Justitieutskottets betänkande

1987/88:33

om målsägandebiträde
(prop. 1987/88:107)

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:107 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1. lag om målsägandebiträde,

2. lag om ändring i rättegångsbalken.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas nedan under rubriken
Utskottet på s. 7.

1 samband med propositionen behandlas yrkanden i de under den
allmänna motionstiden 1988 väckta motionerna 1987/88:Ju217 av AnnCathrine
Haglund och Birgitta Rydle (m), 1987/88:Ju804 av Carl Bildt m.fl.
(m) och 1987/88:Ju811 av Olof Johansson m.fl. (c). Motionsyrkandena
redovisas på s. 6.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

JuU

1987/88:33

1 Riksdagen 1987188. 7sami. Nr33

1 Förslag till

JuU 1987/88:33

Lag om målsägandebiträde

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I mål om brott enligt 6 kap. 1 -6 § eller försök till brott enligt 6 kap.
1—4 eller 6§ brottsbalken skall, sedan förundersökning har inletts, ett
särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas, om det
inte på grund av särskilda omständigheter kan antas att målsäganden
saknar behov av sådant biträde.

Om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga
omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov
av biträde, skall, sedan förundersökning har inletts, målsägandebiträde
förordnas även i mål om

1. brott enligt 6 kap. 7-10 §, försök till brott enligt 6 kap. 8 eller 9 § eller
förberedelse eller stämpling till brott enligt 6 kap. 1 §, 4 § andra stycket
eller 9 § brottsbalken,

2. brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, på vilket fängelse kan följa,
eller försök till sådant brott,

3. brott enligt 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller försök till sådant brott.

2 § Målsägandebiträde får inte förordnas sedan åklagaren har beslutat att
allmänt åtal inte skall väckas eller att sådant åtal skall läggas ned eller
sedan åklagaren avstått från att fullfölja talan mot dom i målet.

3 § Målsägandebiträde! skall ta till vara målsägandens intressen i målet
samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. I målsägandebiträdets uppgift
ingår inte att bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i
anledning av brottet, om detta görs av åklagaren.

4 § Målsägandebiträde förordnas på begäran av målsäganden eller när
det annars finns anledning till det. Vid förordnandet tillämpas 21 § första
stycket rättshjälpslagen (1972:429).

I fråga om byte av målsägandebiträde och rätt för sådant biträde att sätta
någon annan i sitt ställe tillämpas 21 § andra och tredje styckena rättshjälpslagen.

Målsägandebiträdet skall entledigas, om det är påkallat med hänsyn till
förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det.

1 övrigt tillämpas i fråga om målsägandebiträde rättegångsbalkens regler
om rättegångsbiträde.

5 § Målsägandebiträdet har rätt till ersättning i enlighet med vad som
enligt 22 § rättshjälpslagen (1972:429) gäller för biträde vid allmän rättshjälp.

6 § Om ett målsägandebiträde förordnas, ersätts målsägandens därefter
uppkommande kostnader för bevisning och utredning med anledning av
talan om enskilt anspråk i samma utsträckning som om målsäganden
beviljats allmän rättshjälp med anledning av en sådan talan.

7 § Beslut i frågor som avses i denna lag fattas av rätten. 1 de fall som
avses i 6 § får dock målsägandebiträdet själv besluta om utredning i samma
utsträckning som enligt 24 § rättshjälpslagen (1972:429) gäller för biträde
vid allmän rättshjälp.

8 § Bestämmelserna i 31 kap. rättegångsbalken om skyldighet för den
tilltalade eller annan att till staten återbetala kostnader som enligt rättens
beslut betalats av allmänna medel gäller även i fråga om kostnader enligt
denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

JuU 1987/88:33

1* Riksdagen 1987188. 7sami. Nr 33

2 Förslag till

JuU 1987/88:33

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 15 §, 23 kap. 5, 10 och 11 §§ samt 49
kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

20 kap.

15 §'

Målsägande, som hörs med anledning
av åklagarens talan och
som med hänsyn till brottets art eller
annars kan antas vara i behov av
personligt stöd under rättegången,
får åtföljas av lämplig person som
sådant stöd Istödperson). Sådan
stödperson sorn rätten har kännedom
om skall om möjligt underrättas
om rättegången.

/ vissa fall kan målsägandebiträde
förordnas enligt lagen
11988:000) om målsägandebiträde.

Målsägandebiträde skall kallas
till huvudförhandling eller annat
sammanträde i rätten där målsäganden
eller målsägandens ställföreträdare
skall höras.

23 kap.
5 S -

Skall enligt 21 kap. 3 a § offentlig
försvarare utses för den misstänkte,
åligger det undersökningsledaren
att göra anmälan om det hos
rätten.

Skall enligt 21 kap. 3 a § offentlig
försvarare utses för den misstänkte.
åligger det undersökningsledaren
att göra anmälan om det hos
rätten. Undersökningsledaren skall
också göra anmälan hos rätten, om
målsäganden begär att få ett målsägandebiträde
eller om det annars
finns anledning att förordna ett sådant
biträde.

10 S

Vid förhör skall såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat
trovärdigt vittne närvara.

Undersökningsledaren har att
bestämma, huruvida annan än vittne
må övervara förhör. Vid förhör,
som enligt 18 § andra stycket hålles
på den misstänktes begäran, åge

Undersökningsledaren skall bestämma
om någon annan än ett vittne
får närvara vid förhör. Vid förhör.
som enligt 18 § andra stycket
hålls på den misstänktes begäran.

1 Senaste lydelse 1987:747.

2 Senaste lydelse 1983:920.

Nuvarande lydelse

han och hans försvarare att närvara.
Även vid annat förhör må, om
det kan ske utan men för utredningen,
försvarare vara tillstädes.

Föreslagen lydelse

Ilar han och hans försvarare rätt att
närvara. Även vid annat förhör får
försvarare närvara, om det kan ske
utan men för utredningen.

Målsägandebiträde har rätt att
närvara vid förhör med målsägande
n.

Är den som höres under 15 år,
bör, om det kan ske utan men för
utredningen, den som har vårdnaden
om honom vara närvarande vid
förhöret.

Undersökningsledaren äge förordna,
att vad som förekommit vid
förhör icke får uppenbaras.

Är den som hörs under 15 år, bör
den som har vårdnaden om honom
vara närvarande vid förhöret, om
det kan ske utan menför utredningen.

Undersökningsledaren får förordna
att vad som förekommit vid
förhör inte får uppenbaras.

11 S

Är den misstänkte eller hans försvarare
närvarande vid förhör, må
han i den ordning undersökningsledaren
bestämmer framställa frågor
till den som höres. Utan undersökningsledarens
tillstånd må ej annan.
som är närvarande vid förhör,
därunder meddela sig med den hörde.

Ar den misstänkte eller hans försvarare
närvarande vid förhör, får
han i den ordning undersökningsledaren
bestämmer framställa frågor
till den som hörs. Detsamma gäller
målsägandebiträde vid förhör med
målsäganden. Om någon annan är
närvarande vid förhör, får denne
inte utan undersökningsledarens
tillstånd vid förhöret meddela sig
med den hörde.

49 kap.

7 S-1

Har underrätt förklarat en domare
jävig eller bifallit en begäran om
rättshjälp åt misstänkt i brottmål,
skall underrättens beslut stå fast.

Har tingsrätten förklarat en domare
jävig eller bifallit en begäran
om rättshjälp åt misstänkt i brottmål
eller förordnat målsägandebiträde.
får tingsrättens beslut inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

JuU 1987/88:33

' Senaste lydelse 1983:370.

Motioner

JuU 1987/88:33

1987/88: Ju217 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett juridiskt
biträde åt målsäganden är nödvändigt såväl när det gäller sexuella övergrepp
som misshandel.

1987/88:Ju804 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av målsägandebiträde
på sätt som anges i motionen.

1987/88:Ju811 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till insatser för stöd till
våldsoffer innebärande att

d) offer för sexualbrott och våldsoffer, där sexuella övergrepp ingår,
erhåller eget juridiskt biträde vid förundersökning och rättegång (s.k.
målsägandebiträde).

Utskottet

Inledning

Frågan om biträde åt målsägande i samband med förundersökning och
rättegång kom i fokus i samband med de omfattande ändringar i brottsbalkens
(BrB:s) regler om sexualbrott som trädde i kraft år 1984 (prop.
1983/84:105, JuU 25, rskr. 332). Genom en ny regel i rättegångsbalken (RB)
infördes en möjlighet för en målsägande som behöver personligt stöd under
rättegången att åtföljas av en s.k. stödperson (numera 20 kap. 15 § RB). I
lagstiftningsärendet framhölls från flera håll att det inte var tillräckligt med
ett personligt stöd åt målsäganden. I många fall ansågs också juridisk hjälp
behövas under det rättsliga förfarandet i anledning av brott. Departementschefen
anförde att effekterna av de nya reglerna borde följas uppmärksamt
och att en utvärdering borde ske av hur de nya reglerna fungerade i
praktiken. Om det behövdes skulle frågan om utvidgade möjligheter att ge
målsäganden rätt till biträde tas upp till omprövning. Liknande uttalanden
gjordes vid frågans behandling i riksdagen (jfr JuU 1983/84:25 s. 28 f).

I november 1984 uppdrog regeringen åt rättshjälpskommittén (Ju 1982:01)
att undersöka hur det rättsliga förfarandet i mål om ansvar för sexualbrott
hade fungerat i praktiken från målsägandens synpunkt. Kommittén skulle på
grundval av sin undersökning ta upp frågan om formerna för utvidgad
rättshjälp åt i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott och vissa andra
våldsbrott (dir. 1984:43). Kommittén redovisade sina överväganden i sitt
slutbetänkande (SOU 1986:49) Målsägandebiträde. Betänkandet har remissbehandlats.

Propositionen bygger på betänkandet och remissbehandlingen.

Propositionen m.m.

JuU 1987/88:33

Redan enligt gällande ordning finns det ett antal stödformer som syftar till att
tillgodose brottsoffrens - eller, med RB:s terminologi, målsägandenas -behov av personligt stöd och juridisk hjälp. För en målsägande som skall
höras i rättegången finns som ovan anförts möjligheten att anlita en s.k.
stödperson (20 kap. 15 § RB). Om målsäganden för talan om skadestånd är
åklagare och polis skyldiga att hjälpa till med detta, en skyldighet som har
utvidgats fr.o.m. den 1 februari 1988 (prop. 1987/88:1, JuU 14, rskr. 81).
Målsäganden kan också få rådgivning och allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen
(1972:429).

I den nu aktuella propositionen föreslås att målsägandens ställning stärks
genom att det införs en möjlighet att på statens bekostnad få ett särskilt
juridiskt biträde - målsägandebiträde - under förundersökning och rättegång
rörande vissa brott. Även sådana målsägande som formellt inte är parter i
rättegången utan endast skall höras i anledning av åklagarens talan får
möjlighet att erhålla målsägandebiträde.

Reglerna om målsägandebiträde tas upp i en särskild lag om målsägandebiträde.
Därutöver föreslås vissa ändringar i RB.

Enligt 1 § första stycket förslaget till lag om målsägandebiträde skall i mål
som rör allvarliga sexualbrott målsägandebiträde i allmänhet förordnas. De
brott som avses är våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande,
sexuellt utnyttjande av underårig, grovt sexuellt utnyttjande av underårig,
sexuellt umgänge med barn, försök till sådana brott samt sexuellt
umgänge med avkomling eller med syskon (6 kap. 1-6 §§ BrB). Undantag
görs för de fall där det kan antas att behov av biträde saknas.

I mål om vissa andra typer av grövre brott med inslag av våld eller annan
integritetskränkning får målsägandebiträde förordnas, om det med hänsyn
till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan
antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde. I 1 § andra
stycket förslaget till lag om målsägandebiträde görs under tre punkter en
uppräkning av de berörda brottstyperna. De brott det här gäller är bl.a.
sexuellt ofredande, koppleri, grovt koppleri, försök till koppleri, försök till
grovt koppleri och förförelse av ungdom. Hit hör vidare de brott enligt 3 eller
4 kap. BrB som har fängelse i straffskalan samt försök till sådant brott. Här
avses bl.a. misshandel som inte är ringa, försök till mord, olaga frihetsberövande
och olaga hot. Slutligen anges att målsägandebiträde kan förordnas
även i mål om rån eller grovt rån eller försök till sådant brott.

För att målsägandebiträde skall få förordnas enligt 1 § andra stycket
förslaget till lag om målsägandebiträde räcker det, enligt departementschefen
(prop. s. 38), inte med att det gäller ett sådant brott som ingår i
uppräkningen, utan brottet skall i det enskilda fallet ha varit av kvalificerat
slag och ha inneburit en svår kränkning av offret. Vidare bör bevisläget och
det processuella läget i övrigt vara sådant att man måste räkna med att
målsäganden kommer att utsättas för ingående eller pressande förhör.
Ytterligare en förutsättning är att målsägandens fysiska och/eller psykiska
tillstånd är sådant att han eller hon kan antas ha väsentlig nytta av ett juridiskt
biträde. I många fall torde det, enligt departementschefen, vara tillräckligt

att målsäganden åtföljs av en stödperson enligt 20 kap. 15 § RB.

Enligt regeringsförslaget skall målsägandebiträdet stödja och hjälpa
målsäganden i olika hänseenden vid förundersökning och rättegång i mål om
allmänt åtal. Biträdet skall bl.a. upplysa målsäganden om förfarandet och de
regler som gäller för detta, framföra målsägandens önskemål i olika
handläggningsfrågor och bevaka att förhör med målsäganden sker på ett
tillbörligt sätt. Om målsäganden för skadeståndstalan som handläggs tillsammans
med åtalet, skall biträdet kunna bistå målsäganden även i skadeståndsfrågan,
utom i de fall där åklagaren för målsägandens skadeståndstalan. För
det fall målsäganden biträder åtalet föreslås att målsägandebiträdet skall
hjälpa målsäganden även i den delen. Målsägandebiträdet föreslås i fråga om
skadeståndstalan få samma rätt som ett rättshjälpsbiträde att besluta om
utredning och bevisning.

Reglerna i RB om rättegångsbiträde föreslås i tillämpliga delar gälla för
målsägandebiträdet. Till målsägandebiträde skall kunna förordnas advokat
eller biträdande jurist på advokatbyrå. Om det finns skäl för det, föreslås att
även annan lämplig person skall kunna förordnas. I propositionen hänvisas
här till de krav som uppställs i 21 § rättshjälpslagen i den lydelse som
föreslagits i proposition 1987/88:73.

Domstolen skall enligt förslaget fatta beslut i frågor som rör målsägandebiträde.

I fråga om målsägandebiträdets rätt till ersättning av allmänna medel
föreslås att reglerna om ersättning till biträde vid allmän rättshjälp enligt
rättshjälpslagen skall äga tillämpning.

Biträdeshjälpen föreslås vidare vara kostnadsfri för målsäganden, utom
om målsäganden utan skäl föranlett förundersökning och rättegång eller
annars varit försumlig. Om den misstänkte åtalas och döms för brottet
föreslås han få skyldighet att ersätta staten dess kostnader för målsägandebiträde
enligt reglerna i 31 kap. RB.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Överväganden m.m.

Utskottet vill först uttrycka sin tillfredsställelse över att riksdagen nu
förelagts ett regeringsförslag i den under lång tid aktuella frågan om
målsägandebiträde. Utskottet kan också ställa sig bakom förslagen i
propositionen. Detta gäller även tanken att reformen för närvarande
begränsas till sådana typer av mål som angetts i det föregående. Så snart
tillräckliga erfarenheter av den nya regleringen vunnits bör en utvärdering
ske för att skapa underlag för överväganden om möjligheten till biträde bör
utsträckas även till andra typer av brottmål.

Utskottet vill såvitt gäller frågan om vem som får förordnas till målsägandebiträde
här endast erinra om riksdagens ställningstagande nyligen till
förslaget i proposition 1987/88:73 om förbättringar inom rättshjälpssystemet
(se JuU 1987/88:21 s. 46, rskr. 193).

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen. Härigenom får syftet med de
förut nämnda önskemålen i motionerna Ju217, Ju804 och Ju811 anses vara
tillgodosett.

JuU 1987/88:33

Hemställan

JuU 1987/88:33

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:107 och med
anledning av motion 1987/88:Ju217 i denna del (yrkande 2), motion
1987/88:Ju804 i denna del (yrkande 18) och motion 1987/88:Ju811 i
denna del (yrkande 2) antar de genom propositionen framlagda
förslagen till

a) lag om målsägandebiträde,

b) lag om ändring i rättegångsbalken.

Stockholm den 10 maj 1988

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lovden

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Björn
Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c), Sven Munke (m). Hans
Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s). Hans Petersson i Röstånga (fp). Arne
Svensson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson
(s), Eva Johansson (s) och Lars Sundin (fp).