Kulturutskottets betänkande
1987/88:12

om anslag till allmän kulturverksamhet m.m.
(prop. 1987/88:100 bil. 10 delvis)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m.m. lagts fram under
rubrikerna Allmän kulturverksamhet m.m. (anslag F 1-F4) samt Ersättningar
och bidrag till konstnärer (anslag F 5-F 9),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen och
motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

I ett inledande avsnitt behandlas ett antal övergripande kulturfrågor,
nämligen bl.a. frågor om de kulturpolitiska målen, om fördelningen av
offentligt kulturstöd, om sponsring och kulturfonder samt om regional
kulturverksamhet. I sistnämnda hänseende föreslår utskottet att riksdagen
skall hemställa att den av riksdagen våren 1987 begärda utredningen om
utbyggnaden av det regonala kulturstödet snarast tillsätts.

Med några undantag tillstyrks regeringens förslag i budgetpropositionen.
Regeringen har bl.a. föreslagit att statens kulturråd får disponera 13,6 milj.
kr. för att myndigheten skall få avsevärt ökade möjligheter att ge stöd till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet. Utskottet tillstyrker en uppräkning
av anslagsposten - för närvarande uppgår den till ca 5,1 milj. kr. - men
anser att den bör begränsas till 12,6 milj. kr. Därigenom skapas ett utrymme
för ökat litteraturstöd. Utskottet anser att Marionetteatern - utöver bidrag
som utgår till dess museiverksamhet - skall få ett bidrag från anslagsposten på
400 000 kr. Immigrantinstitutet föreslås få viss ökning av det bidrag som
utgår för innevarande budgetår.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer, bl.a. då det gäller
de kulturpolitiska målen och det statliga stödet till regional kulturverksamhet.
Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som
behandlas i reservationerna.

KrU

1987/88:12

1 Riksdagen 1987/88. 13 sami. Nr 12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

KrU 1987/88:12

Allmän kulturverksamhet m.m.

1. Övergripande frågor
Motioner

1987/88:Kr203 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen uttalar att kulturrådets fördelning av pengar skall ske med
regionalpolitisk inriktning.

1987/88:Kr204 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggd
musikteaterverksamhet i södra Sverige.

1987/88:Kr210 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning om amatörkulturens ställning i det svenska
kulturlivet och i samhället i stort.

1987/88:Kr216 av Inga Lantz (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillser att forskning kommer till stånd som belyser amerikaniseringens
effekter på det svenska samhället.

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de kulturpolitiska målen bör kompletteras med dels ett krav på
konstnärlig kvalitet, dels ett krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande konstnärer.

1987/88:Kr223 av Alexander Chrisopoulos och Bo Hammar (vpk) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en snabbutredning om körsångens
ställning i det svenska kulturlivet och kommer med förslag som syftar till
att förbättra körsångarnas villkor.

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frihet, mångfald och kvalitet skall utgöra riktlinjer för
kulturpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för fördelning av offentligt kulturstöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sponsring av kulturlivet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en regionalisering och en väl fungerande kulturverksamhet i alla
delar av landet.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av statens anslag till kulturen och kulturens ekonomiska
villkor,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande
av en kultur- och folkrörelsefond, baserad på delar av statens intäkter från
spel och lotterier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd ambitionsnivå i fråga om inrättande av nya grundbelopp,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de Stockholmsbaserade statliga institutionernas ansvar för
kulturlivet i hela landet.

1987/88:Kr252 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnkulturens
plats i den framtida kulturpolitiken.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ledningsfrågor på kulturområdet,

1987/88:Kr268 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild kulturfond i
enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den föreslagna fonden skall användas för att främja den
svenska nationella kulturens utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

1987/88:Kr273 av Inga Lantz (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka förutsättningarna
för att få till stånd ett ”Dansens hus” i Stockholm, i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:Kr275 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en monumentalstudio vid
Konstepidemin i Göteborg.

1987/88:Kr282 av Margareta Mörck m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den år 1987 av riksdagen
beslutade utredningen av de statliga bidragen till regionala kulturinstitutioner
snarast tillsätts.

1987/88:Kr307 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Värmland som försökslän för kulturell ambitionshöjning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A461.

1987/88:Kr331 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till utökat kulturellt
stöd för den Sverigefinska minoriteten.

KrU 1987/88:12

Utskottet

KrU 1987/88:12

De kulturpolitiska målen, m.m.

De mål som gäller för kulturpolitiken fastställdes av riksdagen år 1974 (prop.
1974:28, KrU 1974:15 s. 3 och 19-20, rskr. 1974:248). Enligt dessa mål skall
kulturpolitiken

- medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

- ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor,

- motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

- främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet,

- utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov,

- möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

- garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

- främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språkoch
nationsgränserna.

De angivna åtta målen har, sedan de fastställdes, fått ett konkret innehåll
genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom särskilda reformer inom
de flesta kultursektorer.

I en rad skilda motioner som väckts av oppositionspartierna under den
allmänna motionstiden framställs yrkanden som avser eller har nära samband
med de kulturpolitiska målen.

I motion Kr238 redovisar företrädare för moderata samlingspartiet den
moderata kultursynen. Motionärerna vill att frihet, mångfald och kvalitet
skall utgöra riktlinjer för kulturpolitiken i enlighet med vad som utvecklas i
motionen.

I motion Kr222 redovisar på motsvarande sätt folkpartiet den liberala
kulturpolitiken. De åtta kulturpolitiska målen bör enligt motionärerna
kompletteras med krav på konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor
för landets fritt arbetande konstnärer.

Även i partimotionen Kr242 av centerpartiet diskuteras samhällets
kulturpolitiska uppgifter. Det framhålls bl.a. att det varken är riktigt eller
meningsfullt att försöka formulera generella doktriner om samhällets
kulturuppgifter nu och i framtiden. Stimulans i skilda former för att främja
mångfald och variation i kulturyttringarna över hela landet blir därför
samhällets främsta kulturpolitiska uppgift tillsammans med åtgärder för att
garantera yttrandefrihet och församlingsfrihet. Motionärerna framställer
inte något formellt yrkande i detta avseende.

Slutligen vill vänsterpartiet kommunisterna i en partimotion, Kr268
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
innehållet i sex att-satser som enligt motionärernas mening skall utgöra
riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna vill bl.a. ha åtgärder för att
utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck och
degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri
och allsidig utveckling och för att särskilt stödja den kulturella kampen för de

utsatta grupper som har särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter
klassamhällets nedbrytande. 1 flera av de övriga att-satserna anknyter
motionärerna till innehållet i vissa av de av riksdagen antagna kulturpolitiska
målen.

Då det inte torde vara möjligt att inom ramen för ett referat i denna
framställning ge en rättvisande bild av motionens innehåll hänvisar utskottet
till den fullständiga motionsmotiveringen. Även då det gäller de övriga
motionerna hänvisar utskottet till motiveringarna i motionerna.

Då utskottet förra året behandlade motioner rörande de kulturpolitiska
målen av i huvudsak samma innehåll som motionerna Kr222 och Kr238
anförde utskottet följande.

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis redovisats.
Härutöver har i olika sammanhang, bl.a. motionsvägen, uttryckts önskemål
om att ytterligare sådana mål skall fastställas eller att de fastställda målen
skall brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. I vissa fall har
framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt sett avsett frågan om hur
dessa mål skall nås. Kraven har med andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i fortsättningen
läggas till grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets mening inte
skäl att ompröva målen. Utskottet är inte heller berett att förorda att
ytterligare kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav härom efter
hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare mål inte formellt
fastställs hindrar inte att vissa sådana kan vara allmänt accepterade som
riktlinjer för kulturpolitiken. Detta gäller bl.a. i fråga om kravet att
kulturpolitiken skall bygga på en kvalitetssträvan.

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål för
kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga. En
fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta målen skulle emellertid
enligt utskottets mening kunna uppfattas som om de mål som vid varje givet
tillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de principer
som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt utskottets mening vara
olämpligt av det skälet att ett sådant system skulle vara ägnat att låsa fast
utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet framhållit, framstår
det som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika
uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar
sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de bästa
förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har årligen anledning att
ta ställning till åtskilliga sådana förslag vid behandlingen av kulturbudgeten
eller av särpropositioner på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen skall uppnås
kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller inte minst i sådana fall där
det med fog kan hävdas att ett genomförande av förslaget inte bara är ett
medel för att åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett
angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att kulturarbetarna
skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning av det sagda kan hänvisas till att
det, i det kulturpolitiska mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken
skall medverka till att skapa reella förutsättningar för att yttrandefriheten
skall kunna utnyttjas.

Kulturutskottet vidhåller sin uppfattning i här aktuellt avseende. Motion
Kr222 yrkande 1, motion Kr238 yrkande 1 och motion Kr268 yrkande 1 får
anses besvarade med det anförda. Yrkandena avstyrks således.

KrU 1987/88:12

I den ovan nämnda partimotionen Kr242 yrkande 1 från centerpartiet hävdas
att kompensationen för 1980-talets inflation varit blygsam då det gäller
statsutgifterna för kulturändamål. Motionärerna anser mot denna bakgrund
att det är angeläget att snarast få till stånd en ingående analys av kulturens
ekonomiska villkor i vårt land, en analys som bör ligga till grund för
formulering av långsiktiga handlingslinjer. Motionärerna anser att möjligheterna
att finna kompletterande finansieringskällor för kulturen bör ingående
prövas i det sammanhanget. De vill också att det fastställs ett kulturellt
enprocentsmål för år 2000.

Det är utomordentligt viktigt att det sker en fortlöpande utvärdering av
gjorda insatser på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad
som därvid kommer fram. I detta hänseende delar utskottet således
motionärernas uppfattning. Ställningstagandet står helt i överensstämmelse
med den inställning utskottet gett uttryck för då centerpartiet under tidigare
år begärt en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut (se KrU 1983/84:18
s. 9-11, KrU 1984/85:lös. 6-7, KrU 1985/86:18s. 7-9och KrU 1986/87:12 s.
7). Som utskottet tidigare framhållit kan man räkna med att inom olika delar
av kultursektorn särskilda utredningsuppdrag i syfte bl.a. att gjorda insatser
skall utvärderas kommer att ges av regeringen och att översynsprojekt bl.a.
av riksrevisionsverket kommer att initieras. Sådan utredningsverksamhet
kan liksom hitintills läggas till grund för delreformer och ge stoff till den
fortgående kulturpolitiska debatten, har utskottet vidare anfört. Utskottet
utvecklade för två år sedan sina synpunkter ytterligare under hänvisning till
resultatet av den s.k. KOSK-utredningen (KrU 1985/86:18 s. 8). Med
anledning av det nu aktuella yrkandet vill utskottet också hänvisa till
budgetpropositionen (bil. 10 s. 34), där kulturministern anför bl.a. följande.

Vi har nu kommit i ett läge då det är angeläget att värdera kulturreformernas
resultat och med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts dra upp nya
riktlinjer för utvecklingen. Detta arbete kan bedrivas på olika sätt. I och med
det grundläggande reformarbete som skett finns det enligt min mening inte
något behov av en ny övergripande kulturutredning. Det finns i stället
anledning att pröva en betydligt rörligare strategi för kulturpolitikens
förnyelse. Problemområdena bör bearbetas var för sig och av många olika
medverkande grupper - t.ex. kulturrådet, särskilda utredningar och arbetsgrupper
inom departementet. Det föreliggande budgetförslaget innebär en
första ansats till en sådan översyn.

Kulturministern utvecklar i propositionen närmare bl.a. hurén förnyelse och
utveckling av kulturlivet skall kunna främjas.

I fråga om motionärernas slutsatser om anslagsutvecklingen på kulturområdet
och om behovet och lämpligheten av ett riksdagsinitiativ i här aktuellt
avseende har utskottet en uppfattning som avviker från motionärernas.
Hösten 1985 publicerade utbildningsdepartementet en översikt rörande
reformer och anslagsutveckling på kulturområdet 1960/61-1985/86. Utredningsmannen
har med anledning av innehållet i motion Kr242 följt upp
utredningen och gjort beräkningar som visar att om man bortser från
statsskuldräntorna det statliga anslaget på kultur- och medieområdet (exkl.
presstöd och radio/TV) mellan budgetåren 1980/81 och 1987/88 ökat från
0,55 % till 0,64 % av statsbudgeten. Enligt utredningsmannen är realökning -

KrU 1987/88:12

en på anslagsområdet 11 %. Utskottet anser därför att det kan hävdas att
statsmakterna under 1980-talet gett kultursektorn ökade resurser.

Som utskottet framhöll förra året med hänvisning till förslag i budgetpropositionen
1986/87 finns det skäl räkna med att en avsevärd förbättring av
kulturstatistiken skall komma till stånd inom en nära framtid (KrU 1986/
87:12 s. 8). Utskottet hänvisar till framställningen i det nämnda betänkandet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att för omkring ett halvår sedan
gav SCB ut publikationen Kulturstatistik: verksamhet, ekonomi, kulturvanor
1980-1984. Motsvarande publikation för åren 1960-1979 utkom år 1981.
Utskottet vill här också nämna att expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi förra året publicerade rapporten (Ds Fi 1987:10) Produktkostnader
för offentliga tjänster med tillämpningar på kulturområdet.

I den mån motionen syftar till en bedömning av resursfrågor på kulturområdet
vill utskottet framhålla att dessa i första hand får prövas i budgetsammanhang.
I det följande behandlar utskottet frågor om sponsring och
kulturfonder.

Vad utskottet anfört i det föregående leder enligt utskottets mening till
slutsatsen att motionsyrkandet bör avstyrkas (Kr242 yrkande 1).

I en annan motion från företrädare för centerpartiet, Kr252, framförs delvis
samma synpunkter som i den ovan behandlade motionen. Motionären vill att
- på grundval av en ingående analys av kulturens ekonomiska villkor i vårt
land - långsiktiga handlingslinjer bör formuleras där barnkulturen får en
framskjuten plats.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att barns och ungdoms
deltagande i kulturlivet under en följd av år ägnats uppmärksamhet i
budgetsammanhang. Beträffande årets budgetproposition kan nämnas att en
betydande ökning av kulturrådets resurser för utvecklings- och förnyelsearbete
föreslås, bl.a. för barn- och ungdomsteater, och att 6 milj. kr. föreslås
för att stimulera kvalitetsfilmvisningar bland barn och ungdom. Sistnämnda
förslag kommer att behandlas i utskottets betänkande KrU 1987/88:16.

Utskottet anser att det mot bakgrund av de satsningar på barn och ungdom
som gjorts och görs inom kulturpolitiken finns fog för påståendet att
barnkulturen även i framtiden kommer att tillmätas stor betydelse i den
framtida kulturpolitiken. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört i det
föregående anser utskottet att motion Kr252 inte erfordrar någon riksdagens
åtgärd.

Slutligen behandlar utskottet här en motion som kan sägas ha nära samband
med intresset att värna om vårt kulturarv. Motion Kr216 (vpk) utmynnar i ett
yrkande om att regeringen skall se till att forskning kommer till stånd som
belyser amerikaniseringens effekter på det svenska samhället.

Motionären framhåller att det sedan många år pågår en amerikanisering i
vårt land, både öppet och fördolt. Hon gör en omfattande genomgång av en
rad olika områden och företeelser - från Dallas i TV till den svenska
valrörelsen - och ställer frågan om den process som pågår håller på att utrota
vår nationalkaraktär. I motionen framhålls att inflytandet från USA många
gånger sker omärkligt och att, då det uppmärksammas, de flesta människor
anser detta vara helt naturligt.

KrU 1987/88:12

Utskottet vill framhålla att även om yrkandet i motionen är begränsat till
att avse forskning på området, måste motionen uppfattas som att den även
syftar till att amerikaniseringen bör motverkas eller i vart fall att den skall ske
på ett sätt som innebär ett medvetet val. I detta hänseende vill utskottet
erinra om att utskottet vid en rad tillfällen under senare år ingående
behandlat frågor som rör det kulturpolitiska mål som avser bevarande av vårt
kulturarv. Utskottet hänvisar bl.a. till sitt betänkande KrU 1986/87:12 (s. 6).
Utskottets ställningstagande har inneburit att utskottet slagit vakt om detta
kulturpolitiska mål. I angivna sammanhang har utskottet uttalat att enligt
utskottets bedömning intresset att värna om och främja den svenska
nationella kulturen vuxit sig allt starkare. Utskottet har härvidlag särskilt
pekat på det starkt ökade intresset för att främja det svenska språket. 1
anslutning härtill vill utskottet nämna att utskottet hösten 1987 i sitt
betänkande KrU 1987/88:6 om svenska språket och datorn tagit upp till
kritisk granskning frågan om det amerikanska inflytandet på datorområdet.

Vad utskottet uttalat i olika sammanhang om vikten av att värna om
kulturarvet innebär bl.a. att - oavsett om ett inflytande utifrån kommer från
väst eller öst - det är nödvändigt att vi är uppmärksamma så att inte delar av
det svenska kulturarvet går till spillo till förmån för utländska influenser utan
att vi gjort ett medvetet val. Tilläggas kan att ett värnande om vårt kulturarv
självfallet inte står i motsättning till att vi måste ta till vara utländska
erfarenheter på olika områden.

Då det gäller det konkreta motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Efter förslag i proposition 1986/87:80 om forskning har statens kulturråd
tilldelats vissa resurser för att kunna främja forskning och kunskapsuppbyggnad
kring kultursociologiska och kulturpedagogiska frågeställningar samt i
utvärderingsfrågor. Som delvis redovisas i förevarande avsnitt (s. 7) pågår ett
arbete på att förbättra kulturstatistiken. Denna utgör ett viktigt underlag för
att kunna forska kring vissa av de frågeställningar som motionärerna
aktualiserar. Utskottet, som vill erinra om att statsmakterna inte skall styra
forskningen vid universitet och högskolor, anser att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Fördelningen av offentligt kulturstöd, m.tn.

Offentlig styrning kan vara skadlig för kulturlivets utveckling, anförs det i
motion Kr238. Det är därför nödvändigt att offentligt kulturstöd fördelas av
ett flertal självständiga organ, där kulturskaparna själva har ett avgörande
inflytande. Om skiftande värderingar får göra sig gällande, ökar möjligheterna
till valfrihet för både kulturskapare och den allmänhet som efterfrågar
kultur i olika former.

Det finns med anledning av motionsyrkandet skäl erinra om att en rad
självständiga organ svarar för fördelningen av offentligt kulturstöd. Stöd
utgår från såväl stat som landsting och kommuner. Det statliga kulturstödet
fördelas inte bara av kulturrådet utan även av en rad andra myndigheter och
organ, bland dem konstnärsnämnden, riksarkivet, riksantikvarieämbetet
och Svenska institutet.

Utskottet avstyrker motionen i här aktuell del (yrkande 3).

KrU 1987/88:12

I budgetpropositionen anför kulturministern (s. 35) att det är angeläget att
försöka åstadkomma en enklare anslagsstruktur inom det område som
kulturrådet ansvarar för genom en sammanläggning av anslag och anslagsposter.
Avsikten är att kulturrådet skall få i uppdrag att utarbeta ett förslag
till förändrad anslagsstruktur.

I motion Kr267 (c) uttalas att en utveckling mot att kulturrådet tilldelas en
större roll i anslagsfördelningen i och för sig är fullt rimlig. Motionärerna vill
emellertid att man skall studera möjligheten att utveckla anslagssystem och
organisation på kulturområdet efter förebild från forskningsområdet; en
grundläggande medelstilldelning till institutionerna skulle ske genom kulturrådet
- motsvarande fördelningen av fakultetsanslagen - och särskilda
projektinriktade medel skulle fördelas av rådsorgan inriktade på de olika
kulturområdena - motsvarande fördelningen av projektmedel från forskningsråden.

Utskottet erinrar om att kulturrådet omorganiserades förra året. Det finns
arbets- och referensgrupper för de olika områden som tillhör kulturrådets
ansvarsområde. Omorganisationen av kulturrådet fattades efter ingående
överväganden, och utskottet kan inte nu förorda en förändring av organisationen
i det syfte som anges av motionerna. Motionsyrkandet avstyrks
(yrkande 1).

Sponsring, kulturfonder

Liksom under en rad tidigare år framställs motionsyrkanden om sponsring
inom kulturlivet.

Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som utförligt redovisades
förra året i betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14-15). Utskottets ståndpunkt
kan sammanfattas på följande sätt.

Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet
kan det vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten.
Inom andra områden kan man inte underskatta riskerna för en
snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t.ex. tillfälliga evenemang
gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring, som i praktiken innebär
att olika kulturaktiviteter utnyttjas främst för de stora företagens marknadsföring,
måste skiljas från den äldre form av stöd till kultur och kulturutövare
som brukar betecknas som mecenatskap.

Utskottet betonade förra året vikten av att olika former av sponsring inte
leder till att verksamheten påverkas. Utskottet hänvisade till att erfarenheterna
från andra länder visade att det främst är kulturinstitutionerna och den
etablerade konsten som får sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige
skulle ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för konst som
söker nya vägar. Vidare anförde utskottet följande.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring
sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar
för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser
utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet.
Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas och
att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga

KrU 1987/88:12

om sponsring och likartade företeelser i vårt land från senare år och särskilt
från den senaste tiden ger enligt utskottets mening särskild anledning till
vaksamhet på området.

Utskottet vidhåller sina uttalanden rörande sponsring. Detta innebär att
utskottet avstyrker motion Kr268 (vpk), såvitt däri förordas ett uttalande om
att sponsring ej bör förekomma inom kulturlivet (yrkande 4), samt motion
Kr238 (m), såvitt däri ges uttryck för en starkt positiv inställning till sponsring
(yrkande 4).

På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1985 regeringen till känna
vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna att skapa en
eller flera kulturfonder (KrU 1985/86:18 s. 16-17, rskr. 1985/86:192).
Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.

Riksdagens framställning bereds enligt vad utskottet inhämtat inom
regeringskansliet. Med hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening
motion Kr268 inte någon riksdagens åtgärd, såvitt i motionen behandlas
frågan om inrättandet av en särskild kulturfond, som skulle användas för att
främja den svenska nationella kulturens utveckling (yrkandena 2 och 3). I
sistnämnda hänseende innebar vad utskottet anförde förra året att fondfrågan
inte borde begränsas till att avse endast överväganden om en fond med
nämnda inriktning.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion Kr242 (c), såvitt däri
förordas att det skall inrättas en kultur- och folkrörelsefond baserad på delar
av statens intäkter från spel och lotterier (yrkande 2).

I det nämnda riksdagsärendet uttalade utskottet bl.a. att ett kontinuerligt
statligt stöd inte skall utgöra en nödvändig förutsättning för tillkomsten av
kulturfonder. I sammanhanget erinrade utskottet också om den möjlighet
som kan finnas att ge bidrag av lotterimedel från intäkter från Kulturlotteriet.

Utskottet, som förra våren avstyrkte ett motionsyrkande med samma
innehåll som det nu aktuella, kan inte finna att det finns skäl för riksdagen att
ta något ytterligare initiativ i fondfrågan. Härvidlag vill utskottet särskilt
framhålla att så länge de av riksdagen begärda övervägandena om kulturfonder
inte föreligger, det inte är påkallat att riksdagen tar ställning till frågan
om sådana fonder skall ha ett vidare syfte än vad som förutsattes förra året.
Det finns inte heller anledning för riksdagen att nu uttala sig för ett mer
omfattande statligt stöd än vad som anges i det tidigare riksdagsbeslutet.
Motion Kr242 avstyrks således i aktuell del.

Frågor rörande regional kulturverksamhet

Enligt de kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken främja en decentralisering
av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. Den skall
vidare bl.a. utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och
behov.

Inte minst efter 1974 års kulturpolitiska beslut har betydande insatser
gjorts för att bygga ut den regionala kulturverksamheten. Staten har främst
gett stöd genom bidrag till olika kulturinstitutioner samt till studieförbunden.

KrU 1987/88:12

Utanför residensstäderna har ansvaret vilat på kommunerna. Som närmare
utvecklas i propositionen (s. 37) kan staten också ha en viktig roll att spela för
att på olika sätt stimulera utvecklingen av det lokala kulturlivet. I anslutning
till detta konstaterande vill utskottet hänvisa till att proposition 1987/88:64
(bil. 2) om vissa regionalpolitiska insatser innehåller förslag om resurser för
lokala kulturinsatser i bl.a. Jämtland och Bergslagen i syfte att främja dessa
regioners vitalitet och attraktionskraft. Utskottet har nyligen tillstyrkt att
medel beräknas för ändamålet (KrU 1987/88:3 y).

Utskottet delar kulturministerns uppfattning att erfarenheterna av dessa
insatser kan få stor betydelse för bedömningen av hur regionernas kulturliv i
framtiden skall utformas och ge bidrag till diskussionen om den regionala
kulturpolitikens förnyelse.

Regeringen presenterade i 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100
bil. 10 s. 50-51) en treårig plan för utbyggnad av de små regionala teatrarna
och museerna. Denna plan fullföljs i årets budgetförslag.

I sitt av riksdagen i denna del godkända betänkande KrU 1986/87:12 (rskr.
1986/87:161) uttalade utskottet förra året att det finns en långtgående enighet
om vikten av att den regionala kulturverksamheten ges goda möjligheter att
utvecklas. Enligt utskottets mening, anförs det, är det därför angeläget att
regeringen snarast tillsätter en utredning som får i uppdrag att lägga fram
förslag till den fortsatta utbyggnaden av det statliga stödet till regional
kulturverksamhet. Det är nämligen nödvändigt, anförde utskottet, att sedan
den pågående utbyggnaden av grundbeloppssystemet slutförts budgetåret
1988/89, reformarbetet fortsätter utan avbrott.

Utskottet uppmärksammade behovet av att se över bidragsreglerna för
den regionala kulturverksamheten efter det att landstingen övertagit ansvaret
för regionmusiken, då två olika stödsystem kommer att tillämpas för
regional kulturverksamhet. Vidare anförde utskottet bl.a. att under utredningsarbetet
måste särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om stödet till
institutioner i Göteborg, Malmö och andra större kommuner utanför
Stockholmsområdet. Utskottet utvecklade närmare sina synpunkter i detta
hänseende.

Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte tillsatt
den av riksdagen våren 1987 begärda utredningen om utbyggnaden av det
regionala kulturstödet. Riksdagen bör därför, som föreslås i motion Kr282,
hemställa hos regeringen att utredningen snarast tillsätts (yrkande 1).

I motion Kr238 (m) framhålls vikten av en regionalisering och av en väl
fungerande kulturverksamhet i alla delar av landet (yrkande 7). Motionärerna
framför en rad synpunkter i detta hänseende. De framhåller att en verklig
decentralisering av kulturstödet innebär ett inslag i en framsynt regionalpolitik
och att det är angeläget att det statliga stödet ges frihet att forma regionala
och lokala lösningar.

Enligt utskottets mening är den kommande utredningen om det regionala
kulturstödet väl ägnat att i väsentliga delar tillgodose motionens syfte i
aktuellt avseende. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört om
resurser för lokala kulturinsatser som föreslagits i proposition 1987/88:64 om
vissa regionalpolitiska insatser (KrU 1987/88:3 y) anser utskottet att motionen
inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuell del.

KrU 1987/88:12

Krav på en höjd ambitionsnivå ifråga om inrättande av nya grundbelopp, som
föreslås i motion Kr242 (c), ligger inom ramen för det uppdrag som bör
ankomma på utredningen om det regionala kulturstödet. Som utskottet
angav i samband med ställningstagandet till frågan om uppdraget för
utredningen bör denna dock vara oförhindrad att föreslå ett bidragssystem
som har en annan konstruktion än det nuvarande grundbidragssystemet.
Utskottet vill tillägga att då det gäller utbyggnaden på kort sikt av det
regionala stödet får det i första hand ankomma på regeringen att i
budgetsammanhang pröva möjligheterna till en ökning av antalet grundbelopp.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen i aktuell del
(yrkande 3).

I samma motion tas också upp frågan om de Stockholmsbaserade statliga
institutionernas ansvar för kulturlivet i hela landet. Motionärerna ger exempel
på en rad åtgärder i motionens syfte, bl.a. ökad turnéverksamhet, ökad
samverkan mellan radio/TV och olika kulturinstitutioner och ökad utlåning
från de statliga museerna i Stockholm till de regionala samlingarna.

Utskottet kan instämma i motionärernas önskemål om ett bättre nationellt
utnyttjande av de resurser som de centrala institutionerna har. Med hänsyn
till olika insatser som gjorts för området (se bl.a. KrU 1986/87:12 och där
gjorda hänvisningar) och med hänvisning till den utredning som skall
tillsättas om det regionala kulturstödet avstyrks motionen även i denna del
(yrkande 4).

Värmland bör enligt motion Kr307 (c) göras till ett försökslän för kulturell
ambitionshöjning i syfte att också påverka den regionala utvecklingen.

Som delvis berörs i det föregående har utskottet i yttrande till utbildningsutskottet
ställt sig positivt till förslag av regeringen att resurser avsätts för
lokala kulturinsatser i vissa regioner. Insatserna har bl.a. ett regionalpolitisk!
syfte (prop. 1987/88:64, bil. 2, KrU 1987/88:3 y). Utskottet är inte berett att
nu förorda att ytterligare resurser anvisas för sådana regionalpolitiska
insatser som föreslagits i motionen. Denna avstyrks.

I motion Kr203 (c) yrkas ett uttalande om att kulturrådets fördelning av
pengar skall ske med regionalpolitisk inriktning. Med hänvisning till vad som
ovan anförts om regionalpolitiska insatser avstyrks motionen.

I budgetpropositionen uttalar kulturministern att han utgår från att staten
skall bidra med 230 milj. kr. för en ny byggnad för en ny musikteater i västra
Sverige. Förslag i frågan har ännu inte förelagts riksdagen.

Med hänvisning till det statliga stöd som kommer att sättas in för att
möjliggöra tillkomsten av den nya musikteatern framför motionärerna
bakom motion Kr204 (s) synpunkter av innehåll att en utbyggd musikteaterverksamhet
även i södra Sverige bör komma till stånd med statligt stöd.
Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. De uttalar därvid bl.a. att
stadsteatern i Malmö bör kunna utgöra en bas för verksamheten, att
stadsteatern ännu mer bör profilera sig som en regionteater för södra Sverige
när det gäller musikteaterverksamhet samt att det finns en rad andra teatrar i
regionen med goda spelmöjligheter.

Utskottet bör inte göra någon bedömning av inriktningen av Malmö

KrU 1987/88:12

stadsteaters verksamhet. Det är emellertid naturligt att med det stora
intresse för musikteater som finns i landet önskemål om en utbyggd
musikteater för verksamhet även i södra Sverige framförs. Olika möjligheter
att tillgodose sådana önskemål kan finnas. I den utredning om den regionala
kulturverksamheten som riksdagen begärt bör, enligt vad utskottet uttalade
förra året, särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om stödet till institutioner
i bl.a. Malmö. Denna omständighet talar för att den av motionärerna
upptagna frågan kommer att tas upp till en diskussion inom en nära framtid.
Utskottet vill samtidigt framhålla att tillkomsten av stora, nya institutioner
på kulturområdet i hög grad måste bygga på regionala initiativ och på
regional samverkan. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.

Särskilda frågor

1 två motioner, Kr210 och Kr223, av företrädare för vänsterpartiet kommunisterna
tas upp frågor som avser amatörkulturen m.m.

I motion Kr210 yrkas att det skall tillsättas en utredning om amatörkulturens
ställning i det svenska kulturlivet och samhället i stort. I motion Kr223
vill motionärerna ha en snabbutredning om körsångens ställning i det
svenska kulturlivet, som kommer med förslag som syftar till att förbättra
körsångarnas ställning.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslagen i motionerna. Det ligger inom
ramen för kulturrådets uppgifter att ta erforderliga initiativ för att främja
amatörkulturen och för att göra insatser inom enskilda sektorer av denna.
Utskottet vill också särskilt framhålla att studieförbunden spelar en betydelsefull
roll för olika grupper av människor som på sin fritid ägnar sig åt
kulturell verksamhet. Den starka utvecklingen av körverksamheten i vårt
land är frukten av ett framgångsrikt folkbildningsarbete (se prop. s. 36).
Kyrkornas körverksamhet har därvid i hög grad bidragit till utvecklingen.
Studieförbunden har en stor uppgift att fylla även i framtiden på det här
aktuella området.

Motion Kr210 och motion Kr223 avstyrks.

Ett Dansens hus bör komma till stånd enligt motion Kr273 (vpk).

Enligt vad utskottet inhämtat har på regeringens uppdrag en utredningsman
utrett och gjort beräkningar för ett Dansens hus i stadsteaterns gamla
lokaler i Folkets hus. Den i ärendet framlagda rapporten har remissbehandlats.

Utskottet anser att regeringens överväganden rörande ett Dansens hus
inte bör föregripas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Konstepidemin i Göteborg är ett konstnärscentrum, där skapande yrkesutövare
av olika slag, bildkonstnärer, skådespelare, musiker och journalister har
möjlighet att hyra ateljéer eller andra arbetslokaler och där tillfälle ges till
bl.a. samarbete mellan konstnärer med skiftande inriktning. Gästateljéer
finns. Konstepidemin, som ännu är i ett uppbyggnads- och utvecklingsskede,
är också avsett att vara en mötesplats för kulturintresserade människor.

KrU 1987/88:12

Detta centrum är beläget inom det sjukhusområde där det nedlagda
Epidemisjukhuset ligger. Motionären bakom motion Kr275 (m) redovisar i
motionen de tankar som ligger bakom tillkomsten av Konstepidemin.
Motionen syftar till att det - för att projektet Konstepidemin skall kunna
fullföljas - skall byggas en monumentalstudio, som kan ge utrymme för
utställningar och en experimentscen för teater och musik, konferenser,
festivaler, m.m.

Utskottet, som i samband med en studieresa haft tillfälle att besöka och
närmare informera sig om projektet, har inhämtat att utbildningsdepartementet
har täta kontakter med företrädare för Konstepidemin och följer
verksamheten. Kostnaderna för en monumentalstudio beräknas för närvarande
som bakgrund till en bidragsframställning till regeringen.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens ställningstagande
till en bidragsfråga av detta slag. Med hänsyn härtill bör motionen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I år liksom under flera år tidigare yrkar Alf Svensson (c) att riksdagen skall
begära att regeringen utarbetar ett förslag till utökat kulturellt stöd för den
Sverige-finska minoriteten, dvs. den finskspråkiga gruppen i Sverige. Den nu
aktuella motionen är Kr331.

Utskottet har under åren 1986 och 1987 lämnat utförliga redovisningar för
det omfattande stödet till de i Sverige bosatta finländarnas kulturaktiviteter.
Utskottet hänvisar till redovisningarna (KrU 1985/86:5 y och 1986/87:12 s.
16).

Utskottet vill framhålla att - som bl.a. framgår av redovisningarna - både
riksdag och regering fäster stor vikt vid att den finskspråkiga gruppen i
Sverige får ett brett kulturellt stöd. Det är viktigt att frågan om sådant stöd
fortlöpande uppmärksammas. Utskottet anser emellertid inte att det är
påkallat med en sådan framställning som begärs i motionen. Denna
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 1, 1987/
88:Kr238 yrkande 1 och 1987/88: Kr268 yrkande 1,

2. beträffande statsutgifterna för kulturändamål m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 1,

3. beträffande barnkulturen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr252,

4. beträffande amerikaniseringens effekter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr216,

5. beträffande fördelningen av offentligt kulturstöd
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 3,

6. beträffande anslagssystem m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr267 yrkande 1,

7. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr238 yrkande 4 och 1987/
88:Kr268 yrkande 4,

KrU 1987/88:12

8. beträffande en kulturfond för den svenska nationella kulturens
utveckling

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr268 yrkandena 2 och 3,

9. beträffande en kultur- och folkrörelsefond finansierad genom
statlig spelverksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 2,

10. beträffande frågan om tillsättandet av den av riksdagen begärda
utredningen om det regionala kulturstödet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Kr282 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande uttalande om regionalisering m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 7,

12. beträffande takten i inrättandet av nya grundbelopp
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 3,

13. beträffande Stockholmsbaserade institutioners ansvar för kulturlivet
i hela landet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 4,

14. beträffande regionalpolitisk inriktning vid kulturrådets fördelning
av medel

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr203 yrkande 3,

15. beträffande det statliga stödet till de kulturella institutionerna i
Värmland

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr307,

16. beträffande musikteaterverksamheten i södra Sverige
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr204,

17. beträffande ett Dansens hus

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr273,

18. beträffande vissa frågor om amatörkultur m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr210 och 1987/88:Kr223,

19. beträffande en monumentalstudio inom Konstepidemin i Göteborg att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr275,

20. beträffande kulturellt stöd för Sverigefinnar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr331 yrkande 1.

2. Statens kulturråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 1 (s. 370) och
hemställer

att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 16 838 000 kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.

Regeringen har under punkt F 2 (s. 371-373) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 14 740 000 kr.

KrU 1987/88:12

Motioner

KrU 1987/88:12

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen till F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr.
förhöjt anslag av 16740000 kr. varvid förhöjningen tillförs delanslaget 7, vars
rubricering samtidigt ändras till Kultur i vardagslivet.

1987/88:Kr255 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen med ändring av proposition 1987/88:100 beslutar att under
Utbildningsdepartementet, bil. 10, F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m., uppta ett i förhållande till regeringens förslag med
1 000 000 kr. förhöjt belopp avseende Centrumbildningar på teaterns,
dansens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen till F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 400 000 kr. förhöjt
anslag på 15 140 000 kr. varvid förhöjningen tillförs delanslag 5. Bygdegårdarnas
riksförbund för kulturverksamhet.

Utskottet

Bidrag ur anslaget utgår dels direkt till organisationer, som bedriver en
omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till
olika kulturprojekt inom organisationslivet m.m.

I budgetpropositionen för nästa budgetår beräknas medel till sistnämnda
ändamål under anslaget F 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. Utskottet har inte något att erinra mot denna överföring
av anslagsposten. Som en följd av överföringen bör, som föreslås i
propositionen, förevarande anslag minskas med 5 080 000 kr.

En av anslagsposterna avser bidrag till centrumbildningar på teaterns,
dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. Innevarande
budgetår är denna anslagspost uppförd med 3 991 000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en uppräkning med 180 000 kr. till 4 171 000 kr.

I motion Kr255 (vpk) hemställs att riksdagen skall beräkna 1 000 000 kr.
mer än vad regeringen föreslagit för centrumbildningarna (yrkande 2).
Motionärerna framhåller att centrumbildningarna under flera år drabbats av
kraftiga kostnadsökningar i form av höjda lokal-, distributions- och materialkostnader.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet framhålla att den av
regeringen föreslagna uppräkningen av anslagsposten är 4,5 % medan
motsvarande uppräkning av andra likartade anslag är endast 3 %. Utskottet
vill också erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen ställer ett antal särskilda
arbetsförmedlare till centrumbildningarnas förfogande. Mot bakgrund av
det anförda och med hänsyn till den rådande budgetsituationen godtar
utskottet med avstyrkande av motion Kr255 yrkande 2 den i propositionen
gjorda beräkningen av anslagsposten.

Bidrag till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet föreslås i
propositionen utgå med 246 000 kr. Motionärerna bakom Kr267 (c) vill att
anslagsposten skall beräknas till 646 000 kr. (yrkande 7).

Med hänvisning till budgetsituationen avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Under anslaget finns sedan budgetåret 1985/86 en anslagspost som avser
utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna. Anslagsposten föreslås
enligt budgetpropositionen bli oförändrad, 2 000 000 kr. Merparten av
medlen under anslagsposten har hitintills gått till främjandeorganisationerna.
Kulturministern erinrar om att det också utgår bidrag till folkbibliotek för
arbetsplatsbibliotek samt anför att det nu finns anledning att ta ställning till
hur det fortsatta utvecklingsarbetet med kulturverksamhet på arbetsplatserna
bör bedrivas. Han anför följande.

Erfarenheterna av de projekt som har fått medel från detta anslag visar att
verksamheten fortfarande befinner sig i ett experimentellt skede. Enligt min
uppfattning behövs nu ett aktivt arbete för att bl.a. sprida erfarenheter, svara
för metodutveckling och utvärdering. Det är önskvärt att det fortsatta
utvecklingsarbetet bedrivs samlat. En möjlighet därtill öppnar sig genom den
samarbetskommitté som bildats gemensamt av LO, TCO, ABF och TBV för
kultur i arbetslivet. Kulturrådet bör vara oförhindrat att använda medlen
under denna anslagspost för bidrag till samarbetskommitténs verksamhet.
För nästa budgetår bör 2 milj. kr. användas för denna verksamhet.

I motion Kr242 (c) förordas att insatser skall göras för att föra vidare
erfarenheterna från det arbete med kulturverksamhet i bostadsområden,
som bedrivits inom projektet Kultur i boendemiljö. Verksamhet i bostadsområdena
är betydelsefull för att man skall nå bl.a. de stora grupper som står
utanför det egentliga arbetslivet, exempelvis hemarbetande och pensionärer.
Anslagsposten bör enligt motionärerna fördubblas, och dess ändamål bör
ändras till att avse kultur i vardagslivet.

Enligt utskottets mening bör bidrag för att stimulera kulturverksamhet på
arbetsplatserna kunna utgå även under nästa budgetår.

Med anledning av yrkandet om vidgning av bidragsändamålet till att avse
även bidrag till kultur i boendemiljö vill utskottet framhålla att från
anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet under anslaget C 4. Bidrag till
studieförbunden m.m. resurser kan användas till lokalt förankrat kulturarbete
i boendemiljö. Med beaktande härav avstyrker utskottet motion Kr242
yrkande 7. Utskottet har inte något att erinra mot att medel för anslagsposten
beräknas i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för centrumbildningar på
teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 171 000 kr.,

2 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 12

KrU 1987/88:12

2. beträffande beräknande av medel lill Bygdegårdarnas riksförbund
för kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr267 yrkande 7 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 246 000 kr.,

3. beträffande medelsberäkning m.m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverkamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr242 yrkande 7 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 000 000 kr.,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Kr242 yrkande 7, 1987/88:Kr255 yrkande 2
och 1987/88:Kr267 yrkande 7, samtliga motioner i motsvarande del,
till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 14 740 000 kr.

4. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.

Regeringen har under punkt F 3 (s. 373-375) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 18 587 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr235 av Lars Sundin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Immigrantinstitutet
i Borås.

1987/88:Kr253 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
höja det årliga bidraget till Immigrantinstitutet från nuvarande 212 000 kr. till
450 000 kr.

1987/88:Kr254 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1988/89 anslår 238 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs. totalt 450000
kr., till Immigrantinstitutet i Borås,

2. att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 200 000 kr. i projekteringsbidrag
för att Immigrantinstitutet i samarbete med Borås kommun skall lösa
lokalfrågan.

1987/88:Kr261 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m. c, vpk) vari yrkas

2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (F 3) - för att i motsvarande mån begränsa den för statens kulturråd
avsedda dispositionsposten - anvisar 1 milj. kr. mindre än regeringen
föreslagit.

1987/88: Kr276 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ur
anslaget F 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
810 000 kr. skall utgå till Helsingborgs museum.

KrU 1987/88:12

1987/88:Kr305 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till upprättande av ett kurdiskt kulturcentrum i
Sverige.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:U521.

1987/88:Kr313 av Gunnel Liljegren och Hans Nyhage (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Immigrantinstitutet
genom en omfördelning inom anslaget F 3 bör tillerkännas 450 000 kr. i
verksamhetsbidrag.

1987/88:Kr320 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, s, fp, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att kulturrådet ur anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (F 3) skall bevilja 400 000
kr. till utveckling av Marionetteatern.

1987/88:Kr321 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i lämpliga europeiska samarbetsorgan
tar initiativ till bildandet av ett europeiskt kulturcentrum för den zigenska
kulturen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett svenskt
kulturcentrum för den zigenska kulturen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Utskottet

Under ett anslag med rubriken Bidrag till särskilda kulturella ändamål har
hitintills anvisats bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner
på kulturområdet.

I budgetpropositionen framhåller kulturministern vikten av en ökad flexibilitet
i den statliga bidragsgivningen. Han finner det angeläget att en större fri
resurs tillskapas under perioden bl.a. genom sammanslagning av anslag för
att möjliggöra utvecklingsinsatser på eftersatta områden och åstadkomma
kulturell förnyelse. Redan under nästa budgetår bör ett utvecklingsarbete
kunna påbörjas genom att väsentligt ökade medel ställs till statens kulturråds
fria disposition. Innevarande budgetår disponerar kulturrådet 5 080 000 kr.
för kulturella ändamål under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. Denna dispositionspost bör, jämte den behållning som
kan finnas kvar på anslagsposten vid utgången av innevarande budgetår,
föras upp under förevarande anslag. Kulturministern förordar samtidigt att
anslagsposten ökas till 13,6 milj. kr. Härigenom bör kulturrådet få utrymme
för ökade insatser bl.a. för barn- och ungdomsteater, anför han. Anslagsposten
bör benämnas Till stålens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet. Även anslagsrubriken bör anpassas till den delvis
förändrade ändamålsbestämningen.

Utskottet tillstyrker att den angivna dispositionsposten förs upp under
anslaget och att den räknas upp väsentligt. Med hänsyn till det behov som
finns att stärka litteraturstödet anser emellertid utskottet - med bifall till
motion Kr261 (fp, m. c, vpk) yrkande 2 - att anslagsposten bör bestämmas till
ett belopp som är 1 milj. kr. lägre än det i propositionen beräknade. Posten

KrU 1987/88:12

bör således beräknas till 12,6 milj. kr. Frågan om litteraturstödet kommer att
behandlas i utskottets betänkande KrU 1987/88:16.

Då det gäller kulturrådets disposition av anslagsposten finns skäl att anföra
följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att anslagsposten skall användas
för ökade insatser till bl.a. barn- och ungdomsteater.

I motion Kr320 (m, s, fp, c, vpk) utvecklas utförligt värdet av den
verksamhet som Marionetteatern bedriver. Över statsbudgeten utgår under
anslaget F 48. Bidrag till vissa museer visst bidrag till museiverksamheten, för
innevarande budgetår 160 000 kr. Utskottet har tillstyrkt en mindre uppräkning
av bidraget för nästa budgetår (KrU 1987/88:14). Marionetteatern har
fått nya lokaler i Stockholm och har påbörjat ett uppbyggnadsarbete. Bl.a.
planeras en spelverksamhet även utanför Stockholm. Enligt vad utskottet
inhämtat behöver Marionetteatern ett betydande ekonomiskt tillskott om
den under nästa budgetår skall kunna bedriva sin verksamhet i full
omfattning, vilket innebär en produktion av fyra nya föreställningar.

Utskottet anser att Marionetteatern bedriver en betydelsefull verksamhet.
Teaterns lokalfråga har nu fått en mera långsiktig lösning. Verksamheten är
av betydelse inte minst med hänsyn till att den har en inriktning mot en publik
som består av barn. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det är
motiverat att Marionetteatern - utöver det bidrag som utgår till museiverksamheten
- får ett bidrag från förevarande anslagspost av den storlek som
anges i motion Kr320, nämligen 400 000 kr.

I motion Kr276 (m) yrkas att 810 000 kr. skall utgå till Helsingborgs museum
ur anslagsposten. Motionären pekar på att Fredriksdals museum som är en
enhet inom Flelsingborgs museum i hög grad är inriktat mot barn- och
ungdomsverksamhet, också på teaterområdet.

Utskottet har i sitt betänkande KrU 1987/88:14 behandlat frågan om
bidrag till Flelsingborgs museum från anslaget F 49. Bidrag till regionala
museer och där - på närmare angivna skäl - avstyrkt sådant bidrag. Utskottet
anser att - om bidrag från den reguljära stödformen inom ett visst område
inte bedöms böra utgå - det i princip inte heller bör utgå bidrag från
förevarande anslag. Utskottet anser därför att motionen bör avstyrkas.

I fyra motioner framställs yrkanden som innehåller krav beträffande stöd till
Immigrantinstitutet i Borås.

Immigrantinstitutet inrättades år 1973 och har sedan år 1975 haft sin
verksamhet förlagd till Borås. Institutets målsättning är att vara ett dokumentations-
och informationscentrum i invandrarfrågor. Institutet är en
ideell organisation. Förutom enskilda personer kan föreningar eller institutioner
med intresse för invandrarfrågor bli medlemmar i institutet. Immigrantinstitutets
verksamhet omfattar bl.a. viss förlagsverksamhet - Invandrarförlaget.
Vidare ger institutet ut tidskriften Invandrarrapport samt en
årsbok för invandrarfrågor. Immigrantinstitutet har byggt upp ett specialbibliotek
och arkiv för frågor om invandring till Sverige.

Immigrantinstitutet har erhållit bidrag från statens invandrarverk för
avgränsade ändamål av projektkaraktär. Det har också utgått lönebidrag till

KrU 1987/88:12

anställda vid institutet. Vidare har Borås kommun och Älvsborgs läns
landsting gett bidrag till detta.

För innevarande budgetår utgår till Immigrantinstitutet för arkiv- och
dokumentationsverksamheten 212 000 kr. av medel som anvisats under
förevarande anslag. Ett bifall till regeringens förslag innebär att bidraget
kommer att räknas upp med ett mindre belopp.

Institutet har hemställt om bidrag med 650 000 kr., vilket således innebär
en uppräkning med 438 000 kr. i förhållande till bidraget för innevarande
budgetår.

Motionsyrkandena innehåller följande. I envar av motionerna Kr253 (c),
Kr254 (vpk) yrkande 1 och Kr313 (m) yrkande 1 föreslås att bidrag till
Immigrantinstitutet skall utgå med 450 000 kr. I motion Kr254 föreslås en
uppräkning av anslaget med 238 000 kr. som en följd av bidragsförslaget. I
motion Kr235 (fp) framställs ett förslag som syftar till att Immigrantinstitutet
skall få större resurser. Också lokalfrågan tas upp i motionen. Slutligen
framställs i motion Kr254 även ett yrkande om ett projektbidrag för att lösa
Immigrantinstitutets lokalfråga (yrkande 2).

Med hänsyn till den bedömning av Immigrantinstitutets verksamhet som
utskottet gjort tidigare (se främst KrU 1986/87:12 s. 23-24) och till att det inte
inträffat någon omständighet som ger anledning till en ändrad bedömning
samt till att Immigrantinstitutet kan antas ha behov av ett större stöd än vad
som följer av regeringens förslag tillstyrker utskottet att - med anledning av
motionerna Kr235 i här aktuell del, Kr253, Kr254 yrkande 1 i motsvarande
del och Kr313 yrkande 1 - det för bidrag till Immigrantinstitutets verksamhet
budgetåret 1988/89 under förevarande anslag beräknas 100 000 kr. mer än
för innevarande budgetår eller således 312 000 kr. Utskottet förordar - med
anledning av motion Kr254 yrkande 1 i denna del - att det vid medelsanvisningen
sker en uppräkning, som bör bestämmas till 100 000 kr., för att
tillgodose det ökade medelsbehovet.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att en mer definitiv ställning till
frågan om fortsatt statligt stöd till Immigrantinstitutet - och till frågan om
från vilket eller vilka anslag ett sådant stöd skall utgå - får tas i samband med
prövningen av arkivutredningens förslag, vilket kommer att framläggas inom
kort.

Utskottet anser att det inte bör utgå något särskilt statsbidrag för att lösa
Immigrantinstitutets lokalfrågor. Motion Kr254 yrkande 2 samt motion
Kr235 i motsvarande del avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att anslagsposten Till
regeringens disposition bestäms till 3 230 000 kr.

Liksom under tidigare år yrkas i en motion att riksdagen skall begära förslag
om upprättande av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige. Även i den i år
väckta motionen, Kr305 (vpk), hänvisas till att det i Frankrike har inrättats
ett sådant centrum. Motionärerna medger att Sverige gjort mycket för att
stödja det kurdiska språkets utveckling. De menar emellertid att statsmakterna
även bör ta initiativet till och ställa medel till förfogande för att starta
ett kurdiskt kulturcentrum.

Utskottet hänvisar till sina överväganden förra året, då ett likartat yrkande

KrU 1987/88:12

framställdes (KrU 1986/87:12 s. 25). Utskottet erinrade bl.a. om att utskottet
år 1986 - i yttrande till socialförsäkringsutskottet över motionsyrkanden med
samma innehåll som det nu aktuella - hänvisat till att en i proposition
1985/86:98 om invandrarpolitiken föreslagen omläggning av statsbidragen till
invandrarnas organisationer bl.a. hade till syfte att organisationerna utan
alltför detaljerade statsbidragsföreskrifter borde vara fria att själva bedöma
vilken verksamhet man ville prioritera (KrU 1985/86:5 y). Socialförsäkringsutskottet
följde kulturutskottets förslag i sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1985/86:20. Med hänvisning till det anförda och till vad utskottet
förra året anförde om insatser för att främja det kurdiska språket avstyrker
utskottet motionen.

I en annan motion, Kr321 av Alf Svensson (c), framställs krav på att
riksdagen skall begära dels att regeringen i lämpliga europeiska samarbetsorgan
tar initiativ till bildandet av ett europeiskt kulturcentrum för den zigenska
kulturen (yrkande 1), dels att förslag skall läggas fram om inrättande av ett
svenskt kulturcentrum för den zigenska kulturen (yrkande 2).

Utrikesutskottet anförde i slutet av förra året följande i sitt av riksdagen
godkända betänkande UU 1987/88:13 med anledning av en motion med i allt
väsentligt samma innehåll som yrkande 1 i den nu behandlade motionen.

Utskottet delar uppfattningen att det är önskvärt att vidmakthålla och
vidareutveckla det zigenska språket samt göra det möjligt för zigenare att
bevara sin kultur. Av bakgrundsbeskrivningen framgår att regeringen genom
olika projekt försökt stödja de zigenska grupperna i deras strävanden att slå
vakt om sin kultur. Utbildning, såväl svensk som zigensk, är här av stor
betydelse.

Det finns inget zigenskt kulturcentrum i Sverige men däremot i Finland
och i andra europeiska länder.

Ett europeiskt kulturcentrum skulle säkerligen kunna spela en viktig roll i
bevarandet av den zigenska kulturen i de europeiska länderna. Det bör dock,
enligt utskottets uppfattning, ankomma på de olika zigenska samarbetsorganisationer
som finns att gemensamt lägga grunden för ett ställningstagande
till ett dylikt kulturcentrum baserat på det arbete härvidlag som redan utförts
i olika länder.

Den i betänkandet behandlade motionen avstyrktes således.

Kulturutskottet ansluter sig till den i det redovisade betänkandet gjorda
bedömningen. Utskottet vill nämna att det i betänkandet finns en redovisning
för bl.a. zigenarnas utbredning i Europa och för insatser i Sverige för
gruppen. Kulturutskottet anser, liksom då det gäller frågan om ett kurdiskt
kulturcentrum, att det inte ankommer på statsmakterna att ta initiativet till
inrättandet av ett sådant centrum.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr321.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel till statens kulturråds disposition
för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr261 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 12 600 000 kr..

KrU 1987/88:12

2. beträffande dispositionen av den under morn. 1 angivna anslagsposten att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr320 och med avslag på motion 1987/88:Kr276 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Kr235 i motsvarande del, 1987/88:Kr253, 1987/
88:Kr254 yrkande 1 i motsvarande del och 1987/88:Kr313 yrkande 1
beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 312 000
kr.,

4. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 för angivna
ändamål under anslaget beräknar 3 230 000 kr.,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr261 yrkande 2 i motsvarande del och med anledning
av motion 1987/88:Kr254 yrkande 1 i motsvarande del till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1988/
89 anvisar ett reservationsanslag av 17 687 000 kr.,

6. beträffande Immigrantinstitutets lokalfråga

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr235 i motsvarande del och
1987/88:Kr254 yrkande 2,

7. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr305,

8. beträffande zigenskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr321.

5. Bidrag till samisk kultur

Regeringen har under punkt F 4 (s. 375-376) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 2 631 000
kr.

Motion

1987/88:Kr312 av Anders Castberger (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en individbestämd samisk folkräkning i
Sverige bör komma till stånd.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr312 (fp). Motionären
vill att en individbestämd samisk folkräkning skall komma till stånd.
Enligt vad utskottet inhämtat övervägs den av motionären aktualiserade

KrU 1987/88:12

frågan inom samerättsutredningen (Ju 1983:05). Motionen bör därför inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag lilI samisk kultur för budgetåret 1988/89
anvisar ett anslag av 2 631 000 kr.,

2. beträffande en individbestämd samisk folkräkning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr312.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Regeringen har under punkt F 5 (s. 377-378) föreslagit riksdagen att till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1988/89 anvisa
ett anslag av 33 169 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avtal med Konstnärernas riksorganisation om förhandlingsrätt
gällande visningsersättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett beräkningssystem för visningsersättning,

3. att riksdagen beslutar att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
för budgetåret 1988/89 anslå 4 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen till nytt anslag Utställningsersättning för utställningar
inom föreningslivet anvisar 5 000 000 kr.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en föreningsfond för administration m.m. av en
utställningsersättning.

1987/88:Kr266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1988/89 såsom ett nytt anslag anslår
5 000 000 kr. för utställningar inom föreningslivet,

2. att riksdagen uttalar sig för att en föreningsfond bildas för administration
m.m. av ersättningen, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen till F 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 834 000 kr. förhöjt
anslag på 37 003 000 kr.

KrU 1987/88:12

Utskottet

KrU 1987/88:12

Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i
offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat
allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Vid budgetbehandlingen för innevarande budgetår skedde en kraftig
förstärkning av visningsersättningen, nämligen med 10 milj. kr. till
32 203 000 kr. I sammanhanget tog regering och riksdag ställning till den
länge diskuterade frågan om statens ansvar för utställningsersättning, dvs.
ersättning till konstnären för utställning av verk som är i hans ägo. Sådan
ersättning har utgått i ca tio år i samband med utställningar som anordnas av
statliga institutioner. I frågan om ansvar för utställningsersättning i andra fall
innebär det angivna ställningstagandet att staten inte skulle påta sig något
särskilt ansvar. Motiveringen härför framgår av proposition 1986/87:100 bil.
10 (s. 340-341) och KrU 1986/87:12 (s. 27). I det följande behandlar utskottet
bl.a. vissa motionsyrkanden om utställningsersättning.

Med beaktande av den väsentliga höjning av visningsersättningen som
skedde förra året tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning.
Detta innebär att anslaget räknas upp med ca 3 % eller således lika
mycket som andra liknande anslag. Yrkande 4 i motion Kr267 (c), vari yrkas
en ytterligare uppräkning av anslaget med 3 834 000 kr., samt yrkande 3 i
motion Kr241 (vpk), vari yrkas en ytterligare uppräkning med 4 milj. kr.,
avstyrks således.

I sistnämnda motion, Kr241, tas också upp frågor om förhandlingsrätt för
Konstnärernas riksorganisation om visningsersättning och om ett beräkningssystem
för denna (yrkande 1 och 2).

Förra året avstyrkte utskottet med hänvisning till pågående arbete inom
upphovsrättsutredningen motionsyrkanden med ett likartat innehåll (KrU
1986/87:12 s. 29). Utskottet, som hänvisar till vad som redovisades i
sammanhanget, avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

1 motionerna Kr242 (c) och Kr266 (vpk) föreslås att det skall anvisas medel
under ett nytt anslag för utställningsersättning för utställningar inom
föreningslivet och att en särskild fond skall inrättas för administrationen av
ersättningen.

Utskottet finner inte skäl ompröva sitt ställningstagande till frågan om ett
statligt ansvar för utställningsersättning (se KrU 1986/87:12 s. 27). Motionsyrkandena
avstyrks därför (Kr242 yrkandena 12 och 13 samt Kr266).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr241 yrkande 3 och 1987/88:Kr267 yrkande 4 till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1988/89
anvisar ett anslag av 33 169 000 kr.,

2. beträffande förhandlingar om visningsersättningens storlek
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr241 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande statens ansvar för utställningsersättning i vissa fall
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr242 yrkandena 12 och 13
och 1987/88:Kr266.

7. Bidrag till konstnärer

KrU 1987/88:12

Regeringen har under punkt F 6 (s. 378-381) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
17 397 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen till Bidrag till konstnärer (F 6) för budgetåret 1988/89
anvisar 3,7 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr224 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för
inrättande av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1988,

2. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges komponistfond för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 1 975 00 kr.,

3. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges musikerfond för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 725 000 kr.

1987/88:Kr267 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen till F 6. Bidrag till konstnärer anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 3 200 000 kr. förhöjt anslag på 20 597 000 kr. varvid
förhöjningen fördelas med 1 700 000 kr. till ersättning för biblioteksmusik
och med 1 500 000 kr. för insatser inom filmområdet.

Utskottet

Från anslaget kan för närvarande utgå bidrag i form av konstnärsbidrag eller
projektbidrag (se prop. s. 378).

År 1985 avgav konstnärsnämnden en promemoria, Ersättning för biblioteksmusik,
med förslag om kollektiv ersättning till upphovsmän och artister
på musikområdet för bibliotekens utlåning av noter och fonogram. Förslagen
har upprepats av konstnärsnämnden, senast i dess anslagsframställning för
nästa år. Enligt promemorian bör ersättning tillföras två särskilda fonder,
Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond. Ersättningen för beståndet
av noter skulle i sin helhet disponeras för komponisternas räkning medan
ersättningen för beståndet av fonogram skulle delas lika mellan upphovsmän
och utövande musiker och sångare. Konstnärsnämndens arbetsgrupper för
upphovsmän på musikområdet och för musiker och sångare skulle ombildas
till styrelser för fonderna. Beträffande det närmare innehållet i förslagen
hänvisar utskottet till promemorian.

Regeringen överlämnade hösten 1985 konstnärsnämndens promemoria
till upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02). Promemorian behandlas i anslutning
till andra aktuella frågor om biblioteksersättning (se KrU 1986/87:12 s.
31).

I budgetpropositionen anför kulturministern med anledning av konstnärsnämndens
förslag följande.

Utan att ha för avsikt att föregripa upphovsrättsutredningens ställningstaganden
i näraliggande frågor finner jag det befogat att vid avvägningen
mellan olika konstnärsgruppers stödbehov ta särskild hänsyn till att tonsättare
och fonogramartister för närvarande inte ersätts för det utnyttjande av
deras verk och prestationer som den fria biblioteksutlåningen innebär. Jag
förordar mot den bakgrunden att konstnärsnämnden fr.o.m. nästa budgetår
får disponera en särskild anslagspost för insatser i friare former till förmån för
nämnda konstnärsgrupper. Det bör ankomma på regeringen att utfärda
närmare föreskrifter för verksamheten. På samma sätt som i fråga om
visningsersättningen bör regeringen därvid avstå från att detaljreglera
medelsanvändningen. Uttalandena i 1987 års budgetproposition (prop.
1986/87:100 bil. 10 s. 342-344) angående vikten av ökad koncentration i
stödinsatserna för landets bildkonstnärer bör dock kunna göras gällande
även i detta sammanhang.

Kulturministern anför vidare bl .a. att han inte är beredd att biträda förslagen
att inrätta särskilda fonder och att ombilda konstnärsnämndens arbetsgrupper
till fondstyrelser. Han anför också att de medel som föreslås för särskilda
insatser för tonsättare och fonogramartister inte är direkt relaterade till
bibliotekens innehav eller utlåning av musikalier utan att medlens storlek
bestäms efter en allmän rimlighetsbedömning. En anslagspost om 1 milj. kr.
för ändamålet föreslås.

I motion Kr224 (fp, c) framställs yrkanden som i allt väsentligt överensstämmer
med konstnärsnämndens förslag i här aktuell del. Motionärerna vill
att fonderna för nästa budgetår skall tillföras följande belopp, nämligen
Sveriges komponistfond 1 975 000 kr. och Sveriges musikerfond 725 000 kr.
Även i motion Kr267 (c) (yrkande 5 delvis) framställs ett yrkande som syftar
till att fullfölja konstnärsnämndens förslag till ersättning till tonsättare och
fonogramartister. Det yrkas att anslaget för ändamålet skall tillföras
1 700 000 kr. utöver det belopp om 1 000 000 kr. som beräknas i propositionen.
Totalt föreslås således i här aktuellt avseende samma belopp som i
motion Kr224.

Utskottet ansluter sig till det synsätt som kommer till uttryck i såväl
propositionen som motionerna av innehåll att det är motiverat att tonsättare
och fonogramartister tillförs ökade medel. Eftersom upphovsrättsutredningens
arbete inte bör föregripas är utskottet inte berett att slå fast den
ersättningsprincip som ligger bakom förslagen i motion Kr224 utan ansluter
sig till den lösning som föreslås i propositionen. En särski ld anslagspost under
anslaget bör således föras upp för nästa budgetår för särskilda insatser för
tonsättare och fonogramartister. Utskottet godtar även förslaget i propositionen
om anslagspostens storlek, 1 milj. kr. Det sagda innebär att
motionerna Kr224 och Kr267 yrkande 5 i motsvarande del avstyrks.

Enligt propositionen beräknas en anslagshöjning av 300 000 kr. för att ge
nämnden möjligheter att i bidragsgivningen särskilt beakta dansarnas utsatta
situation. I motion Kr222 (fp) föreslås att dansare, koreografer och
danspedagoger skall tillföras särskilt stöd med ytterligare 700 000 kr.
(yrkande 3 delvis).

KrU 1987/88:12

Med beaktande av att regeringen även under anslaget F 16. Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner framlagt förslag
som syftar till att förstärka dansens ställning i vårt land tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

T.o.m. budgetåret 1983/84 disponerade konstnärsnämnden särskilda
medel för projekt på filmområdet. Därefter överfördes bidragsgivningen till
Svenska filminstitutet, där fördelningen görs av garantinämnden för kortfilm.
I sin anslagsframställning har konstnärsnämnden begärt 1 500 000 kr.
för insatser på filmområdet. En konstruktion med fondbildning motsvarande
den ovan redovisade på musikområdet föreslås.

I motion Kr267 (c) yrkas en medelsuppräkning av angivna storlek under
förevarande anslag för att tillgodose ifrågavarande ändamål på filmområdet.

Utskottet har inhämtat att konstnärsnämnden under förra budgetåret
fördelat sammanlagt 784 000 kr. i konstnärsbidrag till filmare och 110 000 kr.
till två filmprojekt. Vidare vill utskottet framhålla att gällande författningsbestämmelser
ger utrymme för att även låta författare av filmmanus få bidrag
från det här aktuella anslaget. Med hänvisning härtill och då överflyttningen
av vissa resurser till Svenska filminstitutet har skett för att motverka
administrativt dubbelarbete avstyrker utskottet motionen i här aktuell del
(yrkande 5 delvis).

I den ovan behandlade motionen Kr222 (fp) yrkas en särskild uppräkning
av anslaget utöver det belopp om 700 000 kr. till danskonstnärer som ovan
redovisats. Motionärerna yrkar en höjning med 3 milj. kr., vartill kommer 1
milj. kr. som frigörs genom förslaget i motion Kr224 om bidrag till fonder på
musikområdet. Av det sålunda framräknade beloppet om totalt 4 milj. kr.
bör 2 milj. kr. fördelas i stort sett likformigt till de grupper som får stöd under
anslaget, 1 milj. kr. beräknas till musiker och sångare, som torde få endast en
mindre del från Sveriges musikerfond, samt 1 milj. kr. beräknas till andra
scen- och filmkonstnärer än de som tillhör danskonstnärsgruppen.

Med hänsyn till den icke obetydliga satsning som enligt propositionsförslaget
görs på bidrag till tonsättare, fonogramartister och dansare samt till att en
uppräkning av anslaget innefattas i detta förslag avstyrker utskottet motionen
i denna del (yrkande 3 delvis).

Utskottet hemställer

1. beträffande särskilda insatser för tonsättare och fonogramartister
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr224 och motion 1987/88:Kr267 yrkande 5, båda
motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under
anslaget skall beräknas 1 000 000 kr..

2. beträffande beräknande av särskilda medel för stöd till danskonstnärer att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 300 000 kr.,

KrU 1987/88:12

3. beträffande beräknande av särskilda medel för insatser inom
filmområdet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr267 yrkande 5 i motsvarande
del,

4. beträffande särskild uppräkning av anslaget

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88:Kr222 yrkande 3 i motsvarande del beslutar
att medel inte skall beräknas under anslaget för angivna ändamål,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 3, 1987/88:Kr224 och 1987/
88:Kr267 yrkande 5, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag
till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
17 397 000 kr.

8. Inkomstgarantier för konstnärer

Regeringen har under punkt F 7 (s. 381-382) föreslagit riksdagen att till
Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 7 275 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer (F 7) för budgetåret
1988/89 anvisar 525 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Kr242 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar medge att regeringen bemyndigar konstnärsnämnden
att under en treårsperiod fördela ytterligare 20 inkomstgarantier,

11. att riksdagen till F 7. Inkomstgarantier för konstnärer anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 600 000 kr. förhöjt anslag av 7 875 000
kr.

Utskottet

De medel som anvisas under anslaget är avsedda för inkomstgarantier för
konstnärer. Sådan garanti kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig
verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut
om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt
förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller
efter yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranti kan uppgå till högst fem gånger basbeoppet enligt lagen
om allmän försäkring. Basbeloppet för i år är 25 800 kr. Således uppgår
garantins maximibelopp för år 1988 till 129 000 kr. Maximibeloppet minskas
med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av
årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier för innevarande budgetår har av regeringen
fastställts till 127. Medel har anvisats som ger utrymme för att utse ytterligare
en person till innehavare av sådan garanti. I propositionen förordas att

KrU 1987/88:12

ytterligare två garantirum skall inrättas, varav ett är avsett för en avgående
innehavare av tidsbegränsad lärartjänst inom högre konstnärlig utbildning
och ett är avsett för f.d. chefen för moderna museet, professor Pontus
Hultén.

I två motioner framställs yrkanden om en ökad medelsanvisning som ger
utrymme för att inrätta fler garantirum, nämligen i motion Kr222 (fp) sju
garantirum och i motion Kr242 (c) åtta garantirum. Därjämte vill motionärerna
bakom sistnämnda motion att riksdagen skall medge att det under en
treårsperiod får inrättas ytterligare 20 inkomstgarantier eller således 12
garantier utöver dem som omfattas av medelsberäkningen för nästa budgetår.

Utskottet anser med hänsyn till behovet av återhållsamhet med statsutgifter
att det inte är möjligt att förorda en medelsanvisning utöver den som
regeringen föreslagit och som ger utrymme för inrättande av ytterligare ett
garantirum. Eftersom inte heller budgetprövningen för kommande budgetår
bör föregripas, avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 4 samt motion 1987/88:Kr242 yrkande
10 i motsvarande del och yrkande 11 till Inkomstgarantier för
konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
7 275 000 kr.,

2. beträffande inrättande av ytterligare garantirum under kommande
budgetår

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr242 yrkande 10 i motsvarande
del.

9. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. Ersättning till rättighetshavare på
musikområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 8 och F 9 (s.
382-385) och hemställer

1. att riksdagen till Ersättning ät författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 50 677 000 kr.,

2. att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

KrU 1987/88:12

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Margareta Mörck
(fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Claes Rensfeldt (s) och Stina Gustavsson (c).

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (punkt 1, mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp). Gunnel Liljegren (m) och Stina Gustavsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Då utskottet”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål som
fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på 1980-talet har
emellertid i olika sammanhang, bl.a. i riksdagsmotioner, framställts krav på
en komplettering av målen med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara
inne att närmare pröva om så skall ske. I första hand bör prövas om de i
motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet
förordade målen om konstnärlig kvalitet och om rimliga arbetsvillkor för
landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som mål så att totalt tio
kulturpolitiska mål kommer att gälla. Det är naturligt att det också sker en
prövning av lämpligheten att slå fast ett mål som framhäver vikten av
mångfald och variation i kulturyttringarna.

Genom önskemålet om överväganden i ovan angivna hänseenden aktualiseras
också behovet av en översyn av de ursprungliga kulturpolitiska målen
så till vida att detaljutformningen av dem kan behöva granskas i ljuset av den
kulturpolitiska utvecklingen sedan 1974. Utskottet förordar att så sker. Vad
som härvid kan vara av särskilt intresse är att mot bakgrund av centerpartimotioner
i år och förra året pröva om formuleringen rörande det kulturpolitiska
decentraliseringsmålet bör jämkas så att det klarare än vad som nu är
fallet framgår att även Stockholmsbaserade institutioner kan ha ett ansvar för
att bedriva kulturverksamhet på andra orter.

Självfallet måste den av utskottet förordade översynen ske under medverkan
av företrädare för riksdagspartierna. Det får dock ankomma på
regeringen att pröva i vilken ordning översynen skall ske.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr222 (fp) yrkande 1 och
motion Kr238 (m) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motion Kr268 (vpk) yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 1,
1987/88:Kr238 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Kr268
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

KrU 1987/88:12

2. De kulturpolitiska målen (punkt 1, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Då utskottet”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I partimotion Kr268 (yrkande 1) vill vpk att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.

Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet delar motionärernas
uppfattning. Detta innebär också att utskottet godtar de slutsatser
motionärerna kommer fram till. Utskottet anser därför att riksdagen bör
ställa sig bakom riktlinjer för kulturpolitiken innebärande åtgärder för
att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot förtryck och
degradering av människan och i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri
och allsidig utveckling,
att därvid särskilt stödja den kulturella kampen för de utsatta grupper som
har särskilda erfarenheter och behov, vilket förutsätter klassamhällets
nedbrytande,

att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga och
nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som till varje tid
bryter fram som uttryck för nya generationers erfarenheter och kamp,
att skapa bättre villkor för utövande konstnärer på alla kulturområden, för
amatörer och grupper samt för den mångsidiga kulturverksamhet som
bedrivs av folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser, på arbetsplatser
och i bostadskvarter,
att verka för alla människors delaktighet och medskapande i kulturen från
barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden, i arbetslivet och under
pensionsåren,

att genom sin allmänna ideologiska och politiska kamp bekämpa de
beroendeförhållanden och förtrycksformer, som i klassamhället drabbar
konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för ett fritt konstnärligt
och kulturellt skapande.

Utskottet tillstyrker således motion Kr268 (vpk) yrkande 1. Motionerna
Kr222 (fp) yrkande 1 och Kr238 (m) yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpoliiiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr268 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1987/88:Kr222 yrkande 1 och 1987/88:Kr238
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Statsutgifterna för kulturändamål m.m. (punkt 1, mom. 2)
Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det är" och på
s. 7 slutar med ”yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion Kr242 (c) att det är

KrU 1987/88:12

angeläget att det snarast kommer till stånd en ingående analys av kulturens
ekonomiska villkor i vårt land. Enligt utskottets mening bör en sådan analys
ligga till grund för formulering av långsiktiga handlingslinjer. Möjligheterna
att finna kompletterande finansieringskällor för kulturen bör därvid också
prövas. Utskottet biträder också förslaget i motionen att det skall fastställas
ett kulturellt enprocentsmål för år 2000.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsutgifterna för kulturändamål m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr242 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Amerikaniseringens effekter (punkt l,mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Efter förslag”
och slutar med ”riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Amerikaniseringen av det svenska samhället sker i olika former och i både
stor och liten omfattning och mer eller mindre seriöst utan att man egentligen
märker det.

Det finns i dag ingen forskning som belyser hur vårt lands befolkning
påverkas av denna amerikanisering. Det är, som föreslås i motionen,
nödvändigt att forskning om amerikaniseringens effekter på det svenska
samhället sätts i gång. Medel bör därför anvisas för forskning inom detta
område. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till medelsanvisning för
sådan forskning som anges i motionen. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av motion Kr216 (vpk) som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande amerikaniseringens effekter

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr216 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Fördelningen av offentligt kulturstöd (punkt 1, mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Det finns” och
slutar med "(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Då det gäller fördelningen av offentligt kulturstöd ansluter sig utskottet till
synpunkterna i motion Kr238 (m). För att skiftande värderingar och
ambitioner inom kulturlivet skall kunna göra sig gällande måste många
självständiga organ fördela offentligt kulturstöd.

Utskottet tillstyrker således motion Kr238 yrkande 3.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fördelningen av offentligt kulturstöd

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr238 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1987/88:12

3 Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 12

6. Anslagssystem m.m. (punkt 1, mom. 6)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat att en
översyn görs av anslagssystem och organisation på kulturområdet. Därvid
bör bl.a. den i motionen angivna modellen övervägas. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med anledning av motion Kr267 (c) yrkande 1 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagssystem m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr267 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Sponsring (punkt 1, mom. 7)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp). Gunnel Liljegren (m) och Stina Gustavsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vidhåller" och på s. 10 slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser nu, liksom åren 1984-1987 (KrU 1983/84:18 s. 8, KrU
1984/85:16 s. 13, KrU 1985/86:18 res. 13 och KrU 1986/87:12 res. 6) att gåvor,
donationer och depositioner vilka ej är förenade med belastande villkor samt
en riktigt utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de kulturpolitiska
målen bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat
utrymme för exempelvis gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest
svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli bundna
av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en följd av
att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en basresurs
bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella verksamheten
är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt kommer att bli
möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån, kan
det enligt utskottets mening inte finnas några vägande invändningar mot ett
sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till att utbyggnaden av
basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr268 (vpk), såvitt
däri förordas ett uttalande om att sponsring ej bör förekomma inom
kulturlivet (yrkande 4).

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av motion Kr238 (m) yrkande 4.

KrU 1987/88:12

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

7. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr238 yrkande 4 och
med avslag på motion 1987/88:Kr268 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Sponsring (punkt 1, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och på s. 10 slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

Då det gäller s.k. sponsorverksamhet vill utskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för
kulturändamål. Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett
bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom
sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar
görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetarspel
med stark dagsaktualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet. Snarare
ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens intresse. I
motsats till de statliga kulturanslagen med sina övergripande prioriteringar
och allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning beslutade
kulturprogram, är kapitalets sponsring i sin ensidighet och målinriktning ett
oerhört hot mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konstälskande
mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är
välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från
enskilda företag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten
skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en
privatangelägenhet, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller
enskilda med sitt privata engagemang.

S.k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelaren allt större roll i
de transnationella företagens verksamhet. Denna avser bl'.a. att påverka hela
kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjligheter. Att inbilla sig
själv och andra att de stora företagens sponsring av kulturlivet inte skulle
påverka detta förefaller alltför ljusblått.

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion Kr238 (m) yrkande 4
att riksdagen skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i
kulturlivet och ansluter sig till kravet i motion Kr268 (vpk) yrkande 4 att
riksdagen bör uttala att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

7. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr268 yrkande 4 och med
avslag på motion 1987/88:Kr238 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1987/88:12

9. En kulturfond för den svenska nationella kulturens
utveckling (punkt 1, mom. 8)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Riksdagens
framställning” och slutar med "nämnda inriktning" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr268
(vpk) om att det skall inrättas en särskild kulturfond, som skall användas för
att främja den svenska nationella kulturens utveckling (yrkandena 2 och 3).
Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandena.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

8. beträffande en kulturfond för den svenska nationella kulturens

utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr268 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En kultur- och folkrörelsefond finansierad genom statlig
spelverksamhet (punkt 1, mom. 9)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I det” och
slutar med "aktuell del” bort ha följande lydelse:

Inom regeringskansliet bereds en framställning från riksdagen om närmare
överväganden av möjligheterna att skapa en eiler flera kulturfonder. Vad
som anförs i motion Kr242 (c) ger enligt utskottets mening starkt stöd för
behovet av fonder som kan ge stöd åt inte bara kultur utan även folkrörelseverksamhet.
Utvecklingen under de senaste åren på lotterimarknaden - bl.a.
genom Penninglotteriets långtgående intrång på kvicklotterisidan (Triss),
vilken tidigare varit förbehållen folkrörelserna - har ytterligare accentuerat
behovet av ett fortsatt statligt stöd till folkrörelserna. Staten har genom sin
väl utbyggda organisation för de statliga lotterierna en mycket effektiv
apparat för marknadsföring, och det framstår som naturligt och rimligt att
denna apparat utnyttjas även för att ge ett ökat stöd åt folkrörelserna lika väl
som åt kulturen. Utskottet anser visserligen att försiktighet bör iakttas då det
gäller specialdestinering av vissa inkomster på statsbudgeten men med
hänsyn till det nära sambandet mellan resultatet av de statliga lotterierna och
resultatet av folkrörelselotterierna bör det enligt utskottets mening inte
finnas något principiellt hinder för att en kultur- och folkrörelsefond baserad
på vinstmedel från statlig spelverksamhet inrättas. Förslagsvis bör ca 10 % av
statens intäkter på spel tillföras fonden. I sammanhanget erinrar utskottet
om Kulturlotteriet, där visserligen överskottet tillförs staten men specialdestineras
till kulturella ändamål.

Utskottet vill tillägga att den förutskickade propositionen om lotterilagstiftningen
inte torde komma att lösa folkrörelsernas finansieringsproblem.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr242 i här aktuell del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

KrU 1987/88:12

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande en kultur- och folkrörelsefond finansierad genom
statlig spelverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr242 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Frågan om tillsättandet av den av riksdagen begärda
utredningen om det regionala kulturstödet (punkt 1, mom.

10)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Erkki Tammenoksa och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen (s. 37) anger kulturministern att han avser att
återkomma till regeringen i frågan om hur det av riksdagen begärda
utredningsarbetet skall bedrivas. Motion Kr282 (fp) erfordrar därför inte
någon riksdagens åtgärd, såvitt däri föreslås att utredningen snarast tillsätts
(yrkande 1).

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

10. beträffande frågan om tillsättandet av den av riksdagen begärda
utredningen om det regionala kulturstödet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr282 yrkande 1,

12. Takten i inrättandet av nya grundbelopp (punkt 1, mom.

12)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Krav på” och
slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

I motion Kr242 (c) föreslås att det skall gälla en högre ambitionsnivå i fråga
om inrättande av nya grundbelopp (yrkande 3). Motionärerna tar särskilt
upp frågan om grundbeloppen till teater-, dans- och musikinstitutioner, där
uppemot 60 % av grundbeloppen går till storstädernas institutioner.
Motionärerna anser att antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner
skall utökas fram till år 1995 i sådan takt att storstäderna och övriga landet då
har lika stor andel av grundbeloppen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Den omständigheten att en
utredning skall se över det regionala kulturstödet får inte innebära att
utbyggnaden av grundbeloppssystemet stannar upp medan utredningsarbetet
pågår. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande takten i inrättandet av nya grundbelopp
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Kr242 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1987/88:12

13. Vissa frågor om amatörkultur m.m. (punkt 1, mom. 18) KrU 1987/88:12

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med
anledning” och slutar med ”Kr223 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är utomordentligt viktigt att amatörkulturen
främjas. Den har inte i tillräcklig grad uppmärksammats i de övergripande
kulturutredningarna. Utskottet anser därför att, som föreslås i motion Kr210
(vpk), en utredning skall tillsättas om amatörkulturens ställning i det svenska
kulturlivet och i samhället i stort.

Därutöver bör en särskild snabbutredning om körsångens ställning i det
svenska kulturlivet tillsättas. Utredningen bör lägga fram förslag som syftar
till att förbättra körsångens villkor. Som närmare utvecklas i motion Kr223
(vpk) har körlivet inte det stöd från samhället som motsvarar dess omfattning
och betydelse för kulturlivet.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Kr210 och
Kr223.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa frågor om amatörkultur m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Kr210 och 1987/
88:Kr223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Beräknande av medel för centrumbildningar på teaterns,
dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden (punkt 3, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Med
anledning" och slutar med ”av anslagsposten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att centrumbildningarna är ett nödvändigt komplement till
de fria gruppernas verksamhet. De är samtidigt en omistlig kulturpolitisk
resurs. Utskottet menar mot bakgrund av detta att en ökad satsning på
centrumbildningarna är angelägen. Det är därför befogat med en höjning av
anslagsposten med 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet
tillstyrker således motion Kr255 yrkande 2.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för centrumbildningar på
teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr255 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 171 000 kr..

15. Beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund för
kulturverksamhet (punkt 3, mom. 2)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Med
hänvisning” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Kulturrådet har tillstyrkt att bidraget till Bygdegårdarnas riksförbund
räknas upp med 400 000 kr. utöver sedvanlig procentuppräkning. Genom en
sådan uppräkning skulle det bli möjligt med ökade satsningar på teaterturnéer,
utbyggd konstverksamhet samt utbildning av kulturansvariga. Utskottet
tillstyrker motionsyrkandet om en uppräkning med angivna belopp utöver
regeringsförslaget. Som framhålls i motionen skulle det vara ett lämpligt sätt
att fullfölja de ambitioner som kommit till uttryck i Landsbygd 90-kampanjen att ge bygdegårdarna ett bidrag av den sålunda föreslagna
storleken, dvs. 646 000 kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund
för kulturverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr267 yrkande 7 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 646 000 kr.,

16. Medelsberäkning m.m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
betecknade anslagsposten (punkt 3, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att verksamhet som avser kultur i arbetslivet främst bör
bygga på frivilliga insatser och ej vara ett utflöde av de fackliga organisationernas
ambitioner. Det är också fel om en växande del av samhällets resurser
till stöd för kulturen går till arbetsplatserna och därmed bort från kulturellt
mer eftersatta grupper. Eftersom utskottet inte heller är berett att, som
föreslås i motion Kr242 (c), ändra inriktningen av anslagsposten bör medel
för denna post inte beräknas för nästa budgetår.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsberäkning m.m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr242 yrkande 7 i motsvarande del beslutar att medel för
anslagsposten inte skall beräknas under anslaget,

KrU 1987/88:12

17. Medelsberäkning m.m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
betecknade anslagsposten (punkt 3, mom. 3)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker således att medel beräknas för kulturverksamhet på
arbetsplatserna. I överensstämmelse med vad som föreslås i motion Kr242
(c) bör emellertid bidragsändamålet vidgas till att avse även kulturverksamhet
i bostadsområden. En sådan verksamhet kan främja gemenskap och
initiera aktiviteter för bättre boendemiljö. Utskottet utvecklade förra året
utförligt angelägenheten av att bidrag till verksamhet av angivet slag införs
och att därvid erfarenheterna tas till vara av det utvecklingsprojekt Kultur i
boendemiljö som med stöd av kulturrådet bedrivits (KrU 1985/86:18 res. 17).
Kulturrådets slutsats av utvecklingsprojektet är att lokalt förankrat kulturarbete
kan leda till processer som ökar deltagarnas kunskaper om den egna
miljön, deras möjlighet att beskriva den, deras gemenskap och deras
beredskap att kollektivt påverka denna miljö. Utskottet ansluter sig till
synpunkterna.

Mot den redovisade bakgrunden tillstyrker utskottet yrkandet i motion
Kr242 om att anslagsposten skall benämnas Kultur i vardagslivet och att för
ändamålet skall beräknas ett belopp som är 2 milj. kr. högre än det av
regeringen föreslagna (yrkande 7).

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsberäkning m.m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr242 yrkande 7 i motsvarande del beslutar att för
Kultur i vardagslivet under anslaget skall beräknas 4 000 000 kr.,

18. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt med
avslag på motionerna 1987/88: Kr242 yrkande 7, 1987/88: Kr255 yrkande
2 och 1987/88:Kr267 yrkande 7. samtliga motioner i motsvarande
del. till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 12 740 000 kr.

KrU 1987/88:12

19. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 15 och 17

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser att moment 4 i utskottets
hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Kr242 yrkande 7 och 1987/88:Kr267 yrkande 7
samt med avslag på motion 1987/88: Kr255 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 17 140 000 kr.

20. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 4 i utskottets hemställan i
punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Kr255 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1987/88:Kr242 yrkande 7 och 1987/88:Kr267 yrkande 7, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 15 740 000 kr.

21. Beräknande av medel till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (punkt 4, mom.

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Erkki Tammenoksa och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 20 slutar med ”KrU 1987/88:16” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att riksdagen redan för nästa budgetår
ställer väsentligt ökade medel till förfogande för utvecklingsarbetet på
kulturområdet. Det är av principiell betydelse att kulturrådet som ansvarig
myndighet får disponera medlen och att riksdagen inte binder myndigheten.
Utskottet ansluter sig till de överväganden som kulturministern i enlighet
med det tidigare sagda redovisat i budgetpropositionen. Utskottet vill också
hänvisa till det inledande avsnittet i budgetpropositionen (bil. 10 s. 35), där
kulturministern i fråga om den föreslagna ökningen av resurserna till
kulturrådets fria disposition anför att medlen bör användas för folkbildningsinsatser
och verksamhet i kulturgrupper utanför institutioner, men att även

KrU 1987/88:12

4 Riksdagen 1987/88. 13 sami. Nr 12

projektförslag från institutionerna bör kunna stödjas. Insatser för barn- och
ungdomskulturen bör ges hög prioritet, anför kulturministern slutligen.

Utskottet vill mot bakgrund av det anförda framhålla att det finns mycket
tunga skäl som talar för den i propositionen förordade uppräkningen av
anslagsposten till kulturrådets disposition. Det finns i sammanhanget skäl
erinra om att den nya organisationen av kulturrådet innebär bl.a. att
företrädarna för kulturarbetarna fått en bredare representation i myndighetens
styrelse. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget. Detta innebär
att motion Kr261 (fp, m, c, vpk) yrkande 2 avstyrks. Enligt motionen skulle
anslagsposten bestämmas till 12,6 milj. kr. för att ge utrymme för en
förstärkning av litteraturstödet. Frågan om storleken av detta stöd kommer
att prövas i ett ärende som kommer att redovisas i utskottets betänkande
KrU 1987/88:16.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande a\’ medel till statens kulturråds disposition
för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88:Kr261 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 13 600 000 kr.,

22. Beräknande av medel till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (punkt 4, mom.

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 20 slutar med ”KrU 1987/88:16” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har inte något att erinra mot att den angivna dispositionsposten
förs upp under anslaget. I överensstämmelse med det synsätt som kommer
till uttryck bl.a. i reservation 5 om fördelningen av offentligt kulturstöd är det
dock olämpligt att dispositionsposten höjs så väsentligt som regeringen
föreslagit. Härtill kommer att utrymme bör skapas för att stärka litteraturstödet
med 1 milj. kr. enligt vad som föreslås i motion Kr261 (fp, m, c, vpk)
yrkande 2. Utskottet föreslår att anslagsposten bestäms till 10,6 milj. kr. mot
av regeringen föreslagna 13,6 milj. kr. Frågan om litteraturstödet kommer
att behandlas i utskottets betänkande KrU 1987/88:16.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

KrU 1987/88:12

23. Dispositionen av den under mom. 1 angivna anslagsposten
(punkt 4, mom. 2)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnling, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Erkki Tammenoksa och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med "400 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i reservation 21 ställt sig bakom övervägandena i budgetpropositionen
om anslagsposten till kulturrådets disposition. Dessa innebär bl.a.
att kulturrådet inom ramen för allmänt angivna riktlinjer självständigt skall
fördela medlen. Det skulle därför enligt utskottets mening strida mot syftet
med anslagsposten om utskottet skulle uttala sig i frågan om huruvida eller i
vad mån projekt eller institutioner bör få stöd från denna post. Som en följd
härav avstyrker utskottet motion Kr320 (m, s, fp, c, vpk) om att 400 000 kr.
från anslagsposten skall utgå till Marionetteatern. Utskottets ställningstagande
innebär att Marionetteatern kan få stöd från anslaget men riksdagen
bör inte föregripa kulturrådets fördelningsbeslut.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande dispositionen av den under mom. I angivna anslagsposten att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr320 och 1987/88:Kr276 godkänner vad utskottet
anfört,

24. Beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet
(punkt 4, mom. 3)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Erkki Tammenoksa och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”ökade medelsbehovet” bort ha följande lydelse:

Som redovisas i det föregående innebär ett bifall till regeringens förslag att
Immigrantinstitutet kommer att få bidrag till sin arkiv- och dokumentationsverksamhet
med något mer än 212 000 kr. Anslagsframställningen tyder
emellertid på bristande insikt hos Immigrantinstitutets ledning om nödvändigheten
av att verksamhetens omfattning måste anpassas till de ekonomiska
realiteterna. Vid en jämförelse med anslagsutvecklingen för andra institutioner
inom kultursektorn framstår nu framställda krav som synnerligen höga.
Utskottet hänvisar vidare till att kulturrådet i yttrande år 1986 till utskottet
framhöll att rådet noterat att i kontakterna med kulturlivet var Immigrantinstitutets
verksamhet omdiskuterad och värderades mycket olika av olika
parter. Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga att föreslå en
höjning av bidraget från förevarande anslag till Immigrantinstitutet utöver
vad som innefattas i regeringens förslag. Då det inte heller finns anledning
vidta någon annan åtgärd med anledning av motionerna avstyrks motionerna
Kr235 i här aktuell del, Kr253. Kr254 yrkande 1 och Kr313 yrkande 1.

KrU 1987/88:12

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Kr235 i motsvarande del, 1987/88:Kr253,
1987/88:Kr254 yrkande 1 i motsvarande del och 1987/88:Kr313
yrkande 1 beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas belopp som följer av regeringens förslag,

25. Beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition (punkt 4, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
tillstyrker" och slutar med ”till 3 230 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Nödvändiga besparingar bör i första hand gå ut över ospecificerade anslag.
Utskottet anser därför att anslagsposten Till regeringens disposition bör
begränsas till 1 230 000 kr. Detta innebär en besparing med 2 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under ett nytt moment 4 i punkt 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens
disposition

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 230 000 kr.,

26. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (punkt 4, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 21 och 24

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Erkki Tammenoksa och Claes Rensfeldt (alla s) anser att
moment 5 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Kr254 yrkande 1 i motsvarande del och 1987/
88:Kr261 yrkande 2 i motsvarande del till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 18 587 000 kr.,

27. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (punkt 4, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 22 och 25

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 5 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

KrU 1987/88:12

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88:Kr254 yrkande 1 och 1987/88:Kr261 yrkande 2, båda
motionerna i motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 13 687 000 kr.,

28. Kurdiskt kulturcentrum (punkt 4, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och på s. 22 slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande
lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett övertygande sätt visat på
behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige. Kurderna som är splittrade
minoriteter utan eget land har en svårare situation än övriga flyktinggrupper.
De bör därför ges ett i förhållande till övriga invandrargrupper ökat stöd,
bl.a. genom att ett kurdiskt, kulturellt institut upprättas. Regeringen bör
lägga fram förslag härom. Utskottet tillstyrker således motion Kr305.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Kr305 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Förhandlingar om visningsersättningens storlek m.m.
(punkt 6, mom. 2)

Alelander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Förra året”
och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att de i motion Kr241 (vpk) upptagna
frågorna - om förhandlingsrätt gällande visningsersättningen och om ett
beräkningssystem för ersättningen - blir lösta. Utskottet tillstyrker därför
motionen i här aktuell del (yrkandena 1 och 2).

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förhandlingar om visningsersättningens storlek
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr241 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Statens ansvar för utställningsersättning i vissa fall (punkt
6, mom. 3)

Karl Boo (c), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”samt Kr266)” bort ha följande lydelse:

Staten har hittills inte ansett sig kunna stå för kostnader för kommunal

KrU 1987/88:12

utställningsverksamhet medan å andra sidan Kommunförbundet hävdat att
staten borde stå för generella ersättningar till upphovsmän.

Det svenska föreningslivet står för en stor del av konstförmedlingen och
utställningsverksamheten i landet. Det gäller konstföreningarna, Folkets
hus-föreningar, folkparkerna, bygdegårdarna, hemgårdarna och andra föreningar.

Det är angeläget att det föreningsdrivna utställningslivet kan presentera
utställningar av bra kvalitet. En utställningsersättning direkt till konstnären
skulle underlätta en sådan utställningsverksamhet. Utskottet anser att ett
sådant stöd ligger väl i linje med statens stöd till föreningsdriven verksamhet i
övrigt.

En föreningsfond med representanter för bl. a. organisationer på konstområdet
och lokalägande organisationer bör bildas för att handha bedömning
och administration av ersättningen. Även i övrigt biträder utskottet förslaget
i motionerna, då det gäller en sådan fond.

Utskottet vill slutligen framhålla att i och med att utställningsersättningen
går direkt till konstnären påverkas inte arrangörens villkor på annat sätt än
att anlitandet av konstnärer för utställningar underlättas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av motion Kr242 yrkandena 12 och 13 samt motion Kr266 under ett
nytt anslag anvisar 5 milj. kr. för utställningsersättning och ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en särskild fond för administration av
ersättningen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande statens ansvar för utställningsersättning i vissa fall
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr242 yrkandena
12 och 13 och 1987/88: Kr266
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om inrättande av en fond för ersättning för utställningar inom
föreningslivet,

dels under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Ersättning
för utställningar inom föreningslivet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.

31. Särskilda insatser för tonsättare och fonogramartister
(punkt 7, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp). Alexander
Chrisopoulos (vpk) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det är i och för sig glädjande att regeringen nu insett att det är angeläget att
tonsättare och fonogramartister får särskild ersättning för att deras verk
tillhandahålls på biblioteken. Det förslag som läggs fram i propositionen är
emellertid otillräckligt. Dessutom är det otillfredsställande av det skälet att
regeringen inte är beredd att acceptera samma grunder för ersättningen som
gäller för litterära upphovsmän. Enligt utskottets mening är det ett rättvise -

KrU 1987/88:12

krav att rättighetshavarna på musikområdet får ersättning efter likartade
grunder som gäller för litterära upphovsmän. Det förslag som i september
1985 lades fram i konstnärsnämndens promemoria, Ersättning för biblioteksmusik,
och som upprepats i nämndens anslagsframställningar åren 1986 och
1987 bör läggas till grund för en reform på området. Ersättning bör enligt vad
som föreslås i motion Kr224 även beräknas för utlåning av noter från
Musikaliska akademiens bibliotek.

Utskottet tillstyrker således motion Kr224 och motion Kr267 yrkande 5 i
här aktuell del. Detta innebär att upphovsmän på musikområdet samt
musiker och sångare fr.o.m. nästa budgetår skall få ersättning för att
musikalier och fonogram används på bibliotek.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskilda insatser för tonsättare och fonogramartister
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Kr267 yrkande 5 samt med bifall till motion 1987/88:Kr224,
båda motionerna i motsvarande del,

a) godkänner de i motion Kr224 förordade riktlinjerna för inrättande
av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1988, ib) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges
komponistfond för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 1 975 000 kr.,

c) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges
musikerfond för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
725 000 kr.,

32. Beräknande av särskilda medel för stöd till danskonstnärer
(punkt 7, mom. 2)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Med
beaktande” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Det belopp om 300 000 kr. som regeringen föreslagit för att konstnärsnämnden
särskilt skall kunna beakta dansarnas situation är klart otillräckligt.
Utskottet anser att tillhopa 1 000 000 kr. skall beräknas för ändamålet.
Motion Kr222 tillstyrks därför i motsvarande del (yrkande 3 delvis).

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av särskilda medel för stöd till danskonstnärer att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr222 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 000 000 kr.,

KrU 1987/88:12

33. Beräknande av särskilda medel för insatser inom
filmområdet (punkt 7, mom. 3)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 28 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”5 delvis)" bort ha följande lydelse:

Konstnärsnämnden har begärt att 1 500 000 kr. skall beräknas för att
möjlighet skall skapas att ge bidrag till unga filmare, film- och videoexperiment
i mindre skala och manusförfattare till icke-kommersiell film. Utskottet
anser det angeläget att bidrag kan utgå för de angivna ändamålen från
förevarande anslag. Motion Kr267 (c) tillstyrks därför i här aktuell del
(yrkande 5 delvis).

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av särskilda medel för insatser inom
filmområdet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Kr267 yrkande 5 i
motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 1 500 000 kr.,

34. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer
(punkt 7, mom. 4)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”3 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Kr222 (fp) om en särskild uppräkning
av anslaget (yrkande 3 delvis). Av det belopp om totalt 4 milj. kr. - som
framräknats på sätt framgår av det föregående-bör 2 milj. kr. fördelas i stort
sett likformigt till de grupper som kan få stöd under anslaget och 1 milj. kr. till
musiker och sångare. Återstående belopp, 1 milj. kr., bör beräknas till andra
scen- och filmkonstnärer än de som tillhör danskonstnärsgruppen. Denna
grupp föreslås i reservation 32 få ett särskilt stöd.

Utskottets förslag innebär-med hänsyn till att 1 milj. kr. frigörs genom de
föreslagna fonderna (se reservation 31) - en i förhållande till regeringens
förslag ökad medelstilldelning av 3 milj. kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

4. beträffande särskild uppräkning av anslaget

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med bifall
till motion 1987/88:Kr222 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 000 000 kr.,

35. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31, 32 och 34

KrU 1987/88:12

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att moment 5 i
utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motionerna
1987/88:Kr224 och 1987/88:Kr267 yrkande 5 samt med bifall till
motion 1987/88:Kr222 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 21 097 000 kr.

36. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31 och 33

Karl Boo och Stina Gustavsson (c) anser att moment 5 i utskottets hemställan
i punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motion
1987/88:Kr224 och motion 1987/88:Kr267 yrkande 5 samt med avslag
på motion 1987/88:Kr222 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 17 897 000 kr.

37. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 5 i utskottets hemställan i
punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, motionerna
1987/88:Kr224 och 1987/88:Kr267 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1987/88:Kr222 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 16 397 000 kr.

38. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 8, mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Lars Ahlmark
(m). Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Stina Gustavsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i enlighet med vad som föreslås i motionerna är
viktigt att en reell ökning sker av antalet inkomstgarantier. Det är rimligt att
- utöver de två "öronmärkta" garantirum som föreslås av regeringen - åtta
nya garantirum inrättas. Kostnaden härför kan beräknas till 600 000 kr.
Utskottets förslag bör ses som en början på en fortsatt utbyggnad av antalet
garantirum.

KrU 1987/88:12

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88: Kr222 yrkande 4 samt med bifall till motion 1987/88: Kr242
yrkande 10 i motsvarande del och yrkande 11 till Inkomstgarantier för
konstnärer för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
7 875 000 kr.,

KrU 1987/88:12

Översikt över motionernas behandling

KrU 1987/88:12
Bilaga

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr 1987/88: Kr	utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt och moment	reservation nr
203 yrk. 3	12	1	14
204	12-13	1	16
210	13	1	18	13
216	7-8	1	4	4
222 yrk. 1	4-5	1	1	1,2
yrk. 3	27-28	7	2,4,5	33,34,35,36,37
yrk. 4	30	8	1	38
223	13	1	18	13
224	27	7	1,5	31,35,36,37
235	21	4	3,6	24
238 yrk. 1	4-5	1	1	1,2
yrk. 3	8	1	5	5
yrk. 4	10	1	7	7,8
yrk. 7	11	1	11
241 yrk. 1	25	6	2	29
yrk. 2	25	6	2	29
yrk. 3	25	6	1
242 yrk. 1	6-7	1	2	3
yrk. 2	10	1	9	10
yrk. 3	12	1	12	12
yrk. 4	12	1	13
yrk. 7	17	3	3,4	16,17,18,19,20
yrk.10	30	8	1,2	38
yrk.11	30	8	1
yrk.12	25	6	3	30
yrk.13	25	6	3	30
252	7	1	3
253	21	4	3	24
254 yrk.1	21	4	3,5	24,26,27
yrk. 2	21	4	6
255 yrk. 2	16	3	1,4	14,18,19,20
261 yrk. 2	19	4	1,5	21,22,26,27
266	25	6	3	30
267 yrk. 1	9	1	6	6
yrk. 4	25	6	1
yrk. 5	27-28	7	1,3,5	31,33,35,36,37
yrk. 7	17	3	2,4	15,18,19,20
268 yrk. 1	4-5	1	1	1,2
yrk. 2	10	1	8	9
yrk. 3	10	1	8	9
yrk. 4	10	1	7	7,8
273	13	1	17
275	14	1	19
276	20	4	2	23
282 yrk. 1	11	1	10	11
305	21-22	4	7	28
307	12	1	15
312	23-24	5	2
313 yrk.1	21	4	3	24
320	20	4	2	23
321	22	4	8
331 yrk. 1	14	1	20

Innehållsförteckning

Sammanfattning

KrU 1987/88:12

Allmän kulturverksamhet m.m.

Övergripande frågor

Motioner 2

Utskottet 4

De kulturpolitiska målen, m.m 4

Fördelningen av offentligt kulturstöd, m.m 8

Sponsring, kulturfonder 9

Frågor rörande regional kulturverksamhet 10

Särskilda frågor 13

Hemställan 14

Statens kulturråd 15

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m 15

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m 18

Bidrag till samisk kultur 23

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 24

Bidrag till konstnärer 26

Inkomstgarantier för konstnärer 29

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m.m 30

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 30

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c) 31

2. De kulturpolitiska målen (vpk) 32

3. Statsutgifterna för kulturändamål m. m. (c) 32

4. Amerikaniseringens effekter m.m. (vpk) 33

5. Fördelningen av offentligt kulturstöd (m) 33

6. Anslagssystem m.m. (c) 34

7. Sponsring (m, fp, c) 34

8. Sponsring (vpk) 35

9. En kulturfond för den svenska nationella kulturens utveckling (vpk) 36

10. En kultur- och folkrörelsefond finansierad genom statlig spelverksamhet
(c) 36

11. Frågan om tillsättandet av den av riksdagen begärda utredningen

om det regionala kulturstödet (s) 37

12. Takten i inrättandet av nya grundbelopp (c) 37

13. Vissa frågor om amatörkultur m.m. (vpk) 38

14. Beräknande av medel för centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden (vpk) .... 38

15. Beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet
(c) , 39

16. Medelsberäkning m.m. för den i propositionen som Utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten (m).. 39

17. Medelsberäkning m.m. för den i propositionen som Utveckling av KrU 1987/88:12

kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten (c) .. 40

18. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. (m) 40

19. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. (c) 41

20. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. (vpk) 41

21. Beräknande av medel till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (s) 41

22. Beräknande av medel till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet (m) 42

23. Dispositionen av den under mom. 1 angivna anslagsposten (s).... 43

24. Beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet (s).... 43

25. Beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens disposition
(m) 44

26. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (s) 44

27. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (m) 44

28. Kurdiskt kulturcentrum (vpk) 45

29. Förhandlingar om visningsersättningens storlek m.m. (vpk) 45

30. Statens ansvar för utställningsersättning i vissa fall (c, vpk) 45

31. Särskilda insatser för tonsättare och fonogramartister (fp, c, vpk) 46

32. Beräknande av särskilda medel för stöd till danskonstnärer (fp)... 47

33. Beräknande av särskilda medel för insatser inom filmområdet (c) 48

34. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer (fp) 48

35. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (fp) 48

36. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (c) 49

37. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (vpk) 49

38. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (m, fp, c) 49

Bilaga

Översikt över motionernas behandling 51