Kulturutskottets betänkande
1987/88:14

om anslag till teater, dans och musik, bibliotek, bild
och form samt arkiv (prop. 1987/88:100 bil. 10
delvis)

KrU

1987/88:14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1987/88:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m.m. lagts fram under
följande rubriker, nämligen
Teater, dans och musik (anslagen F 10-F 19),

Bibliotek (anslagen F 20 och F 21),

Bild och form (anslagen F 22-F 25),

Arkiv (anslagen F 26-F 30),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet tillstyrker med några undantag regeringens förslag i budgetpropositionen.

Utskottet föreslår beträffande bidrag till regional biblioteksverksamhet att
vissa medel omdisponeras så att ett vidgat ekonomiskt utrymme skapas för
förhandlingar i syfte att reglera lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten.

Den av riksdagen förordade utredningen om det regionala kulturstödet
bör enligt utskottet få i uppdrag att överväga vissa frågor som rör de svenska
symfoniorkestrarnas villkor.

Vid vissa anslag anför utskottet synpunkter av betydelse för regeringens
budgetförslag 1989.

Ett stort antal reservationer har fogats vid betänkandet. Reservationerna
avser i flertalet fall frågor om storleken av medelsanvisningen till olika
ändamål. Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som
behandlas i reservationerna och i det särskilda yttrande som avgivits.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Teater, dans och musik

1. Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1987/88:100 bil. 10
(utbildningsdepartementet) under punkterna F 10-F 13 (s. 386-391) och
hemställer

1 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 14

1. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 150 961 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 163 511 000 kr.,

3. att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Operan och
Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 89 605 000 kr.

2. Bidrag till Svenska rikskonserter

Regeringen har under punkt F 14 (s. 391-393) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 48 701 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter (F 14) för budgetåret
1988/89 anvisar 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fonogramproduktionen.

1987/88:Kr286 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrad inriktning av statens stöd till fonogramproduktion i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari 1988 (prop.
1985/86:114, KrU 1985/86:22, rskr. 1985/86:330). Detta skedde sedan
riksdagen med anledning av proposition 1984/85:1 beslutat om omorganisation
av dåvarande regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr.
1984/85:53). Den 1 januari 1988 upphörde också det statliga huvudmannaskapet
för den regionala musikverksamheten. Ansvaret övertogs av landstingen.

Under innevarande budgetår utgår till Svenska rikskonserter ett anslag av
21 748 000 kr., avseende första halvåret 1988. Förbudgetåret 1988/89 föreslår
regeringen ett anslag av 48 701 000 kr. Enligt budgetpropositionen har
regeringen därvid beräknat bl.a. att Svenska rikskonserter tillförs dels
4 892 000 kr. från försvarsdepartementets huvudtitel, dels 707 000 kr. från
anslaget Stöd till fonogram och musikalier. Det sistnämnda beloppet är enligt
propositionen avsett att täcka helårskostnaden för Svenska rikskonserters
fonogramproduktion.

I motion Kr222 (fp) framhålls det att arbetsläget för närvarande är mycket
bekymmersamt för musiker som inte är fast anställda. Musikinstitutionernas
resurser för att utnyttja frilansmusiker har enligt motionärerna i de flesta fall

KrU 1987/88:14

2

krympt. I motionen yrkas därför att anslaget för offentlig konsertverksamhet
räknas upp och att beloppet under Bidrag till Svenska rikskonserter ökas
med 2,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
dåvarande regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av
musiklivet (KrU 1984/85:7 s. 13-14).

Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet
om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten
åtar sig de regionala huvudmännen att särskilt beakta behovet av insatser för
frilansande musiker och för arrangörsledet. Utskottet anser att det är
angeläget att fortsatt uppmärksamhet riktas på frilansmusikernas situation
under det att musikerverksamheten utvecklas efter omorganisationen.
Utskottet, som erinrar om att stöd till frilansmusiker även utgår via
anslagsposten Arrangerande musikföreningar under anslaget Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet, kan emellertid med hänsyn till
budgetläget inte förorda att statliga medel anvisas för särskilda insatser för
frilansmusiker utöver vad den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
ger utrymme för. Utskottet avstyrker därför bifall till yrkande 5 i motion
Kr222.

Motionärerna bakom motionerna Kr238 yrkande 9 (m) och Kr286 (m) vill
att fonogramstödet skall få en ändrad inriktning. Svenska rikskonserters
fonogramproduktion ges, enligt motionärerna, genom bidrag en särställning
vilket leder till att andra producenter missgynnas och färre fonogram får stöd
inom en given kostnadsram. I motion Kr286 framhålls också att offentliga
medel bör användas endast för att fylla luckor i tillgängliga inspelningar.

Förra året behandlade utskottet ett motionsyrkande om att det inte bör
utgå något statligt stöd till Svenska rikskonserters fonogramproduktion.
Utskottet erinrade därvid om att utgångspunkten, när riksdagen 1985/86
ställde sig bakom regeringens förslag om finansieringen av Svenska rikskonserter,
var att institutionen även i fortsättningen skulle ha en egen fonogramproduktion.

Regeringen lade förra året i budgetpropositionen fram förslag som rör hela
området fonogram och musikalier. Förslagen byggde på en översyn och
utvärdering av de statliga stödinsatserna på fonogramområdet som utförts av
statens kulturråd och av Centrala musikkommittén (Cemus). Med anledning
av förslagen beslutade riksdagen om ändringar i grunderna för stödet till
fonogramproduktionen (prop. 1986/87:100 s. 437^146, KrU 1986/87:17, rskr.
1986/87:209). Beslutet innebär att en klarare ansvarsfördelning kom till stånd
mellan kulturrådet, Musikaliska akademien och Svenska rikskonserter.
Vidare innebär beslutet att Svenska rikskonserter skall inrikta sin fonogramproduktion
på utgivning av dels ny svensk musik som är orepresenterad eller
ofullständigt representerad på fonogram, dels svenska artister vars konstnärskap
inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat på fonogram. I sin
utgivning bör Svenska rikskonserter inom det angivna området sträva efter
att komplettera den musik som ges ut av andra fonogramproducenter.
Svenska rikskonserter är enligt beslutet oförhindrad att ägna sig åt andra
slags produktioner om kostnaderna kan täckas på kommersiell grund eller
med bidrag från andra uppdragsgivare.

KrU 1987/88:14

3

Utskottet, som konstaterar att riksdagens beslut innebär en precisering
och begränsning av Svenska rikskonserters fonogramproduktion, är inte
berett att ompröva riksdagens i det föregående redovisade ställningstagande.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till medelsberäkning
i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för stöd till frilansmusiker
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för
nämnda ändamål skall beräknas belopp i enlighet med vad som
innefattas i förslaget i propositionen,

2. beträffande beräknande av medel för stöd till fonogramproduktion att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 beslutar att för
nämnda ändamål under anslaget skall beräknas belopp i enlighet med
vad som innefattas i förslaget i propositionen.

3. beträffande uttalande om stöd till fonogramproduktion

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 9 och motion
1987/88:Kr286,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 5 i motsvarande del till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 48 701 000 kr.

3. Bidrag till regional musikverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 15 (s. 393-394) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 167 250 000 kr.

4. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner

Regeringen har under punkt F 16 (s. 394-398) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 262 270 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr212 av Rune Jonsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skådebaneverksamhet
i Jämtlands och Västernorrlands län.

1987/88:Kr215 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att grundbelopp bör tilldelas Skådebanan i Motala.

KrU 1987/88:14

4

1987/88:Kr220 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundbelopp bör
tilldelas för skådebaneverksamhet i Nyköpings kommun.

1987/88:Kr232 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kronobergsteatern
och regional teaterverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A428.

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till teater- och musikinstitutionernas marknadsföring.

1987/88:Kr270 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning om villkoren m.m. för de svenska symfoniorkestrarna.

1987/88:Kr303 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional teater i
Växjö.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A457.

1987/88:Kr316 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att kulturrådet får i uppdrag att för kommande budgetår
anslå medel till Blekinge läns landsting för teater- och musikverksamhet i
samma omfattning som tidigare och vederbörligen uppräknat.

1987/88:Kr318 av Karl Boo m.fl. (c,m,fp,vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragen till
landets symfoniorkestrar.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt
regionala skådebanor. En av förutsättningarna för bidrag är att regeringen
förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för
institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen är
för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner och 7
regionala skådebanor berättigade till bidrag. Statens kulturråd fördelar såväl
grundbidragen som tilläggsbidragen. För regional teaterverksamhet främst
för barn och ungdom utgår bidrag till vissa län som inte har någon egen
länsteater.

Utskottet ställde sig år 1986 bakom en av regeringen förordad utbyggnad
under en treårsperiod, budgetåren 1986/87-1988/89, av stödet till bl.a. de
regionala teater- och dansinstitutionerna (KrU 1985/86:18 s. 48). Till
fullföljande av utvecklingsplanen beräknas i årets budgetförslag ytterligare
25 grundbelopp för små regionala teater- och dansinstitutioner. Därutöver
beräknar regeringen 15 nya grundbelopp för Skaraborgs län, där landstinget

KrU 1987/88:14

5

beslutat inrätta en länsteater. Vidare beräknas i budgetförslaget två särskilda
koreografgrundbelopp samt bidrag till Hallands och Jämtlands län. Dessa län
har inte någon egen länsteater.

Blekinge läns landsting har beslutat att fr.o.m den 1 juli 1988 lägga ned sin
länsteater. Under hänvisning till detta förhållande tas i tre motioner,
nämligen motionerna Kr232 (s), Kr303 (fp) och Kr316 (c), upp frågor om
stöd till teaterverksamhet i den berörda regionen. Enligt motion Kr316böråt
Blekinge läns landsting anslås medel för teater- och musikverksamhet i
samma omfattning som tidigare oaktat att länsteatern läggs ned. Motionärerna
bakom motionerna Kr232 och Kr303 vill att de 30 grundbelopp som frigörs
i och med att länsteatern läggs ned överförs till Kronobergsteatern.
Motionärerna anför därvid att Kronobergs läns landsting och Växjö kommun,
som är huvudmän för Kronobergsteatern, förklarat sig beredda att
aktivt verka för en utökning av Kronobergsteatern så att södra och sydöstra
Sverige erhåller dels en kompensation för nedläggningen av Blekingeteatern,
dels en ökning av den regionala teaterverksamheten, främst i Hallands,
Kristianstads och Kalmar län.

I propositionen erinras om att antalet grundbelopp under anslaget är
dimensionerat med beaktande av behovet att tillgodose en teaterförsörjning i
de län som för närvarande har en regional teater. Enligt vad utskottet har
inhämtat pågår för närvarande överläggningar mellan statens kulturråd, å
ena sidan, och berörda huvudmän och institutioner, å andra sidan, som syftar
till en lösning av frågan om hur det regionala stödet skall utformas för att
tillgodose behovet av teaterverksamhet i Blekinge efter nedläggningen av
länsteatern. Med hänsyn härtill och till vad utskottet inhämtat om överläggningarna
anser sig utskottet ha befogad anledning utgå från att det kommer
att bli möjligt för kulturrådet att disponera de regionala grundbeloppen på
ett sådant sätt att även teaterförsörjningen i Blekinge tillgodoses. Med
hänsyn härtill anser utskottet att det inte är erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.

I fyra motioner tas upp frågor om stödet till de regionala skådebanorna. I
enlighet med vad som närmare redovisas i budgetpropositionen har innevarande
budgetår sju regionala skådebanor tillhopa 62 grundbelopp. Av dessa
har 37 tilldelats Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län. Övriga skådebanor
har tre, fyra eller fem grundbelopp.

Motionsförslagen redovisas i det följande. De innebär inte krav på
ytterligare medel för nästa budgetår. Utskottet har inte någon erinran mot
regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.

Enligt motion Kr238 (m) yrkande 10 bör en omläggning ske av statens
bidragsgivning från skådebanan till teater- och musikinstitutionerna. Motionärerna
anser att det är principiellt fel att statens resurser för marknadsföringen
främst kanaliseras till skådebanorna. Det är, enligt motionärerna, när
institutionerna själva engagerar sig i marknadsföringen som den ger goda
resultat.

Det nuvarande statliga stödet till skådebanan -Stiftelsen Riksskådebanan
och de sju regionala skådebanorna - infördes fr.o.m. budgetåret 1978/79
efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41, KrU

KrU 1987/88:14

6

1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl.a. att skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra särskilda
insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturutbudet motiverar ett
stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med hänsyn till den
värdefulla insats som görs av bl.a. de regionala skådebanorna kan utskottet
inte förorda en omläggning av statens bidragsgivning i enlighet med vad som
anförs i motionen. Den avstyrks därför.

I tre andra motioner framställs yrkanden med en annan inriktning.
Motionärerna vill att vissa regionala skådebanor, som nu inte har stöd i form
av grundbidrag, skall tilldelas ett eller flera sådana. Den skådebaneverksamhet
som avses är i motion Kr212 (s) skådebanorna i Jämtlands och
Västernorrlands län, i motion Kr215 (s) skådebanan i Motala och i motion
Kr220 (s) skådebanan i Nyköpings kommun.

Med hänsyn till budgetsituationen anser sig utskottet inte kunna förorda
att för nästa budgetår medel anvisas under detta anslag utöver vad regeringen
föreslagit. Detta har inte heller yrkats i motionerna. Ett villkor för att få
statsbidrag är att den regionala skådebanan får bidrag från kommun eller
landstingskommun. Som framgår av det föregående ankommer det på
regeringen att besluta om en institution skall vara bidragsberättigad och på
statens kulturråd att fördela de grundbelopp som medelsanvisningen ger
utrymme för. Utskottet anser på grund av det anförda att motionerna bör
avstyrkas.

I två motioner tas upp frågor om landets symfoniorkestrar.

Utskottet konstaterar inledningsvis att sänkningen i budgetförslaget av det
preliminära grundbeloppet för musikinstitutionerna inte innebär någon
försämring av bidraget, eftersom sänkningen svarar mot en minskning av
institutionernas sociala kostnader.

I motion Kr318 (c,m,fp,vpk) hänvisas till att det i den debatt rörande
symfoniorkestrarna som på senare tid förekommit har hävdats att musikernas
löner och andra villkor ansetts för dåliga. Framför allt, anförs det, har de
betydande instrumentkostnaderna för musikerna uppmärksammats. I motionen
framhålls att frågan om musikernas villkor kommit i ett särskilt
besvärligt läge sedan staten överlämnat huvudmannaskapet för regionmusiken
till landstinget. Av skäl som närmare utvecklas i motionen anser
motionärerna att det varit rimligt att bidragen till landets symfoniorkestrar
legat i paritet med statsbidraget till de regionala musikinstitutioner som får
statsbidrag genom anslaget Bidrag till regional musikverksamhet. Motionären
bakom motion Kr270 (s) erinrar om att det utöver de sju svenska
institutionsorkestrarna finns ett stort antal symfoniorkestrar som är anslutna
till Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund (SOR). Även om orkestrarnas
verksamhet inte primärt berörs av regionaliseringsreformen på musikområdet,
påverkas verksamheten kraftigt av reformen. Vidare anför han att det
finns andra problem för orkestrarna. Han utvecklar detta närmare. Sammanfattningsvis
anför han att symfoniorkestrarnas situation är oklar, och
framtiden framstår som osäker för dem. Motionären anser att det skulle vara
av värde med en samlad utredning om de svenska symfoniorkestrarnas
villkor.

KrU 1987/88:14

7

Vad som anförs i motionerna - i förening med information som förmedlas
till utskottet i andra sammanhang - ger enligt utskottets mening stöd för att
vissa frågor rörande symfoniorkestrarna bör bli föremål för översyn.
Utskottet vill emellertid erinra om att frågor om löner och andra anställningsvillkor
är frågor som måste lösas i förhandlingar mellan parterna.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet i samband med att
utskottet förordade en utredning med uppdrag att lägga fram förslag till den
fortsatta utbyggnaden av det statliga stödet till regional kulturverksamhet
(KrU 1986/87:12) framhöll att ett bibehållande av systemet med grundbidrag
i ett längre perspektiv kan leda till komplikationer i vart fall på musikområdet,
där regionerna skall få statligt stöd genom överföring av resurser från
främst regionmusiken, vilka resurser skall fördelas till de olika regionerna
efter särskilda förhandlingar. Utskottet påpekade därvid också att det enligt
musikreformen bör göras en regionalpolitisk planering som utgår från
musiklivets totala situation inom regionen. Detta innebär bl.a. att symfoniorkestrar,
som omfattas av grundbeloppssystemet, skall omfattas av sådan
planering.

Utredningen rörande det regionala kulturstödet skall således pröva frågan
om det statliga stödet till de sju symfoniorkestrar, till vilka grundbidrag
utgår. Utskottet anser med hänsyn till det ovan anförda att utredningen även
bör få i uppdrag att pröva frågor av det slag som motionärerna pekat på i den
mån de har nära anknytning till den nyligen genomförda musikreformen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Bidrag lill
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 262 270 000 kr.,

2. beträffande stöd till marknadsföring

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 10,

3. beträffande viss regional teaterverksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr232, motion 1987/88:Kr303 och
motion 1987/88:Kr316,

4. beträffande grundhidrag till vissa regionala skådebanor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr212. motion 1987/88:Kr215 och
motion 1987/88:Kr220,

5. beträffande en utredning av villkoren för de svenska symfoniorkestrarna att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr270 och motion
1987/88:Kr318 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Regeringen har under punkt F 17 (s. 398-399) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 37 675 000 kr.

KrU 1987/88:14

8

Motioner

KrU 1987/88:14

1987/88:Kr205 av Bo Nilsson m.ft. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillräckliga
medel till den i motionen beskrivna försöksverksamheten tillförs Skånska
teatern i Landskrona.

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper anvisar
2 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr243 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att utredningen om det regionala kulturstödet får i uppdrag
att undersöka utformningen av ett stöd som skulle garantera verksamheten
vid bl.a.Skånska teatern.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ub807.

1987/88:Kr255 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen med ändring av proposition 1987/88:100 beslutar att under
Utbildningsdepartementet, bil. 10, F 17. Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000
kr. förhöjt belopp.

1987/88:Kr282 av Margareta Mörck m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd i sin fördelning
av anslaget till fria teatergrupper möjliggör för Skånska teatern att fortsätta
sin verksamhet.

Utskottet

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 35 675 000 kr. Regeringen
föreslår en höjning av anslaget med 2 milj. kr. för nästa budgetår till
37 675 000.

I två motioner yrkas uppräkning av anslaget utöver vad regeringen har
föreslagit, i motion Kr255 (vpk) med 5 milj. kr. (yrkande 3) och i motion
Kr222 (fp) med 2,7 milj. kr. (yrkande 6).

Kulturministern anslöt sig i proposition 1985/86:100, bil. 10 utan erinran
från utskottets sida till kulturrådets uppfattning att det behövs en resursförstärkning
för teater- och dansgrupperna och uttalade att det bör vara en
strävan att under en treårsperiod uppnå en av rådet föreslagen anslagsnivå,
nämligen en total ökning om 9 milj. kr. (s. 412).

Årets budgetförslag innebär att den angivna totala ökningen under
treårsperioden uppnås. Budgetförslaget innebär därmed att den utbyggnad
av stödet som riksdagen tidigare har ställt sig bakom fullföljs. Med hänsyn
härtill och till budgetsituationen kan utskottet inte ställa sig bakom krav på
ytterligare anslagsökningar. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till motionerna i här aktuella delar.

Med anledning av att frågan om ett ökat stöd till Marionetteatern tas upp i
motion Kr222 vill utskottet hänvisa till att utskottet i betänkandet KrU
1987/88:12 föreslagit att teatern skall få ett betydande stöd från en
anslagspost som disponeras av kulturrådet under anslaget F 3. Bidrag till 9

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (p. 4 i nämnda betänkande).

I tre motioner tas upp frågor om stödet till Skånska teatern. Enligt motion
Kr205 (s) bör tillräckliga medel tillföras Skånska teatern så att det skall bli
möjligt att vid teatern utveckla en försöksverksamhet, som innefattar
samarbete med regional kulturverksamhet till stöd för ökat teaterintresse
bland barn och ungdom. Motionärerna bakom motion Kr282 (fp) yrkande 2
vill att statens kulturråd vid sin fördelning av medel inom anslaget till fria
teatergrupper skall göra det möjligt för Skånska teatern att fortsätta sin
verksamhet.

Skånska teatern är enligt utskottets uppfattning berättigad till ett högt
statsbidrag utifrån de tre kriterier som ligger till grund för fördelningen av det
statliga bidraget till fria teatergrupper, nämligen konstnärlig kvalitet,
regional fördelning inom landet och gruppens storlek och verksamhet.
Uppgiften att fördela de medel som anvisas under anslaget har emellertid -sedan 1974 - ankommit på statens kulturråd. Då utskottet tidigare behandlat
frågor om fördelningen av medel under anslaget, har utskottet erinrat om att
riksdagen och regeringen hitintills inte tagit ställning till frågan om hur de
medel som anslås till de fria grupperna skall fördelas. Utskottet är inte berett
att frångå detta ställningstagande. Vad beträffar yrkandet om medel till
utveckling av viss försöksverksamhet vill utskottet hänvisa till möjligheten
för Skånska teatern att från den anslagspost som disponeras av kulturrådet
under anslaget F 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
söka medel för ökade insatser för barn- och ungdomsteater. Regeringens
förslag till medelsanvisning under nämnda anslag behandlas av utskottet i
betänkandet KrU 1987/88:12 (p. 4). Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandena.

Utskottet vill i sammanhanget redovisa följande.

Vid sin fördelning av huvuddelen av medlen ur anslaget för innevarande
budgetår har kulturrådet beslutat tilldela det högsta verksamhetsbidraget -1 500 000 kr. - till envar av de fria teatergrupperna Skånska teatern och
Folkoperan. Kulturrådet har därutöver tilldelat Skånska teatern 300 000 kr.
av ett totalt belopp om 700 000 kr. som hade avsatts för regionala insatser.
Vidare har kulturrådet - i anslutning till sin fördelning av ett belopp om 1
milj. kr. vilket anvisats på tilläggsbudget under anslaget (prop. 1987/88:25
bil. 5 delvis, KrU 1987/88:9, rskr. 1987/88:88) - beslutat tilldela Skånska
teatern ytterligare 100 000 kr. Kulturrådet har nyligen - under förutsättning
att riksdagen antar regeringens budgetförslag - fördelat huvuddelen av
resurserna under anslaget för nästa budgetår. Vid fördelningen hade
kulturrådet att ta ställning till ansökningar om sammanlagt 76 milj. kr. från
123 grupper. Enligt beslutet minskas det antal grupper som får verksamhetsbidrag
för att medge en höjning av bidragen så att dessa i fortsättningen skall
kunna ge förutsättningar för marknadsmässiga löner. Det högsta verksamhetsbidraget
- 2,1 milj. kr. - har tilldelats Skånska teatern.

Enligt motion Kr243 (m) bör den av riksdagen förordade utredningen om
det regionala kulturstödet få i uppdrag att undersöka utformningen av ett
stöd som skulle garantera verksamheten vid bl.a. Skånska teatern. Motionärerna
framhåller att Skånska teaterns uppsättningar är av en karaktär som

KrU 1987/88:14

10

skiljer dem från flertalet s.k. fria gruppers produktioner. Detta berättigar
enligt motionärernas mening att utredningen bör uppmärksamma behovet av
en stödform som ligger mellan stödet till fria grupper och stödet till regionala
teaterinstitutioner.

Enligt utskottets uppfattning är möjligheten att med statliga insatser stödja
verksamheter av det slag som drivs vid exempelvis Skånska teatern i första
hand en fråga om vilka resurser som totalt sett kan ställas till förfogande.
Med hänsyn härtill och då den kommande utredningen om det regionala
kulturstödet bör vara oförhindrad att föreslå andra lösningar än de nuvarande
i fråga om utformningen av stödet till teaterverksamhet avstyrker
utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr255 yrkande 3 och motion 1987/88:Kr222 yrkande 6
till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 37 675 000 kr.,

2. beträffande stöd till Skånska teatern

att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr205 och motion 1987/88: Kr282
yrkande 2,

3. beträffande utredning om ett stöd till bl. a. Skånska teatern
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr243.

6. Bidrag till Musikaliska akademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 18 (s. 399-400) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1988/89 anvisar ett anslag av 2 017 000 kr.

7. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

Regeringen har under punkt F 19 (s. 400-401) föreslagit riksdagen att till
Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 9 329 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr203 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 750 000 kr. till Vadstena-Akademien för
verksamhetsåret 1988/89,

2. att riksdagen anslår ett engångsbelopp för Vadstena-Akademiens
25-årsjubileum.

1987/88:Kr255 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av proposition 1987/88:100 beslutar att under
Utbildningsdepartementet, bil. 10, F 19. Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet uppta ett i förhållande till regeringens förslag med
1 000 000 kr. förhöjt belopp avseende Arrangerande musikföreningar.

KrU 1987/88:14

11

Utskottet

KrU 1987/88:14

Under anslaget finns för närvarande fem anslagsposter.

En av anslagsposterna avser Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten.
Anslagsposten föreslås bli uppräknad med 38 000 kr. till 1 319 000 kr.
Beträffande skådebanans verksamhet hänvisar utskottet till vad som förut
anförts under punkten 4.

Bidrag till Riksskådebanan har utgått under mer än 20 år och verksamheten
är väl etablerad. Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag
till medelsanvisning i denna del.

En anslagspost avser Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för
kurs- och föreställningsverksamheten. I enlighet med vad kulturrådet har
föreslagit föreslår regeringen för nästa budgetår att den anslagsposten räknas
upp med 114 000 kr. till 565 000 kr.

I motion Kr203 (c) yrkas att riksdagen beslutar anslå 750 000 kr. till
akademien för verksamhetsåret 1988/89 (yrkande 1) och att riksdagen därtill
anvisar ett engångsbelopp för akademiens 25-årsjubileum (yrkande 2).

Utskottet ansluter sig till den bedömning som ligger bakom budgetförslaget,
nämligen att verksamheten är av sådant värde att det är befogat med ett
ökat statligt stöd. Regeringens förslag innebär en betydande anslagsökning.
Utskottet anser det ej vara möjligt att förorda en medelsanvisning som
överstiger den föreslagna. Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte
heller förorda att det utöver anslaget anvisas ett engångsbelopp till akademiens
jubileum. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen.

Anslagsposten Arrangerande musikföreningar uppgår under innevarande
budgetår till 3 877 000 kr. En uppräkning av anslaget till 3 993 000 kr. föreslås
i budgetpropositionen. I motion Kr255 (vpk) yrkas en uppräkning av
anslaget i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. (yrkande 1).
Syftet med den begärda ökningen av anslaget är att öka antalet arbetstillfällen
för jazzmusiker och andra frilansande musiker.

Med hänsyn till budgetsituationen anser sig utskottet inte kunna förorda
en medelsanvisning som överstiger den av regeringen föreslagna. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan
för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 319 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88:Kr203 yrkande 1 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 565 000 kr.,

3. beträffande beräknande av ett engångsbelopp för Stiftelsen
Internationella Vadstena-akademiens jubileum

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr203 yrkande 2,

12

4. beträffande beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr255 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 993 000 kr.,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr203 och motion 1987/88:Kr255 yrkande 1, båda
motionerna i motsvarande del, till Vissa bidrag lill teater-, dans- och
musikverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 9 329 000 kr.

Bibliotek

8. Bidrag till folkbibliotek

Regeringen har under punkt F 20 (s. 402-403) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 14 092 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr218 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
tillgång till noter för det svenska musiklivet.

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för anslagsposten Stiftelsen
Svenska barnboksinstitutet anvisar 150 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 2 150 000 kr. förhöjt anslag av 16 242 000 kr., varvid
förhöjningen dels tillförs delanslag 1. Lokal biblioteksverksamhet med
2 000 000 kr., dels delanslag 5. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet med
150 000 kr.

1987/88:Kr258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag i enlighet
med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen, med ändring av proposition 1987/88:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet
F 20. Bidrag till folkbibliotek, upptar ett i förhållande
till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt belopp, varav 3 000 000 kr.
avser Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk och 2 000 000 kr.
avser Arbetsplatsbibliotek.

1987/88:Kr259 av Margareta Mörck och Jan-Erik Wikström (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om hur det statliga stödet till Svenska barnboksinstitutet bör utformas.

KrU 1987/88:14

13

Utskottet

KrU 1987/88:14

Från anslaget utgår under sex anslagsposter bidrag till folkbibliotek.

För anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet utgår under innevarande
budgetår ett anslag av 4 222 000 kr. Regeringen föreslår för nästa budgetår en
höjning av anslaget med 127 000 kr. till 4 349 000 kr. Kulturministern
hänvisar i propositionen till den redovisning av utvecklingen inom bokmarknaden
och folkbiblioteksverksamheten som statens kulturråd nyligen lämnat
i rapporten Boken - en översikt. Utskottet hänvisar till framställningen i
budgetpropositionen (s. 403). Av redovisningen framgår bl.a. att under åren
1984 och 1985 en minskning om nära fyra miljoner lån skett främst inom
kategorin skönlitteratur för vuxna. Kulturrådet avser att kontinuerligt
bevaka utvecklingen och återkomma med närmare analyser bl.a om orsakerna
till den vikande bokutlåningen.

Enligt motionen Kr242 (c) bör anslagsposten tillföras 2 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslår (yrkande 8 delvis). Motionärerna framhåller bl.a. med
hänvisning till nyss nämnda rapport att anslagsökningen erfordras för att
medge en intensifiering av insatserna för lokal biblioteksutveckling. De
hänvisar till förslag av statens kulturråd om förstärkning av anslaget med
samma belopp.

Utskottet konstaterar att bevakning och analys av utvecklingen kommer
att ske bl.a. vad gäller folkbibliotekens bokutlåning. Med hänsyn till
budgetläget är utskottet inte berett att förorda en förstärkning av anslaget.

Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet i denna del.

För inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk beräknas i
budgetpropositionen en treprocentig uppräkning till 2 186 000 kr. I motion
Kr258 (vpk) föreslås det att för ändamålet skall beräknas 5 186 000 kr.

(yrkande 3 delvis).

I ett särskilt avsnitt i proposition 1984/85:141 (s. 95-98) gjorde föredragande
statsrådet ingående överväganden rörande stödbehovet på detta område.

Han konstaterade att kommunerna har ökat sitt kulturella ansvarstagande
för invandrargrupperna och funnit former för sin service till dessa grupper.

Han bedömde att behovet av ekonomisk stimulans till kommunerna inte var
lika uttalat som vid tidpunkten för bidragets inrättande.

Utskottet anslöt sig i KrU 1984/85:21 (s. 40) till övervägandena i
propositionen och beaktade därvid att det skulle finnas viss möjlighet att
omfördela vissa medel mellan bidragsändamål under anslaget.

Med hänvisning till de överväganden som i enlighet med det sagda gjordes
våren 1985 avstyrker utskottet motionen i här aktuell del och tillstyrker
regeringens medelsberäkning.

För arbetsplatsbibliotek beräknas i budgetpropositionen en uppräkning
med 45 000 kr. till 3 228 000 kr. 1 motion Kr258 (vpk) föreslås att för
ändamålet skall beräknas 5 228 000 kr. (yrkande 3 delvis).

Våren 1985 godkände riksdagen principer för statligt stöd till etablering av
arbetsplatsbibliotek. Under hänvisning till sitt tidigare ställningstagande och
då utskottet med hänsyn till budgetläget inte anser sig kunna förorda en
anslagsökning som går utöver vad regeringen har föreslagit tillstyrker

utskottet regeringens förslag och avstyrker bifall till motionen i här aktuell 14

del.

För anslagsposten Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet utgår under innevarande
budgetår ett anslag av 1 538 000 kr. Regeringen föreslår en höjning
av anslaget med 196 000 kr. för nästa budgetår. Kulturministern anför därvid
att Svenska barnboksinstitutet, mot bakgrund av vad som framkommit om
institutets akuta ekonomiska problem, bör tillföras en förstärkning med
150 000 kr. utöver kompensation för prisutvecklingen. Vidare anför kulturministern
att han delar styrelsens för institutet uppfattning att nya vägar bör
sökas för att säkerställa verksamheten inom Svenska barnboksinstitutet på
längre sikt. Ministern förklarar därför att han avser att återkomma till
regeringen med ett förslag om utredningsarbete i frågan.

Med hänvisning till att Svenska barnboksinstitutet har akuta ekonomiska
problem yrkas i motionerna Kr222 (fp) yrkande 7 och motion Kr242 (c)
yrkande 8 i denna del att anslagsposten tillförs 150 000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit. Enligt motion Kr259 (fp) bör staten på enklast
möjliga sätt garantera institutet nödvändig kompensation för höjningar av de
grundläggande utgifterna för löner och lokaler, och detta bör enligt
motionärerna ske utan att institutets för arbetet värdefulla stiftelseform
ändras.

Med hänsyn till det av regeringen förutskickade utredningsarbetet och den
resursförstärkning som Svenska barnboksinstitutet tillförs genom regeringens
förslag anser sig utskottet inte kunna tillstyrka yrkanden om ytterligare
resursförstärkningar. Utskottet utgår från att det aktuella utredningsarbetet
kommer att bedrivas förutsättningslöst. Motionsyrkandena avstyrks således.

Enligt motion Kr258 (vpk) bör riksdagen hos regeringen begära förslag till
en bibliotekslag. Skälen för förslaget utvecklas närmare i motionen.

Utskottet avstyrkte med en mycket utförlig motivering våren 1985 att en
bibliotekslag införs (KrU 1984/85:21 s. 12-15). Riksdagen anslöt sig i juni
1985 till utskottets ställningstagande. Enligt utskottets uppfattning har det
under tiden därefter inte inträffat någon omständighet som ger anledning till
en ändrad bedömning av frågan. Utskottet avstyrker därför motion Kr258 i
denna del (yrkande 1).

1 motion Kr218 (s) framhålls det att tillgängen till noter är av vitalt intresse
för ett aktivt och levande musikliv. Motionären menar att tillgången till noter
i dag är mer begränsad än vad den borde vara. Ekonomiska, juridiska eller
administrativa hinder av olika slag förekommer. Det framhålls särskilt att
biblioteksverksamheten är föga utvecklad. Motionären vill därför att riksdagen
hos regeringen begär att initiativ skall tas, som syftar till att öka
tillgången till noter för det svenska musiklivet.

Statens kulturråd överlämnade i augusti 1985 i anslutning till sin anslagsframställning
för budgetåret 1986/87 en rapport om utgivning och distribution
av noter. I rapporten ges en utförlig beskrivning av notområdet. Det
konstaterades i utredningen att situationen för utgivning av svensk musik på
noter och distributionen i Sverige av befintligt material - såväl svensk som
utländsk utgivning - var otillfredsställande för många musikgenrer och
sektorer av musiklivet. Produktion av notmaterial är kostnadskrävande
samtidigt som försäljning av notutgåvor sällan är lönsam, bl.a. beroende på
en omfattande privatkopiering av noter. I rapporten lämnades därför förslag

KrU 1987/88:14

15

till ett treårigt åtgärdsprogram för statliga insatser. Enligt utredningen borde
sådana insatser inriktas på att stödja utskrift och utgivning av notmaterial till
såväl klassisk som samtida svensk musik. Därutöver förordades ett visst stöd
till distribution av noter via folkbibliotek.

Efter förslag av regeringen i budgetpropositionen 1979 beslutade riksdagen
att ge ökade bidrag till dels Musikaliska akademien för att stimulera
utgivning av noter till äldre svenska tonsättares verk. dels STIM:s informationscentral
för svensk musik för notutgivning till samtida svensk musik
(prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 1978/79:24, rskr. 1978/79:234). Fr.o.m.
samma budgetår anvisas också medel till Kungl, biblioteket för utgivningen
av Svensk notförteckning (prop. 1978/79:122, UbU 1978/79:37, rskr. 1978/
79:352).

Vid sin prövning i budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 10)
avseende innevarande budgetår fann regeringen att frågan om ett ökat stöd
till bidrag till notutskrifter och notutgivning borde ges hög prioritet. I
enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1987 (KrU
1986/87:17, rskr. 1986/87:209) att det statliga bidraget till STIM/Svensk
musik för notutgivning skulle öka med 724 000 kr. för innevarande budgetår.
Anslagsökningen motsvarar ungefär en tredjedel av vad som beräknades för
hela reformprogrammet enligt kulturrådets rapport. Enligt vad kulturministern
anförde i propositionen borde det ökade stödet utgöra en stimulans även
i distributionsledet och vara ägnat att skapa bättre förutsättningar för såväl
bibliotekens notinköp som försäljningen genom nothandeln. I årets budgetförslag
föreslås under G 3. Stöd till fonogram och musikalier dels att för
anslagsposten Stöd till utgivning av äldre svenska tonsättares verk skall
beräknas 309 000 kr., dels att för anslagsposten Svenska tonsättares internationella
musikbyrå (STIM) för information och utgivning av noter skall
beräknas 1 576 000 kr. Förslaget innebär en viss höjning av anslagsposterna i
förhållande till föregående år. Kulturministern framhåller att persondatorteknik
numera kan underlätta exempelvis notframställning och kompositörers
arbete på området och att det mot bakgrund av den snabba utvecklingen
på det området är angeläget att berörda organ studerar de konsekvenser och
förändringar i arbetssätt som kan bli följden av den nya medieteknikens
införande.

Vissa upphovsrättsliga frågor på notområdet har nyligen behandlats av
lagutskottet (LU 1987/88:9). Såsom lagutskottet i det sammanhanget konstaterat
kan de problem som finns på notområdet inte lösas enbart genom
statliga bidrag. Också utformningen av det upphovsrättsliga regelsystemet
måste övervägas. Upphovsrättslagen är för närvarande föremål för en allmän
översyn. Frågor som övervägs av utredningen är bl.a. frågor om det enskilda
bruket och det s.k. halvenskilda bruket, dvs. sådan kopiering som sker inom
olika organisationer för organisationens räkning. En annan fråga som
övervägs av utredningen och som har betydelse för biblioteksutlåning av
noter är frågan i sammanhanget om upphovsmännens rätt till ersättning. I
likhet med vad lagutskottet förutsatte i nyssnämnda betänkande utgår
kulturutskottet från att utredningen i sitt fortsatta arbete uppmärksammar de
upphovsrättsliga spörsmål som har samband med utgivning och distribution
av noter.

KrU 1987/88:14

16

Vad beträffar biblioteksverksamhet vill utskottet nämna att frågan om
inrättande av ett nordiskt notbibliotek för noter till orkestermusik nyligen
har behandlats av Nordiska rådet utan att föranleda någon åtgärd.

Utskottet konstaterar att riksdagen enligt det föregående beslutat om en
betydande ökning av de statliga insatserna för att öka tillgången på noter
enligt de förslag som lades fram i kulturrådets utredningsrapport samt att
vissa frågor som rör tillgången på noter är föremål för utredning. Med hänsyn
till det anförda och då utskottet utgår från att regeringen noga prövar frågan
om ytterligare insatser anser utskottet att riksdagen inte behöver vidta någon
åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr242 yrkande 8 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 349 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 186 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 228 000 kr.,

4. beträffande beräknande av medel m.m. för Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 7, motion 1987/88:Kr242 yrkande 8,
båda motionerna i motsvarande del, och motion 1987/88:Kr259
beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
1 734 000 kr.,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 7, motion 1987/88:Kr242 yrkande 8
och motion 1987/88:Kr258 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 14 092 000 kr.,

6. beträffande tillgång pä noter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr218,

7. beträffande bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr258 yrkande 1.

9. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Regeringen har under punkt F 21 (s. 403-404) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 24 233 000 kr.

KrU 1987/88:14

17

2 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 14

Motioner

KrU 1987/88:14

1987/88:Kr257 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av
lånecentralsverksamhet vid Malmö stadsbibliotek.

1987/88:Kr258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inriktning, struktur och
omfattning av lånecentralsverksamheten i enlighet med vad som framförts i
motionen, innefattande ett avtal mellan staten och de tre värdkommunerna.

1987/88:Kr271 av Margareta Mörck m.fl. (fp,c) vari yrkas att riksdagen i
enlighet med vad i motionen anförts om lånecentralsverksamhet och
depåbibliotek till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för anslagsposten
Länsbibliotek anvisar 760 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit och för
anslagsposten Lånecentraler med depåfunktion vid Malmö, Stockholms och
Umeå stadsbibliotek anvisar samma belopp utöver vad regeringen föreslagit 1987/88:Kr272

av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Malmö
stadsbibliotek får behålla sin lånecentral.

Utskottet

Under anslaget finns två anslagsposter, nämligen en benämnd Länsbibliotek
och en benämnd Lånecentraler med depåfunktion vid Malmö, Stockholms
och Umeå stadsbibliotek. Underlaget för statsbidrag till kostnader för
länsbiblioteken utgörs av grundbelopp. Medel för statsbidrag till 252
grundbelopp har beräknats för innevarande budgetår. För nästa budgetår
beräknar regeringen ingen annan förändring under anslaget än sedvanlig
kompensation för löne- och prisutvecklingen. För anslagsposten Länsbibliotek
beräknas 19 141 000 kr. och för anslagsposten Lånecentraler med
depåfunktion vid de angivna stadsbiblioteken 5 092 000 kr.

Malmö, Stockholms och Umeå kommuner är huvudmän för verksamheten
vid lånecentralerna och depåbiblioteken. Värdkommunerna håller lokaler
och personal för verksamheten samt ställer sitt mediebestånd till förfogande
för fjärrlån till andra folkbibliotek i landet. Staten ersätter kommunerna med
ett i förväg fastställt statsbidrag för de kostnader verksamheten medför.

Anledningen till att statsbidrag utgår är att lånecentralerna avlastar de
allmänna forskningsbiblioteken från fjärrlån av viss litteratur. I viss utsträckning
har de statliga medlen använts för kompletterande medieinköp, i regel
referensverk och sådan litteratur som inte finns på länsbiblioteken och som
dessa inte själva har behov av att köpa in. För inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk får lånecentralerna bidrag från medel som
anvisas under anslaget Bidrag till folkbibliotek (F 20). Sedan början av
1980-talet har de tre lånecentralerna också funktionen som depåbibliotek,
envar inom sin geografiska region; de kommunala biblioteken kan sända in
böcker som de inte själva har användning för men som kan behövas i andra

bibliotek. jg

I proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek (s. 89-91)
framhöll föredragande statsrådet att verksamheten vid lånecentralerna och
depåbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå bekostas med statliga medel
och att det därför också bör ankomma på staten att ange dimensioneringen
och inriktningen av denna verksamhet. Staten borde ta upp förhandlingar
med var och en av de tre berörda kommunerna om verksamhetens inriktning
och planering. Statsrådet avsåg att senare föreslå regeringen att ge statens
förhandlingsnämnd ett sådant förhandlingsuppdrag.

Utskottet lämnade våren 1985 de återgivna uttalandena i propositionen
utan erinran (KrU 1984/85:21 s. 30, rskr. 1984/85:392).

Regeringen beslutade i oktober 1985 att uppdra åt statens förhandlingsnämnd
att med utgångspunkt i uttalandena i propositionen förhandla och -under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa erforderliga
överenskommelser med de tre kommuner som är huvudmän för lånecentralerna
och depåbiblioteken om formerna och villkoren för verksamheten.

Inom kulturrådet har därefter en utredning gjorts som syftar till en
strukturrationalisering av verksamheten med lånecentraler och depåbibliotek.
Utredningen redovisades i mars 1986 genom rapporten Lånecentraler
och depåbibliotek i Sverige. Förhandlingarna från statens sida förs enligt vad
utskottet har inhämtat utifrån innehållet i kulturrådets utredning och
synpunkter som framkommit vid remissbehandling av denna.

Frågor om lånecentraler och depåbibliotek tas upp i fyra motioner,
nämligen Kr257 (m), Kr258 (vpk) yrkande 2, Kr271 (fp, c) och Kr272 (c).
Motionärerna hänvisar till uppgifter angående det pågående förhandlingsarbetet
som tyder på att detta inriktas på bl.a. att lånecentralsverksamheten
skall koncentreras till Umeå stadsbibliotek och att lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten
vid Malmö stadsbibliotek skall upphöra. Vikten av att
Malmö stadsbibliotek får behålla sin lånecentral understryks i motionerna
Kr257 och Kr272. Motionärerna bakom motionerna Kr258och Kr271 vill att
förhandlingar återupptas med alla tre kommunerna och att det med dem
träffas avtal som ger kommunerna kostnadstäckning för lånecentralsverksamheten
i den omfattning som verksamheten har haft hittills. Motionärerna
bakom de båda sist nämnda motionerna vill också att de ytterligare medel
som behöver tillföras lånecentralsverksamheten för att medge kostnadstäckning
omdisponeras från anslagsposten Länsbibliotek. I motion Kr271 begärs
det att en sådan omdisponering sker av 760 000 kr., vilket motsvarar tio
grundbelopp.

Det kan finnas risk för att ett avtal med de nuvarande värdkommunerna
med utgångspunkt i bl.a. den utredning som gjorts inom kulturrådet, kan
leda till en försämrad service för de kommunala folkbiblioteken och vara
ägnad att förlänga väntetiden för låntagarna. Utskottet vill understryka att
ett avtal som innebär att lånecentralsverksamheten vid någon av centralerna
upphör, skulle leda till en stark försämring av servicen till ett stort antal
låntagare. Lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten angår inte enbart
värdkommunerna. Hur verksamheten organiseras och administreras har
betydelse för landets samtliga folkbibliotek men först och främst för deras
låntagare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förhandlingarna snarast

KrU 1987/88:14

19

måste återupptas med alla tre kommunerna så att avtal kan slutas med dem.
Staten bör åta sig att svara för de faktiska kostnaderna för lånecentralsverksamheten
i den omfattning den har haft hittills. Mot den i det föregående
redovisade bakgrunden bör statens förhandlingsnämnd få ett vidgat ekonomiskt
utrymme att förhandla inom, nämligen på det sättet att förhandlingar
bör få föras inom en ram som i förhållande till den nuvarande anslagsnivån
ökas med ett belopp motsvarande statsbidraget för tio grundbelopp eller
således 760 000 kr. De medel som behöver tillföras lånecentralsverksamheten
bör, såsom föreslås i motionerna Kr258 yrkande 2 och Kr271, omdisponeras
från anslagsposten Länsbibliotek.

Det anförda bör riksdagen med anledning av de föreliggande motionerna
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande lånecentraler och depåbibliotek m.ni.

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motion
1987/88:Kr257, 1987/88:Kr272 och 1987/88:Kr258 yrkande 2 och
1987/88:Kr271, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande del,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr258 yrkande 2 och med bifall till motion 1987/88:Kr271,
båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till regional biblioteksverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
24 233 000 kr.

Bild och form

10. Statens konstråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 22 (s. 405-406) och
hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 3 232 000 kr.

11. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

Regeringen har under punkt F 23 (s. 406-407) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om beställningar av konst
som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1988/89,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 26 520 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och
andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. För
ändamålet beräknas 23 410 000 kr. Vidare beräknas 3 110 000 kr. för bidrag
till konstförvärv till folkparker och samlingslokaler.

KrU 1987/88:14

20

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1987/88:100
anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare
budgetår än budgetåret 1988/89,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Förvärv av
konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 26 520 000 kr.

12. Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Vissa bidrag
till bild och form

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 24 och F 25 (s.
408-410) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 1 330 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa bidrag till bild och form för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 8 783 000 kr.

Arkiv

13. Riksarkivet och landsarkiven

Regeringen har under punkt F 26 (s. 411-412) föreslagit riksdagen att till
Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 87 335 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr213 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att
fortsätta att utveckla Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) för att nå
uppställda mål.

1987/88:Kr225 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en permanentning
av Svenskt lokalhistoriskt institut i Härnösand.

1987/88:Kr226 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslå 4 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för
investeringar vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) för att
möjliggöra dess funktion som central för bibliotekens lån av arkivalier på
mikrofilm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för en positiv utveckling av verksamheten vid SVAR.

1987/88:Kr227 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kraftfull satsning på ny informationsteknologi för

KrU 1987/88:14

21

att göra arkivmaterialet tillgängligt för forskare vid universitet och högskolor
i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Västernorrlands och Härnösands ställning som arkivcentrum -med odelat landsarkiv - bevaras och stärks.

1987/88:Kr265 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten
för enskild forskning i de öppna arkiven.

1987/88:Kr274 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
utvecklingscentrum för historiska dokumentationer i Haparanda.

1987/88:Kr278 av Börje Stensson och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillbyggnad för landsarkivets räkning vid Vadstena slott.

1987/88:Kr308 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen till riksarkivet
anslår 2 milj. kr. budgetåret 1988/89 utöver vad regeringen har föreslagit till
utveckling av verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele.

1987/88:Kr319 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidareutbyggnad av
Vadstena slott.

1987/88:Ub504 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen genom byggnadsstyrelsens försorg fortsätter utbyggnaden av
Vadstena slott för landsarkivets räkning.

Utskottet

Innevarande budgetår utgår för riksarkivet och landsarkiven ett anslag med
79 043 000 kr. För nästa budgetår föreslås ett anslag om 87 335 000 kr. I
propositionen hänvisar kulturministern till uttalanden i budgetpropositionen
förra året enligt vilket riksarkivets myndighetsservice borde bedrivas med
oförändrade anslag till dess att den av regeringen tillsatta utredningen med
uppgift att göra en samlad översyn av arkivväsendet föreligger. Med
hänvisning till att utredningen beräknas bli färdig under 1988 förklarar
kulturministern att han inte heller för budgetåret 1988/89 beräknat något
uttag av medel enligt huvudförslaget för riksarkivet.

År 1984 permanentades Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Institutet utgör en särskild sektion inom riksarkivet. SVAR härtill uppgift att
tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning, underlätta
arkivets och bibliotekets service samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat
arkivmaterial av vitalt intresse. I detta syfte skall SVAR främst med
hjälp av moderna medier producera kopior av arkivmaterial, registrera samt
distribuera arkivinformation.

I fråga om utveckling av verksamheten vid SVAR lämnar kulturministern i
budgetpropositionen bl.a. följande uppgifter och synpunkter (prop. s. 404).
Statens kulturråd fick 1986 regeringens uppdrag att utreda frågan om

KrU 1987/88:14

22

folkbibliotekens service till släkt- och hembygdsforskare. Kulturrådet har nu
redovisat uppdraget med rapporten Mikrofilmade arkivalier i folkbiblioteken.
I rapporten framhålls det att hanteringen av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar
m.m. inom den regionala biblioteksverksamheten i dag är
såväl kostnads- som arbetskrävande. Förslag läggs därför fram om att SVAR
blir lånecentral för folkbibliotekens utlåning av arkivalier på mikrokort.
Förslaget förutsätter att kommunerna sluter avtal med riksarkivet om köp av
tjänster från SVAR och att länsbiblioteken successivt upphör med utlåning
till kommunbiblioteken av sådant material som finns på mikrokort. Utredningen
bedömer att utlåning direkt från SVAR innebär en mer rationell
hantering än nuvarande ordning med länsbiblioteken som långivare. En
utveckling i den riktning som förordas i kulturrådets utredning är angelägen.
Överläggningar kommer inom kort att inledas mellan riksarkivet och
Svenska kommunförbundet om ett ökat utnyttjande av SVAR.

I proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland föreslår regeringen att SVAR erhåller
en engångsanvisning om 1 milj. kr. Dessa medel skall enligt vad kulturministern
anför tillgodose delar av det investeringsbehov som riksarkivet pekar på
i anslutning till kulturrådets ovan angivna utredning. Kulturutskottet har i
yttrande till utbildningsutskottet tillstyrkt förslaget (KrU 1987/88:3 y).
Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att riksarkivet under
anslaget F 52. Forskning- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet såsom
en engångsanvisning för budgetåret 1988/89 erhåller en resursförstärkning
om 1 850 000 kr. Enligt vad kulturministern anför ges riksarkivet genom
denna anvisning möjlighet att bl.a. anskaffa ytterligare kopior av mikrofilmade
kyrkoskrivningshandlingar m.m., vilket bör ha betydelse bl.a. för
verksamheten vid SVAR.

I motionerna Kr213 (s), Kr226 (c) och Kr308 (c) tas upp frågor om
resursförstärkningar till SVAR för att möjliggöra en positiv utveckling av
verksamheten. Motionärerna har som utgångspunkt för sina yrkanden bl.a.
att det enligt remissvar över kulturrådets utredning fordras 5 milj. kr. till
investeringar och framställning av utlåningsexemplar av det mikrofilmade
arkivmaterialet för att SVAR skall kunna nå målen med verksamheten,
nämligen att med moderna medel tillhandahålla arkivmaterial för forskning
och undervisning. Enligt motion Kr226 (yrkande 1) bör 4 milj. kr. anslås för
budgetåret 1988/89 till investeringar vid SVAR, och enligt motion Kr308
fordras 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionärerna bakom
motion Kr213 framhåller att SVAR bör ges varaktiga förutsättningar att ta
till vara de utvecklingsmöjligheter som finns inom verksamhetsområdet.

Utskottet konstaterar att verksamheten vid SVAR tillförs betydande
resursförstärkningar genom den samlade effekten av de förslag regeringen
lägger fram för utveckling av verksamheten. Utskottet delar regeringens
uppfattning att en utveckling av SVAR som förordas i kulturrådets rapport är
angelägen. Den fortsatta utvecklingen av verksamheten och det investeringsbehov
som fordras härför är emellertid beroende bl.a. av den takt i vilken
kommunerna sluter avtal med riksarkivet om köp av tjänster från SVAR.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet att ytterligare medel i detta
sammanhang beräknas för SVAR. Det kan enligt utskottets uppfattning inte

KrU 1987/88:14

23

heller anses erforderligt att någon annan åtgärd vidtas med anledning av
motionerna. De avstyrks därför.

Förslag som syftar till utbyggnad av Vadstena slott för landsarkivets räkning
förs fram i motionerna Kr278 (m), Kr319 (m) och Ub504 (c). Som skäl för att
en fortsatt utbyggnad snarast bör komma till stånd åberopar motionärerna
dels landsarkivets behov av lokaler, dels angelägenheten av att slottsanläggningen
återfår sitt ursprungliga utseende.

Kulturutskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag med samma syfte
som de nu aktuella. Vid behandlingen våren 1984 lämnade utskottet (KrU
1983/84:4) en utförlig redovisning för landsarkivets lokalproblem samt för
arbetet med att återuppföra Vadstena slotts vallar. Utskottet utgick då från
att berörda myndigheter kommer att uppmärksamma frågan om en fortsatt
återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott och avstyrkte de då aktuella
motionsyrkandena. I likhet med vad utskottet tidigare har redovisat har
byggnadsstyrelsen tagit upp återuppbyggnaden av vallarna vid Vadstena slott
i sina anslagsframställningar. I myndighetens anslagsframställning för budgetåret
1988/89 redovisas byggnadsarbetet bland projekt som är möjliga att
starta före år 1992/93. För projektet anges en angelägenhetsgrad som avser
åtgärder för att tillgodose en av byggnadsstyrelsen utredd och bekräftad
lokalbrist av sådan omfattning att utrymmesstandarden väsentligt understiger
standarden för jämförbara verksamheter eller att verksamheten utan
lokaltillskott tvingas till inskränkningar. Det finns dock, i likhet med vad
utskottet tidigare framhållit, anledning påpeka att många andra projekt finns
som har givit en högre angelägenhetsgrad.

Utskottet är medvetet om den betydelse som ett återuppförande av
vallarna har både för att lösa landsarkivets lokalbehov och för kulturmiljön
kring slottet. Med beaktande av att byggnadsföretaget ingår i byggnadsstyrelsens
planering och då utskottet inte anser att det finns tillräckliga skäl
föreslå en annan prioritering än den ovan redovisade anser utskottet att
motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motion Kr265 (m) bör öppettiderna i de öppna arkiven bli föremål för
en översyn med inriktning att tillgängligheten för enskild forskning tillåts
öka. Med hänsyn till att arkivutredningen kan väntas redovisa sina överväganden
inom en nära framtid anser utskottet att motionen inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr227 (s) lämnas en redogörelse för arkivresurserna i främst
Västernorrlands län. Det framhålls i motionen att Umeå universitet men
också andra enheter inom högskoleväsendet har stort intresse av att på bästa
sätt få tillgång till den i Västernorrlands län stora och samlade arkivinformationen.
Motionärerna vänder sig mot ett förslag som Umeå kommun lagt
fram för arkivutredningen om att ett stort arkivcentrum inrättas i Umeå. De
framhåller att en förbättrad tillgång till arkiven inom Norrland såväl för
Umeå universitet som för andra forskningsintressenter bör komma till stånd
genom en uppbyggnad av bättre dataförbindelser mellan arkiven inom
högskoleregionen. Utbyggnaden bör ske under premisserna att landsarkivet
i Härnösands distrikt behålls i oförändrad omfattning och att några resurser

KrU 1987/88:14

24

för arkivverksamheten i Västernorrlands län inte överförs från detta län till
Umeåregionen. Motionärerna menar att tillgängligheten till arkivmaterial
kan öka genom ett utnyttjande av datatekniken och den allt mer ökade
användningen av mikrofilm utan att arkivinstitutionerna som sådana behöver
omlokaliseras. Motionärerna vill att det görs en kraftfull satsning på ny
informationsteknologi för att göra arkivmaterialet tillgängligt för forskare
vid universitet och högskolor i Norrland och att Västernorrlands och
Härnösands ställning som arkivcentrum - med odelat landsarkiv - bevaras
och stärks.

Bland de intressanta arkivprojekt som nämns i den nu redovisade
motionen märks den verksamhet inom olika arkiv som bedrivs vid det nyligen
invigda Arkivhuset i Härnösand. I motion Kr225 (s) tas upp frågan om
permanentning av en i motionen angiven försöksverksamhet vid Svenska
lokalhistoriska institutet i Härnösand (SLIT) som enligt motionen är en
integrerad del av Arkivhuset. Enligt vad som närmare utvecklas i motionen
har institutet till uppgift speciellt att initiera, utveckla och bedriva lokalhistorisk
forskning, utbildning och information. Behov finns av en förstärkt
basresurs avseende lön till föreståndare, forskningsassistent och kanslist
samt - t.ex. i samarbete med riksarkivet (SVAR) - lön till en personlig
professur tillika specialist på kyrkoboksforskning. Dessutom krävs medel till
en driftsbudget.

Utskottet anser att prövningen av de frågor som tas upp i motionerna bör
ske utifrån den samlade översyn av arkivväsendet som arkivutredningen
gjort bl.a. med utgångspunkt i forskningens behov. I likhet med vad utskottet
framhöll vid behandlingen av samma fråga förra året vill utskottet beträffande
frågan om inrättandet av SLIT därtill framhålla att - som statsministern
anfört i proposition 1986/87:80 om forskning (s. 27) - endast i undantagsfall
särskilda forskningsinstitutioner byggts ut vid sidan av högskoleorganisationen.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Demografiska databasen i Umeå-Haparanda utför insamling, registrering
och datorbearbetning av individdata ur de svenska kyrkoböckerna. Enligt sin
instruktion har Demografiska databasen till uppgift att registrera och
bearbeta huvudsakligen demografiska och sociala historiska data för forsknings-,
utbildnings- och arkivändamål samt att göra dessa data tillgängliga för
forskare. Databasen skall även, inom de fält där datamaterialet finner sin
användning, verka för vetenskapligt samarbete samt, där så är lämpligt,
medverka till metodutveckling. Instruktionen är utfärdad 1978, då Demografiska
databasens verksamhet, som ursprungligen startades som ett
beredskapsprojekt i Haparanda 1973, fick sin nuvarande fasta form som en
särskild enhet under Umeå universitet. Demografiska databasen leds av en
styrelse med representanter för institutioner med anknytning till verksamheten.
Den har ledamöter som representerar universiteten, arkivväsendet,
museiväsendet, arbetsmarknadsmyndigheterna, statistiska centralbyrån och
personalen. Demografiska databasen har sin verksamhet förlagd till Umeå
och Haparanda. Produktionsenheten, excerperingscentralen. med huvuddelen
av arbetsstyrkan är lokaliserad till Haparanda. 1 Umeå finns ledningen

KrU 1987/88:14

25

3 Riksdagen 1987188. 18 sami. Nr 14

och sedan den 1 juli 1980 också en forsknings- och utvecklingsenhet. Sedan
1982 är en professur i historisk demografi vid Umeå universitet organisatoriskt
inplacerad som en enhet vid Demografiska databasen.

Till Demografiska databasen har också knutits tre excerperingscentraler i
Pajala och Jokkmokk i Norrbotten och Jörn i Västerbotten. De bekostas med
medel från arbetsmarknadsmyndigheterna och drivs således som beredskapsprojekt.

Totalt finns vid Demografiska databasen ca 60 anställda, varav ett tjugotal
i Umeå. Därutöver finns vid excerperingscentralerna totalt ca 50 beredskapstjänster.

Nordiska museet bedriver också omfattande beredskapsarbeten i Norrbottens
län (Älvsbyn, Kiruna och Malmberget) och Jämtlands län (Strömsund
och Hoting). Databas NordM i Älvsbyn har varit i drift sedan budgetåret
1982/83. De två första budgetåren ägnades åt Nordiska museets egna
samlingar, varefter registrering av länsmuseisamlingar påbörjades. Arbetsuppgifterna
består av överföring av information om kulturhistoriska museers
föremålssamlingar till maskinläsbart medium. I Älvsbyn förekommer även
verksamhet som är inriktad på ordnings- och förteckningsarbete av olika
arkiv i Nordiska museet. Sedan 1976/77 har i Kiruna och Malmberget
bedrivits verksamheter med renskrivning av efterfrågat arkivmaterial.
Fr.o.m. innevarande budgetår har arbetsplatserna inordnats under ett
projekt Rationell arkivsökning (RAS). Arbetsuppgifterna består av dels
traditionellt arkivförtecknande, dels av dataregistrering av arkivalierna.
Dataregistreringen görs på terminaler som är kopplade till Nordiska museets
dator i Stockholm. Arbete med renskrivning av mestadels handskrivet
material utförs i Strömsund. Den verksamheten är knuten till museets
avdelning för näringsliv och samfund. I Hoting bedrivs arbete med insamling
och renskrift av material. Dessa arbeten utgör förarbeten inför forskning
inom ramen för museets forskningsprogram.

Motionärerna bakom motion 1987/88:Kr274 (s) anser att det bör prövas
hur ett fristående utvecklingscentrum för historiska dokumentationer med
ledning i Haparanda kan skapas av Demografiska databasens verksamheter i
Norrbotten och Västerbotten samt av Nordiska museets verksamheter i
Norrbotten. Det framhålls i motionen att verksamheterna har många
beröringspunkter, och motionärerna menar att en samlad organisation med
bas i Haparanda och med verksamhet på de olika orterna, enligt vad som
närmare utvecklas i motionen, skulle kunna ge förutsättningar för större
effektivitet i verksamheten, större nyttjande av den utvecklingspotential som
finns samt en tryggare anställning för personalen.

Utskottet konstaterar att det genom de i det föregående beskrivna
verksamheterna utförs uppgifter som är angelägna utifrån de intressen som
resp. huvudman har att företräda. Med beaktande inte minst av att det
primära syftet med verksamheten vid Demografiska databasen är forskning
och utbildning är utskottet inte berett att förorda att riksdagen initierar ett
utredningsarbete som går ut på att undersöka möjligheterna att skilja
verksamheten från universitetet. Den redovisning som lämnas i motionen
talar visserligen för att det kan finnas fördelar med en samordning av
verksamheterna, främst i form av effektivitetsvinster och ökade möjligheter

KrU 1987/88:14

26

till utveckling. Utskottet anser emellertid att det i första hand bör ankomma
på de berörda myndigheterna att överväga dessa möjligheter, och att det
finns goda förutsättningar för att så sker.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Svensk arkivinformation i
Ramsele

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr226 yrkande 1 och motion 1987/88:Kr308, båda
motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål skall
beräknas 1 023 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr226 yrkande 1 och motion 1987/88:Kr308, båda
motionerna i motsvarande del, till Riksarkivet och landsarkiven för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 87 335 000 kr.,

3. beträffande uttalande om utveckling av svensk arkivinformation i
Ramsele

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr213 och motion 1987/88:Kr226
yrkande 2,

4. beträffande Vadstena slott

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr278, motion 1987/88:Kr319och
motion 1987/88:Ub504,

5. beträffande öppettiderna för forskning i vissa arkiv
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr265,

6. beträffande ett arkivcentrum i Härnösand m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr227,

7. beträffande Svenskt lokalhistoriskt institut i Härnösand
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr225,

8. beträffande ett utvecklingscentrum i Haparanda
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr274.

14. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

Regeringen har under punkt F 27 (s. 412-414) föreslagit riksdagen att till
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 17 602 000 kr.

Motion

1987/88:Kr280 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dialekt-, ortnamns- och
folkminnesarkivet i Göteborg.

Utskottet

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)
ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala,
dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesar -

KrU 1987/88:14

27

kivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, svenskt
visarkiv, arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn samt
arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har till uppgift att
samla in, bevara och publicera material om svenska, samiska och finska
dialekter och folkminnen samt ortnamn och personnamn i riket, avge
yttranden i ärenden och fastställande av ortnamn m.m. samt samla in och
sammanställa material om svensk vis- och folkmusik och den svenska jazzens
historia.

Innevarande budgetår utgår ett anslag till verksamheten med 15 809 000
kr. Regeringen föreslår för nästa budgetår en ökning av anslaget med
1 793 000 kr. till 17 602 000 kr. Kulturministern anför att han därvid
beräknat en medelstilldelning som - utöver sedvanlig pris- och löneomräkning
- med 207 000 kr. överstiger vad som följer av huvudförslaget.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Kr280 (m) lämnas en redogörelse för den mångåriga verksamheten
vid dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
Medverkan från ideellt arbetande ytterst kompetenta krafter är enligt
motionären förklaringen till att det vid DAG har kunnat bedrivas en
omfattande och resultatrik verksamhet. Motionären påtalar emellertid att
förhållandena vid DAG nu är sådana att verksamheten måste tillföras ökade
resurser för att man inte skall tvingas inskränka sin forsknings- och
utgivningsverksamhet. Vad DAG främst behöver för att på avsett sätt kunna
fullgöra sina uppgifter är en utökning från halvtid till heltid av vissa tjänster
vid arkivet.

Utskottet förutsätter att regeringen vid sin prövning av myndighetens
anslagsframställning för budgetåret 1989/90 ingående överväger de omständigheter
som motionären pekat på. Med hänsyn till det anförda anser
utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte är erforderlig. Motionen
avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 17 602 000 kr.,

2. beträffande ökade resurser till dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet
i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr280.

15. Svenskt biografiskt lexikon. Statliga arkiv: Vissa kostnader
för samlingar och materiel m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 28 och F 29 (s.
414-417) och hemställer

1. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 455 000 kr.,

2. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
3 814 000 kr.

KrU 1987/88:14

28

16. Bidrag till vissa arkiv

KrU 1987/88:14

Regeringen har under punkt F 30 (s. 417^418) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 3 022 000
kr.

Motion

1987/88:Kr281 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå
360 000 kr. till Emigrantregistret i Karlstad för budgetåret 1988/89.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag under för närvarande sju anslagsposter till olika
arkivs verksamhet.

Till Emigrantregistret i Karlstad utgår för innevarande budgetår bidrag
med 140 000 kr. I propositionen föreslås för nästa budgetår en uppräkning av
anslagsposten till 145 000 kr.

1 motion Kr281 (c) yrkas en uppräkning av anslaget till 360 000 kr.
Uppräkningen begärs för att ge utrymme för att engagera en heltidsanställd
föreståndare för verksamheten.

Kulturministern erinrar i propositionen om att frågan om verksamhetsbidrag
till enskilda arkiv behandlas av arkivutredningen som kommer att lägga
fram sitt förslag under 1988. I avvaktan på utredningen har därför endast en
viss uppräkning av anslaget skett med hänsyn till prisutvecklingen.

Utskottet erinrar om att bidragen till arkivet höjdes väsentligt efter förslag
av utskottet våren 1985. Mot bakgrund härav och då arkivutredningen prövar
frågan om bidragen till de enskilda arkiven avstyrker utskottet motionen.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot regeringens förslag till
medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Emigrantregistret i Karlstad
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr281 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål skall beräknas 145 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr281 i motsvarande del till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 3 022 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s). Catarina Rönnung
(s). Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c). Berit
Oscarsson (s). Lars Ahlmark (m). Sylvia Pettersson (s). Margareta Mörck
(fp). Gunnel Liljegren (m). Alexander Chrisopoulos (vpk), Claes Rensfeldt
(s). Helge Klöver (s) och Stina Gustavsson (c).

4 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 14

Reservationer

KrU 1987/88:14

1. Beräknande av medel för stöd till frilansmusiker (punkt 2,
mom. 1)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Enligt den”
och slutar med "motion Kr222” bort ha följande lydelse:

Någon förbättring av arbetsläget för musiker som inte är fast anställda har
icke inträtt. Det anslag som regeringen föreslår till Bidrag till Svenska
rikskonserter synes icke innefatta några särskilda resurser för att ge stöd åt
fler produktioner med utnyttjande av frilansmusiker. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att ett ökat stöd ges till
sådana produktioner. Riksdagen bör därför med bifall till yrkande 5 i motion
Kr222 vid medelsanvisningen under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter
beräkna 2,5 milj. kr. för detta ändamål utöver vad den av regeringen
föreslagna medelsramen ger utrymme för.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för stöd till frilansmusiker
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr222 yrkande 5 i motsvarande del beslutar att för
nämnda ändamål under anslaget skall beräknas ett belopp som med
2 500 000 kr. överstiger det belopp som innefattas i förslaget i
propositionen,

2. Beräknande av medel för stöd till fonogramproduktion
(punkt 2, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har"
och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i reservation 2 i betänkandet KrU 1986/87:14
framförda uppfattningen att Svenska rikskonserter inte bör få statligt stöd till
fonogramproduktion eftersom en fri konkurrens om de medel som ställs till
fonogramproducenternas förfogande för s.k. smal produktion leder till
effektivare resultat. Under anslaget bör därför inte beräknas något belopp
för nämnda ändamål, vilket innebär att medel till ett belopp som med
3 707 000 kr. understiger regeringens förslag till medelsanvisning bör anvisas
under anslaget.

Frågan om inriktningen av statens stöd till fonogramproduktion behandlar
utskottet i reservation 3.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för stöd till fonogramproduktion att

riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Uttalande om stöd till fonogramproduktion (punkt 2, mom. KrU 1987/88:14

3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Förra året” och
på s. 4 slutar med ”till motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att fonogramstödet bör få
en ändrad inriktning. Som närmare utvecklas i motion Kr286 bör skilda
mottagare behandlas på ett likvärdigt sätt. Även i övrigt biträder utskottet
vad som anförs i motionerna. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna Kr238 yrkande 9 och Kr286 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uttalande om stöd till fonogramproduktion

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Kr238 yrkande 9 och
1987/88:Kr286 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(punkt 2, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 4 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88: Kr222 yrkande 5 i motsvarande del till
Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 44 994 000 kr.

5. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(punkt 2, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att moment 4 i
utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr222 yrkande 5 i motsvarande del till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 51 201 000 kr.

31

6. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (punkt 4, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Motionsförslagen
redovisas” och slutar med "under anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i reservation 4 i betänkandet KrU 1986/87:14
framförda uppfattningen att stöd i form av bidrag till grundbelopp inte bör
beviljas regionala skådebanor. Under anslaget bör därför anvisas medel som
med 5 282 000 kr. understiger regeringens förslag till medelsanvisning.
Frågan om stöd till marknadsföring behandlar utskottet i reservation 7.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 256 988 000 kr.,

7. Stöd till marknadsföring (punkt 4, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det
nuvarande” och på s. 7 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Det statliga stödet till skådebanan har utgått under ett 10-tal år. Enligt
utskottets mening finns det anledning att ompröva detta stöd. Utskottet
anser nämligen att marknadsföringsinsatser i teater och musikinstitutionernas
egen regi på ett effektivare sätt kan bidra till utvidgade publikkontakter.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att en omläggning av
statens bidragsgivning bör ske från skådebanan till teater och musikinstitutionerna.
Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Kr238
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande stöd till marknadsföring

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr238 yrkande lOsom
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 5, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Årets
budgetförslag" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Anslaget till de fria grupperna har ökat kraftigt under senare år. Utskottet
anser därför att någon ytterligare förstärkning för nästa budgetår inte är
påkallad. Anslaget bör därför beräknas till samma belopp som för innevarande
budgetår 35 675 000 kr. Detta innebär att yrkande 6 i motion Kr222 och
yrkande 3 i motion Kr255 avstyrks.

KrU 1987/88:14

32

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt med
avslag på motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 6 och 1987/88:Kr255
yrkande 3 till Bidrag lill fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 35 675 000 kr.,

9. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 5, mom. 1)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Årets
budgetförslag” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

1 motion Kr222 framhålls det att anslaget enligt regeringens förslag får en
alltför blygsam uppräkning. Motionärerna menar att stödet för fria grupper
bör förstärkas för att möjliggöra bredare insatser bland barn och ungdom. De
framhåller också att de fria grupperna gör beundransvärda insatser med
begränsade resurser. Detta gäller inte bara teater utan i lika mån dans och
musik.

Utskottet delar motionärernas upfattning och vill understryka värdet av de
insatser som de fria teater-, dans- och musikgrupperna utför över hela landet.
Utskottet tillstyrker att bidraget räknas upp med 2,7 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till
yrkande 3 i motion Kr255.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr222 yrkande 6 samt med avslag på motion 1987/
88:Kr255 yrkande 3 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 40 375 000
kr.,

10. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 5, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Årets
budgetförslag” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

1 motion Kr255 framhålls det att de fria teater- dans och musikgrupperna
befinner sig i ett kritiskt läge. Många grupper tvingas skära ned på sin
verksamhet, och enligt motionärerna kan många grupper inte leva upp till
tidigare fastlagda målsättningar om uppsökande verksamhet m.m., vilket
drabbar inte minst barn- och ungdomskulturen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslaget bör räknas upp
med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker följaktligen
yrkande 3 i motion Kr255. Det anförda innebär att yrkande 6 i motion Kr222
tillgodoses.

KrU 1987/88:14

33

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr222 yrkande 6 samt med bifall till motion 1987/88:Kr255
yrkande 3 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 42 675 000 kr.,

11. Stöd till Skånska teatern (punkt 5, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp). Margareta Mörck (fp) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Skånska
teatern” och slutar med ”tilldelats Skånska teatern” bort ha följande
lydelse:

Skånska teatern är enligt utskottets uppfattning berättigad till ett mycket
högt statsbidrag om man gör en bedömning med utgångspunkt i de tre
kriterier som ligger till grund för fördelningen av det statliga bidraget till fria
teatergrupper. Till grund för bedömningen ligger nämligen konstnärlig
kvalitet, regional fördelning inom landet och gruppens storlek och verksamhet.
Den av utskottet i det föregående tillstyrkta förhöjda medelsanvisningen
bör därför enligt utskottets mening medge en bidragsfördelning som gör det
möjligt för Skånska teatern att fortsätta sin verksamhet.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande stöd till Skånska teatern

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr205 och
1987/88:Kr282 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Stöd till Skånska teatern (punkt 5, mom. 2 motiveringen)

Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c). Margareta Mörck (fp). Alexander
Chrisopoulos (vpk) och Stina Gustavsson (c) anser att det efter det avsnitt i
utskottets yttrande som på s. 10 slutar med "tilldelats Skånska teatern" bort
göras följande tillägg:

Utskottet vill i sammanhanget påpeka det olyckliga i att statens kulturråd
med tillämpande av delvis nya principer kort tid innan utskottet tagit
ställning till förslaget i budgetpropositionen i här aktuell del publicerat en
fördelning utifrån regeringens förslag till medelsanvisning av bidragen för
kommande budgetår, eftersom man med fog kan hävda att detta i praktiken
innebär ett föregripande av riksdagens ställningstagande.

13. Utredning om ett stöd till bl.a. Skånska teatern (punkt 5,
mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med ”till motionen" bort ha följande lydelse:

KrU 1987/88:14

34

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utredningen om det regionala
kulturstödet bör få i uppdrag att undersöka utformningen av en
stödform som skulle garantera verksamheter av det slag som t.ex. Skånska
teatern representerar. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning om ett stöd till bl.a. Skånska teatern
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr243 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för
verksamheten (punkt 7, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Bidrag till”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i reservation 7 i betänkandet KrU 1986/87:14
framförda uppfattningen att bidrag inte bör utgå till Stiftelsen Riksskådebanan
för verksamheten. Under anslaget bör därför inte beräknas medel för
detta ändamål. Utskottet hänvisar till vad som anförts vid anslaget Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan
för verksamheten

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 beslutar att medel
för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

15. Beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar
(punkt 7, mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr255 (vpk) bör en kraftig förstärkning av
medelsanvisningen till Arrangerande musikföreningar ske. Motionen tillstyrks
därför i motsvarande del (yrkande 1). För ändamålet bör således
beräknas 4 993 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr255 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 993 000 kr.,

KrU 1987/88:14

35

16. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet (punkt 7, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 5 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt med
avslag på motionerna 1987/88:Kr203 och 1987/88:Kr255 yrkande 1,
båda motionerna i motsvarande del, till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 8 010 000 kr.

17. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet (punkt 7, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 5 i utskottets hemställan i
punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr255 yrkande 1 samt med avslag på motion 1987/
88:Kr203, båda motionerna i motsvarande del, till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 10 329 000 kr.

18. Beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet
(punkt 8, mom. 1)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Statens kulturråds begäran om förstärkning av anslaget får ses mot
bakgrund av den i det föregående berörda nedgången i utlåningen. Det är
enligt utskottets uppfattning angeläget att insatserna för lokal biblioteksutveckling
kan intensifieras. Kulturrådet bör därför tilldelas den begärda
förstärkningen om 2 milj. kr. Motionen tillstyrks följaktligen i här aktuell
del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr242 yrkande 8 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 6 349 000 kr..

KrU 1987/88:14

36

19. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandraroch
minoritetsspråk (punkt 8, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”1 ett särskilt”
och slutar med ”regeringens medelsberäkning” bort ha följande lydelse:
Resurserna på statsbudgeten för inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk måste bli betydligt större än vad regeringen föreslagit. För
att inte denna mycket viktiga del av folkbibliotekens litteraturförsörjning
skall urholkas bör bidraget återställas till tidigare nivå. Anslagsposten bör
därför i enlighet med vad som föreslås i motion Kr258 bestämmas till
5 186 000 kr. (yrkande 3).

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 186 000 kr.,

20. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (punkt 8,
mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Våren 1985”
och slutar med ”aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i reservation 14 i betänkandet KrU 1986/87:14
framförda uppfattningen att något stöd till arbetsplatsbibliotek inte bör utgå,
eftersom två parallella biblioteksorganisationer inte bör byggas upp med
hjälp av offentliga medel.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att medel för
angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

21. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (punkt 8,
mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Våren 1985”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Våren 1985 godkände riksdagen principer för statligt stöd till etablering av
arbetsplatsbibliotek. Folkbibliotekens verksamhet med bokutlåning på
arbetsplatsbibliotek är en av de allra viktigaste landvinningarna för att nå nya
läsargrupper. Det är angeläget att staten ökar sina ansträngningar för att
säkra en fortsatt utveckling av denna verksamhet. Anslagsposten bör därför i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr258 bestämmas till 5 228 000 kr.

KrU 1987/88:14

37

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 228 000 kr.,

22. Beräknande av medel m.m. för Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet (punkt 8, mom. 4)

Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Stina
Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna förstärkningen av anslaget är enligt utskottets
uppfattning otillräcklig. Med hänsyn till det betydelsefulla arbete som
Svenska barnboksinstitutet utför bör såsom föreslås i motionerna Kr222 och
Kr242 i här aktuell del ytterligare 150 000 kr. anvisas under anslaget.
Utskottet utgår från att det av regeringen förutskickade utredningsarbetet
kommer att bedrivas förutsättningslöst. Det är därför enligt utskottets
mening inte påkallat att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av
motion Kr259.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beräknande av medel m.m. för Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 7 och 1987/88:Kr242 yrkande 8
delvis, båda motionerna i motsvarande del, samt med avslag på
motion 1987/88:Kr259 beslutar att för angivna ändamål under anslaget
skall beräknas 1 884 000 kr.,

23. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 8,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 5 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 7,1987/88:Kr242 yrkande
8 och 1987/88:Kr258 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 10 864 000 kr.,

KrU 1987/88:14

38

24. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 8,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att moment 5 i
utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr242 yrkande 8 och med bifall till motion 1987/88:Kr222
yrkande 7 samt med avslag på motion 1987/88:Kr258 yrkande 3,
samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till folkbibliotek, för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 14 242 000 kr.,

25. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 8,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 22

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 5 i utskottets
hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 7 och 1987/88:Kr242 yrkande 8
samt med avslag på motion 1987/88:Kr258 yrkande 3, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 16 242 000 kr.,

26. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt 8,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 19 och 21

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 5 i utskottets hemställan i
punkt 8 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr258 yrkande 3 i motsvarande del och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 7 och 1987/88:Kr242 yrkande 8,
båda motionerna i motsvarande del till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 19 092 000 kr.,

27. Bibliotekslag (punkt 8, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl som
talar för att en bibliotekslag införs i syfte att stärka folkbiblioteken.
Beträffande de närmare skälen härför hänvisar utskottet till motion Kr258

KrU 1987/88:14

39

och reservation 5 till kulturutskottets betänkande KrU 1984/85:21 med
anledning av proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek.
Utskottet tillstyrker således motion Kr258 yrkande 1.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr258 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Lånecentraler och depåbibliotek m.m. (punkt 9, mom. 1)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Sylvia Pettersson, Claes Rensfeldt och Helge Klöver (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Det kan” och
på s. 20 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att förhandlingarna slutförs
enligt de förutsättningar som givits för förhandlingsuppdraget.

Utskottet utgår från att regeringen beaktar de förutsättningar som förelåg
när riksdagen tog ställning till det tillämnade förhandlingsuppdraget, nämligen
att staten skulle ta upp förhandlingar med de tre kommunerna för att
genom avtal med dessa reglera kommunernas åtaganden för lånecentralsoch
depåbiblioteksverksamheten. Utskottet anser därför att för den händelse
förhandlingsarbetet ger vid handen att det inte finns utrymme för en
reglering av verksamheten genom avtal med samtliga tre kommuner
regeringen bör redovisa detta förhållande till riksdagen. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening
ge regeringen till känna.

Under anförande att riksdagen inte bör föregripa det pågående förhandlingsarbetet
avstyrkte utskottet våren 1987 motionsyrkanden som syftade till
att förstärka stödet till lånecentralerna och till depåfunktionerna hos dessa.
Med hänvisning till det ovan anförda är utskottet inte berett att frångå detta
ställningstagande. Det anförda innebär således att utskottet avstyrker bifall
till motionerna Kr258 yrkande 2 och Kr271 i här aktuella delar.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 9 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lånecentraler och depåbibliotek m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med
anledning av motionerna 1987/88:Kr257, 1987/88:Kr258 yrkande 2 i
motsvarande del, 1987/88:Kr271 i motsvarande del och 1987/88:Kr272
dels beräknar medel under anslaget i enlighet med vad som förordas i
propositionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
redovisning till riksdagen,

29. Medelsanvisningen till Bidrag till regional
biblioteksverksamhet (punkt 9, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Sylvia Pettersson, Claes Rensfeldt och Helge Klöver (alla s) anser att

KrU 1987/88:14

40

moment 2 i utskottets hemställan i punkt 9 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr258 yrkande 2 och 1987/88:Kr271, båda motionerna
i motsvarande del, till Bidrag till regional biblioteksverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 24 233 000 kr.

30. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens
byggnader m.m. (punkt 11, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i reservation 19 i betänkandet KrU 1986/87:14
framförda uppfattningen att konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar
och nykterhetsorganisationers samlingslokaler inte bör bekostas av
statliga medel. Dessa organisationer bör i likhet med andra själva bekosta
sina konstinköp. Anslaget bör därför minskas med 3 110 000 kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 till Förvärv av
konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 23 410 000 kr.

Särskilt yttrande

Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 5, mom. 1)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Sylvia Pettersson, Claes Rensfeldt och Helge Klöver (alla s) anför:

Beträffande Marionetteatern vill vi erinra om att vi i reservation 21 till
betänkandet KrU 1987/88:12 framhållit att det bör ankomma på statens
kulturråd att ta ställning till frågan om stöd till denna teater.

KrU 1987/88:14

41

Översikt över motionernas behandling

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande punkt och moment nr yttrande

1987/88:Kr s. nr

203 yrk. 1	12	7	2,5	16,17
yrk.2	12	7	3,5	16,17
205	10	5	2	11
212	7	4	4
213	23	13	3
215	7	4	4
218	15	8	6
220	7	4	4
222 yrk. 5	2	2	1,4	1,4,5
yrk. 6	9	5	1	8,9,10 1
yrk. 7	15	8	4,5	22,23,24, 25,26
225	25	13	7
226 yrk. 1	23	13	1,2
yrk.2	23	13	3
227	24	13	6
232	6	4	3
238 yrk.9	3	2	3	3
yrk.10	6	4	2	7
242 yrk. 8	14,15	8	1,4,5	18,22,23, 24,25,26
243	10	5	3	13
255 yrk. 1	12	7	4,5	15,16,17
yrk. 3	9	5	1	8,9,10
257	19	9	1	28
258 yrk. 1	15	8	7	27
yrk.2	19	9	1,2	28,29
yrk. 3	14	8	2,3,5	19,20,21,23, 24,25,26
259	15	8	4	22
265	24	13	5
270	7	4	5
271	19	9	1,2	28,29
272	19	9	1	28
274	26	13	8
278	24	13	4
280	28	14	2
281	29	16	1,2
282 yrk. 2	10	5	2	11
286	3	2	3	3
303	6	4	3
308	23	13	1,2
316	6	4	3
318	7	4	5
319 1987/88:Ub	24	13	4
504	24	13	4

KrU 1987/88:14
Bilaga

42

Innehållsförteckning

KrU 1987/88:14

Sammanfattning 1

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 2

Bidrag till Operan 2

Täckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonserter ... 2

Bidrag till Dramatiska teatern 2

Bidrag till Svenska rikskonserter 2

Bidrag till regional musikverksamhet 4

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner .. 4

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 8

Bidrag till Musikaliska akademien 11

Vissa bidrag till teater-, dans-och musikverksamhet 11

Bibliotek

Bidrag till folkbibliotek 13

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 17

Bild och form

Statens konstråd 20

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 20

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 21

Vissa bidrag till bild och form 21

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven 21

Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 27

Svenskt biografiskt lexikon 28

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m 28

Bidrag till vissa arkiv 29

Reservationer

1. Beräknande av medel för stöd till frilansmusiker (fp) 30

2. Beräknande av medel för stöd till fonogramproduktion (m) 30

3. Uttalande om stöd till fonogramproduktion (m) 31

4. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (m) 31

5. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter (fp) 31

6. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans och

musikinstitutioner (m) 32

7. Stöd till marknadsföring (m) 32

8. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 32

9. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(fp) 33

10. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(vpk) 33 43

11. Stöd till Skånska teatern (fp, vpk) 34 KrU 1987/88:14

12. Stöd till Skånska teatern (fp, c, vpk) 34

13. Utredning om ett stöd till bl.a. Skånska teatern (m) 34

14. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
(m) 35

15. Beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar (vpk) .. 35

16. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(m) 36

17. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(vpk) 36

18. Beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet (c) 36

19. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk (vpk) 37

20. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (m) 37

21. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (vpk) 37

22. Beräknande av medel m.m. för Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet
(fp,c) 38

23. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (m) 38

24. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (fp) 39

25. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (c) 39

26. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (vpk) 39

27. Bibliotekslag (vpk) 39

28. Lånecentraler och depåbibliotek m.m. (s) 40

29. Medelsanvisningen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet

(s) 40

30. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader
m.m. (m) 41

Särskilt yttrande

Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(s) 41

Bilaga

Översikt över motionernas behandling 42

gotab Stockholm 1988 15023

44