Justitieutskottets betänkande

1987/88:8

om underrättelser till parterna om dom m.m. (prop.

1987/88:7 jämte motion) 1987/88-8

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:7 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad som anförs
under rubriken Utskottet på s. 5.

Med anledning av propositionen har väckts motion 1987/88:Jul av
Marianne Andersson (c) och Gunnar Björk (c). Motionsyrkandet redovisas
på s. 5.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987/88. 7samt. Nr 8

1 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 S och 30 kap. 7 § rättegångsbalken
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

9 §'

Innan dom beslutas, skall överläggning hållas.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag
överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas.
Erfordras på grund av målets beskaffenhet rådrum för domens beslutande
eller avfattande, må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock, om
ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas inom två
veckor efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen,
skall den avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock
meddelas genom att den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen
skall underrättelse givas om tiden och sättet för domens meddelande.

Vad nu sagts om måls avgörande efter huvudförhandling gälle ock, då
mål avgöres vid sammanträde för muntlig förberedelse.

Avgöres eljest mål utan huvud- Avgörs i annat fall ett mål utan

förhandling, skall, så snart ske kan, huvudförhandling, skall så snart

överläggning hållas samt domen be- som möjligt överläggning hållas

slutas, skriftligen avfattas och med- samt domen beslutas, skriftligen

delas. Meddelandet skall ske ge- avfattas och meddelas. Meddelan nom

att domen hålles tillgänglig å det skall ske genom att domen hålls

rättens kansli. Underrättelse om ti- tillgänglig på rättens kansli.

den för meddelandet skall senast
samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen
jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på
samma tid och sätt som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig När ett mål avgjorts, skall parter underrättelse

om utgången i målet na snarast underrättas skriftligen
snarast givas parterna. om utgången i målet.

30 kap.

7 §3

Innan dom beslutas, skall överläggning hållas. Ingå nämndemän i rätten,
framställe ordföranden eller, om målet beretts av annan lagfaren domare,
denne saken och vad lag stadgar därorp.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag
överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas.
Finnes rådrum för domens beslutande eller avfattande oundgängligen erforderligt,
må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock, om ej
synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, då den tilltalade

JuU 1987/88:8

1 Senaste lydelse 1976:567.

2 Senaste lydelse 1976:560.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JuU 1987/88:8

är häktad, inom en vecka och i annat fall inom två veckor efter förhandlingens
avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen, skall den
avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock meddelas genom att den
hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen skall underrättelse
givas om tiden och sättet för domens meddelande.

Avgöres mål utan huvudförhandling,
skall, så snart ske kan, överläggning
hållas samt domen beslutas,
skriftligen avfattas och meddelas.
Meddelandet skall ske genom
att domen hålles tillgänglig å rättens
kansli. Underrättelse om tiden
för meddelandet skall senast samma
dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen
jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på
samma tid och sätt som domen.

Avgörs .ett mål utan huvudförhandling,
skall så snart som möjligt
överläggning hållas samt domen beslutas,
skriftligen avfattas och meddelas.
Meddelandet skall ske genom
att domen hålls tillgänglig på
rättens kansli.

När mål avgjorts, skall skriftlig
underrättelse om utgången i målet
snarast givas den tilltalade.

När ett mål avgjorts, skall parterna
snarast underrättas skriftligen
om utgången i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Rättens avgörande av ärende sker genom beslut.

Underrätts slutliga beslut skall, i
den mån det erfordras, angiva de
skäl, å vilka beslutet grundas. Beslutet
må, om det finnes lämpligt, tecknas
å den handling som ligger till
grund för ansökan. Avkunnas ej beslutet
vid förhandling, skall det meddelas
genom att det hålles tillgängligt
å rättens kansli; har beslutet gått
emot sökanden eller annan som fört
talan i ärendet, skall underrättelse om
tiden för beslutets meddelande genom
rättens försorg genast avsändas
till honom. Rätten skall på begäran
lämna den som vill föra talan

Tingsrättens slutliga beslut skall,
i den mån det behövs, ange de skäl
som beslutet grundas på. Om rätten
finnér det lämpligt, får beslutet
skrivas på den handling som ligger
till grund för ansökningen. Om beslutet
inte avkunnas vid en förhandling,
skall det meddelas genom att
hållas tillgängligt på rättens kansli.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JuU 1987/88:8

mot beslutet underrättelse om vad
han har att iakttaga.

Mot underrätts beslut i fråga
som avses i 4 § tredje stycket skall
talan föras särskilt. Beslutet skall
lända till efterrättelse utan hinder
av att det icke äger laga kraft. Mot
hovrättens beslut i fråga som nu
nämnts må talan ej föras.

Mot tingsrättens beslut i frågor
som avses i 4 § tredje stycket skall
talan föras särskilt. Beslutet skall
gälla även om det inte har vunnit
laga kraft. Mot hovrättens beslut i
frågor som nu nämnts får talan inte
föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Motionen

I motion 1987/88:Jul av Marianne Andersson (c) och Gunnar Björk (c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om vikten av att kravet på omedelbarhet i rättegångsprocessen
kan uppfyllas så som stadgas i rättegångsbalken.

Utskottet

Underrättelse om dom m.m.

I propositionen föreslås att de allmänna domstolarna i lag ges skyldighet att i
brottmål - i överensstämmelse med vad som redan gäller för tvistemål -skriftligen underrätta samtliga parter om utgången av ett mål. Detta
åstadkoms enligt förslaget genom ändring i 30 kap. 7 § sjätte stycket
rättegångsbalken (RB).

Vidare föreslås vissa andra ändringar av teknisk natur i reglerna om
domstolarnas underrättelseskyldighet. Bakgrunden till ändringsförslagen -som berör 17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § RB samt 9 § lagen om handläggning av
domstolsärenden - anges vara bl.a. att den s.k. lösningsskyldigheten i
domstolsärenden nyligen har tagits bort (prop. 1986/87:26, JuU 13, rskr. 89,
SFS 1987:452). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag.

Utskottet vill i anslutning härtill tillägga följande. Utskottet noterar att
departementschefen i propositionen (s. 8) instämmer i den uppfattning som
riksdagen nyligen har gett uttryck åt (senast i JuU 1986/87:25 s. 16), nämligen
att den tilltalade i brottmål bör ha rätt att utan särskild begäran få
underrättelse om utgången av målet i form av en fullständig utskrift av
domen. Utskottet utgår ifrån att den författningsändring som behövs för att
nå det önskade resultatet kommer att - i enlighet med vad som aviseras i
propositionen - inom kort vidtas av regeringen i förordning.

Tid för meddelande av dom

117 kap. 9 § andra stycket och 30 kap. 9 § andra stycket RB ges regler om när
och hur domstolarna skall meddela domar. Enligt huvudregeln skall dom
avkunnas, dvs. meddelas muntligen, i omedelbar anslutning till den överläggning
som rätten håller efter huvudförhandlingens slut. Om det på grund
av målets beskaffenhet behövs rådrum för domens beslutande och avfattande,
får rätten besluta om anstånd med domens meddelande. Men dom skall
meddelas inom två veckor, eller om den tilltalade är häktad inom en vecka,
efter huvudförhandlingens slut. En skriven dom skall då föreligga. Längre tid
än två resp. en veckas anstånd får dock tas i anspråk om ”synnerligt hinder
möter” mot att meddela domen inom den angivna fristen. Som exempel på
sådant ”synnerligt hinder” har i förarbetena och doktrinen angetts att
rättsfrågorna är av synnerligen svårlöst beskaffenhet och kräver ingående
överväganden eller att utredningen är synnerligen omfattande och genomgången
av den inte hinns med under den tid som annars står till buds (Gärde,
Nya rättegångsbalken, 1949, s. 129). Processlagberedningen har framhållit

JuU 1987/88:8

att det i domstolar med ett större antal ledamöter kan vara nödvändigt med
ett längre rådrum för att lämna varje ledamot tillfälle till genomgång av
processmaterialet. Angående den tid med vilken den föreskrivna tidsfristen
två veckor får överskridas har i processlagberedningens motiv uttalats att den
i regel inte bör överstiga en eller annan vecka. Enligt Ekelöf kan ”synnerligt
hinder” tänkas föreligga i mammutprocesser (Rättegång V, 5:e upplagan, s.
207).

I motion 1987/88: Jul görs gällande att det enligt uppgifter som motionärerna
har inhämtat inte är ovanligt att den i lagen utmätta fristen om två resp. en
vecka överskrids på grund av domstolarnas stora arbetsbelastning. Det måste
anses vara tveksamt om enbart arbetsbelastning utgör ett sådant ”synnerligt
hinder” som lagstiftaren har avsett, anför motionärerna. Eftersom detta är
en fråga om parternas rättssäkerhet anser motionärerna att regeringen och
riksdagen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att RB:s regler om tiden för
doms meddelande kan uppfyllas.

Frågan om tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 9 § RB om tid för
meddelande av dom i tvistemål har behandlats av justitiekanslern (JK) i ett
beslut den 18 maj 1987 (dnr 3611-86-20). Beslutet föranleddes bl.a. av att JK
vid inspektion av en tvistemålsavdelning vid Stockholms tingsrätt hösten
1986 hade iakttagit att tidsutdräkten för doms meddelande i ett stort antal
mål hade varit fyra veckor eller mer. I beslutet anförde JK bl.a. att det skulle
vara fel att fördölja att många domstolar i dagsläget har en arbetssituation
som medför särskilda svårigheter att på avsett sätt bemästra särskilt de större
tvistemål som kräver kollegial sammansättning.

JK anförde vidare:

För att kunna hålla en hög takt i avverkningen av målen krävs att
huvudförhandlingsdagar inplaneras enligt ett i lång tid i förväg upprättat
schema. Dessemellan måste häktningsförhandlingar och förberedelser hållas
samt andra viktiga, löpande göromål utföras. Under dessa förhållanden
möter ofta avsevärda svårigheter att för arbetet med domen i större tvistemål
frilägga erforderlig arbetstid i nära anslutning till huvudförhandlingen.
Domstolens ledamöter har också ofta svårt att finna en gemensam tid för
överläggning utan att domsarbetet fördröjs. Följden blir lätt att rättegångsbalkens
bestämmelser om tiden för domens meddelande inte kan upprätthållas.
Det brukar också anföras att en annan uppläggning av arbetet, som ger
möjlighet till ett koncentrerat arbete med domens avfattande, föranleder
sådana störningar i det övriga arbetet att den totala arbetskapaciteten
sjunker för domstolen. Argument av detta slag kan inte avvisas som
ogrundade.

Avslutningsvis anförde JK följande synpunkter:

Enligt min mening föreligger numera ej sällan skäl för att tillämpa reglerna
om tid för doms meddelande på ett annat sätt än som var avsett när reglerna
infördes genom den nya rättegångsbalkens ikraftträdande. Jag vill dock
betona att reglerna alltjämt skall betraktas som gällande och att strävan alltid
måste vara att hålla tiden från huvudförhandlingen till domens meddelande
så kort som möjligt. För tvistemål av ej alltför komplicerad natur bör det
även i ett ansträngt arbetsläge vara fullt möjligt att avfatta och meddela
domen inom den föreskrivna fjortondagarsfristen. Är målet mer arbetskrävande
och föreligger andra arbetsuppgifter som inte tillåter att nödig tid

JuU 1987/88:8

reserveras för ett koncentrerat arbete med domen, kan sådana synnerliga
skäl anses föreligga som medger att fjortondagarstiden överskrids. Domsarbetet
måste dock ofrånkomligen organiseras på sådant sätt att domen
färdigställs så snart sig göra låter. Det uppskov som kan godtas utöver
fjortondagarstiden får normalt sett inte överskrida en eller högst två veckor. I
sakens natur ligger att de verkligt omfattande målen givetvis kan kräva längre
tid för domens avfattande.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en snabb och effektiv
handläggning av mål och ärenden hos domstolarna är viktig för parternas
rättssäkerhet. Bl.a. är det, för att man skall kunna upprätthålla rättegångsbalkens
princip att rättens dom skall grundas på de omedelbara intrycken
från huvudförhandlingen, väsentligt att domen beslutas och avfattas i så nära
anslutning till förhandlingen som möjligt. Mot den bakgrunden är det
angeläget att domstolarna inte till följd av en övermäktig arbetsbelastning
tvingas dröja med att meddela sina avgöranden. Utskottet delar också i allt
väsentligt den syn på frågan som har redovisats av justitiekanslern i det ovan
återgivna beslutet. I den mån problem föreligger som inte kan avhjälpas
genom förändringar av arbetets organisation eller på annat sätt anser
utskottet att de får beaktas i den sedvanliga budgetberedningen. Något
sådant tillkännagivande som motionärerna begärt är inte påkallat.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1987/88:Jul.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det genom proposition 1987/88:7 framlagda
förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

2. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

3. beträffande tid för meddelande av dom
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jul.

Stockholm den 17 november 1987
På justitieutskottets vägnar
Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Björn Körlof (m), Ulla-Britt Åbark (s),
Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe
Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson
(s), Lars Sundin (fp) och Jerry Martinger (m).

JuU 1987/88:8

Särskilt yttrande

Gunilla André (c) och Elving Andersson (c) anför:

Vi vill i anslutning till motion 1987/88:Jul framhålla att domstolarnas
arbetssituation enligt vår mening för närvarande är oacceptabel till följd av
att en ökad arbetsbelastning under ett flertal år har mötts av nedskärningar i
resurserna i stället för - som förnuftet hade krävt - en ökning av dessa. Vi vill
därför i detta sammanhang understryka vikten av att den resursförsämring
som har pågått under flera år nu snarast måste brytas. Om så inte sker
kommer kvaliteten i domstolarnas arbete att allvarligt äventyras. Det
problem med domstolarnas svårigheter att meddela domar inom föreskriven
tid som motionärerna har pekat på vittnar tydligt om detta.

JuU 1987/88:8

gotab Stockholm 1987 13985