Kulturutskottets betänkande

1987/88:20

om anslag till idrott, rekreation och turism
(prop. 1987/88:100 bil. 11)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1987/88:100 bil. 11 (jordbruksdepartementet) under
avsnittet I. Idrott, rekreation och turism samt motioner som väckts i
anslutning härtill.

De motioner rörande idrotten som utskottet behandlar i detta sammanhang
rör höjning av anslaget, utredning av idrottens finansiering, idrottsrörelsens
insatser för olika grupper, internationellt idrottsutbyte, sammansättningen
av Riksidrottsförbundets styrelse samt de s.k. främjandeorganisationernas
anknytning till Riksidrottsförbundet.

På turist- och rekreationsområdet behandlas i motionerna bl.a. inriktningen
av Sveriges turistråds verksamhet och storleken av det statliga stödet till
turism och rekreation, statliga insatser för turismen på central och regional
nivå, rådets ansvar för de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken,
utveckling av båtlivet, cykelturism, begreppet primära rekreationsområden
samt frågan om huvudmannaskap för rekreationsfrågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I fråga om inriktningen av Turistrådets verksamhet gör utskottet med
anledning av ett motionsförslag ett uttalande om de sociala målen för turistoch
rekreationspolitiken-. I övrigt avstyrks motionerna.

Vid betänkandet har fogats 18 reservationer och 1 särskilt yttrande.

NIONDE HUVUDTITELN

1. Stöd till idrotten

Regeringen har under punkt I 1 (s. 118-123) föreslagit riksdagen att

2. till Stöd till idrotten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 256 034 000 kr.

Förslag om idrottsforskningens organisation (punkt 1 i propositionens
hemställan) behandlas i utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:28.

KrU

1987/88:20

1 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 20

Motioner

t:; ■; ! i
1987/88:Kr404 av Alf Svensson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar till förmån för handikappidrotten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt idrottssamarbete,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en försöksverksamhet med
en massiv stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en
krisdrabbad ort.

1987/88:Kr409 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 271 034 000 kr. till Sveriges riksidrottsförbund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom idrotten som i
yrkande 1 angiven anslagsökning ger möjlighet till.

1987/88:Kr411 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bil. 11 under
anslaget I 1 Stöd till idrotten anslår 297,7 milj. kr.

1987/88:Kr414 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en i förhållande
till det nuvarande statsstödet alternativ finansiering av den svenska idrottsrörelsen.
' , ■!

1987/88:Kr415 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär den organisationsförändring beträffande vissa organisationer
av folkrörelsekaraktär som omtalas i motionen.

1987/88:Kr417 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens utseende av representanter i Riksidrottsstyrelsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om främjandeorganisationerna.

1987/88:Kr423 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens betydelse för samhället,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn- och ungdomsidrott,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre villkor för handikappidrotten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elitidrottens betydelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarna och idrotten.

KrU 1987/88:20

Utskottet

KrU 1987/88:20

I propositionen betonas idrottsrörelsens insatser i det svenska samhället.
Idrottsrörelsen som har över 2 milj. medlemmar organiserar fler ungdomar
än någon annan folkrörelse. Idrottsutövning ger många delaktighet i en
större social gemenskap och spelar därför en viktig social roll. Föredragande
statsrådet anser det därför angeläget att samhället på olika sätt stödjer
idrottsrörelsens strävan att bredda sin verksamhet ytterligare. Han framhåller
att det finns skäl att göra särskilda insatser för att aktivera fler kvinnor,
handikappade och invandrare.

Andra verksamhetsområden som idrottsrörelsen bör uppmärksamma är
motionsidrotten samt barns och ungdomars idrottsutövning. Vidare är det
viktigt att de som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar härför.
Sveriges riksidrottsförbund (RF) och dess specialförbund bör inom ramen
för sina anslag sörja för att så sker.

Statsrådet framhåller att behovet av forskning på idrottens område är
stort. I budgetpropositionen under utbildningsdepartementets huvudtitel
(prop. 1987/88:100, bil. 10 s. 302-305) föreslås också att ett centrum för
idrottsforskning skall inrättas i Stockholm den 1 juli 1988. Vidare föreslås att
fyra nya professurer inrättas, varav två i idrottsmedicin, en i pedagogiksärskilt
idrottspedagogik - och en i historia - särskilt idrottshistoria.

Vid detta center skall bedrivas forskning och forskarutbildning. Centret
skall också arbeta för samverkan och samordning inom det aktuella
forskningsområdet.

Regeringsförslaget behandlas av utbildningsutskottet i dess betänkande
UbU 1987/88:28 (punkt 1).

I propositionen föreslås att stödet till idrotten höjs med 22,2 milj. kr. till
totalt ca 256 milj. kr. Drygt hälften av detta stöd fördelas av RF på de olika
specialförbunden. Dessa beslutar själva hur bidragen skall fördelas mellan
olika ändamål, t.ex. insatser för ledarutbildning, ungdomsverksamhet,
elitidrott och jämställd idrott. De medel som RF centralt disponerar skall
användas för bl.a. insatser för ledarutbildning, för intensifierad kampanj mot
användning av dopingpreparat samt för övriga insatser av gemensam natur
inom idrotten.

För deltagande i de olympiska spelen och handikapp-OS i Söul beräknas i
propositionen sammanlagt 8,8 milj. kr. Stödet till idrottens anläggningar
föreslås engångsvis höjt med 5 milj. kr. Till stöd till mindre föreningsanläggningar
beräknas för budgetåret 1988/89 5,5 milj. kr. - vilket innebär en
uppräkning med 0,5 milj .kr. - samt 4,5 milj. kr. för andra anläggningsbehov i
idrottens riksanläggningar. Härav har 2 milj. kr. beräknats för den fortsatta
utbyggnaden av Vålådalen.

Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen tas upp i tre motioner.

Enligt motion Kr409 (c) engagerar idrottsrörelsen 400 000 ideellt arbetande
ledare. Dessa gör en stor samhällsinsats genom att fostra ungdomar till
personligt ansvarstagande och ge dem en positiv social gemenskap.

Om idrottsrörelsen skall kunna behålla dem som frivilligt arbetar inom
rörelsen och dra till sig fler frivilliga krafter är det nödvändigt med ett ökat
samhällsstöd. Motionärerna föreslår därför en anslagshöjning med 15 milj.

1* Riksdagen 1987/88. 13 sami. Nr 20

kr. utöver regeringens förslag. Denna förstärkning av anslaget bör enligt
motionärerna främst användas för att genomföra programmen Ungdom och
Motion. Dessa två program, vilka RF presenterat i sin anslagsframställning,
syftar till att utöka verksamheten bland barn och ungdomar samt att
stimulera till motion i närmiljö. Vidare anser motionärerna att de specialförbund
som gör breddsatsningar med aktiviteter där olika åldersgrupper och
kön gemensamt deltar bör få ökat samhällsstöd. Speciella målgrupper, såsom
kvinnor, invandrare och handikappade, bör komma i åtnjutande av idrottsrörelsens
aktiviteter på lika villkor. Motionärerna tar även upp de små
specialförbundens svåra ekonomiska ställning. Dessa har mycket små
möjligheter att förbättra sin ekonomi genom reklamintäkter eller stöd från
sponsorer. Den föreslagna anslagshöjningen bör enligt motionärerna även ge
utrymme för ett ökat stöd till dessa förbund.

Även i motion Kr423 (fp) framhålls idrottsrörelsens betydelsefulla samhällsinsatser.
Motionären anser att följande områden bör byggas ut och få ett
ökat stöd, nämligen barn- och ungdomsidrott, handikapp-, kvinno- och
invandraridrott samt elitidrott. I motionen lämnas en utförlig motivering till
önskemål om förstärkningar på dessa områden, och motionären föreslår att
riksdagen skall göra uttalanden i enlighet härmed.

I motion Kr404 anför Alf Svensson (c) att handikappidrotten bör få ökat
statligt stöd.

Med anledning av motionärernas synpunkter på idrottsledarnas viktiga
roll vill utskottet erinra om att RF i årets anslagsframställning särskilt
framhåller att idrottsrörelsen måste lägga största vikt vid åtgärder som bidrar
till att förbättra rekryteringen och utbildningen av ledare. Sedan år 1986 har
idrottsrörelsen ett eget studieförbund. Svenska idrottens studieförbund
(SISU). Riksidrottsmötet år 1985 beslöt att för perioden t.o.m. år 1989
prioritera fyra huvudområden, nämligen barn, ungdom, motion och tävling.

När det gäller kvinnoidrott avser RF att i samverkan med specialförbunden
stödja forskning kring kvinnlig idrott samt att inom den ordinarie
utbildningen utveckla kurser för kvinnor i ledarskap, tränarskap, självförtroende
och personlig utveckling. Invandraridrott får bl.a. stöd från RF som
även arbetat med att förmedla invandrarkunskap till idrottens organisationer.

Utskottet konstaterar att i motionerna framförda förslag och synpunkter
på behovet av satsningar på speciella områden inom idrotten överensstämmer
väl med vad som förordas i propositionen.

I propositionen betonas att det är väsentligt att fler kvinnor rekryteras
både som aktiva och ledare. Föredragande statsrådet redovisar att medel
beräknats inom anslaget för särskilda insatser för att aktivera handikappade
och invandrare. Motionsidrottens betydelse understryks. Han anser att det
är viktigt att olika insatser görs för att ge allt fler möjligheter till rekreation
och motion och att RF särskilt bör beakta denna verksamhet och framhåller
idrottsrörelsens ansvar när det gäller verksamheten för barn och ungdomar.

Beträffande elitidrottens villkor understryks i propositionen vikten av att
de som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar härför.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon särskild
framställning till regeringen med anledning av motionerna Kr404 yrkande 2,
Kr409 yrkande 2 och Kr423 inte är påkallad.

KrU 1987/88:20

I motion Kr404 tas även upp frågan om internationellt idrottssamarbete.
Motionären menar att Sverige bör arbeta för ett utbyggt internationellt
idrottsutbyte både för ledare och aktiva inom bredd- och elitidrotten. Genom
kulturella och idrottsliga kontakter kan förståelse och kunskap om andra
kulturer öka. Han tar även upp frågor om de olympiska spelens organisation
och förordar att Sverige skall verka för att de permanent förläggs till en och
samma ort eller land. Exempelvis bör sommar-OS förläggas till Athen.

Den svenska idrottsrörelsen har sedan länge ett omfattande internationellt
samarbete. Sedan år 1983 bedriver svensk idrottsrörelse ett biståndsprojekt i
Tanzania. Detta projekt är helt inriktat på att utveckla breddidrotten.
Svensk idrott har också engagerat sig mot rasförtrycket inom idrotten i södra
Afrika.

Motionsförslag som rör de olympiska spelens organisation och förläggning
har utskottet behandlat åren 1986 och 1987 (KrU 1985/86:23, KrU 1986/
87:20). Utskottet avstyrkte förslagen med hänvisning bl.a. till att det bör i
första hand ankomma på idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt idrottstävlingar
skall arrangeras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr404 yrkande

En höjning av anslaget med 15 milj. kr. föreslås som ovan nämnts i motion
Kr409 yrkande 1 och med 41,6 milj. kr. i motion Kr411 (vpk) yrkande 1.
Förslaget i propositionen innebär att anslaget höjs med ca 9 % till ca 256 milj.
kr.

Utskottet vill även påpeka att en ökning av idrottsrörelsens möjligheter att
själv bidra till finansieringen av sin verksamhet torde följa som resultat av
riksdagens behandling av de förslag som regeringen lagt fram i propositionen
om ändring i lotterilagen m.m. (prop. 1987/88:141). Med hänsyn till bl.a.
rådande budgetläge anser sig utskottet inte böra föreslå en höjning utöver
den av regeringen förordade. Utskottet avstyrker alltså motionerna i här
aktuella delar.

För att lösa idrottsrörelsens besvärliga ekonomiska situation bör enligt
motion Kr414 (fp) en utredning tillkallas med uppgift att utarbeta nya former
för finansieringen av idrottsrörelsens verksamhet.

Med hänsyn till idrottsrörelsens ställning som en självständig folkrörelse
bör det enligt utskottets mening ankomma på idrottsrörelsen själv att föra
fram förslag om en översyn av finansieringsformerna. Utskottet avstyrker
därför motion Kr414.

RF:s styrelse består av 14 ledamöter. Av dessa är 11 valda av Riksidrottsmötet,
två utses av regeringen och en av personalen. 1 motion Kr417 (m) föreslås
att statens representation i RF:s styrelse skall upphöra. Motionärerna anser
att det är viktigt att idrottsrörelsen inte påtvingas en halvoffentlig roll utan
kan förbli en fri, obunden och demokratiskt uppbyggd rörelse. De anser att
svensk idrott riskerar att bli alltför beroende av den politiska makten.

Utskottet kan inte dela motionärernas farhågor för idrottsrörelsens
utveckling. Utskottet har i det föregående understrukit de stora ideella
insatser som de aktiva inom idrottsrörelsen gör och som är av avgörande
betydelse för idrottsrörelsens verksamhet. Styrelsens majoritet består också

KrU 1987/88:20

av förtroendevalda. De två statliga representanterna har till uppgift bl.a. att
överlägga om fördelningen av det statliga bidraget med vissa av de utanför
RF stående organisationerna - de s.k. främjandeorganisationerna - som får
sitt statsbidrag via RF.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr417 yrkande

De s.k. främjandeorganisationernas ställning tas upp i motionerna Kr415 (fp)
och Kr417.

Dessa organisationer utgörs av tio förbund med verksamhet inom idrottsoch
friluftslivets område. Motionärerna anser att det är felaktigt att RF skall
ha möjligheter att påverka organisationernas statsbidrag. De förordar att
beredningen av organisationernas anslagsframställning bör ske direkt i
jordbruksdepartementet.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare och senast våren 1987 (KrU
1986/87:20) behandlat förslag med samma syfte som de nu föreliggande.
Utskottet har därvid uttalat att de riktlinjer för samordning som lades fast år
1970 bör bibehållas. Utskottet påpekade också att det är regeringen som
slutgiltigt tar ställning till RF:s förslag till fördelning av anslagen till
främjandeorganisationerna.

År 1986 har vissa av de s.k. främjandeorganisationerna bildat ett
samarbetsorgan - Friluftsorganisationernas samarbetsorgan.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns någon
anledning att förändra nuvarande fördelningssystem. Motionerna Kr415 och
Kr417 yrkande 2 avstyrks alltså.

I motion Kr404 föreslås att idrottsrörelsen skulle få resurser för att göra en
massiv insats för ungdomen på en ort som drabbats av arbetslöshet och
ekonomiska svårigheter. Riksdagen bör enligt motionen ge regeringen i
uppdrag att utarbeta förslag till en sådan försöksverksamhet på en krisdrabbad
ort. Vid riksmötet 1986/87 avstyrkte utskottet ett förslag som i allt
väsentligt överensstämmer med det här aktuella. Utskottet underströk
därvid vikten av att alla möjligheter att motverka social utslagning i
krisdrabbade orter tas till vara. Otvivelaktigt kan idrottsrörelsen liksom
andra ideella organisationer spela en aktiv roll och gör det i mångå
sammanhang.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr404 yrkande

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr404 yrkande 2, 1987/
88:Kr409 yrkande 2 och 1987/88:Kr423,

2. beträffande internationellt idrottssamarbete

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr404 yrkande 3,

3. beträffande medelsanvisningén

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88: Kr409 yrkande 1 och 1987/88:Kr411 yrkande 1 till
Stöd till idrotten för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 256 034 000 kr.,

KrU 1987/88:20

4. beträffande utredning om idrottsrörelsens finansiering
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr414,

5. beträffande statens representation i Riksidrottsförbundets styrelse
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr417 yrkande 1,

6. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen avslår motionernan 1987/88:Kr415 och 1987/88:Kr417
yrkande 2,

7. beträffande viss försöksverksamhet på en krisdrabbad ort
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr404 yrkande 4.

2. Stöd till turism och rekreation

Regeringen har under punkt I 2 (s. 124-128) föreslagit riksdagen att till Stöd
till turism och rekreation för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 108 542 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr403 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att berörda länsstyrelser får i uppdrag
att ett förslag för fiskevård, turism, friluftsliv och tillgänglighet vid Torne älv,
Kalix älv, Råneälven, Pite älv och Vindelälven snarast utarbetas och
föreläggs berörda kommunala och regionala organ,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges turistråd får i uppdrag att
marknadsföra Torne älv. Kalix älv, Pite älv. Råne älv och Vindelälven som
rekreations- och fiskeområden.

1987/88:Kr405 av Sverre Palm och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att en betydande del av Sveriges turistråds anslag
används för att uppnå rekreationspolitiska, regionalpolitiska och sociala
målsättningar.

1987/88:Kr406 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
samhälleligt stöd till cykelturism i allmänhet och till ett fullföljande av
projektet Sverigeleden i synnerhet.

1987/88:Kr408 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar en plan med en riksmålsättning
för turismens utveckling,

2. att riksdagen till Sveriges turistråd anvisar 25 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit för extra marknadsföringsinsatser enligt de riktlinjer
som änges i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära rekreationsområden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens industriverks branschstudie och Sveriges turistråds
strukturplan,

5. att riksdagen anslår 10 milj. kr. till Sveriges turistråd för investeringsstöd
till lokala/regionala användare av ett nytt bokningssystem som skall ersätta
BOKSER,

KrU 1987/88:20

1** Riksdagen 1987/88.13sami. Nr20

6. att riksdagen begär att regeringen ser över sammansättningen av
Sveriges turistråds styrelse i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att främja turismens utveckling.

1987/88:Kr413 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:100, bilaga 11, I 2
Stöd till turism och rekreation avseende marknadsföringsinsatser om 25 milj.
kr. per år under tre år,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny huvudman för
rekreationspolitiken i Sverige.

1987/88:Kr416 av Margareta Mörck m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av
turism och kulturturism i Skåne.

1987/88:Kr418 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för turistnäringen i Värmland.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo259.

1987/88:Kr424 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat
statligt stöd för att utveckla besöksnäring och turism i Gävleborgs län.

1987/88:Kr425 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av åtgärder för utveckling av båtlivet.

1987/88:Kr428 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att de primära rekreationsområdena
avskaffas,

2. att riksdagen beslutar att till Sveriges turistråd anvisa 25 milj. kr. utöver
regeringens förslag för extra marknadsföringsinsatser.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A468.

Utskottet

Anslaget till turism och rekreation föreslås i propositionen höjas med drygt
28 milj. kr. till ca 108,5 milj. kr. Från anslaget utgår medel för Sveriges
turistråds verksamhet och till marknadsföring. Vidare lämnas bidrag till
utvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn
efter prövning av en delegation som lyder under Turistrådet. I mån av
resurser lämnas också bidrag till uppförande av turist- och rekreationsanläggningar
av riksintresse samt till vissa ideella organisationer.

Turistrådet har till uppgift att utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder
förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt
stödja regional utveckling. Turistrådet skall medverka till att förbättra
möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

I propositionen redovisas att den svenska turistnäringen beräknas omsätta
ca 70 miljarder kronor per år. Därav utgör ca 10 miljarder kronor

KrU 1987/88:20

internationellt resande till Sverige, ca 40 miljarder kronor interregionalt
resande inom Sverige och ca 20 miljarder kronor närturism. Turistnäringen
som sysselsätter ca 5 % av samtliga förvärvsarbetande är större än flera
industribranscher.

Svenska turister beräknas lägga ut ca 20 miljarder kronor årligen på resor
utom landet. Det s.k. turistnettot i bytesbalansen uppvisade under år 1986 ett
underskott på ca 9 miljarder kronor.

Föredragande statsrådet bedömer att den svenska turistnäringen i dag
befinner sig i ett skede med stora möjligheter till en positiv utveckling. Denna
bedömning grundas bl.a. på den genomlysning av den svenska turistnäringen
som turistrådet presenterat i en strukturplan för turism och rekreation i
Sverige samt den branschstudie om turistnäringen som statens industriverk
tagit fram (SIND PM 1986:5). För att utveckla Sverigeturismen i fråga om
såväl affärs- som semesterresandet är det dock nödvändigt med utökade
insatser främst på marknadsföringssidan. Det krävs också en bättre samordning
av samhällets och näringslivets insatser.

I propositionen föreslås att en särskild satsning skall göras på i första hand
intensifierade marknadsföringsinsatser. Till denna satsning som skall omfatta
en tid av tre år skall staten anslå 25 milj. kr. per år. I propositionen anges
bl.a. följande riktlinjer för hur satsningen bör genomföras.

Satsning bör ske på konkreta och väl förberedda projekt, vilka under och
efter genomförandet skall utvärderas. Det är viktigt med en noggrann
prioritering och koncentration av insatserna. Ökade marknadsföringsinsatser
med en inriktning mot främst upplevelseturism, affärs- och konferensresande
men också semesterresande bör, sägs det, kunna medverka till att öka
turistnäringens kapacitetsutnyttjande och lönsamhet. Ökade statliga insatser
på marknadsföringssidan kräver även medverkan från näringslivets sida för
att önskvärt resultat skall uppnås. Föredragande statsrådet understryker att
statliga insatser på marknadsföringsområdet i första hand bör utgöra en
kompletterande finansiering till näringslivets egna insatser. Det bör ankomma
på Sveriges turistråd att initiera och utveckla en sådan samordning av
marknadsföringen.

I motion Kr405 (s) ansluter sig motionärerna till förslaget om ökade
marknadsföringsinsatser. De anser dock att en betydande del av Turistrådets
anslag bör användas för att uppfylla de av riksdagen år 1984 angivna
målsättningarna för rådets verksamhet. Motionärerna föreslår därför att
riksdagen skall uttala sig för att en betydande del av Turistrådets anslag
används för att uppnå rekreationspolitiska, regionalpolitiska och sociala
målsättningar.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att Turistrådet i sin
anslagsframställning redovisar att rådets aktiviteter föreslås koncentreras till
tre projekt, nämligen Profil Sverige, Status Sverige samt det s.k. MICprojektet
- där MIC står för Meeting, Incentive, Conventions. Projekten är
inriktade på den svenska marknaden, det internationella semesterresandet
resp. affärsresemarknaden. De tre projekten är alla långsiktiga. Turistrådet
avser att driva dem minst tre år. Om de utvecklas positivt kan de
permanentas och göras ekonomiskt självbärande.

KrU 1987/88:20

Med utgångspunkt i denna verksamhetsinriktning har Turistrådet gjort
vissa förändringar i sin organisation. I huvudsak innebär dessa att verksamheten
har renodlats till kunskap och utveckling, vilket krävt att servicefunktioner
brutits ur den egentliga organisationen och föreslås av rådet etableras
inom ett särskilt bolag - RESURS. Vidare har den operativa verksamheten
organiserats i tre avdelningar med klar inriktning på kunskap och utveckling,
nämligen Forskning och utveckling, Affärsutveckling och Marknadsutveckling.
All massmediai verksamhet har samlats i en informationsenhet.
Beträffande ansvaret för Turistrådets rekreationspolitiska uppdrag framhåller
rådet i en kommentar till detta rekreationspolitiska uppdrag från mars
1988 att ansvaret för rekreationspolitiken och fritidsfrågorna faller på många
parter. Rådet anför vidare följande.

Kommuner och landsting har mycket viktiga uppgifter i detta sammanhang
liksom staten via myndigheter och organisationer som t.ex. turistrådet.
Arbetsgivarna engagerar sig alltmer i att utveckla förutsättningarna för en rik
fritid. Arbetstagarorganisationerna gör det också som ett led i att förbättra
situationen för löntagarna. Intresseorganisationerna inom fritidssektorn har
en stark position i dagens samhälle och deras betydelse växer.

För Turistrådet är det viktigt att som en liten organisation i denna
mångfald av aktörer finna en position och verksamhet.

Det koncept som Turistrådet nu arbetar efter kommer att genom
samordning med andra aktörer respektive starkare koncentration stärka
förutsättningarna för Turistrådet att som en part bidra till förutsättningar för
en rikare fritid. Rådets arbete riktas nu in på följande områden vilket enligt
Turistrådet ökar möjligheterna att lösa riksdagens uppdrag.

Kunskap

- Produktutveckling

- Hinder

- Information, vägledning

- Distribution

- Resultatuppföljning

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att Turistrådet är medvetet om
sitt ansvar för att även utveckla verksamheten inom fritidssektorn. Utskottet
vill dock erinra om följande uttalande vid behandlingen år 1984 av
regeringsförslaget om riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken (prop.
1983/84:145 bil. 1, KrU 1983/84:22, rskr. 1983/84:353).

Utskottet vill nu understryka att det är viktigt att i princip alla medborgare
bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen i Sverige kan erbjuda
och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former som var och en önskar. Det är
särskilt angeläget att samhället på olika sätt gör de svagast ställda grupperna
och individerna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom
Sverige har.

Samhällets insatser på rekreations- och turistområdet måste utformas så
att de kan komma alla till godo och bidra till att minska existerande sociala
och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation
som finns i Sverige.

Denna målsättning gäller fortfarande. Utskottet vill därför understryka att
det är angeläget att Turistrådet i sin verksamhet på att utveckla Sverigeturismen
även sätter in sina resurser så att samhällets insatser på turistområdet får
en sådan inriktning att de kan komma alla till godo.

KrU 1987/88:20

Vad utskottet har anfört med anledning av motion Kr405 bör ges
regeringen till känna.

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar i motion Kr413 den särskilda satsning
som enligt propositionen bör ske på marknadsföring. Motionärerna hävdar
att denna satsning liksom Turistrådets målsättning i stort är inriktad på att
utveckla turism inriktad främst på affärsresande och en köpstark publik. De
betonar i stället behovet av en satsning på rekreation för de breda
folkgrupperna. De föreslår därför att Turistrådet i fortsättningen inte skall ha
ansvaret för rekreationspolitiken och att en ny huvudman för denna
verksamhet bör inrättas.

Utskottet har i det föregående framhållit att de av riksdagen år 1984
uppställda målen för turist- och rekreationspolitiken ligger fast. Den satsning
på marknadsföringsinsatser som förordas i propositionen får inte medföra att
Turistrådet i sitt arbete negligerar dessa mål. Utskottet delar föredragande
statsrådets bedömning att det är angeläget att utveckla och stödja turismen i
Sverige. Inte minst det stora underskottet i det s.k. turistnettot motiverar
speciella ansträngningar för att öka utlänningars resande i Sverige och även
få svenskar att upptäcka Sverige. Det är därför motiverat med en tidsbegränsad
extraordinär satsning på marknadsföring. Utskottet har inget att erinra
mot den i propositionen förordade treåriga satsningen. Motion Kr413
yrkande 1 i här aktuell del avstyrks alltså.

Vad avser förslaget om att en ny huvudman för rekreationspolitiken skall
inrättas vill utskottet påpeka att riksdagen år 1984 tog ställning i denna fråga,
då Turistrådet fick ansvar även för rekreationspolitiken genom att den
dittillsvarande rekreationsberedningen upphörde och vissa av dess uppgifter
lades på Turistrådet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr413 yrkande 2.

I motion Kr408 (c) begärs att regeringen skall låta utarbeta en plan för
turismens utveckling i Sverige. En sådan plan bör ange en målsättning med
minst en femprocentig årlig ökning av turismen.

Förra året avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med likartat innehåll
(KrU 1986/87:20 s. 9). Utskottet framhöll därvid bl.a. att Turistrådet
representerar en liten del av de totala resurser som satsas på att utveckla och
driva svensk turism och reseindustri och att det på regional och lokal nivå
görs stora insatser för att utveckla turismen. Kommunerna och företagen
inom turistnäringen gör mycket betydande ekonomiska satsningar. Turistrådets
uppgift är bl.a. att på olika sätt stödja de insatser som görs och utveckla
marknadsföring såväl inom som utom landet. Utskottet underströk att det
knappast kan vara möjligt eller ens önskvärt att staten genom Turistrådet
skulle lägga fast en för hela landet gällande plan med riktlinjer för turismens
utveckling.

Utskottet vidhåller denna uppfattning. Den kommer också till uttryck i
propositionen där föredragande statsrådet understryker näringslivets ansvar
för att utveckla turismen i Sverige. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet yrkande 1 i motion Kr408.

KrU 1987/88:20

I samma motion begärs också (yrkande 4) att riksdagen i ett uttalande till
regeringen skall ställa sig bakom motionärernas kritiska synpunkter på
Turistrådets strukturplan och industriverkets branschstudie. De anser att de
förslag som framförs i alltför hög grad koncentrerar insatserna till några få
områden. Det finns därför risk för att andra orter och regioner inte får
möjligheter att utvecklas positivt.

I den strukturplan för turism och rekreation som Turistrådet utarbetat på
regeringens uppdrag redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial om turistnäringen.
Planen är avsedd att vara rullande och fortlöpande hållas aktuell. I
planen presenteras även förslag till åtgärder för en positiv utveckling av
Sverigeturismen bl.a. marknadsföringsåtgärder både inom landet och internationellt.
I branschstudien analyseras turistbranschens nuvarande situation
och utvecklingsmöjligheter.

Dessa två studier utgör ett nödvändigt underlag för det fortsatta arbetet
med att utveckla turismen i Sverige. Utskottet har också uttalat (senast KrU
1986/87:20 s. 11) att det statliga stöd som lämnas bör prövas utifrån en
helhetssyn så att såväl arbetsmarknads- och rekreations- som turistsynpunkter
beaktas och att investeringar leder till stadigvarande sysselsättning.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att någon riksdagens
åtgärd med anledning av yrkande 4 i motion Kr408 inte är påkallad.

Turistrådet bör enligt motion Kr408 (yrkande 5) tillföras ett belopp om 10
milj. kr. för investeringsstöd till lokalal regionala användare av ett nytt
bokningssystem som skall ersätta BOKSER.

Utskottet lämnade våren 1987 (KrU 1986/87:20 s. 11) en utförlig redovisning
för Turistrådets lansering av ett rikstäckande bokningssystem -BOKSER. I årets anslagsframställning redovisar rådet att det inte finns en
rimlig möjlighet att driva detta bokningssystem vidare utan avsevärda
underskott. Turistrådets styrelse har därför beslutat att inte fortsätta
hittillsvarande verksamhet längre än till utgången av år 1988. Ett skäl som
rådet anger är att BOKSER inte visat sig ha förutsättning att utvecklas till det
rikstäckande nät som det ursprungligen utarbetades för. Turistrådet avser att
utveckla och driva riksbokningsverksamhet i andra former och i ett
fristående dotterbolag.

Motionärerna anför att för att klara nödvändiga investeringar på lokal och
regional nivå bör staten genom Turistrådet tillskjuta medel för bidrag till
investeringar främst för de användare som tidigare investerat i BOKSERsystemet.

Med anledning av motionärernas önskemål bör nämnas att Turistrådet i
sin anslagsframställning beräknar kostnader för avskrivning av BOKSER om
totalt ca 9,7 milj. kr. Turistrådet har rekommenderat nuvarande kunder att
söka alternativ på den existerande marknaden och då särskilt Scandicom som
är den störste leverantören av denna typ av tjänster i Skandinavien.
Turistrådet har därtill deklarerat sin avsikt att tillsammans med Scandicom i
ett kommunikationsbolag öka förutsättningarna att kommunicera ut bokningarna
på marknaden. Under resterande period skall BOKSER drivas
med minsta möjliga insats i underhåll så att funktionen garanteras.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som anförts att motionen i här
aktuell del inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

KrU 1987/88:20

Beträffande medelsanvisningen yrkas i motionerna Kr408 (yrkande 2) och
Kr428 (c) att ett anslag om 25 milj. kr. skall anvisas till Turistrådet utöver vad
som föreslagits i budgetpropositionen för utökade marknadsföringsåtgärder.
För att Sverige skall kunna återvinna den andel av turistmarknaden
internationellt som enligt motionärerna förlorats under de senaste åren krävs
att staten och näringslivet vardera satsar minst 50 milj. kr. på en intensifierad
marknadsföring.

Regeringens förslag innebär en mycket kraftig satsning på turistområdet.
Med hänsyn härtill samt till det rådande budgetläget avstyrker utskottet de
här aktuella motionsyrkandena.

Förslaget i motion Kr413 om avslag på den särskilda marknadsföringssatsningen
innebär att anslaget bör minskas med 25 milj. kr. Utskottet som i det
föregående uttalat sig för att denna särskilda satsning bör genomföras
avstyrker motionen i här aktuell del (yrkande 1 delvis).

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Förslag som rör sammansättningen av Turistrådets styrelse förs fram i motion
Kr408. För att öka styrelsens kompetens och för att stimulera turistnäringens
intresse för rådets verksamhet bör turistnäringens inflytande i styrelsen
stärkas.

Förra året avstyrkte utskottet ett likartat motionsförslag. Utskottet
lämnade då en redovisning för styrelsens och delegationens sammansättning
och uppgifter. Under det år som gått har det enligt utskottets mening inte
framkommit något som motiverar en ändrad inställning från utskottets sida
till frågan om styrelsens sammansättning. Motion Kr408 yrkande 6 avstyrks
alltså.

I samma motion, Kr408 (yrkande 7), för motionärerna fram förslag till olika
turistfrämjande åtgärder. De påpekar att det är viktigt med goda, allmänna
kommunikationer samt spridning av semester. Motionärerna önskar att
riksdagen i en framställning till regeringen skall ställa sig bakom dessa
synpunkter.

Förslag med samma syfte som det här aktuella har utskottet avstyrkt åren
1984 och 1987 (KrU 1983/84:22 s. 38, KrU 1986/87:20). Utskottet har därvid
framhållit bl.a. att semesterspridningen i första hand är en fråga för
arbetsmarknadens parter. Bland de åtgärder för att främja turismen som
nämns i Turistrådets strukturplan ingår även en spridning av semestrar och
skolornas sportlov.

Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar de problem som
aktualiseras i motionen och anser därför att en särskild framställning från
riksdagens sida inte är påkallad.

Förslag som syftar till statliga insatser i vissa områden tas upp i tre motioner.
Med anledning av förslagen i dessa motioner vill utskottet erinra om att
Turistrådet på olika sätt stöder lokala och regionala initiativ på turistområdet.
Rådet har bl.a. föreslagit att ett servicebolag - Resurs - med uppgift att
på olika sätt medverka i utvecklingen av turistnäringen på olika nivåer skall
bildas. Verksamheten inom avdelningen för affärsutveckling skall bl.a.
inriktas på att få til! stånd ett utökat samarbete mellan Turistrådet och de

KrU 1987/88:20

olika regionerna genom förbättrade informations- och kommunikationsmetoder.
Avdelningen skall även medverka i projekt inom prioriterade
områden.

Enligt motion Kr416 (fp) finns det i Skåne med dess kulturminnen och
-miljöer speciella förutsättningar för turistsatsningar med inriktning på
kulturupplevelser. Motionärerna anser att Turistrådet i samarbete med
riksantikvarieämbetet och Skånes turistråd bör kunna utveckla lämpliga
projekt. De menar också att Skåne måste marknadsföras som en region i
turistsammanhang.

Inom Turistrådet bedrivs i samarbete med riksantikvarieämbetet ett
särskilt projekt - kultur och turism i Sverige. Syftet med detta projekt är att
genom gemensamt agerande åstadkomma ett rikare innehåll i Sverigeturismen
och främja olika turistprojekt. Sedan projektet startade år 1985 har ett
tiotal regionala seminarier genomförts bl.a. i Skåne.

Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr418 (m,fp) yrkande 1 uttalas önskemålet att riksdagen skall
göra ett uttalande om behovet av insatser för turistnäringen i Värmland.
Motionärerna anser att regionalpolitiska utvecklingsresurser bör stå till
länsstyrelsens förfogande när företag i turistbranschen startas. De anser att
det finns goda förutsättningar för ökad sysselsättning inom turistnäringen om
man tillvaratar den kultur som finns i Värmland.

Med anledning av motionärernas synpunkter vill utskottet erinra om att
regeringen i juni 1987 beviljade lokaliseringsbidrag med 26 milj. kr. och lån
om 12 milj. kr. till Branäsprojektet - en turistanläggning som kommer att
uppföras i Torsby kommun i norra Värmland. I övrigt hänvisar utskottet till
vad som anförts om Turistrådets olika verksamheter för att stödja turismen.
Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motion Kr424 (s) finns det behov av ökat statligt stöd för att utveckla
besöksnäring och turism i Gävleborgs län.

Motionärerna pekar på en rad insatser som krävs för att bygga ut turismen i
länet. De nämner bl.a. följande:

- lokal produktutveckling av ett urval turistanläggningar och aktiviteter
med goda förutsättningar

- regionala, offensiva och riktade marknadsföringsinsatser med stor trovärdighet
och uthållighet

- resurser till utveckling av bl.a. vägvisning och skyltning, campingplatser,
bussarrangemang, våra nordiska marknader, kurs- och konferensresandet,
Järnriket, Mellan-Ljusnan och Nedre Dalälven

- turistiska utvecklingsprojekt med klar marknadsorientering.

För att genomföra dessa projekt krävs dock enligt motionärerna statligt
stöd såväl för investeringar som för marknadsföring.

Utskottet vill framhålla att vissa av de i motionen nämnda åtgärderna ingår
i turistfrämjande satsningar som Turistrådet planerar att genomföra.

I Länsrapport 87 (rapport 1988:1) redovisar länsstyrelsen i Gävleborgs län
att Gästrike-Hälsinge Turistråd som finansieras av landstinget och länets
kommuner initierar och medverkar i projekt som syftar till att utveckla och
förbättra förutsättningarna för en ökad turism. Länsstyrelsen anför att dess

KrU 1987/88:20

roll för turismen i länet uttrycker sig bl.a. genom olika projektstöd. Det
fördelas dels via Gästrike-Hälsinge turistråd i länsövergripande projekt dels
direkt till turistprojekt i enskilda kommuner. Dessutom förekommer stöd till
turistföretag typ Järvsö Fritid via lokaliseringsstöd eller glesbygdsstöd.

I detta sammanhang bör dock enligt utskottets mening framhållas att det
primära ansvaret för produktutveckling av turism ligger hos de olika
producenterna på det lokala och regionala planet. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motion Kr403 (vpk) begärs att en plan skall utarbetas för friskvård,
turism, friluftsliv och tillgänglighet vid Torne älv, Kalix älv, Råneälven, Pite
älv och Vindelälven och att denna plan skall föreläggas berörda kommunala
och regionala organ. Vidare önskar motionärerna att turistrådet skall få i
uppdrag att marknadsföra dessa som rekreations- och fiskeområden.

Utskottet har vid två tillfällen tidigare (KrU 1985/86:19, KrU 1986/87:20)
avvisat förslag med samma inriktning som de nu aktuella. Utskottet
redovisade då de olika åtgärder som vidtagits.

I detta sammanhang kan nämnas att det i regeringens förslag om särskilda
regionalpolitiska insatser i Norrbottens län (prop. 1987/88:86) även ingår
satsningar på att utveckla turismen i Norrbotten. För regionala utvecklingsinsatser
föreslås 100 milj. kr. som skall disponeras av länsstyrelsen i
Norrbottens län. I propositionen förutsätts att de insatser på turistområdet
som länsstyrelsen finner motiverade kommer att behandlas i samråd med
Norrbottens turistråd och Sveriges turistråd.

I propositionen redovisas att regeringen har tillkallat en utredningsman
med uppgift att komma med förslag på områden där turistsatsningar har
förutsättningar att lyckas. Vidare föreslås 2 milj. kr. för detta utredningsarbete,
vari bl.a. ingår viss försöksverksamhet, t.ex. försök med vissa
turistarrangemangs marknadsmässiga attraktivitet. Utskottet behandlar
dessa förslag i propositionen i sitt betänkande KrU 1987/88:24.

Utskottet utgår från att de förslag som motionärerna lagt fram kommer att
beaktas i utredningsarbetet. Utskottet anser därför att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr403.

Frågan om ett statligt stöd till cykelturism tas upp i motion Kr406 (s). Vidare
anser motionärerna att projektet Sverigeleden bör få statligt stöd. Detta
projekt som omfattar en led från Skåne till Norrbotten drivs av Svenska
Cykelsällskapet.

Utskottet vill framhålla att regeringen har anslagit ca 10 milj. kr. till
cykelleder. Enligt vad utskottet inhämtat överväger Turistrådet - efter
propåer från cykelförbunden - att utreda behovet av stöd till cykelturismen.

Med hänsyn härtill finner utskottet att någon åtgärd med anledning av
motion Kr406 inte är påkallad.

Hemställan i motion Kr425 (s) går ut på att riksdagen skall göra ett uttalande
om behovet av åtgärder för utveckling av båtlivet. Motionärerna hänvisar till
rapporten från Sveriges turistråd Båtliv-en folkrörelse, Nyttigare än du tror
(Rapport 1987:3), där en rad åtgärder föreslås för att förbättra båtlivet, bl.a.
åtgärder i gästhamnar, förbättrade farleder, utbyggd information och bättre

KrU 1987/88:20

sjökort. Motionärerna påpekar att från båtorganisationernas sida har
föreslagits att en särskild båtavgift skulle tas ut av båtägare. Intäkterna från
denna avgift skulle användas för åtgärder för att utveckla båtlivet.

Vid behandlingen våren 1987 av regeringens förslag om införande av
fritidsbåtsregister (prop. 1986/87:121, KrU 1986/87:22, rskr. 1986/87:347)
behandlade utskottet ett motionsförslag med i allt väsentligt samma syfte
som det här aktuella. Utskottet lämnade då en utförlig redovisning av de
insatser för båtlivet som görs av stat och kommun. Utskottet uttalade att det
är viktigt att samhället gör fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna
för båtlivet. Utskottet ansåg dock att det inte var motiverat att riksdagen
gjorde en särskild framställning i detta hänseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Enligt motionerna Kr408 och Kr428 (c) bör begreppet primära rekreationsområden
avskaffas.

Vid behandlingen förra året av förslag med samma syfte lämnade utskottet
(KrU 1986/87:20 s. 16) en utförlig redovisning för innebörden i och
tillkomsten av de primära rekreationsområdena samt för bestämmelserna i
naturresurslagen. Utskottet förutsatte att man inom regeringskansliet närmare
skulle överväga behovet av att bibehålla begreppet primära rekreationsområden.
Enligt vad utskottet inhämtat övervägs för närvarande inom
regeringskansliet möjligheterna att vidta sådan ändring av förordningen om
regionalpolitiskt stöd att begreppet primära rekreationsområden som kvalifikation
för regionalpolitiskt stöd inom stödområde C skall utgå. Med hänsyn
härtill anser utskottet att motionerna Kr408 yrkande 3 och Kr428 yrkande 1
inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande Sveriges turistråds ansvar för de sociala målen för
turist- och rekreationspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr405 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande speciella marknadsföringsinsatser pä turistområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr413 yrkande 1 i motsvarande
del,

3. beträffande ny huvudman för rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr413 yrkande 2,

4. beträffande plan för turismens utveckling

att riksdagen avslår motion 1987/88 :Kr408 yrkande 1,

5. beträffande Turistrådets strukturplan och industriverkets
branschstudie

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr408 yrkande 4,

6. beträffande investeringsbidrag till ett nytt bokningssystem

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr408 yrkande 5 i motsvarande
del,

7. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88 :Kr408 yrkandena 2 och 5, det senare i motsvarande
del, 1987/88:Kr428 yrkande 2 samt 1987/88:Kr413 yrkande 1 i
motsvarande del till Stöd till turism och rekreation för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 108 542 000 kr.,

KrU 1987/88:20

8. beträffande sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr408 yrkande 6,

9. beträffande vissa turistfrämjande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr408 yrkande 7,

10. beträffande statliga insatser i vissa områden
att riksdagen avslår motionerna

a) 1987/88:Kr418 yrkande 1 (turism i Värmland)

b) 1987/88:Kr424 (turism i Gävleborgs län),

11. beträffande insatser för turism i Skåne
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr416,

12. beträffande insatser för turism vid vissa Norrlandsälvar
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr403,

13. beträffande cykelturism

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr406,

14. beträffande åtgärder för att utveckla båtlivet
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr425,

15. beträffande begreppet primära rekreationsområden

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr408 yrkande 3 och 1987/
88:Kr428 yrkande 1.

Stockholm den 19 maj 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s). Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Erkki Tammenoksa (s), Jan Hyttring (c), Håkan Stjernlöf (m), Inga
Lantz (vpk) och Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen (punkt 1,
mom. 1)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”är påkallad" bort ha följande lydelse:
Motionärens synpunkter och förslag ger uttryck för samma syn på
idrottsrörelsens viktiga roll som återfinns i propositionen. Det betonas att det
är angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens strävan att
bredda sin verksamhet ytterligare. I synnerhet behövs utökade insatser för
barn och ungdomar samt för att aktivera fler kvinnor, handikappade och
invandrare.

KrU 1987/88:20

I sin verksamhet har RF valt att koncentrera sina insatser till tre
huvudprogram: ungdom, motion och tävling. Utskottet vill särskilt framhålla
vikten av att programmen ungdom och motion kan genomföras. Programmet
ungdom är inriktat på en allsidig utveckling av barnet i idrottsverksamheten
och åtgärder för att behålla ungdomar i föreningslivet. Programmet motion
syftar i första hand till att stimulera till fysisk aktivitet och rekreation. Enligt
utskottets mening är det särskilt angeläget att utveckla motion i närmiljö för
att få fler fysiskt inaktiva att motionera.

Idrottsledarnas ideella insatser är av stor betydelse för idrottsrörelsen och
för hela samhället. Det är nödvändigt att samhällets stöd till idrottsrörelsen
höjs bl.a. för att rörelsen skall kunna behålla och dra till sig fler frivilliga
krafter. Vidare bör ett särskilt stöd lämnas till de specialförbund som gör
breddsatsningar genom enklare regler och verksamhet med blandade lag
såväl i fråga om ålder som kön. Även de små specialförbund som har svårt att
finansiera sin verksamhet genom sponsorstöd och reklaminkomster bör få ett
ökat stöd.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr409 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1987/88:Kr404 yrkande 2 och 1987/88:Kr423
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 3)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående framhållit att det är angeläget att
idrottsrörelsen inom olika områden kan bygga ut sin verksamhet. Med
hänsyn härtill föreslår utskottet att anslaget räknas upp med 15 milj. kr. till
totalt 271 034 000 kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr411 yrkande 1 samt med bifall till motion 1987/88:Kr409
yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 271 034 000 kr.,

3. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 3)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna höjningen av det statliga stödet till
idrottsrörelsen är enligt utskottets mening otillräcklig. Den är drygt 40 milj.
kr. lägre än vad RF har begärt för kommande budgetår. Idrotten behöver ett
kraftigt förstärkt statligt stöd bl.a. för att kunna upprätthålla bredden i

KrU 1987/88:20

idrotten över hela landet och att kunna bygga ut ledarutbildningen. Det är
också viktigt att de föreningar som bedriver ungdomsverksamhet på ideell
bas kan få ökade bidrag. Utskottet föreslår därför att anslaget räknas upp till
den nivå som RF har föreslagit i sin anslagsframställning, nämligen 297,7
milj. kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:kr409 yrkande 1 samt med bifall till motion 1987/88:Kr411
yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 297 700 000 kr.,

4. Utredning om idrottsrörelsens finansiering (punkt 1,
mom. 4)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”motion Kr414” bort ha följande lydelse:

I detta sammanhang bör framhållas att även om det statliga stödet till
idrotten liksom stödet från landsting och kommuner har ökat under senare år
täcker det inte kostnaderna för idrottsrörelsens verksamhet. Idrottsrörelsen
bidrar som motionärerna påpekar genom sin verksamhet till statens inkomster
genom skatter, sociala avgifter m.m. Det förhållandet att idrottsrörelsen
ekonomiskt är beroende av statliga anslag är, säger de, inte stimulerande för
en nödvändig, kreativ ekonomisk verksamhet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning. Det finns all anledning att undersöka olika möjligheter att
finansiera idrottens verksamhet som alternativ till det statliga stödet. De
problem som motionärerna pekar på bör beaktas i en sådan utredning.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utredning om idrottsrörelsens finansiering

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr414 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Statens representation i Riksidrottsförbundets styrelse
(punkt 1, mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet kan"
och på s. 6 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

De lokala idrottsföreningarnas verksamhet utgör basen för idrottsrörelsen.
Samhällets stöd till idrottsrörelsen bör därför utformas så att föreningarna
stärks. Det är som motionärerna påpekar viktigt att idrottsrörelsen inte
byråkratiseras och får en halvoffentlig roll. Det finns med nuvarande
organisation risk för att svensk idrott blir alltför beroende av den politiska
makten. För att motverka denna utveckling bör - i enlighet med förslaget i
motion Kr417 - den statliga representationen i RF:s styrelse upphöra.

KrU 1987/88:20

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande statens representation i Riksidrottsförbundets styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr417 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (punkt 1,
mom. 6)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att främjandeorganisationernas
organisatoriska anknytning till RF snarast bör upphöra. Det kan som
företrädare för dessa organisationer påpekat inte vara lämpligt att RF skall
ha möjligheter att påverka organisationernas bidrag eftersom det kan uppstå
viss konkurrens mellan idrotten och andra former för friluftsliv och friskvård.
Som anförs i motion Kr415 har några av organisationerna en nära anknytning
till tävlingsverksamhet. Dessa bör därför - om de så önskar - behålla
anknytningen til! RF.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Kr415 och 1987/
88:Kr417 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Sveriges turistråds ansvar för de sociala målen för turist- och
rekreationspolitiken (punkt 2, mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Mot denna”
och på s. 11 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet redovisat att turistrådet är medvetet om sitt
ansvar för att utveckla verksamheten inom fritidssektorn. Med anledning av
de synpunkter och förslag som förs fram i motion Kr405 vill utskottet
understryka att det är människornas individuella önskemål som skall styra
formerna för turism och rekreation. Den särskilda satsning på marknadsföring
som förordas i propositionen har till syfte att stärka och bygga ut den
svenska turistnäringen. Generella åtgärder av detta slag bidrar enligt
utskottets mening till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till
turism och rekreation på fritiden. En väl utbyggd och fungerande turistnäring
har dessutom positiva effekter på vår bytesbalans och syssesättning. Utskottet
anser därför att det är tillfredsställande att turistrådet nu får särskilda
medel för förstärkta marknadsföringsinsatser. Utskottet finner inte anledning
att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet
med förslaget i motion Kr405.

KrU 1987/88:20

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Sveriges turistråds ansvar för de sociala målen för
turist- och rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr405,

8. Ny huvudman för rekreationspolitiken (punkt 2, mom. 3)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vad avser”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I fråga om förslaget om ny huvudman för rekreationspolitiken delar
utskottet motionärernas uppfattning att den målsättning för sin verksamhet
som Turistrådet presenterat och som föredragande statsrådet i allt väsentligt
anslutit sig till inte stämmer väl överens med de av riksdagen fastställda
riktlinjerna för turist- och rekreationspolitiken. Det är enligt utskottets
mening viktigt att en kraftfull satsning på att utveckla rekreationsmöjligheter
görs även för de svagast ställda grupperna och individerna i vårt samhälle.
Med hänsyn till rådets nuvarande verksamhetsinriktning anser utskottet att
den rekreationspolitiska uppgiften bör lyftas bort från Turistrådet. De
rekreationspolitiska frågorna bör därför snarast överlåtas till en ny huvudman.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ny huvudman för rekreationspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr413 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Plan för turismens utveckling (punkt 2, mom. 4)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Förra året”
och slutar med ”motion Kr408” bort ha följande lydelse:

I dagens svenska samhälle är, som utskottet framhållit i det föregående,
turismen en viktig näringsgren. Svensk turism befinner sig i ett besvärligt
läge. Konkurrensen internationellt inom turistbranschen är hård och det
gäller för Sverige att behålla och utvidga sin andel av denna marknad. Det är
därför enligt utskottets mening nödvändigt att en plan för turismens
utveckling i Sverige på sikt utarbetas. Denna plan bör utgå från den
målsättningen att antalet turister från utlandet skall öka med fem procent
årligen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

4. beträffande plan för turismens utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr408 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1987/88:20

10. Turistrådets strukturplan och industriverkets
branschstudie (punkt 2, mom. 5)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Dessa två”
och slutar med ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

Den kritik som motionärerna riktar mot Turistrådets strukturplan och
SIND:s branschstudie är enligt utskottets mening väl befogad. Förslagen i
båda dessa utredningar innebär att satsningar på turism skall ske på några få
orter och regioner i landet. Det finns en uppenbar risk för att ett
genomförande av dessa förslag skulle medföra att andra områden inte får
möjligheter till en positiv utveckling.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Turistrådets strukturplan och industriverkets
branschstudie

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr408 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Investeringsbidrag till ett nytt bokningssystem (punkt 2,
mom. 6)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra om att
Turistrådet har för avsikt att i samarbete med Scandicom som är den största
leverantören av denna typ av tjänster i Skandinavien öka förutsättningarna
att meddela marknaden bokningarna. För att genomföra ett sådant system
krävs investeringar på det lokala och regionala planet. Utskottet anser
liksom motionärerna att det är rimligt att staten genom Turistrådet bidrar till
investeringskostnaderna i första hand för de turistföretag som investerat i
BOKSER-systemet. Utskottet förordar därför att ett belopp om 10 milj. kr.
för budgetåret 1988/89 engångsvis anvisas Turistrådet för detta ändamål.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

6. beträffande investeringsbidrag till ett nytt bokningssystem

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr408 yrkande 5 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Medelsanvisningen till Stöd till turism och rekreation
(punkt 2, mom. 7)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Regeringens
förslag innebär” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

KrU 1987/88:20

Utskottet har i det föregående ställt sig positiv till den särskilda satsning på
marknadsföring av Sverige som turistland som förordas i propositionen.
Utskottet anser dock att de medel som beräknas härför - 25 milj. kr. per år
under en treårsperiod - inte är tillräckliga. Utskottet föreslår därför att totalt
50 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1988/89 till Turistrådet för särskilda
marknadsföringsinsatser. Dessa resurser bör inriktas särskilt på insatser i
länderna i Sydeuropa.

Förslaget i (=utskottet 4 rader) (yrkande 1 delvis).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att anslaget till Stöd till
turism och rekreation för nästa budgetår räknas upp med 35 milj. kr. till totalt
143 542 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr408 yrkandena 2 och 5, det senare i motsvarande
del, och med anledning av 1987/88:Kr428 yrkande 2 samt med avslag
på motion 1987/88:Kr413 yrkande 1 i motsvarande del till Stöd till
turism och rekreation för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 143 542 000 kr.,

13. Sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse
(punkt 2, mom. 8)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Jan Hyttring (c) och
Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Förra året”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att turistnäringens inflytande i
Turistrådets styrelse bör stärkas. En komplettering av styrelsen med
företrädare för turistnäringen skulle bl.a. bidra till att höja styrelsens
kompetens. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att frågan om
sammansättningen av Turistrådets styrelse blir föremål för översyn.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

8. beträffande sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr408 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Vissa turistfrämjande åtgärder (punkt 2, mom. 9)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Förslag med”
och slutar med ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att alla möjligheter att bygga ut turismen framför allt i
glesbygder tas till vara. Motionärernas synpunkter om förläggningen av
semesterperioder och skolornas vintersportlöv är därför värda att beaktas.
Om dessa kunde spridas över en längre period än vad som nu är fallet skulle
detta medföra en rad positiva effekter.

KrU 1987/88:20

Utbyggda allmänna kommunikationer skulle underlätta för turister att
komma även till avlägsna rekreations- och turistområden.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr408 yrkande 7 bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

9. beträffande vissa turistfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr408 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Insatser för turism i Skåne (punkt 2, mom. 11)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Inom
turistrådet” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Från Turistrådets sida finns det intresse för att använda kulturutbud och
kulturtraditioner för att ge turismen ett attraktivt och kvalitativt innehåll.
Rådet har också inlett samarbete med riksantikvarieämbetet i s.k. kulturismprojekt
i olika delar av landet bl.a. i Skåne. Skånes kulturminnen och
-miljöer har onekligen speciella förutsättningar för en sådan kulturism.
Skåne har också en rik och omväxlande natur och kan erbjuda turister många
olika aktiviteter och sevärdheter. Vidare innebär närheten till Danmark och
kontinenten att Skåne med rätt marknadsföring bör ha goda möjligheter att
utvecklas i turistiskt hänseende.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Turistrådet i samarbete
med Skånes turistråd och riksantikvarieämbetet bör kunna utveckla lämpliga
projekt för turism i Skåne.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

11. beträffande insatser för turism i Skåne
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr416 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Insatser för turism vid vissa Norrlandsälvar (punkt 2,
mom. 12)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”motion Kr403” bort ha följande lydelse:

Torne älv. Kalix älv, Råneälven, Pite älv och Vindelälven har genom
naturresurslagen (1987:12) undantagits från vattenkraftsexploatering. De
har var för sig stora skönhets-, skydds- och rekreationsvärden. De utgör en
mycket betydande resurs för människors aktivitet, vila och avkoppling.
Denna resurs borde utnyttjas mer och göras mer tillgänglig. Det är också
viktigt att fiskevårdande åtgärder vidtas.

Utskottet anser därför att det är angeläget att det snarast utarbetas en
utbyggnadsplan som skulle göra områdena kring dessa älvar tillgängliga för
fler människor och då även för dem med rörelsehinder. Det skulle ha stor

KrU 1987/88:20

betydelse för turistnäringen och den kommersiella servicen i Norrbotten och
Västerbotten om initiativ togs till en massiv insats för att höja attraktionsvärdet
för dessa fyra älvar.

Det är även viktigt att sprida kunskap om dessa älvområden och om de
möjligheter till turism som erbjuds där. Turistrådet bör aktivt gå in för att
marknadsföra områdena kring de nämnda älvarna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

12. beträffande insatser för turism vid vissa Norrlandsälvar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr403 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Åtgärder för att utveckla båtlivet (motiveringen till punkt
2, mom. 14)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Vid
behandlingen” och slutar med ”detta hänseende” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning formas båtlivets utveckling främst av dess
organisationer och av enskilda människor, men även staten har sitt ansvar.

Utskottet anser det därför motiverat att regeringen lägger fram förslag om
utveckling av båtlivet i Sverige. Bland angelägna åtgärder kan nämnas bättre
service med till båtlivet anpassade väderprognoser, bättre sjökort, bibehållen
och utökad utprickning av småbåtsleder, bättre tillgång till hjälpradio och
telefonautomater, fortsatt bemanning av för båtlivet viktiga utsjöplatser,
utbildning, vissa hamnfrågor, bibehållen och utbyggd sop- och toalettservice
i naturhamnar och utvecklad information om säkerhet och miljö.

Som ett underlag för regeringens åtgärdsförslag bör kunna ligga Sveriges
turistråds rapport 1987:3 Båtliv - en folkrörelse. Nyttigare än du tror. På
denna punkt delar således utskottet motionärernas uppfattning.

Utskottet tar däremot avstånd från motionärernas tankegång att - utöver
den redan införda och administrativt havererade registreringen av vissa
fritidsbåtar - ännu en båtavgift skulle uttagas av båtägarna. Tvärtom måste
de kostnader som den nuvarande registreringen drar betraktas som en icke
önskvärd belastning för båtlivet.

18. Åtgärder för att utveckla båtlivet (motiveringen till punkt
2, mom. 14)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser

KrU 1987/88:20

len och utökad utprickning av småbåtsleder, bättre tillgång till hjälpradio och
telefonautomater, fortsatt bemanning av för båtlivet viktiga utsjöplatser,
utbildning, vissa hamnfrågor, bibehållen och utbyggd sop- och toalettservice
i naturhamnar och utvecklad information om säkerhet och miljö.

Som ett underlag för regeringens åtgärdsförslag bör kunna ligga Sveriges
turistråds rapport 1987:3 Båtliv - en folkrörelse, Nyttigare än du tror. På
denna punkt delar således utskottet motionärernas uppfattning.

Utskottet tar däremot avstånd från motionärernas tankegång att - utöver
den redan införda registreringen av vissa fritidsbåtar - ännu en båtavgift
skulle uttagas av båtägarna.

Särskilt yttrande

Högskoleutbildning inom idrottens område
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anför:

Vi vill erinra om att vid behandlingen av regeringens förslag om idrottsforskningens
organisation har företrädare för centerpartiet i en reservation till
utbildningsutskottets av riksdagen godkända betänkande UbU 1987/88:28
föreslagit att idrottsledarutbildning i ett idrottsvetenskapligt institut -idrottshögskola - inrättas och att denna förläggs till Falun.

KrU 1987/88:20

Innehållsförteckning KrU 1987/88:20

Sammanfattning 1

Stöd till idrotten 1

Stöd till turism och rekreation 7

Reservationer

1. Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen (c) 17

2. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (c) 18

3. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (vpk) 18

4. Utredning om idrottsrörelsens finansiering (fp) 19

5. Statens representation i Riksidrottsförbundets styrelse (m) 19

6. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (m,fp) 20

7. Sveriges turistråds ansvar för de sociala målen för turist- och
rekreationspolitiken (m.fp) 20

8. Ny huvudman för rekreationspolitiken (vpk) 21

9. Plan för turismens utveckling (c) ....; 21

10. Turistrådets strukturplan och industriverkets branschstudie
(m,fp,c) 22

11. Investeringsbidrag till ett nytt bokningssystem (c) 22

12. Medelsanvisningen till Stöd till turism och rekreation (c) 22

13. Sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse (m,c) 23

14. Vissa turistfrämjande åtgärder (c) 23

15. Insatser för turism i Skåne (fp) 24

16. Insatser för turism vid vissa Norrlandsälvar (vpk) 24

17. Åtgärder för att utveckla båtlivet (m,fp) 25

18. Åtgärder för att utveckla båtlivet (c) 25

Särskilt yttrande

Högskoleutbildning inom idrottens område (c) 26

kiUi

r ••'•••»'

i1'-; • . -•

, ■ : - •

gotab Stockholm 1988 15332