Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande 1987/88:24

om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, m. m. (prop. 1987/88:128)

JoU 1987/88:24

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas en inom jordbruksdepartementet utarbetad proposition om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. Förslagen avser bl.a. regler för djurhållning, lagring och spridning av stallgödsel, åtgärder för att öka andelen bevuxen åkermark, växtodlings- och göds­lingsplanering samt åtgärder för att minska användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De föreslagna åtgärderna föreslås i hu­vudsak bli genomförda fram till år 1995. Åtgärderna föreslås finansierade genom höjning av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsme­del. Vissa frågor inom livsmedelskontrollområdet redovisas.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker de med anledning av propositionen väckta motionerna i den mån dessa står i motsättning till regeringens förslag och överväganden. Med anledning av två motioner (m och c) föreslår utskottet ett riksdagsuttalande om beräkningen av arealun­derlaget i samband med föreskrifter rörande djurtäthet m. m. Vidare anför utskottet att bidrag bör kunna ges till gemensamma gödselvårdsanlägg­ningar.

I betänkandet behandlas vidare ett antal fristående motioner om jordbru­kets miljöpåverkan, alternativ odling m. m. Motionerna föreslås lämnade utan vidare åtgärd med hänvisning till propositionens förslag och till tidiga­re ställningstaganden av utskottet.

Till betänkandet fogas 24 reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1987/88:128 föreslår regeringen (jordbruksdepartementet) att riksdagen

de/5 antar förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

2.    lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

3.    lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,

dels

4. till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag under nionde huvudtiteln av 90000000 kr.,

1    Riksdagen 1987188. 16 saml. Nr 24

 

5. tar del av vad i propositionen anförts om minskningen av växtnä-     JoU 1987/88:24 ringsläckaget, minskad användning av bekämpningsmedel, ekonomiska konsekvenser, m.m. för jordbruket, finansieringsfrågor, tillsynsfrågor och livsmedelskontrollen.

Skatteutskottet har avgett yttrande över lagförslagen under 2 och 3 ovan

(se bilaga).                                                                           ,'

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Jo2l3 av Cari Bildt rri. fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bidrag lill och finansiering av gödselvårdsanläggning­ar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om arealanpassad djurproduktion,

10. att riksdagen av regeringen begär redovisning av användningen av de medel som influtit från skatten på handelsgödsel och bekämpningsme­del.

1987/88:Jo217 av Bo Finnkvist och Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att förändra jordbrukspolitiken så att för miljön viktiga jordbruksenheter bevaras.

1987/88 :Jo225 av Anders Castberger och Lars Ernestam (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av stimulans av alternativ odling,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att låta en kommande jordbruksutredning också få i uppdrag att närmare behandla frågan om alternativ odling.

1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

4. alt riksdagen antar en lag om alternativ odling i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Jo235 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kväveläckage och stråförkortningsmedel.

l987/88:Jo236 av Ingvar Eriksson och Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av stråförkortningsmedel.

1987/88:Jo243 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stimulanser för byggan­de av större och bättre gödselvårdsanläggningar.

 

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     JoU 1987/88:24 motionen anförts om arealanpassad djurproduktion,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att erfarenheterna från Mellbyförsöken används för ytterligare kunskapsuppbyggnad och breddad rådgivning,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av rådgivning och rekommendation om gödselmängden och spridningstidpunkt,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skärpta regler för spridning av slam på åkermark,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skogsplantering i närheten av sjöar och vattendrag,

7.    att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot påfyllning av lantbrukssprutor direkt ur sjöar, vattendrag och brunnar.,

1987/88:Jo244 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att sträva efter att på sikt upphöra med kemiska
bekämpningsmedel.

1987/88:Jo247 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder för alt främja kulturlandskapets utveckling.

I987/88:Jo248 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. alt riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan för kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en prissättning på
konstgödsel och spannmål samt arealersättning till jordbruket så att kväve­
användningen i jordbruket kan minskas med 30 % utan alt det ekonomiska
utbytet för normaljordbrukaren minskar.

1987/88:Jo264 av Ingvar Eriksson m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stopp för ytterligare fördyrande avgiftshöjningar.

1987/88:Jo267 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder i samband med avskaffat investeringsstopp inom animalieproduktionen.

1987/88:Jo272 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om användandet av handelsgödsel och bekämpningsme­delsavgifter,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om biologiskt jordbruk.

1987/88:Jo277 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om omställningsstöd till lantbruka­re och handelsträdgårdsmästare som önskar övergå till odlingsformer utan användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel.

 

1987/88:Jo279 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin     JoU 1987/88:24 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nu gällan­de restriktioner för användningen av stråförkortningsmedel inom lantbru­ket.

1987/88:Jo284 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avvecklad kemikalieanvändning,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stöd till alternativ odling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarandet av det öppna kulturlandskapet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att vid offentlig upphandling till exempelvis barnom­sorg, äldreomsorg och sjukvård villkor skall ställas så att konsumenternas behov av giftfria och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.

l987/88:Jo7l9 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

44. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av gödselme­delsavgiften,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett uthållighets- och miljömål i jordbrukspolitiken med samma tyngd som övriga mål.

1987/88:Jo730 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att av influtna avgifter på handelsgödsel och bekämp­ningsmedel avdela medel för statsbidrag till gödselvårdsanläggningar.

1987/88:Jo744 av Kari Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

11.   att riksdagen beslutar att gränsvärden skall fastställas för tungmetal­ler och kemiska substanser i rötslam,

12.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det juridiska ansvaret vid utnyttjande av rötslam,

13.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökat behov av forskning om föroreningar i rötslam.

1987/88:Jo75l av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om enskilda initiativ för att vårda och bruka kulturiand-skap.

1987/88:Jo754 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder mot slamanvändning i livsmedelsproduktionen.

1987/88:Jo757 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av stöd till vård av kulturmiljöer.

1987/88: Jo767 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

15. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om jordbruk och miljö.

 

1987/88:Jo776 av Ingbritt Irhammar och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas alt     JoU 1987/88:24 riksdagen av regeringen begär att förslag om en ekonomisk stimulans i form av investeringsbidrag, räntestöd eller investeringsavdrag för utbygg­nad av lagringsutrymmen för stallgödsel skall utarbetas för särskilt förore­ningskänsliga områden.

1987/88:Jo808 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lag om slamhantering eller utvidgning av lagen om kemiska produkter och en slamförordning med stöd av den.

l987/88:Jo86I av Mats O Karlsson och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot försurade brunnar.

1987/88:Jo868 av Ingvar Eriksson m.fl. (m,s,c) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om projekt för lägre miljöbelastning genom bättre utnyttjande av växtnäring i flytgödsel.

1987/88:Jo875 av Marianne Andersson och Jan Hyttring (c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående en skärpt riskbedömning,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om helhetssyn gällande forskning och åtgärder rörande tungmetaller, spårämnen och mineraler,

3.    att riksdagen begär att regeringen initierar forskningsprojekt angå­ende livsmedel i enlighet med vad som framförts i motionen,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att säkerställa svenska folkets behov av selen genom kalkningsprojekt och tillförsel av selen i konstgödsel.

Motioner överlämnade från andra utskott

1987/88:Sk342 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på handelsgödsel och bekämp­ningsmedel.

1987/88:So710 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att 5 milj. kr. av handelsgödselav­giften avsätts för en bred informationskampanj till i jordbruket verksamma i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:Jo6 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet ur miljö- och livsmedelskvalitetssynpunkter till en mer balanserad spridning av vegetabilie- och animalieproduktionen inom landet.

1987/88:Jo7 av Inger Hestvik och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksda­gen till Särskilda projekt för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket an-

 

visar ett i förhållande till regeringens förslag med 7 milj. kr. förhöjt reser-     JoU 1987/88:24 vationsanslag av 27,5 milj. kr. samt att det föreslagna nya anslaget Miljö­förbättrande åtgärder i jordbruket minskas i motsvarande mån.

1987/88:Jo8 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ytterligare åtgärder för ett mera miljöanpassat jordbruk.

l987/88:Jo9 av Kari-Gösta Svenson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökning av sockerbetsarealen på Gotland,

2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett långsiktigt avtal med staten om utökad och fortsatt socker­
betsodling på Gotland.

1987/88:JolO av Kari Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen uttalar att all brukningsvärd åkermark skall bevaras,

2.    att riksdagen beslutar om anslag till ny teknik, enligt det förslag som anförts i motionen, på 15 miljoner årligen,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om odling av vall och andra gröna grödor,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fånggrödor och alternativ produktion,

5.    att riksdagen beslutar alt för inrättande av en professur i alternativ odling vid SLU anslå 1 milj. kr.,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet djurenheter per arealenhet,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stallgödselspridning,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag på 25% av investeringskostnaderna för ökad lagringska­pacitet för stallgödsel, med högsta bidrag på 30000 kr.,

9.    att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. för naturvårdande åtgärder för kulturlandskapet, anslaget skall utgå från statskassans del av omställnings­stödet till jordbruket, anslaget går in under punkten B 6,

1987/88:Jol 1 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska den med bekämpningsmedel behandlade arealen,

2.    att riksdagen hos regeringen begär förslag så alt spridning av av­loppsslam på jordbruksmark ej tillåts så länge riskerna med detta ej är kända.

1987/88:Jol2 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om jordbrukspolitikens inriktning och miljöeffekter,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ökad kalkning,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om arealersättning på försök,

4.    att riksdagen avslår regeringens förslag om statsbidrag till gödsel­vårdsanläggningar.

 

1.    att riksdagen beslutar anslå 180 milj. kr. av miljöavgiftsmedlen för     JoU 1987/88:24 stimulans av lövskogsplantering i slättbygd,

2.    att riksdagen beslutar anslå ytteriigare 20 milj. kr. utöver vad rege­ringen föreslagit för naturvårdsålgärder i odlingslandskapet under peri­oden 1988/89-1990/91,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen  . anförs om att statsbidrag till barrskogsplantering inom ramen för Omställ­ning 90-programmet inle skall utgå för åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ett mål för skogsplanteringen på åkermark i slättbygd fram lill sekelskiftet.

l987/88:Jol3 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att betesmark skall ingå i arealunderlaget för djurpro­duktion,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om begreppet djurenhet,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om hur finansiering av bidrag till gödselvårdsanläggningar skall ske,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att bidrag till gödselvårdsanläggningar skall utgå till 1 januari 1995,

5.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vilka som är berättigade till bidrag för byggande av gödselvårdsanläggningar,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om reglerna för erhållande av bidrag för byggande av gödselvårdsanläggningar,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om gränsvärden vid slamspridning på åkermark,

8.    att riksdagen avslår regeringens begäran att höja gödselmedels- och bekämpningsmedelsskalten,

9.    att riksdagen beslutar avskaffa skatten på handelsgödsel och bekämp­ningsmedel,

 

10.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om fånggrödor,

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförs om finansieringen av Nolabidraget,

12.   att riksdagen avslår regeringens anslagsyrkande för kontroll av al­ternalivodlade produkter.

Motion väckt med anledning av proposition 1987/88:85

1987/88:Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

51. att riksdagen beslutar förbjuda användning av rötslam på jordbruks­mark.

 

Lagförslagen

Lagförslagen är av följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark

Härigenom föreskrivs i'fråga om lagen (1979:425) om skötsel av jord­bruksmark de/5 att 6a, 8, 9a och 12§§ skall ha följande lydelse, de/5 att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6a§'
Vid   skötsel   av  jordbruksmark    Vid   skötsel   av  jordbruksmark

och vid annan markanvändning i och vid annan markanvändning i
jordbruket skall hänsyn tas lill na- jordbruket skall hänsyn las till na­
turvårdens intressen.                   turvårdens och kuliurmiljövårdens

intressen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas enligt första stycket, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturiandskapet samt växt- och djur­livet. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande alt pågående markan­vändning avsevärt försvåras.

6b§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som skä­ligen kan fordras från miljöskydds­synpunkt Ifråga om

1.                                                    begränsningar av antalet djur i
ett jordbruk,

2.                                                    försiktighetsmått för gödsel-
hanteringen, saml

3.                                                       växtodlingen.
Föreskrifter enligt första stycket

innebär inle ändring i tidigare med­delade tillståndsbeslut enligt miljö­skyddslagen (1969:387).

8§
Ägare eller brukare av jordbruks- Ägare eller brukare av jordbruks­
mark är skyldig att på begäran till- mark är skyldig att på begäran till­
handahålla lantbruksnämnden de handahålla lantbruksnämnden de
upplysningar och handlingar/öra/i- upplysningar och handlingar som
de Wflr/:e« som behövs för tillsynen behövs för tillsynen enligt denna
enligt denna lag. Den som inle lag. Den som inte efterkommer så-
efterkommer sådan begäran kan av dan begäran kan av nämnden före­
nämnden föreläggas vid vite alt full- läggas vid vite att fullgöra sin skyl-
göra sin skyldighet.                                                         dighet.

' Senaste lydelse 1984:197.

JoU 1987/88:24

 

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    JoU 1987/88:24

9aP
Lantbruksnämnden fär meddela    Lantbruksnämnden får meddela
föreläggande eller förbud som be-      föreläggande eller förbud som be­
hövs för att villkor som avses i 5 §      hövs för alt villkor som avses i 5 §
andra stycket eller föreskrifter som     andra stycket eller föreskrifter som
meddelats med stöd av 6a§ skall  meddelats med stöd av 6a§ och
efterlevas.                                  öij skall efterlevas.

Föreläggande eller förbud får meddelas först sedan det har visat sig alt lantbruksnämndens råd och anvisningar inte har följts. I brådskande fall eller när det annars flnns särskilda skäl, får dock föreläggande eller förbud meddelas omedelbart.

I beslut om föreläggande eller förbud får lantbruksnämnden sälta ut vite.

Lantbruksnämnden fär förordna att dess beslut skall gälla omedelbart.

12 §3

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.    tar jordbruksmark ur produktion i strid mot 4 § första stycket,

2.    utfört läkt i strid mot 4 § andra stycket,

3. bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 6 b§, eller

3. underlåter att följa ett förelag- 4. underlåter att följa ett föreläg­
gande eller bryter mot ett förbud gande eller bryter mot ett förbud
som har meddelats med stöd av 9 som har meddelats med stöd av 9
eller 9a§ om inle föreläggandet el-     eller 9 a §.

ler förbudet liar förenats med vtte.

Utbyte av brott som avses i första stycket 2 skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligt.

Om ett vitesföreläggande eller vi­tesförbud liar överträlls, döms inle tid ansvar enligt första slyckel för gärning som omfattas av föreläg­gandel eller förbudet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

- Senaste lydelse 1987:471. ' Senaste lydelse 1984:197.

 

2 Förslag till                                                  JoU 1987/88:24

Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

Härigenom föreskrivs alt 2 § lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

2§'
Avgift skall erläggas med 30 öre Avgift skall erläggas med 60 öre
för varje helt kilogram kväve och 60 för varje helt kilogram kväve och
öre för varje helt kilogram fosfor i en krona 20 öre för varje helt kilo-
gödselmedlet, om andelen kväve gram fosfor i gödselmedlet, om an-
respektive fosfor i medlet är minst delen kväve respektive fosfor i
två procent.                        medlet är minst två procent.

Avgift skall inle erläggas för gödselmedel i form av tabletter, pastiller eller dylikt eller i förpackningar med en bruttovikt som inte överstiger 10 kilogram.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Senaste lydelse 1986:219.                                                                 'O

 

3 Förslag till                                                  JoU 1987/88:24

Lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1984:410) om avgift på bekämp­ningsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§
Avgift skall  eriäggas med fyra        Avgift skall eriäggas med åtta
kronor för varje helt kilogram verk-     kronor för varje helt kilogram verk­
sam   beståndsdel   i   bekämpnings-     sam   beståndsdel   i   bekämpnings­
medlet,                               medlet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

11

 

utskottet                                                                    JoU 1987/88:24

Inledning

Under rubriken Allmänna utgångspunkter erinrar jordbruksministern om att under efterkrigstiden har mycket stora förändringar skett inom svenskt jordbruk. Nya produktionsmetoder har tagits i bruk och eh omfattande strukturomvandling har ägt rum. Dessa tendenser har gjort sig gällande i de flesta industrialiserade länder, men de har förstärkts av den förda jord­brukspolitiken. Gränsskyddel har skapat ramar för en avsevärt mer för­månlig prisutveckling än, vad som allmänt skulle ha varit möjligt vid en anpassning till den internationella marknadens nivåer, och marknadsregle­ringarna har garanterat landets jordbrukare avsättning för de reglerade produkterna. Den statligt stödda forskningen och rådgivningen som fört ut nya rön för allmän tillämpning samt åtgärderna på mark- och rationalise­ringsområdet — jordförvärvsprövning, strukturinsatser och olika former av rationaliseringsslöd - har medverkat till att skapa enheter med förut­sättning att utnyttja nya tekniker och metoder.

Dessa åtgärder har varit nödvändiga för alt uppnå de mål som samhället vid skilda tillfällen har angett för livsmedelsförsörjningen.

Denna utveckling har emellertid i vissa avseenden haft negativa miljöef­fekter som inte alltid varit förutsedda. Utredningarna, som redovisats inledningsvis i propositionen, berör den effekt som den ökade specialise­ringen inom jordbruket har haft. Specialisering av jordbruksföretagen till antingen animalie- eller vegetabilieproduklion har medfört alt spannmåls-dominerade jordar inle tillförts organisk gödsel i den utsträckning som tidigare varit fallet och alt husdjursföretagen haft begränsade arealer all sprida sin stallgödsel på. Spannmålens ökade betydelse i husdjurens fo-derslater och det minskade antalet nötkreatur saml strävandena att med priset som incitament gynna brödsädsodling har inneburit en ökad spann­målsodling och därmed en större andel jordar som ligger öppna under stora delar av året. Möjligheten alt öka intäkterna genom tillförsel av i förhållan­de till spannmålspriset relativt billig handelsgödsel har stimulerat till mer intensiv produktion.

Den viktigaste förändringen av markanvändningen under efterkrigstiden är koncentrationen till åker och skog på bekostnad av mer extensiv och mot miljön ofta mer skonsam markanvändning. Mångformighelen i od­lingslandskapet har minskal påtagligt, och vissa natur- och kulturmiljöer, såsom t. ex. naturliga betes- och slåltermarker, hotar att försvinna.

Riksdagens beslut år 1985 (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) om nya
riktlinjer för livsmedelspolitiken markerade i väsentliga avseenden en
breddning av statsmakternas syn på jordbrukets roll. Ett viktigt inslag i
den nya definition av målen som antogs var tillkomsten av ett miljömål.
Huvudmålet för livsmedelspolitiken är att trygga landels livsmedelsför­
sörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Som likställda delmål
under delta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång lill livsmedel av
god kvalitet till rimliga priser och alt jordbrukarna får en med andra
jämförbara grupper likvärdig standard. Verksamheten i livsmedelskedjans
alla led bör bedrivas så effektivt och rationellt som möjligt samtidigt som     12

 

andra viktiga samhälleliga krav beaktas. Jordbruket och livsmedelspro- JoU 1987/88:24 duktionen måste således liksom all annan verksamhet ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Konsumenterna måste vidare kunna lita på att de produktionsmetoder som används inte innebär några risker för livsmedlens kvalitet eller för människors hälsa.

Dessa miljö- och kvalitetshänsyn har varit vägledande för arbetet med de förslag som under senare tid beretts och framlagts på jordbrukets område. Som exempel nämner jordbruksministern förslaget om ny djur­skyddslag och det pågående arbetet på livsmedelskontrollens område. Därutöver bör nämnas ytterligare ett antal åtgärder som vidtagits under senare tid.

Sedan den 1 juli 1984 (prop. 1983/84:176, SkU 47, rskr. 383) tas en särskild miljöavgift ut på kväve- och fosforgödselmedel samt på bekämp­ningsmedel. Syftet med avgiften är att åstadkomma en minskad använd­ning, vilket är nödvändigt från miljösynpunkt. Influtna medel används för finansiering av bl. a. forskning, rådgivning, programmet för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen, naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet och recipientkontroll i jordbruket.

Fr.o.m. år 1982 resp. år 1986 tas även ut en avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel inom ramen för jordbruksprisregleringen. Influtna me­del används inom jordbruksprisregleringen för att bl.a. bidra till flnansi-ering av exportkostnaderna. Avgifter som belastar andra näringar än jord­bruket återförs kollektivt till resp. näring.

Ett särskilt handlingsprogram har utarbetats i syfte att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Ett del­mål i programmet är att åstadkomma en halvering av bekämpningsmedels­användningen på fem år.

Forskningen spelar en central roll genom att den kan ge ett bättre underiag för planeringen av produktionen. Behovet av en heltäckande forskning blir än mer uttalat när nu jordbruket står inför en omställning. Ansträngningarna bör bl. a. inriktas på att ta fram miljövänliga produk­tionsmetoder. Våren 1986 antog riksdagen ett omfattande forskningsprog­ram för nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1985/86:74, JoU 13, rskr. 165). Programmet grundar sig på ett av skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) redovisat förslag. Under en femårs­period satsas ca 85 milj. kr. på forskningsprogrammet, vari flera ämnesom­råden har direkt anknytning till jordbrukets miljöfrågor.

Sammantaget innebär programmet att forskningen rörande jordbrukets miljöpåverkan och framtida produktionsformer ges hög prioritet. Resulta­ten från denna forskning kan förväntas bli av stor betydelse för inriktning­en av framtidens livsmedelsproduktion. Det kommer dock att dröja till in på 1990-talet innan vi kan omsätta dessa nya rön i praktiken.

Den direkta rådgivningen till lantbruksföretagen är av stor betydelse för
att komma lill rätta med jordbrukets negativa miljöpåverkan. Särskild
miljöinriktad växtnäringsrådgivning pågår redan i lantbruksnämndernas
regi. Rådgivningen är kostnadsfri och har hittills främst inriktats påföretag
inom särskilt föroreningskänsliga områden eller på djurintensiva förelag.      13

 

Konkreta förbättringar har genomförts vid enskilda företag genom upprat- JoU 1987/88:24 lande av gödslingsplaner. Råd ges dessutom rörande hantering, lagring och spridning av gödsel samt service med konditions- och funktionstest av gödselspridare. Information om bl.a. växtnäringsläckage har spridits ge­nom lantbruksnämndernas kursverksamhet. I årets budgetproposition fö­reslås att lantbruksverkel tilldelas sammanlagt 16,3 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för miljöinriktad växlodlingsrådgivning, m. m.

Sedan den 1 juli 1984 gäller enligt lagen (1979:425) om skötsel av jord­bruksmark alt vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvänd­ning i jordbruket hänsyn skall las till naturvårdens intressen. Föreskrifter och allmänna råd har utarbetats av lantbruksstyrelsen. Dessa bygger på att hänsyn skall tas till naturvårdens intressen, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet saml växt- och djurlivet.

Sedan den I juli 1986 finns möjlighet att till jordbruksföretag ge bidrag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Detta stöd finansieras med miljöavgiften på handelsgödsel-och bekämpningsmedel.

Samtidigt fortsätter enligt jordbruksministern ansträngningarna att finna lösningar på överskottsproblemen. Jordbruket har visat en betydande an­passningsförmåga genom att överskotten på animaliesidan nu minskat och i vissa fall eliminerats. Däremot har läget förvärrats beträffande spannmå­len, vilket försvårar möjligheterna alt uppnå såväl inkomst- som konsu­mentmålet.

Under hösten 1987 beslöt regeringen, efter överenskommelse med Lant­brukarnas riksförbund (LRF), om ett omslällningsprogram - Omställning 90 - i syfte att reducera spannmålsodlingen. Jordbrukare som deltar i programmet får ersättning med 200-2400 kr. per hektar och år saml ett engångsbelopp av 500 kr. per hektar för år 1988. Spannmålsodlingen skall ersättas med odling av icke prisreglerade grödor som t. ex. vall, energigrö­dor, skog och andra grödor vilka kan utnyttjas inom kemisk och medicinsk industri. Förutom att programmet leder till en minskning av spannmåls­överskottet har del i väsentliga avseenden präglats av miljömålets krav. Åtgärderna representerar också ett steg på väg mot ett mera differentierat jordbruk, som kan producera såväl livsmedel som andra råvaror för olika industrinäringar.

Inom ramen för en samlad livsmedelspolitik utgör frågan om livsmedlens kvalitet en viktig del. För alt skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel sker en kontroll av livs­medlen. Den nuvarande lagstiftningen och organisationen på livsmedels­kontrollens område har tillämpats i drygt 15 år. Samtidigt har en omfattan­de strukturomvandling skett inom industri och handel. Den tekniska ut­vecklingen har gått snabbt. Mot bl. a. denna bakgrund görs för närvarande en översyn i syfte att skärpa livsmedelskontrollen.

Miljömålet är av särskild vikt vid behandlingen av de problem och förslag som nu aktualiseras av flera utredningar och som gäller följderna av utsläppen av närsalter och bekämpningsmedel från jordbruket.

Av intensiletsutredningens betänkande (Ds Jo 1987:3) och de båda
aktionsplaner som utarbetats av naturvårdsverket framgår att jordbruket
lämnar ett betydande bidrag till föroreningarna. En stor del av närsaltläc-   14

 

kaget till kustvattnen och havet härtör från utlakning av åkermarken.     JoU 1987/88:24 Jordbruket bidrar även till luftföroreningarna, främst genom ammoniakav-gång från stallgödsel.

Föroreningssituationen varierar mellan olika områden, liksom jordbru­kets andel av de samlade utsläppen. Chefen för miljö- och energideparte­mentet har tidigare (prop. 1987/88:85) redogjort för hur andra sektorer i samhället kommer att beröras av de åtgärder regeringen föreslår. Inom flera av dessa sektorer har redan under längre tid vidtagits ätgärder för att begränsa berörda verksamheters miljöbelastning. Jordbruksministern re­dovisar i propositionen sin uppfattning om hur jordbruket bör utvecklas och förändras i en mer miljövänlig riktning. Syftet är att ytterligare konkre­tisera livsmedelspolitikens miljö- och kvalitetsmål med hänsyn lagen till jordbrukarnas planerings- och produktionsbetingelser.

Utförda utredningar och rapporter har visat att strukturomvandlingen och de moderna produktionsmetoderna lett till en betydande ökning av jordbrukets miljöpåverkan. Innebörden av de i och med 1985 års beslut förändrade målen för livsmedelspolitiken är emellertid att det från samhäl­lets sida finns anledning att utveckla en ny syn på produktivitets- och intensitetsdrivande åtgärder. Jordbrukarnas förmåga att under efterkrigsti­den höja jordbrukets produktivitet i snävt teknisk mening inger goda förhoppningar om en fortsatt utveckling mot en produktion som även tillgodoser samhälleliga krav på effektivitet, i den meningen att den sker under god hushållning såväl med insatta produktionsmedel som med de naturresurser och den miljö som verksamheten tar i anspråk.

Överskottet av spannmål är en följd av att jordbrukspolitiken, genom prissättningen, rationaliseringspolitiken och insatser för utbildning och forskning uppmuntrat till överproduktion. Produktivitetsutvecklingen har lett till överkapacitet i förhållande till landels behov av livsmedel. Intensi­tetsutredningen konstaterar alt åtgärder som vidtas i syfte att minska belastningen på miljön kan ha en viss effekt även för att minska spannmåls­överskottet. Det framgår emellertid också av utredningens bedömningar alt dessa effekter är begränsade, i den mån åtgärderna hänför sig till enstaka produktionsmedel eller specifika förändringar av produktionsme­toderna, dvs. om de främst påverkar odlingens kostnadssida. Däremot har utredningen inte behandlat tänkbara miljö- och volymeffekter av föränd­ringar på intäktssidan, dvs. i första hand avräkningsprisets betydelse för produktionsnivåer och användning av insatsmedel. Forskningsresultat vi­sar att det finns ett klart samband mellan avräkningspriser och markpriser å ena sidan och användningen av handelsgödsel å den andra. En större marginal mellan det erhållna priset och kostnaderna för övriga produk­tionsmedel tenderar sålunda att stimulera tillförseln av gödsel.

Behovet att bättre uppfylla livsmedelspolitikens miljökrav har varit väg­
ledande för utformningen av de åtgärder som presenteras. De reglerings-
och samhällsekonomiska aspekterna på jordbrukets kapacitelsutveckling
måste behandlas i annan ordning. Jordbruksministern vill emellertid beto­
na vikten av att åtgärder som utformas med del ena eller andra huvudsyftet
också utvärderas med hänsyn till sina effekter i andra avseenden, så att
den sammantagna effekten på måluppfyllelsen blir positiv.                        15

 

I propositionen föreslås ett program för miljöförbättrande åtgärder i JoU 1987/88:24 jordbruket. Programmet omfattar ett antal selektiva åtgärder, vilka baseras på naturvårdsverkels förslag lill aktionsplan mot havsföroreningar. De selektiva åtgärderna omfattar främst en behovsanpassning av växtnärings­tillförseln och en ökad andel bevuxen åkermark och avses i första hand bli genomförda i jordbruksintensiva och kustnära bygder. Därtill redovisas förslag till generella åtgärder i syfte att åstadkomma en viss intensitets­sänkning i jordbruket.

Åtgärdsprogrammets mål är att uppnå en halvering av kväveutlakningen från jordbruket fram till sekelskiftet. Naturvårdsverkets förslag i aktions­planen mot havsföroreningar bedöms kunna leda till en reduktion av kväveutlakningen med ca 20 %. De förslag som presenteras i det följande är dock på flera punkter mera långtgående. Med en större andel bevuxen åkermark samt minskad handelsgödselanvändning, i första hand genom undvikande av överoptimal gödsling, bör en ytterligare minskning av föro­reningsbelastningen med ca 10 % kunna uppnås. Det är vidare jordbruks­ministerns bedömning att flera faktorer på sikt kommer att möjliggöra ytterligare minskningar av kväveläckaget så att en halvering skall kunna uppnås fram till sekelskiftet. Här nämns faktorer såsom rådgivning, en fortsatt intensitelssänkning, teknikutveckling samt förbättrad precision vid tillförsel av växtnäring i jordbruket.

I takt med att kunskaperna ökar beträffande föroreningssituationen och effekterna av olika omställningsåtgärder, bör programmets utformning kunna förbättras. Det är därför naturligt alt arbetet bedrivs i olika etapper med återkommande översyner.

Programmets första etapp avser perioden 1988-1991. Inför den efter­följande treårsperioden föreslås en översyn ske med utgångspunkt i den då aktuella föroreningssituationen och erfarenheterna av resp. åtgärd. För­brukningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel bör följas. Vid etap­pens slut bör handelsgödselanvändningen ha minskat med 10 %. Om så inte har skett kommer regeringen att överväga ytterligare avgiftshöjningar.

Utskottets överväganden

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till jordbruksministerns redovis­ning av den allmänna bakgrunden till regeringens förslag om miljöförbätt­rande åtgärder i jordbruket. Under det senaste decenniet har utvecklingen gått mot ett ökat hänsynstagande i de areella näringarna till miljö och naturresurser och till kraven på livsmedlens kvalitet i olika hänseenden. Med de nu framlagda förslagen fullföljs strävandena mot ett jordbruk i ekologisk balans.

I det följande redovisar utskottet sin inställning till de olika förslagen i åtgärdsprogrammet. Några av de i ärendet aktuella motionerna är dock så allmänt utformade att de bör behandlas redan i detta avsnitt.

Utskottet konstaterar till en början att motion Jo767 av Olof Johansson
m.fl. (c) yrkande 15 tar upp frågor om jordbrukets miljöpåverkan och
därvid framför synpunkter och krav som i hög grad tillgodoses genom
propositionen. Detta gäller bl.a. önskemålen om minskning av växtnä-                16

 

ringsläckaget i jordbruket och ökad avgiftsbelastning av handelsgödsel och     JoU 1987/88:24 bekämpningsmedel. Motionen påkallar således i denna del ingen ytterliga­re åtgärd från riksdagens sida.

Samma bedömning kan i viss mån göras i anslutning till motion Jo719 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 58 om ett uthållighets- och miljömål i jordbrukspolitiken. Även i den med anledning av propositionen väckta motionen Jol2 av Lars Ernestam m.fl. (fp) anförs synpunkter på jord­brukspolitikens inriktning och jordbrukets miljöeffekter. Bl.a. anförs att en förändrad jordbrukspolitik måste grundas på en helhetssyn på jordbru­kets betydelse för landets beredskap och försvar, för regionalpolitiken och turism och friluftsliv. I en samlad ny jordbrukspolitik bör miljöhänsynen ökas ytterligare, samtidigt som regleringarna minskar. Införandet av areal­ersättning, eventuellt i kombination med avskaffande av prisreglerings-lagen, skulle enligt motionen få många positiva effekter. Från miljösyn­punkt är det angeläget att stimulera till ökad kalkning. Arealersättning bör införas på försök i form av ett kalkningsbidrag om ca 200 kr. per ha av prisregleringsmedel.

När det gäller de grundläggande frågorna om en helhetssyn på jord­brukspolitiken och ett miljömål för denna politik föreligger enligt utskot­tets mening knappast några skiljaktigheter mellan motionärernas syn och den inställning som redovisas i propositionen. Det miljömål som redan lagts fast i 1985 års beslut av livsmedelspolitiken kan sägas ha markerats med ännu större eftertryck genom de förslag som läggs fram i förevarande proposition. Utskottet biträder därför inte förslagen i folkpartiets motion om jordbrukspolitikens inriktning m. m. Vad särskilt beträffar kalkning av mark bör nämnas att det från anslaget B 5 Åtgärder mot luftföroreningar och försurning under fjortonde huvudtiteln utgår bidrag för försöksverk­samhet med kalkning av mark och grundvatten (prop. 1987/88:85 s. 315). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo758 yrkande 58 och Jo 12 yrkandena 1-3.

I motion Jo6 (s) understryks behovet av en mer balanserad spridning av vegetabilie- och animalieproduktionen i landet. ,Inte minst från miljö- och kvalitetssynpunkt är det angeläget att få en bättre fördelning av t. ex. djuruppfödningen i landet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den regionala obalansen i livsmedelsproduktion och förädling kan skapa problem i olika hänseenden. De förslag rörande djurtäthet m.m. som propositionen,innefattar.ligger emellertid i linje med motionärernas önskemål. Frågan om regional försörj­ning och försörjningsförmåga har av utskottet behandlats vid flera tillfällen och senast vid beredningen av årets budgetproposition (JoU 1987/88:17 p. 12). Bl.a. inhämtades i angivna ärende ett yttrande av statens jord­bruksnämnd över vissa beredskapsfrågor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen för närvarande lämnas utan vidare åtgärd.

1 motion JolO av Karl Erik Olsson m. fl. (c) anförs att all brukningsvärd
åkermark bör brukas och användas för att minska användningen av ej
förnybara råvaror. Den del av åkermarken som inte krävs för livsmedels­
produktion bör användas för att till exempel producera råvaror till indu­
strin. Ett väl fungerande jordbruk i alla delar av landet bör vara ett mål för 17

2   Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 24

jordbrukspolitiken. Det är angeläget att Norrlandsjordbruket bevaras i '   JoU 1987/88:24 minst nuvarande omfattning, inte minst av beredskapsmässiga skäl. Riks­dagen bör enligt motionen därför uttala att all brukningsvärd åkermark skall bevaras (yrkande 1).

Enligt 1985 års livsmedelspoliliska beslut skall jordbruksproduktionen i stort sett motsvara den inhemska konsumtionen samt behovet för att uppfylla våra internationella åtaganden och för att trygga livsmedelsför­sörjningen vid en krissituation. Den del av åkerarealen som mot bl.a. angivna bakgrund kommit att hänföras till den s. k. överskottsarealen kan givetvis, som motionärerna anfört, användas för olika ändamål, såsom t. ex. produktion av alternativa råvaror. Enligt utskottets mening föreligger knappast några delade meningar om att all lönsam produktion av alterna­tiva råvaror som kan ske utan skador på miljön är angelägen. Det omställ­ningsprogram som överenskommits mellan regeringen och jordbruksnä­ringen representerar ett steg på vägen mot ett mera differentierat jordbruk, som kan producera såväl livsmedel som andra råvaror för olika industrinä­ringar. När det gäller Norrlandsjordbruket har avsevärda resurser anvisats för att främja jordbruksproduktionen i norra Sverige, vilka åtgärder beting­ats av både regionälpoliliska och beredskapsmässiga skäl. Syftet med motionen i denna del bör kunna tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Motion Jo248 (c) yrkande 4 syftar till en prissättning på handelsgödsel som minskar gödselanvändningen med 30 % och införande av arealbidrag. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom regeringens förslag om minskad handelsgödselanvändning m. m.

Förslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Minskning av växtnäringsläckaget

Enligt jordbruksministern råder det enighet om att jordbrukels negativa miljöpåverkan måste begränsas vid utformningen av den framtida produk­tionsinriktningen. Föroreningssituationen i t.ex. kust- och havsområdena runt Sverige är så allvarlig att omfattande åtgärder är nödvändiga redan nu. Kunskaperna är också tillräckliga för alt identifiera vissa åtgärder som är verkningsfulla och genomförbara från praktisk och ekonomisk synpunkt. Detta gäller såväl jordbruket som andra sektorer i vårt samhälle.

I de tidigare nämnda utredningarna, dvs. aktionsplanerna och den s. k. intensitetsutredningen, har ett antal förslag lämnats i syfte att minska jordbrukets miljöpåverkan. Det kan konstateras alt jordbruket i vissa avseenden har påtagligt negativa effekter på miljön och att dessa effekter har samband med produktionens struktur och intensitet. Några särskilt angelägna områden är minskning av växtnäringsläckaget och användning­en av bekämpningsmedel.

I det följande redovisas förslag som syftar till en bättre hantering av stall- och handelsgödsel samt till att hålla en större andel av åkermarken bevuxen under höst och vinter. Vidare lämnas en redogörelse för det pågående programmet för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen.

 

Djurtäthet                                                                   JoU 1987/88:24

Stallgödselhanteringen har tidigare ofta främst betraktats som ett "kvitl-blivningsproblem". I dag är kunskaperna betydligt bättre beträffande den faktiska hanteringen och dess negativa effekter från miljösynpunkt. Det råder enighet om att slallgödselhanteringen utgör ett av jordbrukets främ­sta miljöproblem. De åtgärder som är praktiskt genomförbara bör enligt propositionen vidtas redan nu för att stallgödseln så snart som möjligt las till vara på ett sätt som minskar belastningen på miljön. Jordbruket är en näring med lång planeringshorisont. Det är därför viktigt att de långsiktiga målen klargörs på ett tidigt stadium och att jordbruket ges rimlig tid för den anpassning som är nödvändig från miljösynpunkt.

De synpunkter som här har framförts berör i hög grad frågan om djurtät­heten. I såväl aktionsplanen som intensitetsutredningen förordas att ani­malieproduktionen bör vara arealbunden. Jordbruksministern delar i prin­cip denna uppfattning och anser således alt antalet djur bör vara relaterat till den areal som finns tillgänglig för spridning av gödseln. Stallgödseln är som förut nämnts en viktig resurs som bör utnyttjas med varsamhet föratt så långt möjligt minimera utlakningsproblemen. Detta kan ske med eh bättre och mer välavvägd hantering och genom att antalet djur anpassas till spridningsarealen. Grödornas fosforbehov bör i princip inle överskridas vid stallgödselhanleringen. Huvudsyftet med en arealanpassad animalie­produktion är att minska den överoptimala kvävetillförsel som förekom­mer på stallgödslade arealer.

Särskilda föreskrifter om djurhållningen i jordbruket bör mot denna bakgrund kunna utfärdas.

Anpassningen av djurhållningen till arealiinderlaget borde, idealt sett, ske med utgångspunkt i produktionsförhållandena hos det enskilda företa­get. Växtnäringsbehovet och utlakningen styrs av många olika faktorer, varav några av de viktigaste är klimat, jordart, växtodlingens inriktning och gödsling. Vid utformningen av föreskrifter bör rimlig hänsyn tas lill dessa faktorer. En viss områdesvis differentiering är följaktligen befogad. Utgångspunkten bör dock vara att grödornas fosforbehov inte överskrids vid tillförseln av stallgödsel.

En prövning av djurtätheten för varje jordbruksförelag anser jordbruks­ministern av flera skäl inte vara lämplig. Dels skulle en sådan ordning skapa stora administrativa problem, dels skulle djurhållningen med dess behov av långsiktig planering bli avhängig växtodlingsinriktningen, som mycket väl kan ändras redan i ett kortare tidsperspektiv.

Mot denna bakgrund förordas att generella föreskrifter utfärdas för djurtätheten. Utgångspunkten bör vara de gränser som föreslagits i ak­tionsplanen mot havsföroreningar. Där föreslås att antalet djurenheter skall begränsas till en djurenhet per hektar när det gäller svin och höns och en och en halv djurenhet när det gäller nötkreatur. Föreskrifterna bör omfatta företag med flera än tio djurenheter i hela landet. Kraven bör vara uppfyllda senast den 1 januari år 1995. Lanlbruksstyrelsen bör ges i upp­drag alt utfärda föreskrifterna efter samråd med naturvårdsverket.

Vid utformningen av föreskrifterna bör hänsyn tas till möjligheterna för
den enskilde jordbrukaren att trygga en tillräcklig spridningsareal genom     '

 

avtal med andra markägare, s.k. spridningskontrakt. I samband med ny- JoU 1987/88:24 eller tillbyggnad av djurstallar är det av särskild vikt att tillgång på sprid­ningsareal kan tryggas genom avtal. I vissa områden, t.ex. i särskilt djurtäta områden, kan särskilda anläggningar för torkning eller annan förädling av stallgödsel utgöra intressanta alternativ. Det finns redan ex­empel på anläggningar av detta slag. Sådan alternativ användning bör kunna likställas med spridningskontrakt.

Enligt lantbruksstyrelsens bedömning berörs ca 9000 jordbruksföretag av förslaget om en övre gräns för djurtätheten. Enligt propositionen bör stallgödselspridning kunna ske även på mark som brukas av annan, förut­satt att denna rätt styrks i avtal. Detta innebär att flertalet berörda företag bör kunna finna tillräckligt arealunderiag för att hålla tillförseln av stallgöd­sel inom den föreslagna gränsen. Totalt sett råder det - med några enstaka undantag - inte någon brist på spridningsareal i kommunerna. Undanta­gen utgörs av några kommuner i södra Sverige, främst Blekinge och Halland. Antalet företag som inte heller med spridningskontrakt inom kommunen kan förväntas klara gränsen har av lantbruksstyrelsen uppskat­tats till maximalt 1 000. Som ett alternativ till minskad djurhållning kan för dessa längre transport eller förädling av stallgödsel bli aktuell. Incitamen­ten för detta blir beroende av flera faktorer, bl. a. det ekonomiska värdet av stallgödselns växtnäringsinnehåll.

Enligt aktionsplanen mot havsföroreningar beräknas avlastningseffekten av en minskad djurtäthet i kombination med planerad gödsling uppgå till ca 2000 ton kväve/år för Götaland.

För vissa företag kan en anpassning genom neddragning av djurantalet bli aktuell, vilket skulle leda till intäktsförluster. Storleken av dessa förlus­ter och förmågan att klara dem bli beroende av det enskilda företagets situation.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker förslaget att regeringen eller den myndighet regering­en bestämmer skall ges bemyndigande att utfärda generella föreskrifter för djurtätheten. Detta innebär bl.a. att tre fristående motioner om arealan­passad djurhållning, nämligen Jo243 (m) yrkande 2, Jo267 (m) och Jo213 (m) yrkande 8, får anses tillgodosedda. I anslutning till motion Jo267 bör tilläggas att de företag som - i samband med ett eventuellt framtida hävande av investeringsstoppet i animalieproduktionen - utvidgar sin produktion givetvis måste underordna sig de regler om djurtäthet m.m. som då gäller.

I motion JolO (c) anförs att de lokala förutsättningarna måste beaktas vid bedömningen av antalet djurenheter per brukningsenhet. I arealunderlaget bör inräknas körbar betesmark och kontrakterad areal. Hänsyn bör tas till lokala variationer genom bl.a. jordart och driftsteknik. Antalet djurenhe­ter per hektar bör begränsas till en och en halv djurenhet när det gäller svin och höns och till två djurenheter när det gäller nötkreatur. Föreskrifterna bör omfatta brukningsenheter med över 20 djurenheter (yrkande 6).

Även i motion Jo 13 (m) yrkas (yrkande 1) att betesmark skall ingå i          20

 

arealunderlaget. Vidare framhålls att begreppet djurenhet aldrig varit av-     JoU 1987/88:24 sett att användas som mått på gödselproduktionens storlek. Begreppet har främst använts som ekonomisk enhet. Det bör enligt motionen undersökas om begreppet är lämpligt att i sin nuvarande utformning användas för det ändamål som nu är aktuellt (yrkande 2).

Även utskottet anser att grundprincipen bör vara alt djurtätheten regle­ras i generella föreskrifter. En prövning av djurtätheten för varje företag är, som jordbruksministern anfört, olämplig av flera skäl. Av propositio­nen framgår emellertid att en viss områdesvis differentiering kan vara befogad. Härvid bör möjlighet finnas alt beakta bl. a. faktorer som anges i motion JolO.

Utskottet ansluter sig vidare till propositionen såvitt avser antalet djur­enheter per hektar och vilka brukningsenheter som skall omfattas av föreskrifterna. Motion JolO yrkande 6 avstyrks således i motsvarande del.

I anslutning till motionerna JolO yrkande 6 i den del som gäller betes­mark och Jo 13 yrkande 1 vill utskottet framhålla alt man i arealunderlaget givetvis bör inräkna sådan areal som är tillgänglig och lämplig för spridning . av gödseln. Med detta synsätt bör mark som utnyttjassom betesmark ingå i arealunderlaget. Det bör i första hand ankomma på lantbruksstyrelsen att precisera detta begrepp i tillämpningsföreskrifterna, med beaktande bl. a. av vad utskottet nyss anfört. Vad utskottet anfört med anledning av de båda motionerna i motsvarande del bör ges regeringen till känna.

Vad beträffar inräknande av s. k. kontraktsareal i markunderiaget får motionerna JolO och Jol3 anses tillgodosedda, med hänvisning främst till vad jordbruksministern anfört härom (prop. s.,21).

Vad beträffar motionärernas (m) ifrågasättande av begreppet djurenhet får utskottet erinra om att begreppet kommit till användning t. ex. i miljö-skyddsförördningen för alt ange i vilken utsträckning tillståndspliki förelig­ger enligt miljöskyddslagen för ladugård, stall eller annan anläggning för djuruppfödning (se bilaga A lill miljöskyddsförordningen). Grundtanken bakom prövningssystemet är givetvis att anläggningar av en viss storlek anses innebära en belastning på miljön. Enligt vad utskottet erfarit genom­för statens naturvårdsverk en utvärdering av begreppet djurenhet. Det anförda innebär alt motion Jo 13 yrkande 2 inle påkallar någon särskild åtgärd.

Spridningstidpunkt

Tidig höstspridning av stallgödsel innebär enligt jordbruksministern stor risk för nitratutlakning. Risken blir dock mindre om spridningen åtföljs av höstsådd gröda. Sen höstspridning minskar utlakningsrisken något på grund av att den biologiska aktiviteten avtar vid lägre temperatur. Sprid­ning av stallgödsel vintertid - dä nedbrukning normalt inte kan ske -innebär främst risk för förorening av ytvatten genom ytavrinning till följd av nederbörd och snösmältning. Med stor ytavrinning ökar särskilt fosfor­förlusterna.

En anpassning av spridningstidpunkten för stallgödsel är viktig för att
begränsa utlakningen av växtnäringsämnen från åkermarken. Jordbruks-  . 21

 

ministern anser att höstspridning på obevuxen mark därför bör begränsas i JoU 1987/88:24 största möjliga utsträckning. Spridning bör dock tillåtas i växande gröda eller före sådd av höslgröda. Det kan vara befogat att tillåta spridning på vintern, under förutsättning att nedbrukning sker samma dag. En viss regional anpassning av föreskrifterna bör ske med hänsyn till klimat och produktionsförhållanden i övrigt.

I aktionsplanen föreslås ett generellt spridningsförbud i hela landet un­der perioden den 1 december - den 28 februari om inte nedbrukning kan ske samma dag. Jordbruksministern stödjer utredningens förslag på denna punkt. Därutöver föreslås för södra Sverige att spridning endast skall få ske i växande gröda eller före höstsådd under perioden den 1 augusti - den 30 november.

Föreskrifterna rörande höstspridning föreslås främst omfatta Blekinge, Skåne och Halland samt kustområdena från Bohuslän t. o. m. Stockholms skärgård, Öland och Gotland inräknade. De bör dock på sikt kunna utvid­gas till att gälla särskilt känsliga områden även i övriga delar av landet. Lantbruksstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket utreda i vilka övriga föroreningskänsliga områden motsvarande restriktio­ner bör aktualiseras. Reglerna rörande vinterspridning bör träda i kraft år 1989. Restriktioner för höstspridning bör träda i kraft först när företagens lagringskapacitet är utbyggd, dock senast den 1 januari 1995.

Restriktioner för höst- och vinterspridning medför för många företag ett behov av ökad lagringskapacitet för stallgödsel. Utbyggnadstakten för gödselvårdsanläggningar kommer därför att styra den tidpunkt när restrik­tionerna kan träda i kraft. I propositionen föreslås en omställningsperiod fram till år 1995 för utbyggnad av lagringskapaciteten. Denna fråga be­handlas i det följande.

Enligt aktionsplanen mot havsföroreningar utgör restriktioner beträffan­de spridningstidpunkt för stallgödsel den viktigaste enskilda åtgärden för att minska utlakningen av kväve från åkermarken. Effekten beräknas bli en minskning motsvarande ca 5400 ton per år, dvs. mer än hälften av den sammantagna effekten för samtliga föreslagna åtgärder i aktionsplanen.

En särskild fråga av intresse i sammanhanget är problemet med ammo-niakavgång från stallgödsel till luften. Där anges alt en betydande del av ammoniakföriusterna sker i samband med spridning av stallgödsel. Jord­bruksministern anser att föreskrifterna bör utvidgas med regler om ned­brukning av stallgödsel för alt minska ammoniakavgången till luften.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker att regeringen eller den myndighet regeringen bestäm­
mer ges bemyndigande att utfärda generella föreskrifter angående begräns­
ning av tiden för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel
i syfte att minska utlakningen av närsalter. Föreskrifterna bör även syfta
till att minska ammoniakavgången till luften i samband med spridning. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motion JolO i den del motionen
avvisar förslaget om generellt spridningsförbud. Vad motionärerna anfört
om jordtyper och spridningsmängd m. m. förtjänar visserligen all beaktas.         22

 

Av jordbruksministerns anförande framgår emellertid att en viss regional JoU 1987/88:24 anpassning av föreskrifterna bör ske med hänsyn till klimat och produk­tionsförhållanden i övrigt. Vad gäller motionärernas krav på informations­insatser utgår utskottet från att rådgivningen m. m. till lantbruket anpassas efter de produktionsförutsättningar som kommer att gälla när förslagen träder i kraft. I propositionen understryks för övrigt rådgivningens bety­delse när det gäller att komma lill rätta med jordbrukets miljöeffekter. Under rubriken Växtodlings- och gödslingsplanering (s. 26-27) redovisar jordbruksministern sålunda sina överväganden om behovet av utökad indi­viduell rådgivning och hänvisar till de i budgetbehandlingen föreslagna resursförstärkningarna för detta ändamål. Sammanfattningsvis anser ut­skottet att yrkande 7 i motion JolO i dessa avseenden bör kunna tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd.

Vad utskottet anfört bör kunna tillgodose motion Jo243 (m) yrkande 4 om rådgivning rörande spridning av gödsel och spridningstidpunkl m. m.

I motion Jo8 (s) yrkas med hänvisning lill vad som anförts om "jordbru­kets rovdrift med miljön" på flera punkter en skärpning av de föreslagna åtgärderna. Det generella spridningsförbudet bör utsträckas i tiden: Kravet på höst- och vinterbevuxen areal bör vara uppfyllt redan år 1990. Ytterliga­re höjning av avgiften pä handelsgödsel kan behöva övervägas. En del av omställningsstödet bör utgå i form av ersättning till lantbrukare som satsar på alternativ odling. Regeringen bör uppmärksamt följa prisutvecklingen på t. ex. flytgödselbehållare så att inte vinsterna av det föreslagna bidraget hamnar i betongindustrin.

De åtgärder som föreslås i propositionen måste först genomföras innan behovet av ytterligare insatser kan bedömas. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att motion Jo8 lämnas utan vidare åtgärd i den del som avser utsträckning i tiden av det generella spridningsförbudet.

Motionen behandlas i övrigt under resp. avsnitt som berörs i motions-motiveringen.

Spridning av avloppsslam m. m.

I propositionen anförs att de allmänna avloppsreningsverken årligen pro­ducerar sammanlagt ca 200000 ton slam, räknat som torrsubstans. För­utom att del kan användas som gödselmedel i jordbruket kan det även läggas i upplag eller användas vid anläggning av park- och grönytor. För att förlusterna av växtnäring från jordbruket till omgivningen skall kunna minimeras krävs alt kretsloppen i naturen för dessa ämnen sluts i största möjliga utsträckning. Slammet med sitt växtnäringsinnehåll måste alltså enligt jordbruksministern betraktas som en resurs och återföras lill åker­marken med iakttagande av samma noggrannhet och försiktighet som gäller för spridning av stallgödsel. Beroende på slammets innehåll av bl. a. melallsalter och olika organiska föreningar kan dock användningen av slammet för jordbruksändamål i dagsläget vara förknippad med vissa ris­ker.

Enligt jordbruksministern är det ytterst angeläget att det slam som sprids
på åkermark inte innehåller metaller eller andra ämnen och föreningar som   23

 

kan misstänkas påverka åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga eller JoU 1987/88:24 livsmedlens kvalitet i negativ riktning. Slammet bör därför vara innehålls-deklarerat på ett tillfredsställande sätt. Statens naturvårdsverk har under år 1987 beslutat om nya allmänna råd för hantering av slam från avloppsre­ningsverk. I råden presenteras riktvärden och gränsvärden för metaller i slam för jordbruksanvändning. Chefen för miljö- och energidepartementet har uppdragit åt statens naturvårdsverk att utreda om behov finns av att komplettera de allmänna råden, framför allt vad gäller slammets innehåll av organiska föreningar. I avvaktan på denna komplettering av de allmän­na råden bör spridning av slam på åkermark följas med uppmärksamhet av berörda myndigheter.

En anledning lill att slammet i vissa fall innehåller för höga halter av metaller och organiska föreningar för att vara tjänligt som gödselmedel är att tätorternas hushållsavlopp blandas med industriavlopp. I detta sam­manhang påminns om kommunernas möjlighet att, i egenskap av huvud­män, ställa krav på anslutna industrier och därigenom begränsa tillförseln av sådant avloppsvatten som påverkar reningsverkens drift och slammets sammansättning i negativ riktning.

Utskottets överväganden

I motion Joll (vpk) yrkande 2 anförs alt spridning av avloppsslam på åkermark ej bör tillåtas så länge riskerna med detta ej är kända. I motion Jo 13 (m) yrkande 7 understryks att gränsvärden för slammets innehåll av skadliga ämnen snarast måste fastställas i enlighet med vad riksdagen tidigare uttalat.

Enligt motion Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkande 51 bör använd­ning av rötslam på jordbruksmark förbjudas.

Även de fristående motionerna Jo243 (m), Jo744 (c) och Jo754 (s) be­handlar riskerna med slamspridning på åkermark. Krav framställs på skärpta regler, gränsvärden för tungmetaller och kemiska substanser m. m. I motion Jo744 yrkas även alt det juridiska ansvaret för skador orsakade av slamspridning klarläggs samt alt ytterligare insatser görs i fråga om forsk­ning rörande föroreningar i rötslam.

I motion Jo808 (m) föreslås att slamhanteringen regleras i särskild lag­stiftning eller att lagen resp. förordningen om kemiska produkter utvidgas till att omfatta slamhanteringen.

Utskottet har under hösten 1987 behandlat vissa avfallsfrågor, däribland
slamhanteringen (JoU 1987/88:2). I betänkandet, till vilket här hänvisas,
redovisade utskottet innehållet i naturvårdsverkets allmänna råd för slam­
hanteringen. Utskottet förutsatte att de angivna riktlinjerna snarast skulle
omsättas i bindande gränsvärden. Vidare behandlade utskottet frågan om
det juridiska ansvaret för skador på grund av användning av rötslam. Med
hänvisning härtill och i avvaktan på den utredning som nämns i propositio­
nen anser utskottet att motionerna för närvarande inte påkallar någon
ytterligare åtgärd. Utskottet vill dock i sammanhanget ånyo understryka
det angelägna i att problemen med slamanvändningen snarast löses på ett
sätt som är acceptabelt från hälso- och miljösynpunkt.                           24

 

Lagringskapacitet m.m.                                                   JoU 1987/88:24

I det föregående har behandlats regeringens förslag angående begränsning­en av tiden för stallgödselspridning. Övergång till i huvudsak vårspridning anses vara en av de mest verkningsfulla åtgärderna för att minska växtnä­ringsläckaget. Restriktioner beträffande spridningstidpunkten medför be­hov av utökad lagringskapacitet för stallgödsel.

I aktionsplanen mot havsföroreningar anges att lagringsutrymmet bör motsvara 8-10 månaders gödselproduktion, varav den lägre gränsen avser grovfoderbaserad nötkreaturshållning. Härigenom ges förelagen möjlighet att välja en från miljösynpunkt bästa tid för spridning. Jordbruksministerns bedömning är att den angivna lagringskapaciteten är rimlig, särskilt i områden som är särskilt känsliga från utiakningssynpunkt. Krav med denna innebörd bör ställas i föreskrifter för jordbruket i Blekinge, Skåne och Halland samt i kustområdena från Bohuslän t. o. m. Stockholms skär­gård, inbegripet Öland och Golland hos företag med flera än 10 djurenhe­ter. Prioriteringen av de nämnda områdena innebär även alt jämförbarhet skapas mellan jordbruket och de kommunala avloppsreningsverken som föroreningskällor. I övriga delar av landet bör de skärpta kraven endast gälla företag med fler än 100 djurenheter. Kraven bör vara uppfyllda före år 1995.

De angivna riktvärdena har i praktiken redan tillämpats vid tillstånds­prövning i södra Sverige. Nu gällande generella riktlinjer anger en lagrings­kapacitet motsvarande sex månaders stallgödselproduktion. Någon full­ständig kartläggning av dagens gödselvårdsanläggningar finns inle. Det är dock känt att en del jordbruksföretag ännu inle uppfyller riktlinjerna trots att dessa gällt i över 15 år.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkningar medför del ovan redovisade för­slaget om utbyggd lagringskapacitet ett totalt investeringsbehov på drygt I miljard kronor i det område som avses. Beräkningarna avser utbyggnad från sex månaders lagringskapacitet för den genomsnittliga besättnings-storleken inom resp. djurslag. Den årliga nettokostnaden, dvs. efter juste­ring för den inläkt som uppkommer på grund av förbättrat stallgödselut-nyltjande, kan uppskattas till ca 150 milj. kr. (ca 17000 företag).

Investeringsbehovet för det enskilda företaget varierar normalt i in­tervallet 30000 kr. och 120000 kr. För flertalet företag kan investeringen beräknas iippgå till ca 50000-70000 kr., vilket gér en årlig nettokostnad på ca 6000-9000 kr. I praktiken kan dock de ekonomiska konsekvenserna variera avsevärt mellan enskilda företag beroende bl. a. på besältningsstor-lek och på de tekniska förutsättningarna för utbyggnad av lagringskapaci­teten. Variationer i t. ex. likviditeten medför också att företagen har olika ■ förutsättningar att klara investeringarna. Förslaget om en omställningspe­riod fram till år 1995 syftar till alt underlätta jordbruksföretagens ekono­miska planering.

Ett bidrag om 20% av investeringen, dock maximalt 25000 kr., skall
enligt propositionen lämnas lill utbyggnad av lagringskapaciteten. Bidraget
syftar till att påskynda anpassningsåtgärderna och därmed till att snarast
möjligt bidra till en minskad föroreningsbelastning. Bidragen bör utgå
under perioden 1988/89-1990/91 i de områden som omfattas av föreskrif- 


 

terna. Det bör ankomma på lanlbruksstyrelsen alt administrera bidragen     JoU 1987/88:24 och alt närmare utforma de regler som bör gälla härför.

Enligt aktionsplanen mot havsföroreningar beräknas vårspridning av all stallgödsel leda till en minskning av kväveutlakningen med drygt 5000 ton per år. Med den nu föreslagna geografiska omfattningen av åtgärden kan effekten antas bli något lägre. På längre sikt bör strävan vara att inkludera ytterligare områden, i första hand sådana som är särskilt känsliga från utiakningssynpunkt, vilket kommer att leda till ytterligare avlastningsef-fekler.

Kostnaderna för det nu föreslagna bidragssystemet beräknas till ca 200 milj. kr. under perioden 1988/89-1990/91.

Utskottets överväganden

I tre motioner framförs yrkanden angående förslaget om bidrag till göd­selvårdsanläggningar m. m.

Enligt motion JolO (c) yrkande 8 bör bidragsdelen fastställas till 25 % och uppgå till högst 30000 kr.

Bidrag bör även utgå som stimulansbidrag till samtiiga företag med över 10 djurenheter som ej ingår i de särskilt uppräknade områdena men som ändå vidtar åtgärder enligt föreskrifterna.

I motion Jol2 (fp) yrkas avslag på förslaget om bidrag till gödselvårdsan­läggningar. Motionärerna anser alt avgiftsmedlen kan användas på ett bättre sätt och föreslår alt i stället 180 milj. kr. anslås för alt stimulera lövskogsplanlering på åkermark i slättbygder (yrkandena 4 och 5). Yrkan­de 5 i motionen behandlas dock under rubriken Naturvårdsålgärder i odlingslandskapet.

I motion Jo 13 (m) anförs att bidrag bör utgå till samtliga som berörs av föreskrifterna ända fram till den I januari 1995, dvs. även till företag med mer än 100 djurenheter i de områden som ej specificerats i propositionen. Teknisk utveckling på området bör stimuleras genom att bidrag utgår även till jordbrukare som har del i en gemensamhelsanläggning. Bidraget bör ej finansieras med avgiftsmedel ulan med allmänna budgetmedel (yrkandena 3-6).

Utskottet tillstyrker att regeringen eller den myndighet regeringen före­skriver bemyndigas att utfärda generella föreskrifter för lagring av stall­gödsel.

Regeringens förslag rörande bidragsregler m. m. får anses väl avvägt. Utskottet ansluter sig därför lill förslaget alt bidrag skall utgå med 20% av investeringen, dock maximalt 25000 kr., under perioden 1988/89-1990/91 i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt kustområdena från Bohuslän t. o. m. Stockholms skärgård, inbegripet Öland och Gotland.

Med det anförda avstyrker utskottet moiionerna JolO yrkande 8, Jol2 yrkande 4 och Jo 13 yrkandena 4 och 5.

Utskottet finner ej anledning frångå regeringens förslag om finansiering av bidraget och avstyrker således även motion Jo 13 yrkande 3.

Utskottet delar däremot den uppfattning som framförs i motion Jo 13
(yrkande 6) att bidragsmöjligheterna bör omfatta även jordbrukare som har     26

 

del i en gemensam gödselvårdsanläggning. Utskottet går inte närmare in på JoU 1987/88:24 frågan hur bidraget skall relateras till den gemensamma anläggningen resp. de i anläggningen deltagande företagen. Utskottet utgår från alt lantbruks­styrelsen bemyndigas att närmare utforma de bidragsregler soin erfordras. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller merkostnaderna för jordbruket får utskottet hänvisa till propositionens uttalanden (s. 38) all kostnadsökningar och intäklsföränd-ringar som uppslår för producenterna bör behandlas vid jordbrukspris­överläggningarna i den takt de uppstår och registreras.

Farhågor för en ohämmad prisutveckling på flytgödselbehållare anförs bl.a. i motion Jo8 (s). Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter följer prisutvecklingen men anser inte att frågan i detta läge kräver något särskilt initiativ från riksdagens sida.

I några fristående motioner berörs frågan om utökad lagringskapacitet för gödsel och statliga stimulanser för detta. Moiionerna innehåller i hu­vudsak tämligen ospecificerade krav på statliga bidrag till gödselvårdsan­läggningar (Jo213 yrkande 5, Jo243 yrkande 1 och Jo730) eller ekonomiska stimulanser i form av investeringsbidrag, ränteslöd eller investeringsav­drag för utbyggnad av lagringskapaciteten i föroreningskänsliga områden (Jo776). Motionerna får anses tillgodosedda genom de ovan behandlade förslagen och påkallar ingen vidare ågärd från riksdagens sida.

Växtodlings- och gödslingsplanering, spridningsteknik m.m.

Under ovanslående rubriker anför jordbruksministern bl. a. att del är angeläget med en utökad växtodlings- och gödslingsplanering hos de en­skilda jordbruksföretagen. En behovsanpassad tillförsel av växtnäring bör i första hand åstadkommas med hjälp av rådgivning.

Vidare aviseras att lantbruksstyrelsen skall ges i uppdrag alt — i samråd med naturvårdsverket - utreda vilka krav som bör ställas på gödselsprida­re. Förslag bör lämnas om när och hur typgodkännande kan införas. Uppdraget bör omfatta såväl stallgödsel som handelsgödsel.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens överväganden i dessa avsnitt.

Minskad användning av handelsgödselmedel

För att ytterligare minska utlakningen, främst av kväve, är del enligt
jordbruksministern nödvändigt att även minska användningen av handels­
gödselmedel. Undersökningar har visat att överoptimal tillförsel av kväve
är vanligt förekommande på de arealer där både stallgödsel och handels­
gödsel används samt dessutom förekommer på ca 10 % av den endast
handelsgödslade arealen. I första hand bör målet vara att undvika överop­
timala givor. Denna reducerade kvävetillförsel kan förväntas ge direkta
resultat i form av minskad utlakning. Dessutom framhålls att åtgärden
leder till ökad lönsamhet för den enskilde jordbrukaren. Här spelar den
föreslagna satsningen på ökad rådgivning en särskilt viktig roll.                 27

 

I intensitetsutredningen har beräkningar redovisats över sambanden JoU 1987/88:24 mellan kvävegödsling och avkastning. En minskad användning av handels­gödselkväve med 30 % beräknas medföra att avkastningen minskar med 5—10 %. Avkastningen anses dock sannolikt kunna upprätthållas vid en lägre kvävetillförsel förutsatt att vissa anpassningar sker av produktions­tekniken. Med t.ex. förbättrad precision vid spridningen och delade kvävegivor bör det vara möjligt all på sikt mera exakt anpassa tillförseln av växtnäring efter grödornas aktuella behov. På detta sätt bör det alltså vara möjligt att ytterligare minska kväveutlakningen avsevärt. Det framstår därför som ytterst angeläget att med insatser för en ökad rådgivning och förbättrad spridningsteknik skapa bättre precision och därmed ytterligare sänka kvävetillförseln.

Handelsgödselförbrukningen i det svenska jordbruket ökade fram till början av 1970-lalel. Därefter minskade användningen av fosfor och kali­um. Sedan budgetåret 1983/84 har förbrukningen av handelsgödselkväve minskat med ca 10 %.

I syfte alt begränsa användningen utgår en miljöavgift på handelsgödsel. Avgiftens storlek uppgår till ca 5 % av försäljningspriset. Under budget­året 1986/87 uppgick de samlade avgiftsmedlen från bekämpningsmedel och handelsgödsel till ca 110 milj. kr. Den avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel som tas ut inom ramen för jordbruksprisregleringen motsvarar ca 20 % av försäljningspriset och uppgick budgetåret 1986/87 till ca 473 milj. kr.

Jordbruksministern anser att en ytterligare minskning av handelsgödse­lanvändningen är ytterst angelägen. En höjning av miljöavgiften på han­delsgödsel bör därför ske. I propositionen föreslås en höjning av avgiften med 30 öre per kg kväve och 60 öre per kg fosfor, dvs. en fördubbling , fr. o. m. den 1 juli 1988. Ett högre pris på kväve och fosfor kan förväntas ge positiva effekter för miljön genom att det beräknas leda till sänkt förbruk­ning av handelsgödsel liksom till ett bättre utnyttjande av stallgödselns växtnäringsinnehåll.

Enligt intensitetsutredningen är sannolikt en kombination av sänkt
kvävegödsling och ökad andel höst- och vinterbevuxen mark den bästa
vägen att minska kväveläckaget. På längre sikt bestäms kväveutlakningen
av den gödsling och kväveutbytesnivå som förekommit under en längre
tid. Den nu föreslagna avgiftshöjningen på handelsgödselkväve och -fosfor
skall även ses som en signal om att en viss generell intensitelssänkning i
jordbruket är önskvärd frän miljösynpunkt. Med ett successivt förbättrat
utnyttjande av tillförd kvävegödsel bör den totala förbrukningen av han­
delsgödselkväve kunna minska med ytteriigare 20 % fram till sekelskiftet
räknat från 1986 års förbrukning. Enligt propositionen bör detta vara
målsättningen. Ett delmål bör vara en lO-procenlig minskning till år 1992.
Jordbruksministern utgår ifrån alt näringen och dess organisationer aktivt
engagerar sig för att medverka till att målet om en halvering av utiakningen
nås, eftersom detta medför såväl förbättringar i miljöhänseende som be­
sparingar för den enskilda jordbrukaren. Detta kan ske genom att ytterliga­
re ansträngningar görs för att utnyttja den rådgivning som står till buds och
den teknikutveckling som sker för att på så sätt undvika överoplimala        28

 

givor och ojämn spridning. Om inte det angivna målet nås kommer ytterli-     JoU 1987/88:24 gare avgiftshöjningar att övervägas.

Utskottets överväganden

På begäran av jordbruksutskottet har skatteutskottet avgett yttrande över de i propositionen föreslagna avgiftshöjningarna (se bilaga). I likhet med skatteutskottet tillstyrker jordbruksutskottet den föreslagna avgiftshöj­ningen och avstyrker motion Jol3 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del. Likaså avstyrks motionerna Sk342 (m) yrkande 2 (delvis) och Jo264 (m) yrkande 3. Som skatteutskottet anfört skapas genom avgiftshöjningen möjligheter att finansiera olika angelägna åtgärder för att förbättra miljön , inom jordbruket.

Utskottet konstaterar vidare att yrkande 44 i folkpartiets miljömotion Jo719 om höjning av gödselmedelsavgiften får anses tillgodosett genom ovannämnda ställningstagande.

Ökad andel höst- och vinterbevuxen åkermark, grön mark

Att hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt är den viktigaste åtgärden för att minska växtnäringsläckaget. Det kan ske på flera sätt. En ökning av vallodlingen och andelen höstsådda grödor är två olika möjligheter. Att så in fånggrödor är en tredje. För närvarande är ca 40 % av den svenska åkerarealen bevuxen under vintern med antingen vall eller någon form av höstgröda. Andelen höstbevuxen mark varierar dock avsevärt mellan olika regioner. Den lägsta andelen finns i Götalands och Svealands slättbygder.

Med den utformning som odlingssystemen har är det inte möjligt att på kort sikt avsevärt öka andelen vallodling eller höstsådda grödor. Det omställningsprogram som har överenskommits mellan regeringen och Lantbrukarnas riksförbund syftar till att minska spannmålsodlingen och att stimulera till alternativ markanvändning. Det är flerårigt och innebär ätt jordbrukare som minskar sin odling av jordbruksprisreglerade grödor får stöd för att i stället odla t.ex. vall. Programmet innebär ett steg mot en övergång till ett mer miljövänligt odlingssystem. Det stimulerar till att en större areal används till odling av fleråriga foderväxter. På så sätt begrän­sas riskerna för kväveutlakning. Kravet på att alla deltagande jordbrukare skall ha hela sin areal besådd verkar i samma riktning.

Enligt jordbruksministerns mening bör stora ansträngningar göras för att utveckla system med insådd av fånggröda. Det är framför allt i de södra delarna av Sverige där växtnäringsläckaget är som störst som det är angeläget att insatser görs snarast. Överläggningar kommer att tas upp med företrädare för jordbruksnäringen om möjligheterna att inom ramen för de medel som finns tillgängliga inom jordbruksprisregleringen avsätta medel för utvecklingen och användningen av fånggrödor.

Enligt jordbruksministern är det ytterst angeläget att satsa avsevärda
resurser för att vinna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet
pä detta område. Så sker redan inom ramen för det forskningsprogram       29

 

avseende alternativa produktionsformer som beslutats av skogs- och jord- JoU 1987/88:24 brukets forskningsråd. Med tanke på åtgärdens angelägenhetsgrad bör forskning och viss praktisk tillämpning uvecklas parallellt. Insådd av vall i vårslråsäd är redan en känd teknik i vissa förelag, och denna teknik behöver utvecklas och spridas till fler företag. De överläggningar som jordbruksministern avser ta upp med jordbruksnäringen kommer därför i första hand att avse möjligheterna att ge jordbrukarna själva möjlighet att bidra till en utveckling av odlingstekniken.

I aktionsplanen mot havsföroreningar anges att kväveutlakningen kan minskas med ca 20 kg per hektar med odling av fånggröda. Betydelsen av denna åtgärd betonas starkt även av forskare och i ett flertal remissyttran­den. Jordbruksministern bedömer alt insådd av fånggröda är en jämförel­sevis enkel åtgärd som kan leda till en effektiv minskning av kväveläcka­get. Kostnaden för den enskilde brukaren utgörs av utsäde, sådd, fördyrad skörd, viss minskning av skördeutbytet och försvårad ogräsbekämpning. I gengäld uppstår fördelar i form av att grödan i vissa fall kan utnyttjas som foder, att behovet av kvävegödsling minskar och att jordbrukslandskapets fauna och flora gynnas. På vissa jordar kan en fånggröda även möjliggöra tidigare vårbruk.

Beräkningar visar att insådd av fånggröda kan bli lönsam,om den utnytt­jas som foder. Där detta inte är möjligt beräknas nettokostnaden uppgå lill 200-300 kr. per hektar. Här kan alltså en avsevärd reduktion av kväveläc- . kaget uppnås med viss förtjänst eller i varje fall till relativt låg kostnad för det enskilda förelaget.

Det är enligt jordbruksministern angeläget att andelen höst- och vinter­bevuxen mark kan ökas ytteriigare på längre sikt. Detta gäller särskilt för lätta jordar i Götalands och Svealands slättbygder där kväveutlakningen är betydligt större än i övriga delar av landet. Målet bör enligt propositionen sättas högre än vad som föreslagits. Ett mål bör därför vara att 60 % av företagens åkerarel är höstbevuxen år 1995 i de områden och på de jord­bruksmarker där det är mest angeläget att minska kväveläckaget. I Göta­lands slättbygder skulle ökningen generellt sett uppgå lill ca 20 procenten­heter.

På grundval av erfarenheter från forskning och praktisk verksamhet i jordbruket bör lantbruksstyrelsen utarbeta föreskrifter angående andelen . höst- och vinterbevuxen mark. Föreskrifterna bör kunna träda i kraft den 1 januari 1991.

Enligt aktionsplanen mot havsföroreningar beräknas en ökning av ande­len höst- och vinterbevuxen mark med 20 procent, motsvarande 8 pro­centenheter, leda lill en avlastningseffekt motsvarande drygt 2000 ton kväve per år. De nu föreslagna åtgärderna är dock mera omfattande och kan därmed förväntas leda till en betydligt större minskning av kväveläc­kaget.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker all regeringen eller den myndighet regeringen före­
skriver ges bemyndigande att utfärda generella föreskrifter om växtodling   30
då detta är skäligt från miljöskyddssypunkl.

 

Som anförts i propositionen bör föreskrifterna syfta till att öka andelen     JoU 1987/88:24 höstbevuxen mark. Åkermarken bör vara bevuxen under så stor del av året som möjligt. Detta kan ske genom en ökning av vallodlingen och andelen höstsådda grödor saml genom insådd av fånggröda. Målet bör vara att 60 % av åkermarken är höstbevuxen år 1995.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo8 (s) i den del motionärerna yrkar att kravet på bevuxen åkerareal skall vara uppfyllt redan år 1990.

I motion JolO (c) yrkandena 3 och 4 anförs att en utvecklad teknik för fibergrödor ger självklara positiva sidoeffekter. Om delar av åkerarealen är bevuxen med gröna grödor, vallväxter, minskar läckaget från dessa jordar samtidigt som växtföljden förbättras. Odlingen av både alternativa grödor och vallväxter bör utökas. Sockerbetor bör också räknas som fånggröda. Svagheten med regeringens förslag, som huvudsakligen avser vallväxter, är att det inte finns en naturlig avsättningsmarknad för en ökad vallväxt­produktion i Sverige. Fånggrödor eller mellangrödor ger inte någon ekono­misk lönsamhet men minskar kväveläckaget. Avsättningsmöjligheter mås-le skapas bl.a. för alternativa grödor, t.ex. luzern, lin, gräsarter m.m. eller grödor som kan ersätta fossila råvaror. En stor del av den s.k. överskottsarealen skulle kunna användas för sådan produktion, om sam­hället medverkade till att skapa en marknad för denna.

Som framgår av referatet ovan redovisar jordbruksministern olika alter­nativ och handlingslinjer när det gäller att hålla åkermarken bevuxen under en så stor del av året som möjligt (prop. s. 31f.). Stora ansträngningar bör göras för alt utveckla system med insådd av fånggröda. Vidare anförs i propositionen att avsevärda resurser bör satsas för att finna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet på detta område. Ytterligare insat­ser föreslås under rubriken Försöks- och utvecklingsverksamhet m. m. Det anförda innebär att yrkande 3 i motion JolO inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Yrkande 4 bör kunna tillgodoses inom ramen för Omställning 90 och de åtgärder i övrigt som anges i propositio­nen.

I motion Jol3 (m) yrkande 10 anförs att fullskaleförsök med odling av fånggröda bör genomföras innan lantbruksstyrelsen bemyndigas att utfär­da föreskrifter om höst- och vinterbevuxen mark.

Som utskottet nyss anfört är det angeläget att resurser satsas för att vinna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet på detta område. Forskning och viss praktisk tillämpning bör utvecklas parallellt. Ytterliga­re insatser för försöks- och utvecklingsverksamhet föreslås i propositionen i ett särskilt avsnitt (se nedan).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion Jo 13 i denna del lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

I motion Jo9 (m) understryks sockerbetsodlingens betydelse när det gäller växtföljden och för att motverka växtnäringsläckaget från åkermar­ken. Motionen utmynnar i förslag om bl. a. ökning av sockerbetsarelen på Gotland.

Även utskottet anser att sockerbetsodlingen kan ha betydelse från de
synpunkter som anges i motion Jo9 och — enligt redovisningen ovan - i     31

 

centerns kommittémotion JolO. Däremot är utskotlet inte berett att i detta JoU 1987/88:24 sammanhang göra något uttalande om sockerbetsarealens storlek vare sig i hela riket eller för speciella regioner. En utredning om socker och stärkelse m. m. har nyligen genomförts av statens jordbruksnämnd, och utskottet utgår från att hithörande frågor kommer att behandlas senare under vårses­sionen. Motion Jo9 avstyrks således i den mån den inte tillgodoses med vad utskottet nyss anfört.

Försöks- och utvecklingsverksamhet m. m.

Enligt jordbruksministern bör ytteriigare resurser avsättas för försök och utveckling rörande främst metoder att minska jordbrukets växtnäringsläc­kage. I propositionen föreslås att ytteriigare 10 milj. kr. avsätts under en treårsperiod för detta ändamål.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

I motion JolO (c) yrkande 2 föreslås att en del av influtna avgiftsmedel används som bidrag till utveckling av ny teknik. Det gäller bl. a. teknik för spridning av stallgödsel och utveckling av kemiska analysmetoder. Även vid en omställning till nya (alternativa) grödor är teknikutveckhng nödvän­dig. Motionärerna föreslår ett årligt anslag av 15 milj. kr. för angivna ändamål.

Motion JolO yrkande 2 får anses i viss mån tillgodosett genom proposi-tionens förslag och bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

I den fristående motionen Jo868 (m, s, c) redovisas vissa projekt som syftar till ett bättre utnyttjande av växtnäring i flytgödsel under olika betingelser.

I motion Jo243 (m) yrkande 3 presenteras vissa försöksprojekt i Mellby rörande växtnäringsläckage under olika betingelser.

Utskottet kan i stort sett ansluta sig till vad motionärerna anfört om värdet av dessa försök som ett underlag för de fortsatta strävandena att minimera jordbrukets miljöpåverkan. Det får förutsättas att denna typ av försök faller inom ramen för den försöks- och utvecklingsverksamhet som förordas i propositionen. Syftet med motionerna bör kunna tillgodoses utan något initiativ från riksdagens sida.

Minskad användning av bekämpningsmedel m. m.

I propositionen föreslås att miljöavgiften på bekämpningsmedel höjs med 4 kr. per kg aktiv substans fr.o.m. den I juli 1988, dvs. en fördubbling av avgiften.

Vidare lämnas en redogörelse för de åtgärder som hittills vidtagits för att begränsa bekämpningsmedelsanvändningen.

Fortsatta ansträngningar att minska riskerna med användningen av be­
kämpningsmedel i jordbruket är enligt jordbruksministern angelägna. Ett
arbete pågår för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av
kemiska bekämpningsmedel. Det handlingsprogram som har tagils fram
gemensamt av lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket och kemikalieinspek­
tionen på regeringens uppdrag har tre delar. En första del omfattar ålgär-   32

 

der söm innebär en övergång till användning av medel som innebär mindre     JoU 1987/88:24 risker från hälso- och miljösynpunkt, en annan minskning av användningen av bekämpningsmedel och en tredje särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö.

Arbetet med att förverkliga detta program och målet om en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen är i full gång. Under den gångna hösten har en rad beslut fattats som innebär all ytterligare steg har,tagits mot.ett jordbruk som kan klara sig med avsevärt mindre kvantiteter av kemiska bekämpningsmedel. Inom ramen för handlingsprogrammet har kraven på utbildning och tillstånd för att använda kemiska bekämpningsmedel skärpts väsentligt. De flesta medel som används yrkesmässigt inom jord-och skogsbruket samt trädgårdsnäringen kommer att omfattas av utbild­ningskrav. Kemikalieinspektionen gör också en utgallring av gamla, från risksynpunkt dåligt dokumenterade medel från bekämpningsmedelsregist­ret. Extra personal har anställts för ändamålet. Bekämpningsmedelsregistr ret byggs också ut så att det även inbegriper toxicitets- och ekotoxieitets-data för vaije medel. Vid prövning av nya medel blir det då möjligt att göra en fullständigare risk-nytlovärdering. Naturvårdsverket har utfärdat före­skrifter som innebär förbättringar på väsentliga områden rörande hante­ringen av bekämpningsmedel inom jordbruket.

Naturvårdsverket har också utfärdat nya allmänna råd för användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. I samarbete med lantbruks­styrelsen har verket utarbetat ett förslag till regler för typprovning och typgodkännande av lantbrukssprutor. Det innebär krav på att sprututrust-ning skall hålla en minimistandard vad avser funktion. I budgetproposi­tionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 11) har förordats att medel avsätts till en serieprovning av lantbrukssprutor som skall utgöra underlag för de föreskrifter om typprovning som skall utarbetas av naturvårdsverket. Från årsskiftet 1987-1988 är det möjligt för den enskilde lantbrukaren att få bidrag för att funktionstesta lantbrukssprutor. Bidrag kan även lämnas till maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustningar och för ombygg­nad av stationär testutrustning till mobil. För budgetåret 1987/88 har 2,9 milj. kr. anslagits för ändamålet. För nästa budgetår föreslås oförändrat belopp.

En väl utvecklad prognos- och varningstjänst är av stor betydelse för att
få den behovsanpassade bekämpningen av olika skadegörare att fungera
väl. Därför har växtskyddscentralerna i Kalmar, Linköping och Skara
förstärkts med tre tjänster under budgetåret 1986/87. Under innevarande
budgetår har en femte central inrättats i Uppsala. För innevarande budget­
år disponeras 3 milj. kr. för prognos- och varningsverksamhet. Rådgiv­
ningen om bättre behovsanpassning och minskade doser i ogräsbekämp­
ningen kommer att intensifieras. Vidare har en ny tjänst för en statskonsu­
lent inrättats vid SLU med syfte att nya rön på det bekämpningstekniska
området skall nå ut snabbare till rådgivare och konsulenter. Enligt jord­
bruksministerns mening är det angeläget att ytterligare insatser görs för att
behovsanpassa den kemiska bekämpningen och undvika onödig besprut-
ning. Dessa insatser bör rymmas inom ramen för de 16,3 milj. kr. som i
årets budgetproposition har förordats till miljöinriktad växtodlingsrådgiv-     33

ning m. m.

3   Riksdagen 1987/88. lö saml. Nr 24

 

Inom livsmedelsverkets område fortsätter arbetet med vidgad kontroll     JoU 1987/88:24 av bekämpningsmedelsresler i spannmål och dricksvatten liksom utveck­lingsarbete av analysmetoder för pesticider.

Förstärkt forskning och utvecklingsverksamhet är en förutsättning för alt på sikt ytterligare kunna minska riskerna vid användning av bekäriip-ningsmedel och för att få en fungerande strategi för svamp-, insekts- och ogräsbekämpning. Inom området ogräsforskning har därför medel tillförts SLU för en forskartjänst. Lanlbruksstyrelsen har tillförts 1,5 milj. kr. för finansiering av försöks- och utvecklingsarbete vid SLU.

Beträffande stråförkortningsmedel föreslår intensitetsutredningen en förlängning av förbudet mot användning i spannmål med undantag för råg. Utredningen föreslår att stråförkortningsmedel skall få användas under en övergångsperiod på förslagsvis fem år tills sorter med bättre stråstyrka har tagits fram genom förädling eller på annat sätt. Ett beslut med den innebör­den har nyligen fattats av regeringen.

Det är angeläget att man inom ramen för såväl växtförädlingen som växlsortnämndens arbete bevakar möjligheterna att snabbast möjligt få fram sorter som förenar en acceptabel stråstyrka med tillfredsställande avkastning.

Utskottets överväganden

I likhet med skatteutskottet tillstyrker utskottet den föreslagna avgiftshöj­ningen och avstyrker motionerna Jol3 yrkandena 8 och 9 och Sk342 yrkande 2, samtliga i motsvarande del.

I motion Joll (vpk) yrkande 1 anförs att handlingsprogrammets delmål -en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen pä 5 år - är ointressant som politiskt mål, eftersom den kemiska industrin kommer att anpassa sig och producera bekämpningsmedel med betydligt större giftverkan. Ut­gångspunkten bör i stället vara att den behandlade arealen minskas.

I propositionen redovisas utförligt vilka ansträngningar som görs på olika områden för att minska användningen av kemiska medel i jordbruket. Utskottet utgår från att dessa åtgärder kan leda till en minskning av såväl den behandlade arealen som den totala mängden av bekämpningsmedel. Med enbart den i motionen föreslagna målsättningen finns enligt utskottets mening en risk alt användningen av bekämpningsmedel i stället ökar inom vissa områden. Det väsentliga är att genom en kombination av olika åtgärder åstadkomma ett jordbruk som kan klara sig med avsevärt mindre kvantiteter bekämpningsmedel. Med del anförda avstyrker utskottet mo­tion Joll yrkande 1.

Utskottet är inte berett alt föreslå att kemikalieinspektionen tillförs ytterligare resurser för det aktuella handlingsprogrammet utöver de resurs­förstärkningar som tidigare beslutats och som redovisas i propositionen. Utskottet avstyrker således motion Jo7 (s).

Några fristående motioner tar särskilt upp användningen av kemiska
bekämpningsmedel i jordbruket. Enligt Jo244 (fp)'yrkande 3 bör målsätt­
ningen vara att man på sikt upphör med sådana medel. I motion Jo248 (c)  34

 

yrkande 1 hemställs om en avvecklingsplan för bekämpningsmedel. Enligt     JoU 1987/88:24 motion Jo284 (vpk) yrkande 4 bör kemikalieanvändningen avvecklas.

Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden i den del de inte kan anses tillgodosedda genom propositionen.

I motion Jo243 (m) yrkandena 6 och 7 föreslås olika skyddsåtgärder för'
all motverka skador på hälsa och miljö vid användningen av bekämpnings­
medel. Skogsplantering i närheten av sjöar och vattendrag kan t.ex. vara
en lämplig skyddsåtgärd. Vidare yrkas förbud mot påfyllning av lantbruks-
sprutor direkt ur vattendrag, brunnar m. m.                                    -

Utskottet delar motionärernas åsikt att skogsplantering i många fall kan vara en lämplig skyddsåtgärd i nu aktuellt sammanhang. Det bör dock i första hand ankomma på den enskilde brukaren resp. markägaren all bedöma behov och lämplighet av sådana åtgärder.

Beträffande användningen av lantbrukssprutor får utskottet erinra om , att naturvårdsverket utfärdat föreskrifter om påfyllning av vatten vid till­redning av bekämpningsvätska (SNFS 1984:2). Sådan påfyllning skall ske så att yt- och grundvatten ej förorenas eller annan miljöskada uppstår.

Med det anförda avstyrker utskotlet motion Jo243 yrkandena 6 och 7.

De fristående motioner som berör förbudet mot stråförkortningsmedel har delvis förlorat sin aktualitet genom vad som redovisas i propositionen. Med hänvisning härtill avstyrks motion Jo279 (m) om upphävande av förbudet mot stråförkortningsmedel i avbidan på att bättre sortmaterial m. m. las fram. Vidare anser utskottet att syftet med motion Jo236 (m) om intensifierad forskning rörande sortmalerial och odlingsteknik m. m. får anses tillgodosett genom vad jordbruksministern anfört om växtförädling­en och växlsortnämndens arbete (se ovan).

Även motion Jo235 (m) yrkande 2 gäller i huvudsak förbudet mot strå­förkortningsmedel och föranleder utöver det anförda inga kommentarer från utskottets sida.

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet

Varje näringsgren har enligt gällande miljölagstiftning ett ansvar för natu­ren och miljön inom sitt verksamhetsområde.

Åtgärder inom skogs- och jordbruket spelar en särskilt stor roll för säkerställandet av naturtyper. Flera av de naturlyper som bör ägnas mest uppmärksamhet i säkerställandearbetet berör odlingslandskapet, t. ex. ogödslade slåtler- och betesmarker.

Det mångformiga odlingslandskapet utgör inte bara grundförutsättning­en för en rik flora och fauna, utan del har även stora landskapsestetiska och rekreativa värden. Flera av de växtarter somhar utrotats under senare år eller som i dag är botade till sin existens är bundna lill ogödslade betes-och slåltermarker.

Jordbruksministern erinrar i detta sammanhang om de möjligheter som
finns sedan den 1 juli 1986 att till enskilda jordbruksföretag lämna ekono­
miskt stöd till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet, s. k.
NOLA-stöd. Naturvårdsverket har givit ut allmänna råd för verksamhe- .
ten. Enligt hittillsvarande erfarenheter har denna stödform mottagits myc- 35

 

ket positivt av myndigheter, organisationer och brukare. I de fall kontakter JoU 1987/88:24 tagits med kommuner om ekonomisk och organisatorisk medverkan har reaktionerna genomgående varit positiva. Denna form av stöd är enkel och effektiv för skyddet och vården av värdefulla naturtyper i odlingslandska­pet. Stödet som för budgetåret 1987/88 uppgår till 10 milj. kr. flnansieras med influtna avgifter på gödsel-och bekämpningsmedel.

För att behålla ett mångsidigt odlingslandskap krävs ytterligare insatser på detta område. Jordbruksministern har därför i samråd med chefen för miljö- och energidepartementet beslutat att lämna förslag till särskilda insatser för åtgärder i odlingslandskapet.

Ytterligare 20 milj. kr. bör enligt förslaget få disponeras för naturvårds­åtgärder i odlingslandskapet under perioden 1988/89-1990/91. Medlen bör kunna användas som bidrag till jordbrukare som vidmakthåller det traditio­nella odlingslandskapet även om detta innebär ekonomiska uppoffringar för förelaget. Medlen bör anvisas på samma sätt som NOLA-stödet. För ändamålet bör anvisas 10 milj. kr. budgetåret 1988/89 och 5 milj. kr. anvi­sas budgetåret 1989/90 resp. 1990/91.

Utskottets överväganden

Utskottet vill för sin del framhålla att frågan om kulturlandskapets och odlingslandskapets värden de senaste åren blivit föremål för allt större uppmärksamhet. Förutom det i propositionen nämnda NOLA-stödet kan erinras om att regeringen nyligen lagt fram en proposition om kultur­miljövården, vari bl.a. föreslås insatser för att kraftigare fästa uppmärk­samheter, på odlingslandskapets värden (prop. 1987/88:104). Vidare har utskottet i årets budgetbehandling utföriigl redovisat vissa överväganden om odlingslandskapets betydelse (se JoU 1987/88:18 s. 13).

Utskottet anser att den ökade uppmärksamheten kring dessa frågor är värdefull och tillstyrker regeringens förslag att stödet till naturvårdsåtgär­der i odlingslandskapet ökas med 20 milj. kr. under en treårsperiod. Som i propositionen anförts bör medlen kunna användas som bidrag till jordbru­kare som vidmakthåller det traditionella odlingslandskapet, även om detta innebär ekonomiska uppoffringar för företaget. Härigenom skapas möjlig­heter att inom ramen för lantbruksverkets organisation stimulera till åtgär­der som aktivt förbättrar landskapet i nalurvårdshänseende. Med hänsyn till de olika bidragsmöjligheter som därmed föreligger och som delvis har samma inriktning anser utskottet det angeläget att frågan om samråd mellan de anslagsbeviljande organen uppmärksammas särskilt.

Enligt motion JolO (c) yrkande 9 bör riksdagen i stället för de föreslagna 20 milj. kr. på tre år anslå ett årligt bidrag om 25 milj. kr. till naturvårdan­de åtgärder under anslaget B 6, fjortonde huvudtiteln.

Utskottet har nyligen avstyrkt ett liknande yrkande från centerpartiets sida i samband med budgetbehandlingen (JoU 1987/88:18 p..8). Då anled­ning saknas att frångå detta ställningstagande avstyrker utskottet motion JolO yrkande 9.

I motion JoI2 (fp) yrkas att 180 milj. kr: av de 200 milj. kr. som avgifts­
höjningarna beräknas ge används för att stimulera lövskogsplantering i      36

 

slättbygd. Om man under en treårsperiod planterar 10000-20000 ha åker- JoU 1987/88:24 mark med lövskog skulle detta få positiva effekter för såväl miljön och landskapsbilden som jordbruksnäringen. Vidare framhåller motionärerna alt programmet Omställning 90 i alltför hög grad inriktats på barrskogs­plantering i mellanbygderna, där det finns starka skäl att bevara de öppna landskapsytor som finns kvar. Statsbidrag lill sådan plantering bör därför inte utgå om det strider mot starka naturvårdsintressen. Ytterligare 20 milj. kr. av avgiftsmedel bör utgå för naturvårdsåtgärder i odlingsland­skapet så att bevarandeintressena får en starkare ställning, särskilt i mel­lanbygderna. Slutligen anförs alt några klara alternativ till spannmålsod­ling på överskollsarealen ännu inte kan skönjas. Då det råder stor brist på pappersrävara och man bör räkna med ökad arealavkastning av spannmål­sodlingen även i framtiden bör målsättningen vara att skogsplantera 100000-200000 ha åkermark i slättbygd fram till sekelskiftet (yrkandena 5-8).

Utskottet är inte berett alt föreslå att ytterligare medel anvisas till naturvårdsålgärder i odlingslandskapet utöver de resursförstärkningar som regeringen föreslagit. När det gäller omslällningsprogrammet får utskottet framhålla att detta - som också framhålls i propositionen (s. 9) - i väsentliga avseenden präglats av miljömålels krav. Synpunkterna i övrigt i motionen får beaktas i samband med genomförandet av omställningsprog­rammet, vilket i stor utsträckning sker i samråd mellan staten och näring­en. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 5-8 i motionen.

I motion Jol3 (m) yrkande 11 anförs all de ytterligare 20 milj. kr. som enligt propositionen skall anvisas till naturvårdande ågärder i odlingsland­skapet ej bör finansieras med avgiftsmedel utan med naturvårdsverkets skötselanslag. Utskottet avstyrker även detta yrkande.

Några frislående motioner behandlar frågor om kulturlandskapets ut­veckling m. m. Dessa är Jo217 (s), Jo247 (s), Jo284 (vpk) yrkande 7, Jo751 (m) yrkande 13 och Jo757 (s) yrkande 2. Moiionerna får i stor utsträckning anses tillgodosedda genom propositionens förslag och vad utskottet ovan anfört och påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Finansieringsfrågor

Jordbruksministern anför alt han i sin.anmälan till 1988 års budgetproposi­tion inte föreslagit någon förändring i det program som för närvarande finansieras med avgifterna på bekämpnings- och gödselmedel. Programmet kostar ca 110 milj. kr. per år och finansieras så alt utgifterna för budget­året 1988/89 finansieras med influtna avgifter budgetåret 1986/87. För budgetåret 1987/88 har riksrevisionsverket beräknat att avgiftsinkomsterna uppgår till 100 milj. kr.

En fördubbling av avgifterna på bekämpnings- och gödselmedel har
föreslagits fr. o. m. den 1 juli 1988. Stor osäkerhet föreligger vad gäller de
avgiftsinkomster som därefter kommer att inflyta. Det är emellertid rimligt
att anta en viss minskning av förbrukningen av de aktuella medlen. Det
beräknas att avgiftsinkomsterna under perioden 1988/89-1990/91 i genom­
snitt kommer att uppgå till 180-190 milj. kr. per år. Om det ursprungliga     37

 

programmet antas kvarstå oförändrat under perioden skulle således ytterli-     JoU 1987/88:24 gare ca 230 milj. kr. inflyta under perioden.

De förslag till olika åtgärder som föreslagits i det föregående bör enligt propositionen i sin helhet finansieras med de ökade avgiftsinkomsterna. För bidrag lill gödselvårdsanläggningar beräknas ett behov av 200 milj. kr. för treårsperioden. Även i detta fall föreligger stor osäkerhet vad gäller det faktiska behovet av bidrag. För treårsperioden har vidare föreslagils ett belopp av 10 milj. kr. för viss försöksverksamhet m. m. och 20 milj. kr. för naturvårdsålgärder i odlingslandskapet. I den utsträckning kostnaderna för åtgärdsprogrammet skulle visa sig överstiga inkomsterna under perioden bör avgifter som inflyter efter denna period i första hand avräknas mot dessa kostnader.

I motion Jo2l3 (m) yrkande 10 hemställs att regeringen redovisar influt­na avgiftsmedel.

Utskottet får med anledning av motionen hänvisa till de ovan refererade uppgifterna i propositionen. I sammanhanget bör även nämnas att jord­bruksdepartementet under hand lämnat skriftlig information om använd­ningen av avgiftsmedlen. För närmare uppgifter om innehållet i det med avgiftsmedlen finansierade programmet kan dessutom hänvisas till redo­visningen i utskottets betänkande JoU 1986/87:19 om forskning (s. 20).

Vidare avstyrks motion So710 (c) yrkande 1 om alt 5 milj. kr. av avgifts­medel skall användas till en informationskampanj om arbelsmiljöriskerna i jordbruket.

Översyn av livsmedelskontrollen m. m.

I 1985 års livsmedelspolitiska beslut ställs livsmedlens kvalitet i förgrun­den på ett helt annat sätt än tidigare. I det sammanhanget fyller livsmedels­kontrollen en viktig funktion. Det är sålunda angeläget att livsmedelskon­trollen är utformad så att den tillförsäkrar konsumenterna livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.

En översyn görs för närvarande av livsmedelskontrollen. I propositio­nen redovisas för riksdagens information hur denna översyn bedrivs (s. 42 ff.). Vidare behandlas kontrollen av alternativt odlade produkter (s. 46). Under en treårsperiod bör enligt propositionen det kontrollarbete som bedrivs av odlingens organisationer m.fl. stödjas med 1 milj. kr. av inför­selavgiftsmedel.

Propositionen innehåller i övrigt vissa överväganden rörande import-kontrollen på livsmedelsområdet (s. 45 f). Inom jordbruksdepartementet utreds hur kontrollen av import av bestrålade livsmedel skall skärpas. Även vissa andra importkonlrollfrågor tas upp.

En övergång till i första hand indirekta metoder vid torkning av livsme­del, spannmål och foder förordas (s. 46).

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att kontrollen av alterna­
tivt odlade produkter bör stödjas av samhället under ett initialskede. I
enlighet härmed avstyrker utskottet motion Jo 13 (m) yrkande 12 om avslag
på propositionen i denna del.                                                              38

 

Utskottet har nyligen avstyrkt ett motionsyrkande (c) om inrättande av     JoU 1987/88:24 en professur i alternativ odling (JoU 1987/88:17 p. 33). Då anledning saknas att frångå detta ställningslagande avstyrker utskottet motion JolO (c) yrkande 5.

I motion JolO (c) yrkandena 10-12 framförs synpunkter rörande livsme­delskontroll och livsmedelskvalitet m. m. Utskottet har beslutat uppskjuta behandlingen av dessa motionsyrkanden i syfte att åstadkomma en sammanhållen behandling av samtiiga motioner om livsmedelskontroll och därmed sammanhängande frågor.

I motion Jo861 (s) föreslås åtgärder mot försurade brunnar. Enligt motio­nen bör ett helhetsperspektiv anläggas på vattentäkterna.

Utskottet instämmer i vad jordbruksministern i detta avsnitt anfört om behovet av ytterligare undersökningar angående eventuella hälsorisker i samband med försurningen av åkermarken (prop. s. 43). I sammanhanget bör även hänvisas till vad utskottet anfört om ökade resurser till livsme­delsverkets arbete med dricksvattenkontrollen (JoU 1987/88:17 p. 31). Det anförda bör till stor del kunna tillgodose syftet med motion Jo861.

De frågor som tas upp i motion Jo875 (c) om en skärpt riskbedömning rörande tungmetaller m. m. och forskning rörande livsmedel, spårämnen och mineraler tillhör i första hand naturvårdsverkels, livsmedelsverkels och statens miljömedicinska laboratoriums ansvarsområden. Även den forskning som bedrivs vid lantbruksuniversitetet bör beaktas i samman­hanget. De undersökningar som aviseras i propositionen inom detta äm­nesområde ligger delvis i linje med motionärernas synpunkter.

Det kan tilläggas all frågor om miljö och hälsa i ett vidare perspektiv behandlas i proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken (se bl.a. s. 88 ff). Forskningsinsatserna på delta område bör enligt propositionen fördjupas. Utskottet delar motionärernas synpunkter så lill vida att del är viktiga frågor som aktualiseras i motionen men utgår från att syftet med förslagen kan tillgodoses utan någon särskild framställning från riksdagen.

Utskottet har funnit lämpligt alt i detta sammanhang också behandla ett antal fristående motioner om stöd lill alternativ odling m. m. Enligt motion Jo277 (c) bör omslällningsstöd införas till lantbrukare och handelsträd­gårdsmästare som övergår till alternativ odling. Ett liknande yrkande fram­ställs i vpk-motionen Jo284 yrkande 5. Enligt denna motion (yrkande 11) bör vid offentlig upphandling ställas villkor om högkvalitaliva och giftfria livsmedel. I motion Jo225 (fp) yrkandena 1 och 5 yrkas stimulansåtgärder för den alternativa odlingen och att en kommande jordbruksutredning får i uppdrag att behandla sådan odling. I motion Jo228 (c) yrkande 4 föreslås en särskild lag om alternativ odling. I motion Jo272 (c) yrkandena I och 2 förordas att avgiftsmedel används för stöd lill biologisk odling m.m.

Utskottet har tidigare, vid behandlingen av liknande motionsyrkanden,
bl. a. erinrat om att den alternativa odlingen erhåller samhälleligt stöd inom
forskning, utbildning och rådgivning m.m. (se bl.a. JoU 1986/87:22 och
JoU 1987/88:17 p. 31). De i förevarande proposition framlagda förslagen
innebär att ytterligare steg tas pä vägen mot ett jordbruk vars produktions­
metoder är i balans med det ekologiska systemet. Denna utveckling får
anses ligga i linje med den grundsyn som företräds av den alternativa        39

 

odlingens förespråkare. Utskottet är med hänsyn till propositionens utta-     JoU 1987/88:24 landen inte berett att för närvarande föreslå ytteriigare statliga stödformer eller lagstiftningsåtgärder m. m. med avseende på den alternativa odlingen och avstyrker därför motionerna Jo225, Jo272 yrkandena 1 och 2, Jo277, Jo284 yrkande 5 och Jo228 yrkande 4.

Yrkande 11 i motion Jo284 om upphandling av livsmedel avstyrks med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i denna fråga (JoU 1986/87:22 s. 16).

Del anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo8 (s) i den del motionen tar upp frågan om resurser till alternativ odling.

Lagstiftningsfrågor

I det föregående har behandlats regeringens förslag om en viss reglering av gödselhanleringen. Förslagen rör djurtätheten, lagringskapaciteten och spridningspunklen. Vidare omfattar förslagen en viss reglering av växtod­lingen, nämligen krav på att en viss andel av marken skall hållas bevuxen. Dessutom har förts fram den uppfattningen att krav på typgodkännande av spridarutrustning bör införas.

Föreskrifter i de aktuella hänseendena bör enligt propositionen medde­las med stöd av lagen om skötsel av jordbruksmark. Enligt den lagen gäller redan vissa bestämmelser om hur jordbruksmark skall brukas och en viss skyldighet att ta hänsyn tilfsådana allmänna intressen som naturvården. Erforderliga bemyndigandenbör således tas in i denna lag.

Bemyndigandet avseende gödselhanteringen bör kunna utformas i hu­vudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagils i betänkandet av utredningen om miljövårdens organisation. Det innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt allmänt bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet att iaktta särskild försiktighet vid han­tering av gödsel.

Det föreslagna bemyndigandet bör utformas så att det också medger att föreskrifter meddelas om bl. a. djurtäthet.

Det bör i det här sammanhanget'påpekas att bemyndigandet torde få störst betydelse såvitt avser hanteringen av stallgödsel. Handelsgödsel är ett kemiskt ämne. Hanteringen av sådana ämnen regleras i lagen om kemiska produkter. Med stöd av den lagen kan redan enligt gällande rätt föreskrifter meddelas om försiktighetsmått för att hindra eller motverka skada i bl.a. miljön.

Vid meddelande av föreskrifter skall ske en bedömning av föreskrifter­
nas skälighet. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt miljö­
skyddslagen (ML). Föreskrifter som meddelas för särskilt förorenings-
känsliga områden enligt 8 a § ML är enligt uttalandena i förarbetena (prop.
1984/85; 10 s. 29) att betrakta som preciseringar av lagens tillåtlighetsregler
i 4-7 §§. Enligt 5 § gäller alten avvägning skall ske så att endast sådana
försiktighetsmått krävs som skäligen kan fordras för att förebygga eller
avhjälpa olägenheter. Samma grundläggande princip föreslås gälla även för
bedömningen av vilka åtgärder som skall krävas enligt skötsellagen. Det
bör framhållas att föreskrifterna inle får vara mer omfattande än som är     40

nödvändigt för att uppställda mål skall uppnås.

 

Även med beaktande av denna grundläggande princip kan föreskrifter JoU 1987/88:24 som meddelas med stöd av bemyndigandet i vissa fall komma att innebära inskränkningar i pågående verksamheter. Någon rätt till ersättning förelig­ger inle för dem som drabbas av inskränkande föreskrifter enligt ML. Någon koppling till begreppet pågående markanvändning görs inte i den lagstiftningen varken för att begränsa möjligheten alt meddela föreskrifter eller på så sätt alt ersättning skall lämnas om föreskrifterna innebär inträng i markanvändningen. Motsvarande bör gälla i förevarande fall. Eftersom föreskrifterna skall vara betingade av miljöskyddsskäl skall de som drab­bas av inskränkande föreskrifter inte kunna hävda någon rätt till ersätt­ning.

Även bemyndigandet att meddela föreskrifter om växtodlingen bör be­gränsas till sådana föreskrifter som är skäliga från miljöskyddssynpunkt.

Vissa jordbruksföretag är prövade enligt ML. I samband med den till­ståndsprövningen behandlas också frågor som rör bl. a. gödselhanteringen. Generella föreskrifter som meddelas med stöd av skötsellagen avses inte ta över villkor som redan har föreskrivits för en verksamhet efter en individu­ell bedömning. Detta bör i lagtexten komma till uttryck i en regel av innebörd att föreskrifter enligt skölsellagen inte innebär ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut enligt ML. Finns föreskrifterna vid tillstånds­prövningen blir situationen en annan. Föreskrifterna bör då vara bindande för verksamheten. I de fallen blir det knappast aktuellt för lillslåndsmyn-digheten att meddela några villkor för verksamheten i de hänseenden som regleras genom generella föreskrifter, om det inle finns anledning alt skärpa villkoren för tillståndet i förhållande till föreskrifterna.

Även med stöd av 8 a § ML kan föreskrifter för exempelvis gödselhan­teringen komma att meddelas. Föreskrifterna som då i första hand torde avse särskilt föroreningskänsliga vattenområden kan innebära skärpningar av de krav som ställts enligt skötsellagen. Genom en noggrann utformning av de olika föreskrifterna bör dock enligt jordbruksministern kunna undvi­kas att sådana kollisioner mellan de olika regelsystemen uppstår. I den mån bestämmelser skulle komma alt meddelas som strider mot varandra gäller självfallet den strängaste bestämmelsen.

Lantbruksnämnden föreslås vara tillsynsmyndighet. Nämnden bör ges samma befogenheter att meddela föreläggande och förbud som nämnden för närvarande har enligt 9 a § då det gäller föreskrifter om naturvårdshän­syn. Detta innebär bl. a. att nämnden kan kombinera ett beslut om föreläg­gande eller förbud med vite. Ägare och brukare av jordbruksmark bör vara skyldiga att tillhandahålla nämnden de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Föreskrifter som meddelas för gödselhantering och växtodling bör dess­utom vara straffsanktionerade. En bestämmelse härom tas in i 12 §. Efter­som det enligt en allmän princip i svensk rätt inte bör vara möjligt alt ingripa med både straff och vitespåföljd mot samma förfarande bör 12 § dessutom kompletteras med en allmän bestämmelse som anger att om ett vitesföreläggande eller vitessanktionerat förbud har överträtts får inte dömas till straff för gärning som omfattas av föreläggandel eller förbudet.

Besvär över lantbruksnämnden bör få överklagas hos lantbruksstyrel-        41

 

sen. Lantbruksstyrelsens beslut bör få överklagas hos regeringen. Att     JoU 1987/88:24 regeringen prövar besvären i sisla instans är enligt jordbruksministern det lämpligaste, eftersom besluten berör ett nytt område där miljöskyddskrav måste vägas mot de effekter besluten kan ha för jordbruksnäringen.

Av förarbetena till skötsellagen och de exempel som anges i lagtexten framgår att när det i lagen talas om naturvårdens intressen avses också sådana intressen som gäller kulturminnesvården. De föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandet omfattar också såväl naturvården som kulturminnesvården eller, med ett modernare uttryck, kullurmiljövår-den. Som föreslagits i promemorian (Ds U 1987:9) Kulturminneslag kan del vara lämpligt alt förtydliga lagtexten pä den här punkten (jfr prop. 1987/88:104 om kulturmiljövård).

I det föregående har också behandlats förslag om att miljöavgifterna på gödsel- och bekämpningsmedel skall höjas. Förslagen förutsätter ändring­ar i 2 § lagen (1984:409). om avgift på gödselmedel resp. 2 § lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden i detta avsnitt. Som anförs i propositionen (s. 41) är det angelägel alt ansvariga myndighe­ter finner former för att etablera ett samarbete när del gäller tillsynen. Särskilt viktigt är det att samråd sker så att motstridiga beslut inte medde­las.

Vad i propositionen anförts om skälen för alt lagrådels yttrande ej inhämtats över lagförslagen (prop. s. 49 f.) kan utskottet godta.

Anslagsfrågor

Vad utskottet anföri i det föregående innebär att utskottet tillstyrker för­slaget om ett nytt anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. För budgetåret 1988/89 bör ett reservationsanslag om 90 milj. kr. anvisas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.    att  riksdagen  antar förslaget  till   lag  om  ändring  i  lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,

2.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88:Jol3 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del, l987/88:Jo264 yrkande 3 och 1987/88:Sk342 yrkande 2 i motsvaran- ■ de del antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel samt lämnar motion 1987/88:Jo719 yrkande 44 utan vidare åtgärd,

3.    alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag                42

 

på motion 1987/88:Jol3 yrkandenas och 9 i återstående del och     JoU 1987/88:24 motion 1987/88:Sk342 yrkande 2 i återstående del antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,

4.    beträffande geografisk spridning av produktionen att riksdagen avslår motion l987/88:Jo6,

5.    beträffande jordbrukspolitikens inriktning och miljöeffekter ni.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jol2 yrkandena 1-3 och 1987/88:Jo719 yrkande 58,

6.    beträffande bevarande av all brukningsvärd åkermark att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol0 yrkande 1,

7.    beträffande minskning av jordbrukels miljöpåverkan m. m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo767 yrkande 15,

8.    beträffande prissättiting på handelsgödsel m.m. att riksdagen avslår motion Jo248 yrkande 4,

9.    beträffande ytterligare åtgärder för ett miljöanpassai jordbruk att riksdagen avslår motion I987/88:Jo8,

10.    beträffande föreskrifter om djurtälliel

att riksdagen avslår motion I987/88:JolO yrkande 6 i motsvarande del,

11.    beträffande beräkning av arealunderlagel

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:JolO yrkande 6 i återstående del och 1987/88:Jol3 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

12.    beträffande begreppet djurenhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol3 yrkande 2,

13. beträffande   yrkanden   om   arealanpassad   djurproduklion
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 8, 1987/88:Jo243 yrkandena 2 och 4 och 1987/88:Jo267,

14.    beträffande/öre5/:nyi'er om spridning

att riksdagen avslår motion 1987/88:JolO yrkande 7,

15.    beträffande bidrag tdl lagring m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:JolO yrkande 8, 1987/88:Jol2 yrkande 4, l987/88:Jol3 yrkandena 4 och 5, l987/88:Jo213 yrkande 5, l987/87:Jo243 yrkande 1, 1987/88:Jo730 och 1987/88: Jo776,

16.    beträffande bidrag till gemensamma anläggningar

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jol3 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.   beträffande finansiering med avgiftsmedel att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol3 yrkande 3,

18.   beträffande spridning av avloppsslam

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Joll yrkande 2, l987/88:Jol3 yrkande 7, 1987/88:Jo30 yrkande 51, l987/88:Jo243 yr­kande 5, l987/88:Jo744 yrkande 11, 1987/88:Jo754 och 1987/ 88:Jo808,

43

 

19.    beträffandedetjuridiska ansvaret m.m.                        JoU 1987/88:24 att riksdagen avslår motion l987/88:Jo744 yrkandena 12 och 13,

20.    beträffande höst- och vinterbevuxen åkermark m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo9 och 1987/88:Jo 10 yrkan­de 3,

21. beträffande 5/öd //// alternativ råvaruproduktion m. m.
alt riksdagen avslår motion 1987/88:JolO yrkandena 2 och 4,

22.    beträffande/Ö7-5ÖÄ:5- och ulveckUngsverksarnhel m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jol3 yrkande 10, 1987/88:Jo243 yrkande 3 och 1987/88:Jo868,

23.    beträffande målsättning för halveringsprogrammel att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol 1 yrkande 1,

24.    beträffande avveckling av kemiska bekämpningsmedel m. m. alt    riksdagen   avslår   motionerna    l987/88:Jo244   yrkande    3, 1987/88:248 yrkande I och l987/88:Jo284 yrkande 4,

25.    beräffande ytterligare resurser lill kemikalieinspektionen alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo7,

26.    beträffande v/55fl skyddsåtgärder i jordbruket

att riksdagen avslår motion l987/88:Jo243 yrkandena 6 och 7,

27.    beträffande stråförkortningsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo235 yrkande 2, 1987/88:Jo236 och 1987/88:Jo279,

28.    beträffande åtgärder mot försurade vattentäkter att riksdagen avslår motion l987/88:Jo861,

29.    beträffande/o/-5/:/i(/;g om vissa hälsorisker m. m. alt riksdagen avslår motion l987/88:Jo875,

30.    beträffande anslag tid naturvårdsålgärder i odlingslandska­pet

 

a)  att riksdagen avslår moiionerna l987/88:Jol2 yrkandena 5 och 6 och 1987/88:Jol3 yrkande 11,

b) att riksdagen avslår motion 1987/88:JolO yrkande 9,

31. beträffande   näturvårdshänsyn   i   omslällningsprogrammet
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol2 yrkandena 7 och 8,

32.    beträffande odlings- och kulturlandskapels värden m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo217, 1987/88:Jo247, 1987/88:Jo284 yrkande 7, 1987/88:Jo751 yrkande 13 och 1987/88:Jo757 yrkande 2,

33.    beträffande 5/öd //// v(55 kontrollverksamhet att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol3 yrkande 12,

34.    beträffande en professur i alternativ odling att riksdagen avslår motion 1987/88:JolO yrkande 5,

35.    beträffande informationskampanj

att riksdagen avslår motion 1987/88:So710 yrkande 1,

36.    beträffande statligt stöd tdl alternativ odling m. m.

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo225, 1987/88:Jo228 yrkan­
de 4, 1987/88:Jo272 yrkandena I och 2, 1987/88:Jo277 och
l987/88:Jo284 yrkande 5,                                                                            44

 

37.    beträffande villkor vid upphandling                             JoU 1987/88:24 att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo284 yrkande 11,

38.   beträffande redovisning av influtna medel

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 10,

39.       beträffande propositionens förslag om miljöförbättrande ål-
gärder m. m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om minskningen av växtnäringsläckaget, minskad användning av be­kämpningsmedel, ekonomiska konsekvenser m.m. för jordbruket, finansieringsfrågor, tillsynsfrågor och livsmedelskontrollen, allt i de delar som ej berörs av utskottets hemställan ovan,

40.         beträffande anslagsfrågor

att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budget­året 1988/89 anvisar ett reservationsanslag under nionde huvudtiteln av 90000000 kr.

Stockholm den 26 april 1988 På jordbruksutskottets vägnar

Håkan Strömberg

Närvarande: Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lo­rentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriks­son (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Ivar Virgin (m) och Bertil Jonasson (c).

Reservationer

1. Avgift på gödselmedel och bekämpningsmedel (mom. 2 och 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "På begäran" och slutar med "ovannämnda ställningstagande" bort ha följan­de lydelse:

Utskotlet anser att den komplicerade miljöproblematiken i samband
med gödsling och skadedjurs- och skadeväxtsbekämpning inte kan lösas
genom att avgiftsbelägga användningen av gödselmedel och bekämpnings­
medel, än mindre genom att höja de redan nu utgående avgifterna. Det bör
betonas att det saknas vetenskapliga belägg för att näringsläckagets storlek
skulle bero på mängden tillförd näring och att flera tunga remissinstanser
ställt sig skeptiska till att avgiftshöjningar av den art som föreslagits skulle
ha några positiva effekter på miljön. Utskottet delar den i motion Jol3
framförda uppfattningen att avgifterna troligen saknar effekt som ekono­
miskt styrmedel mot en lägre intensitet.                                               45

 

De ifrågavarande avgifterna har karaktär av skatter, och de beskattade     JoU 1987/88:24 varorna utgör produktionsmedel för jordbrukaren. En sådan punktbeskatt­ning av produktionsmedel som del här är fråga om leder enligt utskottets uppfattning till en felaktig resursanvändning från både företagets och sam­hällets synpunkt och är därför oacceptabel.

Utskottet föreslår, i synnerhet som dessa skatter inle får kompenseras genom höjda produktpriser, att skatterna på gödselmedel och bekämp­ningsmedel omedelbart avskaffas. Detta innebär givetvis också att utskot­tet avstyrker förslaget om höjning av ifrågavarande skatter.

Utskottet tillstyrker således moiionerna Jo 13 yrkandena 8 och 9 och Sk342 yrkande 2, varigenom även motion Jo264 yrkande 3 tillgodoses. Motion Jo7I9 yrkande 44 avstyrks.

dels alt den del av utskottels yttrande på s.34 som börjar med "I likhet" och slutar med "motsvarande del" bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.    att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion , 1987/88:Jo719 yrkande 44, med bifall till moiionerna I987/88:Jol3 yrkandena 8 och 9 i motsvarande del och l987/88:Sk342 yrkande 2 i motsvarande del och med anledning av motion 1987/88:Jo264 yrkan­de 3 beslutar upphäva lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

3.    att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionerna l987/88:Jol3 yrkandena 8 och 9 i återstående del och l987/88:Sk342 yrkande 2 i återstående del beslutar upphäva lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel.

2. Jordbrukspolitikens inriktning och miljöeffekter m. m. (mom. 5)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Samma bedömning" och slutar med "1-3" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jol2 flnns starka skäl för en ny jordbrukspolilisk utredning. En samlad ny jordbrukspolitik bör öka miljöhänsynen men även minska regleringarna. Genom prisregleringslagen garanterar staten priser och avsättning. Enhgt utskottets uppfattning bör lagen om möjligt avskaf­fas, eftersom den stimulerar den enskilde bonden att öka exempelvis sin spannmålsproduktion trots att överskotten måste exporteras med stora förluster.

Den nya jordbruksutredningen bör överväga att en generell arealersätt­
ning införs för alt ersätta jordbruket för de nyttigheter som produceras
utöver livsmedel. Det är möjligt all i samband med införande av en arealer­
sättning avskaffa prisregleringslagen och släppa prisbildningen fri inom
landet. Då kommer produktionen att anpassa sig till konsumtionen i vårt
land och de lantbrukare som är effektivast på att exempelvis producera
spannmål kommer att fortsätta härmed. De övriga, som finner att de inte
med lönsamhet kan producera till den nivå som priset stabiliserar sig på,     46

 

får söka finna någon annan produktion. Arealersättningen underlättar en     JoU 1987/88:24 sådan omställning.

Eftersom läckaget av jordbrukskemikalier till största delen är förknippat med spannmålsodling, skulle vi åstadkomma en påtaglig minskning om vi uppnår balans mellan produktion och konsumtion i vårt land. Ett annat sätt att minska läckagel är alt förändra relationen mellan producentpris och insatsmedel i form av handelsgödsel och bekämpningsmedel så att använd­ningen av insalsmedel minskar. Förslaget alt höja miljöavgiften på han­delsgödsel och bekämpningsmedel med 5% har detta syfte. Utskottets förslag om arealersättning skulle sannolikt få ännu större effekt. På lant­bruksuniversitetet har man beräknat alt en arealersättning på 1 000 kr./ha skulle kunna minska spannmålspriserna med ca 30 öre/kg. Det motsvarar 20-25% av priset och förändrar relationen mellan producentpris, och insatsmedel mer än den ökande miljöavgiften.

I ett viktigt avseende kommer bristen på helhetssyn i samband med den aktuella propositionen att leda till ökade problem för jordbruket. Miljöåt­gärderna införs i ett läge när jordbrukets ekonomi är mycket pressad, och kraven på ökad lagringskapacitet för stallgödsel kommer tillsammans med en fördubbling av miljöavgifterna att leda till ökade kostnader. Det har beräknats att höjningen av miljöavgifterna kommer att leda till en kost­nadsökning av 2—4 öre/kg producerad spannmål.

Till detta kommer ett annat problem som endast antyds i propositionen. När det talas om vårt jordbruks negativa miljöpåverkan, uppmärksaminas sällan att det är vårt jord- och skogsbruk som får ta kostnaderna för det kemiska nedfall som utländsk och inhemsk industri åstadkommer. När ekonomin är dålig för spannmålsbönderna avtar kalkningen, och den har varit katatrofalt dålig under den senaste femårsperioden. Del resulterar i försämrat PH-värde med sämre förmåga hos växterna att uppta näring som följd och större risk för att kadmium och andra metaller frigörs. Från miljösynpunkt är det därför angeläget att stimulera till ökad kalkning.

Om statens bidrag till överskottskostnaderna kommer alt ligga på sam­ma nivå som tidigare, föreligger det möjlighet att av regleringsmedel betala ut en kalkningsslimulans på ca 200 kr./ha i form av arealersättning under kommande budgetår. Även om stimulansen betalas ut 1988/89 bör för att undvika byråkrati lantbrukarna själva få avgöra kalkningstidpunkt.

Det kan finnas administrativa problem med alt betala ut arealersättning för all åkermark, men erfarenhet finns för landets ärtareal. Regeringen bör därför få riksdagens uppdrag att pröva frågan och återkomma lill riksdagen med förslag.

Vad utskotlet anfört med anledning av motion Jol2 yrkandena 1-3 och Jo719 yrkande 58 bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande jordbrukspolitikens inriktning och miljöeffekter m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jol2 yrkandena 1-3 och 1987/88:Jo719 yrkande 58 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47

 

3. Bevarande av all brukningsvärd åkermark (mom. 6)     JoU 1987/88:24

Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk) och Bertil Jonasson (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt 1985" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion JolO att all brukningsvärd åkermark bör bevaras och användas för att minska användningen av ej förnybara råvaror. Den del av åkermarken som inle behövs för livsme­delsproduktion bör användas för att producera t. ex. råvaror till industrin. Som närmare utvecklas i det följande (res. 12) krävs särskilda statliga insatser för att främja både produktion och avsättning av sådana råvaror. Ett väl fungerande jordbruk i alla delar av landet, även i de norra delarna av Sverige, bör vara ett mål för jordbrukspolitiken. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande med den innebörd som anges i yrkande I i motionen.

de/5 att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bevarande av ad brukningsvärd åkermark att riksdagen med anledning av motion 1987/88:JolO yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Föreskrifter om djurtäthet (mom. 10)

Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Även utskottet" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Även utskottet anser att de lokala förutsättningarna måste beaktas vid bedömningen av antalet djurenheter per brukningsenhet. Förutsättningar­na skiljer sig markant från varandra om man jämför olika landskapstyper. Detta gäller främst de åkerglesa områdena. Att sätta en gräns som innebär att många av våra mindre och medelstora brukningsenheter slås ut kan inte accepteras.

Hänsyn bör tas till de olikheter som kan uppkomma genom lokala variationer, bl. a. till jordart och driftsteknik. Antalet djurenheter per hektar bör begränsas till en och en halv djurenhet när det gäller svin och höns och två djurenheter när det gäller nötkreatur. Begränsningsföreskrif­terna bör omfatta brukningsenheter över 20 djurenheter. (I djurenhet= 1 ko eller häst, 2 ungnöt, 3 suggor, 10 slaktsvin eller 100 höns.)

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion JolO yrkande 6 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande/ö/-e5/:n//er om djurtäthet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo 10 yrkande 6 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut­
skottet anfört,                                                                                              48

 

5. Begreppet djurenhet (mom. 12)                                1987/88:24

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av utskottels yttrande på s. 21 som börjar med "Vad beträffar motionärernas" och slutar med "särskild åtgärd" bort ha följan­de lydelse:

Som anförs i motion Jol3 har begreppet djurenhet aldrig varit avsett att användas som mått på gödselproduktionens storlek. Begreppet har an­vänts som ekonomisk enhet vid resursberäkningar. I samband med utform­ningen av föreskrifterna för den arealbundna djurproduklionen bör det därför undersökas om begreppet är lämpligt alt i sin nuvarande utformning användas för detta ändamål. Detta bör riksdagen, i enlighet med yrkande 2 i motionen, som sin mening ge regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande begreppet djurenhet att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jol3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

6. Bidrag till lagring m.m. (mom. 15 och 17)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Regering­ens förslag" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion Jol3 att bidrag bör utgå till samtliga som berörs av föreskrifterna fram till den I januari 1995. Bidraget bör finansieras med andra budgetmedel än avgiftsmedel. Regeringen bör återkomma med de förslag om finansiering m. m. som föranleds av utskot­tets ställningstagande. Hittills influtna avgiftsmedel bör dock, i enlighet med motionerna Jo213 och Jo243, användas för bidrag till gödselvårdsan­läggningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 och 17 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bidrag lill lagring m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:JolO yrkande 8, 1987/88:Jol2 yrkande 4, 1987/88:Jo730 och l987/88:Jo776 och med anledning av motionerna 1987/88:Jol3 yrkandena 4 och 5, 1987/88:Jo213 yrkande 5 och 1987/88:Jo243 yrkande 1 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande finansering med avgiftsmedel att riksdagen med anledning av motion l987/88:Jol3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Bidrag till lagring m.m. (mom. 15)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 26 som bötjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "yrkandena 4 och 5" bort ha följande lydelse:           49

4    Riksdagen 1987/88. lö saml. Nr 24

Rällelse: S. 58 rad 3 Slår: 18 Rättat till: 32 S. 62-64 Bilaga tillkoinmit

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jol2 att det finns     JoU 1987/88:24 bättre användningsområden för aktuella medel och delar de farhågor som framförts om att gödselvårdsinvesteringar på en miljard under en treårspe­riod kommer all skapa en överhettning som driver priserna på betongele­ment i höjden.

Utskottet föreslär i stället att 180 milj. kr. av beräknade 200 milj. kr. får användas för att stimulera lövskogsplantering på åkermark i slättbygder. Lövskog är att föredra framför granskog frän miljösynpijnkl. bl.a. efter­som lövträden bidrar till att bromsa försurningen. Omställning 90 medger att de lantbrukare som är villiga att skogsplantera åkermark omgående får ut de tre årens trädesersättning. Kan vi under en treårsperiod få 10000-20000 ha åkermark i slättbygder skogsplanterade skulle det vara positivt för både landskapsbilden och produktionen av lövträdsplanlor. Vidare är det positivt för spannmålsodlarna som släpper til) medlen att mark över­förs till annan produktion som tar ca 50 år att bli skördemogen.

Utskottet tillstyrker således motion Jol2 yrkande 4 att regeringens för­slag om bidrag till gödselvårdsanläggningar bör avslås. Till frågan om bidrag till lövskogsplantering återkommer utskottet nedan (res. 17). Övriga motioner i detta avsnitt avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande bidrag lill lagring ni. m. att riksdagen med bifall till motion l987/88:Jol2 yrkande 4 avslår regeringens förslag om bidrag till gödselvärdsanläggningar och av­slår moiionerna 1987/88:Jol0 yrkande 8, 1987/88:Jol3 yrkandena 4 och 5, 1987/88:Jo213 yrkande 5, 1987/88:Jo243 yrkande I, 1987/88:Jo730 och 1987/88:Jo776,

8. Bidrag till lagring m.m. (mom. 15)

Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Regering­ens förslag" och slutar med "yrkandena 4 och 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i centerpartiets kommittémotion att bidraget till nyinvesteringar i lagringsanläggningar bör utgå för hela landet med 25% och med ett belopp av högsl 30000 kr. Dessa föreskrifter skall gälla för företag med mer än 10 djurenheter i kustbygder från Bohuslän-Stockholms skärgård, Öland och Gotland samt Blekinge, Malmöhus, Kris­tianstad och Hallands län. Bidrag skall även utgå som stimulansbidrag till företag med över 10 djurenheter som ej ingår i de ovan uppräknade områ­dena, men som ändå vidtar åtgärder enligt föreskrifterna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion JolO yrkande 8 bör ges regeringen lill känna. Övriga motioner i detta avsnitt avstyrks, dock med erinran att motionerna Jo730 och Jo776 i huvdsak tillgodoses genom ut­skottets ställningstagande.

50

 

dels alt utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:      JoU 1987/88:24

15. beträffande bidrag lill lagring m. m. alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:JolO yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört saml avslår moiionerna 1987/88:Jol2 yrkande 4, 1987/88:Jol3 yrkandena 4 och 5, 1987/88:Jo2l3 yrkande 5, 1987/88:Jo243 yrkande 1, 1987/88:Jo730 och 1987/88 :Jo776,

9. Spridning av avloppsslam (mom. 18)

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Jan Jenne­hag (vpk) och Bertil Jonasson (c) anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Ulskollel har" och slutar med "och miljösynpunkt" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare uttalat alt utgångspunkten för hanteringen av slam sofTi gödselmedel bör vara att endast sådant slam får användas som är helt invändningsfritt från miljö- och konsumentsynpunkt. Regeringen bor­de snarast fastställa så låga gränsvärden för slammets innehåll av tungme­taller, kemiska substanser m. m. alt åkermarkens långsiktiga produktions­förmåga och produkternas kvalitet inte äventyras (JoU 1985/86:24, rskr. 344). I avbidan på att riksdagens beslut fullföljs bör spridning av avlopps­slam på åkermark inte tillåtas. Detta bör riksdagen, med anledning av moiionerna Joll yrkande 2 och Jo30 yrkande 51, som sin mening ge regeringen lill känna. Övriga motioner i delta avsnitt avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom nämnda ställningstagande.

de/5 att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande spridning av avloppsslam alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88: Jo 11 yrkande 2 och 1987/88:Jo30 yrkande 51 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört saml lämnar ulan vidare åtgärd motioner­na 1987/88:Jol3 yrkande 7, 1987/88:Jo243 yrkande 5, 1987/88:Jo744 yrkande II, 1987/88:Jo754 och I987/88:Jo808,

10. Spridning av avloppsslam (mom. 18)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 24 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och miljösynpunkt" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare uttalat all utgångspunkten för hanteringen av slam som gödselmedel bör vara all endast sådant slam får användas som är helt invändningsfritt från miljö- och konsumentsynpunkt. Regeringen bor­de snarast fastställa så låga gränsvärden för slammets innehåll av tungme­taller, kemiska substanser m. m. att åkermarkens långsiktiga produktions­förmåga och produkternas kvalitet inle äventyras (JoU 1985/86:24, rskr. 344).

Trots att utskottet vid flera tillfällen uttalat sig angående riskerna med

 

slamhanteringen föreligger ännu inget beslut om bindande gränsvärden för     JoU 1987/88:24

slammets innehåll av tungmetaller (med undantag av kadmium) och andra

skadliga  ämnen.   Riksdagen   bör  därför  ånyo  understryka  att   sådana

gränsvärden snarast fastställs. Detta bör riksdagen, med anledning av

moiionerna Jol3 yrkande 7, Jo243 yrkande 5, Jo744 yrkande 11 och Jo754,

som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta avsnitt

avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

de/5 att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande spridning av avloppsslam alt riksdagen med anledning av moiionerna l987/88:Jol3 yrkande 7, 1987/88:Jo243 yrkande 5. 1987/88:Jo744 yrkande 1.1 och 1987/88:Jo754 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskotlet anfört saml lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1987/88:Jol 1 yr­kande 2, 1987/88:Jo30 yrkande 51 och 1987/88:Jo808,

11. Det juridiska ansvaret, m.m. (mom. 19)

Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) anser

dels att den del av utskottets yllrande på s. 24 som slutar med "och miljösynpunkt" bort kompletteras med ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas i motion Jo744 uppfattning om vikten av alt utreda frågan om det juridiska ansvaret för skador på grund av använd­ning av rölslam. Fastighetsägaren är visserligen ansvarig för miljöskador som härrör från dennes fastighet, men bevisbördan har i dessa fall lättats avsevärt i den nya miljöskadelagen. En lantbrukare kan vid uppkomna skador bli skadeslåndsskyldig för skador som kan drabba tredje man. I praktiken kommer emellerid den enskilde lantbrukaren alt få la del yttersta ansvaret för effekterna av användningen av samhällsavfallet. Detta är enligt utskottets mening otillfredsställande. Frågan om leverantörernas ansvar för hithörande miljöskador bör klarläggas. Vidare bör ytterligare insatser göras i fråga om forskning rörande föroreningar i rölslam. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo744 yrkandena 12 och 13 bör ges regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande del juridiska ansvaret m.m. att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo744 yrkandena 12 och 13 som sin meningger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Höst- och vinterbevuxen åkermark m. m. och Stöd till alternativ råvaruproduktion m. m. (mom. 20 och 21)

Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk) och Bertil Jonasson (c) anser

dels alt den del av ulskotlels yllrande på s. 31 som börjar med "Som framgår" och slutar med "i propositionen" bott ha följande lydelse:

Alt hälla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt är               52

 

den viktigaste åtgärden för att minska ett växtnäringsläckage. En ökning JoU 1987/88:24 av vallodlingen och andelen höstsådda grödor samt insådd av fånggrödor är tre av möjligheterna. En ökad produktion av höstsådd spannmål för foderproduktion och en högre användning av vall som kreatursfoder är två viktiga faktorer som måste stimuleras. Fänggrödor eller mellangrödor ger i dag ingen ekonomisk lönsamhet för jordbruket men minskar kväveläcka­get. För jordbruket inom sockerbetsområden är det av vikt att man som i Danmark inräknar sockerbetor i bevuxen åkermark, detta då sockerbetor har en stor upptagningsförmåga av växtnäring och är en gröda som skördas sent under året. För att nå ett resultat som är bra för jordbruket och för miljön måste det skapas avsättningsmöjlighetei" bl.a. för alternativa vall­grödor. Här finns exempel på fibergrödor som ett realistiskt alternativ. Luzern, lin, gräsarter och andra grödor kan ge ett råvarulillskolt till fiber-och energiproduktion och därigenom medverka till att förbättra råvaruför­sörjningen för dessa.

Olja och stenkol är basråvaror för ett stort antal kemiska produkter. Redan nu finns möjligheter att använda åkerjorden för att odla råvaror som kan ersätta fossila råvaror i vissa fall. Den s. k. överskollsarealen beräknas i dag till 300000 ha åker. Genom alt använda jordbrukets nuvarande produktionsresurser kan en stor andel av den tillgängliga arealen utnyttjas för annat än livsmedelsproduktion under den kommande växtperioden. Om den s.k. överskottsarealen används kommer jordbruket att vara en nyckelnäring i ett framtida mer resurssnålt och miljövänligt samhälle. Omställning 90 är bara en början. En begränsande faktor kommer att vara avsättningsmöjligheterna för de nya produkterna. En av samhällets vikti­gaste uppgifter blir därför att medverka till att skapa en marknad för den nya produktionen. Detta skall ske genom direkta stimulansinsatser till industrin men också genom att initiera informations- och utvecklingspro­gram riktade till avnämarna. En förbättrad växtföljd med 2- och 3-åriga vallar på den åkermark som i dag ensidigt används för spannmålsodling skulle öka skördarna med mellan 15 och 20% utan att man tillför mer gödsel - detta enligt experter från SLU. Denna avkastningsökning på arealen gör alt större delar kan användas för alternativ produktion och alt de negativa miljöpåverkningarna kommer all minska.  Från markfysikalisk synpunkt borde vall och gröna grödor ingå i växt­följden på lerjordar inom spannmålsinlensiva och djurextensiva gårdar och områden. Dä kunde dessutom vallmassan helt eller delvis användas som markskydd och/eller slrukiurförbäitringsmedel på arealen i öppet bruk.

Vad utskotlet anfört med anledning av motion JolO yrkandena 3 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodo­ses även motion Jo9 i motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Motion JolO" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts ovan förslaget i motion JolO yrkande 2 alt 15 milj. kr. årligen anslås till utveckling av ny teknik avseende hantering av fibergrödor m. m.

53

 

dels alt utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:       JoU 1987/88:24

20.            beträffande höst- och vinterbevuxen åkermark m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo9 och 1987/88:JolO yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.            beträffande stöd lill alternativ råvaruproduktion m. m.

all riksdagen med anledning av motion l987/88:JolO yrkandena 2 och 4 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om alternativ råvaruproduktion, dels lill Teknik för utveckling av ftbergrödor m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservations­anslag av 15 000000 kr.,

13. Försöks- och utvecklingsverksamhet m.m. (mom. 22)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jol3, att fullskale­försök med odling av fånggröda bör genomföras innan lanlbruksstyrelsen bemyndigas att utfärda föreskrifter om höst- och vinterbevuxen mark. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jol3 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Synpunkterna i moiionerna Jo243 och Jo868 bör, som utskottet återkommer lill i det följande, kunna beaktas inom ramen för sådana försök.

dels all utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande /Ör5öA'5- och utvecklingsverksamhet m. m. alt riksdagen med anledningav motion 1987/88:Jol3 yrkande 10 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskotlet anföri saml läm­nar utan vidare åtgärd motionerna  1987/88:Jo243 yrkande 3 och 1987/88:Jo868,

14. Avveckling av kemiska bekämpningsmedel m. m. (mom. 23 och 24)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "I proposi­tionen" och på s. 35 slutar med "genom propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jol 1, att utgångs­
punkten bör vara alt den med bekämpningsmedel behandlade arealen
minskas. 1 annat fall kommer den kemiska industrin att anpassa sig genom
att producera medel med betydligt större giflverkan. I anslutning till mo­
tion Jo284 vill utskottet vidare understryka all den långsiktiga målsättning­
en bör vara att kemikalieanvändningen i jordbruket avvecklas helt. Delta
bör kunna tillgodose även moiionerna Jo244 yrkande 3 och Jo248 yrkande        54

 

1. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill        JoU 1987/88:24 känna.

dels att utskottets hemställan under 23 och 24 bort ha följande lydelse:

23.            beträffande målsättning för halveringsprogrammel

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo 11 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24.         beträffande avveckling av kemiska bekämpningsmedel m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo244 yrkande
3, l987/88:Jo248 yrkande 1 och l987/88:Jo284 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri.

15. Stråförkortningsmedel (mom. 27)

Sven Eric Lorentzon. Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "De fristående" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

De åtgärder som regei-ingen hittills vidtagit i denna fråga präglas av bristande konsekvens och beslutsfattande utan tillräckliga kunskaper och fakta. Beslutet att efter endast ett år upphäva förbudet mot stråförkort­ningsmedel beträffande rägodling ger ytterligare belägg för den kritik som från olika utgångspunkter anförts mot fjolåi-ets regeringsbeslut i denna fråga. De ekonomiska konsekvenserna för näringen har inte utvärderats tillräckligt noggrant. Med hänsyn till det anförda ansluter sig utskottet lill de synpunkter som anförs i motion Jo236 och som delvis överensstämmer med motionerna Jo235 och Jo279. Enligt utskottets mening finns ingen anledning att behålla förbudet mot stråförkortningsmedel för övrig spann­målsodling. Som anförs i motion Jo236 har stråförkortningsmedlen stor betydelse bl. a. för odlingen av vår- och höslvete. Forskningen på området bör intensifieras i syfte att få fram nya sorter och ny odlingsteknik som på sikt kan minimera eller onödiggöra behovet av stråförkortningsmedel. Vad utskottet anföri bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels alt utskottets iiemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande siråförkorlningsmedel att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo235 yrkande 2, 1987/88:Jo236 och l987/88:Jo279 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Anslag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (mom. 30 a)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 alt den del av utskottels yttrande på s. 37 som börjar med "1 motion" och slutar med "detta yrkande" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion JoU om stödet till                      55

 

naturvårdsålgärder i odlingslandskapet. Det stöd som lämnas till vård av JoU 1987/88:24 värdefulla naturlyper i odlingslandskapet (NOLA) har varit värdefullt för att bevara ett odlingslandskap som var på väg alt försvinna. Dock bör bidraget uppfattas som en samhällskostnad. Det är felaktigt att svenskt jordbruk skall finansiera ett stöd med egna pengar - ett stöd för ett odlingslandskap som samhället eftertVågar. De ytterligare 20 rriilj. kr. som nu föreslås anvisade bör finansieras med skötselanslag från naturvårdsver­ket. Det bör ankomma på regeringen att i tilläggsbudget lägga fram förslag om finansiering i enlighet med vad utskottet anfört. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo 13 yrkande 11, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 a) bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslag lill naturvårdsålgärder i odlingslandska­pet

a) att riksdagen med anledning av motion l987/88:Jol3 yrkande II som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår motion l987/88:Jol2 yrkandena 5 och 6.

17. Anslag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet m. m.. (mom. 30 a och 31)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

de/v att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen att huvuddelen — ca 200 milj. kr. — av de medel som inflyter genom fördubblade miljöavgifter skall utgå som bidrag till stallgödselanläggningar i vissa län under de närmaste tre åren. På del sättet ökar staten kostnaderna för spannmålsodlarna, som för närva­rande har mest ansträngd ekonomi och små möjligheter alt fä kompensa­tion, och använder influtna medel som bidrag till animalieproducenter som har bättre möjligheter att få priskompensation för sina miljöåtgärder.

Utskotlet föreslår i stället att 180 milj. kr. av beräknade 200 milj. kr. får användas för alt stimulera lövskogsplantering på åkermark i slättbygder. Lövskogar att föredra framför granskog från miljösynpunkt bl. a. eftersom lövträden bidrar till all bromsa försurningen. Omställning 90 medger att de lantbrukare som är villiga att skogsplantera åkermark omgående får ut de tre årens trädesersättning. Kan vi under en treårsperiod få 10000-20000 ha åkermark i slättbygder skogsplanterade skulle det både vara positivt för landskapsbilden och produktionen av lövträdsplantor. Vidare är det posi­tivt för spannmålsodlarna som släpper till medlen att mark överförs till annan produktion som tar ca 50 år att bli skördemogen.

Hittills har bidrag inom ramen för Omställning 90-progi'ammet i alltför
hög grad utgått för barrskogsplantering i mellanbygder, där del finns starka
skäl att söka behålla de öppna landskapsytor som finns kvar. Enligt utskot­
tets uppfattning bör en ökad skogsplantering i första hand komma i fråga i        56

 

slättbygder där de marker finns som i största utsträckning bidrar till över-     JoU 1987/88:24 skottsproduktionen.

Det har från naturvårdshåll vidare hävdats alt bidragen i vissa fall motverkat syftet med det s. k. NOLA-programmel, dvs. åtgärder för att säkra nalurvårdsobjekt i odlingslandskapet. Mot den bakgrunden bör riks­dagen uttala att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som motverkar starka nalurvårdsinlressen. Utskottet föreslår också all ytterligare 20 milj. kr. av miljöavgiftsmedlen utöver vad regeringen föreslår avsätts för naturvårds­åtgärder i odlingslandskapet så alt bevarandeintressena kan få en starkare ställning vid beslut om markanvändning, särskilt i mellanbygderna.

Några klara alternativ till spannmålsodling kan ännu inte skönjas. Efter­som del råder stor brist på pappersråvara är skogsplantering det säkraste, och det har varit känt under hela den lid som jakten på alternativ har pågått. Då vi har anledning att räkna med ökad arealavkaslning även i framtiden borde det läggas fast en målsättning alt ha skogsplanteral mellan 100000-200000 ha åkermark i slättbygd fram till sekelskiftet.

dels att utskottets hemställan under 30 a) och 31 bort ha följande lydelse:

30.         beträffande anslag lill naturvårdsålgärder i odlingslandska­
pet

a) all riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jol2 yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1987/88:Jol3 yrkande 11 de/5 godkänner vad utskottet anföri om bidrag lill skogsplantering i slätt­bygd samt för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 180000000 kr. för delta ändamål, dels godkänner vad utskotlet anfört om ytterligare medel lill bidrag lill naturvårdsålgärder i od­lingslandskapet.

31.         beträffande   nalurvårdsUänsyn   i   omslällningsprogrammet
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jol2 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Anslag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (mom.30 b)

Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Utskotlet har" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de skäl som anförts i reservation 9 till utskottets betänkande JoU 1987/88:18 föreslår utskottet alt riksdagen med anledning av motion JolO yrkande 9 anvisar 25 milj. kr. under miljö- och energidepar­tementets huvudtitel för hagmarksersättning.

dels alt utskottets hemställan under 30 b) bort ha följande lydelse:

30. beträffande anslag till naturvårdsålgärder i odlingslandska­
pet
b) att riksdagen med anledning av motion 1987/88:JolO yrkande 9 till               57

 

Hagmarksersättning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservations-     JoU 1987/88:24 anslag av 25 000000 kr. under fjortonde huvudtiteln,

19. Odlings- och kulturlandskapets värden m. m. (mom. 32)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 37 som böljar med "Några frislående" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som i motion Jo284 (yrkande 7) anförs om bevarande av del öppna kulturlandskapet. Det äldre, rikt varierade kultur­landskapet har ersatts med ett nytt, men betydligt fattigare och mindre estetiskt tilltalande. Många djur och växter hotas av utrotning på grund av alt deras miljöer försvunnit i allt snabbare takt. En fortsatt hävd av åker och betesmarker är en förutsättning för bevarandet av kulturlandskapet och dess naturvärden och variationsrikedom. Djurhållningen bör i större utsträckning vara arealbunden. En betydligt mer omfattande belesdrift med nötkreatur och får är önskvärd. De ekonomiska förutsättningarna för köttproduktion genom betesdrift bör därt"ör stärkas gentemot andra former av köttproduktion. Även andra fördelar skulle kunna uppnås genom detta. De svenska odlingsförutsätlningarna är väl lämpade för produktion av vallfoderväxter. Genom att öka den produktionen för vinteruifodring kan man uppnå följande:

-     färre djurfabriker

-     minskad proteinimporl

-     minskal läckage av växtnäringsämnen och minskat gödslingsbehov

-     ökad regional spridning av köttproduktionen

-     minskat spannmålsöverskott

-     stärkande av markens naturliga produktionsförmåga; vallen är en bra gröda i växtföljden.

Bevarandet av det öppna kulturlandskapet måste ske i samklang med produktionen - inte vid sidan av den. Stöd till belesdrift är en nödvändig åtgärd.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo284 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna. Härigenom tillgodoses i stor utsträckning övriga motioner i detta ämne.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande odlings- och kidlurlandskapeis värden att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo284 yrkande 7 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri samt läm­nar utan vidare åtgärd motionerna  l987/88:Jo217,  1987/88:Jo247, 1987/88:Jo751 yrkande 13 och l987/88:Jo757 yrkande 2,

58

 

20.                                                                  Statligt stöd till alternativ odling m.m. (mom. 36)                                                        JoU 1987/88:24

Lars Ernestam (fp). Bengt Rosén (fp) och Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.39 bötjar med "Utskottet har" och på s. 40 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om statligt stöd lill den alternativa odlingen bör övervägas ytterligare inom ramen för en ny jordbrukspolilisk utredning eller i annat lämpligt sammanhang. Inriktning­en på arbetet bör vara att någon form av omställningsstöd införs till jordbruks- och trädgårdsförelag vid övergång till alternativa odlingsfor­mer. Synpunkterna i motionerna Jo225. Jo272, Jo277 och Jo284 bör vara vägledande för detta utredningsarbete. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Däi"emot är utskottet inte berett att föreslå särskild lagstiftning i ämnet i enlighet med motion Jo228 yrkan­de 4.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36.            beträffande statligt stöd till alternativ odling m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo225, l987/88:Jo272 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Jo277 och 1987/88:Jo284 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår niotion 1987/88:Jo228 yrkande 4,

21.    Villkor vid upphandling (mom. 37)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Yrkande 11" och slutar med "s. 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jo284, att det vid all offentlig upphandling bör ställas villkor så att konsumenternas behov av kemikaliefria och högkvalitaliva livsmedel tillgodoses. Detta bör särskilt gälla vid upphandling inom barnomsorgen, äldreomsorgen och sjukvården. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo284 yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37.            beträffande villkor vid upphandling

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo284 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

22.    Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 6 och 16 (m)

Reservanterna under reservationerna 1, 6 och 16 anser att utskottet under
mom. 40 bort hemställa att riksdagen avslår regeringens förslag om bidrag
till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket samt uppdrar åt regeringen att
framlägga nytt förslag om medelsanvisningen.                                                    59

 

23. Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket       JoU 1987/88:24
(mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 17 (fp)

Reservanterna under reservationerna 7 och 17 anser att utskottets hemstäl­lan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande anslagsfrågor alt riksdagen lill Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budget­året 1988/89 anvisar ett reservationsanslag under fjortonde huvudti­teln av 40 000 000 kr., avseende naturvårdsålgärder i odlingslandska-    . pet.

24. Anslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(mom. 40)

Under förutsälliung av bifall tid reservationerna 8 och 12 (c)

Reservanterna under reservationerna 8 och 12 anser att utskottets hemstäl­lan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande anslagsfrågor alt riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budget­året 1988/89 anvisarell reservationsanslag under nionde huvudtiteln av 85 000000 kr., avseende bidrag till utökad lagringskapacitet för stallgödsel.

Särskilda yttranden

1. En professur i alternativ odling

Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c) och Bertil Jonasson (c) anför:

Företrädare för folkpartiet och centerpartiet har i en reservation lill utskottets belänkande JoU 1987/88:17 föreslagit bl.a. att en professur i alternativ odling inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet (reservation 52). Vi anser det inte meningsfullt alt nu upprepa denna reservation men vill understryka alt skälen för en sådan professur kvarstår med oförändrad styrka och t. o. m. förstärkts ytterligare genom den inriktning av jordbruks­produktionen som den nu aktuella propositionen avser.

2. Disposition av avgiftsmedel

Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) anför:

Centerpartiet har i anslutning till jordbruksutskottets betänkande med
anledning av budgetpropositionen och i anslutning till detta betänkande
reserverat sig till förmån för en annan disposition av influtna avgiftsmedel
för handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi anser alt dessa medel oav-         60

 

kortat skall användas lill miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Vårt        JoU 1987/88:24 förslag fördelar sig på följande sätt för budgetåret 1988/89.

 

G 5

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

 

 

 

Jordbruksforskning

17,0

 

 

Livsmedelsforskning

4,1

 

 

Skogsforskning

10,0

 

G6

LRF:s forskningsfond

2,0

 

B2

Lantbruksnämnderna

5,6

 

Fl

Statens livsmedelsverk

0,2

 

B 1,

G 1, F 1, B 6 Åtgärder för halvering av bekämpnings-

 

 

 

medel

8,5

 

D32

Nalurresursforskning

8,0

 

B4

Miljövårdsforskning

2,0

 

B6

Ringsjön

0,5

 

 

Recipientkontroll

5,0

 

 

Ny teknik för gödselspridning

5,0

 

 

Ny teknik för energi- och fiberproduklion

15,0

 

 

Bidrag lill gödselvärdsanläggningar*

85,0

 

 

Professur i alternativ odling

1,0

 

 

 

168,9 milj.

kr.

Kommer förmodligen att kosta mer kommande år.

61

 

Skatteutskottets yttrande

1987/88:5 y

om höjning av avgifterna på gödselmedel och bekämpningsmedel (prop. 1987/88:128)

JoU 1987/88:24 Bilaga

 

Till jordbruksutskottet

Regeringen föreslår i proposition 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m., bl.a. att de nuvarande avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall fördubblas. I motion 1987/88:Jol3 av Sven Erik Lorenzon m.fl. (m) yrkas dels avslag på propositionen i dessa delar (yrkande 8), dels att riksdagen belular avskaffa avgifterna (yrkande 9). Jordbruksut­skottet har berett skatteutskottet tillfälle all yttra sig över propositionen och motionen i dessa delar.

Under den allmänna motionstiden har även Carl Bildt m.fl (m) i yrkande 2 i motion Sk342. som hänvisats till skatteutskottet, yrkat att de berörda avgifterna slopas. Skatteutskottet har tidigare beslutat överlämna motionen i denna del till jordbruksutskottet.

Skatteutskottet får anföra följande.

Gödselmedelsavgiften regleras i lagen (1984:409) om avgift på gödselme­del. Avgiftspliklen omfattar handelsgödsel med vissa undantag (gödselmedel i form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar om högst 10 kg). Avgiften uppgår för närvarande till 30 öre per kg kväve och 60 öre per kg fosfor i gödsclmedlet. om andelen kväve resp. fosfor i gödselmedlet är minst 2 %.

Bekämpningsmedelsavgiften utgår enligt lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Som bekämpningsmedel anses dock inte varor, avsedda att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara. Även färger, fernissor och tjäror faller- med vissa undanlag- utanför beskattningen, liksom träskyddsmedel. Avgiften uppgår för närvarande till 4 kr. per kg verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Avgifterna, som infördes den I juli 1984, har lill huvudsakligt syfte att minska användningen av handelsgödsel och hälso- och miljöfarliga kemika­lier. I lagstiftningsärendet anförde skatteutskottel (SkU 1983/84:47) att gödselmedelsavgiften borde medföra en bättre hushållning med sådana medel oeh en stimulans till en ökad efterfrågan på från miljösynpunkt mindre riskabla medel. Även beträffande bekämpningsmedel ansåg skatteutskottet att man genom en avgiftsbeläggning borde kunna dämpa en ökning som

62

 

enligt utskottets mening medfört negativa miljöeffekter. Utskottet var JoU 1987/88:24 medvetet om risken av att en kvantiletsbaserad avgift kunde komma att styra Bilaga över användningen till ännu giftigare och effektivare medel. Redan en minskad kvantitativ användning av hälsovådliga och miljöfarliga bekämp­ningsmedel ansåg dock utskottet innebära en fördel. Utskottet förutsatte att regeringen skulle följa utvecklingen på området och verkningarna av avgiften och vid behov återkomma med förslag till åtgärder.

Riksdagen biföll utskottels hemställan i denna del. Vidare godkände riksdagen en reservation vari uttalades att de influtna medlen borde användas till utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning oeh miljöför­bättrande åtgärder (rskr. 1983/84:383).

Den i den nu aktuella propositionen föreslagna höjningen av avgifterna syftar till att åstadkomma en ytterligare minskning av användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Enligt propositionen kom­mer vidare lämpligheten av den nuvarande konstruktionen av bekämpnings­medelsavgiften att ses över. Beräkningen av de framtida avgiftsinkomsterna är enligt propositionen behäftad med stor osäkerhet, men jordbruksminis­tern uppskattar att avgiftsinkomsterna under perioden 1988/89-1990/91 i genomsnitt kommer att uppgå till 180-190 milj. kr. per år. Samtidigt föreslås olika miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, avsedda att i sin helhet finansieras med de ökade avgiftsinkomsterna.

Motionärerna bakom såväl motion Jol3 som Sk342 anser att de ifrågava­rande avgifterna är verkningslösa som ekonomiska styrmedel. Dessutom innebär avgifterna en enligt deras mening olämplig beskattning av produk­tionsmedel.

Med hänsyn till att det från miljösynpunkt föreligger ett klart behov av en ytterligare minskning av användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel finner utskottet att det är motiverat att höja avgifterna till del dubbla. Det finns också anledning att företa den översyn av utformningen av bekämpningsmedelsavgiften som ställts i utsikt i propositio­nen. Genom avgiftshöjningen skapas vidare möjligheter att finansiera olika angelägna åtgärder för att förbättra miljön inom jordbruket.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Stockholm den 21 april 1988 På skatteutskottels vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s)*, Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk)*, Sverre Palm (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c)*, Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

* Ej narv,-jrandc vid justeringen.

63

 

Avvikandemeningar                                       JoU 1987/88:24

Bilaga

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anför:

Vi anser att den komplicerade miljöproblemaliken i samband med gödsling och skadedjurs- och skadeväxtsbekämpning inte kan lösas genom att avgiftsbelägga användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel, än mindre genom att höja de redan nu utgående avgifterna. Vi vill betona att det saknas vetenskapliga belägg för att näringsläckagets storlek skulle bero på mängden tillförd näring och att flera tunga remissinstanser ställt sig skeptiska till att avgiftshöjningar av den art som föreslagits skulle ha några positiva effekter på miljön. Vi delar den i den ena motionen framförda uppfattningen att avgifterna troligen saknar effekt som ekonomiskt styrmedel mot en lägre intensitet.

De ifrågavarande avgifterna har karaktär av skatter och de beskattade varorna utgör produktionsmedel för jordbrukaren. En sådan punktbeskatt­ning av produktionsmedel som det här är fråga om leder enligt vår uppfattning till en felaktig resursanvändning från både företagets och samhällets synpunkt och är därför oacceptabel.

Med hänsyn lill det anförda anser vi att jordbruksutskottet bör tillstyrka yrkande 2 i motion Sk342 och yrkande 9 i niotion Jol3 att avskaffa avgifterna. I andra hand anser vi att jordbruksutskottet bör tillstyrka yrkande 8 i motion Jol3 så att avgifterna i vart fall inte höjs.

2. Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Endast under den förutsättningen att samtliga inkomster av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel - och vi menar då också den del som härrör från förhöjningen - används till utökade insatser i fråga om sådan forskning och rådgivning som kan främja en minskning av behovet och användandet av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket samt miljöförbättrande åtgärder är vi beredda att biträda förslaget i propositio­nen. Särskilt bör man beakta arbetsmiljön för dem som hanterar prepa­raten.

Under förutsättning att det anförda beaktas tillstyrker vi propositionen oeh avstyrker motionerna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                       64