Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande

1987/88:33

om målsägandebiträde

(prop. 1987/88:107)                                      1987/88:33

Propositionen m.m.

I proposition 1987/88:107 har regeringen (jusfifiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1.   lag om målsägandebiträde,

2.   lag om ändring i rättegångsbalken.

Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas nedan under rubriken Utskottet på s. 7.

I samband med propositionen behandlas yrkanden i de under den allmänna motionstiden 1988 väckta motionerna 1987/88:Ju217 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m), 1987/88:Ju804 av Carl Bildt m.fl. (m) och 1987/88:Ju811 av Olof Johansson m.fl. (c). Motionsyrkandena redovisas på s. 6.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987/88. 7saml. Nr33


1  Förslag till                                       ,                       JuU 1987/88:33

- Lag om målsägandebiträde Härigenom föreskrivs följande.

1  § I mål om brott enligt 6 kap. I -6 § eller försök till brott enligt 6 kap.
1-4 eller.6 § brottsbalken skall, sedan förundersökning har inletts, ett
särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas, om det
infe på grund av särskilda omständigheter kan antas aft målsäganden
saknar behov av sådant biträde.

Om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övri­ga omständigheter kan antas aft målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde, skall, sedan förundersökning har inletts, målsägandebiträde förordnas även i mål om

1.  brott enligt 6 kap. 7-10 S, försök till brott enligt 6 kap. 8 eller9 § eller förberedelse eller stämpling fill brott enligt 6 kap. I §, 4 § andra stycket eller9§ brottsbalken,

2.  brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, eller försök fill sådant brott,

3.  brott enligt 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller försök till sådant brott.

 

2  § Målsägandebiträde får infe förordnas.sedän åklagaren har beslutat att allmänt åtal infe skall väckas eller aft sådant åtal skall läggas ned eller sedan åklagaren avstått från aft fullfölja talan mot dom i målet.

3  § Målsägandebifrädet skall ta fill vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp fill målsäganden. 1 målsägandebiträdefs uppgift ingår infe att bistå målsäganden med atf föra talan om enskilt anspråk i anledning äv brottet, om detta görs av åklagaren.

4  8 Målsägandebiträde förordnas på begäran av målsäganden eller när def annars finns anledning fill def. Vid förordnandet tillämpas 21 § första stycket räftshjälpslagen (1972:429).

1 fråga om byte av målsägandebiträde och rätt för sådant biträde aff sätta någon annan i sitt ställe tillämpas 21 S andra och tredje styckena rätts­hjälpslagen.

Målsägandebifrädet skall entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det.

I övrigt fillämpas i fråga om målsägandebiträde rättegångsbalkens regler om rättegängsbiträde.

5  § Målsägandebifrädet har rätt till ersättning i enlighet med vad som enligt 22 S rättshjälpslagen (1972:429) gäller för biträde vid allmän rätts­hjälp.

6  S Om eft målsägandebiträde förordnas, ersätts målsägandens därefter uppkommande kostnader för bevisning och utredning med anledning av talan om enskilt anspråk i samma utsträckning som om målsäganden beviljats allmän rättshjälp med anledning av en sådan talan.

7  § Beslut i frågor som avses i denna lag fattas av rätten. 1 de fall som avses i 6 § får dock målsägandebifrädet själv besluta om utredning i samma utsträckning som enligt 24 S räftshjälpslagen (1972:429) gäller för biträde vid allmän rättshjälp.


 


8§    Bestämmelserna i 31 kap. rättegångsbalken om skyldighet för den      JuU 1987/88:33 tilltalade eller annan att till staten återbetala kostnader som enligt rättens beslut betalats av allmänna medel gäller även i fråga om kostnader enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Riksdagen 1987/88. 7saml. Nr.3


2 Förslag till

Låg om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs atf 20 kap. 15 S. 23 kap. 5. kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.


10 och 11 SS samt 49.


JuU 1987/88:33


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


20 kap. 15 S'


Målsägande, som hörs med an­ledning av åklagarens talan och som med hänsyn till brottets art el­ler annars kan antas vara i behov av personligt stöd under rättegången, får åtföljas av lämplig person som sådant stöd.


Målsägande, som hörs med an­ledning av åklagarens talan och som med hänsyn till brottets art el­ler annars kan antas vara i behov av personligt stöd under rättegången, får åtföljas av lämplig person som sådant stöd \st('>dperson). Sådan stödperson som rätten har känne­dom om skall om möjligt underrät­tas om rättegången.

I vissa fall kan målsägandebiträ­de förordnas enligt lagen 11988:000) om målsägandebiträde.

Målsägandebiträde skall kallas till huvudförhandling eller annat sammanträde i rätten där måls­äganden eller målsägandens ställ­företrädare skall höras.


23 kap.

5 S-


Skall enligt 21 kap. 3 a S offenthg försvarare utses för den misstänk­te, åligger def undersökningsleda­ren atf göra anmälan om def hos rätten.


Skall enligt 21 kap. 3 a S offenfiig försvarare utses för den misstänk­te, åligger det undersökningsleda­ren aft göra anmälan om det hos rätfen. Undersökning.stedaren skall också göra anmälan hos rätten, om målsäganden begär att få ett måls­ägandebiträde eller om det annars jlinis anledning att förordna ett så­dant biträde.


10 S Vid förhör skall såvitt möjligt eff av undersökningsledaren anmodat trovärdigt vittne närvara.


Undersökningsledaren liar atl bestämma, huruvida annan än vitt­ne //;// överrara förhör. Vid förhör, som enligt 18 S andra stycket hålles på den  misstänktes begäran, äge

' SenaMe lydelse 1987:747. - .Senasle Ivdelse 1983:920.


Undersökningsledaren skall be­stämma om någon annan än ett vitt­ne //;/ närvara vid förhör. Vid för­hör, som enligt 18 S andra stycket liålls på den misstänktes begäran.


 


Nuvarande lydelse

han och hans försvarare alt närva­ra. Även vid annat förhör må. om det kan ske utan men för utredning­en, försvarare vara tillstädes.


Föreslagen lydelse

har han och hans försvarare rätt att närvara. Även vid annat förhör/or försvarare närvara, öm def kan ske utan men för utredningen.

Målsägandebiträde har rätt att närvara vid,förhör med målsägan­den.


JuU 1987/88:33


 


Är den som höres under 15 år. bör, om det kan ske utan men för utredningen, den som har vårdna­den om honom vara närvarande vid förhöret.

Undersökningsledaren äge för­ordna, att vad som förekommit vid förhör icke får uppenbaras.


Ar den som hörs under 15 år: bör den som har vårdnaden om honom vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredning­en.

Undersökningsledaren ./år för­ordna aft vad som förekommit vid förhör inte får uppenbaras.


 


Är den misstänkte eller hans för­svarare närvarande vid förhör, mä han i den ordning undersökningsle­daren bestämmer framställa frågor till den som höres. Utan undersök­ningsledarens tillstånd må ej an­nan, som är närvarande vid förhör, därunder meddela sig med den hör­de.


Är den misstänkte eller hans för­svarare närvarande vid förhör, får han i den ordning undersökningslé-daren bestämmer framställa frågor till den som hörs. Detsamma gäller målsägandebiträde vid förhör med målsäganden. Om någon annan ar närvarande vid förhör, får denne inte utan undersökningsledarens tillstånd \-/(/ förhöret meddela sig méd den hörde.


49 kap.

' 7 S-'

Har underrätt förklarat en doma­re jävig eller bifallit en begäran orri rättshjälp åt misstänkt i brottmål. skull underrättens beslut stå fast.

Har tingsrätten förklarat en do­
mare jävig eller bifallit en begäran
om rättshjälp åt misstänkt i brott­
mål eller förordnat målsägandebi­
träde. får lingsrältens beslut inte
överklagas.
                           '


Denna lag träder i kraft deh 1 juli 1988.

' Senasle lydelse 1983: .370.


 


Motioner                                                                       JuU 1987/88:33

1987/88:Ju217 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m) vari yrkas 2. atf riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett juridiskt biträde åt målsäganden är nödvändigt såväl när det gäller sexuella övergrepp som misshandel.

1987/88:Ju804 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av målsägan­
debiträde på sätt som anges i mofionen.    
              .      ,

1987/88:Ju811 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till insatser för stöd till

våldsoffer innebärande atf d) offer för sexualbrott och våldsoffer, där sexuella övergrepp ingår,

erhåller eget juridiskt biträde vid förundersökning och rättegång (s.k.

målsägandebiträde).

Utskottet

Inledning

Frågan om biträde åt målsägande i samband med förundersökning och rättegång kom i fokus i samband med de omfattande ändringar i brottsbal­kens (BrB:s) regler om sexualbrott som trädde i kraft år 1984 (prop. 1983/84:105, JuU 25, rskr. 332). Genom en ny regel i rättegångsbalken (RB) infördes en möjlighet för en målsägande som behöver personligt stöd under rättegången att åtföljas av en s.k. stödperson (numera 20 kap. 15 § RB). I lagstiftningsärendet framhölls från flera håll att det infe var tillräckligt med eft personligt stöd åt målsäganden. I många fall ansågs också juridisk hjälp behövas under def rättsliga förfarandet i anledning av brott. Departements--chefen anförde aft effekterna av de nya reglerna borde följas uppmärksamt och aft en utvärdering borde ske av hur de nya reglerna fungerade i praktiken. Om det behövdes skulle frågan om utvidgade möjligheter att ge målsäganden rätt till biträde tas upp fill omprövning. Liknande uttalanden gjordes vid frågans behandling i riksdagen (jfr JuU 1983/84:25 s. 28 f).

1 november 1984 uppdrog regeringen åt rättshjälpskommittén (Ju 1982:01) att undersöka hur det rättsliga förfarandet i mål om ansvar för sexualbrott hade fungerat i prakfiken från målsägandens synpunkt. Kommittén skulle på grundval av sin undersökning ta upp frågan om formerna för utvidgad rättshjälp ät i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott och vissa andra våldsbrott (dir. 1984:43). Kommittén redovisade sina överväganden i sitt slutbetänkande (SOU 1986:49) Målsägandebiträde. Betänkandet har re­missbehandlats.

Proposifionen bygger på betänkandet och remissbehandlingen.


 


Propositionen m.m.                                                     JuU 1987/88:33

Redan enligt gällande ordning finns det ett antal stödformer som syftar till att
tillgodose brottsoffrens - eller, med RB:s terminologi, målsägandenas -
behov av personligt stöd och juridisk hjälp. För en målsägande som skall
höras i rättegången finns som ovan anförts möjligheten att anlita en s.k.
stödperson (20 kap. 15 § RB). Om målsäganden för talan om skadestånd är
åklagare och polis skyldiga att hjälpa till med detta, en skyldighet som har
utvidgats ft.o.m. den 1 februari 1988 (prop. 1987/88:1, JuU 14, rskr. 81).
Målsäganden kan också få rådgivning och allmän rättshjälp enligt rättshjälps­
lagen (1972:429).
                          '

I den nu aktuella propositionen föreslås att målsägandens ställning stärks genom att det införs en möjlighet att på statens bekostnad få ett särskilt juridiskt biträde - målsägandebiträde - under förundersökning och rättegång rörande vissa brott. Även sådana målsägande som formellt inte är parter i rättegången utan endast skall höras i anledning av åklagareris talan får möjlighet att erhålla målsägandebiträde.

Reglerna om målsägandebiträde tas upp i en särskild lag om målsägande­biträde. Därutöver föreslås vissa ändringar i RB.

Enligt 1 § första stycket förslaget till lag om målsägandebiträde skall i mål som rör allvarliga sexualbrott målsägandebiträde i allmänhet förordnas. De brott som avses är våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjan­de, sexuellt utnyttjande av underårig, grovt sexuellt utnyttjande av under­årig, sexuellt umgänge med barn, försök till sådana brott samt sexuellt umgänge med avkomling eller med syskon (6 kap. 1-6 §§ BrB). Undantag görs för de fall där det kan antas aft behov av biträde saknas.

I mål om vissa andra typer av grövre brott med inslag av våld eller annan integrifetskränkning får målsägandebiträde förordnas, om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde. I 1 § andra stycket förslaget till lag om målsägandebiträde görs under tre punkter en uppräkning av de berörda brottstyperna. De brott det här gäller är bl.a. sexuellt ofredande, koppleri, grovt koppleri, försök till koppleri, försök till grovt koppleri och förförelse av ungdom. Hit hör vidare de brott enligt 3 eller 4 kap. BrB som har fängelse i straffskalan samt försök till sådant brott. Här avses bl.a. misshandel som inte är ringa, försök fill mord, olaga frihetsberö­vande och olaga hot. Slutligen anges att målsägandebiträde kan förördnas även i mäl om rån eller grovt rån eller försök till sådant brott.

För att målsägandebiträde skall få förordnas enligt 1 § andra stycket förslaget till lag om målsägandebiträde räcker det, enligt departementsche­fen (prop. s. 38), inte med att det gäller ett sådant brott sorn ingår i uppräkningen, utan brottet skall i det enskilda fallet ha varit av kvalificerat slag och ha inneburit en svår kränkning av offret. Vidare bör bevisläget och det processuella läget i övrigt vara sådant att,man måste räkna med att målsäganden kommer atf utsättas för ingående eller pressande förhör. Ytterligare en förutsättning är att målsägandens fysiska och/eller psykiska tillstånd är sådant atf han eller hon kan antas ha väsentlig nytta av ett juridiskt biträde. 1 många fall torde det, enligt departementschefen, vara tillräckligt


 


att mälsäganderi åtföljs av en stödperson enligt 20 kap. 15.§ RB.     JuU 1987/88:33

Enligt regeringsförslagef skall målsägandebifrädet stödja och hjälpa målsäganden i olika hänseenden vid förundersökning och rättegång i mål om allmänt åtal. Biträdet skall bl.a. upplysa målsäganden om förfarandet och de regler som gäller för detta, framföra rnälsägandens önskemål i olika handläggningsfrågor och bevaka aft förhör med målsäganden sker på ett tillbörligt sätt. Om målsäganden för skadeståndstalan som handläggs tillsam­mans med åtalet, skall biträdet kunna bistå målsäganden även i skadestånds-frågan, utom i de fall där åklagaren för målsägandens skadeståndstalan. För det fall målsäganden biträder åtalet föreslås aft målsägandebifrädet skall hjälpa målsäganden även i den delen. Målsägandebifrädet föreslås i fråga om skadeståndstalan få samma rätt som ett räftshjälpsbiträde att besluta om utredning och bevisning.

Reglerna i RB om rättegångsbitråde föreslås i fillämpliga delar gälla för målsägandebifrädet. Till målsägandebiträde skall kunna.förordnas advokat eller biträdande jurist pä advokatbyrå. Om det finns skäl för det, föreslås att även annan lämplig person skall kunna förordnas. 1 propositionen hänvisas här fill de krav som uppställs i 21 S räftshjälpslagen i den lydelse som föreslagits i proposition 1987/88:73.

Domstolen skall enligt förslaget fatta beslut i frågor sorn rör målsägande­biträde.

I fråga om målsägandebiträdefs rätt till ersättning av allmänna medel föreslås aft reglerna om ersättning till biträde vid allmän rättshjälp enligt räftshjälpslagen skall äga fillämpning.

Biträdeshjälpen föreslås vidare vara kostnadsfri för målsäganden, utom om målsäganden utan skäl föranlett förundersökning och rättegång eller annars varit försumlig. Om den misstänkte åtalas och döms för brottet föreslås han få skyldighet att ersätta staten dess kostnader för rnålsägandebi-träde enligt reglerna i 31 kap. RB.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Överväganden m.m.  .

Utskottet vill först uttrycka sin tillfredsställelse över att riksdagen nu förelagts eft regeringsförslag i den under lång tid "aktuella frågan om målsägandebiträde. Utskoftet kan också ställa sig bakom förslagen i propositionen. Detta gäller 'även tanken aff reformen för närvarande begränsas till sådana typer av mål som angetts i dét föregående. Så snart tillräckliga erfarenheter av dén nya regleringen vunnits bör en utvärdering ske för atf skapa underlag för överväganden om möjligheten fill biträde bör' utsträckas även till andra typer av brottmål.

Utskottet vill såvitt gällei-frågan om vem som får förordnas till målsägan­debiträde här endast erinra om riksdagens ställningstagande nyligen fill    förslaget i proposifion 1987/88:73 om förbättringar inom rättshjälpssysfemet (se JuU 1987/88:21 s. 46. rskr.'193).

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen. Härigenom fär syftet med de förut nämnda önskemålen i mofionerna Ju217, Ju804 och Ju8ll anses vara tillgodosett.


 


Hemställan                                                                 JuU 1987/88:33

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:107 och med anledning av motion 1987/88:Ju217 i denna del (yrkande 2), motion 1987/88:Ju804 i denna del (yrkande 18) och mofion 1987/88:Ju811 i denna del (yrkande 2) antar de genom propositionen framlagda förslagen fill

a)   lag om målsägandebiträde.

b)   lag om ändring i rättegångsbalken.

Stockholm den 10 maj 1988 På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt (s), Hans Petersson i Röstänga (fp), Arne Svensson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Elving Andersson (c), Göran Magnus­son (s), Eva Johansson (s) och Lars Sundin (fp).