Justitieutskottets betänkande
1987/88:9

om delegerad beslutanderätt i vissa domstolsärenden
m.m. (prop. 1987/88:8 jämte motion) 1987/88-9

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:8 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta ett förslag til lag om ändring i lagen (1987:799) om ändring
i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad som anförs
i det följande under rubriken Utskottet på s. 4.

I samband med propositionen behandlas den med anledning av propositionen
väckta motionen 1987/88:2 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m). Motionsyrkandena
redovisas på s. 4.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987188. 7sami Nr 9

1

Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:799) om ändring i lagen
(1946:807) om handläggning av domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden i paragrafens lydelse enligt lagen (1987:799) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §'

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren
domare, om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava den
sammansättning som anges i tredje stycket,

om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om ärendet angår

1. tillstånd till äktenskap enligt 2 kap. 2 § äktenskapsbalken,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till
vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i
detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare
och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen
(1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars
av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten,
skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än Regeringen får för andra fall än
som avses i andra stycket föreskri- som avses i andra stycket föreskriva

va att ärenden som avser förord- att tjänstemän som inte är lagfarna

nande eller entledigande avförmyn- får handlägga ärenden som är av

dare eller god man eller inskrivning enkel beskaffenhet och som avser

av förmynderskap eller godman- /. förordnande eller entledigande

skap får handläggas av en tjänste- av förmyndare eder god man,

man som inte är lagfaren. 2. inskrivning av förmynderskap el ter

godmanskap.

3. avträdande av egendom till förvaltning
av boutredningsman och
förordnande eller entledigande av
boutredningsman.

JuU 1987/88:9

1 Senaste lydelse 1987:799.

2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JuU 1987/88:9

4. förordnande av bodelningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid
arvskifte, eller

6. dödande av handlingar och inteckningar
enligt lagen (1927:85)
om dödande av förkommen handling,
dock ej i fall som avses i 12 a §
nämnda lag.

Motionen

JuU 1987/88:9

I motion 1987/88:2 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om delegering av arbetsuppgifter inom rättsväsendet,

2. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser en sådan ändring av
ärendelagen att delegering till domstolsbiträden i ärenden som rör samboförhållanden
blir möjlig.

Utskottet

Inledning

Domstolsverket har i en skrivelse den 18 augusti 1986 till regeringen
föreslagit en försöksverksamhet med delegering till domstolsbiträden i fråga
om beslutanderätten i allmänna domstolsärenden rörande bl.a. förordnande
av boutredningsman och skiftesman och dödande av förkommen handling i
vissa fall. Förslagen grundar sig på en rapport, Beslutsdelegation i mål och
ärenden vid tingsrätt, som har utarbetats inom verket (DV Rapport nr
1986:3) och som har remissbehandlats. Propositionen bygger på rapporten
och remissbehandlingen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att domstolsbiträden vid tingsrätt i den utsträckning
som regeringen föreskriver skall få handlägga och avgöra ärenden som inte är
tvistiga och som avser avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman,
förordnande eller entledigande av boutredningsman, förordnande
av bodelningsförrättare eller skiftesman vid arvsskifte samt vissa ärenden
enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

En förutsättning för delegering är enligt förslaget att ärendena är av enkel
beskaffenhet. Vad som avses härmed utvecklas närmare i propositionen; de
begränsningar i delegeringsmöjligheterna som där anges kommer, om
förslaget antas, att närmare preciseras genom regler i förordning. Till att
börja med avses regleringen ske i en förordning om försöksverksamhet för att
senare, om försöksverksamheten faller väl ut, ges en permanent form i
tingsrättsinstruktionen (1979:572).

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Gällande ordning m.m.

Enligt 6 § ärendelagen i den från den 1 januari 1988 gällande lydelsen är
underrätt vid handläggning av otvistiga domstolsärenden som regel domför
med en lagfaren domare medan tvistiga ärenden avgörs av tre lagfarna
domare. När ärendet prövas enligt föräldrabalken, äktenskapsbalken eller
lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall rätten dock bestå av en
lagfaren domare och nämndemän.

Enligt 18 och 18 a §§ tingsrättsinstruktionen får vissa göromål delegeras till
tingsnotarie och andra anställda som vunnit tillräcklig erfarenhet.

I 19 och 20 §§ tingsrättsinstruktionen regleras möjligheten att förordna
tingsnotarie att på eget ansvar utföra domargöromål. Tingsnotarie får ges
sådant förordnande bl.a. avseende handläggning av sådana domstolsärenden
som kan avgöras av en lagfaren domare. En förutsättning är att ärendena inte
är vidlyftiga eller svåra eller av annan orsak kräver särskild erfarenhet.

Försök med en mer omfattande delegering till domstolsbiträden än vad
tingsrättsinstruktionen medger pågår beträffande mål om betalningsföreläggande
(se SFS 1984:184) och vissa ärenden om förmynderskap (se SFS
1985:35). Dessa mål och ärenden vars avgörande är domargöromål handläggs
normalt av tingsnotarier med stöd av 19 § tingsrättsinstruktionen. En
förutsättning för delegeringen är att domstolsbiträdet vunnit tillräcklig
kunskap och erfarenhet och genomgått av domstolsverket föreskriven
utbildning.

Domstolsverket har nyligen utvärderat denna försöksverksamhet. Resultaten
har publicerats i rapporten Beslutsdelegation i betalningsföreläggande
och förmynderskap (DV Rapport nr 1987:2).

Enligt rapporten har försöksverksamheten inte inneburit några besparingar.
Andra rationaliseringseffekter har dock kunnat påvisas. T.ex. har arbetet
flutit jämnare och tingsnotarier har kunnat frigöras för andra arbetsuppgifter.
Några tecken som tyder på att rättssäkerheten skulle ha försämrats har
inte funnits. Den största fördelen med försöksverksamheten har enligt
domstolsverket varit att den inneburit möjligheter till personalutveckling för
biträdeskåren.

Domstolsverket föreslog i en skrivelse den 16 mars 1987 till regeringen att
försöksverksamheten skulle permanentas och att bestämmelser om delegering
skulle tas in i tingsrättsinstruktionen.

Beslut härom har nyligen fattats av regeringen. Enligt beslutet får
domstolsbiträden som vunnit tillräcklig kunskap och erfarenhet och som har
genomgått av domstolsverket föreskriven utbildning på eget ansvar handlägga
vissa mål om betalningsföreläggande och vissa förmynderskapsärenden.
De tre största tingsrätterna får själva besluta om delegering medan resp.
hovrätt beslutar i övriga fall. Dock ges hovrätterna möjlighet att överlämna
rätten att fatta beslut om delegering till berörd tingsrätt. Regleringen har
skett i 18 b-d §§ tingsrättsinstruktionen. De nya reglerna träder i kraft den 1
januari 1988.

År 1980 infördes en liknande delegeringsmöjlighet vad gäller vissa
inskrivningsärenden. Då fick domstolsbiträden, efter försöksverksamhet
som påbörjades den 1 oktober 1978, rätt att på eget ansvar handlägga bl.a.
enkla ärenden om lagfart. Regleringen finns i 18 a § tingsrättsinstruktionen.

Överväganden m.m.

Försök med delegering till domstolsbiträden av vissa mål och ärenden av
enkel beskaffenhet har pågått sedan oktober 1978. De olika försöksverksamheterna
har utvärderats, och erfarenheterna har genomgående varit goda.
Vad gäller inskrivningsärenden, mål om betalningsföreläggande och förmynderskapsärenden
har en permanent reglering av delegeringsmöjligheterna
gjorts i tingsrättsinstruktionen.

JuU 1987/88:9

5

Utskottet anser mot bakgrund av de hittills gjorda goda erfarenheterna av
delegering att det nu är lämpligt att, såsom föreslås i propositionen, gå vidare
och ytterligare utvidga delegeringsmöjligheterna i en ny försöksverksamhet.

Utskottet har de senaste åren (JuU 1984/85:25 s. 4, JuU 1985/86:23 s. 3
och JuU 1986/87:25 s. 6) gjort uttalanden av innebörd att delegering kan vara
en positiv rationaliseringsåtgärd. I det ärende som avgjordes tidigare i år
(JuU 1986/87:25) pekade utskottet också på att delegering kan avlasta
domarpersonalen mer eller mindre rutinmässiga arbetsuppgifter samtidigt
som notarier och biträdespersonal därigenom får mer ansvarsfyllda uppgifter.
Utskottet vill med oförändrad inställning understryka att en självklar
förutsättning dock är att domstolarnas dömande och rättsvårdande verksamhet
behålls på hittillsvarande kvalitativt höga nivå. Delegering kan således
inte komma i fråga om den medför försämrad rättssäkerhet. Såsom framhålls
i propositionen måste det delegeringsbara området alltså begränsas till
sådana mål och ärenden och verksamheten utövas under sådana former att
någon kvalitetsförsämring inte inträffar. Utskottet vill i detta sammanhang
också understryka vikten av att de domstolsbiträden som nu kommer i fråga
för delegering genomgår särskild utbildning.

Utskottet anser att förslagen i propositionen väl svarar mot här angivna
förutsättningar, och utskottet ställer sig bakom de överväganden om
rättssäkerhet m.m. som görs i propositionen.

I motionen begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna att hänsynen
till rättssäkerheten kräver att delegering inom domstolsväsendet föregås av
noggranna överväganden och prövas i form av försöksverksamhet.

Utskottet delar som framgått motionärernas syn på vikten av att delegering
föregås av noggranna analyser av konsekvenserna bl.a. för rättssäkerheten.
Det är också lämpligt med försöksverksamhet före det slutliga ställningstagandet.
Med hänsyn till att propositionen innehåller både en bedömning av
rättssäkerhetsfrågorna, som vunnit utskottets gillande, och förslag om
försöksverksamhet är det dock, enligt utskottets mening, överflödigt med ett
tillkännagivande härom från riksdagen. Utskottet avstyrker alltså bifall till
motionen i denna del.

I motionen yrkas också att propositionen skall avslås såvitt avser delegering
i ärenden som rör samboförhållanden.

Gränserna för det delegeringsbara området kommer, som nämnts inledningsvis,
att fastställas i förordning om förslagen i propositionen godtas.

Delegering skall enligt propositionen få ske endast i enkla ärenden och
således inte i ärenden som är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller vars
handläggning av annan orsak kräver särskild kunskap och erfarenhet. Från
det delegeringsbara området kommer sålunda att undantas vissa ärenden
som typiskt sett är av ej helt enkel beskaffenhet. Detta gäller t.ex. ärenden
med internationell anknytning och vissa ärenden om dödande av förkommen
handling. Enligt propositionen kommer inte heller ärenden rörande samboförhållanden
att delegeras nu.

Utskottet vill här tillägga att det naturligtvis kommer att inträffa att ett
delegerat ärende i det enskilda fallet visar sig komplicerat. I ett sådant läge
skall ärendet självklart överlämnas till en lagfaren befattningshavare för
fortsatt handläggning även om de formella förutsättningarna i övrigt för

JuU 1987/88:9

6

delegering alltjämt är för handen. Det bör i detta sammanhang också
påpekas att delegering i tvistiga ärenden är utesluten redan av den
anledningen att sådana ärenden skall avgöras av tre eller fyra lagfarna
domare eller av en lagfaren domare och nämndemän. Detta gäller t.ex. om
en motpart påstår att sambolagen inte är tillämplig på parternas förhållande
oavsett om ärendet är delegerat eller handläggs av en lagfaren domare.

Den 1 januari 1988 träder lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem
och lagen (1987:813) om homosexuella sambor i kraft. Utskottet anser för sin
del det lämpligt att, såsom också förordas i propositionen, avvakta med
delegering i ärenden som rör samboförhållanden till dess att erfarenhet av de
nya lagarna vunnits. Utskottet anser dock att det inte finns anledning att
befara att handläggningen av ärenden om t.ex. bodelningsförrättare skulle
bli mer komplicerad eller bedömningen av sådana ärenden svårare enbart av
den anledningen att ett sådant ärende rör ett samboförhållande. Det finns
sålunda ingen anledning att såsom motionärerna vill ur den föreslagna lagen
ta bort möjligheten till delegering i dessa fall. Det principbeslut som
möjliggör en framtida delegering bör därför kunna fattas redan nu. Utskottet
avstyrker bifall till motionen också i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delegering av arbetsuppgifter inom rättsväsendet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju2 i denna del (yrkande 1),

2. beträffande delegerad beslutanderätt i vissa domstolsärenden
m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ju2 i denna del (yrkande
2) antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1987:799) om ändring i lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden.

Stockholm den 17 november 1987
På justitieutskottets vägnar
Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Björn Körlof (m), Ulla-Britt Åbark (s),
Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe
Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson
(s), Lars Sundin (fp) och Jerry Martinger (m).

Reservation (mom. 2)

Björn Körlof, Sven Munke och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Den 1 januari”
och slutar med ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Den 1 januari 1988 träder äktenskapsbalken (1987:230), lagen om sambors

Juli 1987/88:9

7

gemensamma hem (1987:232), vissa ändringar i ärvdabalken (1987:221) samt
lagen (1987:813) om homosexuella sambor i kraft.

De nya reglerna innebär bl.a. följande. I lagen om sambors gemensamma
hem (sambolagen) ges vissa regler om sambors gemensamma bostad och
bohag. Lagen gäller om en ogift man och en ogift kvinna bor tillsammans
under äktenskapsliknande förhållanden. Sambolagen är också tillämplig om
två ogifta personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. Enligt
sambolagen skall äktenskapsbalkens regler om bodelningsförrättare gälla
även vid upplösningen av ett samboförhållande. Om samboförhållandet
upplöses genom den ena sambons död blir den efterlevande sambon enligt 18
kap. 1 § ärvdabalken delägare i den avlidnes dödsbo och har i denna
egenskap rätt att, enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken, begära bl.a. att dödsboet
avträds till förvaltning av boutredningsman. Även ärvdabalkens regler om
sambor är tillämpliga på homosexuella sambor.

Innebörden av det anförda är att det i ärenden om t.ex. förordnande av
boutredningsman eller bodelningsförrättare kan bli aktuellt att pröva om två
personer bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden i ett
homo- eller heterosexuellt förhållande. Det säger sig självt att dessa ärenden
är till sin natur väl så komplicerade som de ärenden med internationell
anknytning, vilka enligt propositionen skall undantas från delegering. Härtill
kommer att det inte finns någon som helst erfarenhet av lagstiftningen om
samboförhållanden. Stora tillämpningssvårigheter kan dock förutses. Utskottet
anser det mot denna bakgrund olämpligt att nu öppna möjlighet för
delegering i ärenden som rör samboförhållanden. Frågan får i stället tas upp
till förnyad prövning när erfarenhet av den nya lagstiftningen vunnits.
Utskottet föreslår den begränsning i lagtexten som framgår av utskottets
hemställan nedan.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande delegerad beslutanderätt i vissa domstolsärenden
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju2 antar det genom
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1987:799) om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden, dock med den ändringen att såsom ett nytt femte
stycke till 6 § nämnda lag fogas följande: ”Föreskrifterna i fjärde
stycket gäller ej ärenden rörande samboförhållanden.”

JuU 1987/88:9

8

gotab Stockholm 1987 13999