Kulturutskottets betänkande
1987/88:11 *

om radio och television (prop. 1987/88:100 bil. 10
delvis)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1987/88:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) i
avsnittet Radio och television (Sveriges Radio m.m. och punkterna G 20-G
23) samt motioner som väckts i anslutning härtill.

På utskottets begäran har ordföranden i närradionämnden regeringsrådet
Elisabeth Palm, t. f. direktören Wolfgang Rudel och ställföreträdande
direktören Olle Palmborg från kabelnämndens och närradionämndens kansli
lämnat information om vissa närradiofrågor.

I propositionen framlagda lagförslag om ändring i lagen (1978:478) om
avgift för innehav av televisionsmottagare och om fortsatt giltighet av lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram fogas vid
betänkandet som bilagorna 1 och 2.

I propositionen förordas att medel för rundradioverksamheten skall
anvisas per kalenderår fr.o.m. år 1990. Utskottet har inget att erinra
häremot.

Förslaget till medelsanvisning omfattar därför sammanlagt ett och ett halvt
år, dvs. budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag. Detta innebär att
medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
budgetåret 1988/89 uppgår till 2 869,3 milj. kr. varav 2 391,2 milj. kr.
beräknas för Sveriges Radio-koncernen. För andra halvåret 1989 är medelstilldelningen
1 450,8 milj. kr. respektive 1 201,5 milj. kr. Mottagaravgiften
höjs med 68 kr.

Även förslagen i budgetpropositionen i fråga om övriga här aktuella anslag
tillstyrks av utskottet.

Med anledning av motionsförslag om närradions verksamhet anser
utskottet att vissa frågor rörande närradioverksamheten bör bli föremål för
översyn.

I de motioner som anknyter till förslagen i budgetpropositionen rörande
Sveriges Radio tas följande frågor upp: reklamfinansiering av Sveriges
Radio-koncernen, höjning av mottagaravgiften, resursfördelningen mellan
de båda TV-kanalerna, Sveriges Televisions regionala indelning, lokalradions
tappningsrätt, vissa programfrågor, bl.a. textning av program dels på
svenska, dels på invandrarspråk, information om drogbruk och alkoholmissbruk,
Sveriges Radios kulturprogram, radionämndens verksamhet.

KrU

1987/88:11

1 Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 11

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vid betänkandet har
fogats 13 reservationer. Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av
vilka frågor som behandlas i reservationerna.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Radio och television
1. Sveriges Radio m. m.

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under rubriken Sveriges Radio m.m. (s. 492-517)

dels föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

2. godkänna i propositionen framlagda förslag till medelsberäkningar för
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

3. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio
AB, att under budgetåret 1988/89 rekvirera högst 30 000 000 kr. och under
andra halvåret 1989 högst 15 000 000 kr. från radiofonden i kostnadsutjämnande
syfte,

4. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet,

5. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett och ett
halvt år,

6. godkänna i propositionen framlagda förslag till medelsberäkningar för
televerkets investeringar,

7. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan perioden den 1 juli
1988-den 31 december 1989 resp. år 1990 som skuld resp. tillgodohavande,

8. medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål för år 1990 som har
förordats i propositionen,

9. godkänna i propositionen framlagda förslag till medelsberäkningar för
televerkets driftskostnader,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts
om

10. övergång till kalenderårsvisa medelsanvisningar till Sveriges Radio AB
och televerket,

11. ett särskilt dotterbolag till Sveriges Radio AB med ansvar för
verksamheten med uppbörd och kontroll av avgifter för innehav av
televisionsmottagare.

Motioner

KrU 1987/88:11

1987/88:Kr201 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar i

länknätet för att förbättra länsanpassad nyhetsbevakning för Gävleborgs
län.

1987/88:Kr231 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Radio i den nya mediemiljön.

1987/88:Kr234 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att den upptar överläggningar med Sveriges Television i syfte att
program med rekonstruktion av ouppklarade brott skall televiseras i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1987/88:Kr238 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbudet av kulturprogram i Sveriges Radio,

1987/88:Kr239 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fri ömsesidig
tappningsrätt för radiokanalerna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:K418.

1987/88:Kr240 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av
mottagaravgiften hos regeringen begär att förslag framläggs senast under
hösten 1988 som möjliggör kompletterande finansiering av Sveriges Radiokoncernen
genom att en av de två TV-kanalerna upplåts för reklam på de
grunder som anges i motionen,

2. att riksdagen som ett provisorium i avvaktan på en varaktig finansieringslösning
anvisar de medel för radio- och TV-verksamheten som
föreslås i budgetpropositionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om såväl kvantitativ som kvalitativ expansion av lokalradion,

1987/88:Kr245 av Barbro Sandberg och Per Arne Aglert (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vissa länsinvånares svårigheter att se ABC-nytt.

1987/88:Kr246 av Margareta Andrén och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en försöksverksamhet med direkt översättning av skriven text till tal i vissa
TV-program på främmande språk.

1987/88:Kr247 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översättning
till svenska av TV:s aktualitetsprogram för invandrare.

1987/88:Kr248 av Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om textning av TV-program, utnyttjande av Velotype-teknik samt utökning
av textningstiden från 7-8 till 10 timmar.

1987/88:Kr249 av Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ”språkspalt” i TV.

KrU 1987/88:11

1987/88:Kr251 av Iris Mårtensson och Olle Westberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om TV-distriktens indelning länsvis,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Gävleborgs län bör vara ett sammanhållet län i TV:s
distriktsindelning.

1987/88:Kr294 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda mottagaravgifter
och om en plan för kvalitetshöjande åtgärder rörande verksamheten
vid ett även i fortsättningen reklamfritt Sveriges Radio.

1987/88:Kr295 av Sven-Gösta Signell och Kjell Nordström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjlighet att höja programutbudet i Sveriges Television genom begränsad
sändning under sommarmånaderna.

1987/88:Kr296 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade satsningar på Sveriges Radio,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
se över finansieringsformerna för Sveriges Radio.

1987/88:Kr297 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att radionämnden får i uppdrag att över längre tidsperioder granska
allsidigheten och balansen i Sveriges Radios programföretags programutbud
och efter fullgörandet avlämna en detaljerad offentlig rapport.

1987/88:Kr298 av Börje Hörnlund och Karl Boo (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att decentraliseringen av TVverksamheten
inom Sveriges Television under avtalsperioden skall fortsätta
mot målet att 60 % av programverksamheten och resurserna förläggs till de
tio TV-distrikten.

1987/88 :Kr299 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens service för
döva.

1987/88:Kr300 av Margareta Andrén m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Sveriges Television åläggs att genomföra en
granskning av alkoholbilden i TV och att denna redovisas på sätt som föreslås
i motionen.

1987/88:Kr302 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om radions och televisionens
roll för att motverka drogmissbruket.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ju619.

1987/88:Kr322 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det finska
TV-utbudet i Sverige.

Motionen behandlas under punkt 5 i detta betänkande, såvitt avser
utbyggnad av de finländska TV-sändningarna i Sverige.

KrU 1987/88:11

1987/88:Kr323 av Bo Lundgren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om
ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Kr324 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skånsk
lokalradio med flexibel tappningsrätt.

1987/88:Kr325 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av
nationalsången i riksradion och televisionen vid dagens slut.

1987/88: Kr330 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen gör ett
uttalande om värdet av kontinuerlig information i radio/TV gällande
alkohol- och andra hälsofrågor, förslagsvis 3-5 min. varje vecka i anslutning
till nyhetssändning på kvällstid.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So279.

1987/88:T207 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fortsatt utbyggnad av sändare för radio- och TV-program.
Motionsyrkandet har överflyttats från trafikutskottet till kulturutskottet.

1987/88:K708 av Alf Svensson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsfriheten för politiska partier.

1986/87:K708 av Alf Svensson (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar uttala sig om informationsfriheten för politiska
partier i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionsyrkandet har överflyttats från konstitutionsutskottet till kulturutskottet.

Utskottet

Inledning

I Sveriges Radio-koncernen ingår moderbolaget Sveriges Radio AB de fyra
programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt det nyligen bildade
dotterbolag som skall ansvara för uppbörden av mottagaravgifter. Sändningsrätt
enligt radiolagen (1966:755) tillkommer de fyra programföretagen.

Riksdagen beslöt i juni 1986 (prop. 1985/86:99, KrU 1985/86:21, rskr.
1985/86:343) om ramarna för Sveriges Radio-koncernens verksamhet för en
sexårsperiod. Regeringen har därefter ingått avtal med moderbolaget och
programföretagen inom koncernen om deras verksamhet under perioden
den 1 juli 1986-den 30 juni 1992. Närmare bestämmelser om rättigheter och
skyldigheter beträffande sändningsrätten och programverksamheten finns i
de avtal som träffats mellan staten och programföretagen. I avtalet mellan
staten och Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som

KrU 1987/88:11

moderbolag i koncernen, dels koncernens verksamhet under krig och vid
krigsfara.

Riksdagsbeslutet om Sveriges Radios verksamhet innebär i organisatoriskt
avseende att koncernens integritet stärks. Vidare avlastas regering och
riksdag en del beslut rörande verksamheten. I administrativt och ekonomiskt
hänseende har moderbolaget fått en starkare ställning.

Sålunda har Sveriges Radio fått rätt att själv bestämma om frågor som
tidigare varit riksdagsbundna såsom dem om sändningstidens längd samt om
regional och lokal indelning. Riksdagsbeslutet innebär även att Sveriges
Television medgetts rätt att ändra inriktningen av TV-kanalerna så att
distriktsverksamheten koncentreras till en kanal.

Programföretagens sändningsrätt innebär att de har programmässig självständighet.

Riksdagsbeslutet innefattar etablering av ett fjärde FM-nät. Utbyggnaden
av detta nät skall ske i fem etapper, den första hösten 1987, den sista hösten
1989.

När det gäller koncernens lokalförsörjning har regeringen bemyndigats att
under en övergångsperiod av högst tre år, dvs. t.o.m. budgetåret 1988/89,
besluta i frågor om lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar. Efter denna
övergångsperiod skall beslutanderätten övergå till moderbolaget Sveriges
Radio AB. Riksdagens prövning kommer därefter att begränsas till investeringsnivån.

Byggnadsinvesteringarna skall kunna lånefinansieras mot säkerhet i de
fastigheter (motsvarande) som anskaffats för koncernens räkning och som
skall överföras eller redan har överförts till Sveriges Radio.

Genom 1986 års beslut har också planeringsförutsättningarna i resursmässigt
avseende lagts fast. Koncernen skall sålunda under de tre första åren av
avtalsperioden kunna räkna med ett årligt reformpåslag om 2,3% och ett
rationaliseringskrav om sammanlagt 5%. Under andra hälften av perioden
skall i stället de medel som frigörs genom besparingar i det fortsatta
rationaliseringsarbetet och genom de strukturella förändringar som koncernen
kan initiera tillföras koncernen som reformmedel.

Moderbolaget fördelar av riksdagen anvisade medel till företagen inom
koncernen.

Kostnaderna för Sveriges Radios verksamhet hänför sig för närvarande till
dels koncernens egna drift- och investeringskostnader och koncernens
kostnader för uppförande av vissa större radio- och TV-hus, dels televerkets
kostnader för investeringar, drift och underhåll av sändarnät samt kostnader
för avgiftsuppbörd, dels kostnaderna för radionämndens verksamhet.

Med undantag för utlandsprogramverksamheten finansieras Sveriges
Radio-verksamheten helt med mottagaravgifter. Programverksamheten till
utlandet finansieras över statsbudgeten via ett anslag uppfört under utrikesdepartementets
huvudtitel. Storleken av mottagaravgiften fastställs av
riksdagen genom lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Riksdagen beslutar om den årliga tilldelningen av medel till Sveriges
Radio, televerket och radionämnden för här aktuella kostnader.

Televerket har hittills haft ansvaret för uppbörden av avgiften. Denna

KrU 1987/88:11

uppgift kommer i enlighet med riksdagens beslut våren 1987 att övertas av
Sveriges Radio senast den 1 januari 1990. Televerket särredovisar intäkterna
från mottagaravgifterna på ett särskilt konto.

Sveriges Radio AB rekvirerar månadsvis medel från televerket. Medel för
televerkets egen del av rundradioverksamheten samt medel för radionämndens
kostnader rekvireras vid behov.

Överskjutande avgiftsmedel överförs till riksgäldskontoret som redovisar
dem på rundradiofonden (radiofonden). Vid underskott kan televerket
sedan maj 1987 ta i anspråk en rörlig kredit för rundradioverksamhetens
behov hos riksgäldskontoret. Denna kredit får uppgå till högst 80 milj. kr.
under budgetåret 1987/88.

Medelsberäkningar
Förslagen i budgetpropositionen för den med mottagaravgifter finansierade
radio- och TV-verksamheten under nästa budgetår och andra halvåret
1989 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

Beräknat för Förslag för

1987/88

1988/89 1989:2

Sveriges Radio

Investerings-och driftskostnader 2247,9' 2 391,22

Radionämnden 1,867' 2,1692

Televerket

Investeringskostnader 128,0’ 141,24

Driftskostnader 331,85 334,84

1 Prisläge 1985/86

2 Prisläge 1986/87

5 Prisläge 1987/88

4 Prisläge 1988/89

5 Prisläge 1989:2

Tilldelning till Sveriges Radio A B

I propositionen redovisas att Sveriges Radio AB i skrivelse till regeringen har

föreslagit att medel för rundradioverksamheten inte längre skall anvisas per

budgetår utan per kalenderår. Som skäl för en omläggning har Sveriges

Radio AB bl.a. angett följande (prop. s. 501).

- Den ökade framförhållningen mellan beslut om medelstilldelning och
aktuellt räkenskapsår möjliggör för moderbolaget att fatta beslut om den
interna medelsfördelningen i god tid, vilket väsentligt underlättar för
programföretagen och medverkar till en rationell planering av programverksamheten.

- Koncernbolagens redovisning av uppgifter till myndigheter och offentliga
organ sker normalt kalenderårsvis. Många av de avtal som ingås med
utomstående knyts till kalenderåret.

- Koncernbolagens bokslutsarbete förkortas tidsmässigt. Informationen
om koncernens verksamhet under det gångna året kommer att föreligga
väsentligt tidigare efter räkenskapsårets utgång jämfört med nuvarande
system.

1 201,52

73,25
176,15

KrU 1987/88:11

Regeringen har i november 1987 medgett att bolagsordningarna för moderbolaget
och programföretagen i koncernen får ändras bl.a. så att kalenderåret
skall vara räkenskapsår. En förutsättning för detta beslut är enligt
propositionen att riksdagen bifaller den föreslagna övergången till kalenderårsvisa
medelsanvisningar. Även utlandsprogramverksamheten som finansieras
över statsbudgeten föreslås omfattas av omläggningen till kalenderår.
Däremot anser kulturministern att radionämnden bör anvisas medel för
budgetår. Förslaget om omläggning av räkenskapsåret till kalenderår gäller
också för televerkets del av rundradioverksamheten.

Vid en omläggning av räkenskapsåret till kalenderår kommer det budgetårsvisa
räkenskapsåret dessförinnan att behöva förlängas med ett halvår.
Regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges Radio-koncernen och
televerket omfattar alltså ett och ett halvt år.

De skäl för en övergång till kalenderårsvis medelstilldelning till Sveriges
Radio AB och televerket som redovisas i propositionen finner utskottet
välgrundade. Utskottet har inte något att erinra mot förslaget om en
omläggning av medelstilldelningen till kalenderår.

Regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges Radio-koncernen
utgår från de planeringsförutsättningar i resursmässigt avseende som lades
fast genom 1986 års riksdagsbeslut för perioden den 1 juli 1986 - den 30 juni

1992. Utskottet har i det föregående redogjort för dessa.

Under nästa budgetår har alltså beräknats ett reformtillskott och en
rationalisering (om 1%). Däremot har sådana faktorer inte beaktats vid
medelsberäkningen för andra halvåret 1989.

Vid medelsberäkningen för byggnadsinvesteringar har tagits upp ett
belopp om 21,4 milj. kr. för kapitalkostnader under budgetåret 1988/89 och

16,6 milj. kr. under andra halvåret 1989.

Enligt propositionen bör kompensation för kostnadsutvecklingen till
Sveriges Radio-koncernen ges på samma grunder som hittills dvs. att 60% av
kostnaderna (löner) räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal
för hela SAF/PTK-området medan 40% (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex
med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade.

Sveriges Radio AB bör enligt propositionen för budgetåret 1988/89 och för
andra halvåret 1989 anvisas 2 391,2 milj. kr. resp. 1 201,5 milj. kr. i 1986/87
års prisläge för koncernens drifts- och investeringskostnader.

I propositionen erinras om att Sveriges Radio AB sedan budgetåret
1970/71 har haft möjlighet att årligen i kostnadsutjämnande syfte från
radiofonden rekvirera särskilda medel med skyldighet att under det därpå
följande budgetåret återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt
avser i dag 30 milj. kr. Genom 1986 års riksdagsbeslut fick moderbolaget
möjlighet att finansiera investeringar eller investeringsliknande anskaffningar
genom lånefinansiering (jfr prop. 1985/86:99 s. 74-75). Den nya möjligheten
till lånefinansiering har givit Sveriges Radio AB möjlighet att skaffa sig
en slags buffert i utgiftsplaneringen. Kulturministern säger sig därför räkna
med att moderbolaget inför nästa års anslagsframställning överväger om
dragningsrätten kan avskaffas. I avvakten på en sådan bedömning från
moderbolagets sida bör regeringen, eller efter beslut av regeringen moderbo -

KrU 1987/88:11

laget, ges ett bemyndigande att i kostnadsutjämnande syfte från radiofonden
rekvirera högst 30 milj. kr. under budgetåret 1988/89 och högst 15 milj. kr.
under andra halvåret 1989. Dragningsrätterna skall avse kortare tidsperiod.
De medel som erhålls får inte behållas som permanenta lån till koncernen.

I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.

Enligt motion Kr240 (c) skall riksdagen som ett provisorium i avvaktan på
en varaktig finansieringslösning beräkna de medel för radio- och TVverksamheten
som föreslås i budgetpropositionen (yrkande 2). Utskottet
konstaterar att det inte råder delade meningar om medelsberäkningarna för
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag. Även i övrigt biträder
utskottet regeringens förslag i här aktuell del.

Medelsberäkning för radionämnden

I propositionen beräknas 2 169 000 kr. till radionämndens verksamhet för
budgetåret 1988/89. Utskottet anser att medelsberäkningen bör godtas.

Medelsberäkningar m.m. för televerket

Televerkets investeringsplan är femårig och rullande. Televerkets förslag till
fördelning på olika typer av investeringar under femårsperioden 1988/89—
1992/93, enligt en framräkning av den av riksdagen våren 1987 godkända
planen, framgår av en tabell i propositionen (s. 503).

Det i det föregående redovisade förslaget att televerket framgent skall
tilldelas medel för kalenderår i stället för budgetår medför att investeringsplanen
under en övergångsperiod kommer att omfatta fem och ett halvt år i
stället för fem år, dvs. den bör nu få omfatta perioden 1988/89-1993. Den i
propositionen föreslagna investeringsplanen innebär att kostnaderna för det
fjärde FM-nätet enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:99, KrU 1985/86:21,
rskr. 1985/86:343) belastar de två första budgetåren och att de kostnader för
åtgärder för bättre regional-TV-täckning m.m., som riksdagen beslöt om vid
föregående riksmöte (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 1986/87:11, rskr.
1986/87:197), belastar hela perioden.

I propositionen redovisas att kostnaderna för verkets försvarsberedskapsåtgärder
för rundradions behov fr.o.m. nästa budgetår bör täckas av medel
ur radiofonden. Härigenom kommer även försvarsberedskapsutgifterna att
kunna hållas samman med de övriga utgifter och intäkter som kan hänföras
till televerkets rundradioverksamhet på samma sätt som gäller för Sveriges
Radio-koncernens verksamhet.

Vidare förordas på förslag av televerket att investeringsramen höjs med 20
milj. kr. per år fr.o.m. andra halvåret 1990 för att verket skall kunna
tidigarelägga vissa reinvesteringar i radiolänknätet. Härigenom kan man
åstadkomma den kapacitetsökning som behövs för att tillgodose Sveriges
Radio-koncernens nu ökande programöverföringsbehov samtidigt som överföringskvaliteten
kan upprätthållas och även förbättras. Vidare kan frekvensresurser
säkras för rundradion, vilket är en viktig förutsättning för att
programdistributionen även i fortsättningen skall kunna ske i ett för radion

KrU 1987/88:11

och televisionen exklusivt nät. Den totala investeringsnivån behöver dock
inte höjas eftersom kostnaderna tidsmässigt avlöser kostnaderna för utbyggnaden
av det fjärde FM-nätet.

Regeringens förslag innebär att investeringsnivån blir 141,2 milj. kr. för
nästa budgetår och 73,2 milj. kr. för andra halvåret 1989 i resp. periods
prognostiserade prisläge. Nivån för de fyra sista åren i planen är beräknad i
1989 års prognostiserade prisläge och stannar vid 144,8 milj. kr. för år 1990,

144,6 milj. kr. för vart och ett av åren 1991 och 1992 samt 139,2 milj. kr. för år

1993.

Regeringens beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets
driftskostnader för programdistribution inkl. programinsamling utgår från
det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87 och som
innebär ett rationaliseringskrav för nästa budgetår motsvarande 1%. Vidare
medför utbyggnaden av ett fjärde FM-nät och åtgärder för bättre regionalTV-täckning
m.m. ökade driftskostnader.

Beträffande medel för avgiftsinkassering och avgiftskontroll har i propositionen
förutom kompensation för kostnadsökningar, räknats med en enprocentig
rationalisering i enlighet med televerkets förslag.

Televerkets verksamhet med programdistribution inkl. programinsamling
bör i likhet med Sveriges Radios verksamhet befrias från formella rationaliseringskrav
fr.o.m. hösten 1989. Kulturministern uttalar att verket även i
fortsättningen bör söka åstadkomma rationaliseringar. Dessa bör redovisas i
anslagsframställningarna.

Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader bör därmed uppgå till
(259,8 + 75,0=) 334,8 milj. kr. för budgetåret 1988/89 och (137,3 + 38.8 =)
176,1 milj. kr. för andra halvåret 1989 i resp. periods prognostiserade
prisläge.

Utskottet tillstyrker förslagen. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
hemställan såvitt avser vissa bemyndiganden.

Mottagaravgiften m. m.

Riksdagen beslöt våren 1987 att Sveriges Radio skall från televerket överta
ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter inkl. avgiftkontrollen senast den
1 januari 1990.

I propositionen redovisas att moderbolagets styrelse har funnit att den
lämpligaste associationsformen för den nya verksamheten är ett av moderbolaget
helägt dotterbolag. Kulturministern ansluter sig till denna bedömning
och aviserar att han under år 1988 avser att återkomma till regeringen med
förslag om riktlinjer för verksamheten och den lagstiftning som behövs inför
bytet av huvudman m.m.

Utskottet har inget att erinra mot att ansvaret för verksamheten med
uppbörd och kontroll av mottagaravgifter anförtros ett särskilt dotterbolag
till Sveriges Radio AB.

Den allmänna mottagaravgiften är 756 kr. per år sedan den 1 juli 1987 och
tilläggsavgiften för färg-TV 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick
den 1 juli 1987 till nästan 3,3 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV
nästan 3,1 miljoner. I propositionen föreslås att den allmänna mottagaravgif -

KrU 1987/88:11

ten höjs med 68 kr. till 824 kr. för budgetåret 1988/89. Färgtillägget bör vara
oförändrat, 160 kr.

I enlighet med det sagda föreslås i propositionen ändring av lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Höjningen av mottagaravgiften är främst avsedd att täcka ökade utgifter
på grund av kostnadsutvecklingen samt att minska underskottet i radiofonden.
Underskottet i radiofonden per den 30 juni 1987 var 103,4 milj. kr.

I propositionen lämnas följande redogörelse för fondutvecklingen (s.
516).

Den faktor som är helt avgörande för fondutvecklingen är storleken på
Sveriges Radios kompensationsindex. En ökning av kompensationsindex
med 1% motsvarar i dag i runda tal 24 milj. kr. ytterligare i medelsåtgång.
Budgetåret 1986/87 uppgick denna index till 5,33%, vilket är betydligt mer än
vad som beräknats inför de två senaste höjningarna av mottagaravgiften. Om
kostnadsutvecklingen även under innevarande budgetår når samma nivå
kommer bidraget till återuppbyggnaden av fonden att också då bli betydligt
lägre än väntat.

Kulturministern anger som riktmärke vid bedömningen av TV-avgiftsutvecklingen
under de närmaste åren att underskottet i radiofonden skall ha
förbytts i ett överskott senast under år 1990. En förutsättning är att Sveriges
Radios kompensationsindex under tiden fram till dess inte överstiger 6% per

år.

Med den föreslagna höjningen av den allmänna mottagaravgiften och
under de angivna förutsättningarna beräknas underskottet i radiofonden
under budgetåret 1988/89 minska med ca 44 milj. kr.

I motion Kr240 (c) avvisas förslaget om en höjning av mottagaravgiften.
Motionärerna anser att det är angeläget att Sveriges Radio-koncernens
finansieringsfrågor snarast får en långsiktig lösning. De vill därför att
regeringen snarast och senast hösten 1988, skall lägga fram förslag om att
reklam skall sändas i en av TV-kanalerna (yrkande 1 delvis). Motionärerna
räknar med att reklaminkomsterna kommer att tillföra Sveriges Television
ett betydande tillskott av medel så att företaget på ett bättre sätt än hittills
kan ta sitt kulturpolitiska ansvar. I avvaktan på detta förslag bör - som ovan
redovisats (s. 8) - koncernen som ett provisorium få den i propositionen
föreslagna medelstilldelningen.

1 motion Kr294 (s) uttalas att den föreslagna höjningen av mottagaravgiften
bör följas av ytterligare höjningar för att stärka Sveriges Radios ställning
som public-service-företag. Motionärerna vänder sig mot tanken att tillåta
reklam i Sveriges Radios sändningar. De anser att det är viktigt att det snarast
läggs fast en plan för att säkra de ekonomiska förutsättningarna för en
kvalitativt högtstående produktion utan finansiering via reklaminkomster.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för förslagen i motionerna
Kr240 och Kr294 är en önskan om att bevara och stärka Sveriges Radios
ställning. I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad kulturministern
uttalar i det inledande avsnittet i budgetpropositionen (s. 41) om behovet av
svensk television. Han anför där bl.a. följande.

KrU 1987/88:11

Utvecklingen av satellitsändningar och av kommersiell TV i Europa understryker
emellertid också behovet av svensk television. Huvudansvaret för

TV-utbudet i Sverige måste även i fortsättningen ligga på ett företag som står
i allmänhetens tjänst. Det är viktigt att ett sådant företag arbetar effektivt, att
det har en trygg finansiering genom avgifter och tillräckliga ekonomiska
resurser. På så sätt kan företaget åstadkomma ett mångsidigt programutbud
som har det svenska samhället och den svenska kulturen för ögonen. De
nuvarande målsättningarna för programföretagen inom Sveriges Radiokoncernen
innebär bl.a. att företagen skall utöva sin sändningsrätt opartiskt
och sakligt, att de skall söka tillgodose skiftande behov och intressen och ge
utrymme åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och att
programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner. I en
situation då det uppkommer nya kommersiella programkanaler finns det en
risk att den svenska televisionen lockas att anpassa sig till dessa. En sådan
förändring är inte önskvärd och skulle enligt min mening knappast kunna
förenas med företagets uppdrag.

När det gäller förslaget i motion Kr240 om reklamfinansiering av Sveriges
Radios verksamhet vill utskottet erinra om att konstitutionsutskottet med
anledning av att ett antal motionsförslag väckts kommer att behandla den
övergripande frågan om huruvida reklamsändningar skall tillåtas i etermedierna.
Denna fråga har nära samband med frågan om huruvida en från
Sveriges Radio fristående TV-kanal skall få upprättas (jfr KrU 1987/88:1 y).
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion Kr240 och
motion Kr294 båda motionerna i här aktuell del.

I motion Kr323 (m) förordas en mindre höjning av den allmänna
mottagaravgiften än den som föreslås i propositionen - 54 kr. i stället för 68
kr. Motionären kritiserar det kompensationsindex för Sveriges Radio som
anges i propositionen. Han anser att utgångspunkten för beräkningen
nämligen att index inte skall överstiga 6% under tiden fram till år 1990 är
mycket kraftigt tilltagen. Motionären hänvisar till att i de beräkningar som
ligger till grund för förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 antas
lönerna stiga med 4% per år både år 1988 och år 1989 och konsumentpriserna
beräknas stiga med drygt 3% år 1988. Med hänvisning härtill anser
motionären att Sveriges Radios kompensationsindex inte kommer att
överstiga 4%. Även med denna höjning skulle enligt motionären radiofonden
kunna byggas upp i den takt som regeringen förordar.

Utskottet har i det föregående redogjort för hur Sveriges Radios kompensationsindex
beräknas (s. 8). I anslagsframställningen för budgetåret 1988/89
lämnar Sveriges Radio följande redovisning för hur gällande kompensationssystem
har utfallit i förhållande till koncernens kostnadsutveckling för
perioden 1982/83-1985/86.

Kostnadsstrukturen för Sveriges Radio-bolagen sammanfaller inte helt med
sammansättningen av kompensationsindex. En fullständig överensstämmelse
är i praktiken omöjlig att åstadkomma.

Prisförändringarnas genomslag i Sveriges Radio-koncernens kostnader
sammanfaller inte alltid i tiden med genomslaget i den allmänna kostnadsutvecklingen.

Dessa förhållanden innebär att en jämförelse mellan utvecklingen av
kompensationsindex och Sveriges Radios egen kostnadsutveckling bör avse
en längre tidsperiod än ett år för att vara rättvisande.

För huvuddelen av kostnaderna bygger beräkningen på avtalsmässiga
höjningar (löner, gager, avtal med upphovsrättsorganisationer) och på
uppgifter från leverantörer (televerket, posten, energiverket).

KrU 1987/88:11

Sveriges Radio-koncernens kostnadsutveckling och kompensationsindex
1982/83-1985/87 redovisas i nedanstående tablå. Uppgifterna i anslagsframställningen
har i tablån kompletterats med vissa - av utskottet inhämtade -reviderade uträkningar.

	SR:s kostnader	Komp.- index
1982/83	5,4 %	7,0 %
1983/84	8,0 %	8,4 %
1984/85	8,0 %	8,31 %
1985/86	6,3 %	5,65 %

SR-koncernens kostnader ökade snabbare än kompensationsindex år
1985/86, långsammare de tre andra åren. I genomsnitt ökade Sveriges
Radio-koncernens kostnader 6,9% årligen mot 7,3% för kompensationsindex.

Kompensationsindex ökade 1986/87 med 5,33 %.

Mot denna bakgrund finner utskottet att den i propositionen under tiden
fram till år 1990 angivna övre gränsen för kompensationsindex om 6% torde
vara en rimlig uppskattning av kostnadsutvecklingen.

Utskottet vill framhålla att den föreslagna höjningen av mottagaravgiften
inte är avsedd att tillföra Sveriges Radio-koncernen en reell ekonomisk
förstärkning utan för att täcka ökade utgifter på grund av kostnadsutvecklingen
och för att minska underskottet i radiofonden. Frågan om hur
underskottet skall avarbetas behandlade utskottet våren 1986 i samband med
ställningstagande till förslag om höjning av mottagaravgiften (KrU 1985/
86:21 s. 54). Utskottet uttalade därvid följande.

Utskottets ställningstagande i det föregående till bl.a. reformpåslaget för
radio- och TV-verksamheten i förening med den omständigheten att det vid
ingången av nästa budgetår beräknas föreligga ett betydande underskott i
radiofonden innebär enligt utskottets mening att det är nödvändigt att höja
mottagaravgiften. Skäl kan finnas för att låta höjningen bli större än den av
regeringen föreslagna så att underskottet i fonden avarbetades helt. Å andra
sidan är det viktigt att avgiftshöjningen inte blir större än oundgängligen
nödvändigt. Utskottet anser i likhet med regeringen att underskottet bör
kunna avarbetas successivt.

Vad utskottet sålunda uttalade våren 1986 bör gälla även vid bedömningen av
den nu aktuella avgiftsfrågan. Med hänsyn härtill och med hänvisning även
till vad utskottet i övrigt anfört i det föregående tillstyrker utskottet den i
propositionen föreslagna höjningen av mottagaravgiften och avstyrker
motion Kr240 yrkande 1 i här aktuell del och motion Kr323.

Vänsterpartiet kommunisterna anser i motion Kr296 att Sveriges Radios
verksamhet till viss del borde skattefinansieras. De förordar därför att en
utredning skall tillsättas med uppgift att se över finansieringsformerna för
Sveriges Radio.

Motionsyrkanden som i allt väsentligt överensstämmer med det här
aktuella har vid flera tillfällen och senast våren 1986 (KrU 1986/87:11)
avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid bl.a.
erinrat om att frågan om skattefinansiering behandlades i 1978 års radiopro -

KrU 1987/88:11

position och att ett sådant finansieringssätt då avvisades. Utskottet finner
inte anledning att ändra uppfattning och avstyrker alltså motion Kr296
yrkande 2.

Förslaget i motion Kr295 (s) syftar till att stärka Sveriges Televisions
ekonomiska ställning. Motionärerna menar att TV-sändningarna under
sommarmånaderna kunde koncentreras till en enda kanal. De anför att detta
skulle kunna ge resurser till ökat och kanske bättre programutbud under de
månader då de flesta människor vistas mest inomhus och därför ser mest på
TV. Motionärerna anser att detta förslag bör övervägas inför kommande
förhandlingar mellan staten och Sveriges Television. Utskottet vill erinra om
att riksdagens beslut 1986 om Sveriges Radios verksamhet för avtalsperioden
1986-1992 innebär bl.a. att det ankommer på bolagen inom koncernen att
besluta om sändningstidens längd och förläggning. Beslutet innebär också att
det skall finnas två TV-kanaler. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion Kr295.

Regionalt producerade program i televisionens rikssändningar

Enligt statsmakternas beslut år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24,
rskr. 1977/78:337) skulle ca 40% av de egenproducerade programmen i
radions och televisionens rikssändningar produceras regionalt. I det beslut
om Sveriges Radios verksamhet under avtalsperioden 1986-1992 som
riksdagen fattade våren 1986 ingår som en riktlinje att samma andel av
ifrågavarande program i radions och televisionens rikssändningar bör
produceras utanför Stockholm.

Under hösten 1987 har Sveriges Television, som en följd av 1986 års
riksdagsbeslut, fått en organisation som innebär att TV-distriktens verksamhet
är samlad i en kanal - rikskanalen (TV 2) - medan produktionsenheterna
i Stockholm är samlade i den andra kanalen - Stockholmskanalen (Kanal 1).

Sveriges Radio AB redovisar i sin anslagsframställning att andelen
regionalt producerade riksprogram har stigit till 40%. Vidare har regionala
TV-sändningar över Uppsala och Stockholms län, ABC-nytt, startat under
hösten 1987.

I motion Kr298 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att decentraliseringen av TV-verksamheten inom Sveriges Television
under avtalsperioden skall fortsätta mot målet att 60% av programverksamheten
och resurserna förläggs till de tio TV-distrikten. Motionärerna ger en
utförlig motivering för sitt förslag. De kritiserar fördelningen av resurser
mellan Kanal 1 och TV2 och hänvisar till en fördelningsnyckel som Sveriges
Televisions styrelse har fastställt.

Enligt uppgifter om fördelningen av budgetmedel som Sveriges Television
har tillställt utskottet har i den preliminära fördelningen för nästa budgetår
Kanal 1 tilldelats ett belopp om 534,3 milj. kr. och TV2 ett belopp om 515,1
milj. kr. Det uppges att vid fördelningen skall beaktas bl.a. att TV2:s budget
belastas, liksom fallet är innevarande år, med förvaltningskostnader (lokaler
m.m.) i distrikten. Motsvarande kostnader för Kanal 1 belastar inte Kanal l:s
budget. Vidare anges att i tilldelningen till TV2 ingår även, liksom fallet är
innevarande år, medel för distriktsproducerade riks- och sportnyheter som i
sändningstid även kommer Kanal 1 till godo.

KrU 1987/88:11

Den i motionen åberopade fördelningsnyckeln - som huvudsakligen avser
programmedel - redovisas i Sveriges Televisions anslagsframställning enligt
följande.

Mot bakgrund av att regeringens proposition 1985/86:99 om Sveriges Radio
entydigt klargör att distriktsproduktionen under avtalsperioden skall uppgå
till 40 procent av Sveriges Televisions allmänproduktion, samtidigt som det
faktiska utfallet i timmar, men ej i pengar, är 43,6 procent fastställde Sveriges
Televisions styrelse i januari 1987 följande fördelningsnyckel.

Programområde	Kanal 1	TV 2
Allmänproduktion	60 procent	40 procent
Tung produktion	60 ”	40 ”
Sportevenemang	50 ”	50 ”
Främmande	55 ”	45 ”
Repriser	55 ”	45 ”

Fördelningen baserades på jämförbara normtal. Effekten av fördelningen
skall fortlöpande utvärderas och beaktas vid kommande fördelningsbeslut.

Vid en schablonmässig värdering av de resurser kanalerna disponerar
framgår att övervikten för Kanal 1 är ca 100 mkr. Huvuddelen av dessa medel
ligger dock utanför kanalens egen budget.

Vid medelsfördelningen har strävan varit att TV2 skall tillföras de medel
som distrikten i dag har samt de medel från nuvarande TV1 och TV2 som
TV2 enligt sitt uppdrag ska disponera.

Den budget Sveriges Television lagt fast för programenheterna det första
verksamhetsåret har alltså en preliminär karaktär. Som framhållits skall
effekten av fördelningen fortlöpande utvärderas och resultaten av denna
utvärdering beaktas vid kommande fördelningsbeslut.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att den av statsmakterna våren
1986 angivna målsättningen att ca 40% av de egenproducerade programmen i
rikssändningarna i TV skall produceras regionalt har uppfyllts. Utskottet vill
understryka betydelsen av att effekterna av fördelningen utvärderas. Utskottet
anser att riksdagen under löpande avtalsperiod inte bör göra en sådan
framställning som föreslås i motion Kr298. Motionen avstyrks alltså.

Sveriges Radios programverksamhet

I det följande behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som rör
Sveriges Televisions programutbud. Som bakgrund vill utskottet erinra om
att utskottet i betänkandet KrU 1985/86:21 (s. 27) med anledning av förslag
om olika programinslag framhöll att det liksom hittills bör ankomma på
Sveriges Radio att i programfrågor arbeta fritt och självständigt inom ramen
för de allmänna riktlinjer som anges i radiolagen och i avtalen mellan staten
och bolagen i Sveriges Radio-koncernen (se närmare härom bl.a. KrU
1983/84:17 s. 22).

I det avtal mellan staten och Sveriges Television som träffats i juni 1986
lämnas närmare bestämmelser om programverksamheten. I 6 § slås fast att
programmen skall ge kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter
samt skänka god underhållning. De skall utformas så att de genom kvalitet,

KrU 1987/88:11

tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande
behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen
skall i görlig mån tillgodoses. Programutbudet skall som helhet präglas av
folkbildningsambitioner. Det skall utformas så att utrymme ges åt en
mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till
olika förutsättningar hos befolkningen. Ett mångsidigt utbud av program på
svenska språket skall tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska
upphovsmän skall i betydande omfattning förekomma i televisionen.

I avtalet anges även de speciella skyldigheter som Sveriges Television har
att ta hänsyn till. Sålunda skall företaget ta särskild hänsyn till språkliga och
etniska minoriteter samt till olika grupper av handikappade. I fråga om
program på invandrar- och minoritetsspråk samt program om och för
handikappade har moderbolaget i enlighet med riksdagens beslut år 1986 ett
samordningsansvar. Enligt avtalet med staten får moderbolaget Sveriges
Radio AB fördela ansvaret mellan programföretagen så att insatserna inom
koncernen samordnas. Moderbolaget skall därvid beakta att koncernen som
helhet har att ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter och
olika grupper av handikappade.

Folkpartiet påpekar i motion Kr231 att Sveriges Radios ställning i den nya
mediemiljön med kabel-TV och sändningar från satellit innebär en internationell
konkurrens som saknar motstycke i etermediernas tidigare historia i
Sverige. Denna konkurrens kommer inte att minska utan kommer tvärtom
att skärpas. Motionärerna anser att det är angeläget att möta den nya
situationen positivt och offensivt genom att stärka Sveriges Radio. För att
kunna fullgöra sina uppgifter som företag i allmänhetens tjänst behöver
Sveriges Radio både kreativitet och ekonomiska resurser. Motionärerna
framhåller även att programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen
ständigt måste sträva efter att höja programkvaliteten och ta till vara alla
möjligheter till rationaliseringar.

I motion Kr294 (s) som delvis behandlats i det föregående, erinras om att
för Sveriges Radios del har den senaste tioårsperioden inneburit att
omfattande resurser har gått till tekniska investeringar och kraftiga ökningar
av sändningstiden. Nya resurser har enligt motionärerna endast i begränsad
utsträckning kunnat användas till att kvalitativt förbättra programverksamheten.
De menar att detta förhållande är mycket bekymmersamt inför
1990-talets mediemiljö. Det är viktigt, säger de, att en plan för att skapa de
nödvändiga resurserna snarast läggs fast.

Även vänsterpartiet kommunisterna uttalar i motion Kr296 viss oro för
utvecklingen på etermedieområdet. De anför att det effektivaste motmedlet
mot rymdens kommersiella krafter är ökade satsningar på svensk radio och
television.

Med anledning av de synpunkter och önskemål som förs fram i motionerna
vill utskottet erinra om att vid riksdagens ställningstagande våren 1986 till
Sveriges Radios verksamhet var den givna utgångspunkten att programverksamheten
skall stå i allmänhetens tjänst. Kulturministern framhåller i
budgetpropositionen att det är angeläget att med kraft försvara denna
grundidé i en tid med stora förändringar av mediemiljön. Han anför vidare

KrU 1987/88:11

att när ett växande - och i inte ringa omfattning kommersialiserat och utslätat
-programutbud når oss via satellit och kabel är det viktigt att programföretagen
lever upp till grundtanken om publicistiskt oberoende etermedier vilka
har som en huvuduppgift att förmedla och levandegöra svensk kultur.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att det råder en stor enighet om
betydelsen av Sveriges Radios verksamhet för det svenska samhället och
behovet av att på olika sätt stärka företagets ställning. Utskottet anser därför
att uttalanden från riksdagens sida beträffande behovet av att Sveriges Radio
i framtiden får förstärkta resurser inte är erforderliga. Motionerna Kr231
yrkande 3, Kr294 i här aktuell del och Kr296 yrkande 1 avstyrks alltså.

När det gäller önskemålet i motion Kr294 om utarbetande av en plan för
resurstillskott till Sveriges Radio i syfte att kvalitetsmässigt höja Sveriges
Radios verksamhet vill utskottet peka på att inom Sveriges Radio AB
genomförs för närvarande en analys av troliga konsekvenser av förändringar
i mediemiljön under 1990-talet. En sådan förändring är att den svenska
andelen av det samlade TV-utbudet kommer att minska. I analysarbetet
ingår att ange med vilken ambitions- och resursnivå planeringen bör ske för
att svensk radio och television skall kunna stärkas. Public service-verksamheten
måste kunna bevara én stark och respekterad ställning hos publiken.
Avsikten är att studien som skall färdigställas under våren 1988 skall utgöra
utgångspunkt för anslagsframställningen för budgetåret 1989/90.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionärernas förslag
om utarbetande av en plan i allt väsentligt är tillgodosett. Motionsyrkandet i
här aktuell del bör alltså inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Moderata samlingspartiet kritiserar i motion Kr238 Sveriges Radios kulturprogram.
Även en jämförelse med andra länders TV-utbud utfaller till
Sveriges Radios nackdel, anser motionärerna. De anför att moderna
konstnärliga filmer kan ses på TV i exempelvis Danmark, Spanien och
Australien, medan den svenska publiken får hålla till godo med 30- och
40-talsfilmer. Symfonikonserter, operor och teaterföreställningar förekommer
alltför sällan. De menar att många underhållningsprogram håller en låg
nivå.

Med hänsyn till den stora genomslagskraft som framför allt televisionen
har är det naturligt med önskemål om en höjning i olika avseenden av
programkvaliteten. Utskottet vill framhålla att enligt avtalen mellan staten
och programbolagen skall dessa bl.a. främja konstnärlig och kulturell
förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer.
De skall vidare bevaka och granska händelser och utveckling på
kulturlivets olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet
stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter.

Utskottet, som inte kan instämma i den generaliserande kritik av Sveriges
Radios kulturprogram som motionärerna för fram, avstyrker motion Kr238
yrkande 5 under hänvisning till vad som tidigare sagts om programföretagens
självständighet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt 1982
års film- och videoavtal som slutits mellan staten och filmbranschen finns en
spärrtid för visning av svenska filmer i TV. Sådana långfilmer som erhållit
produktionsgaranti från Svenska Filminstitutet och där filmerna tillkommit i

KrU 1987/88:11

2 Riksdagen 1987/88.13 sami. Nr 11

samverkan med företag inom Sveriges Radio-koncernen får visas i svensk
television tidigast 18 månader efter biografpremiären.

I motionerna 1986/87:K708 och 1987/88:K708 väckta av Alf Svensson (c)
aktualiseras frågan om Sveriges Radios bevakning av de politiska partiernas
verksamhet inför de allmänna valen. Motionären anser att Sveriges Radio
bör behandla de politiska partierna lika när det gäller de speciella valprogrammen
och att bestämmelser härom bör tas in i avtalen mellan staten och
företagen i Sveriges Radio-koncernen. Hemställan som är likalydande i de
båda motionerna syftar till att riksdagen skall göra en framställning till
regeringen om informationsfriheten för politiska partier.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

Radionämnden granskade under år 1986 bevakningen av miljöpartiet i
riksradion och televisionen inför riksdagsvalet år 1985. Med anledning av
anmälningar till nämnden om att Sveriges Television i bevakningen inför
1985 års riksdagsval hade diskriminerat miljöpartiet granskade nämnden
utbudet i programföretagens rikssändningar de sista 4,5 månaderna före
valet.

Nämndens sammanfattande bedömning av granskningen var att varken
riksradions eller televisionens bevakning av miljöpartiet inför riksdagsvalet
år 1985 uppnådde en acceptabel nivå. Den bevakning som förekom under
tiden 1 maj-15 september strider mot i första hand kraven på allsidighet,
granskning och spegling enligt 11 § i 1979 års avtal mellan staten och Sveriges
Riksradio resp. Sveriges Television.

Nämnden uttalade sig även om behandlingen av Kristen demokratisk
samling (kds) och anförde att bevakningen i programmen utanför nyhetssändningar
kan sägas vara i stort sett jämbördig med den bevakning som
bestods miljöpartiet. Denna iakttagelse gäller både riksradion och televisionen.
Nyhetsmässigt bevakades dock kds i större omfattning.

Inför 1988 års riksdagsval kommer Sveriges Television att i Kanal 1 sända
två program av pejlingstyp. I varje program utfrågas representanter för
riksdagspartierna samt kds och miljöpartiet. TV2 sänder förutom fem
intervjuprogram med riksdagspartiernas partiledare även två intervjuprogram
med partiledarna för kds och miljöpartiet. När det gäller partiledardebatten
i TV har Sveriges Television beslutat att endast de partier som är
representerade i riksdagen får delta.

I Sveriges Riksradios valprogram ingår bl.a. partiledarintervjuer med
riksdagspartierna samt kds och miljöpartiet.

Med hänvisning till vad som anförts samt till programföretagens självständighet
avstyrks motionerna 1986/87:K708 yrkande 4 och 1987/88:K708
yrkande 4.

Sveriges Radios verksamhet med avseende på handikapprogram tas upp i tre
motioner.

Enligt motion Kr248 (m) är det av största vikt att den pågående
planeringen för textning av TV-nyhetsprogram under hösten 1989 kan
fullföljas. Vidare anser motionärerna att en speciell textningsteknik -Velotype-teknik - bör användas samt att programtextningen av svensktalade
program skall öka från 7-8 timmar till 10 timmar per vecka.

KrU 1987/88:11

Enligt motion Kr299 (c) bör en plan för att öka televisionens insatser för
döva snarast utarbetas.

De synskadades svårigheter att tillgodogöra sig TV-program på främmande
språk tas upp i motion Kr246 (fp). Motionärerna förordar att en
försöksverksamhet skall inledas med direkt översättning av skriven text till
tal i vissa TV-program.

Som utskottet redovisat i det föregående har moderbolaget ett samordningsansvar
för program för och om handikappade. Inom moderbolaget har
därför en plan för Sveriges Radio-koncernens verksamhet utarbetats. Denna
plan, som har godkänts av moderbolagets styrelse, innebär sammanfattningsvis
att programverksamheten i första hand bör innebära åtgärder som
underlättar för de handikappade att ta del av de ordinarie programmen. Det
finns dock även motiv för produktion av program med sikte på en speciell
målgrupp.

I planen tas vidare upp åtgärder som framgår av följande redovisning.

Program om de handikappades situation bör liksom nu förekomma inom
ramen för den vanliga programverksamheten men utbildningsradions speciella
satsningar på program om handikappade bör fortsätta.

När det gäller pågående verksamheter inom handikappområdet bör
programtextningen av svensktalade program öka till ca 10 timmar per vecka
fram till avtalsperiodens slut inom den ram av ca 20 timmar per vecka som är
tillgänglig i tid för att kunna textas.

Antalet informationssidor i text-TV utökas under innevarande och nästa
budgetår genom att olika sidor sänds i de två TV-kanalerna. För att få med
lokala nyheter bör text-TV-redaktionen samarbeta med lokalradion.

Sveriges Televisions Faludistrikt kommer att driva en försöksverksamhet
med ett särskilt nyhetsprogram på teckenspråk.

Text-TV-redaktionen planerar också textsättning av ett av de halvtimmeslånga
nyhetsprogrammen med start senast hösten 1989.

Sveriges Utbildningsradio planerar en programserie med utbildning i
teckenspråk som kan sändas under budgetåret 1988/89. I företagets planer
ingår också ett utvecklingsprojekt under de närmaste två åren med samhällsorienterade
program till informationssvaga.

Andra projekt gäller åtgärder för de synskadade. Inom ramen för Sveriges
Radios forsknings- och utvecklingsverksamhet sker försök med ny teknik för
att ge möjlighet för synskadade att ta del av utländska TV-program. Vidare
underlättas utgivningen av radioprogram som talböcker.

För att förbättra programinformationen för synskadade undersöks möjligheterna
att ge ut Röster i Radio/TV på kassett liksom möjligheterna att ge
programinformation via punktskrift och syntetiskt tal.

Vad avser förslaget i motion Kr248 om användning av Velotype-teknik vill
utskottet upplysa om att ifrågavarande teknik kommer att användas i den
försöksverksamhet som Faludistriktet skall driva.

Det projekt som sker inom ramen för Sveriges Radios forsknings- och
utvecklingsverksamhet tillgodoser i allt väsentligt önskemålet i motion
Kr246. Beträffande motion Kr299 finner utskottet att den ovan redovisade
planen i huvudsak tar upp de förslag som motionären för fram. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr246, Kr248 och
Kr299.

KrU 1987/88:11

Ökad textning av invandrarprogram föreslås i motion Kr247 (fp). Motionären
anser att TV:s nyhetsprogram på invandrarspråk skall förses med svensk
text.

Förslag med samma syfte som det här aktuella har utskottet behandlat åren
1986 och 1987. Utskottet som vid båda tillfällena avstyrkte förslagen framhöll
att textning på svenska av många program på invandrarspråk är ägnat att
förbättra förståelsen hos den svenska befolkningen för invandrarna och öka
kunskapen om deras hemländer.

Sveriges Television har successivt utökat textningen av program för
invandrare. Resurserna koncentreras till aktuella magasinsprogram av typ
Mosaik som bl.a. syftar till att öka förståelsen för invandrararnas kulturer.
Dessa program har också fått förlängd sändningstid på bekostnad av de rena
nyhetsprogrammen. Dessa senare textas inte till svenska. Av pedagogiska
skäl textas inte vissa barnprogram. Med hänvisning till det anförda och till
programföretagens självständighet avstyrks motionen.

I motion Kr322 (m) anför motionären att det i många år framförts önskemål
om textning på svenska av det finska veckomagasin som produceras av
invandrarredaktionen vid Sveriges Radio. Hon hänvisar till ett uttalande av
Sveriges Radio AB:s styrelse om att de i Sverige bosatta finlandssvenskarna
också skall ha rätt till service på sitt eget språk. Hon anser därför att textning
till svenska bör kunna införas under budgetåret 1988/89.

Enligt vad utskottet inhämtat avser det av motionären åberopade uttalandet
ett uttalande som gjordes i moderbolagets styrelse i augusti 1987 av
innehåll att anvisningarna för invandrar- och minoritetsspråkverksamheten
skall kompletteras med ett rimligt hänsynstagande jämväl till de intressen
som till Sverige inflyttade svenskspråkiga finländare har att i programverksamheten
få information på svenska språket om förhållanden och utveckling i
Finland.

Med hänvisning till programbolagens självständighet avstyrker utskottet
motionen i här aktuell del.

I motionen framförs också önskemål om uttalanden om uppdelning av
veckomagasinet på flera korta sändningar. Med anledning härav vill utskottet
påpeka att efter beslut av Sveriges Televisions styrelse kommer fr.o.m.
hösten 1988 korta nyhetssändningar på finska att sändas en gång om dagen
från måndag till fredag. Motionsförslaget är alltså tillgodosett. Utskottet
avstyrker därför motionen i här aktuell del.

Förslag om insatser från radion och televisionen för att motverka olika
former av drogbruk och alkoholmissbruk läggs fram i motionerna Kr300
(fp,m,c), Kr302 (c) och Kr330 (m).

Enligt den först nämnda motionen bör Sveriges Television åläggas att
genomföra en granskning av alkoholbilden i TV. Motionärerna hänvisar till
den av Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning utarbetade
rapporten om alkoholinslagen i TV-programmen och anser att det vore
värdefullt med en kontinuerlig granskning av programverksamheten genom
årliga stickprovsundersökningar. Sveriges Radio AB bör åläggas att publicera
resultaten av dessa undersökningar i sin verksamhetsberättelse.

Enligt motion Kr302 måste hela svenska folket bibringas kunskap om

KrU 1987/88:11

narkotika och narkotikabrukets följder. Sveriges Radio bör därför sända
återkommande utbildningsprogram om droger. Enligt motion Kr330 bör
riksdagen göra ett uttalande om värdet av kontinuerlig information i radio
och TV gällande alkoholmissbruk samt andra hälsofrågor.

11986 års radioproposition uttalades - i likhet med vad som var fallet i 1978
års proposition - att det är angeläget att man i programverksamheten iakttar
varsamhet vid speglingen av bruket av olika gifter, t.ex. alkohol. Radions och
televisionens genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar på programföretagen.
Det är därför viktigt att program som speglar bruk och missbruk av
alkohol och droger inte förhärligar detta och på så sätt bidrar till en falsk bild
av verkligheten.

Utskottets ställningstagande i av riksdagen godkända betänkanden (KrU
1977/78:24, KrU 1985/86:21 och KrU 1986/87:11) har inneburit att utskottet
anslutit sig till den redovisade uppfattningen.

Då det gäller hälsoupplysning vill utskottet hänvisa till att det i avtalen med
de sändande programbolagen finns bestämmelser av innebörd bl.a. att
programbolagen skall bedriva programverksamheten med beaktande av
resp. mediums centrala ställning i samhället och dess betydelse för den fria
åsiktsbildningen och att programmen skall ge kunskaper. Av föreskrifter
som ansluter till de nämnda framgår att programbolagen dels skall ge den
allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och
ta ställning i samhällsfrågor, dels stimulera till debatt kring viktigare
samhällsfrågor (se närmare härom bl.a. 7 § avtalet mellan staten och Sveriges
Television AB). Det kan också nämnas att det finns en avtalsföreskrift om att
programbolag på begäran av statlig myndighet skall sända meddelande som
är av vikt för allmänheten. Denna möjlighet har utnyttjats bl.a. av
socialstyrelsen i dess upplysningsverksamhet. Utskottet vill här också
framhålla att det under senare tid sänts program i såväl TV som radio med
upplysning om effekter av narkotikabruk och spritmissbruk.

Utskottet som vidhåller sitt tidigare ställningstagande då det gäller alkohol
och andra droger i radio och TV utgår från att frågan om inslagen av bruk av
alkohol i radio- och TV-program fortlöpande uppmärksammas av programföretagen.
Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört i det
föregående avstyrker utskottet motionerna Kr300, Kr302 och Kr330.

I motion Kr249 (m) framhålls vikten av att medborgarna har goda kunskaper
i svenska språket. Motionärerna anser att det vore önskvärt med ett
språkprogram i TV utformat som de ”språkspalter” som finns i vissa
dagstidningar.

I samband med behandlingen av 1986 års radioproposition tog utskottet
upp etermediernas betydelse för språkvården och uttalade därvid bl.a.
följande (KrU 1985/86:21 s. 18).

Etermediernas betydelse för språkvården behandlas i 1978 års radioproposition.
Därvid framhålls bl.a. att radion och televisionen har ett stort ansvar för
den språkliga kulturen och att språkbehandlingen i radio och TV måste
tillmätas stor betydelse med hänsyn till mediernas genomslagskraft både på
det allmänna språkbruket och på många enskildas språkbruk.

Utskottet anser att det sagda bör gälla även i fortsättningen. Den ökande
insikten om att vi måste värna om den nationella kulturen gör att vården av

KrU 1987/88:11

vårt språk blir allt viktigare. I överensstämmelse med vad som anförs i
propositionen är ett ökat engagemang i språkvårdsfrågor och i språkutvecklingen
en självklar angelägenhet för Sveriges Radio i den nya mediesituationen.

I avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB stadgas att bolaget har ansvar
för att olika åtgärder för språkvård samordnas inom koncernen. Det
ankommer alltså på moderbolaget att i samråd med programföretagen ta
ställning till behovet av utbyggnad av resurserna på detta område. Inom
Sveriges Riksradio finns en språkkonsult som också biträder de andra
programbolagen. I detta sammanhang kan också nämnas att i ett program av
magasinstyp i rikskanalen förekommer inslag av typ ”språkspalt” där
professor Sture Allén, ledamot av Svenska Akademien, besvarar frågor om
språkbruk.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr249.

Enligt motion Kr234 (m) bör Sveriges Television sända program med
rekonstruktion av ouppklarade brott. Motionären anser att program av detta
slag som förekommer i flera länder i Europa kan bidra till att lösa svåra
rättsfall. Sådana program kan därför betraktas som meddelande till allmänheten.

Vid behandlingen år 1987 av ett motionsförslag av samma innebörd som
det nu aktuella redogjorde utskottet för Sveriges Radio-koncernens åligganden
i frågan om nyhetsservice och myndighetsinformation. Utskottet som
avstyrkte motionen anförde att ingenting hindrar att berörda myndigheter
hos Sveriges Television aktualiserar frågan om införande av program med
rekonstruktion av ouppklarade brott.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker alltså motion
Kr234.

Riksdagen bör enligt motion Kr325 (m) uttala sig för att nationalsången skall
spelas i riksradion och televisionen som avslutning av dagens sändningar.

Med hänsyn till programföretagens självständighet anser utskottet att
riksdagen inte bör göra den av motionären önskade framställningen.

Radionämnden

I motion Kr297 (m) föreslås att radionämnden skall få i uppdrag att över
längre tidsperioder granska allsidigheten och balansen i Sveriges Radiokoncernens
programutbud. Radionämnden bör efter avslutad granskning
avlämna en detaljerad offentlig rapport. Motionären hävdar att kravet på
balans och allsidighet i programutbudet inte uppfylls. Radionämndens
granskning skall omfatta inte bara enskilda program eller programserier utan
även programutbudets innehåll.

Radionämnden, som är en statlig myndighet, övervakar att programföretagen
Sveriges Television, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio och
Sveriges Utbildningsradio utövar sina sändningsrättigheter i överensstämmelse
med 6 § radiolagen (1966:755) och de avtal som staten har ingått med
vart och ett av företagen.

Övervakningen sker i form av efterhandsgranskning. Nämndens huvud -

KrU 1987/88:11

sakliga uppgift är att granska program eller grupp av program som sänts.
Dessutom kan nämnden - för att undersöka om en viss bestämmelse uppfyllts
- granska en avgränsad sektor av programutbudet genom att t.ex. ta del av
programtablåer och innehållsbeskrivningar. Det kan då vara fråga om att
pröva om programföretaget har behandlat ett visst ämne i tillräcklig
omfattning. Under vissa förutsättningar skall nämnden också ta ställning till
beslut som programföretag har fattat med anledning av begäran om
beriktigande eller genmäle som har framställts hos företaget.

Granskningsärenden anhängiggörs antingen genom anmälan eller initiativbeslut
av nämnden eller underrättelse från programföretag med anledning
av begäran om beriktigande eller genmäle.

För att nämnden skall granska ett anmält program fordras att anmälan har
kommit in till nämnden senast sex månader efter det att programmet sändes.

Nämndens beslut kan vara antingen fällande, kritiserande eller friande.

Viktiga beslut förs ut till massmedierna genom TT-kommunikéer och
genom direkta kontakter med dagspressen. Programföretag är skyldigt att
redogöra för fällande beslut i sina sändningar.

Nämnden publicerar i sin verksamhetsberättelse - ”Radionämnden anser.
..” - en översikt över de viktigaste besluten under verksamhetsåret.

Nämnden består av ordförande samt sex ordinarie ledamöter. Ledamöterna
och deras suppleanter företräder olika verksamheter och intressen i
samhället.

Utskottet konstaterar att det ligger inom ramen för radionämndens
uppdrag att göra granskningar av det slag som motionärerna efterlyser.
Radionämnden har bl.a. genomfört en studie av programutbudet i Sveriges
Television och Riksradion inför folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. Som
exempel på längre granskningsprojekt kan nämnas rapporteringen i samband
med Vietnamkriget samt om Libanonkrisen. Programföretagens
bevakning av kvinnoidrotten granskades under ett år. En aktuell granskning
omfattar bevakningen av kriget i Afghanistan.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Regionala TV-sändningar

Sveriges Televisions fyra sydligaste distrikt har egna regionala nyhetssändningar,
medan sändningarna för de sex övriga TV-distrikten sker gemensamt
för två distrikt. Det gäller Nordnytt, Mittnytt och Tvärsnytt. Regionala
sändningar över ABC-området, som omfattar Uppsala län och Stockholms
län, har inletts under hösten 1987. Sammanlagt sänds alltså regionala
nyhetssändningar över åtta regional-TV-områden, vilka i sin tur tillsammans
täcker landets elva TV-distrikt. Vid behandlingen av 1986 års radioproposition
tillstyrkte utskottet regeringens förslag att Sveriges Radio-koncernen
själv skulle få bestämma omfattningen av och områdesindelning för de
regionala sändningarna i TV (KrU 1985/86:21 s. 25-26).

Televerket har i oktober 1986 i rapporten Redovisning av insatser för
förbättring av regional-TV-täckningen och konsekvenser vid ändring av
TV-distriktsgräns lagt fram en plan för åtgärder för bl.a. bättre regional-TV -

KrU 1987/88:11

täckning. Rapporten som utarbetats i samråd med Sveriges Radio utgår från
de åtta regional-TV-områdena eftersom enligt Sveriges Radio en uppdelning
av de nu samverkande TV-distrikten inte är aktuell de närmaste åren. I
budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 491-499) lades denna
plan och de därmed förenade kostnaderna för televerkets investeringar fram.
Riksdagen godkände den i propositionen framlagda medelsberäkningen för
televerkets investeringar (KrU 1986/87:11 s. 6).

I två motioner framställs yrkanden som rör televisionens distriktsindelning för
Gävleborgs län. Länet är delat mellan två TV-distrikt, Gävle-Dala och
Nedre Norrland, men tillhör i sin helhet samma regional-TV-område -Mittnytt. Vid distriktsvisa sändningar kan alltså inte hela länet nås med
samma sändning eftersom Hälsingland tillhör Nedre Norrlands-distriktet.

Enligt motion Kr201 (m) är det önskvärt att Gävle-Daladistriktet inom de
närmaste åren kan starta sändningar som kan nå ut över hela Gävleborgs län.
Härför krävs dock investeringar i länknätet.

Även i motion Kr251 (s) framställs önskemål om att Gävleborgs län inte
skall vara delat mellan olika TV-distrikt. Motionärerna tar även upp frågan
om principerna för TV-distriktens omfattning.

Enligt vad utskottet inhämtat utreder för närvarande televerket kostnaderna
för en förändrad distriktsindelning och de därmed förenade kostnaderna.

Vid behandlingen av 1986 års radioproposition fastslog utskottet som
riktlinje för distriktsindelningen att gränserna mellan TV-distrikten endast
undantagsvis bör bryta någon länsgräns. Riksdagsbeslutet innebär vidare att
om en förändring av indelningen medför ökade kostnader för bolaget eller
televerket bör moderbolaget och televerket gemensamt besluta i frågan
(KrU 1985/86:21 s. 36-39).

Enligt 1986 års riksdagsbeslut skall kostnader till följd av beslut som
Sveriges Radio AB kan fatta om ändrad distriktsindelning bestridas inom
ramen för till koncernen anvisade medel.

Utskottet vill erinra om att Gävleborgs län numera är det enda län där
TV-distriktets gränser bryter länsgränsen. Vid bedömningen av den i
motionerna behandlade frågan beaktar utskottet att det pågår en utredning
inom televerket och att utskottet vid behandlingen av 1986 års budgetproposition
gjort ett klart uttalande om distriktsindelningen. Bedömningen
leder utskottet till slutsatsen att det inte är erforderligt med någon åtgärd av
riksdagen med anledning av motionsyrkandena.

I motion Kr245 (fp) påtalas att de regionala sändningarna A BC-nytt inte kan
tas emot i hela området. Vissa områden - motionären nämner särskilt Bålsta,
Enköping och Skutskär - har stora mottagningsproblem.

I frågan om Bålsta-området ingår i televerkets investeringsplaner att en
komplettering av Enköpings FM-station skall ske under budgetåret 1989/90.
Beträffande mottagningsförhållandena i de övriga områdena kommer televerket
enligt vad utskottet inhämtat att vidta åtgärder för att förbättra
mottagningsförhållandena. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att motionsyrkandet inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

KrU 1987/88:11

I motion T207 (s) hävdas att en utbyggnad av sändare för radio och TV i de
norra och västra delarna av Värmlands län måste prioriteras.

Enligt vad utskottet inhämtat ingår i televerkets planering även kompletteringar
av sändarnätet för att förbättra mottagningsförhållandena
i Värmlands län. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i här
aktuell del (yrkande 7).

Lokalradion

Utbyggnaden av det fjärde FM-nätet som i huvudsak är förbehållet
lokalradion har inletts under hösten 1987. För närvarande sänder fem
lokalradiodistrikt i FM-4-nätet. Lokalradions sändningar av egenproducerade
program uppgick under år 1987 till totalt 44 600 timmar. När en
lokalradiostation inte har egna sändningar sker utfyllnad genom att riksradioprogram
sänds i FM 4-nätet genom s.k. tappning. I fråga om tappningsrätten
uttalade utskottet vid behandlingen av 1986 års radioproposition att
utskottet med hänsyn till Sveriges Radios kulturpolitiska ansvar ansåg sig
kunna förutsätta att FM 4-nätet inte kommer att utnyttjas på det sättet att
nätet utöver lokalradions egna sändningar kommer att domineras av Sveriges
Riksradios program 3, som huvudsakligen innehåller underhållning och lätt
musik.

På grundval av en överenskommelse mellan Sveriges Riksradio och
Sveriges Lokalradio har styrelsen för Sveriges Radio AB i oktober 1987 lagt
fast regler för tappningsrätten. Dessa innebär att när lokalradiostationen inte
har egna sändningar får tappning av riksradioprogram i FM 4 ske enligt
följande regler.

Mellan kl. ca 06.00 och ca 19.00 får tappning ske ur P 1

Mellan kl. ca 19.00 och ca 24.00 får tappning ske ur P 2

Mellan kl. ca 24.00 och ca 06.00 får tappning ske ur P 3.

Moderata samlingspartiet kritiserar i motion Kr239 dessa regler. Motionärerna
anser att det inte är rimligt att reglera tappningsrätten. Lokalradiostationerna
bör ha rätt att fritt tappa från de övriga radiokanalerna. De
fastslagna tappningsreglerna som innebär att P 3 får tappas endast nattetid
kommer att begränsa stationernas möjligheter att skapa en attraktiv kanal
med lokal profil.

I huvudsak samma åsikter förs fram i motion Kr324 (fp). Motionärerna
anser att samtliga lokalradiostationer framöver bör få fri tappningsrätt. Till
en början bör de två radiostationerna i Skåne - Radio Kristianstad och Radio
Malmöhus - få rätt att fritt tappa från riksradioprogram.

Utskottet konstaterar att Sveriges Radio beaktat kulturutskottets ovan
redovisade synpunkter beträffande lokalradions tappningsrätt. Dessa synpunkter
framfördes i samband med behandlingen av frågan om radioverksamheten
för den nya avtalsperioden. Utskottet vill betona lokalradions
ansvar för att upprätthålla kvalitet och variation i programutbudet. Under
den nu löpande avtalsperioden bör det ankomma på Sveriges Radiokoncernen
att pröva frågan om eventuella ändringar i de ovan redovisade, av
moderbolaget fastställda tappningsreglerna. Sådana ändringar måste bygga

KrU 1987/88:11

på överenskommelser mellan programbolagen. En förutsättning härför är i
sin tur bl.a. att det inte föreligger upphovsrättsliga hinder.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna Kr239
och Kr324.

Enligt motion Kr240 (c) innebär ianspråktagandet av ett FM 4-nät att en
kraftig utbyggnad av lokalradion möjliggörs. Motionärerna anför att det är
angeläget att lokalradion nu tilldelas resurser i en sådan omfattning att
kvaliteten kan bibehållas och helst förbättras. De anser att om reklam tillåts i
Sveriges Radios sändningar skulle inkomster härav göra det möjligt att
tilldela lokalradion resurser för en såväl kvantitativ som kvalitativ expansion.
Motionärerna framför även tanken att lokalradions självständighet ytterligare
bör markeras i framtiden genom att lokalradion får en egen ledningsorganisation
vid sidan av SR-koncernen. De föreslår att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl kvantitativ som
kvalitativ expansion av lokalradion.

Utskottet vill erinra om att enligt 1986 års radiobeslut är det moderbolaget
som fördelar de av riksdagen anslagna medlen till de olika företagen inom
Sveriges Radio-koncernen. Som utskottet redovisat i det föregående utarbetas
för närvarande inom Sveriges Radio AB en studie av konsekvenserna för
Sveriges Radios del av mediesituationen på 1990-talet. I denna studie
redovisas även de olika programföretagens framtidsplaner. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion Kr240 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande övergång till kalenderårsvisa medelstilldelningar för
Sveriges Radio AB och televerket

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition

1987/88:100,

2. beträffande medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med anledning
av motion 1987/88:Kr240 yrkande 2, godkänner i propositionen
framlagda förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

3. beträffande visst bemyndigande i kostnadsutjämnande syfte

att riksdagen bemyndigar regeringen eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio AB att under budgetåret 1988/89 rekvirera högst
30 000 000 kr. och under andra halvåret 1989 högst 15 000 000 kr. från
radiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

4. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1987/88:100 framlagt förslag till
medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

5. beträffande förlängning av televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner förlängningen av televerkets investeringsplan
med ett och ett halvt år,

6. beträffande medelsberäkningar för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1987/88:100 framlagda förslag
till medelsberäkningar för televerkets investeringar.

KrU 1987/88:11

7. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan
perioden den 1 juli 1988 - den 31 december 1989 resp. år 1990 som
skuld resp. tillgodohavande,

8. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål
för år 1990 som förordats i proposition 1987/88:100,

9. beträffande medelsberäkningar för televerkets driftskostnader
att riksdagen godkänner i proposition 1987/88:100 framlagda förslag
till medelsberäkningar för televerkets driftskostnader,

10. beträffande inrättande av ett särskilt dotterbolag till Sveriges
Radio AB

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1987/88:100 om ett särskilt dotterbolag till Sveriges Radio AB med
ansvar för verksamheten med uppbörd och kontroll av avgifter för
innehav av televisionsmottagare,

11. beträffande reklamfinansiering av Sveriges Radio

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr240 yrkande 1 och 1987/
88:Kr294, båda motionerna i motsvarande del,

12. beträffande den allmänna mottagaravgiftens storlek

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Kr240 yrkande 1 i motsvarande del och
1987/88:Kr323 antar ett vid betänkandet som bilaga 1 fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

13. beträffande skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr296 yrkande 2,

14. beträffande begränsning av TV:s sändningstider under sommaren att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr295,

15. beträffande regionalt producerade program i TV:s rikssändningar att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr298,

16. beträffande Sveriges Radios ställning i en ny mediemiljö

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr231 yrkande 3, 1987/
88:Kr294 i motsvarande del och motion 1987/88:Kr296 yrkande 1,

17. beträffande plan för resurstillskott till Sveriges Radio
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr294 i motsvarande del,

18. beträffande Sveriges Radios kulturprogram

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr238 yrkande 5,

19. beträffande Sveriges Radios bevakning av de politiska partiernas
verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:K708 yrkande 4 och 1987/
88:K708 yrkande 4,

20. beträffande ökad textning av TV-program för döva och hörselskadade att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr248 och 1987/88:Kr299,

KrU 1987/88:11

21. beträffande insatser för att underlätta för synskadade att följa
vissa TV-program

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr246,

22. beträffande ökad textning till svenska av program på invandrarspråk att

riksdagen avslår motion 1987/88:Kr247,

23. beträffande textning på svenska av det finska veckomagasinet i
TV, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr322 i motsvarande del,

24. beträffande bruk av alkohol i TV-program
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr300,

25. beträffande utbildningsprogram om droger
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr302,

26. beträffande information om alkoholmissbruk m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr330,

27. beträffande språkvård

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr249,

28. beträffande rekonstruktion av ouppklarade brott
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr234,

29. beträffande nationalsången i radio och TV
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr325,

30. beträffande radionämndens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr297,

31. beträffande Sveriges Televisions regionala indelning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr201 och 1987/88:Kr251,

32. beträffande mottagningsförhållanden i ABC-omrädet
att riksdagen avslår motion 1987/88: Kr245,

33. beträffande mottagningsförhållanden i vissa delar av Värmlands
län

att riksdagen avslår motion 1987/88:T207 yrkande 7,

34. beträffande lokalradions tappningsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr239 och 1987/88:Kr324,

35. beträffande utbyggnad av lokalradion

att riksdagen avslår motion 1987/88:Kr240 yrkande 3.

2. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 20 (s. 517-518) och
hemställer

att riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 491 000 kr.

3. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

Regeringen har under punkt G 21 (s. 518-519) föreslagit riksdagen att till
Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KrU 1987/88:11

Utskottet

KrU 1987/88:11

Det stöd som lämnas till lokal programverksamhet är i första hand avsett att
främja uppkomsten av lokala egensändningar. I propositionen redovisas att
kabelnämnden under budgetåret 1986/87 beslutat om bidrag till elva
mottagare med sammanlagt 932 000 kr.

I propositionen föreslås att anslaget förs upp med ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat belopp om 1 milj. kr. Utskottet har inte
någon erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

4. Närradionämnden

Regeringen har under punkt G 22 (s. 519-520) föreslagit riksdagen att till
Närradionämnden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
2 599 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr202 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10 § närradiolagen fr.o.m. den 1 juli 1988.

1987/88:Kr206 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att närradioprogrammen
skall vara hörbara i hela kommunen och att televerket skall
medverka till att sändarna får erforderlig kapacitet.

1987/88:Kr231 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om närradion,

1987/88:Kr240 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär att närradionämnden får i uppdrag
att utreda frågan om ändrade regler för sändaretablering bl.a. i syfte att i
princip uppnå kommuntäckning,

5. att riksdagen beslutar att byggande och drift av närradiosändare ej skall
tillhöra televerkets monopolområde.

1987/88:Kr244 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta reklam i
närradion,

1987/88:Kr301 av Larz Johansson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med reklamfinansierad
närradio.

1987/88:Kr327 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om granskning av bl.a. kommuners, landstings, myndigheters och

institutioners medverkan i närradion och om åtgärder för att förhindra 29

missbruk av närradion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av närradioföreningarnas roll och juridiska status,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av gällande regler för närradiosändarnas styrka.

Utskottet

Närradionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter som tas ut av de
sändande föreningarna. Dessa avgifter anpassas så att inkomsterna - som
redovisas under en särskild inkomsttitel på statsbudgeten - beräknas täcka
kostnaden för nämndens verksamhet. Avgiften är för närvarande 15 kr. per
sändningstimme. I propositionen föreslås ett anslag om 2 599 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet behandlar i det följande en rad motionsförslag som rör
närradions verksamhet.

Bestämmelser om närradions verksamhet finns i första hand i närradiolagen
(1982:459). Bestämmelserna innebär sammanfattningsvis följande.

Närradions verksamhet administreras av närradionämnden. Nämnden
lämnar tillstånd till sändningar och beslutar om fördelning av sändningstiden.

Rätten att sända närradio är begränsad till lokala ideella föreningar som
bedriver verksamhet inom sändningsområdet, församlingar inom svenska
kyrkan, studerandesammanslutningar samt närradioföreningar. Närradio
får bara sändas över sådana sändare som televerket ställer till förfogande. 11
§ i lagen föreskrivs att närradiosändningar skall ha en begränsad räckvidd.
Innebörden härav framgår av följande uttalande av utskottet våren 1985, då
utskottet föreslog den nuvarande lydelsen av paragrafen (KrU 1984/85:22 s.
12).

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att närradion behåller sin lokala
karaktär. Utskottet har därför inget emot att 5 km-gränsen fortfarande skall
vara huvudregeln för sändarnas räckvidd. Närradionämnden bör dock kunna
medge avsteg från huvudregeln. Utifrån en bedömning av föreningslivets
behov och ortens förutsättningar bör sändare med större räckvidd kunna få
förekomma. Framförallt bör glesbygdsorter kunna komma i fråga för en
sådan prövning.

Enligt 10 § får kommersiell reklam inte sändas i närradio. Det är inte heller
tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som bekostas av medel
som har ställts till den sändande sammanslutningens förfogande under
förusättning att programmet eller inslaget sänds.

Sammanslutningarnas programutbud får inte annat än i begränsad omfattning
innehålla material som inte har framställts enbart för den egna
verksamheten. Närradioföreningarnas eget programutbud är begränsat till
vissa ämnen som kan anses vara av gemensamt intresse för de medverkande
sammanslutningarna.

Frågan om reklam i närradion tas upp i tre motioner.

Enligt motion Kr202 (m) bör riksdagen upphäva 10 § närradiolagen. I
motion Kr244 (m) begärs förslag om reklam i närradio. Yrkandet i motion
Kr301 (c) syftar till en försöksverksamhet med reklamfinansierad närradio.

KrU 1987/88:11

Motionärerna föreslår att närradionämnden skall få i uppdrag att påbörja en
begränsad försöksverksamhet.

Riksdagen har viden rad tillfällen och senast våren 1987 (KrU 1986/87:11)
avslagit motioner om tillåtande av reklam i närradio. Utskottet har bl.a.
hänvisat till TV-reklameffektutredningens arbete och redogjort för de
slutsatser som utredningen presenterat i betänkandet (Ds U 1986:2) Effekter
av TV-reklam.

Frågan om reklamsändningar skall tillåtas i etermedierna kommer - som
utskottet redovisat i det föregående (s. 12) - att behandlas av konstitutionsutskottet.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Kr202, Kr244
yrkande 1 och Kr301.

Synpunkter på och förslag om närradions organisation och verksamhet förs
fram i fyra motioner.

Enligt motion Kr231 (fp) har de bestämmelser som reglerar närradioverksamheten
visat sig vara mer omfattande och detaljerade än vad som är
praktiskt motiverat. Motionärerna anser att bestämmelsen om att närradiosändarnas
räckvidd skall begränsas till 5 km bör ändras. De påpekar att
närradionämnden på många orter har givit tillstånd att sända med större
räckvidd på sändaren. De ifrågasätter även lämpligheten av att, som nu är
fallet, närradionämnden skall underställas alla beslut om ändring av sändningstid.

Förslag som syftar till att närradiosändarna skall tillåtas ha större effekt än
för närvarande och att sändningarna därigenom skall få en större räckvidd
förs fram även i motionerna Kr206 (c), Kr240 (c) och Kr327 (s).

Enligt motion Kr240 bör riksdagen också besluta att byggande och drift av
närradiosändare inte skall tillhöra televerkets monopolområde. I motion
Kr327 förordas att en granskning bör ske av kommuners, landstings,
myndigheters och institutioners medverkan i närradion. I granskningsuppgiften
bör även ingå förslag om åtgärder för att förhindra missbruk av
närradion. Vidare anser motionären att närradioföreningarnas roll och
juridiska status bör ses över.

Med anledning av motionsförslaget om att televerkets monopol på
närradiosändare skall upphöra vill utskottet erinra om att televerket i
september 1987 i skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag med samma
innehåll. Sveriges Närradioförbund har i sitt yttrande över förslaget uttalat
att konsekvenserna av sändarmonopolets avskaffande bör utredas innan
beslut fattas.

Försöksverksamhet med närradio inleddes år 1979 på 16 orter. Närradion
har under de gångna åren vuxit kraftigt och omfattar nu sändningar på 138
orter. 2 100 föreningar medverkar i sändningarna. Antalet sändningstimmar
uppgår nu till 175 000 per år.

Närradions snabba utveckling har fört med sig vissa problem. Motionärerna
har pekat på några frågor, nämligen frågor om närradiosändarnas
räckvidd, televerkets monopol på sändare, närradionämndens uppgifter
beträffande fördelning av sändningstid och närradioföreningarnas sändningar.

Företrädare för närradionämnden har inför utskottet tagit upp dessa

KrU 1987/88:11

frågor men även angivit vissa andra frågor som vållar problem i samband med
nämndens verksamhet. Frågorna avser antalet närradioföreningar på samma
ort, turistinformation i närradioföreningarnas sändningar, centralt producerade
program i sammanslutningarnas sändningar samt behandlingen av
programinslag som står i strid mot av Sveriges Närradioförbund antagna
etiska regler.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet att det är angeläget att en
översyn av vissa frågor rörande närradioverksamheten kommer till stånd. En
sådan översyn bör i första hand omfatta de frågor som motionärerna tagit upp
och frågor som närradionämnden angivit. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna Kr206, Kr231 yrkande 1, Kr240 yrkandena 4 och 5
samt Kr327 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Närradionämnden för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 2 599 000 kr.,

2. beträffande reklam i närradio

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr202,1987/88:Kr244 yrkande
1 och 1987/88:Kr301,

3. beträffande översyn av vissa frågor rörande närradioverksamheten att

riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr206, 1987/
88:Kr231 yrkande 1, 1987/88:Kr240 yrkandena 4 och 5 samt motion
1987/88: Kr327 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Sändningar av finländska televisionsprogram

Regeringen har under punkt G 23 (s. 520-521) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Sändningar av finländska televisionsprogram för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Motioner

1987/88:Kr240 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen antar följande lydelse av 1 § första stycket lagen (1986:3)
om rundradiosändning av finländska televisionsprogram: Regeringen får
medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televisionsprogram i
radio- eller trådsändning från Finland,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggande av de finländska TV-sändningarna till nya områden.

1987/88:Kr250 av Hugo Bergdahl och Kjell Johansson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökning av finska TV-program i Sverige.

KrU 1987/88:11

1987/88:Kr322 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det finska
TV-utbudet i Sverige.

Motionen behandlas under punkt 1 i detta betänkande, såvitt avser det
finska veckomagasinet.

Utskottet

De utsändningar av en finländsk TV-kanal sorn inleddes i juli 1986 sker med
stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Lagen är tidsbegränsad och gäller - sedan den fått förlängd giltighetstid
- till utgången av år 1988.

Denna tidpunkt - liksom lagens ursprungliga giltighetstid - fastställdes
med hänsyn till att lagen skulle gälla till dess nordiska televisionsprogram
skulle komma att sändas via Tele-X-satelliten. Uppsändningen av satelliten
har blivit försenad. Vid avgivandet av propositionen bedömdes uppsändningen
kunna ske i början av år 1989. Med hänvisning till att sändningar kan
beräknas komma igång först en viss tid efter det att satelliten placerats i bana
föreslås i propositionen att lagens giltighetstid förlängs med ytterligare ett
år.

I motion Kr240 (c) föreslås en ändring av lagen av innehåll att lagstiftningen
skall bli permanent (yrkande 6).

Förutsättningarna för en utökad överföring av svenska TV-program till
Finland och finländska TV-program till Sverige utreds av en särskild
utredare. Denne, som tillkallats i februari 1987, skall enligt de direktiv som
gäller för utredningsarbetet särskilt undersöka olika distributionstekniska
möjligheter och de frekvensmässiga förutsättningarna för dem, frågor av
radiorättslig, upphovsrättslig och avtalsmässig natur samt kostnaderna för
överföringen och kostnadsfördelningen mellan länderna och deltagande
parter. Förhållandet mellan ett permanent nordiskt TV-samarbete via
Tele-X-satelliten och olika tänkbara bilaterala överföringslösningar skall
också värderas. Under arbetets gång har samråd skett med den arbetsgrupp
som tillsatts av Finlands trafikministerium.

Utredaren har presenterat rapporten (Ds U 1987:7) Finländska TVsändningar
i Sverige. Rapporten innehåller en genomgång av olika förhållanden
av betydelse för spridning av finländsk TV i Sverige. Mot bakgrund av
denna genomgång skisseras fyra olika distributionsalternativ, nämligen
marksändningar, överföring genom s.k. kommunikationssatellit, en kombination
av överföring genom kommunikationssatellit och marksändningar
samt överföring via Tele-X-satelliten. I rapporten redovisas bl.a. kostnaderna
för en successiv utbyggnad av marksändningar i Sverige.

I januari 1988 har på ministernivå en principöverenskommelse om
formerna för den fortsatta försöksverksamheten med TV-utbyte mellan
Sverige och Finland träffats. Avsikten är att förslag härom skall föreläggas
riksdagen under hösten 1988. Fortsatta överläggningar mellan företrädare
för de båda ländernas regeringar om TV-utbytet kommer att hållas.

Mot den ovan redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att
lagen permanentas. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om en

KrU 1987/88:11

Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 11

förlängning av lagens giltighetstid och avstyrker motionsyrkandet.

Det i propositionen föreslagna anslaget om 1 400 000 kr. är beräknat att
täcka kostnaderna för sändningar även under första halvåret 1989. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som pågår med stöd av lagen
kan tas emot i Mälarlandskapen. I motionerna Kr240 (c) yrkande 7, Kr250
(fp) och Kr322 (m) föreslås en utbyggnad av sändningarna så att finländsk TV
kan ses även i Mellansverige och i Göteborg.

I den ovan nämnda rapporten redovisas kostnaderna för en utbyggnad av
marksändare enligt följande.

Nio mellansvenska sändare har minst 3 500 personer födda i Finland inom
sina täckningsområden. Om samtliga sändare byggs ut skulle kostnaden för
investeringar i sändare bli 36 milj. kr. De årliga kostnaderna för drift och
programförbindelser skulle uppgå till 17 milj. kr.

Kostnaderna för en successiv utbyggnad i de områden där den finländska
befolkningsgruppen är störst beräknas bli följande. En utbyggnad av enbart
Västeråssändaren innebär investeringskostnader om 4 milj. kr. och årliga
kostnader av 1,9 milj. kr. Om även sändaren i Göteborg byggs ut stiger
investeringskostnaden till 8 milj. kr. och de årliga kostnaderna till 5,1 milj.
kr. En utbyggnad också i Norrköping ökar investeringskostnaden till 12 milj.
kr. och de årliga kostnaderna till 7,1 milj. kr. Om förutom dessa tre sändare
även Borås-sändaren byggs ut stiger investeringskostnaden till 16 milj. kr.
medan de årliga kostnaderna kommer att uppgå till 8,8 milj. kr.

Om ett beslut om utbyggnad skulle fattas i början av år 1988 bör
sändningarna från Västerås- och Göteborgssändarna kunna komma igång
omkring den 1 januari 1989. För övriga sändare skulle sändningarna kunna
starta omkring den 1 juli 1989. Enligt gällande planer kommer sändningarna
från Tele-X-satelliten att ha inletts vid i varje fall den sistnämnda tidpunkten.

Som ovan angetts kommer frågan om finländska TV-sändningar i Sverige att
behandlas vid fortsatta överläggningar mellan företrädare för de svenska och
finska regeringarna. Eftersom dessa överläggningar inte bör föregripas anser
utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Kr240 yrkande 6 antar det vid betänkandet som bilaga
2 fogade förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. beträffande utbyggnad av sändningarna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Kr240 yrkande 7, 1987/
88:Kr250 och 1987/88:Kr322 i motsvarande del,

KrU 1987/88:11

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Sändningar av finländska televisionsprogram för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s),
Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Reklamfinansiering av Sveriges Radio (punkt 1, mom. 11)
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”När det” och
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna höjningen av mottagaravgiften är inte avsedd att tillföra
Sveriges Radio-koncernen en reell ekonomisk förstärkning utan avsedd att
täcka ökade utgifter på grund av kostnadsutvecklingen och minska underskottet
i radiofonden. Regeringens förslag innebär alltså inte att Sveriges
Radios finansieringsproblem får en långsiktig lösning. Enligt utskottets
mening bör i första hand Sveriges Television få förstärkta ekonomiska
resurser för att kunna öka utbudet av svenska TV-program och möta den
växande konkurrensen från multinationella TV-sändningar. Det är i dagens
läge angeläget att slå vakt om den svenska kulturen. Utskottet anser därför
att, så som anförs i motion Kr240, reklamsändningar bör tillåtas i en av
Sveriges Televisions två kanaler. Intäkterna från sådana reklamsändningar
bör tillföras Sveriges Radio-koncernen. Utskottet vill dock understryka att
etiska regler måste uppställas för TV-reklamen. Vidare bör reklaminslag få
sändas endast mellan program.

Det är enligt utskottets mening angeläget att förslag om reklamsändningar
i Sveriges Television snarast utarbetas och att regeringen senast under hösten
1988 lägger fram förslag härom. I avvaktan på detta förslag bör Sveriges
Radio-koncernen anvisas de i budgetpropositionen beräknade medlen.

Vad utskottet anfört om reklamfinansiering av Sveriges Radio-koncernen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker således motion Kr240 yrkande 1 och avstyrker motion
Kr294, båda motionerna i här aktuell del.

KrU 1987/88:11

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

11. beträffande reklamfinansiering av Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr240 yrkande 1 och med
avslag på motion 1987/88:Kr294, båda motionerna i motsvarande del,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Den allmänna mottagaravgiftens storlek (punkt 1, mom.

12)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Mot denna”
och slutar med ”motion Kr323” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att ett kompensationsindex på
6% är alltför kraftigt tilltaget. I de beräkningar som ligger till grund för
förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 antas lönerna stiga med 4%
per år för 1988 och 1989 och konsumentpriserna beräknas stiga med drygt 3%
för 1988. Detta pekar mot ett kompensationsindex på under 4%. Även om
dessa bedömningar visar sig felaktiga finns en betryggande marginal i det av
motionären lagda förslaget om en begränsad höjning av mottagaravgiften.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad det anförde i betänkandet KrU
1985/86:21 (s. 54), nämligen att det är viktigt att avgiftshöjningen inte blir
större än oundgängligen nödvändigt.

Utskottet delar alltså motionärens uppfattning att en så kraftig höjning av
mottagaravgiften som föreslås i propositionen inte är nödvändig. Utskottet
förordar därför med anledning av motion Kr323 att mottagaravgiften höjs
med 56 kr. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr240 yrkande 1 i
här aktuell del avstyrks.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande den allmänna mottagaravgiftens storlek

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88 :Kr323 samt med avslag på motion 1987/88: Kr240 yrkande 1 i
motsvarande del antar det vid betänkandet som bilaga 3 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare,

3. Den allmänna mottagaravgiftens storlek (punkt 1, mom.

12)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "motion Kr323” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att Sveriges Radio-koncernen
till viss del skall finansieras genom reklamsändningar i en av Sveriges
Televisions två kanaler. Sveriges Radio kommer genom intäkterna från
reklamsändningarna att redan under nästkommande budgetår få en väsentlig
inkomstförstärkning som även gör det möjligt att avarbeta underskottet i
radiofonden. I avvaktan på förslag om att Sveriges Radios verksamhet till
viss del skall finansieras genom TV-reklam avstyrker utskottet den i

KrU 1987/88:11

propositionen föreslagna höjningen av mottagaravgiften.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion
Kr240 i här aktuell del. Utskottets ställningstagande innebär att regeringens
förslag om en höjning av mottagaravgiften med 68 kr. liksom förslaget i
motion Kr323 att avgiften skall höjas med 54 kr. avstyrks.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande den allmänna mottagaravgiftens storlek

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Kr240 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1987/88:Kr323 avslår det i
proposition 1987/88:100 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

4. Skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio (punkt 1,
mom. 13)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Motionsyrkanden
som” och på s. 14 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att nuvarande former för
finansiering, som i allt väsentligt baseras på mottagaravgifter fastställda av
riksdagen, bör ses över. Möjligheterna att skattefinansiera vissa delar av
verksamheten bör bli föremål för utredning. Denna utredning bör även få i
uppdrag att undersöka om skattefinansiering kan kombineras med en
mottagaravgift vars storlek bestäms av moderbolagets styrelse.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr296 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Regionalt producerade program i TV:s rikssändningar
(punkt 1, mom. 15)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas kritik av de riktlinjer för fördelningen
av resurserna mellan de två TV-kanalerna som Sveriges Televisions
styrelse har lagt fast.

Under 1980-talet har som en följd av utbyggnaden av programproduktionen
i distrikten dessa förstärkts såväl beträffande utrustning som i fråga om
lokaler. De program som TV 2 svarat för har fått ett positivt mottagande av
TV-publiken. Sveriges Radios verksamhet är såväl kulturpolitiskt som
regionalpolitisk! av stor betydelse. En decentraliserad TV-verksamhet ger
impulser till och stimulerar det regionala och lokala kulturlivet. Samtidigt
kan TV dra nytta av och ta vara på det rika kulturliv som i dag finns runt om i
vårt land. Utskottet anser därför att TV 2 bör byggas ut. På sikt bör TV 2

KrU 1987/88:11

svara för 60 % av egenproduktionen av program. Detta innebär att de elva
TV-distrikten skall tillföras resurser som gör det möjligt för dem att göra fler
program inom tung och allmän produktion - i första hand teater och
underhållningsprogram.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr298 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

15. beträffande regionalt producerade program i TV:s rikssändningar att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr298 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Sveriges Radios ställning i en ny mediemiljö (punkt 1, mom.
16)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Mot här” och
slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet med satellit- och
kabelsändningar innebär nya möjligheter för ett utvidgat internationellt
informations- och kulturutbyte. Utvecklingen innebär tyvärr också att
utbudet av kommersiellt inriktade och våldsförhärligande program har ökat.
I denna situation är det viktigt med kraftfulla satsningar på svensk radio och
TV. Om Sveriges Radio skall kunna hävda sin ställning som ett företag i
allmänhetens tjänst och kunna konkurrera med det internationella TVutbudet
måste koncernens ekonomiska resurser förstärkas.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Kr296 yrkande 1 samt
motionerna Kr231 yrkande 3 och Kr294 i här aktuell del bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

16. beträffande Sveriges Radios ställning i en ny mediemiljö

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr296yrkande 1 samt med
anledning av motionerna 1987/88:Kr231 yrkande 3 och 1987/88:Kr294
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Sveriges Radios kulturprogram (punkt 1, mom. 18)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet,
som” och på s. 18 slutar med ”efter biografpremiären” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar dock motionärernas uppfattning att brister föreligger vad
gäller Sveriges Radios förmåga att uppfylla sitt kulturansvar. Detta gäller,
som motionärerna påpekar, t.ex. områden som film, opera och teater. Även
om kraven på Sveriges Radio formuleras i avtalen med staten och övervakas
av radionämnden är det viktigt att riksdagen kan diskutera hur väl kraven
uppfylls.

KrU 1987/88:11

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr238 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

18. beträffande Sveriges Radios kulturprogram
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr238 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Lokalradions tappningsrätt (punkt 1, mom. 34)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 26 slutar med ”och Kr324” bort ha följande lydelse:
Som framgår av redovisningen i det föregående innebär de regler som
styrelsen för Sveriges Radio lagt fast för tappningsrätten att P 3 inte alls får
tappas i FM 4-nätet mellan kl. 06.00 och kl. 24.00. Detta är en betydligt mer
restriktiv hållning än vad som uttrycktes i kulturutskottets ovan redovisade
uttalande. Det bör, enligt utskottets uppfattning, ankomma på varje
lokalradiostation att - med beaktande av utskottets uttalande - välja vilket av
riksradions program som vid varje särskilt tillfälle tappas. Därmed främjas
lokalradions möjligheter att i enlighet med sitt uppdrag visa en regional
profil.

I sammanhanget vill utskottet peka på den nedgång i lyssnartal som
lokalradion fått vidkännas vid övergången till en egen kanal. Tappningen av
enbart P 1 och P 2 under dagtid torde ha bidragit till detta. Ur kulturpolitisk
synvinkel är det bättre att en stor befolkningsgrupp lyssnar på en attraktiv
kombination av lokalradio och program ur P 1, P 2 och P 3 än att en
betydande del av denna grupp lyssnar enbart på P 3.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr239 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att
motion Kr324 blir tillgodosedd.

dels att moment 34 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

34. beträffande lokalradions tappningsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr239 och med anledning
av motion 1987/88:Kr324 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Lokalradions tappningsrätt (punkt 1, mom. 34)

Margareta Mörck (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 26 slutar med ”och Kr324” bort ha följande lydelse:
De i det föregående redovisade reglerna för lokalradions tappningsrätt
begränsar kraftigt lokalradions möjligheter att fungera som en regional
baskanal. Med hänsyn till lokalradions viktiga regionalpolitiska funktioner
bör enligt utskottets mening en överenskommelse träffas om en tappningsrätt
som flexibelt kan utnyttjas under hela dygnet. I ett första skede bör
såsom föreslås i motion Kr324 de två lokalradiostationerna i Skåne - Radio

KrU 1987/88:11

Kristianstad och Radio Malmöhus - få en sådan flexibel tappningsrätt.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr239 i viss mån blir
tillgodosedd.

dels att moment 34 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

34. beträffande lokalradions tappningsrätt

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr324 och med anledning
av motion 1987/88:Kr239 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Utbyggnad av lokalradion (punkt 1, mom. 35)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Kr240 yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utbyggnaden av FM 4-nätet som helt disponeras av lokalradion är en
viktig mediepolitisk insats. Lokalradion får härigenom möjligheter att utöka
sin sändningstid.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att
lokalradion får förstärkta ekonomiska resurser. En finansiering av Sveriges
Radio-koncernen via reklamsändningar - såsom föreslås i motion Kr240 -innebär att det bör bli möjligt att tilldela lokalradion resurser för en
utbyggnad såväl i kvalitativt som kvantitativt hänseende.

Utskottet delar även motionärernas uppfattning att det bör övervägas om
lokalradion även framöver skall ingå som ett dotterföretag inom Sveriges
Radio-koncernen.

dels att moment 35 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

35. beträffande utbyggnad av lokalradion

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr240 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Reklam i närradion (punkt 4, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”och Kr301” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att reklam i närradion bör
tillåtas. Reklamintäkterna bör tillföras berörd närradioförening och utnyttjas
för gemensamma ändamål. Därmed kan de sammanslutningar som är
engagerade i närradioverksamheten få förbättrade ekonomiska villkor.
Många nya sammanslutningar kan ges möjligheter att delta i verksamheten.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det
anförda. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
Kr202, Kr244 yrkande 1 och Kr301 som sin mening ge regeringen till
känna.

KrU 1987/88:11

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande reklam i närradion
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr244 yrkande 1 samt med
anledning av motionerna 1987/88:Kr202 och 1987/88:Kr301 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (punkt 5,
mom. 1)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Mot den” och
på s. 34 slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att sändningarna av finländska
TV-program nu bör permanentas. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i
motion Kr240 yrkande 6 om att lagstiftningen inte skall vara tidsbegränsad.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

1. beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr240 yrkande 6 och med
avslag på proposition 1987/88:100 i motsvarande del antar av utskottet
i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

13. Utbyggnad av sändningarna (punkt 5, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Sorn ovan”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna att ta emot de
finländska TV-sändningarna utvidgas till att omfatta även Mälarlandskapen
och Göteborgsområdet. Utskottet vill framhålla att ett vägande skäl för att
bygga ut sändningskapaciteten i Sverige är att man i Finland planerar att
sända program från Sveriges Television via etern i de områden där
majoriteten av de svenskspråkiga är bosatta.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbyggnad av sändningarna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Kr240 yrkande 7 och med
anledning av motionerna 1987/88:Kr250 och 1987/88:Kr322 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

KrU 1987/88:11

I propositionen framlagt förslag till lagändring som
tillstyrkts av utskottet (vid punkt 1, mom. 12)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

KrU 1987/88:11

Bilaga 1

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän mottagaravgift
med 189 kronor per kalenderkvartal.
Ar mottagaren
avsedd för färgmottagning av
bildsändning med eller utan
ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift med
40 kronor per kalenderkvartal.

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän mottagaravgift
med 206 kronor per kalenderkvartal.
Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av
bildsändning med eller utan
ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift med
40 kronor per kalenderkvartal.

'Senaste lydelse 1987:233.

I propositionen framlagt förslag till lagändring som
tillstyrkts av utskottet (vid punkt 5, mom. 1)

Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1988, skall fortsätta att
gälla till utgången av år 1989,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1988 medge
rätt till rundradiosändning
från radiosändare av televisionsprogram
i radio- eller
trådsändning från Finland.

Föreslagen lydelse

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1989 medge
rätt till rundradiosändning
från radiosändare av televisionsprogram
i radio- eller
trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma
som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

KrU 1987/88:11

Bilaga 2

■Senaste lydelse 1987:236.

I reservation 2 framlagt förslag till lagändring (vid KrU 1987/88:11

punkt5, mom. 1) Bilaga3

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift lor innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skall avgift forsta gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

1 §1

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän mottagaravgift
med 189 kronor per kalenderkvartal.
Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av
bildsändning med eller utan
ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning
av bildsändning med eller utan
ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän mottagaravgift
med 203 kronor per kalenderkvartal.
Är mottagaren
avsedd för färgmotlagning av
bildsändning med eller ulan
ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

■Senaste lydelse 1987:233.

I reservation 12 framlagt förslag till lagändring (vid
punkt 5, mom. 1)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram att 1 § och ikraftträdandebestämmelser
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 §

Regeringen får för tiden intill utgången
av är 1988 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma
som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1
januari 1986 och gäller till utgången januari 1986.
av år 1988.2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Föreslagen lydelse.

Regeringen får medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland.

KrU 1987/88:11

Bilaga 4

1 Senaste lydelse 1987:236.

2 Senaste lydelse 1987:236.

Översikt över motionernas behandling

KrU 1987/88:11

Bilaga 5

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1987/88: Kr

utskottets utskottets hemställan reservation

yttrande punkt moment nr

201	24 1	31
202	30-31 4	2	11
206	31-32 4	3
231 yrk. 1	31-32 4	3
yrk.3	16-17 1	16	6
234	22 1	28
238 yrk.5	17 1	18	7
239	25 - 26 1	34	8,9
240 yrk.1	11-13 1	11,12	1,2,3
yrk. 2	9 1	2
yrk.3	26 1	35	10
yrk. 4	31-32 4	3
yrk. 5	31-32 4	3
yrk. 6	33-34 5	1	12
yrk. 7	34 5	2	13
244 yrk.1	30-31 4	2	11
245	24 1	32
246	19 1	21
247	20 1	22
248	18-19 1	20
249	21-22 1	27
250	34 5	2	13
251	24 1	31
294	11-12,16-171	11,16,17	1,6
295	14 1	14
296 yrk. 1	16-17 1	16	6
yrk. 2	13-14 1	13	4
297	22-23 1	30
298	14-15 1	15	5
299	19 1	20
300	20-21 1	24
301	30-31 4	2	11
302	20-21 1 20 1	25 23
322	34 5	2	13
323	12-13 1	12	2,3
324	25-26 1	34	8,9
325	22 1	29
327	31-32 4	3
330	20-21 1	26
1986/87:K708yrk. 4	18 1	19
1987/88: K708 y rk. 4	18 1	19
1987/88:T207 yrk. 7	25 1	33

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Sveriges Radio m. m

Utskottet

Inledning

Medelsberäkningar

Tilldelning till Sveriges Radio AB

Medelsberäkning för radionämnden

Medelsberäkningar m.m. för televerket

Mottagaravgiften m.m

Regionalt producerade program i televisionens rikssänd ningar

Sveriges Radios programverksamhet

Radionämnden

Regionala TV-sändningar

Lokalradion

Hemställan

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

Närradionämnden

Sändningar av finländska televisionsprogram

Reservationer

1. Reklamfinansiering av Sveriges Radio (c)

2. Den allmänna mottagaravgift ens storlek (m)

3. Den allmänna mottagaravgiftens storlek (c)

4. Skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio (vpk)

5. Regionalt producerade program i TV:srikssändningar (c) ...

6. Sveriges Radios ställning i en ny mediemiljö (vpk)

7. Sveriges Radios kulturprogram (m)

8. Lokalradions tappningsrätt (m)

9. Lokalradions tappningsrätt (fp)

10. Utbyggnad av lokalradion (c)

11. Reklam i närradion (m)

12. Frågan om lagstiftningen skall vara permanent (c)

13. Utbyggnad av sändningarna (c)

Bilagor

1.1 propositionen framlagt, av utskottet tillstyrkt, förslag till lag
om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

2. I propositionen framlagt, av utskottet tillstyrkt, förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram

3. I reservation 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

4. I reservation 12 framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

5. Översikt över motionernas behandling