Justitieutskottets betänkande
1987/88:38

om val av nämndemän, m. m.
(prop. 1987/88:138)

Propositionen m. m.

I proposition 1987/88:138 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,

4. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Förslagen har granskats av lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 11.

I samband med propositionen behandlas de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1987/88:Ju37 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m),
1987/88:Ju38 av Ulla Pettersson (s) och 1987/88:Ju39 av Karin Ahrland
m. fl. (fp). Motionsyrkandena redovisas på s. 10.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

JuU

1987/88:38

1 Riksdagen 1987188. 7 sami. Nr 38

Propositionens lagförslag

JuU 1987/88:38

1 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5-8
de lydelse.

i rättegångsbalken skall ha följan -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §>

Nämndeman utses genom val.
Hör till domsaga mer än en kommun,
fördelar tingsrätten antalet
nämndemän mellan kommunerna i
förhållande till deras folkmängd,
varvid iakttages att varje kommun
skall utse ett jämnt antal nämnde -

Nämndemän utses genom val.

Om det i en domsaga ingår mer
än en kommun, fördelar tingsrätten
antalet nämndemän mellan kommunerna
i förhållande till deras folkmängd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för
varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts
domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall
utses.

Vart tredje år väljes halva antalet
nämndemän inom domkretsen.

Då nämndeman skall väljas,
skall rätten göra anmälan därom
till den som har att föranstalta om
valet.

Valbar till nämndeman är myndig
svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen eller, i fråga
om nämndeman i hovrätt, i länet
eller den del därav som hör till hovrätten,
och ej fyllt sjuttio år. Lagfaren
domare, befattningshavare vid
domstol, åklagare, polisman eller
advokat eller den som eljest har till
yrke att föra andras talan inför rätta
må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara
nämndeman i hovrätt och tingsrätt.

Ej må annan vägra att mottaga
uppdrag som nämndeman än den
som fyllt sextio år eller eljest uppgiver
giltigt hinder. Den som avgått

§2

Valbar till nämndeman är varje
myndig svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i kommunen eller, i
fråga om nämndeman i hovrätt, i
länet eller den del därav som hör till
hovrätten. Den som är lagfaren domare,
befattningshavare vid domstol,
åklagare, polisman eller advokat
eller den som eljest har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.

Ingen får samtidigt vara nämndeman
i hovrätt och tingsrätt.

Den som fyllt sextio år eller uppger
något giltigt hinder är inte skyldig
att ta emot uppdrag som nämndeman.
Den som har avgått som

1 Senaste lydelse 1983:370.

2 Senaste lydelse 1976:560. I prop. 1987/88:124 har lagts fram förslag till ändrad

lydelse. 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse juy 1987/88: 38

som nämndeman vare ej skyldig att nämndeman är inte skyldig att ta

åter inträda förrän efter sex år. emot nytt uppdrag förrän efter tre

år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

7 §3

Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstinget eller, om i länet
finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många
väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vid val av nämndemän skall
eftersträvas att nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning
med hänsyn till ålder, kön och yrke.

8 §4

Nämndeman väljes för sex år, En nämndeman väljs för tre år.

dock åge han avgå efter två år. Vi- Visar nämndemannen giltigt hin sar

nämndeman giltigt hinder, må der, får rätten entlediga honom,

rätten även tidigare entlediga ho- Även den som fyllt sextio år får

nom. Nämndeman, som fyllt sextio avgå som nämndeman. Upphör en
år, äge ock avgå ur nämnden. Upp- nämndeman att vara valbar eller

hör nämndeman att vara valbar, behörig, förfaller uppdraget.
vare uppdraget förfallet; dock må
den som uppnått sjuttio års ålder
utan hinder därav tjänstgöra vid
fortsatt behandling av mål, i vars
handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för
återstående tid. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller länet får
nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider
för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för
tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna
äga rum under år 1988. Valen förrättas av de kommunfullmäktige och
landsting som nyvalts under detta år.

3 Senaste lydelse 1976:560.

4 Senaste lydelse 1976:560. 3
tl Riksdagen 1987/88. 7 sami. nr 38

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

JuU 1987/88: 38

Härigenom föreskrivs att 19-21 §§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av
landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands
län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter
som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

När val av de nämndemän som När val av de nämndemän som
ingår i länsrätt vid behandling av ingår i länsrätt vid behandling av

mål om fastighetstaxering skall ske mål om fastighetstaxering skall ske

framgår av fastighetstaxeringslagen framgår av fastighetstaxeringslagen

(1979:1152). Av de övriga nämnde- (1979:1152).

männen i länsrätt och av nämndemännen
i kammarrätt väljs halva
antalet vart tredje år.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall
väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän
i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig
därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets
han är kyrkobokförd.

Vid val av nämndemän skall
eftersträvas att nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning
med hänsyn till ålder, kön och yrke.

20 §2

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammarrätt
och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i medborgare, som är kyrkobokförd i
länet och inte har fyllt sjuttio år. länet.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskattemyndighet
eller under länsstyrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet,
lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som
har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

1 Senaste lydelse 1981:282.

2 Senaste lydelse 1986:1285. I prop. 1987/88:124 har lagts fram förslag till ändrad

lydelse. 4

Nuvarande lydelse

Den som har fyllt sextio år eller
uppger annat giltigt hinder är inte
skyldig att mottaga uppdrag som
nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig att
mottaga nytt uppdrag förrän efter
sex år.

Rätten prövar självmant den valdes

Föreslagen lydelse

Den som har fyllt sextio år eller
uppger något giltigt hinder är inte
skyldig att ta emot uppdrag som
nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig att
ta emot nytt uppdrag förrän efter
tre år.

behörighet.

21 §3

Nämndeman i kammarrätt och
länsrätt utses för sex år men får
avgå efter två år. Om nämndeman /'
sådan rätt visar giltigt hinder, får
rätten entlediga honom tidigare.

Den som har fyllt sextio år har rätt
att frånträda uppdraget. Upphör
nämndeman att vara valbar eller
behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i länsrätt
vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår.
Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare
tid än som följer av första stycket.

Nämndemän i kammarrätt och
länsrätt utses för tre år. Om en
nämndeman visar giltigt hinder, får
rätten entlediga honom. Den som
har fyllt sextio år har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör en nämndeman
att vara valbar eller behörig,
förfaller uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider
för nämndemän i fall som avses i 21 § första stycket upphör vid utgången
av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989 skall med
tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen
förrättas av de landsting och kommunfullmäktige som nyvalts under detta

JuU 1987/88:38

3 Senaste lydelse 1981:282.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8-10 §§ lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

För försäkringsrätt finns nämndemän till det antal som regeringen bestämmer.
Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det antal
nämndemän som skall utses. Försäkringsrätt fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i försäkringsrätt utses genom val. Valet förrättas av landstinget
eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av
landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas
valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Val av nämndemän skall vara proportionellt, om det begäres av minst så
många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva anta- Vid val av nämndemän skall

let nämndemän i försäkringsrätt. eftersträvas att nämndemannakå ren

får en allsidig sammansättning
med hänsyn till ålder, kön och yrke.

9 §'

Valbar till nämndeman i försäk- Valbar till nämndeman i försäkringsrätt
är myndig svensk medbor- ringsrätt är varje myndig svensk

gare, som är kyrkobokförd i länet medborgare, som är kyrkobokförd i

och ej har fyllt sjuttio år. Tjänste- länet. Den som är tjänsteman i allman
i allmän försäkringskassa eller män försäkringskassa eller ledamot

ledamot av socialförsäkrings- av socialförsäkringsnämnd, tjänste nämnd,

tjänsteman vid lokal skatte- man vid lokal skattemyndighet eller

myndighet eller riksförsäkringsver- riksförsäkringsverket, lagfaren doket,
lagfaren domare, annan leda- mare, annan ledamot eller tjänste mot

eller tjänsteman i försäkrings- man i försäkringsdomstol, åklaga domstol,

åklagare, advokat eller re, advokat eller annan som har till

annan som har till yrke att föra and- yrke att föra andras talan inför rätta

ras talan inför rätta får ej vara får inte vara nämndeman,

nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller Den som har fyllt sextio år eller

uppger annat giltigt hinder är ej uppger något giltigt hinder är inte

skyldig att mottaga uppdrag som skyldig att ta emot uppdrag som

nämndeman. Den som har avgått nämndeman. Den som har avgått

som nämndeman är ej skyldig att som nämndeman är inte skyldig att

mottaga nytt uppdrag förrän efter ta emot nytt uppdrag förrän efter

sex år. tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

JuU 1987/88: 38

1 Senaste lydelse 1986:147. I prop. 1987/88:124 har lagts fram förslag till ändrad
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Nämndeman utses för sex år men En nämndeman utses för tre år.
får avgå efter två år. Om nämnde- Om nämndemannen visar giltigt

man visar giltigt hinder, får rätten hinder, får rätten entlediga honom,

entlediga honom tidigare. Den som Den som har fyllt sextio år har rätt

har fyllt sextio år har rätt att från- att frånträda uppdraget. Upphör en

träda uppdraget. Upphör nämnde- nämndeman att vara valbar eller

man att vara valbar eller behörig, behörig, förfaller uppdraget,

förfaller uppdraget.

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår
av den tidigare utseddes uppdrag. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande
nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider
för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för
tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna
äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och kommunfullmäktige
som nyvalts under detta år.

JuU 1987/88: 38

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §'

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet,
som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän
som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstinget eller, om
i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och
kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Halva antalet nämndemän väljes Vid val av nämndemän skall
vart tredje år. eftersträvas att nämndemannakå ren

får en allsidig sammansättning
med hänsyn till ålder, kön och yrke.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider
för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för
tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna
äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och kommunfullmäktige
som nyvalts under detta år.

JuU 1987/88: 38

1 Senaste lydelse 1975:1295.

5 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

10 §>

Nämndeman som avses i 8 § ut- Nämndemän som avses i 8 § utses
för tiden från och med den 1 juli ses för tiden från och med den 1 juli

det år, då allmän fastighetstaxering det år, då allmän fastighetstaxering

äger rum av hyreshus-, industri-, äger rum av hyreshus-, industri-,

exploaterings- och specialenheter, exploaterings- och specialenheter,

till och med den 30 juni det år då till och med den 30 juni det år då

sådan taxering sker nästa gång. sådan taxering sker nästa gång. En

nämndeman har dock rätt att avgå
efter tre år.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid som
sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har
blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

JuU 1987/88: 38

1 Senaste lydelse 1985:820.

Motionerna

JuU 1987/88:38

1987/88:Ju37 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser ändring av mandatperiod
för nämndemän i allmänhet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser att valförsamlingar
i lag skall åläggas att eftersträva en allsidig sammansättning av nämndemannakåren
med hänsyn till ålder, kön och yrke.

1987/88: Ju38 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av
information och utbildning för nämndemän.

1987/88:Ju39 av Karin Ahrland m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår 4 kap. 7 § fjärde stycket i förslaget till lag om
ändring i rättegångsbalken, 19 § femte stycket i förslaget till lag om ändring
i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 8 § fjärde stycket i
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar och
6 § fjärde stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om
domstolar i fastighetsmål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram för att uppnå en allsidigare sammansättning
av nämndemannakåren,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggd utbildning och information till nämndemän.

Utskottet

Inledning

I rättskipningen deltar i stor utsträckning nämndemän.

Regler för nämndemäns deltagande i den dömande verksamheten finns,
för tingsrätt i 1 kap. 3 § rättegångsbalken (RB), 14 kap. 17 § äktenskapsbalken,
20 kap. 1 § föräldrabalken och 6 § lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden samt (för fastighetsdomstol och vattendomstol) i
3 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål resp. 13 kap. 3 § vattenlagen
(1983:291), för hovrätt i 2 kap. 4 § RB, 14 kap. 18 § äktenskapsbalken
och 20 kap. 1 § föräldrabalken, för länsrätt i 17 § lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar (LAF) och 21 kap. 8 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), för kammarrätt i 12 § LAF och för försäkringsrätt i 7 §
lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar.

För val av nämndemän gäller att nämndemän i tingsrätterna väljs av
kommunfullmäktige medan nämndemän i hovrätterna, länsrätterna, kammarrätterna
och försäkringsrätterna som regel väljs av landstingen. Nämndemannaval
skall förrättas proportionellt, om det begärs av en viss andel
av de röstande (4 kap. 7 § RB, 19 § LAF och 8 § lagen om försäkringsdomstolar).

Valbar till nämndeman är varje myndig svensk medborgare som inte har 10

fyllt 70 år. Nämndemannen skall vara kyrkobokförd inom domkretsen för
den domstol för vilken han väljs (4 kap. 6 § RB, 20 § LAF och 9 § lagen om
försäkringsdomstolar).

Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare,
polisman eller advokat eller som annars har till yrke att föra annans talan
inför rätta får inte vara nämndeman i tingsrätt eller hovrätt. Liknande
inskränkningar gäller för nämndemän vid länsrätterna, kammarrätterna
och försäkringsrätterna. Ingen får samtidigt vara nämndeman i tingsrätt
och hovrätt eller i länsrätt och kammarrätt (4 kap. 6 § RB, 20 § LAF och
9 § lagen om försäkringsdomstolar).

En nämndeman väljs för sex år men har rätt att avgå efter två år.
Nämndeman som visar giltigt skäl får entledigas tidigare, och en nämndeman
som fyllt 60 år har alltid rätt att lämna uppdraget som nämndeman.
Den som avgått är inte skyldig att återinträda som nämndeman förrän efter
sex år. Upphör en nämndeman att vara valbar förfaller uppdraget. Om en
nämndeman avgår i förtid, sker fyllnadsval för återstående tid. Som huvudregel
gäller att halva antalet nämndemän väljs vart tredje år (4 kap. 5
och 8 §§ RB, 19 och 21 §§ LAF samt 8 och 10 §§ lagen om försäkringsdomstolar).

För nämndemän i länsrätt som skall delta vid behandlingen av mål om
fastighetstaxering finns särskilda bestämmelser såvitt avser val och mandatperiod
(19 § tredje stycket och 21 § andra stycket LAF; 21 kap. 10 §
fastighetstaxeringslagen).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag i syfte att främja en mer allsidig rekrytering
till uppdragen som nämndeman. De väljande organens ansvar skall
öka genom att de i lag åläggs att eftersträva en allsidig sammansättning av
nämndemannakåren med hänsyn till ålder, kön och yrke.

Det föreslås också att mandatperioden förkortas från sex till tre år. Som
en följd härav föreslås att den tid, under vilken den som avgått har rätt att
vägra ett nytt uppdrag som nämndeman, förkortas från sex till tre år och
att rätten för en nämndeman att avgå efter två år upphävs.

Vidare föreslås att den övre åldersgränsen för valbarhet till nämndemannauppdrag
avskaffas.

De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1988 års nämndemannaval.

Utskottets överväganden

Allmänt

Olika frågor om nämndemän och nämndemäns medverkan i rättskipningen
har under senare år ofta behandlats i riksdagen, och inte minst frågan om
nämndemannakårens sammansättning har därvid varit föremål för uppmärksamhet.
Från utskottets sida har vid dessa tillfällen framhållits betydelsen
av att nämndemannakåren har en allsidig sammansättning och en

JuU 1987/88:38

bred förankring i samhället (se t.ex. JuU 1982/83:32, 1983/84:23,
1984/85:25 och 1985/86:23).

I samband med budgetberedningen förra året erinrade utskottet om
tidigare uttalanden i frågan och uttalade sig för olika åtgärder i syfte att få
till stånd en mer allsidig nämndemannarekrytering (JuU 1986/87:25 s. 10).

I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 87) aviserade
justitieministern en höjning av den ersättning som utgår till nämndemän,
och enligt vad utskottet uttalade i anslutning härtill borde en sådan höjning
skapa bättre förutsättningar för en rekrytering som leder till en mer allsidigt
sammansatt nämndemannakår (JuU 1987/88:29 s. 5).

Beträffande det nu aktuella förslaget kan utskottet konstatera att syftet
är att främja en mer allsidig rekrytering till uppdragen som nämndeman.
Förslaget ligger således i linje med vad statsmakterna har uttalat tidigare.

De väljande organens ansvar, m. m.

Enligt regeringsförslaget skall i de författningar som gäller val av nämndemän
införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas att nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och
yrke.

I propositionen (s. 23 f) uttalas att denna uppmaning i första hand riktar
sig till de organ som väljer nämndemän, men det framhålls att också de
nominerande organen har en stor del av ansvaret för en allsidig sammansättning.
Den nya regleringen sägs i propositionen innebära att de väljande
och nominerande organen skall vara skyldiga att eftersträva representativitet.

I motiveringen framhåller justitieministern vidare (s. 15 ff) att det ligger
ett värde i att genom upplysning söka öka medvetenheten hos de organ
som svarar för urvalet av nämndemän, och hon uttalar en förhoppning om
att de informationsinsatser som görs skall kunna leda till påtagliga förbättringar,
men hon framhåller att den hittillsvarande utvecklingen visar att det
inte är tillräckligt med enbart upplysning och information.

Hon förklarar att det därför finns skäl att nu särskilt understryka vikten
av en mer allsidig nämndemannarekrytering. Ett sätt att markera detta kan
enligt hennes uppfattning vara att låta statsmakternas starka önskemål om
en större allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Hon redovisar att det
finns en förebild till en sådan ordning i 12 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen,
där det för utseende av jurymän i tryckfrihetsmål föreskrivs att skilda
samhällsgrupper och meningsriktningar bör vara företrädda i juryn.

I motionerna Ju37 och Ju39 riktas kritik mot förslaget i den här delen.
Enligt motionärerna är det principiellt olämpligt att riksdagen i lag reglerar
vad som skall gälla för partiernas nominering och för de kommunala
församlingarnas val av nämndemän.

Utskottet kan inte dela motionärernas synsätt. Av betydelse för denna
bedömning är att de föreslagna reglerna är av målsättningskaraktär, vilket
bl. a. innebär att kommunala beslut om val av nämndemän inte bör kunna
upphävas på grund av att dessa regler inte har följts. Utskottet vill vidare
hänvisa till att det sedan länge — som framgått ovan - gäller en liknande

JuU 1987/88:38

ordning för utseendet av jurymän i tryckfrihetsmål utan att detta synes ha
givit anledning till någon kritik av det slag som framförs i de nu aktuella
motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Ju37 och Ju39 i nu berörda delar (yrkandena 2 resp. 1).

I motion Ju39 yrkas vidare att riksdagen skall ge regeringen till känna att
ett åtgärdsprogram bör utarbetas i syfte att få nämndemannakåren mer
representativ. Enligt motionärerna bör därvid göras en översyn av de
nuvarande ersättningsreglerna, eftersom ersättningen till nämndemän är
för låg.

Det gällande systemet för ersättning till nämndemän infördes den 1 juli
1985. Systemet innebär att för vaije tjänstgöringstillfälle ett enhetligt
grundarvode om 260 kr. betalas till samtliga deltagande nämndemän och
att härutöver ett individuellt tilläggsbelopp betalas till dem som till följd av
tjänstgöringen drabbas av löneavdrag eller annan inkomstförlust som överstiger
grundarvodet. Den högsta sammanlagda ersättningen per dag är för
närvarande 450 kr. Som nämnts ovan har justitieministern aviserat en
höjning av tilläggsbeloppet, vilket innebär att den högsta sammanlagda
ersättningen fr. o. m. den 1 juli 1988 kommer att uppgå till 600 kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ersättningens storlek naturligtvis
påverkar benägenheten att åta sig nämndemannauppdrag och att
ersättningsnivån därmed har betydelse för möjligheterna att rekrytera
t. ex. yngre, yrkesverksamma personer. Som utskottet uttalat vid behandlingen
av årets budgetproposition (JuU 1987/88:29 s. 5) är den höjning av
tilläggsbeloppet som har förutskickats ägnad att skapa bättre förutsättningar
för en allsidig rekrytering.

Med den föreslagna höjningen kommer enligt utskottets mening ersättningen
att ligga på en nivå som med hänsyn till bl. a. det ekonomiska läget
får anses rimlig. För övrigt är — som motionärerna själva uttalar - ersättningsnivån
inte den enda orsaken till den bristande representativiteten.
Också andra åtgärder är nödvändiga, och sedan länge har också olika
insatser gjorts för att få nämndemannakåren mer allsidigt sammansatt.

Det nyss behandlade förslaget till lagreglering utgör enligt utskottets
mening en viktig del i dessa strävanden. Härutöver har på regeringens
förslag också andra åtgärder vidtagits, bl. a. har domstolsverket nyligen
givit ut en broschyr med information till de nominerande och väljande
organen. Vid utarbetandet av broschyren har domstolsverket samrått med
Landstingsförbundet och Kommunförbundet och även haft kontakt med
de politiska partierna och Nämndemännens riksförbund. Avsikten är att
broschyren inför kommande nämndemannaval skall spridas genom Landstingsförbundet
och Kommunförbundet samt de centrala partikanslierna.

Vid sidan av de åtgärder i syfte att uppnå en allsidigt sammansatt
nämndemannakår som nu redovisats påkallas enligt utskottets merling inte
något särskilt åtgärdsprogram som motionärerna föreslagit. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion Ju39 också i denna del (yrkande 2).

JuU 1987/88:38

Mandatperiodens längd m. m.

Enligt förslaget förkortas den nuvarande sexåriga mandatperioden för
nämndemän till tre år. En särreglering behålls för fastighetstaxeringsnämndemän
vid länsrätt.

Också den här delen av regeringsförslaget syftar till att åstadkomma en
bredare rekrytering till uppdragen som nämndeman, och enligt justitieministern
(s. 16 ff) kan mandatperiodens längd ha betydelse för en persons
vilja att åta sig ett sådant uppdrag. Hon framhåller att det visserligen
formellt sett finns möjlighet för en nämndeman att avgå redan efter två år,
men att många ändå torde tveka att binda sig för ett så långvarigt uppdrag
som sex år.

Vidare anför justitieministern att en förkortad mandatperiod innebär att
nämndemannakåren bättre än för närvarande kommer att spegla den gällande
politiska sammansättningen i kommuner och landsting. Dessutom
kommer valen av nämndemän att få ett mer naturligt samband med val till
övriga förtroendeuppdrag efter ett allmänt val, något som enligt justitieministerns
mening i sin tur kommer att öka de olika partiernas intresse för
nämndemannafrågor och även ge valförsamlingarna en bättre överblick
över de kandidater som kan komma i fråga för olika uppdrag.

I motion Ju37 yrkas avslag på förslaget att förkorta mandatperiodens
längd under åberopande av bl. a. vad som uttalats vid remissbehandlingen.
Motionärerna anser att den erfarenhet som följer med en relativt lång
mandatperiod är nödvändig för att nämndemännen på bästa sätt skall
kunna fullgöra sina uppdrag.

I propositionen (s. 17) framhålls att det självklart är angeläget att det
inom nämndemannakåren finns erfarenhet av dömande verksamhet och att
betydelsen härav kan sägas ha förstärkts i och med att färre nämndemän än
tidigare deltar i avgörandena och genom att nämndemännen numera har
individuell rösträtt. Enligt justitieministern är det emellertid minst lika
viktigt att nämndemannakåren är allsidigt sammansatt som att nämndemännen
har lång erfarenhet av domstolsarbete och dömande verksamhet.

Utskottet delar uppfattningen att övervägande skäl talar för en förkortning
av mandatperiodens längd. I likhet med justitieministern gör utskottet
därvid bedömningen att detta inte innebär någon försämring från rättssäkerhetssynpunkt.
Utöver de skäl som justitieministern åberopat, och som
redovisats ovan, vill utskottet tillägga att nämndemän i betydande omfattning
återväljs, ofta flera gånger, och att det inte finns anledning tro att en
förkortad mandatperiod skulle föranleda någon ändring härvidlag. Det
kommer således också med den nu föreslagna ordningen att finnas nämndemän
som genom mångårig verksamhet har skaffat sig erfarenheter av
rättskipning och annat domstolsarbete, erfarenheter som för övrigt kan
komma också nyvalda kollegor till del. Härtill kommer att nämndemännen
också får viss utbildning och information. Utskottet återkommer till denna
fråga i det följande (s. 15).

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju37 i här behandlad del (yrkande

2).

JuU 1987/88:38

Åldersgränsen

I propositionen föreslås att sjuttioårsgränsen för valbarhet till nämndeman
avskaffas.

Utskottet instämmer i att det från principiella utgångspunkter är väsentligt
att inga övre åldersgränser gäller för offentliga uppdrag (se KU
1980/81:8). Att principen genomförs också för nämndemännens del innebär
att uppdraget som nämndeman blir i detta hänseende likställt med
andra förtroendeuppdrag, något som enligt utskottets mening är av värde.

Samtidigt vill utskottet emellertid betona att det finns anledning för de
nominerande organen och valförsamlingarna att beakta de särdrag som
präglar tjänstgöringen som nämndeman i jämförelse med andra uppdrag av
förtroendekaraktär. Av den anledningen finns - som justitieministern
också förordat — skäl att noga följa effekterna av att åldersgränsen slopas,
och utskottet noterar justitieministerns uttalande att andra åtgärder måste
övervägas om det skulle visa sig att de nominerande och väljande organen
inte lever upp till det ökade ansvar i fråga om nämndemännens kvalifikationer
som den nu föreslagna ordningen innebär.

Information och utbildning

I motionerna Ju38 och Ju39 föreslås att nämndemännen bör få bättre
information och utbildning än i dag. Detta är enligt vad som framhålls av
betydelse inte bara för att nämndemännen skall kunna fullgöra sina uppdrag
bättre utan även för att göra uppdraget som nämndeman mera attraktivt.

Frågan om ökad utbildning och information för nämndemän har också
nyligen aktualiserats hos justitiedepartementet med anledning av framställningar
från Sveriges domareförbund och Nämndemännens riksförbund.

Enligt nuvarande ordning får den som väljs till nämndeman ett av domstolsverket
utarbetat informationshäfte. Häftet är avsett att utgöra en kort
introduktion till nämndemannauppdraget, och det finns ett häfte för varje
typ av domstol. I det häfte som gäller arbetet i tingsrätt redogörs i ett
inledande avsnitt för vissa frågor av formell natur, bl. a. om närvaro, jäv,
tystnadsplikt och nämndemans ansvar. I de följande avsnitten lämnas
information om bl. a. rättegångsordningen i brottmål och tvistemål, påföljdssystemet
och kriminalvården, advokatväsendet och rättshjälpen
samt instansordningen. Domstolsverket kommer att senare i år ge ut en ny
upplaga av dessa informationshäften.

Nämndemännens riksförbund har med bistånd av domstolsverket utarbetat
ett studiematerial för nämndemän som är avsett att användas för
studiecirkel verksamhet. I materialet behandlas huvudsakligen frågor om
brottmålsprocessen och påföljdssystemet.

Enligt 30 kap. 7 § RB skall i brottmål vid rättens överläggning till dom,
när nämndemän deltar, ordföranden eller annan yrkesdomare ”framställa
saken och vad lag därom stadgar”. Motsvarande gäller när nämndemän
deltar i familjemål (14 kap. 17 § fjärde stycket äktenskapsbalken och
20 kap. 1 § föräldrabalken).

JuU 1987/88:38

Frågor om utbildning och information för nämndemän har tidigare behandlats
av riksdagen. Vid dessa tillfällen har utskottet uttalat att någon
mer organiserad eller permanent verksamhet syftande till en egentlig juridisk
utbildning av nämndemännen inte kan anses lämplig med hänsyn till
den ställning såsom lekmän som nämndemännen intar inom rättskipningen.
Vidare har utskottet understrukit att det enligt RB åligger rättens
ordförande — som är yrkesdomare - att vid överläggningen orientera de
deltagande nämndemännen om den föreliggande sakfrågan och om tillämpliga
rättsregler (JuU 1982/83:32 s. 30 och 1986/87:25 s. 9).

Dessa uttalanden av utskottet tar sikte på utbildning syftande till ökade
kunskaper om det materiella innehållet på olika rättsområden. Utskottet
anser det emellertid erforderligt med ökade informations- och utbildningsinsatser
om de regler som styr rättegångsförfarandet och om regler rörande
t. ex. sekretess och tystnadsplikt. Utskottet anser i likhet med vad som
framhålls i de nu aktuella motionerna att det föreligger ett behov av sådana
insatser som bör tillgodoses.

Enligt utskottets mening ter det sig naturligt att tillgodose detta behov
genom att domstolscheferna med viss regelbundenhet, t. ex. i anslutning
till att val av nämndemän ägt rum, samlar nämndemännen i domstolen för
utbildning och information. Domstolarna bör kunna få lämpligt stöd för
denna verksamhet av domstolsverket, som t. ex. skulle kunna tillhandahålla
informationsmaterial och även bistå med andra insatser.

Utskottet har erfarit att det inom regeringen för närvarande pågår överväganden
om informationsinsatser på lokal nivå för nämndemän i anslutning
till det kommande nämndemannavalet och att avsikten är att regeringen
skall återkomma till riksdagen med begäran om erforderlig medelsanvisning
på tilläggsbudget. Mot bakgrund av utskottets nyss redovisade inställning
i saken välkomnar utskottet att åtgärder således kommer att vidtas i
denna, för tilltron till rättsväsendet viktiga fråga, och utskottet kan konstatera
att syftet med de nu aktuella motionsönskemålen därmed får anses
tillgodosett. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till nu aktuella
yrkanden i motionerna Ju38 och Ju39.

Övrigt

I anslutning till övergångsbestämmelsen i förslaget till lag om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar vill utskottet nämna
att löpande tjänstgöringstider för sådana nämndemän som ingår i länsrätt
vid behandling av mål om fastighetstaxering inte upphör i och med utgången
av år 1988.

Utöver vad som redovisats ovan föranleder propositionen och motionerna
inga uttalanden från utskottets sida.

JuU 1987/88:38

Hemställan

JuU 1987/88:38

Utskottet hemställer

1. beträffande lagfäst krav på en allsidig sammansättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ju37 i denna del
(yrkande 2) och 1987/88:Ju39 i denna del (yrkande 1) antar de i
proposition 1987/88:138 framlagda lagförslagen i nedan angivna delar: a)

förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser
4 kap. 7 § Ijärde stycket,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar, såvitt avser 19 § femte stycket,

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
såvitt avser 8 § ijärde stycket,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål, såvitt avser 6 § fjärde stycket,

2. beträffande mandatperiodens längd

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ju37 i denna del (yrkande
1) antar de i propositionen framlagda lagförslagen i nedan angivna
delar:

a) förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser
4 kap. 6 § tredje stycket andra meningen och 8 § första stycket
första meningen,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar, såvitt avser 20 § fjärde stycket andra meningen
och 21 § första stycket första meningen,

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
såvitt avser 9 § andra stycket andra meningen och 10 §
första meningen,

3. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen antar

a) förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål,

e) förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),

allt i den mån förslagen inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

4. beträffande åtgärdsprogram

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ju39 i denna del (yrkande 2),

5. beträffande utbildning och information

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ju38 och 1987/88:Ju39 i
denna del (yrkande 3).

Stockholm den 17 maj 1988
På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m). Helge Klöver (s), Gunilla André (c),
Ulla-Britt Åbark (s), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Arne
Svensson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Eva Johansson (s). Lars Sundin (fp),
Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar (c).

Reservationer

1. Lagfäst krav på en allsidig sammansättning (mom. 1)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m). Arne Svensson (m), Lars Sundin (fp)
och Jerry Martinger (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
kan” och på s. 13 slutar med ”2 resp. 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är olämpligt för riksdagen
att — på sätt föreslås i propositionen — föreskriva efter vilka kriterier
som de suveräna kommunala valförsamlingarna skall välja sina nämndemän.
Förslaget bör därför avslås i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagfäst krav på en allsidig sammansättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ju37 i denna del
(yrkande 2) och 1987/88:Ju39 i denna del (yrkande 1) avslår de i
proposition 1987/88:138 framlagda lagförslagen i nedan angivna delar: a)

förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser
4 kap. 7 § fjärde stycket,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar, såvitt avser 19 § femte stycket,

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
såvitt avser 8 § fjärde stycket,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål, såvitt avser 6 § fjärde stycket.

2. Mandatperiodens längd (mom. 2)

Björn Körlof, Arne Svensson och Jerry Martinger (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”del (yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först uttala att utskottet i likhet med vad som kommer till
uttryck i motion Ju37 ställer sig utomordentligt tveksamt till att genomförandet
av förslaget om förkortad mandatperiod skall innebära att löpande
tjänstgöringstider för nämndemännen skall upphöra vid utgången av år
1988. Det är principiellt olämpligt att på detta sätt upphäva beslut som i
laga ordning fattats av självständiga kommunala valförsamlingar.

Vad beträffar förslaget att förkorta mandatperioden för huvuddelen av
nämndemännen anser utskottet att de skäl som har åberopats i propositio -

JuU 1987/88:38

nen inte är övertygande. Utskottet delar i stället den uppfattning som
kommer till uttryck i flera remissvar att en relativt lång mandatperiod för
nämndemännen är att föredra. Enligt utskottets mening är det av närmast
rättssäkerhetsskäl olämpligt med en förkortad mandatperiod. En sådan
kommer nämligen att innebära att nämndemännen blir mindre erfarna och
bidra till en försämrad kontinuitet. Att nämndemännen har stor erfarenhet
av dömande verksamhet kan för övrigt sägas vara särskilt viktigt numera
med hänsyn till att antalet nämndemän i domför sammansättning är lägre
än tidigare och eftersom nämndemännen numera har individuell rösträtt.

Enligt utskottets mening bör således regeringens förslag att förkorta
mandatperioden för huvuddelen av nämndemännen inte godtas.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande mandatperiodens längd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ju37 i denna del (yrkande
1) avslår de i propositionen framlagda lagförslagen i nedan angivna
delar:

a) förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser
4 kap. 6 § tredje stycket andra meningen och 8 § första stycket
första meningen,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar, såvitt avser 20 § fjärde stycket andra meningen
och 21 § första stycket första meningen,

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
såvitt avser 9 § andra stycket andra meningen och 10 §
första meningen.

Särskilt yttrande

Lagfäst krav på en allsidig sammansättning (mom. 1)

Gunilla André och Ingbritt Irhammar (c) anför:

I fråga om den nuvarande utformningen av systemet för ersättning till
nämndemän vill vi framhålla att vi — i enlighet med vad vi tidigare redovisat
(se JuU 1987/88:29 s. 17) — har uppfattningen att ersättning bör utgå
med samma belopp till samtliga tjänstgörande nämndemän, dvs. utan
uppdelning på grundarvode och tilläggsbelopp. Eftersom arbetsinsatsen är
densamma för de tjänstgörande nämndemännen är det nämligen enligt vår
uppfattning principiellt oriktigt att ge högre ersättning till vissa nämndemän.

JuU 1987/88:38

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988