Konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:15

om ändring i vallagen, m.m. (prop. 1987/88:21)

1987/88:15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:21 om ändring i vallagen, m.m.
och tre följdmotioner. Vidare tas upp sex motioner från den allmänna
motionstiden 1987 vilkar rör skilda regler i vallagen. Utskottet kommer i
samband med beredningen av proposition 1986/87:91 om aktivt folkstyre
också att behandla vissa motioner rörande vallagen. I anslutning till
utskottets förestående behandling av proposition 1987/88:22 om vissa
grundlagsfrågor m. m. tas också vissa motioner rörande vallagen upp.

Utskottet har med viss redaktionell ändring godtagit propositionens
lagförslag. Utskottet har med anledning av en följdmotion föreslagit viss
ändring i vallagen om reglerna för anmälan om kandidater vid landstingsval
samt avstyrkt övriga motioner. Utskottet har vidare med begagnande av sin
initiativrätt föreslagit möjlighet för valprövningsnämnden att delegera vissa
enklare ärenden till ordföranden.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande enligt
följande.

Reservationer

1. Tillhandahållande av valsedlar (m, fp)

2. Utvidgad brevröstning (m, fp)

3. Röstning hos utlandsmyndighet (m, fp)

4. Budröstning genom vårdare (m, fp, c)

5. Valprövningsnämndens sammansättning (fp, vpk)

6. Omval i vissa särskilda fall (m, fp)

Särskilt yttrande av (c) beträffande röstning hos utlandsmyndighet.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval,

3. lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland,

4. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

5. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter.

1 Riksdagen 1987/88. 4 sami. Nr 15

Rättelse: S.l ändringar på raderna 4-6

Propositionens huvudsakliga innehåll

KU 1987/88:15

I propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar till de
politiska partierna. Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen
fått minst 1 % av rösterna i hela riket skall få gratis valsedlar till samma antal
som riksdagspartierna samt få sina partimarkerade valsedlar utlagda i
vallokalerna. Enligt nuvarande regler är förutsättningen för att få detta att
partiet vid det senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Vidare föreslås att förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland, vilket har tillämpats vid 1982 och 1985 års val, skall komma till
användning även vid 1988 års val.

Enligt propositionen skall vidare valprövningsnämnden få besluta om
omval i den situationen att mindre än hälften av det bestämda antalet
landstingsledamöter, kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige har blivit
utsedda vid ett val.

Slutligen föreslås ytterligare en del smärre ändringar i vallagstiftningen.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1988 för att kunna
tillämpas vid valen på hösten det året.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:21

1987/88:K7 av Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar anta
följande förslag till lag om ändrad lydelse av vallagen 5 kap. 8 §:

För att registrerad personer och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra eller
högst tio personer, dock att vad nu sagts skall, om landstingskommun eller
kommun indelats i flera valkretsar, gälla varje valkrets.

Centrala valmyndigheten registrerat parti.

1987/88:K8 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till brevröstning som ett komplement till
röstningen på svenska beskickningar och konsulat.

1987/88:K9 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 14 kap. 21 § i lagförslaget att
länsstyrelsen skall anmäla till valprövningsnämnden om mer än hälften av
valsedlarna är ogiltiga,

2. att riksdagen beslutar att 6 kap. 9 § 1 och 2 st. skall ha följande lydelse:

Det åligger centrala valmyndigheten att se till att väljarna i lokal där röstning
äger rum för varje val har tillgång till valsedlar som försetts med parti- och
valbeteckning för parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer
än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar). Centrala
valmyndigheten skall dock beakta partiorganisationens önskemål i detta
avseende.

I röstningslokal skall finnas blanketter till valsedlar.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

KU 1987/88:15

1986/87:K702 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att vallagen 11 kap. 3 § skall ha lydelse som anges nedan:

3 §

Väljare som fyllt 18 år.

Vårdare är den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag.

Sådan valsedelsförsändelse följande sätt.

Väljaren lägger för dem.

Vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren.
Vittne skall vara vittne.

1986/87:K704 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om brevröstning för svenskar i utlandet i enlighet med vad som
anges i motionen.

1986/87:K708 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av
vallagen så att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning på
valsedel för val till riksdagen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av
vallagens bestämmelser om registrering av politiskt parti och ändringar i

konsekvens med denna, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:K709 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av vallagen
beträffande utlandsröstning att de röstberättigade så långt möjligt får
säkerhet för att röstmottagningsställen etableras där större grupper röstberättigade
befinner sig.

1986/87:K711 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
vallokalerna vid 1988 års val skall hållas öppna mellan kl. 08.00 och 19.00.

1986/87:K713 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om
ändring av valprövningsnämndens sammansättning enligt vad som anförs i
motionen.

Antal anmälda kandidater och vissa
partiregistreringsfrågor

Motionerna

I motion 1987/88:K7 av Anita Johansson (s) föreslås att bestämmelserna i 5
kap. 8 § vallagen om anmälan av antalet kandidater för val av landstingsledamöter
eller kommunfullmäktige skall ändras så att antalet sätts till lägst
fyra och högst tio personer och att detta skall gälla varje valkrets i
valkretsindelad kommun. Syftet är att mer än två kandidater skall kunna
anmälas per valkrets.

I motionen anförs att den aktuella bestämmelsen fungerar väl utom i

Stockholms läns landsting som av kommunaldemokratiska skäl är indelad i
många valkretsar, vid det senaste valet 14. Detta innebär att varje parti i
princip endast kunde anmäla en kandidat per valkrets.

I motion 1986/87:K708 av Alf Svensson (c) föreslås under yrkande 1 att
vallagen ändras så att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning
på valsedel för val till riksdagen. I yrkande 2 föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av vallagens bestämmelser om registrering
av politiskt parti och valsedelstilldelning.

I motiveringen framläggs förslag till sådana ändringar i vallagens bestämmelser
att samverkan i valkartell skall kunna ske. Vidare anser motionären
bl.a. att det nuvarande kravet för registrering av partibeteckning skall ändras
så att antalet röstberättigade medlemmar höjs från nuvarande 1 500 till 3 000
samt att kostnadsfria valsedlar skall tilldelas parti som blivit registrerat enligt
den i motionen föreslagna ordningen.

Gällande regler m.m.

Beträffande anmälan av kandidater gäller följande. För att registrerad
partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall såvitt gäller val av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmälas fyra och högst tjugo
kandidater (5 kap. 8 §). Bestämmelsens nuvarande utformning tillkom 1973
(prop. 1973:28, KU 1973:13) då det högsta antalet ändrades från tio till tjugo
för kommunala val. Bakgrunden var önskemål från centrala valmyndigheten,
som överlagt i frågan med en parlamentariskt sammansatt samrådsgrupp
om det högre antalet med hänsyn till förhållandena i Stockholms läns
landstingskommun med dess 14 valkretsar och föreliggande önskemål från
partiernas sida om att kunna gå ut med olika valsedelstyper.

Beträffande registrering av partibeteckning m.m. är reglerna i korthet
följande.

Med ett parti avses enligt 3 kap. 7 § första stycket regeringsformen varje
sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under en särskild
beteckning. Detta partibegrepp är valtekniskt betingat och ger inte på ett
realistiskt sätt uttryck för den roll de politiska partierna spelar i den svenska
folkstyrelsen.

När det i vallagen (1972:620) meddelas bestämmelser om registrering av
partibeteckning och om anmälan av kandidater till skydd för denna
beteckning avses med partier i stället mellan valen aktiva politiska organisationer.

Enligt 5 kap. 1 § vallagen kan ett parti efter skriftlig ansökan och på vissa
villkor få sin partibeteckning registrerad hos den centrala valmyndigheten,
dvs. riksskatteverket, samt anmäla kandidater i valet. Villkoren för att en
partibeteckning skall få registreras framgår av 5 kap. 3 § vallagen.

1. Partibeteckningen skall bestå av eller innehålla ord.

2. Partiet får inte utgöra en underavdelning av en politisk sammanslutning.

3. Om ansökan avser ett parti som inte är representerat i riksdagen måste
den biträdas av ett visst antal röstberättigade medlemmar, 1 500 i hela riket
för riksdagsval, 100 i landstingskommuner för landstingsval och 50 i
kommuner för kommunfullmäktigval.

KU 1987/88:15

4. Partibeteckningen får inte kunna antas leda till förväxling med en
beteckning som redan är registrerad eller som med anledning av någon
tidigare gjord ansökan kan komma att registreras.

5. Partibeteckningen får inte heller antas kunna leda till förväxling med en
beteckning som för högst fem år sedan avfördes ur registret efter namnbyte.

Registrering av en partibeteckning för riksdagsvalet gäller även för
landstings- och kommunfullmäktigvalen i hela riket. Registrering för landstingsval
gäller för den landstingskommun som anges i registreringsbeslutet
och för kommunfullmäktigvalen i de kommuner som ligger inom landstingskommunen.
Registrering för kommunfullmäktigval gäller för den kommun
som anges i registreringsbeslutet.

Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad måste enligt 5 kap. 5 §
vallagen anmäla ett ombud till riksskatteverket inom en månad efter det att
myndigheten låtit kungöra registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om
partiet inte anmäler ombud skall den registrerade partibeteckningen enligt 5
kap. 5 § vallagen avföras ur registret. Beteckningen skall också strykas ur
registret om partiet begär det eller om partiet inte vid två på varandra
följande ordinarie val har anmält några kandidater.

Utskottet

Vad gäller den i motion K7 av Anita Johansson (s) upptagna frågan torde det
förhålla sig så att de aktuella problemen främst gäller det antal kandidater
som kan anmälas i det största landstinget, nämligen Stockholms läns
landsting med sina 14 valkretsar.

Utskottet delar motionärens uppfattning att vallagen bör ändras så att det
skall vara möjligt för partier att anmäla minst två kandidater per valkrets i
landstingskommun. Däremot anser utskottet av praktiska skäl att det inte är
lämpligt att öka antalet anmälda kandidater för de valkretsindelade kommunerna.
Utskottet föreslår att 5 kap. 8 § vallagen ändras så att antalet
kandidater som skall anmälas vid landstingsval skall vara lägst 4 och höst 30.
Därmed är motionen i denna del tillgodosedd. Motionsyrkandet i övrigt
avstyrks.

Den av utskottet förordade ändringen av vallagen har tagits in i bilaga 1 till
detta betänkande.

Alf Svensson (c) har i motion K708 yrkandena 1 och 2 föreslagit att
vallagen ändras så att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning
på valsedel för val till riksdagen. Vidare föreslås i motionen att reglerna för
registrering av partibeteckning skall ändras. Motionären föreslår här att
kravet på antal röstberättigade medlemmar höjs från 1 500 till 3 000 eller att
ett parti fått minst 15 000 röster i hela landet. På dessa grunder skulle
registrerade partier erhålla kostnadsfria valsedlar.

Utskottet vill erinra om att frågor om registrering av parti behandlats av
folkstyrelsekommittén som föreslagit en modell med förhandsanmälan i
stället för registrering. Förslaget i denna del har lagts fram i proposition
1987/88:22 om vissa grundlagsfrågor m.m. Endast parti som anmält sitt
deltagande får enligt propositionen delta i mandatfördelning. De föreslagna
ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1989 och således komma att
tillämpas först vid valen år 1991. Utskottet har i detta sammanhang tagit upp
Alf Svenssons motion då den får förutsättas avse förhållandena vid 1988 års

KU 1987/88:15

1* Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 4

val. Under hänvisning till den pågående beredningen av frågor rörande
registrering av partibeteckning och anmälningsförfarandet, m.m. anser
utskottet att det inte finns skäl att nu ändra vallagen i enlighet med vad som
föreslås i motion K708. Detsamma gäller de i motionen upptagna kartellregistreringsfrågorna.
Motionsyrkandena avstyrks

Tillhandahållande av valsedlar m.m.

Propositionen

Förslaget innebär att reglerna om tillhandahållande av valsedlar ändras så att
de omfattar partier som vid något av de två senaste valen fått minst 1 % av
rösterna i hela landet. För närvarande gäller kravet det senaste riksdagsvalet.

Motionen

I motion K9 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) föreslås under yrkande 2 att i 6 kap.
9 § införs ett tillägg av den innebörden att centrala valmyndigheten inför
utläggandet av valsedlar i röstningslokal dock skall beakta partiorganisationens
önskemål i detta avseende. Vidare föreslås viss omformulering av
paragrafen i övrigt.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna ändringen motiveras bl.a. av det förhållandet
att kds, som vid 1985 års riksdagsval samverkade med centerpartiet under
beteckningen centern, utan ändring inte skulle få valsedlar utlagda vid 1988
års val. Utskottet har ingen erinran mot propositionens lagförslag på denna
punkt. Vad gäller det i motion K9 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) framförda
förslaget att den centrala valmyndigheten skall beakta partiorganisationers
önskemål om utläggning av valsedlar anser utskottet att en generell regel på
detta område av praktiska skäl inte bör införas. Det bör hållas i minnet att
tillhandahållandet av valsedlar gäller alla de tre valen och det kan uppkomma
situationer då man inte vet vilken partiorganisation som skall avgöra frågan.
Utgångspunkten bör som hittills vara ett partis deltagande i tidigare
riksdagsval. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Vallokalers öppethållande
Motionen

I motion K711 av Knut Wachtmeister (m) föreslås att vallokalerna skall
stänga en timme tidigare än nu och alltså vara öppna mellan kl. 08.00 och
19.00.

Frågan om avkortat öppethållande av vallokaler har inte behandlats av
folkstyrelsekommittén och ej tagits upp i förevarande proposition. Frågan
har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen, senast hösten 1983 då en
motion med förslag om stängning kl. 19.00 avslogs (KU 1983/84:11) under
hänvisning till att stängningstiden ändrades så sent som 1979 till nuvarande

KU 1987/88:15

tidpunkt samt att vallagsbestämmelserna nyligen setts över av 1978 års
vallagskommitté.

Utskottet

Röstning sker enligt 8 kap. 1 § på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse
utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara
förhindrad att rösta på valldagen i vallokalen får rösta på postanstalt inom
riket, eller hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.
Dessutom kan enligt särskild lag brevröstning få ske i Förbundsrepubliken
Tyskland.

Som framgått är röstning i vallokal huvudregel enligt den svenska
valordningen. Vallokalerna skall enligt 9 kap. 1 § hållas öppna mellan
klockan 8.00 och 20.00. Viss avkortning kan dock bestämmas av den centrala
valmyndigheten.

Utskottet vill betona vikten av att så många som möjligt skall ha praktisk
möjlighet att personligen avlämna sin röst i vallokal. Stängningstiden
ändrades 1979 från kl. 21.00 till 20.00. En ytterligare avkortning på sätt som
föreslås i motionen skulle kunna inverka menligt för alla dem som vill rösta
på valdagen men som arbetar på söndagar, t.ex. inom vård- och servicenäringar,
lantbruk och vissa industrier. Under hänvisning till det anförda
avstyrks motion K711.

Brevröstning

Propositionen

1 propositionen hemställer regeringen att riksdagen antar förslag till lag om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Enligt förslaget skall vid 1988
års val till riksdagen och till landsting och kommunfullmäktige samt vid extra
val och folkomröstning som infaller under valperioden röstberättigade som
vistas i Förbundsrepubliken Tyskland få rösta genom att därifrån sända sina
valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning). Brevröstningen skall
gå till på samma sätt som vid valen åren 1982 och 1985.

Motionerna

I motion 1987/88:K8 av Per-Olof Strindberg (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till brevröstning som ett komplement till
röstningen på svenska beskickningar och konsulat. Motionären anför att
erfarenheterna från det senaste valet visar att tillförlitligheten i brevröstningsförfarandet
har ökat. Brevröstning bör därför kunna komma till
användning i sådana fall då det visar sig att röstning inte på vanligt sätt kan
genomföras vid svenska utlandsmyndigheter i något visst land. För röstberättigade
svenska medborgare bosatta eller på resa i utlandet är det ofta svårt att
utöva rösträtten. På många håll är avståndet till närmaste konsulat eller
beskickning mycket stort och kommunikationerna så dåliga att det är både

KU 1987/88:15

tidsödande och kostnadskrävande att bege sig dit för att rösta. Därför bör
brevröstningsmöjligheten införas generellt.

I motion 1986/87:K704 av Hans Nyhage (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om brevröstning för svenskar i utlandet. I motiveringen,
som i huvudsak är densamma som i motion K8, anförs att en
förbättrad information från valmyndigheterna bör möjliggöra generell
brevröstning från utlandet som komplement till röstning hos utlandsmyndighet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker det framlagda lagförslaget om brevröstning för svenska
medborgare i Förbundsrepubliken Tyskland.

I motionerna K8 av Per-Olof Strindberg (m) och K704 av Hans Nyhage
(m), föreslås att reglerna om brevröstning skall kunna komma till generell
användning för de svenskar i utlandet som inte utan svårigheter kan utöva sin
rösträtt hos svensk utlandsmyndighet eller särskilt röstmottagningsställe.

Frågan om ett vidgat brevröstningsförfarande har övervägts i propositionen.
Enligt departementschefen är det viktigt att man gör så få undantag som
möjligt från den i Sverige gällande huvudregeln, att rösträtten utövas genom
personlig inställelse, så att man kan upprätthålla de krav på tillförlitlighet
som ställs på förfarandet i valen. Brevröstning bör komma till användning
bara i sådana undantagsfall där det visar sig att röstning inte kan genomföras
på sedvanligt sätt vid svensk utlandsmyndighet. Ett skäl att inte acceptera
brevröstningsförfarandet som permanent inslag i valordningen är det förhållandevis
stora antalet röster som inte kan godkännas. Det kan nämnas att 11
% av rösterna underkändes vid 1982 års val. Motsvarande siffra 1985 var 8
%.

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna att det är
olyckligt att en del svenskar i utlandet av praktiska skäl, t.ex. stora avstånd
till valmyndigheter, har svårt att utöva sin rösträtt. Det är enligt utskottet
angeläget att största möjliga ansträngningar görs från svensk sida att
underlätta för svenska medborgare att utöva rösträtten. Emellertid får de
skäl som departementschefen anfört mot en vidgning av brevröstningsförfarandet
godtas. Utskottet förutsätter att den centrala valmyndigheten ägnar
särskild uppmärksamhet åt valinformationens betydelse för att minska
antalet underkända röster. Under hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna K8 och K704.

Röstning hos utlandsmyndighet
Motionen

I motion 1986/87:K709 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring av vallagen beträffande
utlandsröstning att de röstberättigade så långt möjligt får säkerhet för att
röstmottagningsställen etableras där större grupper röstberättigade befinner
sig.

KU 1987/88:15

I motiveringen erinras om att det enligt 10 kap. 7 § vallagen är den centrala
valmyndigheten som efter samråd med utrikesdepartementet bestämmer hos
vilka utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Enligt motionen är det i
realiteten utrikesdepartementet som bestämmer hos vilka beskickningar och
konsulat röstning lämpligen bör äga rum. Motionärerna anser att det ur
demokratisk synpunkt är otillfredsställande att det är ett regeringsorgan som
har ett avgörande inflytande på detta område och ifrågasätter om inte t.ex.
valprövningsnämnden eller den centrala valmyndigheten borde besluta i
sådana frågor efter vissa i lag fastställda kriterier.

Gällande ordning m.m.

Bestämmelser om röstning hos utlandsmyndighet ges i 10 kap. vallagen.
Enligt 7 § skall, när val skall förrättas, centrala valmyndigheten efter samråd
med utrikesdepartementet bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter
röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock den
centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet
ej skall äga rum. Röstning får börja tidigast den tjugofjärde dagen före
valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala
valmyndigheten till handa senast klockan 12.00 dagen före valdagen.
Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos
myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen. Röstmottagare hos
utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser. Centrala
valmyndigheten utfärdar särskilda föreskrifter. Det skall nämnas att 1985
gavs föreskrifter ut den 5 juni och trädde i kraft två veckor därefter.

Folkstyrelsekommittén som övervägt frågor om förtidsröstning har (s.
165) inte föreslagit ändring i nuvarande ordning. Kommittén redovisade att
det vid 1985 års val förekom röstning vid 275 svenska utlandsmyndigheter.
Särskild röstmottagning anordnades också på ett antal platser som saknar
utlandsmyndighet. Särskild röstmottagning brukar ordnas om tio till femton
väljare finns på platsen men omständigheterna i det enskilda fallet har, enligt
vad som framgår av kommitténs redovisning, medfört att röstmottagning
ordnas även när ett mindre antal väljare funnits på platsen.

Vid valet 1985 var drygt 17 000 personer upptagna i den särskilda
röstlängden. Nära 14 000 giltiga röster avgavs, vilket motsvarar ca 80
procents valdeltagande.

Utskottet

I partimotion K709 från folkpartiet föreslås i yrkande 2 att vallagen skall
ändras så att röstberättigade svenskar i utlandet så långt möjligt får möjlighet
att rösta genom att röstmottagningsställen inrättas där större grupper
röstberättigade befinner sig. Utskottet har vidare tagit del av skrivelser från
bl.a. svenska medborgare bosatta i Frankrike som påtalat behovet av flera
röstmottagningsställen, särskilt i den nordöstra delen i gränslandet mot
Schweiz.

Under beredningen av ärendet har utskottet genom en utfrågning av
rättschefen i utrikesdepartementet ambassadör Flans Corell upplysts om att
utrikesdepartementets ambition är att så långt möjligt säkerställa utlands -

KU1987/88:15

svenskarnas röstningsmöjligheter med beaktande av de regler som gäller i
olika länder.

Enligt utskottets mening är den i motionen upptagna frågan angelägen.
Som framgått av vad utskottet inhämtat har också stora ansträngningar gjorts
från centrala valmyndighetens och UD:s sida för att generöst ordna
röstmottagning i en mängd länder även i fall där det gäller ett mindre antal
röstberättigade. Mot bakgrund av att den svenska valordningen förutsätter
att så många som möjligt också i praktiken skall ha reella förutsättningar att
utöva rösträtten är detta tillfredsställande. Emellertid måste man i sammanhanget
även beakta de regler som gäller i olika länder. I Schweiz är röstning
över huvud taget inte möjlig. I Västtyskland gäller den ordningen att endast
brevröstning får förekomma. Enligt vad som uppgivits får i Frankrike
röstning endast ske hos svensk ambassad eller konsulat.

Utskottet anser det angeläget att utrikesdepartementet liksom hittills
aktivt verkar för att säkerställa svenska medborgares rösträtt och utgår från
att kontakter tas i syfte att om möjligt öka förutsättningarna för svensk
röstning även i sådana länder som för närvarande inte erbjuder dessa
möjligheter. Utskottet anser det emellertid inte erforderligt att som föreslås i
motionen förorda ändring i vallagstiftningen på denna punkt. Motionsyrkandet
avstyrks följaktligen.

Budröstning

Motionen

I motion 1986/87:K702 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) föreslås
att riksdagen antar ny lydelse av 11 kap. 3 § vallagen. Innebörden i förslaget
är att det i paragrafen görs ett tillägg av den innebörden att vid budröstning
genom vårdare vårdaren skall ”ange i vilket vårdnadsförhållande” han står
till väljaren.

I motiveringen anförs att nuvarande ordning inte är tillfredsställande.
Risken för fusk och otillbörlig påverkan är för stor med gällande regler, vilket
ett antal överklaganden visat. Att man vid spridda tillfällen brukar se till
någon eller ge hjälp i speciella frågor kan inte anses grunda något
vårdnadsförhållande. Gränsen bör gå vid de insatser som normalt görs t. ex.
av en hemsamarit (hemvårdsbiträde). Vårdnadsförhållandet bör kunna
styrkas inför röstmottagaren och anges på valsedelsförsändelsen.

Gällande regler

Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse återfinns i 11
kap. vallagen.

Enligt 3 § får väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallokalen, lämna valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller syskon eller
hans vårdare som fyllt 18 år. I nämnda paragraf finns också detaljföreskrifter
om valsedelsförsändelser. Då valsedelsförsändelse mottas skall valförrättaren
kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick -11 kap. 7 §. Bud som
ej är känt av röstmottagaren är skyldigt att legitimera sig - 8 §.

KU 1987/88:15

Tidigare behandling

Motionsyrkanden av samma innebörd har tidigare behandlats av riksdagen,
senast hösten 1986 (KU 1986/87:15). Då avslogs en likartad motion av samma
huvudmotionär under hänvisning till tidigare bedömning, varvid utskottet
framhöll vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas roll hålls klart
isär och att det var av särskild betydelse att de som medverkar i röstningsförfarandet
på vårdinstitutioner följer gällande regler. Det kunde enligt
utskottet förutsättas att de politiska partierna kommer att verka för att de
aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade om gällande föreskrifter. I en
reservation (m, c, fp) yrkades bifall till motionens lagförslag. Riksdagen
följde utskottet.

Utskottet

Sorn framgått har motioner om ändrade regler för budröstning genom
vårdare behandlats och avslagits vid flera tillfällen under senare år.
Motionärerna anser att det vid budröstning genom vårdare skall anges i vilket
vårdnadsförhållande vårdaren står i förhållande till väljaren. I princip bör
endast fast vårdare t.ex. vårdbiträde i hemtjänsten godtas. De nuvarande
reglerna innebär för stora risker för valfusk.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är högst angeläget att
budröstningsförfarandet handhas korrekt. Utskottet har också vid tidigare
tillfällen understrukit vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas
roll hålls klart isär och att det är av särskild betydelse att de som medverkar i
röstningsförfarandet följer gällande regler. Det har förutsatts att de politiska
partierna verkar för att de aktiva i det lokala arbetet blir orienterade om
gällande föreskrifter. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker
motion K702.

Omval i vissa särskilda fall
Propositionen

I propositionen föreslås sådana ändringar att om mindre än hälften av del
bestämda antalet fullmäktige har blivit utsedda vid kommunalval, skall
länsstyrelsen anmäla detta till valprövningsnämnden. Efter en sådan anmälan
skall valprövningsnämnden besluta att valet skall göras om.

Bakgrunden är att vid 1985 års kyrkofullmäktigval i ett fall (Sättna)
fullmäktige inte kunde utses eftersom samtliga avlämnade valsedlar vai
ogiltiga därför att de saknade partibeteckning. Eftersom vallagstiftninger
inte medger att valet gjordes om beslutade riksdagen (prop. 1985/86:88, KL
14) en tidsbegränsad lag för att nytt val skulle kunna hållas. Lagen gäller til
utgången av år 1988.

I propositionen redovisas bl.a. ett remissyttrande från valprövningsnämnden
där nämnden pekat på att nackdelen med en reglering som den
provisoriska och den nu föreslagna är att den inte hindrar att platserna i
fullmäktige utses genom en enda godkänd sedel, om bara antalet angivna
kandidater är tillräckligt stort. Nämnden har därför fört fram tanken att ett

KU 1987/88:15

nytt val skall kunna ske så snart mer än hälften av valsedlarna är ogiltiga.
Departementschefen avvisar dock detta förslag och anför att frågan om det
skall finnas en viss andel godkända valsedlar i ett val för att detta skall anses
tillräckligt representativt för att gälla är en betydligt större fråga än den som
nu behöver få sin lösning.

Motionen

I motion 1987/88:K9 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) föreslås i yrkande 1 att
riksdagen beslutar sådan ändring av 14 kap. 21 § lagförslaget att länsstyrelsen
skall anmäla till valprövningsnämnden om mer än hälften av valsedlarna är
ogiltiga. I motiveringen erinras om grunderna för det förslag som valprövningsnämnden
lagt fram i sitt yttrande.

Utskottet

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i propositionen att permanenta
regler om omval bör införas i lagstiftningen och då avse inte bara kyrkofullmäktige
utan även landsting och kommunfullmäktige. Den nu föreslagna
konstruktionen innebär att omval skall ske om mindre än hälften av det
bestämda antalet landstingsledamöter eller kommunfullmäktige kan utses.
Så kan bli fallet om många - eller alla - valsedlar är ogiltiga. I sådant fall skall
efter länsstyrelsens anmälan valprövningsnämnden besluta om omval. Det
av motionärerna framlagda förslaget att omval skall, i likhet med vad
valprövningsnämnden förordat, ske om mer än hälften av valsedlarna är
ogiltiga har övervägts av departementschefen. Utskottet delar den bedömning
som gjorts i propositionen. Enligt utskottet bör dock frågan följas med
uppmärksamhet vid nästa val. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionsyrkandet.

Valprövningsnämndens sammansättning
Motionen

I motion 1986/87: K713 av Margitta Edgren (fp) föreslås att riksdagen
beslutar om sådan ändring av bestämmelserna om valprövningsnämndens
sammansättning att samtliga de partier som erhållit plats i riksdagen också
garanteras plats i valprövningsnämnden. 1 motionen pekas på det förhållandet
att folkpartiet blev utan representation vid valet 1982. Med hänsyn till att
nämnden hanterar frågor som gäller rättstillämpning och demokratins regler
i allmänna val anser motionären att alla riksdagspartier bör garanteras plats.

)

Gällande ordning, m.m.

Valprövningsnämnden inrättades i samband med 1974 års grundlagsreform.
Ledamöter och ersättare valdes av riksdagen första gången den 13 mars 1974.
Nämnden övertog från regeringsrätten uppgifter att pröva besvär över
allmänna val m.m. De grundläggande bestämmelserna om nämnden finns i
regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO) och vallagen.

KU 1987/88:15

Enligt RF 3:11 får riksdagsval överklagas hos en av riksdagen utsedd
valprövningsnämnd. Nämnden består av ordförande, som skall vara eller har
varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen, och sex andra
ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har
vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum.
Ordföranden väljs särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas.

Val av valprövningsnämnden sker enligt den ordning som ges i 7 kap. RO
med gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen. Det innebär bl.a.
att valet bereds av valberedningen. Val av ordförande och ersättare för
denne väljs särskilt. Val av de sex ledamöterna har skett med gemensam lista
som normalt bygger på proportionell fördelning i enlighet med aktuell
mandatfördelning vid de olika valtillfällena. En avvikelse har förekommit på
så sätt att på en av de suppleantplatser som enligt proportionell fördelning
tillkommit socialdemokraterna har utsetts en funktionär hos vänsterpartiet
kommunisterna. Det har vidare varit praxis att partierna på ledamots- eller
suppleantplats låtit invälja funktionärer från partiorganisationer och domstolar
med hänsyn till önskemål om tillgång till valteknisk och juridisk
erfarenhet.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att valprövningsnämnden vid sin tillkomst förutsattes
bli utsedd med tillämpning av reglerna om proportionalitetsval. Motionärens
förslag att alla partier som är representerade i riksdagen skall beredas
ordinarie plats i valprövningsnämnden skulle leda till en otympligt stor
nämnd. Mot denna bakgrund och med beaktande av valprövningsnämndens
uppgifter anser utskottet att nuvarande ordning inte bör ändras. Motionsyrkandet
avstyrks.

Ordförandebeslut i valprövningsnämnden
Utskottet

Enligt 15 kap. 9 § vallagen skall när valprövningsnämnden avgör ärende
enligt vallagen nämndens samtliga ledamöter vara närvarande.

I samband med 1974 årsgrundlagsreform inrättades valprövningsnämnden
som övertog prövning av valbesvär från regeringsrätten. Nämnden fick också
uppgiften att enligt 15 kap. 3 § vallagen granska de bevis som enligt 15 kap. 1
§ skall utfärdas av centrala valmyndigheten för den som blivit utsedd till
riksdagsledamot eller ersättare. Enligt tidigare ordning företogs granskning
av fullmakter (bevis) inför justitieministern i närvaro av tre riksbanksfullmäktige
och tre riksgäldsfullmäktige.

Granskningen av bevis för riksdagsledamöter och ersättare som utfärdas
efter riksdagsvalet är en fråga som skall handläggas av en fulltalig valprövningsnämnd.
Då det gäller granskning av bevis som utfärdas för nya
riksdagsledamöter eller ersättare för riksdagsledamöter med anledning av
avgångar från riksdagen är det enligt utskottets mening inte påkallat att hela
nämnden kallas till sammanträde med det korta varsel som ofta är
nödvändigt. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i nämnden under

KU 1987/88:15

de tolv år nämnden verkat samt den omständigheten att den centrala
valmyndigheten har väl fungerande former för utformningen av bevis och
protokoll förordar utskottet en ändring i vallagen av innebörd att till
ordföranden eller ersättare för ordföranden får delegeras rätten att granska
sådana bevis som följer av ”kompletteringsval” och i samband härmed
överlämna berättelse till riksdagens talman över den företagna granskningen.
Sådan ”ordförandegranskning” bör således få ske under förutsättning att
ärendet inte rymmer några särskilda komplikationer. I annat fall skall
ordföranden hänskjuta granskningen till nämnden.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet att en delegationsregel
införs i 15 kap. 9 § i enlighet med bilaga 2.

Propositionen i övrigt

Utskottet föreslår i förtydligande syfte en viss lagteknisk ändring i förslaget
till lydelse av dels 2 kap. 6 § kommunallagen, dels 2 kap. 6 § lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheter (se bilaga 2).

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i övrigt med den ändringen att
ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 1988.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kandidatamnälan vid landstingsval

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:K7 antar den i bilaga 1
föreslagna lydelsen av 5 kap. 8 § vallagen,

2. beträffande vissa partiregistreringsfrågor, m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:K708 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande tillhandahållande av valsedlar

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:21 i denna del och med
avslag på motion 1987/88: K9 yrkande 2 antar propositionens förslag
till lydelse av 6 kap. 9 § vallagen,

4. beträffande vallokalers öppethållande
att riksdagen avslår motion 1986/87:K711,

5. beträffande brevröstning

att riksdagen med bifall till propositionen antar det framlagda
förslaget till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland med
den ändringen att ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 1988,

6. beträffande utvidgad brevröstning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:K704 och 1987/88:K8,

7. beträffande röstning hos utlandsmyndighet
att riksdagen avslår motion 1986/87:K709,

8. beträffande budröstning genom vårdare
att riksdagen avslår motion 1986/87:K702,

9. beträffande omval i vissa särskilda fall

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:21 i denna del och med
avslag på motion 1987/88: K9 yrkande 1 antar propositionens förslag
till lydelse av 14 kap. 21 § vallagen,

10. beträffande valprövningsnämndens sammansättning
att riksdagen avslår motion 1986/87:K713,

KU 1987/88:15

11. beträffande ordförandebeslut i valprövningsnämnden

att riksdagen med anledning av utskottets initiativ beslutar anta i
bilaga 1 föreslagen lydelse av 15 kap. 9 § vallagen samt av ikraftträdandebestämmelsen,

12. beträffande 2 kap. 6 § kommunallagen (1977:179) och 2 kap. 6 §
lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del antar i bilaga
2 föreslagen lydelse av 2 kap. 6 § kommunallagen (1977:179) och 2
kap. 6 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

13. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen antar propositionens förslag till lag om ändring i
vallagen, lag om ändring i lagen om kyrkliga samfälligheter, lag om
ändring i kommunallagen samt lag om församlingar och kyrkliga
samfälligheter i övriga delar med den ändringen att ikraftträdandet
bestäms till den 1 februari 1988.

Stockholm den 3 december 1987
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s),
Börje Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt
Kindbom (c), Ulla Pettersson (s), Margitta Edgren (fp), Bo Hammar (vpk)
och Ture Ångqvist (s).

Reservationer

1. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 3)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 6 med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
I motion K9 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) föreslås att centrala valmyndigheten
i fråga om tillhandahållandet av partimarkerade valsedlar i vallokalerna
skall beakta partiorganisationernas önskemål. Bakgrunden är det uppmärksammade
fallet 1985 då valsedlar för kds lades ut trots att partiet motsatte sig
detta eftersom det då samverkade med centerpartiet under valbeteckningen
centern. Frågan prövades av valprövningsnämnden vars majoritet fann att
den gällande lagstiftningen innebar att valsedlar måste läggas ut även om
partiet motsatte sig detta. Utskottet finner att starka principiella skäl talar för
att det måste få ankomma på partierna att ha ett avgörande inflytande om
deras valsedlar skall läggas ut eller inte. Det kan ju inte uteslutas att partier
skulle kunna vilja ändra beteckning i ett sent skede eller samverka med

KU 1987/88:15

andra. Det bör enligt utskottet gå att även praktiskt klara en sådan

förändring. Utskottet tillstyrker därför motionen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande tillhandahållande av valsedlar
att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:21 i förevarande del
och med bifall till motion 1987/88:K9 yrkande 2 antar följande förslag
till ny lydelse av 6 kap. 9 § vallagen,

Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Riksdagen föreskriver att 6 kap. 9 § skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

/ lokal där röstning äger rum skall
väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med partioch
valbeteckning för parti som vid
det senaste riksdagsvalet fått mer än
en procent av rösterna i hela landet
(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager val sedelsförsändelser

bör medföra partimarkerade
valsedlar och valsedelsblanketter
enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter
enligt första stycket
tillhandahålles genom centrala valmyndighetens
försorg.

Det åligger centrala valmyndigheten
att se till att väljarna i lokal där
omröstning äger rum för varje val har
tillgäng till valsedlar som försetts med
parti- och valbeteckning för parti som
vid något av de två senaste riksdagsvalen
fått mer än en procent av rösterna
i hela landet (partimarkerade valsedlar).
Centrala valmyndigheten
skall dock beakta partorganisationens
önskemål i detta avseende.

I röstningslokal skall finnas blanketter
till valsedlar.

2. Brevröstning (morn. 6)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”K8 och K704” bort ha följande lydelse:

De skäl mot att tillåta brevröstning i andra länder än Förbundsrepubliken
Tyskland som anförs av departementschefen är dels önskemålet om att göra
så få undantag från regeln att rösträtten främst utövas genom personlig
inställelse hos utlandsmyndighet, dels att andelen icke godkända röster
fortfarande är ganska hög. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
är av mycket stor vikt att det finns så få hinder som möjligt för svenskar som
befinner sig i utlandet att utöva sin rösträtt. Långa avstånd till röstmottagningsställe
kan självklart vara ett reellt hinder. Utskottet konstaterar att

KU 1987/88:15

andelen ogiltiga brevröster sjönk kraftigt mellan 1982 och 1985 års val.
Genom förbättrad information bör det gå att ytterligare reducera felprocenten.
I Sverige utövas rösträtten numera av ca 2 miljoner röstberättigade
genom poströstning, varför bety delsen av personlig inställelse inte är lika stor
som tidigare. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionsförslagen.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram erforderliga lagförslag.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande utvidgad brevröstning

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:K709 och 1987/88:K8
som sin mening get regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Röstning hos utlandsmyndighet (morn. 7)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottet återstår emellertid en del problem att lösa. Så är fallet
beträffande Frankrike där enligt vad utskottet erfarit stora grupper svenska
röstberättigade medborgare i praktiken inte kan utöva sin rösträtt. Liknande
brister kan också föreligga på andra håll. Enligt utskottet är det angeläget att
kraftfulla åtgärder vidtas från centrala valmyndighetens och utrikesdepartementets
sida för att på lämpligt sätt säkerställa svenska rösträttsberättigade
medborgares rösträtt. Om nu verkligen förhållandena i Frankrike inte tillåter
röstning på tillfälligt anordnat röstmottagningsställe bör självfallet UD:s
ambition vara att i aktuella områden inrätta honorärkonsulat. Utskottet
utgår från att utrikesdepartementet i egenskap av regeringsorgan inte
medvetet vill omöjliggöra för vissa utlandssvenskar att utöva sin grundlagsenliga
rätt att rösta. Utskottet anser att det i och för sig kan finnas skäl att i
likhet med motionärernas förslag låta ett regeringen oberoende organ
bestämma om på vilka platser röstmottagning skall anordnas, men finner att
det lämpligen för närvarande bör uppdras åt regeringen att vidta erforderliga
åtgärder för att säkerställa förbättrade möjligheter för svenskar att rösta
utomlands. Utskottet utgår från att det vid 1988 års val genom lämpliga
åtgärder och förbättrad information skall bli bättre förhållanden. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande röstning hos utlandsmyndighet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:K709 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

KU 1987/88:15

4. Budröstning (mom. 8)

KU 1987/88:15

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Börje Stensson
(fp), Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c) och Margitta Edgren (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”motion K702” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka vikten av att så många som möjligt kan
avge sina röster i de allmänna valen. Olika former av budröstning är
härvidlag ett viktigt komplement till den personliga röstavgivningen.

Samtidigt är det av största vikt att skapa garantier för att riskerna för
otillbörlig påverkan vid budröstning i görligaste mån undanröjs. Vidare är
det av stor betydelse att reglerna är så utformade, att röstmottagarna på så
säkra och likformiga grunder som möjligt kan avgöra om den som tjänstgör
som bud skall accepteras eller ej. Det är olyckligt med olikartad praxis mellan
olika röstmottagare. Tvister om valförrättarnas beslut kan dessutom leda till
överklaganden och i vissa fall omval.

Erfarenheten visar att problem särskilt uppkommit vad gäller budröstning
genom vårdare. Rena missbruk har förekommit, i några fall beivrade vid
domstol. Det har också i övrigt rått stor osäkerhet om vad som skall avses
med ett vårdnadsförhållande.

Utskottet anser därför att det föreligger behov att komplettera föreskrifterna
i 11 kap. 3 § vallagen på det sätt som föreslås i motion 1986/87:K702.
Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande röstning genom bud som är vårdare
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:K702 antar följande
förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620):

Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Riksdagen föreskriver att 11 kap. 3 § vallagen skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

11 kap.
3 §

Väljare, som på grund av sjukdom
, rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Väljare, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Vårdare är den som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Vårdare skall ange i vilket
vårdnadsförhållande han står till väljaren.
Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.

KU 1987/88:15

5. Omval i vissa särskilda fall (mom. 9)

KU 1987/88:15

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Så kan” och
slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna, som fullföljer den uppfattning valprövningsnämnden
i sitt yttrande till justitiedepartementet anfört, finner utskottet att
det är lämpligare att omval skall ske om mer än hälften av de avgivna rösterna
är ogiltiga. Det är inte godtagbart att en fullmäktigeförsamling skall kunna
utses t.ex. genom i extremfallet endast en valsedel. Utskottet tillstyrker
därför motionen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande omval i vissa särskilda fall

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:K9 yrkande 1 och med
avslag på propositionen i denna del beslutar att 14 kap. 21 § vallagen
skall ha följande lydelse:

Om mer än hälften av de avgivna valsedlarna är ogiltiga skall
länsstyrelsen anmäla detta till valprövningsnämnden.

6. Valprövningsnämndens sammansättning (morn. 10)

Börje Stensson (fp), Margitta Edgren (fp) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Motionärens
förslag” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Nämnden är ett domstolsliknande organ för att huvudsakligen som enda
instans pröva besvär över allmänna val. I praktiken har på en av de
suppleanterplatser som enligt proportionell fördelning tillkommit socialdemokraterna,
en funktionär från vänsterpartiet kommunisternas centrala
kansli utsetts. Därmed har ett av de mindre partierna, utan egen representation
i denna för rättssäkerheten i val viktiga instans, fått insyn. Av
principiella skäl anser utskottet i likhet med motionären att varje parti som är
representerat i riksdagen och som klarat 4 procentsspärren bör ha en plats i
nämnden. Nämnden är ju en rättsinstans och behöver därför inte i sin
sammansättning svara mot partiernas styrka i riksdagen. Under vissa
perioder har också från riksdagen fristående domare utsetts till ledamöter
och suppleanter. Utskottet anser att det för den demokratiska insynen och en
oberoende prövning är viktigt att alla riksdagspartier är företrädda i
nämnden och vill därför förorda att reglerna skyndsamt ses över av
regeringen.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande valprövningsnämndens sammansättning

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:K713 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Röstning hos utlandsmyndighet (mom. 7)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anför:

Myndigheterna i Västtyskland och Schweiz tillåter inte röstavgivning på de
svenska ambassaderna och konsulaten. Detta försvårar i hög grad röstningen
för de svenska medborgare som vistas i dessa länder. Regeringen bör därför
på nytt ta upp denna fråga med regeringarna i de båda länderna med syfte att
få till stånd en omprövning.

Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620) att 5 kap. 8 § och 15
kap. 9 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet föreslagen lydelse

5 kap.

8§

För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet
som kandidater anmäla
för val till riksdagen i viss valkrets för val till riksdagen i viss valkrets

minst fyra och högst femton perso- minst fyra och högst femton per ner

och söner,

för val av landstingsledamöter eller för val av landstingsledamöter

kommunfullmäktige minst fyra och minst fyra och högst trettio personer i

högst tjugo personer i landstingskom- landstingskommunen och

munen eller kommunen. för val av kommunfullmäktige

minst fyra och högst tjugo personer i
kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av
kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje
registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i
den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskriver
det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud eller av
persen som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas skriftlig
förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att anmäla honom.

15 kap.

9§

När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämndens
samtliga ledamöter vara närvarande.

Nämnden får uppdra ät ordföranden
eller ersättaren för denne att pä
nämndens vägnar i ärenden av enklare
beskaffenhet granska bevis för
riksdagsledamot och ersättare för
riksdagsledamot som utses under löpande
valperiod med anledning av att
riksdagsledamot avgått eller ersättare
utsetts enligt 14 kap. 14 § denna lag.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.

KU 1987/88:15
Bilaga 1

1. Förslag till ny lydelse av 2 kap. 6 § kommunallagen
(1977:179)

Nuvarande lydelse

Av utskottet föreslagen lydelse

2 kap.
6§

Ledamöter och suppleanter i fullmäktige
väljs för tre tjänstgöringsår
räknat från och med den 1 november
det år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i fullmäktige
väljs för tre tjänstgöringsår
räknat från och med den 1 november
det år då valet har skett. Om valprövningsnämnden
har beslutat om
omval enligt 15 kap. 7 § tredje stycket
vallagen (1972:620), skall dock
tjänstgöringstiden förlängas till dess
omvalet har avslutats.

I Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15
oktober det år då valet har skett.

2. Förslag till ny lydelse av 2 kap. 6 § lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter

Nuvarande lydelse

Av utskottet föreslagen lydelse

2 kap.

6§

Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige
väljs för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter
det år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige
väljs för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter
det år då valet har skett. Om valprövningsnämnden
har beslutat om
omval enligt 51 § andra stycket lagen
(1972:620) om kyrkofullmäktigval,
skall dock tjänstgöringstiden förlängas
till dess omvalet har avslutats.

KU 1987/88:15
Bilaga 2