Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande 1987/88:8

om underrättelser till parterna om dom m.m. (prop. 1987/88:7 jämte motion)


JuU

1987/88:


Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:7 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om ändring i rättegångsbalken,

2.  lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas fill vad som anförs under rubriken Utskottet på s. 5.

Med anledning av propositionen har väckts motion 1987/88:Jul av Marianne Andersson (c) och Gunnar Björk (c). Mofionsyrkandet redovisas på s. 5.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987/88. 7saml. Nr 8


1  Förslag till   ,                                              JuU 1987/88:

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § rättegångsbalken
skall ha följande lydelse.
  ,

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

17 kap. 9§'

Innan dom beslutas, skall överläggning hållas.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas. Erfordras på grund av målets beskaffenhet rådrum för domens beslutande eller avfattande, må rätfen besluta anstånd därmed; domen skall dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas inom två veckor efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudför­handlingen, skall den avkunnas vid annat rätfens sammanträde eller ock meddelas genom atf den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudför­handlingen skall underrättelse givas om fiden och sättet för domens med­delande.

Vad nu sagts om måls avgörande efier huvudförhandling gälle ock, då mål avgöres vid sammanträde för muntlig förberedelse.

Avgöres eljest mål utan huvud- Avgörs i annat fall ett mål utan

förhandling, skall, så snart .jAf Ayiii, huvudförhandling,   skall   så   snart

överläggning hållas samt domen be- som   möjUgt   överläggning   hållas

slutas, skriftligen avfattas och med- samt  domen   beslutas,   skriftligen

delas.  Meddelandet  skall  ske ge- avfattas och meddelas. Meddelan-

nom aft domen håltes fillgänglig å det skall ske genom atf domen hålls

rättens kansli. Underrättelse om ti- fillgänglig/;<:; rättens kansli.
den för meddelandet skatt senast
samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på samma tid och sätt som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig       När (7Mnål avgjorts, skall por/er-

underrättelse om utgången i målet     na snarast underrättas skriftligen
snarast givas parterna.
              om utgången i målet.

30 kap. 7§=

Innan dom beslutas, skall överiäggning hållas. Ingå nämndemän i rätten, framställe ordföranden eller, om målet beretts av annan lagfaren domare, denne saken och vad lag stadgar därom.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas. Finnes rådrum för domens beslutande eller avfattande oundgängligen er­forderligt, må rätten besluta anstånd därmed: domen skall dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, dä den tilltalade

' Senaste lydelse 1976:567. = Senaste lydelse 1976:560.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     JuU 1987/88:8

är häktad, inom en vecka och i annat fall inom två veckor efter förhand­lingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen, skall den avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock meddelas genom att den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen skall underrättel­se givas om tiden och sättet för domens meddelande.

Avgöres mål utan huvudförhand- Avgörs ett mål utan huvudför-
ling, skall, sä snart ske kan, över-
handling, skall så snart som möjligt
läggning hållas samt domen beslu-
överläggning hållas samt domen be­
tas, skriftligen avfattas och medde-
slutas, skriftligen avfattas och med­
las. Meddelandet skall ske genom
delas. Meddelandet skall ske ge-
att domen håUes tillgänglig å rät-
nom atf domen hålls tiljgänglig på
tens kansli. Underrättelse om tiden
                       rättens kansli.
för meddelandet skall senast sani-
ma dag avsändas tUl parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på samma tid och sätt som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig När e» mål avgjorts, skall/?or/er-
underrättetse om utgången i målet na snarast underrättas skriftligen
snarast givas den tilltalade.
        om utgången i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av

domstolsärenden

Härigenom föreskrivs aft 9 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

9§ Rättens avgörande av ärende sker genom beslut.

Underrätts slutliga beslut skall, i 7/«g.vra/re«j slutliga beslut skall,
den mån det erfordras, angiva de
i den mån def behövs, ange de skäl
skäl, å vilka beslutet grundas. Beslu-
som beslutet grundas po. Om rätten
tet må, om det finnes lämpligt, teck-
finner  det   lämpligt,  får  beslutet
nas å den handling som ligger fill
skrivas på den handling som ligger
grund för ansökan. Avkunnas ej be-
till grund för ansökningen. Om be­
slutet vid förhandling, skall det med-
slutet inte avkunnas vid en förhand­
delas genom att rfer/iå//ei tillgängligt
ling, skall det meddelas genom atf
å rättens kansli; har beslutet gåu
/7f5//o.? tillgängligt pw rättens kansli.
emot sökanden etter annan som fört
talan i ärendet, skatt underrättelse om
tiden för beslutets meddelande ge-
no/n rättens försorg genast avsän­
das till honom. Rätten skaU på be­
gäran lämna den som vilt föra talan


 


Nuvarande lydelse

mot beslutet underrättelse om vad-han luir att iakttaga.

Mot underrätts beslut i fråga som avses i 4 § tredje stycket skall, talan föras särskilt. Beslutet skall tända till efterrättelse utan hinder av att def icke äger laga kraft. Mot hovrättens beslut i fråga som nu nämnts må talan ej föras.


Förestagen lydelse

Mot tingsrättens beslut i frågor som avses i 4 § tredje stycket skall talan föras särskilt. Beslutet skall gälla även om def inte har vunnit laga kraft. Mot hovrättens beslut i frågor som nu nämnts/or talan inte föras.'


JuU 1987/88:8


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.


 


Motionen                                                                      JuU 1987/88:8

I motion 1987/88:Jul av Marianne Andersson (c) och Gunnar Björk (c) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av att kravet på omedelbarhet i rättegångs­processen kan uppfyllas så som stadgas i rättegångsbalken.

Utskottet

Underrättelse om dom m.m.

I propositionen föreslås att de allmänna domstolarna i lag ges skyldighet att i brottmål - i överensstämmelse med vad som redan gäller för tvistemål -skriftligen underrätta samtliga parter om utgången av ett mål. Detta åstadkoms enligt förslaget genom ändring i 30 kap. 7 § sjätte stycket rättegångsbalken (RB).

Vidare föreslås vissa andra ändringar av teknisk natur i reglerna om domstolarnas underrättelseskyldighet. Bakgrunden till ändringsförslagen -som berör 17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § RB samt 9 § lagen om handläggning av domstolsärenden - anges vara bl.a. att den s.k. lösningsskytdigheten i domstolsärenden nyligen har tagits bort (prop. 1986/87:26, JuU 13, rskr. 89, SFS 1987:452). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag.

Ufskottet vill i anslutning härtill tillägga följande. Utskottet noterar att departementschefen i proposifionen (s. 8) instämmer i den uppfattning som riksdagen nyligen har gett uttryck åt (senast i JuU 1986/87:25 s. 16), nämligen att den tilltalade i brottmål bör ha rätt att utan särskild begäran få underrättelse om utgången av målet i form av en fullständig utskrift av domen. Utskottet utgår ifrån att den författningsändring som behövs för att nå det önskade resultatet kommer att - i enlighet med vad som aviseras i propositionen - inom kort vidtas av regeringen i förordning.

Tid för meddelande av dom

117 kap. 9 § andra stycket och 30 kap. 9 § andra stycket RB ges regler om när och hur domstolarna skall meddela domar. Enligt huvudregeln skall dom avkunnas, dvs. meddelas muntligen, i omedelbar anslutning till den över­läggning som rätten håller efter huvudförhandlingens slut. Om det på grund av målets beskaffenhet behövs rådrum för domens beslutande qch avfattan­de, får rätten besluta om anstånd med domens meddelande. Men dom skall meddelas inom två veckor, eller om den tilltalade är häktad inom en vecka, efter huvudförhandlingens slut. En skriven dom skall då föreligga. Längre tid än två resp. en veckas anstånd får dock tas i anspråk om "synnerligt hinder möter" mot atf meddela domen inom den angivna fristen. Som exempel på sådant "synneriigt hinder" har i förarbetena och doktrinen angetts att rättsfrågorna är av synnerligen svårlöst beskaffenhet och kräver ingående överväganden eller att utredningen är synnerligen omfattande och genom­gången av den inte hinns med under den tid som annars står till buds (Gärde, Nya rättegångsbalken, 1949, s. 129). Processlagberedningen har framhållit


 


atf det i domstolar med ett större antal ledamöter kan vara nödvändigt med      JuU 1987/88:8

eft längre rådrum för att lämna varje ledamot tillfälle till genomgång av

processmaterialet. Angående den tid med vilken den föreskrivna fidsfristen

två veckor får överskridas har i processlagberedningens motiv uttalats atf den

i regel inte bör överstiga en eller annan vecka. Enligt Ekelöf kan "synnerligt

hinder" tänkas föreligga i mammutprocesser (Rättegång V, 5:e upplagan, s.

207).

I mofion 1987/88:Jul görs gällande att def enligt uppgifter som mofionärer­na har inhämtat inte är ovanligt att den i lagen utmätta frisfen om två resp. en vecka överskrids på grund av domstolarnas stora arbetsbelastning. Dét måste anses vara tveksamt om enbart arbetsbelastning utgör ett sådant "synnerligt hinder" som lagstiftaren har avsett, anför motionärerna. Eftersom detta är en fråga om parternas rättssäkerhet anser motionärerna att regeringen och riksdagen bör ägna särskild uppmärksamhet åt atf RB:s regler om tiden för doms meddelande kan uppfyllas.

Frågan om tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 9 § RB om fid för meddelande av dom i tvistemål har behandlats av jusfitiekanslern (JK) i ett beslut den 18 maj 1987 (dnr 3611-86-20). Beslutet föranleddes bl.a. av att JK vid inspekfion av en tvistemålsavdelning vid Stockholms tingsrätt,hösten 1986 hade iakttagit att tidsutdräkten för doms meddelande i ett stort antal mål hade varit fyra veckor eller mer. I beslutet anförde JK bl.a. att det skulle vara fel att fördölja att många domstolar i dagsläget har en arbetssituation som medför särskilda svårigheter att på avsett sätt bemästra särskilt de större tvistemål som kräver kollegial sammansättning.

JK anförde vidare:

För aft kunna hålla en hög takt i avverkningen av målen krävs att huvudförhandlingsdagar inplaneras enligt ett i lång tid i förväg upprättat schema. Dessemellan måste häktningsförhandlingar och förberedelser hållas samt andra viktiga, löpände göromål utföras. Under dessa förhållanden möter ofta avsevärda svårigheter att för arbetet med domen i större tvistemål frilägga erforderlig arbetstid i nära anslutning till huvudförhandlingen. Domstolens ledamöter har också ofta svårt att finna en gemensam fid för överläggning utan att domsarbefet fördröjs. Följden blir lätt att rättegångs­balkens bestämmelser om tiden för domens meddelande inte kan upprätthål­las. Det brukar också anföras att en annan uppläggning av arbetet, som ger möjlighet till ett koncentrerat arbete med domens avfattande, föranleder sådana störningar i det övriga arbetet att den totala arbetskapaciteten sjunker för domstolen. Argument av detta slag kan' inte avvisas som ogrundade.

Avslutningsvis anförde JK följande synpunkter:

Enligt min mening föreligger numera ej sällan skäl för aff tillämpa reglerna om tid för doms meddelande på eff annat sätt än som var avsett när reglerna infördes genom den nya rättegångsbalkens ikraftträdande. Jag vill dock betona atf reglerna alltjämt skall betraktas som gällande öch aff strävan alltid måste vara atf hålla tiden från huvudförhandlingen fill domens meddelande så kort som möjligt. För tvistemål av ej alltför komplicerad natur bör def även i eff ansträngt arbetsläge vara fullt möjligt att avfatta och meddela domen inom den föreskrivna fjorfondagarsfristen. Är målet mer arbetskrä­vande och föreligger andra arbetsuppgifter som inte tillåter att nödig tid


 


reserveras för eft koncentrerat arbete med domen, kan sädana synnerliga JuU 1987/88:8 skäl anses föreligga som medger att fjorfondagarsfiden överskrids. Domsar­betet måste dock ofrånkomligen organiseras på sådant sätt att domen färdigställs så snart sig göra låter. Det uppskov som kan godtas utöver fjortondagarsfiden får normalt sett inte överskrida en eller högst två veckor. I sakens natur ligger att de verkligt omfattande målen givetvis kan kräva längre fid för domens avfattande.

Utskottet anser i likhet med mofionärerna atf en snabb och effektiv handläggning av mål och ärenden hos domstolarna är vikfig för parternas rättssäkerhet. Bl.a. är det, för atf man skall kunna upprätthålla rättegångs­balkens princip att rättens dom skall grundas på de omedelbara intrycken från huvudförhandlingen, väsentligt att domen beslutas och avfattas i så nära anslutning till förhandlingen som möjligt. Mot den bakgrunden är det angeläget atf domstolarna infe fill följd av en övermäktig arbetsbelastning tvingas dröja med att meddela sina avgöranden. Utskottet delar också i allt väsentligt den syn på frågan som har redovisats av justitiekanslern i det ovan återgivna beslutet. I den mån problem föreligger som infe kan avhjälpas genom förändringar av arbetets organisafion eller på annat sätt anser utskottet att de får beaktas i den sedvanliga budgetberedningen. Något sådant tillkännagivande som mofionärerna begärt är inte påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet bifall fill motion 1987/88:Jul.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen antar det genom proposition 1987/88:7 framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

2.  att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsär­enden,

3.  beträffande tid för meddelande av dom att riksdagen avslår motion 1987/88;Jul.

Stockholm den 17 november 1987 På justitieutskottets vägnar Karin Ahrland

Närvarande; Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Björn Köriof (m), Ulla-Britt Åbark (s), Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp) och Jerry Martinger (m).


 


Särskilt yttrande                                             JuU 1987/88:8

Gunilla André (c) och Elving Andersson (c) anför:

Vi vill i anslutning till mofion 1987/88:Jul framhålla att domstolarnas arbetssituation enligt vår mening för närvarande är oacceptabel fill följd av att en ökad arbetsbelastning under ett flertal år har mötts av nedskärningar i resurserna i stället för - som förnuftet hade krävt - en ökning av dessa. Vi vill därför i detta sammanhang understryka vikten av att den resursförsämring som har pågått under flera år nu snarast måste brytas. Om så inte sker kommer kvaliteten i domstolarnas arbete att allvarligt äventyras. Det problem med domstolarnas svårigheter att meddela domar inom föreskriven tid som motionärerna har pekat på vittnar tydligt om detta.

gotab   Stockholm 1987 13985