Justitieutskottets betänkande

1987/88:39

om anslag till brottsförebyggande rådet
(prop. 1987/88:100 bil. 4, G 3 och G 4, jämte
motioner)

JuU

1987/88:39

ANDRA HUVUDTITELN
Övriga myndigheter

1. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1987/88:100 bilaga 4 (justitiedepartementet)
under punkt G 3 (s. 118 och 119) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 7 528 000 kr.

2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
Propositionen

Regeringen har under punkt G 4 (s. 119) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag om 3 980 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ju614 av Jerry Martinger m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att föreläggande av
ordningsbot skall få utfärdas för snatteri i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rapporteftergift,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtalsunderlåtelse,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beloppsgränsen mellan snatteri och stöld.

1987/88:Ju701 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett förenklat förfarande vid snatterier i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1987/88:Ju802 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ordningsbot vid snatteribrott,

1 Riksdagen 1987/88. 7 sami. Nr 39

Rättelse: S. 11 sista raden står: högre; Rättat till: lägre. S. 12 rad 13 står: mom 2.;
Rättat till: mom. 4. S. 15 rad 9 nerifrån står: Martinger; Rättat till Martinger (m).

13. att riksdagen från anslaget A 4 anslår 100 000 kr. till Utredningskliniken
AB som stöd till verksamheten med brottsoffeijour.

1987/88:Ju814 av Gunilla André m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till insatser för en samordning
av det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag avseende stöd till brottsofferjourer
m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordnande informationsinsatser riktade till barn och ungdomar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärvetenskaplig forskning inom det brottsförebyggande området.

1987/88:Ju817 av Gunilla André m. fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsrollernas betydelse för brottsligheten.

1987/88:Ju818 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilda informationsinsatser bör göras genom att ekonomiskt
stödja organisationer som är beredda att informera om ekonomisk
och organiserad brottslighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild undersökning av organiserad brottslighet och ekobrottslighet
inom hyres- och fastighetsbranschen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta insatser mot ekonomisk och organiserad brottslighet.

1987/88:Ju819 av Anita Johansson m. fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till åtgärder beträffande alkoholkontroll samt handeln
och bilindustrin.

Utskottet

Medelsberäkningen

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt
för information.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Samordning av det brottsförebyggande arbetet m.m.

I motion Ju814 tas upp olika frågor om information och forskning inom det
kriminalpolitiska området. Motionärerna menar att det behövs särskilda
insatser för en samordning av det brottsförebyggande och brottsbekämpande
arbetet och att samordnande informationsinsatser måste riktas till barn
och ungdom. Vidare erfordras en samordnande funktion också för att
initiera forsknings- och utvecklingsprojekt av tvärvetenskaplig art.

JuU 1987/88:39

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har enligt sin instruktion (SFS
1982:787) till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika
områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av
samhällets och enskildas insatser mot brott. Därvid åligger det BRÅ bl. a.
att följa, stödja och initiera forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens
orsaker och hur den skall förebyggas samt att utvärdera och
sprida resultaten av sådant arbete. BRÅ skall vidare verka för forskningsoch
utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området och genom utredning
och initiativ medverka i det kriminalpolitiska arbetet.

Regeringen uppdrog i oktober 1986 åt en särskild utredare att se över
BRÅ:s verksamhet. Utredaren överlämnade i april 1987 delbetänkandet
(Ds Ju 1987:6) BRÅ:s uppgifter och ledning. I betänkandet, som har
remissbehandlats, lämnas förslag beträffande bl. a. BRÅ:s uppgifter och
ställning. Utredaren kommer senare att lämna ytterligare förslag som berör
BRÅ:s funktion och arbetssätt samt frågor om budgetprocessen och forskningen.
Översynen beräknas vara avslutad under första halvåret 1988.

Hos BRÅ finns, i enlighet med instruktionen, en vetenskaplig grupp som
har till uppgift att biträda BRÅ i frågor av vetenskaplig karaktär och därvid
avge yttranden i bl. a. principiella frågor om forskning och utveckling och i
frågor om bidrag till enskilda för forskning och utveckling. I det nyssnämnda
betänkandet anförs att den vetenskapliga gruppens framtid får prövas
tillsammans med behandlingen av forskningsuppgifterna. Utredaren avser
att föreslå att en särskild permanent grupp inrättas med företrädare för
rikspolisstyrelsen, riksåklagaren, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen m. fl. I denna grupp skulle alla initiativ till större forsknings-
och utbildningsinsatser behandlas och överenskommelser träffas om
arbetsfördelning i fråga om insatser.

Inom BRÅ finns även en arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor med
uppgift att med skolan som utgångspunkt utarbeta idéer, rekommendationer
och förslag till brottsförebyggande åtgärder för barn och ungdom.
Gruppen består av representanter för BRÅ samt för Svenska kommunförbundet,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen, statens ungdomsråd,
Riksförbundet Hem och Skola och Elevorganisationen i Sverige.
Även barn- och ungdomsgruppens direktiv är föremål för översyn.

Här bör också nämnas att rikspolischefen år 1984 tog initiativ till en
central samordningsgrupp med uppgift att effektivisera det brottsförebyggande
arbetet mot den traditionella kriminaliteten. Samordningsgruppen har
varit verksam sedan februari 1985 och dess arbete under de tre första åren
har redovisats i en rapport (RPS/RAPPORT 1987:11) Samverkan mot
brott, etapp I—III.

Samordningsgruppen arbetar genom att på olika sätt fördjupa och bygga
ut de lokala insatserna samt genom att intensifiera det centrala och lokala
samarbetet mellan olika myndigheter, folkrörelser, fackliga organisationer
och andra intressenter. Gruppen, som består av representanter för ett
femtontal olika myndigheter, organisationer och företag, samlas ett par
gånger per år eller vid behov. Den har möjlighet att beroende på den
aktuella frågans beskaffenhet knyta ytterligare personer till sig.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av samordning av

JuU 1987/88:39

olika forsknings- och informationsinsatser inom det kriminalpolitiska området.
Som framgått av det föregående har också BRÅ sådana samordnande
och initierande uppgifter som motionärerna efterlyser. Härtill kommer
det arbete som utförs av den centrala samordningsgruppen hos rikspolisstyrelsen,
vars arbete ligger väl i linje med motionärernas önskemål.

Mot bakgrund av vad som anförts saknas det enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att göra något uttalande med anledning av de här
behandlade yrkandena i motion Ju814.

Könsrollernas betydelse för brottsligheten

I motion Ju817 efterlyses forskning om könsrollernas betydelse för brottsligheten.
Den låga kvinnokriminaliteten utgör enligt motionärerna en intressant
utgångspunkt för sådan forskning och borde kunna ligga till grund
för slutsatser om hur det brottsbeivrande arbetet bör bedrivas.

Statistiska centralbyrån publicerade år 1986 en översikt över kvinnors
brottslighet grundad på uppgifter i den offentliga statistiken (Kvinnors rätt
och orätt, statistik och tankar om kvinnor och brott). Där framhålls att
könsbundna förklaringar krävs för att förklara skillnaden i nivån i fråga om
mäns och kvinnors brottslighet och för att förklara varför kvinnornas brottslighet
ökat snabbare än männens under de senaste 15—20 åren.

Av de statistiska uppgifterna framgår att av 1 000 kvinnor i Sverige
lagfors nio stycken för brott varje år. Motsvarande tal för män är 54. Bland
männen är trafikbrott vanligast, bland kvinnorna snatteri. Andelen kvinnor
(i förhållande till andelen män) är högst för snatteri, förfalskning och
bedrägeri och lägst för rån och sedlighetsbrott. Från år 1966 till år 1983 har
andelen kvinnor som lagförts för grövre brott (brott som lett till strängare
straff än böter samt vissa åtalsunderlåtelse^ ökat från 6 % till 13 %. Andelen
kvinnor som dömts för stöld har från böljan av 1950-talet och till år
1984 stigit från 10 % till 25 %.

Olika forskningsprojekt med inriktning mot kvinnors brottslighet pågår,
t. ex. vid den kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Också
vid den psykologiska institutionen och vid BRÅ har studier genomförts
med samma inriktning. För närvarande prövar BRÅ frågan om anslag till
två olika forskningsprojekt inom området. Dessa gäller dels kvinnor, frigörelse
och brott, dels kvinnor och avvikande beteenden.

Enligt utskottets mening pekar motionärerna på ett forskningsområde
som är angeläget, inte minst mot bakgrund av den pågående förändringen
av könsrollerna och den ökande brottsligheten bland kvinnor. Som nyss
redovisats pågår också olika forskningsprojekt rörande kvinnor och brott.
Dessa kan förväntas ha betydelse för belysningen av de spörsmål som tas
upp i motionen. Utskottet vill sålunda i år liksom förra året (JuU 1986/87:34
s. 6-7) uttala förståelse för motionärernas synpunkter men anser mot
bakgrund av den pågående utvecklingen att något uttalande från riksdagen
inte erfordras.

JuU 1987/88:39

Stöd till brottsofferjourer

JuU 1987/88:39

I motion Ju814 framförs ett yrkande om stöd till brottsoffeijourer, och i
motion Ju802 begärs att 100 000 kr. anslås till Utredningskliniken AB som
stöd till dess verksamhet med brottsofferjour.

Under anslaget G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på
grund av brott om vilket utskottet nyligen fattat beslut (JuU 1987/88:26),
finns enligt departementschefen medel beräknade för stöd till brottsofferjourer
och liknande verksamhet (prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 122).

Utskottet kan konstatera att yrkandet i motion Ju814 om stöd till brottsofferjourer
får anses tillgodosett genom departementschefens nyssnämnda
uttalande i budgetpropositionen. Detta yrkande bör således inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida, och utskottet avstyrker bifall till detsamma.

Vad gäller fördelningen av de medel som avsatts för stöd till brottsofferjourer
anser utskottet att den bör ske vid en samlad bedömning av de
intressen och behov som kan föreligga. Detta är uppenbarligen inte en
uppgift för riksdagen. Utskottet kan därför inte förorda en prioritering av
den verksamhet som bedrivs av Utredningskliniken AB och avstyrker bifall
till yrkandet om medel till bolaget i motion Ju802.

Snatteri

Motionerna Ju614, Ju701 och Ju802 innehåller yrkanden om åtgärder mot
snatteri. I samtliga motioner förordas att det bör övervägas att införa
ordningsbot för snatteri. I motion Ju614 föreslås dessutom en minskad
användning av åtalsunderlåtelse och rapporteftergift vid snatteri samt en
ändring av den beloppsgräns som för närvarande tillämpas vid gränsdragningen
mellan stöld och snatteri.

Frågan om åtgärder mot snatteri har behandlats av utskottet tidigare,
senast två gånger under föregående riksmöte (JuU 1986/87:6 och 21).

Som tidigare vill utskottet slå fast att butikstillgrepp utgör ett allvarligt
problem och att det därför självfallet är viktigt att bekämpa sådana brott.
Att vidta åtgärder riktade mot snatteribrottsligheten är en uppgift inte bara
för det allmänna utan också för handeln själv. Och enligt utskottets mening
är det åtgärder från handelns egen sida som utgör tyngdpunkten i de
samlade insatserna mot snatteribrotten; en rad sådana åtgärder vidtas också,
t. ex. ökad användning av olika stöldskyddssystem samt information till
allmänheten om butikstillgreppens skadliga verkningar.

Beträffande åtgärder från det allmännas sida vill utskottet liksom tidigare
uttala att återkommande aktioner på lokal nivå — under medverkan av
åklagare, polis, företag m. fl. — utgör lämpliga inslag i bekämpningen av
snatteribrotten. Sådana temporära aktioner i avsikt att förebygga en viss typ
av brott kan ha en betydande allmänpreventiv effekt. I sammanhanget kan
vidare nämnas att en arbetsgrupp inom BRÅ (Säkerhet inom handeln)
studerar olika frågor med anknytning till bl. a. butikssnatterier.

För beivrandet av snatteribrott är reglerna om rapporteftergift och åtalsunderlåtelse
av stor betydelse. Som utskottet framhöll vid behandlingen av
frågan förra året kan det inte uteslutas att en tidvis mindre tillfredsställande

tillämpning av dessa regler har bidragit till den negativa utvecklingen av
snatteribrottsligheten (JuU 1986/87:21 s. 6). Dessa regler fick emellertid sitt
nuvarande innehåll så sent som för ett par år sedan, och i samband därmed
lämnade rikspolisstyrelsen och riksåklagaren utförliga anvisningar för hur
reglerna bör tillämpas. Därmed borde det enligt utskottets mening ha
skapats goda förutsättningar för en från skilda synpunkter ändamålsenlig
och mera strikt användning av möjligheterna att ge åtalsunderlåtelse och
rapporteftergift i de fall det här gäller.

För övrigt kan nämnas att det inom rikspolisstyrelsen pågår ett arbete
med att utvärdera användningen av rapporteftergift vid snatteri. Arbetet
avses bli slutfört senare i år. Tilläggas kan också att ett förslag av regeringen
om åtgärder mot unga lagöverträdare — som har betydelse i sammanhaget
— för närvarande behandlas av riksdagen (prop. 1987/88:135, JuU 36). Bl.a.
föreslås vissa ändringar i reglerna om åtalsunderlåtelse och strafföreläggande.

Med hänsyn till vad som nu redovisats, och med hänvisning till vad
utskottet nyligen anfört beträffande användningen i allmänhet av åtalsunderlåtelse
och rapporteftergift (JuU 1987/88:28 s. 6 f), avstyrker utskottet
bifall till motion Ju614 såvitt avser förslag om en minskad användning av
åtalsunderlåtelse och rapporteftergift (yrkandena 2 och 3).

Beträffande förslagen i de nu aktuella motionerna att det bör bli möjligt
att beivra snatteri med ordningsbot vill utskotte t erinra om att stöldutredningens
förslag härom — i betänkandet (SOU 1982:39) Stöld i butik —
mötte stark kritik vid remissbehandlingen. Sålunda menade man bl. a. att
snatteri på detta sätt skulle nedvärderas som brottstyp genom att i praktiken
bli jämställt med lindriga trafikförseelser och andra liknande ordningsförseelser.

Utskottet vill för sin del vidhålla sin tidigare uttalade tveksamhet till
införandet av ett system med ordningsbot vid snatteri. Vad utskottet därvid
främst fäster avseende vid är den nyss nämnda invändningen att det kan
kännas främmande att med ett ordningsföreläggande beivra ett — låt vara
mindre allvarligt — centralt förmögenhetsbrott. Vidare är de aktuella
brottsrekvisiten - såväl de objektiva som det subjektiva — sådana att de
enligt utskottets mening erfarenhetsmässigt kräver överväganden av en art
som inte gärna kan företas inom ramen för ordningsbot. I vart fall bör enligt
utskottets mening resultatet av fängelsestraffkommitténs förslag (SOU
1986:13—15) Påföljd för brott, såvitt avser en allmän översyn av straffskalorna,
avvaktas innan det kan bli aktuellt för riksdagen att ta ställning till
frågan om ordningsbot vid snatteri.

Utskottet avstyrker därför bifall till de nu aktuella motionerna såvitt
avser införandet av ordningsbot vid snatteri.

Beträffande förslaget i motion Ju614 (yrkande 4) om att beloppsgränsen
mellan stöld och snatteri bör sänkas vill utskottet hänvisa till att fängelsestraffkommittén,
som nyss nämnts, har behandlat frågan om straffskalorna
för stöld och snatteri och även berört straffvärdet för de centrala förmögenhetsbrotten.
I avvaktan på resultatet av kommitténs förslag i dessa
delar, som kan komma att innefatta även gränsdragningsfrågor mellan de
olika brotten, bör enligt utskottets mening riksdagen inte göra något ut -

JuU 1987/88:39

talande i saken. Aktuellt yrkande i motion Ju614 avstyrks därför av utskottet.

Brottsförebyggande åtgärder mot alkohol m.m.

I motion Ju819 (yrkande 2) lämnas förslag till brottsförebyggande åtgärder
beträffande alkohol, handel och bilindustri.

Enligt motionärerna har en restriktiv alkoholpolitik positi va effekter på
vålds- och egendomsbrottsligheten och torde också kunna bidra till ett
minskat narkotikamissbruk. Motionärerna föreslår därför att BRÅ får i
uppdrag att närmare analysera dessa samband och lämna förslag till brottsförebyggande
åtgärder.

Utskottet instämmer självfallet i att en restriktiv alkoholpolitik är av
betydelse, inte minst i det brottsförebyggande arbetet. Utskottet kan också
konstatera att riksdagen vid flera tillfällen har slagit fast att de grundläggande
målsättningarna för alkoholpolitiken är att begränsa den totalt
alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket.
Därvid har betonats att alkoholpolitiken är en form av solidaritet
med dem som på ett eller annat sätt drabbas av alkoholvanorna och att
en minskad alkoholkonsumtion innebär mindre sociala problem och lägre
brottslighet (se senast SkU 1987/88:5 och 22).

Inom BRÅ pågår sedan något år ett forskningsprojekt med inriktning på
bl. a. sambandet mellan droger och kriminalitet. Från en normalpopulation
om ca 50 000 individer har uppgifter inhämtats om bl. a. alkoholvanor,
narkotikabruk och kriminell belastning. Uppgifterna skall analyseras och
ligga till grund för eventuella slutsatser om sambandet mellan droganvändning
och brottslig aktivitet. Inom ramen för projektet sker visst samarbete
med Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning. I sammanhanget
kan nämnas att frågan om alkohol och våldsbrott har behandlats
ingående i en artikel i årets första nummer av Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskap
(NTfK 1988/1 s. 1—23).

I den aktuella motionen förordas vidare åtgärder med avseende på handel
och bilindustri för att minska tillgreppsbrotten. Särskild uppmärksamhet
bör därvid enligt motionärerna ägnas åt stöld av och ur bilar och variationen
härvidlag mellan olika bilfabrikat.

Beträffande brottsförebyggande åtgärder inom handeln vill utskottet hänvisa
till den ovan nämnda arbetsgruppen hos BRÅ (Säkerhet inom handeln).
Utöver åtgärder mot snatteri ägnar den sig åt frågor om t. ex. rån och
annan tillgreppsbrottslighet som riktar sig mot handeln. Inom BRÅ bedrivs
dessutom ett forskningsprojekt innefattande en empirisk studie av butiksrån,
biltillgrepp och inbrottsstölder.

Frågan om bilstölder och tillgrepp ur bilar är fortlöpande föremål för
uppmärksamhet från bl. a. BRÅ:s sida. Sålunda redovisar BRÅ i sin årligen
utkommande rapport om brottsutvecklingen bl. a. utvecklingen av
biltillgrepp och stölder ur motordrivet fordon (senast Brottsutvecklingen
1987, BRÅ Forskning 1987:5, s. 72—78). Av BRÅ:s redogörelser framgår
att även frågan om hur antalet tillgrepp fördelar sig efter olika bilfabrikat
och modeller har ägnats uppmärksamhet i olika sammanhang, bl. a. inom

JuU 1987/88:39

försäkringsbranschen och bilindustrin (se BRÅ Forskning 1986:4 s. 48 f).
De nu aktuella frågorna har vidare behandlats av en projektgrupp inom
rikspolisstyrelsen. Projektgruppen har i en rapport (RPS/RAPPORT
1987:3) Åtgärder mot bilbrott föreslagit en rad åtgärder som berörda myndigheter
och andra organ - bl. a. bilindustrin — bör vidta i brottsförebyggande
syfte. Nämnas kan vidare att frågor om bilstölder och tillgrepp ur
och från motorfordon också berörs i en rapport av docenten Leif G.W.
Persson om sambandet mellan individuell och samhällelig brottsnivå (TryggHansa,
november 1987).

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att de
frågor som tas upp i motionen blir beaktade i det brottsförebyggande
arbetet. Så är också fallet, och utskottet utgår från att berörda myndigheter
och andra organ också i fortsättningen kommer att ägna dessa frågor vederbörlig
uppmärksamhet. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motionen i denna del.

Åtgärder mot ekonomisk brottslighet

I motion Ju818 efterlyses olika åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Det
gäller ekonomiskt stöd åt organisationer för information om ekonomisk och
organiserad brottslighet, undersökning av sådan brottslighet inom hyresoch
fastighetsbranschen samt förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet.

Vid budgetberedningen år 1986 av anslaget A 5. Information om lagstiftning
m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande om stöd ät organisationer
för information av samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet
uttalade då (JuU 1985/86:29 p. 4) att regeringen borde verka för att informationsåtgärder
i ökad utsträckning vidtas vad gäller lagstiftning och
andra åtgärder från det allmännas sida mot ekonomisk brottslighet. I sammanhanget
borde enligt utskottet uppmärksammas det värde som ligger i
den av motionärerna aktualiserade möjligheten att även låta insatserna på
området komma till stånd genom enskilda organ (t. ex. fackliga organisationer
och branschsammanslutningar). För att främja sådana insatser borde
dessa organ kunna erhålla ekonomiskt stöd. Det borde kunna övervägas att
även för sådant ändamål ta medel i anspråk från anslaget A 5. Information
om lagstiftning m.m. Vad utskottet sålunda med anledning av motionen
anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen beaktat riksdagens uttalande
i informationsarbetet i allmänhet. Något särskilt bidrag av det slag som
avses i motionen har emellertid inte utgått; någon ansökan därom har inte
gjorts.

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt från år 1986 och vill tillägga att det på
lämpligt sätt bör ges upplysning om möjligheterna till ekonomiskt stöd. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

I anslutning till motionsönskemålet om en särskild undersökning av den
ekonomiska brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen vill utskottet
först nämna följande.

I anslutning till att riksdagen år 1985 beslutade riktlinjer för det framtida

JuU 1987/88:39

arbetet mot ekonomisk brottslighet (prop. 1984/85:32, JuU 28) betonades
vikten av att forskningen om den ekonomiska brottslighetens former, omfattning
och skadeverkningar främjas. Regeringen har vid årsskiftet 1984-1985 gett BRÅ i uppdrag att genomföra ett forsknings- och utvärderingsprojekt
om ekonomisk brottslighet som skall tillgodose statsmakternas behov
av kriminalpolitiska kunskaper. Det handlar här bl. a. om nationalekonomisk
och företagsekonomisk grundforskning för att ge bättre kunskaper om
den ekonomiska brottslighetens utbredning, skadeverkningar och metoder.
Uppdraget gäller också utvärdering av de åtgärder som redan satts in mot
den ekonomiska brottsligheten samt analyser som kan ge underlag för den
fortsatta politiken på området. En särskild ledningsgrupp finns för arbetet,
vari ingår bl. a. ordföranden i BRÅ:s styrelse och företrädare för justitiedepartementet.
På hösten 1986 fick BRÅ vidare i uppdrag av regeringen att
genomföra olika branschstudier. Dessa gäller bl. a. restaurangbranschen,
yrkestrafiken, städbranschen, måleribranschen, bilreparationsbranschen
och ROT-sektorn (jfr prop. 1985/86:126 s. 142 f samt BoU 1984/85:12 s. 10 ff
angående åtgärder mot fastighetsspekulation och BoU 1986/87:13 s. 23 f
angående priskontroll vid försäljning av egnahem och bostadsrätter). Det
skall tilläggas att en undersökning gjorts av de ”svarta” fastighetsmäklarnas
verksamhet på bostadsmarknaden i Stockholm inom ramen för Stockholms
kommuns åtgärdsprogram mot ekonomisk brottslighet i början av 1980-talet
(Kommunstyrelsens utlåtanden och memorial 1983:116).

Utskottet vill för sin del instämma i tanken bakom önskemålet i motionen
i denna del; en särskild undersökning av den ekonomiska brottsligheten
inom hyres- och fastighetsbranschen bör sålunda genomföras. Detta bör ges
regeringen till känna.

Vad slutligen gäller motionärernas önskemål om förstärkta insatser mot
den ekonomiska brottsligheten mera allmänt vill utskottet erinra om att
justitieministern i årets budgetproposition uttalat att myndigheterna också
under budgetåret 1988/89 skall prioritera bekämpningen av narkotikabrottslighet,
den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten samtidigt som
satsningen på att beivra annan s. k. traditionell brottslighet än våldsbrott
måste fortsätta. Utskottet har ställt sig bakom denna bedömning (JuU
1987/88:30).

Utskottet vill också påpeka att det under anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen
för nästa budgetår beräknas ca 1,4 milj. kr. för särskild utbildning av
polismän som skall syssla med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet noterar vidare - liksom motionärerna - att justitieministern
slår fast att den fortsatta resursutvecklingen inom myndigheterna när det
gäller bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten måste följas noga
från statsmakternas sida.

Utskottet instämmer i detta uttalande och utgår från att behovet av
skärpta insatser uppmärksammas under planeringsprocessen inom regeringskansliet
och berörda myndigheter. Med dessa uttalanden avstyrker
utskottet bifall till motionen i denna del.

JuU 1987/88:39

Hemställan

JuU 1987/88:39

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag om 3 980 000 kr.,

2. beträffande samordning av det brottsförebyggande arbetet m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ju814 i denna del (yrkandena 1,
4 och 5),

3. beträffande könsrollernas betydelse för brottsligheten

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju817 i denna del (yrkande 2),

4. beträffande stöd till brottsofferjourer

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju814 i denna del (yrkande 2),

5. beträffande stöd till Utredningskliniken AB

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju802 i denna del (yrkande 13),

6. beträffande snatteri

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ju614, 1987/88:Ju701 och
1987/88:Ju802 i denna del (yrkande 6),

7. beträffande brottsförebyggande åtgärder mot alkohol m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju819 i denna del (yrkande 2),

8. beträffande informationsinsatser mot ekonomisk brottslighet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju818 i denna del
(yrkande 1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende,

9. beträffande ekonomisk brottslighet inom hyres- och fastighetsbranschen att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju818 i denna del
(yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende,

10. beträffande förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju818 i denna del (yrkande 3).

Stockholm den 26 april 1988
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s). Björn Körlof (m). Helge Klöver (s), Hans Göran Franck
(s), Birthe Sörestedt (s), Arne Svensson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Elving
Andersson (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp),
Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar (c).

Reservationer

Juli 1987/88:39

1. Samordning av det brottsförebyggande arbetet (punkt 2,
mom. 2)

Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 4 slutar med ”motion Ju814” bort ha följande lydelse:

Det rättsvårdande arbetet måste bedrivas på bred front och i samarbete
mellan olika myndigheter och samhällsfunktioner, och kampen mot brottsligheten
förutsätter ett gemensamt agerande på central nivå. BRÅ har
visserligen enligt sin instruktion vissa samordnande uppgifter. Det arbete
som utförs inom BRÅ är emellertid inte tillräckligt, och effekten av bristerna
härvidlag blir bl. a. att de erfarenheter som görs på lokal nivå inte sprids
på ett ändamålsenligt sätt. Den centrala brottsförebyggande funktionen
behöver sålunda byggas ut, främst med sikte på att effektivisera det arbete
som utförs på lokal nivå. Den centrala funktionen bör bl. a. ha ett övergripande
ansvar när det gäller att sprida kunskap om lokalt vunna erfarenheter.

Det är också nödvändigt att stimulera frivilliga organisationer att göra
insatser i det brottsbekämpande arbetet. Att kartlägga de hinder som i dag
finns för ideell verksamhet och att initiera de förändringar eller kompletteringar
av lagstiftningen som erfordras bör också vara en uppgift för
den centrala brottsförebyggande funktionen.

Ytterligare uppgifter för denna funktion är att initiera, planera och långsiktigt
stimulera en samordning av de brottsförebyggande insatserna bland
barn och ungdom och att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt av
t. ex. tvärvetenskaplig art inom det brottsförebyggande området.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju814 anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande samordning av det brottsförebyggande arbetet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju814 i denna del
(yrkandena 1, 4 och 5) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Könsrollernas betydelse för brottsligheten (punkt 2,
mom. 3)

Karin Ahrland (fp), Elving Andersson (c), Lars Sundin (fp) och Ingbritt
Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”inte erfordras” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening pekar motionärerna på ett forskningsområde
som är angeläget. Kriminaliteten bland kvinnor är avsevärt lägre än bland 11

män. Detta förhållande är en intressant utgångspunkt för forskning om
könsrollernas betydelse för brottsligheten. Kunskap om de bakomliggande
faktorerna bör kunna öka insikten om brottslighetens orsaker och härigenom
skapa bättre förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet.
Initiativ bör sålunda tas för att få till stånd forskning av det slag motionärerna
önskar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande könsrollernas betydelse för brottsligheten
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju817 i denna del
(yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Stöd till brottsofferjourer (punkt 2, mom. 4)

Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”till detsamma” bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för det brottsförebyggande arbetet skall vara att detta är
en samhällsangelägenhet som bör finansieras med särskilda budgetmedel.
Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen nu funnit tiden
mogen att, i enlighet med tidigare framförda motionsönskemål, avsätta
särskilda medel för stöd till brottsoffeijourer och liknande verksamhet.
Utskottet vill understryka betydelsen av det arbete som i aktuellt hänseende
utförs av olika frivilliga organisationer. De byråkratiska hinder som finns
för deras verksamhet måste undanröjas och möjligheterna till ett ökat
ekonomiskt stöd övervägas. Information om bidragsmöjligheterna bör också
spridas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande stöd till brottsofferjourer
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju814 i denna del
(yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Stöd till Utredningskliniken AB (punkt 2, mom. 5)

Karin Ahrland och Lars Sundin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”motion Ju802” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till intresset av att Utredningskliniken AB har tillräckliga
resurser för sin verksamhet bör regeringen, enligt utskottets mening, särskilt
överväga klinikens behov av stöd. Dett bör ges regeringen till känna.

JuU 1987/88:39

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande stöd till Utredningskliniken AB

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju802 i denna del
(yrkande 13) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Snatteri (punkt 2, mom. 6)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m), Elving Andersson
(c), Lars Sundin (fp), Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn tidigare”
och på s. 7 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har butikstillgreppen med tiden fått en sådan
omfattning att också nya vägar måste prövas i linje med vad som föreslås i
motionerna. Vad utskottet därvid särskilt vill ta fasta på är förslaget i
motionerna att det nu bör närmare övervägas att införa ordningsbot vid
snatteribrott. Utskottet kan härvidlag i stort ansluta sig till de skäl som
stöldutredningen anförde till förmån för ett sådant system. Sålunda bör
enligt utskottets mening särskilt framhållas att ordningsföreläggande vid
mindre snatteribrott torde kunna utgöra en både snabb och för den enskilde
tillfällighetssnattaren förhållandevis skonsam form av lagföring. Dessutom
skulle ett system med ordningsbot vid snatteri kunna bidra till ett bättre
resursutnyttjande genom att minska åklagarnas och förenkla polisens arbete
med dessa tillgreppsbrott.

Förutsättningarna för införandet av ett system med ordningsbot vid snatteribrott
bör således enligt utskottets mening bli föremål för närmare överväganden,
t. ex. i anslutning till det pågående arbetet inom regeringskansliet
med fängelsestraffkommitténs förslag. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av de nu aktuella motionerna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande snatteri

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ju614, motion
1987/88:Ju701 och motion 1987/88:Ju802 i denna del (yrkande 6) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Informationsinsatser mot ekonomisk brottslighet (punkt 2
mom. 8)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m), Elving Andersson
(c), Lars Sundin (fp), Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

I anslutning till motionen vill utskottet först mera allmänt uttala sin
tveksamhet till uppfattningen att det skulle behövas några särskilda generel -

JuU 1987/88:39

la informationsinsatser rörande lagstiftning och andra åtgärder från det
allmännas sida mot den ekonomiska brottsligheten. Behovet av särskild
information från staten om ny lagstiftning m.m. på detta område får, som
eljest vid ny lagstiftning, prövas i varje enskilt fall. En utgångspunkt måste
därvid givetvis vara att de begränsade resurser som finns för ändamålet i
första hand tas i anspråk för att sprida kunskap om lagstiftning på sådana
områden som berör stora grupper av människor.

De informationsinsatser som efter en sådan prövning kan befinnas nödvändiga
i fråga om lagstiftning m.m. mot ekonomisk brottslighet måste
givetvis präglas av saklighet och balans. Utskottet anser att det mot den
bakgrunden inte gärna bör komma i fråga att den information som det
allmänna har att svara för skall, såsom motionärerna förespråkar, kanaliseras
genom åtgärder från enskilda organ som för ändamålet skulle erhålla
bidrag av allmänna medel.

Utskottet avstyrker bifall till motionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande informationsinsatser mot ekonomisk brottslighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju818 i denna del (yrkande 1),

7. Ekonomisk brottslighet inom hyres- och
fastighetsbranschen (punkt 2 mom. 9)

Björn Körlof, Arne Svensson och Jerry Martinger (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill
för” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att det hittills under 1980-talet i
olika sammanhang initierats och genomförts åtskilliga undersökningar av
det slag motionärerna nu efterlyser. Det får också konstateras att regeringen
vid sin utformning av de uppdrag som lämnats BRÅ beaktat detta och
således inte givit BRÅ något uppdrag i det avseende som motionärerna
berör.

Utskottet instämmer i denna bedömning. Med hänsyn härtill och mot
bakgrund av vikten att hushålla med de begränsade resurser som står till
förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete på ifrågavarande område
avstyrker utskottet bifall till motionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ekonomisk brottslighet inom hyres- och fastighetsbranschen att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ju818 i denna del (yrkande 2),

JuU 1987/88:39

8. Förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet (punkt 2
morn. 10)

Beträffande motiveringen anser

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m), Elving Andersson
(c). Lars Sundin (fp), Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar
(c) att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som framgår av det anförda har utskottet vid sin budgetberedning i vår i
annat sammanhang ställt sig bakom justitieministerns uttalande i årets budgetproposition
att myndigheterna under budgetåret 1988/89 såsom hittills
skall prioritera bekämpningen av bl. a. den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet har också enhälligt tillstyrkt en medelsanvisning för nästa budgetår
om ca 1,4 milj. kr. för särskild utbildning av polismän för kampen mot
den ekonomiska brottsligheten.

Det framgår vidare att justitieministern slagit fast att den fortsatta resursutvecklingen
inom myndigheterna när det gäller bekämpningen av den
ekonomiska brottsligheten måste följas noga från statsmakternas sida.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening klart att någon
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen i denna del inte
behövs. Motionsyrkandet avstyrks.

Särskilt yttrande

Könsrollernas betydelse för brottsligheten (punkt 2, mom.

Björn Körlof, Arne Svensson och Jerry Martinger (m) anför:

Enligt vår mening pekar motionärerna på ett forskningsområde som är
angeläget, inte minst mot bakgrund av den pågående förändringen av
könsrollerna och den ökande brottsligheten bland kvinnor. Vi kan också
konstatera att det finns ett ökande intresse bland forskare inom sektorerna
kriminologi och sociologi för kvinnoforskning av angiven art och att viktiga
projekt har inletts. Vi har visserligen stor förståelse för motionsönskemålet
men kan mot den angivna bakgrunden inte finna att ett sådant uttalande
som begärs i motionen erfordras.

JuU 1987/88:39