Kulturutskottets betänkande
1987/88:18

om ungdomsfrågor (prop. 1987/88:100 bil. 11 delvis)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1987/88:100 bil. 11 (jordbruksdepartementet) under
avsnittet Ungdomsfrågor (punkterna H 1-H 5). Vidare behandlar utskottet
en samlad redovisning för behandlingen av ungdomsfrågor inom regeringskansliet
som inledningsvis lämnas under detta avsnitt i propositionen.

I betänkandet tar utskottet också upp till behandling motioner med
anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen beträffande
redovisningen av behandlingen av ungdomsfrågorna.

De riktlinjer för det fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna som
förordas i propositionen godtas av utskottet.

Regeringen föreslår att bidraget till statens ungdomsråd förs upp med
4 132 000 kr. Bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
föreslås utgå med 62 196 000 kr. Vidare föreslås att bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet skall ökas med 10,3 milj. kr. till
101 600 000 kr. I propositionen föreslås att ett särskilt stöd om 1,2 milj. kr.
skall lämnas till internationellt ungdomssamarbete.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker motionerna.
Åtta reservationer har avlämnats.

NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har

dels i ett inledningsavsnitt (s. 77-106) berett riksdagen tillfälle att ta del av en
samlad redovisning för ungdomsfrågor som behandlas inom såväl jordbruksdepartementet
som övriga departement,

dels under punkt H 1 (s. 107-109) föreslagit riksdagen att till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4 132 000
kr..

KrU

1987/88:18

1 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 18

dels under punkt H 2 (s. 109-114) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som i propositionen har redovisats för det
fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna,

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 62 196 000 kr.,

dels under punkt H 3 (s. 114-115) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag av 101 600 000 kr.,

dels under punkt H 4 (s. 115-116) föreslagit riksdagen att till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kr.,

dels under punkt H 5 (s. 117) föreslagit riksdagen att till Lotterinämnden för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 411 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr402 av Margareta Andrén och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet för studentförbunden att söka bidrag på samma villkor
som kvinnoförbunden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medlen för detta överförs från jordbruksdepartementet till
civildepartementet.

1987/88:Kr410 av Marita Bengtsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av särskilda satsningar på de yngre åldersgrupperna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till de idéburna barn- och ungdomsorganisationerna.

1987/88:Kr420 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ett reellt åtgärdsprogram för en verklig förbättring av
ungdomens levnadsförhållanden, med utgångspunkt från vad som anförts i
motionen.

1987/88:Kr421 av Karl Boo och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen till H
2 Ungdomsorganisationernas centrala verksamhet anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt anslag på 72 196 000 kr.

1987/88:Kr422 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att statens ungdomsråd bör avskaffas.

1987/88:Kr426 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av
statens ungdomsråd och den framtida bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So278.

KrU 1987/88:18

1987/88: Kr427 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa
verkningarna för ungdomar inom Stockholmsregionen av regleringar inom
fritidssektorn.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A268.

Utskottet

Övergripande ungdomsfrågor

I propositionen lämnas en utförlig redovisning (s. 77-106) för det arbete som
inletts under år 1987 med att i ökad utsträckning samordna regeringens
arbete med olika ungdomsfrågor. Inledningsvis anför föredragande statsrådet
- ungdomsministern - att hela det svenska samhället har ett ansvar för att
ge alla barn och ungdomar en trygg uppväxtmiljö, där var och en får goda
möjligheter att växa och mogna och där jämlika villkor råder när det gäller att
kunna välja väg i livet. Han understryker att samhällets insatser bör inriktas
på att ge alla unga goda förutsättningar att själva kunna ta ansvar för sina liv
och förverkliga sina drömmar. Politiska åtgärder kan inte ersätta det egna
ansvarstagandet men kan bidra till att det förverkligas. Det är enligt
ministerns bedömning av största vikt att politiken präglas av en helhetssyn på
den unga människans situation. Endast då kan alla ungdomar få en god start i
livet.

En förutsättning för en ungdomspolitik grundad på en helhetssyn på
ungdomars situation är kunskapen om ungdomars villkor och om effekterna
av olika åtgärder från samhällets sida. Ungdomsministern anger därför som
en allmän utgångspunkt att det är angeläget att ungdomsforskningen ägnas
större uppmärksamhet.

Allmänna utgångspunkter för de åtgärder inom olika områden som
regeringen vidtar i syfte att skapa bättre möjligheter och villkor för
ungdomar är enligt propositionen bl.a. följande.

Olika generella politiska åtgärder spelar en stor roll också för ungdomar.
Åtgärderna kan dock i många fall behöva anpassas, förstärkas och kompletteras
för att tillgodose ungdomens särskilda behov. Ofta krävs också direkt
riktade åtgärder för att lösa särskilda problem.

Frågorna handläggs ofta i olika departement. Ibland berör samma fråga
flera ansvarsområden. Åtgärder kan behöva initieras inom flera områden för
att ett problem skall lösas. Om det skall vara möjligt att anlägga en helhetssyn
på ungdomsfrågorna - forma en ungdomspolitik - krävs därför en samordning.
Inom regeringskansliet har under år 1987 bildats en särskild kontaktgrupp
med företrädare för de departement där viktiga ungdomsfrågor
behandlas. Genom detta samordningsarbete kan ungdomsaspekter successivt
tillföras olika frågor redan på ett tidigt stadium av beredningen.

Den gemensamma utgångspunkten för de olika insatser som redovisas i det
följande är att de skall underlätta för alla ungdomar dels att få tillgång till
samhällsutbudet i form av utbildning, arbete, bostad och fritid, dels att få
möjligheter att delta i och påverka utvecklingen inom olika samhällsområden.
Redovisningen behandlar följande frågor.

KrU 1987/88:18

- Ungdomars möjlighet till en god utbildning.

- Ungdomars möjlighet att få tillgång till ett meningsfullt arbete.

- Ungdomars möjlighet att få tillgång till en egen bostad.

- Ungdomars möjlighet till en meningsfull fritid.

- Ungdomars möjlighet att själva delta i och påverka utvecklingen inom en
rad olika samhällsområden.

- Ungdomars möjlighet till ekonomisk trygghet.

- Ungdomars möjlighet att få social trygghet och samhällsstöd om de
drabbas av svårigheter.

Redovisningen i propositionen för ungdomarnas situation i dag och för
aktuella åtgärder inriktade på ungdomar är enligt utskottets mening värdefull.
Den ger en god överblick över de problem som möter ungdomar i dagens
svenska samhälle, för åtgärder som vidtagits under det senaste året och för de
åtgärder som regeringen avser vidta. Inom regeringskansliet har redovisats
en sammanställning som omfattar 100 åtgärder och insatser inom olika
områden. Denna sammanställning bifogas som bilaga till betänkandet.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att ett omfattande samarbete
mellan olika departement om ungdomsfrågor har kommit till stånd. Härigenom
skapas förutsättningar för en effektivare samordning av samhällets
insatser för ungdomar.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts i denna del i
propositionen. Beträffande de förslag på olika samhällsområden som
redovisas i denna får prövning ske i resp. utskott.

Vänsterpartiet kommunisterna hävdar i motion Kr420 att regeringens
förslag inte innebär några genomgripande förbättringar av ungdomarnas
situation. Motionärerna menar att ett samlat grepp över ungdomsfrågorna
rimligen måste innebära kraftfulla åtgärder som löser ungdomens problem.
De anför att det krävs en radikal politik som förmår att ge de unga en
framtidstro. Motionärerna för fram allmänna synpunkter på åtgärder som
bör vidtas på olika områden. De vill att regeringen med utgångspunkt i vad
som anförs i motionen skall utarbeta ett reellt åtgärdsprogram för en verklig
förbättring av ungdomens levnadsförhållanden.

Av den samlade redovisningen för ungdomsfrågornas behandling i regeringskansliet
framgår att en rad förslag till åtgärder för att förbättra
ungdomars situation har lämnats eller kommer att lämnas under år 1988 från
olika departement. Det finns alltså inte anledning för riksdagen att göra en
framställning till regeringen med anledning av motion Kr420.

I motion Kr427 (m) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa verkningarna för
ungdomar inom Stockholmsregionen av regleringar inom fritidssektorn. I
den motivering som lämnas i motion A268 (m) anför motionärerna att inom
fritidssektorn bör arbetet med att minimera onödiga regler och lagar
intensifieras. Som exempel på områden där en minskad styrning från
samhällets sida skulle få positiva effekter nämns etermedie- och kulturområdena
samt restaurangnäringen.

Det är en angelägen uppgift för samhället att skapa goda förutsättningar
för att ungdomar skall kunna använda sin fritid på ett meningsfullt sätt. I
propositionen lämnas en redovisning för de åtgärder som vidtas för att öka

KrU 1987/88:18

ungdomars fritidsmöjligheter. Ungdomsministern understryker att fritidsfrågor
är viktiga för ungdomar. I sammanhanget kan nämnas att barn- och
ungdomsdelegationen har lämnat bidrag till olika projekt i Stockholmsregionen.
Förslaget i motionen tar enbart sikte på förhållandena i denna region
och berör till viss del frågor som tillhör kommunens kompetensområde.
Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd skall inom ramen för samhällets fritids- och kulturpolitik
främja verksamhet bland barn och ungdom. Rådet handlägger frågor om
samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och skall verka för en samordning
av statliga insatser på barn- och ungdomsområdet. Ungdomsrådets
verksamhet har varit föremål för översyn i en inom utbildningsdepartementet
tillsatt arbetsgrupp, BUS (Barn-Ungdom-Samordning), som lagt fram
sina förslag i en promemoria (PM nr 3 från arbetsgruppen BUS) Statens
ungdomsråd - nuläge samt överväganden och förslag. I propositionen anges
vissa riktlinjer för ungdomsrådets fortsatta verksamhet. Dessa innebär i
huvudsak följande.

Ungdomsrådets verksamhet bör koncentreras till sådana uppgifter som är
väsentliga med hänsyn till rådets roll som central myndighet för ungdomsfrågor.
Vidare bör rådet ha ansvaret för fördelningen av det statliga stödet till
ungdomsorganisationerna. Rådet har en viktig roll när det gäller att följa och
redovisa utvecklingen beträffande barns och ungdomars villkor i samhället
samt ungdomsorganisationernas verksamhet. Rådet bör därför ha resurser
för utrednings- och informationsverksamhet. Ungdomsministern framhåller
att rådet har en viktig samordnande roll när det gäller ungdomsfrågor. Rådet
bör dock inte ta över arbetsuppgifter som naturligen hör till annan
myndighets ansvarsområde. Han understryker att det ankommer på olika
berörda myndigheter, var och en inom sitt verksamhetsområde, att aktivt
bevaka och arbeta med frågor som rör ungdomars villkor.

I fråga om ungdomsrådets organisation föreslår ministern inte några
förstärkningar av rådets kansli. Regeringen bör liksom hittills besluta om
styrelsens storlek och sammansättning.

Förslagen i motionerna Kr422 (m) och Kr426 (m) syftar till att ungdomsrådet
skall avskaffas. I båda motionerna föreslås att riksdagen bör göra ett
uttalande härom. Enligt motion Kr426 bör ungdomsorganisationernas egna
samordningsorganisationer ansvara för fördelningen av det statliga stödet.
Under en övergångstid bör enligt motionärerna skolöverstyrelsen kunna
svara för bidragsgivningen.

Utskottet har sedan år 1981 vid ett flertal tillfällen (senast KrU 1986/87:10)
avstyrkt förslag med samma syfte som de nu föreliggande. Ställningstagandet
i propositionen till arbetsgruppens förslag rörande ungdomsrådets organisation
och verksamhet innebär bl.a. att rådets roll som central myndighet för
ungdomsfrågor förstärks. Ett uttryck för detta är att rådet skall självständigt
ansvara för fördelningen av det statliga stödet till ungdomsorganisationerna.
Denna fråga behandlar utskottet i det följande i samband med övriga förslag
om bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

1* Riksdagen 1987188. 13sami. Nr 18

KrU 1987/88:18

Rättelse: S. 10 punkt 8 rad 5 tillkommit: m. m.

Vad som anförs i propositionen om ungdomsrådets verksamhet och
organisation har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna Kr422
och Kr426.

I propositionen föreslås att anslaget till statens ungdomsråd höjs med
220 000 kr. till totalt 4 132 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala och lokala
verksamhet, m.m.

Bidrag utgår till den centrala verksamheten inom de ungdomsorganisationer
som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen
(1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Vidare utgår bidrag
till vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala
verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer.

Det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
utgår till varje bidragsberättigad organisation i form av ett grundbidrag om
350 000 kr. och därutöver ett rörligt bidrag vars storlek beror på antalet
medlemmar i åldern 7-25 år som överstiger 3 000. Det rörliga bidraget
uppgår budgetåret 1987/88 till 34 kr. per medlem i intervallet 3 001-40 000
medlemmar och till 30 kr. per medlem över 40 000.

Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet
bland handikappade barn och ungdomar gäller i stället följande. Grundbidrag
utgår så snart organisationen har mer än 500 medlemmar. Vidare utgår
rörligt bidrag för medlemmar i intervallet 501-3 000 med 83 kr. per medlem
och för medlemmar därutöver enligt de generella bestämmelser som
redovisats ovan.

För invandrarorganisationerna gäller att förutom grundbidrag utgår rörligt
bidrag med 34 kr. per medlem i intervallet 1 501-40 000 medlemmar.

För organisationer som första gången erhåller bidrag till central verksamhet
samt för organisationer som inte längre uppfyller villkoren i fråga om
antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om
statsbidragets storlek.

Bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt
förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer till dels
de ungdomsorganisationer som erhåller bidrag från anslaget Bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m., dels Sveriges riksidrottsförbund
och de övriga organisationer som erhåller organisationsstöd
från anslaget Stöd till idrotten. Bidraget uppgår under budgetåret 1987/88 till
11 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst.

1 propositionen föreslås vissa förändringar av nu gällande regler för
statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Dessa förslag bygger på de
översyner av bidragsreglerna som utförts dels inom ungdomsrådet, dels av
folkrörelseutredningen i betänkandet (SOU 1987:37) Stödet till barn- och
ungdomsföreningar. I propositionen anges följande utgångspunkter för
utformningen av bidragssystemet, nämligen att antalet stödformer bör

KrU 1987/88:18

begränsas, administrationen av stödet bör vara så enkel som möjligt samt att
organisationerna bör ges största möjliga frihet vid användningen av bidragsmedlen.
Det är enligt propositionen viktigt att bidragssystemet anpassas till
organisationernas verksamhet. Vidare bör systemet vara så flexibelt att nya
organisationer eller rörelser inte utestängs från möjligheten till stöd. Syftet
med stödet till ungdomsorganisationerna anges vara att dels främja en
demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningar,
dels medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Stödet bör
underlätta för föreningarna att utveckla sin verksamhet med bl.a. ledarutbildning,
information och opinionsbildning samt rekrytering av s.k. föreningslösa
ungdomar.

Beträffande stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
förordar ungdomsministern att ansvaret för fördelningen av bidragen i
fortsättningen i högre grad skall anförtros åt statens ungdomsråd. Det bör
ankomma på rådet att inom ramen för av statsmakterna angivna allmänna
riktlinjer och anvisade medel besluta om bidragen till de enskilda organisationerna.

Följande riktlinjer för utformningen av det centrala stödet föreslås.
Fördelningen av medlen bör grundas såväl på antalet lokalavdelningar i
organisationen som antalet medlemmar i åldern 7-25 år. Det ankommer på
ungdomsrådet att utifrån dessa grunder föreslå regeringen närmare bestämmelser
för stödets fördelning. Prövningen av vilken organisation som skall
erhålla bidrag bör i fortsättningen göras av ungdomsrådet. Vid förslag till
disposition av anslaget bör ungdomsrådet beakta behovet av medel för
särskilda insatser för vissa organisationer som är svåra att anpassa till ett
generellt bidragssystem, t.ex. handikapp- och invandrarorganisationer.

Ungdomsministern understryker att det är särskilt angeläget att stödja
sådana organisationer och rörelser som söker utveckla sin verksamhet så att
den kan nå även de ungdomsgrupper som står utanför föreningslivet. En
mindre del av statsbidraget bör användas för detta ändamål. Sådant särskilt
stöd bör kunna utgå både till de organisationer som för närvarande får bidrag
och till nya rörelser som inte uppfyller de formella kraven för vanligt bidrag.

Det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet som
för närvarande är ett förslagsanslag bör enligt propositionen fortsättningsvis
ges över ett reservationsanslag. För nästa budgetår föreslås en höjning av
anslaget med 3 180 000 kr. till totalt 62 196 (X)0 kr. I den föreslagna
anslagshöjningen ingår ett särskilt valinformationsbidrag till de politiska
ungdomsförbunden om 820 000 kr.

1 fråga om utformningen av stödet till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet aviserar ungdomsministern att ungdomsrådet kommer att få i
uppdrag att göra en översyn av nu gällande bidragsregler. Han anser att det
är viktigt att rådet prövar vilka åtgärder som kan vidtas för att förenkla
administrationen av det lokala stödet till ungdomsorganisationerna. I
propositionen föreslås ett tillägg till de nuvarande reglerna, nämligen att ett
särskilt bidrag skall utgå för aktiviteter särskilt avsedda för ungdomar i de
övre tonåren. Vidare föreslås att bidraget skall höjas från 11 kr. till 12 kr. per
bidragsberättigad sammankomst. Anslaget till ungdomsorganisationernas

KrU 1987/88:18

lokala verksamhet som för innevarande budgetår uppgår till 91,3 milj. kr.
föreslås höjd med 10,3 milj. kr. till totalt 101,6 milj. kr.

Vissa synpunkter och önskemål om utformningen av stödet till ungdomsorganisationerna
förs fram i motion Kr410 (s). Motionärerna anser att det är
nödvändigt med ett ökat samhällsstöd till de ideellt arbetande barn- och
ungdomsorganisationerna. De framhåller att det är viktigt med särskilda
satsningar på de yngre åldersgrupperna. Vidare hävdar motionärerna att
barn- och ungdomsorganisationernas försök att utveckla sin verksamhet ofta
misslyckats på grund av ekonomiska och administrativa svårigheter. De
medel som nu utgår för olika projekt bör omvandlas till bidrag till
organisationernas verksamhet. Härigenom skulle det skapas förutsättningar
för bättre kontinuitet och kvalitet i verksamheten. Barn- och ungdomsorganisationerna
spelar en viktig roll i vårt samhälle. De ideal som föreningslivet
utvecklar påverkar hela samhället. Det är därför angeläget att barn och
ungdomar tidigt kommer med i föreningslivet, anför motionärerna.

Med anledning av motionärernas synpunkter på statsbidraget till de
idéburna ungdomsorganisationerna vill utskottet framhålla att de i propositionen
redovisade riktlinjerna för bidragsgivningen syftar bl.a. till att
bidragssystemet skall bli smidigare och mer flexibelt än för närvarande. En
viktig utgångspunkt för bidragsgivningen är - som utskottet redovisat ovan -att organisationerna ges största möjliga frihet vid användningen av bidragsmedlen.
Det bör alltså ankomma pä organisationerna själva hur bidraget
skall användas. Utskottet vill även peka på att den översyn av reglerna för
stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet som aviseras i
propositionen skall bl.a. omfatta en prövning av vilka åtgärder som kan
vidtas för att förenkla administrationen av detta stöd. 1 detta sammanhang
vill utskottet påpeka att barn- och ungdomsdelegationen i maj 1987 beslutat
att av de medel ur allmänna arvsfonden som ställs till delegationens
förfogande 8 milj. kr. skall avsättas för utvecklingsarbete under tiden fram
till den 30 juni 1988. Utvecklingsarbetet kan för speciella projekt omfatta
mer än ett år. Enligt delegationens beslut skall föreningslivet ges stor frihet
vid utformningen och uppläggningen av det utvecklingsarbete ansökan
avser. Utvecklingsarbetet kan bl.a. avse nya former och nytt innehåll i
föreningens verksamhet och uppsökande verksamhet med inriktning mot
barn och ungdomar som står utanför föreningslivet.

Med anledning av motionärernas önskemål om att en större del av
existerande projektmedel bör omvandlas till bidragsmedel vill utskottet
erinra om sitt uttalande i betänkandet KrU 1984/85:17 om avvägningen
mellan ungdomsorganisationernas basresurser och projektbidrag. Utskottet
ansåg att diskussioner härom är nödvändiga att föra kontinuerligt, inte minst
mot bakgrund av att förhållandena och önskemålen skiftar från organisation
till organisation och fran tid till annan. Utskottet anförde vidare följande.

Utskottet vill dock framhålla att båda slagen av bidrag är nödvändiga.
Projektbidrag behövs för en förnyelse och utveckling av organisationernas
verksamhet. En god effekt av projektbidrag är i sin tur beroende av att
organisationerna har en sådan reguljär bas för sin egen verksamhet att
projekten inte får ett dominerande inflytande över verksamheten. Projektmedel
kan behövas även av andra skäl än organisationernas eget behov av

KrU 1987/88:18

förnyelse. Det kan t.ex. gälla statsmakternas behov av att samverka med
organisationerna i drogkampanjer och liknande, för både organisationerna
och samhället i övrigt angelägna verksamheter.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motion Kr410 inte är erforderlig.

De riktlinjer för det fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna som
redovisas i propositionen är enligt utskottets mening väl avvägda. Beträffande
reglerna för det lokala stödet kommer dessa - som redovisats i det
föregående - att ses över av ungdomsrådet.

I motion Kr421 (c) föreslås en höjning av anslaget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet till 72 196 000 kr. vilket belopp är 10 milj. kr.
högre än vad regeringen föreslagit.

Motionärerna påpekar att den granskning av organisationernas ekonomi
som ungdomsrådet utfört visar att det statliga stödet sedan början av
1980-talet har urholkats.

Förslagen i propositionen innebär en väsentlig förstärkning av det statliga
stödet till ungdomsorganisationerna. Stödet till den lokala verksamheten
höjs med drygt 10 milj. kr. Omläggningen av anslagskonstruktionen till den
centrala verksamheten från förslagsanslag till reservationsanslag innebär att
anslaget inte som tidigare var fallet är knutet till antalet medlemmar i
organisationerna.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet.

Utskottet tillstyrker likaså den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
om 101,6 milj. kr. till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Förslaget i motion Kr402 (fp) syftar till att ett särskilt bidrag till
studentförbunden skall inrättas. Motionärerna anser att studentförbunden
bör få möjlighet att söka bidrag på samma villkor som kvinnoförbunden. De
förordar att medel för detta ändamål skall föras över från jordbruksdepartementet.

Som utskottet redovisat i det föregående avser regeringen att uppdra åt
ungdomsrådet att utarbeta förslag till regler och disposition av stöden till
ungdomsorganisationerna. I detta sammanhang kan även frågan komma att
aktualiseras om en förändring av nuvarande bestämmelser för att erhålla
bidrag som ungdomsorganisation. Enligt vad utskottet inhämtat avser
folkrörelseutredningen att inom kort redovisa sitt utredningsuppdrag rörande
statsbidragen till folkrörelserna. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motion Kr402 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen föreslås under ett nytt anslag att 1,2 milj. kr. skall anvisas till
stöd till internationellt ungdomssamarbete. Ungdomsministern framhåller att
det organiserade ungdomssamarbetet är en viktig del av Sveriges kontakter
med omvärlden. Flera samarbetsorgan såväl inom Norden och Europa som
på det internationella planet har bildats under senare år. Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, är ungdomsorganisationernas samarbetsorganisation
för internationella frågor. Det organiserade svenska
ungdomsutbytet finansieras både med offentliga och privata bidrag men

KrU 1987/88:18

större delen av kostnaderna svarar ungdomsorganisationerna för. Det i
propositionen föreslagna anslaget är avsett att stärka LSU:s arbete och att
underlätta för breda ungdomsgrupper att delta i det organiserade internationella
ungdomsutbytet. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag
till medelsanvisning.

Även förslaget till medelsanvisning till lotterinämnden tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samlad redovisning för ungdomsfrågor

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1987/88:100.

2. beträffande åtgärdsprogram för förbättring av ungdomens levnadsförhållanden att

riksdagen avslår motion 1987/88: Kr420,

3. beträffande regleringar inom fritidssektorn i Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr427,

4. beträffande avskaffande av statens ungdomsråd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr422 och 1987/88:Kr426.

5. beträffande medelsanvisningen till statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
4 132 000 kr.,

6. beträffande stödet till idéburna barn- och ungdomsorganisationer
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr410,

7. beträffande riktlinjer för det fortsatta stöder till ungdomsorganisationerna att

riksdagen godkänner i proposition 1987/88:100 redovisade riktlinjer,

8. beträffande medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88/Kr421 till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 62 196 000 kr.,

9. beträffande medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 101 600 000 kr.,

10. beträffande bidrag till studentförbund
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr402,

11. beträffande stöd till internationellt ungdomssamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Stöd till

KrU 1987/88:18

internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 1 200 000 kr.,

12. beträffande medelsanvisning till lotterinämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Lotterinämnden
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 411 000 kr.

Stockholm den 14 april 1988

På kulturutskottets vägnar

Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp). Gunnel Liljegren
(m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).

Reservationer

1. Samlad redovisning för ungdomsfrågor (mom. 1)

Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m). Margareta Mörck (fp) Gunnel Liljegren
(m) Kerstin Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Redovisningen
i” och slutar med ”resp. utskott” bort ha följande lydelse:

Det är betydelsefullt att aktiva insatser görs för ungdomen på olika
samhällsområden. Utskottet lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen
i denna del. Beträffande de olika förslag som redovisas får prövning
ske i resp. utskott.

Utskottet prövar i det följande skilda förslag som väckts i anslutning till
propositionen.

dels att den inom jordbruksdepartementet sammanställda redovisningen i
100 punkter för förslag och åtgärder på olika områden som fogats som bilaga
till betänkandet bort utgå.

2. Åtgärdsprogram för förbättring av ungdomens
levnadsförhållanden (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Av den” och
slutar med ”motion Kr420” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas kritiska bedömning av redovisningen i
propositionen för behandlingen av ungdomsfrågor i regeringskansliet. Det

KrU 1987/88:18

framgår klart att regeringen inte har en samlad ungdomspolitik.

Utskottet anser liksom motionärerna att ett ungdomspolitiskt program
måste innehålla förslag till åtgärder som löser ungdomsproblemen i fråga om
bostäder, arbete, utbildning m.fl. områden. Det krävsen medveten, kraftfull
politisk satsning, inte endast små förändringar här och där.

Den vilja till kamp och förändring som finns bland ungdomen måste
stödjas. Det är samhällets skyldighet att ge ungdomen tillräckliga resurser för
att den skall orka och vilja förbättra sin situation.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärdsprogram för förbättring av ungdomens levnadsförhållanden att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr420som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Regleringar inom fritidssektorn i Stockholmsregionen
(mom. 3)

Lars Ahlmark. Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Det är" och på
s. 5 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det uppstår särskilda
problem i storstadsregionerna. Dessa låter sig inte lösas med byråkratiska
konstruktioner och fler förbud utan måste angripas på ett realistiskt och
förutsättningslöst sätt. Vad utskottet anfört bör med anledning av motion
Kr427 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande regleringar inom fritidssektorn i Stockholmsregionen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr427 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Avskaffande av statens ungdomsråd samt
medelsanvisningen till statens ungdomsråd (mom. 4 och 5)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har"
och på s. 6 slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att motionärernas kritik av ungdomsrådets verksamhet är
välgrundad. Det är därför betänkligt att - som förordas i propositionen -ungdomsrådet skall få ökat ansvar för fördelningen av bidrag till ungdomsorganisationerna
och att dess roll som myndighet förstärks. Det finns fog för
motionärernas uppfattning att ungdomsrådets verksamhet inte innebär ett
effektivt stöd för ungdomar. Utskottet anser att statens ungdomsråd bör
avvecklas under hösten 1988. Rådets uppgifter bör-i enlighet med vad som
förordas i motion Kr426 - övertas av ungdomsorganisationerna själva eller
deras samarbetsorgan. 1 samband med att ungdomsrådet läggs ned bör
ungdomsorganisationerna få möjlighet att besluta om de organ som bör

KrU 1987/88:18

ersätta ungdomsrådet. När det gäller fördelningen av det statliga stödet till
ungdomsorganisationerna bör skolöverstyrelsen under en övergångsperiod
få ansvaret härför.

dels att moment 4 och 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande avskaffande av statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Kr422 och 1987/
88:Kr426 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande medelsanvisningen till statens ungdomsråd

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
2 066 000 kr.,

5. Riktlinjer för det fortsatta stödet till
ungdomsorganisationerna (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”De riktlinjer"
och slutar med ”av ungdomsrådet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att statens ungdomsråds verksamhet
skall avvecklas samt att ungdomsorganisationerna själva skall ansvara för
fördelningen av det statliga stödet. Det bör därför ankomma på organisationerna
att utarbeta riktlinjer för stödet.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande riktlinjer för det fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna att

riksdagen avslår i proposition 1987/88:100 redovisade riktlinjer,

6. Medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet (mom. 8)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med
hänvisning” och slutar med "centrala verksamhet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en lämpligare åldersgräns för beräkning av stödet till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet är 21 år. Den besparing som
härigenom skulle bli möjlig kan beräknas uppgå till 12 milj. kr. Utskottet
förordar dock att anslaget minskas med 10 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag, då 2 milj. kr. bör beräknas för en förstärkning av
ledarutbildningen.

I propositionen föreslås att de politiska ungdomsförbunden skall få ett
särskilt valinformationsbidrag inför 1988 års allmänna val om 850 000 kr.
Enligt utskottets mening bör valinformation ingå som ett naturligt led i de
politiska ungdomsförbundens reguljära verksamhet. Utskottet anser därför
att ett särskilt bidrag för detta ändamål inte bör utgå.

KrU 1987/88:18

Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr421 om en
höjning av anslaget med 10 milj. kr. bör avvisas.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88:Kr421 till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 52 196 000 kr.,

7. Medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet (mom. 8)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Förslagen i”
och slutar med ”centrala verksamhet” bort ha följande lydelse:

Ungdomsrådet som granskat ungdomsorganisationernas ekonomi konstaterar
att det statliga stödet till organisationerna har urholkats under senare
år. I årets anslagsframställning anför rådet bl.a. att statsbidraget till
ungdomsorganisationerna via statens ungdomsråd har på grund av dålig
uppräkning i kombination med minskade medlemsantal och antal genomförda
aktiviteter minskat från ca 240 milj. kr. i slutet på 1970-talet till 150 milj.
kr. budgetåret 1986/87 i 1986 års penningsvärde.

Ungdomsrådet uttalar vidare följande.

Många av de mål som låg till grund för inrättandet av nuvarande bidragsgivning
till ungdomsorganisationerna är fortfarande ej uppfyllda. Idébärande
organisationer och organisationer med en bred verksamhet har svårt att
hävda sig medan organisationer inriktade på en enda aktivitet hävdat sig bra.
Exempelvis har de partipolitiska ungdomsorganisationerna med statsbidrag
på 10 år tappat 1/4 av medlemskåren och 1/3 av antalet genomförda
aktiviteter/år med statsbidrag.

Denna utveckling är enligt utskottets mening allvarlig. Ungdomsorganisationerna
har en viktig roll i vårt samhälle. De bör ges ekonomiska möjligheter
att utveckla sin verksamhet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Kr421 om en höjning av anslaget med 10 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr421 till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 72 196 000 kr.,

KrU 1987/88:18

8. Bidrag till studentförbund (mom. 10)

KrU 1987/88:18

Margareta Mörck och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Studentförbunden kan i dag få bidrag enligt förordningen (1971:388) om
statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidrag utgår alltså endast för medlemmar
under 25 år. Medelåldern bland dem som är inskrivna vid landets
högskolor är 29 år och endast 40 % är under 25 år. Studentförbunden kan
därför enligt gällande normer inte räknas som någon ungdomsorganisation.

Det är rimligt att samma bestämmelser som gäller för statliga bidrag till
kvinnoförbundens verksamhet även bör gälla för studentförbunden. Kvinnoförbunden
får bidrag för medlemmar över 15 år. Detta bidrag handläggs av
civildepartementet. Bidragsmedlen bör därför föras över från jordbruksdepartementet
till civildepartementet.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande bidrag lill studentförbund
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Kr402 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

100 åtgärder för Sveriges ungdom

KrU 1987/88:18

Bilaga

Inom jordbruksdepartementet sammanställd redovisning i 100
punkter för olika åtgärder och insatser för att skapa bättre
villkor för ungdomar

1. I gymnasieskolan föreslås att en utbyggnad av av tvååriga yrkesinriktade
linjer till treåriga påbörjas under läsåret 1988/89. Försöksverksamheten
föreslås omfatta 5 000 intagningsplatser. Utbildningen får ett större inslag av
allmänna ämnen. En ökad del av utbildningen förläggs till arbetsplatser.

2. För att utveckla nya kursplaner för de yrkesinriktade linjerna föreslås 6
milj. kr.

3. För att förstärka svenskundervisningen vid vissa av gymnasieskolans
yrkeslinjer avsätts 10 milj. kr. för att möjliggöra en minskning av undervisningsgruppernas
storlek.

4. Inom grundskolan fortsätter de särskilda insatserna för att stärka
matematikundervisningen.

5. För att utveckla dataundervisningen i grund- och gymnasieskolan anvisas
23 milj. kr.

6. För att barn och ungdomar i glesbygden skall få tillgång till en fullständig
grundskoleutbildning på närmare håll än vad som är möjligt i dag skall det ges
utökade möjligheter att etablera högstadieskolor som har mindre än tre
klasser i varje årskurs.

7. Förslag presenteras under våren 1988 om särskilda åtgärder på läromedelsområdet
för att värna om utbildningens kvalitet.

8. För att skapa ett mer aktivt kulturliv i skolorna avsätts 16 milj. kr. för en
fortsättning av "kultur-i-skolan”-verksamheten.

9. För att stärka miljöundervisningen i skolan avsätts 3 milj. kr.

10. Läsåret 1988/89 kommer ungdomar att få utökade möjligheter att komma
in på den gymnasielinje de valt i första hand. Detta sker genom att antalet
intagningsplatser de närmaste tre åren bibehålls på nuvarande nivå
(127 000), trots att antalet 16-åringar under perioden 1988-1990 minskar
med 2 000 till ca lil 000 per årskull.

11. Under en femårsperiod anvisas 25 milj. kr. till särskilda åtgärder för
gymnasieskolor i Bergslagen och Norrlands inland.

12. Särskilda åtgärder föreslås beträffande vårdlinjen i syfte att öka det totala
utbudet av platser och därmed bättre tillgodose arbetsmarknadens behov.

13. Insatser föreslås i syfte att rekrytera pojkar till utbildning inom vård- och

omsorgsområdet.

14. Den påbörjade satsningen att rekrytera flickor till elmekanisk utbildning
fortsätter.

15. Förslag om nya tillträdesregler till högskolan kommer att läggas fram.

16. Ungdomars möjligheter att studera på de små och medelstora högskolorna
förbättras genom att 15 milj. kr. avsätts för nya kurser och linjer.

17. På 28 olika orter startar försök med ingenjörsutbildning på mellannivå på
högskolan. För detta anslås 23 milj. kr.

18. Antalet nybörjarplatser i grundskollärarutbildningen ökar med 500 till
drygt 2 500.

19. Naturvetarutbildningen på högskolan reformeras och förlängs med ett
år.

20. För att få fler sökande till vårdlärar-, handels- och kontorslärarlinjerna
återinförs det särskilda utbildningsarvodet. Reformen beräknas kosta ca 13
milj. kr.

21. Antalet elevveckor vid folkhögskolorna ökar.

22. Särskilda introduktionskurser för att bättre stödja invandrarungdomars
inträde till gymnasieskolan förordas. Detta gäller främst de ungdomar som
tillbringat så kort tid i Sverige att deras bristande svenskkunskaper förhindrat
vidare studier.

23. Förslag rörande en förstärkning av elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet
på skolorna kommer att läggas fram.

24. Höjning av inackorderingstillägget föreslås med 6 % för de studerande
som av olika skäl tvingas förlägga sina gymnasiestudier till annan ort än
hemorten.

25. Förslag om ett reformerat studiemedelssystem kommer att läggas fram.

26. Ungdomar under 16 år får rätt till sjukpenning.

27. Till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdom satsas 4,5
miljarder kronor innevarande budgetår.

28. Särskilda resurser avsätts vid arbetsförmedlingarna för ungdomar, bl.a. i
form av särskilda ungdomsförmedlare.

29. För att förbättra 18-19-åringars möjlighet att få ett arbete satsas på s.k.
jobbsökaraktiviteter anordnade av arbetsförmedling.

30. Ytterligare 100 tjänster tillförs verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten,
vilket även kommer de berörda ungdomarna till del.

31. För ungdomar upptill 18 år har kommunerna ansvaret för att de erbjuds
arbete eller utbildning. Anslagen till denna verksamhet höjs till totalt 266
milj. kr. Särskilt prioriteras uppföljningsprogram syftande till att väcka
elevernas intresse för gymnasiestudier. För dessa höjs anslagen med 43,5
milj. kr., vilket innebär att drygt 30 000 ungdomar kommer att kunna
omfattas av verksamheten.

KrU 1987/88:18

Bilaga

32. Över 140 milj. kr. avsätts för ungdomsplatser beräknade för drygt 21 000
ungdomar i åldern 16-17 år.

33. För de ungdomar i åldern 18-19 år som ej kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden föreslås en fortsatt satsning på ungdomslag. Totalt satsas
drygt 1 miljard kronor, vilket motsvarar i genomsnitt ca 15 000 ungdomar i
ungdomslag varje månad.

34. Även fortsättningsvis skall handikappade ungdomar i åldersgruppen
20-25 år kunna erhålla arbete i ungdomslag.

35. En fortsatt satsning på inskolningsplatser på den privata arbetsmarknaden
föreslås. Totalt avsätts 250 milj. kr. för denna verksamhet, vilket
motsvarar i genomsnitt 5 000 ungdomar i åldern 18-19 år på inskolningsplatser
varje månad.

36. Den särskilda satsningen på arbetsmarknadsutbildning för ungdomar
mellan 20 och 24 år fortsätter under våren 1988. Därigenom kan 5 000
ungdomar få del av denna utbildning.

37. Beredskapsarbete skall även fortsättningsvis kunna användas för att
hjälpa ungdomar i åldersgruppen 20-24 år att komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden.

38. Regeringen föreslår fortsatt stöd till de ungdomar som vill ”starta eget”
eller ”starta vårat”.

39. Projektet ”Arbete åt unga handikappade" fortsätter under 1988/89 i syfte
att ersätta förtidspensionering med en plats på arbetsmarknaden. Därefter
skall en utvärdering ske för att bedöma hur dessa insatser bör utformas mer
långsiktigt.

40. Insatser föreslås för att ge unga kvinnor ökade möjligheter att få fasta
jobb och att minska de ofrivilliga deltiderna.

41. Medel har anslagits till en försöksverksamhet för utveckling av ett
förbättrat samarbete mellan arbetsförmedling och socialtjänst för att stärka
ungdomars anknytning till arbetsmarknaden.

42. Medel ur allmänna arvsfonden kommer att anslås för att i kommuner
pröva okonventionella lösningar för bättre stöd till arbetslösa ungdomar i
åldern 20-24 år med socialbidrag. Avsikten är att utveckla nya metoder för
att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

43. För att underlätta för ungdomar att få egen bostad uppmanas kommunerna
att inrätta särskilda ungdomsbostadsförmedlingar.

44. Nyproduktion av studentbostäder underlättas genom att studentbostadsföretagen
får bostadslån enligt samma villkor som de allmännyttiga bostadsföretagen.

45. Ett särskilt ungdomsbostadsstöd har inrättats. Stödet lämnas till kommuner
med stor brist på bostäder. Syftet är att främja ett ökat bostadsutbud till
ungdom. Stödet utgår med 200 kr./månad och uthyrd lägenhet.

KrU 1987/88:18

Bilaga

46. Regeringens särskilda ungdomsboendedelegation skall fortsätta att
stimulera, följa och informera om pågående försöksverksamhet på bostadsmarknaden.
Genom att sådana utvärderingar och erfarenheter sprids kan
ungdomars ställning på bostadsmarknaden förstärkas.

47. Ökad flexibilitet behövs i den kommunala planeringen för att snabbt få
fram nya, bra och billiga bostäder för de unga.

48. I storstadsregionerna har många lägenheter omvandlats till kontor eller
övernattnings- och representationslägenheter. Det är angeläget att företag
och organisationer kan erbjudas andra alternativ för övernattning, t.ex.
genom att lägenhetshotell byggs. Därmed kan bostäder lämpliga för
ungdomar frigöras. Det är också angeläget att hus inte står tomma långa tider
i väntan på renovering.

49. Genom den nya bostadsanvisningslagen ges kommunerna från den 1
januari 1988 förbättrade möjligheter att förmedla lediga lägenheter till bl.a.
ungdomar.

50. Särskild hänsyn bör tas till ungdomarnas bostadsbehov i de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen.

51. Från den 1 januari 1988 återinförs bostadsbidrag till ungdomar mellan 18
och 28 år. Staten bidrar med 50 % av kostnaden.

52. Riksdagen har 1987 beslutat att bostadsbidrag för ungdomar under 28 år
skall återinföras. Kommunerna beslutar om bostadsbidrag till ungdomar.
Vissa kommuner har beslutat att inte införa sådana bostadsbidrag. Regeringen
kommer i anslutning till att förslaget om nytt studiemedelssystem
utarbetas pröva vilka åtgärder som behöver genomföras för att avsikten
bakom riksdagens beslut om bidragen skall förverkligas.

53. Förslag om ett särskilt ungdomssparande, inriktat på bostadsanskaffning,
aviseras.

54. Bidragen till idrotten höjs kraftigt.

55. Idrottsrörelsens samarbete med länderna i Södra Afrika ges ekonomiskt
stöd.

56. Förslag kommer att framläggas som förbättrar folkrörelsernas möjligheter
att skaffa inkomster genom lotterier och bingo. Bingotillstånd bör i
fortsättningen knytas kraftigare till föreningarnas ungdomsverksamhet.

57. Bidragen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet
samt till information mot droger ökas med ca 10 %.

58. Det lokala aktivitetsstödet höjs med 1 kr. till 12 kr. per aktivitet. Totalt
anslås 99,6 milj. kr. till det lokala aktivitetsstödet.

59. Inom ramen för det lokala aktivitetsstödet föreslås ett särskilt stöd till
ungdomsgruppen 15-19 år. För detta ändamål föreslås 2 milj. kr.

60. 820 000 kr. anslås för de politiska ungdomsorganisationernas informationsverksamhet
i samband med valet 1988.

KrU 1987/88:18

Bilaga

KrU 1987/88:18
Bilaga

63. Utvärdering av de ca 400 projekt i olika organisationer samt 13 speciella
kommunala projekt som genomfördes under världsungdomsåret 1985 kommer
att avslutas och dokumenteras under våren 1988.

64. Kulturrådets anslag för nysatsningar inom kulturområdet ökar med 8,5
milj. kr. Förtur ges åt projekt för barn och ungdomar.

65. 6 milj. kr. anslås för att stimulera visning av biograffilm för barn och
ungdomar.

66. För att den frivilliga förhandsgranskningen enligt videovåldslagen skall
användas i större utsträckning kommer företrädare för videobranschen att
inbjudas till överläggning.

67. Våldsskildringsutredningens förslag till åtgärder mot det s.k. videovåldet
presenteras under våren. Proposition kommer att föreläggas riksdagen
hösten 1988 i syfte att stoppa de värsta produkterna.

68. Polisen kommer att skärpa övervakningen så att videovåldslagen, vilken
bl.a. förbjuder uthyrning av vissa videofilmer till minderåriga, bättre
efterlevs.

69. För att stödja ungdomars intresse för uppfinningar och teknik har
regeringen anslagit 1,7 milj. kr. till en uppfinnartävling för ungdomar,

-FINN UPP 88”.

70. Sänkt minimiålder för övningskörning med bil från 17 år och 9 månader
till 17 år och 6 månader.

71. För att öka trafiksäkerheten för nyblivna körkortsinnehavare kommer en
tvåårig prövoperiod för körkort med bil att införas.

72. För att stärka undervisningen i fredsarbete och mänskliga rättigheter
anslås särskilda medel till skolan.

73. Ett informations- och dokumentationscenter för studerandeutbyte
inrättas vid Svenska institutet.

74. För att understödja europeiskt ungdomssamarbete anslås ca 400 000 kr.
till Europeiska ungdomsfonden.

75. För att stödja nordiskt ungdomssamarbete anslås närmare 1 milj. kr. till
Nordiska ministerrådets ungdomskommitté.

76. Finansiellt stöd beräknas för Isolera Sydafrika-kommittén, ISAK, som
till stor del består av ungdomsorganisationer.

77. Medel beräknas för att möjliggöra ett ökat samarbete mellan ungdomsorganisationer
i Sverige och ungdomsrörelser i Södra Afrika.

61. 1,2 milj. kr. föreslås till internationellt ungdomssamarbete.

62. Ur allmänna arvsfonden har 8 milj. kr. ställts till förfogande för
föreningslivets insatser att nå nya grupper samt för insatser mot våld.

gotab Stockholm 1988 15187

78. Sandö u-centrum har byggts ut och återinvigs under våren. Skolan
utbildar främst unga människor för biståndsarbete i tredje världen.

79. Den studeranderabatt på SJ som avskaffades den 1 januari 1982 har
återinförts och kan bibehållas under 1988/89 genom att ytterligare drygt 11
milj. kr. anvisas för de studerandes resor. De nya reglerna innebär att
rabattkortet nu är gratis, gäller veckans samtliga dagar samt att rabatten ökar
till 50 %.

80. En tvåårig försöksverksamhet föreslås, där avståndsgränser för att
studerande skall erhålla frikort på lokaltrafiken avskaffas.

81. Utryckningsbidraget för värnpliktiga ökas med 20 %, från 2 500 kr. till

3 000 kr.

82. Dagersättningen för värnpliktiga ökas med 2 kr., från 28 kr. till 30 kr.

83. Medel för att öka bostadsbidraget till värnpliktiga avsätts.

84. Förbättringar för de vapenfria tjänstepliktigas utbildning kommer att
föreslås under början av 1988.

85. För värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga föreslås en höjning av
familjepenningen avseende såväl hustru som barn.

86. Försök med utvecklat lokalt medinflytande för värnpliktiga skall
genomföras.

87. En förordning som reglerar de värnpliktigas medinflytande på lokal och
central nivå redovisas. I samband med detta får Sveriges Centrala Värnpliktsråd
utökade resurser.

88. Till ungdomsorganisationernas lokala upplysningsverksamhet mot drogmissbruk
anslås drygt 4,7 milj. kr.

89. Närmare 1,3 milj. kr. anslås till socialstyrelsen för upplysnings- och
informationsverksamhet mot drogmissbruk bl.a. riktad till ungdomar.

90. En särskild beredningsgrupp för opinion mot alkohol och narkotika
fortsätter under 1988 med att utveckla och intensifiera de opinionsbildande
insatserna bland ungdom.

91. Insatser för bekämpning av aids som bl.a. har betydelse för ungdomsgruppen
kommer att redovisas i proposition till riksdagen denna dag.

92. För utvecklings- och försöksverksamhet inom socialtjänsten, vari bl.a.
ingår insatser för barn och ungdom, anvisas 29 milj. kr.

93. Ändringar i narkotikastrafflagen föreslås i syfte att kriminalisera
konsumtion av narkotika.

94. Förslag till utvidgade möjligheter för polisen att ta i beslag och förverka
t.ex. sprayflaskor och tuschpennor samt en utökad rätt till kroppsvisitering
aviseras.

KrU 1987/88:18

Bilaga

95. Förslag till ny lag om förbud mot att bära kniv och andra farliga föremål i
samband med offentliga tillställningar och allmänna sammankomster aviseras.

96. Åtgärder för att från samhällets sida reagera betydligt snabbare på brott
utförda av ungdomar kommer att föreslås.

97. Fr.o.m. den 1 januari 1988 får domstolarna möjlighet att ålägga den som
döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn ”att göra rätt för sig”. Detta
kommer främst att vara tillämpbart vid skadegörelse och vandalisering.

98. För att mer kraftfullt kunna bevaka och agera i ungdomsfrågor kommer
statens ungdomsråds funktion som myndighet att förstärkas.

99. Statens ungdomsråd kommer att ges i uppdrag att framarbeta en årlig
omfattande rapport om ungdomars aktuella situation.

100. En särskild studie av forskningen kring barn och ungdom kommer att
genomföras av barn- och ungdomsdelegationen.

KrU 1987/88:18

Bilaga