Justitieutskottets betänkande

1987/88:42

om besöksförbud ...

(prop. 1987/88:137) 1987/88:42

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:137 har regeringen (jusfifiedepartementet) föreslagit riksdagen aft anta av lagrådet granskade förslag till lagom besöksförbud, lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och lag om ändring i äktenskapsbalken.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas under rubriken Utskottet på s. 7.

I samband med propositionen behandlar utskottet fre med anledning av propositionen väckta motioner samt yrkanden i tre under den allmänna mofionstiden i år väckta motioner.

Motionsyrkandena redovisas på s. 7.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987/88. 7saml. Nr 42

Propositionens lagförslag juU 1987/88:42

1 Förslag till Lagom besöksförbud

Härigenom föreskrivs följande.

Förutsättningar för besöksförbud, m.m.

1 § Enligt denna lag får förbud meddelas för en person aft besöka eller på
annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denna person
(besöksförbud).

Besöksförbud får meddelas om det på grund.av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer aff begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen av om sådan risk föreligger skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid.

Kan syftet med ett besöksförbud fillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd, får förbud infe meddelas.

Ett besöksförbud omfattar inte kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade.

2 S Om def kan antas att eft besöksförbud enligt 1 § infe är tillräckligt, får
förbudet utvidgas till aff avse förbud aft uppehålla sig i närheten av en annan
persons bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar

visfas.

3 § Eft besöksförbud skall förses medde begränsningar och undantag som är
påkallade med hänsyn fill förhållandena i def enskilda fallet.

4 ij Besöksförbud skall meddelas för viss tid, högst eff år.
Besöksförbudet gäller omedelbart, om inte annat bestäms.
Besöksförbudef får förlängas med högst eff år i taget.

5 § Ett beslut om besöksförbud skall delges den mot vilken förbudet avses gälla. Här\'id gäller infe 12 och 15 §§ delgivningslagen (1970:428).

6 § Frågor om besöksförbud skall handläggas skyndsanif.

Förfarandet hos åklagaren

7 S Frågor om besöksförbud prövas av allmän åklagare och tas upp på begäran av den som förbudet avses skydda eller när def annars finns anledning fill def.

8 § Prövningen av frågor om besöksförbud ankommer på åklagaren i den ort där förbudet helt eller huvudsakligen avses bli fillämpat eller där den mot vilken förbudet avses gälla har sitt hemvist eller mera varakfigt uppehåller sig. Är den sistnämnde misstänkt för brott som har betydelse för frågan om

besöksförbud, får frågan prövas även av åklagare som är behörig att väcka JuU 1987/88:42
åtal för brottet. .f .

1 fråga om åklagare tillämpas vidare 7 kap. rättegångsbalken.

9 § För utredning av frågor om besöksförbud får åklagaren anlita biträde av
polismyndighet.

I fråga om utredningen gäller i tillämpliga delar 23 kap. 4, 6, 7 och 9-12 §§ rättegångsbalken. Härvid skall vid tillämpningen av 4 och 11 §§ bestämmelserna om den som är misstänkt i stället avse den mot vilken förbudet avses gälla.

10 § Den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda har rätt atf ta del av det som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

11 § Innan frågan om besöksförbud prövas, skall den möt vilken förbudet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och beredas tillfälle aff yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obehövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet- i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.

Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket skall ske. ,

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

12 § Ett beslut varigenom åklagaren avgörett ärende om besöksförbud skall
vara skriftligt och ange

1. den som förbudet avses skydda och den som förbudet avses gälla,

2. förbudets innebörd och omfattning, . •■

3. de skäl som har bestämt utgången,

4. åberopade lagrum,

5. påföljden vid överträdelse av förbudet samt

6. upplysning om möjligheten att få rätfens prövning enligt 14 § och att begära omprövning enligt 23 §.

13 § Vid åklagarens handläggning av ärenden om besöksförbud gäller i
övrigt 4-9 §§, 14-15 §§, 20 § första stycket andra meningen 1, 3 och 4 och
andra stycket samt 26 § förvaltningslagen (1986:223).

Rättens prövning ■ . -

14 § Åklagarens beslut i fråga om besöksförbud skall prövas av tingsrätten, om den som har ålagts besöksförbud eller den som förbudet avses skydda begär det. Begäran om sådan prövning skall göras hos åklagaren, som i så fall, skall överlämna ärendet till rätten.

15 § Behörig domstol är den tingsrätt där åklagare som har prövat frågan om besöksförbud skall föra talan i brottmål i allmänhet.

16 § Har åklagaren beslutat om besöksförbud, är han skyldig att på begäran ; JuU 1987/88:42
av den som förbudet avses skydda föra dennes talan vid rätten, om inte

särskilda skäl talar mot det.

Rätten skall begära yttrande av åklagaren, om det infe är obehövligt.

17 § Rätten får förordna att ett besöksförbud tills vidare inte skall gälla. Om besöksförbud inte tidigare meddelats, får rätten meddela sådant förbud fram till dess att ärendet avgjorts slutligt.

18 § Vid avgörande av saken skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Vid annan handläggning är tingsrätten domför med en lagfaren domare.

Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

19 § Förhandling inför rätten enligt 4 § andra stycket lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall alltid hållas, om någon part begär det.

20 § Vardera parten skall svara för sin kostnad, om inte sådant förhållande föreligger som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

21 § Vid rättens handläggning av ärenden om besöksförbud gäller i övrigt 2 § andra - femte styckena, 3 §, 4 § första och andra styckena, 5 § samt 9-12 §§ lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden. Därvid gäller i fråga om begäran om prövning vad som sägs i den lagen om ansökan.

22 § Har någon begärt rättens prövning av ett beslut i fråga om besöksförbud och är den mot vilken förbudet avses gälla misstänkt för brott som har , betydelse för prövning av frågan om förbudet, får beslutet i fråga om besöksförbud prövas i mål om allmänt åtal rörande brottet. Därvid tillämpas bestämmelserna om rättegång i ett sådant mål.

Hävande eller ändring av besöksförbud

23 § Om det på grund av ändrade förhållanden finns skäl till det, får
åklagaren häva eller ändra ett beslut i fråga om besöksförbud som har
meddelats av åklagaren eller rätten.

Första stycket gäller dock inte om beslutet är föremål för rättens prövning.

överträdelse av besöksförbud m.m.

24 § Den som bryter mot ett besöksförbud döms för överträdelse av
besöksförbud till böter eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

25 § Överträdelse av besöksförbud får åtalas av åklagare endast om
målsäganden anger brottet fill åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2 Förslagtill JuU 1987/88:42

Lagom ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs aft 7 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 19 8 Sekretess gäller hos polismyndighet för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till

1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,

2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård eller om vård äv missbrukare utan samtycke.inom socialtjänsten,

3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda eller vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten,

4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller

5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare,

om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:000) om besöksförbud för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen! högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Lagen omtryckt 1988:9.

3 Förslag till JuU 1987/88:42

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs atf 14 kap. 7 § äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse-

14 kap.
7§
1 mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att frågan har
avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av
makarna ■ .

1. bestämma vem av makarna som skall, ha rätt att bo.kvar i makarnas, gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har skett, , ,.

2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll. .; '

1 sådant mål får domstolen också, I sådant mål får domstolen också,

för fiden till dess atf skillnadsfrågan     för tiden till dess att skillnadsfrågan
har avgjorts genom dom som har     har avgjorts genom, dom som har
vunnit laga kraft, på yrkande av     vunnit laga kraft, på yrkande av
någon av makarna förbjuda makar-   , någon av makarna förbjuda makar- ,
na aff besöka varandra vid vite, som     na att besöka varandra.                   ,     ,

bestäms i pengar etter till fängelse i ,

högst en månad. ' ■■'•.■

Eff beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller pä samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första eller andra stycket fär dock när som helst ändras av domstolen.

Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 och 25 §§■, . lagen (1988:000) otn besöksförbud.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken, förordna om vad som skall gälla i fråga om vårdnad, umgänge och bidrag fill barns underhäll för fiden fill dess att sådan fräga har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om förbud enligt 14 kap. 7 § andra stycket som har meddelats före ikraftträdandet.

. 6

Motionerna JuU 1987/88:42

1987/88:Ju34 av Gunilla André m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att överträdelse av besöksförbud skall ligga under allmänt åtal.

1987/88:Ju35 av Nic Grönvall (m) vari yrkas aft riksdagen vid behandlingen, av propositionen uttalar sig för - endera genom ändring i lagtexten eller eljest - att lagen under inga omständigheter får användas för att förhindra kontakt mellan företrädare för myndigheter och enskilda.

1987/88:Ju36 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till lag om besöksförbud att det är domstol som har att pröva frågor om besöksförbud.

1987/88:Ju217 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkähna att frågan om besöksförbud bör få en snar lösning i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Ju604 av Alf Svensson (c) vari' yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som möjliggör för polisen att meddela föreskrifter om s.k. besöksförbud till en person som förföljer en annan, person. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:K406.

1987/88:Ju804 av Carl Bildt m.fl. (ni)' vari yrkas

19. atf riksdagen som siii mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besöksförbud.

Utskottet

Inledning

Regeringsförslagef bygger på en iriom ■ justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1987:13) Besöksförbud och remissbehandlingen av den.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en särskild lag.om besöksförbud. Lagen skall ge ett bättre skydd för dem som förföljs och trakasseras och är eft led i strävandena att förbättra skyddet framför allt för kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp.

Besöksförbud skall kunna utfärdas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera en annan person. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid.

Besöksförbud skall i första hand avse förbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denne. Om. ett sådant förbud infe är fillräckligt skall ett utvidgat besöksförhud kunna meddelas, Eff sådant förbud skall kunna innebära förbud att t.ex. uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad eller arbetsplats.

Besöksförbud skall utformas med hänsyn till omständigheterna i det

enskilda fallet och får enligt förslaget meddelas för viss fid, dock högst eft år i JuU 1987/88:42 taget.

Ansökan om besöksförbud kan göras av den som skall skyddas av förbudet eller av någon annan, t.ex. en socialsekreterare eller en polisman. Åklagaren kan också själv fa initiativ till besöksförbud.

Beslut om besöksförbud skall enligt förslaget meddelas av åklagare. Beslutet skall kunna överklagas till allmän domstol.

Straffet för överträdelse av besöksförbud skall enligt förslaget vara böter eller fängelse i högst sex månader.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Bakgrund

Under senare år har misshandlade och förföljda kvinnors situation fått stor uppmärksamhet i samhällsdebatten och en rad åtgärder har vidtagits för aft stärka denna grupps ställning bl.a. i den rättsliga processen.

T.ex. faller numera även misshandel som infe ägt rum på allmän plats under allmänt åtal (prop. 1981/82:43, JuU 18, rskr. 104), och en målsägande har rätt aft åtföljas av en stödperson vid rättegången (prop. 1983/84:105, JuU 25, rskr. 332). Förra året genomfördes lagändringar i syfte dels aft skärpa synen pä misshandel (prop. 1987/88:14, JuU 16, rskr. 84), dels att utvidga möjligheterna för en målsägande atf få sitt skadeståndsanspråk, prövat i brottmålsprocessen (prop. 1987/88:1, JuU 14, rskr. 81). Vidare har nyligen beslutats ändringar i sekretesslagen som gör det möjligt att i större utsträckning hemlighälla t.ex. en förföljd kvinnas adress (prop. 1987/88:41, KU 22, rskr. 51). Frågan om målsägandebiträde åt i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott eller vissa andra våldsbrott är för närvarande föremål för riksdagens prövning (prop. 1987/88:107, JuU 33).

Bestämmelser om besöksförbud i samband med upplösning av äktenskap finns i äktenskapsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:1,LU 18, rskr. 159). Enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken kan rätfen i mål om äktenskapsskillnad på yrkande av endera maken för tiden till dess att lagakraftägande dom på äktenskapsskillnad föreligger förbjuda makarna aft besöka varandra vid vite som bestäms i pengar eller fängelse högst en månad. Möjligheten atf meddela eft sådant förbud har ansetts fylla ett praktiskt behov av integritetsbetonad natur (prop. 1986/87:1 s. 338). En liknande bestämmelse fanns även i giffermålsbalken.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om besöksförbud behandlades förra året av riksdagen med anledning av eff antal yrkanden i mofioner som väckts under den allmänna motionstiden.

Utskoftet redogjorde i sitt av riksdagen godkända betänkande i saken (JuU 1987/88:6) först för gällande rätt beträffande de brott som i detta sammanhang i första hand kan komma ifråga: nämligen de i 4 kap.i ■ brottsbalken (BrB) upptagna brotten olaga hot (5 §), hemfridsbroff och olaga intrång (6 S) samt ofredande (7 §). Utskottet noterade att gemensamt

för dessa straffstadganden är att de bereder straffrättsligt skydd ät enskilda JuU 1987/88:42 människors känsla av trygghet till person och egendom.

Ufskottet konstaterade därefter att det hade visat sig atf den rädsla som många misshandlade och hotade kvinnor känner för sina män ofta är välgrundad och att många kvinnor, efter att ha blivit utsatta för övergrepp som lett fram fill en separation, blir förföljda av de män de fidigare sammanlevt med. Utskottet pekade på att de flesta aggressionshandlingar som en kvinna i den situationen kan utsättas för är straffbelagda, och aft def i dessa fall finns möjlighet för polisen att ingripa till kvinnans skydd.

Utskoftet ansåg emellertid också att de drabbade kvinnorna har rätt att kräva att deras fysiska och psykiska integritet skyddas även i vissa fall av personförföljelse som faller utanför det straffbara området. Sådan förföljelse kan, framhöll utskottet, gestalta sig på olika sätt, exempelvis genom återkommande brev eller telefonuppringningar. En annan situafion kän vara att en man som dömts för övergrepp mot en kvinna återkommande uppehåller sig i närheten av hennes bostad eller arbetsplats. Ibland kan, påpekade utskottet, sådana förfaranden ha passerat straffbarhetsgränsen för t.ex. ofredande eller hemfridsbrott. Om så inte skulle vara fallet blir emellertid en hänvändelse från kvinnans sida till polisen som regel resultaflös eftersom inget brott kan anses ha begåtts. Samtidigt är det, underströk utskottet, uppenbart aft här beskrivna beteenden av kvinnan kan upplevas som lika hotfulla och skrämmande som en aktiv handling, som faller under t.ex. bestämmelserna om olaga hot. Utskottet ansåg att eff besöksförbud skulle kunna vara verksamt i sådana lägen så fill vida att eff omedelbart polisingripande möjliggörs. Även eljest skulle ett besöksförbud kunna ha en allmänt brottsförebyggande effekt som är önskvärd, ansåg utskottet.

Utskottets överväganden

Införande av besöksförbud

Det nu framlagda regeringsförslagef om besöksförbud utgör ett ytterligare led i strävandena att förbättra situationen för främst de kvinnor som utsätts för förföljelse och trakasserier av män de tidigare sammanlevt med. Genom förslaget ges också andra utsatta personer motsvarande skydd.

Syftet med förslaget är, som departementschefen framhåller, främst att hindra att någon som redan har förgripit sig mot en annan person gör sig skyldig fill nya övergrepp eller till allvarliga trakasserier. Besöksförbudet skall alltså förebygga hotfulla och farliga situafioner och göra def möjligt för polisen att ingripa i situationer som är hotande eller skrämmande för den som förbudet avser att skydda.

Utskottet som tidigare uttalat sig i riktning för införande av besöksförbud kan redan här i princip ställa sig bakom regeringsförslaget. Härigenom får yrkandena om införande av besöksförbud i motionerna Ju217, Ju604 och Ju804 anses tillgodosedda. ■

Besöksförbudets innebörd i vissa fall JuU 1987/88:42

I mofion Ju35 framförs farhågor om att besöksförbudet skulle kunna användas så aff en enskild persons kontakter med en myndighet förhindras.

För aft eff besöksförbud skall fungera som ett effektivt skydd måste förbudets omfattning, som departementschefen framhåller, kunna anpassas till förhållandena i def enskilda fallet: Def måste uppenbarligen också sträcka sig längre än till aft enbart förbjuda att någon begår lagstridiga handlingar som t.ex. hemfridsbroff eller ofredande. En föreskrift med enbart det ' innehållet skulle te sig meningslös med hänsyn till atf sädana handlingar redan är kriminaliserade. Ett av syftena med eff besöksförbu'd är jii att förebygga situationer som kan utveckla sig i farlig riktning. Mot den bakgrunden bör besöksförbud fa sikte inte enbart på aff förhindra trakasserier utan också på att förhindra besök och andra kontakter över huvud taget. Förbudet bör som departementschefen uttalar avse akfiva handlingar av den mot vilken förbudet riktar sig; i första hand att söka upp eller på annat sätt kontakta den som förbudet avser att skydda. Ett förbud bör emellertid för atf ge det eftersträvade skyddet även kunna omfatta sådana frakassei-ier som att följa efter en annan person.

Som framhålls i proposifionen är det en mycket grannlaga uppgift att
bestämma innehållet i eff besöksförbud. Förbudet måste utformas så att det
är effektivt samtidigt som def inte får göras mer ingripande för den som def
rikfar sig mot än som är motiverat med hänsyn tiiromständigheférna i def
enskilda fallet. Den beslutande myndigheten måste noga pröva om ett ,

besöksförbud alls är mofiverat och hur förbudet bör utformas och därvid ta hänsyn infe endast till den som skall skyddas av förbudet utan även till den som åläggs def.

Särskilda problem uppstår givetvis i de fall där den som åläggs besöksför
budef och den som förbudet avser atf skydda har legitima skäl till kontakter
med varandra. Detta kan vara fallet om den konflikt som ligger till grund för '

besöksförbudet beror på en yrkesmässig relation, t.ex. mellan en socialsekre
terare och en klient inom socialtjänsten. Det kan också vara frågan om fall
där konflikten här sitt ursprung i personliga förhållanden men där ett
besöksförbud likväl kan påverka möjligheterna till myndighefskontakt, t.ex.
om den som förbudet avses skydda arbetar, på försäkringskassan, eller . ..

posten. ,

Utskottet vill konstatera aff - i fall då frågan om besöksförbud aktualiseras
efter en konflikt i en yrkesmässig relation - det kan vara.naturligt att en
annan tjänsteman övertar kontakterna medden som ett förbud skulle riktas , ,

mot i förhoppningen atf konflikten då kan biläggas. I andra fall då det är aktuellt med förbud mot kontakter på en arbetsplats krävs självklart, noggranna överväganden rörande förbudefs utformning så aff t.ex. kontakter med en myndighet inte förhindras.'

1 detta sammanhang vill utskottet också peka på aff eff besöksförbud enligt, förslaget infe omfattar kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade. För atf undantagsregeln skall vara tillämplig krävs enligt proposifionen atf def är fråga om en objektivt sett klart befogad kontakt. Utskottet vill också erinra om atf, enligt förslaget, vid ringa fall av

överträdelse av besöksförbud ansvar infe skall utdömas.. JuU 1987/88:42

Mot den här angivna bakgrunden behövs enligt utskoffefs mening ingen . , sådan åtgärd som begärs i motion Ju35 och utskottet avstyrker bifall till den.

Beslutande myndighet

I mofion Ju36 begärs att beslut om besöksförbud alltid skall fattas av

domstol. Motionärerna anser atf eff besöksförbud måste befraktas och ' '

behandlas som en för den enskilde mycket ingripande åtgärd. Def är därför,. ..........

anser motionärerna, viktigt att beslutet om besöksförbud fatfas under betryggande rättssäkerhetsgaranfier.

Utskottet kan konstatera aft fiera olika önskenfiål gör sig gällande när def
gäller handläggningen av frågor om besöksförbud. Förfarandet måste vara
snabbt och enkelt för den som väcker frågan, def måste gå aff få eff snabbt -

beslut i akuta situationer, t.ex. under helger, den erforderliga utredningen '
måsfe kunna ske enkelt och smidigt och beslutet måste fattas under för '

rättssäkerheten betryggande former.

Regeringsförslagef tillgodoser enligt utskottets'mening dessa önskemål. '

Vad särskilt gäller räftssäkerhetsaspekfen vill utskoffef, i likhet med
departementschefen, framhålla aff åklagarna uppfyller högt ställda krav på
rättslig kompetens. De har även erfarenhet av närbesläktade frågesfällning-
ar, t.ex. genom den bedömning av risk för fortsatt brottslig verksarrihef som
ankommer på åklagaren i samband'med beslut om anhållande. Till vad
utskottet nu sagt kommer atf åklagarens beslut i fråga om besöksförbud skall .

kunna prövas av tingsrätt på begäran av den som ålagts besöksförbud eller den som förbudet avses skydda. Också tingsrättens beslut skall enligt förslaget kunna överklagas. I detta sammanhang vill utskoffef understryka aff åklagaren har skyldighet aff informera om möjligheten atf överklaga beslutet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till mofion Ju36.

Villkor för åtal

Åtal för överträdelse av besöksförbud skall enligt regeringsförslagef kunna
ske om målsäganden anger brottet fill åtal eller åtal är påkallat ur allmän '
synpunkt. .s . .

I mofion Ju34 riktas kritik mot förslaget i propositionen i denna del. Mofionärerna anser aft åtal för överträdelse av besöksförbud skall kunna ske' utan angivelse. Motionärerna hänvisar bl.a. fill vad som sedan år 1982 gäller för misshandel som inte ägt rum på allmän plats. Genom en dä genomförd ■ '• ' ' lagändring fogs kravet på angivelse bort beträffande sådan misshandel. Skälet härför var att kvinnor ofta utsattes för påtryckningar aff infe ange brottet, t.ex. när def var fråga orri våld inom familjen.

Utskoffef vill i detta hänseende anföra följande.

Det särskilda kravet på angivelse för åtal vid bl.a. vissa lindrigare brott av
integrifefskränkande natur. t.ex. hemfridsbroff som infe är grovt och vissa
fall av ofredande, innebär atf målsäganden i dessa fall normalt disponerar
över åfalsrätten. Detta anser utskottet med hänsyn fill arten av de brott def
här rör vara en rimlig ordning. Eff besöksförbud träffar förfaranden som i 1

enligt gällande rätt inte är straffbara och som kan sägas vara främst av samma JuU 1987/88:42 integritetskränkande natur som nyss nämnda brott. Utskottet anser mot denna bakgrund det rimligt att angivelse i normalfallet är en förutsättning för åtal också vid överträdelse av besöksförbud.

Som anförs i motionen kan det emellertid förekomma situationer där den som skall skyddas av ett besöksförbud inte vågar ange en överträdelse av förbudet till åtal. Med tanke på den situationen finns i regeringsförslaget en möjlighet för åklagaren att väcka åtal när det är påkallat ur allmän synpunkt. Regeln får också betydelse i de fall målsäganden efter påtryckningar har förmåtts återta sin angivelse.

En överträdelse av besöksförbud kan emellerfid också ske i samband med annan straffbar handling. I detta fall kan den andra handlingen vara sådan att åtal kan ske utan angivelse eller vara ett angivelsebrott med möjlighet för åklagaren atf åtala utan angivelse om det är påkallat ur allmän synpunkt. Regler om åtal för en handling som innefattar flera brott finns i 20 kap. 4 § rättegångsbalken. De innebär aft åklagaren får åtala samtliga brott som en handling innefattar om något av dessa brott får åtalas utan angivelse.

Detta innebär t.ex. att om målsäganden blir misshandlad av den som ålagts förbudet i samband med en överträdelse av detta åtal kan ske utan angivelse för överträdelsen av förbudet om misshandelsbrottet samtidigt åtalas. I ett sådant fall kommer således utformningen av åtalsregeln vid överträdelse av besöksförbud atf sakna betydelse och åtal för överträdelsen kan äga rum oberoende av angivelse. Om däremot handlingen inte innefattar sådant brott utan ett brott som i likhet med överträdelse av besöksförbud i princip förutsätter angivelse för åtal kommer överensstämmelse aft råda beträffande förutsättningarna för åtal beträffande överträdelsen av besöksförbudet och def andra brottet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att åtalsregeln i regeringsförslagef på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt anknyter till ätalsreglerna i brottsbalken. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju34.

Förfarandet

Den ordning för handläggningen av frågor om besöksförbud som utskottet ovan ställt sig bakom innebär som framgått att åklagaren skall fatta beslut i frågor om besöksförbud, och att åklagarens beslut skall kunna överklagas fill allmän domstol. Dar kan frågan anfingen handläggas enligt lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden i tillämpliga delar eller gemensamt med eft brottmål. I sistnämnda fall skall bestämmelserna om rättegången i brottmål tillämpas.

Den rättegångstekniska lösning som valts präglas av en strävan att göra förfarandet enkelt och lättillgängligt för den som besöksförbudet skall skydda, något som utskottet kan ställa sig bakom. Förfarandet innebär dock i flera hänseenden en nyordning. Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen följer utvecklingen och initierar ändringar om komplikationer eller andra oönskade processuella effekter uppstår, t.ex. vid sammanläggning av ett ärende om besöksförbud med ett brottmål.

övrigt JuU 1987/88:42

Utöver vad som ovan anförts i det föregående föranleder propositionen och motionerna inte något uttalande från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande besöksförbudets innebörd i vissa fall
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju35,

2. beträffande beslutande myndighet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju36,

3. beträffande w///Ä:or/ör(5/fl/

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ju34 bifaller det genom proposition 1987/88:137 framlagda förslaget till lag om besöksförbud såvitt avser 25 §,

4. beträffande förslaget till lag om besöksförbud i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av motion 1987/88:Ju217 i denna del (yrkande 3), mofion 1987/88:Ju604 och motion 1987/88:804 i denna del (yrkande 19) antar det i moment 3 omnämnda lagförslaget i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående,

5. beträffande propositionen i övrigt

atf riksdagen bifaller de genom propositionen framlagda förslagen till

a) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b) lag om ändring i äktenskapsbalken.

Stockholm den 10 maj 1988 På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Svensson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s) och Lars Sundin (fp).

Reservationer

1. Beslutande myndighet (mom. 2)

Hans Petersson i Röstånga och Lars Sundin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet
kan" och slutar med "motion Ju36" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera atf flera olika önskemål gör sig gällande när def '"

gäller handläggningen av frågor om besöksförbud. Förfarandet måste vara JuU 1987/88:42 snabbt och enkelt för den som väcker frågan, det måste gå aff få eff snabbt beslut i akuta situationer, t.ex. under helger, den erforderliga utredningen måste kunna ske enkelt och smidigt och beslutet måste fattas under för rättssäkerheten betryggande former.

Enligt ufskottefs uppfattning fillgodoses dessa krav bäst om beslut om
besöksförbud alltid fattas av domstol. En sådan ordning kräver relativt
omfattande omarbetningar av regeringsförslagef. Utskottet anser emellertid . ..
också atf det brådskar med införande av den nya lagstiftningen. Mot
bakgrund härav kan utskottet under en övergångsperiod godla den i
proposifionen angivna ordningen för beslut om besöksförbud. Regeringen . '

bör få i uppdrag att snarast förelägga riksdagen ett förslag fill ordning för handläggningen av besöksförbud i enlighet med vad. utskottet,nu anfört. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen fill känna.

deb att utskoffefs hemställan under moment 2 borf ha följande lydelse:

2. beträffande beslutande myndighet

atf riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Villkor för åtal (mom. 3) ' '

Gunilla André och Elving Andersson (c) anser . ,. r

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "mofion Ju34" borf ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning gör sig skälen för åklagarens oinskränkta '
skyldighet aft åtala lika starkt gällande vid överträdelse av besöksförbud som
vid misshandel och vissa andra starkt integrifefskränkande brott. Något krav
på angivelse bör alltså infe uppställas. ; ,

Lagtekniskt kan den ändring som utskottet sålunda förordar uppnås genom atf 25 § i förslaget fill lag om besöksförbud utgår. Ufskottet förordar att så sker.

dels aff utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande i7'//or/örrtto/

atf riksdagen med bifall till rnotion 1987/88:Ju34 avslår def genom
proposition 1987/88:137 framlagda förslaget fill lag om besöksförbud
såvitt avser 25 §. ...