Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:89 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta ett av lagrådet granskat förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 4.

I samband med propositionen behandlar utskottet den med anledning av propositionen väckta motionen 1987/88:Jul7 av Allan Ekström (m). Motionsyrkandet redovisas på s. 4.

Lagförslaget har följande lydelse.

I Riksdagen 1987/88. 7saml. Nr 35

Nuvarande lydelse

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. I S sekretesslagen (1980:100) eller bestämmelse, fill vilken hänvisas i något av dessa lagrum, ej äger lämna uppgift må ej höras som vittne därom utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Ej heller må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska, kurator vid famitjerådgiv-ningsbyrå, som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, eller deras biträden höras angående något, som på grund av denna deras ställning förtrolls dem eller de i samband därmed erfarit, med mindre def är i lag medgivet eller den, till vilkens förmän tystnadsplikten gäller, samtycker därtill. Den som fill följd av 9 kap. 4 S sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får inte höras som vittne om dem, utan att def är medgivet i lag eller att den fill vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vittne om vad för uppdragets fullgörande förtrolls honom, med mindre parfen medgiver, att def må yppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än försvarare skyldig aft avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år.

Föreslagen lydelse kap. S'

Den som fill följd av 2 kap. 1 eller 2 S eller 3 kap. 1 S sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, fill vilken hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan fillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor,, sjuksköterskor,' psykologer, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningshyråer, som drivs av kommuner, landstingskommuner, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed fått veta, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker //// del. Den som fill följd av 9 kap. 4 S sekretesslagen infe får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om def är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till def.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare/or höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragefs fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket ///■ andra än försvarare skyldiga atf vUtna i mål angående brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

Nuvarande lydelse - Föreslagen lydelse JuU 1987/88:35

Om tystnadsplikt för präst inom Om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan är särskilt stadgat. svenska kyrkan är särskilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än Präst inom annat trossamfund än
svenska kyrkan eller den som i så- svenska kyrkan eller den som i så
dant samfund inlager motsvarande dant samfund intar motsvarande
ställning må icke höras som vittne ställning får inte höras som vittne
om något som han vid enskilt skrif- om något som han vid enskilt skrif
termål eller under själavårdande fermål eller under själavårdande
samtal i övrigt har erfarit. ' ' samtal i övrigt harfått veta.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 S tryckfrihetsförordningen, 9 § radioansvafighefslagen (1966:756), 1 S lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio, 11 eller 16.S lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassetfidningar eller 2 S lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragt-afer.

Om någon enligt vad som säg.s i
denna paragraf inte får höras söm
vittne om. ett visst förhåltcinde, får
vittnesförhör inte heller äga rum , .

med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning etter översättning-

Denna lag träder i kraft den 1 juli .1988.

Motionen JuU 1987/88:35

1987/88:Jul7 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen i den föreslagna lydelsen av 36 kap. 5 § andra och femte styckena rättegångsbalken ersätter begreppet "fått veta" med "erfarit".

Utskottet

Inledning

Till grund för propositionen ligger en inom justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1987:10) Frågor om begränsningar i vittnesplikten. I promemorian behandlas bl.a. det s.k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken (RB). Promemorian har remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Frågeförbudet i 36 kap. 5 § RB innebär att vissa yrkeskategorier, bl.a. läkare, sjuksköterskor och advokater, inte är skyldiga att vittna om sådant som de i sin yrkesutövning i förtroende har fått kännedom om under tystnadsplikt. Enligt propositionen skall frågeförbudet utvidgas till att gälla även psykologer och psykoterapeuter.

Om det är förbjudet att fråga någon beträffande ett visst förhållande, så skall enligt propositionen inte heller den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning få höras som vittne i den delen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Överväganden

Utskottet - som hänvisar till sina uttalanden i ämnet i betänkandet JuU 1980/81:2 - finner inte anledning till erinran i sak mot de förslag som läggs fram i proposifionen.

I motionen riktas kritik i visst hänseende mot den språkliga utformningen av förslaget. Vad motionären vänder sig mot är att uttrycket "erfarit" föreslås bli ersatt med "fått veta" i 36 kap. 5 § andra och femte styckena RB. Enligt motionären har uttrycken olika innebörd; "erfara" omfattar allt vad en person har inhämtat, kommit underfund med eller på annat sätt införlivat med sina kunskaper, medan "få veta" är mer inskränkt och för tanken fill att uppgiften erhållits från någon annan. Motionären hänvisar också fill att riksdagen vid ett tidigare tillfälle har avvisat ett motsvarande förslag till språklig förändring.

Vad motionären åsyftar är behandlingen i riksdagen år 1980 av förslag till följdlagstiftning till sekretesslagen, bl.a. i fråga om hälso- och sjukvården (prop. 1980/81:28, KU 10, rskr. 51). Konstitufionsutskottet uttalade vid det tillfället - med anledning av en mofion liknande den nu aktuella - att uttrycket "fått veta" fick anses innefatta alla former av kunskapsinhämtande, således även egna iakttagelser, men att det fanns risk för att uttrycket ändå kunde missförstås. Konstitutionsutskottet ansåg därför att "fått veta" borde bytas ut mot "erfarit".

Justifieutskottet kan för sin del konstatera att någon saklig ändring inte är JuU 1987/88:35 avsedd utan att det är fråga om en rent språklig förändring. Av betydelse i sammanhanget är att uttrycket "erfara" förekommer även på andra ställen i RB än i den nu aktuella paragrafen. 18 kap. 4 § första stycket stadgas sålunda för visst fall att advokat är skyldig att, där god advokatsed så fordrar, förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning, och enligt 8 kap. 6 § tredje stycket får den som deltagit i handläggningen av ett tillsynsärende hos advokatsamfundet inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons personliga eller ekonomiska förhållanden.

Frågor om moderna krav på den språkliga utformningen av lagtext har tidigare uppmärksammats av riksdagen (se t.ex. JuU 1985/86:13 s. 18 f), och enighet har därvid rått om att utgångspunkten bör vara att lagar och andra författningar bör göras så lättlästa som möjligt. Detta är naturligtvis alltjämt utskottets uppfattning. I valet mellan de båda uttrycken har utskottet emellertid svårt att se att det som föreslagits i propositionen framstår som mera lättläst eller lättförståeligt än det som för närvarande finns i paragrafen. Med hänsyn härtill och då det nuvarande uttryckssättet förekommer annorstädes i RB förordar utskottet att lagtexten i nu aktuellt hänseende bör ges den utformning som föreslagits i mofionen.

I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av propositionen eller motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1987/88:89 framlagda förslaget fill lag om ändring i rättegångsbalken, dock med den ändringen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jul7 beslutar att orden "fått veta" i 36 kap. 5 § andra och femte styckena ersätts med "erfarit".

Stockholm den 12 april 1988 På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c), Ulla-Britt Åbark (s), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp), Jerry Martinger (m) och Ingbritt Irhammar (c).