål för många utredningar.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anför i propositionen,
att det är värdefullt att enighet nu har nåtts om lösningen på en gammal
författningspolitisk stridsfråga och tillstyrker mot denna bakgrund förslaget
att utskottssammanträden kan hållas offentliga i den del de avser inhämtande
av upplysningar. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra på vilket
sätt förslaget kan komma att påverka beredningen av frågor inom utskottets
verksamhetsområde.

I propositionen sägs att allmän enighet torde råda om att utskottens
överläggningar och beslutsfattande fortfarande bör ske inom stängda dörrar.
Inte heller alla utfrågningar kan gärna vara offentliga. Den förtroliga
karaktären hos viss information kan vara ett viktigt skäl till att den inhämtas
vid slutna utfrågningar. Denna form bör alltjämt, framhålls det i propositio -

KU 1987/88:18

Bilaga 2

nen, användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas. Uppgifter kan vara
förtroliga på grund av sitt ämne men också därför att de ingår som ett led i en
politisk förhandlingsprocess.

Det framhålls i propositionen att ämnesinnehållets betydelse för att avgöra
frågan om en utfrågning skall vara offentlig lämpar sig inte för lagreglering.
Utskottet delar denna uppfattning. Det övervägande antalet ärenden i
utskottet bereds inom utskottet utan att upplysningar behöver inhämtas och
redovisas direkt av utomstående. Behoven av kompletterande uppgifter från
myndigheter och organisationer kan vanligtvis tillgodoses via utskottstjänstemän
som inhämtar uppgifter och redovisar dessa för utskottet.

I vissa ärenden däremot, oftast de som avser riktlinjerna för den
ekonomiska politiken, inhämtar utskottet regelmässigt uppgifter från utomstående
- konjunkturinstitutet, finansdepartementet, riksbanken och riksgäldskontoret.
Uppgifterna kan avse kompletterande upplysningar om
konjunkturutvecklingen, bedömningar av utvecklingen och behov av ekonomisk-politiska
åtgärder. Vid beredningen av dessa ärenden kan, åtminstone i
vissa situationer, en återhållsamhet vad gäller offentlighet vara befogad för
att inte åstadkomma oro på förväntningskänsliga marknader såsom t.ex.
kredit- och valutamarknaden.

Det kan också i andra ärenden vara så att utskottet vill fördjupa sin
beredning. Då inhämtar man upplysningar från experter, sakkunniga och
andra direkt berörda av ärendet. Detta kan ske genom remiss av ärendet eller
genom utfrågning direkt inför utskottet. Remissvaren blir offentliga när de
inkommer till utskottet. Resultatet av utfrågningar framgår, i den mån det
påverkat ställningstagandet, av utskottsbetänkandet och av anförandena i
kammaren. Som utskottet ser det kan det vara en fördel att även uppgifter
lämnade vid utfrågningar blir offentliga på samma sätt som de som lämnats
skriftligt. I praktiken sker detta redan i stor utsträckning i dag för uppgifter
som lämnats i samband med uppvaktningar eller utfrågningar som kommit
till stånd på den utfrågades begäran. Ofta överlämnas vid sådana tillfällen
skrivelser, underlag i form av rapporter och utredningsmaterial. Detta
material görs offentligt i samband med utfrågningen.

Utgångspunkten för utfrågningar bör såsom hittills vara att de skall tillföra
behandlingen i utskottet något av värde. Vid planeringen av utfrågningar
måste därvid tidsaspekten beaktas. I riksmötets slutskede brukar tillgänglig
sammanträdestid för utskottet vara mycket begränsad på grund av att
kammarens sammanträden pågår under dag- och kvällstid, vilket också kan
påverka möjligheterna att arrangera offentliga utfrågningar.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att utskottet enligt RF 9:11
överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla
för statens arbetstagare, med statsråd som regeringen bestämmer. Dessa
överläggningar som äger rum mellan utskottet och löneministern samt
eventuella ytterligare företrädare för den statliga arbetsgivarparten inför,
under och efter de centrala löneförhandlingarna på arbetsmarknaden är inte
att betrakta som utfrågningar och bör således inte göras offentliga.

Utskottet anser sammanfattningsvis i likhet med vad som framförs i
propositionen att frågan om i vilka fall sammanträden bör göras offentliga
inte bör regleras i lag utan bör bedömas av berört utskott från fall till fall. Det

KU 1987/88:18

Bilaga 2

är också rimligt att efter en viss tid en utvärdering görs av vad offentlighet vid
sammanträden har inneburit.

Stockholm den 26 november 1987
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Christer
Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip
Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk),
Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s), Rolf Kenneryd (c), Leif
Marklund (s) och Lennart Alsén (fp).

KU 1987/88:18

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande

1987/88:1 y

KU 1987/88:18

Bilaga 3

om öppna utskottssammanträden (prop. 1987/88:22)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. och de motioner som
har väckts med anledning av propositionen i den del som avser möjliggöranden
av offentliga utskottsutfrågningar, dvs. avsnitt 6 med förslag till ändring
av 4 kap. 10 § första stycket och 12 § riksdagsordningen.

Avsikten är att utskotten fr.o.m. den 1 januari 1988 skall kunna besluta att
ett sammanträde för inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara
offentligt. Vid ett offentligt sammanträde skall fotografering och TVinspelning
kunna förekomma, om utskottet i det enskilda fallet bedömer att
detta lämpligen bör kunna medges.

Propositionen grundar sig på ett enigt förslag från folkstyrelsekommittén.
Även av de motioner som väckts i ärendet framgår att det inte råder några
motsättningar i denna fråga. Enighet råder således om att man nu bör öppna
möjligheter till offentliga utskottssammanträden.

Enligt utskottets mening är det viktigt att understryka att ett öppet
utskottssammanträde bör ha karaktär av informationsinhämtande och
utgöra ett led i utskottets beredning av sina ärenden. Det öppna utskottssammanträdet
bör inte utvecklas till den typ av domstolsliknande förhör som kan
förekomma i den amerikanska kongressens arbete. Med hänsyn bl.a. till
riksdagsutskottens arbetsbörda är det angeläget att utfrågningens syfte blir
att förse utskottet med sådant sakmaterial som det behöver för sina
ställningstaganden.

De offentliga utskottsutfrågningar är en försöksverksamhet som bör följas
noga och utvärderas efter en tid. För att man skall kunna uppnå ett positivt
resultat är det av vikt att lokalfrågorna och andra praktiska arrangemang kan
lösas på ett tillfredsställande sätt. Det kan antas att framtida krav i dessa
hänseenden kommer att växla avsevärt beroende bl.a. på ärendenas skilda
karaktär. Enligt utskottets mening bör man därför bereda möjlighet att välja
mellan olika typer av sammanträdeslokaler och andra praktiska anordningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Stockholm den 24 november 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Lars Hedfors (s), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s). Margit Gennser
(m), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp)*, Marianne Andersson (c)* och
Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Margit
Gennser (m) och Leif Olsson (fp) anser att det stycket i utskottets yttrande
som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”sina ställningstaganden.
” (fjärde stycket) bort utgå.

KU 1987/88:18

Bilaga 3

Lagutskottets yttrande

1987/88:5 y

KU 1987/88:18

Bilaga 4

om offentliga utskottsutfrågningar (prop. 1987/88:22
delvis)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m. m. såvitt avser frågan om
offentliga utskottsutfrågningar jämte motioner i denna del.

I propositionen föreslås att 4 kap. 12 § riksdagsordningen ändras så att
utskottssammanträde för inhämtande av upplysningar skall kunna bli
offentligt. Förslaget innebär att beslut om offentlighet vid utskottsutfrågningar
skall fattas av utskottet med enkel majoritet. Lagändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1988.

Några motionsyrkanden med anledning av propositionen i denna del har
inte väckts. Frågan om offentliga utskottsutfrågningar berörs dock i motiveringen
i tre motioner (m, c resp. vpk).

Lagutskottet har beslutat avge yttrande och får anföra följande.

I folkstyrelsekommittén vars förslag ligger till grund för propositionen har
stor enighet rått när det gällt frågan om möjliggörande av offentliga
utskottsutfrågningar. Lagutskottet vill för sin del tillstyrka att förslaget
genomförs. De uttalanden rörande tillämpningen av den nya bestämmelsen
som görs i propositionen innebär enligt lagutskottets mening en tillfredsställande
avvägning mellan de intressen som gör sig gällande i frågan. Vad
särskilt gäller spörsmålet om fotografering och TV-inspelning vid offentliga
sammanträden anser lagutskottet att det bör överlämnas åt vederbörande
utskott att i varje enskilt fall avgöra i vad mån ljud- och bildupptagningar
lämpligen bör få göras. Till de synpunkter som anförts i propositionen vill
lagutskottet lägga att offentliga utskottsutfrågningar inte får bli något
självändamål. Sådana utfrågningar bör anordnas endast när ämnets natur
talar för det. När det gäller mera detaljerade frågor som saknar allmänt
intresse bör offentliga utskottsutfrågningar inte äga rum. Lagutskottet vill
vidare peka på att om offentliga utskottsutfrågningar skall bli meningsfulla
det kan komma att ställas ökade krav på genomgång och systematisering av
materialet i det ärende som utfrågningen avser. Det kan för närvarande inte
bedömas i vilken utsträckning offentliga utskottsutfrågningar kommer att
äga rum. Skulle offentliga sammanträden för inhämtande av upplysningar
komma att bli ett regelbundet inslag i utskottsarbetet kommer det att
medföra en ökad arbetsbelastning på utskottens kanslier. Resursförstärkningar
till dessa kanslier kan då bli nödvändiga.

Utöver det anförda föranleder propositionen i aktuell del inte några
uttalanden från lagutskottets sida.

Stockholm den 26 november 1987

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Gustafsson
(s), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m),
Bengt Kronblad (s), Bengt Harding Olson (fp), Marianne Karlsson (c), Berit
Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Hans Rosengren (s), Kjell-Arne
Welin (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Krister Andersson (s).

KU 1987/88:18

Bilaga 4

Kulturutskottets yttrande

1987/88:2 y

KU 1987/88:18

Bilaga 5

om offentliga utskottsutfrågningar (prop. 1987/88:22
delvis)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. såvitt avser frågan om
offentliga utskottsutfrågningar jämte motioner i denna del.

I propositionen föreslås att 4 kap. 12 § riksdagsordningen ändras så att
utskottssammanträde för inhämtande av upplysningar skall kunna bli
offentligt. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Några motionsyrkanden med anledning av propositionen i denna del har
inte väckts. Frågan om offentliga utskottsutfrågningar berörs dock i motiveringarna
i några motioner.

I propositionen föreslås att genom en ändring av bestämmelserna i 4 kap. 12 §
riksdagsordningen möjlighet öppnas att ordna offentliga utskottssammanträden
för att inhämta upplysningar.

Under den diskussion om offentliga utskottsutfrågningar som pågått under
de senaste åren har framför allt frågan om huruvida sådana förhör skall
kunna ordnas i konstitutionsutskottet som ett led i granskningen av
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning tilldragit
sig uppmärksamhet. Kulturutskottet vill med hänsyn härtill framhålla att det
numera inte sällan förekommer att utskotten håller utfrågningar som ett led i
beredningen av ärenden rörande budget- eller lagstiftningsfrågor. Det
förekommer också att utfrågningar ordnas för att ett utskott skall skaffa sig
en allmän information om utvecklingen eller den aktuella situationen inom
viss sektor av utskottets beredningsområde. Kulturutskottet - som främst
bereder kulturfrågor och frågor om radio och TV - gör bedömningen att
utfrågningar i utskottet i vissa fall skulle kunna vara av ett allmänt intresse
och således vara väl lämpade för att vara offentliga. Kulturutskottet
tillstyrker därför förslaget i propositionen att det skall bli möjligt att ordna
offentliga utskottsutfrågningar. Utskottet har inte något att erinra mot den i
propositionen redovisade, här aktuella författningstexten.

Stockholm den 26 november 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Utskottet

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin
Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Margareta
Fogelberg (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

KU 1987/88:18

Bilaga 5

Jordbruksutskottets yttrande
1987/88:1 y

om offentliga utskottsutfrågningar

KU 1987/88:18

Bilaga 6

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 oktober 1987 beslutat bereda övriga
utskott möjlighet att yttra sig över proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor
m.m. samt eventuella motioner med anledning av denna i den del
som avser möjliggörande av offentliga utskottsutfrågningar. Med anledning
härav får utskottet anföra följande.

I propositionen föreslås såvitt nu är i fråga att möjlighet öppnas till
offentliga utskottssammanträden för inhämtande av upplysningar. Sammanträden
för överläggningar och beslutsfattande skall fortfarande hållas inom
stängda dörrar. Ljud- eller bildupptagningar skall få göras efter överenskommelser
med utskottet. Föredraganden framhåller att förslaget överensstämmer
med det förslag som folkstyrelsekommittén framlagt i enighet.

Förslaget möter ingen erinran i de motioner som framlagts med anledning
av propositionen. I en motion (vpk) framhålls - utan att dock något yrkande
härom ställs - att motionärerna vill se offentliga utskottsutfrågningar som en
försöksverksamhet som riksdagen noga bör följa och utvärdera.

Utskottet biträder regeringens förslag. Utskottet utgår därvid från att
offentliga utskottsutfrågningar endast bör komma till stånd när så kan ske
utan att utskottets normala arbetsformer rubbas nämnvärt. De bör således
inte medföra några förändringar i fråga om inriktning och omfattning av det
normala beredningsarbetet.

Stockholm den 24 november 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Anders Castberger
(fp), Mona Saint Cyr (m) och Lars Hjertén (m).

Näringsutskottets yttrande
1987/88:1 y

om offentliga utskottsutfrågningar (prop. 1987/88:22
delvis)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor, i vad avser möjliggörande
av offentliga utskottsutfrågningar (avsnitt 6 samt förslag till ändring i 4 kap.
12 § riksdagsordningen) jämte motioner. Näringsutskottet vill anföra följande.

Utfrågningar har genom åren intagit en betydande plats på näringsutskottets
arbetsprogram. Under de tre närmast föregående riksmötena har antalet
utfrågningar per riksmöte varit 25 å 30.1 ungefär tre fjärdedelar av fallen har
utfrågningen åtminstone formellt sett kommit till stånd på utskottets
initiativ, ofta på en minoritets önskan. Praxis, som har tillämpats i de olika
parlamentariska lägen som rått, är att en inom utskottet framställd begäran
om utfrågning i ett ämne blir tillgodosedd om den framstår som rimlig och
praktiska hinder inte möter, dvs. i stort sett undantagslöst.

De flesta utfrågningarna har avsett något tämligen begränsat ämne. Detta
har i regel tagits upp med företrädare för en myndighet, intresseorganisation
(eller grupp av sådana) etc. i sänder. I flera fall har sålunda en serie
utfrågningar anordnats i ett ämne; så ägnades t.ex. häromåret sju utfrågningar
åt spörsmål rörande värdepappersmarknaden. Vid några tillfällen har
emellertid företrädare för skilda, delvis motstående, intressen fått komma till
tals samtidigt. Olika statssekreterare har under de tre nämnda riksmötena
varit kallade till utfrågning ett tiotal gånger, vanligen i samband med
behandlingen av propositioner.

Åtskilliga utfrågningar har rört ämnen som inte har varit politiskt
kontroversiella. Detta gäller bl.a. flera fall då statliga företag eller andra
institutioner inom utskottets beredningsområde har presenterats, vanligen
av sin verkställande direktör eller motsvarande.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den övervägande delen av näringsutskottets
utfrågningar har syftat till inhämtande av allmänna kunskaper
om olika förhållanden, ibland vederbörande intressenters erfarenheter
eller uppfattning på ett visst område. Endast undantagsvis har de haft en
mera undersökande karaktär som skulle ha kunnat motivera beteckningen
utskottsförhör.

Många av näringsutskottets utfrågningar har, som redan antytts, gällt
särskilda företag, oftast statsägda. Inte sällan har utskottet därvid fått
informationer som av uppgiftslämnaren har betecknats som förtroliga. Det

KU 1987/88:18

Bilaga 7

kan tas för givet att i sådana fall de utfrågades benägenhet att lämna
upplysningar skulle ha minskat om utfrågningen hade varit offentlig.

Mot bakgrund av vad här har redovisats kan näringsutskottet inte nu uttala
någon bestämd mening om i vilken utsträckning utskottet skulle vilja ersätta
utfrågningar i nuvarande former med offentliga utfrågningar. Näringsutskottet
tillstyrker emellertid att det öppnas möjlighet till sådana. Det synes riktigt
att riksdagen inte binder förfarandet genom mera detaljerade regler utan,
såsom föreslås i propositionen, lämnar varje utskott betydande frihet att i
varje särskilt fall välja en lämplig ordning.

De föreslagna reglerna och de praktiska förberedelser för offentliga
utfrågningar som har vidtagits föranleder i övrigt följande kommentarer.

Enligt den föreslagna lydelsen av 4 kap. 12 § riksdagsordningen skall
utskotts ”sammanträde för inhämtande av upplysningar” kunna helt eller
delvis vara offentligt. Formuleringen tycks innebära att det i fortsättningen
skulle finnas två slag av utskottssammanträden, nämligen dels de vanliga,
dels sammanträden som - enbart - avser inhämtande av upplysningar.
Särskilda kallelser, föredragningslistor och protokoll skulle väl då erfordras
för de senaré, och ingenting annat än själva inhämtandet av upplysningar -och möjligen därtill knutna procedurfrågor - skulle väl få förekomma vid
dessa. En sådan ordning synes onödigt komplicerad. Särskilt gäller detta om
det - såsom näringsutskottet förordar i det följande - skulle bli möjligt att
anordna offentliga utfrågningar i utskottets egen sessionssal. Det skulle vara
mera praktiskt om utskottet kunde, såsom nu, direkt efter en utfrågning
övergå till intern överläggning i ämnet. Om flera offentliga utfrågningar -med erforderliga tidsmarginaler - anordnas samma dag, åtskilda av ärendebehandling,
skulle en ordning med två olika slag av sammanträden bli än mer
svårhanterlig. Den aktuella bestämmelsen bör kunna omformuleras så att
den i stället anger att ett utskottssammanträde får vara offentligt till den del
det ägnas åt inhämtande av upplysningar. Näringsutskottet hemställer att
konstitutionsutskottet föreslår riksdagen en formulering enligt vilken bestämmelsen
får en sådan innebörd.

Hittillsvarande utfrågningar hos näringsutskottet har - utom i något
undantagsfall (se NU 1979/80:60 s. 133 f.) - inte dokumenterats på annat sätt
än genom informella anteckningar av utskottets tjänstemän. På grundval
därav har ibland en redovisning av framkomna synpunkter lämnats i
utskottets betänkande i ämnet (se t.ex. NU 1987/88:4 s. 6). I ett fall har
sådana anteckningar fått betydelse vid senare undersökning av vad som
uttalats vid vissa utfrågningar (se KU 1981/82:35 s. 187). Om offentliga
utfrågningar anordnas synes det, med hänsyn till den diskussion som
sedermera kan uppstå i massmedierna och på andra håll, böra vara
obligatoriskt att de dokumenteras stenografiskt eller genom bandupptagning.
Huruvida en bandupptagning behöver skrivas ut eller kan bevaras
enbart i sin ursprungliga form torde få avgöras utifrån gängse arkiveringsprinciper.

Planeringen för framtida offentliga utskottsutfrågningar har tagit sikte på
att dessa skall hållas i förstakammarsalen eller andrakammarsalen, varvid
alternativa placeringar av de deltagande aktörerna har övervägts. Det finns
också vissa erfarenheter av utskottsutfrågningar - i närvaro av ledamöter och

KU 1987/88:18

Bilaga 7

tjänstemän från flera utskott-i en av dessa salar. Näringsutskottet finner det
emellertid för sin del önskvärt att även offentliga utfrågningar i utskottets
ordinarie sessionssal skall kunna komma i fråga. I denna kan utan svårighet
inrymmas ett tillräckligt antal åhörarplatser för den begränsade krets av
representanter för massmedier och berörda intressen som normalt torde
kunna emotses som åhörare. Utfrågningar i sessionssalen skulle kunna
komma till stånd lättare och utan konkurrens med övriga utskott om de
gemensamma lokalerna. De skulle också kunna bedrivas på ett mindre
formellt sätt än vad som torde bli fallet om förhandlingarna förläggs till
första- eller andrakammarsalen. De skulle sålunda ge en mer realistisk bild
av hur utskottsarbetet i övrigt bedrivs. Även andra mindre lokaler skulle
kunna användas. Eventuellt skulle man genom intern-TV kunna skapa
möjligheter att på annat håll följa en utfrågning som äger rum i utskottets
sessionssal.

Stockholm den 26 november 1987
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lennart Pettersson (s), Ivar Franzén (c),
Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Bo Finnkvist (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s),
Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp),
Elving Andersson (c) och Leo Persson (s).

Särskilt yttrande

Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),
Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c)
anför:

Det föreliggande förslaget innebär att det krävs majoritetsbeslut för att en
utskottsutfrågning skall bli offentlig. Enligt vår mening borde en minoritet av
minst fem ledamöter ha rätt att påkalla offentlighet. Eftersom det inte finns
någon motion med önskemål härom har vi emellertid avstått från att nu
framställa något yrkande i saken.

KU 1987/88:18

Bilaga 7

14084