Konstitutionsutskottets betänkande
1987/88:13

om följ dlagstiftning till förvaltningslagen på kyrkans

område „

1987/88:13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1987/88:5 om följdlagstiftning
till förvaltningslagen på kyrkans område samt en med anledning av
propositionen väckt motion, 1987/88:K6 av Bengt Kindbom (c).

Utskottet förordar vissa justeringar i de framlagda förslagen till ändringar i
beslutförhetsreglerna för svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets
besvärsnämnd (43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet). Genom dessa åtgärder
har samtidigt syftet med den i ärendet väckta motionen uppnåtts. I övrigt
tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda förslagen.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (justitiedepartementet) att riksdagen
antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka,

2. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionen

1987/88:K6 av Bengt Kindbom (c), vari yrkas att 43 § första stycket lagen om
kyrkomötet skall ha följande lydelse:

Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärende endast om ordföranden
eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälften av de
övriga ledamöterna är närvarande. En ledamot eller ersättare, eller utskott
bestående av ledamöter eller ersättare, eller en tjänsteman i styrelsen får
handlägga vissa slag av ärenden i den utsträckning som kyrkomötet kan ha
föreskrivit.

Utskottet

I propositionen har regeringen föreslagit ändringar i lagen (1982:377) om
tillfällig upplåtelse av kyrka och lagen (1982:943) om kyrkomötet. Syftet med
ändringarna är att anpassa vissa bestämmelser i dessa två lagar till den nya
förvaltningslagen (1986:223).

Regeringen har inhämtat kyrkomötets yttrande i ärendet. De till kyrkomötet
remitterade lagförslagen överensstämmer med lagförslagen i propositio -

1 Riksdagen 1987/88. 4sami. Nr 13

nen, utom i vad avser vissa lagtekniska justeringar i 43 och 48 §§ lagen om
kyrkomötet.

Beträffande lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka föreslås endast den
ändringen att termen besvär, som förekommer i lagens 7 §, ersätts med
beteckningen överklagande. Därigenom uppnås en anpassning till den nya
förvaltningslagen i vilken termen besvär inte förekommer.

Även flertalet av ändringsförslagen i lagen om kyrkomötet innebär att
termen besvär utmönstras ur författningen. Några ytterligare ändringsförslag
i lagen om kyrkomötet gäller förfarandena vid överklagande av vissa beslut
av domkapitlet och vid omröstning i svenska kyrkans centralstyrelse och
kyrkomötets besvärsnämnd samt förslag om att reglerna i förvaltningslagen
om inhibition inte skall tillämpas vid överklagande av val enligt 25 och 40 §§
lagen om kyrkomötet.

Utskottet har inte något att erinra beträffande de nu nämnda förslagen till
lagändringar och tillstyrker därför propositionen i dessa delar.

Den i ärendet väckta motionen gäller det i propositionen framlagda
förslaget till ändring i 43 § första stycket lagen om kyrkomötet.

Det nämnda lagrummet innehåller en beslutförhetsregel som uppställer
krav på att beslut inom svenska kyrkans centralstyrelse endast får fattas om
ett visst antal ledamöter är närvarande. En motsvarande bestämmelse
avseende beslut i kyrkomötets besvärsnämnd finns i 48 § första stycket.

Det kan dock i praktiken finnas fall då beslut kan behöva fattas med sådan
skyndsamhet att det kan vara svårt att hinna sammankalla det antal
ledamöter som krävs för beslutförhet. Det kan gälla t.ex. prövning av en
begäran att lämna ut en allmän handling. Ett annat exempel är den prövning
av om en skrivelse med överklagande har kommit in i rätt tid som enligt den
nya förvaltningslagen skall göras av den myndighet vars beslut överklagas.
Det finns även beslut av förberedande karaktär, beträffande vilka det
knappast är sakligt motiverat att kräva beslut i plenum.

Enligt propositionen har kyrkomötet möjlighet att besluta föreskrifter i de
nämnda frågorna genom kyrklig kungörelse. I 7 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan finns nämligen ett bemyndigande för kyrkomötet att genom
kyrklig kungörelse meddela föreskrifter om verksamheten hos myndigheter
under kyrkomötet. I propositionen föreslås att det i 43 och 48 §§ lagen om
kyrkomötet tas in ett förbehåll så att det där klart skall framgå att
beslutförhetsreglerna inte skall tillämpas i de fall beslut fattas efter delegering
i en kyrklig kungörelse. Detta förbehåll föreslås få den innebörden att en
ledamot eller ersättare eller tjänsteman får handlägga vissa slag av ärenden i
den utsträckning som kyrkomötet kan ha föreskrivit.

Enligt Bengt Kindboms (c) motion 1987/88:K6 finns i och för sig inget att
erinra mot att delegationsrätten klarläggs direkt i lagen om kyrkomötet. En
delegationsbestämmelse bör emellertid enligt motionen utformas så att den
inte hindrar nuvarande arbetsformer. Motionären framhåller härvid att
centralstyrelsen även arbetar genom delegation till utskott. I motionen
föreslås ett tillägg i 43 § första stycket lagen om kyrkomötet enligt vilket
delegering av rätt att fatta beslut inom centralstyrelsen skall kunna omfatta
även utskott bestående av ledamöter eller ersättare.

Konstitutionsutskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen

KU 1987/88:13

att bemyndigandet i 7 § lagen om svenska kyrkan kan utnyttjas av kyrkomötet
för att meddela föreskrifter av det slag som avses i propositionen.
Föreskrifter av detta slag får anses gälla sådana detaljregler rörande
arbetsformer m.m. som enligt motivuttalanden till 7 § lagen om svenska
kyrkan skall kunna meddelas i kyrklig kungörelse (se prop. 1986/87:77
s. 32 f. och prop. 1984/85:36 s. 14). Som föreslagits i propositionen bör
därför i beslutförhetsreglerna i 43 och 48 §§ lagen om svenska kyrkan tas in
förbehåll så att bestämmelserna inte kommer att stå i strid med de
föreskrifter som kyrkomötet förutsätts meddela.

I enlighet med vad som uttalats i den i ärendet väckta motionen anser
emellertid utskottet att dessa förbehåll bör formuleras så att de inte hindrar
centralstyrelsens arbetssätt vad gäller handläggning av vissa frågor i utskott
inom centralstyrelsen. Ett ytterligare skäl att välja en annan formulering är
att de föreslagna lydelserna av 43 och 48 §§ kan anses, åtminstone i en
formell mening, innebära en reglering av i vilken omfattning kyrkomötet kan
utnyttja bemyndigandet enligt 7 § lagen om svenska kyrkan, något som
punkt 10 sista stycket övergångsbestämmelsen till regeringsformen inte
lämnar utrymme för. Av den sistnämnda bestämmelsen framgår nämligen att
om riksdagen meddelar föreskrifter i ämnen som också kan regleras genom
kyrklig kungörelse, skall riksdagen meddela dessa i lagen om svenska
kyrkan.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet den ändringen att de i
propositionen föreslagna tilläggen till 43 § första stycket och 48 § första
stycket lagen om kyrkomötet ändras i enlighet med vad som framgår av
bilaga till betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutförhetsregler

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:5 i denna del och
med anledning av motion 1987/88:K6 antar de i bilaga intagna av
utskottet föreslagna lydelserna av 43 § första stycket och 48 § första
stycket lagen (1982:943) om kyrkomötet,

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del antar dels det i
bilaga intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1982:377) om
tillfällig upplåtelse av kyrka, dels det i bilaga intagna förslaget till lag
om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet i den mån förslaget inte
omfattas av vad utskottet hemställt under moment 1 ovan.

Stockholm den 29 oktober 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

KU 1987/88:13

Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo
(fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m),* Anita Modin
(s),* Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m),
Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Inger Koch (m), Ove Karlsson (s)
och Catarina Rönnung (s).*

*Ej närvarande vid justeringen

KU 1987/88:13

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av
kyrka

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av
kyrka skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Kyrkorådets beslut enligt denna lag skall omedelbart gälla.

Kyrkorådets beslut får överklä- Kyrkorådets beslut får överklagas
hos domkapitlet genom besvär. gas hos domkapitlet. Utöver vad

Utöver vad som följer av förvalt- som följer av förvaltningslagen

ningslagen (1971:290) får besvär (1986:223) får beslut överklagas av

anföras av ledamot i kyrkorådet. en ledamot i kyrkorådet.

Domkapitlets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

KU 1987/88:13

Bilaga

2 Förslag till

KU 1987/88:13

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 943) om kyrkomötet1

dels att 3, 23-25, 40, 43, 45 och 48 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 § skall lyda ”Överklagande av val

m. m.”

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Centrala valmyndighetens beslut
enligt 2 § får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd genom
besvär. Valprövningsnämndens beslut
får inte överklagas.

Val av ledamöter av kyrkomötet
och beslut varigenom ersättare har
utsetts till ledamot får överklagas
hos riksdagens valprövningsnämnd
genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in
till domkapitlet och vara detta tillhanda
inom tio dagar efter det att
valet avslutades. Om en besvärshandling
har kommit in till valprövningsnämnden
före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten
att inlagan kommit in till domkapitlet
först därefter dock inte föranleda
att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens
utgång skall domkapitlet samtidigt
kungöra samtliga besvär som
har anförts och sända besvärshandlingarna
till valprövningsnämnden.
Kungörelsen införs i ortstidning
inom valkretsen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring
över besvären skall ha kommit
in till valprövningsnämnden. Domkapitlet
skall dessutom skyndsamt
inkomma till valprövningsnämnden
med yttrande över besvären.

Centrala valmyndighetens beslut
enligt 2 § får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens
beslut får inte överklagas.

Val av ledamöter av kyrkomötet
och beslut varigenom ersättare har
utsetts till ledamot får överklagas
hos riksdagens valprövningsnämnd.

Skrivelsen med överklagandet
skall ges in till domkapitlet och vara
detta tillhanda inom tio dagar efter
det att valet avslutades. Om skrivelsen
har kommit in till valprövningsnämnden
före överklagandetidens
utgång, skall den omständigheten
att inlagan kommit in till domkapitlet
först därefter dock inte föranleda
att överklagandet inte tas upp
till prövning. Valprövningsnämnden
prövar om skrivelsen har kommit
in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagandetidens
utgång skall domkapitlet
samtidigt kungöra samtliga fall av
överklagande och sända skrivelserna
till valprövningsnämnden. Kungörelsen
införs i ortstidning inom
valkretsen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring
över ett överklagande skall ha kommit
in till valprövningsnämnden.
Domkapitlet skall dessutom skyndsamt
yttra sig till valprövningsnämnden.
Bestämmelserna i 27 och
28 §§ förvaltningslagen (1986:223)
om omprövning av beslut skall inte
tillämpas.

Bilaga

' Lagen omtryckt 1985:892.

Nuvarande lydelse

Den som vill anföra besvär har
rätt att hos domkapitlet genast få
utdrag av protokoll eller annan
handling över förrättningen.

I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär som avses i
23 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen
(1972:620) tillämpas.

Den som har valts till ledamot av
kyrkomötet utövar sitt uppdrag
utan hinder av att valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den
nye ledamoten inlaga sin plats så
snart ändringen har kungjorts. Vad
som nu har sagts om ledamot gäller
också för ersättare.

Val med slutna sedlar får överklagas
genom besvär hos riksdagens
valprövningsnämnd inom fem
dagar efter det att resultatet av valet
har meddelats. Valet skall gälla
utan hinder av att det har överklagats.

I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär skall tillämpas
bestämmelserna i riksdagsordningen
om besvär över val med
slutna sedlar inom riksdagen. Vad
som därvid sägs om kammarkansliet,
kammaren och talmannen skall i
stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse,
kyrkomötet och kyrkomötets
ordförande.

Föreslagen lydelse

Den som vill överklaga ett beslut
har rätt att hos domkapitlet genast
få utdrag av protokoll eller annan
handling över förrättningen.

I fråga om handläggningen och
prövningen av ett överklagande
som avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7
och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.

Den som har valts till ledamot av
kyrkomötet utövar sitt uppdrag
utan hinder av att valet har överklagats.
Bestämmelserna om inhibition
i 29 § förvaltningslagen
(1986:223) gäller inte val av ledamot
av kyrkomötet. Om valet ändras,
skall den nye ledamoten inta
sin plats så snart ändringen har
kungjorts. Vad som nu har sagts om
ledamot gäller också för ersättare.

Val med slutna sedlar får överklagas
hos riksdagens valprövningsnämnd
inom fem dagar efter
det att resultatet av valet har meddelats.
Valet skall gälla utan hinder
av att det har överklagats. Bestämmelserna
om inhibition i 29 § förvaltningslagen
(1986:223) gäller
inte vid överklagandet.

I fråga om handläggningen och
prövningen av ett överklagande
skall tillämpas bestämmelserna i
riksdagsordningen om överklagande
av val med slutna sedlar inom
riksdagen. Vad som därvid sägs om
kammarkansliet, kammaren och
talmannen skall i stället gälla svenska
kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet
och kyrkomötets ordförande.

KU 1987/88:13

Bilaga

Nuvarande lydelse

Svenska kyrkans centralstyrelse
får handlägga ärenden endast om
ordföranden eller, vid förhinder för
denne, vice ordföranden samt
minst hälften av de övriga ledamöterna
är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den
meningen som de flesta enar sig
om. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst. Bestämmelserna i
29 kap. rättegångsbalken skall dock
tillämpas i sådana personalfrågor
där detta skall ske för arbetstagare i
allmänhet hos staten.

Centralstyrelsens beslut får överklagas
genom besvär hos kyrkomötets
besvärsnämnd. Detta gäller
dock inte om annat är särskilt föreskrivet.

Besvärsnämnden är beslutför när
ordföranden och minst tre andra ledamöter
är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den
mening som de flesta enar sig om.
Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst.

Föreslagen lydelse

Svenska kyrkans centralstyrelse
får handlägga ärenden endast om
ordföranden eller, vid förhinder för
denne, vice ordföranden samt minst
hälften av de övriga ledamöterna är
närvarande. Om kyrkomötet har föreskrivit
en annan ordning ifråga om
handläggningen av vissa slag av ärenden,
gäller dock den föreskriften.2

Föreskrifter om omröstning finns
i 18 § förvaltningslagen (1986:223).
Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken
skall dock tillämpas i
sådana personalfrågor där detta
skall ske för arbetstagare i allmänhet
hos staten.

Centralstyrelsens beslut får överklagas
hos kyrkomötets besvärsnämnd.
Detta gäller dock inte om
annat är särskilt föreskrivet.

Besvärsnämnden är beslutför när
ordföranden och minst tre andra
ledamöter är närvarande.Om kyrkomötet
har föreskrivit en annan ordning
i fråga om handläggningen av
vissa slag av ärenden, gäller dock den
föreskriften.3

Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning tilllämpas
föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 I propositionen hade 43 § första stycket andra meningen följande lydelse: En
ledamot eller ersättare eller en tjänsteman i styrelsen får handlägga vissa slag av ärenden i
den utsträckning som kyrkomötet kan ha föreskrivit.

3 I propositionen hade 48 § första stycket andra meningen följande lydelse: En
ledamot eller ersättare i nämnden får handlägga vissa slag av ärenden i den utsträckning
som kyrkomötet kan ha föreskrivit.

KU 1987/88:13

Bilaga

gotab Stockholm 1987 13909