Kulturutskottets betänkande
1987/88:16

om anslag till film och kulturtidskrifter, m.m. (prop.
1987/88:100 bil. 10)

KrU

1987/88:16

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels förslag m.m. i proposition 1987/88:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet G. Massmedier m.m. lagts fram under
följande rubriker, nämligen
Film m.m. (anslag G 1-G 5),

Dagspress och tidskrifter (anslag G 9),

Litteratur (anslag G 12-G 19),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet tillstyrker med några undantag regeringens förslag i propositionen.

Med anledning av förslag därom i propositionen har utskottet under
anslaget Filmstöd beräknat 6 milj. kr. för filmkulturella insatser för barn och
ungdom. Utskottet uttalar sig närmare om projektets utformning.

Utskottet föreslår beträffande Litteraturstödet att detta anslag skall höjas
med 1 milj. kr. utöver regeringens förslag. Anslagshöjningen avser det stöd
som lämnas för utgivning av svensk skönlitteratur i original.

I fråga om talboks- och punktskriftsbibliotekets verksamhet anser utskottet
att produktionen av tal- och punktskriftsböcker bör upprätthållas på
nuvarande nivå.

17 reservationer har fogats till betänkandet.

Reservationerna avser i flertalet fall frågor om storleken av medelsanvisningen
till olika ändamål.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Film m.m.

1. Statens biografbyrå

Regeringen har under punkt G 1 (s. 454-459)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om
statens biografbyrås roll i det psykologiska försvaret,

1

1 Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 16

dels föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1985:993) om avgifter för granskning av filmer och videogram,

2. godkänna vad som i propositionen anförts om finansieringen av den
granskning som utförs för polis- och åklagarmyndigheternas räkning,

3. till Statens biografbyrå för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 4 537 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr221 av Karin Ahrland och Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att
riksdagen avslår kulturministerns hemställan om godkännande av vad han
anfört om finansieringen av den granskning som utförs för polis- och
åklagarmyndigheternas räkning (bil. 10 litt. G 1).

1987/88:Kr292 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införande av
granskningsavgift i syfte att finansiera en obligatorisk förhandsgranskning av
videogram.

Utskottet

Statens biografbyrå har enligt sin instruktion till uppgift att enligt förordningen
(1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m.m.
pröva frågor om godkännande av filmer och videogram för offentlig
förevisning. Biografbyrån skall också pröva frågan om medgivande till åtal
enligt 5 a § lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och
videogram med våldsinslag (videovåldslagen).

Granskningen av film har varit avgiftspliktig ända sedan år 1911. Riksdagen
beslöt år 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 1978/79:24, rskr.
1978/79:234) att kostnaderna för biografbyråns granskningsverksamhet
fr.o.m. budgetåret 1983/84 helt skulle täckas genom avgifter. Efter förslag i
proposition 1984/85:116 om åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.
(KU 1985/86:11, rskr. 1985/86:40) beslutade riksdagen om vissa ändringar av
verksamheten. Dessa innebar bl.a. att obligatorisk granskning av videogram
för offentlig visning infördes och att möjligheter därmed öppnades till att
frivilligt låta granska videogram avsedda för uthyrning. Vid samma tillfälle
slopades granskningen av reklamfilm.

Enligt budgetpropositionen beräknas för budgetåret 1988/89 de sammanlagda
kostnaderna för biografbyråns avgiftsfinansierade verksamhet till 3,7
milj. kr. Med oförändrade avgifter beräknar biografbyrån att intäkterna
under budgetåret kommer att uppgå till 2,6 milj. kr. I propositionen föreslås
därför att avgifterna höjs.

Utskottet, som delar kulturministerns i propositionen framförda uppfattning
att principen om en avgiftsfinansiering av granskningen av filmer och
videogram bör upprätthållas även i fortsättningen, har inte någon erinran
mot det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om
avgifter för granskning av filmer och videogram.

Biografbyråns uppgift att pröva frågan om medgivande till åtal enligt

KrU 1987/88:16

videovåldslagen tillkom för att underlätta polisens och åklagarens ställningstagande
till frågan om det våld som skildras i ett visst videogram är sådant
som avses i 1 § videovåldslagen och till frågan om en viss spridning är brottslig
eller ej.

I budgetpropositionen anförs att den granskning av videogram som
biografbyrån utför på uppdrag av polis och åklagarmyndigheter hittills inte
har belagts med avgifter. Regeringen föreslår en ordning som innebär att
polis- och åklagarväsende betalar för de tjänster som biografbyrån utför för
dess räkning.

Motionärerna bakom motion Kr221 (fp) vill att riksdagen avslår förslaget.
De erinrar om att åtal får väckas endast efter medgivande av biografbyrån
och menar att det är orimligt att statliga myndigheter debiterar varandra för
tjänster i ett fall som detta.

Den princip som kommer till uttryck i regeringens förslag är enligt
utskottets uppfattning riktig; de kostnader som uppkommer hos biografbyrån
med anledning av att polis och åklagarmyndigheter begär yttrande i
åtalsfrågan bör belasta den huvudtitel över vilken anslag till polis- och
åklagarväsendet anvisas och således inte utbildningsdepartementets huvudtitel.
De skäl som motionärerna anför mot att detta sker på det sättet att en
avgift tas ut av polis- och åklagarmyndigheterna är enligt utskottets mening
övertygande. Utskottet anser därför att liksom hitintills till biografbyrån bör
anvisas medel över statsbudgeten till täckande av kostnaderna för den
ifrågavarande verksamheten. Kostnaderna bör belasta justitiedepartementets
huvudtitel. Det får ankomma på regeringen att överväga hur detta skall
ske. Det anförda bör riksdagen med anledning av propositionen och motion
Kr221 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Den i det föregående behandlade frågan om avgifter enligt lagen om
avgifter för granskning av filmer och videogram avser sådana videogram som
är avsedda för offenlig visning. Utskottet anser att, så länge statsmakterna
inte har tagit ställning till frågan om huruvida en obligatorisk förhandsgranskning
för övriga videogram skall införas, det inte finns anledning att
införa avgift för granskning av sådana videogram. Utskottet anser därför att
det inte är påkallat att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av
motion Kr292 (s), vari det begärs att en granskningsavgift införs för
obligatorisk förhandsgranskning av videogram.

Utskottet hemställer

1. beträffande avgifter för granskning av filmer och videogram
att riksdagen antar ett vid betänkandet som bilaga fogat förslag till lag
om ändring i lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och
videogram,

2. beträffande finansiering av viss granskning

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

KrU 1987/88; 16

3

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 4 537 000 kr.,

4. beträffande det psykologiska försvaret

att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1987/88:100
anförts om statens biografbyrås roll i det psykologiska försvaret,

5. beträffande avgift för obligatorisk förhandsgranskning av videogram att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr292.

2. Filmstöd

Regeringen har under punkt G 2 (s. 459-463) föreslagit riksdagen att till
Filmstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 44 870 000
kr.

Motioner

1987/88:Kr237 av Margareta Hemmingsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge garantinämnden möjlighet att använda sina resurser så att
egna initiativ kan tas till nya barnfilmer.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett avtal mellan Filminstitutet och seriösa barnfilmdistributörer.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att etablera
förmedling av kvalitetsvideo, bl.a. med utnyttjande av medel som anvisas
under G 2. Filmstöd.

1987/88:Kr287 av Åke Wictorsson och Elving Andersson (s,c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att de 6 000 000 kr. som uppförts under anslaget till
filmkulturella insatser för barn och ungdom, i stället förs till bidraget för
främjande av spridning och visning av värdefull film och härigenom
disponeras av nämnden för barn- och ungdomsfilm.

1987/88:Kr293 av Göran Magnusson m.fl. (s,c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spärrtid för
visning av biograffilm på video.

Utskottet

För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års film- och
videoavtal med de ändringar som införts i avtalet 1983,1985 och 1986. Enligt
avtalet, som är slutet mellan staten och organisationerna inom film- och
videobranscherna, skall avgifterna till stiftelsen erläggas av biografägare och
videogramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att användas för
produktion av svensk film, för branschfrämjande ändamål samt för övriga
filmkulturella ändamål. Enligt närmare bestämmelser i avtalet gäller i fråga
om fördelningen på de olika ändamålen av de medel som tillförs fonden och

KrU 1987/88:16

4

ränteintäkterna på dessa att medlen skall användas bl.a. på följande sätt,
nämligen (A) lägst 20 % för stiftelsens engagemang i produktion av svensk
film, (B) lägst 35 % för produktionsgarantier till svenska långfilmer, (C) lägst
5 % för produktionsgarantier till svenska kortfilmer, (D) lägst 5 % för att
främja spridning och visning av värdefull film. Beträffande (A) produktion
av svensk film gäller enligt avtalet bl.a. att behovet av film för barn och
ungdom särskilt skall beaktas och att lägst 10 % av tillgängliga medel skall
användas till kortfilm företrädesvis för barn. Produktionsgarantier för
svenska kortfilmer (C) fördelas av garantinämnden för kortfilm. I fråga om
fördelningen gäller att minst hälften av det årliga garantibeloppet skall avse
kortfilmer för barn.

I filmavtalet och bilagor till detta föreskrivs att verksamheten med
spridning och visning av värdefull film skall handhas av två särskilda
nämnder. Den ena, visningsnämnden, skall handha frågor om spridning och
visning av annan värdefull film än barn- och ungdomsfilm, den andra,
nämnden för barn- och ungdomsfilm, skall handha frågor som rör spridning
och visning av värdefull film för barn och ungdom. De båda nämnderna utses
av regeringen.

Nämnden för barn- och ungdomsfilm skall vid fördelningen av de medel
som ställs till dess förfogande främja verksamhet som syftar till att öka
möjligheterna att se värdefull film och öka intresset för sådan film hos barn
och ungdom. Medlen får användas för import, spridning, informationsverksamhet
och granskning samt marknadsföring eller andra åtgärder som syftar
till att väcka intresse för kvalitetsfilm.

Med stöd av regeringens bemyndigande har tillkallats en särskild utredare
(dir. 1987:46) med uppgift att göra en översyn av verksamheten med
spridning och visning av värdefull film.

Film- och videoavtalet kommer den 1 juli 1988 att ha varit i kraft i sex år.
Enligt avtalet får då varje part påkalla överläggningar med övriga parter om
villkoren i avtalet. Utskottet har inhämtat att sådana överläggningar kommer
att äga rum under hösten.

Från förevarande anslag utgår dels bidrag till filmfonden, dels bidrag till
Filminstitutet för produktionsgarantier till svenska kortfilmer, för främjande
av spridning och visning av värdefull film samt till bidrag till filmkulturella
ändamål.

I budgetpropositionen framhåller kulturministern det angelägna i att barn
och ungdomar får tillfälle att se film av god kvalitet på biograf och att deras
kunskaper om rörliga bilder fördjupas. Kunskap om hur film och rörliga
bilder skapas ökar förmågan att skilja på vad som är fantasi och verklighet
och förbättrar förutsättningar att möta ett utbud av t.ex. spekulativt våld.

Mot bakgrund av Filminstitutets positiva erfarenheter av i propositionen
närmare beskrivna verksamheter med medieundervisning och kvalitetsfilmvisning
samt behovet av fördjupade kunskaper om rörliga bilder anser
kulturministern att insatserna på området bör samordnas och radikalt
förstärkas för att nå barn och ungdom i hela landet. I propositionen föreslås
att riksdagen beräknar ett belopp om 6 milj. kr. under en ny anslagspost för
bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Kulturministern
anför som stöd för förslaget ytterligare följande (bil. 10 s. 461).

KrU 1987/88:16

5

De erfarenheter av filmpedagogiskt arbete som finns samlat på Filminstitutet
bör kunna ligga till grund för en riksomfattande satsning. Det är enligt min
mening bättre att ge Filminstitutet ekonomiska möjligheter att göra en insats
på detta område än att bygga upp en särskild statlig stödordning. Ett bidrag
till institutet bör dock ges med villkor dels att bidraget till fullo kommer till
användning för den nya verksamheten, dels att arbetet bedrivs i mycket nära
samarbete med berörda intressenter. Jag tänker t.ex. på företrädare för
skola, förskola, föreningsliv och filmbranschen. Enligt min mening bör
följande uppläggning gälla.

Filminstitutet bör ta ansvaret för urvalet av lämpliga filmer från olika
distributörer och att material utarbetas som kan vara till hjälp i verksamheten
på lokal nivå. Vidare bör institutet kunna subventionera kostnader för
produktion av material, filmhyra och distribution och i ett inledande skede
bidra till lokala kostnader i samband med filmvisning. Det är naturligt att
verksamheten på lokal nivå bygger på ett samarbete mellan kulturförvaltning
och biograf samt institutioner och föreningar som arbetar med barn och
ungdom, bl.a. skola och förskola.

Olika modeller för genomförandet av satsningen på lokal nivå bör kunna
prövas. Föreningslivets erfarenheter av kvalitetsfilmvisning och medieundervisning
för barn och ungdom bör tas till vara, bl.a. de erfarenheter som
finns inom Bio Kontrast, Folkets Bio och filmstudiorörelsen.

Jag finner det särskilt viktigt att satsningen genomförs på ett sätt som gör
det möjligt för många kommuner att delta. För att resurserna inte skall
splittras allt för mycket kan det vara lämpligt att verksamheten koncentreras
till vissa årskurser eller åldrar. Vid resursfördelningen bör hänsyn också tas
till lokala förutsättningar och möjligheterna till stöd på annat sätt.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att kraftigt
förstärkta insatser görs för medieundervisning och kvalitetsfilmvisning för
barn och ungdom genom en riksomfattande satsning. Som regeringen
föreslår bör därför 6 milj. kr. beräknas för ändamålet.

Det är såsom framhålls i propositionen angeläget att satsningen når ut till
så många kommuner som möjligt och att den bygger på ett nära samarbete
mellan kulturförvaltning och biografer samt institutioner och föreningar som
arbetar med barn och ungdom.

För genomförandet av den riksomfattande satsningen fordras ett betydande
mått av centrala insatser. Av den i det föregående lämnade redovisningen
framgår att detta gäller i fråga om bl.a. urval av lämpliga filmer från olika
distributörer, utarbetande av material, subventionering av kostnader för
produktion av material, filmhyra och distribution. I enlighet med vad som
anförs i propositionen tillkommer i ett inledande skede bidragsgivning till
täckande av lokala kostnader i samband med filmvisning.

Enligt motion Kr287 (s,c) bör de ifrågavarande medlen föras till bidraget
för främjande av spridande och visning av värdefull film och därmed
disponeras av nämnden för barn- och ungdomsfilm. Motionärerna menar att
de erfarenheter som behövs för att genomföra den ifrågavarande satsningen
finns samlade inom nämnden och att Filminstitutet inte behöver bygga upp
någon parallell visningsverksamhet om nämnden disponerar medlen.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet understryka att
ett samarbete även på central nivå enligt utskottets uppfattning ger de bästa
förutsättningarna för ett effektivt genomförande av satsningen. Genom ett
sådant samarbete mellan Filminstitutet och nämnden för barn- och ungdoms -

KrU 1987/88:16

6

film kan såväl institutets kunnande och resurser i övrigt som de kunskaper
och erfarenheter av föreningslivets och kommunernas kvalitetsfilmvisning
för barn och ungdom som finns samlade inom nämnden tas till vara. Såsom
anförs i motionen måste beaktas att nämnden har stor erfarenhet av att på
skilda sätt främja kvalitetsfilmvisning.

Med hänsyn till den granskningsverksamhet som nämnden för barn- och
ungdomsfilm bedriver är det enligt utskottet naturligt med ett samarbete
mellan Filminstitutet och nämnden i fråga om urvalet av lämpliga filmer från
olika distributörer. Ett sådant samarbete bör även kunna vara värdefullt när
det gäller att utarbeta material, subventionera kostnader för produktion av
material, filmhyra och distribution.

När det gäller att i enlighet med vad som anförs i propositionen av de medel
som beräknas för filmkulturella insatser för barn och ungdom ge bidrag till
lokala kostnader i samband med filmvisning är det särskilt angeläget att
nämndens för barn- och ungdomsfilm erfarenhet när det gäller att bedöma de
lokala förutsättningarna tas till vara. Det anförda bör enligt utskottets
mening leda till att huvuddelen av de här aktuella medlen disponeras av
nämnden.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av propositionen och motion
Kr287 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionärerna bakom motion Kr237 (s) tar upp verksamheten vid garantinämnden
för kortfilm. Enligt motionärerna råder det brist på bra kortfilmmanus,
och en av orsakerna till detta är enligt dem att garantinämnden enligt
gällande instruktion inte har några praktiska möjligheter att ta initiativ till
filmproduktioner. Det gäller främst att uppmuntra skickliga filmare att även
göra barnfilm samt att föra samman författare, manusskrivare och filmare.
Motionärerna vill att garantinämnden ges möjlighet att använda sina resurser
så att egna initiativ kan tas till nya barnfilmer (yrkande 1).

Enligt 1982 års film- och videoavtal fördelar garantinämnden för kortfilm
produktionsgarantier efter ansökan. Produktionsgarantierna skall syfta till
en utveckling av en fri konstnärlig film och stödet skall inte styra produktionerna
i viss konstnärlig riktning. Vid sidan av produktionsgarantier kan
nämnden besluta om mindre bidrag för olika former av projektutveckling.
Sådana bidrag kan utgå på såväl nämndens som den sökandes initiativ, dock
med högst 10 % av det belopp som årligen disponeras. Det förhållandet att
medlen fördelas efter ansökan hindrar följaktligen inte att nämnden tar
sådana initiativ som anges i motionen. En förutsättning för att nämnden skall
kunna ta sådana initiativ är att nämnden ges erforderliga resurser för arbetet.
Utskottet vill betona värdet av en god tillgång på bra barnfilmer. Ansvaret
härför åvilar i hög grad Filminstitutet. Utskottet anser att det inte är
erforderligt att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionen i
här aktuell del.

Motionärerna bakom motion Kr237 anför vidare att det finns anledning att
överväga om distributionen av svenskproducerade barnfilmer kan göras
effektivare. Filminstitutets egen barnkortfilmproduktion distribueras endast
genom Filminstitutets egen försorg. Filminstitutet har avböjt att träffa avtal
med andra seriösa barnfilmsdistributörer. Genom att dessa inte får möjlighet

KrU 1987/88:16

7

att distribuera institutets svenska kortfilmer till sina kunder begränsas
spridningen på ett allvarligt sätt, anför motionärerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att
Filminstitutets egna barnkortfilmproduktioner får en effektiv spridning. Det
är viktigt att Filminstitutet beaktar detta i sin verksamhet. Utskottet är
emellertid inte berett att ingripa i det sätt på vilket Filminstitutet agerar på
marknaden. Utskottet förutsätter att institutet löser denna uppgift på
lämpligt sätt. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen i här aktuell del
(yrkande 2).

I motion Kr242 (c) framhålls det att samhället bör ta sitt ansvar inte bara för
att reglera marknaden för videogram utan också för att stimulera framväxten
av ett kvalitetsutbud. En del av de medel som under anslaget anvisats till
filmkulturella insatser för barn och ungdom bör enligt motionärerna
användas för att etablera förmedling av kvalitetsvideo.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett kvalitetsutbud av
videogram är angeläget. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående
anfört om vikten av den i propositionen föreslagna satsningen på kvalitetsfilmvisning
och medieundervisning för barn och ungdom är utskottet
emellertid inte berett att förorda att en del av de medel som föreslås för
ändamålet tas i anspråk för att etablera förmedling av ett kvalitetsutbud av
videogram. Av film- och videoavtalet framgår att avtalets parter är överens
om att verka för att ett kommersiellt utbud av värdefulla filmer finns
tillgängligt i videogramform över hela landet. Utskottet anser sig därför
kunna förutsätta att en av de frågor som kommer att tas upp i samband med
kommande överläggningar rörande avtalet är frågan om kvalitetsutbud av
videogram. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionen i här aktuell del (yrkande 6).

Motionärerna bakom motion Kr293 (s,c) framhåller att biograferna på de
små orterna i dag utsätts för hård konkurrens av videouthyrare på orten.
Konkurrensen består i att videohandlaren oftast får filmen till uthyrning
innan biograferna får möjlighet att visa den. En nedläggning av biografer på
de små orterna är av den anledningen att befara. Motionärerna vill att
regeringen i kommande filmavtal mellan staten och filmbranschens organisationer
arbetar för att en s.k. spärrtid införs för videovisning av film avsedd för
biografmarknaden i Sverige. Biograffilm överförd till video bör frisläppas för
visning tidigast 12 månader efter biografpremiären i Sverige.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om
införandet av ett s.k. spärravtal. I betänkandet KrU 1985/86:20 uttalade
utskottet - med anledning av att då förda överläggningar mellan Filminstitutet
och företrädare för branschen i fråga icke lett till någon överenskommelse
- att det var viktigt att fortsatta överläggningar görs i fråga om möjligheten
att få till stånd ett sådant avtal, lämpligen i samband med överläggningar
rörande film- och videoavtalet hösten 1988. Utskottet delar motionärernas
oro för de små biografernas situation. De små biograferna utgör en viktig del
av glesbygdens kulturliv. Mycket talar därför för att en spärrtid för
videovisning av film är värd att pröva. Utskottet utgår från att regeringen vid
de nu förestående överläggningarna noga prövar frågan om möjligheterna att

KrU 1987/88:16

8

få till stånd ett spärravtal. Det är enligt utskottets uppfattning inte påkallat
att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionen. Den avstyrks
därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande filmkulturella insatser för barn och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr287 dels beslutar att för angivna ändamål under anslaget
Filmstöd skall beräknas 6 000 000 kr., dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 44 870 000 kr.,

3. beträffande initiativ till filmproduktioner

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr237 yrkande 1,

4. beträffande distribution av svenskproducerade barnfilmer
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr237 yrkande 2,

5. beträffande förmedling av kvalitetsvideo

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 6,

6. beträffande spärrtid för visning av biograffilm på video
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr293.

3. Stöd till fonogram och musikalier

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 3 (s. 463-465) och
hemställer

att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 8 084 000 kr.

4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

Regeringen har under punkt G 4 (s. 465-467) föreslagit riksdagen att till
Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.

Motion

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om förvaring av ljud- och
bildupptagningar på sätt som anges i motionen,

Utskottet

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Enligt motion Kr238 (m) är det av stor vikt att största möjliga tillgänglighet
skapas till de arkiv för ljud- och bildband som finns hos Sveriges Radio och
hos arkivet för ljud och bild (ALB). Motionärerna anför bl.a. att satellitprogrambolaget
Scan-Sat för närvarande inte har rätt att för sin TV 3 utnyttja
Sveriges Radios arkiv. Regeringen bör enligt motionärerna låta utreda vilka

KrU 1987/88:16

9

åtgärder som erfordras för att de regler som styr tillgängligheten till
arkivmaterialet skall bli enkla och enhetliga (yrkande 2).

Frågor om tillgängligheten till det arkivmaterial som avses med motionen
är i hög grad avhängig reglerna i den upphovsrättsliga lagstiftningen. En
utförlig redovisning av det upphovsrättsliga regelsystemet lämnas i lagutskottets
nyligen avgivna betänkande LU 1987/88:9. Utskottet hänvisar till
framställningen i nämnda betänkande.

Regleringen av ALB :s verksamhet är starkt beroende av att det insamlade
materialet är upphovsrättsligt skyddat. Huvudregeln är att materialet är
tillgängligt endast för forskningens behov. I övrigt fordras medgivande från
upphovsmannen.

Frågan om tillgängligheten till de ljud- och bildupptagningar som förvaras
hos ALB har behandlats av ljud- och bildbevarandekommittén i betänkandet
(SOU 1987:51) Ljud och bild för eftervärlden. Betänkandet har remissbehandlats.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringens bedömningar
och förslag med anledning härav senare att redovisas för riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet i betänkandet
KrU 1987/88:5 ingående har behandlat frågor som rör den prissättning som
Sveriges Television AB :s TV-arkiv tillämpar vid försäljning av filmmaterial.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat att
riksdagen förordar ett sådant utredningsarbete som begärs i motionen.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 9 974 000 kr.,

2. beträffande tillgängligheten till visst arkivmaterial
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 2.

5. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 5 (s. 467) och
hemställer

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 408 000
kr.

Dagspress och tidskrifter

6. Stöd till kulturtidskrifter

Regeringen har under punkt G 9 (s. 472-473) föreslagit riksdagen att till Stöd
till kulturtidskrifter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
18 670 000 kr.

KrU 1987/88:16

10

Motioner

KrU 1987/88:16

1987/88:Kr211 av Börje Stensson och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bidragsgivning till trossamfundens och nykterhetsrörelsens tidskrifter.

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter (G 9) för budgetåret 1988/89
anvisar 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr264 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
ändring av propositionen 1987/88:100, bil. 10 G 9, anslår 4 milj. kr. utöver
regeringens förslag till Stöd till kulturtidskrifter.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen till G 9. Stöd till kulturtidskrifter anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt anslag på 23 670 000 kr.,

1987/88:Kr288 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa stöd till tidskrifter för ideella organisationer,

2. att riksdagen beslutar anslå 20 000 000 kr. i förslagsanslag till stöd för
ideella organisationers tidskrifter.

Utskottet

I propositionen föreslås att kulturtidskriftsstödet skall höjas med 670 000 kr.
till totalt 18 670 000 kr. Inom denna ram beräknas högst 3 milj. kr. för den
treåriga försöksverksamhet avseende möjligheterna att förbättra kulturtidskrifternas
ekonomiska situation genom marknadsföringstekniska åtgärder
m.m. som inleddes år 1987. Kulturrådet skall enligt propositionen redan
efter verksamhetens andra år göra en utvärdering av försöksverksamheten.

Kulturministern anför att denna utvärdering bör kunna läggas till grund för
förslag till utformning av det framtida stödet till kulturtidskrifter.

1 tre motioner, Kr222 (fp), Kr264 (vpk) och Kr267 (c), föreslås en höjning
av anslaget, nämligen med 2,5 milj. kr., 4 milj. kr. resp. 5 milj. kr. I samtliga
motioner framhålls kulturtidskrifternas viktiga roll i kulturdebatten. Motionärerna
anser att förslaget i propositionen inte innebär en reell uppräkning.

Utskottet delar motionärernas bedömning av kulturtidskrifternas betydelse
för det svenska kulturlivet. Dessa tidskrifter bevakar olika kultur- och
samhällsområden. Den väsentliga förstärkning av kulturtidskriftsstödet som
riksdagen beslöt år 1986 i samband med att det hittillsvarande särskilda
stödet till organisationstidskrifter drogs in hade också till syfte att upprätthålla
en aktiv debatt och säkerställa att olika åsiktsriktningar kan göra sig hörda.

Inom ramen för det förstärkta kulturtidskriftsstödet skulle det finnas
utrymme för att ge stöd även till vissa organisationstidskrifter.

Som redovisats ovan aviserar kulturministern att förslag om stödets
framtida utformning kommer att läggas fram. Detta kommer enligt vad
utskottet inhämtat att ske i samband med att den treåriga försöksverksamheten
avslutas. Med hänsyn härtill samt till rådande budgetläge är utskottet inte
berett att förorda en förstärkning av anslaget. Utskottet avstyrker följaktli- 11

gen motionerna Kr222 yrkande 8, Kr264 och Kr267 yrkande 6 och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Kr211 (fp) påtalas behovet av stöd till trossamfundens och
nykterhetsrörelsens tidskrifter. Alf Svensson (c) föreslår i motion Kr288 att
ett särskilt stöd för de ideella organisationernas tidskrifter skall införas och
att riksdagen skall anslå 20 milj. kr. för detta ändamål.

Våren 1987 behandlade utskottet motionsförslag om att organisationstidskrifter
- i första hand de som ges ut av ideella föreningar - skulle få stöd. I
detta sammanhang togs även upp förslag som i allt väsentligt överensstämmer
med de nu aktuella. Utskottet som inhämtade yttrande från statens
kulturråd över motionerna redovisade i sitt betänkande KrU 1986/87:17 (s.
8) bl.a. följande uttalande från kulturrådet.

Merparterna av organisationstidskrifterna skiljer sig till funktion och innehåll
från kulturtidskrifterna. Den största och viktigaste läsargruppen är som
regel de egna medlemmarna. Innehållet präglas av organisationens arbete,
av vilka frågor som är prioriterade eller på annat sätt mest aktuella, och en
del av materialet har framför allt internt intresse. De utgivande organisationerna
har som regel statligt organisationsstöd som tillsammans med kursavgifterna
utgör grunden för ekonomin. Tidskrifterna är som regel momsbefriade.
Vid en bedömning av generellt stöd till organisationstidskrifter behöver
således andra kriterier och bedömningsgrunder tillämpas än för kulturtidskriftsstödet.

Kulturutskottet avstyrkte motionerna och dessa avslogs av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat har 83 ansökningar från organisationstidningar
inkommit till kulturrådet under år 1987. Hittills har kulturrådet
beviljat stöd till 54 tidskrifter med sammanlagt ca 3 milj. kr.

Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande till frågan
om ett organisationstidskriftsstöd. Utskottet avstyrker alltså motionerna
Kr211 och Kr288.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 8, 1987/88:Kr264 och 1987/
88:Kr267 yrkande 6 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 18 670 000 kr.,

2. beträffande stöd till vissa organisationstidskrifter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr211 och 1987/88:Kr288.

Litteratur

7. Litteraturstöd

Regeringen har under punkt G 12 (s. 477-480) föreslagit riksdagen att till
Litteraturstöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
31 486 000 kr.

KrU 1987/88:16

12

Motioner

KrU 1987/88:16

1987/88:Kr208 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som möjliggör bidrag till utgivningen av samisk litteratur till
mottagare i annat nordiskt land.

1987/88:Kr219 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet för storstilsutgivning
av böcker bör förändras.

1987/88:Kr228 av Viola Furubjelke och Berit Löfstedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ansvar och resurser för produktion och utgivning av skönlitterära barn- och
ungdomsböcker på invandrarspråk.

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagerhållning av kvalitetslitteratur.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen till G 12. Litteraturstöd anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag av 31 986 000 kr.

1987/88:Kr261 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c,vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Litteraturstöd (G 12) för anslagsposten Utgivningsstöd
anvisar 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr317 av Karin Söder m.fl. (c,fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen verkar för att bokserien En bok för alla ger ut böcker med annat
nordiskt lands litteratur på originalspråket.

Utskottet

I propositionen redovisas att kulturrådet i rapporten Boken - en översikt
(Rapport från statens kulturråd 1987:3) konstaterar att det inte skett några
genomgripande förändringar på bokområdet sedan år 1985, då ställning
senast togs till inriktningen och utformningen av de statliga insatserna på
området. Kulturrådet anser därför att det för närvarande inte finns anledning
till några förändringar i det statliga litteraturstödet eller i övriga insatser på
litteraturområdet som kräver beslut av regering eller riksdag.

Kulturrådets rapport har kritiserats av Sveriges författarförbund som
anser att den ger en förenklad bild av bokmarknaden. Författarförbundet
framhåller särskilt att svensk skönlitteratur i original har en svår ställning
som bör närmare analyseras. I propositionen påpekas att Svenska Bokförläggareföreningen
stöder Författarförbundets förslag. Kulturministern förutsätter
att kulturrådet i en kommande analys av bokbranschen tar upp de
invändningar som förts fram. Han förklarar sig därför inte beredd att nu göra
några förändringar i stödet.

Från anslaget lämnas stöd från tre anslagsposter - Utgivningsstöd,

Utgivning av lättläst litteratur samt Stiftelsen Litteraturfrämjandet för
utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och
ungdom. 13

Anslagsposten Utgivningsstöd som i propositionen beräknas till 24 773 000
kr. föreslås i motion Kr261 (fp,m,c,vpk) yrkande 1 ökas med 1 milj. kr.
Motionärerna anser att den svenska skönlitteraturen får allt svårare att hävda
sig på marknaden. De anför att utgivningsstödet håller på att förlora sin
karaktär av generellt verkande selektivt stöd där endast triviallitteratur
skulle ställas utanför. Det skönlitterära stödets omfattning bör enligt
motionen återställas till nivån 300 stödda titlar.

Med hänsyn till det behov som finns att stärka litteraturstödet anser
utskottet att anslagsposten Utgivningsstöd bör ökas med 1 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. Utskottets ställningstagande innebär
alltså att motion Kr261 yrkande 1 tillstyrks.

Stödet för utgivning av En bok för alla samt för läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom föreslås i propositionen bli höjt med 637 000 kr. till 6,7
milj. kr. Av denna anslagshöjning skall Litteraturfrämjandet under högst tre
år tillföras 500 000 kr. per år för stöd till läsfrämjande projekt i arbetslivet.

I motion Kr242 (c) föreslås att riksdagen skall anvisa 500 000 kr. utöver
regeringens förslag till Litteraturfrämjandet för att utveckla arbetet med
bokspridning och läsfrämjande åtgärder genom folkrörelserna.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Litteraturfrämjandet - enligt
det avtal om utgivning av En bok för alla som slutits mellan staten och
Litteraturfrämjandet - skall använda minst 400 000 kr. per budgetår för
spridning av böcker i samband med läsfrämjande insatser bland barn och
ungdomar.

Utskottet är inte berett att förorda den av motionärerna föreslagna
anslagshöjningen och avstyrker alltså motion Kr242 yrkande 5.

Hemställan i motion Kr317 (c,fp) syftar till att utgivningen av En bok för alla
skall omfatta nordisk litteratur på originalspråket.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget att öka språkförståelsen
inom Norden. Det är ett viktigt led i strävandena att stärka den
nordiska gemenskapen och samarbetet.

I Nordiska rådets verksamhet har arbetet på att öka språkförståelsen hög
prioritet. Vid rådets session i Oslo våren 1988 tog rådet ställning till ett
förslag från ministerrådet om en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet.
I denna handlingsplan slog ministerrådet fast att den nordiska
kulturgemenskapen inte enbart har ett egenvärde utan att den även har
utgjort en förutsättning för nordiskt samarbete på övriga samhällsområden. I
handlingsplanen ingår åtgärder för att öka språkförståelsen i Norden.
Nordiska rådet beslutade att rekommendera ministerrådet att genomföra
handlingsplanen under perioden 1989-1991 och att därvid särskilt prioritera
bl.a. arbetet för ökad språkförståelse i Norden. Utskottet vill vidare peka på
att med stöd från Nordiska kulturfonden har en nordisk bokklubb startats.
Denna bokklubb skall erbjuda ett brett urval av god litteratur från alla de
nordiska länderna. En del av böckerna kommer att ges ut på originalspråket.

Utskottet konstaterar att en rad åtgärder i syfte att öka språkförståelsen i
Norden har vidtagits eller kommer att vidtas.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

KrU 1987/88:16

14

Förslaget i motion Kr208 (fp) syftar till att underlätta utgivningen av samisk
litteratur. Motionären vill att regeringen skall utarbeta förslag som gör det
möjligt att ge bidrag till utgivning av samisk litteratur till mottagare i annat
nordiskt land.

Enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd kan stöd utgå
endast till svenskt förlag i Sverige. Motionären påpekar att bidrag inte kan
ges till svenska samiska författares verk som ges ut på norska förlag.

Statens kulturråd har i skrivelse till regeringen år 1987 tagit upp frågan om
behandlingen av samiska bidragsärenden. Kulturrådet konstaterar att rådet
inte förfogar över särskilda bidragsmedel för samiska kulturändamål.
Sameärenden prövas tillsammans med andra ansökningar inom ramen för
olika, ofta verksamhetsinriktade anslag. Rådet redovisar bl.a. att vissa
problem har uppstått framför allt i fråga om ansökningar från de samiska
konstnärsorganisationerna men även från andra sökande. Statsbidrag får i
dag utgå till kulturverksamhet inom Sveriges gränser. Kulturrådet får varje
år ett antal ansökningar om litteraturstöd från samiska förlag utanför
Sverige. Samma förhållande gäller ansökningar om bidrag till fonogram.
Även vissa kulturprogram i Sverige arrangeras av andra än svenska
arrangörer.

Rådet påpekar att litteraturstödet i Norge är avsevärt högre än i Sverige.
Rådet anför vidare följande.

Resultatet blir att många svenska samiska författare söker bidrag i Norge.
Norska förlag finner det naturligt att Sverige skall ta ett större ekonomiskt
ansvar än vad som görs i dag. Samma inställning har framförts från Norskt
kulturråd. Sverige bör kunna ge bidrag till titlar som skrivits av svenska
författare även om de förläggs i ett annat nordiskt land. Utgivningen gäller i
första hand nordsamiska men även sydsamiska. Samma förhållanden gäller
samiska fonogram. De produkter som kommer fram har sitt spridningsområde
i Sameland men stödet motiveras i och för sig av den spridning som sker i
Sverige. Spridningen över gränserna är dock ett viktigt skäl att underlätta för
de sökande att få del av det statliga stödet.

Avslutningsvis anhåller kulturrådet att regeringen beslutar om de ändringar i
statsbidragsförordningar och i övrigt vidtar de åtgärder som är nödvändiga
för att statens kulturråd, om särskilda skäl föreligger, skall kunna ge bidrag
för samiska kulturändamål till mottagare i annat nordiskt land.

Utskottet konstaterar att det problem som motionären har tagit upp har
uppmärksammats av kulturrådet. Kulturrådets skrivelse behandlas för
närvarande inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att frågan om
möjligheterna att lämna bidrag till samisk litteratur från litteraturstödet -även om utgivningen sker i annat nordiskt land - snarast får en lösning. Med
hänvisning till vad som anförts anser utskottet att det inte är erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

I motion Kr228 (s) yrkas att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
ställa sig bakom vad motionärerna anfört om ansvar och resurser för
produktion och utgivning av skönlitterära barn- och ungdomsböcker på
invandrarspråk. Motionärerna hävdar att tillgången på böcker på invandrarspråk
är begränsad. Både nyproduktion och översättning behöver stödjas
och stimuleras. Härför krävs ett klarlagt ansvar och erforderliga resurser,
anför de.

KrU 1987/88:16

15

Från anslagsposten Utgivningsstöd utgår stöd till bl.a. litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk. Kulturrådet fördelar stödet. Enligt gällande
bidragsbestämmelser kan stöd till utgivning av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk utgå till svenskt förlag för skönlitteratur, facklitteratur och
barn- och ungdomslitteratur [statens kulturråds författningssamling (KRFS)
1987:14]. Stöd kan utgå såväl till förlag eller utgivare med huvudsaklig
inriktning på invandrar- och minoritetsspråk som till förlag eller utgivare
med huvudsaklig utgivning på svenska. Stödet kan utgå dels i form av stöd till
enskilda titlar, dels - vad gäller förlag eller utgivare med huvudsaklig
inriktning på invandrar- och minoritetsspråk - i form av stöd till allmänna
förlagskostnader.

Kulturrådet har i anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslagit att
stödordningen skall höjas med 150 000 kr. för att bl.a. öka antalet stödda
titlar.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget att utgivningen
av barn- och ungdomsböcker på invandrarspråk stöds och uppmuntras. Med
hänsyn till kulturrådets övergripande ansvar för att bl.a. följa utvecklingen
och svara för bidragsgivningen för utgivning av barn- och ungdomsböcker på
invandrarspråk anser utskottet det inte vara erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr228.

Utgivningsstödet omfattar även stöd för utgivning av storstilsböcker. Detta
stöd lämnas av kulturrådet inom ramen för stödordningarna för de olika
litteraturområdena med undantag för barnlitteratur, tecknade serier för barn
och ungdom samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Avsikten med
stödet är att det skall komma ut titlar med stor stil parallellt med
normalutgåvan. Stödet fungerar som förlusttäckningsbidrag i intervallet
200-700 sålda exemplar. När det gäller storstilsutgivning har kulturrådet
sedan två år tillbaka ett nära samarbete med Bibliotekstjänst. Enligt vad
utskottet inhämtat har kulturrådet under de senaste två åren fått endast en
ansökan om bidrag för storstilsutgivning.

Enligt motion Kr219 (s) bör en särskild stödordning för utgivning av
storstilsböcker inrättas. Motionären anser att detta är nödvändigt för att en
regelbunden utgivning av böcker med stor stil skall komma till stånd.
Kulturrådet bör få i uppdrag att utarbeta förslag till hur stödet skall
utformas.

Utskottet konstaterar att gällande bidragsregler ger möjligheter till stöd
för utgivning av storstilsböcker. Utskottet är inte berett att förorda en
ändring av nu gällande bestämmelser. Motionen avstyrks alltså.

I motion Kr238 (m) aktualiseras frågan om lagerhållning av kvalitetslitteratur.
Motionärerna påpekar att det finns stora brister i förlagens lagerhållning av
såväl svensk litteratur som utländska klassiker. De anför att om Sverige skall
kunna göra anspråk på att vara en kulturnation måste den litteratur som haft
avgörande betydelse för den västerländska kulturutvecklingen finnas att
köpa. Litteraturstödet måste enligt motionärerna utformas så att en bättre
lagerhållning av kvalitetslitteratur gynnas.

Från anslagsposten Utgivningsstöd lämnas även ett lagerstöd till klassisk
litteratur. Enligt den stödordning som kulturrådet utfärdad (KRFS 1987:16)
kan stöd komma i fråga endast för bok som utkommit i bokhandel.

KrU 1987/88:16

16

Lagerstöd, sorn beviljas för ett år i taget, avser lägst 200 och högst 2 000
exemplar av samma boktitel. För lagerstöd har för budgetåret 1987/88
anslagits 630 000 kr.

Med hänsyn till kulturrådets övergripande ansvar för utvecklingen på
bokområdet räknar utskottet med att rådet uppmärksammar frågan om
förlagens lagerhållning. Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion Kr238 yrkande 11 inte är påkallad.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för utgivningsstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr261 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 25 773 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn
och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 6 713 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr261 yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1987/88 :Kr242 yrkande 5 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
32 486 000 kr.,

4. beträffande utgivning av nordisk litteratur på originalspråk i En
bok för alla

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr317,

5. beträffande bidrag till mottagare i annat nordiskt land för
utgivning av samisk litteratur

att riksdagen avslår motion 1987/88 :Kr208,

6. beträffande utgivning av barn- och ungdomsböcker på invandrarspråk att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr228,

7. beträffande stöd till storstilsutgivning av böcker
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr219,

8. beträffande lagerhållning av kvalitetslitteratur

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 11.

8.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 13-G 16 (s.
480-484) och hemställer

att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 2 705 000 kr.,

att riksdagen till Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 792 000 kr.,

KrU 1987/88:16

17

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.

9. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostnader

Regeringen har under punkt G 17 (s. 484-486) föreslagit riksdagen att till
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret

1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 028 000 kr.

Utskottet

Med hänsyn till vad socialförsäkringsutskottet anfört i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1987/88:20 bör ett belopp om 137 000 kr.
beräknas under förevarande anslag för vissa förvaltningskostnader i samband
med produktion av studielitteratur för rörelsehindrade högskolestuderande.
Den i budgetpropositionen beräknade anslagsposten till sådan
produktion har enligt förslag i nämnda betänkande minskats med motsvarande
belopp (anslaget E 8 i bil. 10).

Som en följd av kulturutskottets ställningstagande bör ett belopp om
16 165 000 kr. anvisas under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 till Talboks-
och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 165 000 kr.

10. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

Regeringen har under punkt G 18 (s. 486-490) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 8 milj. kr. för budgetåret 1989/90 som har
förordats i propositionen,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 33 936 000 kr.

Motioner

1987/88: Kr233 av Margareta Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om punktskrift som ett officiellt skriftspråk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad punktskriftsproduktion.

1987/88:Kr262 av Margareta Andrén och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder skall vidtas för att
stärka punktskriftens ställning som ett officiellt skriftspråk.

1987/88:Kr263 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att punktskriften skall ha ställningen som erkänt skriftspråk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samhällsinformation på punktskrift,

KrU 1987/88:16

18

3. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket för budgetåret
1988/89 anslår ytterligare 2 000 000 kr. för produktion av punktskrift.

1987/88:Kr289 av Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att punktskrift måste erhålla officiellt erkännande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samhällsinformation i punktskrift skall öka,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör erhålla
tillskottsmedel för utgivande av den nya psalmboken.

1987/88:Kr290 av Karl Boo och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen
till G 18 Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag på 34
936 000 kr.

1987/88:Kr326 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c,vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att talboks- och
punktskriftsbibliotekets produktion av talböcker och punktskriftsböcker
under budgetåret 1988/89 bör ha minst samma omfattning som 1987/88,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bibliotekets
planering bör inriktas på minst oförändrad produktion,

3. att riksdagen som mening ger regeringen till känna att regeringen om så
erfordras bör återkomma till riksdagen med begäran om tilläggsanslag för
punktskriftsböcker.

Utskottet

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) produktion
av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och informationsmaterial.
Från detta anslag utbetalas även fr.o.m. den 1 juli 1985 statsbidrag
för länsbibliotekens inköp av talböcker samt bidrag till Sveriges dövas
riksförbund för produktion av videogram för döva.

Sedan budgetåret 1984/85 ansvarar TPB för försäljning av punktskriftsböcker
till svartskriftspris.

Fördelningen på olika anslagsposter redovisas i propositionen i följande
tablå.

	1987/88	Beräknad ändring
		1988/89
		Föredraganden
1. Produktionskostnader för talböcker.
punktskriftsböcker, informations-
material m. m.	22412000	+400000
2. Produktionskostnader för punkt-
skriftsböcker för försäljning	387000	+ 50000
3. Bidrag för inköp av talböcker till
länsbibliotek	3090000	+ 62000
4. Bidrag till Sveriges dövas riksför-
bund för produktion av videogram
för döva	7316000	+219000
	33205000	+731000

KrU 1987/88:16

19

Enligt propositionen bör TPB ges ett bemyndigande att under budgetåret
1988/89 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial till ett belopp om högst 8 milj. kr. Utskottet tillstyrker
att regeringen får ge TPB det begärda bemyndigandet.

Förslag och synpunkter på TPB:s verksamhet förs fram i flera motioner.

I motion Kr326 (fp,m,c,vpk) påpekas att TPB under innevarande budgetår
beräknar kunna producera ungefär 1750 talböcker och 400 punktskriftsböcker.
Motionärerna anför att med den utformning förslaget till produktionsanslag
har fått det är ytterst osäkert om denna nivå kan bibehållas under
budgetåret 1988/89. De vill därför att riksdagen skall göra ett uttalande om
dels att TPB:s produktion av talböcker och punktskriftsböcker under
nästkommande budgetår skall ha minst samma omfattning som under
innevarande budgetår (yrkande 1), dels att bibliotekets planering bör
inriktas på minst oförändrad produktion (yrkande 2). Produktionen av
punktskriftsböcker bör enligt motion Kr233 (s) öka (yrkande 2). Motionären
pekar speciellt på behovet av barn- och ungdomsböcker samt samhällsinformation
på punktskrift. Behovet av samhällsinformation på punktskrift tas
även upp i motionerna Kr263 (vpk) yrkande 2 och Kr289 (m) yrkande 2.
Förslag som syftar till att TPB skall kunna fortsätta utgivningen av
psalmboken på punktskrift för försäljning förs fram i motionerna Kr289
(yrkande 3) och Kr290 (c). Även i motionerna Kr233 och Kr262 (fp) påpekas
att det är angeläget att medel ställs till TPB:s förfogande för detta ändamål.
Det förhållande att regeringen inte beräknat medel för framställning av en
reviderad handledning i svensk punktskrift kritiseras i motionerna Kr233,
Kr262 och Kr263.

Enligt motionerna Kr233 (yrkande 1), Kr262, Kr263 (yrkande 1) och
Kr289 (yrkande 1) bör punktskriften erkännas som ett officiellt skriftspråk.

Förslag om en höjning av anslaget läggs fram i två motioner. I motion
Kr290 förordas en höjning med 1 milj. kr. Enligt yrkande 3 i motion Kr263
(vpk) bör anslaget höjas med 2 milj. kr. I motion Kr326 yrkande 3 föreslås att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att regeringen om så
erfordras bör återkomma till riksdagen med begäran om tilläggsanslag för
punktskriftböcker.

Med anledning av samtliga här nämnda motioner vill utskottet understryka
att det är viktigt att den nuvarande nivån på TPB:s produktion av tal- och
punktskriftsböcker kan upprätthållas. Med hänsyn till punktskriftens betydelse
för de synskadade är det särskilt angeläget att omfattningen och
inriktningen av denna produktion såväl för utlåning som för försäljning
bibehålls. Utskottet anser därför att om - som motionärerna hävdar - de i
propositionen föreslagna medlen visar sig vara otillräckliga, regeringen bör
återkomma med förslag om tilläggsanslag. Vad utskottet här anfört med
anledning av motionerna Kr233 yrkande 2, Kr263 yrkande 2 och 3 i här
aktuell del, Kr289 yrkandena 2 och 3, Kr290 i här aktuell del och Kr326 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande motionsförslagen om punktskriftens ställning vill utskottet
framhålla att det är viktigt att användningen av punktskrift i olika sammanhang
stöds och byggs ut. En betydelsefull roll härvidlag har den år 1985
inrättade punktskriftsnämnden. Denna har till uppgift att främja och

KrU 1987/88:16

20

utveckla punktskriften. I uppdraget ingår även att utarbeta normer för den
svenska punktskriften. Med det anförda får motionerna Kr233 yrkande 1,
Kr262, Kr263 yrkande 1 och Kr289 yrkande 1 anses besvarade.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Kr290 och Kr263 yrkande 3, båda motionerna i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande talboks- och punktskriftsbibliotekets produktion av
tal- och punktskriftsböcker

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr233 yrkande 2,
1987/88:Kr263 yrkande 2 och yrkande 3 i motsvarande del, 1987/
88:Kr289 yrkande 2 och 3, 1987/88:Kr290 i motsvarande del och
1987/88:Kr326 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande punktskriftens ställning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr233 yrkande 1, 1987/
88:Kr262, 1987/88:Kr263 yrkande 1 och 1987/88:Kr289 yrkande 1,

3. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 8 000 000 kr. för budgetåret
1989/90 som förordats i proposition 1987/88:100,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr290 och 1987/88:Kr263 yrkande 3, båda motionerna
i motsvarande del, till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 33 936 000 kr.

11. Bidrag till Svenska språknämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 19 (s. 490-491) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 772 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Margareta Mörck
(fp). Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk). Claes Rensfeldt
(s), Håkan Stjernlöf (m) och Björn Kaaling (s).

KrU 1987/88:16

i

21

Reservationer

KrU 1987/88:16

1. Avgift för obligatorisk förhandsgranskning av videogram
(punkt 1, mom. 5)

Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Den i” och
slutar med "av videogram” bort ha följande lydelse:

I reservation 9 till konstitutionsutskottets betänkande KU 1987/88:36
yrkar företrädare för centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna att
riksdagen antar ett förslag till lag om förhandsgranskning av videogram och
filmer med bestämmelser om förhandsgranskning av filmer och videogram
som skall spridas till allmänheten. Enligt förslaget skall den ifrågavarande
granskningen handhas av statens biografbyrå.

Enligt utskottets uppfattning bör den enligt det föregående föreslagna
granskningen finansieras genom att en granskningsavgift införs så som
motionärerna bakom motion Kr292 föreslår.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
5. beträffande avgift för obligatorisk förhandsgranskning av videogram att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr292 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Filmkulturella insatser för barn och ungdom (punkt2, mom.
1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Med
anledning” och på s. 7 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att de
kunskaper och erfarenheter av föreningslivets och kommunernas kvalitetsfilmvisning
för barn och ungdom som finns hos nämnden för barn- och
ungdomsfilm tas till vara när det gäller att genomföra den nu aktuella
satsningen på kvaiitetsfilmvisning och medieundervisning för barn och
ungdom. Detta bör enligt utskottets uppfattning ske genom att Filminstitutet
utvecklar ett samarbete med nämnden i de frågor där nämnden har särskilda
förutsättningar att bidra till ett effektivt genomförande av satsningen. Med
hänsyn till den kontinuitet som Filminstitutet borgar för och det professionella
kunnande och de resurser i övrigt som Filminstitutet förfogar över måste
dock ansvaret för genomförandet av den samlade och riksomfattande
verksamheten, såsom regeringen föreslår, läggas på Filminstitutet. Utskottet
delar följaktligen regeringens uppfattning att medlen i sin helhet bör
disponeras av Filminstitutet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande filmkulturella insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på

motion 1987/88:Kr287 beslutar att för angivna ändamål under anslaget KrU 1987/88:16
Filmstöd skall beräknas 6 000 000 kr.

3. Förmedling av kvalitetsvideo (punkt 2, mom. 5)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning beklagligt att en stor del av videoutbudet
innehåller våld, kvinnoförnedring och andra nedbrytande framställningar.
Mot den bakgrunden är det oroväckande att många barn och ungdomar
tillbringar stor tid med videotittande. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är angeläget att samhället tar sitt ansvar för att stimulera
framväxten av ett kvalitetsutbud. Efarenheterna från Litteraturfrämjandets
insatser på bokförmedlingens område kan, som påpekas i motionen, tjäna
som förebild härför. I enlighet med vad som anförs i motionen bör riksdagen
hos regeringen begära åtgärder i syfte att etablera förmedling av kvalitetsvideo.
En del av det stöd som i budgetpropositionen anvisas till filmkulturella
insatser för barn och ungdom bör användas för detta ändamål. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen i här aktuell del.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förmedling av kvalitetsvideo
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr242 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Spärrtid för visning av biograffilm på video (punkt 2, mom.
6, motiveringen)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med ”Utskottet har” och på s. 9 slutar med ”avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:

I betänkandet KrU 1984/85:13 anförde utskottet synpunkter på behovet av
insatser för att främja spridning av kvalitetsfilm till mindre orter (s. 4). Ett
införande av ett spärravtal kan vara ett sätt att främja en sådan spridning.
Utskottet konstaterade i betänkandet KrU 1985/86:20 att överläggningar
som då hade förts mellan Filminstitutet och företrädare för branschen inte
hade lett till någon överenskommelse i fråga om införande av spärrtid (s. 5). I
enlighet med vad utskottet uttalade i det sammanhanget anser utskottet att
det är viktigt att fortsatta överväganden görs i fråga om möjligheten att få till
stånd ett spärravtal. Utskottet utgår från att regeringen i samband med de nu
förestående överläggningarna ånyo prövar frågan. Det är därför enligt
utskottets uppfattning inte påkallat att riksdagen vidtar någon åtgärd med
anledning av motionen. Den avstyrks därför.

23

5. Tillgängligheten till visst arkivmaterial (punkt 4, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning pekar motionärerna på en omotiverad
skillnad mellan möjligheterna att ta del av, å ena sidan, tryckt material och, å
andra sidan, arkiverade ljud- och bildband. ALB ställer sitt material till
förfogande endast för forskningsändamål, och Sveriges Radio förfogar
självständigt över sina arkiv. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det är av stor vikt att största möjliga tillgänglighet skapas för ljud- och
bildupptagningar. Utskottet anser därför att riksdagen med anledning av
motionen hos regeringen bör begära en utredning av vilka åtgärder som
erfordras för att de regler som styr tillgängligheten till arkivmaterialet skall
bli enkla och enhetliga.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tillgängligheten till visst arkivmaterial
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Kr238 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt 6,
mom. 1)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn
redovisats” och på s. 12 slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill erinra om att endast några få organisationstidskrifter fått
stöd under anslaget till kulturtidskrifter. Kulturtidskrifterna kämpar liksom
organisationernas tidningar med stora ekonomiska svårigheter. Utskottet
anser att kulturtidskrifterna med sina ofta små upplagor fyller en väsentlig
uppgift i kulturdebatten. Förslaget i budgetpropositionen innebär ingen reell
förstärkning av kulturtidskriftsstödet. Utskottet förordar därför att - så som
föreslås i motionen Kr222 - anslaget Stöd till kulturtidskrifter (G 9) bör höjas
med 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motionerna
1987/88:Kr264 och 1987/88:Kr267 yrkande 6 samt med bifall till
motion 1987/88:Kr222 yrkande 8 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 21 170 000 kr.,

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt 6,
mom. 1)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn
redovisats” och på s. 12 slutar med ”till medelsanvisning" bort ha följande
lydelse:

KrU 1987/88:16

24

Kulturtidskrifter spelar en betydelsefull roll för den kulturella dialogen i
vårt land. Det är därför viktigt att en bred utgivning av tidskrifter med en
inriktning på kulturella, politiska och sociala frågor kan upprätthållas.
Utskottet anser därför att - så som föreslås i motion Kr267 - anslaget bör
höjas med 5 milj. kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motionerna
1987/88:Kr222 yrkande 8 och 1987/88:Kr264 samt med bifall till
motion 1987/88:Kr267 yrkande 6 till Stöd till kulturtidskrifter för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 23 670 000 kr.,

8. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt 6,
mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn
redovisats” och på s. 12 slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande
lydelse:

Kultur- och idétidskrifterna spelar en utomordentligt viktig roll för kulturoch
idédebatten. De lever alla under ytterst knappa förhållanden. Det mesta
arbetet görs ideellt. Genom att en rad organisationstidskrifter får stöd från
kulturtidskriftsstödet har den ekonomiska situationen för de egentliga
kulturtidskrifterna inte blivit mycket bättre än tidigare. Det finns anledning
att öka bidraget till kulturtidskrifterna. Utskottet anser att - i enlighet med
förslaget i motion Kr264 - anslaget bör höjas med 4 milj. kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motionerna
1987/88:Kr222 yrkande 8 och 1987/88:Kr267 yrkande 6 samt med bifall
till motion 1987/88:Kr264 till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 22 670 000 kr.,

9. Beräknande av medel för utgivningsstöd (punkt 7, mom. 1)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Claes Rensfeldt och Björn Kaaling (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”yrkande 1 tilllstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt förslaget i motionen skall förstärkningen av litteraturstödet ske på
så sätt att anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet m.m. inom kulturområdet
minskas med 1 milj. kr. Utskottet tillstyrkte i betänkandet KrU
1987/88:12 p. 4 detta förslag. Riksdagen biföll dock i enlighet med en
reservation från företrädare för det socialdemokratiska partiet regeringens
förslag till medelsanvisning.

Utskottet anser sig inte kunna förorda en medelsanvisning som överstiger
den av regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker alltså motion Kr261
yrkande 1.

KrU 1987/88:16

25

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för utgivningsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr261 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 24 773 000 kr.,

10. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom (punkt 7, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med "yrkande 5” bort ha följande lydelse:

När det gäller utgivningen av En bok för alla bör enligt utskottets mening
ekonomiskt stöd inte lämnas för utgivning av vuxenböcker då det numera
finns ett rikt utbud av prisbillig icke statssubventionerad kvalitetslitteratur.
Däremot bör den del av utgivningen som avser litteratur för barn och
ungdom även fortsättningsvis få stöd.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att anslaget kan minskas
med 3 milj. kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn
och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 713 000 kr.,

11. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom (punkt 7, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Barn och ungdomar måste ges bättre möjligheter till egen aktivitet och
förutsättningar att möta och utveckla alternativ till skräpkultur och passiviserande
kulturutbud.

1 1974 års kulturpolitiska beslut poängterade riksdagen vikten av att barn
och ungdomar möter god litteratur. ”En bok för alla” för barn och ungdom
gjorde kvalitetslitteratur lättillgänglig.

Stiftelsen Litteraturfrämjandet har i samverkan med barn- och ungdomsorganisationer
gjort betydande insatser för att sprida goda böcker och
utveckla läsfrämjande åtgärder.

Det är viktigt att arbetet med bokspridning och läsfrämjande åtgärder
inom folkrörelserna ytterligare kan utvecklas. Utskottet anser därför liksom
motionärerna att bidraget till Litteraturfrämjandet bör höjas med 500 000
kr.

KrU 1987/88:16

26

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 7 213 000 kr.,

12. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 7, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Claes Rensfeldt och Björn Kaaling (alla s) anser att moment
3 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr242 yrkande 5 och 1987/88:Kr261 yrkande 1,
båda motionerna i motsvarande del, till Litteraturstöd för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 31 486 000 kr.,

13. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 7, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att
moment 3 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr261 yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1987/88:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
29 486 000 kr.,

14. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 7, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att moment 3 i utskottets
hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt med
bifall till motionerna 1987/88:Kr242 yrkande 5 och 1987/88:Kr261
yrkande 1, båda motionerna i motsvarande del, till Litteraturstöd för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 32 986 000 kr.,

15. Lagerhållning av kvalitetslitteratur (punkt 7, mom. 8)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med hänsyn"
och slutar med "är påkallad” bort ha följande lydelse:

KrU 1987/88:16

27

Motionärerna har enligt utskottets mening tagit upp en viktig fråga.
Förlagens lagerhållning av svensk skönlitteratur och utländsk klassisk
litteratur är bristfällig. Det är därför angeläget att litteraturstödet får en
sådan utformning att ett ökat stöd till lagerhållning av kvalitetslitteratur kan
lämnas.

I detta sammanhang vill utskottet i enlighet med vad som anförs i motion
Kr238 understryka den viktiga roll som en orts bokhandel har som
kulturförmedlare.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

8. beträffande lagerhållning av kvalitetslitteratur
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr238 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Punktskriftens ställning (punkt 10, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Beträffande
motionsförslagen” och på s. 21 slutar med ”anses besvarade” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det krävs en rad insatser för att
stärka punktskriftens ställning och öka användningen av punktskrift. Blinda
och dövblinda måste ha samma rätt som seende att läsa skrivet material. Ett
stort och brett utbud av information på punktskrift är därför nödvändigt. För
att stärka punktskriftens ställning bör punktskrift bli ett officiellt erkänt
skriftspråk.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

2. beträffande punktskriftens ställning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr263 yrkande 1 samt med
anledning av motionerna 1987/88:Kr233 yrkande 1, 1987/88:Kr262
och 1987/88:Kr289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Medelsanvisningen till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader (punkt 10,
mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är viktigt att den nuvarande nivån på
TPB:s produktion av tal- och punktskriftsböcker kan upprätthållas och i
möjligaste mån byggas ut. Med hänsyn till punktskriftens betydelse för de
synskadade är det särskilt angeläget att denna produktion såväl för utlåning
som för försäljning kan ökas. Utskottet anser därför att - så som föreslås i
motion Kr263 - anslaget bör höjas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Utskottets enhälliga ställningstagande i det föregående innebär att en

KrU 1987/88:16

28

yttersta garanti skapas för att i vart fall den nuvarande produktionsnivån
kommer att kunna upprätthållas.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr290 samt med bifall till motion 1987/88:Kr263 yrkande 3,
båda motionerna i motsvarande del, till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 35 936 000 kr.

KrU 1987/88:16

29

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:993) om avgifter för granskning
av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 3, 4, 7 och 8 §§ lagen (1985:993) om avgifter
för granskning av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

För det först granskade
exemplaret av en film (provkopian)
betalas för varje påbörjat
50-tal meter

1.11 kronor 30 öre för
a en film som till väsentlig
del har undervisande, upplysande
eller vetenskapligt innehåll
och vars längd inte
överstiger 1 600 meter,

b en film som till väsentlig
del är upptagen efter verkligheten,

2. 55 kronor för andra filmer
än sådana som avses i 1

Föreslagen lydelse

För det först granskade
exemplaret av en film (provkopian)
betalas för varje påbörjat
50-tal meter

1. 75 kronor 25 öre för

a en film som till väsentlig
del har undervisande, upplysande
eller vetenskapligt innehåll
och vars längd inte
överstiger 1 600 meter,

b en film som till väsentlig
del är upptagen efter verkligheten,

2. 74 kronor och 25 öre för
andra filmer än sådana som
avses i 1.

4 §

För de kopior av en film som
är lika med provkopian betalas
för varje påbörjat 50-tal meter

1. 2 kronor 50 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 3 § 1,

2 19 kronor, om avgiften för
provkopian beräknats enligt
3 §2.

För de kopior av en film som
är lika med provkopian betalas
för varje påbörjat 50-tal meter

1. 3 kronor 75 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 3 § 1,

2. 28 kronor 50 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 3 § 2.

För det först granskade
exemplaret av ett videogram
(provkopian) betalas för varje
påbörjad spelminut
1. 6 kronor 15 öre för
a ett videogram som till väsentlig
del har undervisande,
upplysande eller vetenskapligt

För det först granskade
exemplaret av ett videogram
(provkopian) betalas för varje
påbörjad spelminut

1. 8 kronor 30 öre för
a ett videogram som till väsentlig
del har undervisande,
upplysande eller vetenskapligt

KrU 1987/88:16

Bilaga

30

Nuvarande lydelse

innehåll och vars speltid inte
överstiger 60 minuter,

b ett videogram som till väsentlig
del är upptaget efter
verkligheten,

2. 30 kronor för andra videogram
än sådana som avses i 1.

Föreslagen lydelse

innehåll och vars speltid inte
överstiger 60 minuter,

b ett videogram som till väsentlig
del är upptaget efter
verkligheten,

2. 40 kronor 50 öre för andra
videogram än sådana som avses
i 1.

För de kopior av ett videogram
som är lika med provkopian
betalas för varje påbörjad
spelminut

1. 7 krona 40 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 7 § 1,

2. 10 kronor 30 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 7 § 2.

För de kopior av ett videogram
som är lika med provkopian
betalas för varje påbörjad
spelminut

1. 2 kronor 10 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 7 § 1,

2. 15 kronor 45 öre, om avgiften
för provkopian beräknats
enligt 7 § 2.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

KrU 1987/88:16

Bilaga

31

Innehållsförteckning

KrU 1987/88:16

Sammanfattning

Filmm.m.

Statens biografbyrå 1

Filmstöd 4

Stöd till fonogram och musikalier 9

Arkivet för ljud och bild:

Förvaltningskostnader 9

Insamlingsverksamhet m.m 10

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 10

Litteratur

Litteraturstöd 12

Kreditgarantier till bokförlag 17

Stöd till bokhandel 17

Distributionsstöd till fackbokhandel m.m 17

Lån för investeringar i bokhandel m.m 17

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 18

Produktionskostnader 18

Bidrag till Svenska språknämnden 21

Reservationer

1. Avgift för obligatorisk förhandsgranskning av videogram (c,vpk) .. 22

2. Filmkulturella insatser för barn och ungdom (m,fp,vpk) 22

3. Förmedling av kvalitetsvideo (c) 23

4. Spärrtidförvisningavbiograffilmpåvideo(m.fp) 23

5. Tillgängligheten till visst arkivmaterial (m) 24

6. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (fp) 24

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (c) 24

8. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (vpk) 25

9. Beräknande av medel för utgivningsstöd (s) 25

10. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för
utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och
ungdom (m) 26

11. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för
utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och
ungdom (c) 26

12. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (s) 27

13. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (m) 27

14. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (c) 27

15. Lagerhållning av kvalitetslitteratur (m) 27

16. Punktskriftens ställning (vpk) 28

17. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Pro- 32

duktionskostnader (vpk) 28

Bilaga KrU 1987/88:16

I propositionen framlagt, av utskottet tillstyrkt, förslag till lag om
ändring i lagen (1985:993) om avgifter för granskning av filmer och
videogram 30

holm 1988 15279