Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande

1987/88:23

om miljöpolitiken inför 199()-talet (prop. 1987/88:85)


JoU

1987/88:23


Ärendets beredning

Detta betänkande innefattar en samlad genomgång av miljö- och natur­vårdspoliliken på grundval av propositionen samt fristående motioner och följdmotioner med närmare 600 motionsyrkanden. Propositionen bordlades den 14 mars 1988. På grund av mellankommande helg och uppehåll i riksdagsarbetet utgick motionstiden den 5 april 1988. Av hänsyn till det angelägna i all ärendet behandlas under innevarande riksmöte har ut­skottets egentliga beredningsarbete måst koncentreras till perioden 12-26 april 1988. Under denna period har också anordnats offentlig utfrågning, en siirskild föredragning, uppvaktningar m.m.

Utskottet framhåller i betänkandet att den korta lid som utskottet haft för alt bereda propositionen understryker ytterligare de synpunkter om för­sening som utskottet tidigare har redovisat i betänkandet JoU 1987/88:11.

Sammanfattning

1 betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför l99()-talet. Propositionens innehåll sammanfattas i del följande under rubriken Propositionens huvudsakliga innehåll.

Utskottet föreslår följande ändringar av och tillägg till regeringens över­väganden och förslag.

Som ett led i kampen mot försurningen föreslår utskotlet att riksdagen redan nu lägger fast som långsiktigt mål att svavelutsläppen i Sverige vid sekelskiftet skall ha nedbringats med 80 '/o jämfört med 1980 års nivå. f)ärigenom tillgodoses motioner (m, fp. c).

Med bifall till en c-motion och med anledning av motioner (m, fp) föreslår utskottet tillkännagivande om att regeringen bör klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och ut­arbeta ett program för att minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de har i dag.

Med anledning av motioner (fp.c) l;öreslås all regeringen bör fortsatt verka för uppbyggnad.av en internationell tuftvårdsfond för investering­ar i reningsteknik, övergång till miljövänligare energislag och energieff­ektivisering. - För att förbättra avgasreningen på äldre bilar föreslår utskottet med anledning av motioner (m, fp. c, vpk) att ett stöd med 1000 kr. per bil bör'kunna utgå till bilägare som låter installera reningsutrustning som medför en minst 4()-procentig minskning av utsläppen. I Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


Med anledning av motioner (m, fp, c) föreslår utskotlet att ökade     JoU 1987/88:23 insatser bör göras för utvecklande av mdjövänliga motorer och drivme­del. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av avgasproblemet bör sättas i gång.

Enligt bilavgaslagen skall biltillverkaren ge garanti för att det nya avgas-reningssyslemel (katalytisk avgasrening) fungerar under en lid av fem år eller 8000 mil. Utskottet föreslår med anledning av motioner (m, fp, c, vpk) att bilavgaslagen ändras så alt en monopolsituation icke uppstår på verkstads- och reservdelsmarknaden. En bilägare skall således kun­na reparera sin bil och även få garanlireparalioner av avgasreningssy-stemel utförda på en bilmärkesobunden verkstad. För nya koleldade förbränningsanläggningar föreslår utskottet, med anledning av motioner (m, fp), att gränsvärdet för kväveoxider sätts till 0.05 g kväveoxider per megajoule. De nya reglerna bör träda i kraft redan den I juli 1988.

Gränsvärdet för svavel vid koleldade förbränningsanläggningar - oav­sett storleken - bör enligt utskottets mening sättas till 0,05 g svavel per megajoule bränsle. De nya reglerna bör avse alla nya anläggningar och gälla fr. o. m. den 1 juli 1988 — med anledning av motioner (m, fp). Med anledning av motioner (fp.c) bör regeringen enligt utskottets me­ning utarbeta en återvinningsplan och salsa resurser på omhändertagan­de av freoner.

Arbetet med att utveckla kätlsorlering av avfall måste enligt utskottets mening intensifieras och påskyndas. Källsortering utgör en av de grund­läggande förutsättningarna för den framtida avfallshanteringen och är en absolut nödvändighet för en fungerande återvinning. Innehållet i motioner (m. c, vpk) bör tjäna som ledning för fortsatt arbete. Utskottet efterlyser snara och konkreta åtgärder för att ge människor incitament att återlämna mdjöfarllga batterier, med anledning av mo­tioner (fp, c).

För att effektivisera det internationella samarbetet till skydd av Nord­sjön finns det enligt utskottels mening anledning förorda bildandet av en särskild Nordsjökcnnmission. Från svensk sida bör man ta upp denna fråga till övervägande vid förhandlingar med övriga konventionsstater i Nordsjösamarbetet, framhåller utskottet med anledning av motioner (fp. c).

Miljösituationen i södra Östersjön är enligt utskottets mening så allvar­lig att ytterligare ansträngningar bör göras för att stärka forsknings­resurserna. Vidare bör en undersökning göras av baslaboraloriernas geografiska bevakninusområden m.m., anser utskottet, och avstyrker samtidigt motioner (s, m, fp, c) om lokalisering av ett särskilt Östersjö­laboratorium.

Med anledning av en motion (c) framhåller utskottet alt det frän de styrande organens sida på utbildningens område — regeringen och UHÄ - finns anledning att inskärpa viklen av att miljöinriktad ut­bildning verkligen prioriteras vid de tekniska och ekonomiska hög­skolorna liksom inom lärarutbildningen.

Utskottet framhåller med anledning av motioner (m, fp, c) att del finns anledning att systematiskt införa obligatoriska mdjökoiisekvensanalyser


 


i den svenska planeringsprocessen. Regeringen bör återkomma med      JoU 1987/88:23 förslag till hur sådana analyser bör infogas i planeringsprocessen. Det finns ett stort behov att en noggrann miljöprövning föregår beslut om större vägar och trafikleder samt om deras sträckning. Det nuvaran­de systemet med miljökonsekvensbeskrivningar av arbetsplaner m.m. enligt väglagen bör utvärderas senast 1989. I det sammanhanget bör även allmänhetens möjlighet till insyn i och påverkan på miljökonse­kvensbeskrivningar utvärderas, framhåller utskottet med anledning av en motion (vpk). -     Utskottet föreslår slutligen med anledning av motioner (m, fp, c. vpk) alt riksdagen anvisar 3 milj. kr. (jämfört med 2 milj. kr. som regeringen föreslagit) under anslaget B 9 Vård av hotade arter.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och förordar all riks­dagen lämnar utan erinran de överväganden som görs i propositio­nen.

Sammanlagt 159 reservationer (s. m, fp. c, vpk) och 5 särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras förslag till inriktning av miljöpolitiken inför 1990-talet samt en rad förslag till såväl akuta som mera långsiktiga eller strukturella åtgärder. Till de akuta problemfrågorna hör bl.a. försurning­en, föroreningen av haven och nedbrytningen av ozonskiktet. Till de strukturella frågorna hör bl.a. den omställning som regeringen verkar för inom energi-, jordbruks- och trafikområdena. För vissa regioner föreslås samlade insatser.

Naturvård handlar i sin vidaste bemärkelse om att bevara grunden för allt levande. Genom en varaktig och omsorgsfull hushållning med våra naturresurser bevarar vi också de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd. Naturvård och miljöskydd har starka kopplingar till varandra.

Representativa naturområden bör skyddas och säkerställas. Skyddet av urskogar, våtmarker och vissa naturtyper i odlingslandskapet bör priorite­ras. En utvidgning av vissa nationalparker föreslås, liksom en allmän översyn av naturvårdslagen. Förslag om en effektivisering av naturvårds-förvaltningen läggs också fram.

I propositionen anges strategin för handlingsprogrammet mot luftförore­ningar och försurning. De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65% till år 1995 från 1980 års nivå. Ytteriigare åtgärder behöver vidtas för att kväveoxidutsläppen under samma period skall minska med 30%. Kon­sekvenserna av att skärpa målen för utsläppsminskningarna till sekelskiftet skall belysas.

Vissa områden där det är särskilt angeläget att snabbt förbättra miljön
skall med hjälp av en ändring i miljöskyddslagen (1969: 387) kunna förkla­
ras som miljöskyddsområde.
                                                                                   n


 


Skärpta utsläppskrav för kväveoxider från förbränningsanläggningar JoU 1987/88:23 föreslås tillämpas som riktlinjer vid prövning enligt miljöskyddslagen. Svaveloxidutsläppen vid'förbränning av olika bränslen bör begränsas yt­terligare genom skärpningar av ulsläppskaven med början under år 1993 i de mest försurade områdena. Lagen (1976: 1054) om svavelhaltigt bränsle föreslås ändrad så att den omfattar samtliga svavelhaltiga bränslen.

Kväveoxidutsläppen avses minskas genom ,vA(»77f(/((i7,'r/.?/r«i'från 1992 års modeller för lätta lastbilar och bussar och från 1994 års modeller för tunga fordon. Under två år före ikraftträdandet av de obligatoriska kraven bör bidrag betalas ut vid köp av fordon som uppfyller kraven.

Havsmiljön är hotad. Föroreningssituationen i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak är så allvarlig att utsläppen snarast måste begränsas. Det gäller i första hand stabila organiska ämnen och närsalter. Arbetet måste bedrivas såväl nationellt som internationellt.

Utsläppen av organiskt bundet klor från .sulfatfabriker bör minskas till 1.5 kg per ton klorblekt massa. Åtgärder bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före år 1992. Målet är att på sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.Utsläppen från den kemiska industrin bör kart­läggas   särskilt.

Utsläppen av närsalter bör minskas till hälften före sekelskiftet i områ­den som är särskilt påverkade. Strängare regler om djurhållning och hante­ring av stallgödsel föreslås. Vid kommunala reningsverk i särskilt påverka­de kustområden bör en 50-procentig kvävereduktion införas före år 1992. Utsläppen av metaller bör minska till hälften under perioden 1985— 1995. En fortsatt snabb nedbrytning av ozonskiktet i atmosfären skulle innebä­ra ett allvarligt hot mot de grundläggande levnadsbetingelserna på jorden. Utsläpp av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner (CFC) och haloner måste snabbt minska. Sverige bör ratificera Montrealprotokollet, som bl.a. innebär en 20-procentig minskning av förbrukningen till den 1 juli 1994.

En nationell avvecklingsplan med betydligt högre ambitionsnivå presen-teias i propositionen. Den svenska användningen av CFC minskas enligt planen med 50% till utgången av år 1990 och avvecklas i princip helt till, utgången av år 1994.

De som bedriver tillständs- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksam­het skall bekosta en miljöskadeförsäkring för att ersätta skadelidande som inle kan få skadestånd enligt miljöskadelagen (1986: 225).

Statliga medel ställs till förfogande för vissa återställnings- och sane­ringsåtgärder. Bl.a. genomförs ett särskilt program Rena Dalälven. Be-   • stämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) förtydligas i fråga om ansva­ret för åtcrställningsålgärder.

Miljöpolitiken har en viktig regional dimension. För vissa områden behövs särskilda samlade åtgärder. Redan nu pågår arbete med en sådan inriktning för Ringsjön, Laholmsbukten. Hisingen och Dalälven. Luftföro-reningshallerna i stora tätorter eller industriområden kan tidvis bli så höga att det uppslår risker för människors hälsa och för miljön.

Länsstyrelserna föreslås få i uppdrag att ställa samman befintliga uppgif­ter om de viktigaste miljöproblemen och att ange deras orsaker. Arbetet


 


bör ske i nära samverkan med naturvårdsverket och kommunerna.   JoU 1987/88:23

Tiujiken i de större orterna för med sig omfattande miljöproblem. Målet är att radikalt förbättra luftkvaliteten och begränsa bullerslörningarna i tättbebyggda områden.

Det internationella miljöarbetet bör drivas med konsekvens och uthål­lighet. Sverige spelar en aktiv och pådrivande roll i detta arbete. Det internationella och det nationella arbetet bör samordnas.

Sveriges agerande i internationella organisationer bör vila på de rekom­mendationer som den s. k. Brundtlandkommissionen har föreslagit. Sveri­ge bör också verka för att olika internationella sektorsorgan lar ett direkt ansvar för mijöhänsynen i sina beslut.

Ett inlernationellt miljötekniskt insiitut inrättas i Stockholm med syfte att främja forskning, utveckling och spridning av miljöteknik.

Ändringar i miljöskyddslagen föreslås. Lagens princip om individuell prövning bibehålls. Företagens egenkonlroll skärps. Företagen skall redan i ansökan om tillstånd ange hur kontrollen är avsedd att utformas. En miljörapport skall ärligen lämnas till tillsynsmyndigheten.

1 propositionen redovisas förslag om att decentralisera uppgifter inom organisationen f("ir mllj/tskydd. En kraftfull lesursförstärkning aviseras.

Naturvårdsverkets roll som central tillsynsmyndighet bör förstärkas. En översyn av verket kommer att göras under år 1988. Länsstyrelserna bör svara för tillsynen av all tillståndspliktig verksamhet. Kommunernas miljö-och hälsoskyddsnämnder bör vara tillsynsmyndighet för verksamheter som inte kräver tillstånd. Möjligheten för en kommun att ta över tillsynen även för tillståndsplikliga verksamheter bibehålls.

Inslansordningen ändras. Länsstyrelsernas och naturvårdsverkets be­slut i tillstånds- och tillsynsärenden får överklagas hos koncessionsnämn­den för miljöskydd i stället för hos'regeringen. Reglerna om straff för miljöbrott skärps.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Ulhildningsiiisdtscr görs bl.a. för polis och åklagaie. Fortbildning av lärare utreds. Utbildning på gymnasier, högskolor och universitet komplel-teras.

En ökad miljömedvetenhet kan genom val av bl.a. livsföring och kon­sumtion få en stor betydelse för en positiv utveckling på miljöområdet. Ett system med s. k. positiv miljömärkning kommer att utredas.

1 propositionen föreslås att ekonomiska siynncdcl i ökad utstriickning bör användas som komplement till administrativa styrmedel. En pailanien-tarisk utredning tillsätts föratt utforma förslag till sådana siyrmedcl, bl.a. i fråga om iitsläppsrelaterade avgifter. Ett etappvis genomförande bör om möjligt kunna inledas år 1989. Utredningen bör med föruir ta sig an frågan om utsläppsavgifter på organiskt klor samt avgifter på svavel i tung eld­ningsolja.

Kostitadeniu för de miljöskyddsåtgärder som behandlas lällei' till allra största delen på industrier, anläggningar för encrgiproduklion, jordbruk och vissa kommunala verksamheter.

Anslagen över miljö- och energidepartementets huvudtitel föreslås öka
med ca 230 milj. kr. mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89, vilket innebär
      5


 


en ökning med ca 40 %. Till detta kommer ökningen av anslagen som berör       JoU 1987/88:23 miljön på andra departements huvudtitlar.

Regeringens förslag

I proposition 1987/88:85 föreslår regeringen (miljö- och energidepartemen­tet) riksdagen

dels att anta förslagen till

1.   lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).

2.   lag om ändring i brottsbalken.

3.   lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

4.   lag om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle, dels att bemyndiga regeringen att

 

5.   medge att nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Golska Sandön utvidgas till att omfatta även de till resp. nationalparksfasligheter hörande,, omgivande vattenområdena (avsnitt 3.4.1),

6.   medge att Sånfjällels nationalpark utvidgas med omgivande mark som är upplagen på naturvärdsfonden (avsnitt 3.4.2),   .

7.   medge det intrång i Stora Sjöfallels nationalpark som föranleds av en turistanläggning i Vietas (avsnitt 3.4.3),

dels att

8.   godkänna riktlinjerna för det fortsatta arbetet med att introducera alternativa drivmedel m.m. (avsnitt 4.6),

9.   godkänna Monlrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 6.3.2).

10.    godkänna alt ett internationelll institut för att främja forskning och
utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar utveckling
inrättas (avsnitt 9.6).

Vidare bereds riksdagen tillfälle att la del av vad i propositionen anförts om

11.  en översyn av naturvårdsförvaltningen (avsnitt 3.5),

12.  en uppföljning m.m. av programmet mot luftföroreningar och för­surning (avsnitt 4.3 och 4.5-4.11),

13.  en aktionsplan mot havsföroreningar - med begränsning av utsläpp av stabila organiska ämnen, närsalter, metaller och olja till den marina miljön, samt om forskning, mätverksamhet och uppföljning i anslutning härtill (avsnitt 5),

14.  en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner (CFC) och haloner som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 6.4.3 och 6.5),

15.  behovet av återställning av skadad miljö i vissa fall (avsnitt 7.4.3),

16.  åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 8.3).

17.    betydelsen av det internationella miljösamarbetet (avsnitt 9.1-9.5),
J8. miljöskyddets regelsystem, organisation och behovet av resurser för

att förstärka miljöskyddet (avsnitt 10.1, 10.3 och 10.7-10.12).

19.   en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (av­snitt 11),

20.   miljöpolitikens inriktning och innehåll i övrigt.


 


Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89                          JoU 1987/88:23

1 propositionen föreslår regeringen slutligen riksdagen

21.  att till Ätgärder mot luftföroreningar och försurning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 163 000 000 kr.,

22.  att till Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 40 000 000 kr..

23.  alt till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 49 192 000 kr.,

24.  att till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

25.  att till Åtgärder mot havsföroreningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

26.  alt till Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m.m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.,

27.  att till Ätgärder mot miljöskador för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

28.  att till Åtgärder för att rena Dalälven för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

29.  att till Inlernationellt insiitut för främjande av miljöteknik mm. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Lagförslagen

Lagförslagen är fogade som bilaga till betänkandet. Lagrådet har yttrat sig över förslagen.

Motionerna

Behandlas i utskottet

Motion från allmänna motionstiden 1987                     yttrande s.      hemställ;

1986/87:Jo750 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas                  99      87

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av skogsskadeutvecklingen, särskilt i Skåne.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Jo244 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

8. alt riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag     176       236

att snarast fördela pengar till länsstyrelserna i Skåne för kalkning av skogs­marker.

1987/88:Jo286 av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen i Halland ur an-     179        246

slaget B 8. Vård av naturreservat m.m.. Miljö- och energidepartementet bil. 16, tilldelas medel för underhåll av den halländska sandkusten.

1987/88:Jo412 av Kari-Anders Petersson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att     ll3f  117

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen              7


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i iitskollcts yttrande s.        hcmstiillan p.

anförts om nödvändigheten av att Östersjölaböraloriet lokaliseras till Karls­krona, och att fiskeristyrelsen måtte ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till Östersjölaboratorium i Karlskrona.

1987/88:Jo413 av Kaj Larsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin      113f      ,117

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alt lokalise­ra ett Östersjöns havsfiskelaboratorium till Simrishamn.

1987/88:Jo4l5 av Lars Ernestam m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      102'   94

motionen anförts om behovet av internationellt samarbete för att rädda miljön i Östersjön och Nordsjön,

l987/88:Jo416 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      169    216

motionen anförts om att verksamheter inom vattenbruket (fisk-, mussel-, skaldjurs- och algodlingar) generellt skall undantas från avgifter för pröv­ning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

l987/88:Jo418 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som      I I3f     117

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokali­seringen av ett Östersjölaboratorium.

1987/88:Jo4.30 av Bertil Danielsson m. fl. (m. fp, c) vari yrkas att riksdagen      113f 117

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alt ett Östersjölaboratorium i första hand i fiskeriverkets regi, alternativt i annan form. skall inrättas och lokaliseras till Kalmar.

1987/88:Jo431 av Ralf Lindström m. fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin      113f   117

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett miljö­institut för Östersjön inrättas och förläggs till Karlskrona.

1987/88:Jo517 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i ,   112   113
motionen anförts om vikten av resurser för forskning och utvecklingsarbete

inom VA-området,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslagom införandet av en särskild      173 228
kommunal utsläppsavgift på företag.

l987/88:Jo703 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riks-      103          98

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts  ,
om isotopmärkning av oljelaster.    ,
              ,

1987/88:Jo704 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening      167 212

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om startande av pilotprojekt med miljörådgivare i de mest utsatta regionerna i Sverige.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.

1987/88:Jo705 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     109 ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sättande av gränsvärden för högsta acceptabla halt av bekämpningsmedel i sjöar, vat­tendrag och grundvatlentäkter.

1987/88:Jo7()8 av Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) vari yrkas att      137  154

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad Som i motionen anförts om genomförande av statskontorets förslag öm höjning av skrol-ningspremien och skrotniiigsavgiflen.

1987/88:Jo709 av Erik Holmkvisl (m) vari yrkas att riksdagen som sin     6S     25

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om värdet och nödvändigheten av att Persöfjärden i Luleå kommun restaureras och skyd­das i enlighet med våtmarkskonvenlionen.

l987/88:Jo710 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som      157  191

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om datorers användning som hjälpmedel i miljöpolitiken.

l9S7/88:Jo71l  av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att     72f     33

riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om komplettering av IS c S naturvårdslagen på i motionen angivet sätt så att groddjuren ges ett varaktigt skydd.

1987/88:Jo7l2 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     68     24

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillägg till den svenska CW-listan.

1987/88:Jo715 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkaS                   •     143f       165

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om intensifieringar av det internationella miljövårdsarbe­tet för att påskynda överenskommelser om minskade utsläpp av luftför­oreningar,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om riktlinjer för att kraftigt     81      50 minska utsläppen av luftföroreningar i landet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99     87 motionen anförts om uppföljning av skogsskadeutvecklingen, särskilt i Skå­ne.

,1987/88:Jo716 av Lars Ernestam och Bengt A Klang (fp) vari yrkas att     72f  .34

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett program för skydd för hotade fiskarter.

1987/88:Jo717 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riks-     152         ISO

dagen som sin mening ger regeringen till känna att ert utrednirtg bör göras i
syfte att klarlägga var i Sverige som ett internationelll miljötekniskt centrum
skall inrättas.                                                                                                       o


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.

l987/8S:Jo718 av Lars Hedfors m. fl. (s) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      136   153 anförts om statsbidrag till verksamhet med återvinning av plast,

2.  att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att införa ett      I34f            149 retursystem för plastflaskor.

l987/SS:Jo719 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S4    53
motionen anförts om en ökad aktivitet inom ramen för ECE:s konvention

om gränsöverskridande långväga luftföroreningar,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5    56 motionen anförts om en internationell luftvårdsfond,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     103  97 motionen anförts om initiativ till en särskild Nordsjö-konvenlion.

4.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      102  94 motionen anförts om kraftfullare svenska insatser vad gäller internationellt

samarbete om våra kusthav,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     102  94
motionen anförts om inlernationellt samarbete bland Östersjöstaterna i

syfte alt minska utsläppen av klorerade substanser och giftiga tungmetaller,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     150  175
motionen anförts om att talan bör väckas mot Storbritannien och Polen vid
Internationella domstolen i Haag för dessa länders föroreningar av andra

länders territorier.

7.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till handlingsprogram för     83         52 minskning av koldioxidutsläppen,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     150  174 motionen anförts om tekniskt och ekonomiskt samarbete med Polen på miljöskyddsområdet.

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     144f 169 motionen anförts om svenska initiativ för att få Antarktis förklarad som

internationell nationalpark,

K), alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     117f   121

motionen anförts om en 85-procentig minskning av användningen av full­ständigt halogenerade klorfluorkarboner (freoner) på fem år och ett total­stopp på 10 år,

11.  att riksdagen beslutar förbjuda freon inom nya verksamhetsområden,     118       122

12.  alt riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en miljö-     119      123 avgift på freonanvändning,

13.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 151      4 motionen anförts om ett naturresurs- och miljödepartement,

14.  att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverkets instruktion     166    207 ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

10


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställa

15.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljö-     156                                                             I8S
skyddslagen att kommunerna ges rätt att överta hela tillsynsansvaret om de

så önskar.

16.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      \56                                                              ISS
motionen anförts om länsstyrelsernas roll gentemot de kommuner som har

övertagit tillsynsansvaret,

17.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      166                                                             207
motionen anförts om en bättre samordning mellan de myndigheter som

ingår i den centrala miljöorganisationen,

19.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på utsläpp av     173 224 svaveldioxid,

20.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på utsläpp i      173   226 luft av kväveoxider från förbränningsanläggrtingar och industriprocesser

och organiska lösningsmedel,

21.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på kväveför-      173                                                         225
eningar och klorerade ligninrester i vallen.

22.   att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med      I64f        205 uppgift att utforma ett syslem med obligatoriska miljökonsekvensanalyser,

23.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      169          216 motionen anförts om en ny konstruktion av prövnings- och tillsynsavgifien.

24.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av vin-      161      201 ningsrekvisitet i miljöskyddslagens 52 S och ändrade grunder för beräkning

av miljöskyddsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

25.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      l_S4f        185 motionen anförts om miljörevisorer,

26.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      158 194 motionen anförts om rätt för ideella organisationer att överklaga beslut

enligt miljöskyddslagen,

27.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     82  50 motionen anförts om skärpta mål för svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen,

28.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     97f 78 motionen anförts om skärpta krav för utsläpp vid kolförbränning,

29.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     98        83

anförts om en halvering av industrins svaveldioxidutsläpp inom 10 år,

30.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     98   83 motionen anförts om sänkt svavelhall i tjock eldningsolja till 0,5 %,

31.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     ys   83 motionen anförts om sänkt svavelhalt i tunn eldningsolja till 0,1 %,

32.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     98   83 motionen anförts om gränsvärden för utsläpp vid förbränning av biobränsle

i större anläggningar,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     90f 71
motionen anförts om ekonomiska stimulanser för alt stödja en övergång till

bättre avgasrening i den befintliga bilparken,                                                      ''


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottels
yttrande s.
                                                                                                        heinställan p.

34.  att riksdagen hos regeringen begär en plan för övergång till de s. k.      88       64 Kalifornienkraven för avgasutsläpp från dieselfordon.

35.  att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag      81    50 att tillsammans med länsmyndigheterna i södra Sverige utarbeta ett hand­lingsprogram mot luftföroreningarna i regionen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

36.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      84                                                        54
anförts om samarbete med Danmark för att minska luftföroreningarna i

södra Sverige,

37.  att riksdagen hos regeringen begär all berörda myndigheter får i      112 '         115 uppdrag att påbörja arbetet med en marin atlas,

38.  att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om totalförbud mot      108        104 PCB,

110

108

107

102

66

22

73

35

180

248

78,

40

39.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      lOSf         105 motionen anförts om utsläppen av dioxin,

40.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     85f  59 motionen anförts om Kattegatt som föroreningskänsligl område med sär­skilda restriktioner för alla skadliga utsläpp,                                                                             ,;

41.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   86 motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie i kommunala avloppsreningsverk,

42.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om handlingsprogram bl. a. för minskat kväveläckage för hela västkusten,

43.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i. motionen anförts om utsläppen från massaindustrierna.

 

45.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare marina reservat i enlighet med vad som anförts i motionen,

46.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kraftfulla åtgärdei; för sälslammarna i Östersjön,

47.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarande av de genetiska resurserna,

48.   att riksdagen hos regeringen begär alt en utredning tillsätts med uppgift alt utarbeta förslag till ny naturvårdslag j enlighet med vad som anförts i motionen,

49.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     78   40 motionen anförts om en bättre samordning av lagstiftningen på miljö­vårdsområdet.

50.   att riksdagen hos regeringen begär en plan för skydd av fjällvärlden,,    65          16

51. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-     65    17
nalpark i Sjaunjaomrädet,

52.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-     66     ,           18 nalpark i Taavavuomaområdet,

53.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-    66      18 nalpark i Rogenomrädet.    .  p


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan

54.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-      66   18 nalpark i Kebnekaiseområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

55.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i       74           .     38 motionen anförts om Stora Sjöfallets nationalpark,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      67    24

motionen anförts om skydd av våtmarkerna.

59.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      58f                                                                             K)
anförts om grundliga miljökonsekvensanalyser vid införande av nya starkt

omvandlande brukningsmetoder och främmande trädslag,

60.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i   . 59                                                                 11
motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsmarken nedanför de

fjällnära barrskogarna skall undantas från vanligt skogsbruk,

61.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär att ett program för bevarande av      66f                                                                23
återstående urskogar och urskogsliknande områden snarast utarbetas och

genomförs samt att i avvaktan härpå avverkning av sådana skogar inte tillåts,

62.                                                                                                                  alt riksdagen beslutar återinföra de ersättningsregler i naturvårdsla-      79                                                             42
gen som gällde före 1 juli 1987,                                                                  i

136

'153

1.32

/' 141

1 '

132

141

1.36

1.S3

L34f

149

1.36

153

132

147

135

150

 

13

64.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     79   43 motionen anförts om luckan mellan skogsvårdslagens hänsynsregler och naturvårdslagen,

65.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     71f  30.31 motionen anförts om insatser för flora- och faunavård,

66.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     64f  13 motiorten anförts om principer för finansiering av mark för naturvård,

67.   att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av 15 milj. kr.      178    242 årligen skall överföras från Domänfonden till Nalurvårdsfonden i syfte att                           ' / underlätta bildandet av naturreservat på privat mark,

68.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om åter­vinning i enlighet med vad som anförts i motionen,

69.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en s. k. avfallsbörs,

70.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljömärkning av produkter,

71.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om påskyndande av arbetet på att få fram fungerande atervinnirtgsieknik för miljöfarligt avfall.

72.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bättre retursystem,

73.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om glasåtervinningen,

74.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sopförbränningen,

75.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om pant för bilbatterier.


 


JoU 1987/88:23


76.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpta krav vid hanteringen av miljöfarligt avfall,

77.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om målet för att alla högfrekventa ämnen och produkter skall vara tillfredsställande undersökta inom 10 år,

78.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder med förhållanden vid äldre deponier,

79.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett säkerslällandeprogram för det miljöfarliga avfallet vid SAKAB:s deponier,

80. alt riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen får i uppdrag alt upprätta materialbalanser för de
farligaste och mest använda ämnena.

85.  alt riksdagen till Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anslår 40 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 80 000 000 kr.,

86.  att riksdagen till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 anslår 12,7 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 60 000 000 kr..

87.  att riksdagen till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89 anslår 1 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 3 000 000 kr.,

1987/88:Jo720 av Kari Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av naturvårdslagen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om initiativ för all få Antarktis förklarat som inter­nationell nationalpark,

7. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruks­metoder.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om principerna för skötsel av naturreservat.

l9S7/8S:Jo721 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutar att avskaffa avgiften för tillsyn enligt miljö­skyddslagen från budgetåret 1987/88,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i inotionen anförts om principerna för avgiftsuttag för prövnirtg enligt miljö­skyddslagen.           ,    .         ,

l987/8S:Jo722 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av miljöskyddsbeslämmelser gällande fritidsbåtar och frilidsbålsan-läggningar.


Behandlas yttrande s.

132f 130

133 1.33

130

177 179

180

78 144f

5Sf

65

169

169


i utskottets hemställan p.

142 140

145 143

140

240 245

247

40 169

10 14, 15

216 216

111


14


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställar

1987/S8:Jo723 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär översyn av bestämmelserna för      79        46
dispensförfarande och handläggning av överklagningsärenden i frågor som

angivits i motionen.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      64   12
motionen anförts att berörda markägare skall tillerkännas skälig ersättning

för del intrång som bildandel av tillfälliga naturreservat medför,

3. alt riksdagen som sin menir.c, ger regeringen till känna vad som i      64   12
motionen anförts all ersätlningsmark bör garanteras berörda markägare vid

bildandet av naturreservat eller vid molsvararande former av intrång på enskilt ägd mark.

1987/88:Jo724 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen      L33           143

begär förslag till åtgärder syftande att ge underlag för beslut om riktlinjer avseende omhändertagande av miljöfarligt avfall.

l987/88:Jo725 av Sture Thun m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     87  61

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skärpt lagstiftning för att skydda miljöer.

1987/88:Jo726 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) vari yrkas

1.                                                                                                                    att riksdagen hos regeringen begär förslag om att minskningen av      ii7f                                                                ]21
CFC-användningen skall uppgå till 75 % under en femårsperiod eller fram

till 1994,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att redan nu ersätta CFC     121 127 i värmepumpar, kyl- och frysskåp med vätgas,

3.  att riksdagen beslutar om ett omedelbart förbud mot användning av      118      122 CFC inom förpackningsindustrin,

4.  att riksdagen hos regeringen begär att SJ och vägverket får i uppdrag     121    127 att avveckla sin användning av CFC-blåsl estruderad polystyren tidigare än

år 1992,

5.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nu existerande     118 122 verksamheter där CFC-användning förekommer skall vara tillståndsplikti­ga.

6.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett omedelbart förbud     US       122 mot nyetablering av CFC-användande verksamheter.

l987/88:Jo727 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos     ll()   109

regeringen begär att ett program om reduktion av kväveulsläpp från jord­bruk, skogsbruk, reningsverk, industrier m.m. till vattendrag görs upp före 1990.

1987/88:Jo728 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari yrkas alt riks-    86         58

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot förorenirtg av Vättern.

15


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.


l987/88:Jo729 av Owe Andréasson och Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ytterligare restriktioner vad gäller användningen av krom- och arsenikhaltiga medel för impregneringsändamål.

l9S7/S8:Jo731 av Bo Finnkvistoch Sylvia Lindgren (s) vari yrkas alt riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om anordning för att ta till vara bensinångor.

l987/8S:Jo733 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att bensinbolag vid. nyan­läggning eller besiktning av befintlig statiort åläggs alt installera återförings­system för bensinångor.

1987/88:Jo7.34 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas alt riksdagen beslutar att de strandskyddsregler som gällde fram till år 1974 återinförs. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo211.

l987/SS:Jo735 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.  att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta ett handlingsprogram mot försurningen i enlighet med motionen så att svavelutsläppen reduceras med 80-90 "/» fram till år 1990 samt att utsläppen av kväveoxider reduceras fram till år 1995 med hälften av I9S5 års nivå.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsvärdet för svavelinnehållet i tjock eldningsolja, som nu är 1 % bör reduceras till 0.3 %.

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om påtryckningar mot Storbritannien för att ytterligare minska svavelutsläppen.

4.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om avgasrening för dieseldrivna lastbilar och bussar.

' 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till restriktivare lag om förbränning av spilloljor.

6.  att riksdagen hos regeringen begär om ett ålgärdsprogram för källsor­tering av hushållsavfall, för återvinning av glas, metaller, plast och lextilav-fall,

7.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av preskrip­tionstiden för brott mot miljöskyddslagen från nuvarande fem år till tjugo år samt förändring av bevisföringsreglerna vid miljömål i enlighet med vad som anförts i motionen.

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning av miljö­
skyddslagen och brottsbalkens 13 kap. 8 a S i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen som sin mening gei' regeringert till känna vad som i motionen anförts om kemikalieinspektionens produktregisteruppgifler an­gående miljö- och hälsofarliga varor.


137

128

85

98

85

98

44

77

50

81

83

98

176

150

 

88

64

132

147

L33f

148

161

199

198

129

138-16


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemstäliai

10. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om punktskatt på miljö-      I72f      223
farlig verksamhet, i syfte att styra över verksamheten mot mindre miljöfarlig

teknik,

11.   att riksdagen beslutar förklara Kalixälven med dess källvatten och     66 19 biflöden som nationalälv, med ett skydd motsvarande nationalparkers,

12.   att riksdagen till åtgärder mot försurningen för budgetåret 1988/89      175      231 anslår 47 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1987/88:Jo736 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att riks-      ll)|        90

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder mot miljöföroreningarna i Öresund.

19S7/88:Jo737 av Lennart Holmsten m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som     l()i      91

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljö­politiska insatser i Gävleborgs län.

1987/88:Jo739 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin      132   147

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att vid tillståndsgivning för sopeldning uppställs villkoret, att soporna före för­bränning befrias från PVC.

l987/88:Jo740 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas     I34f    149

all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om returförpackningar för cider och läskedrycker.

l987/8S:Jo741 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     137  154

mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om behovet av .en höjning av bilskrotningspremierna.

19S7/88:Jo742 av Sven Munke (m) vari yrkas alt riksdagen begär en kom-     |29     138

pletlering av 8 S förordningen om kemiska produkter (SFS 1985:835) så att den även omfattar miljöfarliga produkter.

1987/88:Jo744 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

136

L53

l.3.3f

148

135

151

L33

145

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     133  146 motionen anförts om effektiv användning av resurser,

2.  att riksdagen hos regeringen begär en lag om återvinning,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om källsortering,

4.  att riksdagen beslutar att ett panlsystem för tungmelallhalliga batterier införs,

 

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beredskapsplaner för och ökad forskning om för­oreningar från avfallsdeponier,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     120  125 motionen anförts om ålerinsamling av freon,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I33f    148

2 fULsdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.


motionen anförts om krav på källsortering och effektiv rökgasrening för tillstånd för sopförbränning.

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning kring bioförgasning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om rening av miljöfarligt avlopp vid industrin.

l987/88:Jo745 av Pär Granstedt och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riks-, dagen hos regeringen begär förslag till lag om obligatorisk skyddsutrustning för oljetankrar som trafikerar svenska vatten saml initiativ till internationel­la överenskommelser i motsvarande syfte.

19S7/8S:Jo746 av Piir Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att effektivisera kemikaliekontrollen på det sätt som anförs i motionen.

l9S7/88:Jo747 av Maud Björnemalm m. fl. (s. m, fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts otn att inrätta Kindlaområdet i Bergslagen såsom naturreservat.

l987/S8:Jo749 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Elving Andersson (c) var i yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att skrotningspremien bör höjas till 800 kr.

l987/S8:Jo750 av Bengt Kindbom m. fl. (c) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökad användning av datatekniken i miljöarbetet. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:K412.

19S7/8S:Jo751 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett fördjupat samarbete med EG,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöskyddslagens sanktionssystem.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljökonsekvensbedömningar,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nationalparker,

6.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Stora Sjöfallet och Abisko.

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den planerade Kirunaparken.

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Sjaunjaomrädet bör bli nationalpark.


145 106

99

138 26 1.54 191

133 109

103

129

68 137 L57

 

148

171

I72f

223

161

200

I64f "

205

65

14

66,74

21, .38

66

20

65f

17


 


JoU 1987/88:23


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bevarandet av Stora Alvaret,

10.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om naturreservat,

11.    att riksdagen hos regeringen begär utvärdering om huruvida syftet
med nuvarande naturreservat är uppfyllt,

12.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av natur­
skyddslagen i syfte att skydda utrotningshotade arter,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättning till markägare för försvårande av pågående markanvändning och för vård av värdefulla naturmarker,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skyddet av genetiska resurser hos vilda växter och djur.

16.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fauna- och floråvårdskommittéerna vid SLU,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarandet av den svenska urskogen eller urskogslik­nande skogar,

IS. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarandet av kvarvarande sydsvenska våtmarker,

19.  alt riksdagen hos regeringen begär utredning om en modernisering av naturvärdslagen,

20.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre samordning mellan lagarna inom miljöområdet,

21.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att användandet av båtbottenfärger med tenn skall begränsas,

22.  att riksdagen begär att regeringen verkar för införandet av märknings­system vid oljetransporter till sjöss i enlighet med vad som i motionen anförts,

23.  alt riksdagen beslutar alt gränsvärdet för svavel vid oljeförbränning sätts till 0,1 gram svavel/MJ.

24.  att riksdagen beslutar att gränsvärdet vid kolförbränning sätts till 0.05 gram svavel/MJ,

25.  att riksdagen beslutar att gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbrän­ning sätts till 0,1 gram kväveoxid/MJ,

26.  att riksdagen beslutar att vid avveckling av kärnkraften gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbränning sätts till 0.05 gram kväveoxid/MJ,

27.  att riksdagen beslutar alt gränsvärdet för kväveoxid vid förbränning av torv och biobränslen sätts till 0,1 gram kväveoxid/MJ vid större för­bränningsanläggningar,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skärpning av normerna för utsläpp från dieselfordon.


Behandlas i utskottets
yttrande s.       hemst
ällan

27

14

40

12. 13

68 65 65 78 64f

30

7lf

72 66f

23

 

67

24

78

40

78

40

98

103

 

98

83

97f

79

98

83

97f

78

98

83

SS

19

64


 


JoU 1987/88:23


Behandlas i utskottets
yttrande s.
                   hemställan p.


124 105

198


194 137

47

45

116 116

152


25


20


108f

29.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till gränsvärde för freonut­släpp vid plasttillverkning,

30.  att riksdagen beslutar alt gränsvärdet för dioxinutsläpp vid äldre anläggningar efter en övergångstid på tio år sätts till 0,1 nanogram/M3 luft.

1987/88:Jo752 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas

161

155 ,

187

1541

186

159

193

159

1.  att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande effektivare beiv-randen av miljöbrott med särskilt beaktande av vad som anförts i motionen om särskilda straffskalor för "normalbrott'" och ringa resp. grova brott,

2.  att riksdagen av regeringen begär förslag om införande av en reglering om miljöansvarig på företagen i enlighet med vad som anförs i motionen,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av särskilda miljörevisorer för företagen,

4.  att riksdagen av regeringen begär förslag om införande av gränsvärden i stället för riktvärden när det gäller tillståndsgivning av miljöfarliga utsläpp,

5.  att riksdagen av regeringen begär förslag om en förbättrad kontroll av miljöutsläpp sa som förordats i motionen.

128

19S7/88:Jo755 av Göran Magnusson (s) vari yrkas alt riksdagen som'sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högsta gränsvärde för kadmium i handelsgödsel.'

.79

l987/S8:Jo756 av Ulla Petterssoti och Gunhijd Bolander (s,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till strandningslag i enlighet med vad som i motionen anförs.

1987/8S:Jo757 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s) vari yrkas      79

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förtydligande av naturvärdslagen,

1987/88:Jo758 av Rune Backlund m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen uttalar sig för att Vätterns vatten skall vara riksobjekt   , 112f med speciellt skydd,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I12f motionen anförts om mätningar och analyser av vattnet samt åtgärdspro­gram sotn minimerar de förorenade utsläppen.

l987/S8:Jo759 av Rosa Östh och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen     134f beslutar att reglerna för återvinningsverksamhelen skall ändras så att det blir ekonomiskt fördelaktigt för Svenska Reiurpack AB att uppnå högsta möjliga återvinning och att uppdraga ål regeringen att utforma och verkstäl­la denna regeländring.

l987/88:Jo760 av Ewa Hedkvist Petersen och Sten-Ove Sundström (s) vari     68 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av restaurering av riksobjektel Persöfjärden'.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottet:
yttrande s.        hemställa
1987/88:Jo76l av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (fp) vari yrkas      6Sf
     28

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Östergötlands skärgård.

1987/88:Jo762 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som      139 158

sin mening ger regeringen till käiina vad som i motionen anförts om behovet rn.m. av en syneförrättning av den skånska miljön.

1987/88:Jo763 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      152           180
motionen anförts om vikten av att förlägga ett internationellt miljötekniskt

institut till Göteborg,                                                        "

2. alt riksdagen hos regeringen begär förslag öm stöd till skapande av ett      152   180
miljötekniskt centrum i Göteborg inom ramen för medel till förfogande för

miljötekniska insatser.

l987/88:Jo766 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att inga nya sopförbränningsanläggningar skall få      132  147 las i bruk saml alt de befintliga sopförbränningsanläggningarna bör av­vecklas inom en femårsperiod, varvid de äldsta anläggningarna bör av­vecklas först,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag så alt förpackningspro-      I34f         149 ducenlerna skall åläggas alt lösa avfallsfrågan på ett miljövänligt acceptabelt

sätt redan innan förpackningarna introduceras,

3.  att riksdagen hos regeringen begär att staten lar ansvaret för en     133f          148
organisation för återvinning och avsättning av material från kommunernas

sortering,

l.w

148

13.3f

148

137

156

4.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att statsbidrag skall utgå till information i initialstadiet av kommunernas källsorteringsprojekt,

5.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att statsbidrag skall utgå till kommuner som satsar på källsorleringsanpassade sopbilar,

6.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nödvändiga forsk­ningsresurser satsas på att ta fram mer miljövänliga framtidsalternativ när det gäller omhändertagandet av avfall.

1987/88:Jo767 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall tillsättas,           167              212

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I43f           165 motionen anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet,

3.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Sveriges internatio-    143f    l(i5 nella miljöbevakning,

4.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka åtgärder som    146      170 behöver vidtas för att intentionerna från Brundtlandrapporlen om uthållig utveckling skall kunna förverkligas,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    1(14              10(1

motionen anförts om åtgärder för att minska föroreningarna till haven.

21


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      137 156 motionen anförts om åtgärder för att avveckla försurningen,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      117f          121 motionen anförts om åtgärder för att freonanvändningen skall upphöra,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     129  138 motionen anförts om åtgärder för att förbättra kemikaliekontrollen,

L57

190

130

140

107

102

10.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioriteringen i miljöskyddsarbetet,

11.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om budget över kemikaliehanteringen,

12.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för alt avveckla klorulsläppen från massa-och pappersindustrin,

13.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     111 110 motionen anförts om åtgärdsplaner för gruvindustrin,

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känha vad som i     98   S4 motionen anförts om övergång av miljövänliga alternativ till organiska lösningsmedel.

167

208

78f

41

164f

205

165

206

165 

206

148

172

ll2f

116

18.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av miljömyndigheterna,

19.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känria vad som i motionen anförts om naturresursräkenskaper,

20.  att riksdagen hos regeringen begär ett system med miljökonsekvens-analyser,

21.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad söm i motionen anförts om offentliga förhör i miljöfrågor,

22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtidsstudier,

23.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om MILJÖ-EUREKA,

24.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöövervakning, PMK.

l987/S8:Jo768 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen uttalar vad som i motionen anförts om behovet av     172f  223 miljöavgifter som ett instrument i miljöpolitiken,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag alt belasta svaveldioxiduls-     173   224 läpp med en avgift om 3 000 kr./ton,

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter på miljö-     173      225 farliga utsläpp i enlighet med motionen,

4.   att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder    85          56 som vidtagits för alt förverkliga beslut om en internationell luflvåi"dsfond.


l987/88:Jo770 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa skärpta utsläppskrav på bensindrivna    90
      70


22


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställa

personbilar i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.  att riksdagen beslutar att begränsa utsläppen från den befintliga bilpar-     90f  71 ken i enlighet med vad som anförts i motionen,

3.  att riksdagen beslutar att i enlighet med naturvårdsverkets Aktionsplan      8S   64 mot luftföroreningar införa krav för lastbilar och bussar enligt USA-kraven,

'4. att riksdagen beslutar att dessa krav enligt yrkande 3 skall träda i kraft      88     64

fr. o. m. 1990 års modeller,

5. att riksdagen beslutar tidigarelägga och skärpa kraven i naturvårdsver-     97f     ' 78

kels Aktionsplan mot luftföroreningar för nya förbränningsanläggningar i enlighet med vad som i motionen anförts.

l987/88:Jo771 av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att      107 103

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oblekt papper.

1987/88:Jo773 av Jörn Svensson och Viola Claesson (vpk) vari yrkas alt     ISO        247

riksdagen till hjälp för igelkottarnas överlevnad för budgetåret 1988/89 anslår 200 000 kr. utöver regeringens förslag i proposition 100, bil. 16, under rubriken B 9.

l987/88:Jo775 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

1.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     103  97 motionen anförts om svenskt initiativ för bildandet av en Nordsjökommis­sion,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     102 94 motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt nordiskt pro­gram för miljöförbättringar i Skagerrak-Kattegatt och att för detta ändamål

utnyttjar den speciella låneordningen i Nordiska Investeringsbanken.

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     104  100 niotionen anförts om naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vadsom i     112   114 motionen anförts om prioriteringen av svensk havsmiljöforskning.

1987/88:Jo777 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     128  137

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om totalförbud mot betat utsäde.

1987/88:Jo779 av Kari-Erik Persson (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär att SAKAB:s verksamhet utvärde-     132     141 ras.

2.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt forskning     137         156 inom området miljöfarlig avfallsdestruering skall initieras.

l987/88:Jo780 av Jan Jennehag och John Andersson (vpk) vari yrkas att    90f          71

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om stimulanser till avgasreningsåtgärder i befintlig bilpark.                    -,,


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

I987/88:Jo7Sl av Jan Jennehag och John Andersson (vpk) vari yrkas att     94f          76

riksdagen beslutar om ändring i bilavgaslagen så att en monopolsituation ej

uppstår på service- och reservdelsmarknaden.                                   .   

1987/88:Jo782 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär alt industrier anslutna till de kom-      109   106
munala reningsverken i de 30 största kommunerna får ett år på sig alt lägga

fram planer på hur de snarast kan eliminera de delar av utsläppen sorn reningsverken ej kan oskadliggöra,

2. att riksdagen hos regeringen begär att det uppdras åt kemikalieinspek-      1.30           140
tionen alt snabbutreda vilka kemikalieprodukter som används inom industri

och hushåll och därefter lägga fram ett förslag som visar hur i första hand de 100 mest miljöfarliga produkterna kan ersättas av mindre miljöfarliga,    '

3. all riksdagen hos regeringen begär att ett program utarbetas för att,     1.30     140
radikalt minska framställningen och importen av giftiga ämnen.

l9S7/88:Jo783 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att      109              106

regeringen tillsätter en utredning som har till uppgift att föreslå en strängare lagstiftning för industrins utsläpp av giftiga och svårnedbrytbara ämnen till de kommunala reningsverken.

l987/SS:Jo784 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget B 5 Ätgärder mot försurning för budgetåret      175    231
198S/S9 anslår 135 000 000 kr.,

2.   att  riksdagen  till anslaget B 7 Mark för naturvård för budgetåret      177 240 1988/89 anslår 15 000 000 kr..

3.   att riksdagen till anslaget B 8 Vård av naturreservat m.m. för bud-      179   •     245 getåret 1988/89 anslår 50 000 000 kr.

1987/88:Jo7S5 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riks-     97f 81

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpta bestämmelser för försäljning av högsvavliga produkter vid raffi­naderier särskilt vad avser bunkerolja.

l987/88:Jo7S6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas                     .       _      ,

55

S

66f.

23

72

31

67

24

152

ISO

 

24

2.    att riksdagen som sin merting ger regeringen till känna vad som i     55 motionen anförts om en nationell naiurvårdsslralegi,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om skydd för återstående urskogar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fauna-och floraregister,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skogens våtmarker,

1987/8S:Jo787 av Eva Rydén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riks­dagen hos regeringen begär förslag om lokalisering av det planerade miljö­tekniska institutet till Göteborg.


 


,-:                                                                                               JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställar

1987/88:Jo789 av Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) vari yrkas att      94f   76

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett ytterligare förtydligande av bilavgaslagen på sätt som har redovisats.

1987/88:Jo790 av Erling Bager och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen      136    .        153

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående förslag till ålervinningssystem för bilbatterier och fritidsbatterier.

19S7/88:Jo791 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att      167 212

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående inrättandet av ett miljöombudsmannaämbete.

1987/88:Jo792 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas all riksdagen hos regering-      120 126

en begär förslag om dels en plan för fungerande återvinning av freon, dels i samband med antagandet av en .sådan återvinningsplan, att kommuner, kylfirmor och entreprenörer skall åläggas obligatorisk sugning av freoner vid kassering av kylanläggningar.

1987/88:Jo794 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1.                                                                                                                    att riksdagen beslutar alt en övergång till indirekta kylsystem skall ske      121                                                             127
ft. o. m. den I juli 1988,

2.  att riksdagen begär alt regeringen ulformar ett registersystem för      118         122
köldmedieinköp.

1987/88:Jo795 av Sven Munke och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att      159  194

riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag alt pröva frågan om en skärpning och nya rutiner avseende kontrollen av konces-sionsprövade verksamheter.

1987/88:Jo798 av Rolf Kenneryd och Ivar'Franzén (c) vari yrkas

1.    att riksdagen begär alt regeringen avsättei- erforderliga medel för      176         237 försökskalkning av skogsmark,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådan      176 237 försökskalkning bör förläggas till Hallands län.

1987/88:Jo800 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som   '   159, 169        '   194. 21: sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av förstärkning av miljöskyddslagen.

1987/88:Jo802 av Maj-Lis Lööw rn. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     51        5

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder på miljöns område.

1987/88:JoS03 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas all riksdagen     86f  60

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen, anförts om

behovet att utarbeta en handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar.

25


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

1987/88:Jo804 av Rune Thorén (c) vari yrkas ätt riksdagen som sin mening      152  180

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av det planerade internationella miljötekniska institutet.

l987/88:Jo805 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin      152        182

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av ett internationellt institut för strategiska miljöstudier.

1987/S8:Jo806 av Hugo Hegeland och Siri Häggmark (m) vari yrkas att      152         180

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att det internationella miljöteknikinstitutet lokaliseras till Göte­borg.

1987/88:Jo8()7 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som      152 180

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokali­seringen av ett miljötekniskt institut till Stenungsund, alternativt Göteborg.

l987/88:Jo8()9 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen     I67f    213

begär förslag om en haverikommission i miljömål.

l987/88:Jo810 av Sven Munke (m) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljö-     87         62 skyddslagen alt särskilda regler införs för särskilt hårt förorenade områden,

2.   all riksdagen hos regeringen begär att Malmöhus län förklaras som     85f          57 särskilt föroreningskänsligl område.

1987/88:Jo811 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      168  214

begär förslag om inrättande av miljöpolis som förstärkning av den nuvaran-, de tillsynsorganisationen.

l987/88:Jo812 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      159, 161       193, 198

begär förslag om ändring av ansvarsbestämmelserna i miljöskyddslagen 45 S och ändring av bestämmelserna i 18 och 40 §§.

1987/88:Jo815 av Margareta Hemmingsson (s) vari yrkas att riksdagen som     158 192

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om rätten alt överklaga vissa beslut enligt miljöskyddslagen.

1987/88:Jo8l8 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur samhället på ett     130        140 rationellt sätt skall få en total överblick över riskfaktorerna i kemisamhället,

2.  all riksdagen hos regeringen begär alt, i avvaktan på de åtgärder som     129    139 föranleds av yrkande 1, ett fullständigt produktregister byggs ut, vad avser

faktorer som avses i denna motion, samt alt registret skall vara helt öppet för insyn,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om former för demokratisk     127    135
styrning av produktionert. som skall syfta till sparsamhet, hushållning och

återanvändning i utnyttjandet av våra naturresurser och i inriktningen av          °

vår varuproduktion.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan

4. att riksdagen begär alt regeringen, i avvaktan på de åtgärder som      127         135
föranleds av yrkande 3, ger de statliga verken och myndigheterna direktiv

att vid tillståndsgivning till varuproduktion sälta hänsyn till människors hälsa, miljön och samhällsekonomiska överväganden i första hand,

5. att riksdagen hos regeringen begär alt en parlamentarisk kommission      127    135
tillsätts med uppgift att analysera vad i motionen anförts om en annan

hushållning och ekologiskt inriktad produktion, övergång till miljövänligare material, ett förändrat konsumtionsmönster samt förenlighet med en solida­risk och rättvis fördelningspolitik, nationellt och internationellt.

l9S7/8S:Jo8l9 av Eva Rydén m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regering-     87      63

en begär förslag till sådan ändring i miljöskyddslagen att miljö- och hälso­skyddsnämnderna får möjlighet att begränsa biltrafiken vid inversion.

1987/88:Jo820 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riks-     129      138

dagen beslutar om ändring av första stycket 20 § i lagen om kemiska

produkter i enlighet med nedan angivna lagförslag. Nuvarande lydelse: 20 S

Den som I. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 5 §. Föreslagen

lydelse: 20 § Den som 1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot

5-6 SS.

l987/S8:Jo821 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     110 108
motionen anförts om att ett handlingsprogram för minskat kväveläckage

och kväveutsläpp upprättas för hela Skånekusten,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I12f 116 motionen anförts om att fasta mätstationer för övervakning av förorenings­belastningen i särskilt känsliga områden byggs ut,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5f  57 motionen anförts om att Kattegatt. Öresund och Hanöbukten förklaras som

särskilt föroreningskänsligl område,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om svenska åtgärder med anledning av luftföroreningar från Helsingör,

5.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109  106 motionen anförts om att toxiska ämnen så långt möjligt särskiljs från kom­munala rertingsverk,

6.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    69    29 motionen anförts om att större resurser ställs till förfogande för genomför­ande av naturvårdsplaner i Skåne,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    67    24 motionen anförts om bättre beslutsunderlag i den fysiska riksplaneringen

när det gäller våtmarker i Skåne.

27


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställan p.

1987/S8:Jo823 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari yrkas alt riksdagen beslutar     94f    76

att bilavgaslagen ändras så att det klart framgår att biltillverkarna förbjuds att föreskriva användning av särskilda verksläder eller reservdelar för- av-gasrelalerade reparationer, även garanlireparalioner.

l987/S8:JoS25 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (s)      168 215

vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av regionala miljö- och nalurvårdsenheter.

l987/SS:JoS26 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos      128         137

regeringen begär att naturvårdsverket, kemikalieinspektionen och arbetar-skvddsstyrelsen får i uppdrag att dels utreda riskerna av höga halter av bensen i bensin, dels föreslå åtgärder för minskning av bensenhalten.

l9S7/8S:Jo829 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att      101    93

regeringen tillsätter en utredning med uppgift att som i motionen beskrivits utreda hur kustkommunerna långsiktigt skall hjälpas alt lösa problemen med nedsmutsningen från Nordsjön och Kattegatt.

l987/S8:Jo832 av Evert Svensson m. fl. (s.m, fp, c) vari yrkas att riksdagen      101   92

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder för att rädda kustvattnet i norra Bohus­län.

l987/88:JoS33 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5f   57 motionen anförts om att förklara hela södra Kattegatt, Öresund och Skäl­derviken sotn särskilt föroreningsbelastade områden,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om behovet av åtgärder för att stoppa föroreningarna till

havsmiljön.

1987/88:Jo834 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om att miljöundersökningar i Bottniska viken kan fort­sätta,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om att programmet med flödesbeslämningar i länets älvar

kan fullföljas,

3. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med kalkning kan
fortsätta i oförändrad skala,

5. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så alt intensifiera-     99       87

de analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg.

l987/88:Jo836 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i      102          96

Nordiska Rådet skall arbeta för en överenskommelse sä att vattenström-          28


 


JoU 1987/88:23

Behandlas iutskottets yttrande s.

marna via Öresund, Stora och Lilla Balt ej minskas,

2.   att riksdagen hos regeringen begär direkta och konkreta åtgärder för     104     100 att rädda sälstammen kring de svenska kusterna,

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att ta fram mot-     137  '       155 tagningsmöjligheter för senapsgas i två större svenska hamnar,

4.,att riksdagen hos regeringen begär all riktlinjer för militära aktiviteter     104        101

och andra verksamheter som påverkar natur och miljö i Östersjön såsom skjutövningar, byggnationer, avfallshantering, oljeupplag m.m. utarbetas.

I987/88:Jo837 av Bo Lundgren (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   87 motionen anförts om kontinuerlig uppföljning av skogsskadesiluationen i Skåne och Sydsverige i övrigt,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   87 motionen anförts om ett ålgärdsprogram mot skogsskador,                              .      ,  ,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84   53 niotionen anförts om internationella överenskommelser på luftvårdsom-rådel.

19S7/88:JoS38 av Per Arne Aglert och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att     ] 11     112

riksdagen hos regeringen begär ålgärdsförslag frän SML om förbättring av
rökgasrening och eventuella andra utsläpp av kvicksilver från landets kre-
matorier.
                                                                         ,-.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So478.

1987/S8:Jo839 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin     143f  165

mening ger regeringen till känna alt Sverige på nordiskt och internationellt plan tar initiativ till miljöförbättringar och samarbete för att uppnå globala lösningar på miljöproblemen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi219.

l987/88:Jo841 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

I. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändringar i     79 48

terrängkörningslagstiftningen i enlighet med vad som i motionen anförts,

2., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     88     65

motionen anförts om dubbla avgasreningskrav, för importerade motorfor­don ,

3. att riksdagen sorri sin mening ger regeringen till känna vad som i     88      65

motionen anförts om att en generell dispens från nuvarande tillämpnings­föreskrifter för avgaslagen ges till moiorgasdrivna fordon.

1987/8S:Jo842 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas all riksdagen som sin     150f        177

mening ger regeringen till känna att Sverige i lämpliga fora bör verka för att Sovjet inte genomför planerna på utvidgad fösforitbrytning i Estland.

29


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        heinställan p.


1987/88:Jo843 av Ulla Tilländer (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening     86 ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att Malmöhus län förklaras som särskilt föroreningskänsligl område.

1987/8S:Jo844 av Margareta Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som     152 sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bildan­det av ett internationellt miljöforskningsorgan.

1987/88:Jo845 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin     176 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ur anslaget B 5. Ätgärder mot försurningen avdela 5-10 milj. kr. för restaure­ring av förorenade sjöar.

l987/88:Jo846 av Karl-Gösta Svenson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att     137 riksdagen hos regeringen begär förslag om att förbrukade lysrör och andra typer av lampor, som innehåller kvicksilver, snarast möjligt hänförs till miljöfarligt avfall.

l987/SS:Jo847 av Rune Backlund och Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas

1. all riksdagen begär alt regeringen utfärdar direktiv till statliga myndig-     107
heter i enlighet med vad som i motionen anförts om användning av oblekt
papper m.m.,

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en landsomfattande     l()7
kampanj för oblekt papper.

1987/88:Jo848 av Sven Munke (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring i     155
miljöskyddslagen alt företag som driver miljöfarlig verksamhet och prövats

av koncessionsnämnden för miljöskydd åläggs att utse en miljöansvarig,

2. att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag     16I
att pröva möjligheterna att redan i koncessionsvillkoren bestämma sank­
tionsavgiftens storlek vid "överulsläpp".

1987/S8:Jo850 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     137 motionen anförts om att klassificera kasserade lysrör som miljöfarligt avfall,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     137 motionen anförts om hanteringen av kasserade lysrör.

19S7/88:Jo851 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas alt    81f riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärdsprogram mot försurningen.

l9S7/8S:Jo852 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin     158 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökning av besvärsrätten avseende koncessionsnämndens beslut.


57

183

235

155

103 103

187 200

155 155

50

192 30


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                         hemställan


68f 79

79

86

118

119

121 121

137

1987/88:Jo853 av Monica Öhman m. fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förslag till utveckling av skyddade naturområden,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utlokalisering till Norrbotten av naturvårdsverkets avdelning för naturvård.

1987/88:Jo854 av Claes Rensfeldt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av information om och effektivare tillämpning av reglerna för snöskotertrafik i svenska fjälltrakter.

1987/S8:Jo855 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild skyddslagstiftning för sjön Vättern.

1987/88:Jo857 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.  alt riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud av användningen av freon inom områden där det ulan större svårighet kan ersättas av annat material,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av freon enligt vad som anförts i motionen,

 

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för ökad forskning och ersättningsteknik för freonanvändningen,

4.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om bestämmelser som kan förhindra freonuisläpp frän värmepumpar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Jo858 av Alf Svensson (c) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär att ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete startas för ekolo­gisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

1987/88:Jo859 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i I34f motionen anförts om kampanj för glasflaskan,

2: att riksdagen till ändamålet nytt returglas anslår medel ur fonden för |34f miljöskyddsteknik.

1987/88:Jo864 av Ivar Franzén m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär alt    90f regeringen skyndsamt vidtar åtgärder som stimulerar till avgasrenande åt­gärder på begagnade bilar enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1987/88:Jo865 av Ivar Franzén och Pär Granstedt (c) vari yrkas alt riks-    86 dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att förklara Stockholms kommun som ett särskilt föroreningskänsligl område.


28 49

48

58

122

124

127

127

156

149 149

71

57


31


 


JoU 1987/88:23


1987/88:Jo867 av' Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder mot freonutsläpp samt fortsalt forskning enligt motionens
intentioner.
                                                                               .

1987/8S:Jo869 av Bengt Kronblad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ett framtida Östersjölaboratorium skall förläggas till Kalmar län och knytas till den verksamhet inom Östersjöforskningen som bedrivs vid högskolan i Kalmar.

l987/SS:Jo87() av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn av gällande ersätt­ningsregler vid inlösen av mark från enskild markinnehavare samt domän­verkets och lantbruksnämndens instruktion vad avser medverkan i markaf-färer, som rör inlösen av mark från enskild i enlighet med vad som i motionen anförts.

l9S7/8S:Jo871 av Ingela Mårtensson m. fl..(fp) vari yrkas

1.   alt riksdagen hos regeringen begär utredning om förslag att minska miljöfarliga avgaser i äldre bilar i enlighet med motionen,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av skrotnings-premier och skrotningsavgifter enligt statskontorets förslag.

l987/88:JoS72 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas

3.   alt riksdagen hos regeringen begär en utredning om färjetrafikens skador i form av bl. a. svall, sug och erodering,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt anförts om Stockholms skärgård.

l987/88:JoS73 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om krav på rening av avgaser från dieselfordon,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att.restriktioner införs för kemikaliean­vändning pä tillrinningsområden av särskild betydelse,

3.  att riksdagen beslutar alt transporter på Mälaren beläggs med särskilda restriktioner.

5. att riksdagen sotn sin mening ger regeringen till känna alt vad i övrigt
anförts i motionen om åtgärder för att begränsa luftföroreningarna skall
beaktas i olika myndigheters arbete.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A492.

l9S7/88:Jo874 av Stig Josefson m. fl. (c) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av ett särskilt Östersjölaboratorium,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljö- och naturvård.


Behandlas i utskottets
yttrande s.
  hemställan p.

121              127

117

I13f

46

79

71 154

28 28

64 60

60 50

90f 137

68f ViSf

88 86f

S6f 81

117

29

32

113f' 69


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N335.


Motioner överlämnade från andra utskott

1987/88:Fi224 av Alf Svenssoii (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av utsläppsavgifter och andra ekonomiska styrme­del för att uppnå en bättre livsmiljö.

I9S7/88:L207 av Alf Svensson (c) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring i bolagslagen så alt företagens årsbokslut förses med en miljöredovisning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo735.

1987/88:L604 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringeti till känna vad i motionen anförts om en obligato­risk miljöskadeförsäkring.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo719.

1987/88:L605 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk miljö­skyddsförsäkring för alla som bedriver miljöfarlig verksamhet,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om miljöfond som lämnar ersättning till skadelidande som inle får försäkringersältning samt för sanering efter miljöskador där ansvarig inte längre finns eller saknar ekonomiska resurser.

1987/88:L612 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikali­er.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo768.

1987/88:Kr6 av Kari Boo m. fl. (c) vari yrkas ,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande ekonomiska resurser för insatser mot för­surningsskador på kulturföremål,

1987/88:T65 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) vari yrkas

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomiska stimulanser till bilägare som installerar utrustning för katalytisk avgasrening enligt vad, som i motionen anförts,

3.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skrolningspremie för att stimulera förnyelse av bilparken enligt vad som i motionen anförts.

I987/88:T66 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

35. alt riksdagen beslutar skärpa utsläppskraven för olika fordonstyper i enlighet med vad i motionen anförts.


172

126

125

125 125

126

176

90f

137

8S


223

133

128

128 129

i-32

238

71

154

64

33


.1 Riksdagen 1987/88. 16 .saml. Nr 23


JoU 1987/88:23


88

98

97f

I987/88:TS5 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen sotn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett stitnulansbidrag på 3 000 kronor för avgasreducerande åt­gärder inom den befintliga bilparken,

4.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppmuntring av alternativa avgasreningsmetoder,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som minimerar tendenser till ett reservdels- och verk­stadsmonopol inom avgasserviceområdet,

8. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att stimulera avgasutsläppsminskningar inom den befintliga bilparken.

19S7/SS:T95 av Mats Odell (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgaskrav på dieseldrivna bussar och lastbilar.

I9S7/8S:N27 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung eldningsolja sänks till 0.5 % och i villaolja till 0.15 %.

I987/88:N33 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter,

7.  att riksdagen som sin mennig ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka den tillåtna gränsen för svavelulsläpp till 0,5 viktpro­cent.


Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

90

88 94f

90

74

64 76

71

,64 82

79,80


 


Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:85

1987/88:Jol4 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär alt regering-      93 en, i enlighet med motionen, framlägger förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar.

1987/8S:Jol5 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      139f begär en utredning av Göta älv som dricksvatlentäkt i enlighet med mo­tionens syfte.

l987/S8:Jol6 av Göran Ericsson m. fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     5()f anförts om att energiplaneringen skall ske med hänsyn till miljöeffekterna,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      139 anförts om nödvändigheten av en snabb introduktion av naturgas i Stock­holmsregionen,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     98 anförts om en halvering av svavelhalten i eldningsolja.


75

159

158

83


34


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       heinställai

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      139   158 anförts om att inga ytterligare kolkraftverk bör planeras i Stockholm,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      82     50 anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från energianläggningar skall

införas, för utsläpp av svavel vid olje- och kolanläggningar och för kväveoxidutsläpp frän kolförbränning,

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      161      200

anförts om att miljöskyddsavgift skall utgå vid alla former av överträdelse av koncessionsvillkoren,

9. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      160   195
anförts om en skärpning av straffsanktioner vid uppsåtliga miljöbrott.

10.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     92f                                                       73
anförts om stimulanser för utveckling och användning av miljövänliga

bränslen i fordon som nu drivs med diesel eller bensin och därvid införa skatterabatter på miljövänliga bränslen och verka för ökad prisdifferentie­ring mellan blyfri och blyad bensin,

11.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     8Sf                                                       66
anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, underlätta och stimule­
ra till återkommande kontroll av avgasreningssystem, införa gränsvärden

för avgasutsläpp för bensin- och dieseldrivna fordon,

12.                                                                                                                  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      140                                                      160
anförts om nödvändigheten av en utbyggnad av kringfartsleder till en ring

runt Stockholm.

13.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     140                                                      160
anförts om en begränsning av användningen av dubbdäck för att därmed

minska stoftbildning och slitage på gator och vägar,

14.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      133f                                                    148
anförts om önskvärdheten av en förbättrad information till hushållen om

miljöfarligt avfall och var man kan och skall avyttra sådant avfall,

15.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      132f                                                    142
anförts om att en förbättrad källsortering av avfall skall införas samt att

tekniken för återvinning av avfall ges erforderliga forskningsmedel.

16.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     133   144 anförts om hantering och transporter av miljöfarligt avfall i större tätorter,

17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     164f  205 anförts om nödvändigheten av att utveckla analyser av effekter på miljön

och förslag till förändringar inom skilda samhällsområden, s. k. miljökonse­kvensanalyser.

l987/8S:Jol7 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen     64f       13

begär en översyn av formerna för säkerställande av naturvårdsobjekt i enlighet med vad som i motionen anförts.'


1987/88:Jol8 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin     90f  71

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma stimulansåtgärder för avgasrening på begagnade bilar.


35


 


JoU 1987/88:23


Behandlas i utskottets


hemställan p. 117

178 178

55

50

233 233' 180

161

11 50


yttrande s. 113f

19S7/8S:Jol9 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen, anförts om Gotland som bas för marin vetenskaplig forskning och undersökingsverksamhet i Öster­sjön.

1987/88:Jo20 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

151

1.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om överläggningar med den finska regeringen i syfte att minimera utsläppen från Torneåverken,

2.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad      151 som i motionen anförts om ändring i lagen om gränsälvsöverenskommelsen

så att även utsläpp i luften kan prövas av gränsälvskommissionen,

S4f

3. att riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om konventionen om gränsöverskridande luftför­
oreningar.

19S7/88:Jo21 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

176 176 152

140 59

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot försurningen i västra delarna av Krono­bergs län,

2.   att riksdagen beslutar att anslaget B 5 jämväl skall inrymma bidrag till kalkning av brunnar,

3.   att riksdagen beslutar all länsstyrelserna i samråd med kommunerna får avgöra hur kalkningsanslagel skall användas,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokaliseringen av det planerade internationella miljö­teknikinstitutet.

1987/S8:Jo22 av Lennart Brunander (c) vari yrkas alt riksdagen hos rege­ringen begär förslag till skärpta riktlinjer för åtgärder att begränsa trafik­buller i befintlig bebyggelse i enlighet med motionen

1987/8S:Jo23 av Alf Svensson (c) vari yrkas

SS

64

88

64

172f

223

173

224

 

36

1.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen' anförts om en naiurvårdsgräns till skydd för de fjällnära skogarna,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsätt­ningen för kolväteutsläpp skall vara att uppnå 50 % reduktion av 1985 års utsläppsnivå till år 1995.

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och bussar,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgasreningskrav för tunga lastbilar och bussar,

5.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel som ett instrument i miljöpolitiken,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad i motionen anförts om införande av ulsläppsavgifter för svaveldioxider.


 


JoU 1987/88:23

 

Beh: yttrande

indli s.

;1S

i Utskottet! hemställa

119

 

 

124

7.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ulsläppsavgifter för freoner,

8.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     173     225 anförts om införande av ulsläppsavgifter för klorföreningar,

9.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     173     226 anförts om införande av ulsläppsavgifter för kväveoxider,

 

10.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     125   130 anförts om en obligatorisk miljöskyddsförsäkring,

11.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     158   192 anförts om rätt för ideella och naturvetenskapliga organisationer ätt över­klaga beslut enligt miljöskyddslagen,

12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     155   187 anförts om alt företag som bedriver miljöfarlig verksamhet skall åläggas att

utse en miljöansvarig,                                          '

13.                                                                                                                 alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     130                                                      140
anförts om systematisk genomgång och prövning av befintliga kemiska

ämnen,

14.                                                                                                                 att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     135                                                      15()
anförts om införande av pantsystem för bilbatterier fr. o. m. den 1 januari

1989.            

15.                                                                                                                 att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen *  135                                                      151
anförts om ett panlsystem för miljöfarliga batterier fr. o. m. den 1 januari

1989,

16.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     1()7                                                     |02
anförts om att åtgärder för reduktion av klor i massaindustrin skall ha

påbörjats senast år 1990,

17.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     l()7                                                       102
anförts om förbud för utsläpp av klor från massaindustrin fr. o. m. 1995.

1987/88:Jo24 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen    84        53 anförts om ökad aktivitet för att åstadkomma internationella överenskom­melser om begränsningar av kväveoxidulsläppen,

2.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     117f    121 anförts om internationella åtgärder för att åstadkomma ett totalt stopp för

användingen av CFC och andra ämnen som skadar ozonskiktet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     149    173 anförts om konsultationer m. fl. åtgärder inom ramen för den nordiska miljöskyddskonventionen,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     159    193 anförts om miljökvaliletsnormer,

5.   att riksdagen beslutar avskaffa straffriheten vid miljöbrolt i ringa fall,     160          196

6.   att riksdagen avslår regeringens förslag om obligatorisk kommunal     156  188 tillsyn över de anmälningspliktiga anläggningarna,                                                                                                3y


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemstiillan p.

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     I54f    186 anförts om uppbyggnad av ett system med miljörevisorer.

8.  att riksdagen beslutar belägga utsläpp av svaveldioxid från industripro-     173  224 cesser med en miljöavgift pa 4 000 kr/ton svaveldioxid i enlighet med vad ,

som anförts i motionen.

9.                                                                                                                    att riksdagen beslutar belägga svavel i olja med en miljöavgift på 8     173                                                                   224
kr./kg svavel i enlighet med vad som anförts i motionen;

10.                                                                                                                  att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     SI                                                         50
anförts om en minskning av mängden ozon och andra folokemiska oxidian-

ter med 75 %,

11.  att riksdagen beslutar om ett gränsvärde på 0.05 g svavel per MJ     97f 79.80 bränsle som skall träda i kraft senast 1992,

12.  att riksdagen beslutar att de skärpta avgaskraven för lätta fordon skall     SS   64 träda i kraft fr. o. m. 1990 års modeller.

13.  alt riksdagen beslutar all de skärpta avgaskraven för tunga fordon     88 .        64 skall träda i kraft fr. o. m. 1992 års modeller,                                                                     ,                                , .

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      173  227 anförts om att en miljöavgift på importerade fordon som inte uppfyller

kraven bör övervägas,

15.  alt riksdagen avslår regeringens förslag om ekonomiskt stöd till frivil-     89       67 liga inköp av dieselfordon som uppfyller avgaskraven,

16.  att riksdagen beslutar införa ett statligt stöd på 1 000 kr. per bil till     90f         71 , bilägare som kompletterar äldre bilar med katalytisk avgasrening,

17.  att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag     90    70 att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer för bensinbilar fr. o. m. 1995

års modell,

18.                                                                                                                  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     92f                                                        73
anförts om intensifierad forskning för all ytterligare reducera utsläppen från

motorfordon.

19.  att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     91      72 anförts om skärpta miljökrav på flygtrafik och sjöfart,

20.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     97f    81 anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1 % fr. o. m. 1990 alternativt

skärpta krav på rökgasrening med motsvarande effekt,

1.37

1.S4

99

SS

99

89

21.  att riksdagen beslutar om en höjning av bilskrotningspremien till 15 000 kr. och motsvarande höjning av bilskrotningsavgiften,

22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkningsverksamheten och selentillförsel,

23.  all riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att snarast möjligt redovisa hur ytterligare och snabbare begränsningar av kväveoxid- och kolväteutsläppen skall kunna ske,

24.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     58      9 anförts om förslag till hur lövskogsandelen skall kunna ökas i särskilt drabbade områden,                                                        -


 


JoU 1987/88:23


Beh;

uullas

i utskot

tets

yttrande

s.

hemst;

illai

183

 

256

 

183

 

256

 

25.  att riksdagen beslutar bevilja kemikalieinspektionen fyra nya tjänster.

26.  att riksdagen hos regeringen begär att avgifterna för kemikalieinspek­tionens verksamhet höjs i den utsträckning som behövs för att finansiera fyra nya tjänster,

27.  alt riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad i motionen     65     14 anförts om säkerställandeplaner för riksobjekl och en samlad inventering av

lämpliga framtida naturreservat,

120

126

121

127

135

151

182

253

182

2.S4

140

161

29.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      107  102 anförts om mål för reduktion av massaindustrins utsläpp,

30.  all riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 5 milj. kr. för åtgärder i      182      255 hotade områden som Kattegatt,

31.  att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 7 milj. kr. utöver vad     182          255 regeringen föreslagit i budgetpropositionen för insatser rörande bekämp­ningsmedel,

32.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av bilskrotningslagen,

33.  alt riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierad forskning för alt klargöra hoten mot ozonskiktet,

34.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pant på miljöfarliga batterier.

35.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      133  143 anförts om säkerslällandeprogram för miljöfarligt avfall,

36.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     136   153 anförts om återvinning av miljöfarliga batterier,

37.  att riksdagen beslutar att naturvårdsverket skall disponera 40 milj. kr. ur bränslemiljöfonden för stöd till ny miljöskyddsteknik,

38.  att riksdagen för utredningar och inventeringar inom miljövårdsområ­det för budgetåret 1988/89 anslår 10 milj. kr. mer än regeringen föreslagit,

39.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett samlat handlingsprogram mot buller.

1987/88:Jo25 av Carl Bildt m. fl! (m) vari yrkas

1.  att riksdagen till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89      ISO        247 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     54f   6 motionen anförts om statligt ägande och statlig förvaltning av mark för

naturvård,

3.                                                                                                                    all riksdagen beslutar att anslaget Mark för naluvård får användas även      177                                                            243
till den ideella naturvården för inköp av mark för naturvård i enlighet med

vad som i motionen artförts.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     65    14 motionen anförts om en renodling av begreppet naturskydd,

5.    att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad som i     65   14 motionen anförts om syftet med nationalparkerna,                                                                                              39


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställan p.

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att exploaterade     65   14 delar av vara nationalparker bör avstyckas och ges en annan skyddsform,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     55 •      •  7 motionen anförts om naturvårdsverkets bidrag till friluftsanläggningar,                  '     '

8.  att riksdagen som nationellt delmål fastställer vad som i motionen     83 '     52 anförts om att koldioxidutsläppen inte får öka från dagens nivå,

9.  all riksdagen som mål fastställer att svavelutsläppen till är 2000 skall     82                  50 minska med 80 % räknat från 1980 års nivå,

 

10.  alt riksdagen begär alt regeringen i internationella fora skall verka för     84                53 en minskning av svavelutsläppen i enlighet med vad som i motionen anförts,

11.  att riksdagen begär alt regeringen skall fastställa en miljöavgift föi-     173       224 tjock eldningsolja pä 10 000 kr. per ton svavel i enlighet med vad som i '

motionen anförts,

12.  att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska kväveul-     82     '       50 släppen till en nivå naturen i Sverige tål.

13.  att riksdagen beslutar om ett stimulansbidrag på 3 000 kr. för avgas-     90f     71 rening av äldre bilar i enlighet med vad som i motionen anförts,

 

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     5()f        '   I motionen anförts om den tekniska utvecklingens betydelse för en god miljö,

15.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109    -      106 motionen anförts om hantering av slam frän kommunala reningsverk,

16.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en aktions-     86f    60 plan mot föroreningarna i våra sjöar och vattendrag bör utarbetas,

17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     148  171 motionen anförts om det internationella miljösamarbetets betydelse,

18.  all riksdagen begär att legeringen skall verka för att granskningskon-     I17f    ,      121 ferensen om ozonskiktet tidigareläggs, att ett mer ambitiöst mål än Mont-      •           r, realprotokollet anger skall fastställas av konferensen samt alt ett slutmål för

avveckling av freonanvändningen fastställs,

19.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad,som i     I17f                                                               121
motionen anförts om regeringens freonavvecklingsplan,

22.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I72f           223 motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

23.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     167 208 motionen anförts om nya handläggartjänster för miljöskyddels prövning och

tillsyn,

24.                                                                                                                  att riksdagen beslutar sammanföra det föreslagna anslaget för rening     181                                                               250
av Dalälven med anslaget Åtgärder för miljöskador.

1987/S8:Jo26 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas..     ,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den ekono-    50       2 ,
miska utvecklingert skall inriktas på människors liv och hälsa samt på

sociala, kulturella och ekologiska värden,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta att vi för vår    50          ,           2

      40


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets Överlevnad behöver en kursändring från imperalistiskt förtryck och kapita-     yttrande s.       hemstallai listisk utsugning och till en ny ekonomisk världsordning med miljöskydd och solidarisk fördelning av de ändliga naturresurserna,

,3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen    .,143f    165

anförts om viklen av att intensifiera det internationella samarbetet för att rädda naturresurserna,

4.  att riksdagen beslutar upprätta en avvecklingsplan för de verksamheter      lOSf            105 som alstrar dioxiner och dioxinliknande föreningar,

5.  att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av klorblekt hushåjls- och      107     103 toalettpapper,

6.  att riksdagen beslutar att tillverkarna av pappersprodukler åläggs att     164     204 varudeklarera - miljömärka — sina produkter,

7.  att riksdagen beslutar alt reducera de klororganiska utsläppen enligt      107     102 vad i motionen anförts,

8.                                                                                                                   alt riksdagen beslutar att införa skatl-på klorgas fr. o. m. 1988-07-01      173                                                                 225
om 3 kr/kg klorgas, samt att den las från kloralkalifabrikerna och på   .

importerad klorgas,

9.                                                                                                                    alt riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av aluminiumburkar och     135                                                        152
plastflaskor för läskedrycker enligt vad som i motionert artförs fr. o. m.

1988-07-01,

12.  alt riksdagen besllilar förbjuda iransilering av radioaktivt material via     14|      i62 svenska hamnar och i svenskt luftrum,

13.  att riksdagen beslutar att berörda myndigheter får de resurser som     133       144 behövs för att kunna skydda människor och miljö vid transporter som kan

vara farliga för omgivningen,

14.  att riksdagen hos regeringen begär en uttömmande redogörelse för     141      i63 sambandet kärnkraft-kärnvapen,

15.  att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra en     141'      '           164 epidemologisk undersökning om det radioaktiva nedfallets påverkan pä

människorna i de områden som drabbades av nedfallet från Tjernobyl genomförs,

16.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra     141           i64 epidemologiska undersökningar bland de kringboende vid våra kärnkraft­verk för alt utröna den kontinuerliga lågdossträlningens effekter,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta att utgäugs-    153       185 purtkten för miljöskyddslagen måste vara vad människan, naturresurserua

och miljön tål,

18.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid till-     169          217 ståndsprövning av produktion skall samhällsnyttan vägas mot skadan vid tillståndsgivningen,

19.   att riksdagen beslutar alt miljöskyddslagen skall omfatta även vägar    I70f      219 och trafikleder enligt vad som i motionen anförs,

20.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte all kommunerna    167          209 måste få betydligt större resurser för sitt tillsynsarbete,

41


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

173f

229

169

217

160

195

157

189

167

210

21.  att riksdagen beslutar att rättshjälp omedelbart skall återinföras till     162       202 enskilda "miljöoffer",

22.  att riksdagen beslutar att miljöorganisationer skall få rätt att över-    158       192 klaga koncessionsnämndens beslut,

23.  att riksdagen beslutar att sponsring för skötsel och förvärv av natur-    178      244 vårdslagar ej skall tillålas,

24.  att riksdagen beslutar att anslaget till förvärv av naturområden ökar    177      240 med 20 miljoner kronor till 60 miljoner kronor,

25.  att riksdagen avslår förslaget vad gäller en utredning om miljöavgifter,

26.  att riksdagen beslutar ändra miljöskyddslagens paragraf 5 i enlighet med vad som anförs i motionen,

27.  all riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att skärpa straffen för miljöbrolt i enlighet med vad som anförs i motionen,

28.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konces­sionsnämnden bör förslärkas med fler miljösakkunniga personer,

29.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en massiv utbildning av miljöjurister kommer till stånd.

1987/88:Jo27 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att    17,8  241

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det långsikliga behovet av mark för naturvård.

1987/88:Jo28 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som    l.54f. 157        186. 189

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ål-gärder för att stärka miljöskyddslagen.

1987/88:Jo29 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas    160        197

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad som i motionen anförts om en översyn av miljöstraffrällen.

1987/S8:Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt en god miljö   50        3
skall vara ett centralt ekonomiskt mål,

2.  att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta en strategi för inter-   143f, 146         165, 170 nationellt miljöarbete i enlighet med motionen,

3.  alt riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i   78     40 motionen anförts om inriktningen av översynen av naturvårdslagen,

 

5.  alt riksdagen beslutar anslå 60 milj. kr. till vård av naturreservat m.m.    179      245 till anslaget B 8 Miljö- och energidepartementet, dvs. en ökning med 10,8 milj. kr..

6.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i   65      15 motionen anförts om fond för inköp och vård av naturreservat,

7.  att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till anslaget B 9 Vård av hotade   I82f       255

arter m.m.,

42


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yllrande s,
                                                                                                        hemstäliai

8.  att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. till anslaget B 9 Vård av hotade     ISO     247 arter, dvs. en ökning med 1 milj. kr..

9.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     178  242 motionen anförts om överföring av särskilt skyddsvärd mark från domän­verket till Naturvårdsfonden,

 

10.  att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till ett nytt anslag Bevarande av   ,, 183 257 genetiska resurser, i enlighet med motionen,

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     5Sf  10 motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruks­metoder,

12.  att riksdagen som sin menirtg ger regerirtgen till känna vad som i      I43f         165 motionen anförts om internationell miljövård,

13.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna att Antarktis     I44f      169 bör skyddas som internationell naturpark,

14.  att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett aktions-     83       52 program för att begränsa koldioxidutsläppen,

15.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     173           225 motionen anförts om införande av miljöavgift på koldioxid,

16.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna all målsätt-     82          50 ningen skall vara att svaveldioxidutsläppen begränsas med 90 % och att

utsläppen av kväveoxider och kolväten begränsas med 75 %,

17.  alt riksdagen begär att regeringen skall verka för en internationell     85           56 luflvårdsfond inom ECE i enlighet med niotionen,

18.  att riksdagen som.sin mening ger regeringen till känna vad som i     144 166 motionen anförts om internationella miljöleknikmässor,

' 19. att riksdagen beslutar att exportkredilgarantier skall kunna ges vid     144        167

export av miljöteknik,

20.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     144           168 motionert anförts om miljöatlachéer,

21.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      176          239 motionen anförts om resurser till internationella försurningssekretariatet,

22.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84  53 motionen anförts om det internationella konvenlionsarbelet med luftför­oreningar,

23: att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84    54

motionen anförts om överläggningar med den danska regeringen i syfte att begränsa luftföroreningarna.

24.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     81  51 motionen anförts om utbyggnad av avsvavlingskapaciteten enligt målsätt­ningar som anges i motionen,

25.   att riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i     173          224 motionen anförts om åtgärder för alt begränsa luftförorenirtgarna från

industri- och energianläggningar,

26.                                                                                                                 att riksdagen begär att regeringert skall återkomma med förslag till     173                                                                     226
miljöavgift på kväveoxider,
                                                                               43


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

27.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i ,  92f                                                                73
motionen anförts om stimulanser till utvecklande av:miljövänliga motorer

och drivmedel,                                                           '

28.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    '89   6S motionen anförts om miljöåtgärder i stadstrafiken,

29.  att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för lätta lastbi-     88    64 lar och bussar fr. o. m. 1990 års modeller enligt vad som anförs i motionen,

30.  alt riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för tunga for-     SS       64 don fr. o. m. 1992 års modeller enligt vad som anförs i motionen,

31.  att riksdagen beslutar att stimulanser ska utgå till byte av motorer och     89 ' 6S till kompletterande reningsteknik för bussar och laslfordon i enlighet med

motionen.

32.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om stimulan-     9()f   71 ser till köp av kompletterande reningsteknik för personbilar,

33.  att riksdagen beslutar att temporärt sänka hastighetsgränserna i enlig-     89  69 het med motionen.

34.  att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. från försurningsanslaget till     99. 176 88, 232 försöksverksamhet med vitaliseringskalkning,

35.  att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om      176  238 miljöåtgärder i kulturminnesvården,

 

36.   att riksdagen beslutar anslå totalt 202 milj. kr. till åtgärder mot     175    231 försurning och luftföroreningar, dvs. en ökning med 39 milj. kr.,

37.   alt riksdagen beslutar att införa en miljöavgift på freon med 50 kr/kg     119     123 CFC,

38.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     120 125. 126 motionen anförts om ålerinsamling av freon och införande av pantsystem,

39.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I17f 121 motionen anförts om internationella åtgärder för att avveckla freonan­vändning.

40.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     173           225 motionen anförts om miljöavgift på klorutsläpp med 20 kr/kg organiskt

bundet klor,

107

102

103

97

102

95

111

110

133

146

135

152 44

41.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avvecklingen av klor i pappersmassaindustrin,

42.   all riksdagen begär att regeringen skall verka för en Nordsjökommis­sion.

43.   alt riksdagen begär alt regeringen skall verka.för förbud av miljöfarlig dumpning och förbränning till havs,

 

45.   att riksdagen hos regeringen begär ett ålgärdsprogram för att be­gränsa utsläppen av metaller i havet i enlighet med motionen,

46.   att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag till riksdagen om en ny avfallspolitik, i enlighet med motionen,

47.   alt riksdagen beslutar förbjuda aluminiumburken som dryckesför­packning i enlighet med niotionen.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan

126

132

172f .

223

I63f

203

164. 169

205,

158

192

157

189

167

211

155

IS7

48.  att riksdagen beslutar att källsortering och effektiv reningsteknik skall     133f  148 krävas för tillstånd till sopförbränning,

49.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109            ,106 motionen anförts om avloppsrening,

50.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99  86 motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie,

51.  att riksdagen beslutar förbjuda användning av rötslam på jordbruks­mark,

52.  alt riksdagen som sin mening hos regeringen begär förslag om en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier,

53.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om syslem med ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,

54.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöutbildning,

55.  alt riksdagen beslutar förändra miljöskyddslagen i ertlighel med mo­tionen,

56.  att riksdagen beslutar ge miljöorganisationer rätt att överklaga en­ligt S 8 a miljöskyddslagen och i enlighet med vad som anförs i motionen,

57.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om koncessionsnämndens sammansättning,

58.  att riksdagen som sin mening,ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statsåklagare för miljöbrott,

59.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöansvarig vid företag som bedriver miljöfarlig verksamhet,

60.  att riksdagen beslutar förändra rältshjälpslagen i enlighet med mo-      162      202 tionen,

61.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      157          190 motionen anförts om inriktningen av tillsynsverksamheten,

62.  att riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i      157          190 motionen anförts om förändring av miljöskyddsförordningen.

1987/88:Jo31 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad i motionen      148   171 anförts om behovet av nära samarbete med länderna i regionen för att skapa ekologisk säkerhet och god livsmiljö.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      150  174 motionen anförts om att Sverige skall ta upp överläggningar med Polen om miljöproblem,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     85      56 anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att en internationell luftvårds­fond kommer till stånd.

45


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.

1987/88:Jo32 av Lena Öhrsvik och Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen      176  233

anförts om alt statsbidrag fortsättningsvis ska kunna utgå för insatser mot surt grundvatten inom ramen för de projektmedel som anvisats i miljöpro­positionen.

19S7/88:Jo33 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen      113f   117

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alt ett Öslersjöinstitut med ett integrerat laboratorium för forskning och undersökning av miljön och fisket förläggs till Karlskrona.

19S7/8S:Jo34 av Mats O Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin      64f  13

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av formerna för säkerställande av nalurvårdsobjekt enligt vad i motionen anförts.

1987/S8:Jo35 av Hans Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) vari yrkas alt     86   57

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förklara västra Skåne för miljöskyddsområde m.m.

1987/88:Jo36 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att      133         144

riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett ålgärdsprogram för säkrare transporter av miljö­farligt gods.

1987/88:Jo37 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att     176          233

riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortsatt stöd till åtgärder mot försurat vatten i enskild brunn/vattentäkt.

l987/S8:Jo38 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     146      170

motionen anförts om Brundtland-rapportens epokgörande nya inriktning av miljötänkandet,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     164  204 motionen anförts om miljömärkning av varor,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     92f   73 motionen anförts om ett brett forskningsprogram för olika lösningar på avgasproblemet.

6.    all riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i     93    74 motionen anförts om ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i Falun/

Borlänge,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     127  136
motionen anförts om ett program för miljövänliga hushållskemikalier,

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad som i     109    107

motionen anförts om ett nytt syslem för avloppsrening.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemstiillan

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     72       32

motionen anförts om stöd till jordbrukare för upprätthållande av den gene­tiska mångfalden i naturen.

1987/88:Jo39 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin      152          181

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av ett internationellt forskningscentrum till Gotland.

1987/88:Jo41 av Rune Thorén m. fl. (c, m, fp) vari yrkas alt riksdagen     125   131

beslutar alt den yrkesfiskare (med yrkesfiskare avses den som har yrkes­fiskelicens), som ej kan fortsätta sitt fiske därför att det vattenområde han anvärtder skadats av miljöfarligt utsläpp, skall ha rätt till ersättning från den föreslagna miljöskadeförsäkringert.

Utredningar som redovisas i propositionen

I propositionen lämnas en samlad redovisning av inriktningen av miljö­politiken inför 1990-talet. Redogörelsen för de förslag som framläggs går tillbaka på en omfattande utredningsverksamhet under de senaste åren. I propositionen omnämns särskilt följande utredningsbelänkanden.

Naturresurser och naturvård

Naturresurs- och miljökommitténs belänkande (SOU 1983:56) Natur­resursers nyttjande och hävd

Våra nalurvårdsobjekt. Förvaltning, skötsel, ekonomi (Ds Jo 1986:4) Naturvård i fjällen (Statens naturvårdsverks utredning mars 1987) Statens naturvårdsverks framställningar med förslag om utvidgning av vissa naliortalparker m.m.

Luftföroreningar och försurning

Staterts rtaturvårdsverks rapport 3283 Lastbilar, bussar och reuare luft -     Statens naturvårdsverks och statens energiverks rapport 3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning

Statens naturvårdsverks rapport 3379 Aktionsplan 87 mot luftförore­ningar och försurning

Statens naturvårdsverks och statens energiverks skrivelse den 24 no­vember 1987 med förslag till nya svavelkrav vid förbränning Moloralkoholkommitténs betänkande (SÖU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle m.m.

Åtgärder mot havsföroreningar

Statens naturvårdsverks rapport Aktionsplan mot havsföroreningar

47


 


Skydd för ozonskiktet                                                                     JoU 1987/88:23

-    Statens naturvårdsverks rapport 3353 CFC/Freon - Förslag till åtgärder
till skydd av ozonskiktet

Industrins program för begränsning av CFC-utsläpp Promemoria   1987-12-22   Industriförbundets, avvecklingsprogram   för CFC-användning och yttrande 1988-02-12 av Dow Chemical AB om möjligheter och planer för avveckling och användning av ozonskikts-nedbrytande CFC vid tillverkning av XPS

Montreal Prolocol on Substances that Deplete the Ozone Layer-Monl­realprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet

Miljöskador

-         Betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond

-         Betänkandet (SOU I9S3:20) Bättre miljöskydd II

Miljöskyddets regelsystem och organisation

-         Betänkandet (SÖU 1987:32) Fören bättre miljö

-         .lordbruksdepartementets promemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad instans-ordning i miljöskyddsärenden      '     '        

Offentlig utfrågning m.m.

Under ärendets beredning har utskottet inhämtat kompletterande upp-Ivsningar vid en offentlig utfrågning om utsläpp till luften av freoner, för­surande ämnen och koldioxid samt om utsläpp till vatten av närsalter och stabila organiska ämnen. I utfrågningen deltog representanter för statens naturvårdsverk. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, naturhistoriska riksnuiseet. Stockholms universitet, Electrolux. Sveriges industriförbund. Korsnäs AB, Mo o Domsjö, Svenska Cellulosa- och pappersbruksförenirtg-en. Stockholm Energi samt Svenska Naturskyddsföreningen.

Utskottet har vid en särskild föredragning av chefen för Askölaboratoriet vid Stockholms universitet inhämtat kompletterande upplysningar om ut­redningsläget beträffande forskningslaboratorierna för miljötillståndet och fiskresurserna i Östersjön.

Representanter för Bilindusiriföreningen och den bilmärkesobundna sek­
torn - Sveriges Bildelsgrossisters Förening. OK Marknadsservice AB, All-
bilverkstiiderna. Auto-Producls AB och Autometrik AB — har uppvaktat
utskottet med anledning av motioner om garantireglerna enligt 6 S bilavgas­
lagen (1986:1386).
                                                                  '                       '

Utskottet

1. Inledning

I betiinkandet behandlas regeringens proposition 1987/88:85 om miljöpoliti- '

ken inför 1990-talet jämte ca 600 motionsyrkanden. Med hänsyn till den   ' •

omfattande textmassan i såväl propositionen som motionerna samt med

hänsyn till den ringa tid som stått till utskottels förfogande för ärendets            48


 


behandling kommer regeringens överväganden i propositionen — liksom       JoU 1987/88:23 även motionärernas niotivskrivningar - att i betänkandet återges i starkt koncentrerad form. För ett mer ingående studium av propositionen och motionerna hänvisas läsaren till dessa handlingar.

Den korta handläggningstid som utskottet haft att bereda miljöproposi­tionen understryker ytterligare de synpunkter om försening som utskottet tidigare har redovisat i sitt betänkande JoU 1987/88:11.

2. Miljöpolitikens inriktning

Propositionen

1 propositionen redovisas följande ställningstaganden i sammandrag.  '

Alla samhällssektorer skall genomsyras av en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö- och naturresurserna.

En god miljö är en förutsättning för en fortsatt positiv välfärdsutveckling. De kostnader som kan uppstå för näringsliv och samhälle måste ses i förhållande till de ölägenheter och kostrtader som skulle uppkomma om miljöförståringen får tillålas fortgå. Kostnaderna för uppkomna skador bör . bäras av den som orsakar eller har orsakat skadorna.

Miljöarbetet har på många områden gett goda resultat, men naturens avtagande motståndskraft och nya miljöhot gör att arbetet måste vidareut­vecklas. Miljöarbetet skall präglas av en helhetssyn och långsiktighet.

En effektivare miljöorganisation och miljölagstiftning samt fördjupade kunskaper om sambanden mellan miljöföroreningar och ekosystemens tå­lighet är viktiga förutsättningar för att väsentligt förbättra miljön. Verksam­heter med miljöeffekter måste anpassas till vad mänrtiskor och naturen tål.

Sverige måste ta en fortsatt aktiv del i det internationella miljösam­arbetet. Sverige måste vara berett att på särskilt viktiga områden gå före och ' vara pådrivande. Det internationella miljösamarbetet måste ske parallellt med arbetet här hemma.

Det fortsatta miljöarbetet, utbildning och information m.m. ger en ökad miljömedvetenhet. Den ökade medvetenheten kan genom val av bl. a. livsföring och konsumtion få stor betydelse för en positiv utveckling på miljöområdet.

1 sina utgångspunkter erinrar miljö- och energiministern om alt miljö­förstöringen pä det globala planet skapat en överlevnadskris för mänsklig­heten. 1 Sverige är hoten om skogsdöd och förgiftning av grundvattnet några skäl till att miljön för många människor har blivit en av de viktigaste framtidsfrågorna. Förslagen i propositionen skall ses mot bl. a. denna bak­grund.

Motioner                                    '            '     •

1 några motioner behartdias miljöpolitikens inriktning.

I moderata samlingspartiets partimotion Jo25 (m) framhålls den tekniska
utvecklingens betydelse för en god miljö (yrkande 14). Tekniska framsteg är
nödvändiga för att ge oss en bättre miljö. Det är vi människor som väljer
teknikens inriktning. Den, enskilda människans ansvar får enligt denna
uppfattning en särskilt tyngd i miljöfrågorna. Det kollektiva beslutsfattan-
          49

4 Rik.sdagen 1987188. lösand. Nr 23


del riskerar att successivt urholka detta ansvar medan det enskilda ägandet JoU 1987/88:23 är viktigt för vården av vår natur och en garanti för mångfald, anser motionärerna. Enligt motion Jol6 (m) skall energiplaneringen ske med hänsyn till miljöeffekterna (yrkande 1). I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Jo26 yrkas att den ekonomiska politiken inriktas på mänrtiskors liv och hälsa samt på sociala, kulturella och ekologiska värden (yrkande 1). Vidare behöver vi för vår överlevnad, enligt motionen, en kursändring från imperialistiskt förtryck och kapitalistisk utsugning till en ny ekonomisk världsordning med miljöskydd och solidarisk fördelning av de ändliga natur­resurserna (yrkande 2). Enligt centerns partimotion Jo30 bör riksdagen uttala att en god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar framlidsmöjligheter, medan en miljö-skadlig utveckling undergräver framtiden, anser motionärerna. Miljöpoliti­ken måste ges stimulans, styrmedel och lydliga signaler för en utveckling som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersom miljön är helheten måste den också ha sin givna plats i hela samhället (yrkande 1). — Folk­partiet utgår i sin partimolion Jo719 från tre vikliga utgångspunkter, näm­ligen att Sverige måste spela en mer offensiv roll pä den internationella arenan, att det måste skapas en effektivare organisation och effektivare styrmedel samt att offensiva åtgärder måste genomföras pä en rad områden för att stoppa miljöförstöringen. I motionen föreslås i sistnämnda hänseen­de bl. a. alt ett miljö- och naturresursdepartemenl inrättas vars chef odelat företräder miljöintressena (yrkande 13). - I motion Jo802 (s) slutligen framförs förslag till åtgärder på fyra områden som är relaterade till miljön, nämligen luften, vattnet, kemisamhället och avfallsfrågan. Faktum är, fram- . håller motionärerrta, att en ren marknadsekonomi aldrig förmår att skapa ett miljövänligt samhälle. Vidare: Miljöfrågorna kan aldrig betraktas som ett separat politikområde utan måste föras in på alla områden, industri- och regionalpolitik, transporter och handel, jordbruk och skogsmark, bistånds­politik och utbildningspolitik.

Utskottets överväganden

Utskottet kan ansluta sig till åtskilliga av de synpunkter som anläggs i motionerna. En god miljö är, som regeringen framhåller i propositionen, en förutsättning för en fortsalt positiv välfärdsutveckling. Enligt utskottels uppfattning bör yrkandet i centermolionen vara tillgodosett härmed.

Utskottet kan i huvudsak även instämma i vpk:s yrkande om den ekono­miska inriktningen. Motionärernas formuleringar om imperialistiskt för­tryck och kapitalistisk utsugning passar dock på intet sätt in som en be­skrivning av det svenska välfärdssamhället med dess biandekonomiska in­riktning. Moliortsyrkartderta avstyrks.

Utskottet finner även yrkandet om den tekniska utvecklingen i motion
Jo25 beaktansvärt. Utvecklingen vad gäller miljöteknik har gått fort under
l9S0-talet. Redan innan en anläggning som är under uppförande är klar kan
ofta nya beställas med väsentligt bättre prestanda. Detta bör dock, vilket
även understryks i propositionen, inte leda till att beslut om uppförande av
en anläggning, som utnyttjar den vid beslutstillfällel bästa tillgängliga tekni-
     5(j


 


ken. skjuts upp i avvaktan på ytterligare teknikutveckling. Den snabba JoU 1987/88:23 utvecklingen bör las till vara i det fortsatta arbetet, särskilt vid omställ­ningen av energisystemet vilket bl. a. understryks i den energipoliliska propositionen 1987/88:90. Utskottet delar dock icke motionärernas syn på att enskilda insatser - hur viktiga dessa må vara — kan sättas i stället för samordnade åtgärder. Motion Jo25 yrkande 14 avstyrks därför. Motion Jol6 yrkande 1 får anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Enligt utskottets mening får den allmänna inriktning av miljöpolitiken som förordas i motion Jo719 anses tillgodosedd gertom förslagen i pro­positionen. Utskottet finner icke anledning förorda någon ändring av rege­ringens organisation med anledning av yrkande 13 i motionen. Miljö- och energidepartementets ansvarsområde bör ses mot bakgrund av de nära inbördes sambanden mellan energiförsörjningen och miljöpolitiken. Som framhålls i motion Jo802 och även i propositionen kan miljöfrågorna icke förbehållas något enskilt departement exklusivt utan måste genomsyra alla sektorer av det politiska livet. Utskottet avstyrker således motion Jo719 yrkande 13.

De synpunkter som framförs i motion Jo802 genomsyrar även regeringens överväganden i propositionen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen påkallas icke.

3. Naturresurser och naturvård

froposilionen

Sammanfattningsvis anför miljö- och energiministern följande.

I sin strävan att förbättra sina livsförutsättningar har människan alltid påverkat och förändrat naturen. I modern tid har förändringar, åstadkomna , av människan, skett i ökad tukt och fått en omfattning som saknar mot-stvcke. Också i vårt land har stora förändringar ägt rum. Genom struktur­omvandling och specialisering i jordbruket har vissa äldre brukningsformer och miljöer nästan helt försvunnit. Dagens odlingslandskap domineras av stora åkrar som brukas med rationell odlingsleknik och kemiska bekämp-ningsålgärder. Överlevnaden av ett flertal växt- och djurarter hotas på grund av de stora förändringarna i odlingslandskapet. Landskapet utarmas också i sin betydelse som bärare av en viktig del av vårt kulturarv.

Det moderna skogsbruket innebär också ett bot mot arter genom sin strävan att skapa likåldriga, ensartade och högproduktiva bestånd av fram­för allt gran och tall, genom produktionshöjande åtgärder såsom uldikning av våtmarker och nyttjartde av främmande trädslag som contortatall m.m. Naturtyper som urskogar, ädellövskogar och sumpskogar har minskat i snabb takt och är i vissa områden redan försvunna.

Del ligger i alla länders och folks intressen att bevara artrikedomen och mångfalden på jorden. De vilda djuren och växterna är en genetisk resurs, en ovärderlig källa från både ekonomisk, vetenskaplig och social synpunkt. De genetiska resurser som finns i form av vilda växter och djur och som vi framdeles kommer att behöva använda får vi inte låta försvinna genom ett kortsiktigt och ensidigt utnyttjande av naturen. Ett uthålligt, långsiktigt nyttjande av arter och ekosystem måste säkerställas. Del betyder att endast ekosystemets avkastning och inte basen för systemets överlevnad utnyttjas.

Naturvård handlar därför i sin vidaste bemärkelse om att bevara grunden         51

för allt levande.


 


Naturvård ur också nödvändig t. ex. för att förhindra erosion eller jord- JoU 1987/88:23 förstöring, bibehålla ekologisk stabilitet, skydda ekologiska referensonirå-den, sparu områden för ullmänhetens friluftsliv och bevaru värdefulla land­skapstyper - från såväl biologisk som kulturell synpunkt. Naturvård och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand. Bara om man vårdar natur­resurserna på rätt sätt skupur man grund för utvecklingen. Det förutsätter att mun skyddar arter, bevarar naturområden och säkrar naturens pro­duktionsförmåga. Att säkerställa en mångfaldig naturmiljö är nödvändigt om vi skall säkra en hög levnadsstandard i vidare bemärkelse.

För att kunna bevara mångfalden av arter och naturmiljöer i landskapet räcker det inte alt skydda vissa särskilt värdefulla naturområden. Det är än mer väsentligt att i "vardagslandskapet" bevara vikliga miljöer för växter och djur samt för människors friluftsliv. Ädellövskogslagen (1984:119), ' hänsynsreglerna i skogsvårdslagen (1979:429) och i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark saml tillståndsplikten för grus- och torvtäkt och markavvattning enligt naturvårdslagen ses som uttryck för detta synsätt. .Möjligheten att ge bidrag till jordbrukare för att bevara värdefulla ängs- och hagmarker är ett annat exempel härpå. För att bättre kunna skydda hotade urter och deras miljöer har dessutom ett särskilt auslag för vården av hotade arter m.m. tillskapats fr. o. m. innevarande budgetår.

Miljö- och energiministern erinrar om den stora betydelse de ideella föreningarna har haft för svenskt naturvärdsarbete. Dessa har sedan början UV l9()0-tulet varit pådrivande i naturvårdsfrågor och har genom sina aktivi­teter varit med om utt lägga grunden till den nuvarande naturvårdslagstift­ningen och den offentliga naturvårdsorganisationen. De ideella organisatio­nerna utför även ett omfattande praktiskt naturvårdsarbete för att skydda vissa arter och vårda värdefulla biotoper.

En framgångsrik miljövård kräver samarbete över gränserna. Detta gäller också nuturvurdsarbetet. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner på nuturvurdsområdet, såsom konventionen om handel med utrotningshotade växt- och djurarter (CITES), våtmarkskonvenlionen, kon­ventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter och deras naturliga miljöer (Bernkonventionen) samt UNESCO-konventionert om skydd för värklens natur- och kulturarv. Vidare nämns alt det inom ramen för Euro­parådets arbetsfält bedrivs ett omfattande nuturvårdsarbete, främst rörande skyddet av fauna, flora och hotade naturmiljöer. Sedan år 1984 har Sverige starkt sitt engagemang i Internationella Naturvårdsunionen (lUCN) genom att ingå som regeringsmedlem i unionen.

Inriktningen av naturvårdspolitiken

Propositionen

Vuru nuturresurser utgör en av de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd. Att främja en frårt ekologisk, social och samhällsekonomisk syn­punkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt är därför en angelägenhet för hela folket. En sådan hushåll­ning ur möjlig med den lagstiftning som står till förfogande, framför allt ' NRL. plan- och bygglugen (PBL). ML och nuturvårdslagen.

52

Utnyttjandet uv våru resurser måste föregås av en omsorgsfull och lång­siktig planering från samhällets sida. bl. a. för alt kunna säkerställu nalur-


 


vurdsintressenu. Till grund för pluneringen krävs kunskup om naturvärde- JoU 1987/88:23 nu. Forskningen som rör naturvård, frumför allt faunans och florans be­roende uv vissa miljöer, är av stor betydelse. Naturvårdsverket genomför riksomfuttande inventeringar om vissu naturtyper som urskogar, udellöv-skogur. fjäll, vulmurker, ängs- och hagmarker m.m. Inventeringar är nöd­vändiga för arbetet med att säkerställa värdefulla naturområden såsom nationalparker, naturreservat m.m. Miljö- och energiministern anser det angeläget utt inventeringsverksumheten kan försätta och utt de mest be-tydelsfulla naturtyperna därmed blir kartlagda.

Miljö- och energiministern betonar också betydelsen av all naturvårds-planer så fort det är möjligt upprättas i samtliga län. De s. k. översiktspla­ner som kommunerrtu ertligt PBL skull upprätta kommer att utgöra ett värdefullt komplement till bl. u. nuturvårdsplunerna. Genom NRL hur urbelel med den fysiska riksplaneringen kommit till uttryck i en särskild författning. Del framhålls som viktigt att naturvårdsverket som central myndighet inte bara har uppsikt över hushållningen med naturresurser inom sitt eget verksamhetsområde enligt NRL utan också har ett vidare unsvur för utt bevuku miljöeffekternu uv olika slags utnyttjande uv nuturresurserna.

I beskrivningarna av målen för både jord- och skogsbrukspolitiken finns angivet aft hänsyn skall tas till naturvårdens och friluftslivets intressen. Det ankommer enligt miljö- och energiministern på ansvariga myndigheter alt se till att meddelade föreskrifter på området efterlevs.

Ett bibehållande av variationen i odlingslandskapet med en därtill höran­de rik fauna och flora bör eftersträvas. Den verksamhet som i dag är möjlig genom utt ett riktut stöd kun ges till enskildu jordbruksföretag för natur­vårdsåtgärder i odlingslandskapet bör därför fortsätta.

Miljö- och energiministern vill i sammanhanget erinra om regeringens strävan och det arbete som pågår att kraftigt minska unvändningen av gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket.

Forskningen har strategisk betydelse för en omställning av jordbrukspro­duktionen till bl. a. en biologiskt anpassad odling. Betydelsen av den forsk­ning som bedrivs med medel från Skogs- och jordbrukels forskningsråd rörande ulternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen understryks. I anmälan till årets budgetproposition har vidare påpekats utt det behövs ökude kunskaper om miljöeffekterna vid omdaning av åker­mark.

För att uppnå syftet med skyddet av särskilt värdefulla naturområden krävs en effektiv och målmedveten organisation för såväl säkerställande som för omrudenus förvaltning och skötsel. Länsstyrelserna har en av­görande roll i nuturvårdsorganisationen. I det följande kommer att behand­las en rad förslag och åtgärder bl. a. för att höja effektiviteten och göra förvaltningert mer ändamålsenlig.

Som tidigare påpekats representerar odlingslandskapet en viktig del av
vårt kulturarv. Det är därför angeläget att vården ochi utnyttjandet av
odlingshirtdskapet kun ske på ett sådunt sätt all del finns möjlighet all förstå
och uppfatta hur det moderna samhällets markutnyttjande vuxit fram och
hur tidigare generationer utnyttjat landskapet. När växt- och djurliv är
betingade av del traditionella odlingslandskapets brukningsformer är det
          53


 


därför också från en mera renodlad nuturvurdssynpunkt ungelngel utt od-       JoU 1987/88:23 lingslandskupet kan bevaras. Enligt miljö- och energiministern bör mun i urbetet med bl. u. vården uv nulurvårdsobjeklen beakta kulturminnesvår­dens intressen. Detta är särskilt ungelägel i samband med vårdinsatser i odlingslandskapet.

För vissa arters överlevnad krävs åtgärder utöver del biotopskydd som sker med stöd av nuturvårdslagen eller genom de medel som anvisas för vård av värdefulla ängs- och hagmarker i odlingslandskapet. Miljö- och energiministern anser det viktigt att ett samordnat handlingsprogram för vården av hotade växt- och djurarter snarast utarbetas av naturvårdsverket. Det särskilda unslug som hur inruttuts för undumulet möjliggör detta arbete.

Krav har från olika håll framförts på en reformering av naturvårdslagstift­ningen, som nu har gällt i mer un 20 ur. Trots genomförda förändringar finns det nu behov av en mera systematisk genomgång av naturvårdslagen. Miljö-och energiministern kommer därför att inom kort föreslå regeringen all en samlad översyn görs uv nuturvurdslugen.

Motionerna

Moderutu sumlingspurtiet frumlägger i sin purlimotion Jo25 principer för slutligt ugunde och statlig förvaltning uv murk för naturvård. Den ideella nuturvurdens ansvur för ägande och förvaltning betonas. I endast två full finns skäl för unnul ån privat ugunde uv sådun murk. nämligen när del ur frugn om nutionalparker och när ägarstrukturen är splittrad eller osäker (yrkande 2). Enligt yrkunde 7 bör nuturvärdsverkets bidrag till olika frilufts­anläggningar på sikt avvecklas och ansvaret helt överföras på kommunerna. Härigenom frigörs resurser för verkels mer nuturliga arbetsuppgifter. Mark för friluftsändamal bör i största möjliga utsträckning bibehållas i enskild ägo och tillgängligheten guranlerus genoni långsikligu avtal. I sin partimotion Jo786 efterlyser vpk en nationell nulurvårdsstrategi av sådan innebörd att ett representativt urvul av svenska skogsmiljöer, tillräckligt stora för alt kunnu fungeru som referensområden för forskningen, skall säkras för fram­tiden. Alla i Sverige spontunl förekommande växt- och djurarter skall bevaras i livskrafligu populutioner över hela sina naturliga utbredningsom­råden (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I likhet med miljö- och energiministern unser utskottet utt en långsiktigt god hushållning med nuturresurserna måste föregås av en omsorgsfull och lång­siktig planering frun samhullets sida, bl. a. för alt göra ett säkerstullande uv nuturvårdsintressena möjligt. Ett sådant säkerställande gagnas enligt ut­skottels mening bäst uv ull sumhnllet hur ett övergripande ansvar för strä­vandena att säkerställa en mångfaldig nuturmiljö. Utskottet unsluter sig således till de principer för nuturvurdsförvaltnirtgen som framlagts i pro­positionen. Ulskollel vill emellertid i sammanhanget framhålla de möjlig­heter som i dag finns att träffa frivilliga skötselavtal med enskilda markäga­re. Utskottet har tidigare och senast hösten 1987 framhållit sådana sköt-

54


 


selavtui som komplement till skyddsåtgärder enligt nuturvårdslugen (JoU       JoU 1987/88:23

1987/88:5 s. 13). Utskottet vill också erinru om att kommunerna sedan den I

juli  1987 efter delegation från länsslyrelserna själva beslutar om nutur-

reservut  och   nuturvårdsområden.   Vud  surskilt  gäller  äganderätten   till

skyddsobjekten bör påpekas att formella krav pä statligt ägande endast

föreligger i fråga om nationalparker. Med det anförda avstyrker utskottet

niotion Jo25 yrkande 2.

Utskottet ansluter sig också till vad som anförts i propositionen om friluftslivets intressen och avstyrker på den grunden motion Jo25 yrkande 7.

Syftet med den strategi för den nationella naturvården som efterlyses i motion Jo7S6 yrkande 2 anser utskottet i allt väsentligt tillgodosett med vud miljö- och energiministern unfört på området. Motionert bör således inle föranleda någon riksdagens åtgärd.

De areella näringarna och deras påverkan på naturmiljön

Propositionen

Marken är en av våra viktigaste naturresurser, främst den mark där förut-sätlningur finns för livsmedels-, energi- och skogsproduktion. Jord- och skogsbruk kan oftast inte bedrivas utan att ursprungsmiljön på något sätt förändras. Dessa ingrepp i naturen har varit och ar nödvändiga för männi­skornas livsmedelsförsörjning och över huvud taget för utvecklandet av ekonomi, kultur och sociala funktioner. Miljö- och energiministern fram­håller det ansvar som varje sektor i samhället har för en god natur- och miljövård. Bl.a. skogsbruket och jordbruket måste således bedrivas på ett' sådant sätt att hänsyn tas till naturvårdens intressen.

Skogsbruk

År 1975 infördes i den dåvarande skogsvårdslagen en bestämmelse med krav på hänsynstugunde till nuturvårdens intressen. 1 1979 års skogsvurdslag preciserades och utvidgades kraven ytterligare med hänsyn till andra all­männa intressen. I lagen framhålls bl. a. alt skogsbruket skall bedrivas med hänsyn tagen till skogen som livsmiljö för växter och djur, till skogens inverkan på vattenbalansen och till möjligheterna att utnyttja skogsmarken för friluftsliv och rekreation.

Genom olika former av reservatsbildning har viss skogsmarksareal un-dantagits från skogsbruk. Regeringen har under senare år satsat ökude resurser bl. u. för skydd av urskogar. En överenskommelse mellan domän­verket och naturvårdsverket om vissa fjällnära urskogsområden och rege­ringens beslut den 5 september 1985 i anslutning till överenskommelsen irtrtebär att ca 600 000 ha har urtdarttagits från skogsavverkningar.

På grund av den osäkerhet som råder om bl. a. återväxlmöjligheterna för
de fjällnära skogarna gäller en mycket stor återhållsamhet för detta skogs­
bruk. All slutavverkning i dessa områden kräver tillstånd av skogsvårdssty­
relsen, som därvid även har möjlighet att föreskriva de särskilda åtgärder
som behövs för alt föryngringen av skogen skall säkras. Om föryngring inte
bedöms möjlig, tillåts inte avverkningen. Kunskaperna om skogsföryngring
       55


 


i fjullomrudenu är inte fullstundigu. Därför görs insutser såväl uv lantbruks-       JoU 1987/88:23

universitetet som av skogsvärdsorgunisationen för att förbuttra dessa kun-

sknper. I de fjullnäru skogarnu pågår en murkunvändningsplunering i syfte

utt förebyggu konflikter mellan främst rennäring, naturvård, turism och

skogsbruk.

I frågn om slutligt stöd till skogsbruket gäller numeru utt hänsyn skall tas till naturvårdens och andra allmänna intressen. Statsbidrag får inte beviljas till åtgärder som putugligt skudar särskilda värden för natur- och kultur­minnesvården. Stöd fur inte heller beviljus till återväxtåtgurder på områden som före uvverkning har huft kuruktåren uv lövträdsdominerud hagmark.

Programmet för uvveckling av lågproducerande skogsbestånd, s. k. 5:3-skogur, ar numeru krufligl nedbuntat jämfört med börjun uv l9S0-tulet och omgärdat uv en rad föreskrifter sotn bör utgöra en garanti mot den negativa utveckling för naturvården som har befarats.

Chefen för jordbruksdepartementet har nyligen i sin anmälan till urets budgetproposition förordut bidrug till rådgivning och olika slags skogs-, natur- och kulturvårdande åtgärder.

En ökad hänsyn i skogsbruket till naturvårdens intressen kräver kun­skaper som kan utnyttjas vid varje enskild åtgärd. Mot 'den bakgrunden har skogsstyrelsen inlett en omfuttande utbildning av ull personal inom skogs-vurdsorgunisutionen som hundläggér skogsvurdsfrågor. Efter hand som re­surserna medger ur del ungeläget att utbildning sker även uv de skogsägare som själva sköter sina skogsfustigheler. Miljö- och energiministern fäster stor vikt vid dennu utbildning.

Jordbruk

För jordbruket finns i gällnnde jordbrukspolitiskn riktlinjer ungivet ett s. k.
miljö- och resursmål. Enligt dettu mål ingår i det övergripande mulet för
livsmedelspolitiken att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta
hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet uv en långsiktig och
        '

plunerud hushållning med våra naturresurser. 1 rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så alt del bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet. De statliga rikt­linjerna för jordbruket utgår från alt en sådan hänsyn till naturmiljön tas som normalt kan förenas med ett rationellt jordbruk.

Under de sertaste åren har en rad statliga åtgärder genomförts för att förhindra en negativ påverkan på landskapsbilden och naturmiljön eller förundru kulturlandskapets karaktär. När det gäller del mera långsiktiga arbetet är de pågående forskningsprogrammen om alternativa produktions­former i jordbruket och om skog och miljö av stor betydelse.

Sedan den 1 juli 1984 gäller enligt lagen om skötsel uv jordbruksmurk' utt
hänsyn till naturvårdens intressen skall ingå som ett normalt led i jord­
bruket. 1 denna hänsyn ingår skyddet äv odlings- och kulturlandskapet.
Hänsynsregeln är också tillämplig för att tillgodose kulturminnesvårdens
intressen. Tillsynen över efterlevnaden av skölsellagen utövas av lantbruks­
nämnderna som nu har fått ett ökat ansvur för frågorna om naturvårdshän-
synen i jordbruket.
                  '                                                                             56


 


Miljö- och energiministern nöterar med tillfredsställelse utt en utbildning      JoU 1987/88:23 om naturvårdshänsyn i jordbruket nu har inletts.

Våtmarken är en av de nuturtyper där behovet av ett ökat skydd surskilt aktualiserats. För utt stärka detta skydd finns sedan den I juli 1986 en bestämmelse i naturvårdslagen om krav på tillstånd av länsstyrelsen för markavvattningsföretag.

Miljö- och energiministern vill betona-vikten av att vi på ett sä effektivt sätt som möjligt använder de olika instrument som lagstiftning och admini­strativa och finansiella resurser medger. Här har samarbetet mellan myndig-heterrtu en stor betydelse. Likaså är del viktigt alt såvälmyndigheterna som de areella näringarnas och naturvårdens organisationer gör vad som ur möjligt för utt sprida information om och öka intresset för odlingsland­skapet.

Naturvårdsverket har i olika sammanhang framhållit nödvändigheten av särskilda vårdåtgärder i odlingslandskapet för att värdefulla nuturligu be-tesmurker. slåltermarker m.m. skall kunna bevaras. Verket har påbörjut ett surskilt projekt för ändamålet - nuturvårdsutgärder i odlingslandskapet (NOLA). Betydande insatser för att vårda värdefulla miljöer i odlings­landskapet har genomförts som beredskapsarbeten sedan slutet av 1960-lalet.

I sammanhanget erinras om riksdagens beslut att tillföra lantbruksnämn­derna resurser för rådgivning bl. a. om alternativ odling i.syfte att främja utvecklingen av miljövänligä odlingsmetoder.

Genom den omställning som nu har startats inom jordbruket och som innebär att del krävs avsevärt mindre arealer för sedvanlig jordbrukspro­duktion aktualiseras alternativt utnyttjande av jordbruksmarken, bl. u. skogspluntering. De särskildu nuturvårdshänsyn som därvid gör sig gällande motiverar en omarbetning av lantbruksslyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skötsellagen. En sådan översyn pågår och skall vara klar inom kort.

Miljö- och energiministern anser det angeläget att arbetet med jord- och skogsbrukets miljöfrågor fullföljs och vidareutvecklas. Naturvårdsverket hur i ett nyligen färdigställt hundlingsprogram tagit upp frågorna om jord­bruket och miljön. Också när det gäller skogsbrukets miljöfrågor finns genom det samarbete som nu pågår mellan berörda myndigheter en grund att arbeta vidare utifrån.

Annan verksamhet

Även andra företag än sädana som utgörs av jord- och skogsbruk kan innebära påverkan på nuturmiljön och omfultus av nuturvurdslugen. En typ av sådana företag är täklverksamhet, främst grus- och bergtäkter, liksom även takter av torv för jordförbättring. 1 18 S naturvårdslagen behandlas dessa arbetsförelag som på grund av sina allmänt sett allvarliguinverkrtingur på naturmiljön är underkastade tillståndstvång. 1 enlighet med riksdagens beslut genomför naturvårdsverket sedan ur 1983 ett regionull femårigt in­venteringsprogram avseende förekomsten av bl. a. naturgrus.

Takt av torv för energiändamål regleras i lagen (1985:620) om vissu
lorvfyndigheter som trädde i kraft den 1 juli 1985. Vid prövning euligt
                    -j


 


torvlugen skull stor hänsyn las till bl. u. naturvårdens intressen. Under JoU 1987/88:23 senare ur har ett ullt större intresse hänfört sig till våru myrur. Förutom unspraken på utt utnyttju dem för skoglig virkesproduktion och jordför­bättring finns det också anspråk på energiproduktion. För ull få fram ett underlag för prövning av sadanu ärenden görs regionula våtmarksinvente­ringar. Dessa beräknas vara avslutade för hela landet omkring år 1990.

Frågan om tillstund för vutlenföretug prcivus enligt vattenlagen. Vid den­na prövning skall hänsyn tas till bl. a. naturvårdens intressen. Utbyggnad av Nuttenkruft skall i vissa fall tillåtlighetsprövas av regeringen. Regeringen kan också särskilt förbehålla sig lillåtlighetsprövningen uv andru vuttenkrufts-projekt. Skyddet för nuturmiljön hur ylterligure förstärkts genom NRL, som bl. u. innehåller ett principiellt förbud mot vutlenkruflsulbyggnud i särskilt angivna älvur och älvsträckor. Skyddet omfattar i flertalet full även kull- och biflöden.

Motionerna

1 sin purlimotion Jo24 begär folkpurtiet sådan ändring av skogsvårdslagen utt lövskogsundelen skull kunna ökas i särskilt försurningsdrabbade om­råden (yrkunde 24). Enligt två motioner från centerpartiet - parlimotionen Jo3() och kommittémotionen Jo72() - skall miljökonsekvensbeskrivningar göras för vissu skogsbruksmetoder såsom hyggesplöjning, slubbrytning, inpluntering uv främmunde trudslug och skogsplantering på jordbruksmark (yrkandena 11 resp. 7). Enligt folkpurtiets purlimotion Jo719 är del an­geläget att införandet av nya, starkt murkomvandlande brukningsmetoder föregås uv grundligu miljökonsekvensunalyser (yrkande 59). Den fjällnura skogen bör enligt motion Jo23 (c) skyddas genom ull dess ullra känsligaste delar omges av en naturvårdsgräns. Innanför dennu gräns skall större kal­hyggen, plöjning, dikning, skogsbilvägar och främmande trädslag förbjudas (yrkunde 1). 1 motion Jo7l9 begärs i yrkande 60 utt en procent av den produktiva skogsmarken nedanför de fjullnära barrskogarna undantas frän vanligt skogsbruk.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motion Jo24 om lövskogens positiva påverkan på särskilt försurningsdrabbade skogsområ­den. Det är enligt utskottets mening nödvändigt all kraftfulla åtgärder vidtas på oliku områden för utt minska försurningens effekter på våra skogar. Enligt vad utskottet erfarit pågår arbete med all öka lövskogsande-len i dessa områden. Utskottet vill betona vikten av att dessa åtgärder kan fortsätta och att insatserna utökas. Vad utskottet sålunda anföri tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motion Jo24 yrkande 24. Motionen bör således inle medföra någon åtgärd från riksdagens sida.

Miljö-och energiministern betonar i propositionen det ansvar som varje sektor i värt samhälle hur för en god natur- och miljövård. Bl.a. skogsbruket och jordbruket måste bedrivas på ett sådant sätt alt hänsyn tas till natur­vårdens intressen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om dels vad som

'58 framhålls i 1979 års skogsvårdslag om utt skogsbruket skall bedrivas med


 


hänsyn lagen till skogen som livsmiljö för växter och djur och till skogens      JoU 1987/88:23

inverkan på vattenbalansen, dels de villkor som gäller för statligt stöd till

jordbruket. Statsbidrag fur således inte beviljus till åtgärder som påtugligt

skadar särskilda värden för natur- och kulturminnesvården. Utskottet vill

också erinra om den omfattande utbildning som i skogsstyrelsens regi pågår

på området.  Med vad utskottet här anföri tillgodoses enligt utskottets

mening i väsentliga delar syftet med motionerna Jo30 yrkande 11, Jo719

yrkande 59 och Jo720 yrkande 7 som således inte bör medföra nugon

riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av motionerna Jo23 yrkande 1 och Jo719 yrkande 60 vill utskottet erinra om den mycket stora återhållsamhet som på grund uv osäkerhet om bl. u. återväxlmöjligheterna gäller för skogsbruket i de fjäll-rturu skogurnu. 1 propositionen redogörs för den restriktiva inställningen vid tillståndsgivning till slutuvverkning i dessa områden. Utskottet vill i sam-munhungel erinru om den murkanvändningsplanering som pågår i de fjull­näru skogsområdenn för utt förebygga konflikter mellan främst rennäring, nuturvurd, turism och skogsbruk. Som framhålls i propositionen är kun-skupernn om skogsföryngring i fjullområdenu emellertid inte fullstundigu. Såväl uv lantbruksuniversitetet som av skogsvårdsorganisationen görs där­för insatser för att förbättra dessa kunskaper. Vud utskotlet här unfört tillgodoser i ullt väsentligt syftet med motionerna. Motionerna Jo23 yrkande 1 och Jo719 yrkande 60 bör därför inte medföra någon vidare åtgärd frun riksdagens sidu.

Naturvård

Skydd och vård av naturtyper

Propositionen

Nuturtyper som urskogur. ädellövskogur, rikkärr, sumpskogur, hugmurker m.m. har i vårt lund blivit ullt ovunligare. Många växt- och djurarter har minskal kraftigt i antal, vissa hotas av utrotning och en del har t.o.m. redan blivit utrotade. Vidare påverkar luft- och vattenföroreningar, i några fall drastiskt, en del naturlyper och livsförutsättningarna för vissa arter.

Målet för det fortsatta arbetet med utt bevuru nuturtyper bör enligt miljö-och energiministern vara att säkerställa alla förekommande naturtyper, såväl naturliga som kulturpräglade, i en sådan utsträckning och på ett sådant sått att de långsiktigt kan bibehållas i ekologisk stabilitet och med bevarat artinnehåll. För alt uppnå detta mål kan man dels skydda särskilt värdefulla områden, dels främja en allmän vursumhet om nuturtypernu inom alla samhälleliga verksamheter.

Utgångspunkten för tillämpningert av NRL är att markert, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så utt en frårt ekologisk, sociul och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning frumjus. För vissu typer uv områden gäller särskilda skyddsbestämmelser. Bestämmelsernu i NRL skull tillämpas ertligt vad som är föreskrivet i bl. a. PBL. vattenlagen. ML och naturvårdslagen.

59


 


Tillkomsten av bestämmelsen i NRL om ull områden av riksintresse för JoU 1987/88:23 naturvården, friluftslivet eller kulturminnesvärden skull skyddus mot åt­gärder som påtugligt kan skudu nutur- och kulturmiljön har föranlett en ny inventering uv riksintressunta områden av naturvårdsverket i samarbete med lunsstyrelsernu. Jämfört med tidigure inventeringur uvses dennu in­ventering innebära en precisering och bättre motivering av riksobjekten. Nuturvurdsverket hur hittills redovisut förteckningur över områden uv riks­intresse för naturvården resp. friluftslivet i Gotlunds, Göteborgs och Bohus sumt Stockholms län, och verket uvser att senure i år redovisu förteckningur för övrigu län. Av mer ullmän betydelse för skyddet uv naturlyper blir även de kommunala s. k. översiktsplunernu som skull upprättus enligt PBL.

Varje näringsgren hur enligt gällunde lugstiftning ett unsvur för naturen och miljön inom sitt verksamhetsområde. För säkerställande av naturlyper spelar åtgärder inom skogs- och jordbruket en särskilt stor roll. Dessa nuringur hur enligt skötsellugen öch skogsvurdslugen ett visst unsvar för att värdefulla nuturtyper skyddus och vurdus. 1 de full pågående murkan-vändning avsevärt skulle försvåras till följd uv skyddsintressenus styrku, bör nuturvurdslugen tillämpas. En annurt viktig lugstiftning i sarrimanhanget är ädellövskogslagen, vilken syftar till att bevara landets ädellövskogar för framtiden. Eftersom ädellövskogurnu innehåller de mest mängformigu och urtriku skogstypernu i lundet och utgör nödvändiga livsmiljöer för en rad mer eller mindre utrotningshotade eller sällsynta växt- och djurarter, har en betydelsefull landvinning gjorts för nuturvården i och med tillkomsten av ädellövskogslagen. Miljö- och energiministern vill dock påpeka att ädel­lövskogslagen inte ulltid ur tillräcklig för utt bevuru ädellövskogarnas mest kunsligu miljöer. I vissu fall behövs därför ett skydd enligt nuturvårdslagen.

Av helt uvgörunde betydelse för urbetet med utt säkerställa naturlyper är det kunskapsunderlag som tas fram genom forskning och inventering. Inom ramen för unsluget för miljövårdsforskning hur bedrivits och bedrivs forsk­ning om bl. u. skydd och vård av hotade arter och naturtyper samt om testbiotopers betydelse för flora och fauna. Inom universiteten och hög­skolorna i övrigt samt inom nuturhistorisku riksmuseet bedrivs omfattande forskning sotn har beröringspunkter med skyddet och vården av naturtyper. Miljö- och energiministern anser utt fortsatta forskningsinsatser är av grund-luggunde betydelse för ett långsiktigt frumgängsrikt naturvärdsarbete.

Riksomfattande inventeringar uv olika naturtyper är myckel vikliga un­
derlag för alt skydda värdefull nutur. Nuturvärdsverkets bittillsvurande
utredningsverksamhet har bl. u. omfattat våtmarksinventering, grusinvert-
     i

tering, ungs- och hagmarksinvenlering, inventering av värdefulla marina miljöer och urskogsinvenlering. En inventering av ädellövskogens och ädel-lövhugmurkens ureellu omfattning har genomförts i anslutning till natur­vårdsverkets utredning om skydd för värdefull ädellövskog. Miljö- och energiministern unser det ungeluget utt denna inventeringsverksamhet fort­sätter för utt de mest betydelsfulla nuturtypernu så snart som möjligt skall kunnu kurlläggus. Som tidigure berörts pågår vid naturvårdsverket i sam­arbete med lunsstyrelsernu en översyn och precisering uv riksobjeklen för • , nuturvård och friluftsliv.

Den år 1969 uv riksdugen begurdu s. k. fjållutredningen hur i enlighet               60


 


med regeringens uppdrug slutredovisals av naturvårdsverket i mars 1987. I JoU 1987/88:23 utredningen redovisas en sammanställning uv inventeringar av fjällens na­turvärden. Verket tar upp fyra länkbara ambitionsnivåer för skydd av fjäll och synpunkter pä hur de skall skyddas och avser att aktualisera olika skyddsfrågor beträffande fjällen allteftersom frågorna beretts. Förslag till avsättande av nationalparker och naturreservat-kommer därför att läggas fram i särskild ordning. Naturvårdsverket urbetur för närvarande med en utredning som syflur till förslag om vilka ytterligare nationalparker som bör irtruttas, irtle bara i fjällen utan även i andra områden. Utredningen be­räknas vara klar under år 1988.

Under den fysiska riksplaneringens planeringsskede och därefter har genomförts åtskilliga länsvisa nalurinventeringar. Dessa inventeringar utgör underlag för s. k. naturvårdsplaner, som är länsstyrelsens långsiktiga hand­lingsprogram för skydd och vård av värdefulla områden. Naturvårdsplanen år ett viktigt beslutsunderlag för arbetet med skydd av värdefull natur och bör därför snarast utarbetas i de län där sådana planer ännu saknas.

Trots all arealen och antalet nalurvårdsobjekt har ökat kraftigt sedan 196()-talet, återstår ytterligare områden som behöver säkerställas för natur­vården. Arbetet med att säkerställa särskilt betydelsfulla naturområden bör därför enligt miljö- och energiministern fortsätta.

Följande principer bör vara vägledande för säkerslällandearbetet. Staten bör i första hand svara för skydd och vård av vetenskapligt värdefulla naturområden av riksintresse. Områden av intresse för i huvudsak friluftsli­vet bör i ökad utsträckning bli en angelägenhet för landsting och kommu­ner. I vissa fall bör dock kostnaderna kunna delas mellan kommun/landsting och staten. Miljö- och energiministern erinrar om de stiftelser som har bildals av kommuner och landsting på flera häll i landet. De har bedrivit ett myckel betydelsefullt arbete genom förvärv och vård av naturområden för i första hand del rörliga friluftslivels behov. Miljö- och energiministern anser det värdefullt om denna typ av verksamhet kunde utvecklas och utvidgas och erinrar om den möjlighet kommunerna har sedan den I juli 1987 att efter delegering från länsstyrelserna själva besluta om naturreservut och nuturvårdsområden. Det är önskvärt alt kommunerna använder sig av denna möjlighet för att säkerställa områden för i första hand friluftslivet.

De naturlyper som bör ägnas mest uppmärksamhet i säkerställande-arbetet är enligt miljö- och energiministern olika slag av våtmarker, ur­skogar och vissa naturtyper i odlingslandskapet. Därutöver bör även be­aktas behovet att säkerställa vissa områden som nationalpark.

Åtskilliga värdefulla våtmarker hotas bl. a. av exploatering för skogspro­duktion, jordbruk och energiproduktion. För det fortsatta säkerställande-arbetet utgör naturvårdsverkets våtmarksinventering ett viktigt underlag. Miljö- och ertergimirtislern anser det viktigt all bevuru så många våtmarker som möjligt, eftersom de har en stor betydelse för vuttenhushållnirtgen och för bibehållartdel av ett levande lartdskap. Det anses särskilt angeläget att översilningsvätmarker. sumpskogur saml våtmarker i vissu delur uv syd­ligusle Sverige bevuras. Som angelägel anses också att i sumbund med dikningsföretag begränsa eller motverka skada på naturmiljön.

De urskogar och de relativt orörda skogar som finns kvar framhålls som            6!


 


skyddsvurdu bl. u. för utt mångu växter och djur är helt beroende av ' JoU 1987/88:23 urskogsmiljön, för att urskogen hur ett egenvärde som en ursprunglig nutur-typ. för bevurande uv den genetiska variationen hos skogsträd samt som naturupplevelse för människun. Nuturvårdsverket publicerade år 1986 den sista rupporlen i verkets rupporlserie om Sveriges urskogar. Syftet med dennu inventering, som utförts tillsammans med skogsstyrelsen, har varit att tu frum ett underlug för utt kunnu skydda särskilt värdefullu urskogsområ­den. 1 sammunhunget vill miljö- och energiministern erinru om ull nutur­vurdsverket på regeringens uppdrag utreder formerna för skydd och för­valtning UV 55 fjullnära urskogsomruden med en lotul ureal av 600 000 ha.

1 tukt med skogsbrukels mekunisering har hotet mot urskogarna under 1900-tulel blivit ullt större. Miljö- och energirtiinistern unser del ungeläget utt värdefullu urskogsområden skyddus. Målet för urbetet bör vara alt skvdda urskogar i oliku regioner och landskapstyper. För all bevara urskog och urskogsarlad skog som ostördu ekosystem behövs skydd mot i princip all kulturpuverkun.

Odlingslandskapet hur snubbt utvecklats mot enformigare och arlfaltigare växt- och djursamhällen. Del mångformiga odlingsluridskapet utgör grund­förutsättningen för en rik flora och fauna. Det representerar också ett viktigt kulturarv med stora landskapsetiska och rekreativa värden. Struktur­omvandlingen och rationaliseringsutgärdernu inom jordbruket fortsätter, vilket innebär att de resterande delarna av slätter- och betesmarkerna hotas.

Med naturvårdsverkets handbok för inventering av ängs- och hagmarker
som underlag har under år I9S7 inventeringar påbörjats i ett antal län.
Milj()- och energiministern delur naturvårdsverkets uppfattning om angelä­
genheten UV en riksomfattande inventering och vill betona alt en sådan är
nödvändig för urbelel alt bevara värdefulla naturtyper, fauna och flora i
        '

odlingslandskapet, liksom dess kulturvärden.

Helt uvgörunde för att behullu ett mångformigt odlingslandskap anser miljö- och energiministern utformningen av den vardagliga skötseln av jordbruksmark vara. Synpunkter pä jordbruket och naturvården har redovi­sats i unnut summunhang.

Miljö- och energiministern vill också erinra om de möjligheter som finns sedan den 1 juli 1987 att till enskilda jordbruksföretug lämna stöd till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet, s. k. NOLA-stöd. Naturvårds­verket har givit ut ullmänna råd för verksamheten. Denna stödform har mottagils mycket positivt av myndigheter, organisationer och brukare. Mil­jö- och energiministern anser denna form av stöd vara enkel och effektiv för skyddet och vården uv aktuella markområden. Det framhålls därför som myckel angeläget utt verksumheten fortsätter.

Ett stort antal skvddsvärda markområden i odlingslundskapet kommer inte utt kunnu skyddas på ett tillfredsställande sätt enbart genom nu be­skrivna åtgärder. Sådana områden bör enligt miljö- och energiministern i stället säkerställas som naturreservat. Eftersom förändringen i odlings­landskapet gur mycket snubbt efter upphörd hävd, framhålls det som an­geläget att resurser uvdelus för att säkerställa de mest värdefulla områdenu, i förstu hund naturliga betes- och slåttermurker.

För vård och förvultning av naturvårdsobjekten, dvs.  nationalparker,                62


 


naturreservat m.m., finns ett särskilt anslag. Betydande vårdinsatser inom JoU 1987/88:23 naturvårdsobjeklen har kunnat göras genom bl. a. arbelsmarknadspolitiska åtgärder, främst beredskapsarbeten. Den omläggning som fr. o. m. bud­geturet 1984/85 har skett av de arbetsmarknudspolitisku insutsernu hur inneburit en kruflig minskning uv beredskapsarbetena, vilket har drabbat naturvärden myckel hårt. Regeringen gav därför i januari 1986 ett uppdrag till en särskild utredare all genomföra en översyn av nalurvårdsförvalt-ningen. Utredarens betänkande överlämnades till regeringen i augusti 1986.

Motionerna

En översyn uv formernu för säkerslällnnde uv nuturvårdsobjekt med in­riktning främst på en utvidgnirtg av möjligheterna till periodisering av ersättningen begärs i motionerna Jol7 (m) och Jo34 (s). Också enligt folkpartiets purlimotion Jo719 bör uvbetalningssystem kunnu ulnytljus för reservat på privat mark. och skogsbruket bör genom skogsvårdsavgiften bidru till vissu reservatsbildningur (yrkande 66). Även moderutu sumlings­purtiet förespråkur i sin purlimotion Jo751 betalning till enskildu murkagare enligt en upprättad plan. Andra lösningar bör också prövas genom t. ex. markbyten, varvid statlig mark skall kunna erbjudas den enskilde som ersättning (yrkande 14). Enligt motion Jo723 (ni) bör berörda murkagare tillerkännas skälig ersättning för det intrång som bildandet av tillfälliga naturreservat medför (yrkande 2) och garanteras ersätlningsmark (yrkande 3).

Enligt folkpartiets partimotion Jo24 yrkande 27 bör länsstyrelserna ut­arbeta säkerställandeplaner med utgångspunkt i naturvårdsverkets invente­ring av riksobjekt och en samlad inventering göras av lämpliga framtida naturreservat. Naturreservat bör enligt moderata samlingspartiet vara reser­vat för naturen. En samlad inventering uv frumtidu nuturreservat bör därför göras, liksom en utvärdering av syftet med nuvarande naturreservat. Be­greppet naturskydd bör renodlas, och områden skall inte avsättas som naturreservut uv friluftslivs- eller rekreutionsskäl - partimotionerna Jo25 (m) yrkande 4 och Jo751 (m) yrkandena 10 och 11. Nationalparker skall enligt motionerna Jo25 yrkande 5 och Jo751 yrkande 5 omfatta områden där naturen i huvudsak fär utvecklas fritt, och marken skall ägas av staten. De skull därför i princip inte ha några driftskostnader utom för viss över­vakning. De delur av våra nationalparker som har exploaterats urholkar respekten för nutionulparksbegreppet och bör därför enligt yrkande 6 i motion Jo25 avstyckas och ges unrtun skyddsform, t. ex. nalurvårdsområde. Su bör delur uv Abisko nationalpark överföras till naturreservat - motion Jo751 (m) yrkande 6 (delvis). 1 motion Jo720 (c) begärs en översyn av alla nalurvårdsobjekt och av vårdanslagel saml annan finansiering — via an­slaget Mark för nuturvård - för upprältunde av skötselpluner och igung-sättunde uv nuturvårdsobjekt (yrkande 9 delvis).

Flera fjällområden bör enligt moderata samlingspartiet och folkpartiet
skyddas som nutionulpurker. Enligt motion Jo719 (fp) bör Taavavuomaom-
       63


 


rådet (yrkande 52). Rogenområdet (yrkande 53) och Kebnekaiseområdet       JoU 1987/88:23

(yrkunde 54) inrättus som nutionulpurker. Enligt summa motion yrkande 51

och motion Jo751 (m) yrkande 8 bör också Sjaunjuområdet skyddas på dettu

sutl. De delur uv den plunerude nulipnulparken i Kirunafjällen som uvses utt

brukus för turiständumul bör i stället skyddas som naturreservat eller nutur-

vurdsomrude - Jo751 yrkunde 7. 1 enlighet med moderutu samlingspartiets

principer för nutionulpurker bör vissa delur uv Abisko nutionulpurk överför-

us till nuturreservat (yrkande 6 delvis). Enligt motion Jo735 (c) yrkande 11

bör Kuljxulven med källvatten och biflöden förklurus som nationalälv med

skydd motsvarande det för nutionulpurker.

Centerpurtiet för i sin partimotion Jo30 yrkunde 6 och kommittémotionen Jo72() yrkunde 9 (delvis) frum tanken om en fond för vård och inköp av nuturvårdsobjekt. Fonden skull byggus upp uv statliga medel, men bidrag skall kunnu lumnus uv ullmänhelen. företag och genom testamente.

Enligt folkpurtiets purlimotion Jo7l9 ar det nödvändigt alt ge det svenska fjulloinrudet ett buttre och mer vurukligl skydd mot exploatering än vad som är möjligt med nuvarande lagstiftning. Del framhålls som angelägel att riksdugen snurusl tår ta ställning till en plan för skydd av fjällvärlden (yrkande 50).

1 syfte utt skydda havsmiljön i dess helhet mot bl. a. direkta ingrepp och skupu en fristad för känsligu arter begärs i purlimotionen. Jo719 (fp) in­rättande uv ytterligure murinu reservul (yrkande 45).

Utskottets överväganden

Frågor om ersättning till murkägure vid oliku typer uv intrång i markan­vändningen har vid flera tidigare tillfallen och senast hösten 1987 varit föremål för utskottets stullnirigstagande (JoU 1987/88:5 s. 12 f.). Utskottet erinrude du bl. a. om utt sådana frågor är rättsfrågor som ytterst avgörs av domstolurna i enlighet med gällunde lugstiftning och att ersättningens stor­lek fastställs enligt expropriutionsrättsligu regler som bl. a. utesluter möjlig­heten till ersättning på unnut sätt än i pengar. Fristående uttalanden i frågan frun riksdugens sidu kun i princip inte påverka prövningen i del enskilda fallet. Utskottet erinrude också om utt ersättningsbestämmelserna i natur-vurdslugen även omfultur beslut om inträrig i murkanvändningen i samband med s. k. interimistiska naturreservat. Summunfallningsvis anförde utskot­tet utt uktuellu ersuttningsfrugor kommit i ett nytt och för murkägurinlresse-nu förmunligure läge sedun plun- och bygglagen jämte följdlagstiftning nu hur börjut tillämpas. Med hänvisning härtill och du utskottet saknar an­ledning till unnul slällningstugunde avstyrker utskotlet motionerna Jo723 yrkundenu 2 och 3 och Jo751 yrkande 14 (delvis).

1 motionerna Jol7. Jo34. Jo7l9 och Jo75l luggs frum olika förslag som
sanuligu svftar till att periodisera ersättningen till irtarkägaren vid säkerstäl­
lande uv naturvårdsobjekt. Utskottet ser positivt på en sådun ersättnings­
form som innebur fleru fördelur för murkäguren. Utskotlet vill emellertid
erinru otn utt gällande naturvårdslagstiftning i viss ulsträcknirtg redan i dag
medger ett sudunt förfurunde. vilket utskottet också tidigure har framhållit
(JoU 1986/87:17 s. 16 f.) Pu grund uv del nu anförda bör motionerna Jol7,
             a


 


Jo34, Jo719 yrkunde 66 och Jo75l yrkunde 14 (delvis) inte förunledu någon       JoU 1987/88:23 ytterligure riksdugens åtgärd.

I propositionen redogörs för den inventering uv riksintressuntu områden som nuturvurdsverket utför i sumurbete med länsstyrelserna och som syflur till en precisering och buttre motivering uv riksobjekten än tidigure in­venteringur. Förteckningar över sumtligu län avses föreliggu före urets ut­gång. Betruffunde fiullen uvser nuturvurdsverket att på grundval av den s. k. fjullutredningen ukluulisera olika skyddsfrågor allteftersom frågornu beretts. Inom verket pågar även arbete med en utredning som syftar till förslug om vilku ytterligure nutionulpurker som bör inrättas. Utredningen beruknus vuru klur under år I98S. I summanhanget vill utskottet erinra om den möjlighet som kommunerna hur sedan den 1 juli 1987 att efter delega­tion från länsstyrelsen själva beslutu om inrättunde uv nuturreservut och nuturvårdsområden. Med uniedning häruv och i avvuktun på resultatet av pågående arbete pu området uvstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande 27, Jo25 yrkandena 4. 5 och 6, Jo72() yrkunde 9 (delvis) och Jo75l yrkunde­nu 5. 10 och 11.

Utskottet unsluter sig till de principer för säkerställundeurbelel som frum-förs av miljö- och energiministern. Sluten bör således i förstu hund svara för skydd och vård uv vetenskupligt värdefulla naturområden av riksintresse. Områden uv intresse för i huvudsak friluftslivet bör i ökad utsträckning bli en ungelägenhet för landsting och kommuner. Som framhålls i propositio­nen bör dock kostnudernu kunnu delas mellan kommun/landsting och sta­ten. Utskottet vill i samunhungel nåmnu de uv kommuner och lundsling på vissu håll i lundet bildude stiftelsernu och vill framhålla del mycket be-tydelsefullu urbete dessa stiftelser utför genom att förvärva och vårda natur­områden för i förstu hund del rörligu friluftslivets behov. Utskottet vill även erinru om den tidigare nämnda möjligheten för kommunernu utt själva besluta om inrättande uv nuturreservut och nuturvårdsområden: Med det unfördu uvstyrker utskottet molionernu Jo30 yrkunde 6 och Jo72() yrkande 9 (delvis).

Som redovisats i propositionen hur nuturvårdsverket framlagt en ut­redning om de svenska tjällområdena, den s. k. fjällutredningen. Utred­ningen upptar en summanställning uv inventeringur uv fjällens nuturvården. Vidare redovisur verket hur inventeringurnu genomförts och vilku områden som bedömts vuru mest värdefullu. Verket tur också upp fyru tänkbara ambitionsnivåer för skydd uv fjällen och synpunkter pä hur de skull skyd­dus. Verket uvser utt uktuuliseru oliku skyddsfrågor beträffunde fjällen ullteftersom frågornu beretts. Förslag till avsättunde uv nationulpurker och nuturreservut kommer därför ull läggus frum i särskild ordning. Som ovun nämnts urbetur verket för nurvurunde med en utredning som syftar till förslug om vilku ytterligure nutiortulpurker som bör irträttus. Utredningen beräknus varu klur under år 1988. Vud utskottet här anfört om pågående urbete pu området tillgodoser enligt utskottets mening i ullt väsentligt syftet med motion Jo7l9 yrkunde 50 om en plun för den svenska fjällvärlden. Motionen bör således inte medföru någon ylterligure riksdagens åtgärd.

Mot bakgrund uv vad utskottet ovun unfört otn pugåertde urbete för skydd
uv de svensku fjällen uvslyrks molionernu Jo719 yrkande 51 och Jo751
             65

.s Riksdagen 1987/88. 16 .saml. Nr 23


yrkande 8.                                                                                       JoU 1987/88:23

Utskottet avstyrker även motionerna Jo719 yrkandena 52, 53 och 54.

Utskottet finner inte uniedning utt tillstyrka förslaget i motion Jo751 yrkande 7 om skydd för den planerade Kirunaparken.

Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrks även motion Jo735 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även motion Jo751 yrkande 6 (delvis).

Utskottet har tidigare haft att tu ställning till yrkunden om inrättunde uv ytterligure marinu reservul. Utskottets inställning i frågan var senast hösten 1987 och är alltfort att det i förstu hand får ankomma på berörda länsstyrel­ser ull bedöma behovet av ytterligare marina reservat. Utskottet vill i sammunhunget erinru om det marinu reservatet om ca 700 km" i anslutning till Sulvorev som hur tillkommit efter beslut uv länsstyrelsen i Gotlands län. Med det unfördu uvstyrker utskottet motion Jo719 yrkande 45.

Särskilda skyddsområden

Motionerna

1 folkpurtiets purlimotion Jo719 begärs ett program för bevarande av åter­stående urskogar och liknande områden. 1 avvaktan på programmet skall uvverkningsförbud rudu (yrkunde 61). I parlimotionen Jo751 (tn) framhålls som angeläget utt skyddu återstående rester uv den svenska urskogen eller de urskogsliknande skogarnu. Särskilt viktigt är att dessu områden i södru hälften uv Sverige undanlus frän uvverkning (yrkande 17). Sumtligu objekt som redovisus i naturvårdsverkels urskogsinventering måste enligt vpk:s purlimotion Jo786 omgående skyddas från avverkning och andra ingrepp och naturvårdsverket tilldelas extru resurser för utt inråttu dessu områden som nuturreservat (yrkande 3).

De svenska våtmarkerna är föremål för ett flertal motioner. 1 tre partimo­tioner - Jo719 (fp), Jo751 (m) och Jo7S6 (vpk) — föreslås skydd i olika former uv vutmurkertiu. Enligt motion Jo719 måste våtmurkerna ägnas uvsevärt större intresse i den fysisku rikspluneringen, möjligheternu utt med stöd uv nuturvårdslugen begränsu skogsdikningen utnyttjas och bättre och snuru skyddsåtgärder - frumför ullt reservutsbildning — vidtas för många särskilt skyddsvärda områden (yrkande 57). Enligt motion Jo751 bör i princip alla kvurvnrunde sydsvensku våtmarker bevurus, särskilt i de kulkri-ku områdena (yrkande IS). Vpk kräver i motion Jo786 begränsning av nydiknirtg uv vutmurker i södra Sverige, upprättande av lansvisu mål, kurt-luggning uv ett vutmurksområdes nuturvården som villkor för tillstånd för utdikning sumt skärpning av reglerna för tillståndsgivningen (yrkunde 10). Beslutsunderlaget för den fysisku rikspluneringen beträffande våtmarkerna i Skåne bör enligt motion Jo821 (fp) yrkande 7 förbättras genom bl. a. forskning, inventeringar och ökat hänsynstugunde till naturvårdsverkets synpunkter.

Utskottets överväganden

Beträffande det progrum för bevurunde uv återstående urskogar och lik-          66


 


nunde områden sumt det uvverkningsförbud som begärs i motionerna JoU 1987/88:23 Jo719, Jo751 och Jo7S6 vill utskottet erinra om all regeringen under senare år har salsal ökade resurser bl. a. för skydd av urskogarna. Genom en överenskommelse mellan domänverket och naturvårdsverket och regering­ens beslut den 5 september 1985 har ca 600 000 ha av vissu fjällnäru urskogsomruden undunlagits frun skogsavverkning. Utskottet vill också erinru om de riksomfattande inventeringar uv vissa naturtyper, där bl. a. urskogarna ingår, som genomförs uv nuturvårdsverket och om den ut­redning UV formernu för skydd och förvultning av 55 fjällnära urskogsområ­den med en total areal av 600 000 hu som pågår inom verket. 1 likhet med miljö- och energiministern vill utskottet betonu det angelägnu i att in­venteringsverksumheten kun fortsätta och utt de mest värdefullu nutur­typernu, dit urskogurna hör. blir kartlugdu. Ett verkningsfullt bevurande av urskog och urskogsarlad skog bör enligt utskottets mening syfta till ett skydd mot i princip all kulturpåverkan. Vad utskottet ovan anfört till­godoser i väsentliga delur syftet med motionerna Jo719 yrkande 61, Jo751 yrkunde 17 och Jo786 yrkande 3. sotn således inte bör medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet ansluter sig till miljö- och energiministerns bedömning av värdet av de svensku våtmarkerna och av det hot som vissa exploateringsinlressen utgör mot dessu områden. På grund uv våtmarkernas stora betydelse för vuttenhushullningen och bibehullundet av ett levunde lundskup ur det enligt utskottets mening nödvändigt att bevuru så många våtinurker som möjligt. Sotn också frumhnlls i propositionen är det särskilt angelägel' att dessa områden bevurus i sydligaste Sverige och att skador på naturmiljön i sum­bund med dikningsföretug begrånsus eller motverkas. Utskottet vill i sam- manhanget erinra om de regionala våtmarksinventeringar som skall utgöra underlug för prövning uv ärenden om tillstånd till torvtäkt för energiändu-mål. Vud utskottet anfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo719 yrkunde 57, Jo75l yrkande 18, Jo786 yrkande 10 och Jo821 yrkande 7.

Regionala frågor

Moiioneriut

Två motioner - Jo709 (m) och Jo760 (s) - behandlar Persöfjärden i Luleå kommun. Motionärerna hemställer utt området skull skyddus enligt våt­markskonvenlionen. 1 motion Jo7l2 (fp) begärs att delur uv Skälderviken och Lundåkrubukten skyddus genom utt föras in i vuimarkskonventionens förteckning över interrtutionellt viktigu våtmarker.

Enligt motion Jo747 med motionärer från sumtliga riksdagspartier bör Kindlaområdet i Bergslugen inrättus sotn nuturreservat. Stora Alvaret på Öland bör enligt partimotionen Jo751 (m) bevurus. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att finna lämpliga bevurundeformer, t. ex. skötselkonlrukt (yr­kunde 9).

Östergötlands skärgård behandlas i motion Jo76l (fp). För att rädda flora
och fauna bör naturskyddsområden inrättus för vissu känsligu delar och ett
      67


 


särskilt åtgärdsprogram utarbetas för att rädda sälstammen. Stockholms       JoU 1987/88:23 skärgård bör enligt motion Jo872 (m) bli föremål för dels en utredning om färjetrafikens skudeverkningur (yrkunde 3). dels en rud åtgärder såsom omprövning av det fria fiskets omfuttnirtg och vissu miljövårdunde åtgärder (yrkunde 4).

Ökade resurser för utt göra det möjligt utt i snubbare takt genomföra naturvårdsplunerna för Skåne begärs i motion JoS21 (fp) yrkunde 6. Ät­gärder för bevurande av Skånes pilevallar och andra lövträdsbestånd, våt­marker, sandstränder m.m. sumt mot försurningen krävs enligt motion JoS74 (c). Ökude resurser bör därför avdelas för genomförande av, natur­vårdsplanerna i Malmöhus län (yrkunde 3).

Ett untui förslug om utveckling av skyddade naturområden i Norrbottens lun frumläggs i motion Jo853 (s). Genoni en utveckling av de skyddade naturområdena kan nyu arbetstillfällen skapas i vård och skötsel av om­råden och besökare (yrkande I).

Ulskotlels överväganden

Utskottet unsluter sig till vud som sägs i motionerna Jo709 och Jo760 om Persöfjärdens stora betydelse för bl. n. fågellivet och om de beklagliga förändringar området genomgår. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vud utskottet unfört ovan om de svenska våtmarkernas betydelse och om den m()jlighet som sedan den 1 juli 1987 står länsslyrelserna till buds att till kommunerna delegera frågor om inrättande av naturreservat och natur-vårdsomrnden. Någon anledning ull utöver dettu uttalande särskilt fram­hålla området saknas emellertid enligt utskottets mening. Härmed avstyrks motionerna Jo709 och Jo760. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Jo712 om skydd för Skälderviken och Lundåkrabukten.

I likhet med motionärernu i motion Jo747 är utskotlet medvetet otn de stora värden som, såväl ur nutursynpunkl som uv kulturhistoriska skäl är utmärkande för Kindlaområdet i Bergslugen, liksom om det betydunde lokulu nuturvärde området representerur. Utskottels principiella inställning iir att sudunu områden i möjliguste mån bör skyddas för framtiden. Emeller­tid bör riksdagen i första hand behandla naturvårdsfrågor uv ineru över-gripunde kuruktär. Den deinljkännedom om lokulu förhållunden som krävs för ett ställnirtgstugunde i enlighet med motionen finns bl. a. hos veder­börande länsstyrelse och kommuner. Utskottet vill även hänvisu till det arbete som pugur inom nuturvårdsverket betruffunde avsättande av natio­nalparker och naturreservat. Mot denna bakgrund uvstyrker utskottet mo­tion Jo747.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sidu med uniedning uv motion Jo751 yrkunde 9 om skydd för Storu Alvurel. Motionen uvstyrks således.

Med hänvisning till vud som unförts ovun om påguertde inventerings-
arbete med lansvisu förteckningur över riksintressanla områden för natur­
vård och friluftsliv, länsstyrelsernas naturvårdsplaner, kommunernas s. k.
översiktsplaner och möjligheternu för de regionala myndigheterna all be­
vuru skyddsvärdu områden uvstyrker utskotlet molionernu Jo761 (Östergöt-
                (ji


 


lunds skärgård). JoS53 yrkande  I  (skyddsobjekl i Norrbottens län) och     JoU 1987/88:23 JoS72 yrkandena 3 och 4 (Stockholms skärgård).

Utskottet har i undra summunhung uttulut sin oro över Skånes ulltmer ullvurligu miljöproblem. I likhet med motionärernu i motionerna Jo82l och Jo874 anser utskottet det nödvändigt att kruftfullu åtgärder vidtus pu fleru områden. Utskottet hänvisur i det uvseendet till vud som unförs pu s. 85ff. i dettu hetänkunde om miljöskyddsområden. Med det unfördu uvstyrker utskottet molionernu JoS21 vrkande 6 och JoS74 vrkunde 3.

Skydd och vård av hotade arter

Propositionen

Förlusten uv arter utgör ett hot mot jordens samlade genresurser, dvs. den ärftliga variationen. Detta är på lång sikt troligen ett av de största och allvurligusle miljöproblemen och sumtidigl ett uv de mest underskattade.

Kontroll uv de hotade arternas status har inte bara betydelse genom att de möjliggör bevurundeutgärder för just dessa arter. Det hotade arterna fun­gerar också som indikutorer på tillståndet och förändringurnu i miljön. Genom insatser på detta område kan dels större, smygande ekologiska störningar eller stressymptom noteras i ett tidigare skede, dels kan hela ekosystem eller delar därav räddas eller bevaras.

Miljö- och energiministern framhåller som ungeläget utt iryggu mung-fulden. Den genetiska resurs sotn en art representerur är oersättlig. Ett centrult mål för vår miljöpolitik i vid mening är därför enligt miljö- och energiministern utt säkerställa en naturmiljö som ger våra växt- och djurar­ter goda möjligheter att överleva.

Många av de biotoper och miljöer som ingick i det äldre kulturland­skapet, t. ex. ljunghedar, betesskogar, betade strandängar, hagar och slåt­termurker, har under de senaste hundru åren minskut i ureal eller försvunnit helt. Härigenom har en lång rad arter fått sina livsbetingelser starkt för­undrade.

Dugens rutionellu skogs- och jordbruk leder till flera för djur- och växtliv negativa förundringur och försämrude livsbetingelser för många arter.

Utsläpp av föroreningur från oliku industrier sumt unvändningen av ke­miska bekämpningsmedel i jordbruket hur medfört ull en stor del uv faunan hur utsatts för gifter som för åtskilliga arter kruflig försumrut reproduktio­nen. I en del fall hur gifterna orsakat sjukdom eller varit direkt dödliga. De ökude kvävenedfallen från atmosfären innebur ett hot mot växturter, fram­för allt sädanu som ur beroende av vissa näringsfalliga miljöer.

Användningen uv s. k. herbicider för kemisk ogräsbekämpning i jord­bruket har lett till utt åkermarkens ogråsfloru med tillhörunde insektsfuuna successivt har utarmats.

Målen för det fortsatta arbetet inom fauna- och floruvården bör enligt
miljö- och energiministern vara att bibehålla en rik och varierad fauna och
flora. Inom ramen för rimliga krav på hänsyn och resursinsatser bör de
nuturligt förekommunde växt- och djururterrtu bevurus i livskruftigu och
reproducerande populationer.
                                                                              69


 


Arter och naturtyper kan emellertid inte bevurus enburt genom att natur JoU 1987/88:23 skyddas sotn naturreservat eller motsvarande. Del är nödvändigt utt en ullmän vursumhet och hänsyn visus vid användningen uv våru nuturresurser. Ett UV de viktigusle instrumenten för en effektiv faunu- och floruvård år enligt miljö- och energiministern hänsynstugunde vid den fysisku riksplune­ringen och vid oliku former uv markanvändning, såsom jordbruk, skogs­bruk, vägdragning etc.

Problemen inom faunu- och floruvurdsurbetet har mötts på fleru oliku sätt. Formen fridlysning hur tillämpuls i mångu ur men har betydelse endast i de full en urt hotus pu grund uv störningur frun människun. Djurskyddsom­råden hur bilduts till skydd för främst fugelfuunu och sulur. De bådu skydds-formernu naturreservut och nutionulpurker har också inneburit skydd för mungu hotade urter. Dessa instrument är värdefulla och bör. enligt miljö-och energiministern, utnyttjas även i fortsättningen.

Särskildu åtgärder - räddningsuktioner - hur vidtugits för någru uv de mest akuta fallen. Del mest uppmärksammade projektet för bevurunde uv hotude växturter är det s. k. Projekt Linné som slurtade för drygt tio ur sedan. Enligt miljö- och energiministern fordrar en framgångsrik fauna- och floruvård insatser såväl från forskure, myndigheter och murkägure som frun den ideella naturvården. Mångu värdefullu insatser har enligt miljö- och energiministern gjorts frun den ideella nuturvardsrörelsens sida. insutser som verksumt har kompletterat samhällets åtgärder på området. På flera hull i lundet pågar nu ett untal artbevurunde projekt på ideell basis. För att dessu skall bli effektiva krävs en viss samordning, för vilken naturvårdsver­ket bör svaru.

Eftersom kunskaperna om arternas miljökrav och levnadsvanor i en del full är bristfälligu behövs, enligt miljö- och energiministern, en sturk, målin­riktad forskning avseende bevurundet uv urternu och derus nuturligu miljö­er. Sådan forskning har bedrivits och bedrivs bl. a. inom ramen för anslaget Miljövårdsforskning, som administreras av nuturvurdsverket.

Under senure år har insikten vuxit om behovet av målinriktade studier och åtgärder rörande de hotade och sällsynta arternu, sumtidigl som nyu teknisku förutsättningar har skapats för delta. Genoni inrättandet av ett särskilt unslug till värd uv hotude urter hur regeringen underlältut systema­tiska och samordnude insatser.

Grundläggande för ett frutngångsrikt artbevurunde är enligt miljö- och energiministern utt ett särskilt handlingsprogram upprättas för värd av akut hotade, sällsynta och sårbara urter. Nuturvårdsverket bör svura för alt ett sådant las fram. Ett viktigt led i detta arbete är de artdatabanker för flora och fauna som med anslag från nuturvårdsverket håller på att byggas upp av Sveriges lantbruksuniversitet och som beräknus vuru i full drift år 1989.

Tidigare har nämnts Sveriges deltagande i det internationella naturvårds­samarbetet. Detta arbete är till stor del inriktat på skyddet av hotude växl-och djururter. Miljö- och energiministern vill betonu vikten uv ull Sverige uklivt bidrur till utt de internationella insatserna för flora och fauna blir framgångsrika.


70


 


Motionerna                                                                                    JoU 1987/88:23

Ett omfuttunde ulgärdsprogrum för skydd uv vuxt- och djurlivet luggs frum i folkpurtiets purlimotion Jo719 yrkunde 65. Som den viktiguste åtgärden för skydd av sällsynta eller hotude arter unges säkerställande av deras livsmiljö­er. Andra åtgärder är fridlysning av såväl växter som djur, nuturskyddsom-ruden. ökade forskningsinsatser, en permanent urtdutubunk och ett hund-lingsprogrum för bevurunde av genetiska resurser. Också i moderutu sum-lingsparliets partimolion Jo75l föreslås ett antal åtgärder för skydd uv urter och genetisk vuriution. Utökud forskning frumhalls som ungelugen liksom bevurande så långt möjligt i urlernus egen miljö och förstärkning uv lugstift-ningen med ett skydd för både växter och djur som också måste verku förebyggande (yrkande 15). 1 yrkande 16 begärs resurser till och ökad informution om fuunu- och floruvårdskommittéernu vid Sveriges luntbruks-universilet. Vpk anser i sin purlimotion Jo786 ull fuunu- och floruregister måste byggas upp i varje län. Metoderna för förmedling av sådan in­formation mellan länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelsernu måste utvecklus och skogsvårdsstyrelsernas personal trånas i utt unvändu registren i sin verksamhet (yrkande 6). Enligt motion Jo3S (c) yrkande 9 bör jordbrukare beviljas statligt stöd för upprätthållande av den genetiska mångfalden i naturen.

I motion Jo71l (fp) begärs skyndsumt förslag till ändring av 18 cS nuturvårdslagen (1964:822) så utt groddjuren ges ett vuruktigt skydd. Enligt motionärernu måste nu gällunde fridlysning kompletlerus med ett biotop­skydd utformut sotn en generell lillslåndsplikt för utfyllnud uv vålmurker och vuttenområden.

Motionärerna i niotion Jo716 (fp) konstuterar att kartläggningen och skyddet av de mest sällsynta fiskarterna är mycket ofullständiga. Ett pro­grum för varaktigt skydd av dessa arter måste därför ularbetus.

Kruftfulla åtgärder för utt rädda sälstammarna i Östersjön begärs i folk­purtiets purlimotion Jo719 yrkande 46. Som exempel nämns minskade giftulsläpp, flera skyddsområden samt uppfödning och utsättning uv sulung-ar.

Utskottets överväganden

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen understrukit behovet av kraftfulla åtgärder för skydd av utrotningshotade växt- och djurarter. Vid riksmötet 1986/87 fanrt utskottet det från mårtga synpunkter värdefullt utt ett nytt unslug inrätluls för kostnader i samband med särskilda insatser för dessa arter (JoU 1986/87:17 s. 18, rskr. 221). I likhet med miljö- och energiminis­tern vill utskottet som ett uv de viktigaste instrumenten för detta angelägna arbete framhålla hänsynstagande vid den fysiska planeringen och vid olika former av markanvändning. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga. En stark och målinriktad forskning liksom ett särskilt handlingsprogram för vård av akut hotude, sällsynta och sårbara urter är också grundläggande för ett framgångsrikt artbevurunde. Som frumgår uv vud utskottet unför under budgetuvsnittet i dettu betånkunde bör riksdugen öku det av regeringen


 


föreslugnu unsluget för vård uv hotude urter frun 2 milj. kr. till 3 milj. kr. JoU 1987/88:23 Utskottet ansluter sig till propositionens förslug utt naturvårdsverket bör unsvuru f()r ull ett särskilt hundlingsprogrum ularbetus. Enligt vud utskottet erfurit urbetur sedan den I maj 1988 en särskild tjunstemun vid nutur­vurdsverket bl. a. med plunering och sumordning uv verkets uppgifter med uvseende på åtgärder i sumbund med vården uv hotade och sullsyntu djurur­ter. Sveriges deltugunde i det internutionellu nuturvurdssumurbetet är till stor del inriktut pu skvddet uv hotude vuxt- och djurarter. Utskottet delur miljö- och energiministerns bedömning av vikten av att Sverige aktivt bidrur till utt de internutionellu insutserna på området blir framgångsrika. Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottels mening i ullt väsentligt syftet med molionernu Jo7l9 yrkunde 65 (delvis) och Jo75l yrkunde 15. Molionernu bör således inte medföra någon särskild riksdugens åtgärd. Miljö- och energiministern hänvisur i propositionen till de urtdutubunker för floru- och fuunuvurd som är under uppbyggnad vid Sveriges lantbruks­universitet och sotn beruknus vuru i full drift år 1989. Utskottet hur erfurit utt det är frugu om ett försöksprojekt som inleddes år 1984 och som bedrivs pu uppdrug uv SNV och i sumurbete med floru- och fuunuvårdskommittéer-na. Dess syfte är utt insutnlu. utvurderu och lillhunduhullu informution om hotude växt- och djururter. Projektet lur också initiutiv till fiiltstudier och föreslår lutnplign forskningsområden och åtgärder för bevurunde av hotude urter. Informationen, som till viss del sprids i form uv faktublad, omfattar bl. u. en uris utbredning och lokuler i Sverige, beskrivning uv urlen sumt den aktuella hotbilden gruderud i klusser. Projektet bedrivs i samarbete med umutörboianister och berördu myndigheter. I likhet med miljö- och energi­ministern vill utskottet betonu den vikt dettu urbete hur för bevurande av våra hotade växt- och djururter. Av stor betydelse i summunhunget är också det särskildu hundlingsprogrum som enligt propositionen komnier att ut­arbetas UV nuturvårdsverket. Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo719 yrkande 65 (delvis). Jo751 yrkande 15 och Jo786 yrkande 6. Motionerna bör således inte förunledu nugon riksdugens vidure åtgärd.

Med det unfördu får uven syftet med motion Jo751 yrkunde 16 unses i ullt väsentligt tillgodosett.

Utskottet hur tidigure och senust i murs 1988 frumhullit värdet av ett vuriutionsrikt odlingslundskap och dess storu betydelse för bl. a. ett rikt växt- och djurliv (JoU 19S7/S8: IS s. 13 f.). I likhet med miljö- och energimi­nistern unser utskottet det mycket ungeläget utt verksamheten fortsätter. Dettu uttulande. och vad utskottet ovun unfört otn övrigu åtgärder på området, tillgodoser enligt utskottets mening i ullt väsentligt syftet med motion Jo38 yrkunde 9. Motionen uvstyrks således.

Frugun om komplettering av 18 c S naturvårdslagen — motion Jo711 -
behandlades av utskottet senust våren 1987. Utskottet et;inrude då om utt
sådana vatlenföretag som motionärerna ville belägga med tillståndsplikt
enligt nuturvårdslagen bedöms enligt vutlenlugen (1983:291). Med de förut-
sältningur som sedun lagens ikruflträdunde den 1 junuuri 1984 gäller för
vutlenföretug konstuterude utskottet utt nulurvurdsintressenu hur en starku-
re slällnini? än vud sotn tidigure vur fullet (JoU 1987/88:17 s. 19). Med del
         72


 


unfördu uvstyrker utskottet motion Jo711.                                   JoU 1987/88:23

Vud utskottet ovun har unfört om pågående och planerade generellu åtgärder till skydd för utrotningshotude urter ur enligt utskottets mening ägnude utt i ullt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo716. Motionen bör således inte förunledu nugon riksdugens åtgärd.

Utskottet hur tidigure och senust för ett ur sedun uttulut sin oro för tillståndet hos den svensku sulstummen (JoU 1986/87:17 s. 18 f.). Utskottet som ser ullvurligt pu Östersjöns murinu miljö, för vilken bl. a. sälurnu ur ett offer, hur i unnut summunhung i dettu betånkunde (s. lOlf.) uttulut sig för kruftfullu åtgärder mot huvsföroreningurnu i bl. a. detta område. Dessu uttulunden. tillsummuns med vud utskottet anföri ovun. tillgodoser enligt utskottels mening syftet med motion Jo7l9 yrkunde 46, som således inte bör medföru någon riksdugens vidure åtgärd.

Utvidgning av vissa nationalparker m.m.

I dettu avsnitt tar miljö- och energiministern upp en framställning frun slutens nuturvårdsverk ull dels utvidgu nutionulparkernu Ängsö, Blå Jung­frun och Golsku Sandön till utt omfatta omgivande vuttenområden, dels utvidga Sånfjullets nutionulpurk. I uvsnittet behundlus även en frumslållning från nuturvurdsverket om medgivunde till intrång i Storu Sjöfullets nulionul-' park med uniedning av en planerad turistanläggning vid Vietus.

Nutionulpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Golsku Sandön

Nutionulpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Golsku Sandön föreslås utvid­gade till att omfallu omgivande vattenområden.

Miljö- och energiministern anser utt det finns pruktisku fördelur med alt lutn nutionulparkernu Ängsö och Blå Jungfrun överensståmmu med den rådunde fustighelsindelningen. så ull även de till fustigheternu hörunde vuttenomrädenu omfattas uv nationalpurksbestämmelsernu. Del kun enligt miljö- och energiministern också finnus behov av att reglera viss verksnm-het, bl. u. ullmänhetens tillträde till vuttenområdet närmast öarna.

När det gäller Gotska Sandön anser miljö- och energiministern att för­hållandena i vattenområdet runt Gotska Sandön kan behöva regleras, Öns vattenområden hyser nuturvetenskupligu värden. 1 likhet med naturvårds­verket och del storu flertulet remissinstunser anser miljö- och energiminis­tern utt det finns behov uv utt låtu även det omgivunde vattenområdet runt Golska Sandön ingå i nutionulpurken. Vud gäller uvgränsningen i vuttnel unses det inte finnus skäl utt låtu nutionulpurken omfallu något unnut vutlenområde un vud som hänförs till berörd fustighel enligt lugen (1950:595) om gräns mot ullmänl vutlenområde.

Utskottet delar miljö- och energiministerns bedömning av behovet uv en utvidgning uv vissa nutionulpurker. Riksdugen bör således bemyndiga rege­ringen att utvidga nationalpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Gotsku Sund-ön i enlighet med vud som redovisus i propositionen.


73


 


Sunfjallets nationalpark                                                                JoU 1987/88:23

Sånfjällets nutionulpurk föreslus utvidgud med omgivunde mark som är upptagen på naturvårdsfonden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utvidgning av Sånfjällets na­tionalpark.

Storu Sjöfullets nutionulpurk

Miljö- och energiministern föreslår utt riksdagen medger en turistanlägg­ning i unslutning till slutens vuttenfallsverks bebyggelse vid Vietas i Stora Sjöfullets nutionulpurk.

Förslugel om intrång hur i princip tillstyrkts uv remissinstunserna. Med hänsvn till den exploatering av området som redun har skett på grund av vuttenkruftsutbyggnuden och du den plunerude verksumheten enligt miljö-och energiministern låter sig förenus med naturvårdens intressen bör in­trånget fä ske. Några remissinstanser har framfört synpunkter i detaljfrågor beträffande den föreslagna dispositionsplanen. Detta är frågor som enligt miljö- och energiministern bör behandlas i samband med plangenomföran­det. Del förutsätts i propositionen att berörda intressenter får framföra sina synpunkter i detta summunhung.

Folkpurtiet begär i sin partimotion Jo719 yrkunde 55 att vissa delar av Storu Sjöfullets nutionulpurk sotn forlfurande hur stort skyddsvärde inför-livus med intilliggande Sareks nutionulpurk. Andra områden i parken bör slås ihop med en ny nutionulpurk i Sjaunjaomrädet. Enligt purlimotionen Jo75l (m) urholkar de i bl. a. Storu Sjöfallets nationalpark exploaterade områdena respekten för nutionulpurksbegreppet. Dessa delur bör överförus till nuturreservat (yrkande 6 delvis).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Nuturvurdsverket, som i sin hemställun till regeringen konstuterar ull det under lång tid bedrivits turistisk verksumhel i Vietus, unser alt en perma­nent turistanläggning i området väl låter sig förenas med naturvårdens intressen. Dennu uppfattning delas av miljö- och energiministern. Utskottet finner inte anledning till annan uppfattning i frågan men förutsätter - i likhet med miljö- och energiministern — att berörda intressenter får fram­föra sinu synpunkter i sumbund med plangenomförandet. Med del anförda tillstyrker utskotlet regeringens förslag om en turislunläggning vid Vietus i enlighet med vud som unförs i propositionen. Utskottet finner inte heller uniedning till omstrukturering uv nutionulpurken och uvstyrker därmed motionerna Jo719 yrkande 55 och Jo751 yrkande 6 (delvis).

Översyn av naturvårdsförvaltningen

Miljö- och energiministern anser att naturvårdsverket som centrul förvuli-
ningsmyndighel även i fortsättningen bör ha ansvaret för samordningen av
nuturvårdsförvultningen i hela landet. Länsstyrelsen är regional förvalt­
ningsmyndighet och bör även i fortsättningen ha ansvaret för nalurvårdsför-
vultningen i länet.
                                                                                                 74


 


Länsstvrelsen bör enligt miljö- och energiministern till förvulture uv nu- JoU 1987/88:23 turvurdsobjekt utse den som med hänsyn till kompetens sumt från nutur­vurdssynpunkt och uv ekonomisku eller undru skäl bedöms som mest lämp­lig för undumålet. Miljö- och energiministern kommer utt föreslå regeringen utt nuvarande föreskrift i 3 S naturvårdsförordningen att vissu uppräknude myndigheter och orgun i förstu hund skull utses till förvulture bör utgå.

Miljö- och energiministern unser utt nuturvurdsverket bör få i uppdrug utt i samråd med riksrevisionsverket se över formerna för den ekonomisku pluneringen och redovisningen uv medlen för vård och förvultning uv nutur­vårdsobjekt.

Länsstyrelsen - och inte som nu nuturvårdsverket - bör vuru prövunde myndighet beträffunde stulsbidrug ur vårdunsluget till kommuner, stiftelser m. fl. sumt för lundskupsvård.

Länssivrelsernu bör enligt miljö- och energiministern kunnu tu upp för-hundlingar med kommuner och lundsting om unsvuret för nuturvårdsför­vultningen och koslnudsunsvurel för förvaltningen uv enskildu naturvårds-objekt.

Skötselplanen för ett nuturreservut och ett nalurvårdsområde bör enligt miljö- och energiministern göras till ett obligatoriskt dokument som skall ingå i förordnandebeslutet.

Arbetet med skötselplaner för befintliga reservat bör intensifieras.

De statliga insatserna för vård och förvaltning av nalurvårdsobjekt bör enligt miljö- och energiministern i förstu hund koncenlrerus till områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Insatser för utt bevuru omistligu nuturvården bör prioriterus.

En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt med syfte att naturvårdsför­ordnanden som inte längre ur moiiverude kan upphävas. Miljö- och energi­ministern kommer senare att föreslå regeringen det uppdrag som erfordras för utt genomföru en omprövning uv nulurvårdsobjeklen.

Nuturvurdsverket, länssiyrelsernu och nalurvårdsförvaltarna bör enligt miljö- och energiministern i sitt arbete med förvaltningen av naturvårds­objekt pröva andra finansieringskällor för täckande av vissa kostnader för nuturvårdsförvaltning utöver statsanslag. Sponsring av såväl förvärv som skötsel av nalurvårdsobjekt kan enligt miljö- och energiministern vara ett sått, uttag av avgifter för service inotn eller i anslutning till olika objekt ett annat.

Planering av naturvårdande beredskapsarbeten bör enligt miljö- och energiministern bedrivas så utt det alltid finns en viss objektreserv.

Ideella organisationers möjligheter att engagera sig i vården av natur­vårdsobjekt bör tas till vara.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot vad miljö- och ertergiministern anföri om en översyn av naturvårdsförvaltnirtgert.


75


 


Lagstiftning och organisation                                                        JoU 1987/88:23

Propositioiieit

Nuturvurdslugen trädde i kraft den 1 junuuri 1965. 1 förhållande till miljö­skyddslagen, som trädde i kraft år 1969. är dock möjligheternu nit med nuturvårdslugens hjälp skyddu miljön mer begränsade. Naturvårdslagen hur emellertid skärpts genom utt det under 1970- och 1980-tulen genomfördes en rud viktigu ändringur. Dessu hur dock inle ändrut den principiellu in­riktningen. Storu förundringur i snmhället och i synen pu nuturvården har skett under den tid lagen funnits. Lagen framstår nu som delvis otidsenlig och toruldrud. Mot bukgrurtd uv det unfördu hur miljö- och energiministern för uvsikt utt senure föreslå regeringen utt en sunilud översyn görs uv nuturvårdslugen.

Terrängkörningslugen trädde i kruft den I junuuri 1976. Syftet med lagen är främst utt skydda naturmiljön. Lagen sågs över senast år 1985. då rege­ringen i skrivelse till riksdagen (skr. 1984/85:203) redovisade en översyn av helu terrängkörningslagstiftningen. Naturvårdsverket hur år 1986 i en fruni-ställning till regeringen begärt vissu ändringur i lugstiftningen. Förslaget uvser bl. u. utvidgning uv lugens tillämpningsområde så utt den omfattar sumtligu motordrivnu fordon, dvs. - förutom terrängfordon och motor­fordon - även truktorer och motorredskup. Frugun bereds nu i regerings-kunsliet.

Slutens nuturvårdsverk ur centrul förvultningsmvndighél för nuturvård och friluftsliv, niedun huvudunsvuret fcir nuturvården på det regionulu plu-net ligger hos länssiyrelsernu. vilku utför del huvudsukligu planerings- och verkställighetsarbetet på området. Länsstyrelsernas nuturvurdsenheter ur­betur i näru kontakt med naturvårdsverket.

För naturvården på det lokala planet svarar kommunernu. I nuturvårdslu­gen studgus om sumrud mellun länsstyrelsen och beördu kommuner i vissu viktigu nuturvårdsärenden. Kommunal planering och kommunala beslut hur stor betydelse för naturvården. Länsstyrelsen kan i vissa fall delegeru sin beslutunderutt till kommunen som också kun övertu vissa tillsynsfrågor.

Miljö- och energiministern erinrar om utt nuturvårdslugen ändrades i sumbund med tillkomsten uv PBL på så sått att kommunerna får rätt att själva beslutu om bildunde uv naturreservut och nuturvårdsområden. Dennu möjlighet ur främst uvsedd för säkerställunde av områden runt tutorternu som är uv betydelse för friluftslivet.

Den tidigure uviserade översynen av naturvårdsverkets organisation bör enligt miljö- och energiministern också omfuttu verkets nuturresursuvdel-ning. Med hänsyn till den nyu genomgripunde lugstiftningen rörunde hus­hållningen med mark och vatten ar det viktigt att naturvårdsverket som central mvndighet inom nutur- och miljövårdsområdet svurur för att kun-skupernu om natur och miljö görs tillgängligu som underlug för beslut och slällningstugunden. Dettu innebur enligt miljö- och energiministern utt nu­turvårdsverket inle bura skull ha uppsikt över hushållningen med natur­resurser inom sitt eget verksamhetsområde enligt NRL utan också i prukli-ken hu ett vidure bevakningsansvar med avseende pu nuturresursernas utnyttjande.


76


 


För utt nuturvurdsverket pu ett ändumulsenligl sätt skull kunnu utöva sin JoU 1987/88:23 tillsvn och uppsikt uv miljöfrågor vid tillämpningen uv PBL och NRL sumt övrig murkunvändningslugstiflning ur det enligt miljö- och energiministern viktigt utt verkets verksumhel fur en framåtsyftunde inriktning och bedrivs i ett lungsiktigt perspektiv. Nuturvårdsverket bör också uklivt bevuku oliku sektorers resursunvändning och miljöpuverkun sumt sumhällspluneringen pu oliku nivåer. Inom ramen för én långsiktigt inriktad verksamhetsplan bör verket hu en tillräcklig flexibilitet för utt kunna hantera uppkomna frågor.

Mot bakgrund av bl. a. plun- och nuturresurslugstiftningen och de förslug till effektivitelshöjunde åtgärder som lumnuts uv nuturvurdsförvultnings-kommittén (DS Jo 1984:4) bör enligt miljö- och energiministern den avise­rade översynen behundlu nuturvärdsverkets frumtidu roll och fördelningen uv urbetsuppgifter mellun nuturvårdsverket som centrul naturvårdsmyndig­het och länsstyrelserna sotn regionala myndigheter.

Motionerna

1 sin partimotion Jo30 framhåller centerpartiet att en naturvårdslag måste hu större tyngd i förhållunde till unnun lugstiftning än vad som nu ur fullet. En övergripunde nuturresurslugstiftning bör unge hur resursernu skull för-vultus. inle hur de skull exploateras (yrkande 3). Samma tankegångar förs fram i kommittémotionen Jo720 (c) yrkande 1. Enligt parlimotionen Jo767 (c) kun nuturresursräkenskuper bli ett sätt ull undersöku och beskrivu sumbanden mellan naturresurser/miljö och ekonomi och dessutom ett in­strument i bedömningen av en viss ekonomisk utveckling och av de natur­resurser sotn används (yrkunde 19).

Enligt folkpartiets partimotion Jo719 bör en översyn av nuturvårdslagen göras och ett nytt lagförslag utarbetas (yrkunde 48). Inför en sudun översyn bör särskilt prövus om det inte finns skäl ull göru en tydligure boskillnud mellun naturområden, som skull sparas främst av hänsyn till floru och faunu, och sådanu som skull bevuras av hänsyn till friluftsliv och rekreation. En ny terminologi bör införas, där nationalreservat resp. naturreservut är begrepp för områden som skyddur floru och faunu inom ett område pu riksnivå resp. regional nivå. och nationalpark respektive nalurpark är inruttude för re-kreution (yrkunde 49). De ersättningsbestämmelser för intrång i pågående murkunvändning som gällde före den 1 juli 1987 bör återinföras (vrkunde 62) och luckun tutus mellun nuturvårdslagen och skogsvårdslugens hänsyns­regler (yrkunde 64).

Moderutu sumlingspurtiet konstuterur i sin purlimotion Jo75l utt en mo­
dern nuturvårdslngsliftning bättre än den nuvurunde måste skyddu utrot­
ningshotade arter och urter med en hotud genetisk vuriution (yrkunde 12).
En utrednirtg bör därför tillsuttus med uppgift alt lägga frum förslug till
modernisering uv nuturvurdslugen (yrkunde 19) och sökn finnu en bättre
sumordning mellan lagarnu inom miljöområdet (yrkunde 20). I motion
Jo734 begär purtiet återinförunde uv de bestämmelser i nuturvårdslugen
som frum till ur 1974 gällde för slrandskyddet, dvs. kommunerna skall ha
rätt att utfärda strandskydd längs de vatten den vill skyddu, medun marken
längs övrigu vutten skull kunnu bebyggus enligt ullmänna regler.
                           j-j


 


Enligt motion Jo757 (s) yrkunde I bör naturvärdslagen förtydligas så att     JoU 1987/88:23 det klart framgår utt nuturvårdslugen är det instrument som också till­godoser kulturminnesvårdens intressen uv utt säkerställu kulturmiljöer som fuller utunför byggnudslagstifiningens och fornminneslagens räckvidd.

I motion Jo732 begärs en översyn av bestämmelserna för dispensför­farande och hundläggning uv besvärsärenden beträffunde ersättningsmark vid expropriation för nuturreservut (yrkunde 1). Enligt motion Jo870 (m) bör gällunde lugstiftning kompletteras med regler om rätt till ersältnings-murk för den som tvingas avhända sig mark. Domänverket bör dessutom i sin instruktion få inskrivet skyldigheten utt medverka till att ställa ersätl­ningsmark till förfogunde och luntbruksnämnden i sin instruktion en skyl­dighet utt uktivt bilruda bada parter vid bytes- och kompensationsaffärer.

Enligt motion Jo756 (s. c) bör förslug till strundningslug utarbetas med möjlighet för myndigheter att ålägga ägare att flytta eller på ägares be­kostnad lata flytta furtygsvruk, trots utt de inte är till direkt fara för sjöfar­ten.

1 tvu motioner begärs ändring uv terrängkörningslugen. Enligt motion JoS41 (m) yrkunde 1 bör lugen omarbetas så alt förbudet mot terräng­körning endast gäller inom de klurl uvgränsade områden där naturen är särskilt känslig. Krav på tillstånd från svensku myndigheter för utländsku terrängfordon som i nöjessyfte unvänds i grunsfjälllrakterrtu framförs i mo­tion J()854 (s). 1 tillståndet skull föruren upplysus om de regler som gäller för snöskotertrufik i Sverige.

Med tunke på utt en betydande del uv landels naturskyddade områden är belägna i Norrbotten, ter sig, enligt motion JoS53, en lokalisering till Norrbotten uv nuturvärdsverkets nuturresursuvdelning rimlig (yrkunde 2).

Ulskotlels överväganden

1 likhet med miljö- och energiministern kun utskottet konstutera att stora
förändringar hur ägt rum i sumhullet och i synen på nuturresurser och
naturvård sedun tillkomsten uv nuturvurdslugen. I ett tillväxtsamhälle kom­
mer uv nödvändighet ulltid oliku intressen utt brytus mot varandra. Ut­
vecklingen och vara ökade kunskuper hur emellertid lärt oss att förut­
sättningen för en gynnsam ekonomisk utveckling är ett längre perspektiv i
vår syn pu naturresursernu och nuturmiljön än det som tidigare varit för­
härskande. Utskottet välkomnar därför den översyn uv naturvårdslagen
som uviserus i propositionen. Till grund för dennu översyn bör enligt ut­
skottets mening liggu de synpunkter på en långsiktigt god hushållning med
nuturresursernu och på sumstummigheten mellun nuturvård och ekonomisk
utveckling som frumförs av miljö- och energiministern. Detta innebär enligt
utskottets mening bl. u. utt nuturvårdslugen måste ges ökud tyngd i för­
hållunde till unnun lugstiftning på området liksom alt förutsättningar skapas
för en bättre samordning av de uktuellu regelsystemen. Med det unfördu får
enligt utskottets mening syftet med molionernu Jo30 yrkande 3. Jo719
yrkandena 48 och 49, Jo720 yrkande I och Jo75l yrkandena 12, 19 och 20
unses tillgodosett. Molionernu bör sålundu inle medföra någon vidare åt­
gärd frun riksdugens sidu.
                                                                                     -j,


 


Vud utskottet ovun anfört är uven ägnut uti i ullt väsentligt tillgodose     JoU 1987/88:23 syftet med motion Jo767 yrkunde 19 som således inle bör medföru någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet uvstyrker motion Jo719 yrkundena 62.

Mot bakgrund uv det unfördu avstyrker utskottet motion 719 yrkande 64.

Utskottet avstyrker även motion Jo734.

Sotn framförts i propositionen bör i arbetet med bl. a. naturvårdsobjek­ten kulturminnesvårdens intressen beaktas. 1 den nyligen framlagda pro­positionen (1987:104) om kulturmiljövård ges begreppet kulturminnesvård en vidgad innebörd. I propositionen föreslås även utt riksantikvarieämbetet ges ökade resurser för insutser inom kulturlundskapsvården, bl. u. i sam­verkan med naturvården. Utskottet delar härvidlag miljö- och energiminis­terns bedömning att landskapsvården härigenom stärks. Mot bakgrund uv vud utskotlet här unfört och i uvvuktun pu riksdagens behandling av den ovun nämndu propositionen bör motion Jo757 yrkande I inte föranleda någon riksdugens vidare åtgärd. Motionen avstyrks således.

Utskottet har vid sin behandling av ett antal motioner med anledning av propositionens avsnitt om skydd och vård av naturlyper redovisat sina synpunkter på vissa frågor om ersättning till markägare vid olika typer av intrång i murkanvändningen (s. 64). Med hänvisning till tidigare uttalanden i frågan anförde utskottet sammanfattningsvis att aktuella ersättningfrågor kommit i ett nytt och för markägarintressena förmånligare läge sedan plan-och bygglagen jämte följdlagstiftning har börjat tillämpas och avstyrkte motionerna på den grunden. Följaktligen är utskottet inte heller berett att förorda någon ändring av aktuell lugstiftning i enlighet med vud som unförs i molionernu Jo723 yrkande 1 och Jo87(), vilka således avstyrks.

Med anledning uv motion Jo756 vill utskottet erinru om att lagstiftningen redan i dag erbjuder vissa möjligheter till sådana åtgärder som efterlyses i motionen. Enligt 1 S lagen (1986:371) om flyttning av furtyg i allmän hamn, andrad genom lag 1987:775, fär fartyg flyttas av hamninnehavare, om furtvget utgör hinder för sjöfurten eller vuruktigt ligger på ett sätt som strider mot gällande föreskrifter. Genom 24 S naturvårdslagen ges kommu­nen möjligheter att förelägga den som vållat eller är ansvarig för ned­skräpning eller osnyggande i naturen att iordningställa platsen. Med det unfördu uvstyrker utskottet motion Jo756.

I uvvuktun på resultatet av naturvårdsverkets frumställning till regeringen om vissu ändringar i lerrängkörningslugsliflningen ur utskottet inle berett utt tillmötesgå de krav på ändringar i lagstiftningen som framförs i mo­tionerna JoS4l yrkunde I och Jo854. Motionerna avstyrks således.

Sotn anförts i propositionen kommer en översyn av naturvårdsverkets organisation alt genomföras. Dennu översyn bör enligt miljö- och energimi­nistern också omfuttu verkets nuturresursuvdelning. I uvvuktun på resultatet UV denna översyn uvstyrker utskottet motion Jo853 yrkunde 2.


79


 


4. Luftföroreningar och försurning                               JoU 1987/88:23

Strategi för renare luft

Propositionen

Regeringens överväganden går i storu delur tillbuka på statens naturvårds­verks uktionsplun 87 mot luftföroreningar och försurning. Miljö- och energi­ministern sammanfuttur i propositionen sina förslag och ställningstaganden pu följunde sätt.

Luftföroreningarna utgör i dag ett ullvurligt hot mot människors hälsu och livsmiljö. Inom Mellaneuropas sammanhungunde industrialiserade regioner ger luftfö.roreningar upphov till hälsoeffekter och omfattande skador på träd och skogsmark. I Sverige hur luflföroreningurnu lett till försurning uv vutten och murk sumt skogsskudor.

Strategin för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning bör vuru utt genomföru utsläppsbegränsningur i Sverige och samtidigt arbeta för internutionellu utugunden otn sådana begränsningar. Den innebär att luflföroreningsutsläppen bör reduceras i den utsträckning sotn fordras för att skvdda människors hälsa och minska nedfallet till den nivå miljön tål. Mot dennu bukgrund bör fortsutlu åtgärder mot luftföroreningur övervägas. Hänsyn bör härvid tas till bl. u. resultatet av det pågående internationella urbetet.

Högsta tillåtnu svuvelhult i tjock eldningsolja bör minskas till 0,8 %. En miljöavgift för att stimuleru till ytterligure sänkning uv svuvelhallen bör även övervägus. Svuvelutsläppen bör därefter begrånsus ytterligare genom skärp-tu ulsläppskruv med börjun ur 1993 i de mest försurude områdenu. De skärptu kruven motsvurur ett utsläpp frun olju med cu 0,4 % svuvel för mindre unläggningar och cu 0,2 % svuvel för större. Lagen om svavelhaltigt bränsle undrus så ull den omfultur sumtligu bränslen.

Kväveoxidulsläppen bör minskas genom skärpta riktlinjer för prövningen
uv förbrunningsunläggningur enligt miljöskyddslugen. Kväveoxidutsläppen
bör dessutom minskus genom skärptu uvgaskruv fr. o. m. 1992 års modeller
   <

för lätlu lustbilur och bussur och fr. o. m. 1994 urs modeller för lungu fordon. Under två år före ikrufttradundet bör ett stimulansbidrag betalus ut vid köp uv fordon sotn uppfyller kruven. Bidrugen beräknas kosta totalt 450 milj. kr. Samtidigt bör en ytterligare skärpning av utsläppskraven övervagas bl. u. för tätorlsfordon sumt truktorer och urbetsmuskiner.

I vissu områden, där miljön nr särskilt känslig eller i större tätorter, där ett stort untuI människor utsätts för luftföroreningur, kan det vara särskilt viktigt utt snubbt förbuttra luftkvaliteten. ML bör därför ändras så att regeringen fur förkluru ett visst område som miljöskyddsområde. För ett sådunt område skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, läns­styrelsen få meddelu särskildu föreskrifter beträffande bl. a. luftförore­ningar.

Forskningsinsatserna kring hälsorisker, skogsskador, mark- och grund-vutlenförsurning, kalkning uv sjöur och vuttendrag och effekter på fuunu och floru bör fördjupus. Det internutionellu samarbetet inom forskning och övervakning uv miljöeffekter bör ökus. Den teknisku forskningen och ut­vecklingen beträffunde bl. u. bättre miljöteknik för fordon, förbränningsan­läggningar tn.m. bör förstärkus.


80


 


1 kap.4;4 Strategi för renare luft anför miljöministern bl. a. följande (s. 103     JoU 1987/88:23 fl).

En överordnad målsättning för handlingsprogrammet mot luftföroreningar , och försurning är att minska halter och nedfall uv luftföroreningur till sådunu nivåer som människors hälsu och miljön tål även på lång sikt. Jag bedömer att målsättningen bäst kan uppnås genom att i en samlad strategi både genomföra utsläppsbegränsningar i Sverige och arbeta för internatio­nella åtaganden om utsläppsminskningar. I det internationella arbetet be- -dömer jag alt Sveriges initiativ till Aktionsplun Europa kommer all spela en betydelsefull roll.

De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65 % till är 1995 från 1980 års nivå i enlighet med det uv riksdugen beslutade programmet mot luftföroreningar och försurning. Ytterligare åtgärder behöver vidtas för att nå målsättningen om 30 % minskning av kväveoxidutsläppen mellan åren 1980 och 1995.

Innan ställning tas till ytterligare skärpta nationella målsättningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras. Vilka teknis­ka åtgärder som skulle fordras för att minska svavelutsläppen med 70-80 7o samt halvera kväveoxidulsläppen till sekelskiftet jämfört med 1980 års nivå bör studeras. En svensk ålgärdsstrategi för kolväteulsläppen bör också tas fram. Ekonomiska och andra konsekvenser för industrin, staten, kommunerna och samhället i övrigt bör analyseras.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av riktlinjerna för luftkvalitet. Förutom reviderade värden för svaveldioxid och,partiklar arbetar verket med förslag till riktlinjer för kväveoxid och ozon samt rikt­linjer för den högsta belastningen på miljön av föroreningsnedfall. Enligt vad jag har erfarit kommer verket att lämna sitt förslag till regeringen sommaren 1988.

Motionerna

I motionerna föreslus vissu ändringur uv regeringens förslug i olika uv-seenden.

Enligt motion Jo25 (m) bör det långsiktiga målet vara att minska svavel­utsläppen med SO % från- 1980 års nivå till år 2()U0 (yrkunde 9). Kväve­utsläppen bör minskus till en nivå nuturen i Sverige tål (yrkunde 12). Ett motsvurunde yrkunde framställs i motion Jol6 (m) yrkande 6. 1 motion Jo719 (fp) yrkas att målen för svaveldioxid- och kväveoxidulsläppen skärps (yrkande 27). Ett hundlingsprogrum bör enligt motionen vidtas mot luflför­oreningurnu i södra Sverige (yrkande 35). Ett likartat motionsyrkande fram­förs i motion Jo715 (fp) yrkande 2 medan det i motion Jo873 (fp) yrkande 5 framhålls utt åtgärder för att begränsu luflföroreningurnu bör beuktus i oliku myndigheters urbete. Enligt partimolion Jo24 (fp) yrkande 10 bör ätgärder vidtus för ull nedbringa ozonbildningen med 75 70 resp. kväveoxid- och kolväteutsläppen. 1 centerns purtimotion Jo30 yrkunde 16 begärs ull målet för utsläppsminskningen skall sättas till 90 7o för svaveldioxid sumt till 75 7o , för kväveoxider och kolväten. Motsvurunde yrkunden återfinns i molioner­nu Jo767 (c) yrkunde 6. JoS51 (c), och Jo2l (c: särskilt betruffunde Krono­bergs län), yrkande 1. Skärpta mål för minskade utsläpp efterlyses även i molionernu Jo735 (c) yrkunde 1 och Jo23 (c), yrkunde 2. Enligt motion Jo3()

c

(c) yrkande 24 bör även avsvavlingskapaciteten byggas ut. 6 Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


Utskottets överväganden                                                             JoU 1987/88:23

Utskottet konstuterar att någru åsiktsskillnuder inte föreligger om nödvän­digheten uv utt minsku luftföroreningurna och de försurande utsläppen. Målet måste vara att utsläppen på sikt nedbringas till en nivå som naturen tål och som medger en god livsmiljö. Vid sidan om de nationella an­strängningarna är det angeläget utt reduktion sker även av utsläppen i våra grannländer och även länder vilkas utsläpp inte direkt berör Sverige.-

När del gäller till vilken nivå utsläppen skall bringas ned anser utskottet beträffande svavelutsläppen att det finns anledning att ytterligare skärpa den målsättning som regeringen angivit. Utskottet biträder regeringens linje att svavelutsläppen bör minsku med 65 % till år 1995 från 1980 års nivå. Enligt utskottets mening bör riksdugen dessutom redun nu fastlägga ett mål om SO 7o minskning fram till sekelskiftet frän 1980 års nivå. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen härom. Därigenom tillgodoses helt eller delvis motionerna Jol6 yrkande 6, Jo25 yrkunde 9, Jo30 yrkunde 16 i motsvarande del och Jo7l9 yrkunde 27 i motsvurunde del.

Utskottet biträder å undru sidun regeringens linje fullt ut när det gäller strategin för utt minsku kväveutsläppen. Det innebär alt ytterligare åtgärder måste vidtas för utt nu mulsältningen om 30 % minskning uv dessu utsläpp mellun åren 1980 och 1995. Vidfare bör studeras vilka tekniska åtgärder sotn skulle fordras för alt halvera kväveoxidutsläppen vid sekelskiftet jäm­fört med 1980 års nivå. Utskotlet avstyrker mot den bakgrunden mo­tionerna Jo25 yrkunde 12, Jo30 yrkande 16 i motsvarande del och Jo719 yrkande 27 i återstående del.

En svensk strategi för kolväteulsläppen bör också tas fram. Dessa spelar tillsammans med kväveoxiderna en roll vid bildandel av fotokemiska oxi-danter, främst del giftiga ozonet, genom komplicerade kemiska reaktioner. Utsläpp från bilar och förbränningsanläggningar är de huvudsakliga källor­na, Under sommaren kun, som framhålls i propositionen, luft med starkt förhöjda haller av bl. a. ozon föras in över Skandinavien från kontinenten. Genomförandet av den katalytiska avgasreningen bör enligt vad utskottet inhamlut innebära en icke oväsentlig minskning av ozonbildningen frän svensku utsläppskällor.

Med det anförda avstyrker utskottet här behandlade motioner i övrigt i den mån de icke tillgodosetls genom utskottets ställningslagande.

Koldioxidproblemet

Motionerna

1 fleru motioner tas problemet med koldioxidutsläppen upp och den in-verkun pågående eldning med fossila bränslen enligt forskurna beräknas fä för klimatet på jorden genom den s. k. drivhuseffekten. Enligt motion Jo25 (m) bör koldioxidutsläppen i Sverige inte tillutus att öka från dagens nivå (yrkunde 8). I molionernu Jo30 (c) yrkunde 14 och Jo719 (fp) yrkande 7 efterlyses ett aktionsprogram för att begränsa koldioxidutsläppen.


82


 


Utskottets överväganden                                                              JoU 1987/88:23

Utskottet delar motionärernas oro inför dessa frågor. Sotn framhålls i pro­positionen utgör risken för långsiktig klimatförändring till följd av utsläpp av bl. u. koldioxid ett av de särskilt allvarliga, rentav livsavgörande hoten mot miljön. Vid den offentliga utfrågning som utskottet haft med bl. a. forskure och industrirepresentanter framgick att koldioxidutsläppens och freonutsläppens följder kan förväntas fä sådunu dimensioner utt det blir en ivingunde nödvändighet att pä sikt nedbringa förbränningen av fossila bränslen. (Freonutsläppen - vilka enligt vad som framkom vid utfrågningen unses ha inverkan även på den s. k. drivhuseffekten - behandlas närmare i kapitel 5 av detta belänkande.) Oavsett inställningen i övrigt till kärnkraft beräknas enligt vad som framhölls vid utfrågningen tillgängliga urantillgång­ar vara så begränsade att fissionskraften knappast erbjuder något ekono­miskt lockande långsiktigt alternativ till andra alternativa energislag. Det framgick även alt koldioxidutsläppen blir mindre per utvunnen energi­mängd vid guseldning än vid kol- eller oljeeldning sumt att avgusrening med kalkbäddar vid koleldning medför ökad koldioxidulveckling.

Ulskollel vill i sammanhanget erinra om all koldioxidproblemet är av global natur. Del kan icke lösas genom nationella åtgärder. En inter­nationell reglering är nödvändig. Det är emellertid först nödvändigt att vinna internationellt erkännande av problemet. Som ett led i ansträng-ningurnu härför och mot bukgrund av vad som framkommit ansluter sig utskotlet till förslaget i motion Jo3ti om alt regeringen bör klarlägga energi­användningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad natureu tål. Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de hur i dug. Vad utskotlet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 14, Jo25 yrkande 8 och Jo719 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Internationellt arbete

Huvuddelen av det internationella samarbetet om luftföroreningar sker inom ramen för FN:s konverttion om långväga gränsöverskridande luftför­oreningar. Konvenliortert undertecknades i november 1979 i Genve och har nu rutificeruts uv 32 sluter, senust av Jugoslavien. Konverttionen är av ramkaraktär, och särskilda åtaganden överenskoms genoni protokoll till konventionen. Hittills har två protokoll förhandlats fram - beträffande finansiering av det interrtatiortella mätprogrammet och beträffande minsk­ning av svavelutsläppen med minst 30 % till år 1993, jämfört med 1980 års nivå. Förhandlingar om ett kväveprotokoll pågår fortfarande.

Propositionen

Miljö- och energiministern anför bl. a. följande i propositionen (s. 111-112).

Det svenska förslaget till ett inlernationellt samarbete mot luftföroreningar
(Aktionsplan Europa) har mottagits positivt. Förslaget innebär att arbetet
inom konventionen skull inriktus på utt uturbetu beluslningsgränser för vad
      83


 


miljön tål uv bl. a. svuvel- och kvävenedfull. Arbete med ytterligure under- JoU 1987/88:23 lug för dettu pågår både i Sverige och utomlands. När dessa gränser har överenskommits skull förhundlingur inledas otn åtaganden för all minska utsläppen till motsvurunde nivå. Målet för konventionsurbetet är utt sådana förhundlingur skull inledus i börjun uv 1990-talet. Det svenska forsknings­arbetet och suniurbelel inom konventionen bör nu inriktus på ull så snabbi som möjligt tu frum underlug för dessu förhandlingar. En utgångspunkt för detta arbete bör enligt min mening vara att utsläppen skall reduceras i internationellt samarbete till sådana nivåer som är ofarliga för hälsan och miljön även i ett långsiktigt perspektiv.

Riksdagen hur som sin mening givit regeringen till känna, att möjlig­
heterna ull genom uvgiftsuttug byggu upp en internationell luftvårdsfond
förtjänar att övervägas (JoU 1984/85:28, rskr. 275). Frågan har diskuterats
inom ramen för konventionsförhandlingarna i Genve och har även sonde­
rats under hund från svensk sidu. Resultutet är ull det hittills inte har varit
möjligt utt få stöd för förslugel. Som skäl emot har bl. a. anförts att den som
släpper ut föroreningar även skull svuru för kostnaderna för rening —
Polluter Pays Principle - och att miljöproblemen i det egna landet bör Vara
tillräckliga skäl för åtgärder, även om hänsynen till grannländerna bör vara
      .i

motiv för åtgärder. Svårigheternu utt nå en överenskommelse om finans­iering UV de blygsamma kostnaderna för sekretariatet till konventionen talar också emot uti det för närvurande skulle varu möjligt alt komma överens om finansieringen av en fond av helt annart storleksordning.

Motionerna

Yrkunden otn ökud inlernutionell uklivilet framställs i motionerna Jo24 (fp) yrkunde 1, Jo7l9 (fp) yrkunde I, Jo837 (m) yrkunde 3, Jo25 (m) yrkunde 10 och Jo30 (c) yrkunde 22. - 1 'molionernu Jo7l9 (fp) yrkunde 2. Jo30 (c) yrkunde 17. Jo3l (c) yrkunde 3 och Jo76S (c) yrkunde 4 yrkas att regeringen fortsatt verkur för upprättunde uv en internationell luftvårdsfond. — 1 motionernu Jo719 (fp) yrkunde 36. JoS21 (fp) yrkande 4 och Jo30 (c) yrkunde 23 hemställs ull regeringen tar upp överläggningar med den danska regeringen för utt minsku luftföroreningurnu i södru Sverige. Enligt motion Jo20 (c) yrkunde 3, bör konventionen om gränsöverskridnnde luftförore­ningur utvidgus beträffunde gränskommunernus skyldigheter gentemot sina grunnur pu undru sidun gränsen.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrur otn ull Sverige uv trudition intugit en aktiv hållnirtg i det internationella niiljövardsurbetel. Dettu gäller såväl för luftvården som ' vallenvården. Del internutionellu urbetet belonus även sturkt i regeringens proposition. För ett lund som Sverige med dess berggrunds- och klimat­mässiga känslighet för miljöstörnirtgar är det naturligt att inta en tätposition i det internationella arbetet för utt minsku de förorenande utsläppen i vår omvärld. Enligt utskottets uppfuttning tillgodoses motionerna Jo24 yrkande I, Jo7l9 yrkande 1. 837 yrkande 3 Jo25 yrkande 10 och Jo30 yrkande 22 av vud som unförs i propositionen. De avstyrks med hänsyn härtill.

Utskottet är icke heller berett tillstyrka de motionsyrkanden vari begärs upplugunde uv förhundlingur med Dunmurk om begränsning uv danska


84


 


lufiutsläpp söm faller ned över svenskt land och vatten. Utskottet hänvisar i     JoU 1987/88:23

det sammanhanget till de överläggningar som ständigt pågår inom ramen .

för del nordiska samarbetet pä luftvårdens område. Nordiska rådet har tagit

initiutiv till ett nordiskt samarbetsprogram för luftvårdsarbetet. Utskottet

utgår från att man frän svensk sida tar alla tillfällen i akt för att påverka de

nordiska grannarna att öka sina miljövårdsinsalser;

Utskottet har även uppfattrtingenatt de luftvårdsproblem som aktualise­ras i motion Jo20 och som rör gränsområdet till Finland bäst behandlas inom ramen för det bilaterala och nordiska samarbetet. Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Frågan om en internationell luflvårdsfond har som framgår av redovis­ningen i propositionen varit föremål för överväganden med anledning av ett riksdagsutlalande våren 1985. Enligt propositionen har del hittills inle varit möjligt att få stöd för förslaget vid de diskussioner som förts i frågan i internationella fora.

Utskottet har förståelse för de svårigheter som mött Sveriges representan­ter i arbetet med att tillskapa en internationell fond. Etiligt utskottets mening bör frågan dock fortsalt hållas aktuell. Härför talar, vilket även framfördes vid utskottets offentliga utfrågning, det faktum att en betydande - och relativt sett ökande — del av de luftföroreningar som sprids från Europas induslriområdert kommer från länder vilka icke anser sig ha ekono­miska eller tekniska möjligheter att alt f.n. göra investeringar i miljöteknik. Enligt utskottets mening bör med hänsyn härtill regeringen icke förtröttas alt verka för uppbyggnaden av en internationell fond för investeringar i reningsteknik, övergång till miljövänligare energislag och energieffektivise­ring. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 17, Jo31 yrkande 3, Jo719 yrkande 2 och Jo768 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda föreskrifter för miljöskyddsområde

I propositionen anges att del i dag finns möjlighet all utfärda generella föreskrifter till skydd för särskilt föroreningskänsliga vallenområden. För alt göra det möjligt att utfärda generella föreskrifter även i andra områden, t. ex. storstadsområden som är belastade av stora luftföroreningsutsläpp från bl. a. industri och trafik, föreslår regeringen en ändring av av 8 a S miljöskyddslagen (ML, 1969:387). Enligt förslaget får regeringen förklara ett visst område som miljöskyddsområde. För ett sådant område skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen kunna med­dela särskilda föreskrifter om skyddsåtgärder m.m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringerts förslag i denna fråga. Till
förslaget om lagändring återkommer utskottet i samband med behandlingen
av miljöskyddslagen - kap. 10 i delta belänkande.
                                        '

I flera motioner framförs yrkanden om alt regioner i södra och sydvästra Sverige förklaras som särskilt föroreningskänsligl område (miljöskyddsom­råde). Så är fullet med motion Jo719 (fp) yrkunde 40 (Kallegutt). JoS21 (fp) yrkande 3 (Kallegutt, Öresund och Hanöbukten), Jo833 (s) yrkande I (södra Kattegatt, Öresund och Skälderviken). Jo810 (m) yrkande 2 och


85


 


Jo843 (c) - Malmöhus län - Jo35 (s) - västra Skåne samt JoS65 (c) -     JoU 1987/88:23 Stockholms kommun.

Utskottet får med anledning av dessu motioner erinru om utt lunken bukom 8a S ML är alt de begränsade resurser som står till förfogande för miljöskyddels udministrution skull kunna koncentreras, till fördel för sär­skilt föroreningsbelastade områden. På så sätt skall vunna erfurenheter kunnu kommu till nyttu även i undru områden vilku drubbuts uv miljö-föroreningur. Hittills hur Ringsjön i Skåne och Luholmsbuklen, där vatten­förhållandena är sådana att särskilda miljöåtgärder är päkullude, förklarats som särskilt föroreningskänsliga områden enligt gällande lydelse av 8a S . ML. Berörda länsstyrelser har utfärdat särskilda bestämmelser till skydd för miljön i områdena. Motsvarande kommer att ske beträffande Hisingen och Dalulven.

Utskottet vill betona att de förslag om förstärkt miljöskyddsorgunisution som föreslås i propositionen ger godu förutsåltningur ull bedrivu ett effek­tivt tniljöskyddsurbete, även ulun en klassificering enligt S a S ML. Nyligen hur uppmurksummuls speciellt de svåru luft- och vutlenföroreningsproble-men i Skåne som till en del tus upp i de ovun angivna motionerna. Utskottet hur erfurit utt länsstyrelsen i Mulmöhus län nu kommer alt förstärka sitt miljöskyddsarbete. När ett heltäckande underlug finns om problemens om­futtnirtg bör ställning tus till om delur av Skåne bör förklaras för miljö­skyddsområde enligt 8 u S ML.

Med hänvisning till vud sotn unförts är utskottet är icke berett ull för närvurunde tillslyrku de förslug som frumförs om inrättunde uv ytterligure miljöskyddsområden. Därmed uvstyrks nu berördu molionsyrkunden.

Insjöurnns miljöproblem uppmärksammas särskilt i några motioner. En­ligt motionerna Jo728 (s) och JoS55 (c) bör en särskild skyddslagstiftning untus för sjön Vättern som är uv riksintresse för naturvård och betydelsefull som råvatlentäkt för en stor omnejd. I motion Jo873 (fp) yrkas utt skyddet UV Mäluren skull förstärkus, med restriktioner för kemikulieunvundning på tillrinningsområdenu (yrkunde 2) och alt transporter på Mälaren beläggs med särskilda restriktioner (yrkande 3). Hänsyn bör därvid tas till Mälaren sotn dricksvaiteniäki. I motionerna Jo803 (m) och Jo25 (m) yrkande 16 yrkas att en aktionsplun uturbetas mot föroreningarna i våru insjöur. Be­hovet av en sådan handlingsplurt understryks av all våra största sjöar, t. ex. Vänern, Vättern och Mälaren förser stora delar av Sveriges befolknirtg med dricksvatten, anför motionärerna. Våra stora insjöar bör i handlingsplanen betraktas som delar i ett större område. För att studera alla niiljörisker måste alla avrinningsområdért som mynnar i sjöarna tas med.

Utskottet konstaterar utt sjön Vättern med öar och strandområde åtnjuter exploaleringsskydd enligt 3 kap. 2 S lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Vättern är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet uv riksintresse till förmån för turismens och friluftslivels intressen. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna Jo728 och Jo855 anses varu tillgodosett med hänvisning till dettu skydd.

Utskottet är icke heller berett utt tillslyrku någru särskilda åtgärder med anledning uv yrkundenu i molionernu Jo803 och Jo25 yrkunde 16 om en


86


 


uktionsplun för insjöur och Jo873 yrkundenu 2 och 3 om Mäluren. Mäluren JoU 1987/88:23 åtnjuter i likhet med Vättern skydd enligt nyssnämnda bestämmelse. Som utskottet redun fruinhållit måste vidure de knuppu resursernu för miljö­skyddets udministrution koncenlrerus. Ett omfuttande kurtläggnings- och utgurdsurbete hur redan utförts kring Ringsjöproblemutiken. En särskild delegution har tillsulls för utt uturbetu ett åtgurdsprogrum för utt renu Dulälven inom tio ur. Länssiyrelsernu kommer för övrigt, enligt vud som unförs i propositionen (kup. 8) att få i uppdrug utt stullu sammun befintligu • uppgifter om de viktiguste miljöproblemen i resp. län sumt ange derus orsuker, dock ulun ull ett sådunt uppdrug skall behövu skupu behov uv ytterligure resurser uv oliku slug. Vud utskottet unfört synes ägnut utt delvis tillgodose syftet med motionerna såvitt nu är i fråga. De bör ulliså icke förunledu någon ytterligure riksdugens åtgärd.

1 motion Jo725 (s) begärs skärpt lugstiftning för utt skyddu känsligu miljöer (t. ex. sjön Sömmen). Enligt motion JoSlO (m) yrkunde 1 bör miljöskyddslugen ändrus så ull särskildu regler införs för särskilt hårt för-orenude områden. Enligt motion Jo819 (c) bör lugen ändrus så utt miljö- och hiilsoskyddsnämndernu får möjlighet att begränsa biltrafiken vid inversion.

Utskottet tår med anledning av motionerna Jo725 och JoSlO erinra om utt regeringen och länssiyrelsernu enligt Su S ML skall ge närmare föreskrifter otn skyddsåtgärder, begränsningur och försiktighetsmått i övrigt för verk-sumheler inom ett miljöskyddsområde. Enligt utskottets mening bör någon iiärmure precisering uv vilku åtgärder som skull vidtus icke föreskrivus i lugen. Det bör vuru regeringens uppgift utt beträffunde vurje miljöskydds­område ytterst unge gränsernu för de restriktioner som vidtus. Mot den bukgrunden uvstyrker utskotlet molionernu Jo725 och JoSlO yrkande 1.

När del gäller motion Jo819 hänvisur utskottet till utt en utredning torde kommu alt tillsältas inom kort med uppgift att ta fram ett samlat underlag angående möjligheterna alt begränsa trafikens hälso- och miljöeffekter i storstadsregionerna (prop. 1987/88:50, JoU 3y s.9- 10). Utskottet utgår från alt utredningen i direktiven får i uppdrag att närmare överväga möjligheten för miljö- och hälsoskyddsnämnderna att vidta trafikbegränsande åtgärder när så krävs med hänsyn till luftföroreningssituationen och vädret. Något särskilt uttalande från riksdagens sida påkallas således icke.

Skärpta avgaskrav för fordon

Miljö- och energiministern redovisar följande ställningslagande i propositio­nen.

Skärpta avgaskrav bör införas obligatoriskt för lätta lastbilar och bussar fr. o. m. 1992 års modeller och fr. o. m. 1994 års modeller för tunga lastbi­lar och bussar. Kraven bör för båda kategorierna i stort motsvara de krav som avses gälla federalt i USA för 1990 års modeller.

De obligatoriska kraven bör föregås av två år av frivillig tillämpning.
Därför bör köpare av nya bussar och lastbilar stimuleras att anskaffa fordon
som uppfyller de skärpta avgaskraven genom ett ekonomiskt stöd inotn en
sammanlagd bidragsram av 450 milj. kr. Detta överensstämmer med vad
chefen för kommunikationsdepartementet tidigare hemställt om i prop.
1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-lalet.
                                                     87


 


Det fortsutlu urbetet för utt begränsu vägtrufikfordonens uvguser bör     JoU 1987/88:23 inriktus på ull:

-     snurast möjligt komplettera de hur föreslugnu uvguskruven för lustbilur och bussur med skärptu krav för utsläpp uv purliklur. Sumtidigl bör en ylterligure skärpning uv utsläppskraven för kväveoxider övervägus.

-     tu frum förslug till kvuliletskrav för dieselbränsle till personbilar, lastbi­lar och bussar.     *          '           '

-     utreda möjligheterna att införa kompletterande avgasnormer för last­bilar och bussar i tätortstrafik,      ,    »     .  

-     klarlägga möjligheterna till ytterligare utsläppsminskningar från per­sonbilar,

-     klurlägga möjligheterna till utsläppsminskningar från traktorer och urbetsmuskiner tn.m.

Fortsult forskning och utveckling krävs för ull driva på én utveckling mot miljövänligare transportmedel, drivsystem och drivmedel. Huvudansvaret för dennu utveckling bör åvilu transport- och drivmedelsinduslrin. Forsk­nings- och utvecklingsarbetet för att introducera alternativa drivmedel bör ledas UV slutens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling och transport-forskningsberedningen.

I motioner från folkpartiet, centern och vänslerpurliet kommunisterna yr­
kas utt de skärptu uvguskruven för lättu lustbilur och bussar införs obligato­
riskt frun 1990 urs modeller och för lungu lustbilur och bussur från 1992 års
modeller. Yrkunden härom frumförs i motionerna Jo23 (c) yrkandena 3 och
4. Jo24 (fp) yrkundenu 12 och 13, Jo30 (c) yrkandena 29 och 30, Jo770(vpk)
yrkundenu 3 och 4 sumt T66 (vpk) yrkande 35. Som skäl för att tidigarelägga
obligatoriet unförs utt åtgärder för utt minska kväveutsläppen och stoftut­
släppen brådskar.
                                           .            

Utskottet får frumhållu alt det är angeläget utt minsku utsläppen till luften frän lastbilar och bussar så långt som möjligt och så snart som möjligt, mot bukgrund uv de allvarliga miljöeffekterna och den oroväckande utsläppsut­vecklingen för vägtrafiken i allmänhet samt lastbilar och bussar i synnerhet. Något motsatsförhållande föreligger icke i detta hänseende mellan regering­ens förslag och motionerna. Som miljöministern framhåller i propositionen måste hänsyn tus till alt del lar viss tid att utforma ändamålsenliga regle­menten. Strävan bör vara att nå en europeisk lösning som innebär att högsta möjliga kravnivåer tillgodoses. De experter som finns tillgängliga får ett väsentligt merarbete genom att grunderna för detaljföreskrifterna utformas gemensamt med flera europeiska länder inom den s. k. Slockholmsgrup-pen. Utskottet ansluter sig till regeringens uppläggning uv tidsplanen som i sin tur bygger på statens naturvårdsverks utredning i frågan. Riksdagen bör' således avslå motionerna om utt införu de skärpta bestämmelserna tidigare.

Det unfördu irtrtebär utt utskottet även avstyrker motionerna Jo7l9 (fp)
yrkunde ."4. Jo735 (c) yrkunde 4, Jo751 (m) yrkunde 28, Jo873 (fp) yrkande
I. T85 (m) yrkande 4 och T95 (c) yrkande 14 vilka i viss ulsträcknirtg får
unses tillgodosedda genom propositionen. Utskottet är heller icke berett
tillstyrka motion JoS41 (m) med förslag om lättnader från avgasrenings­
kruven för importerade motorfordon (yrkunde 2) och dispens från uv-
guslugen för moiorgasdrivna fordon (yrkande 3).
                                            .           .

Enligt motion Jo 16 (m) yrkande 11 bör riksdagen rikta ett tillkännagivan-


S8


 


de till regeringen om vikten uv kunskaper om avgasreningens betydelse, om JoU 1987/88:23
stimulans till avgaskontroll m.m. Utskottet har i sak ingen annan bedöm­
ning än motionärerna i dessa frågor och utgår från att det i anslutning till
införandet av de nya reglerna genomförs informationsprogram till den
berörda allmänheten härom. Något särskilt uttalande i frågan ter sig icke
behövligt.
                                    

Enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 15 bör riksdagen avslå förslaget om stöd till köp av dieselfordon som uppfyller kraven.

Utskottet har i det föregående avstyrkt folkpartiets m. fl. partiers yrkan­den om att tidigarelägga obligatoriska utsläppskrav på lastbilar och bussar. Med hänvisning härtill och då det nu aktuella yrkandet bör ses som ett följdyrkande till förslaget om tidigareläggande av obligatoriet avstyrker utskottet mötionsyrkandet.

I motion Jo30 (c) yrkas att miljöåtgärder vidtas i stadstrafiken genom insatser för alt begränsa irafikiniensilelen, för kollektivtrafiken och genom trufikregleringar (yrkande 28). I motionen yrkas även på stimulanser till byte av motorer och till kompletterande reningsteknik för bussar och last­fordon (yrkunde 31).

Utskottet finner för sin del att motionen i nu berörd del kan anses tillgodosedd genom dels hänvisning till den tidigare omnämnda utrednirtg otn trafiken i storstadsområdet som kommer alt tillsättas inom korloch dels till alt 450 milj. kr. kommer att anslås som stimulans för inköp av nya bussar och lastbilar. Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med,den trafik­politiska propositionen har godkänt ett nytt anslag om totalt.85 rnilj. kr. för stimulans till investeringar i lokal och regional kollektivtrafik som främjar miljö, samordning och, energieffeklivitet. Bl.a. förutses en omfattande om­byggnad av motorerna i större dieselbussar och tidigarelagd utskrotning av mindre bussar i tätortstrafik (prop. 1987/88:50, s. 68, 260, 382, TU 1987/88:23).

I motion Jo30 (c) yrkande 33 yrkas även på en temporär hastighetsbe­gränsning på vägarna, under den tid som återstår fram till dess verkan av den katalytiska avgasreningen slår igenom. Utskottet erinrar om att frågan om skärpta hastighetsbegränsningar tagits upp i samband med utskottets behandling av den trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/88:50, JoU 3 y). Utskottet är mot bakgrund härav icke berett att förorda någori åtgärd i linje med motionärernus yrkunde.

Skärpta personbilskrav

Miljö- och energiministern unför bl. a. följande i propositionen.

Delstaten Kalifornien har beslutat att under 1990-talels första hälft skärpa uvguskruven för personbilur. Kraven har i Kalifornien tillämpats frivilligt sedan 1983 års modeller. De krav som i Sverige kommer gälla obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller kommer att medföra att ulsläppskraven för kväveoxider skärps med drygt 65 7o, jämfört med nu gällande krav. De kaliforniska avgaskraven skulle medföra en skärpning med ytterligare ca 30 7o i förhållande till nu gällande krav.  '

Naturvårdsverket har beräknat att motsvarande krav skulle medföra ca
•20 000 ton mindre utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken år 2010, om alla
    89


 


bilar uppfyller kraven. Sådana skärptu avgaskrav medför emellertid att JoU 1987/88:23 utsläppen av kolmonoxid ökar jämfört med de nya svenska kraven. Man har för de förhållandena sotn rader i Kalifornien bedömt alt kväveoxidulsläp­pen bör kunna minskas på bekostnad av ökade utsläpp av kolmonoxid. Det är inte självklart att detsamma gäller för svenska förhållanden. Kunskaper­na om miljöeffekter, kostnader, bränsleförbrukning, tekniska handelshin­der m.m. är ännu ofullständiga. Naturvårdsverket bör därför utreda olika konsekvenser av sådana krav.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 17 bör naturvårdsverket få i uppdrag att föreslå skärpta avgasnormer för bensinbilar fr. o. m. 1995 års modeller. I motion Jo770 (vpk) yrkande 1 föreslås att Kalifornienkraven införs för personbilar.

Utskottet finner för sin del alt motionerna i dessa delar tillgodoses genom vud som utluluts i propositionen. Någon ytterligure åtgärd påkallas icke.

Eftermontering av katalysatorer på äldre bilar

Miljö- och energiministern erinrar i propositionen om att riksdagen på förslug av jordbruksutskottet uttalat alt möjligheterna bör tas till vara att genom installation av renande tillsatser minska avgaserna på personbilar som inte uppfyller 1989 års avgaskrav (Jou 1985/86:13 och 1986/87:7). Efter utredning finner regeringen dock att installation av dylik utrustning dels skulle vara förhållandevis dyrbar i förhållande till den reningseffekt som rimligen kan uppstå, dels även att systemet skulle kräva omfattande arbets­insatser från myndigheter och tillverkare för att tillfredställa de krav som måste ställas på kontroll av såväl utrustningens funktion och hållbarhet som motorns avgasrelaterade insatser. Samtidigt är antalet bilar, på vilka en tilläggsutrustning kan ge önskad effekt, begränsat till ungeför 600 000, eller knappt 20 7o av hela personbilspafken, bl. a. pä grund av att endast vissa bilar kan köras på blyfri bensin. Med hänvisning härtill anser miljö- och energiministern det inte motiverat att nu föreslå bidrag till sådana tillsatser. Hon påpekar dock att del inte finns några formella hinder för sådana inslullntioner. Den enskilde kun därför själv köpa och installera en katalysa­tor på sin bil.

1 motionernu Jol8 (c), Jo24 (fp) yrkunde 16, Jo25 (m) yrkunde 13, Jo30 (c) yrkunde 32. Jo7l9 (fp) yrkunde .33. Jo77() (vpk) yrkande 2, Jo780 (vpk), Jo864 (c). JoS71 (fp) yrkande 1, T65 (fp) yrkande 2 och T85 (m) yrkandena I och S yrkas på stimulunser till avgasrenande åtgärder pä begagnade bilar. Därvid erinrus om riksdagens uttalanden i frågan enligt vad som ovan anförts. Enligt motion Jo24 bör stödet utgå med 1 000 kr. per bil, medun beloppet i motion TS5 anges till 3 000 kr.

Utskottet erinrar om att enighet torde föreligga om det önskvärda i att
kväveoxidulsläppen minskar. Personbilarnas andel av dessa utsläpp kom­
mer att minska i och med utt den skärpta avgasreningen kommer att gälla
för nya bilar i fortsättningen. Den bilpark som finns i dag kommer dock att
under mänga år fortsätta all släppa ut kväveoxider i betydande omfattning.
Även om blott en del av dessa bilar kan förses med katalytisk avgasrenirtg
och även om denna rening icke kan bli lika effektiv som den som krävs
              90


 


enligt bilavgaslagen för nya bilar, är det enligt utskottets mening angeläget JoU 1987/88:23 att de åtgärder vidtas som är möjliga för att nedbringa utsläppen. Med hänsyn härtill finner utskottet att ett stöd med 1000 kr. per bil bör kunnu utgå till bilägure som låter installera reningsutrustning som medför en 40-procentig minskning av utsläppen. Regeringen bör låta utfärda regler härför. Utskottet fäster vikt vid att stödmedel endast utgår för anläggningar som visat sig uppfylla rimliga krav enligt ovan. De regler som utfärdas bör dock icke förbindas med så stora administrativa och tekniska villkor att bilugurnu uvskräcks från anskaffande av reningsutrustning. Det bör ex­empelvis vuru möjligt utt udministreru stimulanserna för eftermontering så, att stödbeloppet utbetalas så snart bilen med tillsats genomgått besiktning, ev. i samband med den årliga besiktningen hos Svensk Bilprovning AB. Vad ulskollel anfört med anledning av här berörda motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga fordonsslag

Miljö- och energiministern anmäler att nuturvårdsverket bör få i uppdrag att kurtluggu utsläpp av luftförorenande ämnen från flygplan, fartyg, arbets­redskap och truktorer m.m., vilku utgör en betydunde del uv trunsportsek-torns sumlude utsläpp. I motion Jo 24 (fp) yrkande 19 efterlyses skärpta miljökrav på flygtrafik och sjöfart.

Utskottet har nyligen, i yttrande (JoU 1987/88:.3y) till trafikutskottet haft anledning närmare diskutera utsläppen från flygplan och fartyg. Med hän­visning härtill avstyrker utskottet mötionsyrkandet. Utskottet biträder rege­ringens mening att frågan bör hänvisas till naturvårdsverket för kartläggnirtg och utredning.

Forskning och utveckling

Miljöministern framhåller i propositionen att del på lång sikt är viktigt att samhället ger besked sä tidigt som möjligt om framtida kravnivåer för emissioner och samtidigt beaktar den teknisku utvecklingen. Transport­forskningsberedningen arbetar för närvarande tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling, byggforskningsrådet och naturvårdsverket med all formulera ett forskningsprogram inom området trafik och miljö. 1 den Irufikpolitisku propositionen föreslås att 100 milj. kr. avsätts för utvecklings-och demonstrationsarbete inom kollektivtrafiken. Anslaget kommer att utgöra ett komplement till de ordinarie forsknings- och utvecklingsmedlen sotn handhas av transporlforskningsberedningert. Dertna förstärkning av forsknirtgs- och utvecklirtgsmedlen kommer även främja införandel av mil­jövänlig teknik inom kollektivtrafiken.

I bilagu 4.10 till propositionert redovisus ert inlroduktionsplurt för ulterna­tiva drivmedel i transportsektorn. Regeringen begär riksdagens godkännan­de UV riktlinjer för del fortsutta arbetet, vilku i propositionen sammanfattas pu följunde sätt (prop. s 350).

Redovisningen i det föregående kun sammanfattas i följande strategi för otjeersällning och miljöförbättringar inom transportsektorn.


91


 


1. En sutnlud bedömning bör göras vid överväganden om introduktion uv     JoU 1987/88:23
ulternutivu drivmedel, nyu motorer m.m. Miljöfrägornu börhu en centrul

roll vid sidun uv energifrågornu sumtidigl som industri-, beredskups- och livsmedelspolitisku bedömningur vägs in.

2.   Huvudinriktningen bör även i fortsättningen vura utt skupu teknisku och ekonomisku förutsuttningur att introducera motoralkoholer som alter­nativ till oljebaserade drivmedel. En tyngdpunktsförskjulning föreslås ske mot tyngre dieselfordon, men med viss fortsalt utveckling för personbilar.

3.   Ett intensifierat samarbete pä FoU-området bör bedrivas mellan stat­liga organ (främst STU) och berörd industri för alt utveckla nya motorer och drivsystem.

4.   Av miljö- och energiskäl är det angeläget att en successiv introduktion av ulternutivu drivmedel kun ske i begrunsude fordonsflottor, i första hand bussur i tätorter. Med hänsyn till miljömålen bör en sumtidig utveckling och nnpussning av motorer ske.

5.   FoU-insutsernu förutsätts finunsieras genom energiforskningsprogram-mel. TFB har fäll resurser av riksdugen bl. a. för försöksverksamhet med miljövänlig teknik inom kollektivtrafiken. Industrin och andra intressenter som kommuner och kollektivtrufikbolug förutsätts också medverka vid fi­nansieringen.

6.   Del internutionella samarbetet bör intensifieras.

7.   Huvudinriktningen uv FoU-urbelet är produktion uv etunol ur cellulosa och förgasning av torv m.m. för metanolprodukliort. Verksamheten förut­sätts bli finunsierud inom ruinen för energiforskningsprogrammet.

8. Slutens energiverk bör hu huvudansvaret för industriplanen; Inom
ramen för dennu plun unkommer det på STU att stödja FoU om motorer
tn.m., och på TFB att stödja fullskaleförsök saml ertergirelaterad irans-
porlsystemforskning. Redovisnirtg av arbetet till regeringen bör ske med
jämna mellanrum. Regeringens uppdrug till berördu myndigheter ligger
hävid fusl.

Nur det gäller motorulveckling m.m för ull klara de miljö- och energipolilis­ka målen inom vägtrunsportsektorn bör bilindustrin ha huvudansvaret för' de insatser som krävs. I propositionen redovisas även utt uppdrag lämnats till transportforskningsberedningen att tillsammans med övriga berörda myndigheter utarbeta program för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn.

1 motion Jol6 yrkande 10 yrkas pä stimulanser för utveckling öch an­vändning av miljövänliga bränslenm.m. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 18 krävs intensifierad forskning för att ytterligare reducera utsläppen från motorfordon. I motion Jö30 (c) yrkande 27 yrkas pä stimulanser till ut­vecklande av miljövänligä motorer och drivmedel (bl. a. etunol och rupsol-ju). I motion Jo38 (c) yrkande 5 begärs ett brett forskningsprogram för olika lösningar på uvgusproblemet. I yrkande 6 begär motionären stöd ål ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i Falun/Borlänge. Slutligen fram­förs i motion Jol4 (c) förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrur otn ull föroreningssituationen från trafikert enligt pro­
gnoserna kun förväntas återigen bli dramutisk något decennium in på det
nyu seklet, sedun de positiva effekterna av den skärpta avgasreningen
             92


 


beräknas ha upphävts av en ökande trafikmängd. Det är därför av stor vikt   .JoU 1987/88:23 icke minst från miljösynpunkt att forskning och utveckling av renare mo­torer och drivmedel drivs aktivt.

Söm framhålls i promemorian bör en samlad bedömning göras vid över­väganden om introduktion uv ulternutivu drivmedel, om nya motorer m.m. Miljöfrågorna bör härvid spelu en centrul roll vid sidun uv de energipolitiska övervägandenu. Utskottet tillstyrker ull förslaget till riktlinjer,godkänns i väsentliga delar. Utskottet delar samtidigt den bedömnirtg som görs i mo­tionerna om att ökade insatser bör göras för utvecklande av miljövänliga motorer och drivmedel. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av uvgusproblemet bör sältas igång. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet anfört med anledning uv regeringens förslug till riktlinjer och med anledning av motionerna Jol6 yrkande 10, Jo24 yrkande 18, Jo30 yrkande 27 och Jo38 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskotlet är däremot icke berett utt precisera innehållet i forskningspro­jektet i den utsträckning som föreslås i motion Jo38 yrkande 6 om väl-gasprojektet vid högskolan i Fulun. Dettu yrkunde bör således icke föran­leda någon vidure åtgärd från riksdagens sida.

Motion Jol4 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Tillämpningen av bilavgaslagen

Enligt motion Jo781 (vpk) bör riksdugen besluta om ändring av bilavgas-lugen så utt en monopolsituulion ej uppstår på service- och reservdelsmur-knuden. I suk likulydunde yrkunden framställs i motionerna Jo789 (fp), JoS23 (c) och T85 (m), yrkunde-5. '

Motionernu hur följunde bukgrund.

Riksdugen untog hösten 1986 en biluvguslag (1986:1386) innefattande en skärpning av kruven på uvgusrening för personbilar (prop 1986/87:56, JoU 7). Enligt 6 S bilavgaslagen gäller som villkor för avgasgodkännande av en bilmodell att biltillverkaren gentemot ägarna av fordonen ålar sig all kost­nadsfritt avhjälpa bristerna, om fordonen vid myndighels kontroll visar sig inte uppfylla de kruv som föreskrivits av vederbörande myndighet.'! sam­band med behandlingen utgick utskottet i sitt av riksdagen godkända be-tiinkunde från ull regeringen skulle meddelu föreskrifter om rätt för bilägure utt vid fel pu uvgassystemet lämna in sinu bilar för reparation hos den märkesobundna sektorn. I enlighet därmed har regeringen intagit en före- ' skrift i 12 S bilavgasförordningen (1987:586) uv innebörd att biltillverkaren i sill åtagande enligt 6 S biluvgaslugen inte får föreskrivu som ett villkor utt bilen måste repurerus uv en viss verkstad eller att reservdelar av ett visst fubrikut måste unvundus.

Miljö- och energiminister Birgittu Duhl lämnude riksdugen informution
om hur regeringen hundlagt frågan under ett anförande i kummuren den 19
november 1987. Därvid framgick alt del enligt regeringens tolkning av
biluvguslagen inte finns någort skyldighet för tillverkaren all bekosta en
gurunlireparation som utförts uv någon'annan än tillverkaren. Vid över­
läggningar som förts med företrudure för nuturvårdsverket, konsumenlver-
      93


 


kel, Bilindusiriföreningen och den bilmärkesobundna sektorn hade över- JoU 1987/88:23 enskommelse träffals beträffande de närmare villkoren för tillverkarnas särskilda åtagande enligt 6 S bilavgaslagen. Det hade därvid inte varit möjligt att på frivillig grund åstudkomnia ett sådant åtagande med rätt för bilagaren all vända sig till den märkesobundna sektorn som jordbruksut­skottet uttalat sig om. Eftersom lagen inte heller gav möjlighet för regering­en att meddela föreskrifter som jämställer den bilmärkesobundna verksta­den med tillverkarens verkstad, kunde regeringen enligt miljö- och energi­ministern vid det tillfället inle vidta några ytterligare åtgärder.

Utskottets överväganden

Utskottet har med anledning av motionerna mottagit uppvaktning av före­trädare för Bilindustriföreningen och den bilmärkesobundna sektorn. Par­terna hur därvid lämnuts tillfälle utt vid ett sammanträde med utskottet frumluggu sina synpunkter och bemöta varandras argument.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att största möjliga konkur­rens rader på reservdels- och servicemarknaden. Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen om bilavgaslagen gett uttryck för samma synsätt. Detta underströks ytterligare vid riksdagsbehandlingen.

Utskotlet år medvetet om att del anses normalt alt garanlireparalioner utförs av verkslud som auktoriserats av den som har tillverkaransvaret. Med hånsyn till den långa lid som nu ifrågavarande garanti skall omfatta skulle ett fasthållande vid en sådan regel dock enligt utskottets mening innebära en ullvurlig risk för inskränknirtg av konkurrensen inom bilreparationsmark-nuden. Biltillverkaren och hans verkstad får redan anses ha konkurrensför­delar gentemot den obundnu verkstuden genom sin fullsländigu överblick över bilens konstruktion och reservdelar. I ett övergripande perspektiv synes det rimligt alt dessa konkurrensfördelar balanseras. Konsumentin­tressena skulle eljest uppenburligen kunrtu eftersättas.

Utskottet vidhåller därför sin tidigare uttryckta uppfattning att en bil­ägare skall kunna reparera sin bil och även få garanlireparalioner av avgas-reningssystemet utförda på en bilmärkesobunden verkstad. Verkstaden bör därvid äga rätt till ersättning uv billeverantören för sådana garantireparatio­ner. 1 detta avseende bör således den bilmärkesobundna verkstaden jäm­ställas med den uv billeverantören uuktoriserude märkesverkstaden, under förutsättning att den bilmärkesobundnu verkstuden och dess leverunlörer av reservdelar — vilku bör vuru likvärdiga med billeveranlörens originaldelar — övertar gurunliunsvurel, för återstoden av garantitiden 5 år resp. garanti-sträckan 80 000 km, i den del den aktuella reparationen omfattar.

Som frumgår uv den lämnude redogörelsen unses 6 S biluvguslagen icke
medge utt ivingunde regler ulformus i enlighet med utskottets intentioner.
Studgundet bör därför förses med ett tillägg som möjliggör utt sådana regler
utfärdas. Bestämmelserna torde utformas så att tillverkarens garantiåtagan­
de skall uvse antingen skyldighet att koslnudsfritt avhjälpa eventuella brister
genom en av tillverkaren unvisud verkstud eller skyldighet att i rimlig
utsträckning ta det ekonomisku ansvaret för garantireparutioner utförda av
en obunden verkstad som anlitats av bilägaren. Kunden skull åtnjuta full
                g


 


säkerhet att hållas skadeslös enligt garantiklausulen, såvida det icke visas JoU 1987/88:23 att han brustit i sina åligganden enligt 13 S bilavgasförordningen. Till­verkarens ansvar gentemot den obundna verkstaden bör dock som antytts givetvis inte vara obegränsat. Det bör sålunda inte omfatta mera än skäliga kostnader för reparationen, varvid skälighetsbedömningen i första hand bör grundas på vad motsvarande reparation skulle ha kostat på en auktoriserad verkstad. Vidare måste reparationen uppfylla även högt ställda krav på fackmannamässigl utförande.

Utskotlet är medvetet om att den föreslagna innebörden av garantiåta-gurtdet i något full kan leda till tvist mellan tillverkaren och den obundna verkstaden. Det är därför angelägel att de berörda branschorganisationerna kun utforma ett frivilligt system för alt lösa sådana tvister.

För att skydda bilägarnas - konsumenternas - intressen bör i de före­skrifter som regeringen enligt 6 S kan komma att utfärda även ingå krav på en försäkringslösning för de bilmärkesobundna verkstädernas och bildelsle­verantörernas ansvar enligt bilavgaslagen vid reparationer och leveranser av bildelur. Eri bilägare bör således hållas skadeslös om den enskilda verksta­den eller någon av branschorganisationerna skulle råka i obestånd eller upphöra alt existera.

Utskottet vill även erinra om alt ett system med reservdelsgaranti kallat Reservdelsgaranli -76 sedan åtskilliga år fungerar inom bilbranschen. Sy­stemet utarbetades på sin tid under medverkan av konsumentombudsman­nen och innebär bl. a. att säljaren åtar sig alt avhjälpa skada på bilen som visats ha uppstått på grund av felaktig garantidel som inmonterats av sälja­ren. Åtagandet gäller även om garanlidelen har mortlerats av artrtan än säljaren om inte säljaren gör sannolikt all skadan beror på att monteringen ej skett fackmannamässigl. När det gäller garanti för arbetskostnader stipu­leras i garantiavtalet följande:

Om säljaren svarat för den ursprungliga monteringen av garantidelen slår säljaren nar säljaren utför reparationen enligt p. 2 ovan (säljarens ansvar för garantidelen, utskottets anm.) även för arbetskostnaderna vid utbytet.

Om annan än säljaren utfört den ursprungliga monteringen står säljaren när säljaren avhjälper fel eller skada enligt punkt 2 ovan för arbetskostna­derna utom i det fall alt säljaren gör sannolikt att brisfällighelen beror på icke fackmannamässig montering.

I andra fall står säljaren ej för arbetskostnader i samband med utbyte eller reparation.

Enligt utskottets mening bör delta garantiavtal kunna tjäna som utgångs­punkt vid regleringen av förhållandel mellan biltillverkare och den obundna branschen när det gäller garantireparationer enligt 6 S bilavgaslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Jo781, Jo7S9, Jo823 och T85 yrkande 5 hos regeringen hemställer om förslag till ändring av bilavgaslagen i enlighet med vad utskottet anfört.


95


 


Kväveoxider från förbränningsanläggningar samt ytterligare åtgärder mot      JoU 1987/88:23 svavelutsläppen

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen
om kväveutsläppen.
                    

De utsläppskrav som har föreslagils av naturvårdsverket och energiverket bör i huvudsak lillämpus som riktlinjer för prövningen enligt ML uv för-bränningsunluggningur. Fleru uriläggningar inom ett fjärrvärmenäl eller en industri bör på egen begäran kurtrta ses som en enhet vid prövningen enligt -lugen. De insutser som statens energiverk och naturvårdsverket föreslår beträffunde utbildning sumt forskning, utveckling och teknikdemonstration är väl avvägda och bör genomföras.

1 propositionen påpekas även alt nya tekniska möjligheter successivt bör tas          '

till vuru vid den individuella prövningen av anläggningar. 1 följande tabell redovisas de skärpta utsläppskraven.

N\(inl(ii;i;iuni;ar i hchi hiiulcl         Fr. o. m. den 1 Juli 1987

-med     ett     årligt     utsläpp     av     0,05-0.10 g NO./MJ'tillfört btuns-
kvuveoxiderövcrstigunde3()0ton     le
         .                  .       ,

-  övrigu med en tillförd effekt över     0.10-0.20 g NO,/MJ tillfört bränsle
K) MW

Bclintlii;(i   iiiiliivgniiigar  med  un-      Fr. o.m. den I janiiiiri 1995 dtiiildL; (n  (inlii>J:~:iiiiiiar i S. U. W, ). Z. AC. Bl) lan

-med     ett     årligt     utsläpp     uv     0,05-0,10 g NO,/MJ tillfört bränsle kvilvcoxidei överstigunde 600 ton

-  övriga med ett årligt utsläpp uv     0.10-0.20 g NO,/MJ tillfört bränsle
kvu\eo.\ideröverstigunde I50ton
                                                     '
men högst 600 ton

' g NO,,M.I = gram k\.i\eo\idei läknade som kv:ivedio\id pei megajoule tillfört hianle.

Betruffunde svavelutsläppen görs i propositionen följande ställningslagande.

De utsläppskruv som har föreslagits av naturvårdsverket och energiverket

hör införas genom regeländringar som kan beslutas av regeringen. Förslaget

innebur alt de kruv som för närvurande gäller koleldning införs för alla '

brunslen. De motsvurur unvändning uv olja med en svavelhalt av 0,4 % för

mindre uniäggningur och cu 0,2 7o för större. Kraven bör irtföras successivt

med början år 1993 i de mest försurade områdena. 1 avvaktan på delta sänks

den h(')gstu tillåtna svavelhalten i tjock eldningsolja till 0,8 %. En miljö-

u\gift på svuvel i olju bör även utredas.

Enligt miljö- och energiministern bör utredningsarbetet bedrivas med in­riktning på ull ett system för miljöuvgifier om möjligt skall kunna träda i kruft år 1989 (s. 300).

I propositionen föreslås även en ändring av lagen (1976:1054) om svavel­
haltigt bränsle så utt den tydligt omfultur sumtligu svuvelhulligu bränslen.
         96


 


Vidure uviseras en ändring av förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt    JoU 1987/88:23 bränsle sä alt följande utslappsgrånser införs vid förbränning av bränslen:

Anläggningar med ett årligt                 0,05 g S/MJ                         '

utsläpp av svavel överstigande           (årsmedelvärde)

400 ton

Övriga anläggningar                            0,10 g S/MJ

(årsmedelvärde)

Dessa skärptu utsläppsgränser motsvurur användningen av olja i mindre anläggningar med en svavelhult av högst 0,4 %. För större anläggningar är motsvurunde gräns cu 0,2 %. men för dessa är andru åtgärder än lågsvuvlig olja mer aktuella för att minska utsläppen.

Kraven bör gälla samtliga bränslen och införas successivt med början i storstadslänen och sydligusle Sverige från år 1993.

Motionerna

Enligt motion Jo751 (m) yrkande 26 bör gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbränning sättas till 0,05 gram kväveoxid/MJ. Ett likartat krav fram­ställs i motion Jo719 yrkande 28. 1 motion Jo770 (vpk) yrkande 5 föreslås tidigareläggning och skärpning uv rialurvårdsverkets aktionsplan.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 11 skall ett gränsvärde på 0.05 g svavel per MJ bränsle träda i kruft senust 1992. Motsvarande yrkande återfinns i motion N33 (fp) yrkunde 7. Enligt motion Jo751 (m) yrkunde 24 bör gränsvärdet vid kolförbränning suttus till 0,05 g svavel/MJ.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder motionerna Jo719 yrkande 28, Jo751 yrkande 26 och Jo770 i motsvurunde del så lillvida att gränsvärdet för kväveoxidutslupp vid kolförbränning sänks i enlighet med förslaget i motion Jo751. De skärpta kraven bör gälla vid prövning uv nyunläggningar i'hela landet från och med den 1 juli 19SS. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen som sin mening ger till kunnu vud utskotlet anfört med anledning av nämnda motions­yrkanden. Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om befintliga anläggningar.

Utskotteet tillstyrker regeringens förslag om ändring av svavellagen. Det bör således antas av riksdagen.

Utskottet biträder motionerna Jo24 yrkande 11. Jo751 yrkunde 24 och Jo770 i återstående del i den mån dessu avser ulsläppskraven för svavel vid koleldade förbränningsanläggningar. De skärpta kruven bör enligt utskot­tets mening införas för nyu anläggningar redan frun den 1 juli 1988 i stället för sotn unges i propositionen, successivt i oliku län fr. o. m. 1993. Riks­dugen bör som sin mening ge regeringen till känna vud utskottet unfört med uniedning uv berördu motioner.

Däremot uvstyrker utskottet yrkandena i motionerna Jo24 och N33 vad gäller oljeeldude anläggningar. Sariimu bedömning gäller molionernu Jo24 yrkande 20 och Jo785 om svuvelhallen i bunkerolja. 1 dessu full biträder utskottet regeringens slällningstugunde. Motsvurunde gäller utsläppskruven vid befintligu koleldude uniäggningur.


97


7 Riksdagen 1987/88. 16 siinil. Nr 23


Ulskollel uvstyrker uven motion N27 yrkunde 7 om svavelhallen i eld-     JoU 1987/88:23 ningsolja.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo 16 (m) yrkande 3, Jo719 (fp) yrkandena 29, 30. 31 och 32, Jo731 (s), Jo733 (c). Jo735 (c) yrkande 2, Jo751 (m) yrkundenu 23, 25 och 27 vilka väsentligen lillgodosetts genom propositionen.

Åtgärder mot kolväteutsläpp

1 propositionen redovisar miljö- och energiministern sitt ställningstagande enligt följande.

I naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att redovisa kolväteulsläppen från olika verksamheter, kolvälenas långväga transport och bildning av fotoke­miska oxidunter, huller i omgivningsluflen samt bedöma åtgärdsmöjligheter och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder. Uppdraget bör utmynna i ett förslag till en svensk ålgärdsstrategi för kolväten.

1 motion Jo767 (c) yrkande 14 erinras om att lösningsmedel från olika verksamheter som bulkning tn.m. liksom frårt kemiska industrier innehåller kolviiten uv olika slag som medför hälso- och växlskador samt också har förmåga att bilda oxidanter vid kemiska reaktioner med kväveoxider. De bör därför ersättas med miljövänliga alternativ. I motionerna Jo731 (s) och Jo735 (c) yrkas på införande av anordningar för att ta tillvara bensinångor vid tunkning och påfyllning av reservoarer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angelägel att finna ersättningsämnen till kolvätehaltiga lösningsmedel. Som framgår av pro­positionen kommer naturvårdsverket alt få ett uppdrag som gäl ut på att kurtluggu utsläppen, bedömu åtgärdsmöjligheterna och föreslå en svensk ålgärdsstrategi. Utskottet utgår från att arbetet genomförs aktivt. Motion Jo767 blir därmed tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet finner även att syftet med motionerna Jo731 och Jo735 till­godoses UV propositionen där frägun om. kolvuteförlusterrtu vid distribution uv bensin särskilt behundlas. Som därav framgår arbetar medlemmarna i Svenska pelroleuminslilulet med ålervinningsanläggningar för bensinårtgor, och naturvårdsverket utarbetar allmänna råd beträffande hantering och distribution av bensin. Motionerna påkallur alltså ingen riksdugens vidare åtgärd.

Kalkning av sjiiar och vattendrag

1 propositionen frumhåller miljö- och energi ministern bl. u. följande (s. 134-135).

Kulkningen uv sjöar och vattendrag är ett uppehållande försvar som måste pågå under en lång tid, samtidigt som vi genomför, utsläppsbegränsningar. Forsknings- och uppföljningsinsulserna bör utökas i syfte att effektivisera kulkningen och förlungu åtgårderns vuraktighet. Introduktionen av kalk­fällning i reningsverk med försurande eller försurningsholude recipienter bör uppmuntrus och påskyndus.


98


 


Ökud användning av kalk som fällningskemikalie i kommunala reningsverk     JoU 1987/88:23 är föremål för yrkanden i motionerna Jo719 (fp) yrkande 41 och Jo30 (c) vrkande 50. Enligt utskottets mening får yrkandena anses tillgodosedda genom vad som anförts i propositionen.

Forskning, utveckling och information

Miljö- och energiministern anför inledningsvis följande.

Forskningsinsatserna kring kring bl. a. skogsskador, mark- och grundval-tenförsurning och effekter på fauna och flora bör fördjupas. Pågående försöksverksamhet avseende åtgärder mot försurning i skog och mark bör följas upp. Kunskuperna om luftföroreningarnas effekter på byggnader, skulpturer och andra kulturminnen samt arbetet med alt skydda och bevara dessu från korrosion och nedbrytning bör utökas. Det internationella sam­arbetet beträffande forskning och övervakning av miljöeffekter bör ökas. Den tekniska forskningen och utvecklingen beträffande bl. a. bättre miljö­teknik för fordon, förbränningsanläggningar m.m. bör effektiviseras. In-formutionsinsutsernu nationellt och internationellt bör ökas.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 22 bör FoU-verksumheten på kalkning av bl. u. skogsmurk och på selenlillförsel öku. Ett yrkunde om vitaliserings­kalkning på försök i skogen frumslälls som delyrkunde i motion Jo30 (c) yrkunde 34. 1 motionernu Jo715 (fp)yrkande 3 och Jo837 (m) yrkundenu 1 och 2 samt i motion 1986/87:Jo750 yrkande 3 yrkas pä uppföljning av skogsskudornu i Skåne resp. på ett åtgärdsprogram mot skogsskudor. Ett motsvurunde yrkunde beträffunde skogsskudornu i Gävleborgs län fram­ställs i motion Jo834 (c) yrkunde 5. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 23 bör naturvårdsverket snurusl redovisa hur ytterligare begränsningar av kväve­oxid- och kolväteutsläppen skall kunna ske.

Utskottet är medvetet om att skogsskadorna i Skåne och vissa andra regioner är omfattande. Med hänvisning till vad som sägs i propositionen om ull forskningen kring bl. a. skogsskador m.m. bör fördjupas finner utskottet att motionerna om skogsskador i Skåne och Gävleborgs län får unses besvurude.

När del gäller motionerna om vitaliseringskalkning av skogsmark hän­visar utskottet till vad som anförs i propositionen att resultaten av de försök med skogsmarkskalkning som nu kan redovisas antyder att kalknirtg kan motverka markförsurning. Försöken har dock ännu inte slutförts och kun­skaperna om de olika åtgärdernas effekter är ännu otillräckliga. Miljö- och energiministern anför bl. a. vidare utt försöken bör följus upp så att en god kunskupsbus kun skapas. Utskottet delar den uppfattning som miljö- och energiministern ger uttryck för och utgår frän alt detta sker inom berörda myndigheters ansvarsområde. Med det anförda avstyrker utskottet aktuella motionsyrkanden.

Utskottet avstyrker även motion Jo24 yrkande 23 med hänvisning till vad sotn anför i propositionen. Som framgår av denna bör naturvårdsverket ges i uppdrag att samordna och följa upp arbetet med handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning.

Riksdagen bör, med de ändringur som följer uv vad utskotlet anföri i detta        99


 


kapitel, lämna ulun erinran vad som anförts i propositionen om en upp-     JoU 1987/88:23 följning m.m. uv progrummet mot luftföroreningur och försurning.


5. Havsföroreningar

Propositionen

I propositionen redovisar miljö- och energimirtistern sina ställningstaganden i korthet enligt följande.

Förorertirtgssituationen i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak är så allvarlig alt utsläppen snarast bör begränsas. Detta gäller i första hand stabila organiska ämnen, som kan spridas,över stora områden, och närsalter som orsakar allvarliga övergödningsproblem. Arbetet med alt åstadkomma för­ändringar måste bedrivas såväl nationellt som internationellt.

Tillförseln av stabila organiska ämnen till miljön måste så snart som möjligt upphöra. Utsläppen av organiskt bundet klor bör från sulfatfabriker minskas till 1,5 kg per ton klorblekt massa. Åtgärder bör ha påbörjats vid samtliga massafabriker före utgången av år 1992. Utsläppen frän den kemis­ka industrin bör kartläggas och begränsas inom de närmaste åren.

Utsläppen av kväve bör minskas till hälften före sekelskiftet i områden som är särskilt påverkade. Utsläppen av fosfor bör också minskas väsentligt i sådana områden. Strängare regler om djurhållning och hantering av stall­gödsel bör införas. Kvävereduktionen bör ökas vid de kommunala renings­verken. I ett första steg bör en 50-procenlig kvävereduktion införas före år 1992 vid reningsverk vid särskilt påverkade kustområden.

Utsläppen av metaller, i första hand kvicksilver och kadmium, bör min­ska till hälften under perioden 1985 till 1995.

Fortsalt forsknirtg och utveckling samt utrednirtgar krävs för all fastställa väldefinierude mål för utsläpp till huvsmiljön och sådana åtgärder behöver därför stimuleras.

Den redovisade planen skall revideras inom tre år.

1 propositionen framhålls vidare bl. a. följande.

Föroreningar tillförs haven runt Sverige från både Sverige och andra länder, dels som punktutsläpp och diffus avrinning, dels genom långväga trans­porter via atmosfären och med huvsströmmurnu.

En betydande lokal påverkan är vanlig i anslutning till större industrier, industrikomplex eller kraftverk. Områdena utanför framför allt storstäder­na är påverkude uv tidigure och pågående utsläpp uv sanitärt uvloppsvatten via de kommuuala reningsverken. Vissa kustområden är påverkade av föroreningar från stora jordbruksområden.

Motionerna                                                         '          '

1 några motioner framställs yrkanden om miljöförbättrande åtgärder i vissa delur UV kuslhuvel. I motion Jo736 (m) begärs åtgärder mot miljöför-oreningurnu i Öresund. Enligt motion Jo737 (s) krävs miljöpolitiska insatser i Gävleborgs län. Motionärernu betortur.särskill att miljöundersökningarnu i Bottnisku viken fortsätter. Enligt motion Jo832 (s,m,fp,c) bör skyndsamma åtgärder vidtas för att räddu kuslvuttnet i norra Bohuslän. I motion Jo829 (fp) efterlyses en utredning om hur kustkommunerna långsiktigt skall hjäl­pas att lösa problemen med nedsmutsningen från Nordsjön'och Kntlegalt.


100


 


Utskottets överväganden                                                             -   JoU 1987/88:23

Riksdugen hur vid ett pur tillfällen under de senuste åren behundlut frågun
om havsföroreningarna och vikten uv alt miljöpolitiska åtgärder vidtus för
att minska dessu föroreningur. Våren 1986 uttulude riksdagen på förslag uv
utskottet att vården av havsmiljön bör ges hög prioritet. Behovet av forsk­
ning och snabba åtgärder för utt förbällru miljön i Östersjöområdet och
Vuslerhuvet underslröks särskilt liksom behovet uv miljöfrämjunde åtgärder
och forskning även från grannländernas sida. Uttalandet gjordes med an­
ledning av motioner och mot bukgrund uv en utvärdering från Helsing­
forskommissionen om Östersjöområdets miljösituution, där klara belägg
gavs för alt tillståndet i havet undergått en snabb försämring under de
     -

senaste åren. Utskottet framhöll att del vid sidan av eutrofieringsproblemert är av särskild vikt att de förgiflningsskador uppmärksammas som härrör frun kemikulier och från metuller. Sulstummurnas öde utgör härvidlag en ullvurlig vurningssignul, frumhöll utskottet vidare. Orsakssammanhangen måste klargöras och åtgärder vidtas för att i möjlig mån eliminera för- ' . oreningskällorna. Hösten 1987 behandlade, utskottet ett antal motioner i ämnet och fick då anledning att närmare gä in på den utredning som gjorts av naturvårdsverket på uppdrag av den av regeringen tillsatta aktions­gruppen mot havsföroreningar som bildats efter riksdagens uttalande (JoU 1987/88:11, rskr. 46). Utskottet gav i det sammanhanget en ingående redo­visning av bl. a. problemet med eutrofieringen och övergödningen av våra - . vatten, såväl inom landet som i de omgivande haven. De problem som tas upp i de nu aktuella motionerna har belysts och dokumenterats bl. a. i de nämnda betänkandena.

De förslag om insatser för forskning och åtgärder som redovisas i rege­ringens proposition — såväl på regional och nationell nivå som i våra grannländer — är enligt utskottets mening ägnade att besvara motionerna Jo736, Jo737 och JoS32. I propositionen uttalas bl. a. att Öresundsområdet liksom vissa andru kustområden bör omfattas av samma krav på utbyggd kvävereduktion som gäller för Laholmsbukten. Dessa påkallar således ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om kustkommunernas utgifter för slrandstädning. som tas upp i' motion Jo829. torde tillhöra de problem som skall uppmärksammas av länsstyrelserna i de inventeringar dessa föreslås göru enligt propositionen (s. 231). Utskottet får uniedning utt i kap. 8 av detta betänkande återkomma till dessa inventeringar. Motionen får anses besvarad med det anförda.

Internationellt arbete

Propositionen

I propositionen lämnas en utförlig redogörelse för Sveriges aktiva deltagan­
de i olika fora för irtternalionellt samarbete för miljöskyddet av haven. Bl.a.
redovisas del arbete som bedrivs inom ramen för den regionala Helsing-
forskonventionen till skydd av Östersjöområdet som inkluderar även Bott­
niska viken, Öresund och Bälten samt Kattegatt och Västerhavet upp till en
linje från Skagen till Göteborg. Vidare redovisas Paris- och Oslokonvenlio-
        101


 


nerna till skydd för Nordsjön och nordöstra Atlanten (utsläpp från land- JoU 1987/88:23 baserade källor resp. dumpning och förbränning till havs). Den internatio­nella konventionen MARPOL 73/78 om åtgärder mot vattenförorening från fartyg beskrivs. I propositionen lämnas även redogörelse för de olika bi­laterala samarbetsorgan Sverige har med nordiska och andra grannländer — bl. a. Öresundskommissionen, gfänskommittén för Östfold-Bohuslän och samarbetsavlalet mellan svenska och finska myndigheter om förorenings­förhållandena i Bottniska viken.

Motionerna

1 motionerna framförs åtskilliga synpunkter på det internationella sam­arbetet till skydd för haven. Allmänna yrkanden om det internationella samarbetet för att rädda miljön i Östersjön och Nordsjön framförs i mo­tionerna Jo415 (fp) yrkande 1, Jo719 (fp) yrkandena 4 och 5 och Jo775 (c) yrkande 2. I motion Jo3() (c) yrkunde 43 krävs förbud mot miljöfurlig dumpning och förbränning till havs. Enligt motion Jo836 (vpk) yrkande 1 bör Sverige i Nordiska Rådet arbeta för en överenskommelse så att vatten­strömmarna via Öresund och Stora och Lilla Balt ej minskas.

1 molionernu Jo3() (c) yrkande 42, Jo719 (fp) yrkande 3 och Jo775 (c) yrkunde 1 föreslås bildundel uv en Nordsjökommission efter förebild uv den Östersjökommission som verkur i enlighet med Helsingforskonventionen. En Nordsjökommission skulle på motsvurunde sått hundha frågor som berörs inotn Paris- och Oslokonventionerna till skydd för Nordsjön och Nordostatlanlen.

I motionerna Jo703 (fp) och Jo751 (m) yrkande 22 efterlyses ett märk­ningssystem (isotopmärkning) för oljetransporter för att underlätta identifi­eringen av fartvg som gör sig skyldiga till oljeutsläpp till sjöss. I motion Jo745 (c) föreslås obligatorisk skyddsutrustning för oljetankrar som trafike­rar svenska vatten.

Utskottets överväganden

Utskottet hade under hösten 1987 tillfälle att vid en särskild hearing dis-kulera det internationella miljösamarbetet med företrädare för regerings­kansliet och ta del av deras synpunkter. Utskotlet delar den mening som framförs i propositionen om del angelägna i att det internationella arbetet förs vidare och intensifieras. Dettu gäller icke minst havsföroreningarna. Enligt utskottets mening tillgodoses yrkandena i motionerna Jo415 yrkande 1, Jo719 yrkandena 4 och 5 och Jo775 yrkande 2 i väsentliga avseenden av uttalandena i propositionen. De kräver således ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet finner även att yrkande 43 i motion Jo30 bör anses tillgodosett genom vad som sägs i propositionen. Därav framgår nämligen att en över­enskommelse träffats i olika frågor vid en särskild Nordsjökonferens på ministernivå i London i november förra året. Bl.a. får fr. o. m. år 1989 avfall inte dumpas i Nordsjön utom i undanlagsfall. Förbränning av avfall till havs skall gradvis minska för att helt upphöra före ulgången av år 1994. Förbud kommer också att införas för utsläpp uv fast avfall som uppkommit


 


vid drift av fartyg och oljeplaltformar. Frän svensk sida förekommer i dug        jgjj 1987/88-73 varken dumpning eller förbränning till huvs.

Yrkandet i motion Jo836 om vattenströmmarna får an.ses tillgodosett till viss del genoni hänvisning till arbetet i Öresundskommissionen och till bl. a. de konsekvensanalyser som utförts i sumbund med diskussionerna om en fast Öresundsförbindelse och som redovisus uv den svensku Öresunds-delegutionen i betänkundet Miljökonsekvenser uv fustu Öresundsförbindel­ser (SOU 1987:42).

Utskottet erinrar om att en särskild ministerkonferens om Nordsjöns miljö nyligen hållits i London. För att effektivisera det internationella samarbetet finns det enligt utskottets mening uniedning all föreslå bildandet av en särskild Nordsjökommission. Utskottet förordar därför att man från svensk sida tar upp bildandet uv en sådun kommission till övervägunde vid förhandlingurnu med övrigu konventionsstuter i Nordsjösamarbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 42, Jo719 yrkande 3 och Jo775 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

De frågor som tas upp i motionerna Jo703, Jo751 yrkande 22 och Jo745 behandlas inom ramen för MARPOL-konventionen och Helsingforskom­missionen. Frågan om isotopmärkning var under ett par års lid, enligt vad utskottet erfarit, föremål för ingående diskussioner inom Östersjösamarbe­tet. Det praktiska genomförandel stötte emellertid på så många problem att frågan måste falla. Numera har, som utskottet nämnde i sitt betänkande JoU 1987/88:11 (s.22), avtal träffats mellan bl. a. Nordsjöstaternas sjöfarts­myndigheter om information via ett datoriserat system för inspektion av furtyg i hamn. Med hjälp av delta har man möjlighet att för inspektion kvarhålla fartyg som misstänks ha gjort sig skyldiga till förbjudna utsläpp. Redun risken för tidsförlust i sumbund med kvarhällandei anses vara an­ledning för befälhavare att avstå från sådana utsläpp. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo703 och Jo751 i berörd del. Utskottet är heller icke berett att i delta sammanhang tillstyrka motion Jo745.

Huvudpunkterna i en aktionsplan mot havsföroreningar

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen.

Föroreningssilualionen i haven är allvarlig och tillräckligt väl dokumenterad för att motivera snabba och långtgående åtgärder för att minska utsläppen. I vissa fall kan åtgärder initieras omgående, men i andra fall krävs en teknisk utveckling för alt de skall kunna genomföras. En aktionsplan bör gälla för en treårsperiod. Arbetet bör under denna period inriktas på begränsningar av utsläpp av de mest miljöfarliga ämnena; uppföljning av åtgärdernas effekt, fortsatt forskning om marin miljö saml fortsall aktivt arbete i inter­nationella organ för att minska föroreningar i våra angränsande hav.

Arbetet bör utvärderas efter två år. Resultatet bör ligga till grund för en ny åtgärdsplan mot havsföroreningar.

103


 


Motionerna                                                                                      JoU 1987/88:23

Förslag med stöd för aktionsplanen otn åtgärder för att minska förore­ningarna till haven framställs i motionerna Jo767 (c) yrkande 5, Jo775 (c) yrkande 3, JoS33 (s) yrkunde 2, Jo834 (c) yrkundenu I och 2 (Gävleborgs län) och Jo836 (vpk) yrkunde 2 (sälstammen).

I niotion Jo836 yrkande 4 yrkas att riktlinjer utarbetas för militära aktivi­teter m.m. som påverkar natur och miljö i Östersjön.

Ulskotlels överväganden

Utskottet har, som tidigare framhållits, i olika sammanhang verkat för en aktionsplun till skydd för våra omgivande hav. När utskottet våren 1986 behandlade motioner om vattenvård framhöll utskotlet att föroreningen av Östersjön i hög grad drabbat sälbestånden i havet. Utvecklingen för dessa djur som lever på hög nivå i näringskedjan kunde ses som en indikator pä vallenmiljöns sänkta kvalitet. Av en särskild föredragning som utskottet tagit del av framgick alt de tre sälslammar som finns i Östersjön, gråsal, knubbsäl och vikare, samtliga decimerats mycket starkt under de senaste årtiondena. Delta tillsammans med konstaterade skador på fortplantnings­organen gjorde att det enligt forskarna fanns stor risk för alt dessa, högt­stående däggdjur utrotas från Östersjön. Forskarna ansåg det myckel san­nolikt alt PCB och andra organiska klorerade föreningar ligger bakom skadorna (JoU 1985/86:17, rskr. 247).

Det förslag till aktionsplan som regeringen nu presenterar innebär enligt utskottets bedömning att åtgärderna för att rädda havsmiljön ges hög priori­tet. Utskottet kommenterar i följande, avsnitt de olika delarna av planen. Den allmänna uppläggning av arbetet som skisseras i förevarande avsnitt av propositionen bör biträdas av riksdagen. Enligt utskottets mening tillgodo­ses även här berörda motionsyrkanden i det väsentliga av propositionen och påkallar således icke någon riksdagens ytterligare åtgärd.

När det gäller förslaget om riktlinjer för militära aktiviteter får utskottet erinra om att mark- och vattenområden som är av betydelse för totalförsva­ret åtnjuter skydd enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, NRL. Utskottet är icke berett alt i förevarande sammanhang närmare gå in på denna fråga, som för övrigt blott till en del hör under utskottets be­redningsområde.

Åtgärder för att minska utsläppen av stabila organiska ämnen

Propositionen                                                             j

Inledningsvis framhåller miljö- och energiministern bl. a. följande.

Flertalet av de allvarliga miljögiftsproblem som vi hittills har upplevt har sin grund i utsläpp av stabila organiska ämnen som tillverkats av människan. Exempelvis innehåller torsklever från bl. a. vattnen utanför ostkusten så höga halter av organiska miljögifter att livsmedelsverket har meddelat salu­förbud.

104


 


När det gäller åtgärdsprogrummet gör miljö- och energiministern följande     JoU 1987/88:23

ställningstagande.

De utsläppskrav för cellulosaindustrin som föresläs av naturvårdsverket bör tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt miljöskyddslagen (1969:387). Villkoren i tillstånden till befintliga anläggningar bör ha omprövats före utgången av år 1990 i de fall utsläpp uv klorerut brguniskt muleriul inte har reglerats. Åtgärder för att minsku utsläppen av organiska klorföreningar till en nivå av 1,5 kg TOCL per ton massa bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före utgången av år 1992. Målet bör vara att på sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör kartlägga utsläppen av stabila organiska ämnen från den kemiska industrin. De mest betydelsefulla ut­släppen bör inventeras inom en Ivåårsperiod. Nödvändig omprövning av villkor, eller andra åtgärder för att minska utsläppen, bör initieras löpande så snart mera betydande källor identifieras.

Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen bör fortsätta den bransch­visa genomgången av kemikalieanvändningen inom industrin i syfte att få till stånd ett utbyte av miljöfarliga kemikulier mot mindre miljöfarliga kemikalier. Målet bör vara att de viktigaste branscherna skall vara genom­gångna inom en femårsperiod.

Sverige bör fortsätta att inom ramen för de internationella konventioner­na och på annat sätt arbeta för att strandstaterna runt Östersjön och Nords­jön och även övriga länder minskar sina utsläpp saml ökar informationsut­bytet om miljöeffekter och tillgänglig teknik för minskning av av klorerade organiska ämnen.

I avsnillet om ekonomiska styrmedel anför miljö- och energiministern att en parlamentarisk utredning med förtur bör utarbeta förslag till utformning av miljöavgifter på utsläpp av klororganiska föreningar. Målsättningen är att avgiften skall kunna införas redan år 1989.

Vidare anför miljö- och energiministern följande om dioxirier.

Förbränning av organiskt material i sopförbränningsanläggningar, bilmoto­rer, vid industriella processer etc. kan ge upphov till utsläpp av ett stort antal organiska ämnen, däribland dioxiner. Små mängder dioxiner har också påvisats i avloppsvatten från skogsindustrin. Det totala utsläppet av dioxiner från verksamheter i Sverige uppskattas till några hundra gram eller möjligen något eller några kilo per år. Nya forskningsresultat kommer fram i snabb takt. De visar ätt del finns flera ämnen och ämnesgrupper som har dioxinliknande miljöeffekter redan vid ytterst laga koncentrationer.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1986/87:157) våren 1987 redovisat sin syn på miljöproblemen vid avfallsförbränning och åtgärder för minskning av utsläppen av dioxiner från denna verksamhet. Särskilda medel har tilldelats statens naturvårdsverk för analyser av miljögifter. Analysverk-samheien bör självklart läggas upp så att myndigheter m. fl. som berörs av frågorna i så stor utstiäckning som möjligt kan tillgodogöra sig resultaten fi-ån verksamheten.

Motionerna

I ett antal motioner diskuteras massaindustrins klorutsläpp. Enligt motion
Jo23 (c) yrkande 16 bör åtgärder för reduktion av klor i massainduslrin ha
påbörjats senast år 1990. I yrkande 17 begär motionären förbud mot utsläpp
av klor från massaindustrin fr. o. m. 1995. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande
              -'


 


29 bör som mål anges att mussuindustrins utsläpp måste vara i det närmaste JoU 1987/88:23 helt eliminerade kring sekelskiftet. Motsvarande yrkande framställs i mo­tion Jo719 yrkande 43. Enligt samma motion bör PCB totalförbjudas (yr­kande 38). Även i motion Jo26 (vpk) yrkande 7 yrkas på reduktion av de klororganiska utsläppen. I yrkande 5 föreslår motionärerna all tillverkning uv klorblekt hushålls- och toulellpapper förbjuds. Yrkanden om använd­ning av oblekt papper framställs även i motionerna Jo771 (fp) och Jo847 (c) där även en landsomfattande kampanj för oblekt papper efterlyses. I mo­tion Jo30 yrkande 41 yrkur centerpurtiet alt användningen av klorerade föreningar i massaindustrin avvecklas inom 7 är. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jo767 (c) yrkande 12.

Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 4 bör riksdagen anta en avvecklings­plan för de verksamheter som alstrar dioxin och dioxinliknande föreningar. Enligt motion Jo719 (fp) yrkande 39 bör utsläppen av dioxin i princip upphöra. Enligt motion Jo751 (m) yrkunde 30 bör gränsvärdet för dioxin­utsläpp vid äldre uniäggningur efter en övergångstid på tio år sättas till 0,1 nunogrum/m' luft.

I motion Jo25 (m) yrkunde 15 yrkas på åtgärder för hantering av slam från kommunala reningsverk. Enligt motionärerna är rening vid källan av kemi­kalieutsläppen från industrin nödvändig. Motsvarande yrkanden framställs i motionerna Jo3() (c) yrkande 49, där även utökad kväverening förordas, samt Jo744 (c) yrkande 10. Ett nytt system för avloppsledningar bör införas när man lägger nya ledningar, så alt värdefulla ämnen las till vara, enligt motion Jo38 (c) yrkande 8. I motion Jo782 yrkande I föreslår vpk att industrier anslutna till de koinmunala reningsverken i de 30 största kommu­nerna får ett år på sig för utt luggu fram planer hur de snarast kan eliminera de delar av utsläppen som reningsverken ej kan oskadliggöra. 1 motion Jo821 (fp) yrkande 5 framhålls att toxiska ämnen sä långt möjligt skall särskiljas frän kommunala reningsverk, och i motion Jo783 (fp) begärs utredning av en strängare lagstiftning för industrins utsläpp av giftiga och svårnedbrytbara ämnen till kommunala reningsverk.

Utskottets överväganden

Av den lämnade redogörelsen för propositionens innehåll och motionerna
frumgår utt stor enighet råder om nödvändigheten alt åstadkomma en
drastisk nedskärning av bl. a. massaindustrins utsläpp av organiska klorför­
eningar. Utskottet vill för egen del betona det angelägna i all utsläppen av
stabila organiska föreningar bringas ned till ett minimum. Utskottet stöder
därför regeringens förslug att åtgärder för alt minska utsläppen av orgatiiska
klorföreningar till en nivå av 1.5 kg TÖCl (totalt organiskt bundet klor) per
lon massa bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före utgången av år 1992.
Därvid bör erinras om att regeringen för ett flertal anläggningar redan fattat
beslut om utsläppsgränser som överensstämmer med propositionens rikt­
linjer och i några fall ställer än hårdare miljökrav. Målet bör vara att på sikt i
stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material. Som framhålls
i propositionen bör även den kemiska industrins utsläpp av stabila organiska
ämnen och kemikulieunvändningen i övrigt gås igenom med sikte på alt få
       jy

ner utsläppen.


 


De svenska utsläppen svarar blott för en begränsad del av giftutsläppen i       JoU 1987/88:23 våru huv. Det internationella arbetet för att hos våra grannländer och undru länder främja medvetenheten om miljöfarornu och fä till stånd reningsåt­gärder bör fortgå parallellt med åtgärdsprogrammet inom landet.

Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo23 yrkandena 16 och 17, Jo24 yrkande 29, Jo26 yrkande 7, Jo30 yrkande 41, Jo7l9 yrkande 43 och Jo767 yrkande 12 i del väsentliga tillgodosedda genom vad utskottet anföri i anslutning till propositionen. Dessa yrkanden påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet har även sympati för de förslag som väcks i motionernu Jo26 yrkande 5, Jo771 och Jo847 om ökad användning av "oblekt" papper. Enligt utskottets meriing bör det vara en uppgift för organ som ger miljö­information och marknadens företrädare all påverka konsumenterna. Ut­skotlet vill dock peka på möjligheterna att det av regeringen förutskickade systemet med miljömärkning av produkter skull kunnu fungera som ytter­ligare ett styrmedel i riktning mot "oblekt" papper. Utskottet vill vidure unsluta sig till vad som anförs i propositionen om vikten av att miljöhänsyn så långt möjligt vågs in i, samband med upphandling av olika produkter. Regeringen har med denna utgångspunkt gett statskontoret i uppdrag att informera större upphandlunde myndigheter om utt miljövänligt pupper utgör ett likvärdigt eller fördeluktigure alternativ till klorblekt papper. Någon lagstiftningsåtgärd är utskottet inte berett utt förorda. Motionerna uvslyrks mot den bakgrunden.

PCB

Totalt förbud mot användande av PCB i nya anläggningar råder sedan 1978. Förbudet gäller dock icke äldre elektriska kondensatorer och transformato­rer där PCB-oljor nyttjas som elektriskt ledningsmedium.

Statens naturvårdsverk har den 15 april 1988 riklat en skrivelse till rege­ringen med hemställan om förbud mot fortsatt användning av PCB i trans­formatorer och kondensatorer för högre reaktiv effekt än 2 kVAr efter den 31 december 1994. Inledningsvis framhåller naturvårdsverket bl. a. följande om PCB-hanteringen.

Är 1966 identifierades PCB, polyklorerade bifenyler, i biologiskt material av Sören Jensen. Under de följande åren återfanns PCB som en global förorening. PCB hade sedan del först kom i tillverkning i USA 1929 och särskilt under och efter krigstiden kommit utt få stor användning på grund av sina fysikaliskl-kemiska egenskaper. Det år kemiskt och lermiskl myckel stabilt, vilket ger lång livslängd och brandhärdighet och har goda elektriska egenskaper. Användningsområdena var bl. a. isoleroljor, hydrauloljor, hel­oljor och självkopierande papper samt som mjukgörare i vissa färger, lim-iner och plaster.

En förgiftning av ca 1 200 personer som förtärt risolja som förorenats av PCB som läckt ut från ett värmeväxlarsystem inträffade 1969 i Japan. Offren drabbades av den så kallade yusho-sjukan med symptom som klo-rakne - kvarstående mörka "finnar" - lårflöde, svullna ögonlock, huvud­värk, kräkningar, diarré, feber, synrubbningar, andningssvårigheter m.m.

Den samlade dokumentationen om PCB:s hälso- och miljöfariighet och framför allt de observerade ekologiska effekterna med bl. a. äggskalsför-

107


 


lunning hos havsörn som tillskrevs bl. u. PCB gjorde ull det blev nödvändigt        JoU 1987/88:23
utt sturkt begränsu unvändningen för utt undviku utsläpp till den yttre
miljön. Sedun dess hur också hullerna i miljön sjunkit, men de tenderar nu
utt åter plunu ut eller t.o.m. ull sligu.
                                            .

Den svensku PCB-lugen trädde i kruft 1971. Tillämpningen av denna lag och dess efterträdare med tillämpningsföreskrifter innebar hårda restrik­tioner på användningen av PCB. I stort sett gavs tillstånd endast till konden­satorer för högre reaktiv effekt än två kilovollampere. Utöver detta tilläts fortsatt användning för PCB-transformutorer som tagils i drift före PCB-lugens tillkomst. Inom OECD togs 1973 ett beslut om "Skydd av miljön genom kontroll av polyklorerade bifenyler". Endast användning i slutna syslem godtas enligt delta beslut. Brandriskerna skall väga tyngre än miljö- , riskerna och riskerna för utsläpp skall kunna hållas under kontroll om användning skall tillålas.

Enligt skrivelsen visade enkätundersökningur år 1983 alt del då fanns i drift
cu 100 000 kruftkondensutorer och 200 Irunsformulorer innehållunde PCB
— med en totalmängd om 1500-2000 lon. Sedan dess har avvecklingen av
PCB-ulrustning påskyndats med anledning av bl. a. föreskrifter som arbe-
turskyddsslyrelsen utfärdut om urbete med PCB. Cu 40 000 kondensatorer
och 80 transformatorer med PCB har fram till den 1 januari 1988 över­
lämnats till SAKAB för omhändertagande.
       "               '

Enligt skrivelsen har Sverige stort intresse av att driva PCB-frågan hårt inlernationellt, eftersom detta förmodas ha god effekt på hur PCB-an-vundningen uvvecklus i undru länder. Vi hur inom internationella organ gjort åtaganden om avveckling av befintlig användning. Långväga spridning från andra länder både via vatten och luft är en trolig förklaring till höga halter av PCB i miljön i Sverige och i Östersjön, framhåller naturvårdsver­ket.

I skrivelsen framhålls slutligen att undersökningar på senare tid av PCB-halten i isoleroljor har visat att PCB förekommer som förorening i långt större omfattning än vad som tidigare varit känt. Preliminära uppskatt­ningar tyder på att den totala mängden PCB som förorening i isoleroljor kan uppgå till 20 lon. Särskilda insatser kommer därför att behövas för att förhindra att PCB sprids från PCB-förorenad elektrisk utrustning, liksom en utökad bevakning av PCB-halter i oljeavfall.

Utskottet finner naturvårdsverkets förslag beaktansvärt och utgår från att regeringen kommer att förordna om förbud i enlighet därmed, från år 1995. Därigenom kommer yrkande 38 i motion Jo719 att tillgodoses. Det kräver således icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Dioxin

Utskottet delar även motionärernas syn på alt största möjliga noggrannhet
måste iakttas såväl inom processindustrin som vid förbränningsanläggningar
sä att dioxinbildningen i möjligaste mån undviks och så att aktiva reningsåt­
gärder vidtas. Som miljöministern framhåller finns del emellertid också
fleru undra ämnen och ämnesgrupper som har dioxinliknande miljöeffekter
redan vid ytterst låga koncentrationer. Nya forskningsresultat kommer fram
i snabb takt. Del är enligt utskottets mening mot den bukgrunden angelägel
    ,(,,


 


att stor vaksamhet iakttas mot alla miljögifler av motsvarande extrema JoU 1987/88:23 giftverkan. Intresset bör icke ensidigt inriktas på dioxinutsläppen. Som framhålls i propositionen har naturvårdsverket nyligen tilldelals medel för analyser av miljögifter i vid bemärkelse. Analysverksamheten bör självklart läggas upp så alt myndigheter m. fl. som berörs av frågorna kan tillgodogö­ra sig resultaten. Vad utskottet anfört med anledning av propositionen synes ägnat att tillgodose syftet med motionerna Jo26 yrkande 4, Jo719 yrkande 39 och Jo751 yrkande 30. Någon ytterligare riksdagens åtgärd i frågan påkallas således icke.

Induslriavlopp till kommunala reningsverk

Även de frågor om industriutsläpp av stabila organiska ämnen och andra gifter till kommunala reningsverk som tas upp i ett antal motioner kan enligt utskottets mening besvaras med hänvisning till propositionen. I denna avi­seras ett uppdrag till naturvårdsverket och länsslyrelserna att inventera utsläppen av stabila organiska ämnen från den kemiska industrin och initie­ra nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen. När det gäller avlopps-slammets innehåll bör naturvårdsverket enligt propositionen få i uppdrag att utreda miljöriskerna och före den 1 juli 1989 föreslå komplettering av råden, framför allt vad avser slammets innehåll av organiska miljögifter. I sammanhanget påminner miljö- och energiministern om att prövningsmyn­digheterna i samband med tillståndsprövning enligt ML av industriell verk­samhet bör göra en bedömning av om avloppsvattnet är av sådan be­skaffenhet all det är lämpligt att behandla valtet i ett kommunall renings­verk eller om vattnet bör behandlas på annat sätt. Hon pekar också på kommunens möjligheter, i egenskap av huvudman, att ställa krav pä anslut­na industrier och därigenom begränsa tillförseln av sådant avloppsvatten som påverkar reningsverkets drift och slammets sammansättning i negativ riktning.

I propositionen erinras även om att miljö- och hälsoskyddsnämnderna vid sin tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter har att kontrollera att företagen inte förorenar avloppsvattnet med kemikalieavfall.

Utskottet betonar vikten av all de ansvariga myndigheterna i de konkreta fallen utövar sin tillsynsuppgift så att de kommunala reningsverkens effekti­vitet kan upprätthållas. De utredningsuppdrag som läggs pä naturvårdsver­ket och länsstyrelserna bör komina att' få till resultat all flertalet större utsläppskällor kan kartläggas. Utskottet utgår från att berörda statliga och kommunala myndigheter följer den vidare utvecklingen med uppmärksam­het och vidtar de åtgärder som krävs för en förbättring av miljösituationen. 1 vikliga delar får motionerna Jo25 yrkande 15, Jo30 yrkande 49. Jo744 yrkande 10, Jo782 yrkande 1. Jo783 och Jo821 yrkande 5 anses tillgodosed­da genom regeringens ställningstaganden i propositionen. De påkallar såle­des ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet flnner icke anledning tillstyrka motion Jo38 yrkande 8. Likaså avstyrks motion Jo7()5 om gränsvärden för bekämpningsmedel i sjöar, vat­tendrag och grundvatlentäkter.

109


 


Åtgärder för att minska utsläppen av närsalter från kommunala renings-       JoU 1987/88:23

verk och industrier

Propositionen

I propositionen gör miljö- och energiministern följunde ställningstagande.

De utsläppskrav för kommunala reningsverk som föreslås av naturvårdsver­ket bör tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt miljöskyddslagen. Vid kustområden som är särskilt påverkade bör en 50-procentig kvävereduktion ske före utgången av år 1992. Villkoren för befintliga anläggningar bör omprövas, framför allt i områden som bedöms som särskilt påverkade. Naturvårdsverket bör klargöra effekten av en ytterligare kvävereduktion samt teknik och kostnader lör detta. Ambitionsnivån bör vara alt uppnå en 5()-procentig kvävereduktion för övriga kustavsnilt före år 1995. Teknisk forskning för alt uppnå en effektivare kvävereduktion bör stimuleras.

Naturvårdsverket bör initiera omprövning av villkor för sådana indu-striunläggningur som hur stora utsläpp av närsalter.  1 detta arbete bör , induslriernu i de områden som bedöms vara mest påverkade ges högsta prioritet.

Naturvårdsverket bör utfärda allmänna råd om lokalisering av havsbruks-verksamhel i syfte att minska miljöpåverkan från denna verksamhet.

Sverige bör fortsätta att inom ramen för de internationella konventioner­na och de bilaterala överenskommelserna arbeta för ett öppet informations­utbyte om miljöeffekter och tillgänglig teknik för alt minska utsläppen av närsalter. Sverige bör också fortsätta att arbeta för att även övriga länder minskur sina utsläpp.

Motionerna

1 motionernu Jo719 (fp) yrkunde 42 och Jo821 (fp) yrkunde 1 yrkas pä progrum för minskut kväveläckuge för helu västkusten (resp. för Skånekus­ten). Enligt motion Jo727 (vpk) bör ett progrum om reduktion uv kväveuls­läpp från jordbruk, skogsbruk, reningsverk, industrier m.m. till vattendrag görus upp före 1990.

Utskottets överväganden

Utskottet hur behundlut nursultläckagel från jordbruk i sitt betänkande JoU 1987/88:24 om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, avgivet med uniedning uv proposition 1987/88:128. Jordbrukels miljöpåverkun lus därför icke upp i förevurunde sammanhang.

Som framgår av det sammandrag av förslagen i propositionen som redovi­sats i inledningen till delta avsnitt motsvaras de förslag som framförs i motionerna i huvudsak uv de åtgärder som aviseras i propositionen och vilka innebär ett fullföljande av förslagen i aktionsplanen mot havsför­oreningar. Utskottet biträder regeringens ställningstagande. Någon ytter- , ligare riksdugens åtgärd med uniedning av motionerna ter sig icke påkallad.

110


 


Metaller

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisar i propositionen följande ställnings­tagande.

Målsättningen vid prövning enligt miljöskyddslagen bör vara att halvera utsläppen av kvicksilver och kadmium från år 1985 till år 1995 och att kraftigt begränsa utsläppen av övriga metaller.

Kemikalieinspektionen bör slutföra undersökningar för att förbereda ett förbud mot användningen av tennorganiska föreningar i botlenfärger för fritidsbåtar och vissa användningsområden i marin miljö.

Sverige bör fortsätta alt inom ramen för de internationella konventioner­na arbeta för ett öppet informationsutbyte samt arbeta för all även övriga länder minskar sina utsläpp.

Motionerna

Enligt motion Jo30 (c) yrkande 45 bör ett ålgärdsprogram antas för alt begränsa utsläppen av metaller i havet. Metallbelastningen måste reduceras till samma storleksordning som den naturliga påverkan. I motion Jo767 (c) yrkunde 13 efterlyses åtgärdsplaner för gruvindustrin. Läckagen frän gamla uvfullsupplug bör helt upphöru, framhåller motionärerna. - I motion Jo751 (m) yrkunde 21 yrkus alt båtbottenfärger med tenn skall begränsas. Ett likurlul yrkunde framställs i motion Jo722 (s). Motionärerna yrkar på miljö­skyddsbeslämmelser avseende fritidsbåtar. — I motion Jo838 (fp), slutligen, framförs förslag om rökgasrening vid krematorier för alt minska kvicksilver­utsläppen.

Ulskotlels överväganden

Utskottet finner förslagen i propositionen väl avvägda. Utskottet tillstyrker således den målsättning som anges om halvering av kvicksilver- och kad­miumutsläppen under tioårsperioden 1985—1995. Som anges i propositio­nen bör det långsikliga målet vara att belastningen på sedimenten av toxiska metaller från utsläpp reduceras till samma storleksordning som den natur­liga påverkan. Enligt utskottets mening tillgodoses därigenom syftet med motion Jo30 i nu berört avseende. Enligt propositionen bör vidare läckaget av metaller från gruvavfallsområdena i framför allt Falun och Garpenberg minska med ca 90 %. Även motion Jo767 tillgodoses således i allt väsent­ligt.

Likaså finner utskottet alt motionerna J,o75l i berörd del och Jo722 tillgodoses genom förslaget i propositionen om förberedelser för förbud mot användningen av tennorganiska föreningar i botlenfärger för fritidsbåtar m.m.

Utskottet finner heller icke alt motion Jo838 bör föranleda något ut­talande från riksdagens sida. Enligt den angivna målsättningen skall kvick­silverutsläppen minska med 50 % under tioårsperioden. Del torde an­komma på vederbörande myndigheter att bedöma i vilken mån rökgas­rening skall installeras på större krematorier.


JoU 1987/88:23


 


Forskning och utveckling                                                                  JoU 1987/88:23

Propositionen

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen att en fortsatt satsning på forskning otn marin miljö bör ske. Förutom de ökade satsningar som redun beslutuls för budgetåret 1987/88 bör den murinu grund- och sektors­forskningen förstärkus. - Uppföljningen av miljötillstånd och förorenings-puverkun i kust- och huvsområden bör enligt propositionen inlensifierus.

Motionerna

I niotion Jo5l7 (vpk) yrkunde 1 frumhalls vikten uv resurser för forskning och utvecklingsurbete inom VA-oniradet. 1 motion Jo775 (c) yrkande 4 kravs prioritering uv svensk huvsniiljöforskning. — I motion Jo719 (fp)-yrkunde 37 begärs att berördu myndigheter får i uppdrag att påbörja urbelel med en murin utlus.

1 motion Jo767 (c) yrkunde 24 yrkus pu utbyggnad uv progrummet för övervukning uv miljökvulitet — PMK. Motsvarande yrkunden framställs i motionernu .lo758 (c) och JoS21 (fp) yrkunde 2.

Ulsk ollels ö vervägan den

Utskottet delur regeringens uppfuttning om vikten uv en fortsatt satsning pä forskning om marin miljö. 1 propositionen lämnus en redogörelse för de resurser som hittills sulsuts på dennu forskning. Som därvid framhållits krävs det ytterligure en långsiktig uppbyggnad av kunskapernu med hjälp av forskningsresultat för utt mun i Sverige skull kunna lägga upp en ändamåls­enlig politik för huvsmiljön. I fleru full krävs nyu teknisku lösningur som behöver forskningsstöd. Vidure krävs effektforskning, frumlagning uv bätt­re övervukningsnietoder. forskning om spridning uv utsläppen till haven och utveckling uv modeller m.m. Utskottet tillstyrker även (under kup. 12. Budgetfrågor) regeringens förslug att ett nytt unslug inrättas benämnt B 18 Åtgärder mot kuslföroreningar och all 15 milj. kr. anvisas för en för­stärkning uv åtgårdsinriklnd teknisk forskning, för uppföljning av föränd-ringur i miljön och för uppföljning uv effekternu av genomförda åtgärder.

Vud utskottet unfört är ägnut ull i någon mån tillgodose syftet med motionerna Jo517 yrkunde 1 och Jo775 i berörd del. De uvstyrks därmed.

1 motion Jo719 (yrkunde 37) har inle nårmure utvecklats vilka fördelar som skulle vura förenude med utt summanställa vissa uppgifter om kuslvall-nen i en murin utlus. Utskottet utgår från utt den informution som avses i niotionen är tillgänglig för de myndigheter och forskningsorgun som över-vukur miljötillståndet i kusthuven m.m. Utskottet uvstyrker motionen i dennu del.

Syftet med PMK är utt övervaka långsikligu och storskaliga förändringur i
miljön, utt utgöra en referens för den lokulu recipientkontrollen sumt utt    .
belysu föroreningstrunsport i luft, murk och vutten. Enligt propositionen är
en uppföljning uv tillståndet i kust- och havsområden en viktig del i det
åtgärdsprogram som nu initierus. Mätinsutserna bör intensifieras i både
          ..


 


recipientkontrollen och PMK-verksumhelen. Beträffunde huvsövervukning-        JoU 1987/88:23 en bör enligt depurlemenischefen särskilt frumhållus behovet av ett vidgat miljögiftsprogram. som bl. u. omfuttur en förstärkt biologisk effektövervuk-ning. sutsning på sedimentövervukning och fler kustnäru slutioner. som kun produceru referensdutu till recipientkontrollen.

Utskotlet ansluter sig till propositionen. Därigenom får även motionerna
Jo758, Jo767 och Jo82 i i väsentlig del unses tillgodoseddu.
                   -        :

Östersjölaboratorium

Riksdugen beslulude i november 1987 utt ge regeringen till kännu alt frågan om inrättunde uv ett Östersjöluboratorium bör utredas med inriktning i förstu hund på forskning och undersökning uv kustvultenmiljön och det kustnäru fisket (JoU 1987/88:4, rskr. 13). Efter sumråd med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen betonar miljö- och energiminis­tern behovet av en effektiv marin FoU i vid bemärkelse. Organisatoriskt finns, med de åtgärder som redovisats, möjligheter för dettu. Eventuellt ytterligure ekonomisku resurser bör utnyttjus för verksumheten vid redun befintligu uniäggningur. Mot bukgrund härav finns det för närvurande inte något behov uv ytterligure luboratorier pu området, anför miljö- och energi­ministern.

1 niotion Jo412 (cm.fp) yrkus utt ett Öslersjöluborulorium för det kustnä­ru fisket lokuliseras till Kurlskronu. Enligt motionerna Jo33 (s) och Jo431 (s) bör ett institut för Östersjöfrågör bildas med lokalisering till Karlskrona. Enligt motionerna Jo413 (s). Jo41S (m) och Jo874 (c) yrkande 1 bör ett Östersjöns havsfiskelaboratorium lokuliserus till Simrishumn. medun lubo-rutoriel enligt molionernu Jo430 (ni.fp.c) och Jo869 (s) bör förlåggus till Kulmur. 1 motion Jo 19 (c) fiumhålls Gotlund som bus för murin vetenskup-1ig forskning och undersökningsverksumhet i Östersjön.

Utskottets överväganden

Utskottet hur med uniedning av regeringens uttalanden i propositionen och
motionerna inhämtat ytterligare upplysningar om den forskningsverksam­
het som bedrivs vid de marina forskningslaborutoriernu inkl. havsfiskelabo-
raloriet samt laboratoriernas administration vid en särskild föredragning av
chefen för Askölaboratoriet vid Stockholms universitet. Denne framhöll
därvid bl. a. att ett stort antal utredningar om den marina forskningen gjorts
under åren 1972-1987 men alt mera substantiella resultat i form av ökade
resurser till forskningen framkommit först
under.de senaste åren, bl. a. i
samband med riksdagens beslut om forskning för ett år sedan (prop.
1986/87:80, UbU 26), då beslut fattades om inrättande av marina baslabora­
torier i anslutning till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå.
Asköluboratoriet har, framhöll föredraganden, även ett nära och fruktbart
samarbete med högskolan i Kalmar. Enligt föredragningen saknas dock för
närvarande resurser för att bedriva den forskning om miljösituationen och
om fiskreproduktionens problem i södru Östersjön som med hänsyn till
föroreningssilualionen vore befogad. Med bättre finansieringsmöjligheter
        113

(S Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


vore förvisso inrättandet av ett särskilt laboratorium vid södra ostkusten JoU 1987/88:23 befogat. Med hänsyn till att resurserna fär förmodas vara begränsade även framdeles skulle de medel som kunde friställas dock kunna användas effek­tivare inom ramen för redan befintliga laboratorier. Särskilt borde beaktas att ett laboratorium under alla omständigheter bör ha nära kontakt med ett - eller flera - universitet och högskolor för informationsutbyte m.m.

Utskottet vill för egen del erinra om all riksdagen i november 1987 hemställde alt regeringen skulle låta utreda frågan om inrättande av ett Östersjölaboratorium med inriktning i första hand på forskning och under­sökning av kuslvatlenmiljön och del kustnära fisket. Någon sådan utredning har inte gjorts, enligt vad miljö- och energiministern meddelat i riksdagens kammare den 29 april 1988.

Ulskollel anser att miljösituationen i södra Östersjön är så allvarlig att ytterligare ansträngningar bör göras för att stärka forskningsresurserna. Enligt utskottets mening bör även undersökas i vilken mån dels gräns­dragningen mellan baslaboraloriernas geografiska bevakningsområden, dels amnesuppdelningen mellan baslaboralorier sinsemellan och mellan baslaboratorierna och havsfiskelaboratoriet, dels även laboratoriernas loka­lisering uppfyller de krav på ändamålsenlighet och effektivitet som möj­liggör en optimal verksatnhet. Regeringen bör enligt utskottets mening låta verkställa en undersökning i angivet syfte. Vad utskottet sålunda anfört om den marina forskningens resurser och organisation bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kännu.

De molionsyrkunden som framställts om lokaliseringen av ett Östersjöla­boratorium och om ett Öslersjöinstitut avstyrks av utskottet.

Utskottet föreslår slutligen, med hänvisning till vad som anförts i detta kapitel, att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om en aktionsplan mot havsföroreningar i den mån verksamheten ej berörts UV vud utskottet anfört.

6. Skydd för ozonskiktet

Inledningsvis bör framhållas att termen freoner är handelsnamnet på en viss produkt och att en mera exakt terminologi är fullständigt halogenerade klorfluorkarboner. Ibland används termen CFC-föreningar.

Det gällande användningsförbudel mot CFC i spruyförpuckningar inför­des 1979 och återfinns numeru i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. Beträffande hunleringen av CFC inom andra områden finns i Sverige inga särskildu bestämmelser utöver de generella bestämmelserna i lugstiftningen om kemiska produkter. Däremot finns möj­lighet ull med stöd uv miljöskyddslugsliftningen ange villkor och begräns­ningar för sådan verksamhet (anmälnings- och tillståndspliki bl. a. för plast-industriverksumhet och installation av värmepumpar med en effekt över 1 MW). Nugon särskild reglering beträffande användningen av haloner i Sverige finns inte.

114


 


För skydd av ozonskiktet bör enligt propositionen följande förutsättningar       JoU 1987/88:23 för det fortsatta arbetet gälla.

-      Kruftfullu åtgärder för utt snubbt minsku användningen och utsläppen av fullständigt halogenerude klorfluorkurboner (CFC) och haloner.

-      En nationell avvecklingsplun läggs fast för varje användningsområde för CFC. Den svenska användningen av CFC beräknas därmed minskas med minst 507o till utgången av år 1990 och i huvudsak avvecklas helt till utgången av år 1994.

-   Planen genomförs främst med stöd uv kemikalie- och miljöskyddslagstift­
ningen.

-      Efter två år skull en översyn uv plunen genomföras.

-      Någon generell avgift som styrmedel införs inte.

Miljö- och energiministern framhåller att styrmedel bör väljas med utgångs­punkt i frivilliga åtaganden kompletterade med tvingande föreskrifter. För att säkerställa ett snabbt och konsekvent avvecklingsprogram kommer rege­ringen att föreslås all det inom ramen för kemikalielagsliftningen meddelas föreskrifter om användningen av CFC och haloner i en särskild förordning. Undantag frän nämnda föreskrifter skall få meddelas endast i mycket be­gränsad omfattning. Det förutsätts att myndigheterna vid sina beslut i tillsyns- och tillståndsärenden beaktar avvecklingsplanen. En utgångspunkt i avvecklingsplanen är att ingen användning av CFC får tillkomma utanför de användningsområden som anges i planen. Import skall i princip regleras parallellt med den svenska produktionen. Kemikalieinspektionen och sta­tens naturvårdsverk skall, enligt kommande förslag, i samråd med kom­merskollegium klarlägga frågan om imporlregleringar i detta sammanhang. Miljö- och energiministern understryker vidare att effekterna av generella importavgifter är svårbedömd och anför bl. a. att den relativa kostnaden för CFC varierar i förhållande till produkternas försäljningspris och att analyser av eventuella avgifters inverkan på olika marknader inle har gjorts. Den reella möjligheten alt påverka CFC-användningen genom att höja kostna­den för CFC varierar sannolikt inom olika användningsområden. Av stor betydelse är den omedelbara tillgången på alternativa produkter och pro­duktionsprocesser. Inom flera användningsområden föreligger det en upp­enbar risk att användarna fortsätter alt förbruka CFC och vältrar över kostnaderna på nästa led. Inom andra områden åter, där CFC- innehållet i de färdiga produkterna är stort, kommer en avgift att snabbt få effekt. I dessu fall kommer emellertid avgiften att få negativa konsekvenser från industripolitiska och samhällsekonomiska utgångspunkter. Mot denna bak­grund förordas inte införundet uv en generell avgift på CFC.

För utt uppnå en bättre samhällskontroll över CFC-användningen skall bilaga A till miljöskyddsförordningen (1981:574) kompletteras med att till­stånds- respektive anmälningsplikt införs eller utvidgas för vissa verksam­heter där CFC används. Dessutom kan pågående verksamheter där CFC används i många fall bli föremål för omprövning enligt miljöskyddslagen. Förutom att minska CFC-användningen i nyproduktion understryks vikten

av alt ta till vara och utveckla metoder och system för att la hand om CFC

115


 


vid exempelvis skrotning av kylskåp. Minskning skall åstadkommas dels JoU 1987/88:23 genoni en övergång till andra arbetsmedier och dels genom en övergång till indirekta kylsystem m.m. Naturvårdsverket ges i uppdrag alt genomföra fortsatta förbränningsförsök för att bedöma eventuella korrosionsrisker, yttre och inre miljörisker saml att i samarbete med Sveriges industriför­bund. Svensku kommunförbundet och berördu branschorgan och företag utreda kostnader och lämpliga administrativa former för insamling och fragmentering. I detta sammanhang kan och skall även klarläggas förut-sältningurnu för onihändertugande av CFC-haltiga arbetsmedier vid skrot­ning UV kyl- och frysskåp.

1 propositionen föreslås att Sverige rutificerur Montreulprotokollel inne-
bärunde bl. u. en ijugoprocentig minskning uv förbrukningen uv CFC till
den 1 juli 1994.
                                                           ;

Miljö- och energiministern unför i unslulning härtill bl. a. all regeringens miljöpolitik nationellt och internutionellt hur som mål all trygga alla männi­skors rätt till en god livsmiljö samtidigt som grundläggande ekologiska processer och bulunser skyddus mot oåterkalleliga störningar. Om ned­brytningen tillåts fortsättu uppkommer i ett längre perspektiv allvarliga konsekvenser för de grundläggande livsbetingelserna på jorden. Montreal­protokollet innebur ett förstu steg mot en begränsning av utsläppen av de ämnen som är mest uggressivu mot ozonskiktet. Det är därför, enljgt miljö-och energiminstern, mycket ungeläget utt Sverige så snurt som möjligt rutificerur protokollet för ull bidru till utt delta kan tråda i kraft den 1 junuuri 1989.

Motioner hur väckts uv förelrädure för sumtligu partier med krav på åt-         -

gärder för utt få till stånd en uvveckling uv CFC-användningen. Motionernu innehåller bl. u. kruv och önskemål om uvvecklingstukten både nationellt och internationellt, omedelbart unvändningsförbud, tillståndsplikt, styrme­del, återvinning och forskning.

Avveckling av CFC-användningen

Beträffunde unvändundet av CFC i allmänhet yrkus i motionerna Jo719
yrkunde 10 (fp) och Jo726 yrkunde 1 (vpk) alt detta inom en femårsperiod
skall minskus med 85 7o respektive 75 7o. Vidare yrkas i folkpartimoliönen
ett totalstopp om tio år. Motionärerna framhåller bl. a. all oroande forsk­
ningsrapporter visar utt det livsviktigu ozonskiktet håller på alt brytas ned
och utt om dettu inte förhindrus kommer effekternu att bli förödande.
Sverige måste, för utt spelu en uktiv roll i den internutionella miljöpolitiken,
vuru en förebild och dettu frumstår som särskilt viktigt i arbetet för alt
minska freonanvändningen. I motion Jo767 yrkande 7 (c) framhålls all för ''
att uppnå målsättningen att inte påverka de slratosfäriska ozonet eller
        '   •

jordens klimat krävs en reduktion uv dagens utsläpp av CFC med mellan 80-85 7o. Användningen uv CFC bör därför i stort vuru avvecklad inom fem ur.  I motion Jo25 yrkande  19 (m) undei-stryks ull regeringen vid

genomförandel av uvvecklingsplanen, som tillstyrks, bör återkomma till             ...

riksdugen otn svårigheter med dess genomförunde uppstår. Blund unnat


 


noteras att eventuella importregleringar inte får leda till att svensk till-        JoU 1987/88:23 verkning med freonanvändning flyttar utomlands i stället för att produk­tionsmetoderna förbättras. Därvid skulle, enligt motionärerna, det totala freonutsläppen kunnu öku i stället för minsku.

Den internutionellu miljöpolitiken och CFC-unvändningen är föremål för
flera yrkanden. I motion Jo24 yrkande 2 (fp) yrkas på ökude aktiviteter för
åstudkommunde uv internutionellu åtgärder för ett totalstopp uv unvänd­
ningen av CFC och andra för ozonskiktet skadliga ämnen. I motion Jo25
yrkande 18 framhålls att den till år 1990 planerade granskningskonferensen
om ozonskiktet bör tidigareläggas och att regeringen skall verka för ett
ambitiösare mål än Monlrealprotokollet. Vidare yrkas all ett slutmål.för
avvecklingen av freonanvåndningen fastställs. I motionen framhålls bl. a.
att nya uppgifter om ozonskiktels tillstånd visar alt hittills använda be- ,
   ,   ,

räkningsmodeller varit för optimistiska. Ökade internationella åtgärder för avvecklandet av freonanvändningen yrkas även i motion Jo30 yrkande 39 (c). Det framhålls bl. a. att ozonförlunningen även med mycket långt­gående restriktioner kommer alt fortsätta och att den eventuella teknikut­vecklingen som föranleds av Sveriges förbud mot freoner bl. a. kan utgöra grund för skärpta internationella krav.

Utskottets överväganden

Utskottet ser med stor oro på CFC-användningen och dess hälso- och miljöeffekter. Allvaret i de här aktuella frågorna understryks inte minst av de under senure tid publicerade forskningsrupporter som gör del ulltmer uppenbart utt snabba och kraftfulla åtgärder är erforderliga. Det är därför med stor tillfredsställelse som utskottet tar del av den i propositionen föreslagna nutionellu avvecklingsplanen för freonanvändningen. Utskottet vill i detta summunhung understryku viklen av att den nu redovisade uv-vecklingsplunen genomförs på ett sådunt sätt utt målet, en toiul reduktion UV utsläppen uv CFC. kun uppnås. Härvid måste, enligt utskottets mening, särskilt beaktus den i propositionen redovisude frågan om importregleringnr som ett medel att förhindra ull svensku produkter, frumställdamed hjälp uv CFC. inte ersätts med motsvurunde importerude produkter. Det i pro­positionen uviserude uppdruget till kemikulieinspektionen och slutens nu­turvårdsverk — klurläggu behovet uv och möjligheternu till en import­reglering inom rumen för Montreulprolokollets bestämmelser - synes här-vidlug kunnu medföru en lösning pu dessa problem.

Utskottet har i olika sammanhang konstaterat att de stora miljöproble­men till sin karaktär är gränsöverskridande och i många fall utgör ett globalt hot mot miljön (se t. ex. JoU 1987/88:8 och 11-12). I november 1987 ' anordnade utskottet en hearing med represenlunler för utrikesdepurlemert-tet och miljö- och energidepartementet om del internutionellu niiljövårds-sumnrbelet, innefullande bl. a. en genomgång av del aktuella läget pu flertulet sakområden. Mot bukgrund av denna redovisning och uppgifterna i propositionen kun utskottet med tillfredsställelse konstutera att mun från Sveriges sidu intensifierut det internationella arbetet.

Del är synnerligen värdefullt alt detta arbete kan förstärkas och på-                 117


 


skyndas ytterligare i enlighet med vad som sägs i propositionen och mo- JoU 1987/88:23 lionerna. Särskilt angelägel måste i delta sammanhang vara all alla möjlig­heter till alt påskynda den i Montrealprotokollet föreskrivna minsknings­takten med kraft tillvaratas samtidigt som man från svensk sida slår vakt om de resultat som uppnåtts och kommer alt uppnås i det nationella miljö­vårdsarbetet.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner Montrealprotokol­let. Riksdagen bör vidare lämna utan erinran vad som anförs i propositio­nen om en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner (CFC). och haloner som bryter ned ozonskiktet. Del anförda innebär, enligt ut­skottets mening, att motionerna Jo719 yrkande 10, Jo726 yrkande 1, Jo767 yrkande 7, Jo24 yrkande 2, Jo25 yrkandena 18 och 19 samt Jo30 yrkande 39 kan anses tillgodosedda.

Pågående CFC-användning

Ett omedelbart förbud mot användandet uv CFC i vissu full är enligt fleru motioner önskvärt. I två motioner, Jo719 yrkunde 11 (fp) och Jo726 yrkun­de 6 (vpk) yrkas alt användning av CFC inom nya verksamhetsområden omedelbart förbjuds. Ett sådant förbud är, enligt motionärerna, en självklar åtgärd för att uppnå en total minskning uv CFC-användundet. I motion Jo726 yrkande 3 yrkas pu ett omedelburl förbud mot unvändning av CFC inom förpackningsindustrin. Inom områden där CFC ulan svårighet kan ersättas av annat material bör enligt motion Jo857 yrkande 1 (c) förbud införas. Krav på tillståndsplikt för nu existerande verksamheter med CFC och registrering uv köldniedieinköp framförs i motionerna Jo726 yrkande 5 respektive Jo794 yrkande 2 (fp). Del framhålls bl. a. att registrering av inköp av köldmedier är ett verkningsfullt sätt utt dels få en överblick över förbrukningen och dels utt spåra läckor i kylsystem.

Ulskotlels överväganden

Utskottet erinrar om alt en utgångspunkt för den föreslagna avvecklings­planen är att ingen användning av CFC får tillkomma utöver de nio an­vändningsområden som anges i planen. Vidare vill utskottet framhålla att det inte synes realistiskt att räkna med nyetablering av sådan verksamhet mot bakgrund av de tidsramar som skall tillämpas vid avvecklingen. Den korta avvecklingsperioden i förening med en strikt tillämpning av de inom ramen för kemikalielagsliftningen aviserade föreskrifterna och vidgade möj­ligheter till omprövning enligt miljöskyddslagen av pågående CFC-använd­ning innebär enligt utskottels mening att mer drastiska åtgärder mot på­gående CFC-användning ler sig obehövliga.

Vad utskottet anfört får anses tillgodose syftet med motionerna Jo719 yrkande 11 och Jo726 yrkandena 3, 5 och 6. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet vidare motionerna Jo794 yrkande 2 och Jo857 yrkande 1.

118


 


Styrmedel                                                                                        J"U 1987/88:23

1 motion Jo7l9 yrkande 12 (fp) och Jo30 yrkunde 37 (c) frumförs yrkunden om miljöavgifter på freonanvändningen. ( sistnämnda motion anges 50 kr./kg CFC som lämplig uvgift. Summu typ uv instrument för stimulerunde UV övergången till unnun teknik redovisus i motion Jo857 yrkunde 2 (c). Motionären yrkur utt förslug om beskutlning uv freoner skull uturbetas. Ulsläppsavgifter för freoner yrkas i motion Jo23 yrkunde 7 (c). 1 motion Jo751 yrkunde 29 (m) yrkus ull förslug till gränsvärden för freonutsläpp vid plusllillverkning uturbetus. Bl.u. frumhalls utt införandet av ett sådant gränsvärde skull ses som ett komplement till den 25 7o minskning uv freo-nunvändningen frum till 1991 som del nordiska ministerrådet kommit över­ens om och som beräknas kunna uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan berörda industrier.

Utskottels överväganden

Vad som tidigare anförts om den i avvecklingsplanen fustslälldu lidsrunien får enligt utskottets mening unses innebära alt användandet av ekonorniska styrmedel för ett påskyndande av avvecklingen uv CFC-unvändningen inte nu framstår som nödvändigt. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo719 yrkande 12, JoS57 yrkande 2, Jo23 yrkande 7 och Jo30 yrkande 37.

Med åberopande av vad som tidigare anförts om bl. a. den vidgade möjligheten till omprövning enligt miljöskyddslagen och då saltande av gränsvärden fär anses ingå som ett naturligt led i tillståndsprövningen av miljöfarlig verksumhel uvstyrks även motion Jo751 yrkunde 29.

Återvinning och inventering

Återvinning av freoner är föremål för yrkanden i motionerna Jo744 yrkande 6 (c), Jo792 (fp), Jo24 yrkande .32 (fp)och Jo30 yrkande 38 (c). 1 motion Jo744 yrkus att regeringen åläggs ett genomförande av en systematisk genomgång av områdena för freonanvändning och all kartlägga hur upp­samlingen skall kunna gå till. Kylaggregat hör till de apparater som släpper ut mest freon och detta bör enligt motion Jo792 åtgärdas. Motionären yrkur utt riksdagen hos regeringen begär förslug om dels en plan för en fun­gerande återvinning och dels utt berördu purter i sumbund med unlugandel UV en sådan plan åläggs obligatoriskt omhändertagande av freoner vid kassering av kylanläggningar. Nödvändigheten av all särskilt prioritera återvinningen uv freoner i kylskåp belonus i motion Jo24. Motionärernu unser det ungeläget all bilskrotningslagen utvidgas till att även omfatta kylskåp och andra kylmaskiner. Ansvaret för återvinningen av de freon-haltiga delarna av materialet är, enligt motionärerna, kommunalt. I motion Jo30 understryks att resurser bör användas för utvecklandet uv ett system för ålerinsamling av freon samt alt ett panlsystem borde övervägas.


 


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Den komplettering av miljöskyddsförordningen som föreslås i propositio­
nen utgör endast en grundläggande förutsättning för arbetet med om-
händertugunde och återvinning av CFC i' samband med exempelvis skrot­
ning. Del är enligt utskottets mening nödvändigt alt sådan återvinning
prioriteras. Utskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen inte
okritiskt accepterar en teknisk-ekonomisk bedömning som skäl för att ej
vidta kraftfulla åtgärder i denna fråga (JoU 1987/88:12). I dag finns i stort
sett inga klara regler för hur CFC skalj hanteras i avfallsledet, varför
konkreta förslag snarast måste utarbetas. Flera kommuner har påbörjat
projekt med återvinning av CFC. och denna utveckling bör enligt utskottels
  .

uppfattning främjas på alla sätt. Hanteringen och insamlingen- av CFC är. som framgår av propositionen, i första hand ett tekniskt problem snarare än en fråga om tillgängliga ekonomisku incilumenl. Resurser bör därför i första hand satsas på alt utveckla syslem för uppsamling och återvinning av CFC. Sådana insatser kan eventuellt kompletterus med stimulanser till den som bedriver verksamhet med CFC för återvinning och lagring.

Förslag till en återvinningsplan i enlighet med vad utskottet här anfört bör snarast utarbetas och resurser satsas på omhändertagande av CFC. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo792 och Jo30 yrkande 38 i ifrågavurunde del bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till att motion ' Jo744 yrkande 6 kan anses tillgodosedd avstyrker utskotlet motionen. Ut­skotlet är emellertid inte berett alt förorda ett panlsystem i enlighet med vad som begärs i motion Jo30 varför utskottet avstyrker motionens yrkunde 38 i här uktuell del. Med hänsyn till vad utskottet anföri om återvinning av CFC och då utskottet inte är berett att förorda om en ändring av bilskrot­ningslagen (1975:343) enligt motionärernus önskemal avstyrks motion Jo24 yrkunde 32.

Forskning och ersättningsteknik m.m.

Forskning och ersättningsleknik skull enligt ett untal motioner påskyndus och främjus. 1 motion Jo726 yrkundenu 2 och 4 (vpk) yrkus alt förslag till ersättning av CFC med vätgus i värmepumpar och kyl- och frysskåp ul­arbetus sumt att SJ och vägverket ges i uppdrag att avveckla sin användning uv CFC tidigure än år 1992. I motion Jo794 yrkunde I (fp) yrkus utt övergången till indirektu kylsystem skull ske fr. o. m. den 1 juli 1988. Motionuren frumhåller utt mun med ett sådunt syslem minimerar både fteonunvändning och läckagerisker till dess ersättningsleknik finns utveck­lad. Åtgärder för ökad forskning samt förslag om ersättningsleknik och bestämmelser som förhindrar freonuisläpp från värmepumpar är föremål för yrkunden i niotion JoS57 yrkundena 3 och 4 (c). I motion Jo867 (c) yrkas åtgärder mot freonuisläpp sumt fortsatt forskning. Motionären understryker betvdelsen uv det nordiska forskningssamarbetet och att forskningen fort­sätter för undvikande av freon i miljön. Inom fem år bör enligt motionären användningen av freon i stort kunna vara avvecklad. Nödvändigheten uv intensifierud forskning för klarläggandet av hotel mot ozonskiktet betonas också i motion Jo24 yrkande 33 (fp).

120


 


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Utskottet konstaterar att det i propositionen lämnade förslaget till av­vecklingsplan utarbetats med beaktande av bl. a. möjligheterna till ulternu-tiv produktion och ulternutivu produkter inom respektive unvändningsom-råde. Vidure kun noterus utt nuturvårdsverket för närvurunde utarbetar förslag, föreskrifter och råd för åstadkommande av nu aktuella använd­nings- och utsläppsbegränsningar. Beslut om avveckling av användningen av CFC-produkler har dessutom lagils av både SJ och vägverket. Det är enligt utskottets mening tillfredsställande alt omställningsurbelet skall kun­na underlättas med ett frisläppande av investeringsfonder för miljöåtgärder. Enligt utskottets mening bör vidare olika former för statligt stöd. främst administrerade av styrelsen för teknisk utveckling och naturvårdsverket utnyttjas för den tekniska utvecklingen och forskningen inom delta område. Mot bakgrund av del anföi-du finner utskottet att motionerna Jo726 yrkan­dena 2 och 4, Jo857 yrkandena 3 och 4, Jo867 och Jo24 yrkande 33 får unses tillgodosedda. Utskottet är inle berett att utöver ovan relaterade åtgärder förorda ett införande av ett absolut krav på indirekta kylsystem fr. o. m, den I juli 1988. Utskottet avstyrker således motion Jo794 yrkande 1.

7. Miljöskador m.m.

Gällande regler om ersättning för skador till följd av miljöfarlig verksamhet finns i miljöskudelugen (1986:225) som trädde i kruft den 1 juli 1986. Miljöskudelagen ur tillämplig när verksumhel på fustighel orsakar skador i omgivningen genom olika former uv vutten-. murk- och luftföroreningur, buller, skukningur eller undru liknande störningar. Lugen innebär utt den ' sotn bedriver miljöfurlig verksumhel på en fustighel hur fått ett ökat unsvar för skador som verksamheten medför i omgivningen. Skadeståndsansvaret gäller även om skadan inte har orsakals avsiktligt eller geiiom vårdslöshet. Ansvaret omfultur också helt tillfälligu störningur, t. ex. ensluka gasutsläpp i luften. Undantag görs dock för vissa störningar som är av sa vanligt slug alt de rimligen måste tålas.

Rätten till ersättning enligt miljöskudelugen omfattar person-och sakska­dor samt rena förmögenheisskador söm inle är bagatellartade. Skudeslånds-unsvuret skull i första hand bäras uv fastighetsäguren. Även nyttjunderälts-huvure eller andru som bedriver eller hur bedrivit miljöfurlig verksamhet på fastigheten kun bli ansvariga. Till kretsen skadeståndsansvariga hör också de som i egen näringsverksamhet utför ett miljöfarligt arbete på en fastig­het, s. k. entreprenörer.

Miljöskadefondsulredningen avlämnade är 1987 betänkandet (SOU
1987:15) Miljöskadefond med förslug till inrältundet uv en särskild fond ur
vilken ersättning skulle kunna utgå för person- eller sakskador enligt miljö-
skudelugen. Rätten för skudelidande att få ersättning ur fonden var be­
gränsad till fall då den för skadan ansvarige inte kan betala ersättningen
eller då rätten att utkräva skadestånd preskriberats eller då det inle kan
utredas vem som år ansvurig för skadan. Ur fonden skulle vidare kunna
betulus kostnudernu för återställnings- och saneringsåtgärder sotn år an-
        '21


 


gelagna från miljöskyddssynpunkt. Fondsystemet skulle finansieras genom        JoU 1987/88:23 avgifter.

1 propositionen avvisar regeringen tanken på en miljöskadefond och föreslår i stället alt en kollektiv försäkring, miljöskadeförsäkringen, skapas. Från försäkringen skall lämnas ersättning åt en skadelidande i de av miljö-skadefondsutredningen angivna fallen. Försäkringen avses bli meddelad av ett konsortium av försäkringsbolag. De närmare villkoren för försäkringen skall godkännas av regeringen. De som bedriver anmälnings- eller till­ståndspliktig miljöfarlig verksamhet föreslås bli skyldiga alt betala bidrag till försäkringen med belopp som också skall godkännas av regeringen. Regler­na om den obligatoriska miljöskadeförsäkringen föreslås bli införda i miljö­skyddslagen (1969:387) och träda i kraft den 1 juli 1989.

Beträffande återstullnings-och saneringsåtgärder föreslås miljöskyddsla­gen bli kompletterad med bestämmelser som klurlägger alt skyldigheten för den som bedriver miljöfarlig verksamhet all avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att verksamheten upphört. 1 fråga om ålerställningsålgärder som inte kan genomföras med tillämpning av miljöskyddslagen förordas i propositionen ull ullmänna medel skall kunna tas i anspråk i vissa fall.

Lagutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgetl yttrande över propositionen såvitt avser frågan om miljöskadeförsäkring jämte de nedan redovisade motionerna. Yttrandet bifogas till detta betänkande.

1 yttrandet anför lagutskottet bl. a. följande.

Krav på införandet av en obligatorisk miljöskadeförsäkring förs fram i motion L604 (fp). Motionärerna framhåller vidare att kostnaderna för åler­ställningsålgärder bör finansieras med skattemedel.

I motion L605 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till dels en obligatorisk miljöskadeförsäkring (yrkande 1), dels lagstiftning om miljö­skadefond (yrkande 2). Motionären framhåller bl. a. att det skadeståndsan: svar som följer av miljöskadelagen bör vara täckt av en obligatorisk för­säkring. Därigenom skulle den skadelidandes situation kunna förbättras genom alt möjligheten till ersättning frikopplades frän skadegörarens eko­nomiska situation. Ett försäkringsobligalorium skulle också i förekomman­de fall kunna påverka företagen att gå över till mindre miljöfarlig verksam­het på grund av försäkringspremiernas storlek. En miljöskadefond bör enligt motionären inrättas för de fall då någon inte kan åläggas ersättnings­skyldighet. Fonden skulle också kunna finansiera återställningsåtgärder. Yrkunde om en obligatorisk miljöskyddsförsäkring framförs i motion Jo23 yrkunde 10 (c). Genom premiesättningen skulle företagen förmås att vidta förebyggande åtgärder.

Utskottet vill erinra om all miljöskudelugen bygger på skadeståndsrätls­
liga principer. Rätt till ersättning föreligger sålunda endast om det kan
påvisas ett samband mellan en miljöstörning och en inträffad skada. Kan
det inte utredas varifrån en miljöstörning härrör kan en skadeståndstalan
inte riktas mot någon. Svårigheter uppkommer också när störningar som
härrör från flera miljöfarliga verksamheter tillsammans har bidragit till
skudun ulun ull någon av dem egentligen kan sägas vara den huvudsakliga
orsaken. Del skudeståndsrällsliga regelsystemet har också andra begräns­
ningar när det gäller att bereda en skadelidande ersättning. Även om
orsaken till en skada klarlagts kan det hända att den ansvarige inte kan näs
med ett skadeståndskrav därför att skadeståndsfordringen har preskribe­
rats. Av betydelse år också utt miljöskudor oftu är omfuttande och alt man
       P2


 


därför får räkna med all skadevållaren många gånger saknar ekonomiska JoU 1987/88:23 möjligheter att ersätta skadan. Då frågor om en obligatorisk miljöskadeför-sukring tidigure med uniedning av motioner prövats i riksdagen (se LU 198.VS6:25 och LU19S6/87:24) har utskottet därför ansett att del med hän­syn till den skadelidandes intresse är motiverat att man överväger en ord­ning enligt vilken ersättning kan utgå för skador som faller under miljö-skudelugens tillämpningsområde men för vilku ersättning inte kan erhållas UV någon unsvurig.

Utskottet konstuterar att förslagen i propositionen ligger helt i linje med synpunkterna i motion L604 och även i väsentlig mån tillgodoser önske­målen i motion L605. Sett ur den skudelidandes synvinkel innebär systemet med en kollektiv miljöskadeförsäkring en fullt tillfredsställande lösning av de problem som nuvarande regler kan föra med sig i form av begränsade eller obefintliga ersättningsmöjligheter vid miljöskador. För den skadeli­dande skulle inrättandet av en miljöskadefond inte medföra några fördelar utöver dem som försäkringen ger. Med hänsyn härtill och till att för­säkringen enligt vad som uttalas i propositionen är enklare att administrera och finansiera anser utskottet att förslaget i propositionen bör genomföras. 1 enlighet härmed bör motion L604 och L605 yrkande 2 inte föranleda nugon riksdagens vidare åtgärd.

Vud härefter gäller yrkandena i motionerna L605 och Jo23 om en ansvars­försäkring kan utskottet lika litet nu som då spörsmålet tidigare behandlats (se LU 1985/86:25 och LU 1986/87:24) ställa sig bakom önskemålet. Som motionären själv påpekar är ett väsentligt skäl för en sådan försäkring alt den skadelidande skall kunna få ersättning i de fall då skadevållaren inte kan fullgöra sin skadeslåndsskyldighet. Med del i propositionen framlagda förslugel bortfaller detta skäl för en ansvarsförsäkring. Härtill kommer att införandet av en skyldighet all ha ansvarsförsäkring skulle medföra för­säkringstekniska svårigheter. I vissa fall torde det nämligen med säkerhet kunna förutses att en verksamhet skall leda till miljöskador fastän denna effekt inte varit direkt åsyftad. Som utskottet tidigare framhållit strider det mot försäkringstekniska principer att en ansvarsförsäkring skall täcka vän­tade skudor. Sådunu skador måste därför lämnas utanför en försäkring, vilket medför att den skadelidande kommer att sakna försäkringsskydd i viktiga fall och att det incitament till förebyggande åtgärder som försäk­ringskravet skulle kunna innebära i betydande utsträckning går förlorat. Pä anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionerna L605 yrkande 1 och Jo23 yrkande 10.

Motionärerna i motion Jo41 (m, fp, c) framhåller att yrkesfisket kräver
kontinuerliga investeringar och utt dessa investeringar förutsätter att fisket
kun bedrivas under ett antal år framöver. Enligt motionärerna påverkas
havet och våru insjöar negativt av industriutsläpp, vilket kan medföra alt
fisket i vissa områden måste upphöra eller inskränkas och att yrkesfiskarna
drabbas av stora ekonomiska problem. På sikt kan utsläppen leda till alt
yrkesfisket helt upphör. Motionärerna hävdar att yrkesfiskarna för närva­
rande inte kan få ersättning för sina förluster enligt miljöskadelagen och alt
den i propositionen föreslagna försäkringen inte kommer all förbättra fis-
kurnus situation. Enligt motionärerna är det oacceptabelt att en näringsgren
skall få lov att förstöra utkomstmöjligheterna för en annan näringsgren, och
de anser alt den miljöslörande industrin bör bära hela kostnaden för de
skador som uppkommer och därmed tvingas att av ekonomiska skäl minska
utsläppen. Ett sätt att åstadkomma ett ökat ansvarstagande från industrins
sida anser motionärerna vara att låta miljöskadeförsäkringen gälla också de
ekonomiska skador som utsläppen förorsakar yrkesfisket. Motionärerna
yrkar att ersättning ur miljöskadeförsäkringen skall kunna utgå till yrkes-
         123


 


fiskare som tvingus upphöru med fisket på grund uv miljöfurligu utsläpp. .        ,JoU 1987/88:23

1 likhet med molionäiernu unser utskottet alt det ur ungeläget alt yrkes-fiskurnu kun erhullu en fullgod ersättning för de skudor som kun drubbu dem pu grund uv unnuns miljöfurligu verksuhet.Dn frågor om ekonomisk ersättning vid en unnun typ uv miljöskudor, nämligen oljeskudor på fiske-redskup m. m., behundluts av riksdagen hur utskottet därför också under-, strukit vikten uv utt ersättningsfrågorna fur en lillfredsslällunde lösning. När det galler sådana skudor som hur sin orsak i miljöslörande utsläpp från en fustighel eller som eljest hur unknytning till unvändningen uv en fustighel hur enligt utskottets mening de skadelidundes ersättningsmöjligheler på­tugligt förbuttruts genom miljöskudelugens införande. Olvivelukligl är del " emellertid så utt vid den typ av skador som avses med motionen den skudelidandes möjligheter utt få kompensution med stöd uv miljöskudela­gen är begränsade. Bl. a. kun det ofta vara svårt för den skadelidande alt styrku vem som orsukut skudun. Utskottet kun därför hu förståelse för motionärernus önskemål utt miljöskudeförsäkringen skall utsträckas till att omfuttu också skudor för yrkesfiskarna. En sådan utvidgning skulle emeller­tid inneburu väsentligu ändringur uv de villkor som uvses. gälla för för­säkringen. Bl. u. skulle försäkringen för ull kunnu erbjudu ersättning för fiskurnus inkomstförluster behövu omfutla inle baru person-och sukskador utun också förmögenhelsskudor. Förutsättningarna för-miljöskadeförsäk-riiigen skulle därmed radikalt förändras och det åtugunde ull meddelu försäkringen som vissa försäkringsbolag gjort skulle då inle längre gällu. Utskottet gör den bedömningen utt det knuppast är troligt utt mun kun fä till stånd en ny försäkringslösning med uvsevärt utvidgat tillämpningsområde, . och helu försäkringsfrugun skulle då kunna fallu. något som skulle gugnu varken yrkesfiskurnu eller andru som drubbus uv miljöskador. Med det unfördu förordur utskottet ull motion Jo41 inte förunleder någon riksdugens vidure åtgärd.

En obligutorisk unsvursförsäkring för kemikulier yrkas i motionerna L612 (c) och Jo30 yrkande 52 (c). Motionärerna framhåller all tillverkare och Importörer uv kemikulier bör vuru skyldiga all hu unsvursförsäkring. Ge­nom premiesutlningen för en sådun försäkring skulle enligt motionärernu företugen påverkus ull förbällru kontrollen uv produklernu.

Som ovun berörts täcker en ansvarsförsäkring endast del skadeståndsan-. svar som enligt gällunde rätt kun ulkrävus uv skudevålluren/försåkrings-tuguren. Genom en obligutorisk unsvursförsäkring kun mun således inte kommu till rällu med bristfälligheter i det skudeståndsrältsliga regelsyste­met. För att man skull kunna ustudkpmmu ett förbättrut skydd för de skudelidunde och öku företugens benägenhet att vidtu förebyggunde ål-gärder krävs ulltså i förstu hund en skärpning uv ansvursreglernu. I summun­hunget vill utskottet påpeka utt från'ansvarsförsäkringen måste skiljas sådan försäkring som visserligen i likhet med ansvarsförsäkringen bekostas av den skudegörunde verksamheten men som direkt skyddur den skudelidunde utun ull något unsvur läggs på skudevålluren. Som exempel på en sådan försäkring kan nämnus putientförsukringen och läkemedelsförsäkringen sumt del ovun redovisude förslaget till en kollekliv miljöskadeförsäkring.

När det gäller skudor i miljön sotn hur sin orsuk i användningen av
kemikulier på en fastighet har genom miljöskadelagen införts skärpta an- ,

svursregler. Genom den i den nu uktuellu propositionen föreslugnu kol­
lektiva fi>rsukringen för vissa miljöskudor har skyddet för de skadelidande
ytterligare förbättrats och därmed också skupals ett ökat incitament för
företugen utt vidtu förebyggunde åtgärder. Kemikulier kan emellertid orsa­
ka mångu undra skudor än sådunu som omfattas uv miljöskadelagen. Enligt
utskottets mening är del därför angeläget att det skadeslåndsrältsligu regel-
   124


 


systemet byggs ut också i undru uvseenden så ull de skudelidundes ersätt- JoU 1987/88:23 ningsmöjligheter förbättras. I fråga om skudor som kun uppkommu vid lundsvägstrunsporter uv kemikulier vill utskottet hänvisa till att regeringen nyligen i proposition 1987/88:139 föreslagit en ändring i trufikskudelugen som innebär utt muximibeloppel för vud som kun utgå ur ett fordons trafikförsäkring höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr. Höjningen syftar till att förbättra ersätlningsmöjligheterna för sådunu mer omfattande Irufikskudor som kun uppkomma t. ex. i samband med transporter uv furligt gods.

Av särskild betydelse när det gäller ull tillgodose de skudelidundes in­
tressen och förebyggu uppkomsten uv kemikulieskudor är det ansvar för
produktskador som tillverkare och importörer av oliku produkter kun åläg­
gas. Förslag till en lagstiftning om produklunsvur frumlades år 1979 av
produklunsvurskommittén, och enligt vud utskottet inhämtut uvser rege­
ringen utt under våren 1989 frumläggu en proposition i ämnel på grundvul
av förslaget. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningslagande till
;

frägun om produklunsvarels utformning inte föregripas. Genomförs en lag­
stiftning på området kan emellertid det av motionärerna aktualiserade
spörsmålet kommu i ett unnut läge. För närvurande saknas etnellertid skäl
att uppställa krav på en sådun unsvursförsäkring som förorduts uv mo­
tionärernu. Utskottet uvstyrker därför bifull till motionernu L612 och Jo30
yrkunde 52.
                                                                           - .

Motionären i motion L207 (c) yrkur ull företugen genom en lagändring skull uläggus att i sinu årsbokslut uvge särskild miljöredovisning. Härigenom ökur enligt motionären kemikulieinspektionens och länsstyrelsernus möjlig- . heter utt kontrolleru vurl unvändu kemikulier lur vägen.

1 den nu aktuella propositionen förordas utt företugens egenkonlroll pä miljöskyddsområdet skull skärpas sumt utt myndigheternas tillsyn och kon­troll skull effektiviseras. Som ett led i dessu åtgärder föreslås utt företug som fult tillstånd utt bedrivu miljöfurlig verksumhel årligen skull uvge en miljö-rupport till tillsynsmyndigheten. Enligt utskottets mening får motionärens, önskemål unses ha blivit i väsentlig mån tillgodosett genom förslaget. Mo­tion L2()7 bör därför inte förunledu någon riksdugens vidare åtgärd.

Utöver del unfördu förunleder propositionen och motionernu inle någru uttulunden från lugutsköttets sidu.

Jordhruksulskotlets överväganden

Jordhruksuiskotiet delur lugutsköttets bedömning ungående miljöskadeför­säkringen och tillstyrker regeringens förslag i motsvarande del. Utskottet hur inget utt erinra mot vad i propositionen anförs om behovet av åter­ställning av skadad miljö i vissu full.

Med hänvisning till det unfördu avstyrker utskottet motionerna L604 och L605 yrkande 2 om en obligutorisk miljöskadeförsäkring resp. lagstiftning om miljöskadefond.

Vidure avstyrs motionernu L605 yrkande 1 och Jo23 yrkande-10 otn en     . ansvarsförsäkring.

Utskottet delur även lugutsköttets bedömning utt en utvidgning uv miljö­skudeförsäkringen till ull även omfuttu ersättning för yrkesfiskurnus in­komstförluster med anledning uv miljöslörande utsläpp radikalt skulle änd­ra förutsättningurnu för miljöskudeförsäkringen och uvstyrker därför mo­tion Jo4l.

125


 


Utskottet uvstyrker även motionernu L612 och Jo30 yrkande 52 om en       JoU 1987/88:23 obligatorisk ansvarsförsäkring för kernikalier.

Slutligen finner utskottet inte skäl till annan bedömning än lagutskottet beträffande särskild miljöredovisning hos företagen och avstyrker därför även motion L207.

8. Vissa övriga miljöfrågor

Kemikalier

Enligt miljö- och energiministern är målet för kemikaliekontrollen att skad­liga ämnen och produkter så långt som möjligt ersätts med mindre skadliga och helst ofarliga. Genom att satsa på ny teknik och nya produkter kan de kemiska riskerna minimeras. Där användningen av ämnen som kan inne­bära risker för hälsa och miljö inte kan undvikas måste sådana åtgärder vidtas som gör hanteringen säker. Beträffande riskerna med spridning av biologiskt svårnedbrytbara och höggradigt giftiga organiska ämnen har regeringen beviljat naturvårdsverket ca 8 milj. kr. till analyser m.m. för att förbättra kunskapen om dessa miljögifter.

En utvärdering av de nya arbetsformerna för kemikaliekontrollens orga­nisation pågår i enlighet med riksdagens beslut.

Kemikalieinspektionen avser alt under år 1988 komma in till regeringen med ett förslag till ett syslem för förhandsgranskning av nya kemiska ämnen i Sverige. Inspektionen avser vidare att utifrån uppgifter i produktregislrel årligen redovisa en översikt av kemikalieanvändningen i Sverige. Vidare har naturvårdsverket och kemikalieinspektionen inlett ett samarbete om miljö­farliga kemikalier där materialbalanser för probleriikemikalier kommer alt las fram.

De kemiska bekämpningsmedlen i jordbruket skall i ett första steg halve­ras frum till år 1990. På regeringens uppdrug arbetar kemikalieinspektionen tillsammans med lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket med frågan om en minskning av användningen. Kemikalieinspektionen skall dessutom fram till år 1990 gå igenom samtliga registrerade bekämpningsmedel och om­pröva tidigare godkännanden.

Miljö- och energiministern framhåller slutligen alt Sverige deltar aktivt i del internationella arbetet med kemikaliefrågorna. Inom OECD pågår arbete för att öka kunskapernu om existerande kemikalier. En annan viktig del i OECD-samarbetet är ömsesidiga överenskommelser om god laborato­riesed samt systemet med exporlnotifikalioner (exportland informerar mot-tagurlund om förbud, restriktioner m.m. i avsändarlandet). Inom FN deltar Sverige i tvä program, nämligen del internationella registret för potentiellt giftiga ämnen och det internationella programmet för kemikaliesäkerhet.

Konlrollfrågor, användning, inventering, registrering m.m. i kemikaliehan­teringen är föremål för ett stort antal motioner.

126


 


Kemikalieanvändning i allmänhet                                                     JoU 1987/88:23

I motion J08I8 (vpk) är användningen av kemikalier i allmänhet föremal för ett antal yrkanden. I yrkande 3 begärs förslag om former för demokratisk styrning av produktionen syftande till sparsamhel, hushållning och återan­vändning. I yrkande 4 hemställs att, i avvaktan på nämnda förslag, männi­skors hälsa, miljö och samhällsekonomiska överväganden skall sältas främst vid tillståndsgivningen till varuproduktion. 1 yrkande 5 framförs krav på tillsättandet av en parlamentarisk kommission som skall ha till uppgift att analysera frågor angående en annan hushållning och ekologiskt inriktad produktion, övergång till miljövänligt material, förändrade konsumtions­mönster, m.m.

Ett forskningsprogram för miljövänliga hushällskemikalier yrkas i motion Jo38 yrkande 7 (c). Motionären framhåller bl. a. alt giftiga hushållskemika­lier försvårar avloppsreningen och att programmet kan utgöra stöd för utvecklandet av miljövänliga hjälpmedel i hushållet.

Ulskotlels överväganden

Målen för kemikaliekontrollen är, vilket också påpekas i regeringens pro­position, att skadliga ämnen och produkter så långt som möjligt ersätts med mindre skadliga och helst ofarliga sådana. Eftersom del moderna samhället ändå i hög grad är beroende av kemiska produkter är del, enligt utskottets mening, angelägel att riskerna med användningen minimeras. Synpunkter­na i motion J08I8 kan enligt utskottets mening förtjäna beaktande som en allmänt formulerad och långsiktig målsättning för produktion och konsum­tion i det moderna industrisamhället. I grunden synes emellertid motionen syfta till att införa sådana former för styrning av industriell produktion och privatkonsumtion som går långt utöver vad gällande lagstiftning medger och som dessutom till stor del faller utanför utskottets beredningsområde. Delta gäller särskilt yrkandena 3 och 5. Beträffande kraven på viss inlresseavväg-ning vid "tillståndsgivning till varuproduktion" bör framhållas att det i det svenska rättssystemet, som bl. a. grundas på principen om näringsfrihet, inte existerar någon allmän tillståndspliki för sådan produktion. Med det anförda avstyrker utskottet motion J08I8 yrkandena 3, 4 och 5.

Utskottet är inte berett att särskilt prioritera forskning beträffande miljö­vänliga hushållskemikalier, ulan dessa frågor får beaktas inom ramen för den allmänna forskningen på kemikalieområdet. Därmed avstyrks motion Jo38 yrkande 7.

Kemikalieanvändning i vissa fall

Restriktioner beträffande användningen av krom- och arsenikhaltiga medel
för impregneringsändamål yrkas i motion Jo729 (s). Motionärerna fram­
håller bl. a. att krom- och arsenikhaltiga medel endast bör tillåtas i sådana
sammanhang där de är absolut nödvändiga. I motion Jo755 (s) yrkas alt ett
lågt gränsvärde för halten av kadmium i handelsgödsel skall fastställas.
Därmed skulle, enligt motionären, betydelsen av naturvårdsverkets pro­
gram för minskning av kadmiumlillförseln till vår miljö öka. Totalförbud
              127


 


mot betat utsade bör enligt motion Jo777 (fp) införas. I motionen,under-       JoU 1987/88:23
strvks utt runt en fjärdedel uv de lolalu kvicksilverulsläppen i Sverige härrör
frun belut utsäde. 1 motion Jo826 (m) yrkus utt nuturvårdsverket, kemiku­
lieinspektionen och urbeturskyddsstyrelsén'ges i uppdrag att utreda riskernu                             '     

med höga bensenhulter i bensin sumt lämnu förslug till minskning av dessa
huller.
                                                                                                      ..............

Ulskotlels överväganden

Enligt vud utskottet erfurit tillåts impregnering med krom- och ursenik-         ,-

hultigu impregneringsmedel endust för sådunt virke som utsätts för fukt.
Med hänsyn härtill och då utskottet utgår i från att berörda myndigheter
noga följer utvecklingen uv ulternutivu impregneringsmetoder uvstyrks mo­
tion Jo729.
                --                                                        ,- -

Utskottet hur tidigure (bl. u. JoU 1986/87:9 och 1987/88:6) betonul viklen uv urbetet med utt begränsu unvändning och spridning av kadmium. Det uv motionären uberopude progrummet för minsknd spridning av kadmium som utarbetats av nuturvårdsverket utgör en viktig del av detta arbete. Vidare kun konstateras ull storu forskningsinsutser görs för ull minsku kadmium­halten i handelsgödsel och uti dettu urbete nått goda resultat. Svenska pioditcenter hur vidure åtugit sig utt välju råvaror med låg kadmiumhalt.' Mot bukgrund uv de insutser som görs i olika summunhung och med under­strykande uv behovet uv en fortsull effektiv kontroll uv kadmiumhantering­en uvstyrker utskottet motion Jo755.

Fr. o. m. den 1 juli 19SS införs enligt vud utskottet erfurit ett toiull förbud mot kvicksilverbetning uv utsäde. Därmed är' motion Jo777 att anse som tillgodosedd varför utskottet uvstyrker niotionen.

Utskottet delur de furhugor som förs fram i motion Jo826 ungående -benseninblundning i bensin. Frågun är dock föremål för fortlöpunde åt­gärder från berörda myndigheters sidu. Sålundu hur ett muxitnivärde för benseninblandningen fustställis (5 volymprocent). Inom området pågår dessutom urbete med ytterligure föreskrifter beträffunde bensinhunteringen och en översyn uv distributionsnätet. Utskottet förutsätter ull dettu urbete även frumgent kommer utt bedrivas med summu målmedvetenhet som hittills uv berördu myndigheter vurför motionens syfte kun unses tillgodo­sett. Motionen uvstyrks på denna grund.

Kemikaliekontroll m.m.

1 motion Jo735 yrkunde 9 (c) yrkas viss översyn av kemikalieinspektionens produktregisteruppgifler. Enligt motionären härstammar den toxikologiska dokumentationen vanligtvis från kommmersiellu teslluborutorier vilket medför bristunde insyn från ullmänhetens sidu. Självständigu register bör därför återinförus. Dessutom bör ytterligare medel anslås för att avföra bekämpningsmedel som suknur erforderlig dokumentulion sumt klurhet skupus i vart unvändu kemikulier lar vägen.

Kemikalieinspektionens resurser utt kontrolleru denna dokumentation och göra egnu tester ur enligt motion Jo746 (c) utomordentligt begränsade.

128


 


Motionären yrkar därför alt kemikuliekontrollen skull effektiviseras genom        JoU 1987/88:23 införandet av ett avgiftssystem för bekostandet av en utvidgad kontroll av kemiska prepurut.

Tillsynen över kemisku produkter måste förbättras och decentraliseras enligt motion Jo767 yrkande S (c). Tillräckliga miljödala för avancerad riskanalys finns endast för ett begränsat antal ämnen som hanteras i Sverige, och denna brist i dokumentationen medför otillräckliga kunskaper, särskilt vad gäller s. k. kombinationseffekter. För förbättring av kemikaliekontrol­len krävs resursförstärkning men även ett bättre utnyttjande av de befintliga resurserna. Givna tillstånd bör löpande omprövas.

I motion J08I8 yrkande 2 (vpk) yrkas att ett fullständigt produktregister byggs ut som är helt öppet för insyn. Registret kan fungera som ett in­strument för förändring uv nuvarande makt- och industristruktur. 1 anslut­ning till registret skall en behovsprövning av alla kemiska varor införas.

1 motion Jo742 (m) yrkas att förordningen (1985:835) om kemiska pro­dukter kompletteras varigenom en gradering uv miljöfarliga produkters farlighet införs såsom obligatorisk produktinformation. Enligt motionären saknas märkning av förekommande miljöfarliga varor i vad avser enbart deras miljöfarlighet.

Den som underlåtit att testa en produkt eller att förvissa sig om att den är testad på föreskrivet sätt kun enligt nu gällunde lag (1985:426) om kemiska produkter (kemikalielagen) inte straffas. Detta är enligt motion Jo820 (c) en uppenbar och omotiverad försvagning, och motionären yrkar därför att sanktionsbestämmelserna i nämnda lags 20 S görs tillämpliga även på brister i detta uvseende.

Utskottets överväganden

Med hänsyn till de ovan åberopade nya arbetsformerna på kemikalieområ­det, som enligt tidigare riksdagsbeslut är föremål för en utvärdering, saknas det för närvarande enligt utskottets mening uniedning ull föranstalta om några särskilda initiativ beträffande kemikaliekontrollen i de hänseenden-som anges i motionerna. Utskotlet avstyrker således motionerna Jo735 yrkande 9, Jo746 och Jo767 yrkande 8.

Med samma motivering avstyrks motion J08I8 yrkande 2.

Lagen om kemisku produkter omfuttur även för miljön farliga produkter. Beträffande produktinformationen ankommer det på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de ytterligare före­skrifter som kan anses erforderliga i detta sammanhang. Med hänsyn härtill och då utskottet utgår ifrån att även produkternas miljöfarlighet är föremål för myndigheternas uppmärksamhet avstyrks motion Jo742.

Den i 6 S kemikalielagen stadgade undersökningsplikten är enligt lagens
20 S inte direkt slruffsanktionerad. Däremot drabbas den som bryter mot
meddelade föreskrifter angående utredningen enligt 6 S av sanktion om
uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger. Med det nu redovisade och då även
oriktiga uppgifter i detta sammanhang kan beivras enligt lagens 21 S är
enligt utskottets mening motion Jo820 i allt väsentligt tillgodosedd. Mo­
tionen uvstyrks således.
                                                                                     py

9 Riksdagen 1987188. lösand. Nr 23


Inventering m.m. av kemiska ämnen och produkter                        JoU 1987/88:23

Alla högfrekventa ämnen och produkter skall enligt motion Jo719 yrkande 77 (fp) vara tillfredsställande undersökta inom tio år. Sverige måste, enligt motionärerna, tu unsvur för utforskningen uv några ämnens och produkters egenskaper och i internationella sammanhang ställa krav på ull andra länder tar sill ansvar. Analys av den pågående kemikaliehanteringen är föremal för yrkande i fem motioner. 1 Jo719 yrkande 80 yrkas att natur­vårdsverket och kemikalieinspektionen skull erhålla regeringens uppdrag ull uppruttu muteriulbulunser för de furligusle och mest använda ämnena, detta för att kunnu följa kemikalieflödet i samhället och möjliggöra en identifikation uv eventuellu problem. I motion Jo767 yrkande 11 (c) fram­förs önskemål om alt varje förelag skall upprätta en "budget" över hur miljöfurligu ämnen hunlerus i den egna verksamheten och var de slutligen hamnar. En sådun budget kun, enligt motionärernu, vuru till hjälp för såväl företuget som berörd myndighet.

I motioti Jo782 yrkunde 2 (vpk) yrkus alt kemikalieinspektionen skall ges i uppdrug ull snubbutreda vilka kemikalieprodukter som används inom industri och hushåll och därefter lägga fram förslag som visar hur de mest furligu produkterna kun ersättas av mindre miljöfarliga. Vidare yrkas i samma motion, yrkunde 3, utt ett program för en radikal minskning av frumställning och import uv gifiigu ämnen uturbetus.

1 niotion JoS18 yrkunde 1 (vpk) yrkas att regeringen skall upprätta förslag otn hur samhället på ett rulionellt sätt skall kunna få en total överblick över riskfaktorernu i kemisumhället.

1 motion Jo23 yrkunde 13 (c) yrkus all befintligu kemisku ämnen blir föremål för en genomgång och prövning. Dettu skall sedan ligga till grund för ett förbud mot sådanu för nuturen främmande ämnen sotn inte bryts ner.

Utskottets överväganden

Kontroll över den framtida utvecklingen i fråga om användningen av kemi­kulier förutsätter enligt utskottets mening utt nya kemiska ämnen granskas. Utskottet noterar att förslag till förhandsgranskning av nya kemiska ämnen skall presenteras under innevarande år och alt kemikalieinspektionen avser utt utifrån produklregistret årligen redovisa en översikt av kemikaliean­vändningen. Utskottet anser att det underlag som härigenom tillhandahålls iir väsentligt för de framlida åtgärder som kommer att krävas för att påverka kemikalieanvändningen. Dä materialbalanser för problemkemikalier dess­utom ingår som en viktig del i del mellun kemikulieinspektionen och natur­vårdsverket inledda samarbetet om miljöfarliga kemikalier synes motioner­na Jo719 yrkundenu 77 och 80 sumt Jo767 yrkunde 11 vura väl tillgodosedda och därför kunnu lämnus utun vidare åtgärd.

Utskottet är för närvarande inte berett att utöver den särskilda satsning sotn enligt propositionen skall görus beträffande registrerade bekämpnings­medel förorda undra åtgärder avseende hanteringen av kemikalieproblema­tiken. På grund häruv uvstyrker utskottet molionernu Jo782 yrkandena 2

och 3, JoSlS yrkande 1 och Jo23 vrkande 13.

130


 


Avfall                                                                                                JoU 1987/88:23

Av propositionen framgår bl. a. att regeringen, för att vidga underlaget för vidare åtgärder, har givit naturvårdsverket i uppdrag all utvärdera er-furenheterna inom avfalls- och återvinningsområdet. Utgångspunkten för dettu uppdrug är utt mängden avfall skall minskas så långt som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1988.

I propositionen framhålls vidare alt åtgärder vidtagits för all öka sam­hällets insyn och kontroll över hanteringen av miljöfarligt avfall. I nyss nämnda uppdrag ingår även att se över hilillsvarande insatser och redovisa vad som i övrigt kan göras. Del avgörande ansvaret för avfallsproblemens lösande åvilar industrin.

Beträffande miljöfarliga batterier understryks alt målet på sikt är alt utsläppen av kvicksilver, kadmium och liknande ämnen skall försvinna. I förutnämnda uppdrag ingår även frågan om pantsystem för miljöfarliga batterier. Genom inflationen har bilskrotningspremien urholkals vilket en­ligt propositionen medför att ett ökande antal bilar avställs istället för att skrotas. För att motverka denna utveckling har en registerhållningsavgift (42 kr.) införts. Vidare har bilskrotningspremien höjts till 500 kr. per bil och avgiften till 300 kr. per ny bil.

Ett antal fristående motioner och följdmotioner har väckts beträffande avfallshantering i allmänhet, källsortering, retursystem och förpackning, återvinning, skrolningspremier. miljöfarligt avfall i vissa fall, forskning och utvecklingsarbete.

Avfallshantering i allmänhet

Hanteringen uv uvfall och de problem som är förenade härmed utgör föremal för flera motioner med varierande yrkanden och innehåll. I motion Jo719 yrkande 69 (fp) framförs önskemål om en s. k. avfallsbörs inne­bärande utbyte mellan industrier där den enes avfall utgör den andres råvara. Dettu skulle innebära ett bidrag till den slutna industriprocessen. 1 summu motion yrkande 70 föreslås att medborgarnas miljöengagemang tas tillvara genom miljömärkning av miljövänliga produkter. Utvärdering av SAKAB:s verksamhet yrkas i niotion Jo779 yrkande 1 (vpk).

1 motionerna Jo719 yrkande 76 och Jol6 yrkande 16 (m) har motionärer­na framfört krav på skärpta villkor för hanteringen av miljöfarligt avfall. Kraven berör ulsUippsbegränsningar hos SAKAB och utvidgning av verk­samheten till att även omfatta återvinning, tillsyn över spilloljehanleringen, export av miljöfarligt avfall för destruktion under vissa villkor samt att gällunde bestämmelser beträffunde hantering och transport av miljöfarligt uvfull efterlevs. Ökade resurser för myndigheternas hantering av skyddet vid miljöfarliga transporter efterlyses i motion Jo26 yrkande 13 (vpk). I motion Jo36 (c) efterlyses ett åtgärdsprogram för säkrare transporter av miljöfarligt gods. Ett säkerslällandeprogram för hanteringen av det rhiljö-farligu avfallet bl. a. vid SAKAB:s deponier efterfrågas i motionerna Jo7l9 yrkunde 79 och Jo24 yrkande 35 (fp). Vidure har i motion Jol6 yrkande 15


 


framhållits behovet av förbättrad information till hushållen angående hante- JoU 1987/88:23 ringen uv miljöfurligt uvfull. 1 motion Jo724 (s) yrkus ull underlag och riktlinjer för omhändertagandet av miljöfarligt avfall utarbetas. Förhållan­dena vid uvfullsdeponierna är föremål för yrkanden i motionernu Jo719 yrkunde 78 och Jo744 yrkundenu 5 och 8 (c). Konkreta skyddsåtgärder beträffunde äldre deponier. utformundel uv beredskupsplaner för och ökad forskning om föroreningar från avfallsdeponier och utökad forskning om bioförgasning utgör angelägna åtgärder i detta sammanhang. I motion Jo744 yrkande 1 framhålls nödvändigheten av en effektiv resursanvändning. Enligt motionärerna utgör avfallet förutom ett miljöproblem även en poten­tiell resurs i vad avser både material och energi. Tyngdpunkten inom av­fallsområdet bör förskjutas från rening och återvinning mot resurssnål pro­duktionsteknik frambringande mindre avfall. Nämnda inriktning bör även enligt motion Jo30 yrkande 46 (c) ligga till grund för ett uppdrag till regeringen all utforma en ny avfallspolitik. Effektivare rening, höga miljö­krav och sutsning på forskning bör ulgöru vilkor för fortsatt sopförbränning enligt motion Jo719 yrkande 74. Restriktivare lagstiftning om förbränning av spillolja är enligt motion Jo7.35 yrkande 5 (c) önskvärd och enligt motion Jo739 (s) bör sopor före förbränning befrias från PVC. 1 motion Jo766 yrkande 1 (vpk) föreslås att ingu nyu sopförbränningsanläggningar får tas i bruk och att befintliga anläggningar avvecklas.

Ulskotlels överväganden

Utskottet kan i stor utsträckning instämmu med de synpunkter som fram­förs i de aktuella motionerna beträffande avfallshanteringen. Bättre meto­der för uvfullshantering bör utvecklas, och de problem som uppstår i anslut­ning till uvfullsproduktionen måste lösus. Mängden uvfull och avfallets far­lighet bör minskas genom åtgärder i såväl produktions- som konsumtions­led. Det uppdrug som naturvårdsverket har att slutredovisa den 1 juni 1988 borde härvidlag enligt utskottets mening kunna utgöra ett värdefullt under­lug för den fortsatta hanteringen uv berördu avfallsfrågor. Med hänsyn till det unfördu uvstyrker utskottet motionerna Jo719 yrkandena 69 och 70 samt Jo779 yrkande 1.

Utskottet vill i detta sammanhang bl. a. understryka alt sopförbrännings-unläggningarna i sig är föremål för skärpta utsläppskrav som enligt regering­en skall vara uppfyllda senast vid utgången av år 1991. Med hänsyn härtill uvstyrks motionerna Jo719 yrkande 74, Jo739 och Jo766 yrkande 1.

När det gäller spillolja kan utskottet konstatera alt sådan olja endast får omhändertas vid den anläggning där den uppkommit eller av SAKAB resp. uv den som erhållit surskilt tillstånd. Du hunteringen av spillolja således är föremål för långtgående restriktioner utgör förbränningsproblemaliken här i förstu hand en tillsynsfråga. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Jo735 yrkande 5.

Det kun enligt utskottets mening inle nog betonas all all hantering av
miljöfurligt uvfull fordrar tillstånd och utt såduna tillstånd endast givits till
ett tretliolul verksumheter utöver SAKAB:s. Tidigare åberopade uppdrag
torde enligt utskottet också ha stor betydelse för sistnämnda verksamhet.
       j39


 


Mot bukgrund uv det unfördu och då skäl enligt utskottets mening finns utt        JoU 1 J87/88:23 uvvukta tidigure nämndu uppdrug uvstyrks motionernu Jo719 yrkunde 76 och Jol6 yrkunde 15.

Slutens räddningsverk är centrul förvullningsmyridighet föi- frågor om befolkningsskydd i sumbund med bl. u. landtransporter av farligt gods. Verket har bl. a. utt i sumråd med fleru andra myndigheter utarbeta rikt­linjer för vägvalsstyrningen. Ett flerlul undru myndigheter, centrult och regionalt, har viktiga uppgifter,' bl. a. beträffande tillsynen. Av stor be­tydelse är även de omfuttunde internutionellu kruv som flnns på uvsändare och transportörer. Riksdagen har nyligen (FöU 1987/88:7) tillkännagivit behovet av effektiviserad samordning mellan berörda myndigheter när det gäller lösandel av tillsynsfrågorna kring de miljöfarliga trunsporternu. Med hänsyn till del unfördu uvstyrker utskottet molionernu Jol6 yrkunde 16, Jo26 yrkunde 13 och Jo36.

Då redovisningen av tidigare åberopade uppdrug enligt utskottets mening kun förväntas ge en god grund för den fortsatta hanteringen av det miljö­farliga avfallet finner utskottet inle nu anledning till något särskilt initiativ med anledning av motionerna Jo7l9 yrkande 79, Jo724 och Jo24 yrkande .35.

Med hänsyn till vad som tidigare anförts avstyrker utskottet även mo­tionerna Jo719 yrkande 78 och Jo744 yrkandena 5 och 8.

Utskottet anser vidare alt motionerna Jo744 yrkande 1 och Jo30 yrkande 46 för närvarande inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motion Jo719 yrkande 70 kan nämnas alt regeringen nyligen beslutat tillsätta en utredning om miljömärkning av produkter.

Källsortering

I motion Jo735 yrkande 6 (c) begärs förslag till åtgärdsprogram för källsor­tering av sopor. Ekonomiska och administrativa styrmedel för en förbättrad källsortering förespråkas i motionerna Jo744 yrkande 3 (c) och Jo766 yrkan­dena 3, 4 och 5 (vpk). 1 sistnämnda motion framförs önskemal om statsbi­drag till information om kommunala källsorteringsprojekt och till sopbilar specialanpassade för källsortering. Detta skall ses mot bakgrund av att returförpackningar och källsortering med återvinning på sikt är det enda alternativet i sophanteringen. Ökad återvinning skall uppnås genom ökat statligt ansvar för organisation av återvinning och avsättning för material från kommunal källsortering. För tillstånd till sopförbränning bör enligt motionerna Jo744 yrkande 7 och Jo30 yrkande 48 (c) krav ställas på källsor­tering och effektiv rökgasrening. I motion Jol6 yrkande 14 (m) framhålls att förbättrad källsortering av avfall är en förutsättning för framgångsrik åter­vinning och att erforderliga medel måste anslås till forskning om åter­vinningsteknik.

Utskottets överväganden

Utöver vad som tidigare anförts beträffande pågående arbete med proble­
men kring avfallshanteringen måste enligt utskottets mening arbetet med att
133


 


utveckla källsorteringen intensifieras och påskyndas. Källsortering utgör en JoU 1987/88:23 av de grundläggande förutsättningarna för den framtida avfallshanteringen och är en absolut nödvändighet för en fungerande återvinning. Dessutom kräver alla former av sopförbränning som tillämpas i avvaktan på ny teknik en fungerande källsortering, och då särskilt vad beträffar det miljöfarliga avfallet. Vidare medför en utbyggnad av källsorteringen både i produk­tions- och konsumtionsled ett bättre utnyttjande av resurser både i vad avser råvaror och avfall vilket också möjliggör ökad återvinning. För det fortsatta arbetet med utvecklandet av källsortering torde enligt utskottets mening innehållet i motionerna Jo735 yrkande 6. Jo744 yrkandena 3 och 7, Jo766 yrkandena 3, 4 och 5, Jol6 yrkande 14 och Jo30 yrkande 48 kunna tjäna som ledning. Vad utskotlet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

Retursystem och förpackning

Förbättrat och utvidgat retursystem för flaskor är föremål för flera mo­tioner. I motion Jo718 yrkande 2 (s) yrkas alt ett retursystem för plast­flaskor införs. Ätgärder för förbättrade retursystem efterlyses i niotion Jo719 yrkande 72 (fp). Enligt motionärerna utgör bl. a. standardiserade förpuckningur och ekonomisku styrmedel lämpliga åtgärder. Även i motion Jo740 (c) yrkas på införandet av ett retursystem för plastflaskor samt att pant införs för engungsflaskor i glas. En kampanj för glasflaskan borde enligt motion Jo859 yrkande 1 (fp) genomföras med hänsyn till denna förpacknings hälso- och miljömussigu fördelar. Motionären yrkar vidare, yrkande 2. utt medel till utvecklundet uv ett nytt returglas skall anslås ur fonden för miljöskyddsteknik. Enligt motion Jo766 yrkande 2 (vpk) skull förpuckningsproducenternu lösu uvfallsfrågan på ett miljövänligt sätt innan en förpackning introduceras på marknaden. Beträffande retursystem och förpackning i allmänhet yrkas i motion Jo759 (c) att reglerna för åter­vinningsverksamhelen hos Returpack AB ändras så alt största möjliga åler-vinningsgrad ger största möjliga ekonomiska fördel. 1 motion Jo26 yrkande 9 (vpk) yrkas alt tillverkningen av aluminiumburken och plastflaskan för läskedryck förbjuds. Yrkandet om förbud mot aluminiumburken återkom­mer även i motion Jo30 yrkande 47 (c) och skall enligt motionen införas såvidu inte ätervinningsgruden senast år 1990 uppgår till 90 7o. Panlsystem för bilbatterier yrkas i motionerna Jo7l9 yrkande 75 och Jo23 yrkande 14 (c). Motionärerna framhåller bl. a. att gamla bilbatterier utgör ett växande problem och att en pant skulle vara ett verksamt medel utt ålerföru butteri-ernu till återvinning. I motionernu Jo744 yrkande 4, Jo23 yrkande 15 och Jo24 yrkande 34 (fp) framförs krav på införandel av ett panlsystem även på övriga miljöfarliga batterier.

Utskottets överväganden

Den framlida avfallshanteringen skall såsom utskotlet tidigare anfört vara inriktad på minskade avfallsmängder kombinerat med omhändertagande under strikta miljöskyddskrav. Häri ligger bl. a. ett utvecklande av ett fungerande retursystem för förpackningar och ett lösande av de med för-


 


packningarna hörande avfallsproblemen. Nämnas kun utt introduktionen uv JoU 1987/88:23 ett nytt returglus. enligt vad utskottet erfurit. är nära förestående. Med hånsyn härtill och i avvaktan på resultatet uv del tidigure omnutnndu upp­druget till nuturvårdsverket unser utskottet ull åtgärder i uniedning uv motionernu Jo718 yrkande 2, Jo719 yrkande 72, Jo740, Jo766 yrkande 2 och Jo859 yrkandena 1 och 2 inte bör vidtas. Motionerna avstyrks således.

I enlighet med nämnda utredningsuppdrag har naturvärdsverket nyligen till regeringen bl. a. redovisut ett förslug till puntsystem för bilbatterier. Enligt vad utskottet erfarit föreslås bl. a. all en miljöavgift införs på nya batterier att användas till all stimulera återvinningen av. gamla batterier. Systemet skull udministreras av ett nytt företag. Relurraball AB, och mål­sättningen är satt till en insamlingsnivå på 90 % inom två år. Med hänsyn till ull ett regeringsförslug kun väntas först, senare i år anser utskottet all motionerna Jo719 yrkande 75 och Jo23 yrkande 14 inte nu skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks, i den män de inte kan anses tillgodosedda.

Utskottet, som tidigare haft anledning att behandla frågan om miljö­fariiga batterier (bl. a. JoU 1986/87:8, JoU 1987/88:2), finner det angelägel att ånyo framhålla att spridningen av tungmetaller genoni batterier utgör ett allvarligt miljöproblem och att en övergång till.mindre miljöfarliga batterier är en nödvändighet. I avvaktan pä denna utveckling framstår dock arbetet med att stimulera ålerinsamlingen av batterier som särskilt viktigt. Ekono­miska incitament saknas i dag för sådan insamling, vilket medför att alltför många miljöfarliga batterier blir föremål för en felaktig avfallshantering. För att komma till rätta med detta miljöproblem är del därför utom­ordentligt viktigt att människor snarast ges incitament att återlämna miljö­farliga batterier, och utskottet efterlyser därför snara och konkreta åt­gärder. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo744 yrkande 4, Jo23 yrkande 15 och Jo24 yrkande 34 bör ges regeringen till känna.

För öl- och läskedrycksburkar av aluminium fungerar ett särskilt åler-lagningssystem i enlighet med lagen (1982:349) om återvinning av dryckes­förpackningar av aluminium. Med stöd av lagen har regeringen givit Retur­pack AB tillstånd alt inrätta och driva ett pantsystem för aluminiumburkar. Fr. o. m. mars 1987 uppgår panten till 50 öre per burk, och återvinnings-graden har successivt ökat. Utskottet finner med hänvisning till det nu anförda och med beaktande av naturvårdsverkels utredningsuppdrag att del för närvarande inle finns skäl för riksdagen alt vidta några åtgärder med uniedning av motionerna Jo26 yrkande 9 och Jo30 yrkande 47. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Beträffande Returpack AB:s verksamhet i övrigt har utskottet erfarit att bolaget enligt del avtal som slutits mellan delägarna i bolaget skall bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och alt bolaget skall prioritera hög återvinning framför vinst men samtidigt tillse all lönsamheten inte urholkas. För alt kunna höja återvinningsgraden las fr. o. m. den 1 novem­ber 1987 en adminislrationsavgift ut på fem öre per burk. Därigenom kan intäkterna balanseras mot kostnaderna vid en återvinningsgrad av ca 90 7o.

135


 


Med hänsyn till det nu redovisade som enligt utskottets mening synes vara        JoU 1987/88:23 tillfredsställande, och då del kan förutsättas att berörda myndigheter följer verksamhetens fortsatta utveckling avstyrks motion Jo759.

Återvinning

Som incitament till förbättrad avfallshantering föreslås i motionernu Jo719 yrkunde 68 (fp) och Jo744 yrkande 2 (c) lagstiftning om återvinning. Ut­vecklingen bör påskyndas och ökad samverkan inom tillverkningsindustrin uppnås. Arbetet med ull påskynda utvecklingen av återvinningsteknik för miljöfarligt avfall är föremål för yrkande i motion Jo719 yrkande 71. Mo­tionärernu frumhåller ull ekonomisku styrmedel och ökud tillsyn erfordrus för utt öka återvinningen. Ökad konkurrens inom miljötekniken samt utvid­gat verksamhetsområde för SAKAB utgör ytterligare moment i arbetet för förbättrad återvinningsgrad. I samma motion yrkande 73 framhålls vikten av fungerande glasåtervinning då glas är ett av de besvärligaste ämnena vid sopförbränning. Systemet med s. k. igloos för glasinsamling bör införas i alla kommuner och ett fungerande ålerglassystem genomföras. Härutöver bör leturglassystemet förbättras och pant införas på systembolagets hela sortiment. Statsbidrag till verksamhet med plaslåtervinning yrkas i motion Jo718 yrkunde 1 (s). Motionärernu frumhåller bl. u. alt samhället måste la initiutiv till och uppmunlru ålervinningsverksumhet. Enligt motion Jo790 (fp) bör ett ålervinningssystem för bilbutterier och frilidsbutlerier, finans­ierat genom en försäljningsavgifl, införas. I motion Jo24 yrkande 36 (fp) yrkas att urbetet med att tu frum återvinningsteknik för miljöfurligu bulteri­er prioriteras.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare anföri kommer resultatet av naturvårdsverkets ut­redningsuppdrag att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med proble­men kring avfallshanteringen. Med hänsyn härtill, och dä en organiserad källsortering utgör en grundförutsättning för en fungerande återvinning, anser utskottet att motionerna Jo718 yrkande 1, Jo719 yrkandena 68, 71 och 73. Jo744 yrkande 2, Jo790 och Jo24 yrkande 36 för närvarande inle bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskotlet avstyrker således motionerna.

Skrotningspremie, miljöfarligt avfall i vissa fall m.m.

För att uppnå miljömässiga fördelar och stimuleru till förnyelse av bilparken
yrkus i motionernu Jo708 (fp), Jo741 (s), Jo749 (c), Jo871 yrkunde 2 (fp),
Jo24 yrkande 21 och T65 yrkande 3 en höjning av skrolningspremien för
bilar. I de folkpartistiska motionerna yrkas även en höjning av skrötningsav-
giflen och att premien fastställs till 1 500 kr. I samband med åtgärder för
vårdandet uv Östersjön begärs i motion JÖ836 yrkande 3 (vpk) förslag i syfte
att ta fram mollagningsanläggningur för senapsgas i två större svenska
hamnar. I niotion Jo846 (m) yrkas att lysrör och andra lampor innehållande
kvicksilver skall hänföras till miljöfarligt avfall. Samma yrkande framförs i
           J36


 


motion Jo85() yrkande 1 (fp). Motionärerna yrkur vidure. yrkunde 2, utt        JoU 1987/88:23 gurunlier skupus för alt kommunerna hunterur kusserude lysrör på ett tillfredsstullunde sätt.

Forskning beträffunde miljövänliga alternutiv till dagens avfallshantering, särskilt med tanke på den miljöfarliga avfallsdestrueringen, efterlyses i motionerna Jo766 yrkande 6 (vpk) och Jo779 yrkunde 2 (vpk). I motion Jo858 (c) begärs ett omfuttunde forsknings- och utvecklingsurbete för ekolo­gisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

Utskottets överväganden

Med den i propositionen redovisade höjningen av bilskrotningspremien anser utskotlet att motionerna Jo741 och Jo749 får unses tillgodoseddu.

Eftersom utskottet beträffande storleken på bilskrotningspremie respekti­ve avgift inte finner skäl till annan bedömning än den uv miljö- och energi­ministern redovisude. och då den samlade insats som redovisas i propositio­nen borde leda till alt ett ökat untuI bilar skrotas avstyrks motionerna Jo7()S, Jo871 yrkunde 2, Jo24 yrkunde 21 och T65 yrkunde 3.

Enligt vud utskottet erfurit hur kuslbevukningen, fiskeristyrelsen och naturvårdsverket uturbetat riktlinjer för hanteringen uv senapsgas som på­träffas i huvel. Frågan om en destruktionsanläggning för sådan gas är alltjämt olöst men diskussioner pågår inom ramen för den s. k. Östersjö-kommissionens arbete. Utskottet utgår ifrån att den fortsatta hanteringen av denna fråga kommer att följas av berörda myndigheter och avstyrker därför motion Jo836 yrkande 3.

Såsom utskotlet tidigare redovisat uppgår den totala mängden kvicksilver i kasserade lysrör till mindre än 500 kg/år (JoU 1987/88:2).,Även om dessa mängder i och för sig inte kari anses utgöra ett större miljöproblem bör den allmänna målsättningen att minska utsläppen av alla miljöovänliga ämnen inkl. kvicksilver även här tillämpas fullt ut. Med hänsyn till alt frågan om kvicksilverutsläpp ryms inom ramen för naturvårdsverkets tidigare nämnda uppdrag bör redovisningen härav avvaktas. Motionerna Jo846 och Jo850 yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utgångspunkten för behandlingen av frågorna kring forsknings- och ut­vecklingsarbetet inom avfallshanteringen bör enligt utskottets mening vara del underlag som naturvårdsverket har all redovisa senast den 1 juni 1988. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar även dessa frågor när detta ytterligare underlag finns tillgängligt. Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna Jo766 yrkande 6, Jo779 yrkande 2 och Jo858.

Radon i bostäder

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen alt radon i bostäder är en mycket viktig hälso- och miljöfråga och all spårningen av byggnader med för hög radonhalt måste intensifieras. Härvid betonas att kommunerna måste ta sin del av ansvaret. Miljö- och energiministern åberopar vidare en enligt tidigare regeringsuppdrag initierad epidemiologisk studie som inletts under sommaren 1987. Studien, som bedrivs under ledning av en pro­jektgrupp inom statens miljömedicinska laboratorium, beräknas pågå i fem


 


år. Vid summa tillfälle uppdrogs ål statens planverk alt genomföra en JoU 1987/88:23 särskild informationsinsats, riktad till kommunerna, som beräknas vara slutförd under våren 1988. Planverket skall också utarbeta förslag till före­skrifter som ger kommunerna vissa ålgärdsmöjligheter i samband med bygglovsprövningen. Ett delförslag bereds för närvarande i bostadsdeparte­mentet. Frågan om auktorisationssyslem för radonmätningar i bostäder bereds för närvarande i regeringskansliet. Statens slrålskyddsinslitul har slutligen i samråd med vissa andra myndigheter utarbetat en lägesrapport om arbetet med alt minska riskerna med radon i bosläder. Rapporten överlämnades till regeringen den 1 juli 1987, och däri lämnas ett antal förslag till åtgärder för alt minska radonproblemet. Bl.a. har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1987/88:100 bil. 13) föreslagit att nuvarande ränle- och umorleringsfriu tilläggslån för egnahem ersätts av bidrag som motsvurur 50 7o uv kostnaden för de åtgärder som kommunen funnit nöd­vändiga för ull inte gällande gränsvärden skall överskridas. Bidraget skall utgå med lägst 1 000 kr och högst 15 000 kr.

Ulskotlels överväganden

Utskottet hur inget ull erinru mot vad i propositionen anförts om åtgärder mot radon i bostäder. Det kun tilläggus att två yrkunden i motion Jo25 (m) otn slutens ekonomisku unsvur m.m. på förevurunde område överlämnuts till bostudsulskollel för beredning. Utskottet tillstyrker vidure förslugel otn ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080).

Regionala miljöfrågor

I propositionen framhålls att utveckling och överlevnad ofta förutsätter ianspråktagande av olika naturresurser samtidigt som bevarandesynpunkler gör det skäligt alt samma resurser skyddas frän exploatering. För att uppnå välgrundade och långsikliga beslut understryks därför vikten av analyser av det regionala miljötillståndet. Miljö- och energiministern har för avsikt att senare återkomma med förslag om att ge länsstyrelserna i uppdrag all ställa samman befintliga uppgifter om de viktigaste miljöproblemen i resp. län. Uppgifterna kan sedermera vara till värde för den av regeringen tillsatta regionalpolitiska kommittén, vars uppgift bl. a. innefattar regionalpolitiska miljöfrågor. Resultatet av länsstyrelsernas inventering skall redovisas till naturvårdsverket som därefter i samråd med det nya plan- och bostads-verket sammanställer en slutredovisning till regeringen under år 1989.

Beträffande tätorterna understryks att trafik och miljö måste förbättras. Ett viktigt medel härför utgör enligt miljö- och energiministern den fysiska planeringen enligt PBL:s intentioner. Luftföroreningarna löses inle enbart med avgasrening, ulan åtgärder som minskar biltrafiken krävs. 1 regering­ens proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalet (prop. 1987/88:50) fram­hålls också alt ett av de viktigaste målen är att begränsa trafikens miljö­påverkan. Förslag har i sistnämnda proposition (s. 82 f, 178 f) lämnats, innebärande väsentligt förbättrade förutsättningar att tillgodose storstads­områdenas investeringsbehov (anslag för investering i länslrafikanläggning). Med hänsyn till de växande trafik- och miljöproblemen i storstadsregioner­na har regeringen tillsalt en utredning rörande slorstadstrafikens trafik- och


 


miljöfrågor. Bullerfrågan skull enligt den nyu vägpolitiken beuktus i ett        JoU 1987/88:23

tidigt skede av vägplaneringen, och naturvårdsverket har utarbetat förslag

till allmänna rad för begränsning av vägtrafikbuller. Det ekonomiska läget

gör det dock enligt miljö- och energiministern för närvarande inte möjligt

att ange riktlinjer till ledning för arbetet med minskade bullerstörningar i

befintlig miljö. Beträffande vägtrafikbuller vid nyplanering avser miljö- och

energiministern att inom kort återkomma med förslag till riktlinjer.

Behovet av en samlad bedömning, en syneförrätlning, av den skånska miljösituationen understryks i motion Jo762 (s). Motionärerna framhåller bl. a. alt arbetet med miljöfrågor kräver ingående studium av komplicerade och svårgenomträngbara förhållanden. I en syneförrätlning kan den skåns­ka miljösituationen, tungt miljöbelastad, och därav föranledda relevanta åtgärder kartläggas under samordnad statlig ledning.

I motion Jol5 (m) yrkas alt en utredning tillsätts om Göta älv sotn dricksvatlentäkt. För att inför hotet om miljöföroreningur uppnä en samlud syn på Götu älvs vutlenområde ur mikrobiologisk och kemisk-leknisk syn­punkt anser motionären alt det krävs en myndighet med totalansvar och att Göta älv med tillrinningsområde betraktas som en riksangelägenhel.

I motion Jol6 (m) framförs flera yrkanden beträffande miljöfrågor i Stockholmsregionen. I yrkande 2 understryks nödvändigheten av en snabb introduktion av naturgas. Sådun energiproduktion är, enligt motionärernu, relutivt skonsum mot miljön, och regeringen bör därför verku för ull med rimlig ekonomi och hög säkerhet inlroduceru naturgas som energikälla i Stockholm. Ytterligare kolkraftverk bör enligt motionens yrkande 5 inte planeras i Stockholm. Det skall vara en fortsatt strävan all minska olje- och kolanvändningen, vilket leder till behov av fortsatt teknikutveckling av såväl förbrännings- som reningsfunktionen. Beträffande trafikmiljön i Stockholm framhålls i yrkande 12 nödvändigheten av en utbyggnad av kringfarlslederna för förbättrad innerstadsmiljö. Med utgångspunkt från Slockholmsluflen framförs i yrkande 13 krav på begränsning av dubb­däcksanvändningen. Anledning finns, enligt motionärerna, för regeringen alt överväga dubbdäckens tillåtlighet i södra delen av Sverige. Förutom sloftbildning åberopas de stora ekonomiska värden som går förlorade ge­nom vägbanornas förslitning.

I motion Jo22 (c) yrkas att förslag till skärpta riktlinjer för begränsning av trafikbuller i befintlig bebyggelse utarbetas. Riktlinjerna bör omfatta såväl emissioner som immissioner. Ett samlat handlingsprogram för miljömålen inom bullerområdet yrkas i motion Jo24 yrkande 39 (fp).

Utskottets överväganden

Underlag för att bedöma eventuella problem, behovet av utredningar och åtgärder avseende de regionala miljöproblemen bör enligt utskottets me­ning kunna erhållas genom länsstyrelsernas uviserade unulyser uv miljösi­tuationen inom resp. län. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo762 och Jol6 yrkandena 2 och 5.

När del gäller Göta älv kan nämnas att vattenkvalitets-, användare- och
miljöaspekter för hela det aktuella vattendraget beaktas vid hithörande
          I :j9


 


miljöskyddsprövningar saml all möjligheten finns att bilda gemensamt an- JoU 1987/88:23 svariga organ (vattenförbund, vattenvårdsförbund) för att tillvarata dessa intressen. Av del redovisade framgår att ansvariga myndigheter har upp­märksamheten riktad mot de regionala miljöfrågorna, och något uttalande från riksdagens sida synes inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion Jol5.

Utskottet konstaterar att de förslag som lämnats i regeringens trafik­politiska proposition möjliggör ökade insatser inom storstadsområdenas trafiksektorer, och detta bör enligt utskottels mening kunna medföra av­sevärda fördelar ur miljösynpunkt.

Beträffande dubbdäck bör understrykas att användningen av dessa ökat under senare år, och därmed har nackdelarna accentuerats. Användningen av dubbdäck är enligt utskottets mening i första hand en säkerhetsfråga även om andra aspekter härvidlag kan förtjäna uppmärksamhet. En av­vägning mellan problemen med slitage och sloftbildning och ökad säkerhet vid vinterväglag måste göras. Riktlinjer för det fortsatta arbetet i denna fråga har aviserats i den trafikpolitiska propositionen (1987/88:50 s 187 f). Med hänsyn till del nu redovisade och då regeringen har tillsatt en utredning ungående slorstadstrafikens trafik- och miljöfrågor bör motionen Jol6 yr­kandena 12 och 13 inte för närvarande föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker således motionen.

Utskottet anser att trafikbuller utgör ett allvarligt miljöproblem som det är myckel angeläget att komma till rätta med. Det huvudsakliga problemet när del gäller hanteringen av trafikbuller är alltjämt, såsom också framhålls i propositionen, de mycket höga kostnader som är förenade med åtgärder i befintlig miljö. För att minska bullret kan bl. a. fordonskraven skärpas, nya vägbeläggningar utvecklas och trafikapparaten rustas upp. Nämnda faktorer kan. enligt utskottets mening, anses innefattas i tidigare redovisade ut­redningsuppdrag beträffande storstadstrafiken. Med hänsyn härtill och med beaktande av att naturvårdsverket utarbetat ett förslag till allmänna råd för begränsning av vägtrafikbuller samt att regeringen avser att återkomma beträffande bullerproblemen vid nyplanering avstyrks motionerna Jo22 och Jo24 yrkande 39.

Utskottet har i delta sammanhang valt att även behandla ett antal mo­tionsyrkanden rörande vissa speciella miljöfrågor.

Alt kärnkraften är ett hot mot allt levande är enligt motionärerna i motion Jo26 (vpk) något som alla i folkrörelsesverige vet. En härdsmälla skulle få oanade miljökonsekvenser. Varje dag transporteras en mängd miljöfarligt gods på våra vägar, järnvägar, vattenvägar och i vårt luftrum, och Sverige dras även alltmer in i handeln och utbytet av klyvbara pro­dukter. Med hänvisning härtill yrkar motionärerna all Iransilering av radio­aktivt material inom svenskt territorium förbjuds (yrkande 12), att regering­en lämnar en uttömmande redogörelse för sambandet kärnkraft —kärn­vapen (yrkande 14) och att epidemiologiska undersökningar genomförs beträffande del radioaktiva nedfallets påverkan på människorna i anledning av Tjernobyl och lågdossträlningens inverkan på de kringboende vid kärn­kraftverken (yrkandena 15 och 16).

140


 


Ulskotlels överväganden                                                                  JoU 1987/88:23

Transport av radioaktivt material ingår som en del i det allmänna begreppet transport av farligt gods och regleras i Sverige av lagen (1982:821) om transport av farligt gods. För internationella transporter av gods har Sverige biträtt ett antal konventioner beträffande järnväg, landsväg, sjöfart och luftfart. Ett svenskt förbud mot Iransilering av radioaktiva material via svenska hamnar och svenskt luftrum skulle såvitt utskottet kan bedöma innebära ett brott mot åtaganden gjorda i anslutning till nämnda kon­ventioner. Slutligen kan nämnas alt Iransilering av kärnämne via Sverige förutsätter särskilt godkännande av berörda myndigheter. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo26 yrkande 12.

Utskottet anser vidare att motion Jo26 yrkande 14 i huvudsak inte kan anses falla inom ramen för den beredning utskottet har att göra i förevaran­de ärende varför motionsyrkandet avstyrks.

Enligt vad utskottet erfarit bedöms epidemiologiska undersökningar av det radioakliva nedfallets påverkan på människan i områden som drabbats av nedfallet från Tjernobyl som mindre meningsfulla. Möjligheten finns att det på lång sikt kan uppstå ett ringa antal cancerfall till följd av det radioakliva nedfallet, men eftersom den nu begärda studien inte kan för­väntas visa pä några som helst effekter, och då tillgängliga medel kan användas mer ändamålsenligt avstyrks motion Jo26 yrkande 15.

En motsvarande studie bland kringboende vid kärnkraftverken för att utröna den kontinuerliga lågdossträlningens effekter uppges inle heller kunna redovisa några användbara resultat, och sådana undersökningar prio­riteras därför inte för närvarande. Utskottet avstyrker med del anförda även motion Jo26 yrkande 16.

9. Internationellt miljösamarbete

Sammanfattningsvis anför miljö- och energiministern följande.

Sverige bör verka för att rekommendationerna från Brundtlandkommissio­nen om en hållbar och bärkraftig utveckling genomsyrar arbetet i alla internationella organisationer för miljö- och utvecklingsfrågor.

Sverige bör verka för att de FN-organ och andra internationella organisa­tioner som ägnar sig ål inlernationellt samarbete inom områden såsom t. ex. transport, industri, energi och jordbruk tar ett direkt ansvar för miljöhänsynen i sina beslut.

Sverige bör som ett led i en aktiv svensk miljöpolitik verka för att samarbetet mellan EFTA och EG på miljöområdet stärks.

Sverige bör verka för alt miljösamarbetet i OECD och ECE intensifieras.

De bilaterala förbindelserna på miljöområdet utvecklas snabbt. Intresset för svenskt kunnande ökar, vilket utgör en god grund för ökad svensk export av varor och tjänster på miljöområdet.

Ett internationellt miljöieknikinstitut inrättas med syfte att främja forsk­ning, utveckling och spridning av miljöteknik.

Kontakter pä det icke-mellanstatligu plunet bör uppmuntras för att stödja del internutionella förhandlingsarbetet.

141


 


Det internationella miljösamarbetets omfattning och utveckling     JoU 1987/88:23

Miljö- och energiministern framhåller som nödvändigt att alla länder ge­mensamt söker bemästra de regionala och globala miljöproblemen såsom ökenspridningen, avvecklingen av de tropiska och subtropiska skogarna, kemikaliehanteringen och nedbrytningen av ozonskiktet. Del anses vara av yttersta vikt att det internationella miljösamarbetet på dessa områden be­drivs effektivt och målinriktat. Sveriges dellagande i samarbetet kring dessa frågor är grundat pä vårt ansvar för den globala miljön som vi som ett av världens mest gynnade länder solidariskt måste utöva. 1 andra frågor, t. ex. vad gäller luft- och havsföroreningarna, grundas Sveriges agerande även på nödvändigheten av att kunna uppnå nationella miljömål.

Summunfuliningsvis sugs utt det löpunde internutionella miljösamarbetet är av betydande omfattning. Sverige deltar aktivt i flertalet sammanhang och många gånger som en av de ledande och initiativtagande nationerna.

Vid sidan av det mellanslatliga miljösamarbetet bedrivs ett omfattande internationellt miljösamarbete av bl. a. ideella organisationer, folkrörelser, nuringslivsorganisutioner och vetenskapliga institutioner.

Del internationella mellanslatliga'miljösamarbetet har en relativt kort historia. Först omkring år 1970 tillskapades permanenta, internationella fora. Så inrättades t. ex. år 1970 en miljökommitté inom OECD och året därpå tillskapades en miljökommitté inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Den första mellanslatliga institutionen med global räck­vidd blev FN:s miljöprogram (UNEP) som inrättades genom beslut av FN:s generalförsamling år 1972. Samma år institutionaliserades även det nordis­ka miljösamarbetet under Nordiska ministerrådet. Flertalet viktiga kon­ventioner om skydd för den marina miljön, för åtgärder mot luftförore­ningar och om skydd av flora och fauna är också i huvudsak tillkomna under 1970-talet.

Flera av de på 1970-talet tillkomna internationella fördragen fick karaktä­ren uv ramkonventioner. Det är först under 198()-talel som principåtagande­na i dessa konventioner hur fåll en mer konkret form genom bindande ålugunden om kvuntilutivt preciserade åtgärder i syfte att minska belast­ningen på ekosystemet. Denna utveckling av det internationella miljö­samarbetet innebär samtidigt att deltagandet har blivit alltmer krävande. Det påkallar en långtgående samordning mellan miljöministerier och be­rörda inressenter i viktiga ekonomiska sektorer som har ansvar för all genomföra de internationellt bindande åtagandena. Den omorganisation som genomfördes i och med all miljö- och energidepartementet inrättades den 1 januari 1987 och fick en samordnande och pådrivande roll har gett Sverige en god bus för del internutionella agerandet.

De internationella organisationer som skapats för miljösamarbetet har
vissu strukturella svagheter vilku medför tröghet i urbetet. Visserligen hur
UNEP till uppgift utt inom FN-systemet tu initiutiv till miljöfrämjande
åtgärder men det har i praktiken inle visat sig möjligt att annat än i
begränsad utsträckning öva inflytunde pu utformningen uv progrummet. I
organisutioner som OECD, ECE och även inom Nordiska ministerrådet har
miljökommittéerna sturkt begränsade möjligheter alt verka för ett önskvärt
     22

miljöhänsynstagande i de sidoordnade seklorkommittéerna. I de inlernatio-


 


nella liksom i de nationella organisulionernu urbetur miljökommiltéernu JoU 1987/88:23 som seklororgun vilket begränsur derus möjligheter utt påverka organisatio­nernas program. Sverige har därför en viktig uppgift att aktivt verka för att de kommittéer i skilda internationella organisationer som har ansvar för tunga ekonomiska sektorer sumverknr med miljökommiltéernu och lar hän­syn till miljön vid utformningen uv sina rekommendationer och beslut. I den undun och i linje med de tunkegängur som präglur rupporlen från Världs-kommissionen för miljö och utveckling, den s. k. Brundllundkommissio-nen, hur Sverige t. ex. tugit initiutiv till en konferens mellan de europeiska transportministrurna (CEMT) och OECD:s miljökommitté på ministernivå. Sverige har även tagit initiativ till ett möte mellan de nordiska miljö­ministrarna och transportministrarna att hållas före OECD-mölet. I lEA verkur Sverige sedun flera år tillbuku för utt miljöuspekternu blir viktiga inslag i medlemsländernas energipolitik. Miljö- och energiministern kon­stuterur utt dettu synsätt nu har vunnit ökat gensvar.

Motionerna

Krav på ett intensifierat deltagande frän svensk sida i del internationella miljövårdsarbetet framförs i motion Jo719 (fp) yrkande 1. Centerpartiet unser i motion Jo30 yrkunde 12 alt Sverige genom bl. a. Världsnaturunio-nen måste delta aktivt i den internationella naturvården. Enligt kommitté­motionen Jo767 (c) bör en starkare markering av såväl behovet av konkreta åtgärder som beaktande uv miljöaspekterna på den allmanna samhälls­utvecklingen prägla inriktningen av det internationella miljöarbetet (yrkan­de 2). 1 yrkande 3 begärs en översyn av Sveriges internationella miljö­bevakning. I två partimotioner från vpk betonas vikten av internationellt samarbete för utt räddu nuturresurserna (Jo26 yrkande 3) och av Sveriges roll som initiativtagare pä nordiskt och internationellt plan till miljöför­bättringar och samarbete för att uppnå globala lösningar på miljöproblemen (JoS.39).

Som nya initiativ i det internationella miljöarbetet föreslår centerpartiet i motion Jo30 anordnande av internationella miljöteknikmässor för spridan­de av kunskap om den mest effektiva miljötekniken (yrkande 18), be­viljande av exportkreditgarantier även för export av miljöteknik (yrkande 19) sumt utnämnunde av miljöatlachéer vid strategiskt viktiga ambassader (yrkunde 20).

Enligt tre motioner - Jo30 (c) yrkunde 13, Jo719 (fp) yrkande 9 och Jo720 (c) yrkande 5 - bör Antarktis skyddas genom att förklaras som internationell nalurpark (nutionulpurk).

Ulskotlels överväganden

J43

1 tukt med ökude kunskaper otn såväl de globulu som de regionala miljöpro­blemen frumstår det internationella miljösamarbetet som alltmer centralt. Svenska ansträngningar är här inte bara nödvändiga för att vi skall kunnu uppnå de nutionella miljömålen; sotn ett av världens mest gynnade länder måste vi solidariskt ta vår del uv unsvuret för den globulu miljön. I likhet med miljö- och energiministern kun utskottet konstatera att Sverige här


 


framstår som en uv de ledunde nulionernu på mångu områden. Dennu JoU 1987/88:23 position måste emellertid inte huru upprätthullus ulun även förstärkus. Av miljö- och energiministerns redogörelse för och syn på Sveriges deltugunde i det internutionellu miljösumarbetet framgår att från svensk sida stora an­strängningar görs och komnier utt görus för utt uppfyllu dessa ambitioner. Utskottet är inte främmande för de särskildu svårigheter som inom vissu orgun möter i urbetet på ett inte baru önskvärt utun också nödvändigt hänsvnstugunde till miljön. Den grundsyn som beskrivs i propositionen och de initiutiv sotn redovisus där torde emellertid på sikt kunnu bidru till utt miljöuspekternu starkure genomsyrur även dessu organ. Sammanfattnings­vis kun utskottet konstatera att de initiativ och den inriktning av Sveriges roll inom det internationella miljösamarbetet som föreläggs i propositionen borgar för alt i internalionellu summunhung Sverige i ökad utsträckning kan bidru till en frumsynl hushållning med naturresurserna och till en djupare insikt och bättre omsorg otn miljön. Med del anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo26 yrkunde 3. Jo30 yrkundena 2 och 12, Jo715 yrkande 1. Jo767 yrkundenu 2 och 3 och JoS39 i allt väsentligt tillgodosett. Mo­tionerna bör sålundu lämnas utan åtgärd.

Yrkanden motsvarande yrkande 18 i motion Jo30 om svenska initiativ till internationella miljöleknikmässor har flera gånger tidigare och senast under förra riksmötet avslagits av riksdagen. Utskottet har vid sin behandling framhållit utt det i förstu hund bör ankomma på näringslivet att ta initiativ till sådana massor (JoU 1986/87:6 s. 6). Utskottet finner inte anledning att i dag inta en unnun ståndpunkt i frågan och avstyrker på den grunden motionen i denna del.

Frågan om exportkredilgarantier vid export äv miljöteknik - Jo30 yrkan­de 19 - har nyligen i annat sammanhang varit föremål för riksdagens behandling. Näringsutskottet avstyrkte ett liknande yrkande och konstate­rade sammanfattningsvis dels att nuvarande regler för statligt stöd i form av exportkredilgarantier givelvis omfattar även miljöteknik, dels att ett avsteg från gällande riktlinjer genom en mer generös tillämpning med ökat risktu-gunde inle skulle kunnu godlus med hänsyn till bl. a. Sveriges internutionel­lu utuganden. Näringsutskottet ansåg slutligen att det alltjämt finns starka skäl för en restriktiv inställning i frågan, i all synnerhet som del torde finnas godu förutsättningar för en ökad svensk export av miljöteknik inom ramen för de nuvurunde systemen för exporlfinansiering. Näringsutskoltet av­styrkte motionen på den grunden (NU 1987/88:24 s.lO). Jordbruksutskottet finner ingen uniedning till annan bedömning än näringsutskoltet och av­styrker därför motion Jo30 yrkande 19.

Krav på utnämnunde uv miljöatlachéer vid strategiskt viktiga ambassader framförs i motion Jo30 yrkande 20. Enligt vad utskottet erfarit har inom regeringskansliet nyligen företagits en utredning av utlandsbevakningen på miljöområdet och en ny instruktion utfärdats som syftar till en förstärkt miljöbevakning. Utskottet — som förutsätter att bevakningen vid svenska utlandsmyndigheter även i fortsättningen sker med uppmärksamhet och skicklighet - unser härigenom syftet med motion Jo30 yrkande 20 i väsent­lig del tillgodosett och uvstyrker på den grunden motionen.

Sveriges ugerunde för utt få Anturktis förklarat som internationell natur­
park eller nationalpark har vid flera tidigare tillfällen och senast hösten 1987
    144


 


varit föremål för riksdagens behandling. Utskottets inställning till yrkanden        JoU 1987/88:23

motsvarande motionerna Jo30 yrkande 13, Jo719 yrkande 9 och Jo720

yrkande 5 har varit i stort sett positiv. Utskottet har emellertid avstyrkt

motionerna med konstaterandet all nuvarande fördragssystem fungerar väl

och att möjligheterna till utvidgat samarbete pä grund av detta system är

godu (JoU  1987/88:5 s.   16).  Utskottet saknar anledning att frångå sin

tidigare bedömning och avstyrker således motionerna Jo30 yrkande 13,       '

Jo719 yrkande 9 och Jo720 yrkande 5.

Uppföljning av Brundtlandkommissionens rapport

Enligt propositionen bör Sverige nu verka för alt Brundtlandkommissio­nens rapport och FN-resolutionens innehåll blir vägledande för del inter­nationella miljösamarbetet och genomsyrar arbetet i alla internationella organisationer. I sammanhanget kan nämnas alt en rådgivande referens­grupp för globala miljöfrågor har tillsatts med uppgift att medverka vid utformningen av svenska ståndpunkter och initiativ i det internationella miljösamarbetet. I detta arbete bör Sverige nära samverka med övriga nordiska länder. På norskt initiativ har en nordisk ledningsgrupp på stats­sekreterarnivå tillsatts för att leda och samordna nordiska insatser i berörda internationella organisationer. En princip i det nordiska samarbetet är att man i första hand bör ta fasta pu följande huvudpunkter i den nämnda FN-resolutionen och från nordiskt håll arbeta för att de förvekligas:

uppmana de beslutsfattande församlingarna inom FN-systemets organi­sationer att revidera inriktningen av program, budgetar och aktiviteter i syfte att främja en hållbar och bärkraftig utveckling och därvid ta hänsyn till Brundtlandkommissionens analys och rekommendationer, uppmana de multinationella biståndsorganen och finansorganen att engagera sig för en varaktigt hållbar utveckling i enlighet med mot­tagarländernas egna prioriteringar. Den förstnämnda huvudpunkten innebär i praktiken för Sveriges och andra länders del att det internationella miljösamarbetet inte längre bör och kan begränsas till de internationella organisationer som i första hand har tillskapats för samarbete om miljöfrågor. Vissa av FN:s fackorgan såsom UNIDO, FAO, UNESCO och WHO blir minst lika viktiga som UNEP när del gäller att inom FN-systemet främja miljöhänsynen och en hållbar och bärkraftig utveckling. De länder - till vilka Sverige hör - som ser det som angeläget att verka för Brundtlandkommissionens rekommendationer att angripa miljöproblemen vid källan och i preventivt syfte måste göra stora ansträngningar att samordna sitt uppträdande i å ena sidan FN:s miljö­styrelse, å andra sidan berörda fackorgan.

Den andra huvudpunkten har redan i viss mån beaktats av Sverige i och med statsmakternas beslut att ange en framsynt hushållning med natur­resurserna och omsorgen om miljön som ett femte mål för det svenska utvecklingssamarbetet.

I FN-resolutionen inbjuds regeringarna att stödja och engagera sig i uppföljningsåtgärder för alt förverkliga Brundtlandkommissionens olika

rekommendationer genom att arrangera nationella, regionala och globala       j45

konferenser.

Kl Riksdagen 1987/88. 16 sand. Nr 23


Vid 1987 års generalförsamling föreslog Sverige FN att överväga frågan       JoU 1987/88:23 om en undru globul FN-konferens otn den mänskligu miljön år 1992 och förklarude sig berett utt stå som värd för en sådan konferens.

Den norska regeringen har inbjudit ECE-länderna till en regional upp­följningskonferens år 1990 och hemställt om ett nära nordiskt samarbete i förberedelserna för dennu konferens. Dennu hemställun har från svensk sida besvarats positivt.

De nordisku lundernu hur också erbjudit sig att stödja regionala kon­ferenser i u-länder, där dessa får lillfälle att diskutera Brundtlandkommis­sionens rapport och dess konsekvenser.

Slutligen plunerur Velenskupsukudemien ett internutionellt seminarium otn miljö och säkerhet hösten 1988. Bl.a. kommer alt belysas de säkerhets­politiska uspekternu på de storu miljöproblemen, en frågu som också berörs UV Brundllundkommissionen.

Motionernu

Tre motioner - sumtligu (c) - behundlur Brundtlundkommissionens rup-port. Enligt purtiniotionernu Jo30 yrkunde 2 och Jo767 yrkunde 4 bör kommissionens förslug läggus till grund för skapandet av en uthållig ut­veckling och för den strategi för vårt internutionella agerande som måste uturbetus. Den svensku regeringen bör enligt motion Jo38 yrkande 1 bättre an vud sotn sker tu konsekvenserna uv den epokgörunde nya inriktning av iniljötänkundet sotn rupporlen innebur.

Ulskotlels överväganden

1 linje med vud utskottet unfört ovun (s. 143f.) om den svensku synen på det internationella miljösumarbetet och den aktiva roll som i detta sammanhang bör viiru Sveriges unsluter sig utskottet till de synpunkter från miljö- och energiministern som framförts på Brundtlundkommissionens rapport. Ut­skottet unsluter sig även till de ställningstaganden och till de vidtagna och uviserude åtgärder som redovrsuts i propositionen. Utskottet vill i sammun­hunget erinru om miljö- och energiministerns redogörelse för det nyu nor­disku sutnurbetsptogrum på miljöområdet som är under uturbetande och som buserus på bl. u. de principer som presenlerus i Brundtlandkommissio­nens rapport (se ovan). Vad utskottet här unfört tillgodoser enligt utskottets mening motionernu Jo30 yrkande 2, Jo38 yrkunde 1 och Jo767 yrkunde 4 vilku således bör lämnus utun åtgärd.

Europeiskt miljösamarbete

Miljö- och energiministern konstuterur inledningsvis all miljösamarbetet i Europa utvecklas snabbt. Inom EG har samarbetet på miljöområdet succes­sivt förstärkts sedun det inleddes i börjun uv 1970-tulet. Den höjda ambi­tionsnivån har bl. a. kommit till uttryck i den s. k. europeiska enhetsakten, som trädde i kraft ar 1987 och genom vilken bl. a. målsättningen alt för­bättra miljön uttryckligen läggs till i Romfördragel.

Något formellt miljösamarbete mellan EFTA-länderna har hittills inte
förekommit. Luxemburgdeklarutionen från år 1984 om ett närmare sam-
          14:

arbete mellun EG och EFTA nämner dock uttryckligen miljöfrågor som ett lämpligt sumarbetsområde.


 


Vid del möte med samtliga EFTA:s och EG:s miljöministrar och den JoU 1987/88:23 kommissionsledumot som ansvarar för miljöfrågor inom EG som ägde rum i oktober 1987 i Noordwijk i Nederländerna antogs en deklaration om när­mare sumurbete. Beslut fultades om ett förbättrat informationsutbyte mel­lan medlemsländerna och om regelbundna möten. Mötet medför förut­sättningar att förstärka samarbetet genom de konsultationsförfaranden som har utvecklats, och Sverige har fått ökade möjligheter att på ett tidigt stadium framföra synpunker på planerade åtgärder och därigenom få ökat gehör. Bl.a. kommer frågor om luflburna föroreningar, klimatförändringar och marina föroreningar att ges hög prioritet. Beslut fattades om ett för­bättrat informationsutbyte mellan länderna.

EG-kommissionen har t. ex. fält tämligen vittgående möjligheter att ta initiativ till ett vidgat samarbete med EFTA-länderna. I den s. k. vitboken frän 1985, som inom EG syftar till alt fram till år 1992 avskaffa ett stort antal hinder för fri rörlighet för varor, tjänster och människor återfinns även fleru åtgärder inom miljöområdet.

För ull förberedu vårt land för ett utvidgat miljösamarbete i Västeuropa har en speciell EG-beredningsgrupp för miljöfrågor upprättats. Dess syfte är att dels förbereda uppföljningen av Noordwijkmöiet, dels bevaka vit­boksarbetet. Miljö- och energiministern räknar med att Europafrågorna kommer all bli alltmer betydelsefulla framöver och anser som särskilt viktigt att man inom departement och myndigheter aktivt följer arbetet i EG.

Ett omfattande arbete med de västeuropeiska länderna äger dessutom rum inom ramen för organisationer såsom OECD och ECE. Detta sam­arbete framhålls som värdefullt och bör intensifieras.

Miljösamarbetet inom ECE anses som särskilt betydelsefullt eftersom ECE är ett alleuropeiskt samarbetsorgan där även de östeuropeiska staterna deltar. Inom ramen för uppföljningsmötet med konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) har de nordiska länderna lagt fram förslag i syfte att intensifiera det europeiska miljösumarbetet.

Motionerna

1 moderata samlingspartiets partimotioner Jo25 och Jo751 betonas Sveriges
starku beroende uv EG på miljöområdet och nödvändigheten av ett in­
tensifierat samarbete med Gemenskapen. Ett vidgat västeuropeiskt sam­
arbete framhålls som en trolig förutsättning för ett fördjupat samarbete med
Östeuropa på detta område. Genom sumordnade västeuropeiska insatser i
form av tekniköverföring, kreditöverenskommelser m.m. kan lösningen på
öststuternus miljöproblem underlältus. Sverige bör i uktuellu fora verka för
utt sådanu överenskommelser kommer till stånd (yrkundena 17 resp.
I).
Behovet av näru samarbete mellan Sverige och dess grannländer för att
skupa ekologisk säkerhet och god livsmiljö framhålls i motion Jo31 (c)
yrkunde 1. Enligt centerpartiets partimolion Jo767 skulle genom bildundel
uv ett Miljö-EUREKA det europeiska sumarbetet pä miljöområdet främjus
och åtgärder för att minsku luftföroreningurna utvecklas och stimuleras
(yrkunde 23).
                                                                                                      I47


 


Ulskotlels överväganden                                                                  JoU 1987/88:23

Utskottet delur i ullt väsentligt de synpunkter på det europeisku miljö-suinurbetet som frumförs i molionernu Jo25 yrkunde 17, Jo31 yrkunde 1 och Jo751 yrkunde 1. Mot bukgrund uv den utförligu redogörelse för pågående urbete inom oliku internutionellu orgunisalioner liksom för regeringens initiativ på området som presenterats i propositionen kan utskottet med tillfredsställelse konstatera att man från Sveriges sida har intensifierat sina unslrängningur i oliku internutionellu summunhung. Dettu gäller inte minst det europeisku miljösumurbetel. Utskottet vill emellertid också hänvisu till vud som unfördes i sumbund med utskottets yllrande över proposition 1987/88:66 otn Sverige och den västeuropeiska integrationen. Utskottet uttulude då utt - inom ruinen för ett ökande inlernutionelltsamarbete -mun dock från svensk sidu bör slå vukt om de resultat som hittills uppnåtts i det nutionellu niiljövardsurbetel. Utskottet utgick också från att en harmo­nisering på det internutionella området inte får utgöra hinder mot eri fort­sult hög umbitionsnivå i vårt eget miljövårdsurbete (JoU 1987/88:2y s. 5). Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottets mening i ullt vä­sentligt syftet med motionernu. Mot den bakgrunden avstyrks molionernu Jo25 yrkunde 17. Jo31 yrkunde 1 och Jo751 yrkunde 1.

Frågun om inrättunde av ett Miljö-EUREKA har vid flera tidigare till­fällen och senust våren 1987 vurit föremål för utskottets ställningstagande. Utskottet delade då den oro sotn frumfördes i motionen över koldioxidut­släppens omfutlning och instämde även i det storu behov uv europeiskt sumurbete som föreligger på miljöområdet (JoU 1986/87:19 s. 27). Ut­skottets inställning är härvidlag oförundrad, men nu liksom då vill utskotlet hänvisu såväl till de sumurbetsprojekt på både nordisk och europeisk grund som pugur pu området som till de orgunisatorisku förutsättningar för ett utvidgat sumurbete som redun nu existerur. Motion Jo767 yrkunde 23 bör därför lämnus utun åtgärd.

Nordiskt miljösamarbete

De nordisku lundernu hur sedan början av 1970-talel samarbetat aktivt om miljöfrågor dels bilateralt, dels genoni ett formaliserat samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet. De nordiska länderna har ingått bindan­de avtal otn miljösamurbete i form av det år 1974 ändrade Helsingforsavla-let och en bindande miljöskyddskonvention Som trädde i kraft år 1976. Konventionen föreskriver bl. a. att vid prövning av miljöfarlig verksamhet skall en störning som sådan verksamhet medför eller kan medföra i en unnun fördrugsslulunde stut likställus med störning i det egnu lundet.

Prioriterade områden för samarbete har under senare år varit luft- och havsföroreningar och kemikalieanvändningen. De nordiska länderna av­sätter var för sig betydande resurser för miljövård. Nordiskt samarbete syftar bl. a. till ull samordna dessa resurser genoni arbetsfördelning och utbyte av erfarenheter på en lång rad centrala miljöområden.

Ett nytt nordiskt sumurbetsprogrum på miljöområdet håller för närvuran­de pä utt uturbetus.  Det uvses vuru mer långsiktigt och principiellt än

o                                                             "                                                            148

tidigure progrum och buserus bl. a. på de principer som är presenterade i

rapporten från Brundllundkommissionen. Efter förslag från Nordiska rådet


hur ministerrådet vidure beslutut utt tu fram en nordisk plun mot huvsför-        JoU 1987/88:23 oreningur.

De nordisku ländernu urbetur i ökud utsträckning tillsammans pu det internutionellu miljöområdet. Genom formellu och informellu sumråd och oftu genom ett sumlat ugerunde kun de nordisku länderna spela en på­drivande roll och samtidigt ta till vara gemensamma intressen. Miljö- och energiministern fäster stor vikt vid dettu urbetssätt och förutsätter att största möjliga nordiska samarbete eftersträvas även i forsältningen.

Motionerna

1 folkpartiets partimotion Jo24 framförs i yrkande 3 krav på konsultationer inom ramen för den nordiska miljöskyddskonventionen med den regering som slår i begrepp all ge tillstånd till sådan miljöslörande verksamhet som bedöms ha en betydande inverkan på svenskt territorium. Även krav på ' åtgärder mot redan tillåtna utsläpp bör övervägas. Sverige bör i motsvaran­de män vara lyhört för krav från grannländerna.

Utskottets överväganden

Miljöslörande verksumhel drabbar Norden såväl från omvärlden som från övriga nordiska länder. De nordiska länderna har emellertid en tradition av samarbete på fleru oliku sumhullsområden. Som miljö- och energiministern unför pågår även inom miljöområdet ett aktivt sumurbete ländernu emellun. Det nordisku sumurbetsprogrum som ur under uturbetande liksom beslutet om en nordisk plan mot havsföroreningar bör enligt utskottet medföra all detta sainarbete i en nära framlid blir än mer utvecklat och konkret. 1 uvvuktun pä resultutet uv detta arbete bör enligt utskottets mening, motion Jo24 yrkande 3 inte medföra någon riksdagens åtgärd.

Bilateralt miljösamarbete

Miljö- och energiministern konstaterar att det bilaterala samarbetet på miljöområdet är omfattande. Inom ramen för de avtal om industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete som Sverige har ingått med Sovjetunio­nen, Polen, Tyska Demokratiska Republiken, Tjeckoslovakien och Ungern har Sverige etablerat bilateralt samarbete även pä miljöområdet. Natur­vårdsverket har fåll regeringens uppdrag att ansvara för genomförandet av arbetet som till stor del sker inom ramen för bilaterala arbetsgrupper. Förhandlingar i syfte att på regeringsnivå ingå ett separat avtal med Sov­jetunionen på miljöområdet kommer att inledas snarast.

Möten på ministernivå förekommer även och då främst med Östersjösta­terna.

Det bilaterala samarbetet med länderna i Västeuropa syftar ofta till all samordna likasinnade länder till gemensamma ståndpunkter och strategier i viktigare multilaterala förhandlingar.

Även med flera u-länder ökar kontakterna liksom med högleknologiska
länder som USA och Japan med vilka tekniskt samarbete äger rum på
inånga områden. Det svenska uppträdandel på det miljöpolitiska området
har väckt uppmärksamhet i många länder, och svensk expertis efterfrågas
utomlands i ökad utsträckning för deltagande i seminarier, symposier m.m.
      149

Denna utveckling ger oss enligt miljö- och energiministern goda möjlig­heter att dels inverka på miljöpolitiken i andra länder, vilket också kan


medföru en bättre miljö i Sverige, dels öku svensk export uv utrustning och        JoU 1987/88:23 kunnunde inom miljöskyddsområdet.

Motionerna

Två motioner — Jo31 (c) yrkunde 2 och folkpurtiets purlimotion Jo719 yrkunde 8 - behundlur frågan om Sveriges möjligheter att inleda över-luggningur med Polen om tekniskt och ekonomiskt sumurbete på miljö­skyddsområdet. I den nu aktuella partimotionen framför folkpartiet också krav på Sverige utt väcka talan vid Internationella domstolen i Haag mot Storbritannien och Polen för dessa länders föroreningar av andra länders territorier (yrkunde 6), och enligt motion Jo735 (c) yrkunde 3 bör Sverige ulövu påtryckningur mot Storbritannien för alt få detta land att ytterligare minska svavelutsläppen.

Enligt niotion JoS42 (tn) bör Sverige verku för utt Sovjetunionen inte genomför plunerna på utvidgud fösforitbrytning i Estland.

Motionären i motion Jo20 (c) begär överläggningar med den finsku rege­ringen i syfte ull minimeru utsläppen frun Torneåverken (yrkande I) och ändring i lugen om gränsälvsöverenskommelsen så utt även utsläpp i luften kun prövus uv gränsälvskommissionen (yrkunde 2).

Utskottets överväganden

Som utskottet ovun hur konstuterut är en av förutsätlningurna för ett fram­gångsrikt nutionelll miljövårdsurbete utt åtgärder på miljöområdet vidtus även i vur omvärld. Utskottet hur i fleru summunhung uttulut sin oro över det niiljöhol sotn luft- och huvsföroreningurnu utgör mot vårt lund. Det är i dug känt utt en betydunde och relutivt sett ökunde del uv de föroreningur sotn i oliku former drabbar oss hur sitt ursprung i Europus industriområden, dvs. bl. u. Polen och Storbtitunnien. Som ovan anförts (avsnitt 2) anser utskottet det därför ytterst angeläget utt Sverige i oliku summunhung kruft-fullt fortsätter sitt urbete för ull förmå uven dessa länder all vidta verknings­fulla åtgärder i syfte utt ungripu sinu miljöproblem. Sotn särskilt ungeläget vill utskottet frumhållu samurbetet pä dettu område mellan ländernu runt Östersjön. Utskottet är emellertid väl införstått med det fuktuni alt flera av Europus länder unser sig sakna ekonomiska och tekniska möjligheter att investera i miljöteknik. Sotn utskottet ovän hur unfört (uvsnitt 5) bör rege­ringen därför verku för uppbyggnuden uv en internationell luflvårdsfond för investeringar i reningsteknik, övergång till mer miljövänliga energislag och effektivisering av energin. Som ett led i det angelägnu internutionella sam­urbetet om Nordsjöns miljö hur utskottet förordut utt vid förhandlingar med övrigu konventionsstuter i Nordsjösumurbetel från svensk sida tas upp bil­dandet av en Nordsjökommission. Vad utskottet sålunda anföri tillgodoser i allt väsentligt motionerna Jo31 yrkande 2, Jo719 yrkande 8 och Jo735 yrkande 3 som härmed avstyrks.

Ett tillmötesgående av kravet från folkpartiet om väckande av talan mot Storbritannien och Polen vid Internationella domstolen i Flaag skulle enligt utskottets mening dåligt främja del samarbete med dessa länder som för­ordats av utskottet och motionärerna. Motion Jo719 yrkande 6 avstyrks således.

De farhågor för en utvidgad fösforitbrytning i Estland söm framförs i


motion Jo842 finner utskottet åtminstone för tillfället ogrundade. 1 sitt svar        JoU 1987/88:23 på fråga 1987/88:325 uttalade miljö- och energiministern i riksdagen att hon från Sovjetunionen fått besked om att några planer i den riktningen för närvarande inle föreligger. Motionen avstyrks således.

Med anledning av vad som anförs i motion Jo20 vill utskottet erinra om att endast utsläpp i vatten kan prövas med stöd av lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. Frågan om sådana lufiutsläpp som avses i motionen kan prövas inom ramen för konventionen om långväga gränsövefskridande luftföroreningar samt den nordiska miljöskyddskonvenlionen. Enligt vad utskottet erfarit pågår prövning av utsläppen från Outukumpu OY när del gäller vatten av gränsälvskommissionen öch beträffande luftutsläpp enligt den finska luftvärdslagen. Naturvårdsverket deltar aktivt i båda ärendena. I det planerade gemensamma nordiska miljövårdsprogrammet (se ovan s. 12) kommer gränsomrädesfrågorna att behandlas särskilt. Utskottet har erfarit alt detta arbete redan har inletts i samarbete mellan de nordiska miljö­departementen och beräknas vara slutfört inom ett är. I avvaktan på resulta­tet av pågående arbete bör enligt ulskotlels mening motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion Jo20 yrkandena 1 och 2 avstyrks således.

Ett internationellt miljöteknikinstitut

I den internutionellu miljödiskussionen hur under senare år frågan om utveckling och spridning av mer miljövänlig och resurssnål teknik fått ökad uppmärksamhet. Miljö- och energiministern delar Brundtlandkommissio­nens åsikt att sådan teknisk utveckling skall främjas som lägger grunden för en varaktigt hållbar utveckling. Under senare tid har ny intressant teknik utvecklats - ofta som resultat av hårdare miljökrav från regeringar och myndigheter. Industrin, tillsammans med forskare och tekniker, bör stimu­leras att främja utvecklingen av miljövänligare teknik.

En angelägen uppgift är också alt sprida kännedom om ny miljövänlig och resurssnål teknik liksom att kunna visa alt sådan teknik i det längre perspektivet är den mest ekonomiska.

Mot denna bakgrund föreslår miljö- och energiministern att ett inler­nationellt institut för alt främja utveckling och spridning av miljövänlig teknik inrättas. Institutels huvudsakliga arbetsuppgifter bör vara att främja forskning och utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling och att bidra till ett ökat utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika länder om sådan teknik. Institutet bör ha en internationell verksamhetsbas och vara ett centrum för kunskap otn miljö­vänlig och resurssnål teknik. Det bör också utveckla former för en aktiv internationell förmedling av information om sådan teknik till potentiella nytljare.

Styrelse och ledning för institutet bör ha en internationell profil med god förankring i internutionellu orgunisulioner, det tekniskt-vetenskapligu sum-fundet och internationellt näringsliv.

Institutet bör kunna bidra till att framstående forskare från skilda delar av
världen kan engageras i ett utvecklingsarbete av stor strategisk betydelse.
    Ul


 


En viktig uppgift för institutets forskare blir att unulyseru och bedömu ny        JoU 1987/88:23 teknik utifrån kruvet på en vuruktigt hullbur ekonomisk utveckling.

Del beruknus ull 25 milj. kr. per år under fem år bör uvdelus för institutet.

Motionerna

I ett flertal motioner frumförs synpunkter på lokaliseringen av det inter­nationella miljöteknikinstitutet. Kronobergs län, Göteborg och Stenung­sund föreslås som lämpliga orter i motionerna Jo21 (c) yrkande 4, Jo7l7 (fp), Jo763 (fp) yrkande 1, Jo787 (c), Jo804 (c), Jo806 (m) och Jo807 (s). 1 motion Jo763 begärs i yrkunde 2 förslug om ekonomiskt stöd till ett miljö­tekniskt centrum. Motionuren i motion Jo39 (c) vill inråttu ett internatio­nellt forskningscentrum pä Gotland och i motion Jo805 (c) föreslås in­rättande av ett internationellt institut för strategiska miljöstudier. I motion Jo844 (s) föreslås att ett internationellt miljöforskningsorgan bildas.

Ulskotlels överväganden

Regeringen tillsatte enligt beslut den 21 december 1987 (Dir. 1987:58) en särskild utredning med uppgift att föreslå inriktningen och omfattningen uv ett inlernationellt miljöteknikinstilut. Kommittén hur nyligen presenterut sitt förslag till riktlinjer för institutet. Enligt vad utskotlet erfarit innebär förslaget utt stvrelsen skall utses av den svenska, regeringen men själv­ständigt leda institutets arbete. Vidare föreslås institutets huvuduppgift varu inventering och utvärdering uv teknisku system och processer utifrån miljö­problemen. Som exempel nämner kommittén den s. k. drivhuseffekten på klimutet, förekomsten uv miljöfarligt uvfull, miljöskudligt läckuge frän jord­bruket och miljöpuverkun genoni genetisk ingenjörskonst. Som namn på institutet föreslås SIIESTA - en förkortning av det fullständiga namnför­slaget Stockholm International Instiluie on Environmentally Sound Tech­nologies" Assessmenl. Det pruktisku arbetet med inrättande av institutet beräknus kunnu påbörjus den 1 juli 1988.

Som frumhalls i propositionen är utvecklingen av ny teknik en huvud­faktor bakom den ekonomiska utvecklingen. Skall en gynnsam ekonomisk tillväxt kunna fortgå måste emellertid sådan teknik främjas som lägger grunden till en varaktigt hållbar utveckling. I ett längre perspektiv krävs

därför att samhällets synsätt såväl som dess teknologiska struktur och   .......

produktionssystem anpassas till miljöns krav och därmed i en miljövänlig och resurssnål riktning. Mot denna bakgrund finner utskotlet regeringens förslag att inrätta ett internationellt miljöieknikinstitut lovvärt och fram­synt. Vud beträffar förslaget all förlägga institutet till Stockholm saknar utskottet anledning att frångå dessa överväganden. Med det anförda av­styrker utskottet de motioner som förordat en annan lokalisering av in­stitutet. Övriga motioner får i viss mån anses tillgodosedda genom pro­positionen och utskottets ställningslagande i denna fråga.


10. Miljöskyddets regelsystem och organisation

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisar inledningsvis i korthet-sina bedöm­ningar pä följande sätt.


152


Miljöhänsynen skall ges en ökud tyngd vid tillämpningen uv ML.              JoU 1987/88:23

Företugens egenkonlroll bör skärpas. Nyu miljökrav skull i ökud om­futlning beaktas vid omprövning av villkor enligt ML. Det år angeläget att förstärka och decentralisera tillsynen. Företagens egenkonlroll bör utveck­las. Myndigheterna bör dessutom ges ökade resurser för miljöskydd. De statliga myndigheterna behöver tillföras i storleksordningen 100 tjänster för handläggare.

Föreskrifter om kontrollen skall kunnu meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. En miljörapport skafl ärligen lämnas till tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet som har tillstånd.

Naturvårdsverkets roll som central tillsynsmyndighet förstärks. Länssty­
relserna svarar för den löpande tillsynen för all tillståndspliktig verksamhet.
Miljö- och hålsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndighet för verksam­
heter som inte kräver tillstånd. Möjligheten för en kommun all överta
     -,
tillsynen över tillståndspliktig verksamhet bibehålls.

Instansordningen ändras i överklagade miljöskyddsärenden. Bl.a. tår länsstyrelsernas beslut i tillständsärenden överklagas hos koncessionsnämn­den i stället för hos regeringen.

Regler om straff för miljöbrolt skärps. Ökad vikt ges åt miljöhänsynen.

Insatser för alt integrera miljöfrågorna i utbildningssystemet år väsent­liga. Särskilda utbildningsinsatser behövs för myndigheter som har att till­ämpa ML, bl. a. miljö- och hälsoskyddsnämnderna samt polis och åklugure.

Förändringarna bör genomföras den 1 juli 1989.

Motion                                                     -                              -

1 motion Jo26 (vpk) yrkande 17 framhålls att utgångspunkten för miljö­skyddslagen måste vara vad människan, naturresurserna och miljön tål.

Ulskotlels överväganden

Utskottet erinrar om alt regeringens förslag till ändringar i miljöskyddslu­gen (1969:387; ML) och i miljöskyddets organisation grundar sig på vad utredningen om miljövårdens organisation föreslagit i betänkandet För en baltre miljö (SOU 1987:32) m. fl. utredningar, vilka förtecknats i inled­ningen till delta betänkande (s. 000). Viss kritik har i olika sammanhang riktals mot miljöskyddet, bl. a. vad gäller myndigheternas möjligheter att bedrivu en etTektiv tillsyn uv utt givna tillstånd efterlevs. Som framgår uv den fortsatta framställningen tillstyrker utskottet med vissa förslag till preci­seringar regeringens förslag,i förevarande del av propositionen.

Utskottet delar i betydande utsträckning den uppfattning som framförs i
motion Jo26 om att en utgångspunkt vid tillämpningen av miljöskyddslagen
bör vuru en bedömning avvad miljön tål: Av lugen frumgår bl. u. ull om en
miljöfarlig verksumhel kun befurus vållu olägenhet uv väsentlig betydelse fär
verksumheten ulövus endust om särskildu skäl föreligger. Utskottet unsluter
sig därvid till den bedömning som görs i propositionen ull miljöhänsynen
bör ges ökad tyngd vid tillämpningen av miljöskyddslagen, liksom även av
annan, angränsande lagstiftning. Utskottet är dock icke berett att acceptera,
som motionärerna tycks göra, utt miljöhänsynen ullenu bör vara uvgörunde
vid tillämpningen av lagen. Mot den bakgrunden avstyrks mötionsyrkandet
i den rnån det ej lillgodosetts genom vad utskotlet anfört.
                                '-''-


 


Företagens egenkonlroll m.m.                                                         JoU 1987/88:23

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisur i korthet regeringens förslag på följan­de sätt.

Företagens egenkonlroll skärps. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig ur skyldig utt utövu kontroll uv verksumheten. Redun i unsökun skull de företug som söker tillstånd unge hur kontrollen är avsedd utt ulformus. Regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer får beslutu föreskrifter i fråga om kontrollen. En miljörapport skall årligen ges in till tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet som kräver tillstånd. Rupporlen skull innehållu en redogörelse för vidlugnu miljö­skyddsåtgärder och resultuten uv dessu åtgärder.

Egenkontrollen reglerus av en ny paragraf, 38 a S, i miljöskyddslagen.

Organisationsutredningen har i anslutning till ordningen med miljörap­port föreslagit att ett system med miljörevisorer införs. Systemet har som förebild vad som gäller för revisorer enligt bl. a. lagstiftningen om aktiebo­lag och innebär i korthet att miljörevisorn granskar miljörapporten och att hans redogörelse bifogas miljörapporten. Vidare skall miljörevisorn enligt förslaget bistå företaget i dess miljöskyddsarbete. Regeringen har dock vult alt inte föreslå någon lagstiftning om miljörevisorer i förevarande pro­position. Miljö- och energiministern hänvisar dels till att majoriteten av remissinstanserna ställt sig kritiska eller avvaktande till förslaget, dels till att hon icke övertygats om att det mest lämpliga är att ta över ett system hämtat från vad som under många år har utvecklats för och anpassats till olika krav på företagens ekonomiska redovisning.

Motionerna

I motion Jo2S (s) föreslås som delyrkande att en tidsbegränsad försöksverk­samhet med miljörevisorer i företugen inleds den 1 juli 1989. Enligt motion Jo752 (c) yrkunde 3 bör systemet med miljörevisorer införus i enlighet med utredningens förslug. I motionernu Jo24 (fp) yrkunde 7 och Jo719 (fp) yrkunde 25 uvvisus den uppläggning systemet fått i utredningen. 1 stället förordur motionärernu ett system där miljörevisorn har aktieägurna som uppdragsgivare.

Förslug om utseende uv miljöunsvurig på företug som bedriver tillstånds­pliktig verksumhel frumslälls i motionernu Jo23 (c) yrkande (12), Jo30 (c) yrkande 59, Jo752 (c) yrkande 2,och Jo848 (m) yrkande 1. Enligt mo­tionerna skulle en sådan regel underlätta tillsynen. Ansvarsfrågan vid före­tugen skulle bli klurure.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att del är väsentligt alt de uttalade ambitionerna om ett fungerande miljöskydd blir verklighet. Ansvaret för att så sker ligger i första hand på de företag som utövar miljöfarlig verksamhet. Det är de som har överblicken över verksamheten. Förelagen har skyldighet alt anpassa sin verksamhet till miljöskyddslagens krav och till de villkor som


 


ställs för verksamheten. Riksdagen bör alltså anta regeringens förslug om        JoU 1987/88:23 företugens egenkonlroll.

Liksom miljö- och energiministern anser utskotlet ull det borde vuru värdefullt för mångu förelag att kunna förfoga över en oberoende person med kunskaper om miljöskyddsarbete och med insikter i näringslivet. Sam­tidigt är det ostridigt att systemet ännu icke prövats. Naturvårdsverket har emellertid tagit initiativ till en viss försöksverksamhet med miljörevisorer inför ett framlida ställningstagande i denna fråga. Utskottet delur regering­ens mening utt del finns anledning avvakta erfarenheter härifrån innan frågan otn eventuell lagstiftning tas upp. Riksdagen bör alltså icke göra något uttalande med anledning av motionerna Jo28 i motsvarande del och Jo752 yrkande 3. Dessa kan anses tillgodosedda med hänvisning till natur­vårdsverkets försöksverksamhet.

Med motsvarande motivering finner utskottet att även motionerna Jo24 och Jo719 i berörda delar bör läninas utan vidare åtgärd.

Med anledning av motionsyrkandena om obligatoriskt införande av en miljöansvarig pä företagen erinrar utskottet om att liknande förslag flera gånger avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit att del i sista hund alltid är förelagets ledning - styrelsen och verkställande direktören -som ansvarar för ett företags drift och driftens förenlighet med miljö­skyddslagen. Genom den nya regel som nu föreslås införd för företagens självkontroll kommer ansvarsfrågan enligt utskottels mening att ytterligare klargöras. Utskotlet avstyrker således motionsyrkandena i fråga.

Fördelningen av myndigheternas uppgifter

Propositionen

Miljö- och energiministern sammanfattar i propositionen sina förslag och ställningstaganden enligt följande.

Miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndigheter enligt ML i fråga om verksamheter som är anmälningspliktiga och andra verksamheter som inte kräver tillstånd. Nämnderna skall också ta emot anmälningar enligt lagen. Möjligheten för en kommun alt ta över tillsynen över till­ståndspliktig verksamhet behålls.

Koncessionsnämnden för miljöskydd bör svara för tillståndsprövningen enligt ML av de verksamheter som medför de mest allvarliga miljöstör­ningarna. Länsstyrelsen bör svara för tillståndsprövningen av övrig verk­samhet saml utöva tillsyn över samtliga verksamheter som år tillståndsplik­tiga.

Naturvårdsverket bör svara för samordningen på central nivå av till­synsverksamheten enligt ML och ha möjlighet att ingripa i alla enskilda ärenden.

Länsslyrelserna bör samordna recipientkontrollen för vattenmiljön. Dis­kussioner bör komma till stånd mellan staten och kommunerna om former­na för en samordnad recipientkontroll för luftmiljön.

ADB-syslem bör i ökad utsträckning kunna införas och utvecklas som hjälpmedel i miljöskyddsarbetet.

155


 


Motionerna                                      '                                     -         JoU 1987/88:23

Regeringens förslag om obligatorisk kommunal tillsyn över de anmälnings­pliktiga uniuggningurnu bör enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 6 uvsläs. Upp­giften kun bli övermäktig för en del små kommuner, unser motionärernu. I motion Jo719 (fp) yrkus att kommunerna får rått att överta hela tillsynsan-svuret (yrkunde 15) och ull länsstyrelsen bör ges en vägledande roll gent­emot de kommuner som övertagit tillsynsansvaret (yrkande 16).

I motion Jo30 (c) yrkande 61 begärs ett tillkännagivande om inriktningen uv tillsynsverksumhelen. Kontrollprogrammen bör ses över, anser motionä­rerna, så att mutningur och unulyser uv ämnen och föreningur som ger de ullvurliguste effekternu på miljön prioriterus. I yrkande 62 begärs en ändring UV 7 S miljöskyddsförordningen (1981:574. MF) så utt myndigheterna får möjlighet alt prioritera ärenden utifrån miljöeffekter. Enligt motion Jo767 (c) yrkande 10 måste tillsynsarbetet prioriteras.

Yrkanden om ändring av koncessionsnämndens sammansättning så att den får stärkt miljökompetens framställs i motionerna Jo26 (vpk) yrkande 28, Jo28 (s) i motsvurunde del samt i Jo30 (c) yrkande 57.

I motionerna Jo710 (fp) och Jo750 (c) framhålls vikten av alt datorer kommer till ökad användning i miljöarbetet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening utt tillstundsprövningen bör ske hos koncessionsnämnden eller hos länsstyrelsen efter vud regeringen bestäm­mer. Tillsynen skull liggu kvur hos länssiyrelsernu och miljö- och hälso-skyddsnämndernu. Utgångspunkten för vilket ansvarsområde resp. myndig­heter skull hu bör vara bl. a. de miljöeffekter som är förbundnu med verksumheten.

I propositionen erinras om att flertalet remissinstanser tillstyrkt ett för­slug från utredningen att miljö- och hälsoskyddsnämndernu skull övertu tillsynsansvaret för alla verksamheter som inte är tillståndsplikliga. Miljö-och energiministern framhåller att ett kommunall tillsynsansvar ligger väl i linje med strävan utt i den utsträckning del är möjligt decentralisera verk­sumheten i den offenlligu förvaltningen. Kommunerna får genom förslaget en förstärkt roll och ett eget ansvarsområde i miljöskyddsarbetet. Det ger också ökade förutsättningar för en kommunal miljövårdsplanering, för en ökud sumordning uv plan- och miljöfrågorna och för ett bredare och aktivt kommunalt miljövårdsurbete näru medborgurnu. Utskottet unsluter sig till dennu bedömning.

Utskottet uvstyrker med hånvisning till det anförda motion Jo24 yrkande 6, vari vrkas avslag på regeringens förslug om obligutorisk kommunal tillsyn över de unmälningsplikliga anläggningurnn! Utskotlet uvstyrker även mo­tion Jo719 yrkandena 15 och 16 om alt kommunerna bör ges rätt att överta hela tillsynsansvaret för lillsländsplikliga verksamheter enligt 44 a S- ML sumt om länsstyrelsernas roll i summanhanget. Som miljö- och energiminis­tern framhåller måste en delegering av exempelvis verksamheter av särskilt miljöfarlig art övervägas myckel noga. Hänsyn måste därvid tas till de ullvurligu och geogrufiskt omfuttunde miljöstörningur som kan vara för-

156


 


bundna med sådan verksamhet. Utskottet biträder även förslaget i pro-        JoU 1987/88:23 positionen att en fråga om delegution, om kommunen så begär, skall av­göras av regeringen därest länsstyrelsen inte anser sig kunna bifalla en framställning från en kommun om övertagande av tillsynen.

Koncessionsnämndens sammansättning är reglerad i Jl S ML., Därav framgår att en av nämndens fyra ledamöter skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk. Utskottet är icke berett att föreslå någon ändring av detta lagrum, och avstyrker motionerna Jo26 yrkande 28, Jo28 i motsvarande del saml Jo30 yrkande 57.

När del gäller de förslag som framförs i motion Jo30 yrkandena 61 och 62 samt i motion Jo767 yrkande 10 får utskottet hänvisa till alt naturvårdsver­ket enligt propositionen bör utarbeta allmänna räd för länsstyrelsernas planering, genomförande och uppföljning av tillsynen. Därvid bör även ingå underlag för bedömning av miljöeffekter. Utskottet utgår från alt dessa råd även kommer att innehålla regler för prioriteringen av tillsynsfrågorna. Tillsammans med den aviserade förstärkningen av resursernu bör en sådun genomgång kunnu resultera i en väsentlig effektivisering av hela miljö­skyddsarbetet. Enligt utskottets bedömning utgör 13 S MF enligt gällande lydelse icke hinder för prioritering av ärendena efter miljöeffekter. Någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande med anledning av.motionerna såvitt nu är i fråga synes icke föreligga.

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen att de förändringar av tillsynsarbetet enligt ML som föreslås kommer all medföra stora krav på hanteringen av dala från kontrollen av utsläpp och recipienter, liksom på uppföljningen av försurningens utveckling m.m. Behovet av ADB-stöd för denna verksamhet växer. Naturvårdsverket kommer därför alt slutföra ett s. k. KRUT-projekt (kalkning, recipienl- och utsläppskontroll) för att ta fram ett nytt ADB-syslerii för miljöskyddsarbetet i bred bemärkelse. Enligt' propositionen bör en slutlig bedömning av möjligheter och problem med ett centralt sammanhållet system för hantering uv miljödula göras när projektet utvärderats senare i år.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att de data som las fram systematiseras genom ADB. Motionerna Jo710 och Jo750 får anses tillgodosedda genom propositionen och påkallar ingen ytterligare riksda­gens åtgärd.

Instansordningen i miljöskyddsärenden

Miljö- och energiministern sammanfattar inledningsvis regeringens förslag enligt följande.

Inslansordningen ändras i miljöskyddsärenden. Länsstyrelsernas beslut i tillsynsärenden får överklagas hos koncessionsnämnden i stället för hos regeringen. Nämndens beslut i sådana ärenden får inle överklagas. Regler införs om nämndens handläggning av överklagade ärenden.

Utskotlet hur ingen erinrun mot regeringens förslug. Det tillstyrks alltså.

157


 


Rätten för miljöorganisationer m. fl. att överklaga beslut enligt ML     JoU 1987/88:23

Froposilionen

Utöver den som berörs av ett beslut har naturvårdsverket, kommunerna och de lokala arbetsorganisationerna klagorätt enligt ML. Organisationsut­redningen har föreslugit att den rätt att överklaga som tillerkänts kommun och arbetstagarorganisation skall vidgas att omfatta också organisationer som företräder ideella och vetenskapliga natur- eller miljöskyddsinlressen. Regeringen bör enligt utredningen närmare bestämma vilka organisationer som bör ges klagorätt. 1 propositionen konstaterar miljö- och energiminis­tern att flertalet remissinstanser varit kritiska möt utredningens förslag i delta hänseende. Regeringen har också valt att icke föreslå någon ut­vidgning av klagorätten. I sammanhanget hänvisas bl. a. till att regeringen i sin praxis intugit en generös hållning till vilku som skall anses ha klagorätt. Det förutsätts att koncessionsnämnden fortsätter på den vägen.

Motionerna

I motioner frän fyra partier yrkas om utvidgning av besvärsrätlen enligt ML i enlighet med utredningens förslag. Yrkanden härom framställs i mo­tionerna Jo23 (c) yrkande 11. Jo26 (vpk) yrkande 22, Jo30 (c) yrkande 56, Jo719 (fp) yrkande 26 och Jo815 (s). Enligt motion Jo852 (s) bör besvärs­rätten utvidgas i enlighet med vad som gäller enligt plan- och bygglagen (1987:10).

Utskottets överväganden

Som framgår av den lämnade redogörelsen för utredningens förslag och propositionen kan goda skäl anföras för utvidgning av besvärsrätlen i miljö­mål. De ideella och vetenskapliga organisationerna uträttar ett viktigt arbe­te för att rikta samhällsorganens och allmänhetens uppmärksamhet på miljöproblemen. Utskottet delar dock regeringens tveksamhet mot en ut­vidgning av besvärsrätten i linje med utredningens förslag. Som framhålls i propositionen har enligt gällande regler alla enskilda, som berörs av ett beslut, rätt att överklaga. Förvaltningslagen (1986:223) tillåter den enskilde alt som ombud anlita en juridisk person, t. ex. en förening. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Jo23 yrkande 11, Jo26 yrkande 22, Jo30 yrkande 56, Jo719 yrkunde 26 och Jo815. Utskotlet finner heller icke skäl att tillstyrka motion Jo852.

Villkoren i tillståndsbeslut m.m.

Propositionen

Miljö- och energiministern summunfuttur regeringens förslug enligt följun­de.

Villkoren i ett tillståndsbeslut uvseende en miljöfurlig verksamhet skall
kunna ändras om införandet av en ny kontroll- och mätteknik kan ge bättre
tillsynsmöjligheter. Om ett villkor ändras efter tio år, får samtidigt ändring-
       15g


 


ar göras i andra villkor, som tidigare prövats enligt 24 S eller 25 S ML. JoU 1987/88:23 oavsett hur länge dessa villkor varit gällande. Förbud får meddelas mot verksamhet som tidigare har tillåtits, om det genom verksamheten upp­kommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inle kunde förutses när verksamheten tilläts. I sådana fall kan tillståndet också återkallas. Länssty­relse får självmant la upp frågan om omprövning.

Möjligheterna utökas att med stöd av 40 S första slyckel ML meddela förelägganden som rör verksamhet som inte är tillståndspliktig.

Motionerna

I motion Jo752 (c) yrkas att.gränsvärden används i stället för riktvärden vid tillståndsgivningen (yrkande 4). Ett liknande yrkande framförs i motion Jo812 (m) i motsvarande del, där del även föreslås att verksamheten skall kunna stoppas, om den inte kan bedrivas utan att villkoren överträds. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 4 bör man utgå från miljökvalitetsnormer. I motion Jo752 yrkas även på en förbättrad kontroll av miljöulsläppen (yr­kande 5). I motion Jo795 (m) framställs yrkande om skärpning och införan­de av nya rutiner avseende kontrollen av koncessionsprövade verksam­heter. Enligt motion Jo800 (s) i motsvarande del föreslås ökade möjligheter att ompröva tillstånd.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder regeringens förslag om ökade möjligheter till ändring av givna villkor i tillståndsbeslut m.m. Del bör betonas all vad som anförts såväl i miljöpropositionen som i detta betänkande om att miljöhänsyn skall ges en ökad tyngd vid tillämpningen av miljöskyddslagen i hög grad avser möjligheten alt ompröva givna tillstånd.

I naturvårdsverkets allmänna råd 87:8 om villkor i tillståndsbeslut enligt ML (utgivna i december 1987) lämnas utförliga anvisningar om vilka villkor - bl. a. gränsvärden och riktvärden för utsläpp - som bör ställas i till­ståndsbeslut beträffande skilda miljöfarliga verksamheter. Däri framhålls alt gränsvärden — som bäst svarar mot de principer som ligger till grund för ML - bör användas om detta är möjligt med hänsyn till processlekniska, mättekniska och/eller reningstekniska faktorer och om det inte finns speciel­la skäl som talar för användning uv riktvärden. I vissu full kan del enligt SNV vara motiverat att använda riktvärden eller andra begränsningsvärden. Utskottet finner för sin del alt riksdagen icke har anledning förorda ändring av den ansvariga myndighetens ställningstagande i frågan. Utskottet av­styrker således motionerna Jo752 yrkande 4 och Jo812 i berörd del.

Yrkandet i Jo752 om förbättrad kontroll av miljöutsläpp tillgodoses enligt utskottets mening genom de ändringar av ML som föreslås i propositionen. Samma gäller motion Jo795 och det här redovisade delyrkandet i motion JoSOO. Motionerna avstyrks alltså i berörda delar. Ej heller påkallar motion Jo24 yrkande 4 någon åtgärd, då naturvårdsverket antagit vissa normer för riktvärden för miljökvalitet.

Påföljden för miljöbrottslighet m.m.

Propositionen                                                                                                      159

I propositionen föreslås vissa ändringar av ansvarsreglerna i 45 S ML och i


 


9 S btotlsbulken. Miljö-och energiministern sumihanfattar förslagen enligt        JoU 1987/88:23 följande.

Om ett brott mot ML innebär ull en förpliktelse av väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt har åsidosatts, får inte dömas till böter. Den oaktsam­het som fordras för slruffbur gärning i frågu om broltsbulksbrotlen vårdslös­het med gift eller smittämne och vållande till miljöstörning behöver inle längre vuru grov.

Utredningen hur föreslugit en översyn uv den svensku miljöslruffrätlen och i uvvuktun på en sådun utredning rekommenderut ull slruffbestämmelserna i ML ges en unnun reduktionell uformning m.m. Vidare har utredningen töreslugit utt regeln i ML om straffrihet vid ringa fall skall upphävas. Miljö-och energiministern erinrar härvidlag om att fängelseslraffkommitlén i sina betänkanden (SOU 1986:13—15), vilku för närvurande bereds i justitiede­partementet, föreslagit att miljöbrotten skull ges ett högre struffvärde. En­ligt miljö- och energiministern finns det skäl ull avvaktu tillämpningen av de nuvurunde reglernuu med den skärptu lugstiftning som föreslås i propositio­nen, innun en surskild utredning görs. Hon kommer för egen del all följa utvecklingen med största uppmårksumhet och utt föreslå de ändringur som behövs om brister i systemet skulle uppenburas.

Motionerna

1 någru motioner föreslås skärpning, utöver vud som föreslås i propositio­
nen, uv reglernu för beivrande uv miljöbrott. Enligt motion Jol6 (m) yrkun­
de 9 och Jo26 (vpk) yrkande 27 bör straffsanktionerna vid uppsåtliga miljö-
brott skärpas. Enligt sislnämndu motionsyrkunde bör företagel dessutom
omedelbart få sitt lillstund indruget. I,Jo24 (fp) yrkande 5 begärs i unslut­
ning till utredningens förslag att straffriheten avskaffas i ringa full. 1 motion
Jo29 (s) begärs en översyn uv miljöslruffrätlen i enlighet med utredningens
förslug. Yrkunden om effektivare beivranden av miljöbrott framställs även i
de tre fristående motionerna Jo735 (c) yrkande 8, Jo752 (c) yrkande 1 och
Jo812 (m; i återstående del).
                         -■■,,

Enligt niotion Jo735 (e) yrkunde 7-bör preskriptionstiden förlängas för
miljöbrolt och bevisföringsreglerna i miljömål ändras.
                  .'

Ulskotlels överväganden

Utskottet finner regeringens förslag om skärpning av påföljdsreglerna vid fall UV tniljöbrotlslighel väl avvägda. Utskottet ansluter sig även till miljö-och energiministerns bedömning, ull det finns skäl utt uvvakta - och noga följu - den vidure utvecklingen innan beslut fattus om eventuellt ytterligure utredning av påföljdsreglernu. Som framgår av redogörelsen bereds forl-furunde fungelsestruffkommitténs förslag om utt ge miljöbrollen ett högre struffvärde i regeringskansliet. Vad utskotlet anföri innebär alt utskottet uvstyrker de förslag till skärpning av påföljderna som framförs i motionerna Jol6 yrkande 9, Jo24 yrkande 5 och Jo26 yrkande 27.

Utskottet uvstyrker även det förslag otn utredning som framställs i motion
Jo29.
                                                                                                                    ,60


 


Syftet med motionernu Jo735 yrkunde S, Jo752 yrkande 1 och Jo812 i       JoU 1987/88:23 återstående del får anses väsentligen tillgodosett genom regeringens förslag.

Förslaget i motion Jo735 om preskriptionstiden går tillbaka på ett riks­dagsutlalande år 1982, då det anfördes att en förlängning av preskriptions­tiden för brott mot ML skulle kunna ge myndigheterna större handlings­frihet vid beivrande av överträdelser av ML resp. miljöbrott enligt brotts­balken. Regeringen borde närmare pröva denna fråga (JoU 1982/83:17, rskr. 94). I förevarande proposition görs en noggrann genomgång av proble­maliken (s. 275 f.). Sammanfattningsvis anser miljö- och energiministern att någon särskild lagstiftning i frågan icke är påkallad. Utskottet delar rege­ringens mening. Motionen avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

Miljöskyddsavgiften

Motionerna

I  några motioner framställs yrkanden om ändring av reglerna för miljö­
skyddsavgift enligt 52-63 SS ML. Enligt motion Jol6 (m) yrkande 8 bör
miljöskyddsavgifl utgå vid alla former av överträdelser av koncessions­
villkoren. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jo751 (m) yrkande
3. Enligt motion Jo719 (fp) yrkande 24 bör vinningsrekvisitet för uttagande
av miljöskyddsavgift avskaffas. Enligt motion Jo848 (m) yrkande 2 bör
naturvårdsverket få i uppdrag att pröva möjligheten att redan i koncessions­
villkoren bestämma sanktionsavgifiens storlek vid "överulsläpp".

Utskottets överväganden

Miljöskyddsavgiflen är en sanktionsavgift och syftar till alt eliminera ekono­misk fördel av brott mot ML. Den avgift som döms ut skall bestämmas till ett belopp som motsvarar de ekonomiska fördelurnu av överträdelsen. Reglerna om miljöskyddsavgift skärptes från den 1 juli 1987 på det sättet att -det numera inte krävs att överträdelsen har medfört eller inneburit risk för störning av omgivningen.

De förslug om ändring av reglerna som framförs i motionerna över­ensstämmer nära med förslag som väcktes för ett år sedan, då riksdagen behandlade regeringens förslag till ändring av miljöskyddslagen (prop. 1986/87:135. JoU 25). Utskotlet anser del angelägel att ytterligare ändring icke vidtas av de nyligen reviderade reglerna för miljöskyddsavgiften förrän erfarenhet vunnits av hur de verkar.- Motionerna Jol6 yrkande 8, Jo719 yrkande 24, Jo751 yrkande 3 och Jo848 yrkande 2 avstyrks med hänvisning härtill.

Allmän rättshjälp i miljömål

Motionerna

Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 21 bör rättshjälp omedelbart återinföras till enskilda "miljöoffer". 1 motion Jo30 (c) yrkande 60 yrkas att rättshjälps­lagen ändras i enlighet med organisationsutredningeris förslag.

161

II Riksdagen 1987/88. lö saml. Nr 23


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Orgunisutionsutredningen behundlur i sitt betånkunde ingående frågun om rättshjälp i miljömål.

Enligt 8 S förstu slyckel rättshjälpslugen (1972:429) fär äguren uv en fustighel eller byggnud inle beviljus ullmän rättshjälp i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om ägaren har eller borde ha rättsskydds-försäkring eller liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. Dessa försäkringar är vanligen maximerade till 75 000 kr. Utredningen konstaterar utt praxis varit starkt restriktiv i frågu om ull bevilja rättshjälp när nämnda regel varit tillämplig. Enligt utredningen är 75 000 kr. mänga gånger ett otillräckligt belopp i miljömål, särskilt om det krävs teknisk eller medicinsk utredning. Detta är otillfredsställande, anser utredningen, som också fram­håller utt det i miljötvister typiskt sett finns ett sturkt sumbund mellun den enskildes och det ullmännas intresse av att hindra eller minska skadligu tniljöstörunde verksumheter. Utredningen har mot den bakgrunden före­slugit att förutsättningarna för rättshjälp i dessa fall återställs till vad som gällde tidigare.

Riksdagen har nyligen (JuU 1987/88:21 res. 5, rskr. 193) i ett uttalande till regeringen framhållit att möjligheterna till allmän rättshjälp i vissa fall blivit för begränsade. Delta kan uppenbarligen få till följd att en råttssökande inte har möjlighet att driva sin sak vidare därför all rältsskyddsförsäkring-ens maximibelopp har uppnåtts. Dennu ordning är inte tillfredsställande, och regeringen bör därför snurusl föreslå en ändring som tillgodoser de behov som redovisuls.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda riksdagsultalandet alt motionerna såvitt nu är i frågu blivit tillgodosedda. De påkallar därför ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Miljömedvetande och miljöhänsyn

Propositionen

Miljö- och energiministern unger summunfuttningsvis sitt ställningstagande enligt följande.

Miljöfrågorna har viktiga anknytningspunkter till utbildningsväsendet. Spe­ciella insutser bör görus för utt stödja undervisningen om miljöfrågor i ungdomsskolan. Universitets- och högskoleämbetet bör vidga insatserna för att stärka miljöfrågornas ställning i utbildningen inom olika yrkesutbild-ningsseklorer.

Ett system med miljödeklarationer på produkter kan vara ett viktigt medel för all öka miljömedvetandet. Förutsättningarna för ett sådant sy­stem behöver dock klargöras närmare.

Miljökonsekvensbeskrivningar bör prövas för vissa verksamheter.

Motionerna

Enligt motion Jo30 (e) yrkande 54 bör riksdagen rikta ett tillkännagivande
om miljöutbildning till regeringen. Motionärerna framhåller att alla med­
borgare måste hu godu insikter om miljön och dess krav.  Delta är en
               162


 


nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna utvecklas på en håll- JoU 1987/88:23 bar ekologisk grund och för att människor också på lång sikt skall kunna garanteras en rimlig livskvalitet. Därför måste utbildningen i miljövård avsevärt förbättras. Det är viktigt att miljöfrågorna blir en integrerad del av såväl tekniska, naturvetenskapliga som administrativa utbildningslinjer. Lä­rarutbildningen måste förslärkas med grundkurser i ekologi.

Förslag om miljömärkning av vissa produkter las upp i ett par motioner. Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 6 bör tillverkarna av pappersprodukter åläggas att varudeklarera — miljömärka - sina produkter. 1 niotion Jo38 (c) yrkande 4 begärs att konsumentverket omedelbart får i uppdrag alt ut­arbeta system med frivillig märkning.

Miljökonsekvensbeskrivningar av olika investeringsprojekt diskuteras i flera motioner. 1 motionerna JoI6 (m) yrkande 17, Jo719 (fp) yrkande 22, Jo75l (m) yrkande 17 och Jo767 (c) yrkande 20 yrkas att ett system med miljökonsekvensanalyser införs. Syftet är enligt motion Jo767 att hjälpa beslutsfattarna att välja mellan olika handlingsalternativ på ett sådant sätt att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Samtidigt skall man kunna ta ekonomiska hänsyn. I motion Jo30 (c) yrkas som del av yrkande 55 att den sökande i sin koncessionsansökan - vilken enligt 13 S ML skall innefatta en beskrivning av miljöeffekterna - även skall redovisa miljökonsekvenserna UV ulternutivu lösningar. I motion Jo767 yrkas även att ett system med offentliga förhör i miljöfrågor införs (yrkande 21).

Utskottets överväganden

Miljöutbildning

Utskottet delur regeringens mening att en ökad satsning på miljöinriktad utbildning är nödvändig för att öka miljömedvetandet. De förslag som framförs i motion Jo30 ligger helt i linje med denna inriktning. Utskottet påminner om alt ökade resurser avsattes redan i statsbudgeten för bud­getåret 1988/89 för att stimulera miljöprojekt inom barnomsorgen samt i grundskolan. SNV guvs höjt informalionsanslag, som i stor utsträckning skall utnyttjas för miljöinformation i skolan.

I utbildningsdepartementels budgetbilaga säger vidare utbildningsminis­tern följunde ungående miljöfrågorna i den grundläggande högskoleutbild­ningen:

Miljöfrågorna berör i stort sett samtliga högskoleutbildningar. Omfattning­en av miljöinslagen varierar naturligtvis inom vida gränser, eftersom hög­skolan omfattar ett brett spektrum av utbildningar, från humanistiska och konstnärliga utbildningar till specialistutbildningar.

I delta sammanhang kommer jag att behandla utbildningar där miljö­
frägornu är väsentliga för en god insats i arbetslivet. Jag tänker då främst på
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som leder till sådan yrkes­
verksamhet där beslut fattas och åtgärder vidtas som påverkar vår yttre och
inre miljö. Vidare tänker jag pä lärarutbildningarna. Dessa är av stor
betydelse i detta sammanhung, eftersom lärarna i grundskolan har ansvaret
för att ge barn och ungdomar kunskaper om och förståelse för miljöns
betydelse för våra livsbetingelser. Det finns emellertid nu skäl att vidga
insatserna till att också omfatta fler utbildningslinjer, också inom andra
            163


 


yrkesutbildningsseklorer. Jag uvser därför att återkomma till regeringen       JoU 1987/88:23 med ett förslag till uppdrug åt UHÄ ull intensifiera sina insatser även vad avser utbildningurnu inom sektorn för utbildning för udministrutiva, ekono­misku och sociulu yrken.

Utskottet finner i likhet med motionärerna och vad som framförs i budgel--
propositionen 1987/88:100 alt del finns anledning att inskärpa vikten av alt
den miljöinriktade utbildningen verkligen prioriteras. Vad utskottet sålunda
unfört med uniedning uv motion Jo30 yrkunde 54 bör riksdugen som sin
mening ge regeringen till kunnu.
                                               -

Utskottet delur regeringens mening ull förutsättningarna för ett system med miljödeklarationer pä produkter behöver klargöras närmare. Rege­ringen har därför nyligen tillsatt en utredning i frågan. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo26 yrkande 6 och Jo38 yrkande 4.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Enligt 13 S ML skall unsökun om tillstånd utt bedriva miljöfarlig verksamhet (koncessionsunsökun) bl. a. innehålla en beskrivning av miljöeffekterna såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kun medföru. 1 motion Jo30 föreslås att regeln utvidgas så att konse­kvenserna även av ulternutivu lösningur skull beskrivas. Utskotlet är icke berett utt generellt tillslyrku förslugel men erinrur sumtidigl om utt konces­sionsnämnden hur möjlighet utt i sumbund med sin prövning begära alterna­tiva förslug till organisering av verksumheten. Med del unfördu avstyrks motion Jo30 yrkunde 55 i motsvurunde del.

I övrigu motionsyrkanden uvses med konsekvensbeskrivningar mer över­gripunde frågor. I propositionen frumhalls vikten uv att olika verksamheters resursanvändning och miljöpåverkan analyseras för all miljöproblemen me­ra långsiktigt skall kunna angripas på ett framgångsrikt sätt. 1 princip bör kartluggningur genomförus för oliku samhällssektorer. Härigenom förbätt-rus förutsättningurnu för övergripande beskrivningur uv konsekvensernu för resursunvändning och miljö — miljökonsekvensbeskrivniiigur. Sådunu be­dömningur bör görus innan större förändringar av verksamhet eller policy inom en viss sektor beslutas. Följderna av en viss aktivitet liksom länkbara ulternutivu lösningur kan därmed lättare åskådliggöras och beaktas i ett tidigt skede av planeringsprocessen, anför miljö- och energiministern.

Utskottet kan på det principiella planet ansluta sig till regeringens över­väganden. Utskottet erinrar otn alt en arbetsplan för byggande av väg enligt 15 S väglagen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med redovis­ning av de väntade miljöeffekterna samt förslag till erforderliga skyddsåt­gärder eller andra försiktighetsmått som behövs för alt förebygga störningar eller andru olägenheter från trafiken.

Enligt utskottets mening finns del. som framhålls i motionerna, vidare
anledning utt syslemuliskt införu obligatoriska miljökonsekvensanalyser i
den svensku pluneringsproeessen. Syftet skull vura att minska de negativa
miljöeffekterna när ett projekt är på våg utt genomföras eller ett beslut som
innebär miljöpåverkan är på väg utt fullas. Omfattningen av miljökonse-
kvensbedömningen bör stå i rimligt förhållande till del beslutet avser. Ett ,
       164


 


minimikrav måste vuru utt miljökonsekvensernu uv ett beslut redovisus på JoU 1987/88:23 summu sätt som sker för de ekonomisku konsekvensernu. Riksdugen bör hemställu utt regeringen återkommer med förslag om hur miljökonsekvens-unulyser bör infogus i pluneringsproeessen. Vud utskotlet unfört med un­iedning uv propositionen och motionernu Jol6 yrkande 17, Jo719 yrkande 22, Jo751 yrkande 4 och Jo767 yrkande 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller förslaget i motion Jo767 om offentliga förhör i miljöfrågor får utskottet erinra om att riksdagens utskott under innevurunde år börjut anställa offentliga utskoltsutfrågningar. I samband med beredningen av förevarande ärende har jordbruksutskottet hållit en offentlig utfrågning med företrädare för naturvårdsverket, vissu industrier och forskarsamhället an­gående luftvårds- och vatlenvårdsfrågor. Enligt utskottets mening hur där­igenom syftet med förslugel i viss del lillgodosetts. Någon ytterligure riks­dugens åtgärd med anledning uv motion Jo767 yrkaride 21 påkallas icke.

Kunskapsförsörjning

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen.

Naturvårdsverket bör ha en central roll för kunskapsförsörjningen inom miljöområdet. Till verkets viktigaste uppgifter hör att utforma strategier, handlingsprogram, råd och riktlinjer m.m. inom miljövårdsområdet.

Den nuvarande ordningen för styrning och administration av den kol­lektiva forskningen bör bibehållas tills vidade.

Erfarenheterna från verksamheten med ett miljöforskningscentrum i Umeå bör utvärderas som underlag för framlida ställningstaganden.

Motion

Enligt motion Jo767 (c) yrkande 22 bör framtidsstudier bedrivas vid univer­siteten för alt på ett tidigt stadium olika tänkbara utvecklingar skall kunna identifieras. Sådana studier kan också erbjuda en grund för Överväganden om styrmedel.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens ställningstagande. Även det förslag som läggs fram i motionen finner utskotlet beaktansvärt. Utskottet erinrar samtidigt om alt framlidsstudier under ett pur decennier bedrivits uklivt i oliku former i Sverige. Sedan ett år tillbaka sorterar verksumheten under institutet för frarrilidsstudier, som enligt sina stadgar är oförhindrat samarbeta med universiteten och andra organisationer. Universiteten är också oförhindrade att självständigt bedriva framlidsstudier. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av mötionsyrkandet synes icke påkallat.

165


 


Särskilda frågor                                                                               JoU 1987/88:23

Naturvårdsverket bör enligt propositionen få ett uttalat miljöbevakningsan-svar i sin instruktion. Samurbetet mellun länssiyrelsernu och yrkesinspektio­nen bör utvecklus.

I motion Jo719 (fp) yrkande 14 yrkas att naturvårdsverket tilläggs det huvudsakliga tillsynsansvaret enligt NRL, i stället för det nyinrättade plan-och bostadsverket. Enligt yrkande 17 bör bättre samordning åstadkommas mellan de myndigheter som ingår i den centrulu miljöorgunisulionen.

Utskottets överväganden

Utredningen hur föreslugit all 5 kap. 3 S NRL kompletteras med en be­stämmelse som säger att statens naturvårdsverk särskilt har att i samverkan med övriga centrala förvaltningsmyndigheter utövu ett miljöbevukningsun-svur. Genom utt formulisera detta ansvar ges naturvårdsverket enligt ut­redningen en bättre plattform för samverkan med de olika myndigheter som tillämpar NRL. Här berörda yrkanden i folkpartimotionen följer i be­tydande utsträckning utredningens förslag.

Miljö- och energiministern framhåller den ökade betydelse miljöfrågorna fått med tiden. Hon delar utredningens uppfattning att naturvårdsverkets unsvur för niiljöbevakningen bör få ett klurure uttryck än vud som gäller i dug, Dettu behöver dock inte föranleda någon ändring i lagen. Natur­vårdsverkets instruktion kommer i stället att ändras.

Ulskollel delar regeringens uppfattning. Motion Jo719 avstyrks således i berörda delar.

Resurser

Propositionen

Enligt propositionen bör de statliga myndigheterna på miljöskyddsområdet tillföras ökade resurser för sitt arbete med prövning och tillsyn enligt ML. Behovet av resursförstärkningar är enligt vud som unförs inte möjligt alt bedömu i dug. Miljö- och energiministern bedömer ull i storleksordningen 100 hundläggurtjänster behöver tillförus de slutliga myndigheterna för deras arbete med miljöskydd. Resursförstärkningen budgetåret 1989/90 inom den statliga delen av miljöskyddsorganisalionen blir bl. a. avhängig av kommu­nernas övertagande av tillsynen över tillståndspliktig verksamhet. Förslag till anslagsförändringar kommer alt redovisas i anmälan till budgetpro­positionen 1989.

Motioner

Enligt motion Jo25 (m) yrkande 23 erfordras nya handläggartjänster för
miljöskyddets prövning och tillsyn. Ett motsvarande yrkande framställs i
motion Jo767 (c) yrkande 18. Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 20 måste
kommunerna få betydligt större resurser för sitt tillsynsarbete. I samma
motion yrkande 29 krävs alt en massiv utbildning av miljöjurister kommer
         j66


 


till stånd. Enligt motion Jo.30 (c) yrkunde 58 bör en särskild stntsuklugare       JoU 1987/88:23

förordnus för miljöbrott. Enligt motion Jo 704 bör pilotprojekt med miljö-

rådgivure sturtus i de mest utsultu regionernu i Sverige. 1 motion Jo767 (c)

yrkunde 1 yrkus utt en miljöombudsmun skull lillsättus. Ett motsvurunde

förslug väcks i motion J()791 (fp). I motion Jo809 (m) begärs förslug om en

huverikommission i miljömål, och enligt motion JoSll bör en miljöpolis

inrättus som förstärkning av nuvurunde tillsynsorganisution. Enligt motion

Jo825 (s) föreligger behov uv regionulu miljö- och nuturvårdsenheter.

motionen i nu berörd del.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrur om att 10 milj. kr. anvisats för budgetaret 1988/89 för förstärkning av resurserna vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter (prop. 1987/88:100 bil. 15, JoU 5 y). Utskottet finner det värdefullt att en för­stärkning med 100 handläggartjänster vid de statliga myndigheterna aviseras i förevarande proposition för miljöskyddsarbetet. Enligt utskottets mening bör därigenom syftet med motionerna Jo25 yrkande 23 och Jo767 yrkande 18 vara tillgodosett.

När det gäller yrkandet i motion Jo26 om kommunernas resurser för tillsynsarbetet erinrar utskottet om att, som närmare behandlas i följande avsnitt, tillsynsarbetet enligt propositionen bör finansieras genom de av­gifter som las ut. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet yrkande 20 i motionen.

Utskottet har sympati för förslaget i motion Jo26 yrkande 29 om en massiv utbildning av miljöjurisler. Bl.a. den nyrekrytering av handläggare som kommer att bli en följd av den aviserade resursförstärkningen vid länsstyrelserna kommer alt öka behovet av kunniga miljöjurister. Utskotlet utgår från att universiteten har möjlighet att lägga upp lämpliga fortbild­ningskurser för jurister som har behov därav. Utskotlet är dock icke berett förorda något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen i nu berörd del.

Utskottet är icke berett tillstyrka motion Jo30 yrkunde 58 om en surskild statsåklagare.

Förslug om inrättunde uv en särskild miljöombudsman har tidigure uv-slugits UV riksdugen. Utskottet hur därvid unfört all en miljöombudsman skulle få uppgifter som i vissu uvseenden summunföll med nuturvärdsver­kets. Utskottet uvstyrker yrkundena härom i motionerna Jo767 och Jo791 liksom även yrkandet om miljörådgivare i motion Jo704.

167

När det gäller förslaget i motion Jo809 om tillsättande av en haverikom­mission i miljömål har utskotlet erfarit att kommittén för undersökning av allvarliga olyckshändelser (Kn 1981:02) i praktiken kan sägas fungera som en haverikommission vid större miljöolyckor. Kommittén har bl. a. gjort utredning efter en större olyckshändelse med utsläpp av slam från Bo­forsverken i Karlskoga och undersöker för närvarande tillsammans med länsstyrelsen i Älvsborgs län händelseförloppet vid utsläpp i Göta älv frän Volvos fubriker i Trollhättan. I propositionen föreslår regeringen (s. 167) alt kommittén fär i uppdrag att utreda den verksamhet som ger upphov till oljeutsläpp i framför allt Skagerrak - oljeplaltformar, landbaserade källor och fartyg. Kommittén skall därvid särskilt belysa möjligheterna att för­bättra förutsättningarna för all utreda skuldfrågan och att utkräva unsvar.


Miljö- och energiministern framhåller vidare följande beträffande an-'      JoU 1987/88:23 svarsfördelningen vid större olyckor (s. 224).

Ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter vid större olyckor regle­rus genom riksdugens beslut åren 1985 och 1986 (prop: 1984/85:161. FöU -12. rskr. 389 ochprop. 198.5/86:170, FöU 2, rskr. 58), varigenom bl. a. statens räddningsverk bildades och räddningstjänsllagen (1986:1102) an­togs. Statens räddningsverk har ansvaret för bl. u. sumordning uv befolk- , ningsskydd och räddningstjänst i förebyggunde och skadebegränsunde syfte. Andra viktiga instanser är den s. k. katastrofkommissionen och sjöfarts-kommissionen. Kustbevakningen, polisen, kommunerna och länsstyrelser­na har vikliga operuliva funktioner. Bland myndigheter som också har viktiga uppgifter i detta sammanhang märks vidare de olika trafikverken, arbelarskyddsstyrelsen, planverket, sprängämnesinspektionen, naturvårds­verket och kemikalieinspektionen. Även landels kommuner och större en­skilda företag har vikliga roller.

Utskotlet har vidare erfurit att det i regeringskansliet - inom försvars-,

kommunikations-, arbetsmarknads- och miljö- och energidepartementen,-

pågår ett urbete med alt samordna insatserna från de olika myndigheter som

har ett ansvar vid olyckshändelser. Med d<"t anförda får motionen anses     , ,.

besvarad.

Däremot är utskottet icke berett att tillstyrka förslaget om miljöpolis i
niotion JoSll.
                                                                         .          .-.

Utskottet avstyrker även motion Jo825 om regionala miljö- och natur­vårdsenheter.

Avgifter för tillståndsprövning och tillsyn enligt ML

Miljö- och energiministern redovisar i propositionen sammanfattningsvis följande förslag och ställningstagaiide.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets verksamhet med prövning och tillsyn enligt ML. Regeringen får också överlåta åt kommunen att föreskriva om sådana avgifter.

En övergång till suktaxa med fasta avgifter för de tillstånds- och till­synsärenden som prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd och läns­styrelserna bör ske. Detta bör också gälla när en kommun tar över till­synsansvaret för tillståndspliktig verksamhet.

För kommunernas handläggning av anmälningar och tillsynsärenden skall limbaserade avgifter kunna tas ut.

Avgifterna bör bestämmas så att de täcker myndigheternas kostnader för prövning och tillsyn.

Avgifterna för prövning och tillsyn är föremål för några motioner från ullmännu motionstiden 1988. Enligt motion Jo416 (c) yrkande 4 bör verk­samheter inom vuttenbruket undantas fråndessa avgifter. Enligt motion Jo719 (fp) yrkande 23 bör en ny konstruktion av avgiften införas. Enligt motion Jo721 (c) bör avgiften för tillsyn avskaffas (yrkande 1) och principer-nu för uvgiftsuttug vid prövning revideras (yrkande, 2).

168


 


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Som frumgår uv redogörelsen för propositionen förordur regeringen utt
uvgifien för prövning och tillsyn uv tillståndspliktig verksamhet i fortsätt­
ningen lus ut efter en saktaxa med fasta avgifter. Utskottet biträder för­
slaget. Därigenom torde syftet med motion Jo719 yrkande 23 till viss del
vara tillgodosett.
                 '                   .  

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo416 yrkande 4
och Jo721.
                                                 

Motioner om ändring av vissa stadganden i ML

1 några motioner yrkas på ändring av kriterierna för den inlresseavvägning som enligt 5 S ML skall göras för alt förebygga olägenhet som kan upp­komma vid miljöfarlig verksamhet. Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 18 bör vid tillståndsprövning samhällsnyttan vägas mot skadan. I yrkande 26 yrkar motionärerna alt 5 S ändras pä så sätt att samhällsnyttan m.m. - icke blott nyttan m.m. av verksamheten — skall vägas mot störningen tn.m. I motion Jo30 (c) yrkande 55 framställs som delyrkande förslag om ett tillägg till 5 S med innebörden att särskild hänsyn las till varaktigheten av de skadeverkningar som miljöfarlig verksamhet kan orsaka.

Förslag om förstärkning av miljöskyddslagen i olika hänseenden framförs i motion JoSOO (s), i återstående del.

Utskottet får med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden framhålla att de ändringar av miljöskyddslagen som skett för ett år sedan och som nu föreslås syftar till alt effektivisera miljöskyddet. Utskottet flnner icke att de förslag som framlagts i motionerna bör läggas till grund för ytterligare revision av lagen. Innan ställning las till eventuella ändringar bör nu gällun­de resp. föreslugnu regler prövus i prukliken. Utskottet uvstyrker således motionernu Jo26 och Jo30 i nu berördu delur. Utskottet avstyrker även motion JoSOO!

Miljöskyddsprövning av vägar

Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 19 bör vägar och trafikleder prövas enligt miljöskyddslagen.

Utskottet har nyligen behandlat likartade motionsyrkanden i yttrande till trafikutskottet med anledning av den trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/88:50, JoU 3 y). Utskottet framhöll därvid bl. a. följande.

Utskottet erinrar om att miljöskyddsutredningen pä sin lid - i betänkandet
Bättre miljöskydd
II (SOU 1983:20) - föreslagit utt miljöskyddslugen
(1969:387, ML) kompletterus med en regel, varigenom regeringen bemyn­
digas utt föreskriva att vissa gatu- och vägbyggen m.m. inte får utföras utan
tillstånd av koncessionsnämnden. Vid den genomgång av ML som förelogs
för ett år sedan beslöt riksdagen på förslag av regeringen all icke genomföra
utredningens förslag, vilket enligt vad utskottet anförde skulle medföra
vissa praktiska svårigheter. I sammanhanget underslröks vikten av alt varje
sektorsniyndighel bevakar och tillvaratar miljöintressena inom sin sektor.
Från miljösynpunkt betonades särskilt vikten av att miljökonsekvenserna av
     .   .,.


 


ett planerat vägbyggnadsföretag blir belysta på ett så tidigt stadium som        JoU 1987/88:23 möjligt (prop. 1986/87:135, JoU 25).

Enligt utskottets mening finns det skäl ull otnprövu riksdagens beslut för ett år sedun. Utskottet unsluter sig således till vud som unförs i motionerna T202 och T321 om miljöskyddsprövning av väg- och gatubyggnadsföretag. Enligt utskottets mening bör regeringen vidare utreda frågan och snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag med utgångspunkt i miljö-skyddsulredningens förslag och de nu berörda motionerna. Vad utskottet unfört med uniedning av motionerna såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Trafikutskottet har i sitt betänkande TU 1987/88:23 om miljö och energi avstyrkt de båda motionsyrkandena. Med hänsyn till att riksdagen så sent som för ett år sedun beslutut ull del genom ändring (1987:745) i väglagen skall göras obligatoriskt att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras av en arbetsplan för ett vagbygge har trafikutskotlet ansett det vara mindre lämp­ligt alt nu börja utreda frågan om koncessionsprövning av vägbyggen. Genom de överväganden som gjorts i samband med förra årets riksdagsbe­slut om vissu ändringar av ML men också genom tillkomsten av PBL och NRL finns enligt trafikutskottets mening goda förutsättningar för att miljö­frågorna blir allsidigt belysta i vägplaneringens olika faser, såväl vid upp­rättande av arbetsplaner som vid fastställande av flerårsplaner. Trafikut­skottet fortsätter:

För trafikutskottet framstår det som en betydande risk att en omfattande byråkrati kan uppstå genom att ett och samma vägbyggnadsärende kan komma alt överprövas av regeringen enligt tre olika lagbestämmelser, näm­ligen om skyldighet till prövning hos koncessionsnämnden föreligger eller inte, beträffande koncessionsnämndens beslut och också beträffande väg­verkels och länsstyrelsens beslut enligt väglagen om arbetsplanen som så­dan. Risk för onödiga förseningar av genomförandet av de ca 100 arbets­planer som fastställs varje år är således uppenbar. Med anledning av jord­bruksutskottets yttrande förutsätter trafikutskottet att regeringen noga följer och vid lämplig tidpunkt utvärderar den år 1987 beslutade ordningen för miljöfrågornas behandling i samband med de olika planeringsfaser som föregår ett vägbygge. Mot bakgrund av del anförda avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena.

Jordbruksutskottet finner för egen del alt erfarenheten visar på del stora behov som finns av alt en noggrann miljöprövning föregår beslut om större vägar och trafikleder samt om deras sträckning.

Enligt utskottets mening har de överväganden som gjordes av miljö­
skyddsutredningen om önskvärdheten av koncessionsprövning av vägpro­
jekt mycken fog för sig. Det kan dock finnas anledning att något avvakta de
erfarenheter som vinns av de regler om obligatoriska miljökonsekvensbe­
skrivningar enligt väglagen som infördes för ett är sedan. Som utskottet då
framhöll kvarstår möjligheten till frivillig prövning liksom naturvårdsverkels
rätt att begära prövning enligt 41 § ML. Regeringen och berörda myndig­
heter bör således noga följa den fortsatta utvecklingen på vägbyggnads-
området från miljösynpunkt. Den för ett år sedan beslutade ordningen för
miljöfrågornas behandling i samband med de olika planeringsfaser som
föregår ett vägbygge bör utvärderas vid lämplig lidpunkt, och senast under
      170


 


år 1989. Därefter bör ställning las till frågan om koncessionsprövning. I det        JoU 1987/88:23 sammanhanget bör även allmänhetens möjlighet till insyn i och påverkan på miljökonsekvensbeskrivningar utvärderas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Lagförslagen m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under kapitel 10 Miljöskyddets regelsystem och organisation. Riksdagen bör således anta regeringens för­slug till lug om ändring i miljöskyddslagen och lag om ändring i brotts­balken. Med de ändringar som framgår av utskottets ställningstaganden i det föregående bör riksdagen lämna utan erinran vad som anförts i pro­positionen om miljöskyddets regelsystem, organisation och behovet av re­surser för att förstärka miljöskyddet.

11. Ekonoiniska Styrmedel

Propositionen

Miljö- och energiministern sammanfattar sill ställningstagande på följande sätt.

Tillståndsprövning och tillsyn enligt ML, förordningar m.m. enligt natur­vårdslagen samt regleringar av kemiska produkter enligt kemikalieförord­ningen bör även i fortsättningen vuru de grundläggunde styrmedlen i miljö­politiken.

Ekonoiniska styrmedel bör i ökad omfattning komplettera de admini­strativa styrmedlen. Avgifter pä förorenande utsläpp bör successivt kunna införas där så är praktiskt möjligt och sådana avgifter kan få en avsedd effekt på miljön.

En parlamentarisk utredning bör tillsättas. Utredningen bör - mot bak­grund av de mål som gäller för miljöpolitiken - analysera förutsättningarna för och föreslå en lämplig utformning av framtida system för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Utredningen bör med förtur överväga och lämna förslag till ett system med miljöavgifter, bl. a. pä utsläpp av klorerad organisk substans. Vidare bör en miljöavgift på svavel övervägas. Arbetet bör bedrivas med inriktning pa att avgiftssystemet om möjligt skall kunna träda i kraft under år 1989.

I propositionen erinras även om alt regeringen i oktober 1987 genom förordningen (1987:941) om fristäpp av investeringsfonder beslöt alt företag för bl. a. miljöförbättrande åtgärder får ta i anspråk sina allmänna in­vesteringsfonder. Investeringsfonderna är frisläppta för miljöförbättrande investeringar i hela landet. Detta frisläpp gäller t.o.m. mars 1990.

Motionerna

I flera motioner diskuteras principen om införande av ekonomiska styrme­del som ett instrument i miljöpolitiken.

Enligt motion Jo26 (vpk) utgör miljöavgifter en metod att låta företagen
köpa sig fria från ansvar för vår miljö. Förslaget om en utredning om
                171


 


miljöavgifter bör därför uvslås av riksdagen (yrkande 25).,            JoU 1987/88:23

Förslag om införande uv ekonomiska styrmedel framförs i molionernu Jo23 (e) yrkunde 5, Jo25 (m) yrkunde 22 Jo3() (c) yrkande 53. Jo735 (c) yrkande 10, Jo751 (m) yrkande 2 och Jo768 (c) yrkandena 1 och 3 samt Fi224 (c) yrkande 8 och N33 (fp) yrkande 6. 1 motionerna betonas vikten av utt uvgifternu får en kraftig styreffekt och sålts så högt alt de ger tydliga signuler till vederbörunde företag utt nedbringa utsläppen till vad naturen tål.

Införande uv miljöuvgifi pu svuvel yrkus i motionerna Jo23 (c) yrkunde 6, Jo24 (fp) yrkunde S (4 000 kr./ton svuveldioxid i industriprocesser) oeh yrkunde 9 (8 000 kr./ton svuvel i förbränningsunläggningur), Jo25 (m) yr­kunde 11 (10 000 kr./ton svuvel i tjock éldningsolju). Jo.30 (e) yrkunde 25 (3 000 kr. per ton svuveldioxid för komlnunde budgetår och därefter succes­sivt till en nivå motsvurunde 13 000 kr. per lon), Jo719 (fp) yrkande 19 och Jo76S (c) yrkunde 2.

Förslug om miljöuvgift på kvuveoxidulsläpp frumförs i molionernu Jo23 (c) yrkunde 9. Jo30 (c) yrkunde 26 och Jo719 (fp) yrkunde 20.

1 motionernu Jo23 (e) yrkunde S. Jo26 (vpk) yrkunde 8, Jo3() (e) yrkunde­nu 15 och 40 sumt Jo719 yrkunde 21 yrkus ull miljöuvgifter tus ut pä klorgus, undru klorföreningur resp. orguniskt bundet klor.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 14 bör en miljöuvgift övervägus på importerude fordon som inte uppfyller kruven i uvgashänseende.

1 motion Jo517 (vpk) yrkunde 2 yrkus ull en särskild kommunul ut-släppsuvgifi införs på företug som i sitt,uvlopp hur,kemikulier..

Utskottets överväganden

Ett effektivt miljöskydd förutsätter inte endast att arbetet inriktas mot de     , viktigaste miljöproblemen utan också utt målen nås till lägstu sumhälleligu kostnud. Dettu måste vuru utgångspunkten för valet av styrmedel.

Skillnaden mellan administrativa och ekoriomiska styrmedel är som mil­jö- och energiministern påpekar inte knivskarp. Inte sällan innebär admini-slrutivu styrmedel förundrude ekonomisku förhällunden för den som utsätts för styrningen. De administrativa styrmedlen förutsätts reglera direkt och absolut beteendet hos dem som styrs. De ekonomiska styrmedlen syftar däremot till all indirekt med ekonomiska incitament påverka beteendet hos de berörda i en önskad riktning.

I propositionen lämnas en utförlig redovisning för några av de ekonomis­ka styrmedel som redan används inom miljövårdsområdet (s.289—293). Som frumgår uv redovisningen utgörs dessu uv bl. u. stulligu bidrug för återställning av miljön (ex. kalkningsbidragen), frisläpp av investerings­fonder för utt styru processer och verksumheter, skuller (t. ex. differentie­rad bensinskatt) och avgifter på miljöfarliga produkter.

Utskotlet delar regeringens mening att ekonomiska styrmedel bör ut­
nyttjas i ökad utsträckning i del framlida miljöskyddsarbetet. Häremot.
riktas i motion Jo26 invändningen alt införunde av miljöavgifter skulle
innebära att förorenuren kan köpa sig fri från skyldigheten all vidta nödvän­
diga miljöskyddsåtgärder. Utskottet vill betona ull med det syslem som
             172
förordus i propositionen kommer förorenuren fortfurunde utt vuru skyldig


 


utt vidta de miljöskyddsåtgärder och tåla de begränsningar som kan åläggas        JoU 1987/88:23 honom med stöd av det nuvarande regelsystemet. Avgifterna är avsedda att vara ett incitament utt drivu fram ytterligare begränsningar av störningarna i miljön.

Som framhållits inledningsvis avser regeringen tillkalla en särskild ut­redning för att närmare analysera förutsättningarna för en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utredriingen bör med hänsyn till de svåra avvägningar som kan bli aktuella få en parlamentarisk samman­sättning. Utskotlet delar regeringens mening alt en utredning är önskvärd. Som miljö- oeh energiministern framhåller bör styrande avgifter på utsläpp och miljöfarliga produkter inle ses som en finansieringskälla i statsbud­geten. Syftet med denna typ av avgifter är att minska utsläppen och minska användningen av miljöfarliga produkter. Inkomsterna från avgifterna skall således minska i takt med att föroreningarna minskar. Vad utskottet anföri i anslutning till propositionen år ägnat alt i det väsentliga tillgodose syftet med motionerna Jo23 yrkunde 5, Jo25 yrkande 22, Jo30 yrkande 53, Jo735 yrkande 10, Jo751 yrkande 2 oeh Jo768 yrkande 1 samt Fi224 yrkande 8 och N33 yrkande 6. Dessa påkallar således icke någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet unsluter sig vidure till propositionens förslug ull utredningen med förtur skull övervägu och lämnu förslug till ett uvgifts-och uppbördssy-stetn för utsläpp uv föroreningur som ger upphov till storu miljöstörningar. Förslugel bör omfuttu bl. u. utsläpp av klorerad organisk substans från skogsindustrin sumt utsläpp uv svuvel vid oljeförbränning. I det senure fullet bör möjligheten utt uvgiftsbelugga brunslet utredus. Utredningen bör dock hu möjlighet utt föreslå uvgifter för även undru föroreningur. Utredningen bör bl. u. prövu möjligheternu utt buseru avgiftsuttuget på de villkor av­seende högsta utsläpp som föreskrivs uv lillslåndstnyndighelen enligt ML. Vidure bör utredningen precisera mätmetoder, ansvarsfördelningen mellun lillsynsmyndigheternu oeh företugen sumt ge förslug om uvgifternus storlek. Arbetet bör bedrivus med inriktning på utt ett system för nämnda avgifter om möjligt skull kunnu trädu i kruft år 1989.

Vud utskottet unfört med uniedning uv propositionen synes ägnut utt i det väsentligu tillgodose syftet med motionernu Jo23 yrkunde 6. Jo24 yrkunde­nu 8 och 9. Jo25 yrkunde 11, Jo.30 yrkunde 2.5, Jo719 yrkande 19 och Jo768 yrkunde 2 om svuveluvgifter.

Enligt utskottets mening kun även molionernu Jo23 yrkande S, Jo26 yrkunde 8. Jo30 yrkundena 15 och 40. Jo719 yrkunde 21 om kloravgifier och Jo768 yrkunde 3 om uvgifter på miljöfurligu utsläpp unses besvurude med vud som unförts i det föregående.

Som ovun anförts bör utredningen ha möjlighet att föreslå uvgifter även pu undru slug uv utsläpp. Med hänvisning härtill finner utskottet utt syftet med motionernu Jo23 yrkunde 9. Jo30 yrkande 26 oeh Jo719 yrkande 20 om uvgifter på kväveoxidutslupp kun tillgodoses.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion Jo24 yrkunde 14 om uvgifter på importerude fordon.

Även motion Jo517 vrkunde 2 om särskild kommunul uvgift pu kemikulie-
hultigl uvlopp från företug uvstyrks med summu motivering.
                              173

Med hänvisning till det unfördu tillstyrker utskottet alt riksdagen lämnar ulan erinran vad som anförts i propositionen om en ökad användning av


ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utskottet avstyrker därmed motion       JoU 1987/88:23 Jo26 yrkande 25.

Riksdagen bör även i övrigt lämna utan erinran vad som anförts i pro­positionen om miljöpolitikens inriktning och innehåll.

12. Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

FJORTONDE HUVUDTITELN

B Miljö

B 5. Åtgärder mot luftföroreningar och försurning

Propositionen

Regeringen hur under punkt B 5 (s. 315-316) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot luftföroreningar och försurning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 163 000 000 kr.

Huvuddelen av de anvisade medlen används för statsbidrag till kalkning uv sjöur oeh vutlendrug. Förutom kalkningsverksamhei finansieras från unsluget bl. u. viss forskning och övervukning, försöksverksamhet med kalkning uv murk och grundvutten sumt uppföljning och information.

Mot bakgrund av bl. u. förslagen om vidgad användning av anslaget bör det benämnas åtgärder mot luftföroreningar och försurning.

Anledningen till den relativt stora reservationen - ca 132 700 000 kr. -är utt medel unslås och bidrag beviljus för kalkningsprojekt som sträcker sig över flera ur. Medlen betulus sedan ut i den lukt de förbrukas inom pro­jekten. Reserverade medel är således till allra största delen disponerade för pågående projekt.

De särskildu medel för återställning och sunering uv miljöskudor sotn beräknus under unslugen B 20 Åtgärder mot miljöskudor oeh B 21 Åtgärder för ull renu Dalälven omfultur även uv nuturvårdsverket föreslugnu åtgärder för behundling uv gruvuvfull.

1 propositionen (1987/88:104) om kulturmiljövård föreslås att under nästa budgetår 10 milj. kr. anslås till riksantikvarieämbetet för åtgärder mot luftföroreningurnus skudeverkningur på kulturminnen och kulturföremål. Dessu medel ingår i nuturvärdsverkets budgetförslug i Aktionsplan '87. Milj()- oeh energiministern föreslår att från anslaget Åtgärder mot luftför­oreningur och försurning unvisus 5 uv dessa K) milj. kr. för ändamålet.

Miljö- oeh energiministern är inte beredd alt föreslå några statsbidrag till en utvidgud skogsmurkskulkning.

Den reservution som vid utgången uv budgetåret 1987/88 kun finnus under unsluget Åtgärder mot försurningen bör enligt miljö- oeh energimi­nistern förus över till förevurunde unslag.

MolioneriHi

1 centerpartiets purtimotion Jo30 begärs dels en unslugsökning om 39 milj.

kr. bl. u. för åtgärder för kulturminnesvården (yrkunde 36). dels utt 10 milj.      174


 


kr. uv anslagna medel unvänds för försöksverksnmhet med vituliserings- JoU 1987/88:23 kulkning (yrkunde 34 delvis). Enligt motion Jo735 (c) yrkunde 12 bör unsluget höjus med 47 milj. kr., medan enligt motion Jo784 (m) yrkande I anslaget bör minskus med 28 milj. kr. på grund uv bl. a. den kritik som har framförts mot den nuvarande hanteringen av kalkning av sjöar och vatten­drag.

Enligt motion Jo21 (c) bör anslaget även inrymma bidrag till kalkning av brunnar (yrkande 2), och länsstyrelserna bör i samråd med kommunerna kunnu uvgöra hur kalkningsanslagel skall användas (yrkande 3). Fortsatt stöd till åtgärder mot försurut vutten i enskild brunn/vattentäkt begärs i motion Jo37 (c), och enligt motion Jo32 (s) skull stutsbidrag fortsättningsvis kunnu utgå inom rumen för unvisude projektmedel för insutser mot surt grundvallen.

Projekten med kalkning bör enligt motion Jo834 (c) yrkande 3 fortsätta i oförändrad skala. För kalkning av förorenade sjöar bör enligt motion Jo845 (m) avdelas 5-10 milj. kr..

Enligt motion Jo244 (fp) yrkande 8 bör naturvårdsverket ges i uppdrag att snurusl fördelu pengar till länsslyrelserna i Skåne för kalkning av skogsmar­ker. Erforderliga medel bör enligt motion Jo798 (c) avsättas för försöks­kalkning av skogsmark (yrkande 1), och sådan kalkning bör förläggas till Hallands län (yrkande 2).

Insatser mot försurningsskador inotn kulturminnesvården begärs i mo­tionerna Kr6 (c) yrkande 4 och i centerpartiets partimotion Jo30 yrkande .35.

Internutionellu försurningssekreturiutet, miljöorganisationernas organ, måste enligt centerpartiet ges ökade resurser — motion Jo30 yrkande 21.

Ulskotlels överväganden

Enligt utskottets mening saknas anledning frångå regeringens förslag till unslug. Utskottet ur således inte berett ull förordu någon ytterligure medels­tilldelning i enlighet med vud som anförs i motionerna Jo30 yrkande 36 och Jo735 yrkande 12. Motionerna avstyrks på den grunden.

Utskottet, som i flera sammanhang framhållit luftföroreningarna oeh försurningen som två av våra allvarligaste miljöproblem, är inte berett att tillmötesgå kruvet i motion Jo784 yrkande 1 om en anslugsminskning. Motionen uvstyrks således.

Utskottet unsluter sig till vud miljö- och energiministern anför om in­
riktningen av kalkningsverksamheten (avsnitt 4). Utskottet vill i summun­
hunget erinru om utt den verksumhel som hittills bedrivits med kulkning av
brunnar har varit uv försökskuruklär. Nuturvårdsverket har därför ännu inte
kurinut tu ställning till frågun om åtgärder pu området. Enligt propositionen
kommer nuturvårdsverket utt inför kommunde budgetår utfärdu föreskrifter
oeh ge ut allmänna råd för länsstyrelsernas bidrugshuntering oeh upp­
följning uv kulkningsverksamhelen. I likhet med miljö- oeh energiministern
gör utskottet den bedömningen ull de förbättringar av bidrugshuntering,
uppföljning och redovisning sumt den inriktning sotn hur redovisats kommer
utt ledu till en effektivisering uv den fortsutlu kalkningsverksamheten.
             pg


 


Mot bukgrund uv vud utskottet ovun unfört avstyrker utskotlet motioner-       JoU 1987/88:23
na Jo21 yrkandena 2 oeh 3, Jo32 oeh Jo37 i den mån de inle kun unses
tillgodoseddu.
                                                                         '         -                   '

Miljö- och energiministerns uppfuttning om effekten uv sjökulkning delas uv utskottet, liksom bedömningen utt kulkningsverksamhelen på kort sikt ' bör bedrivus med summu inriktning som hittills. Mot bakgrund härav och i avvuktun på nuturvärdsverkets föreskrifter oeh ullmännu råd uvstyrker ut­skottet motion JoS45.

1 propositionen redogörs för pågående försöksverksumhet med bl. a.
kulkning oeh viiuliseringsgödsling uv skog och mark. Försöken har ännu '
inte slutförts, och kunskupernu om de oliku åtgärdernas effekter är fort­
furunde otillräckligu. I likhet med miljö- och energiministern anser utskottet
  '
det väsentligt utt försöken följs upp och i vissu fall vidgas inom naturvårds­
verkels regi. Härigenom kan en god kunskupsbas byggus upp. I avvaktan
härpå år utskotlet inte berett att tillmötesgå kravet i motion Jo30 yrkaride 34
(delvis) om medel till försöksverksamhet med vitaliseringskalkning.
Motionen avstyrks.               '                '        -

Utskottet är väl medvetet om oeh har i andru sammanhang uttalat sin oro över Skånes miljöproblem. I likhet med miljö- och energiministern och i enlighet med vud sotn ovun anförts om pågående försöksverksumhet på området ur utskottet emellertid inte berett utt förorda stutsbidrag till en utvidgud skogsmurkskulkning. Den medelsfördelning som föreslås i motion Jo244 yrkunde S år dessutom en frågu för i förstu hund nuturvårdsverket.' Mot bukgrund häruv uvstyrker utskottet motionen.

Med hänvisning till vud utskottet unfört ovun om skogsmurkskulkning uvstyrker utskottet även motion Jo798 yrkundenu 1 och 2.

Utskottet hur i fleru summunhung betonul vikten uv det arbete sotn inom oliku områden utförs av de ideellu miljöorgunisationerna och uttryckt sin uppskattning uv dettu urbete. Utskottet är emellertid inte berett ull i detta summunhung föreslå uti resurser uvsätls i enlighet med vud som förordus i motion Jo30 yrkunde 21. Motionen avstyrks således.

Som unförs uv miljö- och energiministern föreslus i regeringens pro­position (1987/88:104) om kulturmiljövård ull lO milj. kr. tillförs riksantik­varieämbetet för åtgärder mot luftföroreningarnas skadeverkningar på kul­turminnen och kulturminnesvård. Miljö- oeh energiministern föreslår alt 5 milj. kr. av detta belopp anvisas fråri förevarande anslag. Utskottet ansluter sig till miljö- och energiministerns förslag om bidrag till aktuellt ändamål. Mot bukgrund härav oeh i uvvuktun på riksdugens ställningstagande till propositionen om kulturmiljövård bör motionerna Kr6 yrkunde 4 oeh Jo30 yrkunde 35 inte förunledu någon riksdagens vidare åtgärd.

B 7. Mark för naturvård

Propositionen

176

Regeringen hur under punkt B 7 (s. 316-317) föreslagit riksdagen att till Murk för nuturvård för budgetåret 1988/89 unyisa ett reservationsanslag uv 40 000 000 kr.

Från unsluget betulus slutens förvärv uv värdefullu nuturvårdsområden.


 


Dessu. liksom vissu undru nuturvårdsobjekt i slutens ägo, redovisas på JoU 1987/88:23 nalurvårdsfonden som förvultus uv naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare vissa ersättningar enligt naturvårdslugen och byggnudslugen oeh kan lämnus statsbidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd av mark för naturvårdsändamål. Anslaget fär dessutom disponeras för ut­rednings-, förhandlings- och värderingskoslnader i samband med säkerstäl­lande UV murk för nuturvärdsändamål.

Enligt miljö- och energiministern krävs omedelbara insatser för skydd oeh bevarande av markområden, bl. a. urskogsområden med högsta skyddsvärde. Som angeläget framhålls skyddet av områden som är av särskilt stor betydelse från naturvårdssynpunkt. Anslaget bör enligt miljö-och energiministern föras upp med oförändrade 40 milj. kr., varvid medel har beräknats för upprättunde av skötselplaner i samband med bildande av naturreservat oeh naturvårdsområden.

Moiionerna

Vpk unsluter sig i sin purtimotion Jo26 till nuturvärdsverkets unslugsfram-ställning och begär en ökning av anslaget med 20 milj. kr. (yrkande 24). Folkpartiet kräver i sin partimolion Jo719 en dubblering av anslaget, dvs. en höjning med 40 milj. kr. (yrkande 85). I linje rried partiets uppfattning alt skötselkontrakt i större utsträckning än för närvarande bör träffas med enskilda murkägure bör enligt kommittémotionen Jo784 (m) yrkunde 2 unsluget minskus med 25 milj. kr.

1 motion Jo27 (s) konstateras att anslaget under en följd av år har varit oförändrat medan mark- och virkesprisernu ökut. Behovet av mark för naturvård är däremot konstunl, vurför unsluget i framtiden behöver höjas.

Enligt partimotionen Jo30 (c) bör särskilt skyddsvård mark överföi-as från domänverket till nalurvårdsfonden (yrkande 9), oeh enligt folkpartiets par­timolion Jo719 bör 15 milj. kr. årligen överföras från domänfonden till nalurvårdsfonden (yrkunde 67).

Moderuta samlingspartiet föreslår i sin partimolion Jo25 alt anslaget skall fu unvändus även för den ideellu nuturvårdens inköp av murk för nuturvård (yrkunde 3).

Vpk unser enligt niotion Jo26 yrkunde 23 att sponsring för skötsel och förvärv uv nuturvårdsobjekt inle skall tillåtas.

Utskottets överväganden

Utskottet hur ovan (avsnitt 3) unslutit sig till de principer som enligt miljö-och energiministern bör vuru vågledunde för urbetet med ull säkerställu särskilt beydelsefulla naturområden. I enlighet med dettu ställningstagande unsluter sig utskottet även till regeringens förslag om medelstilldelning under förevurunde unslag. Utskottet är således inle berett alt tillmötesgå kruven i motionerna Jo26 yrkande 24 och Jo719 yrkande 85 om en höjning av unslaget med 20 milj. kr. resp. 40 milj. kr. Motionerna avstyrks.

Mot bukgrund uv del anförda avstyrker utskottet även motion Jo784
yrkunde 2 om en minskning uv anslaget med 25 milj. kr.
                             .

177

12 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


De synpunkter som framförs i motion Jo27 om del långsikliga behovet av       JoU 1987/88:23 murk för nuturvård får enligt utskottets mening anses tillgodosedda med vad miljö- och energiministern anfört i propositionen och som i annat samman­hang (avsnitt 3) biträtts av utskotlet. Motionen bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har tidigare (avsnitt 3) biträtt vad miljö- och energiministern anfört om ansvaret för och vården av naturområden. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan om förslugel till medelstilldelning av­styrker utskottet motion Jo25 yrkande 3.

Utskottet har även anslutit sig till miljö- och energiministerns uppfattning om sponsring som ett av flera sätt att finansiera förvärv och skötsel av nalurvårdsobjekt. Sponsring bör således inte komma i fråga om den för­binds med villkor som begränsar den ansvariga myndighetens handlings­frihet eller om den skulle medföra något beroendeförhållande av annat slag. Inte heller bör i princip skyltning eller annan reklam förekomma i naturen. Med dessa förbehåll delar utskotlet miljö- och energiministerns inställning till denna finansieringsform. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo26 yrkande 23 att sponsring för skötsel och förvärv av naturvårdsobjekt inte skall tillåtas.

Förslag liknande dem i motionerna Jo30 yrkande 9 och Jo719 yrkande 67 om överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden har vid flera tidigare tillfällen och senast i samband med förra årets budgetprövning (JoU 1986/87:17 s. 16) avstyrkts av utskottet. Utskottet hänvisade då till ett tidigare uttalande att ersättningsfrågor - då produktiv skogsmark tas i anspråk för nalurvårdsändumål - bör bedömas på summu sätt när del gäller domänverksmurk som i fråga otn annan mark (JoU 1984/85:25 s. 58). Någon anledning till ändrad inställning i frågan finns ej enligt utskottets mening. Motionsyrkandena avstyrks således.

B 8. Vård av naturreservat m.m.

Propositionen

Regeringen har under punkt B 8 (s. 317-318) föreslagit riksdugen utt till Vård UV nuturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 unvisu ett reservutions-unslug UV 49 192 000 kr.

Ansluget unvänds för att bekostu vård och förvaltning av naturvårds­objekt som har avsatts enligt naturvårdslagen och ännu inle avsatta objekt, vilka redovisas på nalurvårdsfonden. Vidare lämnas från anslaget bl. a. bidrag till vård av hagmarker med ädellövskog samt till andra landskaps­vårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Anslaget får även användas för att bekosta upprättande av skölselplaner för ännu inle avsalta nalurvårds­objekt, för särskild tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärld oeh för be­manning av vissa utsjöplatser.

Utgångspunkten för de förslag som redovisas i propositionens avsnitt 3 om nuturresurser och naturvärd för att effektivisera naturvårdsförvullning-en är enligt miljö- och energiministern bl. a. behovet att stärka och för-buttru vården uv skyddude naturvårdsobjekt genom att utnyttja befintliga

178


 


resurser mer effektivt. Ett visst tillskott för att kompensera kostnadsböj-       JoU 1987/88:23 ningar bör enligt miljö- och energiministern tillföras anslaget. 1 enlighet med vad som anförts ovan under punkt B 7 bör kostnader för upprättande av vissa skötselplaner beräknas under nämnda anslag.

Miljö- och energiministern anser del angeläget att ta till vara möjlig­heterna till samarbete med länsarbetsnämnderna vad galler beredskaps­arbeten på naturvårdsområdet. 1 de fall åtgärderna omfattar objekt som också berör kulturminnesvårdens intressen bör dessu beaktas och samråd ske med riksantikvurieumbetet.

Moiionerna

I centerpartiets partimolion Jo30 begärs en anslagsökning med 10,8 milj. kr. (yrkande 5), och folkpartiet vill enligt motion Jo719 yrkande 86 höja an­slaget med 12,7 milj. kr. I kommiltémotion Jo784 (m) begärs en ökning med 2,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår, vilket för budgetåret 1988/89 innebär 808 000 kr. utöver regeringens förslag (yrkande 3).

För underhåll av den halländska sandkuslen bör enligt motion Jo286 (fp) yrkande 3 medel tilldelas länsstyrelsen i Hullands län.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens syn på vården av våra naturreservat så som den framförs i propositionen (avsnitt 3). I sammanhanget vill utskottet emeller­tid framhålla att befintliga resurser i första hand bör användas för säkerstäl­lande UV större murkområden uv skyddsintresse. Denna synpunkt kan enligt utskottets mening lämpligen beaktas i samband med den översyn av natur­vårdsobjeklen som aviseras i propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och är såle­des inte berett all förorda någon höjning av anslaget i enlighet med motio­nerna Jo30 yrkande 5, Jo719 yrkande 86 oeh Jo784 yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Med anledning uv motion Jo286 yrkunde 3 om medel till länsstyrelsen i Hullunds län för underhåll av den halländska sandkusten vill utskottet erinra om att medel under förevarande anslag fördelas av naturvårdsverket med ledning uv bl. u. länsstyrelsernus redovisning till verket. Med det unfördu avstyrker utskotlet motionen.

B 9. Vård av hotade arter m.m.

Propositionen

Regeringen hur under punkt B 9 (s. 318-319) föreslagit riksdagen alt till Vård av hotude urter m.m. för budgetåret 198/89 anvisa ett reservulionsun-slug UV 2 000 000 kr.

Miljö- och energiministern delur naturvårdsverkets bedömning att vården
UV de hotude växt- och djururlerna bör grundas på särskilda program.
Möjligheterna till samarbete oeh samordning med andra myndigheter och
med ideella organisationer bör tas till vara.
                                                        ,.,q


 


Naturvårdsverket utarbetar ett samordnat handlingsprogram i syfte att       JoU 1987/88:23 bevuru hotude och sårbara arter (prop. 1986/87:58, JoU 15 s. 34 f.). Miljö-och energiministern anser det angeläget att särskilda resurser avsätts för insatser till skydd för utrotningshotude växt- och djurarter. Anslaget bör föras upp med oförändrade 2 milj. kr.

Motionerna

I parlimolionernu Jo25 (m) yrkunde 1, Jo30 (c) yrkunde 8 och Jo719 (fp) yrkunde 87 begärs en ökning av anslaget med 1 milj. kr. Till hjälp för igelkottarnas överlevnad föreslås i motion Jo773 (vpk) en anslagsökning med 200 000 kr.

Ökude insutser. bl. a. i form av genbanker, för att bevara de genetiska resursernu och den genetisku variationen begärs i partimotion Jo719 (fp) yrkunde 47.

Utskottets överväganden

Utskottet hur tidigare understrukit behovet av kraftfulla åtgärder för skydd av utrotningshotade växt- och djurarter och framhållit ett antal åtgärder som nödvändiga för ett framgångsrikt artbevarande (avsnitt 3). I allt väsentligt delar utskottet miljö- och energiministerns inställning i frågan men anser — i likhet med vad som anförs i moiionerna Jo25 yrkande 1, Jo30 yrkande 8 och Jo719 yrkande 87 - att anslaget bör höjas med 1 milj. kr. Utskotlet tillstyrker således motionerna.

Genoni den av utskottet förordade uppräkningen kan det förutsättas att även motion Jo773 kommer att tillgodoses.

Med vad utskottet sålunda anfört bör enligt utskottets mening även syftet med motion Jo719 yrkande 47 vara tillgodosett. Motionen bör således inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

B 18. Åtgärder mot havsföroreningar

Regeringen har under punkt B 18 (s. 319-320) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot havsföroreningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-tionsunslug uv 15 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker dettu förslug.

B 19. Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m.m.

Regeringen har under punkt 19 (s. 320) föreslagit riksdagen att till Ut­redningsverksamhet om CFC-föreningur. m.m. för budgetåret 1988/89 an­visa ett reservationsanslag uv 2 900 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

180


 


B 20. Åtgärder mot miljöskador                                                       JoU 1987/88:23

Proposuionen

Regeringen har under punkt B 20 (s. 321) föreslagit riksdagen att till Åtgärder mot miljöskador för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsan­slag av 50 000 000 kr.

Under propositionens avsnitt 7 Miljöskador, m.m. har behandlats åt­gärder i syfte att återställa och sanera skadade områden i miljön. Med hänvisning härtill föreslär miljö- oeh energiministern ett nytt reservations­anslag med ett beräknat medelsbehov uv 50 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Motionen

Enligt purtimotion Jo25 (m) bör unsluget B 21. Ätgärder för alt rena Dulälven summunföras med förevarande,unslug (yrkunde 24).

Ulskotlels överväganden

Utskottet finner ingen uniedning utt avvika från den disposition av anslagen som förordats av miljö- oeh energiministern och avstyrker således motion Jo25 yrkande 24.

B 21. Åtgärder för att rena Dalälven

Regeringen har under punkt B 21  (s. 321) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för alt rena Dalälven för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 100 000 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

B 22. Internationellt institut för främjande av miljöteknik m.m.

Regeringen har under punkt B 22 (s. 321-322) föreslagit riksdagen att till ett Inlernationellt institut för främjande av miljöteknik m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Övriga anslagsfrågor

I sitt betänkande JoU 1987/88:18 behandlade utskottet regeringens förslag till flertalet anslag under Miljö- och energidepartementels huvudtitel med undantag av litt. C. I anslutning till den miljöpolitiska propositionen har framställts ett antal motionsyrkanden under vissa av anslagen.

Motionerna

Medel för utveckling av ny miljöskyddsteknik tillhandahålls i dag ur bräns­lemiljöfonden. För att förstärka dessa angelägna insatser bör enligt folk­partiets partimotion Jo24 naturvårdsverket få disponera 40 milj. kr. ur fonden för delta ändamål (yrkande 37).

I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen under innevaran-        181


 


de riksmöte utt till unsluget B 3. Övervukning uv miljöförundringur m.m.       JoU 1987/88:23 unslå 43,2 milj. kr. (JoU 1987/88:18 s.6 f.) I sin purtimotion Jo24 begär folkpartiet utt unslaget nu skall ökas med 10 milj. kr. att användas för utredningar och inventeringur inom miljövårdsområdet (yrkunde 38).

Till anslaget B 6. Särskilda projekt på miljövårdens område begär folk­partiet i motion Jo24 yrkande 30 ytterligare 5 milj. kr. att användas för hotade områden såsom Kattegatt och i yrkande 31 en anslagsökning om 7 milj. kr. för insatser rörande bekämpningsmedel. I centerpartiets parti­molion Jo30 begärs i yrkande 7 utt 25 milj. kr. av omslällningsstödet för jordbruket överförs till ett särskilt anslag för hagmarksersättning för att bevara del öppna landskapet och artrikedomen i flora och fauna.

I motion Jo24 begär folkpurtiet fyra nya tjänster till kemikalieinspektio­nen med motiveringen att myndighetens resurser redan innan utvärderingen UV dess verksumhel skett frumstår som helt otillräckligu. Kostnudernu för dessu tjänster bör finansieras med en avgiftshöjning (yrkandena 25 resp. 26).

Centerpartiet begär i sin partimotion Jo30 (yrkunde 10) 5 milj. kr. till ett nytt anslag för bevarande av genetiska resurser.

Utskottets överväganden

Utskottet har nyligen tagit ställning till ett yrkande motsvarande det i motion Jo24 yrkande 37 om överföring av 40 milj. kr. frän bränslemiljöfon­den till naturvårdsverket (JoU 1987/88:18 s. 4). Enligt vad. utskottet då erfarit hade 20 milj. kr. för ändamålet överförts till naturvårdsverket för budgetåret 1987/88, och ytterligare 10 milj. kr. fanns disponibla. Utskottet har numera erfarit att naturvårdsverket hos regeringen har ansökt om överföring av dessa medel. Med det sålunda anförda anser utskottet ända­målet med motion Jo24 yrkande 37 i allt väsentligt tillgodosett. Motions-yrkandet avstyrks således.

Vad beträffar förslaget från folkpartiet att öku unsluget B 3. Övervakning av miljöförändringar m.m. saknas enligt utskottels mening anledning frångå tidigare ställningstagande i enlighet med regeringens budgetföi;slag (JoU 1987/88:18). Motion Jo24 yrkande 38 uvstyrks således.

Utskottet har tidigure under innevarande riksmöte avstyrkt yrkanden motsvarande de i motion Jo24 framställda yrkandena 30 om en anslagsök­ning till vissa hotade havsområden oeh 31 om en ökning av anslaget B 6. Särskilda projekt på miljövårdens område. Vad avser yrkande 30 har ut­skottet i andra sammanhang uttryckt sin oro över havsföroreningarnas omfattning men är inte berett att i detta sammanhang förorda ytterligare medel för ändamålet. I samband med årets budgetbehandling tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ytterligare 3 milj. kr. till kemikalieinspek­tionen för insatser rörande bekämpningsmedel (JoU 1987/88:18). Anled­ning till höjning av anslaget i enlighet med yrkande 31 saknas enligt ut­skottets mening. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo24 yrkande­na 30 och 31.

Inte heller vad beträffar kravet från centerpartiet i motion Jo30 yrkande 7
på överföring av 25 milj. kr. för hagmarksersättning är utskottet berett
             jg2


 


frångå sina tidigare ställningstaganden (JoU  1987/88:18 s.  13 och JoU       JoU 1987/88:23 1987/88:24 s. 36). Motionen avstyrks således.

Utskottet har nyligen avstyrkt ett yrkande motsvarande det i motion Jo24 om fler tjänster till kemikalieinspektionen. Utskottet anslöt sig dä till rege­ringens bedömning alt frågan om inspektionens organisation oeh resurser bör behandlas först efter del alt resultatet av den nu pågående utvärdering­en av inspektionens verksamhet föreligger (JoU 1987/88:18 s. 17). Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motion Jo24 yrkande 25. Med det anförda avstyrker utskottet även yrkande 26 i niotionen.

Utskottet har i andra sammanhang och vid flera tidigare tillfällen under­strukit behovet av kraftfulla åtgärder för skydd av utrotningshotade växt-och djurarter. Som en konsekvens av denna uppfattning har utskotlet för­ordat en höjning av det aktuella anslaget med 1 milj. kr. Utskottet är emellertid inte berett att — som föreslås av centerpartiet — tillstyrka att 5 milj. kr. anslås för inrättande av ett särskilt anslag för bevarande av genetiska resurser. Motion Jo30 yrkande 10 avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

Miljöpolitikens inriktning

1.            beträffunde tekniska framsteg m.m.

ull   riksdugen   uvslår   motionernu    19S7/88:Jol6   yrkunde   1   och 1987/SS:Jo25 yrkunde 14

2.            beträffunde den ekonomiska Inriktningen m.m.

utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo26 yrkundenu 1 och 2,

3.            beträffunde eti centralt ekonomiskt mål

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 1,

4.   beträffande miljö- och naturresursdepartemenl att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 13,

5.   beträffande åtgärder på miljöns område alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo802,

Naturresurser och naturvård

6.   beträffande ägande och förvaltning av mark för naturvård ull riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo25 yrkunde 2,

7.   beträffunde bidrag till friluftsanläggningar

att riksdagen avslår motion l987/88:Jo25 yrkande 7,

S. beträffande en nalioned naiurvårdsslralegi att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkande 2,

De areella näringanui och deras påverkan på miljön

9.            beträffande ändring av skogsvårdslagen

att riksdagen avslår motion l987/S8:Jo24 yrkande 24,

10.         beträffunde mdjökoiisekvensanalyser av vissa skogsbruksmeto­
der
            183


 


utt riksdugen uvslår motionernu   1987/88:Jo.30 yrkunde 11, 1987/88:         JoU 1987/88:23

Jo719 yrkunde 59 oeh 1987/88:Jo720 yrkande 7,

11.   beträffunde skogsbruk i fjältnära områden

utt riksdugen avslår riiotionernu 19S7/88:Jo23 yrkunde 1 och 1987/88: Jo719 yrkunde 60,

12.   beträffande ersättning till markägare m.m.

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/S8:Jo723 yrkandena 2 och 3 och 1987/88:Jo751 yrkande 14 i motsvurunde del.

13.   beträffande periodisering av ersättningen

utt riksdugen uvslår molionerriu 1987/88:Jbl7, 1987/S8:Jo34, 1987/88: Jo719 yrkunde 66 och 1987/8S:Jo75l yrkunde 14 i återstående del,

14.   beträffunde nationalparker och naturreservat m.m.

ull riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo24 yrkunde 27, 1987/88: Jo25 yrkundenu 4. 5 oeh 6, 19S7/8S:Jo720 yrkande 9 i motsvarande del oeh 1987/SS:Jo751 yrkandena 5, 10 och 11.

15.   beträffande principer för skötseln av naturreservat

utt riksdagen uvslår motionernu 1987/S8:Jo30 yrkunde 6 oeh 1987/88: Jo720 yrkunde 9 i återstående del,

16.  beträffunde en plan för den svenska fjällvärlden ull riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 50,

17.  beträffande nationalpark i Sjaunja

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 51 oeh 1987/88:Jo751 yrkande 8,

18.    beträffande nationalparker I Taavavuoma, Rogen och Kebne-
kuise

alt riksdagen avslår motion 1987/8S:Jo719 yrkandena 52, 53 och 54,

19.   beträffande Kalixälven som nationalälv

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo735 yrkande 11.

20.  beträffunde skydd av en planerad nationalpark i Kiruna att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo751 yrkande 7,

21.  beträffande Abisko nationalpark

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo751 yrkande 6 i motsvarande del,

22.   beträffande marina naturreservat

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 45,

23.   beträffande urskogarna

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 61, 1987/88: Jo75l yrkande 17 och 1987/88:Jo786 yrkande 3,

24.   beträffande vålmurkertm

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo712, 1987/88:Jo719 yrkan­de 57, 1987/88:Jo751 yrkande 18, 1987/88:Jo786 yrkande 10 och 1987/88:Jo821 yrkande 7,

25.   beträffande vissa våtmarker

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo709 och 1987/88:Jo760,

26.   beträffande Kindlaområdet

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo747,

27.   beträffande Stora Alvaret

utt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo751 yrkande 9,                              184


 


28.   beträffande vissa regionala frågor                                  JoU 1987/88:23 att riksdagen avslår motionerna 1987/8S:Jo761. 1987/8S:JoS53 yrkan­de 1 oeh 1987/88:Jo872 yrkandena 3 och 4.

29.   beträffande Skånes miljöproblem

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo821 yrkande 6 oeh 1987/88:Jo874 yrkande 3,

30.   beträffande fauna- och floravård

att riksdagen avslår motionerna 1987/S8:Jo719 yrkande 65 i mot­svarande del och 1987/88:Jo751 yrkande 15,

31.   beträffande aridaiahank m.m.

att riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo719 yrkunde 65 i åter­stående del, 1987/88:Jo751 yrkande 16 oeh 1987/88:Jo786 yrkande 6,

32.   beträffande stöd till jordbrukare

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo38 yrkunde 9,

33.   beträffunde ändring uv 18 c § naturvårdslagen (1964:822) utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo711,

34.   beträffunde program för skydd av hotade fiskarter utt riksdugen avslår niotion 1987/88:Jo716,

35.   beträffande åtgärder för sälslammarna i Östersjön att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 46, -

36.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att nationalpar­kerna Ängsö. Blå Jungfrun och Golska Sandön utvidgas till ull omfuttu även de till resp. nutionalparksfaslighetér hörande, omgivan­de vattenområdena,

37.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge all Sånfjällets nationalpark utvidgas med omgivande murk som är upptugen på nuturvårdsfonden,

38.   utt riksdagen

 

a)    bemyndigar regeringen att medge del intrång i Stora Sjöfallets nationalpark som föranleds av en turistanläggning i Vietas,

b)   avslår moiionerna l987/88:Jo719 yrkande 55 oeh 1987/88:Jo751 yrkande 6 i återstående del,

 

39.   att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om en översyn av naturvårdsförvaltningen,

40.   beträffande översyn av naturvårdslagen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 3, 1987/88: Jo719 yrkandena 48 oeh 49, 1987/88:Jo720 yrkunde 1 och 1987/88:Jo751 yrkundenu 12, 19 och 20;

41.   beträffunde nalurresursräkenskaper

utt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo767 yrkunde 19,

42.   beträffunde återinförande av vissa ersättningsregler utt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkunde 62,

43.   beträffande bristande överensstämmelse mellan vissa regler i skogsvårdslagen och naturvårdslagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkunde 64,

44.    beträffande återinförande av vissa strandskyddsregler
utt riksdugen uvslär motion 1987/88:Jo734,

185


 


45.   beträffunde säkerställande av naturmiljöer

utt riksdagen uvslår motion 1987/88:Jo757 yrkunde 1.

46.    beträffunde ändring av vi.s.sa bestämmelser om ersättning för
intrång i markanvändningen m.m.

utt   riksdugen   uvslår   motionerna   1987/88:Jo723   yrkunde   1   och 1987/88:JoS70,

47.   beträffunde/ö5/flg till strandningslag utt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo756,

48.   beträffunde ändring i lerrängkörningstagsliflningen

att   riksdagen   uvslår   motionernu   1987/88:Jo841   yrkande   1   och 1987/88:Jo 854,

49.    beträffunde översyn av naturvårdsverkets organisation
utt riksdagen uvslår motionl9S7/88:Jo853 yrkande 2,


JoU 1987/88:23


 


Luftföroreningar och försurning

50.            beträffande det långsiktiga målet

a)   all riksdagen med anledning av regeringens förslag och med an­ledning av moiionerna 1987/88:Jol6 yrkande 6, 1987/88:Jo25 yrkan­de 9, 1987/88:Jo30 yrkande 16 i motsvarande del och 1987/88:Jo719 yrkande 27 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört om svavelutsläppen,

b)   avslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 10, 1987/88:Jo25 yrkande 12, 1987/88:Jo30 yrkande 16 i återstående del och 1987/88:Jo719 yrkande 27 i återstående del,

c)   avslår motionerna 1987/88:Jo21 yrkande 1, 1987/88:Jo23 yrkande 2, 1987/88:Jo715 yrkande 2, 1987/88:Jo719 yrkande 35, 1987/8S:Jo735 yrkande 1, 1987/88:Jo767 yrkande 6, 1987/88:Jo851 oeh 1987/88:Jo873 yrkande 5,

51.            beträffande avsvavlingskapaciteten

alt riksdagen uvslår motion 1987/88:Jo30 yrkunde 24,

52.            beträffunde aktionsprogram mot koldioxidutsläppen

att riksdagen med bifull till motion 1987/88:Jo30 yrkunde 14 och med anledning uv motionerna 1987/88:Jo25 yrkande 8 och 1987/88:Jo719 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

53.            beträffande ökad internationell aktivitet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 1, 1987/88: Jo25 yrkande 10, l987/88:Jo30 yrkande 22, 1987/88:Jo719 yrkande 1 och Jo837 yrkande 3,

54.            beträffande förhandlingar med Danmark

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 23, 1987/88: Jo719 yrkande 36, och 1987/88:Jo82l yrkande 4,

55.   beträffande gränskommunernas skyldigheter att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo20 yrkande 3,

56.   beträffande en internationell luflvårdsfond

alt riksdagen med anledning av moiionerna 1987/88:Jo30 yrkande 17, 1987/88:Jo31 yrkande 3, 1987/88:Jo719 yrkande 2 och l987/88:Jo768 ' yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


186


 


57.                                                                                       beträffande mdjöskydd.sområde          JoU 1987/88:23
att riksdugen uvslår molionernu 1987/88:Jo35, 1987/88:Jo810 yrkunde

2, 19S7/88:Jo821 yrkunde 3, 1987/88:JoS33 yrkunde 1, 1987/88: Jo843 oeh 1987/88 :Jo865,

58.   beträffunde skydd av Vättern

a» riksdagen uvslår motionerna l987/88:Jo728 och l987/88:Jo855,  .

59.   beträffande Kattegatt

alt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 40,

60.   beträffande aktionsplan för insjöarna

att riksdagen avslår moiionerna 1987/8S:Jo25 yrkunde 16. 1987/88:Jo803 och 1987/88:Jo873 yrkandena 2 och 3,

61.   beträffande Sömmen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo725,

62.   beträffande särskilda regler

ull riksdagen avslår motion 1987/88:Jo810 yrkande 1,

63.   beträffande inversion

att riksdagen avslår motion l987/88:Jo819,

64.   beträffande skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar

a)   alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo23 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Jo24 yrkandena 12 och 13, 1987/88:Jo30 yrkandena 29 oeh 30, 1987/88:Jo751 yrkande 28, 1987/88:Jo770 yrkandena 3 och 4 samt 1987/88:T66 yrkande 35,

b)   att riksdagen avslår motionerna 1987/S8:Jo719 yrkunde 34, 1987/ 88:Jo735 yrkunde 4, 19S7/S8:JoS73 yrkande 1, 1987/88:TS5 yrkande 4 och 19S7/8S:T95 yrkande 14.

 

65.   beträffande avgasreningskraven för importerade fordon, m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo841 yrkandena 2 och 3,

66.   beträffande viklen av kunskaper

all riksdagen avslår motion 1987/S8:Jol6 yrkande 11,

67.   beträffande avslag på förslaget om stöd

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 15,

68.   beträffande miljöåtgärder i stadstrafiken, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkandena 28 och 31,

69.   beträffande temporär hastighetsbegränsning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 33,

70.   beträffande Kalifornienkraven

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 17 och 1987/88:Jo770 yrkande 1,

71.   beträffande stimulanser till avgasrening på begagnade bdar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jol8, 1987/88:Jo24 yr­kande 16. 1987/88:Jo25 yrkande 13, 1987/88:Jo30 yrkande 32, 1987/88:Jo719 yrkande 33, 1987/88:Jo770 yrkande 2, 1987/88:Jo780, 1987/88:Jo864, 1987/88:Jo871 yrkande 1, 1987/88:T65 yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkandena 1 och 8,

72.   beträffande utsläpp från flygplan och fartyg

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 19,

187


 


73.    beträffande riktlinjer för det fortsatta arbetet med att introducera        JoU 1987/88:23
alternativa drivmedel m.m.

att riksdugen med uniedning uv regeringens förslug och med un­iedning uv motionernu 1987/88:Jol6 yrkande 10, 1987/88:Jo24 yrkan­de 18, 1987/S8:Jo.30 yrkande 27 oeh 19S7/8S:.38 yrkunde 5, som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet anfört,

74.   beträffunde stöd ål väigasprojeki

utt riksdugen uvslår motion 1987/S8:Jo3S yrkunde 6,

75.  beträffunde skattefrihet för eldrivna personbilar ull riksdugen uvslår motion 1987/88:Jol4,

76.  beträffunde monopolsituation på service- och reservdelsmark­naden och ändring av bdavgashigen

utt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med uniedning uv motionernu 1987/88:Jo7Sl, 1987/88:Jo789, 19S7/88:JoS23 oeh 1987/8S:T85 yrkande 5,

77.   beträffunde svavellagen

utt riksdugen antar tegeringens förslag till lug om ändring i lugen (1976:1054) om svuvelhultigt bränsle,

78.  beträffunde gränsvärdet för kväveoxider vid kolförbränning utt riksdugen med anledning av motionerna l987/88:Jo719 yrkande 28, 19S7/SS:Jo75l yrkande 26 oeh 1987/88:Jo77() yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vud utskottet anföri.                                                  '

79.  beträffande ulsläppskraven för svavel i koleldade anläggningar att riksdugen med uniedning uv motionernu 1987/88:Jo24 yrkunde 11 i berörd del, 1987/SS:Jo751 yrkunde 24 och 1987/S8:N33 yrkande 7 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

80.  beträffande svavelkraven för oljeeldade anläggningar

ull riksdugen uvslär motionernu 1987/88:Jo24 yrkunde 11 och 1987/ 88:N33 yrkunde 7 i återstående delur.

81.   beträffunde svavelhallen i bunkerolja

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo24 yrkande 20 och 1987/88 :Jo785,

82.    betruffunde svavelhallen i eldningsolja

ull riksdugen uvslår motion 1987/88:N27 yrkunde 7.

83.    beträffande halvering av industrins svavelulsläpp m.m.

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jol6 yrkande 3, 1987/88:Jo719 yrkandena 29, 30, 31 och 32, 1987/88:Jo735 yrkande 2 saml 1987/88:Jo75l yrkandena 23, 25 och 27,

84.    beträffande ersättning av lösningsmedel

att riksdagen avslår niotion 1987/88:Jo767 yrkande 14,

85.    beträffande lillvaraiagande av bensinångor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo731 och 1987/88:Jo733,

86.    beträffande kalk som fällningskemikalie

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo30 yrkande 50 oeh l987/88:Jo719 yrkande 41,

87.    beträffande skogsskadorna i Skåne m.m.

att   riksdagen   avslår   motionerna    l986/87:Jo   750   yrkande   3,        188

l987/88:Jo7l5 vrkunde 3.   1987/88:Jo837 vrkundenu   I  och 2 oeh


 


   88. beträffunde vitaliseringskalkning av skog                             JoU 1987/88:23

utt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 22 oeh 1987/88Jo30 yrkande 34 i berörd del,

89.           beträffande uppdrag lid naturvårdsverket

a)   att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om en uppföljning m.m. av programmet mot luftföroreningar och försurning

b)  att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 23,

Havsföroreningar

90.   beträffande åtgärder rnot mdjöföroreningarna i Öresund att riksdagen avslår motion 1987/S8:Jo736

91.   beträffande mdjöundersöknlngar i Bottniska viken m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo737

92.   beträffande kustvattnet i norra Bohuslän utt riksdagen uvslår motion 1987/88:Jo832,

93.   beträffande kustkommunernas problem alt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo829,

94.   beträffande inlernationellt samarbete

 

a)   att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo415 yrkande 1 oeh 19S7/88:Jo719 yrkandena 4 och 5,

b)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo775 yrkande 2.

95.           beträffande förbud mot dumpning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 43.

96.           beträffande vattenströmmarna

utt riksdagen avslår motion 1987/8S:Jo836 yrkande 1,

97.           beträffande en Nordsjökommission

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88Jo30 yrkande 42, 1987/88:Jo719 yrkande 3 oeh 1987/88:Jo775 yrkande 1,

98.           beträffande märkningssysiem för oljelrunsporler

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo703 och 1987/88:Jo751 yrkande 22,

99.           beträffande skyddsutrustning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo745,

100.        beträffande huvudpunkterna i en aktionsplan mot havsför­
oreningar
   ,                                                                '
att riksdagen avslår motionerna 1987/S8:Jo767 yrkande 5, 1987/88:
Jo775 yrkande 3, 1987/88:Jo833 yrkande 2, 1987/88:Jo834 yrkandena

I och 2, och l987/88:JoS36 yrkande 2,

101.  beträffande riktlinjer för militära aktiviteter alt riksdagen avslår motion 1987/8S:Jo836 yrkande 4,

102.  beträffande massaindusirins utsläpp av organiska klorför­eningar m.m..

 

a)   att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 29 och l987/88:Jo719 yrkunde 43,

b)  all riksdugen avslår motionernu 1987/88:Jo23 yrkundenu 16 och

17, l987/88:Jo.30 yrkunde 41 och l987/88:Jo767 yrkande 12,                           189

c)         att riksdagen avslår motion 1987/SS:Jo26 yrkande 7,


 


103.                                                                                      beträffande "oblekt" papper    JoU 1987/88:23
att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo26 yrkande 5, 1987/88:

Jo771 oeh 1987/88 :J 0847.

104.   beträffande PCB

utt riksdugen uvslår motion 1987/S8:Jo719 yrkande 38,

105.   beträffande dioxin

alt riksdagen avslår moiionerna 1987/S8:Jo26 yrkande 4, 1987/88: Jo719 yrkande 39 och 1987/88:Jo75l yrkande 30,

106.   beträffande avlopp från industri

a)   utt riksdugen uvslår motionerna 1987/8S:Jo25 yrkande 15. 1987/88: Jo30 yrkunde 49, 19S7/88:Jo744 yrkunde 10, 1987/88:Jo783 och 1987/8S:JoS21 yrkunde 5,

b)  att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo782 yrkande 1,

107.   beträffande ett nytt syslem för avloppsledningar, m.m.

a)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo38 yrkande 8,

b)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo705,

108.   beträffande kväveläckage från västkusten

utt riksdugen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 42 och 19S7/88:Jo821 yrkande 1.

109.  beträffande program otn kväveutsläpp att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo727,

110.  beträffande ålgärdsprogram för metaller

all riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 45 och 1987/88:Jo767 yrkunde 13,

111.   beträffunde båibotlenfärger med tenn m.m.

utt riksdugen uvslär motionerna l987/88:Jo722 och 19S7/88:Jo751 yrkande 21,

112.  beträffunde rökgasrening vid krematorier utt riksdugen uvslår motion 19S7/88:Jo838,

113.  betruffunde FoU inom VA-området

utt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo517 yrkande 1,

114.  beträffande prioritering av svensk havsmiljöforskning att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo775 yrkande 4,

115.  beträffande en marin allas

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 37,

116.   beträffande utbyggnad av PMK

att riksdugen uvslår molionernu 1987/88:Jo758, 1987/88:Jo767 yrkan­de 24 oeh 19S7/88:Jo821 yrkande 2,

117.  beträffande lokaliseringen av ett Östersjölaboratorium m.m. utt riksdugen avslår motionerna 1987/88:Jol9, 1987/88:Jo33, 1987/88: Jo412, 1987/88:Jo413, l987/SS:Jo418, 1987/88:Jo430, 1987/88:Jo431. 19S7/SS:Jo869 och 19S7/8S:Jo874 yrkande 1,

118.  beträffande undersökning av den marina forskningens resurser och organisation

utt riksdugen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet unfört,

190


 


119.        beträffande en aktionsplan mot havsföroreningar        JoU 1987/88:23
utt riksdugen i övrigt lämnar ulan erinran vad regeringen anfört otn

en uktionsplun för havsföroreningar - med begränsning av utsläpp av stabila orgunisku ämnen, närsuller, metuller och olju till den murinu miljön, sumt om forskning, mätverksamhet och uppföljning i unslutning härtill.

Skydd för ozonskiktet

120.        beträffunde Monlrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet

ull riksdugen godkänner Montrealprotokollet,

121.           beträffande avveckling av CFC-användningen

a)         utt riksdagen lämnar ulan erinran vad som anförts i propositionen
otn en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner
(CFC) oeh haloner som bryter ned ozonskiktet,

b)          att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 10,
1987/8S:Jo726 yrkande I, l987/88:Jo767 yrkande 7, 1987/88:Jo24 yr­
kande 2, 1987/8S:Jo25 yrkandena 18 och 19 oeh 1987/88:Jo30 yrkun­
de .39,

122.           beträffunde pågående CFC- användning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande ) 1, 1987/88: Jo726 yrkandena 3, 5 och 6, 1987/88:Jo857 yrkande 1 och 1987/88: Jo794 yrkande 2,

123.           beträffande miljöavgift

att riksdagen avslår molionernu l987/88:Jo719 yrkande 12 och 1987/ 88:Jo.30 yrkande 37,

124.           beträffande övriga styrmedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo751 yrkande 29, 1987/88: Jo857 yrkande 2 och l987/88:Jo23 yrkande 7.,

125.           beträffande inventering och panlsystem

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo744 yrkande 6 och 1987/ 88:Jo30 yrkunde 38 i motsvurunde del,

126.           beträffunde återvinning

utt riksdagen med uniedning uv motionernu 1987/88:Jo792 och 1987/ 88:Jo30 yrkunde 38 i återstående del och med avslag på motion 1987/88:

Jo24 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet unfört,

127.           beträffande ersättningsleknik och forskning

att riksdagen uvslår motionernu 1987/88:Jo726 yrkandena 2 och 4, l987/88:Jo794 yrkande 1, 1987/88:Jo857 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Jo867 och 1987/88:Jo24 yrkande 33,

Miljöskador m.m.

128.           beträffunde obligatorisk mdjöskadeförsäkring

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:L604 och 1987/88:L605 yr­
kande I,
                                                                                                              jj


 


129.  beträffunde en miljöskadefond                                              JoU 1987/88:23 utt riksdugen uvslår motion 1987/88:L605 yrkunde 2,

130.  beträffunde obligatorisk miljöskyddsförsäkring utt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo23 yrkande 10,

131.  beträffande yrkesfiskarnas ersättningsmöjligheler för miljö­skador

att riksdugen avslår motion 1987/88:Jo41,

132.           beträffande obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/88:L612 och 1987/8S:Jo30 yr­kunde 52,

133.  beträffunde företagens miljöredovisning utt riksdugen uvslår motion 1987/88:L207,

134.  beträffande åierställning av skadad miljö i vissa fall

utt riksdugen lämnur utun erinrun vad som i propositionen unförts om behovet av återställning uv skadad miljö i vissu fall.

Vissa övriga miljöfrågor

135.           beträffande kemikalieanvändningen i allmänhet

utt riksdagen avslår motion 19S7/8S:Jo818 yrkandena 3, 4 och 5,

136.           betruffunde liushållskemikalier

ull riksdugen uvslår motion 19S7/88:Jo38 yrkunde 7,

137.           beträffunde kemikalieanvändningen i vissa falt

Ull riksdugen avslår motionerna 1987/88:Jo729, 1987/88:Jo755, 1987/88:Jo777 och 1987/88:JoS26,

138.           beträffunde kemikaliekontroll m.m.

utt riksdugen uvslår motionerna 1987/88:Jo735 yrkande 9, 1987/88: Jo742. 1987/SS:Jo746, 1987/SS:Jo767 yrkande 8, och 1987/88:Jo820,

139.           beträffande ett fullständigt produktregister

utt riksdugen uvslår motion 19S7/88:Jo818 yrkande 2.

140.           beträffande Inventering m.m.

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo719 yrkandena 77 och 80, 19S7/88:Jo767 yrkande 11, 1987/88:Jo7S2 yrkandena 2 och 3', 19S7/88:Jo8l8 yrkunde 1 oeh 1987/88:Jo23 yrkunde 13,

141.           betruffunde avfallshantering i allmänhet

utt riksdugen uvslår motionerna 1987/SS:Jo719 yrkandena 69 och 70 samt 19S7/SS:Jo779 yrkunde 1.

142.           beträffunde miljöfarligt avfall

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo719 yrkunde 76 och 1987/8S:Jol6 yrkunde 15,

143.           betruffunde program för miljöfarligt avfall

utt riksdagen avslår motionerna 19S7/8S:Jo719 yrkande 79, 1987/88:Jo724 oeh l9S7/8S:Jo24 yrkunde 35,'

144.           beträffande miljöfarliga transporter

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/SS:Jol6 yrkunde 16. 1987/88:Jo26 yrkande 13 oeh 19S7/88:Jo36,

145.           beträffunde avfallsdeponier

utt   riksdugen   uvslår  motionernu   1987/8S:Jo719  yrkande  78  och

1987/SS:Jo744 yrkundenu 5 och 8,                                                                     192


 


146.       beträffande avfaltspolilik och resursanvändning           JoU 1987/88:23
att   riksdagen   avslår   motionerna   1987/88:Jo744   yrkande   1   och

1987/88:Jo30 yrkande 46,

147.           beträffande sopförbränning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 74, 1987/88: Jo7.35 yrkande 5, 19S7/88:Jo739 och 1987/88:Jo766 yrkande 1,

148.           beträffande källsortering

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo735 yrkande 6, 1987/88:Jo744 yrkandena 3 och 7, 1987/88:Jo766 yrkandena 3, 4 oeh 5. l987/88:Jol6 yrkande 14 och 1987/88:Jo30 yrkande 48 som sin' mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

149.           beträffande retursystem ocli förpackning

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo718 yrkande 2, 1987/88:Jo719 yrkande 72, 1987/88:Jo740, 1987/88:Jo766 yrkande 2 och 1987/88:Jo859 yrkandena 1 och 2,

150.           beträffande pant på bilbatterier

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo719 yrkande 75 och 1987/88:Jo23 yrkande 14,

151.           beträffande pant på mdjöfarllga batterier

att riksdagen med anledning av moiionerna 1987/88:Jo744 yrkande 4, 1987/88:Jo23 yrkande 15 och 1987/88:Jo24 yrkande 34 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

152.           beträffande återvinning av aluminiumburkar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo759, l987/88:Jo26 yrkande 9 och 1987/88:Jo30 yrkande 47,

153.           beträffande återvinning

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo718 yrkande 1, 1987/88: Jo719 yrkandena 68, 71 och 73, 1987/88:Jo744 yrkande 2, 1987/88:Jo790 och 1987/88:Jo24 yrkande 36,

154.           beträffande bilskrolningspremier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo708, 1987/88:Jo741, 1987/ 88:Jo749, 1987/88:Jo871 yrkande 2, 1987/88:Jo24 yrkande 21 och 1987/S8:T65 yrkande 3,

155.           beträffande mdjöfarligl avfall i vissa faU

alt riksdagen avslår motionerna l987/88:Jo836 yrkande 3, 1987/88: Jo846 och 1987/88:Jo850 yrkandena 1 och 2,

156.           beträffande/o/',sA/i//)g och utveckling

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo766 yrkande 6, 1987/88: Jo779 yrkande 2 oeh 1987/88:Jo858,

157.           beträffande radon i bostäder, m.m.

a)   utt riksdagen lämnar ulan erinran vad som i propositionen anförts om åtgärder mot radon i bostäder,

b)  att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

158.           beträffande vissa regionala miljöfrågor

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo762 och 1987/88:Jol6 yr­kandena 2 och 5,

159.       beträffande Göta älv                                                                   .193
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol5,

13 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


160.   beträffande trafik och miljö

utt riksdugen avslår motion 1987/88:Jol6 yrkandena 12oeh 13,

161.   beträffande trafikbuller

utt riksdugen uvslår motionerna 1987/88:Jo22 oeh 1987/88:Jo24.yr­kande 39,

162.  beträffande transiiering av radioaktivt material att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkande 12,

163.  beträffande kärnkraft-kärnvapen

att riksdugen avsiar motion 1987/8S:Jo26 yrkande 14,

164.   beträffande epidemiologiska undersökningar

ull riksdugen uvslår motion 19S7/8S:Jo26 yrkundena 15 och 16,


JoU 1987/88:23


 


Iniernaiionellt miljösamarbete

165.        beträffande del internationella miljösamarheteis omfattning
och utveckling

att riksdagen avslår motionernu 1987/8S:Jo26 ' yrkande 3, 1987/8S:Jo30 yrkundenu 2 i-motsvurunde del oeh 12, 1987/88:Jo715 yrkunde 1. 19S7/S8:Jo767 yrkundenu 2 och 3 och 1987/8S:JoS39,

166.  beträffunde internationella miljöleknikmässor utt riksdugen uvslår motion 19S7/S8:Jo30 yrkunde 18,

167.  beträffande exportkredilgarantier vid expon av miljöteknik att riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo30 yrkunde 19,   -

168.  beträffunde miljöatlachéer

ull riksdugen uvslår motion 19S7/8S:Jo30 yrkunde 20.

169.           beträffunde Antarktis

ull riksdugen uvslår motionernu 1987/S8:Jo.30 yrkunde 13, 1987/88: Jo719 yrkunde 9 och l987/88:Jo720 yrkunde 5.

170.           beträffunde Brundtlundkommissionens rapport

utt riksdugen uvslår molionernu 1987/8S:Jo30 yrkunde 2 i återstående del, l987/88:Jo3S yrkunde 1 oeh 19S7/88:Jo767 yrkande 4,

171.           netraffande europeiskt miljösamarbete

att riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo25 yrkunde 17, 1987/88: Jo31 yrkunde 1 oeh 19S7/8S:Jo751 yrkande 1,

172.           beträffande Miljö-EUREKA

att riksdugen uvslår motion 1987/S8:Jo767 yrkunde 23,

173.           beträffunde nordiskt miljösamarbete

utt riksdugen uvslår motion 1987/8S:Jo24 yrkunde 3,

174.           beträffande samarbete med Polen

utt riksdugen uvslår molionernu 1987/S8:Jo31 yrkande 2 och 19S7/88:Jo719 yrkunde S,

175.  beträffande lalan vid Internationella domstolen i Haag ull riksdugen uvslår motion 1987/8S:Jo719 yrkunde 6,

176.  betruffunde påtryckningar mot Storbritannien utt riksdugen uvslår motion 1987/8S:Jo735 yrkande 3.

177.  beträffunde /av/on'//jn'//H/(g / Estland utt riksdugen uvslår motion 1987/88:JoS42.

178.  beträffande gränsälvsöverenskommelsen m.m.

ull riksdugen uvslär motion 19S7/8S:Jo20 yrkundenu 1 och 2,


194


 


179.        beträffande ett Internationelll miljöteknikinstilut           JoU 1987/88:23
ull riksdugen godkänner utt ett internutionellt institut för utt främja

forskning oeh utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar utveckling inrättas,

180.        beträffande lokaliseringen av det internationella miljöleknik-
insiiiuiel

ull riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo21 yrkande 4, 1987/88: Jo717, 1987/8S:Jo763, 1987/8S:Jo787, 1987/88 :Jo804, 1987/88:Jo806 och 1987/S8:JoS07,

181.  beträffande ett internationellt forskningscentrum att riksdagen avslår motion 1987/8S:Jo39,

182.  beträffande ett iniernaiionellt institut för strategiska miljösm-dier

utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo805,    ,

183.  beträffunde ett internationelU miljöforskningsorgan alt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo844,

184.  all riksdagen lämnar ulan erinran vad i propositionen i övrigt unförts om betydelsen av det internationella miljösamarbetet.

Miljöskyddels regelsystem och organisation

185.  beträffande utgångspunkten för miljöskyddslagen (ML) att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkande 17,

186.  beträffande tnitjörevi.sorer

 

a)    alt riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo28 i motsvurunde del och 1987/S8:Jo752 yrkunde 3,

b)   utt riksdagen avslår molionernu 1987/88:Jo24 yrkunde 7 och J987/S8:Jo719 yrkande 25,

187.           beträffunde miljöansvarig

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo23 yrkande 12, .1987/88: Jo30 yrkande 59, l987/88:Jo752 yrkande 2 och 1987/88:Jo848 yrkan­de 1,

188.           beträffande 38 § ML

att riksdagen med uvslug på molionernu 1987/88:Jo24 yrkande 6 och
1987/SS:Jo719 yrkandena 15 och 16 antar regeringens förslag till
ändring av 38 S ML,
              •    -       '

189.           betruffunde koncessionsnämndens snmmansåltning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo26 yrkande 28, 1987/88: Jo28 i återstående del oeh 1987/88:Jo30 yrkande 57,

190.           beträffande inriktningen av tillsynsverksam/ielen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo30 yrkandena 61 och 62 sumt l987/88:Jo767 yrkande 10,

191.           beträffande/t DB

utt riksdugen uvslår motionernu 1987/S8:Jo710 oeh 19S7/88:Jo750,

192.           beträffande rätten att överklaga

a)   ull riksdugen avslår motionerna 1987/S8:Jo23 yrkunde 11, 1987/88: Jo26 yrkande 22, 1987/88:Jo.30 yrkande 56, 1987/88:Jo7l9 yrkande 26 oeh 1987/88:JoS15.

b)  att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo852,                                                   195


 


193.   beträffande gränsvärden, m.m.                                     JoU 1987/88:23

a)    alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo752 yrkande 4 och 1987/88:Jo812 i motsvarande del,

b)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 4,

194.   beträffande förbättrad koniroU

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo752 yrkande 5, 1987/88: Jo795 och 1987/88:Jo800 i motsvarande del,

195.   beträffande straff vid uppsåtliga miljöbrolt  -

a)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jol6 yrkande 9

b)   alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkande 27,

196.   beträffande avskaffande av straffrihet

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 5,

197.   beträffande översyn av mdjöstraffrätien all riksdagen avslår motion 1987/88:Jo29,

198.   beträffande effektivare beivrande

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo735 yrkande 8, 1987/88: Jo752 yrkande 1 oeh 1987/88:Jo812 i återstående del,

199.   beträffande preskriptionstiden

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo735 yrkande 7,

200.   beträffande miljöskyddsavgiften

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jol6 yrkande 8, 1987/88;Jo751 yrkunde 3 oeh 1987/88:Jo848 yrkande 2,

201.   beträffande vinningsrekvisitet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 24,

202.   beträffande allmän rättshjälp

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo26 yrkande 21 och 1987/88:Jo30 yrkande 60,

203.   beträffande miljöinriktad utbildning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 54,

204.   beträffande miljödeklarationer

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo26 yrkande 6 och 1987/88:Jo38 yrkande 4,

205.   beträffande rndjökonsekvensbeskrivningar

a)  att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 55 i motsvarande del,

b)  alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och med an­ledning av moiionerna 1987/88:Jol6 yrkande 17, 1987/88:Jo719 yr­kande 22, 1987/88:Jo751 yrkande 4 och 1987/88:Jo767 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

206.   beträffande offentliga förhör och framtidsstudier

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo767 yrkandena 21 och 22,

207.   beträffande tillsynsansvaret enligt NRL, m.m.

all riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkandena 14 och 17,

208.   beträffande handläggartjänster för miljöskyddet

att   riksdagen   uvslår   motionerna   1987/88:Jo25   yrkande   23  och. 1987/88:Jo767 yrkande 18,

209.                                                                                                         beträffande kommunernas resurser         196
alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkande 20,


 


210.   beträffande utbildning av miljöjurisler                                    JoU 1987/88:23 att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkande 29,                                .    .

211.   beträffande iaWöA/agare

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 58,

212.           beträffande miljöombudsman, m.m.

a)   att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo767 yrkande 1 och 1987/88:Jo791,

b)   att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo704,

213.           beträffande haverikommission

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo809,

214.           beträffande miljöpolis

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo8]]

215.   beträffande regionala miljö- och nalurvårdsenheter att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo825,

216.   beträffande avgifter för prövning och tilLsyn

 

a)   alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 23.

b)   att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo416 yrkande 4 oeh 1987/88:Jo72l,

217.           beträffande 5 § ML

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo26 yrkandena 18 och 26 samt l987/88:Jo30 yrkande 55 i återstående del,

218.           beträffande förstärkning av miljöskyddslagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:JoSOO i återstående del,

219.           beträffande miljöskyddsprövning av vägar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo26 yrkande 19,

220.           beträffande miljöskyddslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljö­skyddslagen (1969:387) i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan under mom. 188,

221.           beträffande brottsbalken

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brotts­balken,

222.           beträffande miljöskyddels regelsystem m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om miljöskyddets regelsystem, organisation oeh behovet av resurser för att förstärka miljöskyddet.

Ekonomiska styrmedel

223.           beträffande förstag om införande av ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo23 yrkande 5, 1987/88:Jo    . 25 yrkande 22, 1987/88:Jo30 yrkande 53, 1987/88:Jo735 yrkande 10, 1987/88:Jo751   yrkande   2   och   1987/88:Jo768   yrkande   1   saml 1987/88:Fi224 yrkande 8 och 1987/88:N33 yrkande 6,

224.           beträffande svavelavgifter

att    riksdagen    avslår    motionerna    1987/88:Jo23    yrkande    6.

1987/88: Jo24   yrkandena   8   och   9,    1987/88: Jo25   yrkande    11,

1987/88:Jo30    yrkande    25,    1987/88:Jo719    yrkande    19    och              197

1987/88:Jo768 yrkande 2,


 


225.        beträffande A/o/r/vg//>er/7;.w.                                     JoU 1987/88:23
utt riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo23 yrkunde 8,  1987/88:

Jo26 yrkande S, 19S7/8S:Jo30 yrkandena 15 oeh 40, l987/8S:Jo719 yrkande 21 och 1987/S8:Jo76S yrkunde 3,

226.           beträffande avgifter på kväveoxiduisläpp  -

Ull riksdugen uvslår molionernu 1987/88:Jo23 yrkande 9, 1987/88: Jo30 yrkande 26 och 1987/88:Jo719 yrkande 20,

227.           beträffande avgifter på importerade fordon

alt riksdagen avslår motion 1987/S8:Jo24 yrkande 14,            ;

228.  beträffunde kommunal avgift på kemikaliehalUgt avlopp utt riksdugen avslår motion 1987/S8:Jo517 yrkunde 2,   -

229.  beträffande ökad användning av ekonomiska styrmedel

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Jo26 yrkande 25 lämnar ulan erinran vad som anförts i propositionen om ökud unvändning av ekonomiska styrmedel,

230.        beträffande mdjöpotiiikens inriktning och Innehåll i övrigt
att riksdagen lämnur utan erinrun vud som unförts i propositionen otn
miljöpolitikens inriktning och innehåll i övrigt.

Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

231.        ull riksdugen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 36, 1987/88:Jo735 yrkande 12
oeh 1987/8S:Jo784 yrkande 1 ull Åtgärder mol luftföroreningar och
försuriting för budgetåret 1988/89 unvisur ett reservationsanslag av
163 000 000 kr.,

232.           beträffande vitaliseringskalkning

att riksdagen avslår motion 19S7/S8:Jo30 yrkande 34 i återstående del,

233.           beträffande kalkning av brunnar rn.m.

att riksdugen uvslår motionerna 1987/8S:Jo21 yrkandena 2 oéh 3,
1987/88:Jo32 och 1987/88:Jo.37.
                            '  

234.  beträffande inriktningen av kalkningsverksamheten utt riksdugen uvslår motion 1987/8S:Jo834 yrkunde 3,

235.  betruffunde kalkning av .sjöar

utt riksdugen uvslår motion 1987/88:JoS45.       '

236.           beträffunde kalkningsverksamhei i Skåne

utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo244 yrkunde 8,

237.  beträffande försökskalkning av skogsmark m.m. utt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo798,

238.  beträffande försurningsskador på kulturminnen

utt   riksdugen   avslår   motionerna   1987/88:Kr6   yrkande   4   och            i

l987/88:Jo30 yrkande 35,

239.  beträffande/Mrernflf/one//n/örsi(r»i(«gsse/crerariare( att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 21,

240.  alt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag   . på motionerna 1987/88:Jo26 yrkande 24, 1987/88:Jo719 yrkande 85 och 19S7/88:Jo784 yrkande 2 till Mark för naturvård för budgetåret

1988/89 anvisar ett reservulionsanslag av 40 000 000 kr.,                                198


 


241.  beträffunde del långsiktiga be/iovel av murk för nuturvård        JoU 1987/88:23 utt riksdugen uvslår motion 1987/8S:Jo27,

242.  beträffunde överföring av murk från domänfonden tid nalur­vårdsfonden

ull   riksdugen   uvslår   motionernu   19S7/88:Jo30   yrkunde   9   oeh 1987/88:Jo719 yrkande 67.

243.  beträffunde bidrag lill den ideella naturvårdens inköp av mark alt riksdugen avslår motion 1987/88:Jo25 yrkunde 3,

244.  beträffunde sponsring för skötsel och förvärv av nalurvårds­objekt

att riksdagen avslår motion l987/S8:Jo26 yrkande 23.

245.  alt riksdagen med bifull till regeringens förslug och med uvslug på moiionerna 19S7/88:Jo30 yrkande 5. l987/SS:Jo719 yrkande 86, l987/S8:Jo7S4 yrkande 3 till Vård av naturreservat m.m. för bud­getåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag uv 49 192 000 kr..

246.  beträffunde underhåU av den halländska sandkuslen utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo286 yrkunde 3,

247.  utt riksdugen med uniedning uv regeringens förslug och mo­tion l987/8S:Jo773 och med bifall till moiionerna 19S7/88:Jo25 yrkun­de 1, 1987/S8:Jo.30 yrkande 8 oeh l987/SS:Jo719 yrkande 87 till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservations­anslag av 3 000 000 kr.,

248.  beträffande genbanker

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo719 yrkande 47.

249.  alt riksdagen med bifall till regeringens förslug till Åtgärder mot havsföroreningar för budgetåret 1988/S9 unvisur ett reservations­anslag uv 15 000 000 kr.,

250.  att riksdagen med bifall lill regeringens förslag till Utrednings­verksamhet om CFC-föreningar: m.m. för budgetåret 1988/89 unvisur ett reservutionsunslug uv 2 900 000 kr.,

251.  utt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo25 yrkande 24 i motsvarande del till Åtgärder mot miljöskador för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

252.  utt riksdugen med bifull till regeringens förslug och med uvslug på motion 1987/S8:Jo24 i återstående del till Åtgärder för att rena Dalälven för budgetåret 1988/89 unvisur ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

 

253.   alt riksdugen med bifull lill regeringens förslag lill Inter­nationelU institut för främjande av miljöteknik m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

254.   beträffande bränslemiljöfonden

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo24 yrkande 37,

255.   beträffande Övervakning av miljöförändringar m.m. alt riksdagen avslår motion 1987/S8:Jo24 yrkande 38,

256.   beträffande Särskilda'projekt pä miljövårdens område

att riksdagen avslår moiionerna 1987/88:Jo24 yrkandena 30 och 31

och 1987/88:Jo30 yrkande 7,                                                                     199

257.  beträffande ett särskiU anslag för hagmarksersättning
alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 7,


258.   beträffunde Kemikalieinspektionen                                   .      JoU 1987/88:23 utt riksdugen uvslår motion 1987/88:Jo24 yrkandena 25 och 26.

259.   beträffunde anslag för bevarande av genetiska resurser att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo30 yrkande 10.

Stockholm den 24 maj 1988 På jordbruksutskottels vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Ingvar Eriksson (m), Ake Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk). Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1.     Tekniska framsteg (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels alt den del av ulskotlels yttrande som på s. 50 börjar med "Utskotlet finner" och på s. 51 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas syn på viklen av teknisk utveckling inom miljövårdens område. Erfarenheten visar att teknisk utveckling, genererar energisnålare och mer miljövänliga lösningar. Del gäller inte minst inom Irunsportområdel. För alt uppmuntra och påskynda den tekniska utveck­lingen skull politiker fastställa gränsvärden i stället för att i detalj binda upp besluten i olika tekniska lösningar. Via rabatter, skatlenedsältningar och avgifter kan processen påskyndas. Vad utskottet unfört med anledning av motion Jo25 yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därigenom tillgodoses även motion Jol6 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande tekniska framsteg m.m. utt riksdugen som sin mening ger regeringen till kännu vud ulskollel unfört med uniedning av motionerna 1987/88:Jol6 yrkunde 1 och 1987/88:Jo25 yrkunde 14.

2.     Den ekonomiska inriktningen (mom. 2)

Jun Jennehug (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med "Utskottet
kan i" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delur motionärernus uppfattning att miljöpolitiken åren fråga
om makt. Den handlar ytterst om fördelningen av jordens resurser. Först
när den ekonomiska utvecklingen inriktas på människornas hälsa och på
         200


 


sociala, kulturella och ekologiska värden kan den nuvarande destruktiva       JoU 1987/88:23
utvecklingen brytas.
                                                                              .  .   :       

Människornas uppror mot rovdrift och förtryck är nu, liksom tidigare, den viktigaste förutsättningen för en sådan förändring. Fortfarande har ett litet fätal den ekonomiska makten i Sverige. Maktgrupper som dessa har ' aldrig självmunl ändrat attityd. Striden mot del etablerade har varit och är fortfarande en livsnödvändighet. 1 dag är den dessutom en kapplöpning med liden eftersom den punkt rycker allt närmare där,de ekologiska sy­stemen kollapsar. Mot den angivna bakgrunden delar utskottet motionärer- , nas krav pä den ekonomiska politikens inriktning liksom pa en kursändring från imperialistiskt förtryck och kapitalistisk utsugning till en ny ekonomisk världsordning. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i nu berört avseende bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.            beträffande den ekonomiska inriktningen m.m.

att riksdagen som-sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo26 yrkandena 1 och 2,

3. Ett centralt ekonoiniskt mål (mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet kan ansluta" och slutar med "tillgodosett härmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning alt hushållning med natur­resurser och en god miljö skapar framtidsmöjligheter, medan en miljö-skadlig utveckling undergräver framtiden. Miljöpolitiken måste ges stimu­lans, styrmedel och tydliga signaler för en utveckling som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersoni miljön är helheten måste den också ha sin givna plats i hela samhället.

Utskottet anser liksom centern att god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. Som framhålls i motionen har de direkta skadorna på miljön i Sverige uppskattats till ca 60 miljarder kronor per är. För att ge en varaktig tillväxt i samhället behövs både ekonomisk och ekologisk balans. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.            beträffande ett centralt ekonomiskt mål

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 1,

4. Ägande och förvaltning av mark för naturvård (mom. 6)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "I likhet" och

på s. 55 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:                                  9qj


 


Vad galler säkerställunde uv murk för nuturvård är utskottets principiellu JoU 1987/88:23 inställning ull det endust i två full finns skäl för annat än privat ägande av mark för naturvård. Det ena är nationalparkerna, som staten bör äga och förvalta, det andra är värdefull mark av unnun kuruktär, där ägarbilden är för splittrad eller osäker för att skötselkonlrakt skall kunna användas. Här skulle enligt utskottets mening de ideella föreningarna pä miljövårdens område kunna la ett ansvar för ägandet och förvaltningen. Det engagemang som dessa organisationer lägger i dagen vid skötsel av värdefulla natur­områden visar var den mesta kunskapen, den högsta motivationen och den största unsvurskänslun finns-för den frumtidu förvaltningen uv den svenska naturen. Utskottet delar således den uppfattning som kommer till uttryck i motion Jo25. Vad utskottet sålundu unfört med anledning av motionens yrkunde 2 bör ges regeringen till kännu.

dels ull utskottets hemställun under 6 bort hu följande lydelse:

6.            beträffande ägande och förvaltning av mark för naturvård

att riksdagen med uniedning uv motion 1987/88:Jo25 yrkunde 2 som sin mening ger regeringen till kunnu vad utskottet anfört om den ideellu naturvården,

5. Bidrag till friluftsanläggningar (mom. 7)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutur med "yrkande 7" bort hu följunde lydelse:

Till skillnud från miljö- och energiministern anser utskottet att natur­vårdsverkets bidrug lill olika friluftsanläggningar på sikt bör avvecklas oeh ansvaret helt överförus på kommunernu. Utskottet unsluter sig även till den uppfuttning som framförs i motion Jo25 utt mark för friluftsändamal i största möjliga utsträckning bör bibehållas i enskild ägo och tillgängligheten garanteras genom långsiktiga avtal. Vad ulskollel sålunda anför med an­ledning av motion Jo25 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7.            betruffunde bidrag till friluftsanläggningar

utt riksdugen med uniedning uv motion l987/8S:Jo25 yrkande 7 som sin mening ger regeringen lill kännu vud utskottet unfört,

6. Ändring av skogsvårdslagen (mom. 9)

Lurs Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yllrande på s. 58 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Situationen är nu sådan att skyndsamma åtgärder är nödvändiga. Ut­
skotlet delar därför den uppfattning som framförs i motion Jo 24 att skogs­
styrelsen bör få i uppdrag alt i samråd med naturvårdsverket utarbeta
förslag till hur lövskogsandelen skall kunna ökas i särskilt känsliga om-
            -,r.


 


råden. Utskottet noterar att motionärerna i andra sammanhang lagt fram       JoU 1987/88:23

förslag om omfattande bidrag för lövskogsplantering i slättbygd oeh om

ändringar i skogsvårdslagen som skulle utöka möjligheterna för skogsägare

som så önskar att i högre utsträckning både bevara och plantera lövskog.

Utskottet utgår från att dessa och andra förslag kommer att övervägas i

anslutning till det uppdrag de bägge verken nu föreslås få. Vad utskottet

sålunda anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 24 bör ges regeringen

lill kännu.

dels utt utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9.            betruffunde ändring av skogsvårdslagen

utt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo24 yrkande 24 sotn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Miljökonsekvensanalyser av vissa skogsbruksmetoder
(mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Lars Erneslum (fp), Lennart Brunander (e) oeh Anders Castberger (fp) unser

dets utt den del uv utskottets ytlrunde som på s. 58 börjur med "Miljö- och energiministern betonar" och på s. 59 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Miljö- och energiministern betonar - - - (=utskotlet) - - - på området. Dessa åtgärder bör enligt utskottets mening kompletteras med miljökonsekvensanalyser i enlighet med vad som föreslås i motionerna Jo30, Jo719 och Jo720. Sådana beskrivningar och analyser skall således göras för olika skogsbruksmetoder såsom hyggesplöjning, slubbrytning, inpluntering uv främmande trädslag sumt skogspluntering på jordbruks­murk. Vud utskottet sålundu anföri med anledning av motionerna Jo30 yrkande 11, Jo719 yrkande 59 och Jo720 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10.         beträffande mdjökonsekvensanalyser av vissa skogsbruksmeto­
der

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 11, 1987/88:Jo719 yrkande 59 och 1987/88:Jo720 yrkande 7 som sin me­ning ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

8. Skogsbruk i fjällnära områden (mom. 11)

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjur med "Med
uniedning" oeh slutar med "från riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Med anledning av motion Jo23 yrkande 1 vill utskotlet anföra följande.
Det är nu hög tid alt åstadkomma en långsiktig lösning på konflikterna om
de fjällnära skogarna. En utredning bör tillsättas om en naturvårdsgräns för
   203

dessa skogar. Därvid bör särskilt beaktas att ett småskaligl skogsbruk, så


 


som det traditionellt bedrivs av ortsbefolkningen, har större möjlighet alt JoU 1987/88:23 bruka skogen på ett miljövänligt sätt. Utskottet vill betona att gränsdrag­ningen skall ske i näru kontukt med företrädare för lokala intressen, inte minst skogsbrukarnu, och ull eventuella inskränkningur skall ersättas i förstu hund med unnun mark. I anslutning till en lösning av detta slag,kan den gumlu skogsodlingsgrunsen utmönstras.

Utskottet delar vidare den syn på behovet av skydd för värdefulla skogar nedanför de fjällnära områdena som redovisas i motion Jo719. Enligt ut­skottets mening bör riksdagen ställa sig bakom målet att en procent av den produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära barrskogarna bör undantas från vanligt skogsbruk. Syftet skall vara att bevara såväl ovanliga skogstyper - såsom urskogar och urskogsliknande områden - som representativa naturlyper, dvs. olika kullurpåverkade skogar. Utskottet bedömer att na-lurskyddsbeslut av en sådan omfattning vore väl avvägda för att tillgodose de skilda skyddsbehov som är kända. Vad utskottet anföri med anledning av motionerna Jo23 yrkande 1 och Jo719 yrkande 60 bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffunde skogsbruk i fjällnära områden utt riksdugen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet unfört med anledning av motionernu 1987/88:Jo23 yrkunde I oeh 1987/88:Jo719 yrkande 60,

9. Ersättning till markägare m.m. (mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivur Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Frågor om" och slutar med "yrkande 14 (delvis)" bort ha följande lydelse:

Visserligen kan utskottet konstatera att frågan om ersättning till mark­ägare vid olika typer av intrång har kommit i ett nytt och för markägar­intressena i viss mån förmånligare läge sedan plan- oeh bygglagen jämte följdlagstiftning har börjat tillämpas. Enligt utskottets mening är situationen emellertid alltjämt otillfredsställande. Privata markägare skall inte behöva drabbas av att de på sin mark har en hotad art. Del måste ankomma på staten att tillerkänna berörda markägare skälig ersättning för försvårande av pågående markanvändning. Genom en entydig lagstiftning skulle två fördelar näs. Dels skulle markägaren - som ofta mot sin vilja får avslå från marken i fråga - erhålla en rättvis kompensation för intrånget, dels skulle ersättningen fungera som incitament för en bättre prövning och prioritering av objekten. Ersättningen skall dessutom vara sådan att markägaren upp­lever det positivt alt ta sitt ansvar. Härmed ansluter sig ulskollel lill den syn på ersättningsfrågorna som kommer lill uttryck i motionerna Jo723 yrkan­dena 2 och 3 och Jo751 yrkande 14 (delvis). Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

204


 


dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: JoU 1987/88:23

12. beträffande ersättning till markägare m.m. alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo723 yrkandena 2 oeh 3 oeh 19S7/88:Jo751 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Nationalparker och naturreservat m.m. (morri. 14)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "I pro­positionen" och på s. 24 slutar med "och 11" bort ha följande lydelse:

I propositionen------ ( = utskoltet)---- öch naturvårdsområden. Nar

det gäller skyddsformerna nationalparker och naturreservat delar emeller­tid utskottet den uppfattning som kommit till uttryck i moderata samlings­partiets partimotioner Jo25 oeh Jo751 all nationalparker skall omfatta om­råden där nuturen i huvudsak får utvecklas fritt. Marken bör ägas av staten, oeh naturen skall normalt inle behöva någon skötsel. Nationalparker skall därför i princip inte ha några driftskostnader utom för viss övervakning. Ett pur sydsvensku nationalparker utgörs emellertid av kulturparker av skilda slag och kräver särskild vurd. Nuturreservutel bör i första hand syfta lill ett skydd för särskildu nuturtyper, t. ex. biotoper för hotade arter och geologis­ka formationer. Däremot bör denna skyddsform inle komma i fråga vad gäller friluftsliv och rekreation. Här finns andra, mindre ingripande skydds­former att tillgå. Där del är möjligt bör en ägare av den berörda marken eller intilliggande mark få ett tillsynsansvar för naturreservatet. Härigenom uppnås en personlig unvurskänsla, och kostnaderna för tillsynen minskar. Dennu modell kan unvändus även för undra nalurvårdsobjekt. Många av dagens naturreservat har inte sådan status alt de bör kvarstå som natur­reservat. Regeringen bör därför utvärdera denna skyddsform. Vad utskottet anfört med anledning av moiionerna Jo25 yrkandena 4, 5 och 6 och Jo75r yrkandena 5, 10 och 11 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande 27 oeh Jo720 yrkande 9 (del­vis) i den mån de inle blivit tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande nationalparker och naturreservat m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo25 yrkandena 4-6 och 1987/88:Jo751 yrkandena 5, 10 och 11 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 27 och 1987/88:Jo720 yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet anföri.

205


 


11. Nationalparker och naturreservat m.m. (mom. 14) joU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels utt den del uv utskottets ytlrunde på s. 65 som börjar med "1 pro­positionen" och slutar med "och 11" bort ha följande lydelse:

I propositionen------- ( = utskottet)--- årets utgång. Det värdefulla

invenleringsarbete som här åsyftas är emellertid inle tillräckligt ulan bör följas av konkreta åtgärder för utt säkra dessa riksobjekt för framtiden genom reservatsbildning. Det är oacceptabelt att riksintressanla nalurvårds­objekt exempelvis på grund av resursbrist skall gå förlorade. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i motion Jo24 att länsstyrelserna bör utarbeta säkerställandeplaner med utgångspunkt från gjorda inventeringar. Del är också angeläget alt naturvårdsmyndigheterna skaffar sig en samlad bild UV lämpliga framlida naturreservat. Vad utskotlet sålunda anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 27 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo25 yrkandena 4, 5 och 6, Jo720 yrkande 9 (delvis) och Jo751 yrkandena 5, 10 och 11 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels all utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande nationalparker och naturreservat m m att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo24 yrkande 27 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo25 yrkandena 4, 5 och 6, 1987/88:Jo720 yrkande 9 i motsvarande del och 1987/88:Jo751 yrkan­dena 5,10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört.

12. Principer för skötseln av naturreservat (mom. 15)

Karl Erik Olsson oeh Lennart Brunander (c) anser

dels alt den del av utskottets ytlrunde på s. 65 som börjur med ""Utskottet unsluter" och slutur med "yrkunde 9 (delvis)" bort hu följunde lydelse:

LJtskottet unsluter - — — ( = utskottet) — - - och naturvårdsområden. Förutom de här nämnda finansieringsformerna anser utskotlet - i likhet med vad som frumförs i centerpurtiets motioner Jo30 och Jo720 - utt en fond bör lillskupus för vård och inköp av nalurvårdsobjekt. Fonden skall byggus upp av stutligu medel men med möjlighet för ullmänhelen och företug utt lämna bidrug. Bidrag till fonden skull också kunnu lämnus genom testumenturisku förordnanden. Vad utskottet sålunda unfört med uniedning UV motionernu Jo30 yrkunde 6 oeh Jo720 yrkande 9 (delvis) bör ges rege­ringen till kanna.

dels utt utskottets hemställun under 15 bort hu följunde lydelse:
15. beträffunde principer för skötseln av naturreservat
utt riksdugen med uniedning uv motionernu 1987/88:Jo30 yrkunde 6
och 19S7/88:Jo720 yrkunde 9 i återstående del som sin mening ger
regeringen till kanna vad utskottet anfört,
                                                 206


 


13.                                                                              En plan för den svenska fjällvärlden (mom. 16)                                                                              JoU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pa s. 65 börjar med "Som redovisats" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

På olika sätt har statsmakterna sökt skydda fjällvärlden mot exploatering. Redan i seklets början avsattes nationalparker. Ytterligare parker har till­kommit senare. Sarek-Padjelanta—Stora Sjöfallet är ett av världens största sammanhängunde skyddade områden. Genom den fysiska riksplaneringen har även andra delar av fjällen givits ett visst om än osäkert skydd, bl. a. genom att obrutna fjällområden avgränsats.

I praktiken är det dock inte lika väl beställt. Den nyu nuturresurslagen medger utt mineralutvinning sker även i områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag. Bestämmelsen bör utgå ur lagen.

Inte ens nalionalparksskyddet - dvs. utfästelsen att lill kommande gene­rationer spara särskilt värdefulla naturtyper - har visat sig hållbart. I Stora Sjöfallets nationalpark har flagranta ingrepp och gränsändringar skett vid en rad tillfällen för att möjliggöra valtenkraftsutbyggnad. Omfattande väg­byggen har också utförts. Abisko nationalpark genombryts av den s. k. Norgevägen. Riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen har visat sig mycket tänjbara så snart de ställts mot mer konkreta krav från skogsbruket eller på utbyggnad av fritidshus och vägar. Det flnns en rad hot av detta slag även mot de mest skyddsvärda fjällområdena. Skyddet har inte hindrat planer på valtenkraftsutbyggnad, ytterligare vägdragningar och prospektering efter malm och mineraler Sådan exploatering drabbar också rennäringen, finner" och slutar med "planerade Kirunaparken" bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att inom den planerade national­parken i Kirunafjällen också utveckla turismen. De delar av parken som skall brukas för delta ändamål bör enligt utskottets mening skyddas pä annat sätt, nämligen såsom naturreservat eller naturvårdsområde. Utskottet ansluter sig härmed till vad som framförs i motion Jo751 yrkande 7 om Kirunaparketi. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna!

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande en plan för den .svenska fjällvärlden att riksdagen med uniedning uv motion 1987/88:Jo719 yrkande 50 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.     Nationalpark i Sjaunja (inom. 17)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Mot bakgrund"" oeh pä s. 66 slutar med ""yrkande 8" bort ha följande lydelse:

På grund av riksdagens enhälliga uttulunde att snuru åtgärder borde vidtas för att bevara Sjaunjaomrädet har området nyligen avsatts som natur­reservat. Trots delta är området fortfarande hotat. Enligt vad utskottet


 


erfarit hur tillstånd givils för mineralprospektering, en åtgärd som i sig JoU 1987/88:23 skudur området. Skulle mun dessutom finna brytningsvärda tillgångar kom­mer givetvis kravet på exploatering alt bli oerhört starkt. Det är utskottets mening - vilket även framförs i motionerna Jo719 oeh Jo751 - att endast del mera omfattande skydd som nalionalparksinstitutet innebär kan för­hindra exploatering och annan påverkan som skadar den känsliga miljön i Sjaunjuområdet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo719 yrkande 51 och Jo751 yrkande 8 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande nationalpark i Sjaunja all riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 51 oeh 1987/88:Jo751 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Nationalparker i Taavavuoma, Rogen och Kebnekaise (inom. 18)

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anser

dels utt den del uv utskottets yttrande pä s. 66 som börjar med "Utskottet uvstyrker"" och slutur med "'och 54" bort ha följande lydelse:

Utskottet unser, i likhet med vud som framhålls i motion Jo719, att såväl
Tauvuvuomu som Rogenområdet och Kebnekaise har unika naturvärden
och utt de bör avsättas som nationalparker. Vad iitskottet anfört med
uniedning uv motion Jo719 yrkandena 52, 53 och 54 bör ges regeringen till
känna.
                                                  .   •

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande nationalparker i Taavavuoma, Rogenområdet och Kebnekaise

utt riksdagen med anledningav motion l987/88:Jo719 yrkandena,52, 53 oeh 54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri.

16. Skydd av en planerad nationalpark i Kiruna (mom. 20)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Utskottet
finner"" och slutar med "'planerade Kirunaparken" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att inom den planerade national­
parken i Kirunafjällen också utveckla turismen. De delar av parken som
skall brukas för detta ändamål bör enligt utskottels mening skyddas på
unnut sätt, nämligen såsom naturreservat eller naturvårdsområde. Utskottet
ansluter sig härmed till vad som framförs i motion Jo751 yrkande 7 om
Kirunaparken. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
                     208


 


de/5 att utskottets hemställun under 20 bort ha följunde lydelse:     JoU 1987/88:23

20.            beträffunde skydd av en planerad nationalpark i Kiruna

att riksdagen med anledning av niotion 1987/88;Jo751 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet unfört,

17.    Abisko nationalpark (mom. 21)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson oeh Ivur Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 6 (delvis)" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo751 kan utskottet konstatera att vid flera tillfallen olika ingrepp såsom vägbyggen och vatlenfullsutbyggnader har gjorts i de nordliga nationalparkerna Stora Sjöfallet oeh Abisko. De exploaterade områdena urholkar enligt utskottets mening respekten för nutionulparksbegreppet. Utskottet ansluter ,sig till vad som sägs i niotion Jo75l yrkande 6 (delvis) att de exploaterade delarna av Abisko nutionul­purk bör överförus till naturreservat. Utskottet återkommer nedan (reserva­tion 30) till frågan om skyddet av Storu Sjöfullet. Vad utskottet anfört bör ges regeringen lill känna.

dels alt utskottets hemställun under 21 bort ha följande lydelse:

21.            beträffande Abisko nationalpark

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo751 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till kanna vad ut­skottet anfört.

18.    Marina naturreservat (mom. 22)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser    .

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ""Utskottet har"" och slutar med ""yrkande 45"" bort hu följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Jo719 anser utskottet att ambitions­nivån måste höjas när det gäller marina skyddsområden. Inom vissa om­råden, främst Öresund och runt Gotska Sundön, ur t. ex. sundsugning ett hot mot den murinu miljön. Fleru områden i Stockholms skärgård och på västkusten, inkl. grunda vikar av stort biologiskt värde, behöver skyddas. Syftet måste varu utt skydda havsmiljön i dess helhet, dvs. uven fauna och flora, mot bl. a. direkta ingrepp och all skapa en fristad för känsliga arter. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22.            beträffande marina naturreservat

alt riksdagen med anledning uv motion 1987/88:Jo719 yrkande 45 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskotlet unfört.

'209

14 Riksdagen 1987/HH. 16 saml. Nr 23


19.                                                                 Urskogarna (mom. 23)    JoU 1987/88:23

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med '"Beträffande det"" oeh på s. 67 slutar med "'vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Beträffande det---- (=utskottet)----- all kullurpåverkan. Ansprå­
ken på dessa marker är stora från det moderna skogsbrukets sida. Särskilt
viktigt är att undanta dessa områden och ge dem ett varaktigt skydd från
avverkning i den södra landshalvan, där även lövskogar finns. Vad utskottet
sålundu unfört med anledning av motion Jo751 yrkande 17 bör ges regering­
en till känna. Med del anförda får syftet med motionerna Jo719 yrkande 61
och Jo7S6 yrkande 3 anses i allt väsentligt tillgodosett.

de/5 alt utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande urskogarna att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo751 yrkande 17 och med    avslag    på    motionerna    1987/88:Jo719    yrkande    61    och 1987/8S:Jo786 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20.    Urskogarna (mom. 23)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Beträffande det" och på s. 67 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Beträffande del — - — ( = utskottet) - - - all kulturpåverkan. Dessa åtgärder är emellertid inte tillräckliga. Trycket på våra urskogar är hårt, samtidigt som resurserna för att bilda naturreservat är helt otillräckliga. Med nuvarande takt i bevarandebesluten kommer ett stort antal av våra få kvarvurunde urskogur utt gå förlorude. Därför behövs snabba åtgärder och avsevärt ökude resurser för nya naturreservat. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 61 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet med moiionerna Jo751 yrkande 17 och Jo786 yrkande 3 anses i allt väsentligt tillgodosett.

dets att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande urskogarna att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo719 yrkande 61 oeh med    avslag   på    motionerna    1987/88:Jo751    yrkande    17   och 1987/S8:Jo786 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet unfört,

21.    Våtmarkerna (mom. 24)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Utskottet

ansluter" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:                         2in


 


Våra våtmarker har ofta en särpräglad fauna såväl som flora, vilka är JoU 1987/88:23 angelägna att bevara. Våtmarkerna är viktiga för viltet och som rastplatser för flyttande fåglar. I områden med kalhyggen och stor valtenavrinning utgör de en typ av "utjämningsmagasin"" som motverkar översvämningar nedströms. Även globall är våru vålmurker uv betydelse. Utskotlet vill erinra om utt Convention of Wetlands - den s. k. våtmarkskonventionen — i sin förteckning upptar ca 20 internationellt skyddsvärda områden i Sveri­ge-Brytning av torv kan innebära oåterkalleliga skador på myrarna och på de växter och djur som är beroende av myrarna som sin livsmiljö. Genom alt ge undersökningstillstånd för Gullhögsfloarna i Härjedalen har regeringen en­ligt utskottets mening visat sin bristande respekt för stora och riksangelägna naturvärden. Den aktuella myren har av såväl vetenskap som naturvård klassals som riksobjekt och saknar direkt motsvarighet i landet.

En utdikad torvmyr eller ett utdikat rikkärr kan aldrig återställas. En stor del av Sveriges våtmarker — i Sydsverige 90 % — är i dag mer eller mindre torrlagda. Enligt utskottets mening bör i princip kvarvarande sydsvenska våtmarker bevaras, särskilt i de kalkrika områdena. Naturvården måste få komma in i ett tidigt planeringsstadium. Utdikningsföretag måste följa gällande lagar oeh överträdelser måste påtalas oeh beivras. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo751 yrkande 18 bör ges regering­en till känna. Med det anförda är enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo719 yrkande 57, Jo786 yrkande 10 och Jo821 yrkande 7 tillgodosett.

dels utt utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande våtmarkerna att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo751 yrkande 18 oeh med avslag på moiionerna l987/88:Jo719 yrkande 57, 1987/88:Jo786 yrkande 10 och 1987/88:JoS2l yrkande 7 som sin mening ger rege­ringen lill känna vad utskottet anföri,

22. Våtmarkerna (mom. 24)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del uv utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ""Utskottet ansluter"" och slutar med "'yrkande 7" bort ha följande lydelse:

I landet finns 6-7 miljoner ha våtmarker av skilda slag, som inle ger någon produktiv avkastning för jord- och skogsbruket. Dessa områden år ekologiskt sett av utomordentligt stor betydelse. De spelar stor roll för vattenbalansen. Deras naturvårdsbelydelse ökar i takt med den ökande intensiteten i skogs- och jordbruket. De utgör refugier, dvs. ostörda om­råden för djur oeh växter, särskilt sådana arter som trängs tillbaka i det moderna produklionslandskapei. Våtmarkerna bidrar också i hög grad till omväxlingen i landskapet.

Våtmarkerna kan genom nya tekniska landvinningar numera utnyttjas i

betydligt större utsträckning än man kunde tänka sig för 10-20 är sedan.

211


 


De är därför intressanta för ett expanderande skogsbruk. Våtmarkerna år       JoU 1987/88:23 emellertid också av intresse för energiförsörjningen. Många av dem inne­håller storu mängder torv som kun brytus och utnyttjus som bränsle. De är också intressanta för s. k. energiskogsodling.

De samlade intressen och anspråk som redovisats eller kan räknas fram är väsentligt större än den totala areal av våtmarker som finns alt tillgå. Därför måste en planering av deras utnyttjande och skydd komma till stånd.

1 den fysiska planeringen måste dessa områden på alla nivåer ägnas ett avsevärt större intresse än hittills. Beslutsunderlaget måste förbättras ge­nom en planmässig sutsning på forskning och på rikstäckande inventeringar. Nuturvårdens synpunkter måste kommu in redun i pluneringsurbetets be­gynnelseskeden.

Inventeringur uv oliku våtmarkers värde för naturvården har ulförts och . pågår också för närvarande i bl. a. naturvårdsverkets regi, Det har framgått alt nästan alla våtmarker skuduts, och det är mycket ungeläget med snara skyddsåtgärder för många särskilt skyddsvärda områden, framför allt reser­vutsbildning. Tukten i bevurundeurbetel måste öku väsentligt oeh erforder-ligu resurser ställus till förfogunde för dessa nödvändiga skyddsåtgärder. Vad utskottet anföri med,anledning av motion Jo719 yrkande 57 bör ges regeringen till kännu. Härigenom tillgodoses även motion 821 yrkande 7 och i ullt väsenligl syftet med motionernu Jo751 yrkunde 18 och Jo786 yrkunde 10.

dels utt utskottets hemställun under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande våtmarkerna att riksdagen med anledning av motionerna 1987/S8:Jo719 yrkande 57 och  1987/88:Jo821  yrkande 7 och med avslag på  motionerna 1987/88:Jo751 yrkande  18 och  1987/88:Jo786 yrkande  10 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri,

23. Våtmarkerna (mom. 24)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 all den del uv utskottets yttrunde på s. 67 som börjur med "Utskottet unsluter" oeh slutur med "yrkunde 7'" bort ha följande lydelse:

Inslag UV myrur, sumpskog oeh undra våtmarker i skogslandskapet är en        ,      

förutsättning för art- oeh variationsrika skogar. Våtmarkerna fungerar ex-         i

empelvis som födoproducenter för många uv skogens fåglar, och är också vikliga för älg och annat skogsvill. Myrarna utgör skogens mest ursprung­liga och opåverkade miljöer och hyser ofta en värdefull lägre fauna. Delta gäller även kunlzoner, små myrholmur och liknunde skogspurlier i anslut­ning till våtmarkerna. En stor del av de hotade skogsväxterna hör hemma i skogligu vätmurker.

Dikningen uv myrmark för skogsproduktion har mer än tredubblats i omfattning sedan 1970 och stimuleras med statliga bidrag. Skogsstyrelsens målsättning är att omkring 700 000 ha sumpskog skall dikas inom 20 år och

800 000 ha myr inom 40 år. Dikning uv denna omfattning skulle enligt

212


 


uskottels mening innebäru en kruflig biologisk ulurmning uv skogsland- JoU 1987/88:23 skåpet, i ull synnerhet som de från ekologisk synpunkt intressuntu diknings-objekten inte är jämnt fördelude över lundet. Det ur frumför ullt näringsriku vålmurker i södru Sverige som kommer i frågu. Enligt vud utskottet erfurit är i vissu uv skogslänen i södru Sverige, exempelvis Kronobergs län, skogs­dikningen för närvurunde ett mycket ullvurligt nuturvurdsproblem.

Dikningsföretug kräver numeru länsstyrelsens tillstånd, vilket hur för­bättrut situutionen från nuturvårdssynpunkl. Det dåligu kunskupslägel rö­rande vålmurkernas naturvärden och länsstyrelsernas bristunde resurser för tillståndsprövningen innebär dock enligt utskottels mening utt situationen inte kan anses vara under kontroll.

I likhet med vud som frumförs i motion Jo786 unser utskottet all skogssty­relsens mål för dikningen måste justeras ned avsevärt. Nydikning av våt­marker i södru Sverige bör tillåtus endust i mycket begränsud omfutlning. På summa sätt som för lövskogurnu bör - med utgångspunkt i de övergripunde målen om bevurud art- öch variationsrikedom i skogslandskapet - länsvisa mål för sumpskogs- och myrmarksarealerna sättas upp. Kurtläggning av ett våtmarksområdes naturvärden skall bekostas av den som ansöker om att få dika området, oeh tillstånd skull inte få ges innun en sådun kurlläggning hur gjorts. Reglernu för tillståndsgivning bör skärpus, så att även större skydds-dikningar blir tillståndsplikliga. Vad utskottet anföri med anledning av motion Jo7S6 yrkande 10 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet med motionerna Jo719 yrkande 57, Jo751 yrkunde 18 och JoS21 yrkunde 7 i ullt väsentligt anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande våiinarkerna att riksdagen med anledning av motion l987/88:Jo786 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1987/8S:Jo719 yrkande 57, 19S7/88:Jo751 yrkande 18 oeh 1987/8S:Jo821 yrkande 7 som sin mening ger rege­ringen lill känna vud utskottet anföri,

24. Vissa våtmarker (mom. 25)          '

Lars Ernestum och Anders Castberger (fp) anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "'Utskottet ansluter"" oeh slutar med ""och Lundåkrabukten"" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter------- ( = utskottet)---- och Jo760.                        '        

Utskottet delar emellertid den bedömning av nalurvårdsvärdet hos Skäl-
dervikens inre del samt hos stora delar av Lundåkrabukten i Skåne som görs
i motion Jo712. Som framhålls i motionen utgör den välhävdade strandäng­
en en av vårt lands sällsynta naturtyper. Utskottet fäster stort avseende vid
del faktum alt åtskilliga hotade växt- och djurarter, bl. a. flera fågelarter,
har sitt hemvist i dessa områden. Utskottet delar därför motionärens upp­
fattning att dessa bägge områden bör uppföras på den svenska listan över
våtmarker av internationell betydelse. Regeringen bör ta erforderliga initia­
tiv i detta syfte. Vad utskottet sålunda anföri med anledning av motion
Jo712 bör ges regeringen till känna.
       '                                                           213


 


dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse: JoU 1987/88:23

25. beträffande i'/55a våtmarker att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo712 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo709 och 1987/88:Jo760 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Skälderviken och Lun­dåkrubukten,

25.     Stora Alvaret (mom. 27)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson oeh Ivar Virgin (alla m) anser

dets att den del uv utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "" Utskottet är" och slutar med '"avstyrks således" bort hu följunde lydelse:

I likhet med motionärernu i motion Jo751 kan utskottet konstatera att Storu Alvuret på Ölund är unikt i Norden med ett djur- och växtliv av enastående värde. Området bör bevurus oeh uppdrug ges åt naturvårdsver­ket ull finnu lämpligu bevurundeformer, t. ex. genom skötselkontrakt. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo751 yrkande 9 bör ges regeringen till känna.

de/5 ull utskottets hemställun under 27 bort hu följunde lydelse: 27. beträffande Stora Alvaret alt riksdagen med anledning av niotion 1987/88:Jö751 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26.     Fauna- och floravård (mom. 30)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Utskottet har" och på s. 72 slutar med ""riksdagens åtgärd"" bort ha följande lydelse:

Antalet hotade svenska djur- oeh växtarter ökar och flera hundra arter hotas av utrotning. I de flesta fall är huvudorsaken miljöförändringar, men vanligast är förändrad markanvändning inom jord- och skogsbruket.

Våra inhemska växt- oeh djururter representerur stora värden både i sig oeh som delar av ekosystemet. När arter försvinner eller reduceras i antal sker en genetisk utarmning. Variationen blir mindre både genom att antalet individer minskar och genom all avstånden mellan individerna ökar. Det är därför ett angeläget och grundläggande nalurvårdskrav att bevarandet så långt möjligt sker i arternas egen miljö.

Flora- oeh faunavården utgör enligt utskottets mening en starkt för­
summad del av naturvården. Den måste ges en ökad tyngd och bedrivas
längs flera linjer. Lämpliga instrument finns delvis, men de måste användas
i större utsträckning och på ett mer målmedvetet sätt. En utökad forskning
inom området är angelägen. Av grundläggande betydelse är alt bibehålla
eller återskapa lämpliga miljöer för de aktuella arterna. Särskilt värdefulla
miljöer måste avsättas som naturreservat. Skyddet för djur- oeh växtarter
måste förstärkas inom ramen för en mer effektiv naturskyddslagstiftning,
        214


 


och artskyddsbestämmelserna bör gälla både växter och djur. De måste JoU 1987/88:23 också verka förebyggande. Vidare bör lagstiftningen ändras så att för hota­de arter kritiska områden ges ett automatiskt skydd liknande det i USA. Detta är emellertid inte tillräckligt. Därutöver krävs en allmänt ökad hän­syn till växt- och djurlivet från skogs- och jordbrukets sida. I enlighet med vad utskottet anfört ovan om arternas miljöer är den viktigaste åtgärden att säkerställa deras livsmiljöer, deras biotoper. Många gånger innebär detta ett avsevärt försvårande av pågående markanvändning, vilket medför att mark­ägaren blir ersättningsberältigad. Enda möjligheten är då att tillgripa något av naturvårdslagens skyddsinstitut, främst naturreservat.

Som framgår av vad utskottet anför under budgetavsnittel i detta be­tänkande bör riksdagen öka del av regeringen föreslagna anslaget för vård av hotade arter frän 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Vad utskottet dessutom anfört ovan med anledning av motionerna Jo719 yrkande 65 (delvis) och Jo751 yrkande 15 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30.            beträffande fauna- och floruvård

att riksdagen med anledning av moiionerna 1987/88:Jo719 yrkande 65 i motsvarande del och 1987/88:Jo751 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Artdatabank m.m. (mom. 31)

Sven Eric Lorentzon (tn), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande pä s. 72 som börjar med "Med del" och slutar med "väsentligt tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Förutom ovan angivna åtgärder bör enligt utskottets mening fauna-och floråvårdskommittéerna vid SLU ges ökade resurser så att deras insamling av dala om hotade djur och växter når en god spridning. Informationen om denna verksamhet behöver utökas. Kommittéerna är vikliga remissinstan­ser och bör utnyttjas t. ex. vid en revidering av hänsynsreglerna inom jord-och skogsbrukslagstiftningen. Vidare bör en permanent databank för ut­rotningshotade växt- och djurarter inrättas och ett handlingsprogram för bevarande av genetiska resurser utarbetas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo719 yrkande 65 (delvis) och Jo751 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får syftet med motion Jo786 yrkande 6 anses i allt väsentligt tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31.            beträffande artdatabank m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 65 i återstående del och 1987/88:Jo751 yrkande 16 och med avslag på motion 1987/88:Jo786 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

215


 


28. 18 c § naturvårdslagen (1964:822) (monv: 33)     JoU 1987/88:23

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med " Frågan om" och på s. 73 slutar med "motion Jo7H" bort ha följande lydelse:

För skydd av vissu groddjur begärs i motion Jo711 komplettering uv nu gällunde bestämmelser om fridlysning genom ändring av 18 S naturvårdsla­gen.

Som utskottet erinrat om hui- sedun nya vattenlagens ikraftträdande den 1 januari 1984 naturvårdsintressena en starkare ställning än tidigare. För ett bevarande av groddjuren är det också nödvändigt att deras livsmiljö skyd­das. Något effektivt och varaktigt skydd för dessa arter garanterar emeller­tid inte lagstiftningen. I likhet med väd som föreslås i motion Jo711 kan ett sådunt biolopskydd enklusl lillskupus genoni utt i naturvårdslagen införs en generell tillståndsplikt för utfyllnad av våtmarker oeh vallenområden. Ett skyndsamt förslag härom bör enligt utskottets mening utarbetas. Vad ut­skottet sålunda unfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande ändring av 18 c § naturvårdslagen (1964:822) all riksdagen med anledning av motion 1987/S8:Jo711 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet unfört,

29. Åtgärder för sälstammarna i Östersjön (mom. 35)

Lurs Erneslum och Anders Cuslberger (fp) anser

dels utt den del uv utskottets yttrande på s. 73 som börjur med, "Utskotlet hur tidigure och senust för" och slutur med "vidure åtgärd" bort hu följunde lydelse:

Utskottet hur------- ( = utskotlét)---- dettu område. Dessa åtgärder

är emellertid inle tillräckliga. För ull återskupu en livskraftig sälstum är det
dessutom uv allt att döma nödvändigt att underlätta den naturliga för­
yngringen genom uppfödning och utsättning av jämförelsevis giftfria sälung-
            '
ar. Utskottet ansluter sig såledestill kraven i motion Jo719 yrkunde 46. Vad
utskottet anföri bör ges regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställan under 35-bort ha följande lydelse:

35. beträffande åtgärder för sälslammarna I Östersjön                                      .

ull riksdagen med uniedning uv motion 1987/88:Jo7l9 yrkande 46 som sin mening ger regeringen lill känna vud utskottet anföri,

30. Stora Sjöfallets nationalpark (mom. 38 b)

Sven Eric Lorentzon. Ingvar Eriksson oeh Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande pä s. 74 som börjar med ""Natur­
vårdsverket, som"" och slutar med '"yrkande 6 (delvis)" bort ha följande
lydelse:
                                                                                                               216


 


Nuturvårdsverket, som — - — ( = utskotiei) — — — i propositionen. JoU 1987/88:23 Härutöver är utskottets uppfuttning - som också hur frumförls i andru summunhung - ull exploulering uv nutionalparker urholkar respekten för nutionulpurksbegreppet: Delur uv Storu Sjöfallels nationalpark har redan vid flera tillfällen blivit utsatta för oliku ingrepp. En turislunläggning i Vietas skulle enligt utskottets mening an mer fjärma området från dess ursprungliga karaktär av nationalpark. De delar av parken som på oliku sätt hur exploaterats bör därför överförus till naturreservat. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo75l yrkande'6 (delvis) bör ges regeririgen till känna.

de/5 all utskottets hemställan under 38 b bort hu följunde lydelse: 38. beträffunde Stora Sjöfallels nationalpark b) ull riksdagen med anledning av motion 1987/8S:Jo751 yrkande 6 i återstående del och med avslag på motion 1987/S8:Jo719 yrkande 55 sotn sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

31.    Stora Sjöfallets nationalpark (mom. 38 b)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med "Natur­
vårdsverket, som" och slutar med ""yrkande 6 (delvis)'-' bort. ha följande
lydelse:
                 .   .

Naturvårdsverket, som - - - (=utskoltet). - - - i propositionen. Riksdagen har vid flera tillfällen slagit fast att ett beslut om inrättande av nationalpark innebär alt ingen exploatering får ske inom området. Detta måste enligt utskottets mening med skärpa understrykas. I konsekvens med denna uppfattning och i likhet med vad som anförs i motion Jo719 bör de delar av Stora Sjöfallets nationalpark som fortfarande har ett stort skydds­värde införlivas med intilliggande Sareks nationalpark. Delta gäller främst området söder om sjön Akkajaure. Andra områden i de nordöstra delarna av den nuvarande parken bör slås samman med den av utskottet i annat sammanhang (reservation 14) förordade nya nationalparken i Sjaunjaoriirå- ' del. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 55 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo751 yrkande 6 (delvis).

de/5 att utskottets hemställan under 38 b) bort ha följande lydelse: 38. beträffande Stora Sjöfallets nationalpark b) att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo7l9 yrkande 55 och med avslag på motion 1987/88:Jo751 yrkande 6 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

32.    Översyn av naturvårdslagen (mom. 40)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar
Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Anders Cast­
berger (fp) anser
                                                                                                217


 


de/5 att den del av utskottets yttrande pä s. 78 som börjar med "I likhet" och       JoU 1987/88:23 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

I likhet-------- ( = utskoltel)----- i propositionen. Grunden för denna

översyn bör enligt utskottets mening vara att resurserna skall förvaltas, inte exploateras. Naturvårdslagen måste ges ökad tyngd i förhållande till annan lagstiftning på området. Relationerna till övriga lagar inom miljöområdet såsom miljöskyddslagen, naturresurslagen och plan- och bygglagen måste ses över för alt en nödvändig samordning av regelsystemet skall kunna komma lill stånd. Även naturresurslagen behöver revideras för att åstad­komma ett bättre samband mellan naturresurslagen oeh naturvårdslagen vad gäller värnet om naturmiljön. En utredning bör dessutom särskilt pröva om det inle finns skäl att göra en tydligare boskillnad mellan naturområden som skall sparas främst av hänsyn lill flora och fauria och sädana som skall bevaras av hänsyn till friluftsliv och rekreation. Frågan om införande av bestämmelser som ger ett direkt skydd för hotade arter och för arter med en hotad genetisk variation bör övervägas, liksom frågan om miljökonsekvens-unulyser. Vad utskottet sålunda anföri med anledning av motionerna Jo30 yrkande 3, Jo719 yrkandena 48 och 49, Jo720 yrkande 1 och Jo751 yrkande­na 12, 19 och 20 bör ges regeringen lill känna.

dets alt utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40.            beträffande översyn av naturvårdslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 3, 1987/88:Jo719 yrkandena 48 och 49, 1987/88:Jo720 yrkande 1 och 1987/88:Jo751 yrkandena 12, 19 och 20 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

33. Naturresursräkenskaper (mom. 41)

Karl Erik Olsson och Lennurt Brununder (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Vad utskottet" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Till vad som unförts ovun vill utskottet läggu utt naturresursräkenskaper — i likhet med vad som anförs i motion Jo767 — kan bli ett sätt att undersöka och beskriva sambanden mellan naturresurser/miljö oeh ekono­mi och dessutom ett instrument i bedömningen av en viss ekonomisk utveckling och av de naturresurser som används. Vad utskotlet anföri med uniedning uv motion Jo767 yrkande 19 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41.            beträffande nflfwrre5(/r5rfl/:e«5/:aper

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo7,67 yrkande 19 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

218


 


34.                                                                              Återinförande av vissa ersättningsregler (mom. 42)                                                                  JoU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "anföri ovan" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo719 alt de nya ersättningsregler som år 1987 infördes i naturvårdslagen bör ändras. Natur­vårdsverkels uppfattning att de nya reglerna inneburit en "drastisk för­sämring" för naturvårdens del måste las på allvar. Som framhålls i motion Jo719 krymper de nya reglerna möjligheterna att ställa krav på naturvårds­hänsyn i skogsbruket enligt 21 § skogsvärdslagen. De hänsyn det är fråga om är av marginell ekonomisk betydelse oeh har som främsta syfte att bibehålla den biologiska mångfald som hotas av de moderna bruknings­metoderna och är en förutsättning för alt på sikt bibehålla den biologiska produktionsförmågan. Mot bakgrund av detta bör regeringen återkomma med förslag om ändrade ersättningsregler i syfte att undanröja de nackdelar som förra årets beslut medfört. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 62 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse: 42. beträffande återinförande av vissa ersättningsregler att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo719 yrkande 62 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri,

35.     Bristande överensstämmelse mellan vissa regler i
skogsvårdslagen och naturvårdslagen (mom. 43)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Den viktigaste åtgärden för skydd av sällsynta eller hotade arter är som framhålls i motion Jo719 att säkerställa deras livsmiljöer. Utskottet kan konstatera att det därför är mycket allvarligt att del föreligger ett gap mellan skyddsinstituten i naturvårdslagen — främst naturreservat - och skogsvårdslagens hänsynsregler. För alt skydda alla våra mest hotade djur-och växtarter skulle vi behöva något tusental skyddade småområden. För detta syfte är varken naturvårdslagens eller skogsvårdslageris regler i dag helt ändamålsenliga. I likhet med motionärerna i motion Jo719 vill utskotlet peka på två sätt att lösa delta problem. Möjligheterna att bilda mindre reservat bör utökas. Denna fråga kan lämpligen tas upp i den översyn av naturvårdslagen som nu skall genomföras. Vidare bör ett särskilt bidrag lill markägare som tar mer långtgående näturvårdshänsyn än lagen kräver — enligt mönster från det s. k. NOLA-bidraget - kunna övervägas. Utskottet;' ansluter sig till vad som framförs i motionen om förslag lill ändring av berörd lagstiftning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 64 bör ges regeringen till känna.

219


 


de/5 att utskottels hemställan under 43 bort hu följunde lydelse:  JoU 1987/88:23

43.  beträffande bristande överensstämmelse mellan vissa regler i skogsvårdslagen och naturvårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 1987/S8:Jo719 yrkande 64 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

36.     Återinförande av vissa strandskyddsregler (mom. 44)

Sven Eric Lorentzon. Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla mjanser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Utskottet avstyrker"" och slutur med ""motion Jo734"" bort ha följunde lydelse:

Som unförs i motion Jo734 hur vårt lund en utomordentligt god tillgång på strundområden som skulle kunnu utnyttjas för t. ex. bebyggelse ulan att nuturvårdens intressen behövde Irädus för när. Nuturvårdslugens bestäm­melser om strundskydd bör därför ändrus så alt endast de strandområden som kommunerna undantar från bebyggelse skyddus. Undanlag måste gi­vetvis görus även i områden uv nutionelll intresse. Utskottet förordur såle­des i likhet med motionärernu ull det generellu strundskyddet avskaffas och ull slrundskyddsreglernu utformas på sått som föreslagits i motionen. Del bör ankomma på regeringen att lämna förslag till lagändring i enlighet med det anförda. Delta bör ges regeringen till känna.

dels utt utskottets hemställun under 44 bort hu följande lydelse: 44. beträffunde återinförande av vissa strandskyddsregler att riksdagen med anledning av motion 1987/S8:Jo734 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

37.     Det långsiktiga målet (mom. 50 b)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "'Utskottet biträder" och slutar med "återstående del" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkande 12 i motion Jo25, att kväveutsläppen bör minskas till en nivå naturen i Sverige tål. Vilken nivå delta innebär bör närmare studeras. Regeringen bör återkomma med förslag om delta. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Del anförda innebär vidare att motionerna Jo30 yrkande 16 i återstående del och Jo719 yrkande 27 i återstående del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 50 b bort ha följande lydelse: 50. beträffande dei' långsikliga målet b) att riksdagen med bifall lill motion 1987/88:Jo25 yrkande 12 samt med avslag på' motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 10, 1987/88:Jo30 yrkande 16 i återstående del oeh 1987/88:Jo719 yrkande 27 i åter­stående del som sin mening ger regeringen till kännu vad utskottet anfört om kväveoxidminskningen,

220


 


38.                                                                 Det långsiktiga målet (mom. 50 b)    JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "svenska ulsläppskällor" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som framförts i folkpartiets och centerns motioner om målet för minskning av såväl kväveoxidutsläppen som kolväte­ulsläppen vilka dessutom aktivt bidrar lill bildningen av ozon och andra fotokemiska oxidanter. Enligt utskottels mening bör utsläppen av kväveoxi­der och kolväten kunna minskas med 75 % från 1980 till sekelskiftet. Utskottet biträder även förslaget om att åtgärder bör vidtas för nedbringa ozonbildningen med 75 %. Vad utskottet anfört med anledning av mo­tionerna Jo24 yrkande 10, Jo30 yrkande 16 i återstående del och Jo719 yrkande 27 i återstående del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Del anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo25 yrkan­de 12.

de/5 alt utskottets hemställan under 50 b bort ha följande lydelse:

50,            beträffande del långsiktiga målet

b) att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Jo25 yrkande 12 oeh med anledning av motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 10 och 1987/88:Jo30 yrkande 16 i återstående delar samt 1987/88:Jo719 yr­kande 27 i återstående del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört om minskning av kväveoxidutsläpp, kolväleuts-läpp och ozonbildning,

39.    Avsvavlingskapaciteten (mom.' 51)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Med det anförda" och slutar med "utskottets ställningstagande" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandet i motion Jo30 om utökad avsvavlingskapaci-let vid oljeraffinaderierna. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande härom.

de/5 att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51.            beträffande avsvavlingskapaciteten

ratt riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo30 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40.    Aktionsprogram mot koldioxidutsläppen (mom. 52)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margaretu Winberg och Åke Selberg (ullu s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Utskottet

vill " och slutar med "till känna "' bort ha följande lydelse:                                 21


 


Utskottet vill i sammanhanget erinra om att koldioxidproblemet är av       JoU 1987/88:23 global natur.  Det kan icke lösas genom nationella åtgärder.  En inter­nationell reglering är nödvändig. Del är emellertid först nödvändigt att vinna internationellt erkännande av problemet.

Utskottet instämmer i att, så som framhålls i energipropositionen, om­ställningen av energisystemet måste genomföras på ett sådapt sätt att nega­tiva effekter för miljö oeh hälsa undviks. Elproduktionsanläggningar som vid behov skall ersätta kärnkraften måste uppfylla mycket högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Hushållningen med energi och el understryks i propositionen som ett viktigt led i en hållbar utveckling av energisystemet.

Som ett led i ansträngningarna härför och mot bakgrund av vad som framkommit ansluter sig utskottet till förslaget i motion Jo30 om att rege­ringen bör klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhallen i atmosfären och utarbeta ett program för att minska utsläppen så all kol-dioxidbuluns långsiktigt kan uppnås. Den positiva utvecklingen under 1980-talet skall därvid las till vara. Utskottet understryker också betydelsen av att kärnkraftsavvecklingen inleds under mitten av 1990- talet. En tidigare start kan möjligggöra en långsiktigt hållbar utveckling av energisystemet. Ut­skotlet erinrar därför om biobränslenas, hushållningens och på medellång sikt naturgasens roll i en sådan omställning. Vidare bör verkningsgradens betydelse vid energiproduktion beaktas. På kort sikt kan avvikelser från den långsiktiga inriktningen förekomma.

Utformningen av strategin bör kunna rymmas i det samlade utrednings­uppdrag som regeringen ger naturvårdsverket med anledning av att aktions­plun 87 mot luftföroreningur och försurning skall revideras. En långsiktigt hållbar strategi ur koldioxidsynpunkt bör även kunna uppmärksammas av utredningen om ekonoiniska styrmedel i miljöpolitiken.

Vad utskotlet anfört synes ägnat att i allt väsentligt tillgodose syftet även med motionerna Jo25 yrkande 8 och Jo719 yrkande 7. Något särskilt ut­talande i frågan från riksdagens sida påkallas således icke.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse: 52. beträffande aktionsprogram mot koldioxidutsläppen att    riksdugen    uvslår    motionerna     l987/88:Jo30    yrkande    14, 1987/88:Jo25 yrkande 8 oeh 19S7/88:Jo719 yrkande 7,

41. Ökad internationell aktivitet (mom. 53)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Anders Cast­berger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet erinrar " och på s. 85 slutar med "hänsyn härtill " bort ha följande lydelse: Som framhålls i motionerna från tre partier kan luflföroreningsproblemen bara lösas genom internationella överenskommelser. Enligt utskottets me­ning har de svenska ansträngningarna alt nå sådana närmast havererat med tanke på att hittills bara 21 av Europas stater lyckats ena sig om en 30-


 


procentig minskning av svavelutsläppen och någon överenskommelse om        JoU 1987/88:23 reduktion av kväveutsläppen över huvud icke kunnat nås. Regeringen bör mot den angivna bakgrunden ta nya initiativ i del internationella miljö­arbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo24 yrkande 1, Jo25 yrkande 10, Jo30 yrkande 22, Jo719 yrkande 1 och Jo837 yrkande 3.

de/5 att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53.            beträffande ökad internationell aktivitet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 1, 1987/88:Jo25 yrkande 10, l987/88:Jo30 yrkande 22, 1987/88:Jo719 yrkande 1 och 1987/88:Jo837 yrkande 3,

42.    Förhandlingar med Danmark (mom. 54)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrunde som på s. 84 börjar med "Utskottet är" och slutar på s. 85 med "sina miljövårdsinsatser" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motioner från folkpartiet oeh centern att en minskning av de luftföroreningar som sprids från Dan­mark in över Sydvästsverige är nödvändig som ett led i att rädda den skånska miljön. Regeringen bör därför ta upp överläggningar med den danska regeringen om begränsningar av luftföroreningarna från Danmark. Riksdagen bör med bifall till berörda motionsyrkanden göra ett särskilt uttalande härom.

dets att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54.            beträffande förltandtingar med Danmark

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 23, 1987/88:Jo719 yrkande 36 och 19S7/88:Jo821 yrkande 4 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43.    En internationell luftvårdsfond (mom. 56)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med "Frågan om " och slutar med "lill känna " bort ha följande lydelse:

Åtgärder mot försurningen och luftföroreningarna kräver inhemska åt­
gärder och internationella åtaganden. Den svenska regeringen har under
senare år tagit viktiga initiativ som givit goda resultat. Tillskapandet av ett
bindande svavelprotokoll inom ramen för luftvårdskonventionen är ett ex­
empel. Genom de åtaganden som gjorts kan nedfallet av försurande ämnen
i Sverige förväntas minska med 35 % under perioden 1980 till 1995. För
närvarande förs internationella förhandlingar för att tillskapa ett motsva-
        -,-,


 


rande protokoll för kväveoxider. Dessa förhandlingar förs med en delvis       JoU 1987/88:23 annorlunda ländersanimansuttning som bus.

I förhundlingurnu frumförs ekonomisku och.teknisku skäl som ett hinder       :

för mer långtgående eller snubbu åtaganden som annars skulle varit önsk­värt. För att delvis undunröju frågun om spridning av bästa miljöteknik har den svenska regeringen tagit initiativ lill att bilda ett internationellt miljö-teknikinstitut.

Vurje lund bör i största möjliga utsträckning ta ansvar för de föroreningar som produceras inom landets gränser. Detta har varit en vägledande princip i såväl nationella som internalionellu sammanhang.

Miljöinvesteringar är lönsamma både på kort och lång sikt. Hälsoläget kan förbättras och produktiviteten i jordbruket förbättras om miljöbe­lastningen minskas. Det bör därför ligga i varje lands intresse att vidta de åtgärder som är påkallade för det egna hälso- och miljöskyddet.

Delta är principer som envetet måste hävdas i det internationella um­gänget. Havet och lufthavet är inte oändligt. Föreställningen om dessa medier som en oändlig ulspädningskälla har för länge sedan passerats. Genom aktiv opinionsbildning får denna inställning en allt mer undan­skymd roll.

Samordnude regionulu initiutiv för utt drivu på utvecklingen kommer att varu en betydelsefull del av den framtida miljöstrategin. Utarbetandet av en Aktionsplan för Europa är en sådan del. Multilaterala överenskommelser om åtaganden, teknologiöverföring m.m. kommer att spela en stor roll. Frågan om en internationell luftvårdsfond har i Sverige och i viss mån även i undru länder diskuteruts som en del i denna strategi. Intresset från potenti­ella givurlånder hur än så långe vurit svugl. Frågan har under hand förts frum UV svenska represenlunler vid överläggningar inom luftvårdskonven­tionen.

För att inte föriora tid hur den svenska regeringen koncentrerat huvudin­tresset på spridningen av bästa tillgängliga miljöteknik. Inrättandet av ett internutionellt miljöteknikinstitut kan bli en verksam del i att regionalt och globall också skapa en bättre luftmiljö. Med hänvisning lill del anförda avstyrker utskottet berördu motioner.

de/5 att utskottets hemställan under 56 bort hu följunde lydelse: 56. beträffande en iniernalionell luftvårdsfond utt    riksdugen    uvslår    molionernu     1987/88:Jo30    yrkande    17, 1987/SS:Jo31 yrkande 3, 1987/88:Jo719 yrkande 2och l987/88:Jo768    vrkande 4,      '


44. Kattegatt (mom. 59)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 utt den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet får - - - (= utskottet) - - - förbättrade förutsättningar. Utskottet unser dock i likhet med folkpurtiet utt föroreningssituationen i


224


 


hela Kattegatt nu är så allvarlig att det vore oförsvarligt att beträffande JoU 1987/88:23 detta område avvakta innan nödvändiga åtgärder vidtas för att rädda havs­miljön. Regeringen bör således förklara hela Kattegatt som miljöskyddsom-' rade. Riksdugen bör göru ett särskilt uttalande härom. Däremot avstyrker utskottet övriga motioner om miljöskyddsområde i den mån de icke kan anses tillgodoseddu genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59.            beträffande Kattegatt

att riksdugen med bifull till motion 1987/88:Jo719 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till kännu vad utskottet anfört,

45.    Aktionsplan för insjöarna (mom. 60)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Utskottet är"" och slutar med ""riksdagens åtgärd " bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna Jo25 och Jo803 om en aktionsplan för insjöar och vattendrag och i motion Jo873 om skydd av Mälaren. Som motionärerna framhåller är många av våra insjöar dricks­vattenreservoarer för betydande områden. Rapporter om dioxinförekomsl i Vättern, som förser ett stort område med dricksvatten, är oroande. Starka restriktioner bör luggas på miljöfarliga transporter i och på kemikalieutsläp­pen till Mälaren. Miljötillstånden i våra sjöar och vattendrag kan vi i Sverige själva till största delen påverka. Regeringen bör därför uppdra åt natur­vårdsverket att utarbeta en aktionsplan mot föroreningarna i sjöar oeh vattendrag. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande härom.

dets att utskottels hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60.            beträffande en aktionsplan för insjöarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo25 yrkande 16, 1987/88:JoS03 och l987/88:JoS73 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46.    Skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar (mom. 64 a)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Jan Jennehug (vpk) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 utt den del av utskottets yttrande på s. 88 som börjar med "Utskottet får"" och slutar med ""bestämmelserna tidigare"' bort ha följande lydelse:

Utskottet får------- (= utskottet)----- i synnerhet. Utskottet ansluter

sig mot den bakgrunden lill de motioner som kräver obligatoriska regler om
skärpta avgaskrav för lätta lastbilar och bussar från 1990 års modeller och
för tunga lastbilar och bussar från 1992 års modeller. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med bifall till motionerna i fråga som sin mening ge regering­
en lill känna. Del anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo75l
              --
yrkande 28.

15 Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


de/5 ull utskottets hemställan under 64 u bort hu följande lydelse:   JoU 1987/88:23

64. beträffande skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar a) utt riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Jo23 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Jo24 yrkandena 12 och 13, 1987/88:Jo30 yrkandena 29 och 30, l987/88:Jo770 yrkandena 3 och 4 samt 1987/88:T66 yrkande 35 samt med avslag på motion 1987/88:Jo751 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

47. Skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar (mom. 64 a)

Sven Eric Lorentzon. Ingvar Eriksson oeh Ivar Virgin (ulla m) anser

de/5 utt den del uv ulskt)ttets yttrunde sotn på s. 88 börjur med '"Utskottet får " och slutur med "genom propositionen" bort hu följunde lydelse:

Utskottet får - - - ( = utskottet) - - - till kraven. Riksdagen bör således uvslå molionernu om utt införa de skärpta bestämmelserna tidigare.

Utskottet delar moderata samlingspartiets mening alt en frivillig över­gång stimulerad med skatterubatter bör ske redan från år 1991. 1 övrigt stöder utskottet regeringens förslug. Riksdugen bör med bifall till motion Jo751 yrkunde 28 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet unfört.

dels att utskottels hemställun under 64 u bort ha följande lydelse: 64. beträffande skärpta avgaskrav för lastbitar och bussar u) utt riksdugen med bifall till motion 1987/88:Jo75l yrkande 28 samt med avslag på moiionerna 1987/88:Jo23 yrkandena 3 och 4, 1987/88:Jo24 yrkandena 12 oeh 13, 1987/88:Jo30 yrkandena 29 och 30, 19S7/88:Jo770 yrkandena 3 och 4 och 1987/88:T66 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

48. Avslag på förslaget om stöd (mom. 67)

Lars Ernestum och Anders Castberger (båda fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 89 som börjar med "Utskottet har' och slutar med "utskottet mötionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet har i del föregående (res. 46) förordat att obligatoriet med skärptu uvgusregler för lustbilur oeh bussur tidigareläggs med två ar. Mot den bakgrunden krävs ingen särskild stimulans till bilköparna. De bidrag om sammanlagt 450 milj. kr. som regeringen aviserat för stimulansåtgärder kan således inhiberas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

dels ull utskottets hemställun under 67 bort hu följunde lydelse:
67. beträffunde ((i'5/rtg (v/öw/rtge/off! 5föd
utt riksdugen med bifull till motion l987/88:Jo24 yrkunde 15 som sin
mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,
                             226


 


49.                                                                              Miljöåtgärder i stadstrafiken, m.m. (mom. 68)                                                                             JoU 1987/88:23

KurI Erik Olsson oeh Lennart Brunander anser  ,

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Utskotlet finner" och slutar med "Tu 1987/88:23)" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas yrkande. De åtgärder för miljöåtgärder i stadstrafiken som anges i motionen bör kunna genomföras utan en lång och tidskrävande utredning vilken snarare innebär ytterligare förhalning av nödvändiga åtgärder.Riksdagen bör alltså göra ett särskilt uttalande med anledning av motionen såvitt nu år i fråga.

dets alt utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68.            beträffande miljöåtgärder i stadstrafiken

alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkandena 28 och 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50.     Temporär hastighetsbegränsning (mom. 69)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets alt den del av utskottets yttrande på s. 89 som börjar med "I motion" och slutar med "motionärernas yrkande" bort ha följande lydelse:

1 motion — - - (= utskotlet) — — — slår igenom. Utskottet biträder yrkandet. Riksdagen bör således bifalla motionen och begära att regeringen inför temporär hastighetsbegränsning lill 100 resp. 80 km/tim. för all minska de skadliga utsläppen tills merparten av bilparken har tillfredsställande avgasrening. Undantag bör göras för de minst försurade Norrlandslänen.

de/5 att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69.            beträffande temporär hastighetsbegränsning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo30 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

51.     Stimulanser till avgasrening på begagnade bilar (mom.
71)

Håkan Strömberg. Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

de/5 all den del av utskottets yllrande på s. 90 som börjar med "'Utskottet erinrar" och på s. 91 slutar med "lill känna" bort ha följande lydelse:

Införundet av skärpta avgaskrav för personbilar och nu också lastbilar och bussar är ett led i arbetet alt generellt minska luftföroreningsproblem i Sverige. Utskottet erinrar om all motiven för sådana åtgärder är dubbla. Åtgärderna kommer att leda till minskade utsläpp i Sverige. Genoni att Sverige inför hårdare avgaskrav banar vi väg för och underlättar efterföljd även i andra länder.

Nedfallet av kväveoxider härrör från ulsläppskällor med stor geografisk
spridning. Märkbara nedfallsreduktioner erhålls genom samlade internatio-
     227


 


nella åtaganden, motsvarande dem som genomförts för svavelutsläppen. Här kan positiva nedfullsreduktioner uppnås inom den närmaste tiden. Ätgärder mot kväveoxider kräver samlade internationella aktioner. En­skilda beslut, i Sverige som t. ex. ett tidigare införande av avgasrening på nya person- eller lastbilar är föga meningsfulla. Dessa beslut är strategiska och bör samordnas med andra länder.

Lokall betydelsefulla utsläpp, särskilt i tätorterna, kan i betydligt högre grad påverkas genom nationellt baserade åtgärder. Åtgärder som endast genomförs på nationell bas bör därför syfta lill att uppnå optimal effekt på lokal nivaå, framför allt i tätorterna. Sådana åtgärder kan även syfta till att driva på den tekniska utvecklingen och marknadsintorduktionen av ny teknik. På så vis kan åtgärderna bilda en del av den grund som krävs för nya generella kruv. Ett exempel på en sådun utveckling är partikelfällan för rening uv avgaser från lunga dieseldrivan fordon. Partikelfällor för stads­trafik kommer, vad utskottet erfar, inom en nära framlid att marknadsföras.

Regeringens förslag i den trafikpolitiska propositionen, som riksdagen nyligen behandlat, om ett särskilt anslag lill miljövänligare drift i kol­lektivtrafiken fyller delta syfte.

Eftermontering av avgaskalalysatorer på gamla bilar ger en osäker och kortsiktig miljöeffekt, med risker för oönskade miljöeffekter, t. ex. utsläpp av bensen i tätortsmiljö. Nödvändiga mål för den lokala tätortsmiljön kom­mer inte närmare sin lösning. Kvävenedfallet kommer inte på den regionala nivån att påverkus nämnvärt.

Koslnuden för reduktion uv kväveoxider genom eftermontering av avgas-renande tillsatser överskrider, som tidigare anförts, väsentligt andra typer av åtgärder som utskottet bifallit.

Ett bidragssystem som föreslagits i motionerna Jol8, Jo24 yrkande 16, Jo25 yrkunde 13, Jo30 yrkande 32, Jo719 yrkande 33, Jo770 yrkande 2, Jo780. Jo864, Jo871 yrkande 1, T65 yrkande 2 och T85 yrkandena 1 och 8 ställer krav på kontroll av såväl utrustningens funktion och hållbarhet som motorns avgasrenande egenskaper. Negativa effekter kan befaras bli följden av avgasrenande anordningar om de inle monteras på ett tillfredsställande sätt. Utskotlet befarar utt koslnuden då kan anses bli väsentligt högre, varför anslutningsgraden skulle bli låg. Utskottet menar att orn ett systerii med avgusrening i efterhand skall införas så bör införandet förenas med sådana villkor och garantier att såväl miljöskyddet som konsumentskyddet tryggas.

Vidare anser utskottet att den kompetens som slär till förfogande för alt driva fram, såväl nationellt som internutionellt, stränga krav för nya fordon i första hand bör användas för delta ändamål. Utskottet har erfarit att denna kompetens till väsentlig del skulle behöva tas i anspråk om avgasrening införs i efterhand. Riksdagen bör avslå motionerna i fråga.

de/5 att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande stimulanser till avgasrening på begagnade bitar att riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jol8, 1987/88:Jo24 yrkande 16, 1987/88:Jo25 yrkande 13, 1987/88:Jo30 yrkande 32, 1987/88 Jo719 yrkande 33, 1987/88:Jo770 yrkande 2, 1987/88:Jo780, 1987/88 Jo864, 1987/88:Jo871 yrkunde 1, 1987/88:T65 yrkande 2 och 1987/88 T85 yrkundenu 1 oeh 8,


JoU 1987/88:23

228


 


52. Riktlinjer för det fortsatta arbetet med att introducera joU 1987/88:23

alternativa drivmedel m.m. (mom. 73)

Håkun Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med "Som framhålls "oeh slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

På kort och medellång sikt kommer införande av skärpta avgaskrav för personbilar, lastbilar och bussur utt vara av stor betydelse. På längre sikt kommer nya drivmedel och drivsystem att vara åv allra största betydelse. En långsiktig hållbar utveckling av transportsystemet kräver långt bättre miljöprestanda än vad som är möjligt idag. Inte minst ur global synvinkel är , . en sådan utveckling helt nödvändig.

Utskottet instämmer i vad som framhålls i miljöpropositionen alt det är viktigt alt samhället tidigt ger besked om vilka krav som skall varu.gällunde i frumtiden. Omställningstid och utvecklingstid är nyckelfaktorer för att hög­re miljökrav skall kunna realiseras.

Såväl motor- som drivmedelsmarknaderna är utpräglat internationella. Bilar exporteras och färdas över gränser. Utskottet betonar därför att åtgärder för att långsiktigt komma till rätta med trafiksystemets miljöpro­blem bör ske i internationell överensstämmelse. I delta arbete bör Sverige inta en pådrivande roll.

I detta sammanhang är det av vikt att statsmakterna står för målstyrning med nödvändiga regelverk och åtaganden i form av samordning av myndig­heter och internationella samarbetsöverenskommelser. Utskottet vill be­tona att det är av vikt alt ett bra och långsiktigt trovärdigt utyecklingsklimat kan skapas. Forskning- och utvecklingsverksamhet bör i första hand be­drivas inom bilndustrin.

Utskottet understryker dock vikten av att viss forskningsverksamhet initi­
eras och samordnas av statsmakterna. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om betydelsen av det gemensamma uppdrag som givits energiverket,
transporlforskningsberedningen och styrelsen för teknisk utveckling att i
     '

samarbete med naturvårdsverket utarbeta ett program för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn. Utskottet erinrarockså om att riksdagen fattar beslut om en introduktionsplan för alternativa drivme­del. Nyligen fattade riksdagen med anledning av den trafikpolitiska pro­positionen beslut om särskilda medel för utvecklings- och demonstrations­projekt inom kollektivtrafiken.

Någon särskild åtgärd med anledning av moiionerna Jol6 yrkande 10, Jo24 yrkande 18, Jo30 yrkande 27 och Jo38 yrkande 5 är således inte påkallad.

dets alt utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande rikdinjer för del fortsatta arbetet med att introducera alternativa drivmedel m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna l987/88:Jol6 yrkande 10,
1987/88:Jo24 yrkande 18, 1987/88:Jo30 yrkande 27 oeh 1987/88:Jo38
yrkande 5 godkänner regeringens förslag,
                                                        279


 


53. Ulsläppskraven i koleldade anläggningar (mom. 78 och         JoU 1987/88:23

79)                                                               .    • :           .         .

Håkan Strömberg, Grethe Lundblud, Ove Kurlsson, Martin Segerstedt, Jun
Frunsson, Murguretu Winberg oeh Åke Selberg (alla s) anser
,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med "Utskottet biträder" oeh slutar med "berörda motioner"" bort ha följande lydelse:

Arbetet mot luftföroreningar och försurning bör enligt utskottets upp­fattning drivas vidare. Den svenska strategin bör som framhålls i miljöpro­positionen vuru utt gå före undra länder och skapa marknad för nya tekniker med goda miljöprestanda.

Den tekniska utvecklingen på miljöområdet är mycket snabb. Regering­
ens förslag lill  riksmötet  1983/84 (den s. k.  kolmiljöproposilionen), in­
riktningen av energiforskningsprogrammet mot miljövänlig förbrännings­
teknik samt inrättandet uv bränslemiljöfonder har bidragit till utt miljö-
         '      -
vänlig förbränningsteknik tagits fram i snabb takt.

Utskotlet understryker sä som frumhalls i miljöpropositionen alt den tekniska utvecklingen skall tas lill vara vid varje tillfälle. Redan innan en anläggning är färdigbyggd kan en ny anläggning offereras med bättre miljö­prestanda. Särskilt för större anläggningar bör längre gående krav kunna fastläggas vid prövningen av den enskilda anläggningen. Det bör enligt utskottet vara möjligt att vid denna enskilda prövning kunna gå längre än. vad som anförts i motionerna. Vissa svårigheter kan uppstå för mindre anläggningar, varför provningen bör ske utifrån ett intervall. I annat fall skulle mindre kraftvärmeverk missgynnas i förhållande till storskaliga kon-denskraflverk. Någon avgörande miljöeffekt av de i motionerna föreslagna kravnivåerna kan mot bakgrund av ovanstående ej heller påvisas.

Utskottet framhåller vikten av att riktlinjerna är generella för alla typer
av bränslen. Höga krav måste också ställas på svavelutsläppen från olja. En ,
effekt av förslagen i motionerna kan befaras bli utt undru bränslen med
sämre möjlighet till rening väljs på kort sikt. Därmed kommer den annars
förväntade miljöeffekten att utebli. Utskottet erinrar också om målet om att
ersätta olju.
                                                                        

Utskottet finner för sin del ull vud som unförs i motionerna tillgodoses genom vud som uttalals i propositionen. Någon ytterligare åtgärd påkallas icke.

de/5 alt utskottets hemställan under 78 och 79 bort ha följande lydelse:

78.   beträffande gränsvärdet för kväveoxider vid kolförbränning att    riksdagen    avslår   motionerna    1987/88:J0719   yrkande. 28, 1987/8S:Jo751 yrkunde 26 och 19S7/88:Jo770 yrkunde 5.      "

79.   beträffunde utsläppskraven för svavel i koleldade anläggningar utt riksdugen uvslår motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 11 i motsva­rande del, 1987/88:751 yrkande 24 och 1987/88:N33 yrkande 7 i motsvurunde del,            .  -

230


 


54.                                                                              Svavelkraven för oljeeldade anläggningar m.m. (mom.                                                                JoU 1987/88:23
80 och 81)

Lurs Ernestam och Anders Cuslberger (fp) anser

dels all den del av utskottets yttrunde som på s. 97 börjur med ""Däremot avstyrker"" och slutur med ""koleldude anläggningen"" bort hu följande lydel­se:

Utskottet unsluter sig även till folkpurtiets yrkanden i motionerna Jo24 oeh N33 vud gäller oljeeldude uniäggningur. Summu gäller motionerna Jo24 yrkande 20 och Jo785 om svavelhalten i bunkerolja. Vad utskottet sålunda unfört med anledning uv nämndu molionsyrkunden bör riksdugen som sin mening ge regeringen lill kunna.

dels att utskottets hemställan under 80 och 81 bort ha följunde lydelse:

80.            beträffunde .svavelkraven för oljeeldade anläggningar

utt riksdagen med bifall till motionerna 19S7/8S:Jo24 yrkunde 11 oeh 1987/88:N33 yrkande 7 i återstående delar som sin mening ger rege­ringen lill känna vad utskotlet anföri,

81.            beträffande svavelhaller i bunkerotja

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 20 och l987/88:Jo7S5 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört.

55.     Svavelhalten i eldningsolja (mom. 82)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med ""Utskottet avstyrker"" och slutar med ""i eldningsolja"" bort ha följande lydelse:

Däremot tillstyrker utskottet motion N27 (vpk) yrkande 7 om svavel­halten i eldningsolja. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande lill regering­en härom.

dels alt utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse: a82. beträffande svuvelhallen i eldningsolja att riksdagen med bifall till motion ]987/88:N27 yrkande 7 som sin mening ger regeringen lill kännu vud utskottet unfört,

56.     Ersättning av lösningsmedel (mom. 84)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) unser

de/5 att den del av utskottets yttrunde som på s. 98 börjar med "Utskottet delur" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas krav. Lösningsmedel som innehåller
kolväten kan orsaka skador på växter och på människors hälsa. De har
också förmågan att bilda oxidanter vid kemiska reaktioner med kväveoxi­
der. De bör därför ersättas med miljövänliga alternativ. Riksdagen bör i ett
särskilt uttalande till regeringen påtala frågans vikt.
                                         21


 


de/5 att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse: JoU 1987/88:23

84. beträffande ersättning av lösningsmedel alt riksdugen med bifull till motion 1987/88:Jo767 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vud utskottet unfört,

57.     Skogsskadorna i Skåne m.m. (mom. 87)

Lurs Ernestum oeh Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Utskottet är" och slutur med "unses besvarade" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna är det egentligen inle förvånande alt situationen för skogen i Skåne är allvarlig, eftersom de största föroreningsmängderna belastur just dennu del uv lundet. Skåne är också den del av landet som uppvisar de mest försurade skogsjordarna. Mot den bakgrunden bör ut­vecklingen av skogsskadorna följas upp årligen och inventeringen av skogs-skudeulvecklingen i Skåne inlensifierus. Vad utskottet anfört med anledning av här behandlade motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill kännu.

de/5 ull utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:

87.            beträffande skogsskador

att riksdagen sotn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1986/87:Jo750 yrkande 3, 1987/88:Jo715 yrkande 3, 1987/88:Jo837 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:JoS34 yrkande 5,

58.     Vitaliseringskalkning av skog (mom. 88)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "'När det " och slutar med "berörda motionsyrkanden " bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo30 ökar skogsskadorna som en följd av luftför­oreningarna. Allvarligast är situationen i södra och västra Sverige. Del sura nedfallet leder till att många växtnäringsämnen lakas ut ur marken. Därmed hotas markens långsiktiga produktionsförmåga. Naturvårdsverket har före­slagit alt en försöksverksamhet genomförs med en kombination av kalk-nings- och viialiseringsinsatser och skogsbruksåtgärder. Regeringen har icke tagit upp förslaget i propositionen. Utskottet biträder motionärernas förslag att de föreslagna vitaliseringsförsöken skall genomföras. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande till regeringen härom. Därigenom tillgodoses även yrkande 22 i motion Jo24.

de/5 att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:

88.            beträffande vitaliseringskalkning av skog

att riksdagen som sin mening ger, regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jol987/88:Jo24 yrkande 22 och
1987/88:Jo30 yrkande 34 i berörd del,
                                                              ,232


 


59. Kustkommunernas problem (mom. 93)                 JoU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med "Frågari om" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Nordsjön är ett av de livligast trufikerude huvsområdenu i världen. Den intensiva användningen av Nordsjön medför tyvärr också en omfattande nedsmutsning. Avsevärda mängder uvfall av de mest skilda slag hamnar dagligen i havet från industrier, fartyg och genom oljeindustrin i Nordsjön.

Havsströmmar och vindar samverkar så, all del blir den svenska väst­kusten som till stor del blir mottagare av avfallet. Av den svenska kusten är Hallandskusten och Bohuskusien i särklass mest nedskräpade. Värst är situationen i norra Bohuslän. Skräpet förs med havsströmmarna i Katte­gatt, Nordsjön och Skagerrak.

Praktiskt tagel allt skräp på havsstränderna kommer från undru-länder, från yrkessjöfarten eller oljeutvinning i Nordsjön. Det fasta avfall som kommer från kommunernas egna invånare eller från fritidsfolkel är i sam­munhunget av marginell betydelse. Enligt renhållningssladgan är det emel­lertid kommunernas egen angelägenhet att hålla rent - även utmed strän­derna. Att skräpet kommer från annat håll har formellt ingen betydelse. Något direkt statligt stöd för att hjälpa kommunerna finns inte. Nedskräp­ning från havet är därför en extra börda för väslkustkommunerna i Bohus­län och Halland.

Västkuststiftelsen har under år 1987 genomfört en städkatnpanj utefter västkusten. Trots en massiv arbetsinsats från kustbefolkningen har upp­skattningsvis endast ca 30 % av kusten kunnnat städas.

Utskottet anser, i likhet med vad som framhållits i motion Jo829, alt det är nödvändigt alt förutsättningslöst utreda hur kustkommunernas storu nedsmulsningsproblem i ett längre tidsperspektiv skall kunna lösas. Som motionärerna framhåller lägger den nya plan- oeh bygglagen och nutur-resurslugen dessutom yterligure kruv på kommunernu när det gäller plane­ringen av vattenområden vid kusterna. En statlig utredning bör enligt utskottets mening inväga synpunkter frän naturvårdsverket och kommun­förbundet och även styra över en del befintliga forsknings- och utvecklings­projekt (FoU) lill att studera dessa problem. I redan pågående FoU-projekt uppmärksammas nedsmutsningsproblem som är gemensamma för norska och svenska kommuner. En sådan utredning bör även utarbeta förslag hur det internationella informationsarbetet bör kunna utformas.

Vad utskottet sålunda anfört med uniedning uv motion JoS29 bör riks­dagen som sin mening ge regeringen till kännu.

de/5 alt utskottet under moment 93 bort hemställa 93. beträffande kustkommunernas problem att riksdugen med anledning uy motion 1987/88:JoS29 som sin me­ning,ger regeringen till kännu vad utskottet unfört.

L33


 


60. Internationellt samarbete (mom. 94 a)                    JoU 1987/88:23'

Lars Ernestam och Anders Cuslberger (fp) unser

de/5 ull den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar med "Utskottet  hade" och slutar med "riksdagens sidu" bort hu följunde lydelse:

Utskotlet delur uppfattningen som framförs i motionerna Jo415 oeh Jo719
att det internationella samarbetet kring våra kustvatten måste förstärkas.
Det gäller såväl undersökningar oeh miljöövervakning som konkreta åt-
       .

gärder för att minska föroreningstillförseln m.m. Samarbetet pågar bl. a. inom ramen för Helsingforskonventionen, men enligt utskottets mening fordras ett intensivare samarbete både med de andru Öslersjöstuternu och med länderna kring Nordsjön. Vad utskotlet anfört med anledning av motionerna Jo415 yrkande I oeh Jo719 yrkandena 4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna. Motion Jo775 yrkande 2 synes icke påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.

de/5 alt utskottet under moment 94 a bort hemställa 94. beträffande iniernaiionellt sainarbete

a)          att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo415 yr­
kande 1 oeh 1987/88:Jo719 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anföri,

61. Internationellt samarbete (mom. 94 b)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c)anser

de/9 alt den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar med "Utskottet hade" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion Jo775 att det inter­nationella samarbetet kring våra kustvatten måste förstärkas. Med utgångs­punkt däri ansluter utskottet sig till motionärernas förslag alt Sverige bör ta initiativ lill ett gemensamt nordiskt program för förbättring av Skagerrak-Kattegatts vattenkvalitet. Utskottet anser det viktigt alt ett sådant program får tillräckliga resurser så att underlag för beslut kan tus frum på kort tid samt alt det därefter finns finansieringsmöjligheter för erforderliga investe­ringar. Utskottet förordar därför att den speciella låneordningen i Nordiska Invesleringsbanken utnyttjas för detta ändamål.

Vad utskottet anföri med anledning av motion Jo775 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo415 yrkande 1 och Jo719 yrkandena 4 och 5 påkallar inget särskilt uttalande från riksdagens sida.

de/5 att utskottet under moment 94 b bort hemställa 94. beträffande internationellt samarbete

b)          att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo775 yrkande 2
som sin mening ger regeringen lill känna vad utskotlet anfört.

2.34


 


62.                                                                              Förbud mot dumpning (mom. 95) JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av ulskotlels yttrande på s. 102 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till havs" bort ha följande lydelse:

Som redovisas i propositionen omfattar Oslokonventionen förbud mot havsförorening genoni dumpning av vissa särskilt ungivnn miljöfurligu äm­nen, t. ex. klorerade organiska ämnen, cancerfrainkullunde ämnen, kad­mium och kvicksilver. För dumpning av andru ämnen sumt förbränning uv miljöfurligt uvfull till havs krävs tillstånd av nationell myndighet i vurje särskilt fall. Av propositionen framgår vidure utt de länder som gränsur till Nordsjön dellog i en särskild Nordsjökonferens på ministernivå i London i november förru året. Då träffudesen överenskommelse som bl. u. innebär utt även efter år 1988 kommer dumpning uv uvfull i Nordsjön utt tillåtus, låt vuru i undunlagsfall. I likhet med motionärernu i motion Jo30 förordur utskottet emellertid ett unduntugslösl förbud uv ull miljöfurlig dumpning uv avfall. Vad utskottet anföri med anledning av motion Jo30 yrkande 43 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kännu.

de/5 utt utskottet under moment 95 bort hemställu

95.            beträffunde /ör/»(/d mot dumpning

all riksdagen med anledning av motion 19S7/SS:Jo30 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskotlet unfört.

63.     Vattenströmmarna (mom. 96)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar med "Yrkandet i" och slutar med "(SOU 1987:42)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är utmärkt alt Nordiska ministerrådet rekommen­derats att ta fram handlingsprogram mot vatten- oeh havsföroreningar, men det räcker inte. Som framhålls i motion Jo836 behövs del snabba, konkreta beslut om vattnen kring Skandinavien skall kunna räddas. 1 likhet med motionärerna förordar utskottet sålunda att Sverige i Nordiska rådet arbe­tar för en överenskommelse innebärande alt vattenströmmarna vid Öre­sund. Storu Bult och Lillu Balt inte minskus. Vud utskottet unfört med uniedning uv motion Jo836 yrkunde 1 bör riksdugen som sin mening ge regeringen lill känna.

de/5 alt utskottet under moment 96 bort hemställa

96.            beträffande vattenströmmarna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:JoS36 yrkande 1 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri,

64.     En Nordsjökommission (mom. 97)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan

Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (ullu s) anser                            235


 


dels ull den del uv utskottets yttrunde på s. 103 som börj ur med ""Utskottet        JoU 1987/88:23 erinrur"" och slutur med "till känna" bort hu följunde lydelse:

Utskottet vill erinru om att Paris- oeh Oslokonventionerna bevakar miljö­frågor som berör Nordsjön och Nordostatlanlen. I detta område är Nords­jön särskilt utsatt för föroreningar, vilket också i hög grad präglar arbetet inotn kommissionerna.

För utt särskilt drivu Nordsjöns miljöproblem har mun vid tvä tillfällen haft ministerkonferenser om Nordsjöns miljö, senast i London hösten 1987 då betydande frumgångur nåddes. Ytterligure två minislermölen är planera­de för den närmaste femårsperioden. Vid dessa konferenser utnyttjar man den kunskup och de utredningur som gjorts inom Puris-och Oslokommissio-nernu. Kommissionernu hur för övrigt ett mycket näru sumurbete bl. a. genom ett gemensamt sekreturiut. En särskild urbetsgrupp hur också till-sults under Nordsjökonferensen med uppgift alt utarbeta bl. a. gemen-sumtnu mätmetoder.

Del är sjulvfullet utskottets mening utt regeringen bör prövu oliku alterna­tiv för ett fortsatt intensivt arbete med Nordsjöfrågorna. Utskottet kan dock i dagsläget inte se nugru uppenburu fördelur med utt tillskapa ytterligare kommission som resulterar i ökade kostnader för sekretariat, ännu fler arbetsgrupper, sumordningsbehov osv.

Riksdagen bör därför avslå molionernu Jo3() yrkunde 42, Jo719 yrkunde 3 och Jo775 yrkunde 1.

dels utt utskottets under moment 97 bort hemställu
97. beträffunde en Nordsjökommission
utt    riksdagen    avslår    motionerna    1987/88:Jo30    yrkaride    42,
            '

l987/SS:Jo719 yrkunde 3 oeh 1987/8S:Jo775 yrkande 1,                  .,      .

65. Skyddsutrustning (mom. 99)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c)anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 103 som börjar med "De frågor"

oeh slutar med "motion Jo745" bort ha följande lydelse:  ,                              .

De frågor - - - ( = utskottet) - - - berörd del.

Oljeutsläpp är ett av de allvurligusle hoten mot havsmiljön. Om oljan når stränderna uppstår stora skador på stränderna, strandvegetationen och fågellivet. Också olja som sjunker till huvsbotlnen skupar stora skador på bottenfaunan. En av mångu åtgärder som behöver vidtus för att begränsa oljeskadorna är utt puskyndu ingripandena i samband med oljeutsläpp. Därför är det viktigt att ett furtyg som släppt ut olja självt kan vidta ätgärder i avvaktan på hjälp utifrån. Mångu oljetunkers saknar i dag utrustning för att begränsa oljeskudor. Dettu är enligt utskottels mening helt otillfredsställun-de. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning utt Sverige bör lag-stiftu om utt ullu furtyg som trunsporterur olju på svenska vatten skall vara utrustade med länsar och annan lämplig utrustning för alt kunna begränsa skadorna i samband med oljeutsläpp oeh ha personal som har utbildning för ändamålet. Eftersom oljeskador är en internationell företeelse unser ut-skottet utt Sverige bör verku för att också internationella överenskommelser nås om oljetunkers skyddsutrustning. I första hand är det viktigt att åstud-


 


kommu en sumstämmig politik på dettu område blund Öslersjöstuternu.       JoU 1987/88:23 Vad utskottet anföri med anledning av motion Jo745 bör riksdugen som sin mening ge regeringen till kännu.

de/5 att utskottet under moment 99 bort hemställa

99.            beträffande skyddsutrustning

alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo745 som sin me­ning ger regeringen lill känna vad utskottet anföri,

66.    Huvudpunkterna i en aktionsplan mot havsföroreningar
(mom. 100)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med "Det förslag" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det förslag--------- ( = utskottet)------- - ytterligare åtgärd. När det

särskilt gäller del i motion Jo836 upptagna spörsmålet om hoten mot säl­stammen i Bottniska Viken och Östersjön vill utskottet erinra om att hotel mot salarnas överievnad i hög grad får anses hänga samman med före­komsten av PCB och andra stabila organiska gifter i vattnet. Som mo­tionärerna påpekar måste åtgärder omedelbart vidtas. Annars kommer del inom något decennium inte att finnas några salar kvar i dessa vatten. Vad utskotlet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 100 bort hemställa

100.         beträffande huvudpunkterna i en aktionsplan mot havsför-
oreitingar

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo767 yrkande 5, 1987/88:Jo775 yrkande 3, 1987/88:Jo833 yrkande 2 och l987/88:Jo834 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 19S7/88:Jo836 yrkande 2,

67.    Riktlinjer för militära aktiviteter (mom. 101)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den. del av utskottels yttrande på s. 104 som börjar med "När det" och slutar med "utskottets beredningsområde" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkunde 4 i motion Jo836 understryka vikten av all särskilda riktlinjer för militära aktiviteter och andra verksam­heter som påverkar natur och miljö i Östersjön utarbetas. Del bör an­komma på regeringen alt lill riksdugen återkommu med förslug i enlighet med vad utskottet anfört.

de/5 att utskottet under moment 101 bort hemställu

61. beträffande rikdinjer för militära aktiviteter
utt riksdugen med anledning av motion 1987/88:Jo836 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet unfört,
                                 237


 


68. Massaindustrins utsläpp av organiska klorföreningar JoU 1987/88:23'

m.m. (mom. 102 a)

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 107 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo719 att omedelbara och kraft­fulla åtgärder ur nödvändigu för utt väsentligt minsku och efter hand helt eliminera utsläppen uv svårnedbrylburu substunser från mussuinduslrierna - främst blekeriprocessernu - längs Östersjöns, Bollenhuvels och Botten­vikens kuster. Ytterligare forskning angående omsättning och effekter av klorerade ligninrester är visserligen ungelägen men kruftfulla insatser måste göras omgående. Som motionärerna framhåller måste utvecklingen av s. k. slutna massablekerier påskyndas och användningen uv oblekt papper bör på oliku sätt slimulerus. Utskottet unser att regeringen i samråd med industrin bör ta erforderliga initiutiv på dettu område. Vud utskotlet unfört med uniedning uv här berördu motioner bör riksdugen ge regeringen lill känna. Något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo23 yrkandena 16 oeh 17, Jo26 yrkande 7, Jo30 yrkande 41 oeh Jo767 yrkande 12 påkallas icke.

dels all utskottets hemställan under moment 102 a bort ha följande lydelse: 102.  beträffande massaindustrins utsläpp av organiska klorför­eningar m.m.

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo24 yrkan­de 29 och l987/88:Jo7l9 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

69. Massaindustrins utsläpp av organiska klorföreningar m.m. (mom. 102 b)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande pä s. 107 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med ""riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att klorulsläppen från den svenska massainduslrin måste
upphöra. Det är inle baru ungelägel utun även möjligt. Enligt utskottets
uppfuttning bör utsläppen av klorerade föreningar i huvudsak kunna vara
uvvecklude inom sju är. Gällunde tillstånd för massaindustrin måste om­
prövas oeh starkare krav ställas så att en övergång till miljövänlig teknik
foreeras.
                                                                                                  '

Vidure unser utskottet ull en miljöuvgift på orgunisku klorföreningur bör
lus ut med 20 kr. per kg. orguniskt bundet klor för utt stimulera en miljö­
vänlig utveckling. Del finns en blekningsmelod för pappersmassa som kun
ersättu den miljöfarliga kloren oeh dessutom spara energi. Den kallas Pre-
noxmeloden oeh utnyttjar kvävedioxid i kombination med en alkalisk be-
handlinii och en syrgasbehandling.
                                                                     238


 


Det finns också andra tekniker alt få fram papper som tillgodoser rimliga       Jo 1987/88:3 vithetskrav. Blekning med väleperoxid åstadkommer mindre föroreningar än klorblekning. Papperet kan också bestrykas med ett tunt skikt av vit lera eller krita.

I många fall år blekningen onödig. Hushållspapper fungerar lika väl vare sig de är blekta eller ej. Konsumenterna har genom sina val möjlighet att påverka så att efterfrågun på blekt pupper blir begränsud.

Enligt utskottets mening bör kommuner och myndigheter övergå lill utt unvändu miljövänligt pupper. Vud utskottet unfört med uniedning av här uktuellu molionsyrkunden bör riksdugen som sin mening ge regeringen till kännu. Något särskilt uttulunde med uniedning av motionerna Jo24 yrkande 29, Jo26 yrkunde 7 oeh Jo719 yrkande 43 påkallas icke.

de/5 att utskottet under moment 102 b bort hemställa

102. massaindusirins utsläpp av organiska klorföreninga r

b)         att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo23 yrkan­
dena 16 och 17. 1987/88:Jo30 yrkande 41 och 1987/88:Jo767 yrkande
12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

70.     Massaindustrins utsläpp av organiska klorföreningar
m.m. (mom. 102 c)

Jan Jennehag (vpk) unser

dets ull den del uv utskottets yttrunde på s. 107 som börjar med "Enligt utskottets" oeh slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Med anledning uv motion Jo26 yrkunde 7 förordur utskotlet den i mo­tionen ungivnn tidtubellen för en successiv minskning uv de klororganiska utsläppen från blekerierna. Som anges i tabellen bör mängden utsläpp år 2000 hu kommit ned till 0,1 AOX-kg/lon puppersmussu (AOX: Absorbed Orgunie Hulogen). Vud ulskollel anföri med anledning av mötionsyrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed torde även övrigu berördu motioner vuru tillgodoseddu. De avstyrks således.

dels att utskotlet under moment 102 c bort hemställa

102. beträffande massaindusirins utsläpp av organiska klorför­eningar m.m.

c)          att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo26 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

71.     "Oblekt" papper (mom. 103)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottels yllrande pä s. 107 som börjar med"Utskottet har" och slutar med "den bakgrunden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som särskilt uttrycks i vpk-motionen där
det förordas förhud mot tillverkning av klorblekt hushålls- och toalett­
papper. Vad utskottet unfört med anledning av moiionerna Jo26 yrkande 5,
     239
Jo771 oeh Jo847 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


 


de/5 utt utskottet under moment 103 bort hemställa                     JoU 1987/88:23

103.           beträffande "oblekt" papper

utt riksdugen med uniedning av moiionerna 19S7/88:Jo26 yrkande 5, 19S7/88:Jo771 och 1987/S8:Jo847 som sin mening ger regeringen till känna vud utskottet unfört,

72.     PCB (mom. 104)

Lurs Erneslum och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yllrande pä s. 108 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är naturvårdsverkets ovan redovisade förslag om ett förbud med verkan från år 1995 mot fortsatt användning av PCB i vissa irunsformulorer oeh kondensutorer inte tillräckligt omfattande. I likhet med motionärernu i motion Jo719 unser utskottet utt hullerna av PCB måste minsku i snubbure lukt än för närvurande. Av den anledningen förordar utskottet omgående lagstiftning med totalförbud mot användningen av PCB sumt intensifierude insutser från regeringens sidu för alt motsvarande re­striktioner införs i övriga stater runt Östersjön. Vad utskottet sålunda anfört med uniedning uv motion Jo719 yrkunde 38 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

dels utt utskottet under moment 104 bort hemställa:

104.           beträffande PCB

att riksdugen med uniedning av motion 1987/88:Jo719 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vud utskottet unfört,

73.     Dioxin (mom. 105)

Sven Eric Lorentzon, Ingvur Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av ulskotlels yllrande som på s. 109 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således icke" bort ha följande lydelse:

Dioxiner är organiska klorföreningar som kan uppkomma vid förbrän­ning av kolhaltigt organiskt material. De är extremt giftiga. Regeringen har fastställt gränsvärden för dioxinutsläpp vid förbränning i nya anläggningar till 0,1 nanogram/m' luft och till max 2,0'nanogram/m' luft i äldre an­läggningar. Med hänsyn lill dioxinets extrema giftighet delar utskottet mo­tionärernas förslag i motion Jo751 att det gränsvärde, som gäller nya an­läggningar efter en övergångstid på tio år även bör gälla äldre anläggningar. Vad utskotlet anföri bör riksdagen med bifall till motion Jo751 yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna. Av det anförda framgår att motionerna Jo26 yrkande 4 och Jo719 yrkande 39 avstyrks.

dels att utskottet under moment 105 bort hemställa                     .                    -

105.           beträffande dioxin

ull riksdagen med bifall till motion 19S7/88:Jo751 yrkande 30 och

med avslag på motionerna 1987/88:Jo26 yrkunde 4 och 1987/88:Jo719           240


 


yrkande 39 som sin mening ger regeringen till,känna vad utskottet        JoU 1987/88:23 anfört.

74. Dioxin (mom. 105)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Anders , Castberger (fp) och Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således icke" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar även motionärernas syn på att största möjliga noggrann­het måste iakttas såväl inom processindustrin som vid förbränningsanlägg­ningar så all dioxinbildningen i möjligaste mån undviks och så alt aktiva reningsåtgärder vidtas. Målet måste - som motionärerna i moiionerna från fp och vpk också framhåller - vara att utsläpp av dioxin i princip upphör helt. Vad utskottet anföri med anledning av berörda motioner bör riks­dagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed torde även motion Jo751 yrkande 30 tillgodoses. Den bör alltså icke föranleda någon ytter­ligare riksdagens åtgärd.

de/5 att utskottet under moment 105 bort hemställa 105. beträffande dioxin alt riksdagen med anledning av motionerna 19S7/88:Jo26 yrkande 4 och    1987/88:Jo719   yrkande   39   samt   med   avslag   pä   motion 1987/88:Jo751 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri.

75. Avlopp från industri (mom. 106 a)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Anders Cast­berger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med "Utskottet betonar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet betonar----- (= utskottet)----- av miljösituationen. Detta

fär emellertid inte leda lill en minskad uppmärksamhet på industrins roll när del gäller utsläpp av giftiga och svårnedbrytbara ämnen till de kommunala reningsverken. Tvärtom anser utskotlet, i likhet med motionärerna, att det bör ske en skärpning av kravet på de avfallsproducerande anläggningarna sä alt en rening av avloppsvattnet sker innan det når reningsverket. Vad utskottet anföri med anledning av i sammanhanget, berörda motioner (m,fp,c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Något uttalande med anledning av motion Jo782 synes däreriiot icke påkallat.

de/5 att utskottet under moment 106 a bort hemställa 106. beträffande avlopp från industri

a) alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo25 yrkan­
de 15, l987/88:Jo30 yrkande 49,' 1987/88:Jo744 yrkande 10, 1987/88:
           94J

\b Riksdagen 1987/88. lösand. Nr 23


Jo783 och 1987/S8:Jo821 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till       JoU 1987/88:23 känna vad utskottet anfört,

76.     Avlopp från industri (mom. 106 b)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 alt den del av utskottets yllrande på s. 109 som börjar med "Utskotlet betonar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet betonar----- (= utskottet)----- av miljösituationen. Detta

får emellertid inle leda lill en minskad uppmårksumhet på industrins unsvur för sitt avloppsvallen. Tvärtom måste del, som framhålls i motion Jo782, varu självklurt att industrier och undru avfallsproducerande anläggningar själva renur sitt uvloppsvatten från de ämnen som inte kan las otn hand pä ett miljövänligt sätt i våra kommunala reningsverk.

Utskottet ansluter sig till motionärernus förslug (yrkunde 1) att industrier unslutnu lill de kommunulu reningsverken i de 30 största kommunerna får ett år på sig all lägga fram planer hur de snarast skall kunna eliminera de delur av utsläppen som reningsverken ej kan oskadliggöra. Vad utskottet anfört med anledning av motionen såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna. Övriga här berörda motionsyrkanden blir därigenom tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 106 b bort hemställa 106. beträffande avlopp från industri b) att riksdagen med anledning av motion 1987/8S:Jo782 yrkande 1 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri,

77.     Åtgärdsprogram för metaller (mom. 110)

Karl Erik Olsson och Lennurt Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 111 som börjar med "Utskotlet finner" och slutar med "i allt väsentligt" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen alt de svenska punktutsläppen av
metaller halveras. Som framhålls i motion Jo30 kommer detta enbart att
påverka miljön lokall. Men del kommer knappast alls att minska metalltill­
förseln lill Östersjön i stort. Utskottet delar motionärernas uppfattning all
metallbelastningen måste reduceras lill samma storleksordning som den
naturliga påverkan. Kadmiumhalterna i sedimenten är förhöjda med mer än
10 gånger. Om man skall reducera kadmiumhalten till naturlig nivå skall
den totala tillförseln minskas från 140 ton/år till 14 lon/år. Att halvera
enbart de svenska utsläppen från 7,5 till 3,5 lon/år hjälper då inte mycket.
Utskottet anser att melallutsläppen är ett mycket allvarligt miljöproblem
som kräver omfattande insatser. Utskottet förordar därför, i likhet med
motionärerna, att naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett handlings­
program för att begränsa metallhalterna till en nivå som motsvarar de
naturliga variationerna. Vad utskottet anföri med anledning av berörda
motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
                      242


 


de/5 att utskottet under moment 110 bort hemställa                     JoU 1987/88:23

110. beträffande ålgärdsprogram för metaller att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 45 och l987/88:Jo767 yrkande  13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

78.     FoU inom VA-området (mom. 113)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 112 som börjar med "Vad utskottet" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Med anledning av motion Jo517 vill utskottet i sammanhanget särskilt framhålla vikten av snabbt utökade resurser för forskning och utveckling inom VA-området. Som motionärerna framhåller bör Svenska vatten- och avloppsföreningen och Kommunförbundet kunna hjälpa till att kanalisera ökade anslag på ett effektivt sätt. En del av dessa anslag skulle kunna las in genom en "gift-avgift" eller ulsläppsavgifi (jfr. nedan under kap. 11 Ekono­miska styrmedel, reservation (>). Med rätt eller ännu hellre skyldighet för kommunerna att ta ut en sådan avgift frän alla företag och institutioner, som i sitt avlopp hur kemikulier, skulle företugen bli mer intresserade av att övergå till slutna syslem och/eller ofuriigu alternativa råvaror/produkter.

Införandel av en ulsläppsavgifi kan behöva en viss utredning för att man skall få fram ett enkelt och administrativt hanterligt luxesystem.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo517 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 113 bort hemställu 113. betruffunde FoU inom VA-området utt riksdugen med uniedning uv motion l9S7/88:Jo517 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

79.     Utbyggnad av PMK (mom. 116)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 113 som börjar med "Utskottet ansluter" oeh slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Regeringens aviserade åtgärder i sammanhanget är enligt utskottets me­ning inle tillräckligt omfattande. Som framhålls i motion Jo767 har det nuvarande ålgärdsprogrammet för övervakning av miljökvalitet, PMK, fått internationelll erkännande. Det är viktigt alt slå vakt om den fortsatta verksamheten. Enligt utskottets mening är det också angelägel ull man inom ramen för det gällande uppdruget vidgur urbelsfältel till att omfuttu också Västerhavet och Nordsjön. Del pågående progrumurbetel är en om­istlig del i urbetet för utt förbättra havsmiljön. Verksamheten kan förbättras genom en samordning av forskningen tvärvetenskapligt.

Vad utskotlet anfört med anledning av har berörda motioner bör riks­
dagen som sin mening ge regeringen lill känna.
                                                 243


 


dels alt utskottet under moment 116 bort hemställa 116. beträffande utbyggnad av PMK att    riksdagen    med    anledning    av    motionerna    1987/88:Jo758, 1987/88:Jo767 yrkande 24 och 1987/88:Jo821 yrkande 2 som sin me­ning ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

80. Avveckling av CFC-användningen (mom. 121b)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dets all den del av utskottets yttrande som börjar på s. 117 med "Det är" och slutar på s. 118 med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

1 delta sammanhang är det särskilt angeläget att alla möjligheter till att påskynda minskningslakien med kraft tillvaratas. I den gemensamma mark­naden och i USA kommer avvecklingsplaner för CFC-användningen, såvitt nu kan bedömas, att strikt följa Montrealprolokollets krav och tidsplan. En, viktig del av protokollet är enligt utskottets mening att bestämmelsen,att föreskriva minskningen av CFC och haloner skall kunna revideras om sammanställningar av vetenskapliga och andra data talar i den riktningen. Pä senare tid publicerade forskningsrapporter visar emellertid att hittills använda beräkningsmodeller varit för optimistiska vilket understryker pro­blemets allvar. Det finns därför utomordentligt starka skäl som talar för att Sverige bör verka för att den granskningskonferens som är planerad att äga rum år 1990 tidigareläggs. Inom ramen för denna konferens bör Sverige aktivt verka för en mer ambitiös målsättning till år 1999. Ett årtal för total avveckling av CFC-användningen bör också fastställas.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner Monlrealprotokol­let. Riksdagen bör vidare lämna utan erinran vad som anförs i propositio­nen om en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner (CFC) och haloner som bryter ned ozonskiktet. Vad utskottet anfört med an­ledning av motion Jo25 yrkande 18 om tidigareläggning av granskningskon­ferensen bör ges regeringen till känna. Det anförda innebär, enligt ut­skottets mening, att motionerna Jo719 yrkande 10, Jo726 yrkande 1, Jo767 yrkande 7, Jo24 yrkande 2, Jo25 yrkande 19 samt Jo30 yrkande 39 kan anses tillgodosedda.

dels all utskottets hemställan under 121b. bort ha följande lydelse: 121. beträffande avveckling av CFC-användningen b) alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo25 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 10, 1987/88:Jo726 yrkande 1, 1987/88:Jo767 yrkande 7, 1987/88:Jo24 yr­kande 2, 1987/88:Jo25 yrkande 19 och 1987/88:Jo30 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det internationella arbetet.


244


 


81.                                                                              Miljöavgift (mom. 123)       JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med "Vad som" och slutar med "yrkande 37" bort ha följande lydelse:

Den i avvecklingsplanen redovisade tidsramen utgör enligt utskottels mening inte skäl att avstå från en miljöavgift som kan tänkas påskynda avvecklingen av CFC-användningen. Vidare kan ett sådant styrmedel under avvecklingsliden styra över CFC-användningen mot mindre skadliga ofull­ständigt halogenerade föreningar (HCFC). En miljöavgift på 50 kr/kg CFC. enligt naturvårdsverket motsvarande kostnaden för den årliga minskningen av CFC-användningen, borde således-införas. Vad utskotlet anföri med anledning av motion Jo30 yrkande 37 bör regeringen ges till känna. Med del anförda anser utskottet att motion Jo719 yrkande 12 i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Utöver en miljöavgift är utskottet inle nu berett alt förorda ytterligare ekonomiska styrmedel i detta sammanhang varför mo­tionerna Jo857 yrkande 2 och Jo23 yrkande 7 avstyrks.

dets att utskottets hemställan under J23 bort ha följande lydelse:

123.           beträffande miljöavgift

alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 7 och 1987/88:Jo7l9 yrkande 12 i motsvarande del och med avslag på motion 1987/88:Jo 719 yrkande 12 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

82.     Övriga styrmedel (mom. 124)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

deh att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med "Med åberopande" och slutar med "yrkande 29." bort ha följande lydelse:

Sveriges CFC-användning ingår som en viktig del i våra energisparande åtgärder. Tillverkningen av högisolerande material för hus och kyl- och frysskåp är ett exempel. CFC-användningen i värmepumpar är ett annat. Dessa områden svarar för två tredjedelar av CFC-användningen. Det nor­diska ministerrådet har kommit överens om att minska CFC-användningen med 25% till år 1991. Enligt beräkningar gjorda av Sveriges Industriförbund bör detta mål kunna uppnås genom frivilliga överenskommelser med be­rörda industrier. Som ett komplement bör emellertid enligt utskottets me­ning regeringen föreslå rikssdagen gränsvärden för freonutsläpp vid plasl­tillverkning.Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo751 yrkande 29 bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 124 bort ha följande lydelse:

124.           beträffande övriga styrmedel

att riksdagen med med anledning av motion 1987/88:Jo751 yrkande
29 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo857 yrkande 2 och
1987/88:Jo23 yrkande 7 som sin mening ger regeringen lill känna vad
utskottet anföri om gränsvärden för CFC vid plasttillverkning,
                           245


 


83.                                                                              Återvinning (mom.126)      JoU 1987/88:23

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar' med "Den komplettering'' och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskotlet delar den, i propositionen framförda uppfattningen att åter­vinning av CFC bör ägnas stor uppmärksamhet. I propositionen framgår att naturvårdsverket, i samverkan med övriga intressenter, kommer alt ges i uppdrag alt ta fram förslag lill hur insamlingen oeh fragmenteringen av CFC-haltigl material skall ske. Det är viktigt alt detta arbete genomförs skyndsamt. Utskottet vill dock betona att ansvaret för omhändertagandet av CFC-haltigt material, liksom övrig avfallshantering, ligger på kommu­nerna och producent/användare. Flera kommuner har också påbörjat pro­jekt med återvinning av CFC vilket utskottet hälsar med tillfredsställelse. De erfarenheter som därigenom vunnits bör kunna utgöra ett gott bidrag till naturvårdsverkets utredningsarbete. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet moiionerna Jo792 och Jo30 yrkande 38 i ifrågavarande del.

dels utt utskottets hemställun under 126 bort hu följunde lydelse: 126. beträffunde återvinning ull riksdugen uvslår motionernu 1987/88:Jo792, 1987/88:Jo24 yrkunde 32 och l987/SS:Jo30 yrkunde 38 i återstående del,

84.     Obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier
(mom.132)

KurI Erik Olsson och Lennurt Brunander (c) anser

dets alt den del av ulskotlels yttrande som på s. 126 börjar med "'Utskottet avstyrker "och slutar med "för kemikalier" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till frågan om produktansvarets utformning inte föregripas. Utskottet vill dock under­stryka viklen av att beredningsarbetet inriktas på att åstadkomma en lös­ning som tillgodoser de skadelidandes intressen. Inte minst angeläget här­vidlag är all ansvaret för kemikalieskador får en lillfredsslällande utform­ning. 1 likhet med motionärerna anser utskottet att starka skäl talar för alt en obligatorisk ansvarsförsäkring mot sådana skador bör införas.En sådan försäkring är av betydelse inte bara för dem som skadas av kemikalier ulan leder också som närmare redovisas i motionerna till en förbättrad pro­duktkontroll från företagens sida och till ökade satsningar på forskning och analyser inom miljöområdet. Enligt utskottets mening bör regeringen i samband med förslag lill lagstiftning om produktansvar framlägga förslag till införande av skyldighet för tillverkare och importörer av kemikalier att ha ansvarsförsäkring. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna L612 och Jo30 yrkande 52 bör ges regeringen till känna.

246


 


dets att utskottels hemställan under 132 bort ha följande lydelse:    JoU 1987/88:23

132. beträffande obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier att   riksdagen   med   anledning   av   motionernu   1987/88:L612  och 1987/88:Jo30 yrkunde 52 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,

85.    Kemikalieanvändningen i allmänhet (mom. 135)

Jun Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med "Målen för" och slutar med "4 och 5" bort ha följande lydelse:

Målen för-------- (=ulskoltel)------ ofarliga sådana. Som ett led i detta

arbete måste en behovsprövning av i första hand kemiska ämnen och produkter införas. Härför fordras stora förändringar av den nuvarande makt- och industristrukturen. Men redan nu går del att använda pro­duktregister som ett instrument om det byggs ut fullständigt oeh om det öppnas för demokratisk insyn. I anslutning härtill skall enligt utskottets mening en behovsprövning av alla gamla och nya kemiska ämnen och produkter införas. En sådan prövning skulle kunna medföra positiva effek­ter på miljö- och hälsoproblemen inom olika områden. Förslag till former för en demokratisk styrning av produktionen, som skall syfta till sparsam­het, hushållning och återanvändning bör enligt utskottet snarast utarbetas. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda all regeringen bör ge de statliga verken och myndigheterna direktiv alt i sin verksamhet sälla männi­skors hälsa, miljön och samhällsekonomiska överväganden i första rummet. Utskotlet anser vidare alt en parlamentarisk kommission med uppgift att analysera frågor angående annan hushållning, ekologiskt inriktad produk­tion, övergång till miljövänligare material, förändrade konsumtionsmönster samt förenlighet med en solidarisk och rättvis fördelningspolitik bör till­sättas. Vad utskottet anföri med anledning av motion JoSlS yrkandena 3, 4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 135 bort ha följande lydelse: 135. beträffande kemikalieanvändningen i allmänhet alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo818 yrkandena 3, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

86.    Kemikaliekontroll m.m. (mom. 138)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de ovan åberopude nya arbetsformerna på kemikalieom­
rådet, som enligt tidigare riksdagsbeslut är föremål för en utvärdering,
saknas det för närvarande enligt utskottets mening anledning ull föranstalta
om några särskilda initiativ beträffande kemikaliekontrollen i de hänseen­
den som anges i motionerna Jo735 yrkande 9 och Jo746. Motionerna av-
         247


 


styrks således. Utskottet finner dock skäl att i delta sammanhang under- JoU 1987/88:23 stryka behovet uv en väl fungerande tillsyn över kemiska produkter och att en förbättring av kemikaliekontrollen kräver ökade resurser. Förutom re­sursförstärkningar, framförallt i vad avser dokumentationsbehovel, anser utskottet alt ett bättre utnyttjande av befintliga resurser i kombination med en löpande omprövning av givna tillstånd utgör ytterligare medel i arbetet med en förbättrad kemikaliekontroll. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo767 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

de/5 att utskottets hemställan under 138 bort ha följande lydelse: 138. beträffande kemikaliekonlrod rn.ni. att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo767 yrkande 8 samt med avslag på moiionerna 1987/88:Jo735 yrkande 9, 1987/88:Jo742, 1987/88:Jo746 och 1987/88:Jo820, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri beträffande förbättrad kemikaliekontroll.

87.    Ett fullständigt produktregister (mom. 139)

Jan Jennehag (vpk) anser                                                              ' '

de/5 alt den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Med samma" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskotlet finner dock anledning alt i detta sammanhang framhålla möjlig­
heten av att använda produktregistret som ett instrument för alt skapa en
  ,
total överblick över kemisamhället. Härför fordras enligt utskottets mening
att registret byggs ut fullständigt och öppnas för demokratisk insyn. Regist­
ret skall innehålla alla uppgifter om de ämnen och produkter som före­
kommer, var de förekommer, var de tillverkals och,hur tillverkningen sker.
Utskottet anser således att ett fullständigt produktregister i enlighet med
    -,
vad som anförs i motionen byggs ut. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo818 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 139 bort ha följande lydelse: 139. beträffande ett fullständigt produktregister att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo818 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

88.    Inventering m.m. (mom. 140)

Karl Erik Olsson (c), Jan Jennehag (vpk) och Lennart Brunander (c) anser'

dels att dén del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med "Kontroll över" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Kontroll över - - - (=utskottet) — — - av ke;mikalieanvändningen.
Utskottet anser att det underlag som härigenom tillhandahålls är väsentligt
för den fortsatta hanteringen av kemikaliefrågan. Utskottet vill dock betona
     248


 


att kemisamhällets risker redun nu utgör ett hot mot riiänniskun och miljön JoU 1987/88:23 oeh ull omedelburu åtgärder ur nödvändiga för att upprätthålla kontrollen över utvecklingen. Förslag till hur samhället på ett rationellt sätt skall kunna få en överblick över riskfaktorerna i samhället bör därför utarbetas. Indu­strin, har här enligt utskottet ett stort ansvar och dess insatser för skyddsåt­gärder i förebyggande syfte måste ökas. Varje företag bör därför enligt utskottets uppfattning upprätta en "budget" över hur miljöfarliga ämnen hanleras i den egna verksamheten och var de slutligen hamnar. Denna "budget" skall vara lill hjälp för såväl förelag som berörd miljömyndig­het. Vidare bör användingen av kemikalieprodukter snabbulredas och resul­tera i omedelbara förslag till åtgärder. I arbetet bör även ingå en radikal minskning av framställning och import av giftiga ämnen. Vad utskottet ovan anföri innebär en anslutning till.vad sotn anförts i moiionerna Jo767 yrkan­de 11 , Jo7S2 yrkandena 2 och 3 saml Jo818 yrkande 1 och bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo719 yrkandena 77 och 80 och Jo23 yrkande 13 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet ovun unfört.

de/5 all utskottets hemställan unden 140 bort ha följande lydelse:

140.           beträffande inventering m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna l987/88:Jo767 yrkande 11, l9S7/8S:Jo782 yrkandena 2 och 3 och 1987/88:JoSlS yrkande I saml med avslag på moiionerna 1987/88:Jo719 yrkandena 77 och 80 och 1987/8S:Jo23 yrkande 13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

89. Avfallshantering i allmänhet (mom.141)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 132 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan------- (=utskottel)----- berörda avfallsfrågor. Som ett

led i att förbättra avfallshanteringen inom industrin anser utskottet att staten bör stimulera till försök med en s. k. avfallsbörs, som förmedlar kontakter och utbyte riiellan industrier. Därigenom skulle den enes avfall kunna utgöra den andres råvara. Utskottet anser vidare att möjligheten att ta till vara konsumenternas miljöansvar bör utnyttjas i större utsträckning. Förbättrad konsumentupplysning om en varas hantering som avfall bör -därför genomföras och detta kan ske genom' miljömärkning av särskilt miljövänliga produkter. Vad utskottet sålunda anföri med anledning av motion Jo719 yrkandena 69 och 70 bör ges regeringen till känna. Motion Jo779 yrkande 1 avstyrks.

dels all utskottets hemställan under 141 bort ha följunde lydelse:

141.           beträffande avfallshantering i aUmånhel

alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo719 yrkandena 69
och 70 samt med avslag på motion 1987/88:Jo779 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskotlet unfört,
                                       249


 


90. Avfallshantering i allmänhet (mom. 141)                                   JoU 1987/88:23

Jan Jennehag (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 132 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 1 " bort ha följande lydelse:

Utskotlet kan------- (=utskottet)------ avfallsfrågor. Utskottet anser

dock att hela systemet med en central anläggning för avfallsdestruering bör utvärderas. Staten har gett SAKAB i uppdrag att samla in det miljöfarliga avfallet inom Sverige till sin anläggning. Med hänsyn till att inte mer än ca 10% av detta avfall i praktiken kommer in är en analys av verksamheten enligt utskottets mening synnerligen befogad. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo779 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna. Med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört i detta sammanhang avstyrks motion Jo719 yrkandena 69 och 70.

de/5 alt utskottets hemställan under 141 bort ha följande lydelse:

141.           beträffande avfallshantering i altmänliel

att riksdugen med anledning av motion 1987/88:Jo779 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Jo719 yrkandena 69 och 70 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

91.    Miljöfarligt avfall (mom.142)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 132 med "Det kan" och slutar pä s. 133 med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Det kan — — — (=ulskottet) — — — utöver SAKAB:s. Hanteringen av miljöfarligt avfall kan dock förbättras. Sådant avfall måste tas om hand efter speciella aktsamhetsregler och oskadliggöras. Här fyller SAKAB enligt utskottets mening en viktig funktion och det är därför också angeläget att avfallet hanteras på ett för samhället godtagbart sätt. Bl.a. följande för­bättringar borde enligt utskottets mening kunna genomföras. Skärpta krav på utsläppsbegränsningar vid SAKAB:S centrala anläggning i Kumla, ut­vidgning av SAKAB:s verksamhet från ren destruktion till att omfatta även återvinning, ökad återvinning av spillolja med hjälp av ökad tillsyn och ekonomiska styrmedel och export av miljöfarligt avfall för återvinning och deslruering lill anläggningar som uppfyller svenska miljökrav. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 76 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänsyn till tidigare åberopade upp­drag anser utskottet att motion Jol6 yrkande 15 inte nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.

de/5 att utskottets hemställan under 142 bort ha följande lydelse:

142.           beträffande mdjöfarligl avfall

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo719 yrkande 76 och med avslag på motion 1987/88:Jol6 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

250


 


92.                                                                              Program för miljöfarligt avfall (mom.143)     JoU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Då redovisningen" och slutar med "yrkande 35" bort ha följande lydelse:

Utöver vad utskottet tidigare anfört om hanteringen av det miljöfarliga avfallet bör problemen med den omfattande deponeringen av miljöfarligt avfall vid SAKAB i Närke särskilt uppmärksammas. Ett säkerslällandepro­gram för deponering och hantering av miljöfarligt avfall bör tas fram. Härvid bör enligt utskottets mening undersökas om det är rimligt att endast en anläggning skall ha huvudansvurel för hantering och deponering av miljöfarligt avfall. FVogrammet bör således vara övergripande och inte bara avse verksamheten vid SAKAB. I delta sammanhang bör också enligt utskottets mening frågan om statens möjligheter all stimulera utvecklingen mot ökad återvinning och återanvändning beaktas. Vad utskottet anfört med anledning av moiionerna Jo719 yrkande 79 och Jo24 yrkande 35 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna. Motion Jo724 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels all utskottets hemställan under 143 bort ha följande lydelse: 143. beträffande program för miljöfarligt avfall att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 79   och   1987/88:Jo24   yrkande   35   och   med   avslag   på   motion 1987/88:Jo724 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

93.     Miljöfarliga transporter (mom. 144)

Jan Jennehag (vpk) anser

dets alt den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Statens räddningsverk" och slutur med "och Jo36" bort ha följande lydelse:

Statens räddningsverk---- ( = utskottet)---- tillsynen. Riksdagen

har------ ( = utskottet)---- transporterna. Vad utskottet nu anfört skall

ses mot bakgrund av alt det varje dag transporteras en okänd mängd miljöfarligt gods på våra vägar och järnvägar och att de myndigheter som är satta att övervaka denna verksamhet inte har den information som krävs för att kunna fullgöra erforderliga övervakningsuppgifler. Detta är enligt ut­skottets mening otillfredsställande. Personal kan inte utbildas, utrustning inte anskaffas och erforderlig beredskap kan under sådana omständigheter inte upprätthållas. Utskottet anser därför alt riksdagen bör tilldela de berörda myndigheterna de resurser som erfordras för att skydda människor och miljö vid transporter som kan vara farliga för omgivningen. Vad ut­skottet anfört med anledning av motion Jo26 yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jol6 yrkande 16 och Jo36 avstyrks i den mån de inle kan anses tillgodosedda med vad utskottet anföri.

251


 


de/5 utt utskottets hemställun under 144 bort hu följunde lydelse:   JoU 1987/88:23

144. beträffande miljöfarliga transporter utt riksdugen med uniedning uv motion 1987/88:Jo26 yrkunde 13 oeh med uvslug på motionernu l9S7/SS:Jol6 yrkunde 16 och l987/S8:Jo36 sotn sin mening ger regeringen till kunnu vud utskotlet anföri.

94. Avfallsdeponier (mom. 145)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

dels alt den del av utskottets yllrande som på s. 133 börjar med "Med hänsyn" oeh slutar med "'och 8" bort ha följande lydelse:

Problemen vid deponering av avfall är främst knutna till förorening av mark oeh grund- och ytvatten. Luftförorening kan i viss mån ske vid gasavgång och vid bränder. Sedan miljöskyddslagens tillkomst har situa­tionen vid deponierna förbättrats och i dag är de flesta nyanlagda deponier försedda med uppsamlingssystem för lakvalten och överledningssyslem av lakvallen lill reningsverk. Trots nämndu förbättringar anser utskottet dock att situationen inte är tillfredsställande. Ytterligare åtgärder måste vidtas för all förbättra deponeringslekniken. Miljökraven bör skärpas och till­synen förbättras. I detta sammanhang mäsle enligt utskottets mening situa­tionen vid de äldre deponierna uppmärksammas. Den inventering som genomförs uv nuturvårdsverket bör snarast följas upp med konkreta skydd­såtgärder. Ansvaret för sådana åtgärder bör ligga på den tidigare huvud­munnen. En ytterligure förutsättning för möjligheterna till förbättringar i dettu summanhang är enligt utskottets mening att kunskapen om förore­ningarna vid avfullsdeponiernu i ett längre tidsperspektiv förbättras. Be­redskapsplaner för och ökad forskning om föroreningarna från avfalls­deponierna utgör sjålvkluru moment i dettu urbete. I dettu summunhang anser utskotlet att alternativ till deponeringslekniken också måste bli före­mål för ökude insutser. Ett sådunt ulternativ ar bioförgasning som har den fördelen alt energi produceras i samband med att hushållsavfallet rötas. Över huvud laget bör enligt utskottets mening möjligheterna lill miljöyänlig energiproduktion vid avfallshanteringen las lill vara. Vad utskottet anföri med anledning av motionerna Jo719 yrkande 78 och Jo744 yrkandena 5 oeh 8 bör ges regeringen lill känna.

de/5 all utskottets hemställan under 145 bort ha följande lydelse: 145. beträffande avfallsdeponier alt riksdagen med anledning av moiionerna 1987/88:Jo719 yrkande 78 och 1987/88:Jo744 yrkandena 5 och 8 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anföri.

252


 


95.                                                                             Avfallspolitik och resursanvändning (mom. 146)                                                                           JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som pä s. 133 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som avfall är ett miljöproblem kan det konstateras alt det också utgör en potentiell resurs med tanke på innehåll i form av såväl material som energi. Man kan här urskilja några handlingslinjer i hanteringen av hushåll­savfallet. Hit hör exempelvis källsortering, förbränning, deponering, efter-sortering och kompostering. En ytterligare handlingslinje bör enligt ut­skottets mening vara att undvika avfall genom ökad styrning av produk­tionsprocesser och konsumtionsmönster. Härför krävs enligt utskottels uppfattning en helt ny avfallspolilik där tyngdpunkten för fortsatt utveckling och forskning måste förskjutas från traditionell filter- och återvinnings­teknik mot förebyggande lösningar i produktionsledel. Detta innebär en inriktning mot teknik som i produktionsledel använder färre resurser samt frambringar avfall och föroreningar i mindre omfattning eller av mindre miljöfarlig karaktär än för närvarande. Utskottet finner del därför nödvän­digt all riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om en ny avfallspolilik enligt de grunder som nu redovisats av utskottet. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo744 yrkande 1 och Jo30 yrkande 46 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 146 bort ha följande lydelse: 146. beträffande avfallspolitik och resursanvändning att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo744 yrkande 1 och  1987/88:Jo30 yrkande 46 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

96.     Sopförbränning (mom. 147)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 132 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "'yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Den utan tvekan mest kontroversiella behandlingsmetoden för avfall är
förbränning. Mot bakgrund av den stora spridningen av föroreningar i detta
sammanhang intar reningen av utsläppen en central roll. Enligt utskottets
mening måste kraven skärpas. Minst måste de s. k. ENA-kraven uppfyllas.
Forskningen måste intensifieras inom de områden där teknik och kunskap
saknas för att ge ett bättre underlag för den fortsatta hunteringen uv de med
förbränningen sammanhängande problemen. 1 avvaktan på alt möjligheter­
na att klara högt ställda miljökrav prövus bl. a. vad gäller dioxinutsläpp bör
inga nya sopförbränningsanläggningar tillålas under det kommande året.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo719 yrkande 74 bör ges
regeringen lill känna. Utöver vad som nu anförts om sopförbränning är
utskottet inte berett all förorda några ytterligare villkor för sopförbränning.
Utskottet avstyrker således niotion Jo739. Åven motion Jo766 yrkande 1
         _,,


 


yrkande 1 avstyrks på samma grund i den mån den inle kan anses lill-       JoU 1987/88:23 godosedd med vad utskottet anfört.

de/5 att utskottets hemställan under 147 bort ha följande lydelse: 147. beträffande sopförbränning alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo719 yrkande 74 och med avslag på moiionerna 19S7/88:Jo7.35 yrkande 5. 1987/88:Jo739 och  1987/88:Jo766 yrkande  1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri.

97.    Sopförbränning (mom. 147)

Jan Jennehag (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 132 börjar med "Utskottet vill'' och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Sverige har i dag 27 sopförbränningsanläggningar. Del är anläggningar med olika reningsgrad men inga av dessa är enligt utskottets mening miljö­mässigt acceptabla. Röken från en sopförbränningsanläggning innehåller några av de värsta miljögifterna som vi känner till och sopor är dessutom ett av de mest försurande bränslen man kan använda, räknat per energienhel. Karaktäristiskt för många av de aktuella ämnena är alt de bryts ned ytterst långsamt i naturen och att de har en tendens att ansamlas i levande organis­mer. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet del nödvändigt att nya sopförbränningsanläggningar förbjuds och att befintliga anläggningar av­vecklas inom en femårsperiod. Härvid bör de äldsta anläggningarna av­vecklas först. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag lill lagstiftning i enlighet med vad utskottet anfört i anledning av motion Jo766 yrkande 1. Utöver vad utskottet nu anföri angående sopförbränningen saknas skäl till ytterligare initiativ från riksdagens sida varför motionerna Jo719 yrkande 74 och Jo739 avstyrks i den mån de inte kan anses till­godosedda.

de/5 att utskottets hemställan under 147 bort ha följande lydelse: 147. beträffande sopförbränning att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo766 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 74, 1987/88:Jo735 yrkande 5 och 1987/88:Jo739 hos regeringen hemställer om förslag till lagstiftning i enlighet med vad utskottet anfört,

98.    Källsortering (mom. 148)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 133 med "Utöver vad" och slutar på s. 134 med "lill känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner flera av de detaljförslag som förs fram i motionerna
beaktansvärda. Källsortering kommer enligt utskottels mening att vara en
       <-,


 


grundpelare i framtidens avfallshantering. Utskottet fäster därför stora för- JoU 1987/88:23 hoppningar pä att den redovisning regeringen beställt av naturvårdsverket kommer alt ge underlag för konkreta ställningstaganden på detta område. För att lösa framlidens avfallsproblem är det nödvändigt att se problemen i ett helhetsperspektiv innefattande hela avfallskedjan från produktion till restprodukt. De förslag som presenteras i berörda motioner har trots väl­lovliga ambitioner formen av detaljkrav som inte ger möjlighet att på ett genomgripande och framåtsyftande sätt behandla avfallsproblematiken. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo735 yrkande 6, Jo744 yrkandena 3 och 7, Jo766 yrkandena 3, 4 och 5, Jol6 yrkande 14 och Jo30 yrkande 48.

dets att utskottets hemställan under 148 bort ha följande lydelse: 148. beträffande källsortering att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo735 yrkande 6, 1987/88: Jo744 yrkandena 3 och 7, 1987/88;Jo766 yrkandena 3, 4 och 5, 1987/ 88:Jol6 yrkande 14 och 1987/88:Jo30 yrkande 48,

99. Retursystem och förpackning (mom. 149)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 134 med "Den framtida" och slutar på s. 135 med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Den framlida - — - (= utskottet) - - - nära förestående. För att samhället skall kunna handskas med avfallet pä ett vettigt sätt när sopför­bränningen avskaffats krävs enligt utskottels mening ytterligare åtgärder för att minska avfallsmängderna. Ett sätt alt minska avfallet är att inte pro­ducera så mycket förpackningar. Nödvändiga förpackningar bör dessutom tillverkas av så miljövänligt material som möjligt. Utskotlet anser därför alt förpackningsproducenterna skall åläggas att lösa avfallsfrågan på ett miljö­mässigt acceptabelt sätt innan förpackningarna introduceras på marknaden. Utgångspunkten för detta krav bör återigen vara att returförpackningar utgör det normala alternativet och alt övriga förpackningar återvinns i största möjliga utsträckning. Regeringen bör således återkomma till riks­dagen med förslag lill åtgärder så alt förpackningsproducenterna åläggs att lösa avfallsfrågan på ett miljövänligt och acceptabelt sätt i enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker således motion Jo766 yrkande 2. Med hänvisning till vad utskottet anfört saknas skäl lill ytterligare initiativ i detta sammanhang varför motionerna Jo718 yrkande 2, Jo719 yrkande 72, Jo740 och Jo859 yrkandena 1 oeh 2 avstyrks i den mån de inte kan anses till­godosedda.

255


 


de/5 att utskottets hemställan under 149 bort ha följande, lydelse:  JoU .1987/88:23

149. beträffande retursystem och förpackning att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo766 yrkande 2 och        . med avslag på moiionerna 1987/88:Jo718 yrkande 2, 1987/88:Jo719 yrkunde 72, 1987/88:Jo740 och 1987/88:Jo859 yrkandena 1 och 2 hos regeringen hemställer om förslag rörande förpackningsproducenter­nas ansvar för avfallsfrågan,

100.  Pant på miljöfarliga batterier (mom. 151)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Murgurela Winberg och Åke Selberg (alla s) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet, som" oeh slutar med "lill känna" bort ha följande lydelse:

Spridningen av tungmetaller genom batterier utgör enligt utskottets me­
ning ett mycket allvarligt miljöproblem. Utskotlet vill erinra om att rege­
ringen tidigare tagit initiativ till att intensifiera insamling och omhänderta­
gande av bl. a. kvicksilverhaltiga batterier. Betydande mängder batterier
har också sumluts in som ett resultat av dessa ansträngningar. Utskottet vill
vidare erinra om de ansträngningar som gjorts för att på nordisk och
            -

internationell nivå åstadkomma ett märkningssysiem av miljöfarliga batteri­er. Detta initiativ tillsammans med de överläggningar som genomförts med storkonsumenter av miljöfurligu butterier i syfte ull förmå dessa alt övergå lill mindre miljöfarliga alternutiv är enligt utskottets förmenunde vikliga delar i det fortsutlu urbelel med all minska miljöproblemen till följd av miljöfurligu butterier. I del uv utskottet tidigare omnämnda utredningsupp­draget till naturvårdsverket ingår som en del att se över möjligheterna att införu ett puntsystem för miljöfurligu batterier. Eftersom naturvårdsverket, enligt vad utskotlet erfarit, har för avsikt alt redovisa utredningsuppdraget under juni månad 1988 och med hänsyn till det ovan anförda avstyrks moiionerna Jo744 yrkunde 4, Jo23 yrkande 15 och Jo24 yrkande 34.

dels alt utskottets hemställan under 151 bort ha följande lydelse: '   '

151. beträffunde pant på mdjöfarllga batterier utt    riksdugen    avslår    motionerna    1987/88:Jo744    yrkande    4, 19S7/88:Jo23 yrkunde 15 och 1987/88:Jo24 yrkunde 34,

101.  Återvinning av alurniniumburkar (mom. 152)

Kurl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser      '      '

dels all den del uv utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "För öl" och

slutar med "därför moiionerna" bort ha följande lydelse:                            -

För öl--------- (=ulskoltel)------ successivt ökat. Som ett led i den av

utskottet tidigare förordade nya avfallspoliliken bör målsättningen för pant­
systemet sättas mycket högt. Ett återvinningskrav på minst 90% är enligt
utskottets mening en rimlig nivå och om detta krav inte uppnås före den 1
januari 1990 bör aluminiumburken förbjudas. Vad utskotlet anföri med
            256


 


anledning av motion Jo30 yrkande 47 bör ges regeringen till känna. Motion        JoU 1987/88:23 Jo26 yrkande 9 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

de/5 att utskottets hemställan under 152 bort ha följande lydelse: 152. beträffande återvinning av aluminiumburkar att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 47 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo759 och 1987/88:Jo26 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

102. Återvinning (mom. 153)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med "Som utskottet" och slutar med "således motionerna" bort ha följande lydelse:

Som utskottet - - - (=utskottet) - - - kring avfallshanteringen. Härutöver anser utskottet att möjligheterna till återvinning intar en sär­ställning när det gäller frågan om en förbättrad avfallshantering. Sverige saknar i dag lagstiftning med generella krav på återvinning. Sådan lagstift­ning skulle enligt utskottels mening kunna påskynda dels forskning och utvecklingen mot slutna tillverkningssystem och samverkan mellan olika industrier, dels sådan sammansättning av produkter att återvinning under­lättas. Det har desutom visat sig att företag som har,utvecklat icke för­orenande återvinningsbara produkter, förändrade produktionsprocesser och återvinning av avfallsprodukter ofta har kunnat göra detta på ett för företaget gynnsamt ekonomiskt vis. Av särskilt intresse i delta sammanhang är återvinningstekniken för miljöfarligt avfall. Sådan teknik saknas i dag i stor utsträckning varför arbetet härmed måste intensifieras. Utöver vad utskottet tidigare anfört beträffande pant på miljöfarliga batterier bör fram­hållas att sådana batterier ger betydande störningar i miljön. Arbetet med att möjliggöra återvinning av dessa batterier måste därför enligt utskottets mening påskyndas. Härutöver kan nämnas att glas med den nuvarande avfallshanteringen utgör ett stort problem vid sidan av det övriga avfallet. Svårigheterna att uppnå tillräckligt hög temperatur vid förbränningen med­för att den svårplacerade slagg som lämnar förbränningsanläggningarna innehåller stora mängder glas. Glasåtervinningen bör därför stimuleras genom ökade aktiviteter beträffande s. k. "igloos" och förbättrad relur-glashantering. Vad utskottet anfört med anledning av moiionerna Jo719 yrkande 68, 71 och 73, Jo744 yrkande 2 och Jo24 yrkande 36 bör ges regeringen lill känna.

Motion Jo718 yrkande 1 avstyrks i den mån den inte kan anses till­godosedd med vad utskottet anföri.

Med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört beträffande pant på bil­batterier avstyrks motion Jo790.

257

17 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


dels att utskottets hemställan under 153 bort hu följande lydelse:    JoU 1987/88:23-

153.           beträffande återvinning

att riksdagen med anledning av motionerna 19S7/88:Jo719 yrkandena 68, 71 och 73, 19S7/88:Jo744 yrkande 2 och 1987/88:Jo24 yrkande 36 ' och   med   avslag   på   motionerna   19S7/88:Jo718   yrkande   I   och 19S7/S8:Jo790 sotn sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

103. Bilskrolningspremier (mom. 154)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Eftersom utskottet" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser härutöver att höjningen av skrotningspremien är för låg saml alt den även bör omfatta skrotningsavgiften. Ur miljösynpunkt är det enligt utskottets uppfattning mycket angelägel alt påskynda skrotningen av äldre bilar som förorenar mest. Premien borde därför höjas,till 1500 kr och motsvarande höjning bör givetvis genomföras beträffande bilskrotnings­avgiften. Höjningen kan dessutom kombineras med en informationskam­panj om viklen av alt påskynda bilparkens förnyelse.

de/5 utt utskottets hemställun under 154 bort ha följande lydelse:

154.           beträffande bilskrolningspremier

att    riksdagen    med    anledning    av    motionerna    1987/88:Jo708, 19S7/88:JoS71 yrkande 2, 1987/88:Jo24 yrkande 21 och 1987/88:T65' yrkande   3   och   med   uvslug   på   motionernu   1987/88:Jo74l   och 1987/S8:Jo749 som sin mening ger regeringen till kännu vad ulskoltef unfört.

104. Göta älv (mom. 159)

Sven Eric Lorentzon (m). Lurs Ernestarii (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 139 med "När del" och slutar på s. 140 med "motion Jol5" bort ha följande lydelse:

Götu älv är dricksvuttenläkt för över 500 000 västsvenskar. Älven trans­
porterar stora mängder kemiska och biologiska föroreningar. Vattenomsätt­
ningen är myckel hög. Genom att älven sträcker sig från Värmland via
Vänern lill kusten berörs ett flertal län och därigenom är tillsynsansvaret
oklart. För att uppnå en sumlud syn på Götu ulvs vattenområde ur mikro­
biologisk och kemisk-leknisk synpunkt krävs ull området ses som en helhet.
För dettu synsätt krävs enligt utskottets mening ull en myndighet hur
lotulunsvur och ull Göta älv med tillrinningsområde betraktas som en riks- ,
angelägenhet. Mot bukgrund av del nu anförda anser utskottet all en
utredning snarast bör tillsättas med uppdrag alt lägga fram förslag till
erforderliga lugsliftnings- och administrativa åtgärder. Ett sådant utred­
ningsuppdrag faller enligt utskottets mening väl in i utarbetandet av en
           258


 


uktionsplun mot föroreningar i våra. sjöar oeh vattendrag. Vad utskottet       JoU 1987/88:23 sålunda unfört med anledning av motion Jol5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna:

de/5 att utskottets hemställan under 159. bort ha följande lydelse: 159. beträffande Göta älv att riksdagen med anledning av motion 19S7/88:Jol5 som sin mening ger regeringen tijl känna vad utskottet anfört,

105. Trafikbuller (mom. 161)

Kari Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels alt den del av utskottets yllrande som på s. 140 börjar med "Utskottet anser" oeh slutar med "yrkande 39" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser------- ( = utskottet)----- rustas upp. Åtgärder mot

trafikbullret har övervägts under myckel lång tid. Trafikbullerulredningen (TBU) redovisade i sitt betänkande bl. a. förslag lill emissionsnormer med angivande av preciserade krav på buller från fordon och förslag till immis-sionsnormer för högsta lämpliga bullernivå inom bostäder och andra om­råden där människor uppehåller sig. En arbetsgrupp tillsattes för det vidare arbetet och råd och anvisningar om bullerbekämpning utgavs sedermera av statens planverk. Den dåvarande borgerliga regeringen fastställde normer för nya personbilar, bussar och lastbilar. För att så långt som möjligt bringa ned bullernivåerna angavs att kommunerna borde sätta upp planeringsmäl för bullerbekämpning och ta initiativ till träfikbullerutredningar. Mot bak­grund av det anförda anser utskottet att det är oacceptabelt att endast ange riktlinjer för det fortsatta arbetet i vad avser vägtrafikbuller vid nyplane­ring. Regeringen bör därför återkomma med förslag om skärpta riktlinjer för fortsatta insatser med att begränsa trafikbuller också i den befintliga miljön. Sådana riktlinjer bör omfatta såväl begränsning av emissioner som immissioner. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 bör ges regeringen till känna. Motion Jo24 yrkande 39 avstyrks i den man den inte kan anses tillgodosedd.

de/5 att utskottets hemställan under 161 bort ha följande lydelse: 161. beträffande trafikbuller alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo22 och med avslag på motion 1987/88:Jo24 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört.

106. Det internationella miljösamarbetets omfattning och utveckling (mom. 165)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 143 börjar med "I takt" oeh

på s. 144 slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:                             259


 


I takt - - -( = utskollet)- - -globala miljön.Utskottet finner det JoU 1987/88:23 ungeläget utt en strutegi skapas för internationellt miljöarbete. På en rad områden måste utsläppen minskas drastiskt för att inte en ökad ansamling av föroreningar skall nå nivåer där atmosfärens, vattnens, jordens och organismernas motståndskraft är förbrukad. Enligt utskottets mening måste en god miljö och hushållning med naturresurserna vara centrala mål för såväl i-länder som u-länder. Länderna måste ta vara på möjligheterna att bruka bättre och förbruku mindre. En uthållig utveckling kan skapas om dagens behov tillfredsställs utan alt kommande generationers möjligheter begränsas.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att regeringens åtgärder inom det internationella miljösamarbetet är otillräckliga. Med dessa ut­tulunden ansluter sig utskottet till vad som framförs i motionerna Jo26 yrkande 3, Jo30 yrkundenu 2 (delvis) och 12, Jo767 yrkandena 2 och 3 och JoS39. Vad utskottet anföri bör ges regeringen till känna.

de/5 all utskottets hemställan under 165 bort ha följande lydelse:

165.        beträffande det inlerhalionelta miljösamarbetets omfattning
och utveckling

utt riksdugen med uniedning uv motionerna 1987/88:Jo26 yrkande 3, 19S7/88:Jo30 yrkandena 2 i motsvarande del och 12, 1987/88:Jo767 yrkundenu 2 och 3 och 1987/88:Jo839 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

107.  Internationella miljöteknikmässor (mom. 166)

Karl Erik Olsson oeh Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 144 som börjar med "Yrkanden motsvarande" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delur den uppfuttning som kommer till uttryck i motion Jo30 om betydelsen av internationella miljöteknikmässor för spridande av kun­skup om effektiv miljöteknik. Initiativ från regeringens sida till sådana mässor skulle enligt utskottets mening även stärka det svenska näringslivels satsningar på miljöförbättrande teknik och bidra till att presentera sådan teknik på världsmarknaden. Vad utskotlet sålunda anfört med anledning av motion Jo3() yrkunde 18 bör ges regeringen till känna.

dels utt utskottets hemställan under 166 bort ha följande lydelse:

166.            beträffande internationella miljöleknikmässor

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 18 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

108.  Exportkreditgarantier vid export av miljöteknik (mom.

167)

Kari Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 144 som börjar med "Frågan        260

om" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:


 


I likhet med centerpartiet anser utskottet alt en utvidgning av det nuva- JoU 1987/88:23 rande exportkreditgarantisystemet genom att låta de s. k. s/u-garantierna även omfatta export av miljöteknik är av särskilt intresse ur samhälls­synpunkt. En ökad export av svensk reningsteknik till vissa länder i Öster­sjöområdet skulle kunna leda till en förbättrad miljösituation även i Sverige. Det ligger uppenbart i Sveriges intresse att bidra till en sådan utveckling. Om nuvarande villkor för utfärdande av s. k. s/u-garantier kompletterades med ett miljöpolitiskt motiv skulle möjligheterna förbättras för svensk ex­port till berörda länder av varor och tjänster på miljöteknikens område. Enligt utskottets mening skulle ett relativt stort risktagande från statens sida vid sådana exportaffärer vara motiverat även ur samhällsekonomisk syn­punkt. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo30 yrkande 19 bör ges regeringen till känna.

de/5 att ulskotlels hemställan under 167 bort ha följande lydelse:

167.        beträffande exportkredilgarantier vid export av miljöteknik
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

109.  Miljöattachéer (mom. 168)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 144 som börjar med "Krav på" och slutar med "grunden motionen" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo30 är det angeläget att miljöpolitiken i vissa för Sverige betydelsefulla länder och regioner blir föremål för skärpt bevakning från utlandsmyndigheternas sida. Utskottet delar uppfattningen att särskild personal med kompetens på miljöområdet bör avdelas för sådana uppgifter. Vad utskottet anföri med anledning av motion Jo30 yrkande 20 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 168 bort ha följande lydelse:

168.           beträffande miljöatlachéer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

110.  Antarktis (mom. 169)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 144 börjar med "Sveriges
agerande" och på s. 145 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Antarktis är det enda större område som ännu inte utsatts för mänskliga
ingrepp i någon större omfattning. I Brundtlandkommissionens rapport
uppmanas länderna till internationellt samarbete för att skydda området: I
likhet med vad som framförs i motionerna Jo30, Jo719 och Jo720 anser
utskottet att regeringen genom FN:s miljöorgan UNEP bör söka få Ant-
            9j


 


arktis förklarat som internationell naturpark. -Vad utskottet sålundu anfört       JoU 1987/88:23 med anledning UV motionernu Jo30 yrkande 13, Jo719 yrkande 9 och Jo720 yrkande 5 bör ges regeringen lill känna.

dels alt utskottets hemställan under 169 bort ha följande lydelse:

169.           beträffande Antarktis

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 13, 1987/88:Jo719 yrkande 9 och 19S7/88:Jo720 yrkande 5. som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

111.   Brundtlandkommissionens rapport (mom. 170)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande pä s. 146 som börjar med "I linje" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:

1 kommissionens rapport slås fusl utt miljöfrägornu oeh de ekonomisku
frågornu helt måste integrerus i beslutsfuttunde på ullu nivåer. Dettu innebär
en bred förändringsproeess som omfuttur ullu verksumhetsfält. Tillväxten
behövs men dess innehåll måste förändrus från utt främju kortsiktig effekti­
vitet lill utt låtu del uthålligu perspektivet rådu. 1 likhet med motionärernu i
motionernu Jo3(), Jo38 oeh Jo767 unser utskottet utt dennu syn på ett bättre
sult än vud som kommer till uttryck i propositionen måste gällu för del
svensku sumhället. Vud utskottet sålundu unfört bör ges regeringen till
kiinnu.                                                                                                                          .

dels utt utskottets hemställun under 170 bort hu följande lydelse:

170.           beträffande Brundtlandkommissionens rapport

utt riksdugen med uniedning uv motionernu 1987/SS:Jo30 yrkunde 2 i återstående del, 19S7/SS:Jo3S yrkunde 1 och 1987/SS:Jo767 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill kännu vud utskottet unfört.

112.   Europeiskt miljösamarbete (mom.' 171)

Sven Eric Lorentzon, Ingvur Eriksson oeh Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 148 börjar med "Utskotlet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

För utt Sveriges stäminu skall höras i det internationella miljösumurbetel      '

är det viktigt utt lillhöru en grupp med tillräcklig tyngd. Som frumhalls i
motionernu Jo25 oeh Jo751 erbjuder ett fördjuput sumurbete med EG, den
gemensammu murknuden. en sådun möjlighet. Miljöfrägornu har inom EG
fått en successivt ökud tyngd, och Sverige borde i ett näru sumurbete kunna
           .       .

tillföra Gemenskapen en hel del på miljöområdet i form UV såväl teknik och kunskaper som forskningsresurser.

Ett vidgat västeuropeiskt sumurbete är troligen oeksä en förutsättning för
ett fördjuput sumurbete med öststuternu. som hur svära miljöproblem. För
västeuropeiska länder med en ambitiös miljöpolitik kun i millen av 1990-
lalet investeringar i luftvård i det egna landet ge såmre utbyte ån mot-
                  -,2


 


svurunde investeringur i ungrånsande östsluter. Lösningen på dessu problem       JoU 1987/88:23

skulle enligt utskottels mening underlättus uv sumordnude västeuropeiska

insatser i form av tekniköverföring, kreditöverenskommelser m.m.  Vud

utskottet sålundu unfört med uniedning uv motionernu Jo25 yrkunde 17 och

Jo75l yrkunde 1 bör ges regeringen till kännu. Med det unförda får uven

syftet med motion Jo31 yrkunde I unses i ullt väsentligt tillgodosett.

dels all utskottets hemställun under 171 bort ha följande lydelse:

171.           beträffande europeiskt mdjösumarbeie

att riksdagen med anledning av molionernu 19S7/SS:Jo25 yrkunde 17 och 19S7/88:Jo751 yrkunde 1 oeh med uvslug på motion 1987/S8:Jo31 yrkunde 1 som sin mening ger regeringen lill kännu vad utskottet anfört,

113.  Miljö-EUREKA (mom. 172)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 148 som börjar med "Frågan om" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskotlet delar uppfattningen i motion Jo767 om det stora behovet av ett ökat europeiskt samarbete i miljöfrågor, vilket utskottet har framfört även i andru summunhung. Inom det s. k. EUREKA-projeklel pågår diskussioner otn vissu forskningsprojekt på miljöområdet. Orgunisutorisku förutsättning-ur för en intensifiering uv sumurbelet föreligger i dug. Genom bildundel uv ett Miljö-EUREKA i enlighet med vad som föreslås i motionens yrkande 23 skulle enligt utskottets mening detta sumurbete ylterligure kunnu främjus och nödvändiga insatser stimuleras och utvecklas. Vad utskottet sålundu unfört bör ges regeringen till kännu.

dels ull utskottets hemställun under 172 bort hu följunde lydelse:

172.           beträffunde Miljö-EUREKA

utt riksdugen med uniedning uv motion 1987/S8:Jo767 yrkunde 23 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,

114.  Samarbete med Polen (mom. 174)

Lurs Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s.  150 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "härmed avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som utskotlet — - - (= utskottet) - - - Nordsjökommission. Mot
bakgrund av alt Polens omfattande luftföroreningar i hög grad påverkar den
svenska miljön, kan del härutöver enligt utskottets mening - vilket också
framförs i moiionerna Jo31 och Jo791 — finnas skäl alt inleda ett närmare
miljötekniskt samarbete med detta land. Även lämpliga former för ett
eventuellt ekonomiskt samarbete bör övervägas. Vad utskotlet sålunda
anföri med anledning av motionerna Jo31 yrkaride 2 och Jo719 yrkande 8
bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet syftet med
       263


 


motion Jo735 yrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett. Motionernu uvslyrks på       JoU 1987/88:23 den grunden.

dels ull utskottets hemställun under 174 bort hu följunde lydelse: 174. beträffunde samarbete med Polen ull riksdugen med anledning av motionerna 1987/88:Jo31 yrkande 2 och   19S7/88:Jo719 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

115.   Utgångspunkten för miljöskyddslagen (mom. 185)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande på s. 153 som börjar med "Utskotlet delar" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

1. Utskottet anser att utgångspunkten för miljöskyddslagen är de be­gränsningar som människan, miljön och naturresurserna utgör. Del är där som gränsvärdena ska sättas för ull guruntera att vår och våra efterkomman­des gemensamma framtid ej utsätts för exploatering och rovdrift.

de/5 ull utskottets hemställun under 185 bort ha följande lydelse:

185.            beträffande utgångspunkten för miljöskyddslagen ,

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo26 yrkande 17,

116.   Miljörevisorer (mom. 186 b)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 155 som inleds med "Liksom miljö- och energiministern" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottets mening starka skäl att avvisa den modell för miljörevisorer som föreslogs av utredningen om miljövårdens organisation, bl. a. eftersom den skulle ge revisorn en dubbelroll med lojaliteter både mot företaget oeh mot det allmänna. I stället bör ett nytt system utgå från att miljörevisorerna har aktieägarna som uppdragsgivare och sålunda utses av bolagsstämman. Del skulle byggas upp i analogi med de ekonomiska reviso­rerna. Fördelen vore att det skulle kunna ge företagens egenkonlroll ökad trovärdighet och kunna'förstärka främst de mindre förelagens miljöskydds­arbete. Med tanke på behovet av kvalificerad personal bör ett syslem med miljö reviso ter byggas upp successivt. Regeringen bör återkomma lill riks­dagen med förslag i denna riktning. Vad utskottet anföri bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 186 b bort ha följande lydelse:

186.            beträffande indjörevisorer

b) utt riksdugen med bifall till motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 7 och 1987/S8:Jo719 yrkande 25 som sin mening ger regeringen lill kännu vad utskottet unfört.


 


117.                                                                Miljöansvarig (mom. 187)        JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 155 börjar med "Med anledning" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet delur de synpunkter som frumförls i motionerna om obligato­riskt införande uv miljöansvarig vid företagen. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandena i fråga.

dels att utskottels hemställan under 187 bort ha följande lydelse:

187.           beträffande miljöansvarig

utt riksdugen med bifull till motionerna 1987/88:Jo23 yrkande 12, 19S7/88:Jo30 yrkande 59 och 1987/88:Jo752 yrkande 2 och 1987/88:Jo848 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,,

118.  38 § ML (mom. 188)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels utt den del av utskottets yttrande, som på s. 156 börjar med "Utskottet avstyrker " och pä s. 157 slutar med ""av tillsynen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar dock folkpartiets mening att risk föreligger för all bördan blir övermäktig för många små kommuner om de, som regeringen föreslår, obligatoriskt skall övertu tillsynsverksamheten för anmälningspliktiga an­läggningar. Delta tillsynsansvar skall enligt utskottets uppfattning vara fa­kultativt för kommunerna. Kommunerna bör även få full rätt att ta över helu eller delur uv tillsynen uv prövningsplikliga anläggningar från länssly­relserna. Länsstyrelsen bör ges en vägledande roll gentemot de kommuner som övertagit tillsynsansvaret. Riksdagen bör således med avslag på rege­ringens förslag om ändring av 38 S ML begära att regeringen återkommer med förslag till ny lydelse av 38 S i enlighet riied vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo24 yrkande 6 och Jo719 yrkandena 15 och 16.

de/5 utt utskottels hemställan under 188 bort ha följande lydelse:

188.        beträffande avslag på förslaget om kommunal tillsyn m.m.
att riksdagen med avslag på regeringens förslag om ändring av 38 §
ML hemställer att regeringen återkommer med förslag lill ny lydelse
UV 38 S ML i enlighet med vad utskottet anfört med anledning av
motionerna 1987/88:Jo24 yrkande 6 och 1987/88:Jo7l9 yrkandena 15
och 16,

119.  Koncessionsnämndens sammansättning (mom. 189)

Karl Erik Olsson (c) Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 157 som börjar med "Konces­
sionsnämndens sammansättning" och slutar med "yrkande 57" bort ha
följande lydelse:
                                                                                                  265


 


Utskottet anser att koncessionsnämndens sammansättning bör ändras så JoU 1987/88:23 att fler ledamöter har miljösakkunskap. För att komma lill rätta med miljöskyddet måste alla de instanser som är tillsatta för att granska, kon­trollera och ge anvisningar vad gäller miljöskyddet förslärkas. Det är ptill-räckligt att endast en av fyra skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk. Vad utskottet sålunda an­fört med anledning av motionerna Jo26 yrkande 28, Jo28 i återstående del och Jo30 yrkande 57 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställun under 189 bort hu följunde lydelse: 189. beträffunde koncessionsnämndens sammansättning utt riksdugen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet unfört   med  uniedning  uv  motionerna   l987/88:Jo26  yrkande  28, 1987/88:Jo2S i återstående del och 19S7/8S:Jo3p yrkande 57,

120.   Inriktningen av tillsynsverksamheten m.m. (mom. 190)

Karl Erik Olsson och Lennurt Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 157 börjar med "När det" oeh slutar med "icke föreligga" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser ull del är ungelägel ull tillsynsmyndigelernu lar till vara möjligheterna ull ompröva givna tillstånd så att bästa möjliga teknik ut­nyttjus. Som motionärerna framhåller bör kontrollprograminen seS över. 7 § iniljöskyddsförordningen bör ändras så att möjlighet ges för myndigheterna utt prioriteru ärendenu utifrån miljöeffekt. Vud utskottet anfört bör riks­dagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utt utskottets hemställun under 190 bort ha följande lydelse:

190. beträffande inriktningen av liUsynsverksamheien m.m. att riksdagen med bifall till motionerna l987/88:Jo30 yrkandena 61 och 62 samt 19S7/88:Jo767 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

121.   Rätten att överklaga (mom. 192 a)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp). Lenhart Brunander (c), Anders Castberger (fp), och Jan Jennehag (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med "Som framgår" och slutar med "och Jo815" bort ha följande lydelse.

Som frumgår - - - (= utskottet) - - - på

Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i flera motioner att
miljöorganisationer som uppfyller vissu kriterier skull ha rätt att överklaga
beslut enligt miljöskyddslagen. Det kan noteras alt redan den ändring i
miljöskyddslagen som genomfördes 1981 innebar att vissa organisationer —
lokala arbetstagarorganisationer - fick överklaganderätt. Utskotlet anser i
likhet med utredningen om miljövårdens organisation alt kretsen av organi­
sationer nu bör vidgas så all det blir möjligt alt la lill vara det kunnande och
   '   266


 


engugemung som finns i miljöorgunisutionernu oeh sumtidigl utöku möjlig-       JoU 1987/88:23 helernu för miljöintressenu och medborgurnu utt påverku vikliga beslut i miljöfrågor. Regeringen bör läggu frum förslug i denna riktning.

de/5 utt utskottets hemställun under 192 u bort hu följunde lydelse: 192. u) beträffunde rätten att överklaga att riksdugen med bifull lill motionerna 1987/88:Jo23 yrkande 11. 1987/8S:Jo26 yrkande 22.  l987/88:Jo30 yrkande 56, 1987/88:Jo719 yrkande 26 och  l987/8S:JoSI5 som sin mening ger regeringen lill känna vud utksottet unfört.

122.  Avskaffande av straffrihet (mom. 196)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yllrande som på s. 160 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig lill regeringens förslag om skärpning av påföljds­reglerna vid full UV niiljöbrottslighet men vill på en punkt gå längre. Enligt utskottets mening vore - som unförs i motion Jo24 - ett uvskaffande av struffrihelen vid miljöbrott i ringu full en viktig murkering uv hur allvarligt sumhället ser på dessu brott. Vad utskottet anföri innebår att motion Jo24 yrkunde 5 tillstyrks och utt motionernu Jol6 yrkande 9 oeh Ja26 yrkande 27 uvstvrks.

de/5 utt utskottets hemställun under 196 bort hu följunde lydelse: 196. beträffande ai'5AY///'«/;de «i'5/ra//>7/;e/ ull riksdagen med bifall lill motion 1987/88:Jo24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen lill känna vud utskottet unfört.

123.  Miljöskyddsavgiften (mom. 200 och 201)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 161 börjar med "De förslag" och slutar med "hänvisning till" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i princip de synpunkter som framförs i motionerna från moderutu sumlingspurtiet oeh folkpurtiet utt miljöskyddsuvgift skull utgå automuliskl så fort en utsläppsgräns hur överskridits. Vinningsrekvisitet bör därför uvskuffus sumtidigl som ett nytt system för miljöskyddsavgifterna införs. Del nya systemet bör konstrueras så utt miljöskyddsuvgifien relute-rus till utsläppens storlek. Riksdugen bör i ett uttalande lill regeringen hemställa om förslag i den riktning som anges i moiionerna.

de/5 utt utskottets hemställan under 200 och 201 bort ha följande lydelse:
200. beträffande miljöskyddsavgiflen
alt riksdugen med uniedning uv motionernu l9S7/S8:Jol6 yrkande 8.
1987/8S:Jo751 yrkande 3 och 19S7/88:Jo848 yrkande 2 som sin me­
ning ger regeringen till kännu vud utskottet anföri.
                                  267


 


201. beträffunde vinningsrekvisitet                                                 JoU 1987/88:23

utt riksdugen med uniedning uv motion 1987/S8:Jo719 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

124.  Miljödeklarationer (mom. 204)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 164 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Fler oeh fler konsumenter efterfrågar varudeklurutioner i vidare bemär­kelse. Del finns ett genuint intresse hos svenska folket alt få en så bra konsumentinformation som möjligt. Först när konsumenten färden valmöj­lighet som en miljömärkning - varudeklaration - innebär kan konsumen­tens rällmätigu kruv pä vurudeklurution och fritt vul uppfyllas. Utskottet unser därför utt tillverkurna av pappersprodukler skall åläggas att varude-klureru sinu produkter. Vud utskottet anfört bör ges regeringen till känna med uniedning av vad motionerna Jo26 yrkande 6 och Jo38 yrkande 4.

dels utt utskottets hemställun under 204 bort ha följande lydelse:

204.           beträffande miljödeklarationer

utt riksdugen med uniedning uv moiionerna l987/88:Jo26 yrkande 6 och 19S7/88:Jo3S yrkunde 4 som sin mening ger regeringen lill kännu vud utskottet unfört,

125.  Miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 205 a)

Kurl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som pä s. 164 börjar med "Enligt 13" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:    .

Enligt 13 - - - (= utskottet) - - - skall beskrivas. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en miljökonsekvensbeskrivning bör i skälig omfattning redovisu de direktu och indirekta miljöeffekter som projektet kun medföru. redovisu ulternutivu hundlingssätt och miljöeffekter av såda­nu, sumt uliernulivet om inte åtgärden vidtas. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 205 a bort ha följande lydelse:  

205.           beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

a) ull riksdugen med bifull till motion 1987/88:Jo30 yrkunde 55 som sin mening ger regeringen lill kunnu vad utskottet anfört,

126.  Tillsynsansvaret enligt NRL, m.m. (mom. 207)

Lurs Erneslum och Anders Castberger (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 166 börjar med "Ut­redningen har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

268


 


Enligt utskottels mening bör ansvaret för NRL i likhet med vad som JoU 1987/88:23 anförs i motion Jo719 ligga hos naturvårdsverket som ju har att bevaka hur naturresurserna utnyttjas. Det påtagliga sartiband som finns mellan miljö­frågorna och frågor om hushållning med nuturresurser är ett sturkt motiv för den uppfuttning som förs fram i folkpartimoliönen. Det är lämpligt att detta unsvar övertas av verket snarast då ju planverkels befattning med frågor om. NRL upphör när dess uppgifter tas över av det nya plan- och bostadsverket. Ett tillkännugivunde i enlighet med vad i den nu behandlade motionen föreslås bör göras av riksdagen.

dels utt utskottets hemställan under 207 bort ha följande lydelse: 207. beträffande tillsynsansvaret enligt NRL, m.m. all riksdagen med bifall lill motion 1987/88:Jo719 yrkandena 14 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

127. Handläggartjänster för miljöskyddet (mom. 208)

Sven Eric Lorentzon, Ingvur Eriksson och Ivur Virgin (ulla m) anser

de/5 att den del av utskottets yllrande som på s. 167 börjar med "Utskottet erinrar" oeh slutar med "vara tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till förslaget om att företagens egenkonlroll skall skärpas och ull en miljörupport årligen skall ges in till tillsynsmyndigheten är del, som framhålls i motion Jo25, av yttersta vikt från effektivitetssynpunkt att den offenlligu kontrollen är uppbyggd pä ett ändumålsenligl sätt. Enligt ut­skottets mening bör myndigheternu i ökud utsträckning kunnu köpa tillsyns-och kontrollljänster av fristående specialiserade konsultföretag, som kan uppnå hög kompetens och god effektivitet i sitt arbete och därmed göra verksamheten kostnadseffektiv. En viss kapacitet bör dock självfallet även finnus hos myndigheternu uv kompetens- och konlrollskäl.

Med det skisserude systemet torde det untal hundläggare som regeringen föreslagit kunna avsevärt reduceras och friställda resurser lill lämplig del anslås för inköp av tjänster från utomstående förelag. Vad utskotlet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Det anförda innebär att motion Jo767 yrkande 18 uvstyrks.

de/5 ull utskottets hemställun under 208 bort hu följande lydelse: 208. beträffande handläggartjänster för miljöskyddet utt riksdugen med bifall till motion 1987/88:Jo25 yrkande 23 och med uvslug på motion  1987/8S:Jo767 yrkunde  18 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet anfört.

128. Handläggartjänster för miljöskyddet (mom.. 208)

Kurl Erik Olsson och Lennurt Brununder (c) anser

dets all den del uv utskottets yttrande som på s. 167 börjar med "Utskottet

erinrar" och slutar med "vara tillgodosett" bort ha följande lydelse:                   9go


 


Utskottet anser ull det är nödvändigt utt en förstärkning sker med 100 JoU 1987/88:23 hundläggurtjänster vid de stutligu myndigheternu. Utskottet delur den upp­futtning som frumförs i motion Jo767 yrkunde 18 att 20 milj. kr. skull anslås för budgetåret 1988/89 oeh utt ylterligure 20 milj. kr. anslås för budgetåret 1989/90. Riksdugen bör med bifull till motion Jo767 yrkande 18 ge regering­en till känna vud utskottet unfört. Det anförda innebär ull motion Jo25 yrkunde 23 uvslyrks.

dels utt utskottets hemställun under 208 bort hu följande lydelse:

208.           beträffunde handläggartjänster för miljöskyddet

utt riksdugen med bifull lill motion- 1987/S8:Jo767 yrkunde 18 och med uvslug på motion 1987/88:Jo25 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,

129.  Kommunernas resurser (mom. 209)

Jun Jennehag (vpk) anser

dels att den del uv utskottets yttrande som på s. 167 börjar med "När det" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:

För utt kommunerna skull kunnu utföru ett lillsynsurbete inom miljö­området måste resurser tillförus kommunernu. De nuvurunde och de nu av regeringen föreslagna resurserna måste utökas. Ett tillsynsarbete kan inte buserus på eventuella inflytande uvgifter. Riksdagen bör hemställa att rege­ringen återkommer med förslag i denna frågu.

dels utt utskottels hemställan under 209 bort ha följande lydelse:

209.           beträffande kommunernas resurser

utt riksdugen med bifull till motion 1987/88:Jo26 yrkunde 20 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,

130.  Utbildning av miljöjurister (mom. 210)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande som på s. 167 börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

För att de alltmer komplicerade miljöfrågorna skull kunnu hunteras måste även utbildningen förändras i grunden. Miljökunskap och tillämpningen uv lugstiftningen i dessa frågor kräver särskild kunskap sotn i dag inle till­godoses. Riksdugen bör hemställu utt regeringen återkommer med förslug i syfte utt omedelburl få i gång utbildning uv miljöjurisler. Dettu bör ges regeringen till kännu.

dets utt utskottets hemställun under 210 bort ha följunde lydelse:

210.           beträffunde utbddning av miljöjuiisier

utt riksdugen med bifull till motion 1987/SS:Jo26 yrkunde 29 som'sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört.

270


 


131.                                                                            Statsåklagare (mom. 211) JoU 1987/88:23

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 167 börjar med "Utskottet är" och slutar med "särskild statsåklagare" bort ha följande lydelse:

Antalet miljömål är litet. Samtidigt är miljömålen ofta komplicerade och kräver djupa kunskaper i tekniska och andra frågor av icke-juridisk natur. Ofta berörs också flera åklagarregioner av brottsligheten och handlägg­ningen kan vara tidskrävande. Utskottet anser alt en organisatorisk lösning motsvarande den som redan gäller beträffande den ekonomiska brottslig­heten, med speciell statsåklagare, skulle innebära en förstärkning av miljö­skyddet. En särskild statsåklagare bör därför utses för miljöbrolt. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels ull utskottets hemställun under 211 bort hu följunde lydelse:

211.           beträffunde 5toKrtA7rtgrtre

utt riksdugen med bifull till niotion 1987/88:Jo30 yrkande 58 som sin mening ger regeringen till kännu vud utskottet unfört,

132.   Miljöombudsman (mom. 212 a)

Kurl Erik Olsson och Lennurt Brununder (c) unser

de/5 alt den del av utskottets yttrande som på s. 167 börjar med "Förslaget om" och slutar med "och 791" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernus uppfuttning utt en miljöombudsmun bör tillsättas, för att hjälpa allmänheten i miljömål. Miljöombudsmannen skall ha befogenhet all föra talan i domstolar och ge rekommendationer i miljö­frågor lill myndigheter.

de/5 alt utskottets hemställan under 212 a bort ha följande lydelse:

212.           beträffande miljöombudsman m.m.

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Jo767 yrkande 1 och 1987/88:Jo791 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

133.   5 § ML (mom. 217)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 169 börjar med "Utskottet får" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med centern ull ullvurligu oeh långvurigu skudor
måste prioriterus i miljöskyddsarbetet. Utskottet anser därför alt 5 S miljö­
skyddslagen bör omarbetas så att särskild hänsyn las till varaktigheten av de
skadeverkningar som miljöfarlig verksamhet kan orsaka. Detta bör riks­
dagen med bifull lill motion Jo3() yrkunde 4 ge regeringen lill kännu. Motion
Jo26 yrkundenu 18 oeh 26 synes icke påkullu något särskilt uttulunde från
riksdugens sida.
                                                                                                  271


 


de/5 all utskottets hemställan under 217 bort ha följande lydelse:    JoU 1987/88:23

217. beträffande 5 § ML alt riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo30 yrkande 55 i åter­stående del och med avslag på motion 1987/88: Jo26 yrkandena 18 och 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

134.  5 § ML (mom. 217)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande som på s. 169 börjar med "Utskottet får" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

För att kunna tillämpa lagar om tillstånd måste villkoren vara mer precist utformade än vad som nu gäller. Vid prövning av produktion bör samhälls­nyttan vägas mot den miljöskada som produktionen ger upphov till. Miljö­skyddslagens paragraf 5 måste därför ändras. Tredje stycket i paragraf 5 bör

ändras till: "Vid avvägningen mellan      å andra sidan samhällsnyttan av

verksamheten....". Riksdagen bör med bifall till motion 26 yrkandena 18 och 26 hemställa att regeringen återkommer med förslag härom. Motion Jo30 i berörd del synes icke påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 217 bort ha följande lydelse: 217. beträffande 5 .

135.  Förslag om införande av ekonomiska styrmedel (mom.

223)                             ,   .-       .

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennurt Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Anders Cast­berger (fp) unser

dels utt den del uv utskottets yttrande som på s. 172 börjar med "Utskottet delar" och pu s. 174 slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskotlet erinrar om att moderata samlingspartiet, folkpartiet och cen­tern under en följd av ar framhållit viklen av att ekonomiska styrmedel införs som ett komplement till de administrativa regleringar, vilka hittills dominerat den svenska miljöpolitiken. Regeringen har emellertid under eri sexårsperiod underlåtit att ta ett enda initiativ vad gäller sådana styrmedel oeh t.o.m. konsekvent motarbetat de konstruktiva förslag som lagts fram av undru purtier i riksdugen. Utskotlet konstaterar nu att regeringen i sin proposition givit upp det principiella motståndet mot alt använda mark-nudsekonomisku inslug i miljöpolitiken. De ansatser som görs är i och för sig posiiivu men enligt utskottets rhening alltför ringa.

Utskottet delur motionärernas uppfattning att ekonomiska styrmedel av
oliku slug bör unvändus i ökad utsträckning. Användandet av sådana styr-
'       272


 


medel främjar i hög grud utvecklundet av ny teknik. Förorenure måste JoU 1987/88:23 förmus utt minimeru skadligu effekter på miljön, oeh de ekonomisku styr­medlen bör vuru så konstruerude alt de slimulerur förelagen att vidtu åtgärder för utt minsku föroreningurnu under den tillåtna nivån. Vad ut­skottet anfört med anledning av motionernu Jo23 yrkunde 5, Jo25 yrkunde 22, Jo30 yrkunde 53, Jo735 yrkande 10. Jo751 yrkande 2 oeh Jo768 yrkande 1 samt Fi224 yrkunde 8 och N33 yrkunde 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

de/5 utt utskottets hemställun under 223 bort ha följande lydelse:

223. beträffande förslag otn införande av ekonomiska .styrmedel ull riksdugen som sin mening ger regeringen till kännu vad utskotlet unfört med uniedning uv motionerna 19S7/88:Jo23 yrkande 5, l9S7/SS:Jo25 yrkande 22, l987/88:Jo3() yrkande 53, 19S7/88:Jo735 yrkande 10, 1987/8S:Jo751 yrkande 2, l987/88:Jo768 yrkande 1, 1987/S8:Fi224 yrkunde 8 och 1987/8S:N33 yrkande 6,

136.  Svavelavgifter (mom. a 224)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Anders Cast­berger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 173 börjar med "Vad utskottet" och slutar med "om svavelavgifter" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen utan alt avvakta utredning fram-läggu förslug om svuveluvgift till riksdugen. Avgiften bör utgå med 8 000 kr. per ton svuvel i tjock éldningsolju. Regeringen bör framlägga förslag i enlighet härmed. Därmed tillgodoses motionerna Jo23 yrkande 6, Jo24 yrkundenu S och 9, Jo25 yrkande 11, Jo30 yrkande25 Jo719 yrkande 19 och Jo768 yrkande 2.

dels utt utskottets hemställun under 224 bort ha följande lydelse: 224. beträffande svavelavgifier att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo23 yrkande 6, 1987/S8:Jo24 yrkandena S och 9, 1987/88: Jo25 yrkande 11, l987/S8:Jo30 yrkande 25, l9S7/88:Jo719 yrkande 19 och l9S7/88:Jo76S yrkande 2,

137.  Kloravgifier (mom: 225)

Kurl Erik Olsson (c). Lurs Ernestam (fp). Lennart Brunander (c), Jan Jennehug (vpk) oeh Anders Cuslberger (fp) anser

de/5 utt den del uv utskottets yttrande som på s. 173 börjar med "Enligt utskottets " oeh slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas yrkanden att kloravgifier bör införas
utun utt tidsödunde utredningur företus. Riksdugen bör således med un-
         273

IS Rik.sdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


 


ledning uv motionernu Jo23 yrkunde 8. Jo26 yrkunde 8, Jo30 yrkandena 15       JoU 1987/88:23 oeh 40. Jo719 yrkunde 21 oeh Jo768 yrkande 8 begära alt regeringen snarast lägger fram förslug om ett uvgiftssystem.

dels utt utskottets hemställun under 225 bort ha följande lydelse: 225. beträffande kloravgifier utt riksdugen sotn sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet unfört   med   uniedning  uv   motionernu   1987/S8:Jo23   yrkande   8, l987/88:Jo26   yrkande   8.    l9S7/SS:Jo30   yrkandena   15   och   40, 1987/88:Jo719 vrkande 21 och 1987/SS:Jo768 vrkunde 3,

138. Avgifter på kväveoxidutsläpp (mom. 226)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

dels utt den del uv utskottets yllrande som på s. 173 börjar med "Som ovan" och slutar med "kan tillgodoses" bort ha följande lydelse:

Ulskollel delar motionärernas mening om behovet av miljöavgifter på kväveoxider och utsläpp i vutten uv kväveföreningar. Regeringen bör lägga frum förslag till sådana avgifter. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ge detta regeringen lill känna med anledning av motionerna Jo23 yrkande 6, Jo.3() yrkande 26 oeh Jo719 yrkande 20.

de/5 att utskottets hemställan under 226 bort ha följande lydelse: 226. beträffande avgifter på kväveoxiduisläpp att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet unfört   med   uniedning   uv   motionerna   1987/88:Jo23   yrkande   9, 1987/88:Jo30 yrkande 26 oeh 1987/88:Jo719 yrkande 20,

139. Kommunal avgift på kemikaliehaltigt industriavlopp (mom. al36)

Jun Jennehug (vpk) unser

de/5 utt den del uv utskottets yttrande på s. 173 som börjar med "Även motion "" och slutar på s. 174 med "summa motivering " bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo517 (vpk) hur vultenproblemen nu en sådun
omfutlning och berör direkt oeh indirekt så viktigu områden, ull åtgärder
måste vidtus utun dröjsmål. Utskottet tillstyrker mot den bukgrunden mo­
tionärernus förslug i yrkunde 2 uv motionen. Kommunernu bör ulltså ges
rätt eller t.om. skyldighet uti tu ut en utsläppsuvgift från ullu företug och
institutioner som i sitt uvlopp hur kemikalier. Därigenom skulle företagen
bli mer intresserade uv utt övergå till slutnu system och/eller ofurliga alterna­
tiva råvaror oeh produkter. Riksdugen bör i ett särskilt uttulunde ge dettu
reuerinaen till kännu.
                                                                                           274


 


dels att utskottets hemställan under 228 bort ha följande lydelse:    JoU 1987/88:23

228.            beträffande kommunal avgift på kemikaliehaltigt avlopp

att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anföri med anledning av moiionerna 1987/88:Jo517 yrkande 2.

140. Ökad användning av ekonomiska styrmedel (mom. 229)

Jan Jennehag (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 173 börjar med "Med hånvisning " och på s. 174 slutar med "yrkande 25 " bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen bör avslå för­slaget om införande av miljöavgifter. Miljöavgifter är en metod att låtu företugen köpa sig i''ria från ansvar för vår miljö. Pengar lill miljövårdunde och förebyggunde åtgärder skall tas ut genom beskattning av råvaror och kapital. Mot den bakgrunden bör riksdagen med bifall till motion Jo26 yrkande 25 avslå regeringens förslag om en ökad användning av ekonomis­ka styrmedel i miljöpolitiken.

dets att utskottets hemställan under 229 bort ha följande lydelse:

229.            beträffande ökad användning av ekonomiska styrmedrl

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo26 yrkande 25 avslår regeringens  förslag.

141. Åtgärder mot luftföroreningar och försurning (mom. 231)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 175 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i flera sammanhang framhållit luftföroreningarna och för­surningen som två av våra allvarligaste miljöproblem. Utskotlet har emel­lertid erfarit att stark kritik har riktals mot den nuvarande hanteringen av kalkningsprogrammet för försurade sjöar och vattendrag. Mot denna bak­grund och med beaktande av reservationen om ca 132 700 000 kr. är ut­skottet inte berett att tillstyrka regeringens förslag. Enligt utskottets mening - och i enlighet med motion Jo784 - bör anslaget i stället minskas med 28 milj. kr. Med del anförda tillstyrker utskottet motion Jo784 yrkande 1 och avstyrker motionerna Jo30 yrkande 36 och Jo735 yrkande 12.

de/5 alt utskottels hemställan under 231 bort ha följande lydelse:

231. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
lill motion 1987/88:Jo784 yrkunde 1 och med avslag på motionerna
1987/88:Jo30 yrkande 36 och 1987/88:Jo735 yrkande 12 till Åtgärder
mot luftföroreningar och försurning för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 135 000 000 kr.,
                                                             275


 


142. Åtgärder mot luftföroreningar,och försurning (mom. joq 1987/88:23

231)

Kurl Erik Olsson oeh Lennurt Brununder (c) anser

de/5 alt den del uv utskottets yttrande på s. 175 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i flera summunhang framhållit luftföroreningarna och för­
surningen som två av våra allvarligaste miljöproblem. Vad miljö- och ener­
giministern har anföri om insatser på delta område är inte tillräckligt.
Utskottet ansluter sig till den av naturvårdsverket oeh centerpartiet i motion
Jo30 yrkunde 36 föreslugnu-uppräkningen uv unsluget med 39 milj. kr.
           ,,-

jämfört med regeringens förslug. Med det anförda får syftet med motion
Jo735 yrkande 12 anses i allt väsenligt tillgodosett. Därmed avstyrker ut­
skottet motion Jo784 yrkunde 1.
                                                           . ,

de/5 utt utskottets hemställun under 231 bort ha följande lydelse:

231. att riksdagen med uniedning av regeringens förslag, méd bifall till motion l987/8S:Jo30 yrkunde 36 oeh med avslag på motionerna 1987/88:Jo735 yrkande 12 och 1987/88:Jo784 yrkande 1 till Åtgärder mot luftföroreningar och försurning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsansluij av 202 000 000 kr..

143. Vitaliseringskalkning (mom. 232)

Karl Erik Olsson oeh Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.. 176 som börjar med "I pro­positionen" oeh slutur med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse: Som en följd av luftföroreningarna ökar skogsskadorna. Allvarligast är situutionen i södru oeh västra Sverige. Det sura nedfallet har medfört att mångu växtnäringsämnen har lakats ut ur marken, vilket hotar markens-långsiktiga produktionsföriiiåga. Nuturvårdsverket har föreslagit en för­söksverksumhet med kulknings- och vituliseringsinsatser kombinerade med

skogsbruksåtgärder. I propositionen------------------- -(= utskottet)- ; byggas upp.

Miljö- och energiministern har förklarat att hon inle är beredd att föreslå
någru stulsbidrug till en utvidgud skogsmarkskalkning. I likhet med vad som
framförs i motion Jo30 yrkande 34 (delvis) anser utskottet det emellertid
ungelägel utt dessu åtgärder kommer till stånd och att erforderliga medel
anslås för ändamålet. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till
kanna.
                                                       ,       ,                       ,

de/5 alt utskottets hemställan under 232 bort ha följande lydelse:
232. beträffande vitaliseringskalkning
utt riksdugen med uniedning uv motion 1987/88:Jo30 yrkande 34 i
återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad ut­
skottet unfört,
                                                                  '

276


 


144.                                                                            Kalkning av brunnar m.m. (mom. 233)   JoU 1987/88:23

Kurl Erik Olsson och Lennurt Brunander (c) anser,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 175 börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 176 slutar med "apses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Eftersorii den verksamhet med kalkning av brunnar som hittills bedrivits
har varit av försökskaraktär har naturvårdsverket enligt vad utskottet erfarit
ännu inle kunnat ta ställning lill frågan om åtgärder på området. Enligt
propositionen kommer naturvårdsverket alt inför kommande budgetår ut­
färda föreskrifter och ge ut allmänna råd för länsstyrelsernus bidrugshunte­
ring och uppföljning av kalkningsverksamheten. Effektiva insatser mot för-
   ,
surningen måste enligt utskottets mening även inbegripa omfattande åt­
gärder mot försurade brunnar. Den bästa kunskapen om aktuella behov
finns på regional nivå hos länsstyrelser och kommuner. 1 dug utgår statligt
stöd lill kalkning av sjöar oeh vattendrag och till kulkning uv brunnur. Det
är emellertid frågu om två olika anslag som fördelas och redovisas separat,
varför en reservution på detenu anslaget inte kan användas för att täcka ett
underskott på det andra. Enligt vad utskottet erfarit har det förekommit utt
en länsstyrelse suknat medel för att bevilja bidrag till brunnskalkning,
medan anslaget för sjökalkning har visat ett överskott. Detta förhållande
anser utskotlet otillfredsställande. I likhet med vad som framförs i motion
Jo21 bör därför medel till kalkning tilldelas länsstyrelserna, som sedan har
alt fördela dem till de kalkningsprojekt som länsstyrelse och kommuner
bedömer som mest angelägna för regionen. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motion Jo21 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda får syftet med moiionerna Jo32,och Jo37 unses
tillgodosett.

de/5 utt utskottets hemställan under 233 bort ha följande lydelse: 233. beträffande kalkning av brunnar m.m. alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo21 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Jo32 och 1987/88:Jo37 som sin inening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

145.   Försurningsskador på kulturminnen (mom. 238)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 176 som börjar med "Som anförs" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som anförs------- (= utskottet)- - -förevarande anslag. Med hänsyn

till de förödande effekter luftföroreningarna har på byggnader, monument    '.

och kulturföremål och det stora behov som således föreligger för att försöka begränsa försurningens effekter pä vårt kulturarv anser utskottet regering­ens förslag otillräckligt. Under förutsättning av bifaU till reservationerna 12 och 141 kommer ytterligare medel att ställas till förfogande för åtgärder mot luftföroreningar och försurning. Som anförs i motioti Jo30 yrkande 35 bör


 


av dessu medel erforderligu resurser uvsättus för miljöåtgärder i kultur-,      JoU 1987/88:23 minnesvården. Vud utskottet sålunda anföri bör ges regeringen till känna. Med det unfördu får motion Kr6 yrkunde 4 unses tillgodosedd.

dels alt utskottets hemställan under 238 bort ha följande lydelse:
238. beträffande försurningsskador på kullurminnen
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Kr6 yrkande 4
oeh   19S7/S8:Jo30 yrkande 35 som sin mening ger regeringen lill
          '        '           

känna vad utskottet unfört.

146.   Internationella försurningssekretariatet (mom. 239).

Kurl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande på s. 176 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har------ (= utskottet)---- , delta arbete. I enlighet med vad

sotn framförs i motion Jo30 yrkande 21 bör därför Internationella för-surningssekretariatel. som är miljöorganisationernas organ, tilldelas ökade resurer inom ansluget för informution om försurning. Vud utskottet anföri bör ges regeringen till känna.

de/5 all utskottets hemställun under 239 bort ha följande lydelse:

239.           beträffande Internationella försurningssekrelarialel

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo30 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

147.   Mark för naturvård (mom. 240)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 ull den del av utskottets yttrande på s. 177 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "25 milj. kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (uvsnitt 3) redogjort för de principer som enligt utskottets mening bör vuru vågledunde för arbetet med alt säkerställa betydelsefulla naturområden (reservation 4). Dels bör i ökad utsträckning avtal om naturvård träffas med berörda markägare, dels uppfyller enligt utskottets mening många av dagens naturreservat inte syftet med denna skyddsform. De bör således få en annan status och ägarform, där natur­vården säkerställs genom skötselkonlrakt med enskilda. I konsekvens med dessa ställningstaganden ansluter sig utskottet lill yrkande 2 i motion Jo784 att anslaget bör minskas med 25 milj. kr. Utskottet avstyrker således rege­ringens förslag till anslag och moiionerna Jo26 yrkande 24 och Jo719 yrkan­de 85 om en höjning av anslaget.

de/5 all utskottets hemställan under 240 bort ha följande lydelse:

240.        att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
lill motion 1987/88:Jo784 yrkande 2 och med avslag på motionerna
l987/88:Jo26 yrkande 24 och 1987/88:Jo719 yrkande 85 till Mark för

naturvård för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av                278

15 000 000 kr.,


 


148.                                                                Mark för naturvård (mom. 240)       JoU 1987/88:23

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 177 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "25 milj. kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (avsnitt 3) redogjort för de principer som enligt utskottets mening bör vara vägledande för arbetet med all säkerställa betydelsefulla naturområden (reservation 11). I enlighet med detta ställ­ningstagande finner utskottet regeringens förslag lill anslag otillräckligt och ansluter sig därmed till yrkande 85 i folkpartiels partimotion Jo719 utt anslaget bör fördubblas från nuvarande 40 milj. kr. lill 80 milj.kr. Med detta ställningstagande får motion Jo26 yrkande 24 anses tillgodosedd.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Jo7S4 yrkunde 2 om en minskning uv anslaget med 25 milj. kr.

dets att utskottets hemställan under 240 bort ha följande lydelse:

240. alt riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:Jo719 yrkande 85 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo26 yrkande 24 och 1987/88:Jo784 yrkande 2 lill Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservalionsunslug uv 80 000 000 kr.,

149.  Överföring av mark från domänfonden till
naturvårdsfonden (mom. 242)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 178 som börjar med "Förslag liknande'' och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Jo30 och Jo719 att statlig mark av värde för naturvården skall kunna las i anspråk genom överföring­ar mellan berörda organ. Som föreslås i motionerna bör således mark av stort naturvårdsvärde och i statens ägo utan vederlag kunna överföras lill naturvärdsfonden. I enlighet med yrkande 67 i motion Jo719 bör årligen mark till ett värde av 15 milj. kr. överföras från domänfonden lill natur­vårdsfonden — genom nedskrivning resp. uppskrivning av fonderna — för ersättning till enskilda för mark som avsätts till naturreservat. Utskottet föreslår alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av moiionerna Jo30 yrkande 9 och Jo719 yrkande 67.

dels att utskottets hemställan under 242 bort ha följande lydelse:

242. beträffande överföring av mark från domänfonden lill natur­vårdsfonden

alt riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo30 yrkande 9 och 1987/88:Jo719 yrkande 67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

279


 


150.                                                               Bidrag till den ideella naturvårdens inköp av mark                                                  JoU 1987/88:23
(mom. 243)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Ivar Virgin (m) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 178 som börjar med "Utskottet har tidigure" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Murk för nuturvård ägs redan i dag i icke obetydlig utsträckning av den :
ideellu nuturvården. Utskottet har tidigare (reservation 4) framhållit del
engagemang, del ansvar och den kunskap som visas av ideella organisatio­
ner vid skötsel av värdefulla naturområden. I enlighet med denna in-
.
ställning unser ulskollel utt unsluget Mark för naturvård skall kunna an­
vändas även till den ideella naturvården för inköp av mark för naturvård.
Vad utskottet sålunda anföri med anledning av motion Jo25 yrkande 3 bör
ges regeringen till känna.

de/5 utt utskottets hemställan under 243 bort ha följande lydelse:

243.        beträffande bidrag tid den ideella naturvårdens inköp av mark
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo25 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet anfört,

151.  Sponsring för skötsel och förvärv av naturvårdsobjekt

(mom. 244)                                                           . .-.

Jan Jennehag (vpk) anser

dets alt den del av utskottets yttrande på s. 178 som börjar med "Utskotlet   , hur även" och slutar med "skall tillåtas" bort ha följande lydelse:

Enligt miljö- och energiministern bör sponsring inte komma i fråga om
den förbinds med villkor som begränsar den ansvariga myndighetens hand­
lingsfrihet eller om den skulle medföra något beroendeförhållande av annat
slag. Dennu försäkran är enligt utskottets mening en synnerligen dålig
gurunli för all säkra ett långsiktigt samhällsinflytande över vården av natur­
en. Privata vinstintressen har alllid varit orsak till misshushållning med
naturresursernu. Mot denna bakgrund och i enlighet med vad som framförs
i motion Jo26 bör sponsring för skötsel och förvärv av naturvärdsobjekt inte
tillåtas. Vud utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo26 yrkan-
      .

de 23 bör ges regeringen lill känna.

dels all utskottets hemställan under 244 bort ha följande lydelse:

244.        beträffande sponsring för skötsel och vård av nalurvårdsobjekt
all riksdagen med uniedning av motion 1987/88:Jo26 yrkande 23 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

280


 


152. Vård av naturreservat m.m. (mom. 245)              joU 1987/88:23

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson oeh Ivar Virgin (alla m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 179 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Motionernu uvstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har under ett antal år oeh i fleru summunhung frumhållit vikten UV utt våru nuturreservut vårdus, liksom utt uviul med enskildu om natur-vårdunde insatser i större utsträckning än för närvurande bör komma till stånd. I enlighet härmed finner utskottet del motiverat alt uppräkna an­slaget till 50 milj. kr. Utskotlet ansluter sig därmed lill yrkande 3 i motion Jo784 och förordar en höjning med SOS 000 kr. jämfört med regeringens förslug. Med del unfördu får motionernu Jo30 yrkunde 5 oeh Jo719 yrkande 86 anses i viss mån tillgodoseddu.

dels ull utskottets hemställan under 245 bort ha följande lydelse:

245. utt riksdugen med uniedning uv regeringens förslug, med bifull lill motion 1987/88:Jo7S4 yrkunde 3 och med uvslug på motionernu 19S7/88:Jo30 yrkunde 5 oeh 1987/88:Jo719 yrkunde 86 lill Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservalions­unslug uv 50 000 000 kr..

153. Vård av naturreservat m.m. (mom. 245)

Kurl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yllrande på s. 179 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Genom alt hålla anslaget Mark för naturvård på en hög nivå kan skydd ges åt områden av särskilt stor betydelse från naturvårdssynpunkt, bl. a. urskogar. När del gäller vården av våra naturvårdsobjekt kan utskottet dessvärre konstatera att vårdanslagel inte har ökat i takt med behoven. Klyftan mellan vårdbehov och anslag har blivit allt större. Till en del har detta utrymme kunnat fyllas av beredskapsarbeten för naturvård, men utskottet nödgas konstalera alt anslagen har minskat även pä detta område. Enligt utskottets mening är det av regeringen föreslagna anslaget otill­räckligt. 1 likhet med vad som anförs i motionerna Jo30 och Jo719 bör anslaget höjas med ytterligare 12 milj. kr.

Med det anförda tillstyrker utskotlet motionerna Jo30 yrkande 5 och Jo719 yrkande 86. Därmed avstyrker utskottet motion Jo784 yrkande 3.

de/5 alt utskottets hemställan under 245 bort ha följande lydelse:

245. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall      ' '    till motionerna 1987/88:Jö.30 yrkande 5 och 1987/88:Jo719 yrkande 86 och med avslag på motion  1987/88:Jo784 yrkande 3 lill Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsan­slag av 61 192 000 kr.,

281


 


154.                                                              Bränslemiljöfonden (mom. 254)       .         JoU 1987/88:23'

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 182 som börjar med"Ulskoltel hur nyligen" oeh slutar med "uvstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskotlet kan konstalera alt naturvårdsverket i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har begärt att unsluget för ny miljöskyddsteknik skall återinföras. Medel för sådun teknik lillhunduhålls i dug ur bränslemiljöfon­den. För all förslärka dessa angelägna insatser unser utskotlet - i likhet med folkpurtiet — alt naturvårdsverket bör få disponera 40 milj. kr. för ändamålet. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo719 yrkande 37.

de/5 att utskottets hemställan under 254 bort hu följunde lydelse: 2.54. beträffunde bränslemdjöfonden utt riksdagen  med bifull lill motion  1987/8S:Jo24 yrkunde 37 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1988/89 utöver tidigare anvisat belopp unvisur ytterligure 40 000 000 kr..

155.   Övervakning av miljöförändringar m.m. (mom. 255)

Lurs Ernestum och Anders Cuslberger (fp) unser

de/5 utt den del av utskottets yllrande på s.  182 som börjur med ""Vad beträffar"" och slutar med ""avstyrks således"" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har behovet av resurser främst för utredningar och inventeringar på naturyurdsområdet inte blivit tillräckligt väl lillgodp-sett genom av riksdagen tidigare i ar anvisat belopp. Utskottet ansluter sig således lill yrkande 38 i motion Jo24 och tillstyrker alt unslaget höjs med ytterligare 10 milj. kr. att användas för ovan angivet ändamål.

dels all utskottets hemställan under 255 bort ha följande lydelse:
255. beträffande Övervakning av mitjöförändringar m.m.
alt riksdugen med bifull till niotion   1987/88:Jo24 yrkande 38 till
Övervakning av miljöförändringar m.m. för budgetåret 1988/89 ut­
över tidigare anvisat belopp unvisur ytterligare 10 000 000 kr.,
            .           .

156.   Särskilda projekt på miljövårdens område (mom. 256)

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anser                         '

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 182 som börjar med ""Utskottet har tidigare"" och slutar med,"'och 31" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i flera sammanhang framfört sin uppfattning om havsför­
oreningar och understrukit vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas på om­
rådet. Enligt utskottets mening avspeglas denna uppfattning inte i regering­
ens tidigare i år framlagda förslag lill anslag för ändamålet. Ytterligare
medel bör enligt utskottets mening även tillföras naturvårdsverkets projekt
om naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. För att kemikalieinspektionen
skall kunna fullfölja målsättningen att halvera bekämpningsmedelsanvänd-
     -,0-,


 


ningen i jordbruket bör även inspektionens resurser förslärkas utöver rege-        JoU 1987/88:23 ringens förslag. På grund av del sålunda anförda tillstyrker utskottet motion Jo24 yrkandena 30 och 31.

dels alt utskottets hemställan under 256 bort ha följande lydelse:

256.           beträffande Särskilda projekt på miljövårdens område

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo24 yrkandena 30 och 31 till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1988/89 utöver tidigare anvisat belopp anvisar ytterligare 12 000 000 kr.,

157.  Ett särskilt anslag för hagmarksersättning (mom. 257)

Karl Erik Olsson och Lennurt Brununder (c) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 182 börjar med ""Inte heller" och på s. 183 slutar med "yrkande 10 avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i flera sammanhang betonat vikten av att det öppna landskapet bevaras. Till detta bör emellertid läggas alt, vilket också fram­förs i motion Jo30, den bästa garantin för att behålla ett vackert och omväxlande landskap är att åkerarealen brukas och hagarna betas. För att bevara det öppna landskapet och arlrikedomen i flora och fauna bör — förutom ovan redovisade åtgärder - en särskild hagmarksersättning infö­ras. En sådan ersättning förutsätter enligt utskottets mening alt handels­gödsel inle används. 25 milj. kr. av det s. k. omställningsbidraget bör utnyttjas och överföras till ett särskilt anslag för hagmarksersättning. På grund av det sålunda anförda tillstyrker utskottet motion Jo30 yrkande 7.

de/5 att utskottets hemställan under 257 bort ha följande lydelse:

257.           beträffande ett särskiU anslag för hagmarksersättning

att riksdagen med bifall lill motion 1987/88:Jo30 yrkande 7 till Hag­marksersättning för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.,

158.  Kemikalieinspektionen (mom. 258)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottels yttrande på s. 183 som börjar med ""Utskottet har nyligen"" och slutar med "'i motionen"' bort ha följande lydelse:

Redan innan resultatet av beslutad utvärdering av verksamheten före­
ligger kan utskottet - i likhet med vad som framförs i motion Jo24 -
konstatera att kemikalieinspektionens resurser är helt otillräckliga för att
inspektionen skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Resurserna måste
förstärkas. Situationen på kemikalieområdet är enligt utskottets mening så
alarmerande och resurserna så otillräckliga att en personalförstärkning i
enlighet med inspektionens anslagsframställning för budgetåret 1988/89
måste komma till stånd. Fyra nya tjänster bör således beviljas och avgifterna
för kemikalieinspektionens verksamhet höjas i den utsträckning som er­
fordras för att finansiera dessa tjänster.
                                                           283


 


Vud utskottet sålundu unfört med uniedning av motion Jo24 yrkandena 25       JoU 1987/88:23 och 26 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 258 bort ha följande lydelse:       .

258.           beträffande Kemikalieinspeklionen

all riksdugen med anledning av motion 1987/88:Jo24 yrkandena 25 oeh 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

159. Anslag för bevarande av genetiska resurser (mom. 259)

Karl Erik Olsson och Lennurt Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 183 som börjar med "Utskottet hur i" och slutur med "uvslyrks således" bort hu följunde lydelse:

Utskottet hur tidigure i fleru summunhung uttulut, sig om behovet av
insutser för vård och bevurande av utrotningshotade arter. Förutom dessa
åtgärder bör enligt utskottets mening - vilket också frumförs i motion Jo30
- en strutegi utformas för bevarande och hantering av genetiska resurser.
Denna strategi bör beskriva dels allmänna övergripande mål, dels mål som
rör utsultu urter, dels ock mål för vissu områden såsom jordbruk och fiske.
Åtföljunde progrum  bör vara inriktat på att klarlägga och bevara exi-
     ,     ,

sterande genetiska vuriutioner, inkl. mikroorganismer, och inle endast hota­de arter, raser och sorter. Programmet bör också omfatta,genbanksverksam--het oeh forskningsbehov. Utskottet ansluter sig således till förslaget i yrkan­de 10 i motionen om inrättande av ett särskilt anslag, för ändamålet och föreslår riksdagen ull med bifall till motionen till Bevurande av genetiska resurser anvisa ett anslag av 5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 259 bort ha följande lydefse:

259.           beträffande anslag för bevarande av genetiska resurser

att riksdagen med bifall till motion  1987/88:Jo30 yrkande 10 lill Bevarande av genetiska resurser för budgetåret 1988/89 anvisar ett     , förslugsunslug uv 5 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ett miljö- och naturresursdepartement (mom. 4)        -,

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anför:

Utskottet föreslår att folkpartiels förslag om ett särskilt miljö- och natur­
resursdepartement skall avslås av riksdagen. Med hänvisning till att fege­
ringen har alt själv ta ställning till sin organisation har vi avstått från att
reservera oss till förmån för mötionsyrkandet.
            . , '        ■■--.

Vi vill i detta sammanhang hänvisa till alt folkpartiets partimotion om
miljö redovisar en helhetssyn som, förutom frågun om ett särskilt departe-
   .

ment. också lur upp frågor om bättre samordning mellun lugstiftning och de
myndigheter som ingår i den centrulu miljöorgunisulionen.      •
                      ,  284


 


2. Kindlaområdet och Skånes miljöproblem (mom. 26 och          JoU 1987/88:23
29)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anför:

Vi delar den uppfattning som framförs i motion Jo747 att Kindlaområdet i Bergslagen vore ett lämpligt nuturreservut. Frågan bör behandlas i positiv anda av berörd länsstyrelse. En fördubbling av anslaget Mark för naturvärd som vi ovan reserverat oss för (reservation 240) skulle avsevärt underlätta reservatsbildningar av delta slag. En sådan anslagshöjning skulle också göra del möjligt att i snabbare takt genomföra de naturvårdsplaner i Skåne som behandlas i motion Jo821.

3. Program för skydd av hotade fiskarter (mom. 34)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anför:

I motion Jo716 föreslås ett program för skydd av hotade fiskarter, bl. a. mot bakgrund av de initiativ som nyligen tagits inom ramen för Bernkon­ventionen. Vi vill understryka vikten av att detta program kommer till stånd. Utskotlet har ovan tillstyrkt folkpartiels förslag att ytterligare 1 milj. kr. skall ställas till förfogande för flora- och faunavård. Utskottet har också betonat behovet av kraftfulla åtgärder för hotade växt- och djurarter. Mot denna bakgrund har vi nu avstått från att reservera oss till förmån för motionen.

4. Talan vid Internationella domstolen i Haag (mom. 175)

Lars Ernestam oeh Anders Castberger (fp) anför:

Enligt vår mening kan del starkt ifrågasättas om Storbritanniens och Polens förorening av andra länders territorier är förenlig med folkrätten. Med hänsyn till att utskottet i föreliggande betänkande begär nya initiativ på det internationella området från regeringens sida har vi avstått från att nu reservera oss på denna punkt. Vi anser dock att det kan finnas skäl alt återkomma i frågan om talan mot Storbritannien och Polen vid Inter­nationella domstolen i Haag.

5. Vitaliseringskalkning (mom. 232)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anför:

Motion Jo30 behandlar frågor om medel för vitaliseringskalkning av skogs­mark och motion Jo21 kalkning av brunnar. Enligt motion Jo244 bör medel avsättas för kalkning av skogsmarker i Skåne.

Folkpartiet har i motion Jo24 yrkande 22 betonat vikten av att kalknings­
verksamheten fortsätter. Särskilt bör delta gälla försök med skogsmarks­
kalkning. I sammanhanget är det också angeläget alt undersöka möjlig­
heterna att genom selenlillförsel begränsa skadeverkningarna av kvicksilver
i miljön.
                                                                                                               "


 


Folkpartiet har inte anvisat ökade anslag för kalkningsverksamhei men    JoU 1987/88:23 anser det angeläget att befintliga anslag och reserverade medel kan an­vändas så flexibelt som möjligt.  De ovan redovisade motionerna torde därvid delvis kunna tillgodoses inom ramen för tillgängliga anslag.

286


 


1 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969: 387)'

dels att rubriken närmast före 8 § skall utgå,

dels att 5, 8a, 12. 13. 15, 20, 23-26. 28, 29a, 38, 40, 43, 44a, 45, 48, 52 oeh 58 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 38a, 38 b, 48 a, 48 b och 65-69§§ samt nya rubriker före de nya 65 och 69§§ av följande lydelse.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


Omfattningen av åliggande enligt första stycket bedömes med ut­gångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av del slag som är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som enskilda in­tressen.

Vid avvägningen mellan olika intressen skall särskild hänsyn tagas till å ena sidan beskaffenheten av område som kan bli utsatt för störning och betydelsen av störningens verkningar, å andra sidan nyttan av verksamhe­ten samt kostnaden för skyddsåtgärd och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått som kommer i fråga.

Nuvarande lydelse

Den som utövar eller ämnar ut­öva miljöfarlig verksamhet skall vidtaga de skyddsåtgärder, tåla be­gränsning av verksamhete',1 och iakttaga de försiktighetsmått i öv­rigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet.


5 §


Föreslagen lydelse

Den som utövar eller ämnar ut­öva miljöfarlig verksamhet skaM vidtaga de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iakttaga de försiktighetsmått i öv­rigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Skyldigheten all avhjälpa ölägen­heter kvarstår även efter del all verksamheten har upphört.

Omfattningen av åligganden en­ligt första stycket bedöms med ut­gångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fråga och med beaktande av såväl allmänna som enskilda in­tressen.


8aS-


Om det från allmän synpunkt är särskilt angeläget alt skydda ett mark- eller vallenområde som är utsålt för miljöfarlig verksamhet, får regeringen förklara området och dess närmaste omgivningar som miljöskyddsområde.

Om del från allmän synpunkt är särskilt angeläget att skydda ett vattendrag, en sjö eller ett annat vattenområde mot förorening, får regeringen förklara vattenområdet och angränsande marker som ett särskilt föroreningskänsligl områ­de.

För ett sådant område skall regeringen eller, efter regeringens bemyndi­gande, länsstyrelsen ge närmare föreskrifter om skyddsåtgärder, begräns­ningar och försiktighetsmått i övrigt för verksamheter inom området. Så­dana föreskrifter innebär inte ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut.

' Lagen omlryckt 1981:420. -Senaste lydelse 1984:912.


287


 


Länsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


12§


Bestämmelserna i 4 kap. rätte­gångsbalken om jäv mot domare äger motsvarande tillämpning på ledamot i koncessionsnämnden. Ledamot är dock icke jävig pä den grund att han

1.   / valtendomsiol tagit befatt­ning med ärende om samma miljö­farliga verksamhet som är under prövning hos koncessionsnämn­den,

2.   hos annan myndighet än val­lendomstol tagit befallning med så­dant ärende ulan att falla beslut varigenom ärendet avgjorts.


Bestämmelserna i 4 kap. rätte­gångsbalken om jäv mot domare gäller också ledamöterna i konces­sionsnämnden. Eu ledamot är dock inle jävig på den grunden att han i vattenmål har tagit befattning med ärende om samma miljöfarliga verksamhet som är under prövning hos koncessionsnämnden.


13


Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla

1. de uppgifter, ritningar och tek­
niska beskrivningar som behövs för
att bedöma den miljöfarliga verk­
samhetens beskaffenhet och om­
fattning,

2.   en beskrivning av miljöeffek­terna såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan medföra,

3.   förslag lill de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för alt förebygga eller av­hjälpa olägenheter från verksamhe­ten oeh förslag tid hur kontroll av verksamheten hör ske.

4.   en redogörelse för det samråd sorn har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.

Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla

1. de uppgifter, ritningar och tek­
niska beskrivningar som behövs för
att bedöma den miljöfariiga verk­
samhetens beskaffenhet och om­
fattning,

2.  en beskrivning av miljöeffek­terna såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan medföra,

3.  förslag lill de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som' behövs för att förebygga eller av­hjälpa olägenheter från verksamhe­ten,

4.  en redogörelse för det samråd som har ägt rum enligt 12 a § och vad som därvid har kommit fram.

Ansökningen skall inges i det antal exemplar som koncessionsnämnden
anser behövligt.
                                  '

Uppfyller ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits in i tillräckligt antal exemplar, skall koncessionsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, får nämnden besluta att brislen skall avhjälpas på sökandens bekostnad eller, om bris­ten är så väsentlig att ansökningen inte kan ligga till grund för prövning av ärendet, avvisa ansökningen.

Har erforderligt samråd enligt 12a § inte ägt rum, får koncessionsnämn­den vid vite förelägga sökanden alt vidta de åtgärder som behövs.


288


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

15§


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning til­lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall ske beträffande frågor om till-lämpligheten av denna lag, förbere­dande åtgärder och underställning enligt 16 §.


Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning til­lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Särskild omröstning skall ske beträffande frågor om till-lämpligheten av denna lag, förbere­dande åtgärder och underställning enligt 16 § eller 48 b § tredje slyckel.


20 § Om regeringen lämnar tillstånd, kan regeringen uppdraga åt konces­sionsnämnden eller länsstyrelsen att fastställa närmare villkor för tillstån-del.

Om koncessionsnämnden lämnar tillstånd, får nämnden överlåta åt en myndighet, som utövar tillsyn enligt denna lag, all fastställa vill­kor av mindre betydelse.

23 §


Åsidosätter någon villkor sorn har angivits i ett tillståndsbeslut och är avvikelsen betydande, får koncessionsnämnden föreskriva nya eller strängare villkor för verk­samheten eller förklara tillståndet förverkat och förbjuda fortsatt verksamhet.


Koncessionsnämnden får förbju­da fortsatt miljöfarlig verksamhet som omfattas av lillsländ enligi denna tag

1. om den som har sökt tillstån­
det har vilselett lillslåndsmyndig-
heten genom all lämna oriktiga
uppgifter av betydelse för tillstån­
det,

2.  när villkor som gäller för verk­samheten åsidosatts i betydande mån eller

3.  om del genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av vä­sentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.

När förhud meddelas enligt förs­ta slyckel, får tillståndet återkallas helt eller delvis.


24 §


Har tio år förfiuttt från det all ett idlslåndsbeslut har vunnit laga kraft, får koncessionsnämnden fö­reskriva nya eller strängare villkor för verksamheten efter vad som är skäligt.

Redan dessförinnan får sådana


Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upp­häva gällande villkor för en miljö­farlig verksamhet eller meddela nya villkor för den

t. när tio år förflutit från det alt tillståndsbeslutet vann laga kraft.


 


' Senaste lydelse 1986: 1157.


289


19 Riksdagen 1987/88. lö saml. Nr 23


 


Nuvarande lydelse

villkor föreskrivas av nämnden ef­ter vad som är skäligt, om förhål­landena i omgivningen har ändrats väsentligt eller otn användningen av ny process- eller reningsleknik i verksamheten skulle medföra en väsentlig förbättring från miljö- ' skyddssynpunkt.

Om särskilda skäl föreligger,'får nämnden efter ulgången av den lid som anges i första stycket även om­pröva tillstånd att släppa ut av­loppsvatten i ett visst vattenområ­de.


Föreslagen lydelse

2.   om den som har sökt tillstån-del har vilselett lillslåndsmyndlg-helen genom alt lämna orikliga uppgifter av betydelse för tidslan­det och ett förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,

3.   när villkor söm gäller för verk­samheten åsidosatts på ett sätt som varit av mer än ringa betydelse,

4.   om del genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inle förutsågs när verksaniheten tilläts och ett förhud framstår som en alltför ingripande åtgärd,

5.   om förhållandena i omgivning­en har ändrats väsentligt,

6.   om en från miljösynpunkt vä­sentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process­eder reningsleknik,

7.   om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskatt­ning av förorening eller annan stör­ning skulle medföra väsentligt bätt­re förutsättningar för all kontrolle­ra verksamheten.

I fall som avses i första stycket 4 . får koncessionsnämnden också be­sluta om andra åtgärder som be­hövs jör all förebygga eller minska olägenheten för framliden.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


25 §


Uppkommer genom miljöfarlig verksamhet betydande olägenhet som icke förutsågs när tillstånd lämnades, kan koncessionsnämn­den meddela föreskrift som är äg­nad alt förebygga eller minska olä­genheten för framliden.


Ett tillstånd alt släppa ut av­loppsvallen i ett visst vattenområde får, om del finns särskilda skäl, omprövas av koncessionsnämnden när tio år förfiutit från det all till-ståndsbeslulei vann laga kraft.


26 §


Fråga som avses i 23-25 § prö­vas efter framställning av statens naturvårdsverk.


Frågor som avses i 23-25 § prö­vas efter framställning av statens naturvårdsverk. Skall frågan prö­vas av länsstyrelsen, får den tas upp av länsstyrelsen utan någon särskild framställning.


28 §


Har regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får koncessions­nämnden vid tillämpningen av 24,


Har regeringen fastställt villkor för ett tillstånd, får koncessions­nämnden vid tillämpningen av 24 § :


290


 


Nuvarande 'lydelse

25, 27 eller 29 § andra stycket inle avvika väsentligt från villkoret utan att regeringen har medgivit det.


Föreslagen lydelse

första Slyckel I eller4-7, 25 §, 27 § eller 29 §,andra stycket inte avvika väsentligt från villkoret utan alt re­geringen har medgivit det.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


29 a §


Koncessionsnämndens beslut om villkor eller föreskrifter enligt 23-25, 27 § eller 29 § andra stycket andra meningen har samma verkan som ett tillståndsbeslut.

När koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 S första eder tredje stycket får nämnden efter vad som är skäligt ompröva beslut varigenom villkor har upphävts el­ler mildrats enligt 27 §, även om tio år inte har förflutit från det att be­slutet vann laga kraft.


Koncessionsnämndens beslut om villkor eller åtgärder enligt 24 §, 25 § e//e;- 27 § eller 29 § andra styc­ket andra meningen har samma ver­kan som ett tillståndsbeslut.

När koncessionsnämnden prövar frågor som avses i 24 § första styc­ket / eder 25 § får nämnden / den mån del föranleds av prövningen ompröva beslut varigenom villkor har ändrats, upphävts eller tillkom­mit enligt 24 § första slyckel 2-7 eller 27 §, även om tio år inte har förflutit från del alt beslutet vann laga kraft.


38 §


Statens naturvårdsverk och läns­slyrelserna utövar tillsynen över miljöfariig verksamhet.

Naturvårdsverket har den cen­trala tillsynen, samordnar länssty­relsernas tillsynsverksamhet och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet.

Statens naturvårdsverk, länssty­relserna samt miljö- och hälso­skyddsnämnderna utövar tillsynen över miljöfarlig verksamhet.

Naturvårdsverket har den cen­trala tillsynen, samordnar lillsyns-verksamhelen och lämnar vid be­hov bistånd i denna verksamhet.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet, som kräver lillstund enligt 10 § eller som utövas av försvarsmakten. Miljö-och hälsoskyddsnämnden utövar den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig verksamhet.

Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som har att utöva tillsyn i särskilda hänseen­den eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverk­samheten. Del åligger tillsynsmyndigheterna att verka för alt överträdelser av denna lag beivras.

38 a §

Den som utövar verksamhet som kun befaras vara miljöfarlig är skyl­dig att utöva kontroll av verksam­heten. Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestämmer får meddela uärmare föreskrifter om kontrollen.


291


20 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                      joU 1987/88:23

38 b §                                                                                              "gl

Den som utövar miljöfarlig verk­samhet som omfattas av tidsland enligi denna lag skall vatje år avge en särskild miljörapport lill länssty­relsen eller lill miljö- och hälso­skyddsnämnden, om nämnden är tillsynsmyndighet.

I miljörapporten skall de åtgär­der redovisas soni vidtagits för alt uppfylla villkoren i lillsiåndsbeslu-lei och resultaten av dessa åtgär­der. Regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om denna redovisning.

Tillsynsmyndigheten får föreläg­ga en litlslåndsliavare som under­låtit alt avge en miljörapport att fullgöra sin skyldighet. I beslut om föreläggande får tdl.synsniyndighe-len sälta ut vite.

40 S-*

Om tillstånd inle har givits enligt          Om tillstånd inte har givits enligt

denna lag, får en tillsynsmyndighet     denna lag. får en tillsynsmyndighet

meddela ett  föreläggande om så-      meddela ett föreläggande om 5dd;-

dant försiktighetsmått eller förbud      na   försiktighetsmått   eller  förbud

som behövs ;för alt lagens bestäm-       som behövs för att lagen eller före-

melser skall efterlevas. / brådskan-       skrifter  som   har  meddelats   med

de full eller när det i övrigt finns   stöd av den skull efterlevas.
särskilda skäl får föreläggandel ges
omedelbart och i andru full först
sedan del visat sig alt rällelse inle
kan vinnas genom råd.

Tillståndsbeslut enligt dennu lug hindrar inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande föreskrifter som är nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.

Om en tillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i tillståndsbeslu­tet, får en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta rättelse.

1 beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en tillsynsmyndighet sätta ut vite.

43 S-' Om verksamheten vid en anläggning kan befaras vara miljöfarlig, är innehavaren skyldig alt pu begäran lämna en tillsynsmyndighet behövliga upplysningarom anläggningen. En tillsynsmyndighet får förelägga innehu-varen att lämnu sådana upplysningar.

Tillsynsmyndighet  får förelägga    Tillsynsmyndighet  får föreläggu

den  som  utövur verksamhet  som     den  som  utövar verksumhel  som

Senaste Ivdelse 1987:397.

'Senaste lydelse 1987:397.                                                                                292


 


Nuvarande lydelse

kan befaras vara miljöfarlig att utfö­ra för tillsynens fullgörande behöv­liga undersökningar av verksamhe­ten och dess verkningar. Tillsyns­myndighet kan i stället, om del fin­nes lämpligare, föreskriva att sådan undersökning skall utföras av an­nan än den som utövar verksamhe­ten och utse någon att göra under­sökningen.

Föreslagen lydelse

kan befaras vura miljöfarlig eller den som annars är skyldig all av­hjälpa olägenhet från sådan verk­samhet att utföra för tillsynens full­görande behövliga undersökningar av verksamheten och dess verk­ningar. Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse nå­gon att göra undersökningen.

Det åligger den som utövar verksamheten att ersätta kostnad för under­sökning som avses i andra stycket andra meningen med belopp som till­synsmyndigheten fastställer.

I beslut om föreläggande enligt första och andra styckena får en tillsyns­myndighet sätta ut vite.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


44a§';


Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta åt miljö- och hälsoskyddsnämnden att utöva fortiöpande tillsyn enligi denna lag. Sker sådan överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om idtsyns-myndighei gälla även miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Tillsyn av sådan miljöfariig verk­samhet som utövas av försvars­makten får inle utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.


Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta ål miljö- och hälsoskyddsnämnden att utöva så­dan tillsyn som annars ankommer på länsstyrelsen. Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av försvarsmakten får dock inte överlåtas ål miljö- och hälso­skyddsnämnden.

Har en kommun gjort framställ­ning om överlåtelse av tillsynen en­ligt första stycket och finner läns­styrelsen all överlåtelse inte bör ske I enlighet med framställningen, skall länsstyrelsen, om kommunen begär del. med eget yllrande över­lämna ärendet lill regeringens av­görande.


45 S'


Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.    bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana be­stämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,

2.    underlåter att iakttaga före­skrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,

'' Senaste lydelse 1987: .ig?. ' Senaste lydelse 1987: 397.


Den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.    bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana be­stämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket,

2.    underlåter all iakttaga före­skrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,


293


 


Nuvarande lydelse

3.   åsidosätter villkor eller före­skrifter som meddelats med stöd av 8 a § andra stycket. 18 § första stycket. 19-21 §, 2l'a§ andra stycket. 23-25 S, 27 §, 29 § andra stycket eller 41 §,

4.   underlåter att iaktta föreläg­gande som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller andra stycket första meningen,

5.   i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller en­ligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbö­rande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande av betydel­se för prövning av en fråga om till­stånd eller för tillsynen.

/ ringa fall döms inle till ansvar.


Föreslagen lydelse

3.      åsidosätter beslut, villkor eller
föreskrifter som meddelats med
stöd av 8 a § andra stycket, 18 §
första stycket, 19-21 §,21 a § and--
ra stycket. 24 §'.'25 §, 27'§, 29 §
andra stycket. 38 a §. 38 b § andra
slyckel eller 41 §;

4. underlåter alt iaktta föreläg­
gande som har meddelats med stöd
av 43 § första stycket eller andra
stycket första meningen,

5. i ansökan eller annan handling
som avges enligt denna lag eller en­
ligt föreskrift som har meddelats
med stöd av lagen lämnar vederbö­
rande myndighet orikliga uppgifter
rörande ett förhållande av betydel­
se för prövning av en fråga om till­
stånd eller för tillsynen,

döms, om gärningen inle är ringa, lill böter eller fängelse i högsl två år. Har brottet begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av väsentlig betydelse från miljöskyddssyn­punkt, döms lill fängelse i högst två


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


Om ett vitesföreläggande har överträlls, döms inle lill ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet.

Till ansvar enligt första stycket döms inle, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.


48 Beslut enligt denna lag får över­klagas genom besvär hos länssty­relsen, om beslutet har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämn­den, och hos regeringen, om beslu­tet har meddelats av länsstyrelsen, koncessionsnämnden eller statens naturvårdsverk. Dock överklagas beslut om ersättning för kostnader enligt 14 § femte stycket andra me­ningen eller 43 § tredje stycket eller beslut om förbud vid vtte enligt 51 § hos kammarrätten genom besvär. Om klagan över beslut i frågor om miljöskyddsavgifl finns särskilda bestämmelser i 59—62 §§.


Om inte något annat framgår av andra — femte styckena, får beslut enligt denna lag överklagas

t. hos länsstyrelsen, om beslutet har meddelats av miljö- och hälso­skyddsnämnden,

2.   hos koncessionsnämnden, om beslutet har meddelats av statens naturvårdsverk eller länsstyrelsen,

3.   hos regeringen, om beslutet har meddelats av koncessions­nämnden.

Koncessionsnämndens beslut i ett dit överklagat ärende får Inle överklagas.


 


* Senaste lydelse 1984:912.


294


 


Nuvarande lydelse

Naturvårdsverket får överklaga beslut som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena, 40. 41 §§ eller 43 § andra stycket.

Rätt all överklaga beslut som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styckena har också kommuner och sådana lokala ar­betstagarorganisationer som orga­niserar arbetstagare i.den verksam­het som avses med beslutet.


Föreslagen lydelse

Länsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8 a § andra och tredje styckena får överklagas hos rege­ringen:

Beslut i fråga om ersättning för kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslut i fråga om för­bud vid vite enligt 51 § får överkla­gas hos kammarrätten. . Särskilda bestämmelser om över­klagande av beslut i frågor om miljöskyddsavgifl finns i 59—62 §§.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


48 a §

Statens naturvårdsverk får över­klaga beslut som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eller tredje styc­ket, 40 §, 41 § eller 43 § andra styc­ket.

Rätt att överklaga beslut som har meddelats i frågor om tillstånd och i frågor som avses i 8 a § andra eder tredje styckena har också kornmuner och sådana lokala ar­betstagarorganisationer som orga­niserar arbetstagare i den verksam­het som avses med beslutet.

48 b §

Koncessionsnämnden skall i ett överklagat ärende

1.   hålla sammanträde eller be­siktning, om det behövs för utred­ningen i ärendet,

2.   ge de statliga och kommunala myndigheter som har ett väsentligt intresse all bevaka i frågan lillfälle all yttra sig.

På nämndens handläggning i öv­rigt av överklagade ärenden liUäm-pas också II och 12 §§, 14 § tred­je-femte styckena och 15 §. Till sammanträde eller besiktning skall nämnden kalla klaganden och and­ra parter samt de statliga och kom­munala myndigheter som har ett väsentligt intresse alt bevaka i frå­gan.

Koncessionsnämnden skall med eget yttrande överlämna ett över­klagat ärende till regeringens pröv-


295


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

ning, om omständigheterna är så­dana som anges i 6 § andra stycket, om ärendet på annat sätt rör en fråga av särskild vikt eller om sta­tens naturvårdsverk begär del.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


52 §'


En särskild avgift (miljöskydds­avgifl) skall utgå. om en föreskrift som avses i 45 § första stycket I -3 har överträlls och överträdelsen har medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten. I ringa fall skall ing­en avgift utgå.

Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.


En särskild avgift (miljöskydds­avgifl) skall iierrt/a5, om en överträ­delse som avses i 45 § första styc­ket 1-3 har skett och överträdelsen har medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten. I ringa fall skall ing­en avgift betalas.


58 §


Om förfarandet vid koncessions­nämndens prövning av frågor om miljöskyddsavgift gäller utöver fö­reskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad som föreskrivs i 3-6 §§, 8-26§§, 29 S, 30 §, 31 § första styc­ket, 32 §, 38 §, 39 § och 41-53 §§ förvallningsprocesslagen (1971:291). Därvid skall vad som sägs om rätten och länsrätt gälla koncessionsnämnden.

Om förfarandet vid koncessions­nämndens prövning av frågor om miljöskyddsavgift gäller utöver fö­reskrifterna i 56 och 57 §§ denna lag vad som föreskrivs i 3—6 §§, 8-26 §§, 29 §, 30 §, 31 § första styc­ket, 32 § och 38-53 §§ förvalt-ningsprocesslagen (1971:291). Där­vid skall vad som sägs om rätlen och länsrätt gälla koncessions­nämnden. / stället för de i 40 § nämnda lag angivna högsta vites-beloppen får koncessionsnämnden bestämma beloppen lill högst fem-tiotusen respektive etthundralusen kronor.

Koncessionsnämndens beslut om miljöskyddsavgift eller om kvarstad till säkerställande av anspråk på sådan avgift verkställs som domstols dom eller beslut.

Miljöskadeförsäkring

65 §

För ersättning i vissa fall till den som har lidit skada enligt miljöska­delagen (1986:225) skall del finnas en försäkring (miljöskadeförsäk­ring) med villkor söm har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som utövar verksamhet som enligt denna lag eller enligt föreskrifter


' Senaste lydelse 1987:397.


296


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      JoU 1987/88:23

som har meddelats med stöd av                                                            °

lagen kräver tillstånd eller anmälan skall bidra till försäkringen med be­lopp som framgår av tabeller som har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer. Beloppen skall betalas i förskoll för kalenderår.

66                                              J

Från miljöskadeförsäkringen be­talas, enligt vad som närmare an­ges i försäkringsviUkoren, ersätt­ning tdl skadelidande för sådan person- eder sakskada som avses i miljöskadelagen (1986:225)

1.   om den skadelidande har rätt lill skadestånd enligt miljöskade­lagen men inle kan få skadeståndet betalt eller rätten att kräva ut ska­deståndet är förlorad,

2.   om del inle kan utredas vem som är ansvarig för skadan.

67                                              §

Om bidrag lill miljöskadeförsäk­ringen inle har betalats inom trettio dagar efter anmaning. skall försäk­ringsgivaren göra anmälan till till­synsmyndigheten om betalnings-försummelsen . Tillsynsmyndighe­ten får förelägga den betalnings-skyldige vid vite all fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggan­de får inle överklagas.

68                                              §

Regeringen får meddela före­skrifter om undanlag från bestäm­melserna i 65 §.

Avgifter för myndighets verksamhet

69                                              §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fö­reskriva om avgifter för myndighels verksamhet enligt denna lag. Rege­ringen får överlåta ål kommunen all meddela föreskrifter om sådana avgifter.

297


 


------ ■■--                                                                                          JoU 1987/88:23 •

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 8 a § den I januari 1989 och i övrigt       d,|o„„ i
den I juli 1989.
                                                                                "

2.  Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3.  Bidrag enligt 65 § skall för det andra halvåret 1-989 betalas före den 1 september 1989.

298


 


2 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 9 § brottsbalken skall ha följande lydel


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse



Begår någon av grov oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas för vårdslöshet med gift eller smittämne lill böter eller fängelse i högst två år.

Den som av grov oaktsamhet be­går en gärning som avses i 8 a § döms för vållande till miljöstörning till straff som anges i första stycket.


Begår någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §. skall han dömas för vårdslöshet med gift eder smittämne till böter eller fäng­else i högst två år.

Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i 8 a § döms för vållande till miljöstörning till straff som anges i första stycket.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.


299


 


3 Förslag till

Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080)

Härigenom föreskrivs i fråga om hälsoskyddslagen (1982: 1080)

de/5 att 23 § skall ha följande lydelse,

de/5 att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §. av följande lydelse.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 7a§

Värmepumpsanläggningar skaU inrättas och användas så all sa­nitär olägenhet inte uppkommer.

Värmepumpsanläggning för ut­vinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten får inrättas en­dast efter anmälan tdl miljö- och hälsoskyddsnämnden. Om det be­hövs för alt hindra uppkomsten av sanitär olägenhet, får kommunen föreskriva all det skall fordras till­stånd av nämnden för inrättande av en sådan anläggning inom kommu­nen eller inom vissa delar av den-


Anmälan eller tillstånd enligt andra stycket fordras inle om vär­mepumpsanläggningen kräver an­mälan eller tidsland enligt miljö­skyddslagen (1969:387) eUer vat­tenlagen (1983: 291 j.

En tillstånd av miljö- och hälso­skyddsnämnden gäller i fem år men förfaller om arbetet med anlägg­ningen inte har påbörjats inom två år.

23 §


Till böter döms den som uppsåt­ligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket eller 12 § el­ler mot en föreskrift som meddelats med stöd av denna lag samt den som inte uppfyller villkor som med­delats med stöd av 14 §.


Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket. 7 a § andra Slyckel eller 12 § eller mot en före­skrift som meddelats med stöd av denna lag samt den som inte uppfyl­ler villkor som meddelats med stöd av 14 §.


 


Ansvar enligt första stycket inträder ej om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.

1.  Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

2.  Anmälningsplikt enligt 7 a § andra stycket gäller även värmepumps­anläggningar som inrättats eller påbörjats före ikraftträdandet. Anmälan skall göras snarast, dock senast inom tre månader från ikraftträdandet.


300


 


3. Föreskrifterna i 2 gäller inte anläggningar som miljö- och hälsoskydds-       JU 1987/88:23 nämnden har fått kännedom om genom en anmälan eller en ansökan enligt       Bilaga 1 hälsoskyddslagen (1982: 1080) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller en­ligt bestämmelser som meddelats med stöd av dessa lagar.

301 21 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 23


4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 1054) om svavelhaltigt bränsle

Härigenom föreskrivs alt 1 § lagen (1976: 1054) om svavelhaltigt bränsle skall ha följande lydelse.


JoU 1987/88:23 Bilaga 1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar får regeringen i fråga om fossilt bränsle som inne­håller svavel meddela föreskrifter som gäller förbränning, handel, överlåtelse eller import och som är påkallade från miljöskyddssyn­punkt eller annan allmän synpunkt.


För alt motverka utsläpp i luften av svavelföreningar får regeringen i fråga om bränsle som innehåller svavel meddela föreskrifter som gäller förbränning, handel, överlå­telse eller import och som är påkal­lade från miljöskyddssynpunkt eller annan allmän synpunkt.


 


Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet eller kommun att med­dela föreskrifter som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.


302


 


Lagutskottets yttrande

1987/88:8 y

om miljöskadeförsäkring m.m. (prop. 1987/88:85 delvis)


JoU 1987/88:23 Bilaga 2


 


Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har beslutat inhämta lagutskottets yttrande över proposi­tion 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet i den del som avser förslag om en miljöskadeförsäkring jämte motioner i detta ämne. Med anledning av propositionen har väckts bl.a. moiionerna 1987/88: Jo23 av Alf Svensson (c), 1987/88:Jo30 av Olof Johansson m.fl. (c) och 1987/88:Jo41 av Rune Thorén m.fl. (c,m, fp), vari tas upp frågor med anknytning till miljöskadeförsäkring­en. Lagutskottet har beslutat att med yttrandet lill jordbruksutskottet överlämna de under allmänna motionstiden år 1988 väckta motionerna 1987/88:L207 av Alf Svensson (c), 1987/88:L604 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1987/88:L605 av Alf Svensson (c) och 1987/88:L612 av Olof Johansson m.fl. (c).

Lagutskottet får anföra följande.

Gällande regler om ersättning för skador till följd av miljöfarlig verksam­het finns i miljöskadelagen (1986:225) som trädde i kraft den 1 juli 1986.

Miljöskadelagen är tillämplig när verksamhet på en fastighet orsakar skador i omgivningen genom olika former av vatten-, mark- och luftförore­ningar, buller, skakningar eller andra liknande störningar. Lagen innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet på en fastighet har fått ett ökat. ansvar för skador som verksamheten medför i omgivningen. Skadeståndsan­svaret gäller även om skadan inte har orsakats avsiktligt eller genom vårdslöshet (s.k. strikt ansvar). Det strikta ansvaret omfattar också helt tillfälliga störningar, t.ex. enstaka gasutsläpp i luften. Dock görs i lagen vissa undantag för störningar som är av så vanligt slag att de rimligen måste tålas. Miljöskadelagen innehåller också särskilda regler om ersättning för vissa typer av skador som kan uppstå vid grävnings- och sprängningsarbeten.

Rätten till ersättning enligt miljöskadelagen omfattar person- och sakska­dor samt rena förmögenhetsskador som inte är bagatellartade.

Skadeståndsansvaret enligt miljöskadelagen skall i första hand bäras av fastighetsägaren. Även nyttjanderättshavare eller andra som bedriver eller har bedrivit miljöfarlig verksamhet på fastigheten kan bli ansvariga. Bostads­hyresgäster har dock inte något strikt ansvar. Till kretsen av skadeståndsan­svariga hör också de som i egen näringsverksamhet utför ett miljöfarligt arbete på en fastighet, s.k. entreprenörer.

Miljöskadefondutredningen avlämnade år 1987 betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond med förslag till inrättandet av en särskild fond ur


303


 


vilken ersättning skulle kunna utgå för person- eller sakskador enligt, JoU 1987/88:23 miljöskadelagen. Rätten för en skadelidande att få ersättning ur fonden var Bilaga 2 begränsud till full dä den för skudun unsvarige inte kan betala ersättningen eller då rätten utt utkräva skadestånd preskriberats eller då det inte kan utredus vem som är unsvurig för skadan. Ur fonden skulle vidare kunna betalus kostnudernu för återställnings- och suneringsåtgärder som är angeläg­nu frun miljöskyddssynpunkt. Fondsystemet skulle finunsieras genom uv­gifter.

I propositionen uvvisar regeringen tanken på en miljöskudefond oeh föreslår i stället att en kollektiv försäkring, miljöskadeförsakringen. skapas. Frän försåkringen skall lämnas ersättning ut en skudelidande i de av miljöskudefondutredningen angivnu fullen. Försäkringen avses bli meddelud UV ett konsortium av försäkringsbolag. De nurmure villkoren för försäkring­en skull godkunnus uv regeringen. De som bedriver unmälnings- eller tillståndspliktig miljöfurlig verksumhel föreslås bliskyldigu utt betulu bidrug till försäkringen med belopp som också skall godkännas av regeringen.

Reglernu om den obligutorisku miljöskadeförsakringen föreslås bli infördu i miljöskyddslugen (1969:387) oeh träda i kraft den 1 juli 1989. Beträffande återsliillnings- och suneringsåtgärder föreslås miljöskyddslugen bli komplet-terud med bestämmelser som klarlägger att skyldigheten för den som bedriver miljöfarlig verksamhet att avhjälpa ölägenheter kvarstår även efter det utt verksamheten upphört. 1 fråga om ålerställningsålgärder som inle kan genoiTiföras med tillämpningav miljöskyddslagen förordas i propositionen att allmänna medel skall kunnu lus i unspråk i vissa fall.

1 motion L604 (fp) framhålls utt det saknus behov av en särskild miljöskadefond i enlighet med miljöskadefondutredningens förslag. Enligt motionärernu bör skudeståndsfrågorna lösas genom införandet av en obliga­torisk miljöskudeförsukring och bör kostnaderna för återställningsåtgärder finansieras med skuttemedel. Motionärerna yrkar att det unfördu ges regeringen till kännu.

Motionären i motion L6(I5 (c) anser alt det skadeståndsansvar som följer
av miljöskudelugen bör vuru täckt av en obligatorisk miljöskadeförsäkring.
En sudun försäkring skulle enligt motionären förbuttra de skadelidandes
situation genom att möjligheten till ersättning då frikoppludes från skudegö-
rarens ekonomisku situution. Eftersom premiernu för en försäkring skulle
unpussus till riskernu med en viss miljöfurlig verksamhet skulle ett försäk­
ringsobligalorium även påverku företagen all gå över till en mindre
miljöfarlig verksumhel. Motionuren anser vidare att för de fall då någon inte
     ;

kun uläggus ersättningsskyldighet det bör inrättas en miljöskadefond, som också skull kunnu unvundus för finansiering av ålerställningsålgärder. Motionären yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag till dels en obligutorisk miljöskudeförsukring (yrkande 1). dels lagstiftning om miljöska­defond (yrkande 2).

Summe motionär som väckt motion' L605 yrkar i motion Jo23 all en obligatorisk miljöskyddsförsäkring skall införas (yrkande 10). Som skäl för yrkandet unförs att premiesällningen skulle påverku företugens benägenhet att vidtu förebyggunde åtgärder.

Utskottet vill erinru om utt miljöskadelagen bygger på skadeståndsrätlsli-        304


 


ga principer. Rätt till ersättning föreligger sålundu endast om det kan påvisas          JoU 1987/88:23

ett samband mellan en miljöstörning oeh en inträffad skada. Kan det Inte    Bilaga 2

utredas varifrån en miljöstörning härrör kan en skadeståndstalan inle riklus mot någon. Svårigheter uppkommer också när störningar som härrör frun fleru miljöfarliga verksamheter tillsammans har bidragit till en skada utan utt någon UV dem egentligen kun sägus vara den huvudsakliga orsaken. Det skadeståndsrättsliga regelsystemet har också andra begränsningar när det gäller att bereda en skadelidande ersättning. .Även om orsaken lill en skada klarlagts kan det hända att den ansvarige inte kan nås med ett skadestånds­krav därför att skadeståndsfordringen har preskriberats. Av betydelse är också utt miljöskador ofta är omfattande och att man därför får räkna med utt skadevållaren många gånger saknar ekonomiska möjligheter att ersätta skadan. Dä frågor om en obligatorisk miljöskadeförsäkring tidigare med anledning av motioner prövats i riksdagen (se LU 1985/86:25 och LU -, 1986/87:24) hur utskottet därför unsett utt det med hänsyn till den skadelidan­des intresse är motiverat utt mun överväger en ordning enligt vilken ersättning kun utgå för skudor som faller under miljöskadelugens tillämp­ningsområde men för vilku ersättning inte kan erhållas av någon ansvarig.

Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen ligger helt i linje med synpunkterna i motion L604 och även i väsentlig mån tillgodoser önskemålen i motion L605. Sett ur den skadelidundes synvinkel innebär systemet med en kollektiv miljöskadeförsäkring en fullt tillfredsställunde lösning av de problem som nuvurunde regler kun föru med sig i form av begränsade eller obeflnlliga ersättningsmöjligheter vid miljöskador. För den skadelidande skulle inrättandet av en miljöskadefond inle medföra några fördelar utöver dem som försäkringen ger. Med hänsyn härtill och till all försäkringen enligt vad som uttalas i propositionen är enklare utt udministreru och finansiera anser utskottet att förslaget i propositionen bör genomföras. I enlighet härmed bör motion L604 och motion L605 yrkande 2 inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Vad härefter gäller yrkandena i motionerna L605 oeh Jo23 om en-
ansvarsförsäkring kan utskottet lika litet nu som då spörsmålet tidigare,
behandlats (se LU 1985/86:25 och LU 1986/87:24) ställa sig bakom önskemå­
let. Som motionären själv påpekar är ett väsentligt skäl för en sådan
försäkring utt den skadelidande skull kunna få ersättning i de fall då
skadevållaren inle kan fullgöra sin i skadeståndsskyldighet. Med det i
propositionen frumlugdu förslugel borlfuller dettu skäl för en unsvarsförsäk-
ring. Härtill kommer alt införandet av en skyldighet att ha ansvarsförsäkring
,    ,

skulle medföra försäkringstekniska svårigheter. I vissa fall torde del nämli-   ,  ,

gen med säkerhet kunna förutses att en verksamhet skall leda till miljöskador
fastän denna effekt inle varit direkt åsyftad. Som utskottet tidigare framhållit
strider det mot försäkringslekniska principer att en ansvarsförsäkring skall
täcka väntade skador. Sådana skador måste därför lämnas utanför en
försäkring, vilket medför att den skadelidande korrimer att sakna försäk­
ringsskydd i viktiga fall oeh att det incitament lill förebyggande åtgärder som
försäkringskruvet skulle kunnu innebära i betydande utsträckning går

förlorat. På unförda skäl uvstyrker utskottet bifall lill motion L605-yrkande I
och motion Jo23 yrkande 10.
                                                                              -,q£-


 


Motionärerna i motion Jo41 (c, m, fp) framhåller att yrkesfisket kräver JoU 1987/88:23 kontinuerliga investeringar oeh att dessa investeringar förutsätter att fisket Bilaga 2 kan bedrivas under ett antal år framöver. Enligt motionärerna påverkas havet och våra insjöar negativt av industriutsläpp, vilket kan medföra att fisket i vissa områden måste upphöra eller inskränkas och alt yrkesfiskarna drabbas av stora ekonomiska problem. På sikt kan utsläppen leda till att yrkesfisket helt upphör. Motionärerna hävdar att yrkesfiskarna för närvaran­de inte kan få ersättning för sina förluster enligt miljöskadelagen och att den i propositionen föreslagna försäkringen inte kommer att förbättra fiskarnas situation. Enligt motionärerna är det oacceptabelt att en näringsgren skall få , lov att förstöra utkomstmöjligheterna för en annan näringsgren, och de anser att den miljöstörande industrin bör bära hela kostnaden för de skador som uppkommer och därmed tvingas att av ekonomiska skäl minska utsläppen. Ett sätt att åstadkomma ett ökat ansvarstagande från industrins sida anser motionärerna vara att låta miljöskadeförsäkringen gälla också de ekonomis­ka skador som utsläppen förorsakar yrkesfisket. Motionärerna yrkar att ersättning ur miljöskadeförsäkringen skall kunna utgå lill yrkesfiskare som tvingats upphöra med fisket på grund av miljöfarliga utsläpp.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att yrkesfiskare kan erhålla en fullgod ersättning för de skador som kan drabba dem på grund av annans miljöfarliga verksamhet. Då frågor om ekonomisk ersättning vid en annan typ av miljöskador, nämligen oljeskador på fiskeredskap m.m., behandlats i riksdagen har utskottet därför också understrukit vikten av att ersättningsfrågorna får en tillfredsställande lösning. När del gäller sådana skador som har sin orsak i miljöstörande utsläpp från en fastighet eller som eljest har anknytning till användningen av en fastighet har enligt utskottets mening de skadelidandes ersättningsmöj­ligheter påtagligt förbättrats genom miljöskadelagens införande. Otvivelak­tigt är det emellertid så att vid den typ av skador som avses med motionen den skadelidandes möjligheter att få kompensation med stöd av miljöskadelagen är begränsade. Bl.a. kan det ofta vara svårt för den skadelidande att styrka vem som orsakat skadan. Utskottet kan därför ha förståelse för motionärer­nas önskemål alt miljöskadeförsäkringen skall utsträckas till att omfatta Också skador för yrkesfiskarna. En sådan utvidgning skulle emellertid innebära väsentliga ändringar av de villkor som avses gälla för försäkringen. Bl.a. skulle försäkringen för att kunna erbjuda ersättning för fiskarnas inkomstförluster behöva omfatta inte bara person- och sakskador utan också förmögenhetsskador. Förutsättningarna för miljöskadeförsäkringen skulle därmed radikalt förändras och det åtagande att meddela försäkringen som vissa försäkringsbolag gjort skulle då inte längre gälla. Utskotlet gör den bedömningen att det knappast är troligt att man kan få till stånd en ny försäkringslösning med ett avsevärt utvidgat tillämpningsområde, och hela försäkringsfrågan skulle då kunna falla, något som skulle gagna varken yrkesfiskarna eller andra som drabbas av miljöskador.

Enligt utskottels mening kan del över huvud taget ifrågasättas huruvida
man genom försäkringsanordningar eller skadeståndsrättsliga regler kan lösa
de problem som vattenföroreningarna orsakar en hel näringsgren. Del
ankommer visseriigen inte på lagutskottet att uttala sig i miljöfrågor men
        305


 


utskottet vill ändå framhålla att det naturliga botemedlet är alt man i största        JoU 1987/88:23

möjliga utsträckning försöker förebygga miljöfarliga utsläpp i våra vatten-        Bilaga 2

områden.  Av många tänkbara åtgärder i syfte att förbättra miljön är

ekonomiska styrmedel i form av exempelvis miljöavgifter ett alternativ.

Enligt vad som uttalas i propositionen kommer också en utredning att

tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till ett system med miljöavgifter.

Utskottet vill även peka på att det - vid sidan av vad som kan åstadkommas

inom vårt land - behövs åtgärder på det internationella planet i syfte att

förhindra gränsöverskridande föroreningar.

Med det anförda förordar utskottet att motion Jo41 inte föranleder någon riksdagens vidare åtgärd.

I motion L612 (c) och Jo30 (c) framhålls att tillverkare och importörer av kemikalier bör vara skyldiga att ha ansvarsförsäkring. Genom premiesätt­ningen för en sådan försäkring skulle enligt motionärerna företagen påverkas att förbättra kontrollen av produkterna. Vidare skulle både förelagen och försäkringsbolagen komma att ge ökade resurser till forskning och analyser på miljöområdet. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag till en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier (yrkande 52 i motion Jo30).

Som ovan berörts täcker en ansvarsförsäkring endast del skadeståndsan­svar som enligt gällande rätt kan utkrävas av skadevållaren/försäkringstaga-ren. Genom en obligatorisk ansvarsförsäkring kan man således inte komma till rätta med bristfälligheter i del skadeståndsrättsliga regelsystemet. För all man skall kunna åstadkomma ett förbättrat skydd för de skadelidande och öka företagens benägenhet all vidta förebyggande åtgärder krävs alltså i första hand en skärpning av ansvarsreglerna. I sammanhanget vill utskottet påpeka att från ansvarsförsäkringen måste skiljas sådan försäkring som visserligen i likhet rried ansvarsförsäkringen bekostas av den skadegörande verksamheten men som direkt skyddar den skadelidande utan att något ansvar läggs på skadevållaren. Som exempel på en sådan försäkring kan nämnas patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringen samt det ovan redovisade förslaget till en kollektiv miljöskadeförsäkring.

När det gäller skador i miljön som har sin orsak i användningen av
kemikalier på en fastighet har genom miljöskadelagen införts skärpta
ansvarsregler. Genom den i den nu aktuella propositionen föreslagna
kollektiva försäkringen för vissa miljöskador har skyddet för de skadelidande
ytterligare förbättrats och därmed också skapats ett ökat incitament för
företagen att vidta förebyggande åtgärder. Kemikalier kan emellertid orsaka
många andra skador än sådana som omfattas av miljöskadelagen. Enligt
utskottets mening är det därför angeläget att det skadeståndsrätlsliga
regelsystemet byggs ut också i andra avseenden så att de skadelidandes
ersättningsmöjligheter förbättras. I fråga om skador som kan uppkomma vid
landsvägstransporter av kemikalier vill utskottet hänvisa till att regeringen
nyligen i proposition 1987/88:139 föreslagit en ändring i trafikskadelagen som
innebär att maximibeloppet för vad som kan utgå ur ett fordons trafikförsäk­
ring höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr. Höjningen syftar till alt förbättra
ersättningsmöjligheterna för sådana mer omfattande trafikskador som kan
uppkomma t.ex. i samband med transporter av farligt gods. Av särskild
                -.r.-.


 


betydelse  när det gäller att tillgodose, de skadelidandes  intressen och        JoU 1987/88:23 förebygga uppkomsten av kemikalieskador är del ansvar för produktskador        Bilaga 2 som tillverkare och importörer av olika produkter kan åläggas. Förslag lill en lagstiftning om produktansvar framlades år 1979 av produklansvarskommit-tén, och enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen alt under våren 1989 framlägga en proposition i ämnet på grundval av förslaget.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till frågan om produktansvarets utformning inte föregripas. Genomförs en lagstiftning på området kan emellertid det, av motionärerna aktualiserade spörsmålet komma i ett annat läge. För närvarande saknas emellertid skäl att uppställa krav på en sådan ansvarsförsäkring som förordas av motionärerna. Utskottet avstyrker därför bifall till motion L612 och motion Jo30 yrkande 52.

Motionären i motion L207 (c) yrkar att förelagen genom en lagändring skall åläggas alt i sina årsbokslut avge en särskild miljöredovisning. Syftet med förslaget är enligt motionären att öka kemikalieinspektionens och länsstyrelsernas möjligheter att kontrollera vart använda kemikalier tar

vägen.                           ..-,.,

I den nu aktuella propositionen förordas att företagens egenkontroll på miljöskyddsområdet skall skärpas saml att myndigheternas tillsyn och kontroll skall effektiviseras. Som ett led i dessa åtgärder föreslås att företag som fått tillstånd alt bedriva miljöfarlig verksamhet skall årligen avge en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Enligt utskptlets mening får motionä­rens önskemål anses ha.blivit i.väsentlig mån tillgodosett genom förslaget. Motion L207 bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Utöver del anförda föranleder propositionen och motionerna inte några uttalanden från lagutskottets sida.

Stockholm den 21 april 1988                                            ,       .

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe And­réasson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Bengt.Harding Olson (fp), Nic Grönvall (rn), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt (s) och Ulla-Britt Åbark (s).

308


 


Avvikandemeningar                                         joU 1987/88:23

Bilaga 2 1. Ersättning till yrkesfiskare

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Bengt Harding Olson (fp),,Nic Grönvall (m) oeh Marianne Karlsson (e) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I likhef och slutar med "av miljöskador" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att yrkesfiskare kan erhålla en fullgod ersättning för de skador som kan drabba dem på grund av annans miljöfarliga verksamhet. Då frågor om ekonomisk ersättning vid en annan typ av miljöskador, nämligen oljeskudor på fiskeredskap m.m., har behandlats i riksdagen har utskottet därför också understrukit vikten av att ersättningsfrågoriia får en tillfredsställande lösning. När det gäller såduna skudor som har sin orsak i miljöstörande utsläpp från en fastighet eller som eljest har anknytning till användningen uv en fastighet har enligt utskottets mening de skadelidandes ersättningsmöj­ligheter påtagligt förbättrats genom miljöskadelagens införande. Otvivelak­tigt är det emellertid sä att vid den typ av skador som avses med motionen den skadelidandes möjligheter att få kompensation med stöd av miljöskadelagen är begränsade. Bl.a. kan det ofta vara svårt för den skadelidande att styrka vem som orsakat skadan. Utskottet kan därför ha förståelse för motionärer­nas önskemål att miljöskadeförsäkringen skall utsträckas till att omfatta också skador för yrkesfiskarna. En sådan utvidgning skulle emellertid innebära väsentliga ändringar av de villkor som avses gälla för försäkringen. Bl.a. skulle försäkringen för att kunna erbjudu ersättning för fiskurnas inkomstförluster behöva omfatta inte bara person- och sakskador utan också förmögenhetsskador. Förutsättningarna för miljöskadeförsäkringen skulle därmed radikalt förändras och det åtagande att meddela försäkringen som vissa försäkringsbolag gjort skulle då inte längre gälla. Utskottet gör den bedömningen att det knappast är troligt att man för närvarande kan få till stånd en ny försäkringslösning med ett avsevärt utvidgat tillämpningsområde och hela försäkringsfrågan skulle då kunna falla, något som skulle gagna varken yrkesfiskarna eller andra som drabbas av miljöskador. Som utskottet ovan anfört är det emellertid viktigt att frågan om ersättning lill yrkesfiskare vid miljöskador får en tillfredsställande lösning. Andra möjligheter att tillgodose behovet av ersättning bör därför övervägas. Det får ankomma på regeringen att snarast ta upp spörsmålet till prövning.

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Med del" oeh slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet ovan anfört om översyn av frågan om ersättning till yrkesfiskare bör riksdagen med anledningav motion Jo41 som sin meningge regeringen till känna.

309


 


2. Kemikalieförsäkring                                                   JoU 1987/88:23

Martin Olsson och Marianne Karlsson (båda c) anser att den del av utskottets          ' °

yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 52" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till frågan om produktansvarets utformning inte föregripas. Utskottet vill dock understry­ka vikten av att beredningsarbetet inriktas på att åstadkomma en lösning som tillgodoser de skadelidandes intressen. Inte minst angeläget härvidlag är att ansvaret för kemikalieskador får en tillfredsställande utformning. I likhet med motionärerna anser utskottet att starka skäl talar för alt en obligatorisk ansvarsförsäkring mot sådana skador bör införas. En sådan försäkring är av betydelse inte bara för dem som skadas av kemikalier utan leder också som närmare redovisas i motionerna till en förbättrad produktkontroll från företagens sida och till ökade satsningar på forskning och analyser inom miljöområdet. Enligt utskottels mening bör regeringen i samband med förslag till lagstiftning om produktansvar framlägga förslag till införande av skyldighet för tillverkare och importörer av kemikalier att ha ansvarsförsäk­ring. Vad sålunda anförts bör riksdagen med bifall till motion L612 och motion Jo30 som sin mening ge regeringen till känna.

310


 


Innehållsförteckning                                         JoU 1987/88:23

Ärendets beredning  ..................................................... ....... 1

Sammanfattning.............................................................        1

Propositionen   ...............................................................         3

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ....... 3

Regeringens förslag  ...................................................... ....... 6

Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89............................         7

Lagförslagen  ................................................................. ....... 7

Motionerna .....................................................................         7

Motion från allmänna motionstiden 1987........................         7

Motioner från ullmännu motionstiden 1988.....................         7

Motioner överlumnude från andra utskott....................... ..... 33

Motioner väckta med anledning av propositionen........... ..... 34

Utredningar som redovisas I propositionen   ..............      47

Offentlig utfrågning m.m............................................... .... 48

Utskottet   ......................................................................      48

1.                                                                                      Inledning                48

2.   Miljöpolitikens inriktning   .........................................      49

3.   Naturresurser och naturvård   ....................................       51

Inriktningen av naturvårdspolitiken  ...............................       52

De areella näringarna och deras påverkan på naturmiljön ... 55

Skogsbruk  .....................................................................       55

Jordbruk   .......................................................................       56

Annan verksamhet..........................................................       57

Naturvård   .....................................................................       59

Skydd och vård av naturlyper..........................................       59

Särskilda skyddsområden  ..............................................       66

Regionala frågor..............................................................       67

Skydd och vård av hotade arter   ...................................       69

Utvidgning av vissa nationalparker m. m.........................       73

Översyn av naturvårdsförvaltningen............................... ..... 74

Lagstiftning och organisation.......................................... ..... 76

4. Luftföroreningar och försurning...................................       80

Strategi för renare luft   .................................................. ..... 80

Koldioxidproblemet.......................................................... ..... 82

Internationellt arbete...................................................... ..... 83

Särskilda föreskrifter för miljöskyddsområde...................       85

Skärpta avgaskrav för fordon   ....................................... ..... 87

Skärpta personbilskrav  .................................................. ..... 89

Eftermontering av katalysatorer på äldre bilar................      90

Övriga fordonsslag.......................................................... ..... 91

Forskning och utveckling  .................................    ........... ..... 91

Tillämpningen uv bilavgaslagen....................................... ..... 93

Kväveoxider frän förbränningsanläggningar samt ytterligare åt­
gärder mot svavelutsläppen............................................
..... 96

Ätgärder mot kolväteutsläpp........................................... ..... 98

Kalkning av sjöar och vattendrag ................................... 98                               311

Forskning, utveckling och information.............................. ..... 99


 


5. Havsföroreningar......................................................... .... 100       JoU 1987/88:23

Internationellt arbete...................................................... .... 101

Huvudpunkterna i en aktionsplan möt havsföroreningar         103

Åtgärder för utt ipinsku utsläppen UV stubilu orguniska ämnen          104

Mussuindustrins utsläpp   ...............................................     106

PCB   ............................................................. ;................     107

Dioxin   ................ '..........................................................     108

Industriuvlopp till kommunulu reningsverk................... '..     109

Åtgärder för utt minsku utsläppen uv närsuller frän kommunulu

reningsverk oeh industrier............................................... ... 110

Metuller.................................................. '..,'.................... ... llT

Forskning oeh utveckling................................................. ... 112

Öslersjöluborulorium........................................................ ... 113

6. Skydd för ozonskiktet...............................      ......... ........ 114

Avveckling av CFC-användningen................................. . .'   116

Pågående CFC-användning   .......................................... ... 118

Styrmedel........................................................................ ... 119

Återvinning och inventering............................................. ... 119

Forskning oeh ersättningsleknik m.m   ........................... ... 120

7.   Miljöskador m.m ...........................................................     121

8.   Vissa övriga miljöfrågor................................................     126

Kemikulier...................................................... '................ ... 126

Kemikulieunvundning i ullmänhel..................................... ... 127

Kemikulieunvundning i vissa fall....................................... ... 127

Kemikuliekonlroll rn.m ..................................................... ... 128

Inventering mm. av kemiska ämnen och produkter.........     130

Avfall ..................... '...... :.................................................    ' 131'

Avfallshantering i allmänhet   ..........................................     131

Källsortering .......................... '.. :.................................... ... 133

Retursystem och förpackning........................................... ... 134

Återvinning .............................................................. '.....      136'

Skrotningspremie, miljöfarligt avfall i vissa fall m.m....... '..    136

Radon i bostäder......................................................... : ..    137

Regionala miljöfrågor  ..................................................... ... 138

9. Internationellt miljösamarbete   ......    ....................... ..... 141

Det internationella miljösamarbetets omfattning och utveckling

.........................................................................................     142

Uppföljning av Brundtlandkommissionens rapport .......... ... 145

Europeiskt miljösamarbete............................. ;................ ... 146

Nordiskt miljösamarbete.................... :............................ ... 148

Bilateralt miljösamarbete.......................................... ;....      149

Ett internationellt miljöteknikinstilut.................. ;............. ... 151

10. Miljöskyddets regelsystem och organisation  ............ ... 152

Förelagens egenkontroll m.m........................................... ... 154

Fördelningen av myndigheternas uppgifter........ ;........... ... 155

Inslansordningen i miljöskyddsärenden ..........................     157

Rätten för miljöorganisationer m. fl. att överklaga beslut enligt

ML ...................................................................................   158                         -312


 


Villkoren i tillståndsbeslut m.m........................................     158       JqU 1987/88:23

Påföljden för miljöbrotislighet m.m..................................     159

Miljöskyddsavgiften.........................................................     161

Allmän rättshjälp i miljömål   ..............    ........................     161

Miljömedvetande och miljöhänsyn  .................................     162

Kunskapsförsörjning  .....................................................     165

Särskilda frågor   ............................................................     166

Resurser..........................................................................     166

Avgifter för tillståndsprövning och tillsyn enligt ML..........     168

Motioner om ändring av vissa stadganden i ML..............     169

Miljöskyddsprövning av vägar ........................................     169

Lagförslagen m.rn   ........................................................ ... 171

11.  Ekonomiska styrmedel ............................................... ... 171

12.  Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89   .................... ... 174

B 5. Åtgärder mot luftföroreningar och försurning........... ... 174

B 7. Mark för naturvård................................................... ... 176

B 8. Vård av naturreservat m.m...................................... ... 178

B 9. Vård av hotade arter m.m........................................     179

B 18. Åtgärder mot havsföroreningar   ...........................     180

B 19. Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m.m.... ... 180

B 20. Åtgärder mot miljöskador.......................................     181

B 21. Åtgärder för att rena Dalälven...............................     181

B 22. Internationellt institut för främjande av miljöteknik m.m.           181

Övriga anslagsfrågor  ..................................................... ... 181

Utskottets hemställan.....................................................     183

Reservationer .................................................................     200

Miljöpolitikens inriktning (res. 1-3)  ................................     200

Naturresurser och naturvård (res. 4-36).........................     201

Luftföroreningar och försurning (res. 37—58)   .............. ... 220

Havsföroreningar (res. 59—79)   .................................... ... 233

Skydd för ozonskiktet (res. 80-83)  ................................ ... 244

Miljöskador m.m. (res. 84)   ............................................     246

Vissa övriga miljöfrågor (res. 85—105)   .........................     247

Internationellt miljösamarbete (res. 106-114) ...............     259

Miljöskyddets regelsystem och organisation (res. 115-134)   ..           264

Ekonomiska styrmedel (res. 135-140)   ..........................     272

Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89 (res. 141-159) ...     275

Särskilda yttranden.........................................................     284

Bilaga 1 (Lagförslagen)   ................................................     287

Bilaga 2 (Lagutskottets yttrande) ..................................     303

313