Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande

1987/88:23

om miljöpolitiken inför 199()-talet (prop. 1987/88:85)


JoU

1987/88:23


Ärendets beredning

Detta betänkande innefattar en samlad genomgång av miljö- och natur­vårdspoliliken på grundval av propositionen samt fristående motioner och följdmotioner med närmare 600 motionsyrkanden. Propositionen bordlades den 14 mars 1988. På grund av mellankommande helg och uppehåll i riksdagsarbetet utgick motionstiden den 5 april 1988. Av hänsyn till det angelägna i all ärendet behandlas under innevarande riksmöte har ut­skottets egentliga beredningsarbete måst koncentreras till perioden 12-26 april 1988. Under denna period har också anordnats offentlig utfrågning, en siirskild föredragning, uppvaktningar m.m.

Utskottet framhåller i betänkandet att den korta lid som utskottet haft för alt bereda propositionen understryker ytterligare de synpunkter om för­sening som utskottet tidigare har redovisat i betänkandet JoU 1987/88:11.

Sammanfattning

1 betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför l99()-talet. Propositionens innehåll sammanfattas i del följande under rubriken Propositionens huvudsakliga innehåll.

Utskottet föreslår följande ändringar av och tillägg till regeringens över­väganden och förslag.

Som ett led i kampen mot försurningen föreslår utskotlet att riksdagen redan nu lägger fast som långsiktigt mål att svavelutsläppen i Sverige vid sekelskiftet skall ha nedbringats med 80 '/o jämfört med 1980 års nivå. f)ärigenom tillgodoses motioner (m, fp. c).

Med bifall till en c-motion och med anledning av motioner (m, fp) föreslår utskottet tillkännagivande om att regeringen bör klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och ut­arbeta ett program för att minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de har i dag.

Med anledning av motioner (fp.c) l;öreslås all regeringen bör fortsatt verka för uppbyggnad.av en internationell tuftvårdsfond för investering­ar i reningsteknik, övergång till miljövänligare energislag och energieff­ektivisering. - För att förbättra avgasreningen på äldre bilar föreslår utskottet med anledning av motioner (m, fp. c, vpk) att ett stöd med 1000 kr. per bil bör'kunna utgå till bilägare som låter installera reningsutrustning som medför en minst 4()-procentig minskning av utsläppen. I Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


Med anledning av motioner (m, fp, c) föreslår utskotlet att ökade     JoU 1987/88:23 insatser bör göras för utvecklande av mdjövänliga motorer och drivme­del. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av avgasproblemet bör sättas i gång.

Enligt bilavgaslagen skall biltillverkaren ge garanti för att det nya avgas-reningssyslemel (katalytisk avgasrening) fungerar under en lid av fem år eller 8000 mil. Utskottet föreslår med anledning av motioner (m, fp, c, vpk) att bilavgaslagen ändras så alt en monopolsituation icke uppstår på verkstads- och reservdelsmarknaden. En bilägare skall således kun­na reparera sin bil och även få garanlireparalioner av avgasreningssy-stemel utförda på en bilmärkesobunden verkstad. För nya koleldade förbränningsanläggningar föreslår utskottet, med anledning av motioner (m, fp), att gränsvärdet för kväveoxider sätts till 0.05 g kväveoxider per megajoule. De nya reglerna bör träda i kraft redan den I juli 1988.

Gränsvärdet för svavel vid koleldade förbränningsanläggningar - oav­sett storleken - bör enligt utskottets mening sättas till 0,05 g svavel per megajoule bränsle. De nya reglerna bör avse alla nya anläggningar och gälla fr. o. m. den 1 juli 1988 — med anledning av motioner (m, fp). Med anledning av motioner (fp.c) bör regeringen enligt utskottets me­ning utarbeta en återvinningsplan och salsa resurser på omhändertagan­de av freoner.

Arbetet med att utveckla kätlsorlering av avfall måste enligt utskottets mening intensifieras och påskyndas. Källsortering utgör en av de grund­läggande förutsättningarna för den framtida avfallshanteringen och är en absolut nödvändighet för en fungerande återvinning. Innehållet i motioner (m. c, vpk) bör tjäna som ledning för fortsatt arbete. Utskottet efterlyser snara och konkreta åtgärder för att ge människor incitament att återlämna mdjöfarllga batterier, med anledning av mo­tioner (fp, c).

För att effektivisera det internationella samarbetet till skydd av Nord­sjön finns det enligt utskottels mening anledning förorda bildandet av en särskild Nordsjökcnnmission. Från svensk sida bör man ta upp denna fråga till övervägande vid förhandlingar med övriga konventionsstater i Nordsjösamarbetet, framhåller utskottet med anledning av motioner (fp. c).

Miljösituationen i södra Östersjön är enligt utskottets mening så allvar­lig att ytterligare ansträngningar bör göras för att stärka forsknings­resurserna. Vidare bör en undersökning göras av baslaboraloriernas geografiska bevakninusområden m.m., anser utskottet, och avstyrker samtidigt motioner (s, m, fp, c) om lokalisering av ett särskilt Östersjö­laboratorium.

Med anledning av en motion (c) framhåller utskottet alt det frän de styrande organens sida på utbildningens område — regeringen och UHÄ - finns anledning att inskärpa viklen av att miljöinriktad ut­bildning verkligen prioriteras vid de tekniska och ekonomiska hög­skolorna liksom inom lärarutbildningen.

Utskottet framhåller med anledning av motioner (m, fp, c) att del finns anledning att systematiskt införa obligatoriska mdjökoiisekvensanalyser


 


i den svenska planeringsprocessen. Regeringen bör återkomma med      JoU 1987/88:23 förslag till hur sådana analyser bör infogas i planeringsprocessen. Det finns ett stort behov att en noggrann miljöprövning föregår beslut om större vägar och trafikleder samt om deras sträckning. Det nuvaran­de systemet med miljökonsekvensbeskrivningar av arbetsplaner m.m. enligt väglagen bör utvärderas senast 1989. I det sammanhanget bör även allmänhetens möjlighet till insyn i och påverkan på miljökonse­kvensbeskrivningar utvärderas, framhåller utskottet med anledning av en motion (vpk). -     Utskottet föreslår slutligen med anledning av motioner (m, fp, c. vpk) alt riksdagen anvisar 3 milj. kr. (jämfört med 2 milj. kr. som regeringen föreslagit) under anslaget B 9 Vård av hotade arter.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och förordar all riks­dagen lämnar utan erinran de överväganden som görs i propositio­nen.

Sammanlagt 159 reservationer (s. m, fp. c, vpk) och 5 särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras förslag till inriktning av miljöpolitiken inför 1990-talet samt en rad förslag till såväl akuta som mera långsiktiga eller strukturella åtgärder. Till de akuta problemfrågorna hör bl.a. försurning­en, föroreningen av haven och nedbrytningen av ozonskiktet. Till de strukturella frågorna hör bl.a. den omställning som regeringen verkar för inom energi-, jordbruks- och trafikområdena. För vissa regioner föreslås samlade insatser.

Naturvård handlar i sin vidaste bemärkelse om att bevara grunden för allt levande. Genom en varaktig och omsorgsfull hushållning med våra naturresurser bevarar vi också de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd. Naturvård och miljöskydd har starka kopplingar till varandra.

Representativa naturområden bör skyddas och säkerställas. Skyddet av urskogar, våtmarker och vissa naturtyper i odlingslandskapet bör priorite­ras. En utvidgning av vissa nationalparker föreslås, liksom en allmän översyn av naturvårdslagen. Förslag om en effektivisering av naturvårds-förvaltningen läggs också fram.

I propositionen anges strategin för handlingsprogrammet mot luftförore­ningar och försurning. De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65% till år 1995 från 1980 års nivå. Ytteriigare åtgärder behöver vidtas för att kväveoxidutsläppen under samma period skall minska med 30%. Kon­sekvenserna av att skärpa målen för utsläppsminskningarna till sekelskiftet skall belysas.

Vissa områden där det är särskilt angeläget att snabbt förbättra miljön
skall med hjälp av en ändring i miljöskyddslagen (1969: 387) kunna förkla­
ras som miljöskyddsområde.
                                                                                   n


 


Skärpta utsläppskrav för kväveoxider från förbränningsanläggningar JoU 1987/88:23 föreslås tillämpas som riktlinjer vid prövning enligt miljöskyddslagen. Svaveloxidutsläppen vid'förbränning av olika bränslen bör begränsas yt­terligare genom skärpningar av ulsläppskaven med början under år 1993 i de mest försurade områdena. Lagen (1976: 1054) om svavelhaltigt bränsle föreslås ändrad så att den omfattar samtliga svavelhaltiga bränslen.

Kväveoxidutsläppen avses minskas genom ,vA(»77f(/((i7,'r/.?/r«i'från 1992 års modeller för lätta lastbilar och bussar och från 1994 års modeller för tunga fordon. Under två år före ikraftträdandet av de obligatoriska kraven bör bidrag betalas ut vid köp av fordon som uppfyller kraven.

Havsmiljön är hotad. Föroreningssituationen i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak är så allvarlig att utsläppen snarast måste begränsas. Det gäller i första hand stabila organiska ämnen och närsalter. Arbetet måste bedrivas såväl nationellt som internationellt.

Utsläppen av organiskt bundet klor från .sulfatfabriker bör minskas till 1.5 kg per ton klorblekt massa. Åtgärder bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före år 1992. Målet är att på sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.Utsläppen från den kemiska industrin bör kart­läggas   särskilt.

Utsläppen av närsalter bör minskas till hälften före sekelskiftet i områ­den som är särskilt påverkade. Strängare regler om djurhållning och hante­ring av stallgödsel föreslås. Vid kommunala reningsverk i särskilt påverka­de kustområden bör en 50-procentig kvävereduktion införas före år 1992. Utsläppen av metaller bör minska till hälften under perioden 1985— 1995. En fortsatt snabb nedbrytning av ozonskiktet i atmosfären skulle innebä­ra ett allvarligt hot mot de grundläggande levnadsbetingelserna på jorden. Utsläpp av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner (CFC) och haloner måste snabbt minska. Sverige bör ratificera Montrealprotokollet, som bl.a. innebär en 20-procentig minskning av förbrukningen till den 1 juli 1994.

En nationell avvecklingsplan med betydligt högre ambitionsnivå presen-teias i propositionen. Den svenska användningen av CFC minskas enligt planen med 50% till utgången av år 1990 och avvecklas i princip helt till, utgången av år 1994.

De som bedriver tillständs- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksam­het skall bekosta en miljöskadeförsäkring för att ersätta skadelidande som inle kan få skadestånd enligt miljöskadelagen (1986: 225).

Statliga medel ställs till förfogande för vissa återställnings- och sane­ringsåtgärder. Bl.a. genomförs ett särskilt program Rena Dalälven. Be-   • stämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) förtydligas i fråga om ansva­ret för åtcrställningsålgärder.

Miljöpolitiken har en viktig regional dimension. För vissa områden behövs särskilda samlade åtgärder. Redan nu pågår arbete med en sådan inriktning för Ringsjön, Laholmsbukten. Hisingen och Dalälven. Luftföro-reningshallerna i stora tätorter eller industriområden kan tidvis bli så höga att det uppslår risker för människors hälsa och för miljön.

Länsstyrelserna föreslås få i uppdrag att ställa samman befintliga uppgif­ter om de viktigaste miljöproblemen och att ange deras orsaker. Arbetet


 


bör ske i nära samverkan med naturvårdsverket och kommunerna.   JoU 1987/88:23

Tiujiken i de större orterna för med sig omfattande miljöproblem. Målet är att radikalt förbättra luftkvaliteten och begränsa bullerslörningarna i tättbebyggda områden.

Det internationella miljöarbetet bör drivas med konsekvens och uthål­lighet. Sverige spelar en aktiv och pådrivande roll i detta arbete. Det internationella och det nationella arbetet bör samordnas.

Sveriges agerande i internationella organisationer bör vila på de rekom­mendationer som den s. k. Brundtlandkommissionen har föreslagit. Sveri­ge bör också verka för att olika internationella sektorsorgan lar ett direkt ansvar för mijöhänsynen i sina beslut.

Ett inlernationellt miljötekniskt insiitut inrättas i Stockholm med syfte att främja forskning, utveckling och spridning av miljöteknik.

Ändringar i miljöskyddslagen föreslås. Lagens princip om individuell prövning bibehålls. Företagens egenkonlroll skärps. Företagen skall redan i ansökan om tillstånd ange hur kontrollen är avsedd att utformas. En miljörapport skall ärligen lämnas till tillsynsmyndigheten.

1 propositionen redovisas förslag om att decentralisera uppgifter inom organisationen f("ir mllj/tskydd. En kraftfull lesursförstärkning aviseras.

Naturvårdsverkets roll som central tillsynsmyndighet bör förstärkas. En översyn av verket kommer att göras under år 1988. Länsstyrelserna bör svara för tillsynen av all tillståndspliktig verksamhet. Kommunernas miljö-och hälsoskyddsnämnder bör vara tillsynsmyndighet för verksamheter som inte kräver tillstånd. Möjligheten för en kommun att ta över tillsynen även för tillståndsplikliga verksamheter bibehålls.

Inslansordningen ändras. Länsstyrelsernas och naturvårdsverkets be­slut i tillstånds- och tillsynsärenden får överklagas hos koncessionsnämn­den för miljöskydd i stället för hos'regeringen. Reglerna om straff för miljöbrott skärps.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Ulhildningsiiisdtscr görs bl.a. för polis och åklagaie. Fortbildning av lärare utreds. Utbildning på gymnasier, högskolor och universitet komplel-teras.

En ökad miljömedvetenhet kan genom val av bl.a. livsföring och kon­sumtion få en stor betydelse för en positiv utveckling på miljöområdet. Ett system med s. k. positiv miljömärkning kommer att utredas.

1 propositionen föreslås att ekonomiska siynncdcl i ökad utstriickning bör användas som komplement till administrativa styrmedel. En pailanien-tarisk utredning tillsätts föratt utforma förslag till sådana siyrmedcl, bl.a. i fråga om iitsläppsrelaterade avgifter. Ett etappvis genomförande bör om möjligt kunna inledas år 1989. Utredningen bör med föruir ta sig an frågan om utsläppsavgifter på organiskt klor samt avgifter på svavel i tung eld­ningsolja.

Kostitadeniu för de miljöskyddsåtgärder som behandlas lällei' till allra största delen på industrier, anläggningar för encrgiproduklion, jordbruk och vissa kommunala verksamheter.

Anslagen över miljö- och energidepartementets huvudtitel föreslås öka
med ca 230 milj. kr. mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89, vilket innebär
      5


 


en ökning med ca 40 %. Till detta kommer ökningen av anslagen som berör       JoU 1987/88:23 miljön på andra departements huvudtitlar.

Regeringens förslag

I proposition 1987/88:85 föreslår regeringen (miljö- och energidepartemen­tet) riksdagen

dels att anta förslagen till

1.   lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).

2.   lag om ändring i brottsbalken.

3.   lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

4.   lag om ändring i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle, dels att bemyndiga regeringen att

 

5.   medge att nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Golska Sandön utvidgas till att omfatta även de till resp. nationalparksfasligheter hörande,, omgivande vattenområdena (avsnitt 3.4.1),

6.   medge att Sånfjällels nationalpark utvidgas med omgivande mark som är upplagen på naturvärdsfonden (avsnitt 3.4.2),   .

7.   medge det intrång i Stora Sjöfallels nationalpark som föranleds av en turistanläggning i Vietas (avsnitt 3.4.3),

dels att

8.   godkänna riktlinjerna för det fortsatta arbetet med att introducera alternativa drivmedel m.m. (avsnitt 4.6),

9.   godkänna Monlrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 6.3.2).

10.    godkänna alt ett internationelll institut för att främja forskning och
utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar utveckling
inrättas (avsnitt 9.6).

Vidare bereds riksdagen tillfälle att la del av vad i propositionen anförts om

11.  en översyn av naturvårdsförvaltningen (avsnitt 3.5),

12.  en uppföljning m.m. av programmet mot luftföroreningar och för­surning (avsnitt 4.3 och 4.5-4.11),

13.  en aktionsplan mot havsföroreningar - med begränsning av utsläpp av stabila organiska ämnen, närsalter, metaller och olja till den marina miljön, samt om forskning, mätverksamhet och uppföljning i anslutning härtill (avsnitt 5),

14.  en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner (CFC) och haloner som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 6.4.3 och 6.5),

15.  behovet av återställning av skadad miljö i vissa fall (avsnitt 7.4.3),

16.  åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 8.3).

17.    betydelsen av det internationella miljösamarbetet (avsnitt 9.1-9.5),
J8. miljöskyddets regelsystem, organisation och behovet av resurser för

att förstärka miljöskyddet (avsnitt 10.1, 10.3 och 10.7-10.12).

19.   en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (av­snitt 11),

20.   miljöpolitikens inriktning och innehåll i övrigt.


 


Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89                          JoU 1987/88:23

1 propositionen föreslår regeringen slutligen riksdagen

21.  att till Ätgärder mot luftföroreningar och försurning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 163 000 000 kr.,

22.  att till Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva­tionsanslag av 40 000 000 kr..

23.  alt till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 49 192 000 kr.,

24.  att till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

25.  att till Åtgärder mot havsföroreningar för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

26.  alt till Utredningsverksamhet om CFC-föreningar, m.m. för bud­getåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.,

27.  att till Ätgärder mot miljöskador för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

28.  att till Åtgärder för att rena Dalälven för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

29.  att till Inlernationellt insiitut för främjande av miljöteknik mm. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Lagförslagen

Lagförslagen är fogade som bilaga till betänkandet. Lagrådet har yttrat sig över förslagen.

Motionerna

Behandlas i utskottet

Motion från allmänna motionstiden 1987                     yttrande s.      hemställ;

1986/87:Jo750 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas                  99      87

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av skogsskadeutvecklingen, särskilt i Skåne.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Jo244 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

8. alt riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag     176       236

att snarast fördela pengar till länsstyrelserna i Skåne för kalkning av skogs­marker.

1987/88:Jo286 av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen i Halland ur an-     179        246

slaget B 8. Vård av naturreservat m.m.. Miljö- och energidepartementet bil. 16, tilldelas medel för underhåll av den halländska sandkusten.

1987/88:Jo412 av Kari-Anders Petersson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att     ll3f  117

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen              7


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i iitskollcts yttrande s.        hcmstiillan p.

anförts om nödvändigheten av att Östersjölaböraloriet lokaliseras till Karls­krona, och att fiskeristyrelsen måtte ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till Östersjölaboratorium i Karlskrona.

1987/88:Jo413 av Kaj Larsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin      113f      ,117

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alt lokalise­ra ett Östersjöns havsfiskelaboratorium till Simrishamn.

1987/88:Jo4l5 av Lars Ernestam m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      102'   94

motionen anförts om behovet av internationellt samarbete för att rädda miljön i Östersjön och Nordsjön,

l987/88:Jo416 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      169    216

motionen anförts om att verksamheter inom vattenbruket (fisk-, mussel-, skaldjurs- och algodlingar) generellt skall undantas från avgifter för pröv­ning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

l987/88:Jo418 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som      I I3f     117

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokali­seringen av ett Östersjölaboratorium.

1987/88:Jo4.30 av Bertil Danielsson m. fl. (m. fp, c) vari yrkas att riksdagen      113f 117

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alt ett Östersjölaboratorium i första hand i fiskeriverkets regi, alternativt i annan form. skall inrättas och lokaliseras till Kalmar.

1987/88:Jo431 av Ralf Lindström m. fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin      113f   117

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett miljö­institut för Östersjön inrättas och förläggs till Karlskrona.

1987/88:Jo517 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i ,   112   113
motionen anförts om vikten av resurser för forskning och utvecklingsarbete

inom VA-området,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslagom införandet av en särskild      173 228
kommunal utsläppsavgift på företag.

l987/88:Jo703 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riks-      103          98

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts  ,
om isotopmärkning av oljelaster.    ,
              ,

1987/88:Jo704 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening      167 212

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om startande av pilotprojekt med miljörådgivare i de mest utsatta regionerna i Sverige.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.

1987/88:Jo705 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     109 ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sättande av gränsvärden för högsta acceptabla halt av bekämpningsmedel i sjöar, vat­tendrag och grundvatlentäkter.

1987/88:Jo7()8 av Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) vari yrkas att      137  154

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad Som i motionen anförts om genomförande av statskontorets förslag öm höjning av skrol-ningspremien och skrotniiigsavgiflen.

1987/88:Jo709 av Erik Holmkvisl (m) vari yrkas att riksdagen som sin     6S     25

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om värdet och nödvändigheten av att Persöfjärden i Luleå kommun restaureras och skyd­das i enlighet med våtmarkskonvenlionen.

l987/88:Jo710 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som      157  191

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om datorers användning som hjälpmedel i miljöpolitiken.

l9S7/88:Jo71l  av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att     72f     33

riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om komplettering av IS c S naturvårdslagen på i motionen angivet sätt så att groddjuren ges ett varaktigt skydd.

1987/88:Jo7l2 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     68     24

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillägg till den svenska CW-listan.

1987/88:Jo715 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkaS                   •     143f       165

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om intensifieringar av det internationella miljövårdsarbe­tet för att påskynda överenskommelser om minskade utsläpp av luftför­oreningar,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om riktlinjer för att kraftigt     81      50 minska utsläppen av luftföroreningar i landet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99     87 motionen anförts om uppföljning av skogsskadeutvecklingen, särskilt i Skå­ne.

,1987/88:Jo716 av Lars Ernestam och Bengt A Klang (fp) vari yrkas att     72f  .34

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett program för skydd för hotade fiskarter.

1987/88:Jo717 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riks-     152         ISO

dagen som sin mening ger regeringen till känna att ert utrednirtg bör göras i
syfte att klarlägga var i Sverige som ett internationelll miljötekniskt centrum
skall inrättas.                                                                                                       o


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.

l987/8S:Jo718 av Lars Hedfors m. fl. (s) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      136   153 anförts om statsbidrag till verksamhet med återvinning av plast,

2.  att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att införa ett      I34f            149 retursystem för plastflaskor.

l987/SS:Jo719 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S4    53
motionen anförts om en ökad aktivitet inom ramen för ECE:s konvention

om gränsöverskridande långväga luftföroreningar,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5    56 motionen anförts om en internationell luftvårdsfond,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     103  97 motionen anförts om initiativ till en särskild Nordsjö-konvenlion.

4.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      102  94 motionen anförts om kraftfullare svenska insatser vad gäller internationellt

samarbete om våra kusthav,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     102  94
motionen anförts om inlernationellt samarbete bland Östersjöstaterna i

syfte alt minska utsläppen av klorerade substanser och giftiga tungmetaller,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     150  175
motionen anförts om att talan bör väckas mot Storbritannien och Polen vid
Internationella domstolen i Haag för dessa länders föroreningar av andra

länders territorier.

7.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till handlingsprogram för     83         52 minskning av koldioxidutsläppen,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     150  174 motionen anförts om tekniskt och ekonomiskt samarbete med Polen på miljöskyddsområdet.

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     144f 169 motionen anförts om svenska initiativ för att få Antarktis förklarad som

internationell nationalpark,

K), alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     117f   121

motionen anförts om en 85-procentig minskning av användningen av full­ständigt halogenerade klorfluorkarboner (freoner) på fem år och ett total­stopp på 10 år,

11.  att riksdagen beslutar förbjuda freon inom nya verksamhetsområden,     118       122

12.  alt riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en miljö-     119      123 avgift på freonanvändning,

13.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 151      4 motionen anförts om ett naturresurs- och miljödepartement,

14.  att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverkets instruktion     166    207 ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

10


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställa

15.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljö-     156                                                             I8S
skyddslagen att kommunerna ges rätt att överta hela tillsynsansvaret om de

så önskar.

16.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      \56                                                              ISS
motionen anförts om länsstyrelsernas roll gentemot de kommuner som har

övertagit tillsynsansvaret,

17.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      166                                                             207
motionen anförts om en bättre samordning mellan de myndigheter som

ingår i den centrala miljöorganisationen,

19.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på utsläpp av     173 224 svaveldioxid,

20.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på utsläpp i      173   226 luft av kväveoxider från förbränningsanläggrtingar och industriprocesser

och organiska lösningsmedel,

21.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöavgift på kväveför-      173                                                         225
eningar och klorerade ligninrester i vallen.

22.   att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med      I64f        205 uppgift att utforma ett syslem med obligatoriska miljökonsekvensanalyser,

23.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      169          216 motionen anförts om en ny konstruktion av prövnings- och tillsynsavgifien.

24.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av vin-      161      201 ningsrekvisitet i miljöskyddslagens 52 S och ändrade grunder för beräkning

av miljöskyddsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

25.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      l_S4f        185 motionen anförts om miljörevisorer,

26.   all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      158 194 motionen anförts om rätt för ideella organisationer att överklaga beslut

enligt miljöskyddslagen,

27.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     82  50 motionen anförts om skärpta mål för svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen,

28.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     97f 78 motionen anförts om skärpta krav för utsläpp vid kolförbränning,

29.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     98        83

anförts om en halvering av industrins svaveldioxidutsläpp inom 10 år,

30.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     98   83 motionen anförts om sänkt svavelhall i tjock eldningsolja till 0,5 %,

31.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     ys   83 motionen anförts om sänkt svavelhalt i tunn eldningsolja till 0,1 %,

32.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     98   83 motionen anförts om gränsvärden för utsläpp vid förbränning av biobränsle

i större anläggningar,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     90f 71
motionen anförts om ekonomiska stimulanser för alt stödja en övergång till

bättre avgasrening i den befintliga bilparken,                                                      ''


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottels
yttrande s.
                                                                                                        heinställan p.

34.  att riksdagen hos regeringen begär en plan för övergång till de s. k.      88       64 Kalifornienkraven för avgasutsläpp från dieselfordon.

35.  att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag      81    50 att tillsammans med länsmyndigheterna i södra Sverige utarbeta ett hand­lingsprogram mot luftföroreningarna i regionen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

36.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      84                                                        54
anförts om samarbete med Danmark för att minska luftföroreningarna i

södra Sverige,

37.  att riksdagen hos regeringen begär all berörda myndigheter får i      112 '         115 uppdrag att påbörja arbetet med en marin atlas,

38.  att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om totalförbud mot      108        104 PCB,

110

108

107

102

66

22

73

35

180

248

78,

40

39.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      lOSf         105 motionen anförts om utsläppen av dioxin,

40.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     85f  59 motionen anförts om Kattegatt som föroreningskänsligl område med sär­skilda restriktioner för alla skadliga utsläpp,                                                                             ,;

41.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   86 motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie i kommunala avloppsreningsverk,

42.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om handlingsprogram bl. a. för minskat kväveläckage för hela västkusten,

43.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i. motionen anförts om utsläppen från massaindustrierna.

 

45.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare marina reservat i enlighet med vad som anförts i motionen,

46.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kraftfulla åtgärdei; för sälslammarna i Östersjön,

47.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarande av de genetiska resurserna,

48.   att riksdagen hos regeringen begär alt en utredning tillsätts med uppgift alt utarbeta förslag till ny naturvårdslag j enlighet med vad som anförts i motionen,

49.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     78   40 motionen anförts om en bättre samordning av lagstiftningen på miljö­vårdsområdet.

50.   att riksdagen hos regeringen begär en plan för skydd av fjällvärlden,,    65          16

51. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-     65    17
nalpark i Sjaunjaomrädet,

52.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-     66     ,           18 nalpark i Taavavuomaområdet,

53.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-    66      18 nalpark i Rogenomrädet.    .  p


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan

54.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en natio-      66   18 nalpark i Kebnekaiseområdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

55.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i       74           .     38 motionen anförts om Stora Sjöfallets nationalpark,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      67    24

motionen anförts om skydd av våtmarkerna.

59.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      58f                                                                             K)
anförts om grundliga miljökonsekvensanalyser vid införande av nya starkt

omvandlande brukningsmetoder och främmande trädslag,

60.                                                                                                                   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i   . 59                                                                 11
motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsmarken nedanför de

fjällnära barrskogarna skall undantas från vanligt skogsbruk,

61.                                                                                                                  att riksdagen hos regeringen begär att ett program för bevarande av      66f                                                                23
återstående urskogar och urskogsliknande områden snarast utarbetas och

genomförs samt att i avvaktan härpå avverkning av sådana skogar inte tillåts,

62.                                                                                                                  alt riksdagen beslutar återinföra de ersättningsregler i naturvårdsla-      79                                                             42
gen som gällde före 1 juli 1987,                                                                  i

136

'153

1.32

/' 141

1 '

132

141

1.36

1.S3

L34f

149

1.36

153

132

147

135

150

 

13

64.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     79   43 motionen anförts om luckan mellan skogsvårdslagens hänsynsregler och naturvårdslagen,

65.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     71f  30.31 motionen anförts om insatser för flora- och faunavård,

66.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     64f  13 motiorten anförts om principer för finansiering av mark för naturvård,

67.   att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av 15 milj. kr.      178    242 årligen skall överföras från Domänfonden till Nalurvårdsfonden i syfte att                           ' / underlätta bildandet av naturreservat på privat mark,

68.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om åter­vinning i enlighet med vad som anförts i motionen,

69.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en s. k. avfallsbörs,

70.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljömärkning av produkter,

71.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om påskyndande av arbetet på att få fram fungerande atervinnirtgsieknik för miljöfarligt avfall.

72.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bättre retursystem,

73.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om glasåtervinningen,

74.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sopförbränningen,

75.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om pant för bilbatterier.


 


JoU 1987/88:23


76.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpta krav vid hanteringen av miljöfarligt avfall,

77.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om målet för att alla högfrekventa ämnen och produkter skall vara tillfredsställande undersökta inom 10 år,

78.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder med förhållanden vid äldre deponier,

79.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett säkerslällandeprogram för det miljöfarliga avfallet vid SAKAB:s deponier,

80. alt riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen får i uppdrag alt upprätta materialbalanser för de
farligaste och mest använda ämnena.

85.  alt riksdagen till Mark för naturvård för budgetåret 1988/89 anslår 40 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 80 000 000 kr.,

86.  att riksdagen till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1988/89 anslår 12,7 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 60 000 000 kr..

87.  att riksdagen till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89 anslår 1 milj. kr. mer än regeringen föreslagit eller således 3 000 000 kr.,

1987/88:Jo720 av Kari Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av naturvårdslagen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om initiativ för all få Antarktis förklarat som inter­nationell nationalpark,

7. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruks­metoder.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om principerna för skötsel av naturreservat.

l9S7/8S:Jo721 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutar att avskaffa avgiften för tillsyn enligt miljö­skyddslagen från budgetåret 1987/88,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i inotionen anförts om principerna för avgiftsuttag för prövnirtg enligt miljö­skyddslagen.           ,    .         ,

l987/8S:Jo722 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av miljöskyddsbeslämmelser gällande fritidsbåtar och frilidsbålsan-läggningar.


Behandlas yttrande s.

132f 130

133 1.33

130

177 179

180

78 144f

5Sf

65

169

169


i utskottets hemställan p.

142 140

145 143

140

240 245

247

40 169

10 14, 15

216 216

111


14


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställar

1987/S8:Jo723 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär översyn av bestämmelserna för      79        46
dispensförfarande och handläggning av överklagningsärenden i frågor som

angivits i motionen.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      64   12
motionen anförts att berörda markägare skall tillerkännas skälig ersättning

för del intrång som bildandel av tillfälliga naturreservat medför,

3. alt riksdagen som sin menir.c, ger regeringen till känna vad som i      64   12
motionen anförts all ersätlningsmark bör garanteras berörda markägare vid

bildandet av naturreservat eller vid molsvararande former av intrång på enskilt ägd mark.

1987/88:Jo724 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen      L33           143

begär förslag till åtgärder syftande att ge underlag för beslut om riktlinjer avseende omhändertagande av miljöfarligt avfall.

l987/88:Jo725 av Sture Thun m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     87  61

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skärpt lagstiftning för att skydda miljöer.

1987/88:Jo726 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) vari yrkas

1.                                                                                                                    att riksdagen hos regeringen begär förslag om att minskningen av      ii7f                                                                ]21
CFC-användningen skall uppgå till 75 % under en femårsperiod eller fram

till 1994,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att redan nu ersätta CFC     121 127 i värmepumpar, kyl- och frysskåp med vätgas,

3.  att riksdagen beslutar om ett omedelbart förbud mot användning av      118      122 CFC inom förpackningsindustrin,

4.  att riksdagen hos regeringen begär att SJ och vägverket får i uppdrag     121    127 att avveckla sin användning av CFC-blåsl estruderad polystyren tidigare än

år 1992,

5.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nu existerande     118 122 verksamheter där CFC-användning förekommer skall vara tillståndsplikti­ga.

6.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett omedelbart förbud     US       122 mot nyetablering av CFC-användande verksamheter.

l987/88:Jo727 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos     ll()   109

regeringen begär att ett program om reduktion av kväveulsläpp från jord­bruk, skogsbruk, reningsverk, industrier m.m. till vattendrag görs upp före 1990.

1987/88:Jo728 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari yrkas alt riks-    86         58

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot förorenirtg av Vättern.

15


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.


l987/88:Jo729 av Owe Andréasson och Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ytterligare restriktioner vad gäller användningen av krom- och arsenikhaltiga medel för impregneringsändamål.

l9S7/S8:Jo731 av Bo Finnkvistoch Sylvia Lindgren (s) vari yrkas alt riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om anordning för att ta till vara bensinångor.

l987/8S:Jo733 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att bensinbolag vid. nyan­läggning eller besiktning av befintlig statiort åläggs alt installera återförings­system för bensinångor.

1987/88:Jo7.34 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas alt riksdagen beslutar att de strandskyddsregler som gällde fram till år 1974 återinförs. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo211.

l987/SS:Jo735 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.  att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta ett handlingsprogram mot försurningen i enlighet med motionen så att svavelutsläppen reduceras med 80-90 "/» fram till år 1990 samt att utsläppen av kväveoxider reduceras fram till år 1995 med hälften av I9S5 års nivå.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsvärdet för svavelinnehållet i tjock eldningsolja, som nu är 1 % bör reduceras till 0.3 %.

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om påtryckningar mot Storbritannien för att ytterligare minska svavelutsläppen.

4.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om avgasrening för dieseldrivna lastbilar och bussar.

' 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till restriktivare lag om förbränning av spilloljor.

6.  att riksdagen hos regeringen begär om ett ålgärdsprogram för källsor­tering av hushållsavfall, för återvinning av glas, metaller, plast och lextilav-fall,

7.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av preskrip­tionstiden för brott mot miljöskyddslagen från nuvarande fem år till tjugo år samt förändring av bevisföringsreglerna vid miljömål i enlighet med vad som anförts i motionen.

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning av miljö­
skyddslagen och brottsbalkens 13 kap. 8 a S i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen som sin mening gei' regeringert till känna vad som i motionen anförts om kemikalieinspektionens produktregisteruppgifler an­gående miljö- och hälsofarliga varor.


137

128

85

98

85

98

44

77

50

81

83

98

176

150

 

88

64

132

147

L33f

148

161

199

198

129

138-16


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemstäliai

10. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om punktskatt på miljö-      I72f      223
farlig verksamhet, i syfte att styra över verksamheten mot mindre miljöfarlig

teknik,

11.   att riksdagen beslutar förklara Kalixälven med dess källvatten och     66 19 biflöden som nationalälv, med ett skydd motsvarande nationalparkers,

12.   att riksdagen till åtgärder mot försurningen för budgetåret 1988/89      175      231 anslår 47 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1987/88:Jo736 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att riks-      ll)|        90

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder mot miljöföroreningarna i Öresund.

19S7/88:Jo737 av Lennart Holmsten m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som     l()i      91

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljö­politiska insatser i Gävleborgs län.

1987/88:Jo739 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin      132   147

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att vid tillståndsgivning för sopeldning uppställs villkoret, att soporna före för­bränning befrias från PVC.

l987/88:Jo740 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas     I34f    149

all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om returförpackningar för cider och läskedrycker.

l987/8S:Jo741 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     137  154

mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om behovet av .en höjning av bilskrotningspremierna.

19S7/88:Jo742 av Sven Munke (m) vari yrkas alt riksdagen begär en kom-     |29     138

pletlering av 8 S förordningen om kemiska produkter (SFS 1985:835) så att den även omfattar miljöfarliga produkter.

1987/88:Jo744 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

136

L53

l.3.3f

148

135

151

L33

145

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     133  146 motionen anförts om effektiv användning av resurser,

2.  att riksdagen hos regeringen begär en lag om återvinning,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om källsortering,

4.  att riksdagen beslutar att ett panlsystem för tungmelallhalliga batterier införs,

 

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beredskapsplaner för och ökad forskning om för­oreningar från avfallsdeponier,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     120  125 motionen anförts om ålerinsamling av freon,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I33f    148

2 fULsdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.


motionen anförts om krav på källsortering och effektiv rökgasrening för tillstånd för sopförbränning.

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning kring bioförgasning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om rening av miljöfarligt avlopp vid industrin.

l987/88:Jo745 av Pär Granstedt och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riks-, dagen hos regeringen begär förslag till lag om obligatorisk skyddsutrustning för oljetankrar som trafikerar svenska vatten saml initiativ till internationel­la överenskommelser i motsvarande syfte.

19S7/8S:Jo746 av Piir Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att effektivisera kemikaliekontrollen på det sätt som anförs i motionen.

l9S7/88:Jo747 av Maud Björnemalm m. fl. (s. m, fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts otn att inrätta Kindlaområdet i Bergslagen såsom naturreservat.

l987/S8:Jo749 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Elving Andersson (c) var i yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att skrotningspremien bör höjas till 800 kr.

l987/S8:Jo750 av Bengt Kindbom m. fl. (c) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökad användning av datatekniken i miljöarbetet. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:K412.

19S7/8S:Jo751 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett fördjupat samarbete med EG,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöskyddslagens sanktionssystem.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljökonsekvensbedömningar,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nationalparker,

6.    all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Stora Sjöfallet och Abisko.

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den planerade Kirunaparken.

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Sjaunjaomrädet bör bli nationalpark.


145 106

99

138 26 1.54 191

133 109

103

129

68 137 L57

 

148

171

I72f

223

161

200

I64f "

205

65

14

66,74

21, .38

66

20

65f

17


 


JoU 1987/88:23


9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bevarandet av Stora Alvaret,

10.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om naturreservat,

11.    att riksdagen hos regeringen begär utvärdering om huruvida syftet
med nuvarande naturreservat är uppfyllt,

12.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av natur­
skyddslagen i syfte att skydda utrotningshotade arter,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättning till markägare för försvårande av pågående markanvändning och för vård av värdefulla naturmarker,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skyddet av genetiska resurser hos vilda växter och djur.

16.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fauna- och floråvårdskommittéerna vid SLU,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarandet av den svenska urskogen eller urskogslik­nande skogar,

IS. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarandet av kvarvarande sydsvenska våtmarker,

19.  alt riksdagen hos regeringen begär utredning om en modernisering av naturvärdslagen,

20.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre samordning mellan lagarna inom miljöområdet,

21.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att användandet av båtbottenfärger med tenn skall begränsas,

22.  att riksdagen begär att regeringen verkar för införandet av märknings­system vid oljetransporter till sjöss i enlighet med vad som i motionen anförts,

23.  alt riksdagen beslutar alt gränsvärdet för svavel vid oljeförbränning sätts till 0,1 gram svavel/MJ.

24.  att riksdagen beslutar att gränsvärdet vid kolförbränning sätts till 0.05 gram svavel/MJ,

25.  att riksdagen beslutar att gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbrän­ning sätts till 0,1 gram kväveoxid/MJ,

26.  att riksdagen beslutar att vid avveckling av kärnkraften gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbränning sätts till 0.05 gram kväveoxid/MJ,

27.  att riksdagen beslutar alt gränsvärdet för kväveoxid vid förbränning av torv och biobränslen sätts till 0,1 gram kväveoxid/MJ vid större för­bränningsanläggningar,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skärpning av normerna för utsläpp från dieselfordon.


Behandlas i utskottets
yttrande s.       hemst
ällan

27

14

40

12. 13

68 65 65 78 64f

30

7lf

72 66f

23

 

67

24

78

40

78

40

98

103

 

98

83

97f

79

98

83

97f

78

98

83

SS

19

64


 


JoU 1987/88:23


Behandlas i utskottets
yttrande s.
                   hemställan p.


124 105

198


194 137

47

45

116 116

152


25


20


108f

29.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till gränsvärde för freonut­släpp vid plasttillverkning,

30.  att riksdagen beslutar alt gränsvärdet för dioxinutsläpp vid äldre anläggningar efter en övergångstid på tio år sätts till 0,1 nanogram/M3 luft.

1987/88:Jo752 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas

161

155 ,

187

1541

186

159

193

159

1.  att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande effektivare beiv-randen av miljöbrott med särskilt beaktande av vad som anförts i motionen om särskilda straffskalor för "normalbrott'" och ringa resp. grova brott,

2.  att riksdagen av regeringen begär förslag om införande av en reglering om miljöansvarig på företagen i enlighet med vad som anförs i motionen,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av särskilda miljörevisorer för företagen,

4.  att riksdagen av regeringen begär förslag om införande av gränsvärden i stället för riktvärden när det gäller tillståndsgivning av miljöfarliga utsläpp,

5.  att riksdagen av regeringen begär förslag om en förbättrad kontroll av miljöutsläpp sa som förordats i motionen.

128

19S7/88:Jo755 av Göran Magnusson (s) vari yrkas alt riksdagen som'sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högsta gränsvärde för kadmium i handelsgödsel.'

.79

l987/S8:Jo756 av Ulla Petterssoti och Gunhijd Bolander (s,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till strandningslag i enlighet med vad som i motionen anförs.

1987/8S:Jo757 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s) vari yrkas      79

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förtydligande av naturvärdslagen,

1987/88:Jo758 av Rune Backlund m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen uttalar sig för att Vätterns vatten skall vara riksobjekt   , 112f med speciellt skydd,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I12f motionen anförts om mätningar och analyser av vattnet samt åtgärdspro­gram sotn minimerar de förorenade utsläppen.

l987/S8:Jo759 av Rosa Östh och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen     134f beslutar att reglerna för återvinningsverksamhelen skall ändras så att det blir ekonomiskt fördelaktigt för Svenska Reiurpack AB att uppnå högsta möjliga återvinning och att uppdraga ål regeringen att utforma och verkstäl­la denna regeländring.

l987/88:Jo760 av Ewa Hedkvist Petersen och Sten-Ove Sundström (s) vari     68 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av restaurering av riksobjektel Persöfjärden'.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottet:
yttrande s.        hemställa
1987/88:Jo76l av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (fp) vari yrkas      6Sf
     28

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Östergötlands skärgård.

1987/88:Jo762 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som      139 158

sin mening ger regeringen till käiina vad som i motionen anförts om behovet rn.m. av en syneförrättning av den skånska miljön.

1987/88:Jo763 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      152           180
motionen anförts om vikten av att förlägga ett internationellt miljötekniskt

institut till Göteborg,                                                        "

2. alt riksdagen hos regeringen begär förslag öm stöd till skapande av ett      152   180
miljötekniskt centrum i Göteborg inom ramen för medel till förfogande för

miljötekniska insatser.

l987/88:Jo766 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att inga nya sopförbränningsanläggningar skall få      132  147 las i bruk saml alt de befintliga sopförbränningsanläggningarna bör av­vecklas inom en femårsperiod, varvid de äldsta anläggningarna bör av­vecklas först,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag så alt förpackningspro-      I34f         149 ducenlerna skall åläggas alt lösa avfallsfrågan på ett miljövänligt acceptabelt

sätt redan innan förpackningarna introduceras,

3.  att riksdagen hos regeringen begär att staten lar ansvaret för en     133f          148
organisation för återvinning och avsättning av material från kommunernas

sortering,

l.w

148

13.3f

148

137

156

4.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att statsbidrag skall utgå till information i initialstadiet av kommunernas källsorteringsprojekt,

5.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att statsbidrag skall utgå till kommuner som satsar på källsorleringsanpassade sopbilar,

6.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nödvändiga forsk­ningsresurser satsas på att ta fram mer miljövänliga framtidsalternativ när det gäller omhändertagandet av avfall.

1987/88:Jo767 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att en miljöombudsman skall tillsättas,           167              212

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I43f           165 motionen anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet,

3.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Sveriges internatio-    143f    l(i5 nella miljöbevakning,

4.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka åtgärder som    146      170 behöver vidtas för att intentionerna från Brundtlandrapporlen om uthållig utveckling skall kunna förverkligas,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    1(14              10(1

motionen anförts om åtgärder för att minska föroreningarna till haven.

21


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      137 156 motionen anförts om åtgärder för att avveckla försurningen,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      117f          121 motionen anförts om åtgärder för att freonanvändningen skall upphöra,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     129  138 motionen anförts om åtgärder för att förbättra kemikaliekontrollen,

L57

190

130

140

107

102

10.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioriteringen i miljöskyddsarbetet,

11.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om budget över kemikaliehanteringen,

12.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för alt avveckla klorulsläppen från massa-och pappersindustrin,

13.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     111 110 motionen anförts om åtgärdsplaner för gruvindustrin,

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känha vad som i     98   S4 motionen anförts om övergång av miljövänliga alternativ till organiska lösningsmedel.

167

208

78f

41

164f

205

165

206

165 

206

148

172

ll2f

116

18.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av miljömyndigheterna,

19.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känria vad som i motionen anförts om naturresursräkenskaper,

20.  att riksdagen hos regeringen begär ett system med miljökonsekvens-analyser,

21.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad söm i motionen anförts om offentliga förhör i miljöfrågor,

22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtidsstudier,

23.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om MILJÖ-EUREKA,

24.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöövervakning, PMK.

l987/S8:Jo768 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen uttalar vad som i motionen anförts om behovet av     172f  223 miljöavgifter som ett instrument i miljöpolitiken,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag alt belasta svaveldioxiduls-     173   224 läpp med en avgift om 3 000 kr./ton,

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter på miljö-     173      225 farliga utsläpp i enlighet med motionen,

4.   att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder    85          56 som vidtagits för alt förverkliga beslut om en internationell luflvåi"dsfond.


l987/88:Jo770 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa skärpta utsläppskrav på bensindrivna    90
      70


22


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställa

personbilar i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.  att riksdagen beslutar att begränsa utsläppen från den befintliga bilpar-     90f  71 ken i enlighet med vad som anförts i motionen,

3.  att riksdagen beslutar att i enlighet med naturvårdsverkets Aktionsplan      8S   64 mot luftföroreningar införa krav för lastbilar och bussar enligt USA-kraven,

'4. att riksdagen beslutar att dessa krav enligt yrkande 3 skall träda i kraft      88     64

fr. o. m. 1990 års modeller,

5. att riksdagen beslutar tidigarelägga och skärpa kraven i naturvårdsver-     97f     ' 78

kels Aktionsplan mot luftföroreningar för nya förbränningsanläggningar i enlighet med vad som i motionen anförts.

l987/88:Jo771 av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att      107 103

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oblekt papper.

1987/88:Jo773 av Jörn Svensson och Viola Claesson (vpk) vari yrkas alt     ISO        247

riksdagen till hjälp för igelkottarnas överlevnad för budgetåret 1988/89 anslår 200 000 kr. utöver regeringens förslag i proposition 100, bil. 16, under rubriken B 9.

l987/88:Jo775 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

1.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     103  97 motionen anförts om svenskt initiativ för bildandet av en Nordsjökommis­sion,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     102 94 motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt nordiskt pro­gram för miljöförbättringar i Skagerrak-Kattegatt och att för detta ändamål

utnyttjar den speciella låneordningen i Nordiska Investeringsbanken.

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     104  100 niotionen anförts om naturvårdsverkets aktionsplan mot havsföroreningar.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vadsom i     112   114 motionen anförts om prioriteringen av svensk havsmiljöforskning.

1987/88:Jo777 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening     128  137

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om totalförbud mot betat utsäde.

1987/88:Jo779 av Kari-Erik Persson (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär att SAKAB:s verksamhet utvärde-     132     141 ras.

2.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt forskning     137         156 inom området miljöfarlig avfallsdestruering skall initieras.

l987/88:Jo780 av Jan Jennehag och John Andersson (vpk) vari yrkas att    90f          71

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om stimulanser till avgasreningsåtgärder i befintlig bilpark.                    -,,


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

I987/88:Jo7Sl av Jan Jennehag och John Andersson (vpk) vari yrkas att     94f          76

riksdagen beslutar om ändring i bilavgaslagen så att en monopolsituation ej

uppstår på service- och reservdelsmarknaden.                                   .   

1987/88:Jo782 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär alt industrier anslutna till de kom-      109   106
munala reningsverken i de 30 största kommunerna får ett år på sig alt lägga

fram planer på hur de snarast kan eliminera de delar av utsläppen sorn reningsverken ej kan oskadliggöra,

2. att riksdagen hos regeringen begär att det uppdras åt kemikalieinspek-      1.30           140
tionen alt snabbutreda vilka kemikalieprodukter som används inom industri

och hushåll och därefter lägga fram ett förslag som visar hur i första hand de 100 mest miljöfarliga produkterna kan ersättas av mindre miljöfarliga,    '

3. all riksdagen hos regeringen begär att ett program utarbetas för att,     1.30     140
radikalt minska framställningen och importen av giftiga ämnen.

l9S7/88:Jo783 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att      109              106

regeringen tillsätter en utredning som har till uppgift att föreslå en strängare lagstiftning för industrins utsläpp av giftiga och svårnedbrytbara ämnen till de kommunala reningsverken.

l987/SS:Jo784 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget B 5 Ätgärder mot försurning för budgetåret      175    231
198S/S9 anslår 135 000 000 kr.,

2.   att  riksdagen  till anslaget B 7 Mark för naturvård för budgetåret      177 240 1988/89 anslår 15 000 000 kr..

3.   att riksdagen till anslaget B 8 Vård av naturreservat m.m. för bud-      179   •     245 getåret 1988/89 anslår 50 000 000 kr.

1987/88:Jo7S5 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riks-     97f 81

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpta bestämmelser för försäljning av högsvavliga produkter vid raffi­naderier särskilt vad avser bunkerolja.

l987/88:Jo7S6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas                     .       _      ,

55

S

66f.

23

72

31

67

24

152

ISO

 

24

2.    att riksdagen som sin merting ger regeringen till känna vad som i     55 motionen anförts om en nationell naiurvårdsslralegi,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om skydd för återstående urskogar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fauna-och floraregister,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skogens våtmarker,

1987/8S:Jo787 av Eva Rydén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riks­dagen hos regeringen begär förslag om lokalisering av det planerade miljö­tekniska institutet till Göteborg.


 


,-:                                                                                               JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställar

1987/88:Jo789 av Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) vari yrkas att      94f   76

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett ytterligare förtydligande av bilavgaslagen på sätt som har redovisats.

1987/88:Jo790 av Erling Bager och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen      136    .        153

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående förslag till ålervinningssystem för bilbatterier och fritidsbatterier.

19S7/88:Jo791 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (fp) vari yrkas att      167 212

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående inrättandet av ett miljöombudsmannaämbete.

1987/88:Jo792 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas all riksdagen hos regering-      120 126

en begär förslag om dels en plan för fungerande återvinning av freon, dels i samband med antagandet av en .sådan återvinningsplan, att kommuner, kylfirmor och entreprenörer skall åläggas obligatorisk sugning av freoner vid kassering av kylanläggningar.

1987/88:Jo794 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1.                                                                                                                    att riksdagen beslutar alt en övergång till indirekta kylsystem skall ske      121                                                             127
ft. o. m. den I juli 1988,

2.  att riksdagen begär alt regeringen ulformar ett registersystem för      118         122
köldmedieinköp.

1987/88:Jo795 av Sven Munke och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att      159  194

riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag alt pröva frågan om en skärpning och nya rutiner avseende kontrollen av konces-sionsprövade verksamheter.

1987/88:Jo798 av Rolf Kenneryd och Ivar'Franzén (c) vari yrkas

1.    att riksdagen begär alt regeringen avsättei- erforderliga medel för      176         237 försökskalkning av skogsmark,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådan      176 237 försökskalkning bör förläggas till Hallands län.

1987/88:Jo800 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som   '   159, 169        '   194. 21: sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av förstärkning av miljöskyddslagen.

1987/88:Jo802 av Maj-Lis Lööw rn. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     51        5

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder på miljöns område.

1987/88:JoS03 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas all riksdagen     86f  60

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen, anförts om

behovet att utarbeta en handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar.

25


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

1987/88:Jo804 av Rune Thorén (c) vari yrkas ätt riksdagen som sin mening      152  180

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av det planerade internationella miljötekniska institutet.

l987/88:Jo805 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin      152        182

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av ett internationellt institut för strategiska miljöstudier.

1987/S8:Jo806 av Hugo Hegeland och Siri Häggmark (m) vari yrkas att      152         180

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att det internationella miljöteknikinstitutet lokaliseras till Göte­borg.

1987/88:Jo8()7 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som      152 180

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokali­seringen av ett miljötekniskt institut till Stenungsund, alternativt Göteborg.

l987/88:Jo8()9 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen     I67f    213

begär förslag om en haverikommission i miljömål.

l987/88:Jo810 av Sven Munke (m) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i miljö-     87         62 skyddslagen alt särskilda regler införs för särskilt hårt förorenade områden,

2.   all riksdagen hos regeringen begär att Malmöhus län förklaras som     85f          57 särskilt föroreningskänsligl område.

1987/88:Jo811 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      168  214

begär förslag om inrättande av miljöpolis som förstärkning av den nuvaran-, de tillsynsorganisationen.

l987/88:Jo812 av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      159, 161       193, 198

begär förslag om ändring av ansvarsbestämmelserna i miljöskyddslagen 45 S och ändring av bestämmelserna i 18 och 40 §§.

1987/88:Jo815 av Margareta Hemmingsson (s) vari yrkas att riksdagen som     158 192

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om rätten alt överklaga vissa beslut enligt miljöskyddslagen.

1987/88:Jo8l8 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur samhället på ett     130        140 rationellt sätt skall få en total överblick över riskfaktorerna i kemisamhället,

2.  all riksdagen hos regeringen begär alt, i avvaktan på de åtgärder som     129    139 föranleds av yrkande 1, ett fullständigt produktregister byggs ut, vad avser

faktorer som avses i denna motion, samt alt registret skall vara helt öppet för insyn,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om former för demokratisk     127    135
styrning av produktionert. som skall syfta till sparsamhet, hushållning och

återanvändning i utnyttjandet av våra naturresurser och i inriktningen av          °

vår varuproduktion.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan

4. att riksdagen begär alt regeringen, i avvaktan på de åtgärder som      127         135
föranleds av yrkande 3, ger de statliga verken och myndigheterna direktiv

att vid tillståndsgivning till varuproduktion sälta hänsyn till människors hälsa, miljön och samhällsekonomiska överväganden i första hand,

5. att riksdagen hos regeringen begär alt en parlamentarisk kommission      127    135
tillsätts med uppgift att analysera vad i motionen anförts om en annan

hushållning och ekologiskt inriktad produktion, övergång till miljövänligare material, ett förändrat konsumtionsmönster samt förenlighet med en solida­risk och rättvis fördelningspolitik, nationellt och internationellt.

l9S7/8S:Jo8l9 av Eva Rydén m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regering-     87      63

en begär förslag till sådan ändring i miljöskyddslagen att miljö- och hälso­skyddsnämnderna får möjlighet att begränsa biltrafiken vid inversion.

1987/88:Jo820 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riks-     129      138

dagen beslutar om ändring av första stycket 20 § i lagen om kemiska

produkter i enlighet med nedan angivna lagförslag. Nuvarande lydelse: 20 S

Den som I. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 5 §. Föreslagen

lydelse: 20 § Den som 1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot

5-6 SS.

l987/S8:Jo821 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     110 108
motionen anförts om att ett handlingsprogram för minskat kväveläckage

och kväveutsläpp upprättas för hela Skånekusten,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I12f 116 motionen anförts om att fasta mätstationer för övervakning av förorenings­belastningen i särskilt känsliga områden byggs ut,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5f  57 motionen anförts om att Kattegatt. Öresund och Hanöbukten förklaras som

särskilt föroreningskänsligl område,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om svenska åtgärder med anledning av luftföroreningar från Helsingör,

5.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109  106 motionen anförts om att toxiska ämnen så långt möjligt särskiljs från kom­munala rertingsverk,

6.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    69    29 motionen anförts om att större resurser ställs till förfogande för genomför­ande av naturvårdsplaner i Skåne,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    67    24 motionen anförts om bättre beslutsunderlag i den fysiska riksplaneringen

när det gäller våtmarker i Skåne.

27


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställan p.

1987/S8:Jo823 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari yrkas alt riksdagen beslutar     94f    76

att bilavgaslagen ändras så att det klart framgår att biltillverkarna förbjuds att föreskriva användning av särskilda verksläder eller reservdelar för- av-gasrelalerade reparationer, även garanlireparalioner.

l987/S8:JoS25 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (s)      168 215

vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av regionala miljö- och nalurvårdsenheter.

l987/SS:JoS26 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos      128         137

regeringen begär att naturvårdsverket, kemikalieinspektionen och arbetar-skvddsstyrelsen får i uppdrag att dels utreda riskerna av höga halter av bensen i bensin, dels föreslå åtgärder för minskning av bensenhalten.

l9S7/8S:Jo829 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att      101    93

regeringen tillsätter en utredning med uppgift att som i motionen beskrivits utreda hur kustkommunerna långsiktigt skall hjälpas alt lösa problemen med nedsmutsningen från Nordsjön och Kattegatt.

l987/S8:Jo832 av Evert Svensson m. fl. (s.m, fp, c) vari yrkas att riksdagen      101   92

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder för att rädda kustvattnet i norra Bohus­län.

l987/88:JoS33 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     S5f   57 motionen anförts om att förklara hela södra Kattegatt, Öresund och Skäl­derviken sotn särskilt föroreningsbelastade områden,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om behovet av åtgärder för att stoppa föroreningarna till

havsmiljön.

1987/88:Jo834 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om att miljöundersökningar i Bottniska viken kan fort­sätta,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      104  100 motionen anförts om att programmet med flödesbeslämningar i länets älvar

kan fullföljas,

3. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med kalkning kan
fortsätta i oförändrad skala,

5. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så alt intensifiera-     99       87

de analyser kan ske av skogsskadorna i Gävleborg.

l987/88:Jo836 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i      102          96

Nordiska Rådet skall arbeta för en överenskommelse sä att vattenström-          28


 


JoU 1987/88:23

Behandlas iutskottets yttrande s.

marna via Öresund, Stora och Lilla Balt ej minskas,

2.   att riksdagen hos regeringen begär direkta och konkreta åtgärder för     104     100 att rädda sälstammen kring de svenska kusterna,

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att ta fram mot-     137  '       155 tagningsmöjligheter för senapsgas i två större svenska hamnar,

4.,att riksdagen hos regeringen begär all riktlinjer för militära aktiviteter     104        101

och andra verksamheter som påverkar natur och miljö i Östersjön såsom skjutövningar, byggnationer, avfallshantering, oljeupplag m.m. utarbetas.

I987/88:Jo837 av Bo Lundgren (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   87 motionen anförts om kontinuerlig uppföljning av skogsskadesiluationen i Skåne och Sydsverige i övrigt,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99   87 motionen anförts om ett ålgärdsprogram mot skogsskador,                              .      ,  ,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84   53 niotionen anförts om internationella överenskommelser på luftvårdsom-rådel.

19S7/88:JoS38 av Per Arne Aglert och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att     ] 11     112

riksdagen hos regeringen begär ålgärdsförslag frän SML om förbättring av
rökgasrening och eventuella andra utsläpp av kvicksilver från landets kre-
matorier.
                                                                         ,-.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So478.

1987/S8:Jo839 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin     143f  165

mening ger regeringen till känna alt Sverige på nordiskt och internationellt plan tar initiativ till miljöförbättringar och samarbete för att uppnå globala lösningar på miljöproblemen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi219.

l987/88:Jo841 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

I. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändringar i     79 48

terrängkörningslagstiftningen i enlighet med vad som i motionen anförts,

2., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     88     65

motionen anförts om dubbla avgasreningskrav, för importerade motorfor­don ,

3. att riksdagen sorri sin mening ger regeringen till känna vad som i     88      65

motionen anförts om att en generell dispens från nuvarande tillämpnings­föreskrifter för avgaslagen ges till moiorgasdrivna fordon.

1987/8S:Jo842 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas all riksdagen som sin     150f        177

mening ger regeringen till känna att Sverige i lämpliga fora bör verka för att Sovjet inte genomför planerna på utvidgad fösforitbrytning i Estland.

29


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        heinställan p.


1987/88:Jo843 av Ulla Tilländer (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening     86 ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att Malmöhus län förklaras som särskilt föroreningskänsligl område.

1987/8S:Jo844 av Margareta Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som     152 sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bildan­det av ett internationellt miljöforskningsorgan.

1987/88:Jo845 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin     176 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ur anslaget B 5. Ätgärder mot försurningen avdela 5-10 milj. kr. för restaure­ring av förorenade sjöar.

l987/88:Jo846 av Karl-Gösta Svenson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att     137 riksdagen hos regeringen begär förslag om att förbrukade lysrör och andra typer av lampor, som innehåller kvicksilver, snarast möjligt hänförs till miljöfarligt avfall.

l987/SS:Jo847 av Rune Backlund och Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas

1. all riksdagen begär alt regeringen utfärdar direktiv till statliga myndig-     107
heter i enlighet med vad som i motionen anförts om användning av oblekt
papper m.m.,

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en landsomfattande     l()7
kampanj för oblekt papper.

1987/88:Jo848 av Sven Munke (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring i     155
miljöskyddslagen alt företag som driver miljöfarlig verksamhet och prövats

av koncessionsnämnden för miljöskydd åläggs att utse en miljöansvarig,

2. att riksdagen hos regeringen begär alt naturvårdsverket får i uppdrag     16I
att pröva möjligheterna att redan i koncessionsvillkoren bestämma sank­
tionsavgiftens storlek vid "överulsläpp".

1987/S8:Jo850 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     137 motionen anförts om att klassificera kasserade lysrör som miljöfarligt avfall,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     137 motionen anförts om hanteringen av kasserade lysrör.

19S7/88:Jo851 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas alt    81f riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärdsprogram mot försurningen.

l9S7/8S:Jo852 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin     158 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökning av besvärsrätten avseende koncessionsnämndens beslut.


57

183

235

155

103 103

187 200

155 155

50

192 30


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                         hemställan


68f 79

79

86

118

119

121 121

137

1987/88:Jo853 av Monica Öhman m. fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förslag till utveckling av skyddade naturområden,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utlokalisering till Norrbotten av naturvårdsverkets avdelning för naturvård.

1987/88:Jo854 av Claes Rensfeldt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av information om och effektivare tillämpning av reglerna för snöskotertrafik i svenska fjälltrakter.

1987/S8:Jo855 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild skyddslagstiftning för sjön Vättern.

1987/88:Jo857 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.  alt riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud av användningen av freon inom områden där det ulan större svårighet kan ersättas av annat material,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av freon enligt vad som anförts i motionen,

 

3.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för ökad forskning och ersättningsteknik för freonanvändningen,

4.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om bestämmelser som kan förhindra freonuisläpp frän värmepumpar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Jo858 av Alf Svensson (c) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär att ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete startas för ekolo­gisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

1987/88:Jo859 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i I34f motionen anförts om kampanj för glasflaskan,

2: att riksdagen till ändamålet nytt returglas anslår medel ur fonden för |34f miljöskyddsteknik.

1987/88:Jo864 av Ivar Franzén m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär alt    90f regeringen skyndsamt vidtar åtgärder som stimulerar till avgasrenande åt­gärder på begagnade bilar enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1987/88:Jo865 av Ivar Franzén och Pär Granstedt (c) vari yrkas alt riks-    86 dagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att förklara Stockholms kommun som ett särskilt föroreningskänsligl område.


28 49

48

58

122

124

127

127

156

149 149

71

57


31


 


JoU 1987/88:23


1987/88:Jo867 av' Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder mot freonutsläpp samt fortsalt forskning enligt motionens
intentioner.
                                                                               .

1987/8S:Jo869 av Bengt Kronblad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ett framtida Östersjölaboratorium skall förläggas till Kalmar län och knytas till den verksamhet inom Östersjöforskningen som bedrivs vid högskolan i Kalmar.

l987/SS:Jo87() av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn av gällande ersätt­ningsregler vid inlösen av mark från enskild markinnehavare samt domän­verkets och lantbruksnämndens instruktion vad avser medverkan i markaf-färer, som rör inlösen av mark från enskild i enlighet med vad som i motionen anförts.

l9S7/8S:Jo871 av Ingela Mårtensson m. fl..(fp) vari yrkas

1.   alt riksdagen hos regeringen begär utredning om förslag att minska miljöfarliga avgaser i äldre bilar i enlighet med motionen,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av skrotnings-premier och skrotningsavgifter enligt statskontorets förslag.

l987/88:JoS72 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas

3.   alt riksdagen hos regeringen begär en utredning om färjetrafikens skador i form av bl. a. svall, sug och erodering,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt anförts om Stockholms skärgård.

l987/88:JoS73 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om krav på rening av avgaser från dieselfordon,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att.restriktioner införs för kemikaliean­vändning pä tillrinningsområden av särskild betydelse,

3.  att riksdagen beslutar alt transporter på Mälaren beläggs med särskilda restriktioner.

5. att riksdagen sotn sin mening ger regeringen till känna alt vad i övrigt
anförts i motionen om åtgärder för att begränsa luftföroreningarna skall
beaktas i olika myndigheters arbete.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A492.

l9S7/88:Jo874 av Stig Josefson m. fl. (c) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av ett särskilt Östersjölaboratorium,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljö- och naturvård.


Behandlas i utskottets
yttrande s.
  hemställan p.

121              127

117

I13f

46

79

71 154

28 28

64 60

60 50

90f 137

68f ViSf

88 86f

S6f 81

117

29

32

113f' 69


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N335.


Motioner överlämnade från andra utskott

1987/88:Fi224 av Alf Svenssoii (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av utsläppsavgifter och andra ekonomiska styrme­del för att uppnå en bättre livsmiljö.

I9S7/88:L207 av Alf Svensson (c) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring i bolagslagen så alt företagens årsbokslut förses med en miljöredovisning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo735.

1987/88:L604 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringeti till känna vad i motionen anförts om en obligato­risk miljöskadeförsäkring.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo719.

1987/88:L605 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.   alt riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk miljö­skyddsförsäkring för alla som bedriver miljöfarlig verksamhet,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om miljöfond som lämnar ersättning till skadelidande som inle får försäkringersältning samt för sanering efter miljöskador där ansvarig inte längre finns eller saknar ekonomiska resurser.

1987/88:L612 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikali­er.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo768.

1987/88:Kr6 av Kari Boo m. fl. (c) vari yrkas ,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande ekonomiska resurser för insatser mot för­surningsskador på kulturföremål,

1987/88:T65 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) vari yrkas

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomiska stimulanser till bilägare som installerar utrustning för katalytisk avgasrening enligt vad, som i motionen anförts,

3.  att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skrolningspremie för att stimulera förnyelse av bilparken enligt vad som i motionen anförts.

I987/88:T66 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

35. alt riksdagen beslutar skärpa utsläppskraven för olika fordonstyper i enlighet med vad i motionen anförts.


172

126

125

125 125

126

176

90f

137

8S


223

133

128

128 129

i-32

238

71

154

64

33


.1 Riksdagen 1987/88. 16 .saml. Nr 23


JoU 1987/88:23


88

98

97f

I987/88:TS5 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen sotn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett stitnulansbidrag på 3 000 kronor för avgasreducerande åt­gärder inom den befintliga bilparken,

4.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppmuntring av alternativa avgasreningsmetoder,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som minimerar tendenser till ett reservdels- och verk­stadsmonopol inom avgasserviceområdet,

8. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att stimulera avgasutsläppsminskningar inom den befintliga bilparken.

19S7/SS:T95 av Mats Odell (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgaskrav på dieseldrivna bussar och lastbilar.

I9S7/8S:N27 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung eldningsolja sänks till 0.5 % och i villaolja till 0.15 %.

I987/88:N33 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter,

7.  att riksdagen som sin mennig ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka den tillåtna gränsen för svavelulsläpp till 0,5 viktpro­cent.


Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

90

88 94f

90

74

64 76

71

,64 82

79,80


 


Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:85

1987/88:Jol4 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär alt regering-      93 en, i enlighet med motionen, framlägger förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar.

1987/8S:Jol5 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen      139f begär en utredning av Göta älv som dricksvatlentäkt i enlighet med mo­tionens syfte.

l987/S8:Jol6 av Göran Ericsson m. fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     5()f anförts om att energiplaneringen skall ske med hänsyn till miljöeffekterna,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      139 anförts om nödvändigheten av en snabb introduktion av naturgas i Stock­holmsregionen,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     98 anförts om en halvering av svavelhalten i eldningsolja.


75

159

158

83


34


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       heinställai

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      139   158 anförts om att inga ytterligare kolkraftverk bör planeras i Stockholm,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      82     50 anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från energianläggningar skall

införas, för utsläpp av svavel vid olje- och kolanläggningar och för kväveoxidutsläpp frän kolförbränning,

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      161      200

anförts om att miljöskyddsavgift skall utgå vid alla former av överträdelse av koncessionsvillkoren,

9. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      160   195
anförts om en skärpning av straffsanktioner vid uppsåtliga miljöbrott.

10.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     92f                                                       73
anförts om stimulanser för utveckling och användning av miljövänliga

bränslen i fordon som nu drivs med diesel eller bensin och därvid införa skatterabatter på miljövänliga bränslen och verka för ökad prisdifferentie­ring mellan blyfri och blyad bensin,

11.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     8Sf                                                       66
anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, underlätta och stimule­
ra till återkommande kontroll av avgasreningssystem, införa gränsvärden

för avgasutsläpp för bensin- och dieseldrivna fordon,

12.                                                                                                                  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      140                                                      160
anförts om nödvändigheten av en utbyggnad av kringfartsleder till en ring

runt Stockholm.

13.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     140                                                      160
anförts om en begränsning av användningen av dubbdäck för att därmed

minska stoftbildning och slitage på gator och vägar,

14.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      133f                                                    148
anförts om önskvärdheten av en förbättrad information till hushållen om

miljöfarligt avfall och var man kan och skall avyttra sådant avfall,

15.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      132f                                                    142
anförts om att en förbättrad källsortering av avfall skall införas samt att

tekniken för återvinning av avfall ges erforderliga forskningsmedel.

16.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     133   144 anförts om hantering och transporter av miljöfarligt avfall i större tätorter,

17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     164f  205 anförts om nödvändigheten av att utveckla analyser av effekter på miljön

och förslag till förändringar inom skilda samhällsområden, s. k. miljökonse­kvensanalyser.

l987/8S:Jol7 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen     64f       13

begär en översyn av formerna för säkerställande av naturvårdsobjekt i enlighet med vad som i motionen anförts.'


1987/88:Jol8 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin     90f  71

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma stimulansåtgärder för avgasrening på begagnade bilar.


35


 


JoU 1987/88:23


Behandlas i utskottets


hemställan p. 117

178 178

55

50

233 233' 180

161

11 50


yttrande s. 113f

19S7/8S:Jol9 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen, anförts om Gotland som bas för marin vetenskaplig forskning och undersökingsverksamhet i Öster­sjön.

1987/88:Jo20 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

151

1.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om överläggningar med den finska regeringen i syfte att minimera utsläppen från Torneåverken,

2.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad      151 som i motionen anförts om ändring i lagen om gränsälvsöverenskommelsen

så att även utsläpp i luften kan prövas av gränsälvskommissionen,

S4f

3. att riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om konventionen om gränsöverskridande luftför­
oreningar.

19S7/88:Jo21 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

176 176 152

140 59

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot försurningen i västra delarna av Krono­bergs län,

2.   att riksdagen beslutar att anslaget B 5 jämväl skall inrymma bidrag till kalkning av brunnar,

3.   att riksdagen beslutar all länsstyrelserna i samråd med kommunerna får avgöra hur kalkningsanslagel skall användas,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokaliseringen av det planerade internationella miljö­teknikinstitutet.

1987/S8:Jo22 av Lennart Brunander (c) vari yrkas alt riksdagen hos rege­ringen begär förslag till skärpta riktlinjer för åtgärder att begränsa trafik­buller i befintlig bebyggelse i enlighet med motionen

1987/8S:Jo23 av Alf Svensson (c) vari yrkas

SS

64

88

64

172f

223

173

224

 

36

1.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen' anförts om en naiurvårdsgräns till skydd för de fjällnära skogarna,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsätt­ningen för kolväteutsläpp skall vara att uppnå 50 % reduktion av 1985 års utsläppsnivå till år 1995.

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och bussar,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta avgasreningskrav för tunga lastbilar och bussar,

5.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel som ett instrument i miljöpolitiken,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad i motionen anförts om införande av ulsläppsavgifter för svaveldioxider.


 


JoU 1987/88:23

 

Beh: yttrande

indli s.

;1S

i Utskottet! hemställa

119

 

 

124

7.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ulsläppsavgifter för freoner,

8.  all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     173     225 anförts om införande av ulsläppsavgifter för klorföreningar,

9.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     173     226 anförts om införande av ulsläppsavgifter för kväveoxider,

 

10.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     125   130 anförts om en obligatorisk miljöskyddsförsäkring,

11.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     158   192 anförts om rätt för ideella och naturvetenskapliga organisationer ätt över­klaga beslut enligt miljöskyddslagen,

12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     155   187 anförts om alt företag som bedriver miljöfarlig verksamhet skall åläggas att

utse en miljöansvarig,                                          '

13.                                                                                                                 alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     130                                                      140
anförts om systematisk genomgång och prövning av befintliga kemiska

ämnen,

14.                                                                                                                 att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     135                                                      15()
anförts om införande av pantsystem för bilbatterier fr. o. m. den 1 januari

1989.            

15.                                                                                                                 att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen *  135                                                      151
anförts om ett panlsystem för miljöfarliga batterier fr. o. m. den 1 januari

1989,

16.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     1()7                                                     |02
anförts om att åtgärder för reduktion av klor i massaindustrin skall ha

påbörjats senast år 1990,

17.                                                                                                                 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     l()7                                                       102
anförts om förbud för utsläpp av klor från massaindustrin fr. o. m. 1995.

1987/88:Jo24 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen    84        53 anförts om ökad aktivitet för att åstadkomma internationella överenskom­melser om begränsningar av kväveoxidulsläppen,

2.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     117f    121 anförts om internationella åtgärder för att åstadkomma ett totalt stopp för

användingen av CFC och andra ämnen som skadar ozonskiktet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     149    173 anförts om konsultationer m. fl. åtgärder inom ramen för den nordiska miljöskyddskonventionen,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     159    193 anförts om miljökvaliletsnormer,

5.   att riksdagen beslutar avskaffa straffriheten vid miljöbrolt i ringa fall,     160          196

6.   att riksdagen avslår regeringens förslag om obligatorisk kommunal     156  188 tillsyn över de anmälningspliktiga anläggningarna,                                                                                                3y


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemstiillan p.

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     I54f    186 anförts om uppbyggnad av ett system med miljörevisorer.

8.  att riksdagen beslutar belägga utsläpp av svaveldioxid från industripro-     173  224 cesser med en miljöavgift pa 4 000 kr/ton svaveldioxid i enlighet med vad ,

som anförts i motionen.

9.                                                                                                                    att riksdagen beslutar belägga svavel i olja med en miljöavgift på 8     173                                                                   224
kr./kg svavel i enlighet med vad som anförts i motionen;

10.                                                                                                                  att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     SI                                                         50
anförts om en minskning av mängden ozon och andra folokemiska oxidian-

ter med 75 %,

11.  att riksdagen beslutar om ett gränsvärde på 0.05 g svavel per MJ     97f 79.80 bränsle som skall träda i kraft senast 1992,

12.  att riksdagen beslutar att de skärpta avgaskraven för lätta fordon skall     SS   64 träda i kraft fr. o. m. 1990 års modeller.

13.  alt riksdagen beslutar all de skärpta avgaskraven för tunga fordon     88 .        64 skall träda i kraft fr. o. m. 1992 års modeller,                                                                     ,                                , .

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      173  227 anförts om att en miljöavgift på importerade fordon som inte uppfyller

kraven bör övervägas,

15.  alt riksdagen avslår regeringens förslag om ekonomiskt stöd till frivil-     89       67 liga inköp av dieselfordon som uppfyller avgaskraven,

16.  att riksdagen beslutar införa ett statligt stöd på 1 000 kr. per bil till     90f         71 , bilägare som kompletterar äldre bilar med katalytisk avgasrening,

17.  att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag     90    70 att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer för bensinbilar fr. o. m. 1995

års modell,

18.                                                                                                                  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     92f                                                        73
anförts om intensifierad forskning för all ytterligare reducera utsläppen från

motorfordon.

19.  att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen     91      72 anförts om skärpta miljökrav på flygtrafik och sjöfart,

20.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     97f    81 anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1 % fr. o. m. 1990 alternativt

skärpta krav på rökgasrening med motsvarande effekt,

1.37

1.S4

99

SS

99

89

21.  att riksdagen beslutar om en höjning av bilskrotningspremien till 15 000 kr. och motsvarande höjning av bilskrotningsavgiften,

22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkningsverksamheten och selentillförsel,

23.  all riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att snarast möjligt redovisa hur ytterligare och snabbare begränsningar av kväveoxid- och kolväteutsläppen skall kunna ske,

24.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     58      9 anförts om förslag till hur lövskogsandelen skall kunna ökas i särskilt drabbade områden,                                                        -


 


JoU 1987/88:23


Beh;

uullas

i utskot

tets

yttrande

s.

hemst;

illai

183

 

256

 

183

 

256

 

25.  att riksdagen beslutar bevilja kemikalieinspektionen fyra nya tjänster.

26.  att riksdagen hos regeringen begär att avgifterna för kemikalieinspek­tionens verksamhet höjs i den utsträckning som behövs för att finansiera fyra nya tjänster,

27.  alt riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad i motionen     65     14 anförts om säkerställandeplaner för riksobjekl och en samlad inventering av

lämpliga framtida naturreservat,

120

126

121

127

135

151

182

253

182

2.S4

140

161

29.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      107  102 anförts om mål för reduktion av massaindustrins utsläpp,

30.  all riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 5 milj. kr. för åtgärder i      182      255 hotade områden som Kattegatt,

31.  att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 7 milj. kr. utöver vad     182          255 regeringen föreslagit i budgetpropositionen för insatser rörande bekämp­ningsmedel,

32.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av bilskrotningslagen,

33.  alt riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierad forskning för alt klargöra hoten mot ozonskiktet,

34.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pant på miljöfarliga batterier.

35.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      133  143 anförts om säkerslällandeprogram för miljöfarligt avfall,

36.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     136   153 anförts om återvinning av miljöfarliga batterier,

37.  att riksdagen beslutar att naturvårdsverket skall disponera 40 milj. kr. ur bränslemiljöfonden för stöd till ny miljöskyddsteknik,

38.  att riksdagen för utredningar och inventeringar inom miljövårdsområ­det för budgetåret 1988/89 anslår 10 milj. kr. mer än regeringen föreslagit,

39.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett samlat handlingsprogram mot buller.

1987/88:Jo25 av Carl Bildt m. fl! (m) vari yrkas

1.  att riksdagen till Vård av hotade arter m.m. för budgetåret 1988/89      ISO        247 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     54f   6 motionen anförts om statligt ägande och statlig förvaltning av mark för

naturvård,

3.                                                                                                                    all riksdagen beslutar att anslaget Mark för naluvård får användas även      177                                                            243
till den ideella naturvården för inköp av mark för naturvård i enlighet med

vad som i motionen artförts.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     65    14 motionen anförts om en renodling av begreppet naturskydd,

5.    att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad som i     65   14 motionen anförts om syftet med nationalparkerna,                                                                                              39


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s,
                                                                                                       hemställan p.

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att exploaterade     65   14 delar av vara nationalparker bör avstyckas och ges en annan skyddsform,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     55 •      •  7 motionen anförts om naturvårdsverkets bidrag till friluftsanläggningar,                  '     '

8.  att riksdagen som nationellt delmål fastställer vad som i motionen     83 '     52 anförts om att koldioxidutsläppen inte får öka från dagens nivå,

9.  all riksdagen som mål fastställer att svavelutsläppen till är 2000 skall     82                  50 minska med 80 % räknat från 1980 års nivå,

 

10.  alt riksdagen begär alt regeringen i internationella fora skall verka för     84                53 en minskning av svavelutsläppen i enlighet med vad som i motionen anförts,

11.  att riksdagen begär alt regeringen skall fastställa en miljöavgift föi-     173       224 tjock eldningsolja pä 10 000 kr. per ton svavel i enlighet med vad som i '

motionen anförts,

12.  att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska kväveul-     82     '       50 släppen till en nivå naturen i Sverige tål.

13.  att riksdagen beslutar om ett stimulansbidrag på 3 000 kr. för avgas-     90f     71 rening av äldre bilar i enlighet med vad som i motionen anförts,

 

14.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     5()f        '   I motionen anförts om den tekniska utvecklingens betydelse för en god miljö,

15.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109    -      106 motionen anförts om hantering av slam frän kommunala reningsverk,

16.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en aktions-     86f    60 plan mot föroreningarna i våra sjöar och vattendrag bör utarbetas,

17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     148  171 motionen anförts om det internationella miljösamarbetets betydelse,

18.  all riksdagen begär att legeringen skall verka för att granskningskon-     I17f    ,      121 ferensen om ozonskiktet tidigareläggs, att ett mer ambitiöst mål än Mont-      •           r, realprotokollet anger skall fastställas av konferensen samt alt ett slutmål för

avveckling av freonanvändningen fastställs,

19.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad,som i     I17f                                                               121
motionen anförts om regeringens freonavvecklingsplan,

22.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I72f           223 motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

23.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     167 208 motionen anförts om nya handläggartjänster för miljöskyddels prövning och

tillsyn,

24.                                                                                                                  att riksdagen beslutar sammanföra det föreslagna anslaget för rening     181                                                               250
av Dalälven med anslaget Åtgärder för miljöskador.

1987/S8:Jo26 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas..     ,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den ekono-    50       2 ,
miska utvecklingert skall inriktas på människors liv och hälsa samt på

sociala, kulturella och ekologiska värden,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta att vi för vår    50          ,           2

      40


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets Överlevnad behöver en kursändring från imperalistiskt förtryck och kapita-     yttrande s.       hemstallai listisk utsugning och till en ny ekonomisk världsordning med miljöskydd och solidarisk fördelning av de ändliga naturresurserna,

,3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen    .,143f    165

anförts om viklen av att intensifiera det internationella samarbetet för att rädda naturresurserna,

4.  att riksdagen beslutar upprätta en avvecklingsplan för de verksamheter      lOSf            105 som alstrar dioxiner och dioxinliknande föreningar,

5.  att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av klorblekt hushåjls- och      107     103 toalettpapper,

6.  att riksdagen beslutar att tillverkarna av pappersprodukler åläggs att     164     204 varudeklarera - miljömärka — sina produkter,

7.  att riksdagen beslutar alt reducera de klororganiska utsläppen enligt      107     102 vad i motionen anförts,

8.                                                                                                                   alt riksdagen beslutar att införa skatl-på klorgas fr. o. m. 1988-07-01      173                                                                 225
om 3 kr/kg klorgas, samt att den las från kloralkalifabrikerna och på   .

importerad klorgas,

9.                                                                                                                    alt riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av aluminiumburkar och     135                                                        152
plastflaskor för läskedrycker enligt vad som i motionert artförs fr. o. m.

1988-07-01,

12.  alt riksdagen besllilar förbjuda iransilering av radioaktivt material via     14|      i62 svenska hamnar och i svenskt luftrum,

13.  att riksdagen beslutar att berörda myndigheter får de resurser som     133       144 behövs för att kunna skydda människor och miljö vid transporter som kan

vara farliga för omgivningen,

14.  att riksdagen hos regeringen begär en uttömmande redogörelse för     141      i63 sambandet kärnkraft-kärnvapen,

15.  att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra en     141'      '           164 epidemologisk undersökning om det radioaktiva nedfallets påverkan pä

människorna i de områden som drabbades av nedfallet från Tjernobyl genomförs,

16.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra     141           i64 epidemologiska undersökningar bland de kringboende vid våra kärnkraft­verk för alt utröna den kontinuerliga lågdossträlningens effekter,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta att utgäugs-    153       185 purtkten för miljöskyddslagen måste vara vad människan, naturresurserua

och miljön tål,

18.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid till-     169          217 ståndsprövning av produktion skall samhällsnyttan vägas mot skadan vid tillståndsgivningen,

19.   att riksdagen beslutar alt miljöskyddslagen skall omfatta även vägar    I70f      219 och trafikleder enligt vad som i motionen anförs,

20.   att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte all kommunerna    167          209 måste få betydligt större resurser för sitt tillsynsarbete,

41


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemställan p.

173f

229

169

217

160

195

157

189

167

210

21.  att riksdagen beslutar att rättshjälp omedelbart skall återinföras till     162       202 enskilda "miljöoffer",

22.  att riksdagen beslutar att miljöorganisationer skall få rätt att över-    158       192 klaga koncessionsnämndens beslut,

23.  att riksdagen beslutar att sponsring för skötsel och förvärv av natur-    178      244 vårdslagar ej skall tillålas,

24.  att riksdagen beslutar att anslaget till förvärv av naturområden ökar    177      240 med 20 miljoner kronor till 60 miljoner kronor,

25.  att riksdagen avslår förslaget vad gäller en utredning om miljöavgifter,

26.  att riksdagen beslutar ändra miljöskyddslagens paragraf 5 i enlighet med vad som anförs i motionen,

27.  all riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att skärpa straffen för miljöbrolt i enlighet med vad som anförs i motionen,

28.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konces­sionsnämnden bör förslärkas med fler miljösakkunniga personer,

29.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en massiv utbildning av miljöjurister kommer till stånd.

1987/88:Jo27 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att    17,8  241

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det långsikliga behovet av mark för naturvård.

1987/88:Jo28 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som    l.54f. 157        186. 189

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ål-gärder för att stärka miljöskyddslagen.

1987/88:Jo29 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas    160        197

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad som i motionen anförts om en översyn av miljöstraffrällen.

1987/S8:Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt en god miljö   50        3
skall vara ett centralt ekonomiskt mål,

2.  att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta en strategi för inter-   143f, 146         165, 170 nationellt miljöarbete i enlighet med motionen,

3.  alt riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i   78     40 motionen anförts om inriktningen av översynen av naturvårdslagen,

 

5.  alt riksdagen beslutar anslå 60 milj. kr. till vård av naturreservat m.m.    179      245 till anslaget B 8 Miljö- och energidepartementet, dvs. en ökning med 10,8 milj. kr..

6.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i   65      15 motionen anförts om fond för inköp och vård av naturreservat,

7.  att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till anslaget B 9 Vård av hotade   I82f       255

arter m.m.,

42


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yllrande s,
                                                                                                        hemstäliai

8.  att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. till anslaget B 9 Vård av hotade     ISO     247 arter, dvs. en ökning med 1 milj. kr..

9.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     178  242 motionen anförts om överföring av särskilt skyddsvärd mark från domän­verket till Naturvårdsfonden,

 

10.  att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till ett nytt anslag Bevarande av   ,, 183 257 genetiska resurser, i enlighet med motionen,

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     5Sf  10 motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruks­metoder,

12.  att riksdagen som sin menirtg ger regerirtgen till känna vad som i      I43f         165 motionen anförts om internationell miljövård,

13.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna att Antarktis     I44f      169 bör skyddas som internationell naturpark,

14.  att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett aktions-     83       52 program för att begränsa koldioxidutsläppen,

15.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     173           225 motionen anförts om införande av miljöavgift på koldioxid,

16.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna all målsätt-     82          50 ningen skall vara att svaveldioxidutsläppen begränsas med 90 % och att

utsläppen av kväveoxider och kolväten begränsas med 75 %,

17.  alt riksdagen begär att regeringen skall verka för en internationell     85           56 luflvårdsfond inom ECE i enlighet med niotionen,

18.  att riksdagen som.sin mening ger regeringen till känna vad som i     144 166 motionen anförts om internationella miljöleknikmässor,

' 19. att riksdagen beslutar att exportkredilgarantier skall kunna ges vid     144        167

export av miljöteknik,

20.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     144           168 motionert anförts om miljöatlachéer,

21.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      176          239 motionen anförts om resurser till internationella försurningssekretariatet,

22.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84  53 motionen anförts om det internationella konvenlionsarbelet med luftför­oreningar,

23: att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     84    54

motionen anförts om överläggningar med den danska regeringen i syfte att begränsa luftföroreningarna.

24.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     81  51 motionen anförts om utbyggnad av avsvavlingskapaciteten enligt målsätt­ningar som anges i motionen,

25.   att riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i     173          224 motionen anförts om åtgärder för alt begränsa luftförorenirtgarna från

industri- och energianläggningar,

26.                                                                                                                 att riksdagen begär att regeringert skall återkomma med förslag till     173                                                                     226
miljöavgift på kväveoxider,
                                                                               43


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan p.

27.                                                                                                                  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i ,  92f                                                                73
motionen anförts om stimulanser till utvecklande av:miljövänliga motorer

och drivmedel,                                                           '

28.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i    '89   6S motionen anförts om miljöåtgärder i stadstrafiken,

29.  att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för lätta lastbi-     88    64 lar och bussar fr. o. m. 1990 års modeller enligt vad som anförs i motionen,

30.  alt riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för tunga for-     SS       64 don fr. o. m. 1992 års modeller enligt vad som anförs i motionen,

31.  att riksdagen beslutar att stimulanser ska utgå till byte av motorer och     89 ' 6S till kompletterande reningsteknik för bussar och laslfordon i enlighet med

motionen.

32.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om stimulan-     9()f   71 ser till köp av kompletterande reningsteknik för personbilar,

33.  att riksdagen beslutar att temporärt sänka hastighetsgränserna i enlig-     89  69 het med motionen.

34.  att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. från försurningsanslaget till     99. 176 88, 232 försöksverksamhet med vitaliseringskalkning,

35.  att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om      176  238 miljöåtgärder i kulturminnesvården,

 

36.   att riksdagen beslutar anslå totalt 202 milj. kr. till åtgärder mot     175    231 försurning och luftföroreningar, dvs. en ökning med 39 milj. kr.,

37.   alt riksdagen beslutar att införa en miljöavgift på freon med 50 kr/kg     119     123 CFC,

38.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     120 125. 126 motionen anförts om ålerinsamling av freon och införande av pantsystem,

39.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     I17f 121 motionen anförts om internationella åtgärder för att avveckla freonan­vändning.

40.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     173           225 motionen anförts om miljöavgift på klorutsläpp med 20 kr/kg organiskt

bundet klor,

107

102

103

97

102

95

111

110

133

146

135

152 44

41.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avvecklingen av klor i pappersmassaindustrin,

42.   all riksdagen begär att regeringen skall verka för en Nordsjökommis­sion.

43.   alt riksdagen begär alt regeringen skall verka.för förbud av miljöfarlig dumpning och förbränning till havs,

 

45.   att riksdagen hos regeringen begär ett ålgärdsprogram för att be­gränsa utsläppen av metaller i havet i enlighet med motionen,

46.   att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag till riksdagen om en ny avfallspolitik, i enlighet med motionen,

47.   alt riksdagen beslutar förbjuda aluminiumburken som dryckesför­packning i enlighet med niotionen.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets yttrande s.        hemställan

126

132

172f .

223

I63f

203

164. 169

205,

158

192

157

189

167

211

155

IS7

48.  att riksdagen beslutar att källsortering och effektiv reningsteknik skall     133f  148 krävas för tillstånd till sopförbränning,

49.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     109            ,106 motionen anförts om avloppsrening,

50.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     99  86 motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie,

51.  att riksdagen beslutar förbjuda användning av rötslam på jordbruks­mark,

52.  alt riksdagen som sin mening hos regeringen begär förslag om en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier,

53.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i niotionen anförts om syslem med ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,

54.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöutbildning,

55.  alt riksdagen beslutar förändra miljöskyddslagen i ertlighel med mo­tionen,

56.  att riksdagen beslutar ge miljöorganisationer rätt att överklaga en­ligt S 8 a miljöskyddslagen och i enlighet med vad som anförs i motionen,

57.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om koncessionsnämndens sammansättning,

58.  att riksdagen som sin mening,ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statsåklagare för miljöbrott,

59.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöansvarig vid företag som bedriver miljöfarlig verksamhet,

60.  att riksdagen beslutar förändra rältshjälpslagen i enlighet med mo-      162      202 tionen,

61.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      157          190 motionen anförts om inriktningen av tillsynsverksamheten,

62.  att riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i      157          190 motionen anförts om förändring av miljöskyddsförordningen.

1987/88:Jo31 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin menirtg ger regeringen till känna vad i motionen      148   171 anförts om behovet av nära samarbete med länderna i regionen för att skapa ekologisk säkerhet och god livsmiljö.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i      150  174 motionen anförts om att Sverige skall ta upp överläggningar med Polen om miljöproblem,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     85      56 anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att en internationell luftvårds­fond kommer till stånd.

45


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                        hemställan p.

1987/88:Jo32 av Lena Öhrsvik och Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen      176  233

anförts om alt statsbidrag fortsättningsvis ska kunna utgå för insatser mot surt grundvatten inom ramen för de projektmedel som anvisats i miljöpro­positionen.

19S7/88:Jo33 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen      113f   117

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alt ett Öslersjöinstitut med ett integrerat laboratorium för forskning och undersökning av miljön och fisket förläggs till Karlskrona.

19S7/8S:Jo34 av Mats O Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin      64f  13

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av formerna för säkerställande av nalurvårdsobjekt enligt vad i motionen anförts.

1987/S8:Jo35 av Hans Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) vari yrkas alt     86   57

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förklara västra Skåne för miljöskyddsområde m.m.

1987/88:Jo36 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att      133         144

riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett ålgärdsprogram för säkrare transporter av miljö­farligt gods.

1987/88:Jo37 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att     176          233

riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortsatt stöd till åtgärder mot försurat vatten i enskild brunn/vattentäkt.

l987/S8:Jo38 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     146      170

motionen anförts om Brundtland-rapportens epokgörande nya inriktning av miljötänkandet,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     164  204 motionen anförts om miljömärkning av varor,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     92f   73 motionen anförts om ett brett forskningsprogram för olika lösningar på avgasproblemet.

6.    all riksdagen som sin mening ger regeringert till känna vad som i     93    74 motionen anförts om ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i Falun/

Borlänge,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     127  136
motionen anförts om ett program för miljövänliga hushållskemikalier,

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känrta vad som i     109    107

motionen anförts om ett nytt syslem för avloppsrening.


 


JoU 1987/88:23

Behandlas i utskottets
yttrande s.
                                                                                                       hemstiillan

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     72       32

motionen anförts om stöd till jordbrukare för upprätthållande av den gene­tiska mångfalden i naturen.

1987/88:Jo39 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin      152          181

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av ett internationellt forskningscentrum till Gotland.

1987/88:Jo41 av Rune Thorén m. fl. (c, m, fp) vari yrkas alt riksdagen     125   131

beslutar alt den yrkesfiskare (med yrkesfiskare avses den som har yrkes­fiskelicens), som ej kan fortsätta sitt fiske därför att det vattenområde han anvärtder skadats av miljöfarligt utsläpp, skall ha rätt till ersättning från den föreslagna miljöskadeförsäkringert.

Utredningar som redovisas i propositionen

I propositionen lämnas en samlad redovisning av inriktningen av miljö­politiken inför 1990-talet. Redogörelsen för de förslag som framläggs går tillbaka på en omfattande utredningsverksamhet under de senaste åren. I propositionen omnämns särskilt följande utredningsbelänkanden.

Naturresurser och naturvård

Naturresurs- och miljökommitténs belänkande (SOU 1983:56) Natur­resursers nyttjande och hävd

Våra nalurvårdsobjekt. Förvaltning, skötsel, ekonomi (Ds Jo 1986:4) Naturvård i fjällen (Statens naturvårdsverks utredning mars 1987) Statens naturvårdsverks framställningar med förslag om utvidgning av vissa naliortalparker m.m.

Luftföroreningar och försurning

Staterts rtaturvårdsverks rapport 3283 Lastbilar, bussar och reuare luft -     Statens naturvårdsverks och statens energiverks rapport 3312 resp. 1987:3 Mindre kväveoxider från förbränning

Statens naturvårdsverks rapport 3379 Aktionsplan 87 mot luftförore­ningar och försurning

Statens naturvårdsverks och statens energiverks skrivelse den 24 no­vember 1987 med förslag till nya svavelkrav vid förbränning Moloralkoholkommitténs betänkande (SÖU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle m.m.

Åtgärder mot havsföroreningar

Statens naturvårdsverks rapport Aktionsplan mot havsföroreningar

47


 


Skydd för ozonskiktet                                                                     JoU 1987/88:23

-    Statens naturvårdsverks rapport 3353 CFC/Freon - Förslag till åtgärder
till skydd av ozonskiktet

Industrins program för begränsning av CFC-utsläpp Promemoria   1987-12-22   Industriförbundets, avvecklingsprogram   för CFC-användning och yttrande 1988-02-12 av Dow Chemical AB om möjligheter och planer för avveckling och användning av ozonskikts-nedbrytande CFC vid tillverkning av XPS

Montreal Prolocol on Substances that Deplete the Ozone Layer-Monl­realprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet

Miljöskador

-         Betänkandet (SOU 1987:15) Miljöskadefond

-         Betänkandet (SOU I9S3:20) Bättre miljöskydd II

Miljöskyddets regelsystem och organisation

-         Betänkandet (SÖU 1987:32) Fören bättre miljö

-         .lordbruksdepartementets promemoria (Ds Jo 1985:3) Ändrad instans-ordning i miljöskyddsärenden      '     '        

Offentlig utfrågning m.m.

Under ärendets beredning har utskottet inhämtat kompletterande upp-Ivsningar vid en offentlig utfrågning om utsläpp till luften av freoner, för­surande ämnen och koldioxid samt om utsläpp till vatten av närsalter och stabila organiska ämnen. I utfrågningen deltog representanter för statens naturvårdsverk. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, naturhistoriska riksnuiseet. Stockholms universitet, Electrolux. Sveriges industriförbund. Korsnäs AB, Mo o Domsjö, Svenska Cellulosa- och pappersbruksförenirtg-en. Stockholm Energi samt Svenska Naturskyddsföreningen.

Utskottet har vid en särskild föredragning av chefen för Askölaboratoriet vid Stockholms universitet inhämtat kompletterande upplysningar om ut­redningsläget beträffande forskningslaboratorierna för miljötillståndet och fiskresurserna i Östersjön.

Representanter för Bilindusiriföreningen och den bilmärkesobundna sek­
torn - Sveriges Bildelsgrossisters Förening. OK Marknadsservice AB, All-
bilverkstiiderna. Auto-Producls AB och Autometrik AB — har uppvaktat
utskottet med anledning av motioner om garantireglerna enligt 6 S bilavgas­
lagen (1986:1386).
                                                                  '                       '

Utskottet

1. Inledning

I betiinkandet behandlas regeringens proposition 1987/88:85 om miljöpoliti- '

ken inför 1990-talet jämte ca 600 motionsyrkanden. Med hänsyn till den   ' •

omfattande textmassan i såväl propositionen som motionerna samt med

hänsyn till den ringa tid som stått till utskottels förfogande för ärendets            48


 


behandling kommer regeringens överväganden i propositionen — liksom       JoU 1987/88:23 även motionärernas niotivskrivningar - att i betänkandet återges i starkt koncentrerad form. För ett mer ingående studium av propositionen och motionerna hänvisas läsaren till dessa handlingar.

Den korta handläggningstid som utskottet haft att bereda miljöproposi­tionen understryker ytterligare de synpunkter om försening som utskottet tidigare har redovisat i sitt betänkande JoU 1987/88:11.

2. Miljöpolitikens inriktning

Propositionen

1 propositionen redovisas följande ställningstaganden i sammandrag.  '

Alla samhällssektorer skall genomsyras av en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö- och naturresurserna.

En god miljö är en förutsättning för en fortsatt positiv välfärdsutveckling. De kostnader som kan uppstå för näringsliv och samhälle måste ses i förhållande till de ölägenheter och kostrtader som skulle uppkomma om miljöförståringen får tillålas fortgå. Kostnaderna för uppkomna skador bör . bäras av den som orsakar eller har orsakat skadorna.

Miljöarbetet har på många områden gett goda resultat, men naturens avtagande motståndskraft och nya miljöhot gör att arbetet måste vidareut­vecklas. Miljöarbetet skall präglas av en helhetssyn och långsiktighet.

En effektivare miljöorganisation och miljölagstiftning samt fördjupade kunskaper om sambanden mellan miljöföroreningar och ekosystemens tå­lighet är viktiga förutsättningar för att väsentligt förbättra miljön. Verksam­heter med miljöeffekter måste anpassas till vad mänrtiskor och naturen tål.

Sverige måste ta en fortsatt aktiv del i det internationella miljösam­arbetet. Sverige måste vara berett att på särskilt viktiga områden gå före och ' vara pådrivande. Det internationella miljösamarbetet måste ske parallellt med arbetet här hemma.

Det fortsatta miljöarbetet, utbildning och information m.m. ger en ökad miljömedvetenhet. Den ökade medvetenheten kan genom val av bl. a. livsföring och konsumtion få stor betydelse för en positiv utveckling på miljöområdet.

1 sina utgångspunkter erinrar miljö- och energiministern om alt miljö­förstöringen pä det globala planet skapat en överlevnadskris för mänsklig­heten. 1 Sverige är hoten om skogsdöd och förgiftning av grundvattnet några skäl till att miljön för många människor har blivit en av de viktigaste framtidsfrågorna. Förslagen i propositionen skall ses mot bl. a. denna bak­grund.

Motioner                                    '            '     •

1 några motioner behartdias miljöpolitikens inriktning.

I moderata samlingspartiets partimotion Jo25 (m) framhålls den tekniska
utvecklingens betydelse för en god miljö (yrkande 14). Tekniska framsteg är
nödvändiga för att ge oss en bättre miljö. Det är vi människor som väljer
teknikens inriktning. Den, enskilda människans ansvar får enligt denna
uppfattning en särskilt tyngd i miljöfrågorna. Det kollektiva beslutsfattan-
          49

4 Rik.sdagen 1987188. lösand. Nr 23


del riskerar att successivt urholka detta ansvar medan det enskilda ägandet JoU 1987/88:23 är viktigt för vården av vår natur och en garanti för mångfald, anser motionärerna. Enligt motion Jol6 (m) skall energiplaneringen ske med hänsyn till miljöeffekterna (yrkande 1). I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Jo26 yrkas att den ekonomiska politiken inriktas på mänrtiskors liv och hälsa samt på sociala, kulturella och ekologiska värden (yrkande 1). Vidare behöver vi för vår överlevnad, enligt motionen, en kursändring från imperialistiskt förtryck och kapitalistisk utsugning till en ny ekonomisk världsordning med miljöskydd och solidarisk fördelning av de ändliga natur­resurserna (yrkande 2). Enligt centerns partimotion Jo30 bör riksdagen uttala att en god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar framlidsmöjligheter, medan en miljö-skadlig utveckling undergräver framtiden, anser motionärerna. Miljöpoliti­ken måste ges stimulans, styrmedel och lydliga signaler för en utveckling som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersom miljön är helheten måste den också ha sin givna plats i hela samhället (yrkande 1). — Folk­partiet utgår i sin partimolion Jo719 från tre vikliga utgångspunkter, näm­ligen att Sverige måste spela en mer offensiv roll pä den internationella arenan, att det måste skapas en effektivare organisation och effektivare styrmedel samt att offensiva åtgärder måste genomföras pä en rad områden för att stoppa miljöförstöringen. I motionen föreslås i sistnämnda hänseen­de bl. a. alt ett miljö- och naturresursdepartemenl inrättas vars chef odelat företräder miljöintressena (yrkande 13). - I motion Jo802 (s) slutligen framförs förslag till åtgärder på fyra områden som är relaterade till miljön, nämligen luften, vattnet, kemisamhället och avfallsfrågan. Faktum är, fram- . håller motionärerrta, att en ren marknadsekonomi aldrig förmår att skapa ett miljövänligt samhälle. Vidare: Miljöfrågorna kan aldrig betraktas som ett separat politikområde utan måste föras in på alla områden, industri- och regionalpolitik, transporter och handel, jordbruk och skogsmark, bistånds­politik och utbildningspolitik.

Utskottets överväganden

Utskottet kan ansluta sig till åtskilliga av de synpunkter som anläggs i motionerna. En god miljö är, som regeringen framhåller i propositionen, en förutsättning för en fortsalt positiv välfärdsutveckling. Enligt utskottels uppfattning bör yrkandet i centermolionen vara tillgodosett härmed.

Utskottet kan i huvudsak även instämma i vpk:s yrkande om den ekono­miska inriktningen. Motionärernas formuleringar om imperialistiskt för­tryck och kapitalistisk utsugning passar dock på intet sätt in som en be­skrivning av det svenska välfärdssamhället med dess biandekonomiska in­riktning. Moliortsyrkartderta avstyrks.

Utskottet finner även yrkandet om den tekniska utvecklingen i motion
Jo25 beaktansvärt. Utvecklingen vad gäller miljöteknik har gått fort under
l9S0-talet. Redan innan en anläggning som är under uppförande är klar kan
ofta nya beställas med väsentligt bättre prestanda. Detta bör dock, vilket
även understryks i propositionen, inte leda till att beslut om uppförande av
en anläggning, som utnyttjar den vid beslutstillfällel bästa tillgängliga tekni-
     5(j


 


ken. skjuts upp i avvaktan på ytterligare teknikutveckling. Den snabba JoU 1987/88:23 utvecklingen bör las till vara i det fortsatta arbetet, särskilt vid omställ­ningen av energisystemet vilket bl. a. understryks i den energipoliliska propositionen 1987/88:90. Utskottet delar dock icke motionärernas syn på att enskilda insatser - hur viktiga dessa må vara — kan sättas i stället för samordnade åtgärder. Motion Jo25 yrkande 14 avstyrks därför. Motion Jol6 yrkande 1 får anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Enligt utskottets mening får den allmänna inriktning av miljöpolitiken som förordas i motion Jo719 anses tillgodosedd gertom förslagen i pro­positionen. Utskottet finner icke anledning förorda någon ändring av rege­ringens organisation med anledning av yrkande 13 i motionen. Miljö- och energidepartementets ansvarsområde bör ses mot bakgrund av de nära inbördes sambanden mellan energiförsörjningen och miljöpolitiken. Som framhålls i motion Jo802 och även i propositionen kan miljöfrågorna icke förbehållas något enskilt departement exklusivt utan måste genomsyra alla sektorer av det politiska livet. Utskottet avstyrker således motion Jo719 yrkande 13.

De synpunkter som framförs i motion Jo802 genomsyrar även regeringens överväganden i propositionen. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen påkallas icke.

3. Naturresurser och naturvård

froposilionen

Sammanfattningsvis anför miljö- och energiministern följande.

I sin strävan att förbättra sina livsförutsättningar har människan alltid påverkat och förändrat naturen. I modern tid har förändringar, åstadkomna , av människan, skett i ökad tukt och fått en omfattning som saknar mot-stvcke. Också i vårt land har stora förändringar ägt rum. Genom struktur­omvandling och specialisering i jordbruket har vissa äldre brukningsformer och miljöer nästan helt försvunnit. Dagens odlingslandskap domineras av stora åkrar som brukas med rationell odlingsleknik och kemiska bekämp-ningsålgärder. Överlevnaden av ett flertal växt- och djurarter hotas på grund av de stora förändringarna i odlingslandskapet. Landskapet utarmas också i sin betydelse som bärare av en viktig del av vårt kulturarv.

Det moderna skogsbruket innebär också ett bot mot arter genom sin strävan att skapa likåldriga, ensartade och högproduktiva bestånd av fram­för allt gran och tall, genom produktionshöjande åtgärder såsom uldikning av våtmarker och nyttjartde av främmande trädslag som contortatall m.m. Naturtyper som urskogar, ädellövskogar och sumpskogar har minskat i snabb takt och är i vissa områden redan försvunna.

Del ligger i alla länders och folks intressen att bevara artrikedomen och mångfalden på jorden. De vilda djuren och växterna är en genetisk resurs, en ovärderlig källa från både ekonomisk, vetenskaplig och social synpunkt. De genetiska resurser som finns i form av vilda växter och djur och som vi framdeles kommer att behöva använda får vi inte låta försvinna genom ett kortsiktigt och ensidigt utnyttjande av naturen. Ett uthålligt, långsiktigt nyttjande av arter och ekosystem måste säkerställas. Del betyder att endast ekosystemets avkastning och inte basen för systemets överlevnad utnyttjas.

Naturvård handlar därför i sin vidaste bemärkelse om att bevara grunden         51

för allt levande.


 


Naturvård ur också nödvändig t. ex. för att förhindra erosion eller jord- JoU 1987/88:23 förstöring, bibehålla ekologisk stabilitet, skydda ekologiska referensonirå-den, sparu områden för ullmänhetens friluftsliv och bevaru värdefulla land­skapstyper - från såväl biologisk som kulturell synpunkt. Naturvård och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand. Bara om man vårdar natur­resurserna på rätt sätt skupur man grund för utvecklingen. Det förutsätter att mun skyddar arter, bevarar naturområden och säkrar naturens pro­duktionsförmåga. Att säkerställa en mångfaldig naturmiljö är nödvändigt om vi skall säkra en hög levnadsstandard i vidare bemärkelse.

För att kunna bevara mångfalden av arter och naturmiljöer i landskapet räcker det inte alt skydda vissa särskilt värdefulla naturområden. Det är än mer väsentligt att i "vardagslandskapet" bevara vikliga miljöer för växter och djur samt för människors friluftsliv. Ädellövskogslagen (1984:119), ' hänsynsreglerna i skogsvårdslagen (1979:429) och i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark saml tillståndsplikten för grus- och torvtäkt och markavvattning enligt naturvårdslagen ses som uttryck för detta synsätt. .Möjligheten att ge bidrag till jordbrukare för att bevara värdefulla ängs- och hagmarker är ett annat exempel härpå. För att bättre kunna skydda hotade urter och deras miljöer har dessutom ett särskilt auslag för vården av hotade arter m.m. tillskapats fr. o. m. innevarande budgetår.

Miljö- och energiministern erinrar om den stora betydelse de ideella föreningarna har haft för svenskt naturvärdsarbete. Dessa har sedan början UV l9()0-tulet varit pådrivande i naturvårdsfrågor och har genom sina aktivi­teter varit med om utt lägga grunden till den nuvarande naturvårdslagstift­ningen och den offentliga naturvårdsorganisationen. De ideella organisatio­nerna utför även ett omfattande praktiskt naturvårdsarbete för att skydda vissa arter och vårda värdefulla biotoper.

En framgångsrik miljövård kräver samarbete över gränserna. Detta gäller också nuturvurdsarbetet. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner på nuturvurdsområdet, såsom konventionen om handel med utrotningshotade växt- och djurarter (CITES), våtmarkskonvenlionen, kon­ventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter och deras naturliga miljöer (Bernkonventionen) samt UNESCO-konventionert om skydd för värklens natur- och kulturarv. Vidare nämns alt det inom ramen för Euro­parådets arbetsfält bedrivs ett omfattande nuturvårdsarbete, främst rörande skyddet av fauna, flora och hotade naturmiljöer. Sedan år 1984 har Sverige starkt sitt engagemang i Internationella Naturvårdsunionen (lUCN) genom att ingå som regeringsmedlem i unionen.

Inriktningen av naturvårdspolitiken

Propositionen

Vuru nuturresurser utgör en av de grundläggande förutsättningarna för vårt välstånd. Att främja en frårt ekologisk, social och samhällsekonomisk syn­punkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt är därför en angelägenhet för hela folket. En sådan hushåll­ning ur möjlig med den lagstiftning som står till förfogande, framför allt ' NRL. plan- och bygglugen (PBL). ML och nuturvårdslagen.

52

Utnyttjandet uv våru resurser måste föregås av en omsorgsfull och lång­siktig planering från samhällets sida. bl. a. för alt kunna säkerställu nalur-


 


vurdsintressenu. Till grund för pluneringen krävs kunskup om naturvärde- JoU 1987/88:23 nu. Forskningen som rör naturvård, frumför allt faunans och florans be­roende uv vissa miljöer, är av stor betydelse. Naturvårdsverket genomför riksomfuttande inventeringar om vissu naturtyper som urskogar, udellöv-skogur. fjäll, vulmurker, ängs- och hagmarker m.m. Inventeringar är nöd­vändiga för arbetet med att säkerställa värdefulla naturområden såsom nationalparker, naturreservat m.m. Miljö- och energiministern anser det angeläget utt inventeringsverksumheten kan försätta och utt de mest be-tydelsfulla naturtyperna därmed blir kartlagda.

Miljö- och energiministern betonar också betydelsen av all naturvårds-planer så fort det är möjligt upprättas i samtliga län. De s. k. översiktspla­ner som kommunerrtu ertligt PBL skull upprätta kommer att utgöra ett värdefullt komplement till bl. u. nuturvårdsplunerna. Genom NRL hur urbelel med den fysiska riksplaneringen kommit till uttryck i en särskild författning. Del framhålls som viktigt att naturvårdsverket som central myndighet inte bara har uppsikt över hushållningen med naturresurser inom sitt eget verksamhetsområde enligt NRL utan också har ett vidare unsvur för utt bevuku miljöeffekternu uv olika slags utnyttjande uv nuturresurserna.

I beskrivningarna av målen för både jord- och skogsbrukspolitiken finns angivet aft hänsyn skall tas till naturvårdens och friluftslivets intressen. Det ankommer enligt miljö- och energiministern på ansvariga myndigheter alt se till att meddelade föreskrifter på området efterlevs.

Ett bibehållande av variationen i odlingslandskapet med en därtill höran­de rik fauna och flora bör eftersträvas. Den verksamhet som i dag är möjlig genom utt ett riktut stöd kun ges till enskildu jordbruksföretag för natur­vårdsåtgärder i odlingslandskapet bör därför fortsätta.

Miljö- och energiministern vill i sammanhanget erinra om regeringens strävan och det arbete som pågår att kraftigt minska unvändningen av gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket.

Forskningen har strategisk betydelse för en omställning av jordbrukspro­duktionen till bl. a. en biologiskt anpassad odling. Betydelsen av den forsk­ning som bedrivs med medel från Skogs- och jordbrukels forskningsråd rörande ulternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen understryks. I anmälan till årets budgetproposition har vidare påpekats utt det behövs ökude kunskaper om miljöeffekterna vid omdaning av åker­mark.

För att uppnå syftet med skyddet av särskilt värdefulla naturområden krävs en effektiv och målmedveten organisation för såväl säkerställande som för omrudenus förvaltning och skötsel. Länsstyrelserna har en av­görande roll i nuturvårdsorganisationen. I det följande kommer att behand­las en rad förslag och åtgärder bl. a. för att höja effektiviteten och göra förvaltningert mer ändamålsenlig.

Som tidigare påpekats representerar odlingslandskapet en viktig del av
vårt kulturarv. Det är därför angeläget att vården ochi utnyttjandet av
odlingshirtdskapet kun ske på ett sådunt sätt all del finns möjlighet all förstå
och uppfatta hur det moderna samhällets markutnyttjande vuxit fram och
hur tidigare generationer utnyttjat landskapet. När växt- och djurliv är
betingade av del traditionella odlingslandskapets brukningsformer är det
          53


 


därför också från en mera renodlad nuturvurdssynpunkt ungelngel utt od-       JoU 1987/88:23 lingslandskupet kan bevaras. Enligt miljö- och energiministern bör mun i urbetet med bl. u. vården uv nulurvårdsobjeklen beakta kulturminnesvår­dens intressen. Detta är särskilt ungelägel i samband med vårdinsatser i odlingslandskapet.

För vissa arters överlevnad krävs åtgärder utöver del biotopskydd som sker med stöd av nuturvårdslagen eller genom de medel som anvisas för vård av värdefulla ängs- och hagmarker i odlingslandskapet. Miljö- och energiministern anser det viktigt att ett samordnat handlingsprogram för vården av hotade växt- och djurarter snarast utarbetas av naturvårdsverket. Det särskilda unslug som hur inruttuts för undumulet möjliggör detta arbete.

Krav har från olika håll framförts på en reformering av naturvårdslagstift­ningen, som nu har gällt i mer un 20 ur. Trots genomförda förändringar finns det nu behov av en mera systematisk genomgång av naturvårdslagen. Miljö-och energiministern kommer därför att inom kort föreslå regeringen all en samlad översyn görs uv nuturvurdslugen.

Motionerna

Moderutu sumlingspurtiet frumlägger i sin purlimotion Jo25 principer för slutligt ugunde och statlig förvaltning uv murk för naturvård. Den ideella nuturvurdens ansvur för ägande och förvaltning betonas. I endast två full finns skäl för unnul ån privat ugunde uv sådun murk. nämligen när del ur frugn om nutionalparker och när ägarstrukturen är splittrad eller osäker (yrkande 2). Enligt yrkunde 7 bör nuturvärdsverkets bidrag till olika frilufts­anläggningar på sikt avvecklas och ansvaret helt överföras på kommunerna. Härigenom frigörs resurser för verkels mer nuturliga arbetsuppgifter. Mark för friluftsändamal bör i största möjliga utsträckning bibehållas i enskild ägo och tillgängligheten guranlerus genoni långsikligu avtal. I sin partimotion Jo786 efterlyser vpk en nationell nulurvårdsstrategi av sådan innebörd att ett representativt urvul av svenska skogsmiljöer, tillräckligt stora för alt kunnu fungeru som referensområden för forskningen, skall säkras för fram­tiden. Alla i Sverige spontunl förekommande växt- och djurarter skall bevaras i livskrafligu populutioner över hela sina naturliga utbredningsom­råden (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I likhet med miljö- och energiministern unser utskottet utt en långsiktigt god hushållning med nuturresurserna måste föregås av en omsorgsfull och lång­siktig planering frun samhullets sida, bl. a. för alt göra ett säkerstullande uv nuturvårdsintressena möjligt. Ett sådant säkerställande gagnas enligt ut­skottels mening bäst uv ull sumhnllet hur ett övergripande ansvar för strä­vandena att säkerställa en mångfaldig nuturmiljö. Utskottet unsluter sig således till de principer för nuturvurdsförvaltnirtgen som framlagts i pro­positionen. Ulskollel vill emellertid i sammanhanget framhålla de möjlig­heter som i dag finns att träffa frivilliga skötselavtal med enskilda markäga­re. Utskottet har tidigare och senast hösten 1987 framhållit sådana sköt-

54


 


selavtui som komplement till skyddsåtgärder enligt nuturvårdslugen (JoU       JoU 1987/88:23

1987/88:5 s. 13). Utskottet vill också erinru om att kommunerna sedan den I

juli  1987 efter delegation från länsslyrelserna själva beslutar om nutur-

reservut  och   nuturvårdsområden.   Vud  surskilt  gäller  äganderätten   till

skyddsobjekten bör påpekas att formella krav pä statligt ägande endast

föreligger i fråga om nationalparker. Med det anförda avstyrker utskottet

niotion Jo25 yrkande 2.

Utskottet ansluter sig också till vad som anförts i propositionen om friluftslivets intressen och avstyrker på den grunden motion Jo25 yrkande 7.

Syftet med den strategi för den nationella naturvården som efterlyses i motion Jo7S6 yrkande 2 anser utskottet i allt väsentligt tillgodosett med vud miljö- och energiministern unfört på området. Motionert bör således inle föranleda någon riksdagens åtgärd.

De areella näringarna och deras påverkan på naturmiljön

Propositionen

Marken är en av våra viktigaste naturresurser, främst den mark där förut-sätlningur finns för livsmedels-, energi- och skogsproduktion. Jord- och skogsbruk kan oftast inte bedrivas utan att ursprungsmiljön på något sätt förändras. Dessa ingrepp i naturen har varit och ar nödvändiga för männi­skornas livsmedelsförsörjning och över huvud taget för utvecklandet av ekonomi, kultur och sociala funktioner. Miljö- och energiministern fram­håller det ansvar som varje sektor i samhället har för en god natur- och miljövård. Bl.a. skogsbruket och jordbruket måste således bedrivas på ett' sådant sätt att hänsyn tas till naturvårdens intressen.

Skogsbruk

År 1975 infördes i den dåvarande skogsvårdslagen en bestämmelse med krav på hänsynstugunde till nuturvårdens intressen. 1 1979 års skogsvurdslag preciserades och utvidgades kraven ytterligare med hänsyn till andra all­männa intressen. I lagen framhålls bl. a. alt skogsbruket skall bedrivas med hänsyn tagen till skogen som livsmiljö för växter och djur, till skogens inverkan på vattenbalansen och till möjligheterna att utnyttja skogsmarken för friluftsliv och rekreation.

Genom olika former av reservatsbildning har viss skogsmarksareal un-dantagits från skogsbruk. Regeringen har under senare år satsat ökude resurser bl. u. för skydd av urskogar. En överenskommelse mellan domän­verket och naturvårdsverket om vissa fjällnära urskogsområden och rege­ringens beslut den 5 september 1985 i anslutning till överenskommelsen irtrtebär att ca 600 000 ha har urtdarttagits från skogsavverkningar.

På grund av den osäkerhet som råder om bl. a. återväxlmöjligheterna för
de fjällnära skogarna gäller en mycket stor återhållsamhet för detta skogs­
bruk. All slutavverkning i dessa områden kräver tillstånd av skogsvårdssty­
relsen, som därvid även har möjlighet att föreskriva de särskilda åtgärder
som behövs för alt föryngringen av skogen skall säkras. Om föryngring inte
bedöms möjlig, tillåts inte avverkningen. Kunskaperna om skogsföryngring
       55


 


i fjullomrudenu är inte fullstundigu. Därför görs insutser såväl uv lantbruks-       JoU 1987/88:23

universitetet som av skogsvärdsorgunisationen för att förbuttra dessa kun-

sknper. I de fjullnäru skogarnu pågår en murkunvändningsplunering i syfte

utt förebyggu konflikter mellan främst rennäring, naturvård, turism och

skogsbruk.

I frågn om slutligt stöd till skogsbruket gäller numeru utt hänsyn skall tas till naturvårdens och andra allmänna intressen. Statsbidrag får inte beviljas till åtgärder som putugligt skudar särskilda värden för natur- och kultur­minnesvården. Stöd fur inte heller beviljus till återväxtåtgurder på områden som före uvverkning har huft kuruktåren uv lövträdsdominerud hagmark.

Programmet för uvveckling av lågproducerande skogsbestånd, s. k. 5:3-skogur, ar numeru krufligl nedbuntat jämfört med börjun uv l9S0-tulet och omgärdat uv en rad föreskrifter sotn bör utgöra en garanti mot den negativa utveckling för naturvården som har befarats.

Chefen för jordbruksdepartementet har nyligen i sin anmälan till urets budgetproposition förordut bidrug till rådgivning och olika slags skogs-, natur- och kulturvårdande åtgärder.

En ökad hänsyn i skogsbruket till naturvårdens intressen kräver kun­skaper som kan utnyttjas vid varje enskild åtgärd. Mot 'den bakgrunden har skogsstyrelsen inlett en omfuttande utbildning av ull personal inom skogs-vurdsorgunisutionen som hundläggér skogsvurdsfrågor. Efter hand som re­surserna medger ur del ungeläget att utbildning sker även uv de skogsägare som själva sköter sina skogsfustigheler. Miljö- och energiministern fäster stor vikt vid dennu utbildning.

Jordbruk

För jordbruket finns i gällnnde jordbrukspolitiskn riktlinjer ungivet ett s. k.
miljö- och resursmål. Enligt dettu mål ingår i det övergripande mulet för
livsmedelspolitiken att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta
hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet uv en långsiktig och
        '

plunerud hushållning med våra naturresurser. 1 rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så alt del bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet. De statliga rikt­linjerna för jordbruket utgår från alt en sådan hänsyn till naturmiljön tas som normalt kan förenas med ett rationellt jordbruk.

Under de sertaste åren har en rad statliga åtgärder genomförts för att förhindra en negativ påverkan på landskapsbilden och naturmiljön eller förundru kulturlandskapets karaktär. När det gäller del mera långsiktiga arbetet är de pågående forskningsprogrammen om alternativa produktions­former i jordbruket och om skog och miljö av stor betydelse.

Sedan den 1 juli 1984 gäller enligt lagen om skötsel uv jordbruksmurk' utt
hänsyn till naturvårdens intressen skall ingå som ett normalt led i jord­
bruket. 1 denna hänsyn ingår skyddet äv odlings- och kulturlandskapet.
Hänsynsregeln är också tillämplig för att tillgodose kulturminnesvårdens
intressen. Tillsynen över efterlevnaden av skölsellagen utövas av lantbruks­
nämnderna som nu har fått ett ökat ansvur för frågorna om naturvårdshän-
synen i jordbruket.
                  '                                                                             56


 


Miljö- och energiministern nöterar med tillfredsställelse utt en utbildning      JoU 1987/88:23 om naturvårdshänsyn i jordbruket nu har inletts.

Våtmarken är en av de nuturtyper där behovet av ett ökat skydd surskilt aktualiserats. För utt stärka detta skydd finns sedan den I juli 1986 en bestämmelse i naturvårdslagen om krav på tillstånd av länsstyrelsen för markavvattningsföretag.

Miljö- och energiministern vill betona-vikten av att vi på ett sä effektivt sätt som möjligt använder de olika instrument som lagstiftning och admini­strativa och finansiella resurser medger. Här har samarbetet mellan myndig-heterrtu en stor betydelse. Likaså är del viktigt alt såvälmyndigheterna som de areella näringarnas och naturvårdens organisationer gör vad som ur möjligt för utt sprida information om och öka intresset för odlingsland­skapet.

Naturvårdsverket har i olika sammanhang framhållit nödvändigheten av särskilda vårdåtgärder i odlingslandskapet för att värdefulla nuturligu be-tesmurker. slåltermarker m.m. skall kunna bevaras. Verket har påbörjut ett surskilt projekt för ändamålet - nuturvårdsutgärder i odlingslandskapet (NOLA). Betydande insatser för att vårda värdefulla miljöer i odlings­landskapet har genomförts som beredskapsarbeten sedan slutet av 1960-lalet.

I sammanhanget erinras om riksdagens beslut att tillföra lantbruksnämn­derna resurser för rådgivning bl. a. om alternativ odling i.syfte att främja utvecklingen av miljövänligä odlingsmetoder.

Genom den omställning som nu har startats inom jordbruket och som innebär att del krävs avsevärt mindre arealer för sedvanlig jordbrukspro­duktion aktualiseras alternativt utnyttjande av jordbruksmarken, bl. u. skogspluntering. De särskildu nuturvårdshänsyn som därvid gör sig gällande motiverar en omarbetning av lantbruksslyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skötsellagen. En sådan översyn pågår och skall vara klar inom kort.

Miljö- och energiministern anser det angeläget att arbetet med jord- och skogsbrukets miljöfrågor fullföljs och vidareutvecklas. Naturvårdsverket hur i ett nyligen färdigställt hundlingsprogram tagit upp frågorna om jord­bruket och miljön. Också när det gäller skogsbrukets miljöfrågor finns genom det samarbete som nu pågår mellan berörda myndigheter en grund att arbeta vidare utifrån.

Annan verksamhet

Även andra företag än sädana som utgörs av jord- och skogsbruk kan innebära påverkan på nuturmiljön och omfultus av nuturvurdslugen. En typ av sådana företag är täklverksamhet, främst grus- och bergtäkter, liksom även takter av torv för jordförbättring. 1 18 S naturvårdslagen behandlas dessa arbetsförelag som på grund av sina allmänt sett allvarliguinverkrtingur på naturmiljön är underkastade tillståndstvång. 1 enlighet med riksdagens beslut genomför naturvårdsverket sedan ur 1983 ett regionull femårigt in­venteringsprogram avseende förekomsten av bl. a. naturgrus.

Takt av torv för energiändamål regleras i lagen (1985:620) om vissu
lorvfyndigheter som trädde i kraft den 1 juli 1985. Vid prövning euligt
                    -j


 


torvlugen skull stor hänsyn las till bl. u. naturvårdens intressen. Under JoU 1987/88:23 senare ur har ett ullt större intresse hänfört sig till våru myrur. Förutom unspraken på utt utnyttju dem för skoglig virkesproduktion och jordför­bättring finns det också anspråk på energiproduktion. För ull få fram ett underlag för prövning av sadanu ärenden görs regionula våtmarksinvente­ringar. Dessa beräknas vara avslutade för hela landet omkring år 1990.

Frågan om tillstund för vutlenföretug prcivus enligt vattenlagen. Vid den­na prövning skall hänsyn tas till bl. a. naturvårdens intressen. Utbyggnad av Nuttenkruft skall i vissa fall tillåtlighetsprövas av regeringen. Regeringen kan också särskilt förbehålla sig lillåtlighetsprövningen uv andru vuttenkrufts-projekt. Skyddet för nuturmiljön hur ylterligure förstärkts genom NRL, som bl. u. innehåller ett principiellt förbud mot vutlenkruflsulbyggnud i särskilt angivna älvur och älvsträckor. Skyddet omfattar i flertalet full även kull- och biflöden.

Motionerna

1 sin purlimotion Jo24 begär folkpurtiet sådan ändring av skogsvårdslagen utt lövskogsundelen skull kunna ökas i särskilt försurningsdrabbade om­råden (yrkunde 24). Enligt två motioner från centerpartiet - parlimotionen Jo3() och kommittémotionen Jo72() - skall miljökonsekvensbeskrivningar göras för vissu skogsbruksmetoder såsom hyggesplöjning, slubbrytning, inpluntering uv främmunde trudslug och skogsplantering på jordbruksmark (yrkandena 11 resp. 7). Enligt folkpurtiets purlimotion Jo719 är del an­geläget att införandet av nya, starkt murkomvandlande brukningsmetoder föregås uv grundligu miljökonsekvensunalyser (yrkande 59). Den fjällnura skogen bör enligt motion Jo23 (c) skyddas genom ull dess ullra känsligaste delar omges av en naturvårdsgräns. Innanför dennu gräns skall större kal­hyggen, plöjning, dikning, skogsbilvägar och främmande trädslag förbjudas (yrkunde 1). 1 motion Jo7l9 begärs i yrkande 60 utt en procent av den produktiva skogsmarken nedanför de fjullnära barrskogarna undantas frän vanligt skogsbruk.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motion Jo24 om lövskogens positiva påverkan på särskilt försurningsdrabbade skogsområ­den. Det är enligt utskottets mening nödvändigt all kraftfulla åtgärder vidtas på oliku områden för utt minska försurningens effekter på våra skogar. Enligt vad utskottet erfarit pågår arbete med all öka lövskogsande-len i dessa områden. Utskottet vill betona vikten av att dessa åtgärder kan fortsätta och att insatserna utökas. Vad utskottet sålunda anföri tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motion Jo24 yrkande 24. Motionen bör således inle medföra någon åtgärd från riksdagens sida.

Miljö-och energiministern betonar i propositionen det ansvar som varje sektor i värt samhälle hur för en god natur- och miljövård. Bl.a. skogsbruket och jordbruket måste bedrivas på ett sådant sätt alt hänsyn tas till natur­vårdens intressen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om dels vad som

'58 framhålls i 1979 års skogsvårdslag om utt skogsbruket skall bedrivas med


 


hänsyn lagen till skogen som livsmiljö för växter och djur och till skogens      JoU 1987/88:23

inverkan på vattenbalansen, dels de villkor som gäller för statligt stöd till

jordbruket. Statsbidrag fur således inte beviljus till åtgärder som påtugligt

skadar särskilda värden för natur- och kulturminnesvården. Utskottet vill

också erinra om den omfattande utbildning som i skogsstyrelsens regi pågår

på området.  Med vad utskottet här anföri tillgodoses enligt utskottets

mening i väsentliga delar syftet med motionerna Jo30 yrkande 11, Jo719

yrkande 59 och Jo720 yrkande 7 som således inte bör medföra nugon

riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av motionerna Jo23 yrkande 1 och Jo719 yrkande 60 vill utskottet erinra om den mycket stora återhållsamhet som på grund uv osäkerhet om bl. u. återväxlmöjligheterna gäller för skogsbruket i de fjäll-rturu skogurnu. 1 propositionen redogörs för den restriktiva inställningen vid tillståndsgivning till slutuvverkning i dessa områden. Utskottet vill i sam-munhungel erinru om den murkanvändningsplanering som pågår i de fjull­näru skogsområdenn för utt förebygga konflikter mellan främst rennäring, nuturvurd, turism och skogsbruk. Som framhålls i propositionen är kun-skupernn om skogsföryngring i fjullområdenu emellertid inte fullstundigu. Såväl uv lantbruksuniversitetet som av skogsvårdsorganisationen görs där­för insatser för att förbättra dessa kunskaper. Vud utskotlet här unfört tillgodoser i ullt väsentligt syftet med motionerna. Motionerna Jo23 yrkande 1 och Jo719 yrkande 60 bör därför inte medföra någon vidare åtgärd frun riksdagens sidu.

Naturvård

Skydd och vård av naturtyper

Propositionen

Nuturtyper som urskogur. ädellövskogur, rikkärr, sumpskogur, hugmurker m.m. har i vårt lund blivit ullt ovunligare. Många växt- och djurarter har minskal kraftigt i antal, vissa hotas av utrotning och en del har t.o.m. redan blivit utrotade. Vidare påverkar luft- och vattenföroreningar, i några fall drastiskt, en del naturlyper och livsförutsättningarna för vissa arter.

Målet för det fortsatta arbetet med utt bevuru nuturtyper bör enligt miljö-och energiministern vara att säkerställa alla förekommande naturtyper, såväl naturliga som kulturpräglade, i en sådan utsträckning och på ett sådant sått att de långsiktigt kan bibehållas i ekologisk stabilitet och med bevarat artinnehåll. För alt uppnå detta mål kan man dels skydda särskilt värdefulla områden, dels främja en allmän vursumhet om nuturtypernu inom alla samhälleliga verksamheter.

Utgångspunkten för tillämpningert av NRL är att markert, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så utt en frårt ekologisk, sociul och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning frumjus. För vissu typer uv områden gäller särskilda skyddsbestämmelser. Bestämmelsernu i NRL skull tillämpas ertligt vad som är föreskrivet i bl. a. PBL. vattenlagen. ML och naturvårdslagen.

59


 


Tillkomsten av bestämmelsen i NRL om ull områden av riksintresse för JoU 1987/88:23 naturvården, friluftslivet eller kulturminnesvärden skull skyddus mot åt­gärder som påtugligt kan skudu nutur- och kulturmiljön har föranlett en ny inventering uv riksintressunta områden av naturvårdsverket i samarbete med lunsstyrelsernu. Jämfört med tidigure inventeringur uvses dennu in­ventering innebära en precisering och bättre motivering av riksobjekten. Nuturvurdsverket hur hittills redovisut förteckningur över områden uv riks­intresse för naturvården resp. friluftslivet i Gotlunds, Göteborgs och Bohus sumt Stockholms län, och verket uvser att senure i år redovisu förteckningur för övrigu län. Av mer ullmän betydelse för skyddet uv naturlyper blir även de kommunala s. k. översiktsplunernu som skull upprättus enligt PBL.

Varje näringsgren hur enligt gällunde lugstiftning ett unsvur för naturen och miljön inom sitt verksamhetsområde. För säkerställande av naturlyper spelar åtgärder inom skogs- och jordbruket en särskilt stor roll. Dessa nuringur hur enligt skötsellugen öch skogsvurdslugen ett visst unsvar för att värdefulla nuturtyper skyddus och vurdus. 1 de full pågående murkan-vändning avsevärt skulle försvåras till följd uv skyddsintressenus styrku, bör nuturvurdslugen tillämpas. En annurt viktig lugstiftning i sarrimanhanget är ädellövskogslagen, vilken syftar till att bevara landets ädellövskogar för framtiden. Eftersom ädellövskogurnu innehåller de mest mängformigu och urtriku skogstypernu i lundet och utgör nödvändiga livsmiljöer för en rad mer eller mindre utrotningshotade eller sällsynta växt- och djurarter, har en betydelsefull landvinning gjorts för nuturvården i och med tillkomsten av ädellövskogslagen. Miljö- och energiministern vill dock påpeka att ädel­lövskogslagen inte ulltid ur tillräcklig för utt bevuru ädellövskogarnas mest kunsligu miljöer. I vissu fall behövs därför ett skydd enligt nuturvårdslagen.

Av helt uvgörunde betydelse för urbetet med utt säkerställa naturlyper är det kunskapsunderlag som tas fram genom forskning och inventering. Inom ramen för unsluget för miljövårdsforskning hur bedrivits och bedrivs forsk­ning om bl. u. skydd och vård av hotade arter och naturtyper samt om testbiotopers betydelse för flora och fauna. Inom universiteten och hög­skolorna i övrigt samt inom nuturhistorisku riksmuseet bedrivs omfattande forskning sotn har beröringspunkter med skyddet och vården av naturtyper. Miljö- och energiministern anser utt fortsatta forskningsinsatser är av grund-luggunde betydelse för ett långsiktigt frumgängsrikt naturvärdsarbete.

Riksomfattande inventeringar uv olika naturtyper är myckel vikliga un­
derlag för alt skydda värdefull nutur. Nuturvärdsverkets bittillsvurande
utredningsverksamhet har bl. u. omfattat våtmarksinventering, grusinvert-
     i

tering, ungs- och hagmarksinvenlering, inventering av värdefulla marina miljöer och urskogsinvenlering. En inventering av ädellövskogens och ädel-lövhugmurkens ureellu omfattning har genomförts i anslutning till natur­vårdsverkets utredning om skydd för värdefull ädellövskog. Miljö- och energiministern unser det ungeluget utt denna inventeringsverksamhet fort­sätter för utt de mest betydelsfulla nuturtypernu så snart som möjligt skall kunnu kurlläggus. Som tidigure berörts pågår vid naturvårdsverket i sam­arbete med lunsstyrelsernu en översyn och precisering uv riksobjeklen för • , nuturvård och friluftsliv.

Den år 1969 uv riksdugen begurdu s. k. fjållutredningen hur i enlighet               60


 


med regeringens uppdrug slutredovisals av naturvårdsverket i mars 1987. I JoU 1987/88:23 utredningen redovisas en sammanställning uv inventeringar av fjällens na­turvärden. Verket tar upp fyra länkbara ambitionsnivåer för skydd av fjäll och synpunkter pä hur de skall skyddas och avser att aktualisera olika skyddsfrågor beträffande fjällen allteftersom frågorna beretts. Förslag till avsättande av nationalparker och naturreservat-kommer därför att läggas fram i särskild ordning. Naturvårdsverket urbetur för närvarande med en utredning som syflur till förslag om vilka ytterligare nationalparker som bör irtruttas, irtle bara i fjällen utan även i andra områden. Utredningen be­räknas vara klar under år 1988.

Under den fysiska riksplaneringens planeringsskede och därefter har genomförts åtskilliga länsvisa nalurinventeringar. Dessa inventeringar utgör underlag för s. k. naturvårdsplaner, som är länsstyrelsens långsiktiga hand­lingsprogram för skydd och vård av värdefulla områden. Naturvårdsplanen år ett viktigt beslutsunderlag för arbetet med skydd av värdefull natur och bör därför snarast utarbetas i de län där sådana planer ännu saknas.

Trots all arealen och antalet nalurvårdsobjekt har ökat kraftigt sedan 196()-talet, återstår ytterligare områden som behöver säkerställas för natur­vården. Arbetet med att säkerställa särskilt betydelsfulla naturområden bör därför enligt miljö- och energiministern fortsätta.

Följande principer bör vara vägledande för säkerslällandearbetet. Staten bör i första hand svara för skydd och vård av vetenskapligt värdefulla naturområden av riksintresse. Områden av intresse för i huvudsak friluftsli­vet bör i ökad utsträckning bli en angelägenhet för landsting och kommu­ner. I vissa fall bör dock kostnaderna kunna delas mellan kommun/landsting och staten. Miljö- och energiministern erinrar om de stiftelser som har bildals av kommuner och landsting på flera häll i landet. De har bedrivit ett myckel betydelsefullt arbete genom förvärv och vård av naturområden för i första hand del rörliga friluftslivels behov. Miljö- och energiministern anser det värdefullt om denna typ av verksamhet kunde utvecklas och utvidgas och erinrar om den möjlighet kommunerna har sedan den I juli 1987 att efter delegering från länsstyrelserna själva besluta om naturreservut och nuturvårdsområden. Det är önskvärt alt kommunerna använder sig av denna möjlighet för att säkerställa områden för i första hand friluftslivet.

De naturlyper som bör ägnas mest uppmärksamhet i säkerställande-arbetet är enligt miljö- och energiministern olika slag av våtmarker, ur­skogar och vissa naturtyper i odlingslandskapet. Därutöver bör även be­aktas behovet att säkerställa vissa områden som nationalpark.

Åtskilliga värdefulla våtmarker hotas bl. a. av exploatering för skogspro­duktion, jordbruk och energiproduktion. För det fortsatta säkerställande-arbetet utgör naturvårdsverkets våtmarksinventering ett viktigt underlag. Miljö- och ertergimirtislern anser det viktigt all bevuru så många våtmarker som möjligt, eftersom de har en stor betydelse för vuttenhushållnirtgen och för bibehållartdel av ett levande lartdskap. Det anses särskilt angeläget att översilningsvätmarker. sumpskogur saml våtmarker i vissu delur uv syd­ligusle Sverige bevuras. Som angelägel anses också att i sumbund med dikningsföretag begränsa eller motverka skada på naturmiljön.

De urskogar och de relativt orörda skogar som finns kvar framhålls som            6!


 


skyddsvurdu bl. u. för utt mångu växter och djur är helt beroende av ' JoU 1987/88:23 urskogsmiljön, för att urskogen hur ett egenvärde som en ursprunglig nutur-typ. för bevurande uv den genetiska variationen hos skogsträd samt som naturupplevelse för människun. Nuturvårdsverket publicerade år 1986 den sista rupporlen i verkets rupporlserie om Sveriges urskogar. Syftet med dennu inventering, som utförts tillsammans med skogsstyrelsen, har varit att tu frum ett underlug för utt kunnu skydda särskilt värdefullu urskogsområ­den. 1 sammunhunget vill miljö- och energiministern erinru om ull nutur­vurdsverket på regeringens uppdrag utreder formerna för skydd och för­valtning UV 55 fjullnära urskogsomruden med en lotul ureal av 600 000 ha.

1 tukt med skogsbrukels mekunisering har hotet mot urskogarna under 1900-tulel blivit ullt större. Miljö- och energirtiinistern unser del ungeläget utt värdefullu urskogsområden skyddus. Målet för urbetet bör vara alt skvdda urskogar i oliku regioner och landskapstyper. För all bevara urskog och urskogsarlad skog som ostördu ekosystem behövs skydd mot i princip all kulturpuverkun.

Odlingslandskapet hur snubbt utvecklats mot enformigare och arlfaltigare växt- och djursamhällen. Del mångformiga odlingsluridskapet utgör grund­förutsättningen för en rik flora och fauna. Det representerar också ett viktigt kulturarv med stora landskapsetiska och rekreativa värden. Struktur­omvandlingen och rationaliseringsutgärdernu inom jordbruket fortsätter, vilket innebär att de resterande delarna av slätter- och betesmarkerna hotas.

Med naturvårdsverkets handbok för inventering av ängs- och hagmarker
som underlag har under år I9S7 inventeringar påbörjats i ett antal län.
Milj()- och energiministern delur naturvårdsverkets uppfattning om angelä­
genheten UV en riksomfattande inventering och vill betona alt en sådan är
nödvändig för urbelel alt bevara värdefulla naturtyper, fauna och flora i
        '

odlingslandskapet, liksom dess kulturvärden.

Helt uvgörunde för att behullu ett mångformigt odlingslandskap anser miljö- och energiministern utformningen av den vardagliga skötseln av jordbruksmark vara. Synpunkter pä jordbruket och naturvården har redovi­sats i unnut summunhang.

Miljö- och energiministern vill också erinra om de möjligheter som finns sedan den 1 juli 1987 att till enskilda jordbruksföretug lämna stöd till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet, s. k. NOLA-stöd. Naturvårds­verket har givit ut ullmänna råd för verksamheten. Denna stödform har mottagils mycket positivt av myndigheter, organisationer och brukare. Mil­jö- och energiministern anser denna form av stöd vara enkel och effektiv för skyddet och vården uv aktuella markområden. Det framhålls därför som myckel angeläget utt verksumheten fortsätter.

Ett stort antal skvddsvärda markområden i odlingslundskapet kommer inte utt kunnu skyddas på ett tillfredsställande sätt enbart genom nu be­skrivna åtgärder. Sådana områden bör enligt miljö- och energiministern i stället säkerställas som naturreservat. Eftersom förändringen i odlings­landskapet gur mycket snubbt efter upphörd hävd, framhålls det som an­geläget att resurser uvdelus för att säkerställa de mest värdefulla områdenu, i förstu hund naturliga betes- och slåttermurker.

För vård och förvultning av naturvårdsobjekten, dvs.  nationalparker,                62


 


naturreservat m.m., finns ett särskilt anslag. Betydande vårdinsatser inom JoU 1987/88:23 naturvårdsobjeklen har kunnat göras genom bl. a. arbelsmarknadspolitiska åtgärder, främst beredskapsarbeten. Den omläggning som fr. o. m. bud­geturet 1984/85 har skett av de arbetsmarknudspolitisku insutsernu hur inneburit en kruflig minskning uv beredskapsarbetena, vilket har drabbat naturvärden myckel hårt. Regeringen gav därför i januari 1986 ett uppdrag till en särskild utredare all genomföra en översyn av nalurvårdsförvalt-ningen. Utredarens betänkande överlämnades till regeringen i augusti 1986.

Motionerna

En översyn uv formernu för säkerslällnnde uv nuturvårdsobjekt med in­riktning främst på en utvidgnirtg av möjligheterna till periodisering av ersättningen begärs i motionerna Jol7 (m) och Jo34 (s). Också enligt folkpartiets purlimotion Jo719 bör uvbetalningssystem kunnu ulnytljus för reservat på privat mark. och skogsbruket bör genom skogsvårdsavgiften bidru till vissu reservatsbildningur (yrkande 66). Även moderutu sumlings­purtiet förespråkur i sin purlimotion Jo751 betalning till enskildu murkagare enligt en upprättad plan. Andra lösningar bör också prövas genom t. ex. markbyten, varvid statlig mark skall kunna erbjudas den enskilde som ersättning (yrkande 14). Enligt motion Jo723 (ni) bör berörda murkagare tillerkännas skälig ersättning för det intrång som bildandet av tillfälliga naturreservat medför (yrkande 2) och garanteras ersätlningsmark (yrkande 3).

Enligt folkpartiets partimotion Jo24 yrkande 27 bör länsstyrelserna ut­arbeta säkerställandeplaner med utgångspunkt i naturvårdsverkets invente­ring av riksobjekt och en samlad inventering göras av lämpliga framtida naturreservat. Naturreservat bör enligt moderata samlingspartiet vara reser­vat för naturen. En samlad inventering uv frumtidu nuturreservat bör därför göras, liksom en utvärdering av syftet med nuvarande naturreservat. Be­greppet naturskydd bör renodlas, och områden skall inte avsättas som naturreservut uv friluftslivs- eller rekreutionsskäl - partimotionerna Jo25 (m) yrkande 4 och Jo751 (m) yrkandena 10 och 11. Nationalparker skall enligt motionerna Jo25 yrkande 5 och Jo751 yrkande 5 omfatta områden där naturen i huvudsak fär utvecklas fritt, och marken skall ägas av staten. De skull därför i princip inte ha några driftskostnader utom för viss över­vakning. De delur av våra nationalparker som har exploaterats urholkar respekten för nutionulparksbegreppet och bör därför enligt yrkande 6 i motion Jo25 avstyckas och ges unrtun skyddsform, t. ex. nalurvårdsområde. Su bör delur uv Abisko nationalpark överföras till naturreservat - motion Jo751 (m) yrkande 6 (delvis). 1 motion Jo720 (c) begärs en översyn av alla nalurvårdsobjekt och av vårdanslagel saml annan finansiering — via an­slaget Mark för nuturvård - för upprältunde av skötselpluner och igung-sättunde uv nuturvårdsobjekt (yrkande 9 delvis).

Flera fjällområden bör enligt moderata samlingspartiet och folkpartiet
skyddas som nutionulpurker. Enligt motion Jo719 (fp) bör Taavavuomaom-
       63


 


rådet (yrkande 52). Rogenområdet (yrkande 53) och Kebnekaiseområdet       JoU 1987/88:23

(yrkunde 54) inrättus som nutionulpurker. Enligt summa motion yrkande 51

och motion Jo751 (m) yrkande 8 bör också Sjaunjuområdet skyddas på dettu

sutl. De delur uv den plunerude nulipnulparken i Kirunafjällen som uvses utt

brukus för turiständumul bör i stället skyddas som naturreservat eller nutur-

vurdsomrude - Jo751 yrkunde 7. 1 enlighet med moderutu samlingspartiets

principer för nutionulpurker bör vissa delur uv Abisko nutionulpurk överför-

us till nuturreservat (yrkande 6 delvis). Enligt motion Jo735 (c) yrkande 11

bör Kuljxulven med källvatten och biflöden förklurus som nationalälv med

skydd motsvarande det för nutionulpurker.

Centerpurtiet för i sin partimotion Jo30 yrkunde 6 och kommittémotionen Jo72() yrkunde 9 (delvis) frum tanken om en fond för vård och inköp av nuturvårdsobjekt. Fonden skull byggus upp uv statliga medel, men bidrag skall kunnu lumnus uv ullmänhelen. företag och genom testamente.

Enligt folkpurtiets purlimotion Jo7l9 ar det nödvändigt alt ge det svenska fjulloinrudet ett buttre och mer vurukligl skydd mot exploatering än vad som är möjligt med nuvarande lagstiftning. Del framhålls som angelägel att riksdugen snurusl tår ta ställning till en plan för skydd av fjällvärlden (yrkande 50).

1 syfte utt skydda havsmiljön i dess helhet mot bl. a. direkta ingrepp och skupu en fristad för känsligu arter begärs i purlimotionen. Jo719 (fp) in­rättande uv ytterligure murinu reservul (yrkande 45).

Utskottets överväganden

Frågor om ersättning till murkägure vid oliku typer uv intrång i markan­vändningen har vid flera tidigare tillfallen och senast hösten 1987 varit föremål för utskottets stullnirigstagande (JoU 1987/88:5 s. 12 f.). Utskottet erinrude du bl. a. om utt sådana frågor är rättsfrågor som ytterst avgörs av domstolurna i enlighet med gällunde lugstiftning och att ersättningens stor­lek fastställs enligt expropriutionsrättsligu regler som bl. a. utesluter möjlig­heten till ersättning på unnut sätt än i pengar. Fristående uttalanden i frågan frun riksdugens sidu kun i princip inte påverka prövningen i del enskilda fallet. Utskottet erinrude också om utt ersättningsbestämmelserna i natur-vurdslugen även omfultur beslut om inträrig i murkanvändningen i samband med s. k. interimistiska naturreservat. Summunfallningsvis anförde utskot­tet utt uktuellu ersuttningsfrugor kommit i ett nytt och för murkägurinlresse-nu förmunligure läge sedun plun- och bygglagen jämte följdlagstiftning nu hur börjut tillämpas. Med hänvisning härtill och du utskottet saknar an­ledning till unnul slällningstugunde avstyrker utskotlet motionerna Jo723 yrkundenu 2 och 3 och Jo751 yrkande 14 (delvis).

1 motionerna Jol7. Jo34. Jo7l9 och Jo75l luggs frum olika förslag som
sanuligu svftar till att periodisera ersättningen till irtarkägaren vid säkerstäl­
lande uv naturvårdsobjekt. Utskottet ser positivt på en sådun ersättnings­
form som innebur fleru fördelur för murkäguren. Utskotlet vill emellertid
erinru otn utt gällande naturvårdslagstiftning i viss ulsträcknirtg redan i dag
medger ett sudunt förfurunde. vilket utskottet också tidigure har framhållit
(JoU 1986/87:17 s. 16 f.) Pu grund uv del nu anförda bör motionerna Jol7,
             a


 


Jo34, Jo719 yrkunde 66 och Jo75l yrkunde 14 (delvis) inte förunledu någon       JoU 1987/88:23 ytterligure riksdugens åtgärd.

I propositionen redogörs för den inventering uv riksintressuntu områden som nuturvurdsverket utför i sumurbete med länsstyrelserna och som syflur till en precisering och buttre motivering uv riksobjekten än tidigure in­venteringur. Förteckningar över sumtligu län avses föreliggu före urets ut­gång. Betruffunde fiullen uvser nuturvurdsverket att på grundval av den s. k. fjullutredningen ukluulisera olika skyddsfrågor allteftersom frågornu beretts. Inom verket pågar även arbete med en utredning som syftar till förslug om vilku ytterligure nutionulpurker som bör inrättas. Utredningen beruknus vuru klur under år I98S. I summanhanget vill utskottet erinra om den möjlighet som kommunerna hur sedan den 1 juli 1987 att efter delega­tion från länsstyrelsen själva beslutu om inrättunde uv nuturreservut och nuturvårdsområden. Med uniedning häruv och i avvuktun på resultatet av pågående arbete pu området uvstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande 27, Jo25 yrkandena 4. 5 och 6, Jo72() yrkunde 9 (delvis) och Jo75l yrkunde­nu 5. 10 och 11.

Utskottet unsluter sig till de principer för säkerställundeurbelel som frum-förs av miljö- och energiministern. Sluten bör således i förstu hund svara för skydd och vård uv vetenskupligt värdefulla naturområden av riksintresse. Områden uv intresse för i huvudsak friluftslivet bör i ökad utsträckning bli en ungelägenhet för landsting och kommuner. Som framhålls i propositio­nen bör dock kostnudernu kunnu delas mellan kommun/landsting och sta­ten. Utskottet vill i samunhungel nåmnu de uv kommuner och lundsling på vissu håll i lundet bildude stiftelsernu och vill framhålla del mycket be-tydelsefullu urbete dessa stiftelser utför genom att förvärva och vårda natur­områden för i förstu hund del rörligu friluftslivets behov. Utskottet vill även erinru om den tidigare nämnda möjligheten för kommunernu utt själva besluta om inrättande uv nuturreservut och nuturvårdsområden: Med det unfördu uvstyrker utskottet molionernu Jo30 yrkunde 6 och Jo72() yrkande 9 (delvis).

Som redovisats i propositionen hur nuturvårdsverket framlagt en ut­redning om de svenska tjällområdena, den s. k. fjällutredningen. Utred­ningen upptar en summanställning uv inventeringur uv fjällens nuturvården. Vidare redovisur verket hur inventeringurnu genomförts och vilku områden som bedömts vuru mest värdefullu. Verket tur också upp fyru tänkbara ambitionsnivåer för skydd uv fjällen och synpunkter pä hur de skull skyd­dus. Verket uvser utt uktuuliseru oliku skyddsfrågor beträffunde fjällen ullteftersom frågornu beretts. Förslag till avsättunde uv nationulpurker och nuturreservut kommer därför ull läggus frum i särskild ordning. Som ovun nämnts urbetur verket för nurvurunde med en utredning som syftar till förslug om vilku ytterligure nutiortulpurker som bör irträttus. Utredningen beräknus varu klur under år 1988. Vud utskottet här anfört om pågående urbete pu området tillgodoser enligt utskottets mening i ullt väsentligt syftet med motion Jo7l9 yrkunde 50 om en plun för den svenska fjällvärlden. Motionen bör således inte medföru någon ylterligure riksdagens åtgärd.

Mot bakgrund uv vad utskottet ovun unfört otn pugåertde urbete för skydd
uv de svensku fjällen uvslyrks molionernu Jo719 yrkande 51 och Jo751
             65

.s Riksdagen 1987/88. 16 .saml. Nr 23


yrkande 8.                                                                                       JoU 1987/88:23

Utskottet avstyrker även motionerna Jo719 yrkandena 52, 53 och 54.

Utskottet finner inte uniedning utt tillstyrka förslaget i motion Jo751 yrkande 7 om skydd för den planerade Kirunaparken.

Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrks även motion Jo735 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även motion Jo751 yrkande 6 (delvis).

Utskottet har tidigare haft att tu ställning till yrkunden om inrättunde uv ytterligure marinu reservul. Utskottets inställning i frågan var senast hösten 1987 och är alltfort att det i förstu hand får ankomma på berörda länsstyrel­ser ull bedöma behovet av ytterligare marina reservat. Utskottet vill i sammunhunget erinru om det marinu reservatet om ca 700 km" i anslutning till Sulvorev som hur tillkommit efter beslut uv länsstyrelsen i Gotlands län. Med det unfördu uvstyrker utskottet motion Jo719 yrkande 45.

Särskilda skyddsområden

Motionerna

1 folkpurtiets purlimotion Jo719 begärs ett program för bevarande av åter­stående urskogar och liknande områden. 1 avvaktan på programmet skall uvverkningsförbud rudu (yrkunde 61). I parlimotionen Jo751 (tn) framhålls som angeläget utt skyddu återstående rester uv den svenska urskogen eller de urskogsliknande skogarnu. Särskilt viktigt är att dessu områden i södru hälften uv Sverige undanlus frän uvverkning (yrkande 17). Sumtligu objekt som redovisus i naturvårdsverkels urskogsinventering måste enligt vpk:s purlimotion Jo786 omgående skyddas från avverkning och andra ingrepp och naturvårdsverket tilldelas extru resurser för utt inråttu dessu områden som nuturreservat (yrkande 3).

De svenska våtmarkerna är föremål för ett flertal motioner. 1 tre partimo­tioner - Jo719 (fp), Jo751 (m) och Jo7S6 (vpk) — föreslås skydd i olika former uv vutmurkertiu. Enligt motion Jo719 måste våtmurkerna ägnas uvsevärt större intresse i den fysisku rikspluneringen, möjligheternu utt med stöd uv nuturvårdslugen begränsu skogsdikningen utnyttjas och bättre och snuru skyddsåtgärder - frumför ullt reservutsbildning — vidtas för många särskilt skyddsvärda områden (yrkande 57). Enligt motion Jo751 bör i princip alla kvurvnrunde sydsvensku våtmarker bevurus, särskilt i de kulkri-ku områdena (yrkande IS). Vpk kräver i motion Jo786 begränsning av nydiknirtg uv vutmurker i södra Sverige, upprättande av lansvisu mål, kurt-luggning uv ett vutmurksområdes nuturvården som villkor för tillstånd för utdikning sumt skärpning av reglerna för tillståndsgivningen (yrkunde 10). Beslutsunderlaget för den fysisku rikspluneringen beträffande våtmarkerna i Skåne bör enligt motion Jo821 (fp) yrkande 7 förbättras genom bl. a. forskning, inventeringar och ökat hänsynstugunde till naturvårdsverkets synpunkter.

Utskottets överväganden

Beträffande det progrum för bevurunde uv återstående urskogar och lik-          66


 


nunde områden sumt det uvverkningsförbud som begärs i motionerna JoU 1987/88:23 Jo719, Jo751 och Jo7S6 vill utskottet erinra om all regeringen under senare år har salsal ökade resurser bl. a. för skydd av urskogarna. Genom en överenskommelse mellan domänverket och naturvårdsverket och regering­ens beslut den 5 september 1985 har ca 600 000 ha av vissu fjällnäru urskogsomruden undunlagits frun skogsavverkning. Utskottet vill också erinru om de riksomfattande inventeringar uv vissa naturtyper, där bl. a. urskogarna ingår, som genomförs uv nuturvårdsverket och om den ut­redning UV formernu för skydd och förvultning av 55 fjällnära urskogsområ­den med en total areal av 600 000 hu som pågår inom verket. 1 likhet med miljö- och energiministern vill utskottet betonu det angelägnu i att in­venteringsverksumheten kun fortsätta och utt de mest värdefullu nutur­typernu, dit urskogurna hör. blir kartlugdu. Ett verkningsfullt bevurande av urskog och urskogsarlad skog bör enligt utskottets mening syfta till ett skydd mot i princip all kulturpåverkan. Vad utskottet ovan anfört till­godoser i väsentliga delur syftet med motionerna Jo719 yrkande 61, Jo751 yrkunde 17 och Jo786 yrkande 3. sotn således inte bör medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet ansluter sig till miljö- och energiministerns bedömning av värdet av de svensku våtmarkerna och av det hot som vissa exploateringsinlressen utgör mot dessu områden. På grund uv våtmarkernas stora betydelse för vuttenhushullningen och bibehullundet av ett levunde lundskup ur det enligt utskottets mening nödvändigt att bevuru så många våtinurker som möjligt. Sotn också frumhnlls i propositionen är det särskilt angelägel' att dessa områden bevurus i sydligaste Sverige och att skador på naturmiljön i sum­bund med dikningsföretug begrånsus eller motverkas. Utskottet vill i sam- manhanget erinra om de regionala våtmarksinventeringar som skall utgöra underlug för prövning uv ärenden om tillstånd till torvtäkt för energiändu-mål. Vud utskottet anfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo719 yrkunde 57, Jo75l yrkande 18, Jo786 yrkande 10 och Jo821 yrkande 7.

Regionala frågor

Moiioneriut

Två motioner - Jo709 (m) och Jo760 (s) - behandlar Persöfjärden i Luleå kommun. Motionärerna hemställer utt området skull skyddus enligt våt­markskonvenlionen. 1 motion Jo7l2 (fp) begärs att delur uv Skälderviken och Lundåkrubukten skyddus genom utt föras in i vuimarkskonventionens förteckning över interrtutionellt viktigu våtmarker.

Enligt motion Jo747 med motionärer från sumtliga riksdagspartier bör Kindlaområdet i Bergslugen inrättus sotn nuturreservat. Stora Alvaret på Öland bör enligt partimotionen Jo751 (m) bevurus. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att finna lämpliga bevurundeformer, t. ex. skötselkonlrukt (yr­kunde 9).

Östergötlands skärgård behandlas i motion Jo76l (fp). För att rädda flora
och fauna bör naturskyddsområden inrättus för vissu känsligu delar och ett
      67


 


särskilt åtgärdsprogram utarbetas för att rädda sälstammen. Stockholms       JoU 1987/88:23 skärgård bör enligt motion Jo872 (m) bli föremål för dels en utredning om färjetrafikens skudeverkningur (yrkunde 3). dels en rud åtgärder såsom omprövning av det fria fiskets omfuttnirtg och vissu miljövårdunde åtgärder (yrkunde 4).

Ökade resurser för utt göra det möjligt utt i snubbare takt genomföra naturvårdsplunerna för Skåne begärs i motion JoS21 (fp) yrkunde 6. Ät­gärder för bevurande av Skånes pilevallar och andra lövträdsbestånd, våt­marker, sandstränder m.m. sumt mot försurningen krävs enligt motion JoS74 (c). Ökude resurser bör därför avdelas för genomförande av, natur­vårdsplanerna i Malmöhus län (yrkunde 3).

Ett untui förslug om utveckling av skyddade naturområden i Norrbottens lun frumläggs i motion Jo853 (s). Genoni en utveckling av de skyddade naturområdena kan nyu arbetstillfällen skapas i vård och skötsel av om­råden och besökare (yrkande I).

Ulskotlels överväganden

Utskottet unsluter sig till vud som sägs i motionerna Jo709 och Jo760 om Persöfjärdens stora betydelse för bl. n. fågellivet och om de beklagliga förändringar området genomgår. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vud utskottet unfört ovan om de svenska våtmarkernas betydelse och om den m()jlighet som sedan den 1 juli 1987 står länsslyrelserna till buds att till kommunerna delegera frågor om inrättande av naturreservat och natur-vårdsomrnden. Någon anledning ull utöver dettu uttalande särskilt fram­hålla området saknas emellertid enligt utskottets mening. Härmed avstyrks motionerna Jo709 och Jo760. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Jo712 om skydd för Skälderviken och Lundåkrabukten.

I likhet med motionärernu i motion Jo747 är utskotlet medvetet otn de stora värden som, såväl ur nutursynpunkl som uv kulturhistoriska skäl är utmärkande för Kindlaområdet i Bergslugen, liksom om det betydunde lokulu nuturvärde området representerur. Utskottels principiella inställning iir att sudunu områden i möjliguste mån bör skyddas för framtiden. Emeller­tid bör riksdagen i första hand behandla naturvårdsfrågor uv ineru över-gripunde kuruktär. Den deinljkännedom om lokulu förhållunden som krävs för ett ställnirtgstugunde i enlighet med motionen finns bl. a. hos veder­börande länsstyrelse och kommuner. Utskottet vill även hänvisu till det arbete som pugur inom nuturvårdsverket betruffunde avsättande av natio­nalparker och naturreservat. Mot denna bakgrund uvstyrker utskottet mo­tion Jo747.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sidu med uniedning uv motion Jo751 yrkunde 9 om skydd för Storu Alvurel. Motionen uvstyrks således.

Med hänvisning till vud som unförts ovun om påguertde inventerings-
arbete med lansvisu förteckningur över riksintressanla områden för natur­
vård och friluftsliv, länsstyrelsernas naturvårdsplaner, kommunernas s. k.
översiktsplaner och möjligheternu för de regionala myndigheterna all be­
vuru skyddsvärdu områden uvstyrker utskotlet molionernu Jo761 (Östergöt-
                (ji


 


lunds skärgård). JoS53 yrkande  I  (skyddsobjekl i Norrbottens län) och     JoU 1987/88:23 JoS72 yrkandena 3 och 4 (Stockholms skärgård).

Utskottet har i undra summunhung uttulut sin oro över Skånes ulltmer ullvurligu miljöproblem. I likhet med motionärernu i motionerna Jo82l och Jo874 anser utskottet det nödvändigt att kruftfullu åtgärder vidtus pu fleru områden. Utskottet hänvisur i det uvseendet till vud som unförs pu s. 85ff. i dettu hetänkunde om miljöskyddsområden. Med det unfördu uvstyrker utskottet molionernu JoS21 vrkande 6 och JoS74 vrkunde 3.

Skydd och vård av hotade arter

Propositionen

Förlusten uv arter utgör ett hot mot jordens samlade genresurser, dvs. den ärftliga variationen. Detta är på lång sikt troligen ett av de största och allvurligusle miljöproblemen och sumtidigl ett uv de mest underskattade.

Kontroll uv de hotade arternas status har inte bara betydelse genom att de möjliggör bevurundeutgärder för just dessa arter. Det hotade arterna fun­gerar också som indikutorer på tillståndet och förändringurnu i miljön. Genom insatser på detta område kan dels större, smygande ekologiska störningar eller stressymptom noteras i ett tidigare skede, dels kan hela ekosystem eller delar därav räddas eller bevaras.

Miljö- och energiministern framhåller som ungeläget utt iryggu mung-fulden. Den genetiska resurs sotn en art representerur är oersättlig. Ett centrult mål för vår miljöpolitik i vid mening är därför enligt miljö- och energiministern utt säkerställa en naturmiljö som ger våra växt- och djurar­ter goda möjligheter att överleva.

Många av de biotoper och miljöer som ingick i det äldre kulturland­skapet, t. ex. ljunghedar, betesskogar, betade strandängar, hagar och slåt­termurker, har under de senaste hundru åren minskut i ureal eller försvunnit helt. Härigenom har en lång rad arter fått sina livsbetingelser starkt för­undrade.

Dugens rutionellu skogs- och jordbruk leder till flera för djur- och växtliv negativa förundringur och försämrude livsbetingelser för många arter.

Utsläpp av föroreningur från oliku industrier sumt unvändningen av ke­miska bekämpningsmedel i jordbruket hur medfört ull en stor del uv faunan hur utsatts för gifter som för åtskilliga arter kruflig försumrut reproduktio­nen. I en del fall hur gifterna orsakat sjukdom eller varit direkt dödliga. De ökude kvävenedfallen från atmosfären innebur ett hot mot växturter, fram­för allt sädanu som ur beroende av vissa näringsfalliga miljöer.

Användningen uv s. k. herbicider för kemisk ogräsbekämpning i jord­bruket har lett till utt åkermarkens ogråsfloru med tillhörunde insektsfuuna successivt har utarmats.

Målen för det fortsatta arbetet inom fauna- och floruvården bör enligt
miljö- och energiministern vara att bibehålla en rik och varierad fauna och
flora. Inom ramen för rimliga krav på hänsyn och resursinsatser bör de
nuturligt förekommunde växt- och djururterrtu bevurus i livskruftigu och
reproducerande populationer.
                                                                              69


 


Arter och naturtyper kan emellertid inte bevurus enburt genom att natur JoU 1987/88:23 skyddas sotn naturreservat eller motsvarande. Del är nödvändigt utt en ullmän vursumhet och hänsyn visus vid användningen uv våru nuturresurser. Ett UV de viktigusle instrumenten för en effektiv faunu- och floruvård år enligt miljö- och energiministern hänsynstugunde vid den fysisku riksplune­ringen och vid oliku former uv markanvändning, såsom jordbruk, skogs­bruk, vägdragning etc.

Problemen inom faunu- och floruvurdsurbetet har mötts på fleru oliku sätt. Formen fridlysning hur tillämpuls i mångu ur men har betydelse endast i de full en urt hotus pu grund uv störningur frun människun. Djurskyddsom­råden hur bilduts till skydd för främst fugelfuunu och sulur. De bådu skydds-formernu naturreservut och nutionulpurker har också inneburit skydd för mungu hotade urter. Dessa instrument är värdefulla och bör. enligt miljö-och energiministern, utnyttjas även i fortsättningen.

Särskildu åtgärder - räddningsuktioner - hur vidtugits för någru uv de mest akuta fallen. Del mest uppmärksammade projektet för bevurunde uv hotude växturter är det s. k. Projekt Linné som slurtade för drygt tio ur sedan. Enligt miljö- och energiministern fordrar en framgångsrik fauna- och floruvård insatser såväl från forskure, myndigheter och murkägure som frun den ideella naturvården. Mångu värdefullu insatser har enligt miljö- och energiministern gjorts frun den ideella nuturvardsrörelsens sida. insutser som verksumt har kompletterat samhällets åtgärder på området. På flera hull i lundet pågar nu ett untal artbevurunde projekt på ideell basis. För att dessu skall bli effektiva krävs en viss samordning, för vilken naturvårdsver­ket bör svaru.

Eftersom kunskaperna om arternas miljökrav och levnadsvanor i en del full är bristfälligu behövs, enligt miljö- och energiministern, en sturk, målin­riktad forskning avseende bevurundet uv urternu och derus nuturligu miljö­er. Sådan forskning har bedrivits och bedrivs bl. a. inom ramen för anslaget Miljövårdsforskning, som administreras av nuturvurdsverket.

Under senure år har insikten vuxit om behovet av målinriktade studier och åtgärder rörande de hotade och sällsynta arternu, sumtidigl som nyu teknisku förutsättningar har skapats för delta. Genoni inrättandet av ett särskilt unslug till värd uv hotude urter hur regeringen underlältut systema­tiska och samordnude insatser.

Grundläggande för ett frutngångsrikt artbevurunde är enligt miljö- och energiministern utt ett särskilt handlingsprogram upprättas för värd av akut hotade, sällsynta och sårbara urter. Nuturvårdsverket bör svura för alt ett sådant las fram. Ett viktigt led i detta arbete är de artdatabanker för flora och fauna som med anslag från nuturvårdsverket håller på att byggas upp av Sveriges lantbruksuniversitet och som beräknus vuru i full drift år 1989.

Tidigare har nämnts Sveriges deltagande i det internationella naturvårds­samarbetet. Detta arbete är till stor del inriktat på skyddet av hotude växl-och djururter. Miljö- och energiministern vill betonu vikten uv ull Sverige uklivt bidrur till utt de internationella insatserna för flora och fauna blir framgångsrika.


70


 


Motionerna                                                                                    JoU 1987/88:23

Ett omfuttunde ulgärdsprogrum för skydd uv vuxt- och djurlivet luggs frum i folkpurtiets purlimotion Jo719 yrkunde 65. Som den viktiguste åtgärden för skydd av sällsynta eller hotude arter unges säkerställande av deras livsmiljö­er. Andra åtgärder är fridlysning av såväl växter som djur, nuturskyddsom-ruden. ökade forskningsinsatser, en permanent urtdutubunk och ett hund-lingsprogrum för bevurunde av genetiska resurser. Också i moderutu sum-lingsparliets partimolion Jo75l föreslås ett antal åtgärder för skydd uv urter och genetisk vuriution. Utökud forskning frumhalls som ungelugen liksom bevurande så långt möjligt i urlernus egen miljö och förstärkning uv lugstift-ningen med ett skydd för både växter och djur som också måste verku förebyggande (yrkande 15). 1 yrkande 16 begärs resurser till och ökad informution om fuunu- och floruvårdskommittéernu vid Sveriges luntbruks-universilet. Vpk anser i sin purlimotion Jo786 ull fuunu- och floruregister måste byggas upp i varje län. Metoderna för förmedling av sådan in­formation mellan länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelsernu måste utvecklus och skogsvårdsstyrelsernas personal trånas i utt unvändu registren i sin verksamhet (yrkande 6). Enligt motion Jo3S (c) yrkande 9 bör jordbrukare beviljas statligt stöd för upprätthållande av den genetiska mångfalden i naturen.

I motion Jo71l (fp) begärs skyndsumt förslag till ändring av 18 cS nuturvårdslagen (1964:822) så utt groddjuren ges ett vuruktigt skydd. Enligt motionärernu måste nu gällunde fridlysning kompletlerus med ett biotop­skydd utformut sotn en generell lillslåndsplikt för utfyllnud uv vålmurker och vuttenområden.

Motionärerna i niotion Jo716 (fp) konstuterar att kartläggningen och skyddet av de mest sällsynta fiskarterna är mycket ofullständiga. Ett pro­grum för varaktigt skydd av dessa arter måste därför ularbetus.

Kruftfulla åtgärder för utt rädda sälstammarna i Östersjön begärs i folk­purtiets purlimotion Jo719 yrkande 46. Som exempel nämns minskade giftulsläpp, flera skyddsområden samt uppfödning och utsättning uv sulung-ar.

Utskottets överväganden

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen understrukit behovet av kraftfulla åtgärder för skydd av utrotningshotade växt- och djurarter. Vid riksmötet 1986/87 fanrt utskottet det från mårtga synpunkter värdefullt utt ett nytt unslug inrätluls för kostnader i samband med särskilda insatser för dessa arter (JoU 1986/87:17 s. 18, rskr. 221). I likhet med miljö- och energiminis­tern vill utskottet som ett uv de viktigaste instrumenten för detta angelägna arbete framhålla hänsynstagande vid den fysiska planeringen och vid olika former av markanvändning. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga. En stark och målinriktad forskning liksom ett särskilt handlingsprogram för vård av akut hotude, sällsynta och sårbara urter är också grundläggande för ett framgångsrikt artbevurunde. Som frumgår uv vud utskottet unför under budgetuvsnittet i dettu betånkunde bör riksdugen öku det av regeringen


 


föreslugnu unsluget för vård uv hotude urter frun 2 milj. kr. till 3 milj. kr. JoU 1987/88:23 Utskottet ansluter sig till propositionens förslug utt naturvårdsverket bör unsvuru f()r ull ett särskilt hundlingsprogrum ularbetus. Enligt vud utskottet erfurit urbetur sedan den I maj 1988 en särskild tjunstemun vid nutur­vurdsverket bl. a. med plunering och sumordning uv verkets uppgifter med uvseende på åtgärder i sumbund med vården uv hotade och sullsyntu djurur­ter. Sveriges deltugunde i det internutionellu nuturvurdssumurbetet är till stor del inriktut pu skvddet uv hotude vuxt- och djurarter. Utskottet delur miljö- och energiministerns bedömning av vikten av att Sverige aktivt bidrur till utt de internutionellu insutserna på området blir framgångsrika. Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottels mening i ullt väsentligt syftet med molionernu Jo7l9 yrkunde 65 (delvis) och Jo75l yrkunde 15. Molionernu bör således inte medföra någon särskild riksdugens åtgärd. Miljö- och energiministern hänvisur i propositionen till de urtdutubunker för floru- och fuunuvurd som är under uppbyggnad vid Sveriges lantbruks­universitet och sotn beruknus vuru i full drift år 1989. Utskottet hur erfurit utt det är frugu om ett försöksprojekt som inleddes år 1984 och som bedrivs pu uppdrug uv SNV och i sumurbete med floru- och fuunuvårdskommittéer-na. Dess syfte är utt insutnlu. utvurderu och lillhunduhullu informution om hotude växt- och djururter. Projektet lur också initiutiv till fiiltstudier och föreslår lutnplign forskningsområden och åtgärder för bevurunde av hotude urter. Informationen, som till viss del sprids i form uv faktublad, omfattar bl. u. en uris utbredning och lokuler i Sverige, beskrivning uv urlen sumt den aktuella hotbilden gruderud i klusser. Projektet bedrivs i samarbete med umutörboianister och berördu myndigheter. I likhet med miljö- och energi­ministern vill utskottet betonu den vikt dettu urbete hur för bevurande av våra hotade växt- och djururter. Av stor betydelse i summunhunget är också det särskildu hundlingsprogrum som enligt propositionen komnier att ut­arbetas UV nuturvårdsverket. Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottets mening i allt väsentligt syftet med motionerna Jo719 yrkande 65 (delvis). Jo751 yrkande 15 och Jo786 yrkande 6. Motionerna bör således inte förunledu nugon riksdugens vidure åtgärd.

Med det unfördu får uven syftet med motion Jo751 yrkunde 16 unses i ullt väsentligt tillgodosett.

Utskottet hur tidigure och senust i murs 1988 frumhullit värdet av ett vuriutionsrikt odlingslundskap och dess storu betydelse för bl. a. ett rikt växt- och djurliv (JoU 19S7/S8: IS s. 13 f.). I likhet med miljö- och energimi­nistern unser utskottet det mycket ungeläget utt verksamheten fortsätter. Dettu uttulande. och vad utskottet ovun unfört otn övrigu åtgärder på området, tillgodoser enligt utskottets mening i ullt väsentligt syftet med motion Jo38 yrkunde 9. Motionen uvstyrks således.

Frugun om komplettering av 18 c S naturvårdslagen — motion Jo711 -
behandlades av utskottet senust våren 1987. Utskottet et;inrude då om utt
sådana vatlenföretag som motionärerna ville belägga med tillståndsplikt
enligt nuturvårdslagen bedöms enligt vutlenlugen (1983:291). Med de förut-
sältningur som sedun lagens ikruflträdunde den 1 junuuri 1984 gäller för
vutlenföretug konstuterude utskottet utt nulurvurdsintressenu hur en starku-
re slällnini? än vud sotn tidigure vur fullet (JoU 1987/88:17 s. 19). Med del
         72


 


unfördu uvstyrker utskottet motion Jo711.                                   JoU 1987/88:23

Vud utskottet ovun har unfört om pågående och planerade generellu åtgärder till skydd för utrotningshotude urter ur enligt utskottets mening ägnude utt i ullt väsentligt tillgodose syftet med motion Jo716. Motionen bör således inte förunledu nugon riksdugens åtgärd.

Utskottet hur tidigure och senust för ett ur sedun uttulut sin oro för tillståndet hos den svensku sulstummen (JoU 1986/87:17 s. 18 f.). Utskottet som ser ullvurligt pu Östersjöns murinu miljö, för vilken bl. a. sälurnu ur ett offer, hur i unnut summunhung i dettu betånkunde (s. lOlf.) uttulut sig för kruftfullu åtgärder mot huvsföroreningurnu i bl. a. detta område. Dessu uttulunden. tillsummuns med vud utskottet anföri ovun. tillgodoser enligt utskottels mening syftet med motion Jo7l9 yrkunde 46, som således inte bör medföru någon riksdugens vidure åtgärd.

Utvidgning av vissa nationalparker m.m.

I dettu avsnitt tar miljö- och energiministern upp en framställning frun slutens nuturvårdsverk ull dels utvidgu nutionulparkernu Ängsö, Blå Jung­frun och Golsku Sandön till utt omfatta omgivande vuttenområden, dels utvidga Sånfjullets nutionulpurk. I uvsnittet behundlus även en frumslållning från nuturvurdsverket om medgivunde till intrång i Storu Sjöfullets nulionul-' park med uniedning av en planerad turistanläggning vid Vietus.

Nutionulpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Golsku Sandön

Nutionulpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Golsku Sandön föreslås utvid­gade till att omfallu omgivande vattenområden.

Miljö- och energiministern anser utt det finns pruktisku fördelur med alt lutn nutionulparkernu Ängsö och Blå Jungfrun överensståmmu med den rådunde fustighelsindelningen. så ull även de till fustigheternu hörunde vuttenomrädenu omfattas uv nationalpurksbestämmelsernu. Del kun enligt miljö- och energiministern också finnus behov av att reglera viss verksnm-het, bl. u. ullmänhetens tillträde till vuttenområdet närmast öarna.

När det gäller Gotska Sandön anser miljö- och energiministern att för­hållandena i vattenområdet runt Gotska Sandön kan behöva regleras, Öns vattenområden hyser nuturvetenskupligu värden. 1 likhet med naturvårds­verket och del storu flertulet remissinstunser anser miljö- och energiminis­tern utt det finns behov uv utt låtu även det omgivunde vattenområdet runt Golska Sandön ingå i nutionulpurken. Vud gäller uvgränsningen i vuttnel unses det inte finnus skäl utt låtu nutionulpurken omfallu något unnut vutlenområde un vud som hänförs till berörd fustighel enligt lugen (1950:595) om gräns mot ullmänl vutlenområde.

Utskottet delar miljö- och energiministerns bedömning av behovet uv en utvidgning uv vissa nutionulpurker. Riksdugen bör således bemyndiga rege­ringen att utvidga nationalpurkernu Ängsö, Blå Jungfrun och Gotsku Sund-ön i enlighet med vud som redovisus i propositionen.


73


 


Sunfjallets nationalpark                                                                JoU 1987/88:23

Sånfjällets nutionulpurk föreslus utvidgud med omgivunde mark som är upptagen på naturvårdsfonden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utvidgning av Sånfjällets na­tionalpark.

Storu Sjöfullets nutionulpurk

Miljö- och energiministern föreslår utt riksdagen medger en turistanlägg­ning i unslutning till slutens vuttenfallsverks bebyggelse vid Vietas i Stora Sjöfullets nutionulpurk.

Förslugel om intrång hur i princip tillstyrkts uv remissinstunserna. Med hänsvn till den exploatering av området som redun har skett på grund av vuttenkruftsutbyggnuden och du den plunerude verksumheten enligt miljö-och energiministern låter sig förenus med naturvårdens intressen bör in­trånget fä ske. Några remissinstanser har framfört synpunkter i detaljfrågor beträffande den föreslagna dispositionsplanen. Detta är frågor som enligt miljö- och energiministern bör behandlas i samband med plangenomföran­det. Del förutsätts i propositionen att berörda intressenter får framföra sina synpunkter i detta summunhung.

Folkpurtiet begär i sin partimotion Jo719 yrkunde 55 att vissa delar av Storu Sjöfullets nutionulpurk sotn forlfurande hur stort skyddsvärde inför-livus med intilliggande Sareks nutionulpurk. Andra områden i parken bör slås ihop med en ny nutionulpurk i Sjaunjaomrädet. Enligt purlimotionen Jo75l (m) urholkar de i bl. a. Storu Sjöfallets nationalpark exploaterade områdena respekten för nutionulpurksbegreppet. Dessa delur bör överförus till nuturreservat (yrkande 6 delvis).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Nuturvurdsverket, som i sin hemställun till regeringen konstuterar ull det under lång tid bedrivits turistisk verksumhel i Vietus, unser alt en perma­nent turistanläggning i området väl låter sig förenas med naturvårdens intressen. Dennu uppfattning delas av miljö- och energiministern. Utskottet finner inte anledning till annan uppfattning i frågan men förutsätter - i likhet med miljö- och energiministern — att berörda intressenter får fram­föra sinu synpunkter i sumbund med plangenomförandet. Med del anförda tillstyrker utskotlet regeringens förslag om en turislunläggning vid Vietus i enlighet med vud som unförs i propositionen. Utskottet finner inte heller uniedning till omstrukturering uv nutionulpurken och uvstyrker därmed motionerna Jo719 yrkande 55 och Jo751 yrkande 6 (delvis).

Översyn av naturvårdsförvaltningen

Miljö- och energiministern anser att naturvårdsverket som centrul förvuli-
ningsmyndighel även i fortsättningen bör ha ansvaret för samordningen av
nuturvårdsförvultningen i hela landet. Länsstyrelsen är regional förvalt­
ningsmyndighet och bör även i fortsättningen ha ansvaret för nalurvårdsför-
vultningen i länet.
                                                                                                 74


 


Länsstvrelsen bör enligt miljö- och energiministern till förvulture uv nu- JoU 1987/88:23 turvurdsobjekt utse den som med hänsyn till kompetens sumt från nutur­vurdssynpunkt och uv ekonomisku eller undru skäl bedöms som mest lämp­lig för undumålet. Miljö- och energiministern kommer utt föreslå regeringen utt nuvarande föreskrift i 3 S naturvårdsförordningen att vissu uppräknude myndigheter och orgun i förstu hund skull utses till förvulture bör utgå.

Miljö- och energiministern unser utt nuturvurdsverket bör få i uppdrug utt i samråd med riksrevisionsverket se över formerna för den ekonomisku pluneringen och redovisningen uv medlen för vård och förvultning uv nutur­vårdsobjekt.

Länsstyrelsen - och inte som nu nuturvårdsverket - bör vuru prövunde myndighet beträffunde stulsbidrug ur vårdunsluget till kommuner, stiftelser m. fl. sumt för lundskupsvård.

Länssivrelsernu bör enligt miljö- och energiministern kunnu tu upp för-hundlingar med kommuner och lundsting om unsvuret för nuturvårdsför­vultningen och koslnudsunsvurel för förvaltningen uv enskildu naturvårds-objekt.

Skötselplanen för ett nuturreservut och ett nalurvårdsområde bör enligt miljö- och energiministern göras till ett obligatoriskt dokument som skall ingå i förordnandebeslutet.

Arbetet med skötselplaner för befintliga reservat bör intensifieras.

De statliga insatserna för vård och förvaltning av nalurvårdsobjekt bör enligt miljö- och energiministern i förstu hund koncenlrerus till områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Insatser för utt bevuru omistligu nuturvården bör prioriterus.

En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt med syfte att naturvårdsför­ordnanden som inte längre ur moiiverude kan upphävas. Miljö- och energi­ministern kommer senare att föreslå regeringen det uppdrag som erfordras för utt genomföru en omprövning uv nulurvårdsobjeklen.

Nuturvurdsverket, länssiyrelsernu och nalurvårdsförvaltarna bör enligt miljö- och energiministern i sitt arbete med förvaltningen av naturvårds­objekt pröva andra finansieringskällor för täckande av vissa kostnader för nuturvårdsförvaltning utöver statsanslag. Sponsring av såväl förvärv som skötsel av nalurvårdsobjekt kan enligt miljö- och energiministern vara ett sått, uttag av avgifter för service inotn eller i anslutning till olika objekt ett annat.

Planering av naturvårdande beredskapsarbeten bör enligt miljö- och energiministern bedrivas så utt det alltid finns en viss objektreserv.

Ideella organisationers möjligheter att engagera sig i vården av natur­vårdsobjekt bör tas till vara.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot vad miljö- och ertergiministern anföri om en översyn av naturvårdsförvaltnirtgert.


75


 


Lagstiftning och organisation                                                        JoU 1987/88:23

Propositioiieit

Nuturvurdslugen trädde i kraft den 1 junuuri 1965. 1 förhållande till miljö­skyddslagen, som trädde i kraft år 1969. är dock möjligheternu nit med nuturvårdslugens hjälp skyddu miljön mer begränsade. Naturvårdslagen hur emellertid skärpts genom utt det under 1970- och 1980-tulen genomfördes en rud viktigu ändringur. Dessu hur dock inle ändrut den principiellu in­riktningen. Storu förundringur i snmhället och i synen pu nuturvården har skett under den tid lagen funnits. Lagen framstår nu som delvis otidsenlig och toruldrud. Mot bukgrurtd uv det unfördu hur miljö- och energiministern för uvsikt utt senure föreslå regeringen utt en sunilud översyn görs uv nuturvårdslugen.

Terrängkörningslugen trädde i kruft den I junuuri 1976. Syftet med lagen är främst utt skydda naturmiljön. Lagen sågs över senast år 1985. då rege­ringen i skrivelse till riksdagen (skr. 1984/85:203) redovisade en översyn av helu terrängkörningslagstiftningen. Naturvårdsverket hur år 1986 i en fruni-ställning till regeringen begärt vissu ändringur i lugstiftningen. Förslaget uvser bl. u. utvidgning uv lugens tillämpningsområde så utt den omfattar sumtligu motordrivnu fordon, dvs. - förutom terrängfordon och motor­fordon - även truktorer och motorredskup. Frugun bereds nu i regerings-kunsliet.

Slutens nuturvårdsverk ur centrul förvultningsmvndighél för nuturvård och friluftsliv, niedun huvudunsvuret fcir nuturvården på det regionulu plu-net ligger hos länssiyrelsernu. vilku utför del huvudsukligu planerings- och verkställighetsarbetet på området. Länsstyrelsernas nuturvurdsenheter ur­betur i näru kontakt med naturvårdsverket.

För naturvården på det lokala planet svarar kommunernu. I nuturvårdslu­gen studgus om sumrud mellun länsstyrelsen och beördu kommuner i vissu viktigu nuturvårdsärenden. Kommunal planering och kommunala beslut hur stor betydelse för naturvården. Länsstyrelsen kan i vissa fall delegeru sin beslutunderutt till kommunen som också kun övertu vissa tillsynsfrågor.

Miljö- och energiministern erinrar om utt nuturvårdslugen ändrades i sumbund med tillkomsten uv PBL på så sått att kommunerna får rätt att själva beslutu om bildunde uv naturreservut och nuturvårdsområden. Dennu möjlighet ur främst uvsedd för säkerställunde av områden runt tutorternu som är uv betydelse för friluftslivet.

Den tidigure uviserade översynen av naturvårdsverkets organisation bör enligt miljö- och energiministern också omfuttu verkets nuturresursuvdel-ning. Med hänsyn till den nyu genomgripunde lugstiftningen rörunde hus­hållningen med mark och vatten ar det viktigt att naturvårdsverket som central mvndighet inom nutur- och miljövårdsområdet svurur för att kun-skupernu om natur och miljö görs tillgängligu som underlug för beslut och slällningstugunden. Dettu innebur enligt miljö- och energiministern utt nu­turvårdsverket inle bura skull ha uppsikt över hushållningen med natur­resurser inom sitt eget verksamhetsområde enligt NRL utan också i prukli-ken hu ett vidure bevakningsansvar med avseende pu nuturresursernas utnyttjande.


76


 


För utt nuturvurdsverket pu ett ändumulsenligl sätt skull kunnu utöva sin JoU 1987/88:23 tillsvn och uppsikt uv miljöfrågor vid tillämpningen uv PBL och NRL sumt övrig murkunvändningslugstiflning ur det enligt miljö- och energiministern viktigt utt verkets verksumhel fur en framåtsyftunde inriktning och bedrivs i ett lungsiktigt perspektiv. Nuturvårdsverket bör också uklivt bevuku oliku sektorers resursunvändning och miljöpuverkun sumt sumhällspluneringen pu oliku nivåer. Inom ramen för én långsiktigt inriktad verksamhetsplan bör verket hu en tillräcklig flexibilitet för utt kunna hantera uppkomna frågor.

Mot bakgrund av bl. a. plun- och nuturresurslugstiftningen och de förslug till effektivitelshöjunde åtgärder som lumnuts uv nuturvurdsförvultnings-kommittén (DS Jo 1984:4) bör enligt miljö- och energiministern den avise­rade översynen behundlu nuturvärdsverkets frumtidu roll och fördelningen uv urbetsuppgifter mellun nuturvårdsverket som centrul naturvårdsmyndig­het och länsstyrelserna sotn regionala myndigheter.

Motionerna

1 sin partimotion Jo30 framhåller centerpartiet att en naturvårdslag måste hu större tyngd i förhållunde till unnun lugstiftning än vad som nu ur fullet. En övergripunde nuturresurslugstiftning bör unge hur resursernu skull för-vultus. inle hur de skull exploateras (yrkande 3). Samma tankegångar förs fram i kommittémotionen Jo720 (c) yrkande 1. Enligt parlimotionen Jo767 (c) kun nuturresursräkenskuper bli ett sätt ull undersöku och beskrivu sumbanden mellan naturresurser/miljö och ekonomi och dessutom ett in­strument i bedömningen av en viss ekonomisk utveckling och av de natur­resurser sotn används (yrkunde 19).

Enligt folkpartiets partimotion Jo719 bör en översyn av nuturvårdslagen göras och ett nytt lagförslag utarbetas (yrkunde 48). Inför en sudun översyn bör särskilt prövus om det inte finns skäl ull göru en tydligure boskillnud mellun naturområden, som skull sparas främst av hänsyn till floru och faunu, och sådanu som skull bevuras av hänsyn till friluftsliv och rekreation. En ny terminologi bör införas, där nationalreservat resp. naturreservut är begrepp för områden som skyddur floru och faunu inom ett område pu riksnivå resp. regional nivå. och nationalpark respektive nalurpark är inruttude för re-kreution (yrkunde 49). De ersättningsbestämmelser för intrång i pågående murkunvändning som gällde före den 1 juli 1987 bör återinföras (vrkunde 62) och luckun tutus mellun nuturvårdslagen och skogsvårdslugens hänsyns­regler (yrkunde 64).

Moderutu sumlingspurtiet konstuterur i sin purlimotion Jo75l utt en mo­
dern nuturvårdslngsliftning bättre än den nuvurunde måste skyddu utrot­
ningshotade arter och urter med en hotud genetisk vuriution (yrkunde 12).
En utrednirtg bör därför tillsuttus med uppgift alt lägga frum förslug till
modernisering uv nuturvurdslugen (yrkunde 19) och sökn finnu en bättre
sumordning mellan lagarnu inom miljöområdet (yrkunde 20). I motion
Jo734 begär purtiet återinförunde uv de bestämmelser i nuturvårdslugen
som frum till ur 1974 gällde för slrandskyddet, dvs. kommunerna skall ha
rätt att utfärda strandskydd längs de vatten den vill skyddu, medun marken
längs övrigu vutten skull kunnu bebyggus enligt ullmänna regler.
                           j-j


 


Enligt motion Jo757 (s) yrkunde I bör naturvärdslagen förtydligas så att     JoU 1987/88:23 det klart framgår utt nuturvårdslugen är det instrument som också till­godoser kulturminnesvårdens intressen uv utt säkerställu kulturmiljöer som fuller utunför byggnudslagstifiningens och fornminneslagens räckvidd.

I motion Jo732 begärs en översyn av bestämmelserna för dispensför­farande och hundläggning uv besvärsärenden beträffunde ersättningsmark vid expropriation för nuturreservut (yrkunde 1). Enligt motion Jo870 (m) bör gällunde lugstiftning kompletteras med regler om rätt till ersältnings-murk för den som tvingas avhända sig mark. Domänverket bör dessutom i sin instruktion få inskrivet skyldigheten utt medverka till att ställa ersätl­ningsmark till förfogunde och luntbruksnämnden i sin instruktion en skyl­dighet utt uktivt bilruda bada parter vid bytes- och kompensationsaffärer.

Enligt motion Jo756 (s. c) bör förslug till strundningslug utarbetas med möjlighet för myndigheter att ålägga ägare att flytta eller på ägares be­kostnad lata flytta furtygsvruk, trots utt de inte är till direkt fara för sjöfar­ten.

1 tvu motioner begärs ändring uv terrängkörningslugen. Enligt motion JoS41 (m) yrkunde 1 bör lugen omarbetas så alt förbudet mot terräng­körning endast gäller inom de klurl uvgränsade områden där naturen är särskilt känslig. Krav på tillstånd från svensku myndigheter för utländsku terrängfordon som i nöjessyfte unvänds i grunsfjälllrakterrtu framförs i mo­tion J()854 (s). 1 tillståndet skull föruren upplysus om de regler som gäller för snöskotertrufik i Sverige.

Med tunke på utt en betydande del uv landels naturskyddade områden är belägna i Norrbotten, ter sig, enligt motion JoS53, en lokalisering till Norrbotten uv nuturvärdsverkets nuturresursuvdelning rimlig (yrkunde 2).

Ulskotlels överväganden

1 likhet med miljö- och energiministern kun utskottet konstutera att stora
förändringar hur ägt rum i sumhullet och i synen på nuturresurser och
naturvård sedun tillkomsten uv nuturvurdslugen. I ett tillväxtsamhälle kom­
mer uv nödvändighet ulltid oliku intressen utt brytus mot varandra. Ut­
vecklingen och vara ökade kunskuper hur emellertid lärt oss att förut­
sättningen för en gynnsam ekonomisk utveckling är ett längre perspektiv i
vår syn pu naturresursernu och nuturmiljön än det som tidigare varit för­
härskande. Utskottet välkomnar därför den översyn uv naturvårdslagen
som uviserus i propositionen. Till grund för dennu översyn bör enligt ut­
skottets mening liggu de synpunkter på en långsiktigt god hushållning med
nuturresursernu och på sumstummigheten mellun nuturvård och ekonomisk
utveckling som frumförs av miljö- och energiministern. Detta innebär enligt
utskottets mening bl. u. utt nuturvårdslugen måste ges ökud tyngd i för­
hållunde till unnun lugstiftning på området liksom alt förutsättningar skapas
för en bättre samordning av de uktuellu regelsystemen. Med det unfördu får
enligt utskottets mening syftet med molionernu Jo30 yrkande 3. Jo719
yrkandena 48 och 49, Jo720 yrkande I och Jo75l yrkandena 12, 19 och 20
unses tillgodosett. Molionernu bör sålundu inle medföra någon vidare åt­
gärd frun riksdugens sidu.
                                                                                     -j,


 


Vud utskottet ovun anfört är uven ägnut uti i ullt väsentligt tillgodose     JoU 1987/88:23 syftet med motion Jo767 yrkunde 19 som således inle bör medföru någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet uvstyrker motion Jo719 yrkundena 62.

Mot bakgrund uv det unfördu avstyrker utskottet motion 719 yrkande 64.

Utskottet avstyrker även motion Jo734.

Sotn framförts i propositionen bör i arbetet med bl. a. naturvårdsobjek­ten kulturminnesvårdens intressen beaktas. 1 den nyligen framlagda pro­positionen (1987:104) om kulturmiljövård ges begreppet kulturminnesvård en vidgad innebörd. I propositionen föreslås även utt riksantikvarieämbetet ges ökade resurser för insutser inom kulturlundskapsvården, bl. u. i sam­verkan med naturvården. Utskottet delar härvidlag miljö- och energiminis­terns bedömning att landskapsvården härigenom stärks. Mot bakgrund uv vud utskotlet här unfört och i uvvuktun pu riksdagens behandling av den ovun nämndu propositionen bör motion Jo757 yrkande I inte föranleda någon riksdugens vidare åtgärd. Motionen avstyrks således.

Utskottet har vid sin behandling av ett antal motioner med anledning av propositionens avsnitt om skydd och vård av naturlyper redovisat sina synpunkter på vissa frågor om ersättning till markägare vid olika typer av intrång i murkanvändningen (s. 64). Med hänvisning till tidigare uttalanden i frågan anförde utskottet sammanfattningsvis att aktuella ersättningfrågor kommit i ett nytt och för markägarintressena förmånligare läge sedan plan-och bygglagen jämte följdlagstiftning har börjat tillämpas och avstyrkte motionerna på den grunden. Följaktligen är utskottet inte heller berett att förorda någon ändring av aktuell lugstiftning i enlighet med vud som unförs i molionernu Jo723 yrkande 1 och Jo87(), vilka således avstyrks.

Med anledning uv motion Jo756 vill utskottet erinru om att lagstiftningen redan i dag erbjuder vissa möjligheter till sådana åtgärder som efterlyses i motionen. Enligt 1 S lagen (1986:371) om flyttning av furtyg i allmän hamn, andrad genom lag 1987:775, fär fartyg flyttas av hamninnehavare, om furtvget utgör hinder för sjöfurten eller vuruktigt ligger på ett sätt som strider mot gällande föreskrifter. Genom 24 S naturvårdslagen ges kommu­nen möjligheter att förelägga den som vållat eller är ansvarig för ned­skräpning eller osnyggande i naturen att iordningställa platsen. Med det unfördu uvstyrker utskottet motion Jo756.

I uvvuktun på resultatet av naturvårdsverkets frumställning till regeringen om vissu ändringar i lerrängkörningslugsliflningen ur utskottet inle berett utt tillmötesgå de krav på ändringar i lagstiftningen som framförs i mo­tionerna JoS4l yrkunde I och Jo854. Motionerna avstyrks således.

Sotn anförts i propositionen kommer en översyn av naturvårdsverkets organisation alt genomföras. Dennu översyn bör enligt miljö- och energimi­nistern också omfuttu verkets nuturresursuvdelning. I uvvuktun på resultatet UV denna översyn uvstyrker utskottet motion Jo853 yrkunde 2.


79


 


4. Luftföroreningar och försurning                               JoU 1987/88:23

Strategi för renare luft

Propositionen

Regeringens överväganden går i storu delur tillbuka på statens naturvårds­verks uktionsplun 87 mot luftföroreningar och försurning. Miljö- och energi­ministern sammanfuttur i propositionen sina förslag och ställningstaganden pu följunde sätt.

Luftföroreningarna utgör i dag ett ullvurligt hot mot människors hälsu och livsmiljö. Inom Mellaneuropas sammanhungunde industrialiserade regioner ger luftfö.roreningar upphov till hälsoeffekter och omfattande skador på träd och skogsmark. I Sverige hur luflföroreningurnu lett till försurning uv vutten och murk sumt skogsskudor.

Strategin för handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning bör vuru utt genomföru utsläppsbegränsningur i Sverige och samtidigt arbeta för internutionellu utugunden otn sådana begränsningar. Den innebär att luflföroreningsutsläppen bör reduceras i den utsträckning sotn fordras för att skvdda människors hälsa och minska nedfallet till den nivå miljön tål. Mot dennu bukgrund bör fortsutlu åtgärder mot luftföroreningur övervägas. Hänsyn bör härvid tas till bl. u. resultatet av det pågående internationella urbetet.

Högsta tillåtnu svuvelhult i tjock eldningsolja bör minskas till 0,8 %. En miljöavgift för att stimuleru till ytterligure sänkning uv svuvelhallen bör även övervägus. Svuvelutsläppen bör därefter begrånsus ytterligare genom skärp-tu ulsläppskruv med börjun ur 1993 i de mest försurude områdenu. De skärptu kruven motsvurur ett utsläpp frun olju med cu 0,4 % svuvel för mindre unläggningar och cu 0,2 % svuvel för större. Lagen om svavelhaltigt bränsle undrus så ull den omfultur sumtligu bränslen.

Kväveoxidulsläppen bör minskas genom skärpta riktlinjer för prövningen
uv förbrunningsunläggningur enligt miljöskyddslugen. Kväveoxidutsläppen
bör dessutom minskus genom skärptu uvgaskruv fr. o. m. 1992 års modeller
   <

för lätlu lustbilur och bussur och fr. o. m. 1994 urs modeller för lungu fordon. Under två år före ikrufttradundet bör ett stimulansbidrag betalus ut vid köp uv fordon sotn uppfyller kruven. Bidrugen beräknas kosta totalt 450 milj. kr. Samtidigt bör en ytterligare skärpning av utsläppskraven övervagas bl. u. för tätorlsfordon sumt truktorer och urbetsmuskiner.

I vissu områden, där miljön nr särskilt känslig eller i större tätorter, där ett stort untuI människor utsätts för luftföroreningur, kan det vara särskilt viktigt utt snubbt förbuttra luftkvaliteten. ML bör därför ändras så att regeringen fur förkluru ett visst område som miljöskyddsområde. För ett sådunt område skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, läns­styrelsen få meddelu särskildu föreskrifter beträffande bl. a. luftförore­ningar.

Forskningsinsatserna kring hälsorisker, skogsskador, mark- och grund-vutlenförsurning, kalkning uv sjöur och vuttendrag och effekter på fuunu och floru bör fördjupus. Det internutionellu samarbetet inom forskning och övervakning uv miljöeffekter bör ökus. Den teknisku forskningen och ut­vecklingen beträffunde bl. u. bättre miljöteknik för fordon, förbränningsan­läggningar tn.m. bör förstärkus.


80


 


1 kap.4;4 Strategi för renare luft anför miljöministern bl. a. följande (s. 103     JoU 1987/88:23 fl).

En överordnad målsättning för handlingsprogrammet mot luftföroreningar , och försurning är att minska halter och nedfall uv luftföroreningur till sådunu nivåer som människors hälsu och miljön tål även på lång sikt. Jag bedömer att målsättningen bäst kan uppnås genom att i en samlad strategi både genomföra utsläppsbegränsningar i Sverige och arbeta för internatio­nella åtaganden om utsläppsminskningar. I det internationella arbetet be- -dömer jag alt Sveriges initiativ till Aktionsplun Europa kommer all spela en betydelsefull roll.

De svenska svavelutsläppen bedöms minska med 65 % till är 1995 från 1980 års nivå i enlighet med det uv riksdugen beslutade programmet mot luftföroreningar och försurning. Ytterligare åtgärder behöver vidtas för att nå målsättningen om 30 % minskning av kväveoxidutsläppen mellan åren 1980 och 1995.

Innan ställning tas till ytterligare skärpta nationella målsättningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras. Vilka teknis­ka åtgärder som skulle fordras för att minska svavelutsläppen med 70-80 7o samt halvera kväveoxidulsläppen till sekelskiftet jämfört med 1980 års nivå bör studeras. En svensk ålgärdsstrategi för kolväteulsläppen bör också tas fram. Ekonomiska och andra konsekvenser för industrin, staten, kommunerna och samhället i övrigt bör analyseras.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av riktlinjerna för luftkvalitet. Förutom reviderade värden för svaveldioxid och,partiklar arbetar verket med förslag till riktlinjer för kväveoxid och ozon samt rikt­linjer för den högsta belastningen på miljön av föroreningsnedfall. Enligt vad jag har erfarit kommer verket att lämna sitt förslag till regeringen sommaren 1988.

Motionerna

I motionerna föreslus vissu ändringur uv regeringens förslug i olika uv-seenden.

Enligt motion Jo25 (m) bör det långsiktiga målet vara att minska svavel­utsläppen med SO % från- 1980 års nivå till år 2()U0 (yrkunde 9). Kväve­utsläppen bör minskus till en nivå nuturen i Sverige tål (yrkunde 12). Ett motsvurunde yrkunde framställs i motion Jol6 (m) yrkande 6. 1 motion Jo719 (fp) yrkas att målen för svaveldioxid- och kväveoxidulsläppen skärps (yrkande 27). Ett hundlingsprogrum bör enligt motionen vidtas mot luflför­oreningurnu i södra Sverige (yrkande 35). Ett likartat motionsyrkande fram­förs i motion Jo715 (fp) yrkande 2 medan det i motion Jo873 (fp) yrkande 5 framhålls utt åtgärder för att begränsu luflföroreningurnu bör beuktus i oliku myndigheters urbete. Enligt partimolion Jo24 (fp) yrkande 10 bör ätgärder vidtus för ull nedbringa ozonbildningen med 75 70 resp. kväveoxid- och kolväteutsläppen. 1 centerns purtimotion Jo30 yrkunde 16 begärs ull målet för utsläppsminskningen skall sättas till 90 7o för svaveldioxid sumt till 75 7o , för kväveoxider och kolväten. Motsvurunde yrkunden återfinns i molioner­nu Jo767 (c) yrkunde 6. JoS51 (c), och Jo2l (c: särskilt betruffunde Krono­bergs län), yrkande 1. Skärpta mål för minskade utsläpp efterlyses även i molionernu Jo735 (c) yrkunde 1 och Jo23 (c), yrkunde 2. Enligt motion Jo3()

c

(c) yrkande 24 bör även avsvavlingskapaciteten byggas ut. 6 Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


Utskottets överväganden                                                             JoU 1987/88:23

Utskottet konstuterar att någru åsiktsskillnuder inte föreligger om nödvän­digheten uv utt minsku luftföroreningurna och de försurande utsläppen. Målet måste vara att utsläppen på sikt nedbringas till en nivå som naturen tål och som medger en god livsmiljö. Vid sidan om de nationella an­strängningarna är det angeläget utt reduktion sker även av utsläppen i våra grannländer och även länder vilkas utsläpp inte direkt berör Sverige.-

När del gäller till vilken nivå utsläppen skall bringas ned anser utskottet beträffande svavelutsläppen att det finns anledning att ytterligare skärpa den målsättning som regeringen angivit. Utskottet biträder regeringens linje att svavelutsläppen bör minsku med 65 % till år 1995 från 1980 års nivå. Enligt utskottets mening bör riksdugen dessutom redun nu fastlägga ett mål om SO 7o minskning fram till sekelskiftet frän 1980 års nivå. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen härom. Därigenom tillgodoses helt eller delvis motionerna Jol6 yrkande 6, Jo25 yrkunde 9, Jo30 yrkunde 16 i motsvarande del och Jo7l9 yrkunde 27 i motsvurunde del.

Utskottet biträder å undru sidun regeringens linje fullt ut när det gäller strategin för utt minsku kväveutsläppen. Det innebär alt ytterligare åtgärder måste vidtas för utt nu mulsältningen om 30 % minskning uv dessu utsläpp mellun åren 1980 och 1995. Vidfare bör studeras vilka tekniska åtgärder sotn skulle fordras för alt halvera kväveoxidutsläppen vid sekelskiftet jäm­fört med 1980 års nivå. Utskotlet avstyrker mot den bakgrunden mo­tionerna Jo25 yrkunde 12, Jo30 yrkande 16 i motsvarande del och Jo719 yrkande 27 i återstående del.

En svensk strategi för kolväteulsläppen bör också tas fram. Dessa spelar tillsammans med kväveoxiderna en roll vid bildandel av fotokemiska oxi-danter, främst del giftiga ozonet, genom komplicerade kemiska reaktioner. Utsläpp från bilar och förbränningsanläggningar är de huvudsakliga källor­na, Under sommaren kun, som framhålls i propositionen, luft med starkt förhöjda haller av bl. a. ozon föras in över Skandinavien från kontinenten. Genomförandet av den katalytiska avgasreningen bör enligt vad utskottet inhamlut innebära en icke oväsentlig minskning av ozonbildningen frän svensku utsläppskällor.

Med det anförda avstyrker utskottet här behandlade motioner i övrigt i den mån de icke tillgodosetls genom utskottets ställningslagande.

Koldioxidproblemet

Motionerna

1 fleru motioner tas problemet med koldioxidutsläppen upp och den in-verkun pågående eldning med fossila bränslen enligt forskurna beräknas fä för klimatet på jorden genom den s. k. drivhuseffekten. Enligt motion Jo25 (m) bör koldioxidutsläppen i Sverige inte tillutus att öka från dagens nivå (yrkunde 8). I molionernu Jo30 (c) yrkunde 14 och Jo719 (fp) yrkande 7 efterlyses ett aktionsprogram för att begränsa koldioxidutsläppen.


82


 


Utskottets överväganden                                                              JoU 1987/88:23

Utskottet delar motionärernas oro inför dessa frågor. Sotn framhålls i pro­positionen utgör risken för långsiktig klimatförändring till följd av utsläpp av bl. u. koldioxid ett av de särskilt allvarliga, rentav livsavgörande hoten mot miljön. Vid den offentliga utfrågning som utskottet haft med bl. a. forskure och industrirepresentanter framgick att koldioxidutsläppens och freonutsläppens följder kan förväntas fä sådunu dimensioner utt det blir en ivingunde nödvändighet att pä sikt nedbringa förbränningen av fossila bränslen. (Freonutsläppen - vilka enligt vad som framkom vid utfrågningen unses ha inverkan även på den s. k. drivhuseffekten - behandlas närmare i kapitel 5 av detta belänkande.) Oavsett inställningen i övrigt till kärnkraft beräknas enligt vad som framhölls vid utfrågningen tillgängliga urantillgång­ar vara så begränsade att fissionskraften knappast erbjuder något ekono­miskt lockande långsiktigt alternativ till andra alternativa energislag. Det framgick även alt koldioxidutsläppen blir mindre per utvunnen energi­mängd vid guseldning än vid kol- eller oljeeldning sumt att avgusrening med kalkbäddar vid koleldning medför ökad koldioxidulveckling.

Ulskollel vill i sammanhanget erinra om all koldioxidproblemet är av global natur. Del kan icke lösas genom nationella åtgärder. En inter­nationell reglering är nödvändig. Det är emellertid först nödvändigt att vinna internationellt erkännande av problemet. Som ett led i ansträng-ningurnu härför och mot bukgrund av vad som framkommit ansluter sig utskotlet till förslaget i motion Jo3ti om alt regeringen bör klarlägga energi­användningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad natureu tål. Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de hur i dug. Vad utskotlet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 14, Jo25 yrkande 8 och Jo719 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Internationellt arbete

Huvuddelen av det internationella samarbetet om luftföroreningar sker inom ramen för FN:s konverttion om långväga gränsöverskridande luftför­oreningar. Konvenliortert undertecknades i november 1979 i Genve och har nu rutificeruts uv 32 sluter, senust av Jugoslavien. Konverttionen är av ramkaraktär, och särskilda åtaganden överenskoms genoni protokoll till konventionen. Hittills har två protokoll förhandlats fram - beträffande finansiering av det interrtatiortella mätprogrammet och beträffande minsk­ning av svavelutsläppen med minst 30 % till år 1993, jämfört med 1980 års nivå. Förhandlingar om ett kväveprotokoll pågår fortfarande.

Propositionen

Miljö- och energiministern anför bl. a. följande i propositionen (s. 111-112).

Det svenska förslaget till ett inlernationellt samarbete mot luftföroreningar
(Aktionsplan Europa) har mottagits positivt. Förslaget innebär att arbetet
inom konventionen skull inriktus på utt uturbetu beluslningsgränser för vad
      83


 


miljön tål uv bl. a. svuvel- och kvävenedfull. Arbete med ytterligure under- JoU 1987/88:23 lug för dettu pågår både i Sverige och utomlands. När dessa gränser har överenskommits skull förhundlingur inledas otn åtaganden för all minska utsläppen till motsvurunde nivå. Målet för konventionsurbetet är utt sådana förhundlingur skull inledus i börjun uv 1990-talet. Det svenska forsknings­arbetet och suniurbelel inom konventionen bör nu inriktus på ull så snabbi som möjligt tu frum underlug för dessu förhandlingar. En utgångspunkt för detta arbete bör enligt min mening vara att utsläppen skall reduceras i internationellt samarbete till sådana nivåer som är ofarliga för hälsan och miljön även i ett långsiktigt perspektiv.

Riksdagen hur som sin mening givit regeringen till känna, att möjlig­
heterna ull genom uvgiftsuttug byggu upp en internationell luftvårdsfond
förtjänar att övervägas (JoU 1984/85:28, rskr. 275). Frågan har diskuterats
inom ramen för konventionsförhandlingarna i Genve och har även sonde­
rats under hund från svensk sidu. Resultutet är ull det hittills inte har varit
möjligt utt få stöd för förslugel. Som skäl emot har bl. a. anförts att den som
släpper ut föroreningar även skull svuru för kostnaderna för rening —
Polluter Pays Principle - och att miljöproblemen i det egna landet bör Vara
tillräckliga skäl för åtgärder, även om hänsynen till grannländerna bör vara
      .i

motiv för åtgärder. Svårigheternu utt nå en överenskommelse om finans­iering UV de blygsamma kostnaderna för sekretariatet till konventionen talar också emot uti det för närvurande skulle varu möjligt alt komma överens om finansieringen av en fond av helt annart storleksordning.

Motionerna

Yrkunden otn ökud inlernutionell uklivilet framställs i motionerna Jo24 (fp) yrkunde 1, Jo7l9 (fp) yrkunde I, Jo837 (m) yrkunde 3, Jo25 (m) yrkunde 10 och Jo30 (c) yrkunde 22. - 1 'molionernu Jo7l9 (fp) yrkunde 2. Jo30 (c) yrkunde 17. Jo3l (c) yrkunde 3 och Jo76S (c) yrkunde 4 yrkas att regeringen fortsatt verkur för upprättunde uv en internationell luftvårdsfond. — 1 motionernu Jo719 (fp) yrkunde 36. JoS21 (fp) yrkande 4 och Jo30 (c) yrkunde 23 hemställs ull regeringen tar upp överläggningar med den danska regeringen för utt minsku luftföroreningurnu i södru Sverige. Enligt motion Jo20 (c) yrkunde 3, bör konventionen om gränsöverskridnnde luftförore­ningur utvidgus beträffunde gränskommunernus skyldigheter gentemot sina grunnur pu undru sidun gränsen.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrur otn ull Sverige uv trudition intugit en aktiv hållnirtg i det internationella niiljövardsurbetel. Dettu gäller såväl för luftvården som ' vallenvården. Del internutionellu urbetet belonus även sturkt i regeringens proposition. För ett lund som Sverige med dess berggrunds- och klimat­mässiga känslighet för miljöstörnirtgar är det naturligt att inta en tätposition i det internationella arbetet för utt minsku de förorenande utsläppen i vår omvärld. Enligt utskottets uppfuttning tillgodoses motionerna Jo24 yrkande I, Jo7l9 yrkande 1. 837 yrkande 3 Jo25 yrkande 10 och Jo30 yrkande 22 av vud som unförs i propositionen. De avstyrks med hänsyn härtill.

Utskottet är icke heller berett tillstyrka de motionsyrkanden vari begärs upplugunde uv förhundlingur med Dunmurk om begränsning uv danska


84


 


lufiutsläpp söm faller ned över svenskt land och vatten. Utskottet hänvisar i     JoU 1987/88:23

det sammanhanget till de överläggningar som ständigt pågår inom ramen .

för del nordiska samarbetet pä luftvårdens område. Nordiska rådet har tagit

initiutiv till ett nordiskt samarbetsprogram för luftvårdsarbetet. Utskottet

utgår från att man frän svensk sida tar alla tillfällen i akt för att påverka de

nordiska grannarna att öka sina miljövårdsinsalser;

Utskottet har även uppfattrtingenatt de luftvårdsproblem som aktualise­ras i motion Jo20 och som rör gränsområdet till Finland bäst behandlas inom ramen för det bilaterala och nordiska samarbetet. Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Frågan om en internationell luflvårdsfond har som framgår av redovis­ningen i propositionen varit föremål för överväganden med anledning av ett riksdagsutlalande våren 1985. Enligt propositionen har del hittills inle varit möjligt att få stöd för förslaget vid de diskussioner som förts i frågan i internationella fora.

Utskottet har förståelse för de svårigheter som mött Sveriges representan­ter i arbetet med att tillskapa en internationell fond. Etiligt utskottets mening bör frågan dock fortsalt hållas aktuell. Härför talar, vilket även framfördes vid utskottets offentliga utfrågning, det faktum att en betydande - och relativt sett ökande — del av de luftföroreningar som sprids från Europas induslriområdert kommer från länder vilka icke anser sig ha ekono­miska eller tekniska möjligheter att alt f.n. göra investeringar i miljöteknik. Enligt utskottets mening bör med hänsyn härtill regeringen icke förtröttas alt verka för uppbyggnaden av en internationell fond för investeringar i reningsteknik, övergång till miljövänligare energislag och energieffektivise­ring. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 17, Jo31 yrkande 3, Jo719 yrkande 2 och Jo768 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda föreskrifter för miljöskyddsområde

I propositionen anges att del i dag finns möjlighet all utfärda generella föreskrifter till skydd för särskilt föroreningskänsliga vallenområden. För alt göra det möjligt att utfärda generella föreskrifter även i andra områden, t. ex. storstadsområden som är belastade av stora luftföroreningsutsläpp från bl. a. industri och trafik, föreslår regeringen en ändring av av 8 a S miljöskyddslagen (ML, 1969:387). Enligt förslaget får regeringen förklara ett visst område som miljöskyddsområde. För ett sådant område skall regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen kunna med­dela särskilda föreskrifter om skyddsåtgärder m.m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringerts förslag i denna fråga. Till
förslaget om lagändring återkommer utskottet i samband med behandlingen
av miljöskyddslagen - kap. 10 i delta belänkande.
                                        '

I flera motioner framförs yrkanden om alt regioner i södra och sydvästra Sverige förklaras som särskilt föroreningskänsligl område (miljöskyddsom­råde). Så är fullet med motion Jo719 (fp) yrkunde 40 (Kallegutt). JoS21 (fp) yrkande 3 (Kallegutt, Öresund och Hanöbukten), Jo833 (s) yrkande I (södra Kattegatt, Öresund och Skälderviken). Jo810 (m) yrkande 2 och


85


 


Jo843 (c) - Malmöhus län - Jo35 (s) - västra Skåne samt JoS65 (c) -     JoU 1987/88:23 Stockholms kommun.

Utskottet får med anledning av dessu motioner erinru om utt lunken bukom 8a S ML är alt de begränsade resurser som står till förfogande för miljöskyddels udministrution skull kunna koncentreras, till fördel för sär­skilt föroreningsbelastade områden. På så sätt skall vunna erfurenheter kunnu kommu till nyttu även i undru områden vilku drubbuts uv miljö-föroreningur. Hittills hur Ringsjön i Skåne och Luholmsbuklen, där vatten­förhållandena är sådana att särskilda miljöåtgärder är päkullude, förklarats som särskilt föroreningskänsliga områden enligt gällande lydelse av 8a S . ML. Berörda länsstyrelser har utfärdat särskilda bestämmelser till skydd för miljön i områdena. Motsvarande kommer att ske beträffande Hisingen och Dalulven.

Utskottet vill betona att de förslag om förstärkt miljöskyddsorgunisution som föreslås i propositionen ger godu förutsåltningur ull bedrivu ett effek­tivt tniljöskyddsurbete, även ulun en klassificering enligt S a S ML. Nyligen hur uppmurksummuls speciellt de svåru luft- och vutlenföroreningsproble-men i Skåne som till en del tus upp i de ovun angivna motionerna. Utskottet hur erfurit utt länsstyrelsen i Mulmöhus län nu kommer alt förstärka sitt miljöskyddsarbete. När ett heltäckande underlug finns om problemens om­futtnirtg bör ställning tus till om delur av Skåne bör förklaras för miljö­skyddsområde enligt 8 u S ML.

Med hänvisning till vud sotn unförts är utskottet är icke berett ull för närvurunde tillslyrku de förslug som frumförs om inrättunde uv ytterligure miljöskyddsområden. Därmed uvstyrks nu berördu molionsyrkunden.

Insjöurnns miljöproblem uppmärksammas särskilt i några motioner. En­ligt motionerna Jo728 (s) och JoS55 (c) bör en särskild skyddslagstiftning untus för sjön Vättern som är uv riksintresse för naturvård och betydelsefull som råvatlentäkt för en stor omnejd. I motion Jo873 (fp) yrkas utt skyddet UV Mäluren skull förstärkus, med restriktioner för kemikulieunvundning på tillrinningsområdenu (yrkunde 2) och alt transporter på Mälaren beläggs med särskilda restriktioner (yrkande 3). Hänsyn bör därvid tas till Mälaren sotn dricksvaiteniäki. I motionerna Jo803 (m) och Jo25 (m) yrkande 16 yrkas att en aktionsplun uturbetas mot föroreningarna i våru insjöur. Be­hovet av en sådan handlingsplurt understryks av all våra största sjöar, t. ex. Vänern, Vättern och Mälaren förser stora delar av Sveriges befolknirtg med dricksvatten, anför motionärerna. Våra stora insjöar bör i handlingsplanen betraktas som delar i ett större område. För att studera alla niiljörisker måste alla avrinningsområdért som mynnar i sjöarna tas med.

Utskottet konstaterar utt sjön Vättern med öar och strandområde åtnjuter exploaleringsskydd enligt 3 kap. 2 S lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Vättern är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet uv riksintresse till förmån för turismens och friluftslivels intressen. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna Jo728 och Jo855 anses varu tillgodosett med hänvisning till dettu skydd.

Utskottet är icke heller berett utt tillslyrku någru särskilda åtgärder med anledning uv yrkundenu i molionernu Jo803 och Jo25 yrkunde 16 om en


86


 


uktionsplun för insjöur och Jo873 yrkundenu 2 och 3 om Mäluren. Mäluren JoU 1987/88:23 åtnjuter i likhet med Vättern skydd enligt nyssnämnda bestämmelse. Som utskottet redun fruinhållit måste vidure de knuppu resursernu för miljö­skyddets udministrution koncenlrerus. Ett omfuttande kurtläggnings- och utgurdsurbete hur redan utförts kring Ringsjöproblemutiken. En särskild delegution har tillsulls för utt uturbetu ett åtgurdsprogrum för utt renu Dulälven inom tio ur. Länssiyrelsernu kommer för övrigt, enligt vud som unförs i propositionen (kup. 8) att få i uppdrug utt stullu sammun befintligu • uppgifter om de viktiguste miljöproblemen i resp. län sumt ange derus orsuker, dock ulun ull ett sådunt uppdrug skall behövu skupu behov uv ytterligure resurser uv oliku slug. Vud utskottet unfört synes ägnut utt delvis tillgodose syftet med motionerna såvitt nu är i fråga. De bör ulliså icke förunledu någon ytterligure riksdugens åtgärd.

1 motion Jo725 (s) begärs skärpt lugstiftning för utt skyddu känsligu miljöer (t. ex. sjön Sömmen). Enligt motion JoSlO (m) yrkunde 1 bör miljöskyddslugen ändrus så ull särskildu regler införs för särskilt hårt för-orenude områden. Enligt motion Jo819 (c) bör lugen ändrus så utt miljö- och hiilsoskyddsnämndernu får möjlighet att begränsa biltrafiken vid inversion.

Utskottet tår med anledning av motionerna Jo725 och JoSlO erinra om utt regeringen och länssiyrelsernu enligt Su S ML skall ge närmare föreskrifter otn skyddsåtgärder, begränsningur och försiktighetsmått i övrigt för verk-sumheler inom ett miljöskyddsområde. Enligt utskottets mening bör någon iiärmure precisering uv vilku åtgärder som skull vidtus icke föreskrivus i lugen. Det bör vuru regeringens uppgift utt beträffunde vurje miljöskydds­område ytterst unge gränsernu för de restriktioner som vidtus. Mot den bukgrunden uvstyrker utskotlet molionernu Jo725 och JoSlO yrkande 1.

När del gäller motion Jo819 hänvisur utskottet till utt en utredning torde kommu alt tillsältas inom kort med uppgift att ta fram ett samlat underlag angående möjligheterna alt begränsa trafikens hälso- och miljöeffekter i storstadsregionerna (prop. 1987/88:50, JoU 3y s.9- 10). Utskottet utgår från alt utredningen i direktiven får i uppdrag att närmare överväga möjligheten för miljö- och hälsoskyddsnämnderna att vidta trafikbegränsande åtgärder när så krävs med hänsyn till luftföroreningssituationen och vädret. Något särskilt uttalande från riksdagens sida påkallas således icke.

Skärpta avgaskrav för fordon

Miljö- och energiministern redovisar följande ställningslagande i propositio­nen.

Skärpta avgaskrav bör införas obligatoriskt för lätta lastbilar och bussar fr. o. m. 1992 års modeller och fr. o. m. 1994 års modeller för tunga lastbi­lar och bussar. Kraven bör för båda kategorierna i stort motsvara de krav som avses gälla federalt i USA för 1990 års modeller.

De obligatoriska kraven bör föregås av två år av frivillig tillämpning.
Därför bör köpare av nya bussar och lastbilar stimuleras att anskaffa fordon
som uppfyller de skärpta avgaskraven genom ett ekonomiskt stöd inotn en
sammanlagd bidragsram av 450 milj. kr. Detta överensstämmer med vad
chefen för kommunikationsdepartementet tidigare hemställt om i prop.
1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-lalet.
                                                     87


 


Det fortsutlu urbetet för utt begränsu vägtrufikfordonens uvguser bör     JoU 1987/88:23 inriktus på ull:

-     snurast möjligt komplettera de hur föreslugnu uvguskruven för lustbilur och bussur med skärptu krav för utsläpp uv purliklur. Sumtidigl bör en ylterligure skärpning uv utsläppskraven för kväveoxider övervägus.

-     tu frum förslug till kvuliletskrav för dieselbränsle till personbilar, lastbi­lar och bussar.     *          '           '

-     utreda möjligheterna att införa kompletterande avgasnormer för last­bilar och bussar i tätortstrafik,      ,    »     .  

-     klarlägga möjligheterna till ytterligare utsläppsminskningar från per­sonbilar,

-     klurlägga möjligheterna till utsläppsminskningar från traktorer och urbetsmuskiner tn.m.

Fortsult forskning och utveckling krävs för ull driva på én utveckling mot miljövänligare transportmedel, drivsystem och drivmedel. Huvudansvaret för dennu utveckling bör åvilu transport- och drivmedelsinduslrin. Forsk­nings- och utvecklingsarbetet för att introducera alternativa drivmedel bör ledas UV slutens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling och transport-forskningsberedningen.

I motioner från folkpartiet, centern och vänslerpurliet kommunisterna yr­
kas utt de skärptu uvguskruven för lättu lustbilur och bussar införs obligato­
riskt frun 1990 urs modeller och för lungu lustbilur och bussur från 1992 års
modeller. Yrkunden härom frumförs i motionerna Jo23 (c) yrkandena 3 och
4. Jo24 (fp) yrkundenu 12 och 13, Jo30 (c) yrkandena 29 och 30, Jo770(vpk)
yrkundenu 3 och 4 sumt T66 (vpk) yrkande 35. Som skäl för att tidigarelägga
obligatoriet unförs utt åtgärder för utt minska kväveutsläppen och stoftut­
släppen brådskar.
                                           .            

Utskottet får frumhållu alt det är angeläget utt minsku utsläppen till luften frän lastbilar och bussar så långt som möjligt och så snart som möjligt, mot bukgrund uv de allvarliga miljöeffekterna och den oroväckande utsläppsut­vecklingen för vägtrafiken i allmänhet samt lastbilar och bussar i synnerhet. Något motsatsförhållande föreligger icke i detta hänseende mellan regering­ens förslag och motionerna. Som miljöministern framhåller i propositionen måste hänsyn tus till alt del lar viss tid att utforma ändamålsenliga regle­menten. Strävan bör vara att nå en europeisk lösning som innebär att högsta möjliga kravnivåer tillgodoses. De experter som finns tillgängliga får ett väsentligt merarbete genom att grunderna för detaljföreskrifterna utformas gemensamt med flera europeiska länder inom den s. k. Slockholmsgrup-pen. Utskottet ansluter sig till regeringens uppläggning uv tidsplanen som i sin tur bygger på statens naturvårdsverks utredning i frågan. Riksdagen bör' således avslå motionerna om utt införu de skärpta bestämmelserna tidigare.

Det unfördu irtrtebär utt utskottet även avstyrker motionerna Jo7l9 (fp)
yrkunde ."4. Jo735 (c) yrkunde 4, Jo751 (m) yrkunde 28, Jo873 (fp) yrkande
I. T85 (m) yrkande 4 och T95 (c) yrkande 14 vilka i viss ulsträcknirtg får
unses tillgodosedda genom propositionen. Utskottet är heller icke berett
tillstyrka motion JoS41 (m) med förslag om lättnader från avgasrenings­
kruven för importerade motorfordon (yrkunde 2) och dispens från uv-
guslugen för moiorgasdrivna fordon (yrkande 3).
                                            .           .

Enligt motion Jo 16 (m) yrkande 11 bör riksdagen rikta ett tillkännagivan-


S8


 


de till regeringen om vikten uv kunskaper om avgasreningens betydelse, om JoU 1987/88:23
stimulans till avgaskontroll m.m. Utskottet har i sak ingen annan bedöm­
ning än motionärerna i dessa frågor och utgår från att det i anslutning till
införandet av de nya reglerna genomförs informationsprogram till den
berörda allmänheten härom. Något särskilt uttalande i frågan ter sig icke
behövligt.
                                    

Enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 15 bör riksdagen avslå förslaget om stöd till köp av dieselfordon som uppfyller kraven.

Utskottet har i det föregående avstyrkt folkpartiets m. fl. partiers yrkan­den om att tidigarelägga obligatoriska utsläppskrav på lastbilar och bussar. Med hänvisning härtill och då det nu aktuella yrkandet bör ses som ett följdyrkande till förslaget om tidigareläggande av obligatoriet avstyrker utskottet mötionsyrkandet.

I motion Jo30 (c) yrkas att miljöåtgärder vidtas i stadstrafiken genom insatser för alt begränsa irafikiniensilelen, för kollektivtrafiken och genom trufikregleringar (yrkande 28). I motionen yrkas även på stimulanser till byte av motorer och till kompletterande reningsteknik för bussar och last­fordon (yrkunde 31).

Utskottet finner för sin del att motionen i nu berörd del kan anses tillgodosedd genom dels hänvisning till den tidigare omnämnda utrednirtg otn trafiken i storstadsområdet som kommer alt tillsättas inom korloch dels till alt 450 milj. kr. kommer att anslås som stimulans för inköp av nya bussar och lastbilar. Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med,den trafik­politiska propositionen har godkänt ett nytt anslag om totalt.85 rnilj. kr. för stimulans till investeringar i lokal och regional kollektivtrafik som främjar miljö, samordning och, energieffeklivitet. Bl.a. förutses en omfattande om­byggnad av motorerna i större dieselbussar och tidigarelagd utskrotning av mindre bussar i tätortstrafik (prop. 1987/88:50, s. 68, 260, 382, TU 1987/88:23).

I motion Jo30 (c) yrkande 33 yrkas även på en temporär hastighetsbe­gränsning på vägarna, under den tid som återstår fram till dess verkan av den katalytiska avgasreningen slår igenom. Utskottet erinrar om att frågan om skärpta hastighetsbegränsningar tagits upp i samband med utskottets behandling av den trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/88:50, JoU 3 y). Utskottet är mot bakgrund härav icke berett att förorda någori åtgärd i linje med motionärernus yrkunde.

Skärpta personbilskrav

Miljö- och energiministern unför bl. a. följande i propositionen.

Delstaten Kalifornien har beslutat att under 1990-talels första hälft skärpa uvguskruven för personbilur. Kraven har i Kalifornien tillämpats frivilligt sedan 1983 års modeller. De krav som i Sverige kommer gälla obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller kommer att medföra att ulsläppskraven för kväveoxider skärps med drygt 65 7o, jämfört med nu gällande krav. De kaliforniska avgaskraven skulle medföra en skärpning med ytterligare ca 30 7o i förhållande till nu gällande krav.  '

Naturvårdsverket har beräknat att motsvarande krav skulle medföra ca
•20 000 ton mindre utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken år 2010, om alla
    89


 


bilar uppfyller kraven. Sådana skärptu avgaskrav medför emellertid att JoU 1987/88:23 utsläppen av kolmonoxid ökar jämfört med de nya svenska kraven. Man har för de förhållandena sotn rader i Kalifornien bedömt alt kväveoxidulsläp­pen bör kunna minskas på bekostnad av ökade utsläpp av kolmonoxid. Det är inte självklart att detsamma gäller för svenska förhållanden. Kunskaper­na om miljöeffekter, kostnader, bränsleförbrukning, tekniska handelshin­der m.m. är ännu ofullständiga. Naturvårdsverket bör därför utreda olika konsekvenser av sådana krav.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 17 bör naturvårdsverket få i uppdrag att föreslå skärpta avgasnormer för bensinbilar fr. o. m. 1995 års modeller. I motion Jo770 (vpk) yrkande 1 föreslås att Kalifornienkraven införs för personbilar.

Utskottet finner för sin del alt motionerna i dessa delar tillgodoses genom vud som utluluts i propositionen. Någon ytterligure åtgärd påkallas icke.

Eftermontering av katalysatorer på äldre bilar

Miljö- och energiministern erinrar i propositionen om att riksdagen på förslug av jordbruksutskottet uttalat alt möjligheterna bör tas till vara att genom installation av renande tillsatser minska avgaserna på personbilar som inte uppfyller 1989 års avgaskrav (Jou 1985/86:13 och 1986/87:7). Efter utredning finner regeringen dock att installation av dylik utrustning dels skulle vara förhållandevis dyrbar i förhållande till den reningseffekt som rimligen kan uppstå, dels även att systemet skulle kräva omfattande arbets­insatser från myndigheter och tillverkare för att tillfredställa de krav som måste ställas på kontroll av såväl utrustningens funktion och hållbarhet som motorns avgasrelaterade insatser. Samtidigt är antalet bilar, på vilka en tilläggsutrustning kan ge önskad effekt, begränsat till ungeför 600 000, eller knappt 20 7o av hela personbilspafken, bl. a. pä grund av att endast vissa bilar kan köras på blyfri bensin. Med hänvisning härtill anser miljö- och energiministern det inte motiverat att nu föreslå bidrag till sådana tillsatser. Hon påpekar dock att del inte finns några formella hinder för sådana inslullntioner. Den enskilde kun därför själv köpa och installera en katalysa­tor på sin bil.

1 motionernu Jol8 (c), Jo24 (fp) yrkunde 16, Jo25 (m) yrkunde 13, Jo30 (c) yrkunde 32. Jo7l9 (fp) yrkunde .33. Jo77() (vpk) yrkande 2, Jo780 (vpk), Jo864 (c). JoS71 (fp) yrkande 1, T65 (fp) yrkande 2 och T85 (m) yrkandena I och S yrkas på stimulunser till avgasrenande åtgärder pä begagnade bilar. Därvid erinrus om riksdagens uttalanden i frågan enligt vad som ovan anförts. Enligt motion Jo24 bör stödet utgå med 1 000 kr. per bil, medun beloppet i motion TS5 anges till 3 000 kr.

Utskottet erinrar om att enighet torde föreligga om det önskvärda i att
kväveoxidulsläppen minskar. Personbilarnas andel av dessa utsläpp kom­
mer att minska i och med utt den skärpta avgasreningen kommer att gälla
för nya bilar i fortsättningen. Den bilpark som finns i dag kommer dock att
under mänga år fortsätta all släppa ut kväveoxider i betydande omfattning.
Även om blott en del av dessa bilar kan förses med katalytisk avgasrenirtg
och även om denna rening icke kan bli lika effektiv som den som krävs
              90


 


enligt bilavgaslagen för nya bilar, är det enligt utskottets mening angeläget JoU 1987/88:23 att de åtgärder vidtas som är möjliga för att nedbringa utsläppen. Med hänsyn härtill finner utskottet att ett stöd med 1000 kr. per bil bör kunnu utgå till bilägure som låter installera reningsutrustning som medför en 40-procentig minskning av utsläppen. Regeringen bör låta utfärda regler härför. Utskottet fäster vikt vid att stödmedel endast utgår för anläggningar som visat sig uppfylla rimliga krav enligt ovan. De regler som utfärdas bör dock icke förbindas med så stora administrativa och tekniska villkor att bilugurnu uvskräcks från anskaffande av reningsutrustning. Det bör ex­empelvis vuru möjligt utt udministreru stimulanserna för eftermontering så, att stödbeloppet utbetalas så snart bilen med tillsats genomgått besiktning, ev. i samband med den årliga besiktningen hos Svensk Bilprovning AB. Vad ulskollel anfört med anledning av här berörda motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga fordonsslag

Miljö- och energiministern anmäler att nuturvårdsverket bör få i uppdrag att kurtluggu utsläpp av luftförorenande ämnen från flygplan, fartyg, arbets­redskap och truktorer m.m., vilku utgör en betydunde del uv trunsportsek-torns sumlude utsläpp. I motion Jo 24 (fp) yrkande 19 efterlyses skärpta miljökrav på flygtrafik och sjöfart.

Utskottet har nyligen, i yttrande (JoU 1987/88:.3y) till trafikutskottet haft anledning närmare diskutera utsläppen från flygplan och fartyg. Med hän­visning härtill avstyrker utskottet mötionsyrkandet. Utskottet biträder rege­ringens mening att frågan bör hänvisas till naturvårdsverket för kartläggnirtg och utredning.

Forskning och utveckling

Miljöministern framhåller i propositionen att del på lång sikt är viktigt att samhället ger besked sä tidigt som möjligt om framtida kravnivåer för emissioner och samtidigt beaktar den teknisku utvecklingen. Transport­forskningsberedningen arbetar för närvarande tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling, byggforskningsrådet och naturvårdsverket med all formulera ett forskningsprogram inom området trafik och miljö. 1 den Irufikpolitisku propositionen föreslås att 100 milj. kr. avsätts för utvecklings-och demonstrationsarbete inom kollektivtrafiken. Anslaget kommer att utgöra ett komplement till de ordinarie forsknings- och utvecklingsmedlen sotn handhas av transporlforskningsberedningert. Dertna förstärkning av forsknirtgs- och utvecklirtgsmedlen kommer även främja införandel av mil­jövänlig teknik inom kollektivtrafiken.

I bilagu 4.10 till propositionert redovisus ert inlroduktionsplurt för ulterna­tiva drivmedel i transportsektorn. Regeringen begär riksdagens godkännan­de UV riktlinjer för del fortsutta arbetet, vilku i propositionen sammanfattas pu följunde sätt (prop. s 350).

Redovisningen i det föregående kun sammanfattas i följande strategi för otjeersällning och miljöförbättringar inom transportsektorn.


91


 


1. En sutnlud bedömning bör göras vid överväganden om introduktion uv     JoU 1987/88:23
ulternutivu drivmedel, nyu motorer m.m. Miljöfrägornu börhu en centrul

roll vid sidun uv energifrågornu sumtidigl som industri-, beredskups- och livsmedelspolitisku bedömningur vägs in.

2.   Huvudinriktningen bör även i fortsättningen vura utt skupu teknisku och ekonomisku förutsuttningur att introducera motoralkoholer som alter­nativ till oljebaserade drivmedel. En tyngdpunktsförskjulning föreslås ske mot tyngre dieselfordon, men med viss fortsalt utveckling för personbilar.

3.   Ett intensifierat samarbete pä FoU-området bör bedrivas mellan stat­liga organ (främst STU) och berörd industri för alt utveckla nya motorer och drivsystem.

4.   Av miljö- och energiskäl är det angeläget att en successiv introduktion av ulternutivu drivmedel kun ske i begrunsude fordonsflottor, i första hand bussur i tätorter. Med hänsyn till miljömålen bör en sumtidig utveckling och nnpussning av motorer ske.

5.   FoU-insutsernu förutsätts finunsieras genom energiforskningsprogram-mel. TFB har fäll resurser av riksdugen bl. a. för försöksverksamhet med miljövänlig teknik inom kollektivtrafiken. Industrin och andra intressenter som kommuner och kollektivtrufikbolug förutsätts också medverka vid fi­nansieringen.

6.   Del internutionella samarbetet bör intensifieras.

7.   Huvudinriktningen uv FoU-urbelet är produktion uv etunol ur cellulosa och förgasning av torv m.m. för metanolprodukliort. Verksamheten förut­sätts bli finunsierud inom ruinen för energiforskningsprogrammet.

8. Slutens energiverk bör hu huvudansvaret för industriplanen; Inom
ramen för dennu plun unkommer det på STU att stödja FoU om motorer
tn.m., och på TFB att stödja fullskaleförsök saml ertergirelaterad irans-
porlsystemforskning. Redovisnirtg av arbetet till regeringen bör ske med
jämna mellanrum. Regeringens uppdrug till berördu myndigheter ligger
hävid fusl.

Nur det gäller motorulveckling m.m för ull klara de miljö- och energipolilis­ka målen inom vägtrunsportsektorn bör bilindustrin ha huvudansvaret för' de insatser som krävs. I propositionen redovisas även utt uppdrag lämnats till transportforskningsberedningen att tillsammans med övriga berörda myndigheter utarbeta program för energirelaterad forskning och utveckling inom transportsektorn.

1 motion Jol6 yrkande 10 yrkas pä stimulanser för utveckling öch an­vändning av miljövänliga bränslenm.m. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 18 krävs intensifierad forskning för att ytterligare reducera utsläppen från motorfordon. I motion Jö30 (c) yrkande 27 yrkas pä stimulanser till ut­vecklande av miljövänligä motorer och drivmedel (bl. a. etunol och rupsol-ju). I motion Jo38 (c) yrkande 5 begärs ett brett forskningsprogram för olika lösningar på uvgusproblemet. I yrkande 6 begär motionären stöd ål ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i Falun/Borlänge. Slutligen fram­förs i motion Jol4 (c) förslag om skattefrihet för eldrivna personbilar.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrur otn ull föroreningssituationen från trafikert enligt pro­
gnoserna kun förväntas återigen bli dramutisk något decennium in på det
nyu seklet, sedun de positiva effekterna av den skärpta avgasreningen
             92


 


beräknas ha upphävts av en ökande trafikmängd. Det är därför av stor vikt   .JoU 1987/88:23 icke minst från miljösynpunkt att forskning och utveckling av renare mo­torer och drivmedel drivs aktivt.

Söm framhålls i promemorian bör en samlad bedömning göras vid över­väganden om introduktion uv ulternutivu drivmedel, om nya motorer m.m. Miljöfrågorna bör härvid spelu en centrul roll vid sidun uv de energipolitiska övervägandenu. Utskottet tillstyrker ull förslaget till riktlinjer,godkänns i väsentliga delar. Utskottet delar samtidigt den bedömnirtg som görs i mo­tionerna om att ökade insatser bör göras för utvecklande av miljövänliga motorer och drivmedel. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av uvgusproblemet bör sältas igång. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet anfört med anledning uv regeringens förslug till riktlinjer och med anledning av motionerna Jol6 yrkande 10, Jo24 yrkande 18, Jo30 yrkande 27 och Jo38 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskotlet är däremot icke berett utt precisera innehållet i forskningspro­jektet i den utsträckning som föreslås i motion Jo38 yrkande 6 om väl-gasprojektet vid högskolan i Fulun. Dettu yrkunde bör således icke föran­leda någon vidure åtgärd från riksdagens sida.

Motion Jol4 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Tillämpningen av bilavgaslagen

Enligt motion Jo781 (vpk) bör riksdugen besluta om ändring av bilavgas-lugen så utt en monopolsituulion ej uppstår på service- och reservdelsmur-knuden. I suk likulydunde yrkunden framställs i motionerna Jo789 (fp), JoS23 (c) och T85 (m), yrkunde-5. '

Motionernu hur följunde bukgrund.

Riksdugen untog hösten 1986 en biluvguslag (1986:1386) innefattande en skärpning av kruven på uvgusrening för personbilar (prop 1986/87:56, JoU 7). Enligt 6 S bilavgaslagen gäller som villkor för avgasgodkännande av en bilmodell att biltillverkaren gentemot ägarna av fordonen ålar sig all kost­nadsfritt avhjälpa bristerna, om fordonen vid myndighels kontroll visar sig inte uppfylla de kruv som föreskrivits av vederbörande myndighet.'! sam­band med behandlingen utgick utskottet i sitt av riksdagen godkända be-tiinkunde från ull regeringen skulle meddelu föreskrifter om rätt för bilägure utt vid fel pu uvgassystemet lämna in sinu bilar för reparation hos den märkesobundna sektorn. I enlighet därmed har regeringen intagit en före- ' skrift i 12 S bilavgasförordningen (1987:586) uv innebörd att biltillverkaren i sill åtagande enligt 6 S biluvgaslugen inte får föreskrivu som ett villkor utt bilen måste repurerus uv en viss verkstad eller att reservdelar av ett visst fubrikut måste unvundus.

Miljö- och energiminister Birgittu Duhl lämnude riksdugen informution
om hur regeringen hundlagt frågan under ett anförande i kummuren den 19
november 1987. Därvid framgick alt del enligt regeringens tolkning av
biluvguslagen inte finns någort skyldighet för tillverkaren all bekosta en
gurunlireparation som utförts uv någon'annan än tillverkaren. Vid över­
läggningar som förts med företrudure för nuturvårdsverket, konsumenlver-
      93


 


kel, Bilindusiriföreningen och den bilmärkesobundna sektorn hade över- JoU 1987/88:23 enskommelse träffals beträffande de närmare villkoren för tillverkarnas särskilda åtagande enligt 6 S bilavgaslagen. Det hade därvid inte varit möjligt att på frivillig grund åstudkomnia ett sådant åtagande med rätt för bilagaren all vända sig till den märkesobundna sektorn som jordbruksut­skottet uttalat sig om. Eftersom lagen inte heller gav möjlighet för regering­en att meddela föreskrifter som jämställer den bilmärkesobundna verksta­den med tillverkarens verkstad, kunde regeringen enligt miljö- och energi­ministern vid det tillfället inle vidta några ytterligare åtgärder.

Utskottets överväganden

Utskottet har med anledning av motionerna mottagit uppvaktning av före­trädare för Bilindustriföreningen och den bilmärkesobundna sektorn. Par­terna hur därvid lämnuts tillfälle utt vid ett sammanträde med utskottet frumluggu sina synpunkter och bemöta varandras argument.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att största möjliga konkur­rens rader på reservdels- och servicemarknaden. Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen om bilavgaslagen gett uttryck för samma synsätt. Detta underströks ytterligare vid riksdagsbehandlingen.

Utskotlet år medvetet om att del anses normalt alt garanlireparalioner utförs av verkslud som auktoriserats av den som har tillverkaransvaret. Med hånsyn till den långa lid som nu ifrågavarande garanti skall omfatta skulle ett fasthållande vid en sådan regel dock enligt utskottets mening innebära en ullvurlig risk för inskränknirtg av konkurrensen inom bilreparationsmark-nuden. Biltillverkaren och hans verkstad får redan anses ha konkurrensför­delar gentemot den obundnu verkstuden genom sin fullsländigu överblick över bilens konstruktion och reservdelar. I ett övergripande perspektiv synes det rimligt alt dessa konkurrensfördelar balanseras. Konsumentin­tressena skulle eljest uppenburligen kunrtu eftersättas.

Utskottet vidhåller därför sin tidigare uttryckta uppfattning att en bil­ägare skall kunna reparera sin bil och även få garanlireparalioner av avgas-reningssystemet utförda på en bilmärkesobunden verkstad. Verkstaden bör därvid äga rätt till ersättning uv billeverantören för sådana garantireparatio­ner. 1 detta avseende bör således den bilmärkesobundna verkstaden jäm­ställas med den uv billeverantören uuktoriserude märkesverkstaden, under förutsättning att den bilmärkesobundnu verkstuden och dess leverunlörer av reservdelar — vilku bör vuru likvärdiga med billeveranlörens originaldelar — övertar gurunliunsvurel, för återstoden av garantitiden 5 år resp. garanti-sträckan 80 000 km, i den del den aktuella reparationen omfattar.

Som frumgår uv den lämnude redogörelsen unses 6 S biluvguslagen icke
medge utt ivingunde regler ulformus i enlighet med utskottets intentioner.
Studgundet bör därför förses med ett tillägg som möjliggör utt sådana regler
utfärdas. Bestämmelserna torde utformas så att tillverkarens garantiåtagan­
de skall uvse antingen skyldighet att koslnudsfritt avhjälpa eventuella brister
genom en av tillverkaren unvisud verkstud eller skyldighet att i rimlig
utsträckning ta det ekonomisku ansvaret för garantireparutioner utförda av
en obunden verkstad som anlitats av bilägaren. Kunden skull åtnjuta full
                g


 


säkerhet att hållas skadeslös enligt garantiklausulen, såvida det icke visas JoU 1987/88:23 att han brustit i sina åligganden enligt 13 S bilavgasförordningen. Till­verkarens ansvar gentemot den obundna verkstaden bör dock som antytts givetvis inte vara obegränsat. Det bör sålunda inte omfatta mera än skäliga kostnader för reparationen, varvid skälighetsbedömningen i första hand bör grundas på vad motsvarande reparation skulle ha kostat på en auktoriserad verkstad. Vidare måste reparationen uppfylla även högt ställda krav på fackmannamässigl utförande.

Utskotlet är medvetet om att den föreslagna innebörden av garantiåta-gurtdet i något full kan leda till tvist mellan tillverkaren och den obundna verkstaden. Det är därför angelägel att de berörda branschorganisationerna kun utforma ett frivilligt system för alt lösa sådana tvister.

För att skydda bilägarnas - konsumenternas - intressen bör i de före­skrifter som regeringen enligt 6 S kan komma att utfärda även ingå krav på en försäkringslösning för de bilmärkesobundna verkstädernas och bildelsle­verantörernas ansvar enligt bilavgaslagen vid reparationer och leveranser av bildelur. Eri bilägare bör således hållas skadeslös om den enskilda verksta­den eller någon av branschorganisationerna skulle råka i obestånd eller upphöra alt existera.

Utskottet vill även erinra om alt ett system med reservdelsgaranti kallat Reservdelsgaranli -76 sedan åtskilliga år fungerar inom bilbranschen. Sy­stemet utarbetades på sin tid under medverkan av konsumentombudsman­nen och innebär bl. a. att säljaren åtar sig alt avhjälpa skada på bilen som visats ha uppstått på grund av felaktig garantidel som inmonterats av sälja­ren. Åtagandet gäller även om garanlidelen har mortlerats av artrtan än säljaren om inte säljaren gör sannolikt all skadan beror på att monteringen ej skett fackmannamässigl. När det gäller garanti för arbetskostnader stipu­leras i garantiavtalet följande:

Om säljaren svarat för den ursprungliga monteringen av garantidelen slår säljaren nar säljaren utför reparationen enligt p. 2 ovan (säljarens ansvar för garantidelen, utskottets anm.) även för arbetskostnaderna vid utbytet.

Om annan än säljaren utfört den ursprungliga monteringen står säljaren när säljaren avhjälper fel eller skada enligt punkt 2 ovan för arbetskostna­derna utom i det fall alt säljaren gör sannolikt att brisfällighelen beror på icke fackmannamässig montering.

I andra fall står säljaren ej för arbetskostnader i samband med utbyte eller reparation.

Enligt utskottets mening bör delta garantiavtal kunna tjäna som utgångs­punkt vid regleringen av förhållandel mellan biltillverkare och den obundna branschen när det gäller garantireparationer enligt 6 S bilavgaslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Jo781, Jo7S9, Jo823 och T85 yrkande 5 hos regeringen hemställer om förslag till ändring av bilavgaslagen i enlighet med vad utskottet anfört.


95


 


Kväveoxider från förbränningsanläggningar samt ytterligare åtgärder mot      JoU 1987/88:23 svavelutsläppen

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen
om kväveutsläppen.
                    

De utsläppskrav som har föreslagils av naturvårdsverket och energiverket bör i huvudsak lillämpus som riktlinjer för prövningen enligt ML uv för-bränningsunluggningur. Fleru uriläggningar inom ett fjärrvärmenäl eller en industri bör på egen begäran kurtrta ses som en enhet vid prövningen enligt -lugen. De insutser som statens energiverk och naturvårdsverket föreslår beträffunde utbildning sumt forskning, utveckling och teknikdemonstration är väl avvägda och bör genomföras.

1 propositionen påpekas även alt nya tekniska möjligheter successivt bör tas          '

till vuru vid den individuella prövningen av anläggningar. 1 följande tabell redovisas de skärpta utsläppskraven.

N\(inl(ii;i;iuni;ar i hchi hiiulcl         Fr. o. m. den 1 Juli 1987

-med     ett     årligt     utsläpp     av     0,05-0.10 g NO./MJ'tillfört btuns-
kvuveoxiderövcrstigunde3()0ton     le
         .                  .       ,

-  övrigu med en tillförd effekt över     0.10-0.20 g NO,/MJ tillfört bränsle
K) MW

Bclintlii;(i   iiiiliivgniiigar  med  un-      Fr. o.m. den I janiiiiri 1995 dtiiildL; (n  (inlii>J:~:iiiiiiar i S. U. W, ). Z. AC. Bl) lan

-med     ett     årligt     utsläpp     uv     0,05-0,10 g NO,/MJ tillfört bränsle kvilvcoxidei överstigunde 600 ton

-  övriga med ett årligt utsläpp uv     0.10-0.20 g NO,/MJ tillfört bränsle
kvu\eo.\ideröverstigunde I50ton
                                                     '
men högst 600 ton

' g NO,,M.I = gram k\.i\eo\idei läknade som kv:ivedio\id pei megajoule tillfört hianle.

Betruffunde svavelutsläppen görs i propositionen följande ställningslagande.

De utsläppskruv som har föreslagits av naturvårdsverket och energiverket

hör införas genom regeländringar som kan beslutas av regeringen. Förslaget

innebur alt de kruv som för närvurande gäller koleldning införs för alla '

brunslen. De motsvurur unvändning uv olja med en svavelhalt av 0,4 % för

mindre uniäggningur och cu 0,2 7o för större. Kraven bör irtföras successivt

med början år 1993 i de mest försurade områdena. 1 avvaktan på delta sänks

den h(')gstu tillåtna svavelhalten i tjock eldningsolja till 0,8 %. En miljö-

u\gift på svuvel i olju bör även utredas.

Enligt miljö- och energiministern bör utredningsarbetet bedrivas med in­riktning på ull ett system för miljöuvgifier om möjligt skall kunna träda i kruft år 1989 (s. 300).

I propositionen föreslås även en ändring av lagen (1976:1054) om svavel­
haltigt bränsle så utt den tydligt omfultur sumtligu svuvelhulligu bränslen.
         96


 


Vidure uviseras en ändring av förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt    JoU 1987/88:23 bränsle sä alt följande utslappsgrånser införs vid förbränning av bränslen:

Anläggningar med ett årligt                 0,05 g S/MJ                         '

utsläpp av svavel överstigande           (årsmedelvärde)

400 ton

Övriga anläggningar                            0,10 g S/MJ

(årsmedelvärde)

Dessa skärptu utsläppsgränser motsvurur användningen av olja i mindre anläggningar med en svavelhult av högst 0,4 %. För större anläggningar är motsvurunde gräns cu 0,2 %. men för dessa är andru åtgärder än lågsvuvlig olja mer aktuella för att minska utsläppen.

Kraven bör gälla samtliga bränslen och införas successivt med början i storstadslänen och sydligusle Sverige från år 1993.

Motionerna

Enligt motion Jo751 (m) yrkande 26 bör gränsvärdet för kväveoxid vid kolförbränning sättas till 0,05 gram kväveoxid/MJ. Ett likartat krav fram­ställs i motion Jo719 yrkande 28. 1 motion Jo770 (vpk) yrkande 5 föreslås tidigareläggning och skärpning uv rialurvårdsverkets aktionsplan.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 11 skall ett gränsvärde på 0.05 g svavel per MJ bränsle träda i kruft senust 1992. Motsvarande yrkande återfinns i motion N33 (fp) yrkunde 7. Enligt motion Jo751 (m) yrkunde 24 bör gränsvärdet vid kolförbränning suttus till 0,05 g svavel/MJ.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder motionerna Jo719 yrkande 28, Jo751 yrkande 26 och Jo770 i motsvurunde del så lillvida att gränsvärdet för kväveoxidutslupp vid kolförbränning sänks i enlighet med förslaget i motion Jo751. De skärpta kraven bör gälla vid prövning uv nyunläggningar i'hela landet från och med den 1 juli 19SS. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen som sin mening ger till kunnu vud utskotlet anfört med anledning av nämnda motions­yrkanden. Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om befintliga anläggningar.

Utskotteet tillstyrker regeringens förslag om ändring av svavellagen. Det bör således antas av riksdagen.

Utskottet biträder motionerna Jo24 yrkande 11. Jo751 yrkunde 24 och Jo770 i återstående del i den mån dessu avser ulsläppskraven för svavel vid koleldade förbränningsanläggningar. De skärpta kruven bör enligt utskot­tets mening införas för nyu anläggningar redan frun den 1 juli 1988 i stället för sotn unges i propositionen, successivt i oliku län fr. o. m. 1993. Riks­dugen bör som sin mening ge regeringen till känna vud utskottet unfört med uniedning uv berördu motioner.

Däremot uvstyrker utskottet yrkandena i motionerna Jo24 och N33 vad gäller oljeeldude anläggningar. Sariimu bedömning gäller molionernu Jo24 yrkande 20 och Jo785 om svuvelhallen i bunkerolja. 1 dessu full biträder utskottet regeringens slällningstugunde. Motsvurunde gäller utsläppskruven vid befintligu koleldude uniäggningur.


97


7 Riksdagen 1987/88. 16 siinil. Nr 23


Ulskollel uvstyrker uven motion N27 yrkunde 7 om svavelhallen i eld-     JoU 1987/88:23 ningsolja.

Utskottet avstyrker även motionerna Jo 16 (m) yrkande 3, Jo719 (fp) yrkandena 29, 30. 31 och 32, Jo731 (s), Jo733 (c). Jo735 (c) yrkande 2, Jo751 (m) yrkundenu 23, 25 och 27 vilka väsentligen lillgodosetts genom propositionen.

Åtgärder mot kolväteutsläpp

1 propositionen redovisar miljö- och energiministern sitt ställningstagande enligt följande.

I naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att redovisa kolväteulsläppen från olika verksamheter, kolvälenas långväga transport och bildning av fotoke­miska oxidunter, huller i omgivningsluflen samt bedöma åtgärdsmöjligheter och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder. Uppdraget bör utmynna i ett förslag till en svensk ålgärdsstrategi för kolväten.

1 motion Jo767 (c) yrkande 14 erinras om att lösningsmedel från olika verksamheter som bulkning tn.m. liksom frårt kemiska industrier innehåller kolviiten uv olika slag som medför hälso- och växlskador samt också har förmåga att bilda oxidanter vid kemiska reaktioner med kväveoxider. De bör därför ersättas med miljövänliga alternativ. I motionerna Jo731 (s) och Jo735 (c) yrkas på införande av anordningar för att ta tillvara bensinångor vid tunkning och påfyllning av reservoarer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angelägel att finna ersättningsämnen till kolvätehaltiga lösningsmedel. Som framgår av pro­positionen kommer naturvårdsverket alt få ett uppdrag som gäl ut på att kurtluggu utsläppen, bedömu åtgärdsmöjligheterna och föreslå en svensk ålgärdsstrategi. Utskottet utgår från att arbetet genomförs aktivt. Motion Jo767 blir därmed tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet finner även att syftet med motionerna Jo731 och Jo735 till­godoses UV propositionen där frägun om. kolvuteförlusterrtu vid distribution uv bensin särskilt behundlas. Som därav framgår arbetar medlemmarna i Svenska pelroleuminslilulet med ålervinningsanläggningar för bensinårtgor, och naturvårdsverket utarbetar allmänna råd beträffande hantering och distribution av bensin. Motionerna påkallur alltså ingen riksdugens vidare åtgärd.

Kalkning av sjiiar och vattendrag

1 propositionen frumhåller miljö- och energi ministern bl. u. följande (s. 134-135).

Kulkningen uv sjöar och vattendrag är ett uppehållande försvar som måste pågå under en lång tid, samtidigt som vi genomför, utsläppsbegränsningar. Forsknings- och uppföljningsinsulserna bör utökas i syfte att effektivisera kulkningen och förlungu åtgårderns vuraktighet. Introduktionen av kalk­fällning i reningsverk med försurande eller försurningsholude recipienter bör uppmuntrus och påskyndus.


98


 


Ökud användning av kalk som fällningskemikalie i kommunala reningsverk     JoU 1987/88:23 är föremål för yrkanden i motionerna Jo719 (fp) yrkande 41 och Jo30 (c) vrkande 50. Enligt utskottets mening får yrkandena anses tillgodosedda genom vad som anförts i propositionen.

Forskning, utveckling och information

Miljö- och energiministern anför inledningsvis följande.

Forskningsinsatserna kring kring bl. a. skogsskador, mark- och grundval-tenförsurning och effekter på fauna och flora bör fördjupas. Pågående försöksverksamhet avseende åtgärder mot försurning i skog och mark bör följas upp. Kunskuperna om luftföroreningarnas effekter på byggnader, skulpturer och andra kulturminnen samt arbetet med alt skydda och bevara dessu från korrosion och nedbrytning bör utökas. Det internationella sam­arbetet beträffande forskning och övervakning av miljöeffekter bör ökas. Den tekniska forskningen och utvecklingen beträffande bl. a. bättre miljö­teknik för fordon, förbränningsanläggningar m.m. bör effektiviseras. In-formutionsinsutsernu nationellt och internationellt bör ökas.

Enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 22 bör FoU-verksumheten på kalkning av bl. u. skogsmurk och på selenlillförsel öku. Ett yrkunde om vitaliserings­kalkning på försök i skogen frumslälls som delyrkunde i motion Jo30 (c) yrkunde 34. 1 motionernu Jo715 (fp)yrkande 3 och Jo837 (m) yrkundenu 1 och 2 samt i motion 1986/87:Jo750 yrkande 3 yrkas pä uppföljning av skogsskudornu i Skåne resp. på ett åtgärdsprogram mot skogsskudor. Ett motsvurunde yrkunde beträffunde skogsskudornu i Gävleborgs län fram­ställs i motion Jo834 (c) yrkunde 5. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 23 bör naturvårdsverket snurusl redovisa hur ytterligare begränsningar av kväve­oxid- och kolväteutsläppen skall kunna ske.

Utskottet är medvetet om att skogsskadorna i Skåne och vissa andra regioner är omfattande. Med hänvisning till vad som sägs i propositionen om ull forskningen kring bl. a. skogsskador m.m. bör fördjupas finner utskottet att motionerna om skogsskador i Skåne och Gävleborgs län får unses besvurude.

När del gäller motionerna om vitaliseringskalkning av skogsmark hän­visar utskottet till vad som anförs i propositionen att resultaten av de försök med skogsmarkskalkning som nu kan redovisas antyder att kalknirtg kan motverka markförsurning. Försöken har dock ännu inte slutförts och kun­skaperna om de olika åtgärdernas effekter är ännu otillräckliga. Miljö- och energiministern anför bl. a. vidare utt försöken bör följus upp så att en god kunskupsbus kun skapas. Utskottet delar den uppfattning som miljö- och energiministern ger uttryck för och utgår frän alt detta sker inom berörda myndigheters ansvarsområde. Med det anförda avstyrker utskottet aktuella motionsyrkanden.

Utskottet avstyrker även motion Jo24 yrkande 23 med hänvisning till vad sotn anför i propositionen. Som framgår av denna bör naturvårdsverket ges i uppdrag att samordna och följa upp arbetet med handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning.

Riksdagen bör, med de ändringur som följer uv vad utskotlet anföri i detta        99


 


kapitel, lämna ulun erinran vad som anförts i propositionen om en upp-     JoU 1987/88:23 följning m.m. uv progrummet mot luftföroreningur och försurning.


5. Havsföroreningar

Propositionen

I propositionen redovisar miljö- och energimirtistern sina ställningstaganden i korthet enligt följande.

Förorertirtgssituationen i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak är så allvarlig alt utsläppen snarast bör begränsas. Detta gäller i första hand stabila organiska ämnen, som kan spridas,över stora områden, och närsalter som orsakar allvarliga övergödningsproblem. Arbetet med alt åstadkomma för­ändringar måste bedrivas såväl nationellt som internationellt.

Tillförseln av stabila organiska ämnen till miljön måste så snart som möjligt upphöra. Utsläppen av organiskt bundet klor bör från sulfatfabriker minskas till 1,5 kg per ton klorblekt massa. Åtgärder bör ha påbörjats vid samtliga massafabriker före utgången av år 1992. Utsläppen frän den kemis­ka industrin bör kartläggas och begränsas inom de närmaste åren.

Utsläppen av kväve bör minskas till hälften före sekelskiftet i områden som är särskilt påverkade. Utsläppen av fosfor bör också minskas väsentligt i sådana områden. Strängare regler om djurhållning och hantering av stall­gödsel bör införas. Kvävereduktionen bör ökas vid de kommunala renings­verken. I ett första steg bör en 50-procenlig kvävereduktion införas före år 1992 vid reningsverk vid särskilt påverkade kustområden.

Utsläppen av metaller, i första hand kvicksilver och kadmium, bör min­ska till hälften under perioden 1985 till 1995.

Fortsalt forsknirtg och utveckling samt utrednirtgar krävs för all fastställa väldefinierude mål för utsläpp till huvsmiljön och sådana åtgärder behöver därför stimuleras.

Den redovisade planen skall revideras inom tre år.

1 propositionen framhålls vidare bl. a. följande.

Föroreningar tillförs haven runt Sverige från både Sverige och andra länder, dels som punktutsläpp och diffus avrinning, dels genom långväga trans­porter via atmosfären och med huvsströmmurnu.

En betydande lokal påverkan är vanlig i anslutning till större industrier, industrikomplex eller kraftverk. Områdena utanför framför allt storstäder­na är påverkude uv tidigure och pågående utsläpp uv sanitärt uvloppsvatten via de kommuuala reningsverken. Vissa kustområden är påverkade av föroreningar från stora jordbruksområden.

Motionerna                                                         '          '

1 några motioner framställs yrkanden om miljöförbättrande åtgärder i vissa delur UV kuslhuvel. I motion Jo736 (m) begärs åtgärder mot miljöför-oreningurnu i Öresund. Enligt motion Jo737 (s) krävs miljöpolitiska insatser i Gävleborgs län. Motionärernu betortur.särskill att miljöundersökningarnu i Bottnisku viken fortsätter. Enligt motion Jo832 (s,m,fp,c) bör skyndsamma åtgärder vidtas för att räddu kuslvuttnet i norra Bohuslän. I motion Jo829 (fp) efterlyses en utredning om hur kustkommunerna långsiktigt skall hjäl­pas att lösa problemen med nedsmutsningen från Nordsjön'och Kntlegalt.


100


 


Utskottets överväganden                                                             -   JoU 1987/88:23

Riksdugen hur vid ett pur tillfällen under de senuste åren behundlut frågun
om havsföroreningarna och vikten uv alt miljöpolitiska åtgärder vidtus för
att minska dessu föroreningur. Våren 1986 uttulude riksdagen på förslag uv
utskottet att vården av havsmiljön bör ges hög prioritet. Behovet av forsk­
ning och snabba åtgärder för utt förbällru miljön i Östersjöområdet och
Vuslerhuvet underslröks särskilt liksom behovet uv miljöfrämjunde åtgärder
och forskning även från grannländernas sida. Uttalandet gjordes med an­
ledning av motioner och mot bukgrund uv en utvärdering från Helsing­
forskommissionen om Östersjöområdets miljösituution, där klara belägg
gavs för alt tillståndet i havet undergått en snabb försämring under de
     -

senaste åren. Utskottet framhöll att del vid sidan av eutrofieringsproblemert är av särskild vikt att de förgiflningsskador uppmärksammas som härrör frun kemikulier och från metuller. Sulstummurnas öde utgör härvidlag en ullvurlig vurningssignul, frumhöll utskottet vidare. Orsakssammanhangen måste klargöras och åtgärder vidtas för att i möjlig mån eliminera för- ' . oreningskällorna. Hösten 1987 behandlade, utskottet ett antal motioner i ämnet och fick då anledning att närmare gä in på den utredning som gjorts av naturvårdsverket på uppdrag av den av regeringen tillsatta aktions­gruppen mot havsföroreningar som bildats efter riksdagens uttalande (JoU 1987/88:11, rskr. 46). Utskottet gav i det sammanhanget en ingående redo­visning av bl. a. problemet med eutrofieringen och övergödningen av våra - . vatten, såväl inom landet som i de omgivande haven. De problem som tas upp i de nu aktuella motionerna har belysts och dokumenterats bl. a. i de nämnda betänkandena.

De förslag om insatser för forskning och åtgärder som redovisas i rege­ringens proposition — såväl på regional och nationell nivå som i våra grannländer — är enligt utskottets mening ägnade att besvara motionerna Jo736, Jo737 och JoS32. I propositionen uttalas bl. a. att Öresundsområdet liksom vissa andru kustområden bör omfattas av samma krav på utbyggd kvävereduktion som gäller för Laholmsbukten. Dessa påkallar således ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om kustkommunernas utgifter för slrandstädning. som tas upp i' motion Jo829. torde tillhöra de problem som skall uppmärksammas av länsstyrelserna i de inventeringar dessa föreslås göru enligt propositionen (s. 231). Utskottet får uniedning utt i kap. 8 av detta betänkande återkomma till dessa inventeringar. Motionen får anses besvarad med det anförda.

Internationellt arbete

Propositionen

I propositionen lämnas en utförlig redogörelse för Sveriges aktiva deltagan­
de i olika fora för irtternalionellt samarbete för miljöskyddet av haven. Bl.a.
redovisas del arbete som bedrivs inom ramen för den regionala Helsing-
forskonventionen till skydd av Östersjöområdet som inkluderar även Bott­
niska viken, Öresund och Bälten samt Kattegatt och Västerhavet upp till en
linje från Skagen till Göteborg. Vidare redovisas Paris- och Oslokonvenlio-
        101


 


nerna till skydd för Nordsjön och nordöstra Atlanten (utsläpp från land- JoU 1987/88:23 baserade källor resp. dumpning och förbränning till havs). Den internatio­nella konventionen MARPOL 73/78 om åtgärder mot vattenförorening från fartyg beskrivs. I propositionen lämnas även redogörelse för de olika bi­laterala samarbetsorgan Sverige har med nordiska och andra grannländer — bl. a. Öresundskommissionen, gfänskommittén för Östfold-Bohuslän och samarbetsavlalet mellan svenska och finska myndigheter om förorenings­förhållandena i Bottniska viken.

Motionerna

1 motionerna framförs åtskilliga synpunkter på det internationella sam­arbetet till skydd för haven. Allmänna yrkanden om det internationella samarbetet för att rädda miljön i Östersjön och Nordsjön framförs i mo­tionerna Jo415 (fp) yrkande 1, Jo719 (fp) yrkandena 4 och 5 och Jo775 (c) yrkande 2. I motion Jo3() (c) yrkunde 43 krävs förbud mot miljöfurlig dumpning och förbränning till havs. Enligt motion Jo836 (vpk) yrkande 1 bör Sverige i Nordiska Rådet arbeta för en överenskommelse så att vatten­strömmarna via Öresund och Stora och Lilla Balt ej minskas.

1 molionernu Jo3() (c) yrkande 42, Jo719 (fp) yrkande 3 och Jo775 (c) yrkunde 1 föreslås bildundel uv en Nordsjökommission efter förebild uv den Östersjökommission som verkur i enlighet med Helsingforskonventionen. En Nordsjökommission skulle på motsvurunde sått hundha frågor som berörs inotn Paris- och Oslokonventionerna till skydd för Nordsjön och Nordostatlanlen.

I motionerna Jo703 (fp) och Jo751 (m) yrkande 22 efterlyses ett märk­ningssystem (isotopmärkning) för oljetransporter för att underlätta identifi­eringen av fartvg som gör sig skyldiga till oljeutsläpp till sjöss. I motion Jo745 (c) föreslås obligatorisk skyddsutrustning för oljetankrar som trafike­rar svenska vatten.

Utskottets överväganden

Utskottet hade under hösten 1987 tillfälle att vid en särskild hearing dis-kulera det internationella miljösamarbetet med företrädare för regerings­kansliet och ta del av deras synpunkter. Utskotlet delar den mening som framförs i propositionen om del angelägna i att det internationella arbetet förs vidare och intensifieras. Dettu gäller icke minst havsföroreningarna. Enligt utskottets mening tillgodoses yrkandena i motionerna Jo415 yrkande 1, Jo719 yrkandena 4 och 5 och Jo775 yrkande 2 i väsentliga avseenden av uttalandena i propositionen. De kräver således ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet finner även att yrkande 43 i motion Jo30 bör anses tillgodosett genom vad som sägs i propositionen. Därav framgår nämligen att en över­enskommelse träffats i olika frågor vid en särskild Nordsjökonferens på ministernivå i London i november förra året. Bl.a. får fr. o. m. år 1989 avfall inte dumpas i Nordsjön utom i undanlagsfall. Förbränning av avfall till havs skall gradvis minska för att helt upphöra före ulgången av år 1994. Förbud kommer också att införas för utsläpp uv fast avfall som uppkommit


 


vid drift av fartyg och oljeplaltformar. Frän svensk sida förekommer i dug        jgjj 1987/88-73 varken dumpning eller förbränning till huvs.

Yrkandet i motion Jo836 om vattenströmmarna får an.ses tillgodosett till viss del genoni hänvisning till arbetet i Öresundskommissionen och till bl. a. de konsekvensanalyser som utförts i sumbund med diskussionerna om en fast Öresundsförbindelse och som redovisus uv den svensku Öresunds-delegutionen i betänkundet Miljökonsekvenser uv fustu Öresundsförbindel­ser (SOU 1987:42).

Utskottet erinrar om att en särskild ministerkonferens om Nordsjöns miljö nyligen hållits i London. För att effektivisera det internationella samarbetet finns det enligt utskottets mening uniedning all föreslå bildandet av en särskild Nordsjökommission. Utskottet förordar därför att man från svensk sida tar upp bildandet uv en sådun kommission till övervägunde vid förhandlingurnu med övrigu konventionsstuter i Nordsjösamarbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo30 yrkande 42, Jo719 yrkande 3 och Jo775 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

De frågor som tas upp i motionerna Jo703, Jo751 yrkande 22 och Jo745 behandlas inom ramen för MARPOL-konventionen och Helsingforskom­missionen. Frågan om isotopmärkning var under ett par års lid, enligt vad utskottet erfarit, föremål för ingående diskussioner inom Östersjösamarbe­tet. Det praktiska genomförandel stötte emellertid på så många problem att frågan måste falla. Numera har, som utskottet nämnde i sitt betänkande JoU 1987/88:11 (s.22), avtal träffats mellan bl. a. Nordsjöstaternas sjöfarts­myndigheter om information via ett datoriserat system för inspektion av furtyg i hamn. Med hjälp av delta har man möjlighet att för inspektion kvarhålla fartyg som misstänks ha gjort sig skyldiga till förbjudna utsläpp. Redun risken för tidsförlust i sumbund med kvarhällandei anses vara an­ledning för befälhavare att avstå från sådana utsläpp. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo703 och Jo751 i berörd del. Utskottet är heller icke berett att i delta sammanhang tillstyrka motion Jo745.

Huvudpunkterna i en aktionsplan mot havsföroreningar

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen.

Föroreningssilualionen i haven är allvarlig och tillräckligt väl dokumenterad för att motivera snabba och långtgående åtgärder för att minska utsläppen. I vissa fall kan åtgärder initieras omgående, men i andra fall krävs en teknisk utveckling för alt de skall kunna genomföras. En aktionsplan bör gälla för en treårsperiod. Arbetet bör under denna period inriktas på begränsningar av utsläpp av de mest miljöfarliga ämnena; uppföljning av åtgärdernas effekt, fortsatt forskning om marin miljö saml fortsall aktivt arbete i inter­nationella organ för att minska föroreningar i våra angränsande hav.

Arbetet bör utvärderas efter två år. Resultatet bör ligga till grund för en ny åtgärdsplan mot havsföroreningar.

103


 


Motionerna                                                                                      JoU 1987/88:23

Förslag med stöd för aktionsplanen otn åtgärder för att minska förore­ningarna till haven framställs i motionerna Jo767 (c) yrkande 5, Jo775 (c) yrkande 3, JoS33 (s) yrkunde 2, Jo834 (c) yrkundenu I och 2 (Gävleborgs län) och Jo836 (vpk) yrkunde 2 (sälstammen).

I niotion Jo836 yrkande 4 yrkas att riktlinjer utarbetas för militära aktivi­teter m.m. som påverkar natur och miljö i Östersjön.

Ulskotlels överväganden

Utskottet har, som tidigare framhållits, i olika sammanhang verkat för en aktionsplun till skydd för våra omgivande hav. När utskottet våren 1986 behandlade motioner om vattenvård framhöll utskotlet att föroreningen av Östersjön i hög grad drabbat sälbestånden i havet. Utvecklingen för dessa djur som lever på hög nivå i näringskedjan kunde ses som en indikator pä vallenmiljöns sänkta kvalitet. Av en särskild föredragning som utskottet tagit del av framgick alt de tre sälslammar som finns i Östersjön, gråsal, knubbsäl och vikare, samtliga decimerats mycket starkt under de senaste årtiondena. Delta tillsammans med konstaterade skador på fortplantnings­organen gjorde att det enligt forskarna fanns stor risk för alt dessa, högt­stående däggdjur utrotas från Östersjön. Forskarna ansåg det myckel san­nolikt alt PCB och andra organiska klorerade föreningar ligger bakom skadorna (JoU 1985/86:17, rskr. 247).

Det förslag till aktionsplan som regeringen nu presenterar innebär enligt utskottets bedömning att åtgärderna för att rädda havsmiljön ges hög priori­tet. Utskottet kommenterar i följande, avsnitt de olika delarna av planen. Den allmänna uppläggning av arbetet som skisseras i förevarande avsnitt av propositionen bör biträdas av riksdagen. Enligt utskottets mening tillgodo­ses även här berörda motionsyrkanden i det väsentliga av propositionen och påkallar således icke någon riksdagens ytterligare åtgärd.

När det gäller förslaget om riktlinjer för militära aktiviteter får utskottet erinra om att mark- och vattenområden som är av betydelse för totalförsva­ret åtnjuter skydd enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, NRL. Utskottet är icke berett alt i förevarande sammanhang närmare gå in på denna fråga, som för övrigt blott till en del hör under utskottets be­redningsområde.

Åtgärder för att minska utsläppen av stabila organiska ämnen

Propositionen                                                             j

Inledningsvis framhåller miljö- och energiministern bl. a. följande.

Flertalet av de allvarliga miljögiftsproblem som vi hittills har upplevt har sin grund i utsläpp av stabila organiska ämnen som tillverkats av människan. Exempelvis innehåller torsklever från bl. a. vattnen utanför ostkusten så höga halter av organiska miljögifter att livsmedelsverket har meddelat salu­förbud.

104


 


När det gäller åtgärdsprogrummet gör miljö- och energiministern följande     JoU 1987/88:23

ställningstagande.

De utsläppskrav för cellulosaindustrin som föresläs av naturvårdsverket bör tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt miljöskyddslagen (1969:387). Villkoren i tillstånden till befintliga anläggningar bör ha omprövats före utgången av år 1990 i de fall utsläpp uv klorerut brguniskt muleriul inte har reglerats. Åtgärder för att minsku utsläppen av organiska klorföreningar till en nivå av 1,5 kg TOCL per ton massa bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före utgången av år 1992. Målet bör vara att på sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör kartlägga utsläppen av stabila organiska ämnen från den kemiska industrin. De mest betydelsefulla ut­släppen bör inventeras inom en Ivåårsperiod. Nödvändig omprövning av villkor, eller andra åtgärder för att minska utsläppen, bör initieras löpande så snart mera betydande källor identifieras.

Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen bör fortsätta den bransch­visa genomgången av kemikalieanvändningen inom industrin i syfte att få till stånd ett utbyte av miljöfarliga kemikulier mot mindre miljöfarliga kemikalier. Målet bör vara att de viktigaste branscherna skall vara genom­gångna inom en femårsperiod.

Sverige bör fortsätta att inom ramen för de internationella konventioner­na och på annat sätt arbeta för att strandstaterna runt Östersjön och Nords­jön och även övriga länder minskar sina utsläpp saml ökar informationsut­bytet om miljöeffekter och tillgänglig teknik för minskning av av klorerade organiska ämnen.

I avsnillet om ekonomiska styrmedel anför miljö- och energiministern att en parlamentarisk utredning med förtur bör utarbeta förslag till utformning av miljöavgifter på utsläpp av klororganiska föreningar. Målsättningen är att avgiften skall kunna införas redan år 1989.

Vidare anför miljö- och energiministern följande om dioxirier.

Förbränning av organiskt material i sopförbränningsanläggningar, bilmoto­rer, vid industriella processer etc. kan ge upphov till utsläpp av ett stort antal organiska ämnen, däribland dioxiner. Små mängder dioxiner har också påvisats i avloppsvatten från skogsindustrin. Det totala utsläppet av dioxiner från verksamheter i Sverige uppskattas till några hundra gram eller möjligen något eller några kilo per år. Nya forskningsresultat kommer fram i snabb takt. De visar ätt del finns flera ämnen och ämnesgrupper som har dioxinliknande miljöeffekter redan vid ytterst laga koncentrationer.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 1986/87:157) våren 1987 redovisat sin syn på miljöproblemen vid avfallsförbränning och åtgärder för minskning av utsläppen av dioxiner från denna verksamhet. Särskilda medel har tilldelats statens naturvårdsverk för analyser av miljögifter. Analysverk-samheien bör självklart läggas upp så att myndigheter m. fl. som berörs av frågorna i så stor utstiäckning som möjligt kan tillgodogöra sig resultaten fi-ån verksamheten.

Motionerna

I ett antal motioner diskuteras massaindustrins klorutsläpp. Enligt motion
Jo23 (c) yrkande 16 bör åtgärder för reduktion av klor i massainduslrin ha
påbörjats senast år 1990. I yrkande 17 begär motionären förbud mot utsläpp
av klor från massaindustrin fr. o. m. 1995. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande
              -'


 


29 bör som mål anges att mussuindustrins utsläpp måste vara i det närmaste JoU 1987/88:23 helt eliminerade kring sekelskiftet. Motsvarande yrkande framställs i mo­tion Jo719 yrkande 43. Enligt samma motion bör PCB totalförbjudas (yr­kande 38). Även i motion Jo26 (vpk) yrkande 7 yrkas på reduktion av de klororganiska utsläppen. I yrkande 5 föreslår motionärerna all tillverkning uv klorblekt hushålls- och toulellpapper förbjuds. Yrkanden om använd­ning av oblekt papper framställs även i motionerna Jo771 (fp) och Jo847 (c) där även en landsomfattande kampanj för oblekt papper efterlyses. I mo­tion Jo30 yrkande 41 yrkur centerpurtiet alt användningen av klorerade föreningar i massaindustrin avvecklas inom 7 är. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jo767 (c) yrkande 12.

Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 4 bör riksdagen anta en avvecklings­plan för de verksamheter som alstrar dioxin och dioxinliknande föreningar. Enligt motion Jo719 (fp) yrkande 39 bör utsläppen av dioxin i princip upphöra. Enligt motion Jo751 (m) yrkunde 30 bör gränsvärdet för dioxin­utsläpp vid äldre uniäggningur efter en övergångstid på tio år sättas till 0,1 nunogrum/m' luft.

I motion Jo25 (m) yrkunde 15 yrkas på åtgärder för hantering av slam från kommunala reningsverk. Enligt motionärerna är rening vid källan av kemi­kalieutsläppen från industrin nödvändig. Motsvarande yrkanden framställs i motionerna Jo3() (c) yrkande 49, där även utökad kväverening förordas, samt Jo744 (c) yrkande 10. Ett nytt system för avloppsledningar bör införas när man lägger nya ledningar, så alt värdefulla ämnen las till vara, enligt motion Jo38 (c) yrkande 8. I motion Jo782 yrkande I föreslår vpk att industrier anslutna till de koinmunala reningsverken i de 30 största kommu­nerna får ett år på sig för utt luggu fram planer hur de snarast kan eliminera de delar av utsläppen som reningsverken ej kan oskadliggöra. 1 motion Jo821 (fp) yrkande 5 framhålls att toxiska ämnen sä långt möjligt skall särskiljas frän kommunala reningsverk, och i motion Jo783 (fp) begärs utredning av en strängare lagstiftning för industrins utsläpp av giftiga och svårnedbrytbara ämnen till kommunala reningsverk.

Utskottets överväganden

Av den lämnade redogörelsen för propositionens innehåll och motionerna
frumgår utt stor enighet råder om nödvändigheten alt åstadkomma en
drastisk nedskärning av bl. a. massaindustrins utsläpp av organiska klorför­
eningar. Utskottet vill för egen del betona det angelägna i all utsläppen av
stabila organiska föreningar bringas ned till ett minimum. Utskottet stöder
därför regeringens förslug att åtgärder för alt minska utsläppen av orgatiiska
klorföreningar till en nivå av 1.5 kg TÖCl (totalt organiskt bundet klor) per
lon massa bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före utgången av år 1992.
Därvid bör erinras om att regeringen för ett flertal anläggningar redan fattat
beslut om utsläppsgränser som överensstämmer med propositionens rikt­
linjer och i några fall ställer än hårdare miljökrav. Målet bör vara att på sikt i
stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material. Som framhålls
i propositionen bör även den kemiska industrins utsläpp av stabila organiska
ämnen och kemikulieunvändningen i övrigt gås igenom med sikte på alt få
       jy

ner utsläppen.


 


De svenska utsläppen svarar blott för en begränsad del av giftutsläppen i       JoU 1987/88:23 våru huv. Det internationella arbetet för att hos våra grannländer och undru länder främja medvetenheten om miljöfarornu och fä till stånd reningsåt­gärder bör fortgå parallellt med åtgärdsprogrammet inom landet.

Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo23 yrkandena 16 och 17, Jo24 yrkande 29, Jo26 yrkande 7, Jo30 yrkande 41, Jo7l9 yrkande 43 och Jo767 yrkande 12 i del väsentliga tillgodosedda genom vad utskottet anföri i anslutning till propositionen. Dessa yrkanden påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet har även sympati för de förslag som väcks i motionernu Jo26 yrkande 5, Jo771 och Jo847 om ökad användning av "oblekt" papper. Enligt utskottets meriing bör det vara en uppgift för organ som ger miljö­information och marknadens företrädare all påverka konsumenterna. Ut­skotlet vill dock peka på möjligheterna att det av regeringen förutskickade systemet med miljömärkning av produkter skull kunnu fungera som ytter­ligare ett styrmedel i riktning mot "oblekt" papper. Utskottet vill vidure unsluta sig till vad som anförs i propositionen om vikten av att miljöhänsyn så långt möjligt vågs in i, samband med upphandling av olika produkter. Regeringen har med denna utgångspunkt gett statskontoret i uppdrag att informera större upphandlunde myndigheter om utt miljövänligt pupper utgör ett likvärdigt eller fördeluktigure alternativ till klorblekt papper. Någon lagstiftningsåtgärd är utskottet inte berett utt förorda. Motionerna uvslyrks mot den bakgrunden.

PCB

Totalt förbud mot användande av PCB i nya anläggningar råder sedan 1978. Förbudet gäller dock icke äldre elektriska kondensatorer och transformato­rer där PCB-oljor nyttjas som elektriskt ledningsmedium.

Statens naturvårdsverk har den 15 april 1988 riklat en skrivelse till rege­ringen med hemställan om förbud mot fortsatt användning av PCB i trans­formatorer och kondensatorer för högre reaktiv effekt än 2 kVAr efter den 31 december 1994. Inledningsvis framhåller naturvårdsverket bl. a. följande om PCB-hanteringen.

Är 1966 identifierades PCB, polyklorerade bifenyler, i biologiskt material av Sören Jensen. Under de följande åren återfanns PCB som en global förorening. PCB hade sedan del först kom i tillverkning i USA 1929 och särskilt under och efter krigstiden kommit utt få stor användning på grund av sina fysikaliskl-kemiska egenskaper. Det år kemiskt och lermiskl myckel stabilt, vilket ger lång livslängd och brandhärdighet och har goda elektriska egenskaper. Användningsområdena var bl. a. isoleroljor, hydrauloljor, hel­oljor och självkopierande papper samt som mjukgörare i vissa färger, lim-iner och plaster.

En förgiftning av ca 1 200 personer som förtärt risolja som förorenats av PCB som läckt ut från ett värmeväxlarsystem inträffade 1969 i Japan. Offren drabbades av den så kallade yusho-sjukan med symptom som klo-rakne - kvarstående mörka "finnar" - lårflöde, svullna ögonlock, huvud­värk, kräkningar, diarré, feber, synrubbningar, andningssvårigheter m.m.

Den samlade dokumentationen om PCB:s hälso- och miljöfariighet och framför allt de observerade ekologiska effekterna med bl. a. äggskalsför-

107


 


lunning hos havsörn som tillskrevs bl. u. PCB gjorde ull det blev nödvändigt        JoU 1987/88:23
utt sturkt begränsu unvändningen för utt undviku utsläpp till den yttre
miljön. Sedun dess hur också hullerna i miljön sjunkit, men de tenderar nu
utt åter plunu ut eller t.o.m. ull sligu.
                                            .

Den svensku PCB-lugen trädde i kruft 1971. Tillämpningen av denna lag och dess efterträdare med tillämpningsföreskrifter innebar hårda restrik­tioner på användningen av PCB. I stort sett gavs tillstånd endast till konden­satorer för högre reaktiv effekt än två kilovollampere. Utöver detta tilläts fortsatt användning för PCB-transformutorer som tagils i drift före PCB-lugens tillkomst. Inom OECD togs 1973 ett beslut om "Skydd av miljön genom kontroll av polyklorerade bifenyler". Endast användning i slutna syslem godtas enligt delta beslut. Brandriskerna skall väga tyngre än miljö- , riskerna och riskerna för utsläpp skall kunna hållas under kontroll om användning skall tillålas.

Enligt skrivelsen visade enkätundersökningur år 1983 alt del då fanns i drift
cu 100 000 kruftkondensutorer och 200 Irunsformulorer innehållunde PCB
— med en totalmängd om 1500-2000 lon. Sedan dess har avvecklingen av
PCB-ulrustning påskyndats med anledning av bl. a. föreskrifter som arbe-
turskyddsslyrelsen utfärdut om urbete med PCB. Cu 40 000 kondensatorer
och 80 transformatorer med PCB har fram till den 1 januari 1988 över­
lämnats till SAKAB för omhändertagande.
       "               '

Enligt skrivelsen har Sverige stort intresse av att driva PCB-frågan hårt inlernationellt, eftersom detta förmodas ha god effekt på hur PCB-an-vundningen uvvecklus i undru länder. Vi hur inom internationella organ gjort åtaganden om avveckling av befintlig användning. Långväga spridning från andra länder både via vatten och luft är en trolig förklaring till höga halter av PCB i miljön i Sverige och i Östersjön, framhåller naturvårdsver­ket.

I skrivelsen framhålls slutligen att undersökningar på senare tid av PCB-halten i isoleroljor har visat att PCB förekommer som förorening i långt större omfattning än vad som tidigare varit känt. Preliminära uppskatt­ningar tyder på att den totala mängden PCB som förorening i isoleroljor kan uppgå till 20 lon. Särskilda insatser kommer därför att behövas för att förhindra att PCB sprids från PCB-förorenad elektrisk utrustning, liksom en utökad bevakning av PCB-halter i oljeavfall.

Utskottet finner naturvårdsverkets förslag beaktansvärt och utgår från att regeringen kommer att förordna om förbud i enlighet därmed, från år 1995. Därigenom kommer yrkande 38 i motion Jo719 att tillgodoses. Det kräver således icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Dioxin

Utskottet delar även motionärernas syn på alt största möjliga noggrannhet
måste iakttas såväl inom processindustrin som vid förbränningsanläggningar
sä att dioxinbildningen i möjligaste mån undviks och så att aktiva reningsåt­
gärder vidtas. Som miljöministern framhåller finns del emellertid också
fleru undra ämnen och ämnesgrupper som har dioxinliknande miljöeffekter
redan vid ytterst låga koncentrationer. Nya forskningsresultat kommer fram
i snabb takt. Del är enligt utskottets mening mot den bukgrunden angelägel
    ,(,,


 


att stor vaksamhet iakttas mot alla miljögifler av motsvarande extrema JoU 1987/88:23 giftverkan. Intresset bör icke ensidigt inriktas på dioxinutsläppen. Som framhålls i propositionen har naturvårdsverket nyligen tilldelals medel för analyser av miljögifter i vid bemärkelse. Analysverksamheten bör självklart läggas upp så alt myndigheter m. fl. som berörs av frågorna kan tillgodogö­ra sig resultaten. Vad utskottet anfört med anledning av propositionen synes ägnat att tillgodose syftet med motionerna Jo26 yrkande 4, Jo719 yrkande 39 och Jo751 yrkande 30. Någon ytterligare riksdagens åtgärd i frågan påkallas således icke.

Induslriavlopp till kommunala reningsverk

Även de frågor om industriutsläpp av stabila organiska ämnen och andra gifter till kommunala reningsverk som tas upp i ett antal motioner kan enligt utskottets mening besvaras med hänvisning till propositionen. I denna avi­seras ett uppdrag till naturvårdsverket och länsslyrelserna att inventera utsläppen av stabila organiska ämnen från den kemiska industrin och initie­ra nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen. När det gäller avlopps-slammets innehåll bör naturvårdsverket enligt propositionen få i uppdrag att utreda miljöriskerna och före den 1 juli 1989 föreslå komplettering av råden, framför allt vad avser slammets innehåll av organiska miljögifter. I sammanhanget påminner miljö- och energiministern om att prövningsmyn­digheterna i samband med tillståndsprövning enligt ML av industriell verk­samhet bör göra en bedömning av om avloppsvattnet är av sådan be­skaffenhet all det är lämpligt att behandla valtet i ett kommunall renings­verk eller om vattnet bör behandlas på annat sätt. Hon pekar också på kommunens möjligheter, i egenskap av huvudman, att ställa krav pä anslut­na industrier och därigenom begränsa tillförseln av sådant avloppsvatten som påverkar reningsverkets drift och slammets sammansättning i negativ riktning.

I propositionen erinras även om att miljö- och hälsoskyddsnämnderna vid sin tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter har att kontrollera att företagen inte förorenar avloppsvattnet med kemikalieavfall.

Utskottet betonar vikten av all de ansvariga myndigheterna i de konkreta fallen utövar sin tillsynsuppgift så att de kommunala reningsverkens effekti­vitet kan upprätthållas. De utredningsuppdrag som läggs pä naturvårdsver­ket och länsstyrelserna bör komina att' få till resultat all flertalet större utsläppskällor kan kartläggas. Utskottet utgår från att berörda statliga och kommunala myndigheter följer den vidare utvecklingen med uppmärksam­het och vidtar de åtgärder som krävs för en förbättring av miljösituationen. 1 vikliga delar får motionerna Jo25 yrkande 15, Jo30 yrkande 49. Jo744 yrkande 10, Jo782 yrkande 1. Jo783 och Jo821 yrkande 5 anses tillgodosed­da genom regeringens ställningstaganden i propositionen. De påkallar såle­des ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet flnner icke anledning tillstyrka motion Jo38 yrkande 8. Likaså avstyrks motion Jo7()5 om gränsvärden för bekämpningsmedel i sjöar, vat­tendrag och grundvatlentäkter.

109


 


Åtgärder för att minska utsläppen av närsalter från kommunala renings-       JoU 1987/88:23

verk och industrier

Propositionen

I propositionen gör miljö- och energiministern följunde ställningstagande.

De utsläppskrav för kommunala reningsverk som föreslås av naturvårdsver­ket bör tillämpas som riktlinjer vid prövningen enligt miljöskyddslagen. Vid kustområden som är särskilt påverkade bör en 50-procentig kvävereduktion ske före utgången av år 1992. Villkoren för befintliga anläggningar bör omprövas, framför allt i områden som bedöms som särskilt påverkade. Naturvårdsverket bör klargöra effekten av en ytterligare kvävereduktion samt teknik och kostnader lör detta. Ambitionsnivån bör vara alt uppnå en 5()-procentig kvävereduktion för övriga kustavsnilt före år 1995. Teknisk forskning för alt uppnå en effektivare kvävereduktion bör stimuleras.

Naturvårdsverket bör initiera omprövning av villkor för sådana indu-striunläggningur som hur stora utsläpp av närsalter.  1 detta arbete bör , induslriernu i de områden som bedöms vara mest påverkade ges högsta prioritet.

Naturvårdsverket bör utfärda allmänna råd om lokalisering av havsbruks-verksamhel i syfte att minska miljöpåverkan från denna verksamhet.

Sverige bör fortsätta att inom ramen för de internationella konventioner­na och de bilaterala överenskommelserna arbeta för ett öppet informations­utbyte om miljöeffekter och tillgänglig teknik för alt minska utsläppen av närsalter. Sverige bör också fortsätta att arbeta för att även övriga länder minskur sina utsläpp.

Motionerna

1 motionernu Jo719 (fp) yrkunde 42 och Jo821 (fp) yrkunde 1 yrkas pä progrum för minskut kväveläckuge för helu västkusten (resp. för Skånekus­ten). Enligt motion Jo727 (vpk) bör ett progrum om reduktion uv kväveuls­läpp från jordbruk, skogsbruk, reningsverk, industrier m.m. till vattendrag görus upp före 1990.

Utskottets överväganden

Utskottet hur behundlut nursultläckagel från jordbruk i sitt betänkande JoU 1987/88:24 om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket, avgivet med uniedning uv proposition 1987/88:128. Jordbrukels miljöpåverkun lus därför icke upp i förevurunde sammanhang.

Som framgår av det sammandrag av förslagen i propositionen som redovi­sats i inledningen till delta avsnitt motsvaras de förslag som framförs i motionerna i huvudsak uv de åtgärder som aviseras i propositionen och vilka innebär ett fullföljande av förslagen i aktionsplanen mot havsför­oreningar. Utskottet biträder regeringens ställningstagande. Någon ytter- , ligare riksdugens åtgärd med uniedning av motionerna ter sig icke påkallad.

110


 


Metaller

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisar i propositionen följande ställnings­tagande.

Målsättningen vid prövning enligt miljöskyddslagen bör vara att halvera utsläppen av kvicksilver och kadmium från år 1985 till år 1995 och att kraftigt begränsa utsläppen av övriga metaller.

Kemikalieinspektionen bör slutföra undersökningar för att förbereda ett förbud mot användningen av tennorganiska föreningar i botlenfärger för fritidsbåtar och vissa användningsområden i marin miljö.

Sverige bör fortsätta alt inom ramen för de internationella konventioner­na arbeta för ett öppet informationsutbyte samt arbeta för all även övriga länder minskar sina utsläpp.

Motionerna

Enligt motion Jo30 (c) yrkande 45 bör ett ålgärdsprogram antas för alt begränsa utsläppen av metaller i havet. Metallbelastningen måste reduceras till samma storleksordning som den naturliga påverkan. I motion Jo767 (c) yrkunde 13 efterlyses åtgärdsplaner för gruvindustrin. Läckagen frän gamla uvfullsupplug bör helt upphöru, framhåller motionärerna. - I motion Jo751 (m) yrkunde 21 yrkus alt båtbottenfärger med tenn skall begränsas. Ett likurlul yrkunde framställs i motion Jo722 (s). Motionärerna yrkar på miljö­skyddsbeslämmelser avseende fritidsbåtar. — I motion Jo838 (fp), slutligen, framförs förslag om rökgasrening vid krematorier för alt minska kvicksilver­utsläppen.

Ulskotlels överväganden

Utskottet finner förslagen i propositionen väl avvägda. Utskottet tillstyrker således den målsättning som anges om halvering av kvicksilver- och kad­miumutsläppen under tioårsperioden 1985—1995. Som anges i propositio­nen bör det långsikliga målet vara att belastningen på sedimenten av toxiska metaller från utsläpp reduceras till samma storleksordning som den natur­liga påverkan. Enligt utskottets mening tillgodoses därigenom syftet med motion Jo30 i nu berört avseende. Enligt propositionen bör vidare läckaget av metaller från gruvavfallsområdena i framför allt Falun och Garpenberg minska med ca 90 %. Även motion Jo767 tillgodoses således i allt väsent­ligt.

Likaså finner utskottet alt motionerna J,o75l i berörd del och Jo722 tillgodoses genom förslaget i propositionen om förberedelser för förbud mot användningen av tennorganiska föreningar i botlenfärger för fritidsbåtar m.m.

Utskottet finner heller icke alt motion Jo838 bör föranleda något ut­talande från riksdagens sida. Enligt den angivna målsättningen skall kvick­silverutsläppen minska med 50 % under tioårsperioden. Del torde an­komma på vederbörande myndigheter att bedöma i vilken mån rökgas­rening skall installeras på större krematorier.


JoU 1987/88:23


 


Forskning och utveckling                                                                  JoU 1987/88:23

Propositionen

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen att en fortsatt satsning på forskning otn marin miljö bör ske. Förutom de ökade satsningar som redun beslutuls för budgetåret 1987/88 bör den murinu grund- och sektors­forskningen förstärkus. - Uppföljningen av miljötillstånd och förorenings-puverkun i kust- och huvsområden bör enligt propositionen inlensifierus.

Motionerna

I niotion Jo5l7 (vpk) yrkunde 1 frumhalls vikten uv resurser för forskning och utvecklingsurbete inom VA-oniradet. 1 motion Jo775 (c) yrkande 4 kravs prioritering uv svensk huvsniiljöforskning. — I motion Jo719 (fp)-yrkunde 37 begärs att berördu myndigheter får i uppdrag att påbörja urbelel med en murin utlus.

1 motion Jo767 (c) yrkunde 24 yrkus pu utbyggnad uv progrummet för övervukning uv miljökvulitet — PMK. Motsvarande yrkunden framställs i motionernu .lo758 (c) och JoS21 (fp) yrkunde 2.

Ulsk ollels ö vervägan den

Utskottet delur regeringens uppfuttning om vikten uv en fortsatt satsning pä forskning om marin miljö. 1 propositionen lämnus en redogörelse för de resurser som hittills sulsuts på dennu forskning. Som därvid framhållits krävs det ytterligure en långsiktig uppbyggnad av kunskapernu med hjälp av forskningsresultat för utt mun i Sverige skull kunna lägga upp en ändamåls­enlig politik för huvsmiljön. I fleru full krävs nyu teknisku lösningur som behöver forskningsstöd. Vidure krävs effektforskning, frumlagning uv bätt­re övervukningsnietoder. forskning om spridning uv utsläppen till haven och utveckling uv modeller m.m. Utskottet tillstyrker även (under kup. 12. Budgetfrågor) regeringens förslug att ett nytt unslug inrättas benämnt B 18 Åtgärder mot kuslföroreningar och all 15 milj. kr. anvisas för en för­stärkning uv åtgårdsinriklnd teknisk forskning, för uppföljning av föränd-ringur i miljön och för uppföljning uv effekternu av genomförda åtgärder.

Vud utskottet unfört är ägnut ull i någon mån tillgodose syftet med motionerna Jo517 yrkunde 1 och Jo775 i berörd del. De uvstyrks därmed.

1 motion Jo719 (yrkunde 37) har inle nårmure utvecklats vilka fördelar som skulle vura förenude med utt summanställa vissa uppgifter om kuslvall-nen i en murin utlus. Utskottet utgår från utt den informution som avses i niotionen är tillgänglig för de myndigheter och forskningsorgun som över-vukur miljötillståndet i kusthuven m.m. Utskottet uvstyrker motionen i dennu del.

Syftet med PMK är utt övervaka långsikligu och storskaliga förändringur i
miljön, utt utgöra en referens för den lokulu recipientkontrollen sumt utt    .
belysu föroreningstrunsport i luft, murk och vutten. Enligt propositionen är
en uppföljning uv tillståndet i kust- och havsområden en viktig del i det
åtgärdsprogram som nu initierus. Mätinsutserna bör intensifieras i både
          ..


 


recipientkontrollen och PMK-verksumhelen. Beträffunde huvsövervukning-        JoU 1987/88:23 en bör enligt depurlemenischefen särskilt frumhållus behovet av ett vidgat miljögiftsprogram. som bl. u. omfuttur en förstärkt biologisk effektövervuk-ning. sutsning på sedimentövervukning och fler kustnäru slutioner. som kun produceru referensdutu till recipientkontrollen.

Utskotlet ansluter sig till propositionen. Därigenom får även motionerna
Jo758, Jo767 och Jo82 i i väsentlig del unses tillgodoseddu.
                   -        :

Östersjölaboratorium

Riksdugen beslulude i november 1987 utt ge regeringen till kännu alt frågan om inrättunde uv ett Östersjöluboratorium bör utredas med inriktning i förstu hund på forskning och undersökning uv kustvultenmiljön och det kustnäru fisket (JoU 1987/88:4, rskr. 13). Efter sumråd med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen betonar miljö- och energiminis­tern behovet av en effektiv marin FoU i vid bemärkelse. Organisatoriskt finns, med de åtgärder som redovisats, möjligheter för dettu. Eventuellt ytterligure ekonomisku resurser bör utnyttjus för verksumheten vid redun befintligu uniäggningur. Mot bukgrund härav finns det för närvurande inte något behov uv ytterligure luboratorier pu området, anför miljö- och energi­ministern.

1 niotion Jo412 (cm.fp) yrkus utt ett Öslersjöluborulorium för det kustnä­ru fisket lokuliseras till Kurlskronu. Enligt motionerna Jo33 (s) och Jo431 (s) bör ett institut för Östersjöfrågör bildas med lokalisering till Karlskrona. Enligt motionerna Jo413 (s). Jo41S (m) och Jo874 (c) yrkande 1 bör ett Östersjöns havsfiskelaboratorium lokuliserus till Simrishumn. medun lubo-rutoriel enligt molionernu Jo430 (ni.fp.c) och Jo869 (s) bör förlåggus till Kulmur. 1 motion Jo 19 (c) fiumhålls Gotlund som bus för murin vetenskup-1ig forskning och undersökningsverksumhet i Östersjön.

Utskottets överväganden

Utskottet hur med uniedning av regeringens uttalanden i propositionen och
motionerna inhämtat ytterligare upplysningar om den forskningsverksam­
het som bedrivs vid de marina forskningslaborutoriernu inkl. havsfiskelabo-
raloriet samt laboratoriernas administration vid en särskild föredragning av
chefen för Askölaboratoriet vid Stockholms universitet. Denne framhöll
därvid bl. a. att ett stort antal utredningar om den marina forskningen gjorts
under åren 1972-1987 men alt mera substantiella resultat i form av ökade
resurser till forskningen framkommit först
under.de senaste åren, bl. a. i
samband med riksdagens beslut om forskning för ett år sedan (prop.
1986/87:80, UbU 26), då beslut fattades om inrättande av marina baslabora­
torier i anslutning till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå.
Asköluboratoriet har, framhöll föredraganden, även ett nära och fruktbart
samarbete med högskolan i Kalmar. Enligt föredragningen saknas dock för
närvarande resurser för att bedriva den forskning om miljösituationen och
om fiskreproduktionens problem i södru Östersjön som med hänsyn till
föroreningssilualionen vore befogad. Med bättre finansieringsmöjligheter
        113

(S Riksdagen 1987/88. 16 saml. Nr 23


vore förvisso inrättandet av ett särskilt laboratorium vid södra ostkusten JoU 1987/88:23 befogat. Med hänsyn till att resurserna fär förmodas vara begränsade även framdeles skulle de medel som kunde friställas dock kunna användas effek­tivare inom ramen för redan befintliga laboratorier. Särskilt borde beaktas att ett laboratorium under alla omständigheter bör ha nära kontakt med ett - eller flera - universitet och högskolor för informationsutbyte m.m.

Utskottet vill för egen del erinra om all riksdagen i november 1987 hemställde alt regeringen skulle låta utreda frågan om inrättande av ett Östersjölaboratorium med inriktning i första hand på forskning och under­sökning av kuslvatlenmiljön och del kustnära fisket. Någon sådan utredning har inte gjorts, enligt vad miljö- och energiministern meddelat i riksdagens kammare den 29 april 1988.

Ulskollel anser att miljösituationen i södra Östersjön är så allvarlig att ytterligare ansträngningar bör göras för att stärka forskningsresurserna. Enligt utskottets mening bör även undersökas i vilken mån dels gräns­dragningen mellan baslaboraloriernas geografiska bevakningsområden, dels amnesuppdelningen mellan baslaboralorier sinsemellan och mellan baslaboratorierna och havsfiskelaboratoriet, dels även laboratoriernas loka­lisering uppfyller de krav på ändamålsenlighet och effektivitet som möj­liggör en optimal verksatnhet. Regeringen bör enligt utskottets mening låta verkställa en undersökning i angivet syfte. Vad utskottet sålunda anfört om den marina forskningens resurser och organisation bör riksdagen som sin mening ge regeringen till kännu.

De molionsyrkunden som framställts om lokaliseringen av ett Östersjöla­boratorium och om ett Öslersjöinstitut avstyrks av utskottet.

Utskottet föreslår slutligen, med hänvisning till vad som anförts i detta kapitel, att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om en aktionsplan mot havsföroreningar i den mån verksamheten ej berörts UV vud utskottet anfört.

6. Skydd för ozonskiktet

Inledningsvis bör framhållas att termen freoner är handelsnamnet på en viss produkt och att en mera exakt terminologi är fullständigt halogenerade klorfluorkarboner. Ibland används termen CFC-föreningar.

Det gällande användningsförbudel mot CFC i spruyförpuckningar inför­des 1979 och återfinns numeru i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. Beträffande hunleringen av CFC inom andra områden finns i Sverige inga särskildu bestämmelser utöver de generella bestämmelserna i lugstiftningen om kemiska produkter. Däremot finns möj­lighet ull med stöd uv miljöskyddslugsliftningen ange villkor och begräns­ningar för sådan verksamhet (anmälnings- och tillståndspliki bl. a. för plast-industriverksumhet och installation av värmepumpar med en effekt över 1 MW). Nugon särskild reglering beträffande användningen av haloner i Sverige finns inte.

114


 


För skydd av ozonskiktet bör enligt propositionen följande förutsättningar       JoU 1987/88:23 för det fortsatta arbetet gälla.

-      Kruftfullu åtgärder för utt snubbt minsku användningen och utsläppen av fullständigt halogenerude klorfluorkurboner (CFC) och haloner.

-      En nationell avvecklingsplun läggs fast för varje användningsområde för CFC. Den svenska användningen av CFC beräknas därmed minskas med minst 507o till utgången av år 1990 och i huvudsak avvecklas helt till utgången av år 1994.

-   Planen genomförs främst med stöd uv kemikalie- och miljöskyddslagstift­
ningen.

-      Efter två år skull en översyn uv plunen genomföras.

-      Någon generell avgift som styrmedel införs inte.

Miljö- och energiministern framhåller att styrmedel bör väljas med utgångs­punkt i frivilliga åtaganden kompletterade med tvingande föreskrifter. För att säkerställa ett snabbt och konsekvent avvecklingsprogram kommer rege­ringen att föreslås all det inom ramen för kemikalielagsliftningen meddelas föreskrifter om användningen av CFC och haloner i en särskild förordning. Undantag frän nämnda föreskrifter skall få meddelas endast i mycket be­gränsad omfattning. Det förutsätts att myndigheterna vid sina beslut i tillsyns- och tillståndsärenden beaktar avvecklingsplanen. En utgångspunkt i avvecklingsplanen är att ingen användning av CFC får tillkomma utanför de användningsområden som anges i planen. Import skall i princip regleras parallellt med den svenska produktionen. Kemikalieinspektionen och sta­tens naturvårdsverk skall, enligt kommande förslag, i samråd med kom­merskollegium klarlägga frågan om imporlregleringar i detta sammanhang. Miljö- och energiministern understryker vidare att effekterna av generella importavgifter är svårbedömd och anför bl. a. att den relativa kostnaden för CFC varierar i förhållande till produkternas försäljningspris och att analyser av eventuella avgifters inverkan på olika marknader inle har gjorts. Den reella möjligheten alt påverka CFC-användningen genom att höja kostna­den för CFC varierar sannolikt inom olika användningsområden. Av stor betydelse är den omedelbara tillgången på alternativa produkter och pro­duktionsprocesser. Inom flera användningsområden föreligger det en upp­enbar risk att användarna fortsätter alt förbruka CFC och vältrar över kostnaderna på nästa led. Inom andra områden åter, där CFC- innehållet i de färdiga produkterna är stort, kommer en avgift att snabbt få effekt. I dessu fall kommer emellertid avgiften att få negativa konsekvenser från industripolitiska och samhällsekonomiska utgångspunkter. Mot denna bak­grund förordas inte införundet uv en generell avgift på CFC.

För utt uppnå en bättre samhällskontroll över CFC-användningen skall bilaga A till miljöskyddsförordningen (1981:574) kompletteras med att till­stånds- respektive anmälningsplikt införs eller utvidgas för vissa verksam­heter där CFC används. Dessutom kan pågående verksamheter där CFC används i många fall bli föremål för omprövning enligt miljöskyddslagen. Förutom att minska CFC-användningen i nyproduktion understryks vikten

av alt ta till vara och utveckla metoder och system för att la hand om CFC

115


 


vid exempelvis skrotning av kylskåp. Minskning skall åstadkommas dels JoU 1987/88:23 genoni en övergång till andra arbetsmedier och dels genom en övergång till indirekta kylsystem m.m. Naturvårdsverket ges i uppdrag alt genomföra fortsatta förbränningsförsök för att bedöma eventuella korrosionsrisker, yttre och inre miljörisker saml att i samarbete med Sveriges industriför­bund. Svensku kommunförbundet och berördu branschorgan och företag utreda kostnader och lämpliga administrativa former för insamling och fragmentering. I detta sammanhang kan och skall även klarläggas förut-sältningurnu för onihändertugande av CFC-haltiga arbetsmedier vid skrot­ning UV kyl- och frysskåp.

1 propositionen föreslås att Sverige rutificerur Montreulprotokollel inne-
bärunde bl. u. en ijugoprocentig minskning uv förbrukningen uv CFC till
den 1 juli 1994.
                                                           ;

Miljö- och energiministern unför i unslulning härtill bl. a. all regeringens miljöpolitik nationellt och internutionellt hur som mål all trygga alla männi­skors rätt till en god livsmiljö samtidigt som grundläggande ekologiska processer och bulunser skyddus mot oåterkalleliga störningar. Om ned­brytningen tillåts fortsättu uppkommer i ett längre perspektiv allvarliga konsekvenser för de grundläggande livsbetingelserna på jorden. Montreal­protokollet innebur ett förstu steg mot en begränsning av utsläppen av de ämnen som är mest uggressivu mot ozonskiktet. Det är därför, enljgt miljö-och energiminstern, mycket ungeläget utt Sverige så snurt som möjligt rutificerur protokollet för ull bidru till utt delta kan tråda i kraft den 1 junuuri 1989.

Motioner hur väckts uv förelrädure för sumtligu partier med krav på åt-         -

gärder för utt få till stånd en uvveckling uv CFC-användningen. Motionernu innehåller bl. u. kruv och önskemål om uvvecklingstukten både nationellt och internationellt, omedelbart unvändningsförbud, tillståndsplikt, styrme­del, återvinning och forskning.

Avveckling av CFC-användningen

Beträffunde unvändundet av CFC i allmänhet yrkus i motionerna Jo719
yrkunde 10 (fp) och Jo726 yrkunde 1 (vpk) alt detta inom en femårsperiod
skall minskus med 85 7o respektive 75 7o. Vidare yrkas i folkpartimoliönen
ett totalstopp om tio år. Motionärerna framhåller bl. a. all oroande forsk­
ningsrapporter visar utt det livsviktigu ozonskiktet håller på alt brytas ned
och utt om dettu inte förhindrus kommer effekternu att bli förödande.
Sverige måste, för utt spelu en uktiv roll i den internutionella miljöpolitiken,
vuru en förebild och dettu frumstår som särskilt viktigt i arbetet för alt
minska freonanvändningen. I motion Jo767 yrkande 7 (c) framhålls all för ''
att uppnå målsättningen att inte påverka de slratosfäriska ozonet eller
        '   •

jordens klimat krävs en reduktion uv dagens utsläpp av CFC med mellan 80-85 7o. Användningen uv CFC bör därför i stort vuru avvecklad inom fem ur.  I motion Jo25 yrkande  19 (m) undei-stryks ull regeringen vid

genomförandel av uvvecklingsplanen, som tillstyrks, bör återkomma till             ...

riksdugen otn svårigheter med dess genomförunde uppstår. Blund unnat


 


noteras att eventuella importregleringar inte får leda till att svensk till-        JoU 1987/88:23 verkning med freonanvändning flyttar utomlands i stället för att produk­tionsmetoderna förbättras. Därvid skulle, enligt motionärerna, det totala freonutsläppen kunnu öku i stället för minsku.

Den internutionellu miljöpolitiken och CFC-unvändningen är föremål för
flera yrkanden. I motion Jo24 yrkande 2 (fp) yrkas på ökude aktiviteter för
åstudkommunde uv internutionellu åtgärder för ett totalstopp uv unvänd­
ningen av CFC och andra för ozonskiktet skadliga ämnen. I motion Jo25
yrkande 18 framhålls att den till år 1990 planerade granskningskonferensen
om ozonskiktet bör tidigareläggas och att regeringen skall verka för ett
ambitiösare mål än Monlrealprotokollet. Vidare yrkas all ett slutmål.för
avvecklingen av freonanvåndningen fastställs. I motionen framhålls bl. a.
att nya uppgifter om ozonskiktels tillstånd visar alt hittills använda be- ,
   ,   ,

räkningsmodeller varit för optimistiska. Ökade internationella åtgärder för avvecklandet av freonanvändningen yrkas även i motion Jo30 yrkande 39 (c). Det framhålls bl. a. att ozonförlunningen även med mycket långt­gående restriktioner kommer alt fortsätta och att den eventuella teknikut­vecklingen som föranleds av Sveriges förbud mot freoner bl. a. kan utgöra grund för skärpta internationella krav.

Utskottets överväganden

Utskottet ser med stor oro på CFC-användningen och dess hälso- och miljöeffekter. Allvaret i de här aktuella frågorna understryks inte minst av de under senure tid publicerade forskningsrupporter som gör del ulltmer uppenbart utt snabba och kraftfulla åtgärder är erforderliga. Det är därför med stor tillfredsställelse som utskottet tar del av den i propositionen föreslagna nutionellu avvecklingsplanen för freonanvändningen. Utskottet vill i detta summunhung understryku viklen av att den nu redovisade uv-vecklingsplunen genomförs på ett sådunt sätt utt målet, en toiul reduktion UV utsläppen uv CFC. kun uppnås. Härvid måste, enligt utskottets mening, särskilt beaktus den i propositionen redovisude frågan om importregleringnr som ett medel att förhindra ull svensku produkter, frumställdamed hjälp uv CFC. inte ersätts med motsvurunde importerude produkter. Det i pro­positionen uviserude uppdruget till kemikulieinspektionen och slutens nu­turvårdsverk — klurläggu behovet uv och möjligheternu till en import­reglering inom rumen för Montreulprolokollets bestämmelser - synes här-vidlug kunnu medföru en lösning pu dessa problem.

Utskottet har i olika sammanhang konstaterat att de stora miljöproble­men till sin karaktär är gränsöverskridande och i många fall utgör ett globalt hot mot miljön (se t. ex. JoU 1987/88:8 och 11-12). I november 1987 ' anordnade utskottet en hearing med represenlunler för utrikesdepurlemert-tet och miljö- och energidepartementet om del internutionellu niiljövårds-sumnrbelet, innefullande bl. a. en genomgång av del aktuella läget pu flertulet sakområden. Mot bukgrund av denna redovisning och uppgifterna i propositionen kun utskottet med tillfredsställelse konstutera att mun från Sveriges sidu intensifierut det internationella arbetet.

Del är synnerligen värdefullt alt detta arbete kan förstärkas och på-                 117


 


skyndas ytterligare i enlighet med vad som sägs i propositionen och mo- JoU 1987/88:23 lionerna. Särskilt angelägel måste i delta sammanhang vara all alla möjlig­heter till alt påskynda den i Montrealprotokollet föreskrivna minsknings­takten med kraft tillvaratas samtidigt som man från svensk sida slår vakt om de resultat som uppnåtts och kommer alt uppnås i det nationella miljö­vårdsarbetet.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner Montrealprotokol­let. Riksdagen bör vidare lämna utan erinran vad som anförs i propositio­nen om en avvecklingsplan för användningen av klorfluorkarboner (CFC). och haloner som bryter ned ozonskiktet. Del anförda innebär, enligt ut­skottets mening, att motionerna Jo719 yrkande 10, Jo726 yrkande 1, Jo767 yrkande 7, Jo24 yrkande 2, Jo25 yrkandena 18 och 19 samt Jo30 yrkande 39 kan anses tillgodosedda.

Pågående CFC-användning

Ett omedelbart förbud mot användandet uv CFC i vissu full är enligt fleru motioner önskvärt. I två motioner, Jo719 yrkunde 11 (fp) och Jo726 yrkun­de 6 (vpk) yrkas alt användning av CFC inom nya verksamhetsområden omedelbart förbjuds. Ett sådant förbud är, enligt motionärerna, en självklar åtgärd för att uppnå en total minskning uv CFC-användundet. I motion Jo726 yrkande 3 yrkas pu ett omedelburl förbud mot unvändning av CFC inom förpackningsindustrin. Inom områden där CFC ulan svårighet kan ersättas av annat material bör enligt motion Jo857 yrkande 1 (c) förbud införas. Krav på tillståndsplikt för nu existerande verksamheter med CFC och registrering uv köldniedieinköp framförs i motionerna Jo726 yrkande 5 respektive Jo794 yrkande 2 (fp). Del framhålls bl. a. att registrering av inköp av köldmedier är ett verkningsfullt sätt utt dels få en överblick över förbrukningen och dels utt spåra läckor i kylsystem.

Ulskotlels överväganden

Utskottet erinrar om alt en utgångspunkt för den föreslagna avvecklings­planen är att ingen användning av CFC får tillkomma utöver de nio an­vändningsområden som anges i planen. Vidare vill utskottet framhålla att det inte synes realistiskt att räkna med nyetablering av sådan verksamhet mot bakgrund av de tidsramar som skall tillämpas vid avvecklingen. Den korta avvecklingsperioden i förening med en strikt tillämpning av de inom ramen för kemikalielagsliftningen aviserade föreskrifterna och vidgade möj­ligheter till omprövning enligt miljöskyddslagen av pågående CFC-använd­ning innebär enligt utskottels mening att mer drastiska åtgärder mot på­gående CFC-användning ler sig obehövliga.

Vad utskottet anfört får anses tillgodose syftet med motionerna Jo719 yrkande 11 och Jo726 yrkandena 3, 5 och 6. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet vidare motionerna Jo794 yrkande 2 och Jo857 yrkande 1.

118


 


Styrmedel                                                                                        J"U 1987/88:23

1 motion Jo7l9 yrkande 12 (fp) och Jo30 yrkunde 37 (c) frumförs yrkunden om miljöavgifter på freonanvändningen. ( sistnämnda motion anges 50 kr./kg CFC som lämplig uvgift. Summu typ uv instrument för stimulerunde UV övergången till unnun teknik redovisus i motion Jo857 yrkunde 2 (c). Motionären yrkur utt förslug om beskutlning uv freoner skull uturbetas. Ulsläppsavgifter för freoner yrkas i motion Jo23 yrkunde 7 (c). 1 motion Jo751 yrkunde 29 (m) yrkus ull förslug till gränsvärden för freonutsläpp vid plusllillverkning uturbetus. Bl.u. frumhalls utt införandet av ett sådant gränsvärde skull ses som ett komplement till den 25 7o minskning uv freo-nunvändningen frum till 1991 som del nordiska ministerrådet kommit över­ens om och som beräknas kunna uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan berörda industrier.

Utskottels överväganden

Vad som tidigare anförts om den i avvecklingsplanen fustslälldu lidsrunien får enligt utskottets mening unses innebära alt användandet av ekonorniska styrmedel för ett påskyndande av avvecklingen uv CFC-unvändningen inte nu framstår som nödvändigt. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo719 yrkande 12, JoS57 yrkande 2, Jo23 yrkande 7 och Jo30 yrkande 37.

Med åberopande av vad som tidigare anförts om bl. a. den vidgade möjligheten till omprövning enligt miljöskyddslagen och då saltande av gränsvärden fär anses ingå som ett naturligt led i tillståndsprövningen av miljöfarlig verksumhel uvstyrks även motion Jo751 yrkunde 29.

Återvinning och inventering

Återvinning av freoner är föremål för yrkanden i motionerna Jo744 yrkande 6 (c), Jo792 (fp), Jo24 yrkande .32 (fp)och Jo30 yrkande 38 (c). 1 motion Jo744 yrkus att regeringen åläggs ett genomförande av en systematisk genomgång av områdena för freonanvändning och all kartlägga hur upp­samlingen skall kunna gå till. Kylaggregat hör till de apparater som släpper ut mest freon och detta bör enligt motion Jo792 åtgärdas. Motionären yrkur utt riksdagen hos regeringen begär förslug om dels en plan för en fun­gerande återvinning och dels utt berördu purter i sumbund med unlugandel UV en sådan plan åläggs obligatoriskt omhändertagande av freoner vid kassering av kylanläggningar. Nödvändigheten av all särskilt prioritera återvinningen uv freoner i kylskåp belonus i motion Jo24. Motionärernu unser det ungeläget all bilskrotningslagen utvidgas till att även omfatta kylskåp och andra kylmaskiner. Ansvaret för återvinningen av de freon-haltiga delarna av materialet är, enligt motionärerna, kommunalt. I motion Jo30 understryks att resurser bör användas för utvecklandet uv ett system för ålerinsamling av freon samt alt ett panlsystem borde övervägas.


 


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Den komplettering av miljöskyddsförordningen som föreslås i propositio­
nen utgör endast en grundläggande förutsättning för arbetet med om-
händertugunde och återvinning av CFC i' samband med exempelvis skrot­
ning. Del är enligt utskottets mening nödvändigt alt sådan återvinning
prioriteras. Utskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen inte
okritiskt accepterar en teknisk-ekonomisk bedömning som skäl för att ej
vidta kraftfulla åtgärder i denna fråga (JoU 1987/88:12). I dag finns i stort
sett inga klara regler för hur CFC skalj hanteras i avfallsledet, varför
konkreta förslag snarast måste utarbetas. Flera kommuner har påbörjat
projekt med återvinning av CFC. och denna utveckling bör enligt utskottels
  .

uppfattning främjas på alla sätt. Hanteringen och insamlingen- av CFC är. som framgår av propositionen, i första hand ett tekniskt problem snarare än en fråga om tillgängliga ekonomisku incilumenl. Resurser bör därför i första hand satsas på alt utveckla syslem för uppsamling och återvinning av CFC. Sådana insatser kan eventuellt kompletterus med stimulanser till den som bedriver verksamhet med CFC för återvinning och lagring.

Förslag till en återvinningsplan i enlighet med vad utskottet här anfört bör snarast utarbetas och resurser satsas på omhändertagande av CFC. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo792 och Jo30 yrkande 38 i ifrågavurunde del bör ges regeringen till känna. Med hänsyn till att motion ' Jo744 yrkande 6 kan anses tillgodosedd avstyrker utskotlet motionen. Ut­skotlet är emellertid inte berett alt förorda ett panlsystem i enlighet med vad som begärs i motion Jo30 varför utskottet avstyrker motionens yrkunde 38 i här uktuell del. Med hänsyn till vad utskottet anföri om återvinning av CFC och då utskottet inte är berett att förorda om en ändring av bilskrot­ningslagen (1975:343) enligt motionärernus önskemal avstyrks motion Jo24 yrkunde 32.

Forskning och ersättningsteknik m.m.

Forskning och ersättningsleknik skull enligt ett untal motioner påskyndus och främjus. 1 motion Jo726 yrkundenu 2 och 4 (vpk) yrkus alt förslag till ersättning av CFC med vätgus i värmepumpar och kyl- och frysskåp ul­arbetus sumt att SJ och vägverket ges i uppdrag att avveckla sin användning uv CFC tidigure än år 1992. I motion Jo794 yrkunde I (fp) yrkus utt övergången till indirektu kylsystem skull ske fr. o. m. den 1 juli 1988. Motionuren frumhåller utt mun med ett sådunt syslem minimerar både fteonunvändning och läckagerisker till dess ersättningsleknik finns utveck­lad. Åtgärder för ökad forskning samt förslag om ersättningsleknik och bestämmelser som förhindrar freonuisläpp från värmepumpar är föremål för yrkunden i niotion JoS57 yrkundena 3 och 4 (c). I motion Jo867 (c) yrkas åtgärder mot freonuisläpp sumt fortsatt forskning. Motionären understryker betvdelsen uv det nordiska forskningssamarbetet och att forskningen fort­sätter för undvikande av freon i miljön. Inom fem år bör enligt motionären användningen av freon i stort kunna vara avvecklad. Nödvändigheten uv intensifierud forskning för klarläggandet av hotel mot ozonskiktet betonas också i motion Jo24 yrkande 33 (fp).

120


 


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Utskottet konstaterar att det i propositionen lämnade förslaget till av­vecklingsplan utarbetats med beaktande av bl. a. möjligheterna till ulternu-tiv produktion och ulternutivu produkter inom respektive unvändningsom-råde. Vidure kun noterus utt nuturvårdsverket för närvurunde utarbetar förslag, föreskrifter och råd för åstadkommande av nu aktuella använd­nings- och utsläppsbegränsningar. Beslut om avveckling av användningen av CFC-produkler har dessutom lagils av både SJ och vägverket. Det är enligt utskottets mening tillfredsställande alt omställningsurbelet skall kun­na underlättas med ett frisläppande av investeringsfonder för miljöåtgärder. Enligt utskottets mening bör vidare olika former för statligt stöd. främst administrerade av styrelsen för teknisk utveckling och naturvårdsverket utnyttjas för den tekniska utvecklingen och forskningen inom delta område. Mot bakgrund av del anföi-du finner utskottet att motionerna Jo726 yrkan­dena 2 och 4, Jo857 yrkandena 3 och 4, Jo867 och Jo24 yrkande 33 får unses tillgodosedda. Utskottet är inle berett att utöver ovan relaterade åtgärder förorda ett införande av ett absolut krav på indirekta kylsystem fr. o. m, den I juli 1988. Utskottet avstyrker således motion Jo794 yrkande 1.

7. Miljöskador m.m.

Gällande regler om ersättning för skador till följd av miljöfarlig verksamhet finns i miljöskudelugen (1986:225) som trädde i kruft den 1 juli 1986. Miljöskudelagen ur tillämplig när verksumhel på fustighel orsakar skador i omgivningen genom olika former uv vutten-. murk- och luftföroreningur, buller, skukningur eller undru liknande störningar. Lugen innebär utt den ' sotn bedriver miljöfurlig verksumhel på en fustighel hur fått ett ökat unsvar för skador som verksamheten medför i omgivningen. Skadeståndsansvaret gäller även om skadan inte har orsakals avsiktligt eller geiiom vårdslöshet. Ansvaret omfultur också helt tillfälligu störningur, t. ex. ensluka gasutsläpp i luften. Undantag görs dock för vissa störningar som är av sa vanligt slug alt de rimligen måste tålas.

Rätten till ersättning enligt miljöskudelugen omfattar person-och sakska­dor samt rena förmögenheisskador söm inle är bagatellartade. Skudeslånds-unsvuret skull i första hand bäras uv fastighetsäguren. Även nyttjunderälts-huvure eller andru som bedriver eller hur bedrivit miljöfurlig verksamhet på fastigheten kun bli ansvariga. Till kretsen skadeståndsansvariga hör också de som i egen näringsverksamhet utför ett miljöfarligt arbete på en fastig­het, s. k. entreprenörer.

Miljöskadefondsulredningen avlämnade är 1987 betänkandet (SOU
1987:15) Miljöskadefond med förslug till inrältundet uv en särskild fond ur
vilken ersättning skulle kunna utgå för person- eller sakskador enligt miljö-
skudelugen. Rätten för skudelidande att få ersättning ur fonden var be­
gränsad till fall då den för skadan ansvarige inte kan betala ersättningen
eller då rätten att utkräva skadestånd preskriberats eller då det inle kan
utredas vem som år ansvurig för skadan. Ur fonden skulle vidare kunna
betulus kostnudernu för återställnings- och saneringsåtgärder sotn år an-
        '21


 


gelagna från miljöskyddssynpunkt. Fondsystemet skulle finansieras genom        JoU 1987/88:23 avgifter.

1 propositionen avvisar regeringen tanken på en miljöskadefond och föreslår i stället alt en kollektiv försäkring, miljöskadeförsäkringen, skapas. Från försäkringen skall lämnas ersättning åt en skadelidande i de av miljö-skadefondsutredningen angivna fallen. Försäkringen avses bli meddelad av ett konsortium av försäkringsbolag. De närmare villkoren för försäkringen skall godkännas av regeringen. De som bedriver anmälnings- eller till­ståndspliktig miljöfarlig verksamhet föreslås bli skyldiga alt betala bidrag till försäkringen med belopp som också skall godkännas av regeringen. Regler­na om den obligatoriska miljöskadeförsäkringen föreslås bli införda i miljö­skyddslagen (1969:387) och träda i kraft den 1 juli 1989.

Beträffande återstullnings-och saneringsåtgärder föreslås miljöskyddsla­gen bli kompletterad med bestämmelser som klurlägger alt skyldigheten för den som bedriver miljöfarlig verksamhet all avhjälpa olägenheter kvarstår även efter det att verksamheten upphört. 1 fråga om ålerställningsålgärder som inte kan genomföras med tillämpning av miljöskyddslagen förordas i propositionen ull ullmänna medel skall kunna tas i anspråk i vissa fall.

Lagutskottet har på jordbruksutskottets begäran avgetl yttrande över propositionen såvitt avser frågan om miljöskadeförsäkring jämte de nedan redovisade motionerna. Yttrandet bifogas till detta betänkande.

1 yttrandet anför lagutskottet bl. a. följande.

Krav på införandet av en obligatorisk miljöskadeförsäkring förs fram i motion L604 (fp). Motionärerna framhåller vidare att kostnaderna för åler­ställningsålgärder bör finansieras med skattemedel.

I motion L605 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till dels en obligatorisk miljöskadeförsäkring (yrkande 1), dels lagstiftning om miljö­skadefond (yrkande 2). Motionären framhåller bl. a. att det skadeståndsan: svar som följer av miljöskadelagen bör vara täckt av en obligatorisk för­säkring. Därigenom skulle den skadelidandes situation kunna förbättras genom alt möjligheten till ersättning frikopplades frän skadegörarens eko­nomiska situation. Ett försäkringsobligalorium skulle också i förekomman­de fall kunna påverka företagen att gå över till mindre miljöfarlig verksam­het på grund av försäkringspremiernas storlek. En miljöskadefond bör enligt motionären inrättas för de fall då någon inte kan åläggas ersättnings­skyldighet. Fonden skulle också kunna finansiera återställningsåtgärder. Yrkunde om en obligatorisk miljöskyddsförsäkring framförs i motion Jo23 yrkunde 10 (c). Genom premiesättningen skulle företagen förmås att vidta förebyggande åtgärder.

Utskottet vill erinra om all miljöskudelugen bygger på skadeståndsrätls­
liga principer. Rätt till ersättning föreligger sålunda endast om det kan
påvisas ett samband mellan en miljöstörning och en inträffad skada. Kan
det inte utredas varifrån en miljöstörning härrör kan en skadeståndstalan
inte riktas mot någon. Svårigheter uppkommer också när störningar som
härrör från flera miljöfarliga verksamheter tillsammans har bidragit till
skudun ulun ull någon av dem egentligen kan sägas vara den huvudsakliga
orsaken. Del skudeståndsrällsliga regelsystemet har också andra begräns­
ningar när det gäller att bereda en skadelidande ersättning. Även om
orsaken till en skada klarlagts kan det hända att den ansvarige inte kan näs
med ett skadeståndskrav därför att skadeståndsfordringen har preskribe­
rats. Av betydelse år också utt miljöskudor oftu är omfuttande och alt man
       P2


 


därför får räkna med all skadevållaren många gånger saknar ekonomiska JoU 1987/88:23 möjligheter att ersätta skadan. Då frågor om en obligatorisk miljöskadeför-sukring tidigure med uniedning av motioner prövats i riksdagen (se LU 198.VS6:25 och LU19S6/87:24) har utskottet därför ansett att del med hän­syn till den skadelidandes intresse är motiverat att man överväger en ord­ning enligt vilken ersättning kan utgå för skador som faller under miljö-skudelugens tillämpningsområde men för vilku ersättning inte kan erhållas UV någon unsvurig.

Utskottet konstuterar att förslagen i propositionen ligger helt i linje med synpunkterna i motion L604 och även i väsentlig mån tillgodoser önske­målen i motion L605. Sett ur den skudelidandes synvinkel innebär systemet med en kollektiv miljöskadeförsäkring en fullt tillfredsställande lösning av de problem som nuvarande regler kan föra med sig i form av begränsade eller obefintliga ersättningsmöjligheter vid miljöskador. För den skadeli­dande skulle inrättandet av en miljöskadefond inte medföra några fördelar utöver dem som försäkringen ger. Med hänsyn härtill och till att för­säkringen enligt vad som uttalas i propositionen är enklare att administrera och finansiera anser utskottet att förslaget i propositionen bör genomföras. 1 enlighet härmed bör motion L604 och L605 yrkande 2 inte föranleda nugon riksdagens vidare åtgärd.

Vud härefter gäller yrkandena i motionerna L605 och Jo23 om en ansvars­försäkring kan utskottet lika litet nu som då spörsmålet tidigare behandlats (se LU 1985/86:25 och LU 1986/87:24) ställa sig bakom önskemålet. Som motionären själv påpekar är ett väsentligt skäl för en sådan försäkring alt den skadelidande skall kunna få ersättning i de fall då skadevållaren inte kan fullgöra sin skadeslåndsskyldighet. Med del i propositionen framlagda förslugel bortfaller detta skäl för en ansvarsförsäkring. Härtill kommer att införandet av en skyldighet all ha ansvarsförsäkring skulle medföra för­säkringstekniska svårigheter. I vissa fall torde det nämligen med säkerhet kunna förutses att en verksamhet skall leda till miljöskador fastän denna effekt inte varit direkt åsyftad. Som utskottet tidigare framhållit strider det mot försäkringstekniska principer att en ansvarsförsäkring skall täcka vän­tade skudor. Sådunu skador måste därför lämnas utanför en försäkring, vilket medför att den skadelidande kommer att sakna försäkringsskydd i viktiga fall och att det incitament till förebyggande åtgärder som försäk­ringskravet skulle kunna innebära i betydande utsträckning går förlorat. Pä anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionerna L605 yrkande 1 och Jo23 yrkande 10.

Motionärerna i motion Jo41 (m, fp, c) framhåller att yrkesfisket kräver
kontinuerliga investeringar och utt dessa investeringar förutsätter att fisket
kun bedrivas under ett antal år framöver. Enligt motionärerna påverkas
havet och våru insjöar negativt av industriutsläpp, vilket kan medföra alt
fisket i vissa områden måste upphöra eller inskränkas och att yrkesfiskarna
drabbas av stora ekonomiska problem. På sikt kan utsläppen leda till alt
yrkesfisket helt upphör. Motionärerna hävdar att yrkesfiskarna för närva­
rande inte kan få ersättning för sina förluster enligt miljöskadelagen och alt
den i propositionen föreslagna försäkringen inte kommer all förbättra fis-
kurnus situation. Enligt motionärerna är det oacceptabelt att en näringsgren
skall få lov att förstöra utkomstmöjligheterna för en annan näringsgren, och
de anser alt den miljöslörande industrin bör bära hela kostnaden för de
skador som uppkommer och därmed tvingas att av ekonomiska skäl minska
utsläppen. Ett sätt att åstadkomma ett ökat ansvarstagande från industrins
sida anser motionärerna vara att låta miljöskadeförsäkringen gälla också de
ekonomiska skador som utsläppen förorsakar yrkesfisket. Motionärerna
yrkar att ersättning ur miljöskadeförsäkringen skall kunna utgå till yrkes-
         123


 


fiskare som tvingus upphöru med fisket på grund uv miljöfurligu utsläpp. .        ,JoU 1987/88:23

1 likhet med molionäiernu unser utskottet alt det ur ungeläget alt yrkes-fiskurnu kun erhullu en fullgod ersättning för de skudor som kun drubbu dem pu grund uv unnuns miljöfurligu verksuhet.Dn frågor om ekonomisk ersättning vid en unnun typ uv miljöskudor, nämligen oljeskudor på fiske-redskup m. m., behundluts av riksdagen hur utskottet därför också under-, strukit vikten uv utt ersättningsfrågorna fur en lillfredsslällunde lösning. När det galler sådana skudor som hur sin orsak i miljöslörande utsläpp från en fustighel eller som eljest hur unknytning till unvändningen uv en fustighel hur enligt utskottets mening de skadelidundes ersättningsmöjligheler på­tugligt förbuttruts genom miljöskudelugens införande. Olvivelukligl är del " emellertid så utt vid den typ av skador som avses med motionen den skudelidandes möjligheter utt få kompensution med stöd uv miljöskudela­gen är begränsade. Bl. a. kun det ofta vara svårt för den skadelidande alt styrku vem som orsukut skudun. Utskottet kun därför hu förståelse för motionärernus önskemål utt miljöskudeförsäkringen skall utsträckas till att omfuttu också skudor för yrkesfiskarna. En sådan utvidgning skulle emeller­tid inneburu väsentligu ändringur uv de villkor som uvses. gälla för för­säkringen. Bl. u. skulle försäkringen för ull kunnu erbjudu ersättning för fiskurnus inkomstförluster behövu omfutla inle baru person-och sukskador utun också förmögenhelsskudor. Förutsättningarna för-miljöskadeförsäk-riiigen skulle därmed radikalt förändras och det åtugunde ull meddelu försäkringen som vissa försäkringsbolag gjort skulle då inle längre gällu. Utskottet gör den bedömningen utt det knuppast är troligt utt mun kun fä till stånd en ny försäkringslösning med uvsevärt utvidgat tillämpningsområde, . och helu försäkringsfrugun skulle då kunna fallu. något som skulle gugnu varken yrkesfiskurnu eller andru som drubbus uv miljöskador. Med det unfördu förordur utskottet ull motion Jo41 inte förunleder någon riksdugens vidure åtgärd.

En obligutorisk unsvursförsäkring för kemikulier yrkas i motionerna L612 (c) och Jo30 yrkande 52 (c). Motionärerna framhåller all tillverkare och Importörer uv kemikulier bör vuru skyldiga all hu unsvursförsäkring. Ge­nom premiesutlningen för en sådun försäkring skulle enligt motionärernu företugen påverkus ull förbällru kontrollen uv produklernu.

Som ovun berörts täcker en ansvarsförsäkring endast del skadeståndsan-. svar som enligt gällunde rätt kun ulkrävus uv skudevålluren/försåkrings-tuguren. Genom en obligutorisk unsvursförsäkring kun mun således inte kommu till rällu med bristfälligheter i det skudeståndsrältsliga regelsyste­met. För att man skull kunna ustudkpmmu ett förbättrut skydd för de skudelidunde och öku företugens benägenhet att vidtu förebyggunde ål-gärder krävs ulltså i förstu hund en skärpning uv ansvursreglernu. I summun­hunget vill utskottet påpeka utt från'ansvarsförsäkringen måste skiljas sådan försäkring som visserligen i likhet med ansvarsförsäkringen bekostas av den skudegörunde verksamheten men som direkt skyddur den skudelidunde utun ull något unsvur läggs på skudevålluren. Som exempel på en sådan försäkring kan nämnus putientförsukringen och läkemedelsförsäkringen sumt del ovun redovisude förslaget till en kollekliv miljöskadeförsäkring.

När det gäller skudor i miljön sotn hur sin orsuk i användningen av
kemikulier på en fastighet har genom miljöskadelagen införts skärpta an- ,

svursregler. Genom den i den nu uktuellu propositionen föreslugnu kol­
lektiva fi>rsukringen för vissa miljöskudor har skyddet för de skadelidande
ytterligare förbättrats och därmed också skupals ett ökat incitament för
företugen utt vidtu förebyggunde åtgärder. Kemikulier kan emellertid orsa­
ka mångu undra skudor än sådunu som omfattas uv miljöskadelagen. Enligt
utskottets mening är del därför angeläget att det skadeslåndsrältsligu regel-
   124


 


systemet byggs ut också i undru uvseenden så ull de skudelidundes ersätt- JoU 1987/88:23 ningsmöjligheter förbättras. I fråga om skudor som kun uppkommu vid lundsvägstrunsporter uv kemikulier vill utskottet hänvisa till att regeringen nyligen i proposition 1987/88:139 föreslagit en ändring i trufikskudelugen som innebär utt muximibeloppel för vud som kun utgå ur ett fordons trafikförsäkring höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr. Höjningen syftar till att förbättra ersätlningsmöjligheterna för sådunu mer omfattande Irufikskudor som kun uppkomma t. ex. i samband med transporter uv furligt gods.

Av särskild betydelse när det gäller ull tillgodose de skudelidundes in­
tressen och förebyggu uppkomsten uv kemikulieskudor är det ansvar för
produktskador som tillverkare och importörer av oliku produkter kun åläg­
gas. Förslag till en lagstiftning om produklunsvur frumlades år 1979 av
produklunsvurskommittén, och enligt vud utskottet inhämtut uvser rege­
ringen utt under våren 1989 frumläggu en proposition i ämnel på grundvul
av förslaget. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningslagande till
;

frägun om produklunsvarels utformning inte föregripas. Genomförs en lag­
stiftning på området kan emellertid det av motionärerna aktualiserade
spörsmålet kommu i ett unnut läge. För närvurande saknas etnellertid skäl
att uppställa krav på en sådun unsvursförsäkring som förorduts uv mo­
tionärernu. Utskottet uvstyrker därför bifull till motionernu L612 och Jo30
yrkunde 52.
                                                                           - .

Motionären i motion L207 (c) yrkur ull företugen genom en lagändring skull uläggus att i sinu årsbokslut uvge särskild miljöredovisning. Härigenom ökur enligt motionären kemikulieinspektionens och länsstyrelsernus möjlig- . heter utt kontrolleru vurl unvändu kemikulier lur vägen.

1 den nu aktuella propositionen förordas utt företugens egenkonlroll pä miljöskyddsområdet skull skärpas sumt utt myndigheternas tillsyn och kon­troll skull effektiviseras. Som ett led i dessu åtgärder föreslås utt företug som fult tillstånd utt bedrivu miljöfurlig verksumhel årligen skull uvge en miljö-rupport till tillsynsmyndigheten. Enligt utskottets mening får motionärens, önskemål unses ha blivit i väsentlig mån tillgodosett genom förslaget. Mo­tion L2()7 bör därför inte förunledu någon riksdugens vidare åtgärd.

Utöver del unfördu förunleder propositionen och motionernu inle någru uttulunden från lugutsköttets sidu.

Jordhruksulskotlets överväganden

Jordhruksuiskotiet delur lugutsköttets bedömning ungående miljöskadeför­säkringen och tillstyrker regeringens förslag i motsvarande del. Utskottet hur inget utt erinra mot vad i propositionen anförs om behovet av åter­ställning av skadad miljö i vissu full.

Med hänvisning till det unfördu avstyrker utskottet motionerna L604 och L605 yrkande 2 om en obligutorisk miljöskadeförsäkring resp. lagstiftning om miljöskadefond.

Vidure avstyrs motionernu L605 yrkande 1 och Jo23 yrkande-10 otn en     . ansvarsförsäkring.

Utskottet delur även lugutsköttets bedömning utt en utvidgning uv miljö­skudeförsäkringen till ull även omfuttu ersättning för yrkesfiskurnus in­komstförluster med anledning uv miljöslörande utsläpp radikalt skulle änd­ra förutsättningurnu för miljöskudeförsäkringen och uvstyrker därför mo­tion Jo4l.

125


 


Utskottet uvstyrker även motionernu L612 och Jo30 yrkande 52 om en       JoU 1987/88:23 obligatorisk ansvarsförsäkring för kernikalier.

Slutligen finner utskottet inte skäl till annan bedömning än lagutskottet beträffande särskild miljöredovisning hos företagen och avstyrker därför även motion L207.

8. Vissa övriga miljöfrågor

Kemikalier

Enligt miljö- och energiministern är målet för kemikaliekontrollen att skad­liga ämnen och produkter så långt som möjligt ersätts med mindre skadliga och helst ofarliga. Genom att satsa på ny teknik och nya produkter kan de kemiska riskerna minimeras. Där användningen av ämnen som kan inne­bära risker för hälsa och miljö inte kan undvikas måste sådana åtgärder vidtas som gör hanteringen säker. Beträffande riskerna med spridning av biologiskt svårnedbrytbara och höggradigt giftiga organiska ämnen har regeringen beviljat naturvårdsverket ca 8 milj. kr. till analyser m.m. för att förbättra kunskapen om dessa miljögifter.

En utvärdering av de nya arbetsformerna för kemikaliekontrollens orga­nisation pågår i enlighet med riksdagens beslut.

Kemikalieinspektionen avser alt under år 1988 komma in till regeringen med ett förslag till ett syslem för förhandsgranskning av nya kemiska ämnen i Sverige. Inspektionen avser vidare att utifrån uppgifter i produktregislrel årligen redovisa en översikt av kemikalieanvändningen i Sverige. Vidare har naturvårdsverket och kemikalieinspektionen inlett ett samarbete om miljö­farliga kemikalier där materialbalanser för probleriikemikalier kommer alt las fram.

De kemiska bekämpningsmedlen i jordbruket skall i ett första steg halve­ras frum till år 1990. På regeringens uppdrug arbetar kemikalieinspektionen tillsammans med lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket med frågan om en minskning av användningen. Kemikalieinspektionen skall dessutom fram till år 1990 gå igenom samtliga registrerade bekämpningsmedel och om­pröva tidigare godkännanden.

Miljö- och energiministern framhåller slutligen alt Sverige deltar aktivt i del internationella arbetet med kemikaliefrågorna. Inom OECD pågår arbete för att öka kunskapernu om existerande kemikalier. En annan viktig del i OECD-samarbetet är ömsesidiga överenskommelser om god laborato­riesed samt systemet med exporlnotifikalioner (exportland informerar mot-tagurlund om förbud, restriktioner m.m. i avsändarlandet). Inom FN deltar Sverige i tvä program, nämligen del internationella registret för potentiellt giftiga ämnen och det internationella programmet för kemikaliesäkerhet.

Konlrollfrågor, användning, inventering, registrering m.m. i kemikaliehan­teringen är föremål för ett stort antal motioner.

126


 


Kemikalieanvändning i allmänhet                                                     JoU 1987/88:23

I motion J08I8 (vpk) är användningen av kemikalier i allmänhet föremal för ett antal yrkanden. I yrkande 3 begärs förslag om former för demokratisk styrning av produktionen syftande till sparsamhel, hushållning och återan­vändning. I yrkande 4 hemställs att, i avvaktan på nämnda förslag, männi­skors hälsa, miljö och samhällsekonomiska överväganden skall sältas främst vid tillståndsgivningen till varuproduktion. 1 yrkande 5 framförs krav på tillsättandet av en parlamentarisk kommission som skall ha till uppgift att analysera frågor angående en annan hushållning och ekologiskt inriktad produktion, övergång till miljövänligt material, förändrade konsumtions­mönster, m.m.

Ett forskningsprogram för miljövänliga hushällskemikalier yrkas i motion Jo38 yrkande 7 (c). Motionären framhåller bl. a. alt giftiga hushållskemika­lier försvårar avloppsreningen och att programmet kan utgöra stöd för utvecklandet av miljövänliga hjälpmedel i hushållet.

Ulskotlels överväganden

Målen för kemikaliekontrollen är, vilket också påpekas i regeringens pro­position, att skadliga ämnen och produkter så långt som möjligt ersätts med mindre skadliga och helst ofarliga sådana. Eftersom del moderna samhället ändå i hög grad är beroende av kemiska produkter är del, enligt utskottets mening, angelägel att riskerna med användningen minimeras. Synpunkter­na i motion J08I8 kan enligt utskottets mening förtjäna beaktande som en allmänt formulerad och långsiktig målsättning för produktion och konsum­tion i det moderna industrisamhället. I grunden synes emellertid motionen syfta till att införa sådana former för styrning av industriell produktion och privatkonsumtion som går långt utöver vad gällande lagstiftning medger och som dessutom till stor del faller utanför utskottets beredningsområde. Delta gäller särskilt yrkandena 3 och 5. Beträffande kraven på viss inlresseavväg-ning vid "tillståndsgivning till varuproduktion" bör framhållas att det i det svenska rättssystemet, som bl. a. grundas på principen om näringsfrihet, inte existerar någon allmän tillståndspliki för sådan produktion. Med det anförda avstyrker utskottet motion J08I8 yrkandena 3, 4 och 5.

Utskottet är inte berett att särskilt prioritera forskning beträffande miljö­vänliga hushållskemikalier, ulan dessa frågor får beaktas inom ramen för den allmänna forskningen på kemikalieområdet. Därmed avstyrks motion Jo38 yrkande 7.

Kemikalieanvändning i vissa fall

Restriktioner beträffande användningen av krom- och arsenikhaltiga medel
för impregneringsändamål yrkas i motion Jo729 (s). Motionärerna fram­
håller bl. a. att krom- och arsenikhaltiga medel endast bör tillåtas i sådana
sammanhang där de är absolut nödvändiga. I motion Jo755 (s) yrkas alt ett
lågt gränsvärde för halten av kadmium i handelsgödsel skall fastställas.
Därmed skulle, enligt motionären, betydelsen av naturvårdsverkets pro­
gram för minskning av kadmiumlillförseln till vår miljö öka. Totalförbud
              127


 


mot betat utsade bör enligt motion Jo777 (fp) införas. I motionen,under-       JoU 1987/88:23
strvks utt runt en fjärdedel uv de lolalu kvicksilverulsläppen i Sverige härrör
frun belut utsäde. 1 motion Jo826 (m) yrkus utt nuturvårdsverket, kemiku­
lieinspektionen och urbeturskyddsstyrelsén'ges i uppdrag att utreda riskernu                             '     

med höga bensenhulter i bensin sumt lämnu förslug till minskning av dessa
huller.
                                                                                                      ..............

Ulskotlels överväganden

Enligt vud utskottet erfurit tillåts impregnering med krom- och ursenik-         ,-

hultigu impregneringsmedel endust för sådunt virke som utsätts för fukt.
Med hänsyn härtill och då utskottet utgår i från att berörda myndigheter
noga följer utvecklingen uv ulternutivu impregneringsmetoder uvstyrks mo­
tion Jo729.
                --                                                        ,- -

Utskottet hur tidigure (bl. u. JoU 1986/87:9 och 1987/88:6) betonul viklen uv urbetet med utt begränsu unvändning och spridning av kadmium. Det uv motionären uberopude progrummet för minsknd spridning av kadmium som utarbetats av nuturvårdsverket utgör en viktig del av detta arbete. Vidare kun konstateras ull storu forskningsinsutser görs för ull minsku kadmium­halten i handelsgödsel och uti dettu urbete nått goda resultat. Svenska pioditcenter hur vidure åtugit sig utt välju råvaror med låg kadmiumhalt.' Mot bukgrund uv de insutser som görs i olika summunhung och med under­strykande uv behovet uv en fortsull effektiv kontroll uv kadmiumhantering­en uvstyrker utskottet motion Jo755.

Fr. o. m. den 1 juli 19SS införs enligt vud utskottet erfurit ett toiull förbud mot kvicksilverbetning uv utsäde. Därmed är' motion Jo777 att anse som tillgodosedd varför utskottet uvstyrker niotionen.

Utskottet delur de furhugor som förs fram i motion Jo826 ungående -benseninblundning i bensin. Frågun är dock föremål för fortlöpunde åt­gärder från berörda myndigheters sidu. Sålundu hur ett muxitnivärde för benseninblandningen fustställis (5 volymprocent). Inom området pågår dessutom urbete med ytterligure föreskrifter beträffunde bensinhunteringen och en översyn uv distributionsnätet. Utskottet förutsätter ull dettu urbete även frumgent kommer utt bedrivas med summu målmedvetenhet som hittills uv berördu myndigheter vurför motionens syfte kun unses tillgodo­sett. Motionen uvstyrks på denna grund.

Kemikaliekontroll m.m.

1 motion Jo735 yrkunde 9 (c) yrkas viss översyn av kemikalieinspektionens produktregisteruppgifler. Enligt motionären härstammar den toxikologiska dokumentationen vanligtvis från kommmersiellu teslluborutorier vilket medför bristunde insyn från ullmänhetens sidu. Självständigu register bör därför återinförus. Dessutom bör ytterligare medel anslås för att avföra bekämpningsmedel som suknur erforderlig dokumentulion sumt klurhet skupus i vart unvändu kemikulier lar vägen.

Kemikalieinspektionens resurser utt kontrolleru denna dokumentation och göra egnu tester ur enligt motion Jo746 (c) utomordentligt begränsade.

128


 


Motionären yrkar därför alt kemikuliekontrollen skull effektiviseras genom        JoU 1987/88:23 införandet av ett avgiftssystem för bekostandet av en utvidgad kontroll av kemiska prepurut.

Tillsynen över kemisku produkter måste förbättras och decentraliseras enligt motion Jo767 yrkande S (c). Tillräckliga miljödala för avancerad riskanalys finns endast för ett begränsat antal ämnen som hanteras i Sverige, och denna brist i dokumentationen medför otillräckliga kunskaper, särskilt vad gäller s. k. kombinationseffekter. För förbättring av kemikaliekontrol­len krävs resursförstärkning men även ett bättre utnyttjande av de befintliga resurserna. Givna tillstånd bör löpande omprövas.

I motion J08I8 yrkande 2 (vpk) yrkas att ett fullständigt produktregister byggs ut som är helt öppet för insyn. Registret kan fungera som ett in­strument för förändring uv nuvarande makt- och industristruktur. 1 anslut­ning till registret skall en behovsprövning av alla kemiska varor införas.

1 motion Jo742 (m) yrkas att förordningen (1985:835) om kemiska pro­dukter kompletteras varigenom en gradering uv miljöfarliga produkters farlighet införs såsom obligatorisk produktinformation. Enligt motionären saknas märkning av förekommande miljöfarliga varor i vad avser enbart deras miljöfarlighet.

Den som underlåtit att testa en produkt eller att förvissa sig om att den är testad på föreskrivet sätt kun enligt nu gällunde lag (1985:426) om kemiska produkter (kemikalielagen) inte straffas. Detta är enligt motion Jo820 (c) en uppenbar och omotiverad försvagning, och motionären yrkar därför att sanktionsbestämmelserna i nämnda lags 20 S görs tillämpliga även på brister i detta uvseende.

Utskottets överväganden

Med hänsyn till de ovan åberopade nya arbetsformerna på kemikalieområ­det, som enligt tidigare riksdagsbeslut är föremål för en utvärdering, saknas det för närvarande enligt utskottets mening uniedning ull föranstalta om några särskilda initiativ beträffande kemikaliekontrollen i de hänseenden-som anges i motionerna. Utskotlet avstyrker således motionerna Jo735 yrkande 9, Jo746 och Jo767 yrkande 8.

Med samma motivering avstyrks motion J08I8 yrkande 2.

Lagen om kemisku produkter omfuttur även för miljön farliga produkter. Beträffande produktinformationen ankommer det på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de ytterligare före­skrifter som kan anses erforderliga i detta sammanhang. Med hänsyn härtill och då utskottet utgår ifrån att även produkternas miljöfarlighet är föremål för myndigheternas uppmärksamhet avstyrks motion Jo742.

Den i 6 S kemikalielagen stadgade undersökningsplikten är enligt lagens
20 S inte direkt slruffsanktionerad. Däremot drabbas den som bryter mot
meddelade föreskrifter angående utredningen enligt 6 S av sanktion om
uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger. Med det nu redovisade och då även
oriktiga uppgifter i detta sammanhang kan beivras enligt lagens 21 S är
enligt utskottets mening motion Jo820 i allt väsentligt tillgodosedd. Mo­
tionen uvstyrks således.
                                                                                     py

9 Riksdagen 1987188. lösand. Nr 23


Inventering m.m. av kemiska ämnen och produkter                        JoU 1987/88:23

Alla högfrekventa ämnen och produkter skall enligt motion Jo719 yrkande 77 (fp) vara tillfredsställande undersökta inom tio år. Sverige måste, enligt motionärerna, tu unsvur för utforskningen uv några ämnens och produkters egenskaper och i internationella sammanhang ställa krav på ull andra länder tar sill ansvar. Analys av den pågående kemikaliehanteringen är föremal för yrkande i fem motioner. 1 Jo719 yrkande 80 yrkas att natur­vårdsverket och kemikalieinspektionen skull erhålla regeringens uppdrag ull uppruttu muteriulbulunser för de furligusle och mest använda ämnena, detta för att kunnu följa kemikalieflödet i samhället och möjliggöra en identifikation uv eventuellu problem. I motion Jo767 yrkande 11 (c) fram­förs önskemål om alt varje förelag skall upprätta en "budget" över hur miljöfurligu ämnen hunlerus i den egna verksamheten och var de slutligen hamnar. En sådun budget kun, enligt motionärernu, vuru till hjälp för såväl företuget som berörd myndighet.

I motioti Jo782 yrkunde 2 (vpk) yrkus alt kemikalieinspektionen skall ges i uppdrug ull snubbutreda vilka kemikalieprodukter som används inom industri och hushåll och därefter lägga fram förslag som visar hur de mest furligu produkterna kun ersättas av mindre miljöfarliga. Vidare yrkas i samma motion, yrkunde 3, utt ett program för en radikal minskning av frumställning och import uv gifiigu ämnen uturbetus.

1 niotion JoS18 yrkunde 1 (vpk) yrkas att regeringen skall upprätta förslag otn hur samhället på ett rulionellt sätt skall kunna få en total överblick över riskfaktorernu i kemisumhället.

1 motion Jo23 yrkunde 13 (c) yrkus all befintligu kemisku ämnen blir föremål för en genomgång och prövning. Dettu skall sedan ligga till grund för ett förbud mot sådanu för nuturen främmande ämnen sotn inte bryts ner.

Utskottets överväganden

Kontroll över den framtida utvecklingen i fråga om användningen av kemi­kulier förutsätter enligt utskottets mening utt nya kemiska ämnen granskas. Utskottet noterar att förslag till förhandsgranskning av nya kemiska ämnen skall presenteras under innevarande år och alt kemikalieinspektionen avser utt utifrån produklregistret årligen redovisa en översikt av kemikaliean­vändningen. Utskottet anser att det underlag som härigenom tillhandahålls iir väsentligt för de framlida åtgärder som kommer att krävas för att påverka kemikalieanvändningen. Dä materialbalanser för problemkemikalier dess­utom ingår som en viktig del i del mellun kemikulieinspektionen och natur­vårdsverket inledda samarbetet om miljöfarliga kemikalier synes motioner­na Jo719 yrkundenu 77 och 80 sumt Jo767 yrkunde 11 vura väl tillgodosedda och därför kunnu lämnus utun vidare åtgärd.

Utskottet är för närvarande inte berett att utöver den särskilda satsning sotn enligt propositionen skall görus beträffande registrerade bekämpnings­medel förorda undra åtgärder avseende hanteringen av kemikalieproblema­tiken. På grund häruv uvstyrker utskottet molionernu Jo782 yrkandena 2

och 3, JoSlS yrkande 1 och Jo23 vrkande 13.

130


 


Avfall                                                                                                JoU 1987/88:23

Av propositionen framgår bl. a. att regeringen, för att vidga underlaget för vidare åtgärder, har givit naturvårdsverket i uppdrag all utvärdera er-furenheterna inom avfalls- och återvinningsområdet. Utgångspunkten för dettu uppdrug är utt mängden avfall skall minskas så långt som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1988.

I propositionen framhålls vidare alt åtgärder vidtagits för all öka sam­hällets insyn och kontroll över hanteringen av miljöfarligt avfall. I nyss nämnda uppdrag ingår även att se över hilillsvarande insatser och redovisa vad som i övrigt kan göras. Del avgörande ansvaret för avfallsproblemens lösande åvilar industrin.

Beträffande miljöfarliga batterier understryks alt målet på sikt är alt utsläppen av kvicksilver, kadmium och liknande ämnen skall försvinna. I förutnämnda uppdrag ingår även frågan om pantsystem för miljöfarliga batterier. Genom inflationen har bilskrotningspremien urholkals vilket en­ligt propositionen medför att ett ökande antal bilar avställs istället för att skrotas. För att motverka denna utveckling har en registerhållningsavgift (42 kr.) införts. Vidare har bilskrotningspremien höjts till 500 kr. per bil och avgiften till 300 kr. per ny bil.

Ett antal fristående motioner och följdmotioner har väckts beträffande avfallshantering i allmänhet, källsortering, retursystem och förpackning, återvinning, skrolningspremier. miljöfarligt avfall i vissa fall, forskning och utvecklingsarbete.

Avfallshantering i allmänhet

Hanteringen uv uvfall och de problem som är förenade härmed utgör föremal för flera motioner med varierande yrkanden och innehåll. I motion Jo719 yrkande 69 (fp) framförs önskemål om en s. k. avfallsbörs inne­bärande utbyte mellan industrier där den enes avfall utgör den andres råvara. Dettu skulle innebära ett bidrag till den slutna industriprocessen. 1 summu motion yrkande 70 föreslås att medborgarnas miljöengagemang tas tillvara genom miljömärkning av miljövänliga produkter. Utvärdering av SAKAB:s verksamhet yrkas i niotion Jo779 yrkande 1 (vpk).

1 motionerna Jo719 yrkande 76 och Jol6 yrkande 16 (m) har motionärer­na framfört krav på skärpta villkor för hanteringen av miljöfarligt avfall. Kraven berör ulsUippsbegränsningar hos SAKAB och utvidgning av verk­samheten till att även omfatta återvinning, tillsyn över spilloljehanleringen, export av miljöfarligt avfall för destruktion under vissa villkor samt att gällunde bestämmelser beträffunde hantering och transport av miljöfarligt uvfull efterlevs. Ökade resurser för myndigheternas hantering av skyddet vid miljöfarliga transporter efterlyses i motion Jo26 yrkande 13 (vpk). I motion Jo36 (c) efterlyses ett åtgärdsprogram för säkrare transporter av miljöfarligt gods. Ett säkerslällandeprogram för hanteringen av det rhiljö-farligu avfallet bl. a. vid SAKAB:s deponier efterfrågas i motionerna Jo7l9 yrkunde 79 och Jo24 yrkande 35 (fp). Vidure har i motion Jol6 yrkande 15


 


framhållits behovet av förbättrad information till hushållen angående hante- JoU 1987/88:23 ringen uv miljöfurligt uvfull. 1 motion Jo724 (s) yrkus ull underlag och riktlinjer för omhändertagandet av miljöfarligt avfall utarbetas. Förhållan­dena vid uvfullsdeponierna är föremål för yrkanden i motionernu Jo719 yrkunde 78 och Jo744 yrkundenu 5 och 8 (c). Konkreta skyddsåtgärder beträffunde äldre deponier. utformundel uv beredskupsplaner för och ökad forskning om föroreningar från avfallsdeponier och utökad forskning om bioförgasning utgör angelägna åtgärder i detta sammanhang. I motion Jo744 yrkande 1 framhålls nödvändigheten av en effektiv resursanvändning. Enligt motionärerna utgör avfallet förutom ett miljöproblem även en poten­tiell resurs i vad avser både material och energi. Tyngdpunkten inom av­fallsområdet bör förskjutas från rening och återvinning mot resurssnål pro­duktionsteknik frambringande mindre avfall. Nämnda inriktning bör även enligt motion Jo30 yrkande 46 (c) ligga till grund för ett uppdrag till regeringen all utforma en ny avfallspolitik. Effektivare rening, höga miljö­krav och sutsning på forskning bör ulgöru vilkor för fortsatt sopförbränning enligt motion Jo719 yrkande 74. Restriktivare lagstiftning om förbränning av spillolja är enligt motion Jo7.35 yrkande 5 (c) önskvärd och enligt motion Jo739 (s) bör sopor före förbränning befrias från PVC. 1 motion Jo766 yrkande 1 (vpk) föreslås att ingu nyu sopförbränningsanläggningar får tas i bruk och att befintliga anläggningar avvecklas.

Ulskotlels överväganden

Utskottet kan i stor utsträckning instämmu med de synpunkter som fram­förs i de aktuella motionerna beträffande avfallshanteringen. Bättre meto­der för uvfullshantering bör utvecklas, och de problem som uppstår i anslut­ning till uvfullsproduktionen måste lösus. Mängden uvfull och avfallets far­lighet bör minskas genom åtgärder i såväl produktions- som konsumtions­led. Det uppdrug som naturvårdsverket har att slutredovisa den 1 juni 1988 borde härvidlag enligt utskottets mening kunna utgöra ett värdefullt under­lug för den fortsatta hanteringen uv berördu avfallsfrågor. Med hänsyn till det unfördu uvstyrker utskottet motionerna Jo719 yrkandena 69 och 70 samt Jo779 yrkande 1.

Utskottet vill i detta sammanhang bl. a. understryka alt sopförbrännings-unläggningarna i sig är föremål för skärpta utsläppskrav som enligt regering­en skall vara uppfyllda senast vid utgången av år 1991. Med hänsyn härtill uvstyrks motionerna Jo719 yrkande 74, Jo739 och Jo766 yrkande 1.

När det gäller spillolja kan utskottet konstatera alt sådan olja endast får omhändertas vid den anläggning där den uppkommit eller av SAKAB resp. uv den som erhållit surskilt tillstånd. Du hunteringen av spillolja således är föremål för långtgående restriktioner utgör förbränningsproblemaliken här i förstu hand en tillsynsfråga. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Jo735 yrkande 5.

Det kun enligt utskottets mening inle nog betonas all all hantering av
miljöfurligt uvfull fordrar tillstånd och utt såduna tillstånd endast givits till
ett tretliolul verksumheter utöver SAKAB:s. Tidigare åberopade uppdrag
torde enligt utskottet också ha stor betydelse för sistnämnda verksamhet.
       j39


 


Mot bukgrund uv det unfördu och då skäl enligt utskottets mening finns utt        JoU 1 J87/88:23 uvvukta tidigure nämndu uppdrug uvstyrks motionernu Jo719 yrkunde 76 och Jol6 yrkunde 15.

Slutens räddningsverk är centrul förvullningsmyridighet föi- frågor om befolkningsskydd i sumbund med bl. u. landtransporter av farligt gods. Verket har bl. a. utt i sumråd med fleru andra myndigheter utarbeta rikt­linjer för vägvalsstyrningen. Ett flerlul undru myndigheter, centrult och regionalt, har viktiga uppgifter,' bl. a. beträffande tillsynen. Av stor be­tydelse är även de omfuttunde internutionellu kruv som flnns på uvsändare och transportörer. Riksdagen har nyligen (FöU 1987/88:7) tillkännagivit behovet av effektiviserad samordning mellan berörda myndigheter när det gäller lösandel av tillsynsfrågorna kring de miljöfarliga trunsporternu. Med hänsyn till del unfördu uvstyrker utskottet molionernu Jol6 yrkunde 16, Jo26 yrkunde 13 och Jo36.

Då redovisningen av tidigare åberopade uppdrug enligt utskottets mening kun förväntas ge en god grund för den fortsatta hanteringen av det miljö­farliga avfallet finner utskottet inle nu anledning till något särskilt initiativ med anledning av motionerna Jo7l9 yrkande 79, Jo724 och Jo24 yrkande .35.

Med hänsyn till vad som tidigare anförts avstyrker utskottet även mo­tionerna Jo719 yrkande 78 och Jo744 yrkandena 5 och 8.

Utskottet anser vidare alt motionerna Jo744 yrkande 1 och Jo30 yrkande 46 för närvarande inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motion Jo719 yrkande 70 kan nämnas alt regeringen nyligen beslutat tillsätta en utredning om miljömärkning av produkter.

Källsortering

I motion Jo735 yrkande 6 (c) begärs förslag till åtgärdsprogram för källsor­tering av sopor. Ekonomiska och administrativa styrmedel för en förbättrad källsortering förespråkas i motionerna Jo744 yrkande 3 (c) och Jo766 yrkan­dena 3, 4 och 5 (vpk). 1 sistnämnda motion framförs önskemal om statsbi­drag till information om kommunala källsorteringsprojekt och till sopbilar specialanpassade för källsortering. Detta skall ses mot bakgrund av att returförpackningar och källsortering med återvinning på sikt är det enda alternativet i sophanteringen. Ökad återvinning skall uppnås genom ökat statligt ansvar för organisation av återvinning och avsättning för material från kommunal källsortering. För tillstånd till sopförbränning bör enligt motionerna Jo744 yrkande 7 och Jo30 yrkande 48 (c) krav ställas på källsor­tering och effektiv rökgasrening. I motion Jol6 yrkande 14 (m) framhålls att förbättrad källsortering av avfall är en förutsättning för framgångsrik åter­vinning och att erforderliga medel måste anslås till forskning om åter­vinningsteknik.

Utskottets överväganden

Utöver vad som tidigare anförts beträffande pågående arbete med proble­
men kring avfallshanteringen måste enligt utskottets mening arbetet med att
133


 


utveckla källsorteringen intensifieras och påskyndas. Källsortering utgör en JoU 1987/88:23 av de grundläggande förutsättningarna för den framtida avfallshanteringen och är en absolut nödvändighet för en fungerande återvinning. Dessutom kräver alla former av sopförbränning som tillämpas i avvaktan på ny teknik en fungerande källsortering, och då särskilt vad beträffar det miljöfarliga avfallet. Vidare medför en utbyggnad av källsorteringen både i produk­tions- och konsumtionsled ett bättre utnyttjande av resurser både i vad avser råvaror och avfall vilket också möjliggör ökad återvinning. För det fortsatta arbetet med utvecklandet av källsortering torde enligt utskottets mening innehållet i motionerna Jo735 yrkande 6. Jo744 yrkandena 3 och 7, Jo766 yrkandena 3, 4 och 5, Jol6 yrkande 14 och Jo30 yrkande 48 kunna tjäna som ledning. Vad utskotlet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

Retursystem och förpackning

Förbättrat och utvidgat retursystem för flaskor är föremål för flera mo­tioner. I motion Jo718 yrkande 2 (s) yrkas alt ett retursystem för plast­flaskor införs. Ätgärder för förbättrade retursystem efterlyses i niotion Jo719 yrkande 72 (fp). Enligt motionärerna utgör bl. a. standardiserade förpuckningur och ekonomisku styrmedel lämpliga åtgärder. Även i motion Jo740 (c) yrkas på införandet av ett retursystem för plastflaskor samt att pant införs för engungsflaskor i glas. En kampanj för glasflaskan borde enligt motion Jo859 yrkande 1 (fp) genomföras med hänsyn till denna förpacknings hälso- och miljömussigu fördelar. Motionären yrkar vidare, yrkande 2. utt medel till utvecklundet uv ett nytt returglas skall anslås ur fonden för miljöskyddsteknik. Enligt motion Jo766 yrkande 2 (vpk) skull förpuckningsproducenternu lösu uvfallsfrågan på ett miljövänligt sätt innan en förpackning introduceras på marknaden. Beträffande retursystem och förpackning i allmänhet yrkas i motion Jo759 (c) att reglerna för åter­vinningsverksamhelen hos Returpack AB ändras så alt största möjliga åler-vinningsgrad ger största möjliga ekonomiska fördel. 1 motion Jo26 yrkande 9 (vpk) yrkas alt tillverkningen av aluminiumburken och plastflaskan för läskedryck förbjuds. Yrkandet om förbud mot aluminiumburken återkom­mer även i motion Jo30 yrkande 47 (c) och skall enligt motionen införas såvidu inte ätervinningsgruden senast år 1990 uppgår till 90 7o. Panlsystem för bilbatterier yrkas i motionerna Jo7l9 yrkande 75 och Jo23 yrkande 14 (c). Motionärerna framhåller bl. a. att gamla bilbatterier utgör ett växande problem och att en pant skulle vara ett verksamt medel utt ålerföru butteri-ernu till återvinning. I motionernu Jo744 yrkande 4, Jo23 yrkande 15 och Jo24 yrkande 34 (fp) framförs krav på införandel av ett panlsystem även på övriga miljöfarliga batterier.

Utskottets överväganden

Den framlida avfallshanteringen skall såsom utskotlet tidigare anfört vara inriktad på minskade avfallsmängder kombinerat med omhändertagande under strikta miljöskyddskrav. Häri ligger bl. a. ett utvecklande av ett fungerande retursystem för förpackningar och ett lösande av de med för-


 


packningarna hörande avfallsproblemen. Nämnas kun utt introduktionen uv JoU 1987/88:23 ett nytt returglus. enligt vad utskottet erfurit. är nära förestående. Med hånsyn härtill och i avvaktan på resultatet uv del tidigure omnutnndu upp­druget till nuturvårdsverket unser utskottet ull åtgärder i uniedning uv motionernu Jo718 yrkande 2, Jo719 yrkande 72, Jo740, Jo766 yrkande 2 och Jo859 yrkandena 1 och 2 inte bör vidtas. Motionerna avstyrks således.

I enlighet med nämnda utredningsuppdrag har naturvärdsverket nyligen till regeringen bl. a. redovisut ett förslug till puntsystem för bilbatterier. Enligt vad utskottet erfarit föreslås bl. a. all en miljöavgift införs på nya batterier att användas till all stimulera återvinningen av. gamla batterier. Systemet skull udministreras av ett nytt företag. Relurraball AB, och mål­sättningen är satt till en insamlingsnivå på 90 % inom två år. Med hänsyn till ull ett regeringsförslug kun väntas först, senare i år anser utskottet all motionerna Jo719 yrkande 75 och Jo23 yrkande 14 inte nu skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks, i den män de inte kan anses tillgodosedda.

Utskottet, som tidigare haft anledning att behandla frågan om miljö­fariiga batterier (bl. a. JoU 1986/87:8, JoU 1987/88:2), finner det angelägel att ånyo framhålla att spridningen av tungmetaller genoni batterier utgör ett allvarligt miljöproblem och att en övergång till.mindre miljöfarliga batterier är en nödvändighet. I avvaktan pä denna utveckling framstår dock arbetet med att stimulera ålerinsamlingen av batterier som särskilt viktigt. Ekono­miska incitament saknas i dag för sådan insamling, vilket medför att alltför många miljöfarliga batterier blir föremål för en felaktig avfallshantering. För att komma till rätta med detta miljöproblem är del därför utom­ordentligt viktigt att människor snarast ges incitament att återlämna miljö­farliga batterier, och utskottet efterlyser därför snara och konkreta åt­gärder. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo744 yrkande 4, Jo23 yrkande 15 och Jo24 yrkande 34 bör ges regeringen till känna.

För öl- och läskedrycksburkar av aluminium fungerar ett särskilt åler-lagningssystem i enlighet med lagen (1982:349) om återvinning av dryckes­förpackningar av aluminium. Med stöd av lagen har regeringen givit Retur­pack AB tillstånd alt inrätta och driva ett pantsystem för aluminiumburkar. Fr. o. m. mars 1987 uppgår panten till 50 öre per burk, och återvinnings-graden har successivt ökat. Utskottet finner med hänvisning till det nu anförda och med beaktande av naturvårdsverkels utredningsuppdrag att del för närvarande inle finns skäl för riksdagen alt vidta några åtgärder med uniedning av motionerna Jo26 yrkande 9 och Jo30 yrkande 47. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Beträffande Returpack AB:s verksamhet i övrigt har utskottet erfarit att bolaget enligt del avtal som slutits mellan delägarna i bolaget skall bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och alt bolaget skall prioritera hög återvinning framför vinst men samtidigt tillse all lönsamheten inte urholkas. För alt kunna höja återvinningsgraden las fr. o. m. den 1 novem­ber 1987 en adminislrationsavgift ut på fem öre per burk. Därigenom kan intäkterna balanseras mot kostnaderna vid en återvinningsgrad av ca 90 7o.

135


 


Med hänsyn till det nu redovisade som enligt utskottets mening synes vara        JoU 1987/88:23 tillfredsställande, och då del kan förutsättas att berörda myndigheter följer verksamhetens fortsatta utveckling avstyrks motion Jo759.

Återvinning

Som incitament till förbättrad avfallshantering föreslås i motionernu Jo719 yrkunde 68 (fp) och Jo744 yrkande 2 (c) lagstiftning om återvinning. Ut­vecklingen bör påskyndas och ökad samverkan inom tillverkningsindustrin uppnås. Arbetet med ull påskynda utvecklingen av återvinningsteknik för miljöfarligt avfall är föremål för yrkande i motion Jo719 yrkande 71. Mo­tionärernu frumhåller ull ekonomisku styrmedel och ökud tillsyn erfordrus för utt öka återvinningen. Ökad konkurrens inom miljötekniken samt utvid­gat verksamhetsområde för SAKAB utgör ytterligare moment i arbetet för förbättrad återvinningsgrad. I samma motion yrkande 73 framhålls vikten av fungerande glasåtervinning då glas är ett av de besvärligaste ämnena vid sopförbränning. Systemet med s. k. igloos för glasinsamling bör införas i alla kommuner och ett fungerande ålerglassystem genomföras. Härutöver bör leturglassystemet förbättras och pant införas på systembolagets hela sortiment. Statsbidrag till verksamhet med plaslåtervinning yrkas i motion Jo718 yrkunde 1 (s). Motionärernu frumhåller bl. u. alt samhället måste la initiutiv till och uppmunlru ålervinningsverksumhet. Enligt motion Jo790 (fp) bör ett ålervinningssystem för bilbutterier och frilidsbutlerier, finans­ierat genom en försäljningsavgifl, införas. I motion Jo24 yrkande 36 (fp) yrkas att urbetet med att tu frum återvinningsteknik för miljöfurligu bulteri­er prioriteras.

Utskottets överväganden

Som utskottet tidigare anföri kommer resultatet av naturvårdsverkets ut­redningsuppdrag att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med proble­men kring avfallshanteringen. Med hänsyn härtill, och dä en organiserad källsortering utgör en grundförutsättning för en fungerande återvinning, anser utskottet att motionerna Jo718 yrkande 1, Jo719 yrkandena 68, 71 och 73. Jo744 yrkande 2, Jo790 och Jo24 yrkande 36 för närvarande inle bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskotlet avstyrker således motionerna.

Skrotningspremie, miljöfarligt avfall i vissa fall m.m.

För att uppnå miljömässiga fördelar och stimuleru till förnyelse av bilparken
yrkus i motionernu Jo708 (fp), Jo741 (s), Jo749 (c), Jo871 yrkunde 2 (fp),
Jo24 yrkande 21 och T65 yrkande 3 en höjning av skrolningspremien för
bilar. I de folkpartistiska motionerna yrkas även en höjning av skrötningsav-
giflen och att premien fastställs till 1 500 kr. I samband med åtgärder för
vårdandet uv Östersjön begärs i motion JÖ836 yrkande 3 (vpk) förslag i syfte
att ta fram mollagningsanläggningur för senapsgas i två större svenska
hamnar. I niotion Jo846 (m) yrkas att lysrör och andra lampor innehållande
kvicksilver skall hänföras till miljöfarligt avfall. Samma yrkande framförs i
           J36


 


motion Jo85() yrkande 1 (fp). Motionärerna yrkur vidure. yrkunde 2, utt        JoU 1987/88:23 gurunlier skupus för alt kommunerna hunterur kusserude lysrör på ett tillfredsstullunde sätt.

Forskning beträffunde miljövänliga alternutiv till dagens avfallshantering, särskilt med tanke på den miljöfarliga avfallsdestrueringen, efterlyses i motionerna Jo766 yrkande 6 (vpk) och Jo779 yrkunde 2 (vpk). I motion Jo858 (c) begärs ett omfuttunde forsknings- och utvecklingsurbete för ekolo­gisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

Utskottets överväganden

Med den i propositionen redovisade höjningen av bilskrotningspremien anser utskotlet att motionerna Jo741 och Jo749 får unses tillgodoseddu.

Eftersom utskottet beträffande storleken på bilskrotningspremie respekti­ve avgift inte finner skäl till annan bedömning än den uv miljö- och energi­ministern redovisude. och då den samlade insats som redovisas i propositio­nen borde leda till alt ett ökat untuI bilar skrotas avstyrks motionerna Jo7()S, Jo871 yrkunde 2, Jo24 yrkunde 21 och T65 yrkunde 3.

Enligt vud utskottet erfurit hur kuslbevukningen, fiskeristyrelsen och naturvårdsverket uturbetat riktlinjer för hanteringen uv senapsgas som på­träffas i huvel. Frågan om en destruktionsanläggning för sådan gas är alltjämt olöst men diskussioner pågår inom ramen för den s. k. Östersjö-kommissionens arbete. Utskottet utgår ifrån att den fortsatta hanteringen av denna fråga kommer att följas av berörda myndigheter och avstyrker därför motion Jo836 yrkande 3.

Såsom utskotlet tidigare redovisat uppgår den totala mängden kvicksilver i kasserade lysrör till mindre än 500 kg/år (JoU 1987/88:2).,Även om dessa mängder i och för sig inte kari anses utgöra ett större miljöproblem bör den allmänna målsättningen att minska utsläppen av alla miljöovänliga ämnen inkl. kvicksilver även här tillämpas fullt ut. Med hänsyn till alt frågan om kvicksilverutsläpp ryms inom ramen för naturvårdsverkets tidigare nämnda uppdrag bör redovisningen härav avvaktas. Motionerna Jo846 och Jo850 yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utgångspunkten för behandlingen av frågorna kring forsknings- och ut­vecklingsarbetet inom avfallshanteringen bör enligt utskottets mening vara del underlag som naturvårdsverket har all redovisa senast den 1 juni 1988. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar även dessa frågor när detta ytterligare underlag finns tillgängligt. Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna Jo766 yrkande 6, Jo779 yrkande 2 och Jo858.

Radon i bostäder

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen alt radon i bostäder är en mycket viktig hälso- och miljöfråga och all spårningen av byggnader med för hög radonhalt måste intensifieras. Härvid betonas att kommunerna måste ta sin del av ansvaret. Miljö- och energiministern åberopar vidare en enligt tidigare regeringsuppdrag initierad epidemiologisk studie som inletts under sommaren 1987. Studien, som bedrivs under ledning av en pro­jektgrupp inom statens miljömedicinska laboratorium, beräknas pågå i fem


 


år. Vid summa tillfälle uppdrogs ål statens planverk alt genomföra en JoU 1987/88:23 särskild informationsinsats, riktad till kommunerna, som beräknas vara slutförd under våren 1988. Planverket skall också utarbeta förslag till före­skrifter som ger kommunerna vissa ålgärdsmöjligheter i samband med bygglovsprövningen. Ett delförslag bereds för närvarande i bostadsdeparte­mentet. Frågan om auktorisationssyslem för radonmätningar i bostäder bereds för närvarande i regeringskansliet. Statens slrålskyddsinslitul har slutligen i samråd med vissa andra myndigheter utarbetat en lägesrapport om arbetet med alt minska riskerna med radon i bosläder. Rapporten överlämnades till regeringen den 1 juli 1987, och däri lämnas ett antal förslag till åtgärder för alt minska radonproblemet. Bl.a. har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1987/88:100 bil. 13) föreslagit att nuvarande ränle- och umorleringsfriu tilläggslån för egnahem ersätts av bidrag som motsvurur 50 7o uv kostnaden för de åtgärder som kommunen funnit nöd­vändiga för ull inte gällande gränsvärden skall överskridas. Bidraget skall utgå med lägst 1 000 kr och högst 15 000 kr.

Ulskotlels överväganden

Utskottet hur inget ull erinru mot vad i propositionen anförts om åtgärder mot radon i bostäder. Det kun tilläggus att två yrkunden i motion Jo25 (m) otn slutens ekonomisku unsvur m.m. på förevurunde område överlämnuts till bostudsulskollel för beredning. Utskottet tillstyrker vidure förslugel otn ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080).

Regionala miljöfrågor

I propositionen framhålls att utveckling och överlevnad ofta förutsätter ianspråktagande av olika naturresurser samtidigt som bevarandesynpunkler gör det skäligt alt samma resurser skyddas frän exploatering. För att uppnå välgrundade och långsikliga beslut understryks därför vikten av analyser av det regionala miljötillståndet. Miljö- och energiministern har för avsikt att senare återkomma med förslag om att ge länsstyrelserna i uppdrag all ställa samman befintliga uppgifter om de viktigaste miljöproblemen i resp. län. Uppgifterna kan sedermera vara till värde för den av regeringen tillsatta regionalpolitiska kommittén, vars uppgift bl. a. innefattar regionalpolitiska miljöfrågor. Resultatet av länsstyrelsernas inventering skall redovisas till naturvårdsverket som därefter i samråd med det nya plan- och bostads-verket sammanställer en slutredovisning till regeringen under år 1989.

Beträffande tätorterna understryks att trafik och miljö måste förbättras. Ett viktigt medel härför utgör enligt miljö- och energiministern den fysiska planeringen enligt PBL:s intentioner. Luftföroreningarna löses inle enbart med avgasrening, ulan åtgärder som minskar biltrafiken krävs. 1 regering­ens proposition om trafikpolitiken inför 1990-lalet (prop. 1987/88:50) fram­hålls också alt ett av de viktigaste målen är att begränsa trafikens miljö­påverkan. Förslag har i sistnämnda proposition (s. 82 f, 178 f) lämnats, innebärande väsentligt förbättrade förutsättningar att tillgodose storstads­områdenas investeringsbehov (anslag för investering i länslrafikanläggning). Med hänsyn till de växande trafik- och miljöproblemen i storstadsregioner­na har regeringen tillsalt en utredning rörande slorstadstrafikens trafik- och


 


miljöfrågor. Bullerfrågan skull enligt den nyu vägpolitiken beuktus i ett        JoU 1987/88:23

tidigt skede av vägplaneringen, och naturvårdsverket har utarbetat förslag

till allmänna rad för begränsning av vägtrafikbuller. Det ekonomiska läget

gör det dock enligt miljö- och energiministern för närvarande inte möjligt

att ange riktlinjer till ledning för arbetet med minskade bullerstörningar i

befintlig miljö. Beträffande vägtrafikbuller vid nyplanering avser miljö- och

energiministern att inom kort återkomma med förslag till riktlinjer.

Behovet av en samlad bedömning, en syneförrätlning, av den skånska miljösituationen understryks i motion Jo762 (s). Motionärerna framhåller bl. a. alt arbetet med miljöfrågor kräver ingående studium av komplicerade och svårgenomträngbara förhållanden. I en syneförrätlning kan den skåns­ka miljösituationen, tungt miljöbelastad, och därav föranledda relevanta åtgärder kartläggas under samordnad statlig ledning.

I motion Jol5 (m) yrkas alt en utredning tillsätts om Göta älv sotn dricksvatlentäkt. För att inför hotet om miljöföroreningur uppnä en samlud syn på Götu älvs vutlenområde ur mikrobiologisk och kemisk-leknisk syn­punkt anser motionären alt det krävs en myndighet med totalansvar och att Göta älv med tillrinningsområde betraktas som en riksangelägenhel.

I motion Jol6 (m) framförs flera yrkanden beträffande miljöfrågor i Stockholmsregionen. I yrkande 2 understryks nödvändigheten av en snabb introduktion av naturgas. Sådun energiproduktion är, enligt motionärernu, relutivt skonsum mot miljön, och regeringen bör därför verku för ull med rimlig ekonomi och hög säkerhet inlroduceru naturgas som energikälla i Stockholm. Ytterligare kolkraftverk bör enligt motionens yrkande 5 inte planeras i Stockholm. Det skall vara en fortsatt strävan all minska olje- och kolanvändningen, vilket leder till behov av fortsatt teknikutveckling av såväl förbrännings- som reningsfunktionen. Beträffande trafikmiljön i Stockholm framhålls i yrkande 12 nödvändigheten av en utbyggnad av kringfarlslederna för förbättrad innerstadsmiljö. Med utgångspunkt från Slockholmsluflen framförs i yrkande 13 krav på begränsning av dubb­däcksanvändningen. Anledning finns, enligt motionärerna, för regeringen alt överväga dubbdäckens tillåtlighet i södra delen av Sverige. Förutom sloftbildning åberopas de stora ekonomiska värden som går förlorade ge­nom vägbanornas förslitning.

I motion Jo22 (c) yrkas att förslag till skärpta riktlinjer för begränsning av trafikbuller i befintlig bebyggelse utarbetas. Riktlinjerna bör omfatta såväl emissioner som immissioner. Ett samlat handlingsprogram för miljömålen inom bullerområdet yrkas i motion Jo24 yrkande 39 (fp).

Utskottets överväganden

Underlag för att bedöma eventuella problem, behovet av utredningar och åtgärder avseende de regionala miljöproblemen bör enligt utskottets me­ning kunna erhållas genom länsstyrelsernas uviserade unulyser uv miljösi­tuationen inom resp. län. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo762 och Jol6 yrkandena 2 och 5.

När del gäller Göta älv kan nämnas att vattenkvalitets-, användare- och
miljöaspekter för hela det aktuella vattendraget beaktas vid hithörande
          I :j9


 


miljöskyddsprövningar saml all möjligheten finns att bilda gemensamt an- JoU 1987/88:23 svariga organ (vattenförbund, vattenvårdsförbund) för att tillvarata dessa intressen. Av del redovisade framgår att ansvariga myndigheter har upp­märksamheten riktad mot de regionala miljöfrågorna, och något uttalande från riksdagens sida synes inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion Jol5.

Utskottet konstaterar att de förslag som lämnats i regeringens trafik­politiska proposition möjliggör ökade insatser inom storstadsområdenas trafiksektorer, och detta bör enligt utskottels mening kunna medföra av­sevärda fördelar ur miljösynpunkt.

Beträffande dubbdäck bör understrykas att användningen av dessa ökat under senare år, och därmed har nackdelarna accentuerats. Användningen av dubbdäck är enligt utskottets mening i första hand en säkerhetsfråga även om andra aspekter härvidlag kan förtjäna uppmärksamhet. En av­vägning mellan problemen med slitage och sloftbildning och ökad säkerhet vid vinterväglag måste göras. Riktlinjer för det fortsatta arbetet i denna fråga har aviserats i den trafikpolitiska propositionen (1987/88:50 s 187 f). Med hänsyn till del nu redovisade och då regeringen har tillsatt en utredning ungående slorstadstrafikens trafik- och miljöfrågor bör motionen Jol6 yr­kandena 12 och 13 inte för närvarande föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker således motionen.

Utskottet anser att trafikbuller utgör ett allvarligt miljöproblem som det är myckel angeläget att komma till rätta med. Det huvudsakliga problemet när del gäller hanteringen av trafikbuller är alltjämt, såsom också framhålls i propositionen, de mycket höga kostnader som är förenade med åtgärder i befintlig miljö. För att minska bullret kan bl. a. fordonskraven skärpas, nya vägbeläggningar utvecklas och trafikapparaten rustas upp. Nämnda faktorer kan. enligt utskottets mening, anses innefattas i tidigare redovisade ut­redningsuppdrag beträffande storstadstrafiken. Med hänsyn härtill och med beaktande av att naturvårdsverket utarbetat ett förslag till allmänna råd för begränsning av vägtrafikbuller samt att regeringen avser att återkomma beträffande bullerproblemen vid nyplanering avstyrks motionerna Jo22 och Jo24 yrkande 39.

Utskottet har i delta sammanhang valt att även behandla ett antal mo­tionsyrkanden rörande vissa speciella miljöfrågor.

Alt kärnkraften är ett hot mot allt levande är enligt motionärerna i motion Jo26 (vpk) något som alla i folkrörelsesverige vet. En härdsmälla skulle få oanade miljökonsekvenser. Varje dag transporteras en mängd miljöfarligt gods på våra vägar, järnvägar, vattenvägar och i vårt luftrum, och Sverige dras även alltmer in i handeln och utbytet av klyvbara pro­dukter. Med hänvisning härtill yrkar motionärerna all Iransilering av radio­aktivt material inom svenskt territorium förbjuds (yrkande 12), att regering­en lämnar en uttömmande redogörelse för sambandet kärnkraft —kärn­vapen (yrkande 14) och att epidemiologiska undersökningar genomförs beträffande del radioaktiva nedfallets påverkan på människorna i anledning av Tjernobyl och lågdossträlningens inverkan på de kringboende vid kärn­kraftverken (yrkandena 15 och 16).

140


 


Ulskotlels överväganden                                                                  JoU 1987/88:23

Transport av radioaktivt material ingår som en del i det allmänna begreppet transport av farligt gods och regleras i Sverige av lagen (1982:821) om transport av farligt gods. För internationella transporter av gods har Sverige biträtt ett antal konventioner beträffande järnväg, landsväg, sjöfart och luftfart. Ett svenskt förbud mot Iransilering av radioaktiva material via svenska hamnar och svenskt luftrum skulle såvitt utskottet kan bedöma innebära ett brott mot åtaganden gjorda i anslutning till nämnda kon­ventioner. Slutligen kan nämnas alt Iransilering av kärnämne via Sverige förutsätter särskilt godkännande av berörda myndigheter. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo26 yrkande 12.

Utskottet anser vidare att motion Jo26 yrkande 14 i huvudsak inte kan anses falla inom ramen för den beredning utskottet har att göra i förevaran­de ärende varför motionsyrkandet avstyrks.

Enligt vad utskottet erfarit bedöms epidemiologiska undersökningar av det radioakliva nedfallets påverkan på människan i områden som drabbats av nedfallet från Tjernobyl som mindre meningsfulla. Möjligheten finns att det på lång sikt kan uppstå ett ringa antal cancerfall till följd av det radioakliva nedfallet, men eftersom den nu begärda studien inte kan för­väntas visa pä några som helst effekter, och då tillgängliga medel kan användas mer ändamålsenligt avstyrks motion Jo26 yrkande 15.

En motsvarande studie bland kringboende vid kärnkraftverken för att utröna den kontinuerliga lågdossträlningens effekter uppges inle heller kunna redovisa några användbara resultat, och sådana undersökningar prio­riteras därför inte för närvarande. Utskottet avstyrker med del anförda även motion Jo26 yrkande 16.

9. Internationellt miljösamarbete

Sammanfattningsvis anför miljö- och energiministern följande.

Sverige bör verka för att rekommendationerna från Brundtlandkommissio­nen om en hållbar och bärkraftig utveckling genomsyrar arbetet i alla internationella organisationer för miljö- och utvecklingsfrågor.

Sverige bör verka för att de FN-organ och andra internationella organisa­tioner som ägnar sig ål inlernationellt samarbete inom områden såsom t. ex. transport, industri, energi och jordbruk tar ett direkt ansvar för miljöhänsynen i sina beslut.

Sverige bör som ett led i en aktiv svensk miljöpolitik verka för att samarbetet mellan EFTA och EG på miljöområdet stärks.

Sverige bör verka för alt miljösamarbetet i OECD och ECE intensifieras.

De bilaterala förbindelserna på miljöområdet utvecklas snabbt. Intresset för svenskt kunnande ökar, vilket utgör en god grund för ökad svensk export av varor och tjänster på miljöområdet.

Ett internationellt miljöieknikinstitut inrättas med syfte att främja forsk­ning, utveckling och spridning av miljöteknik.

Kontakter pä det icke-mellanstatligu plunet bör uppmuntras för att stödja del internutionella förhandlingsarbetet.

141


 


Det internationella miljösamarbetets omfattning och utveckling     JoU 1987/88:23

Miljö- och energiministern framhåller som nödvändigt att alla länder ge­mensamt söker bemästra de regionala och globala miljöproblemen såsom ökenspridningen, avvecklingen av de tropiska och subtropiska skogarna, kemikaliehanteringen och nedbrytningen av ozonskiktet. Del anses vara av yttersta vikt att det internationella miljösamarbetet på dessa områden be­drivs effektivt och målinriktat. Sveriges dellagande i samarbetet kring dessa frågor är grundat pä vårt ansvar för den globala miljön som vi som ett av världens mest gynnade länder solidariskt måste utöva. 1 andra frågor, t. ex. vad gäller luft- och havsföroreningarna, grundas Sveriges agerande även på nödvändigheten av att kunna uppnå nationella miljömål.

Summunfuliningsvis sugs utt det löpunde internutionella miljösamarbetet är av betydande omfattning. Sverige deltar aktivt i flertalet sammanhang och många gånger som en av de ledande och initiativtagande nationerna.

Vid sidan av det mellanslatliga miljösamarbetet bedrivs ett omfattande internationellt miljösamarbete av bl. a. ideella organisationer, folkrörelser, nuringslivsorganisutioner och vetenskapliga institutioner.

Del internationella mellanslatliga'miljösamarbetet har en relativt kort historia. Först omkring år 1970 tillskapades permanenta, internationella fora. Så inrättades t. ex. år 1970 en miljökommitté inom OECD och året därpå tillskapades en miljökommitté inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Den första mellanslatliga institutionen med global räck­vidd blev FN:s miljöprogram (UNEP) som inrättades genom beslut av FN:s generalförsamling år 1972. Samma år institutionaliserades även det nordis­ka miljösamarbetet under Nordiska ministerrådet. Flertalet viktiga kon­ventioner om skydd för den marina miljön, för åtgärder mot luftförore­ningar och om skydd av flora och fauna är också i huvudsak tillkomna under 1970-talet.

Flera av de på 1970-talet tillkomna internationella fördragen fick karaktä­ren uv ramkonventioner. Det är först under 198()-talel som principåtagande­na i dessa konventioner hur fåll en mer konkret form genom bindande ålugunden om kvuntilutivt preciserade åtgärder i syfte att minska belast­ningen på ekosystemet. Denna utveckling av det internationella miljö­samarbetet innebär samtidigt att deltagandet har blivit alltmer krävande. Det påkallar en långtgående samordning mellan miljöministerier och be­rörda inressenter i viktiga ekonomiska sektorer som har ansvar för all genomföra de internationellt bindande åtagandena. Den omorganisation som genomfördes i och med all miljö- och energidepartementet inrättades den 1 januari 1987 och fick en samordnande och pådrivande roll har gett Sverige en god bus för del internutionella agerandet.

De internationella organisationer som skapats för miljösamarbetet har
vissu strukturella svagheter vilku medför tröghet i urbetet. Visserligen hur
UNEP till uppgift utt inom FN-systemet tu initiutiv till miljöfrämjande
åtgärder men det har i praktiken inle visat sig möjligt att annat än i
begränsad utsträckning öva inflytunde pu utformningen uv progrummet. I
organisutioner som OECD, ECE och även inom Nordiska ministerrådet har
miljökommittéerna sturkt begränsade möjligheter alt verka för ett önskvärt
     22

miljöhänsynstagande i de sidoordnade seklorkommittéerna. I de inlernatio-


 


nella liksom i de nationella organisulionernu urbetur miljökommiltéernu JoU 1987/88:23 som seklororgun vilket begränsur derus möjligheter utt påverka organisatio­nernas program. Sverige har därför en viktig uppgift att aktivt verka för att de kommittéer i skilda internationella organisationer som har ansvar för tunga ekonomiska sektorer sumverknr med miljökommiltéernu och lar hän­syn till miljön vid utformningen uv sina rekommendationer och beslut. I den undun och i linje med de tunkegängur som präglur rupporlen från Världs-kommissionen för miljö och utveckling, den s. k. Brundllundkommissio-nen, hur Sverige t. ex. tugit initiutiv till en konferens mellan de europeiska transportministrurna (CEMT) och OECD:s miljökommitté på ministernivå. Sverige har även tagit initiativ till ett möte mellan de nordiska miljö­ministrarna och transportministrarna att hållas före OECD-mölet. I lEA verkur Sverige sedun flera år tillbuku för utt miljöuspekternu blir viktiga inslag i medlemsländernas energipolitik. Miljö- och energiministern kon­stuterur utt dettu synsätt nu har vunnit ökat gensvar.

Motionerna

Krav på ett intensifierat deltagande frän svensk sida i del internationella miljövårdsarbetet framförs i motion Jo719 (fp) yrkande 1. Centerpartiet unser i motion Jo30 yrkunde 12 alt Sverige genom bl. a. Världsnaturunio-nen måste delta aktivt i den internationella naturvården. Enligt kommitté­motionen Jo767 (c) bör en starkare markering av såväl behovet av konkreta åtgärder som beaktande uv miljöaspekterna på den allmanna samhälls­utvecklingen prägla inriktningen av det internationella miljöarbetet (yrkan­de 2). 1 yrkande 3 begärs en översyn av Sveriges internationella miljö­bevakning. I två partimotioner från vpk betonas vikten av internationellt samarbete för utt räddu nuturresurserna (Jo26 yrkande 3) och av Sveriges roll som initiativtagare pä nordiskt och internationellt plan till miljöför­bättringar och samarbete för att uppnå globala lösningar på miljöproblemen (JoS.39).

Som nya initiativ i det internationella miljöarbetet föreslår centerpartiet i motion Jo30 anordnande av internationella miljöteknikmässor för spridan­de av kunskap om den mest effektiva miljötekniken (yrkande 18), be­viljande av exportkreditgarantier även för export av miljöteknik (yrkande 19) sumt utnämnunde av miljöatlachéer vid strategiskt viktiga ambassader (yrkunde 20).

Enligt tre motioner - Jo30 (c) yrkunde 13, Jo719 (fp) yrkande 9 och Jo720 (c) yrkande 5 - bör Antarktis skyddas genom att förklaras som internationell nalurpark (nutionulpurk).

Ulskotlels överväganden

J43

1 tukt med ökude kunskaper otn såväl de globulu som de regionala miljöpro­blemen frumstår det internationella miljösamarbetet som alltmer centralt. Svenska ansträngningar är här inte bara nödvändiga för att vi skall kunnu uppnå de nutionella miljömålen; sotn ett av världens mest gynnade länder måste vi solidariskt ta vår del uv unsvuret för den globulu miljön. I likhet med miljö- och energiministern kun utskottet konstatera att Sverige här


 


framstår som en uv de ledunde nulionernu på mångu områden. Dennu JoU 1987/88:23 position måste emellertid inte huru upprätthullus ulun även förstärkus. Av miljö- och energiministerns redogörelse för och syn på Sveriges deltugunde i det internutionellu miljösumarbetet framgår att från svensk sida stora an­strängningar görs och komnier utt görus för utt uppfyllu dessa ambitioner. Utskottet är inte främmande för de särskildu svårigheter som inom vissu orgun möter i urbetet på ett inte baru önskvärt utun också nödvändigt hänsvnstugunde till miljön. Den grundsyn som beskrivs i propositionen och de initiutiv sotn redovisus där torde emellertid på sikt kunnu bidru till utt miljöuspekternu starkure genomsyrur även dessu organ. Sammanfattnings­vis kun utskottet konstatera att de initiativ och den inriktning av Sveriges roll inom det internationella miljösamarbetet som föreläggs i propositionen borgar för alt i internalionellu summunhung Sverige i ökad utsträckning kan bidru till en frumsynl hushållning med naturresurserna och till en djupare insikt och bättre omsorg otn miljön. Med del anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo26 yrkunde 3. Jo30 yrkundena 2 och 12, Jo715 yrkande 1. Jo767 yrkundenu 2 och 3 och JoS39 i allt väsentligt tillgodosett. Mo­tionerna bör sålundu lämnas utan åtgärd.

Yrkanden motsvarande yrkande 18 i motion Jo30 om svenska initiativ till internationella miljöleknikmässor har flera gånger tidigare och senast under förra riksmötet avslagits av riksdagen. Utskottet har vid sin behandling framhållit utt det i förstu hund bör ankomma på näringslivet att ta initiativ till sådana massor (JoU 1986/87:6 s. 6). Utskottet finner inte anledning att i dag inta en unnun ståndpunkt i frågan och avstyrker på den grunden motionen i denna del.

Frågan om exportkredilgarantier vid export äv miljöteknik - Jo30 yrkan­de 19 - har nyligen i annat sammanhang varit föremål för riksdagens behandling. Näringsutskottet avstyrkte ett liknande yrkande och konstate­rade sammanfattningsvis dels att nuvarande regler för statligt stöd i form av exportkredilgarantier givelvis omfattar även miljöteknik, dels att ett avsteg från gällande riktlinjer genom en mer generös tillämpning med ökat risktu-gunde inle skulle kunnu godlus med hänsyn till bl. a. Sveriges internutionel­lu utuganden. Näringsutskottet ansåg slutligen att det alltjämt finns starka skäl för en restriktiv inställning i frågan, i all synnerhet som del torde finnas godu förutsättningar för en ökad svensk export av miljöteknik inom ramen för de nuvurunde systemen för exporlfinansiering. Näringsutskoltet av­styrkte motionen på den grunden (NU 1987/88:24 s.lO). Jordbruksutskottet finner ingen uniedning till annan bedömning än näringsutskoltet och av­styrker därför motion Jo30 yrkande 19.

Krav på utnämnunde uv miljöatlachéer vid strategiskt viktiga ambassader framförs i motion Jo30 yrkande 20. Enligt vad utskottet erfarit har inom regeringskansliet nyligen företagits en utredning av utlandsbevakningen på miljöområdet och en ny instruktion utfärdats som syftar till en förstärkt miljöbevakning. Utskottet — som förutsätter att bevakningen vid svenska utlandsmyndigheter även i fortsättningen sker med uppmärksamhet och skicklighet - unser härigenom syftet med motion Jo30 yrkande 20 i väsent­lig del tillgodosett och uvstyrker på den grunden motionen.

Sveriges ugerunde för utt få Anturktis förklarat som internationell natur­
park eller nationalpark har vid flera tidigare tillfällen och senast hösten 1987
    144


 


varit föremål för riksdagens behandling. Utskottets inställning till yrkanden        JoU 1987/88:23

motsvarande motionerna Jo30 yrkande 13, Jo719 yrkande 9 och Jo720

yrkande 5 har varit i stort sett positiv. Utskottet har emellertid avstyrkt

motionerna med konstaterandet all nuvarande fördragssystem fungerar väl

och att möjligheterna till utvidgat samarbete pä grund av detta system är

godu (JoU  1987/88:5 s.   16).  Utskottet saknar anledning att frångå sin

tidigare bedömning och avstyrker således motionerna Jo30 yrkande 13,       '

Jo719 yrkande 9 och Jo720 yrkande 5.

Uppföljning av Brundtlandkommissionens rapport

Enligt propositionen bör Sverige nu verka för alt Brundtlandkommissio­nens rapport och FN-resolutionens innehåll blir vägledande för del inter­nationella miljösamarbetet och genomsyrar arbetet i alla internationella organisationer. I sammanhanget kan nämnas alt en rådgivande referens­grupp för globala miljöfrågor har tillsatts med uppgift att medverka vid utformningen av svenska ståndpunkter och initiativ i det internationella miljösamarbetet. I detta arbete bör Sverige nära samverka med övriga nordiska länder. På norskt initiativ har en nordisk ledningsgrupp på stats­sekreterarnivå tillsatts för att leda och samordna nordiska insatser i berörda internationella organisationer. En princip i det nordiska samarbetet är att man i första hand bör ta fasta pu följande huvudpunkter i den nämnda FN-resolutionen och från nordiskt håll arbeta för att de förvekligas:

uppmana de beslutsfattande församlingarna inom FN-systemets organi­sationer att revidera inriktningen av program, budgetar och aktiviteter i syfte att främja en hållbar och bärkraftig utveckling och därvid ta hänsyn till Brundtlandkommissionens analys och rekommendationer, uppmana de multinationella biståndsorganen och finansorganen att engagera sig för en varaktigt hållbar utveckling i enlighet med mot­tagarländernas egna prioriteringar. Den förstnämnda huvudpunkten innebär i praktiken för Sveriges och andra länders del att det internationella miljösamarbetet inte längre bör och kan begränsas till de internationella organisationer som i första hand har tillskapats för samarbete om miljöfrågor. Vissa av FN:s fackorgan såsom UNIDO, FAO, UNESCO och WHO blir minst lika viktiga som UNEP när del gäller att inom FN-systemet främja miljöhänsynen och en hållbar och bärkraftig utveckling. De länder - till vilka Sverige hör - som ser det som angeläget att verka för Brundtlandkommissionens rekommendationer att angripa miljöproblemen vid källan och i preventivt syfte måste göra stora ansträngningar att samordna sitt uppträdande i å ena sidan FN:s miljö­styrelse, å andra sidan berörda fackorgan.

Den andra huvudpunkten har redan i viss mån beaktats av Sverige i och med statsmakternas beslut att ange en framsynt hushållning med natur­resurserna och omsorgen om miljön som ett femte mål för det svenska utvecklingssamarbetet.

I FN-resolutionen inbjuds regeringarna att stödja och engagera sig i uppföljningsåtgärder för alt förverkliga Brundtlandkommissionens olika

rekommendationer genom att arrangera nationella, regionala och globala       j45

konferenser.

Kl Riksdagen 1987/88. 16 sand. Nr 23


Vid 1987 års generalförsamling föreslog Sverige FN att överväga frågan       JoU 1987/88:23 om en undru globul FN-konferens otn den mänskligu miljön år 1992 och förklarude sig berett utt stå som värd för en sådan konferens.

Den norska regeringen har inbjudit ECE-länderna till en regional upp­följningskonferens år 1990 och hemställt om ett nära nordiskt samarbete i förberedelserna för dennu konferens. Dennu hemställun har från svensk sida besvarats positivt.

De nordisku lundernu hur också erbjudit sig att stödja regionala kon­ferenser i u-länder, där dessa får lillfälle att diskutera Brundtlandkommis­sionens rapport och dess konsekvenser.

Slutligen plunerur Velenskupsukudemien ett internutionellt seminarium otn miljö och säkerhet hösten 1988. Bl.a. kommer alt belysas de säkerhets­politiska uspekternu på de storu miljöproblemen, en frågu som också berörs UV Brundllundkommissionen.

Motionernu

Tre motioner - sumtligu (c) - behundlur Brundtlundkommissionens rup-port. Enligt purtiniotionernu Jo30 yrkunde 2 och Jo767 yrkunde 4 bör kommissionens förslug läggus till grund för skapandet av en uthållig ut­veckling och för den strategi för vårt internutionella agerande som måste uturbetus. Den svensku regeringen bör enligt motion Jo38 yrkande 1 bättre an vud sotn sker tu konsekvenserna uv den epokgörunde nya inriktning av iniljötänkundet sotn rupporlen innebur.

Ulskotlels överväganden

1 linje med vud utskottet unfört ovun (s. 143f.) om den svensku synen på det internationella miljösumarbetet och den aktiva roll som i detta sammanhang bör viiru Sveriges unsluter sig utskottet till de synpunkter från miljö- och energiministern som framförts på Brundtlundkommissionens rapport. Ut­skottet unsluter sig även till de ställningstaganden och till de vidtagna och uviserude åtgärder som redovrsuts i propositionen. Utskottet vill i sammun­hunget erinru om miljö- och energiministerns redogörelse för det nyu nor­disku sutnurbetsptogrum på miljöområdet som är under uturbetande och som buserus på bl. u. de principer som presenlerus i Brundtlandkommissio­nens rapport (se ovan). Vad utskottet här unfört tillgodoser enligt utskottets mening motionernu Jo30 yrkande 2, Jo38 yrkunde 1 och Jo767 yrkunde 4 vilku således bör lämnus utun åtgärd.

Europeiskt miljösamarbete

Miljö- och energiministern konstuterur inledningsvis all miljösamarbetet i Europa utvecklas snabbt. Inom EG har samarbetet på miljöområdet succes­sivt förstärkts sedun det inleddes i börjun uv 1970-tulet. Den höjda ambi­tionsnivån har bl. a. kommit till uttryck i den s. k. europeiska enhetsakten, som trädde i kraft ar 1987 och genom vilken bl. a. målsättningen alt för­bättra miljön uttryckligen läggs till i Romfördragel.

Något formellt miljösamarbete mellan EFTA-länderna har hittills inte
förekommit. Luxemburgdeklarutionen från år 1984 om ett närmare sam-
          14:

arbete mellun EG och EFTA nämner dock uttryckligen miljöfrågor som ett lämpligt sumarbetsområde.


 


Vid del möte med samtliga EFTA:s och EG:s miljöministrar och den JoU 1987/88:23 kommissionsledumot som ansvarar för miljöfrågor inom EG som ägde rum i oktober 1987 i Noordwijk i Nederländerna antogs en deklaration om när­mare sumurbete. Beslut fultades om ett förbättrat informationsutbyte mel­lan medlemsländerna och om regelbundna möten. Mötet medför förut­sättningar att förstärka samarbetet genom de konsultationsförfaranden som har utvecklats, och Sverige har fått ökade möjligheter att på ett tidigt stadium framföra synpunker på planerade åtgärder och därigenom få ökat gehör. Bl.a. kommer frågor om luflburna föroreningar, klimatförändringar och marina föroreningar att ges hög prioritet. Beslut fattades om ett för­bättrat informationsutbyte mellan länderna.

EG-kommissionen har t. ex. fält tämligen vittgående möjligheter att ta initiativ till ett vidgat samarbete med EFTA-länderna. I den s. k. vitboken frän 1985, som inom EG syftar till alt fram till år 1992 avskaffa ett stort antal hinder för fri rörlighet för varor, tjänster och människor återfinns även fleru åtgärder inom miljöområdet.

För ull förberedu vårt land för ett utvidgat miljösamarbete i Västeuropa har en speciell EG-beredningsgrupp för miljöfrågor upprättats. Dess syfte är att dels förbereda uppföljningen av Noordwijkmöiet, dels bevaka vit­boksarbetet. Miljö- och energiministern räknar med att Europafrågorna kommer all bli alltmer betydelsefulla framöver och anser som särskilt viktigt att man inom departement och myndigheter aktivt följer arbetet i EG.

Ett omfattande arbete med de västeuropeiska länderna äger dessutom rum inom ramen för organisationer såsom OECD och ECE. Detta sam­arbete framhålls som värdefullt och bör intensifieras.

Miljösamarbetet inom ECE anses som särskilt betydelsefullt eftersom ECE är ett alleuropeiskt samarbetsorgan där även de östeuropeiska staterna deltar. Inom ramen för uppföljningsmötet med konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) har de nordiska länderna lagt fram förslag i syfte att intensifiera det europeiska miljösumarbetet.

Motionerna

1 moderata samlingspartiets partimotioner Jo25 och Jo751 betonas Sveriges
starku beroende uv EG på miljöområdet och nödvändigheten av ett in­
tensifierat samarbete med Gemenskapen. Ett vidgat västeuropeiskt sam­
arbete framhålls som en trolig förutsättning för ett fördjupat samarbete med
Östeuropa på detta område. Genom sumordnade västeuropeiska insatser i
form av tekniköverföring, kreditöverenskommelser m.m. kan lösningen på
öststuternus miljöproblem underlältus. Sverige bör i uktuellu fora verka för
utt sådanu överenskommelser kommer till stånd (yrkundena 17 resp.
I).
Behovet av näru samarbete mellan Sverige och dess grannländer för att
skupa ekologisk säkerhet och god livsmiljö framhålls i motion Jo31 (c)
yrkunde 1. Enligt centerpartiets partimolion Jo767 skulle genom bildundel
uv ett Miljö-EUREKA det europeiska sumarbetet pä miljöområdet främjus
och åtgärder för att minsku luftföroreningurna utvecklas och stimuleras
(yrkunde 23).
                                                                                                      I47


 


Ulskotlels överväganden                                                                  JoU 1987/88:23

Utskottet delur i ullt väsentligt de synpunkter på det europeisku miljö-suinurbetet som frumförs i molionernu Jo25 yrkunde 17, Jo31 yrkunde 1 och Jo751 yrkunde 1. Mot bukgrund uv den utförligu redogörelse för pågående urbete inom oliku internutionellu orgunisalioner liksom för regeringens initiativ på området som presenterats i propositionen kan utskottet med tillfredsställelse konstatera att man från Sveriges sida har intensifierat sina unslrängningur i oliku internutionellu summunhung. Dettu gäller inte minst det europeisku miljösumurbetel. Utskottet vill emellertid också hänvisu till vud som unfördes i sumbund med utskottets yllrande över proposition 1987/88:66 otn Sverige och den västeuropeiska integrationen. Utskottet uttulude då utt - inom ruinen för ett ökande inlernutionelltsamarbete -mun dock från svensk sidu bör slå vukt om de resultat som hittills uppnåtts i det nutionellu niiljövardsurbetel. Utskottet utgick också från att en harmo­nisering på det internutionella området inte får utgöra hinder mot eri fort­sult hög umbitionsnivå i vårt eget miljövårdsurbete (JoU 1987/88:2y s. 5). Vud utskottet sålundu unfört tillgodoser enligt utskottets mening i ullt vä­sentligt syftet med motionernu. Mot den bakgrunden avstyrks molionernu Jo25 yrkunde 17. Jo31 yrkunde 1 och Jo751 yrkunde 1.

Frågun om inrättunde av ett Miljö-EUREKA har vid flera tidigare till­fällen och senust våren 1987 vurit föremål för utskottets ställningstagande. Utskottet delade då den oro sotn frumfördes i motionen över koldioxidut­släppens omfutlning och instämde även i det storu behov uv europeiskt sumurbete som föreligger på miljöområdet (JoU 1986/87:19 s. 27). Ut­skottets inställning är härvidlag oförundrad, men nu liksom då vill utskotlet hänvisu såväl till de sumurbetsprojekt på både nordisk och europeisk grund som pugur pu området som till de orgunisatorisku förutsättningar för ett utvidgat sumurbete som redun nu existerur. Motion Jo767 yrkunde 23 bör därför lämnus utun åtgärd.

Nordiskt miljösamarbete

De nordisku lundernu hur sedan början av 1970-talel samarbetat aktivt om miljöfrågor dels bilateralt, dels genoni ett formaliserat samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet. De nordiska länderna har ingått bindan­de avtal otn miljösamurbete i form av det år 1974 ändrade Helsingforsavla-let och en bindande miljöskyddskonvention Som trädde i kraft år 1976. Konventionen föreskriver bl. a. att vid prövning av miljöfarlig verksamhet skall en störning som sådan verksamhet medför eller kan medföra i en unnun fördrugsslulunde stut likställus med störning i det egnu lundet.

Prioriterade områden för samarbete har under senare år varit luft- och havsföroreningar och kemikalieanvändningen. De nordiska länderna av­sätter var för sig betydande resurser för miljövård. Nordiskt samarbete syftar bl. a. till ull samordna dessa resurser genoni arbetsfördelning och utbyte av erfarenheter på en lång rad centrala miljöområden.

Ett nytt nordiskt sumurbetsprogrum på miljöområdet håller för närvuran­de pä utt uturbetus.  Det uvses vuru mer långsiktigt och principiellt än

o                                                             "                                                            148

tidigure progrum och buserus bl. a. på de principer som är presenterade i

rapporten från Brundllundkommissionen. Efter förslag från Nordiska rådet


hur ministerrådet vidure beslutut utt tu fram en nordisk plun mot huvsför-        JoU 1987/88:23 oreningur.

De nordisku ländernu urbetur i ökud utsträckning tillsammans pu det internutionellu miljöområdet. Genom formellu och informellu sumråd och oftu genom ett sumlat ugerunde kun de nordisku länderna spela en på­drivande roll och samtidigt ta till vara gemensamma intressen. Miljö- och energiministern fäster stor vikt vid dettu urbetssätt och förutsätter att största möjliga nordiska samarbete eftersträvas även i forsältningen.

Motionerna

1 folkpartiets partimotion Jo24 framförs i yrkande 3 krav på konsultationer inom ramen för den nordiska miljöskyddskonventionen med den regering som slår i begrepp all ge tillstånd till sådan miljöslörande verksamhet som bedöms ha en betydande inverkan på svenskt territorium. Även krav på ' åtgärder mot redan tillåtna utsläpp bör övervägas. Sverige bör i motsvaran­de män vara lyhört för krav från grannländerna.

Utskottets överväganden

Miljöslörande verksumhel drabbar Norden såväl från omvärlden som från övriga nordiska länder. De nordiska länderna har emellertid en tradition av samarbete på fleru oliku sumhullsområden. Som miljö- och energiministern unför pågår även inom miljöområdet ett aktivt sumurbete ländernu emellun. Det nordisku sumurbetsprogrum som ur under uturbetande liksom beslutet om en nordisk plan mot havsföroreningar bör enligt utskottet medföra all detta sainarbete i en nära framlid blir än mer utvecklat och konkret. 1 uvvuktun pä resultutet uv detta arbete bör enligt utskottets mening, motion Jo24 yrkande 3 inte medföra någon riksdagens åtgärd.

Bilateralt miljösamarbete

Miljö- och energiministern konstaterar att det bilaterala samarbetet på miljöområdet är omfattande. Inom ramen för de avtal om industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete som Sverige har ingått med Sovjetunio­nen, Polen, Tyska Demokratiska Republiken, Tjeckoslovakien och Ungern har Sverige etablerat bilateralt samarbete även pä miljöområdet. Natur­vårdsverket har fåll regeringens uppdrag att ansvara för genomförandet av arbetet som till stor del sker inom ramen för bilaterala arbetsgrupper. Förhandlingar i syfte att på regeringsnivå ingå ett separat avtal med Sov­jetunionen på miljöområdet kommer att inledas snarast.

Möten på ministernivå förekommer även och då främst med Östersjösta­terna.

Det bilaterala samarbetet med länderna i Västeuropa syftar ofta till all samordna likasinnade länder till gemensamma ståndpunkter och strategier i viktigare multilaterala förhandlingar.

Även med flera u-länder ökar kontakterna liksom med högleknologiska
länder som USA och Japan med vilka tekniskt samarbete äger rum på
inånga områden. Det svenska uppträdandel på det miljöpolitiska området
har väckt uppmärksamhet i många länder, och svensk expertis efterfrågas
utomlands i ökad utsträckning för deltagande i seminarier, symposier m.m.
      149

Denna utveckling ger oss enligt miljö- och energiministern goda möjlig­heter att dels inverka på miljöpolitiken i andra länder, vilket också kan


medföru en bättre miljö i Sverige, dels öku svensk export uv utrustning och        JoU 1987/88:23 kunnunde inom miljöskyddsområdet.

Motionerna

Två motioner — Jo31 (c) yrkunde 2 och folkpurtiets purlimotion Jo719 yrkunde 8 - behundlur frågan om Sveriges möjligheter att inleda över-luggningur med Polen om tekniskt och ekonomiskt sumurbete på miljö­skyddsområdet. I den nu aktuella partimotionen framför folkpartiet också krav på Sverige utt väcka talan vid Internationella domstolen i Haag mot Storbritannien och Polen för dessa länders föroreningar av andra länders territorier (yrkunde 6), och enligt motion Jo735 (c) yrkunde 3 bör Sverige ulövu påtryckningur mot Storbritannien för alt få detta land att ytterligare minska svavelutsläppen.

Enligt niotion JoS42 (tn) bör Sverige verku för utt Sovjetunionen inte genomför plunerna på utvidgud fösforitbrytning i Estland.

Motionären i motion Jo20 (c) begär överläggningar med den finsku rege­ringen i syfte ull minimeru utsläppen frun Torneåverken (yrkande I) och ändring i lugen om gränsälvsöverenskommelsen så utt även utsläpp i luften kun prövus uv gränsälvskommissionen (yrkunde 2).

Utskottets överväganden

Som utskottet ovun hur konstuterut är en av förutsätlningurna för ett fram­gångsrikt nutionelll miljövårdsurbete utt åtgärder på miljöområdet vidtus även i vur omvärld. Utskottet hur i fleru summunhung uttulut sin oro över det niiljöhol sotn luft- och huvsföroreningurnu utgör mot vårt lund. Det är i dug känt utt en betydunde och relutivt sett ökunde del uv de föroreningur sotn i oliku former drabbar oss hur sitt ursprung i Europus industriområden, dvs. bl. u. Polen och Storbtitunnien. Som ovan anförts (avsnitt 2) anser utskottet det därför ytterst angeläget utt Sverige i oliku summunhung kruft-fullt fortsätter sitt urbete för ull förmå uven dessa länder all vidta verknings­fulla åtgärder i syfte utt ungripu sinu miljöproblem. Sotn särskilt ungeläget vill utskottet frumhållu samurbetet pä dettu område mellan ländernu runt Östersjön. Utskottet är emellertid väl införstått med det fuktuni alt flera av Europus länder unser sig sakna ekonomiska och tekniska möjligheter att investera i miljöteknik. Sotn utskottet ovän hur unfört (uvsnitt 5) bör rege­ringen därför verku för uppbyggnuden uv en internationell luflvårdsfond för investeringar i reningsteknik, övergång till mer miljövänliga energislag och effektivisering av energin. Som ett led i det angelägnu internutionella sam­urbetet om Nordsjöns miljö hur utskottet förordut utt vid förhandlingar med övrigu konventionsstuter i Nordsjösumurbetel från svensk sida tas upp bil­dandet av en Nordsjökommission. Vad utskottet sålunda anföri tillgodoser i allt väsentligt motionerna Jo31 yrkande 2, Jo719 yrkande 8 och Jo735 yrkande 3 som härmed avstyrks.

Ett tillmötesgående av kravet från folkpartiet om väckande av talan mot Storbritannien och Polen vid Internationella domstolen i Flaag skulle enligt utskottets mening dåligt främja del samarbete med dessa länder som för­ordats av utskottet och motionärerna. Motion Jo719 yrkande 6 avstyrks således.

De farhågor för en utvidgad fösforitbrytning i Estland söm framförs i


motion Jo842 finner utskottet åtminstone för tillfället ogrundade. 1 sitt svar        JoU 1987/88:23 på fråga 1987/88:325 uttalade miljö- och energiministern i riksdagen att hon från Sovjetunionen fått besked om att några planer i den riktningen för närvarande inle föreligger. Motionen avstyrks således.

Med anledning av vad som anförs i motion Jo20 vill utskottet erinra om att endast utsläpp i vatten kan prövas med stöd av lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. Frågan om sådana lufiutsläpp som avses i motionen kan prövas inom ramen för konventionen om långväga gränsövefskridande luftföroreningar samt den nordiska miljöskyddskonvenlionen. Enligt vad utskottet erfarit pågår prövning av utsläppen från Outukumpu OY när del gäller vatten av gränsälvskommissionen öch beträffande luftutsläpp enligt den finska luftvärdslagen. Naturvårdsverket deltar aktivt i båda ärendena. I det planerade gemensamma nordiska miljövårdsprogrammet (se ovan s. 12) kommer gränsomrädesfrågorna att behandlas särskilt. Utskottet har erfarit alt detta arbete redan har inletts i samarbete mellan de nordiska miljö­departementen och beräknas vara slutfört inom ett är. I avvaktan på resulta­tet av pågående arbete bör enligt ulskotlels mening motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion Jo20 yrkandena 1 och 2 avstyrks således.

Ett internationellt miljöteknikinstitut

I den internutionellu miljödiskussionen hur under senare år frågan om utveckling och spridning av mer miljövänlig och resurssnål teknik fått ökad uppmärksamhet. Miljö- och energiministern delar Brundtlandkommissio­nens åsikt att sådan teknisk utveckling skall främjas som lägger grunden för en varaktigt hållbar utveckling. Under senare tid har ny intressant teknik utvecklats - ofta som resultat av hårdare miljökrav från regeringar och myndigheter. Industrin, tillsammans med forskare och tekniker, bör stimu­leras att främja utvecklingen av miljövänligare teknik.

En angelägen uppgift är också alt sprida kännedom om ny miljövänlig och resurssnål teknik liksom att kunna visa alt sådan teknik i det längre perspektivet är den mest ekonomiska.

Mot denna bakgrund föreslår miljö- och energiministern att ett inler­nationellt institut för alt främja utveckling och spridning av miljövänlig teknik inrättas. Institutels huvudsakliga arbetsuppgifter bör vara att främja forskning och utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling och att bidra till ett ökat utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika länder om sådan teknik. Institutet bör ha en internationell verksamhetsbas och vara ett centrum för kunskap otn miljö­vänlig och resurssnål teknik. Det bör också utveckla former för en aktiv internationell förmedling av information om sådan teknik till potentiella nytljare.

Styrelse och ledning för institutet bör ha en internationell profil med god förankring i internutionellu orgunisulioner, det tekniskt-vetenskapligu sum-fundet och internationellt näringsliv.

Institutet bör kunna bidra till att framstående forskare från skilda delar av
världen kan engageras i ett utvecklingsarbete av stor strategisk betydelse.
    Ul


 


En viktig uppgift för institutets forskare blir att unulyseru och bedömu ny        JoU 1987/88:23 teknik utifrån kruvet på en vuruktigt hullbur ekonomisk utveckling.

Del beruknus ull 25 milj. kr. per år under fem år bör uvdelus för institutet.

Motionerna

I ett flertal motioner frumförs synpunkter på lokaliseringen av det inter­nationella miljöteknikinstitutet. Kronobergs län, Göteborg och Stenung­sund föreslås som lämpliga orter i motionerna Jo21 (c) yrkande 4, Jo7l7 (fp), Jo763 (fp) yrkande 1, Jo787 (c), Jo804 (c), Jo806 (m) och Jo807 (s). 1 motion Jo763 begärs i yrkunde 2 förslug om ekonomiskt stöd till ett miljö­tekniskt centrum. Motionuren i motion Jo39 (c) vill inråttu ett internatio­nellt forskningscentrum pä Gotland och i motion Jo805 (c) föreslås in­rättande av ett internationellt institut för strategiska miljöstudier. I motion Jo844 (s) föreslås att ett internationellt miljöforskningsorgan bildas.

Ulskotlels överväganden

Regeringen tillsatte enligt beslut den 21 december 1987 (Dir. 1987:58) en särskild utredning med uppgift att föreslå inriktningen och omfattningen uv ett inlernationellt miljöteknikinstilut. Kommittén hur nyligen presenterut sitt förslag till riktlinjer för institutet. Enligt vad utskotlet erfarit innebär förslaget utt stvrelsen skall utses av den svenska, regeringen men själv­ständigt leda institutets arbete. Vidare föreslås institutets huvuduppgift varu inventering och utvärdering uv teknisku system och processer utifrån miljö­problemen. Som exempel nämner kommittén den s. k. drivhuseffekten på klimutet, förekomsten uv miljöfarligt uvfull, miljöskudligt läckuge frän jord­bruket och miljöpuverkun genoni genetisk ingenjörskonst. Som namn på institutet föreslås SIIESTA - en förkortning av det fullständiga namnför­slaget Stockholm International Instiluie on Environmentally Sound Tech­nologies" Assessmenl. Det pruktisku arbetet med inrättande av institutet beräknus kunnu påbörjus den 1 juli 1988.

Som frumhalls i propositionen är utvecklingen av ny teknik en huvud­faktor bakom den ekonomiska utvecklingen. Skall en gynnsam ekonomisk tillväxt kunna fortgå måste emellertid sådan teknik främjas som lägger grunden till en varaktigt hållbar utveckling. I ett längre perspektiv krävs

därför att samhällets synsätt såväl som dess teknologiska struktur och   .......

produktionssystem anpassas till miljöns krav och därmed i en miljövänlig och resurssnål riktning. Mot denna bakgrund finner utskotlet regeringens förslag att inrätta ett internationellt miljöieknikinstitut lovvärt och fram­synt. Vud beträffar förslaget all förlägga institutet till Stockholm saknar utskottet anledning att frångå dessa överväganden. Med det anförda av­styrker utskottet de motioner som förordat en annan lokalisering av in­stitutet. Övriga motioner får i viss mån anses tillgodosedda genom pro­positionen och utskottets ställningslagande i denna fråga.


10. Miljöskyddets regelsystem och organisation

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisar inledningsvis i korthet-sina bedöm­ningar pä följande sätt.


152


Miljöhänsynen skall ges en ökud tyngd vid tillämpningen uv ML.              JoU 1987/88:23

Företugens egenkonlroll bör skärpas. Nyu miljökrav skull i ökud om­futlning beaktas vid omprövning av villkor enligt ML. Det år angeläget att förstärka och decentralisera tillsynen. Företagens egenkonlroll bör utveck­las. Myndigheterna bör dessutom ges ökade resurser för miljöskydd. De statliga myndigheterna behöver tillföras i storleksordningen 100 tjänster för handläggare.

Föreskrifter om kontrollen skall kunnu meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. En miljörapport skafl ärligen lämnas till tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet som har tillstånd.

Naturvårdsverkets roll som central tillsynsmyndighet förstärks. Länssty­
relserna svarar för den löpande tillsynen för all tillståndspliktig verksamhet.
Miljö- och hålsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndighet för verksam­
heter som inte kräver tillstånd. Möjligheten för en kommun all överta
     -,
tillsynen över tillståndspliktig verksamhet bibehålls.

Instansordningen ändras i överklagade miljöskyddsärenden. Bl.a. tår länsstyrelsernas beslut i tillständsärenden överklagas hos koncessionsnämn­den i stället för hos regeringen.

Regler om straff för miljöbrolt skärps. Ökad vikt ges åt miljöhänsynen.

Insatser för alt integrera miljöfrågorna i utbildningssystemet år väsent­liga. Särskilda utbildningsinsatser behövs för myndigheter som har att till­ämpa ML, bl. a. miljö- och hälsoskyddsnämnderna samt polis och åklugure.

Förändringarna bör genomföras den 1 juli 1989.

Motion                                                     -                              -

1 motion Jo26 (vpk) yrkande 17 framhålls att utgångspunkten för miljö­skyddslagen måste vara vad människan, naturresurserna och miljön tål.

Ulskotlels överväganden

Utskottet erinrar om alt regeringens förslag till ändringar i miljöskyddslu­gen (1969:387; ML) och i miljöskyddets organisation grundar sig på vad utredningen om miljövårdens organisation föreslagit i betänkandet För en baltre miljö (SOU 1987:32) m. fl. utredningar, vilka förtecknats i inled­ningen till delta betänkande (s. 000). Viss kritik har i olika sammanhang riktals mot miljöskyddet, bl. a. vad gäller myndigheternas möjligheter att bedrivu en etTektiv tillsyn uv utt givna tillstånd efterlevs. Som framgår uv den fortsatta framställningen tillstyrker utskottet med vissa förslag till preci­seringar regeringens förslag,i förevarande del av propositionen.

Utskottet delar i betydande utsträckning den uppfattning som framförs i
motion Jo26 om att en utgångspunkt vid tillämpningen av miljöskyddslagen
bör vuru en bedömning avvad miljön tål: Av lugen frumgår bl. u. ull om en
miljöfarlig verksumhel kun befurus vållu olägenhet uv väsentlig betydelse fär
verksumheten ulövus endust om särskildu skäl föreligger. Utskottet unsluter
sig därvid till den bedömning som görs i propositionen ull miljöhänsynen
bör ges ökad tyngd vid tillämpningen av miljöskyddslagen, liksom även av
annan, angränsande lagstiftning. Utskottet är dock icke berett att acceptera,
som motionärerna tycks göra, utt miljöhänsynen ullenu bör vara uvgörunde
vid tillämpningen av lagen. Mot den bakgrunden avstyrks mötionsyrkandet
i den rnån det ej lillgodosetts genom vad utskotlet anfört.
                                '-''-


 


Företagens egenkonlroll m.m.                                                         JoU 1987/88:23

Propositionen

Miljö- och energiministern redovisur i korthet regeringens förslag på följan­de sätt.

Företagens egenkonlroll skärps. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig ur skyldig utt utövu kontroll uv verksumheten. Redun i unsökun skull de företug som söker tillstånd unge hur kontrollen är avsedd utt ulformus. Regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer får beslutu föreskrifter i fråga om kontrollen. En miljörapport skall årligen ges in till tillsynsmyndigheten för sådan verksamhet som kräver tillstånd. Rupporlen skull innehållu en redogörelse för vidlugnu miljö­skyddsåtgärder och resultuten uv dessu åtgärder.

Egenkontrollen reglerus av en ny paragraf, 38 a S, i miljöskyddslagen.

Organisationsutredningen har i anslutning till ordningen med miljörap­port föreslagit att ett system med miljörevisorer införs. Systemet har som förebild vad som gäller för revisorer enligt bl. a. lagstiftningen om aktiebo­lag och innebär i korthet att miljörevisorn granskar miljörapporten och att hans redogörelse bifogas miljörapporten. Vidare skall miljörevisorn enligt förslaget bistå företaget i dess miljöskyddsarbete. Regeringen har dock vult alt inte föreslå någon lagstiftning om miljörevisorer i förevarande pro­position. Miljö- och energiministern hänvisar dels till att majoriteten av remissinstanserna ställt sig kritiska eller avvaktande till förslaget, dels till att hon icke övertygats om att det mest lämpliga är att ta över ett system hämtat från vad som under många år har utvecklats för och anpassats till olika krav på företagens ekonomiska redovisning.

Motionerna

I motion Jo2S (s) föreslås som delyrkande att en tidsbegränsad försöksverk­samhet med miljörevisorer i företugen inleds den 1 juli 1989. Enligt motion Jo752 (c) yrkunde 3 bör systemet med miljörevisorer införus i enlighet med utredningens förslug. I motionernu Jo24 (fp) yrkunde 7 och Jo719 (fp) yrkunde 25 uvvisus den uppläggning systemet fått i utredningen. 1 stället förordur motionärernu ett system där miljörevisorn har aktieägurna som uppdragsgivare.

Förslug om utseende uv miljöunsvurig på företug som bedriver tillstånds­pliktig verksumhel frumslälls i motionernu Jo23 (c) yrkande (12), Jo30 (c) yrkande 59, Jo752 (c) yrkande 2,och Jo848 (m) yrkande 1. Enligt mo­tionerna skulle en sådan regel underlätta tillsynen. Ansvarsfrågan vid före­tugen skulle bli klurure.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att del är väsentligt alt de uttalade ambitionerna om ett fungerande miljöskydd blir verklighet. Ansvaret för att så sker ligger i första hand på de företag som utövar miljöfarlig verksamhet. Det är de som har överblicken över verksamheten. Förelagen har skyldighet alt anpassa sin verksamhet till miljöskyddslagens krav och till de villkor som


 


ställs för verksamheten. Riksdagen bör alltså anta regeringens förslug om        JoU 1987/88:23 företugens egenkonlroll.

Liksom miljö- och energiministern anser utskotlet ull det borde vuru värdefullt för mångu förelag att kunna förfoga över en oberoende person med kunskaper om miljöskyddsarbete och med insikter i näringslivet. Sam­tidigt är det ostridigt att systemet ännu icke prövats. Naturvårdsverket har emellertid tagit initiativ till en viss försöksverksamhet med miljörevisorer inför ett framlida ställningstagande i denna fråga. Utskottet delur regering­ens mening utt del finns anledning avvakta erfarenheter härifrån innan frågan otn eventuell lagstiftning tas upp. Riksdagen bör alltså icke göra något uttalande med anledning av motionerna Jo28 i motsvarande del och Jo752 yrkande 3. Dessa kan anses tillgodosedda med hänvisning till natur­vårdsverkets försöksverksamhet.

Med motsvarande motivering finner utskottet att även motionerna Jo24 och Jo719 i berörda delar bör läninas utan vidare åtgärd.

Med anledning av motionsyrkandena om obligatoriskt införande av en miljöansvarig pä företagen erinrar utskottet om att liknande förslag flera gånger avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit att del i sista hund alltid är förelagets ledning - styrelsen och verkställande direktören -som ansvarar för ett företags drift och driftens förenlighet med miljö­skyddslagen. Genom den nya regel som nu föreslås införd för företagens självkontroll kommer ansvarsfrågan enligt utskottels mening att ytterligare klargöras. Utskotlet avstyrker således motionsyrkandena i fråga.

Fördelningen av myndigheternas uppgifter

Propositionen

Miljö- och energiministern sammanfattar i propositionen sina förslag och ställningstaganden enligt följande.

Miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall vara tillsynsmyndigheter enligt ML i fråga om verksamheter som är anmälningspliktiga och andra verksamheter som inte kräver tillstånd. Nämnderna skall också ta emot anmälningar enligt lagen. Möjligheten för en kommun alt ta över tillsynen över till­ståndspliktig verksamhet behålls.

Koncessionsnämnden för miljöskydd bör svara för tillståndsprövningen enligt ML av de verksamheter som medför de mest allvarliga miljöstör­ningarna. Länsstyrelsen bör svara för tillståndsprövningen av övrig verk­samhet saml utöva tillsyn över samtliga verksamheter som år tillståndsplik­tiga.

Naturvårdsverket bör svara för samordningen på central nivå av till­synsverksamheten enligt ML och ha möjlighet att ingripa i alla enskilda ärenden.

Länsslyrelserna bör samordna recipientkontrollen för vattenmiljön. Dis­kussioner bör komma till stånd mellan staten och kommunerna om former­na för en samordnad recipientkontroll för luftmiljön.

ADB-syslem bör i ökad utsträckning kunna införas och utvecklas som hjälpmedel i miljöskyddsarbetet.

155


 


Motionerna                                      '                                     -         JoU 1987/88:23

Regeringens förslag om obligatorisk kommunal tillsyn över de anmälnings­pliktiga uniuggningurnu bör enligt motion Jo24 (fp) yrkunde 6 uvsläs. Upp­giften kun bli övermäktig för en del små kommuner, unser motionärernu. I motion Jo719 (fp) yrkus att kommunerna får rått att överta hela tillsynsan-svuret (yrkunde 15) och ull länsstyrelsen bör ges en vägledande roll gent­emot de kommuner som övertagit tillsynsansvaret (yrkande 16).

I motion Jo30 (c) yrkande 61 begärs ett tillkännagivande om inriktningen uv tillsynsverksumhelen. Kontrollprogrammen bör ses över, anser motionä­rerna, så att mutningur och unulyser uv ämnen och föreningur som ger de ullvurliguste effekternu på miljön prioriterus. I yrkande 62 begärs en ändring UV 7 S miljöskyddsförordningen (1981:574. MF) så utt myndigheterna får möjlighet alt prioritera ärenden utifrån miljöeffekter. Enligt motion Jo767 (c) yrkande 10 måste tillsynsarbetet prioriteras.

Yrkanden om ändring av koncessionsnämndens sammansättning så att den får stärkt miljökompetens framställs i motionerna Jo26 (vpk) yrkande 28, Jo28 (s) i motsvurunde del samt i Jo30 (c) yrkande 57.

I motionerna Jo710 (fp) och Jo750 (c) framhålls vikten av alt datorer kommer till ökad användning i miljöarbetet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening utt tillstundsprövningen bör ske hos koncessionsnämnden eller hos länsstyrelsen efter vud regeringen bestäm­mer. Tillsynen skull liggu kvur hos länssiyrelsernu och miljö- och hälso-skyddsnämndernu. Utgångspunkten för vilket ansvarsområde resp. myndig­heter skull hu bör vara bl. a. de miljöeffekter som är förbundnu med verksumheten.

I propositionen erinras om att flertalet remissinstanser tillstyrkt ett för­slug från utredningen att miljö- och hälsoskyddsnämndernu skull övertu tillsynsansvaret för alla verksamheter som inte är tillståndsplikliga. Miljö-och energiministern framhåller att ett kommunall tillsynsansvar ligger väl i linje med strävan utt i den utsträckning del är möjligt decentralisera verk­sumheten i den offenlligu förvaltningen. Kommunerna får genom förslaget en förstärkt roll och ett eget ansvarsområde i miljöskyddsarbetet. Det ger också ökade förutsättningar för en kommunal miljövårdsplanering, för en ökud sumordning uv plan- och miljöfrågorna och för ett bredare och aktivt kommunalt miljövårdsurbete näru medborgurnu. Utskottet unsluter sig till dennu bedömning.

Utskottet uvstyrker med hånvisning till det anförda motion Jo24 yrkande 6, vari vrkas avslag på regeringens förslug om obligutorisk kommunal tillsyn över de unmälningsplikliga anläggningurnn! Utskotlet uvstyrker även mo­tion Jo719 yrkandena 15 och 16 om alt kommunerna bör ges rätt att överta hela tillsynsansvaret för lillsländsplikliga verksamheter enligt 44 a S- ML sumt om länsstyrelsernas roll i summanhanget. Som miljö- och energiminis­tern framhåller måste en delegering av exempelvis verksamheter av särskilt miljöfarlig art övervägas myckel noga. Hänsyn måste därvid tas till de ullvurligu och geogrufiskt omfuttunde miljöstörningur som kan vara för-

156


 


bundna med sådan verksamhet. Utskottet biträder även förslaget i pro-        JoU 1987/88:23 positionen att en fråga om delegution, om kommunen så begär, skall av­göras av regeringen därest länsstyrelsen inte anser sig kunna bifalla en framställning från en kommun om övertagande av tillsynen.

Koncessionsnämndens sammansättning är reglerad i Jl S ML., Därav framgår att en av nämndens fyra ledamöter skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk. Utskottet är icke berett att föreslå någon ändring av detta lagrum, och avstyrker motionerna Jo26 yrkande 28, Jo28 i motsvarande del saml Jo30 yrkande 57.

När del gäller de förslag som framförs i motion Jo30 yrkandena 61 och 62 samt i motion Jo767 yrkande 10 får utskottet hänvisa till alt naturvårdsver­ket enligt propositionen bör utarbeta allmänna räd för länsstyrelsernas planering, genomförande och uppföljning av tillsynen. Därvid bör även ingå underlag för bedömning av miljöeffekter. Utskottet utgår från alt dessa råd även kommer att innehålla regler för prioriteringen av tillsynsfrågorna. Tillsammans med den aviserade förstärkningen av resursernu bör en sådun genomgång kunnu resultera i en väsentlig effektivisering av hela miljö­skyddsarbetet. Enligt utskottets bedömning utgör 13 S MF enligt gällande lydelse icke hinder för prioritering av ärendena efter miljöeffekter. Någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande med anledning av.motionerna såvitt nu är i fråga synes icke föreligga.

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen att de förändringar av tillsynsarbetet enligt ML som föreslås kommer all medföra stora krav på hanteringen av dala från kontrollen av utsläpp och recipienter, liksom på uppföljningen av försurningens utveckling m.m. Behovet av ADB-stöd för denna verksamhet växer. Naturvårdsverket kommer därför alt slutföra ett s. k. KRUT-projekt (kalkning, recipienl- och utsläppskontroll) för att ta fram ett nytt ADB-syslerii för miljöskyddsarbetet i bred bemärkelse. Enligt' propositionen bör en slutlig bedömning av möjligheter och problem med ett centralt sammanhållet system för hantering uv miljödula göras när projektet utvärderats senare i år.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att de data som las fram systematiseras genom ADB. Motionerna Jo710 och Jo750 får anses tillgodosedda genom propositionen och påkallar ingen ytterligare riksda­gens åtgärd.

Instansordningen i miljöskyddsärenden

Miljö- och energiministern sammanfattar inledningsvis regeringens förslag enligt följande.

Inslansordningen ändras i miljöskyddsärenden. Länsstyrelsernas beslut i tillsynsärenden får överklagas hos koncessionsnämnden i stället för hos regeringen. Nämndens beslut i sådana ärenden får inle överklagas. Regler införs om nämndens handläggning av överklagade ärenden.

Utskotlet hur ingen erinrun mot regeringens förslug. Det tillstyrks alltså.

157


 


Rätten för miljöorganisationer m. fl. att överklaga beslut enligt ML     JoU 1987/88:23

Froposilionen

Utöver den som berörs av ett beslut har naturvårdsverket, kommunerna och de lokala arbetsorganisationerna klagorätt enligt ML. Organisationsut­redningen har föreslugit att den rätt att överklaga som tillerkänts kommun och arbetstagarorganisation skall vidgas att omfatta också organisationer som företräder ideella och vetenskapliga natur- eller miljöskyddsinlressen. Regeringen bör enligt utredningen närmare bestämma vilka organisationer som bör ges klagorätt. 1 propositionen konstaterar miljö- och energiminis­tern att flertalet remissinstanser varit kritiska möt utredningens förslag i delta hänseende. Regeringen har också valt att icke föreslå någon ut­vidgning av klagorätten. I sammanhanget hänvisas bl. a. till att regeringen i sin praxis intugit en generös hållning till vilku som skall anses ha klagorätt. Det förutsätts att koncessionsnämnden fortsätter på den vägen.

Motionerna

I motioner frän fyra partier yrkas om utvidgning av besvärsrätlen enligt ML i enlighet med utredningens förslag. Yrkanden härom framställs i mo­tionerna Jo23 (c) yrkande 11. Jo26 (vpk) yrkande 22, Jo30 (c) yrkande 56, Jo719 (fp) yrkande 26 och Jo815 (s). Enligt motion Jo852 (s) bör besvärs­rätten utvidgas i enlighet med vad som gäller enligt plan- och bygglagen (1987:10).

Utskottets överväganden

Som framgår av den lämnade redogörelsen för utredningens förslag och propositionen kan goda skäl anföras för utvidgning av besvärsrätlen i miljö­mål. De ideella och vetenskapliga organisationerna uträttar ett viktigt arbe­te för att rikta samhällsorganens och allmänhetens uppmärksamhet på miljöproblemen. Utskottet delar dock regeringens tveksamhet mot en ut­vidgning av besvärsrätten i linje med utredningens förslag. Som framhålls i propositionen har enligt gällande regler alla enskilda, som berörs av ett beslut, rätt att överklaga. Förvaltningslagen (1986:223) tillåter den enskilde alt som ombud anlita en juridisk person, t. ex. en förening. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Jo23 yrkande 11, Jo26 yrkande 22, Jo30 yrkande 56, Jo719 yrkunde 26 och Jo815. Utskotlet finner heller icke skäl att tillstyrka motion Jo852.

Villkoren i tillståndsbeslut m.m.

Propositionen

Miljö- och energiministern summunfuttur regeringens förslug enligt följun­de.

Villkoren i ett tillståndsbeslut uvseende en miljöfurlig verksamhet skall
kunna ändras om införandet av en ny kontroll- och mätteknik kan ge bättre
tillsynsmöjligheter. Om ett villkor ändras efter tio år, får samtidigt ändring-
       15g


 


ar göras i andra villkor, som tidigare prövats enligt 24 S eller 25 S ML. JoU 1987/88:23 oavsett hur länge dessa villkor varit gällande. Förbud får meddelas mot verksamhet som tidigare har tillåtits, om det genom verksamheten upp­kommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inle kunde förutses när verksamheten tilläts. I sådana fall kan tillståndet också återkallas. Länssty­relse får självmant la upp frågan om omprövning.

Möjligheterna utökas att med stöd av 40 S första slyckel ML meddela förelägganden som rör verksamhet som inte är tillståndspliktig.

Motionerna

I motion Jo752 (c) yrkas att.gränsvärden används i stället för riktvärden vid tillståndsgivningen (yrkande 4). Ett liknande yrkande framförs i motion Jo812 (m) i motsvarande del, där del även föreslås att verksamheten skall kunna stoppas, om den inte kan bedrivas utan att villkoren överträds. Enligt motion Jo24 (fp) yrkande 4 bör man utgå från miljökvalitetsnormer. I motion Jo752 yrkas även på en förbättrad kontroll av miljöulsläppen (yr­kande 5). I motion Jo795 (m) framställs yrkande om skärpning och införan­de av nya rutiner avseende kontrollen av koncessionsprövade verksam­heter. Enligt motion Jo800 (s) i motsvarande del föreslås ökade möjligheter att ompröva tillstånd.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder regeringens förslag om ökade möjligheter till ändring av givna villkor i tillståndsbeslut m.m. Del bör betonas all vad som anförts såväl i miljöpropositionen som i detta betänkande om att miljöhänsyn skall ges en ökad tyngd vid tillämpningen av miljöskyddslagen i hög grad avser möjligheten alt ompröva givna tillstånd.

I naturvårdsverkets allmänna råd 87:8 om villkor i tillståndsbeslut enligt ML (utgivna i december 1987) lämnas utförliga anvisningar om vilka villkor - bl. a. gränsvärden och riktvärden för utsläpp - som bör ställas i till­ståndsbeslut beträffande skilda miljöfarliga verksamheter. Däri framhålls alt gränsvärden — som bäst svarar mot de principer som ligger till grund för ML - bör användas om detta är möjligt med hänsyn till processlekniska, mättekniska och/eller reningstekniska faktorer och om det inte finns speciel­la skäl som talar för användning uv riktvärden. I vissu full kan del enligt SNV vara motiverat att använda riktvärden eller andra begränsningsvärden. Utskottet finner för sin del alt riksdagen icke har anledning förorda ändring av den ansvariga myndighetens ställningstagande i frågan. Utskottet av­styrker således motionerna Jo752 yrkande 4 och Jo812 i berörd del.

Yrkandet i Jo752 om förbättrad kontroll av miljöutsläpp tillgodoses enligt utskottets mening genom de ändringar av ML som föreslås i propositionen. Samma gäller motion Jo795 och det här redovisade delyrkandet i motion JoSOO. Motionerna avstyrks alltså i berörda delar. Ej heller påkallar motion Jo24 yrkande 4 någon åtgärd, då naturvårdsverket antagit vissa normer för riktvärden för miljökvalitet.

Påföljden för miljöbrottslighet m.m.

Propositionen                                                                                                      159

I propositionen föreslås vissa ändringar av ansvarsreglerna i 45 S ML och i


 


9 S btotlsbulken. Miljö-och energiministern sumihanfattar förslagen enligt        JoU 1987/88:23 följande.

Om ett brott mot ML innebär ull en förpliktelse av väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt har åsidosatts, får inte dömas till böter. Den oaktsam­het som fordras för slruffbur gärning i frågu om broltsbulksbrotlen vårdslös­het med gift eller smittämne och vållande till miljöstörning behöver inle längre vuru grov.

Utredningen hur föreslugit en översyn uv den svensku miljöslruffrätlen och i uvvuktun på en sådun utredning rekommenderut ull slruffbestämmelserna i ML ges en unnun reduktionell uformning m.m. Vidare har utredningen töreslugit utt regeln i ML om straffrihet vid ringa fall skall upphävas. Miljö-och energiministern erinrar härvidlag om att fängelseslraffkommitlén i sina betänkanden (SOU 1986:13—15), vilku för närvurande bereds i justitiede­partementet, föreslagit att miljöbrotten skull ges ett högre struffvärde. En­ligt miljö- och energiministern finns det skäl ull avvaktu tillämpningen av de nuvurunde reglernuu med den skärptu lugstiftning som föreslås i propositio­nen, innun en surskild utredning görs. Hon kommer för egen del all följa utvecklingen med största uppmårksumhet och utt föreslå de ändringur som behövs om brister i systemet skulle uppenburas.

Motionerna

1 någru motioner föreslås skärpning, utöver vud som föreslås i propositio­
nen, uv reglernu för beivrande uv miljöbrott. Enligt motion Jol6 (m) yrkun­
de 9 och Jo26 (vpk) yrkande 27 bör straffsanktionerna vid uppsåtliga miljö-
brott skärpas. Enligt sislnämndu motionsyrkunde bör företagel dessutom
omedelbart få sitt lillstund indruget. I,Jo24 (fp) yrkande 5 begärs i unslut­
ning till utredningens förslag att straffriheten avskaffas i ringa full. 1 motion
Jo29 (s) begärs en översyn uv miljöslruffrätlen i enlighet med utredningens
förslug. Yrkunden om effektivare beivranden av miljöbrott framställs även i
de tre fristående motionerna Jo735 (c) yrkande 8, Jo752 (c) yrkande 1 och
Jo812 (m; i återstående del).
                         -■■,,

Enligt niotion Jo735 (e) yrkunde 7-bör preskriptionstiden förlängas för
miljöbrolt och bevisföringsreglerna i miljömål ändras.
                  .'

Ulskotlels överväganden

Utskottet finner regeringens förslag om skärpning av påföljdsreglerna vid fall UV tniljöbrotlslighel väl avvägda. Utskottet ansluter sig även till miljö-och energiministerns bedömning, ull det finns skäl utt uvvakta - och noga följu - den vidure utvecklingen innan beslut fattus om eventuellt ytterligure utredning av påföljdsreglernu. Som framgår av redogörelsen bereds forl-furunde fungelsestruffkommitténs förslag om utt ge miljöbrollen ett högre struffvärde i regeringskansliet. Vad utskotlet anföri innebär alt utskottet uvstyrker de förslag till skärpning av påföljderna som framförs i motionerna Jol6 yrkande 9, Jo24 yrkande 5 och Jo26 yrkande 27.

Utskottet uvstyrker även det förslag otn utredning som framställs i motion
Jo29.
                                                                                                                    ,60


 


Syftet med motionernu Jo735 yrkunde S, Jo752 yrkande 1 och Jo812 i       JoU 1987/88:23 återstående del får anses väsentligen tillgodosett genom regeringens förslag.

Förslaget i motion Jo735 om preskriptionstiden går tillbaka på ett riks­dagsutlalande år 1982, då det anfördes att en förlängning av preskriptions­tiden för brott mot ML skulle kunna ge myndigheterna större handlings­frihet vid beivrande av överträdelser av ML resp. miljöbrott enligt brotts­balken. Regeringen borde närmare pröva denna fråga (JoU 1982/83:17, rskr. 94). I förevarande proposition görs en noggrann genomgång av proble­maliken (s. 275 f.). Sammanfattningsvis anser miljö- och energiministern att någon särskild lagstiftning i frågan icke är påkallad. Utskottet delar rege­ringens mening. Motionen avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

Miljöskyddsavgiften

Motionerna

I  några motioner framställs yrkanden om ändring av reglerna för miljö­
skyddsavgift enligt 52-63 SS ML. Enligt motion Jol6 (m) yrkande 8 bör
miljöskyddsavgifl utgå vid alla former av överträdelser av koncessions­
villkoren. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Jo751 (m) yrkande
3. Enligt motion Jo719 (fp) yrkande 24 bör vinningsrekvisitet för uttagande
av miljöskyddsavgift avskaffas. Enligt motion Jo848 (m) yrkande 2 bör
naturvårdsverket få i uppdrag att pröva möjligheten att redan i koncessions­
villkoren bestämma sanktionsavgifiens storlek vid "överulsläpp".

Utskottets överväganden

Miljöskyddsavgiflen är en sanktionsavgift och syftar till alt eliminera ekono­misk fördel av brott mot ML. Den avgift som döms ut skall bestämmas till ett belopp som motsvarar de ekonomiska fördelurnu av överträdelsen. Reglerna om miljöskyddsavgift skärptes från den 1 juli 1987 på det sättet att -det numera inte krävs att överträdelsen har medfört eller inneburit risk för störning av omgivningen.

De förslug om ändring av reglerna som framförs i motionerna över­ensstämmer nära med förslag som väcktes för ett år sedan, då riksdagen behandlade regeringens förslag till ändring av miljöskyddslagen (prop. 1986/87:135. JoU 25). Utskotlet anser del angelägel att ytterligare ändring icke vidtas av de nyligen reviderade reglerna för miljöskyddsavgiften förrän erfarenhet vunnits av hur de verkar.- Motionerna Jol6 yrkande 8, Jo719 yrkande 24, Jo751 yrkande 3 och Jo848 yrkande 2 avstyrks med hänvisning härtill.

Allmän rättshjälp i miljömål

Motionerna

Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 21 bör rättshjälp omedelbart återinföras till enskilda "miljöoffer". 1 motion Jo30 (c) yrkande 60 yrkas att rättshjälps­lagen ändras i enlighet med organisationsutredningeris förslag.

161

II Riksdagen 1987/88. lö saml. Nr 23


Utskottets överväganden                                                                JoU 1987/88:23

Orgunisutionsutredningen behundlur i sitt betånkunde ingående frågun om rättshjälp i miljömål.

Enligt 8 S förstu slyckel rättshjälpslugen (1972:429) fär äguren uv en fustighel eller byggnud inle beviljus ullmän rättshjälp i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om ägaren har eller borde ha rättsskydds-försäkring eller liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. Dessa försäkringar är vanligen maximerade till 75 000 kr. Utredningen konstaterar utt praxis varit starkt restriktiv i frågu om ull bevilja rättshjälp när nämnda regel varit tillämplig. Enligt utredningen är 75 000 kr. mänga gånger ett otillräckligt belopp i miljömål, särskilt om det krävs teknisk eller medicinsk utredning. Detta är otillfredsställande, anser utredningen, som också fram­håller utt det i miljötvister typiskt sett finns ett sturkt sumbund mellun den enskildes och det ullmännas intresse av att hindra eller minska skadligu tniljöstörunde verksumheter. Utredningen har mot den bakgrunden före­slugit att förutsättningarna för rättshjälp i dessa fall återställs till vad som gällde tidigare.

Riksdagen har nyligen (JuU 1987/88:21 res. 5, rskr. 193) i ett uttalande till regeringen framhållit att möjligheterna till allmän rättshjälp i vissa fall blivit för begränsade. Delta kan uppenbarligen få till följd att en råttssökande inte har möjlighet att driva sin sak vidare därför all rältsskyddsförsäkring-ens maximibelopp har uppnåtts. Dennu ordning är inte tillfredsställande, och regeringen bör därför snurusl föreslå en ändring som tillgodoser de behov som redovisuls.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda riksdagsultalandet alt motionerna såvitt nu är i frågu blivit tillgodosedda. De påkallar därför ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Miljömedvetande och miljöhänsyn

Propositionen

Miljö- och energiministern unger summunfuttningsvis sitt ställningstagande enligt följande.

Miljöfrågorna har viktiga anknytningspunkter till utbildningsväsendet. Spe­ciella insutser bör görus för utt stödja undervisningen om miljöfrågor i ungdomsskolan. Universitets- och högskoleämbetet bör vidga insatserna för att stärka miljöfrågornas ställning i utbildningen inom olika yrkesutbild-ningsseklorer.

Ett system med miljödeklarationer på produkter kan vara ett viktigt medel för all öka miljömedvetandet. Förutsättningarna för ett sådant sy­stem behöver dock klargöras närmare.

Miljökonsekvensbeskrivningar bör prövas för vissa verksamheter.

Motionerna

Enligt motion Jo30 (e) yrkande 54 bör riksdagen rikta ett tillkännagivande
om miljöutbildning till regeringen. Motionärerna framhåller att alla med­
borgare måste hu godu insikter om miljön och dess krav.  Delta är en
               162


 


nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna utvecklas på en håll- JoU 1987/88:23 bar ekologisk grund och för att människor också på lång sikt skall kunna garanteras en rimlig livskvalitet. Därför måste utbildningen i miljövård avsevärt förbättras. Det är viktigt att miljöfrågorna blir en integrerad del av såväl tekniska, naturvetenskapliga som administrativa utbildningslinjer. Lä­rarutbildningen måste förslärkas med grundkurser i ekologi.

Förslag om miljömärkning av vissa produkter las upp i ett par motioner. Enligt motion Jo26 (vpk) yrkande 6 bör tillverkarna av pappersprodukter åläggas att varudeklarera — miljömärka - sina produkter. 1 niotion Jo38 (c) yrkande 4 begärs att konsumentverket omedelbart får i uppdrag alt ut­arbeta system med frivillig märkning.

Miljökonsekvensbeskrivningar av olika investeringsprojekt diskuteras i flera motioner. 1 motionerna JoI6 (m) yrkande 17, Jo719 (fp) yrkande 22, Jo75l (m) yrkande 17 och Jo767 (c) yrkande 20 yrkas att ett system med miljökonsekvensanalyser införs. Syftet är enligt motion Jo767 att hjälpa beslutsfattarna att välja mellan olika handlingsalternativ på ett sådant sätt att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Samtidigt skall man kunna ta ekonomiska hänsyn. I motion Jo30 (c) yrkas som del av yrkande 55 att den sökande i sin koncessionsansökan - vilken enligt 13 S ML skall innefatta en beskrivning av miljöeffekterna - även skall redovisa miljökonsekvenserna UV ulternutivu lösningar. I motion Jo767 yrkas även att ett system med offentliga förhör i miljöfrågor införs (yrkande 21).

Utskottets överväganden

Miljöutbildning

Utskottet delur regeringens mening att en ökad satsning på miljöinriktad utbildning är nödvändig för att öka miljömedvetandet. De förslag som framförs i motion Jo30 ligger helt i linje med denna inriktning. Utskottet påminner om alt ökade resurser avsattes redan i statsbudgeten för bud­getåret 1988/89 för att stimulera miljöprojekt inom barnomsorgen samt i grundskolan. SNV guvs höjt informalionsanslag, som i stor utsträckning skall utnyttjas för miljöinformation i skolan.

I utbildningsdepartementels budgetbilaga säger vidare utbildningsminis­tern följunde ungående miljöfrågorna i den grundläggande högskoleutbild­ningen:

Miljöfrågorna berör i stort sett samtliga högskoleutbildningar. Omfattning­en av miljöinslagen varierar naturligtvis inom vida gränser, eftersom hög­skolan omfattar ett brett spektrum av utbildningar, från humanistiska och konstnärliga utbildningar till specialistutbildningar.

I delta sammanhang kommer jag att behandla utbildningar där miljö­
frägornu är väsentliga för en god insats i arbetslivet. Jag tänker då främst på
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som leder till sådan yrkes­
verksamhet där beslut fattas och åtgärder vidtas som påverkar vår yttre och
inre miljö. Vidare tänker jag pä lärarutbildningarna. Dessa är av stor
betydelse i detta sammanhung, eftersom lärarna i grundskolan har ansvaret
för att ge barn och ungdomar kunskaper om och förståelse för miljöns
betydelse för våra livsbetingelser. Det finns emellertid nu skäl att vidga
insatserna till att också omfatta fler utbildningslinjer, också inom andra
            163


 


yrkesutbildningsseklorer. Jag uvser därför att återkomma till regeringen       JoU 1987/88:23 med ett förslag till uppdrug åt UHÄ ull intensifiera sina insatser även vad avser utbildningurnu inom sektorn för utbildning för udministrutiva, ekono­misku och sociulu yrken.

Utskottet finner i likhet med motionärerna och vad som framförs i budgel--
propositionen 1987/88:100 alt del finns anledning att inskärpa vikten av alt
den miljöinriktade utbildningen verkligen prioriteras. Vad utskottet sålunda
unfört med uniedning uv motion Jo30 yrkunde 54 bör riksdugen som sin
mening ge regeringen till kunnu.
                                               -

Utskottet delur regeringens mening ull förutsättningarna för ett system med miljödeklarationer pä produkter behöver klargöras närmare. Rege­ringen har därför nyligen tillsatt en utredning i frågan. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Jo26 yrkande 6 och Jo38 yrkande 4.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Enligt 13 S ML skall unsökun om tillstånd utt bedriva miljöfarlig verksamhet (koncessionsunsökun) bl. a. innehålla en beskrivning av miljöeffekterna såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kun medföru. 1 motion Jo30 föreslås att regeln utvidgas så att konse­kvenserna även av ulternutivu lösningur skull beskrivas. Utskotlet är icke berett utt generellt tillslyrku förslugel men erinrur sumtidigl om utt konces­sionsnämnden hur möjlighet utt i sumbund med sin prövning begära alterna­tiva förslug till organisering av verksumheten. Med del unfördu avstyrks motion Jo30 yrkunde 55 i motsvurunde del.

I övrigu motionsyrkanden uvses med konsekvensbeskrivningar mer över­gripunde frågor. I propositionen frumhalls vikten uv att olika verksamheters resursanvändning och miljöpåverkan analyseras för all miljöproblemen me­ra långsiktigt skall kunna angripas på ett framgångsrikt sätt. 1 princip bör kartluggningur genomförus för oliku samhällssektorer. Härigenom förbätt-rus förutsättningurnu för övergripande beskrivningur uv konsekvensernu för resursunvändning och miljö — miljökonsekvensbeskrivniiigur. Sådunu be­dömningur bör görus innan större förändringar av verksamhet eller policy inom en viss sektor beslutas. Följderna av en viss aktivitet liksom länkbara ulternutivu lösningur kan därmed lättare åskådliggöras och beaktas i ett tidigt skede av planeringsprocessen, anför miljö- och energiministern.

Utskottet kan på det principiella planet ansluta sig till regeringens över­väganden. Utskottet erinrar otn alt en arbetsplan för byggande av väg enligt 15 S väglagen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med redovis­ning av de väntade miljöeffekterna samt förslag till erforderliga skyddsåt­gärder eller andra försiktighetsmått som behövs för alt förebygga störningar eller andru olägenheter från trafiken.

Enligt utskottets mening finns del. som framhålls i motionerna, vidare
anledning utt syslemuliskt införu obligatoriska miljökonsekvensanalyser i
den svensku pluneringsproeessen. Syftet skull vura att minska de negativa
miljöeffekterna när ett projekt är på våg utt genomföras eller ett beslut som
innebär miljöpåverkan är på väg utt fullas. Omfattningen av miljökonse-
kvensbedömningen bör stå i rimligt förhållande till del beslutet avser. Ett ,
       164


 


minimikrav måste vuru utt miljökonsekvensernu uv ett beslut redovisus på JoU 1987/88:23 summu sätt som sker för de ekonomisku konsekvensernu. Riksdugen bör hemställu utt regeringen återkommer med förslag om hur miljökonsekvens-unulyser bör infogus i pluneringsproeessen. Vud utskotlet unfört med un­iedning uv propositionen och motionernu Jol6 yrkande 17, Jo719 yrkande 22, Jo751 yrkande 4 och Jo767 yrkande 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller förslaget i motion Jo767 om offentliga förhör i miljöfrågor får utskottet erinra om att riksdagens utskott under innevurunde år börjut anställa offentliga utskoltsutfrågningar. I samband med beredningen av förevarande ärende har jordbruksutskottet hållit en offentlig utfrågning med företrädare för naturvårdsverket, vissu industrier och forskarsamhället an­gående luftvårds- och vatlenvårdsfrågor. Enligt utskottets mening hur där­igenom syftet med förslugel i viss del lillgodosetts. Någon ytterligure riks­dugens åtgärd med anledning uv motion Jo767 yrkaride 21 påkallas icke.

Kunskapsförsörjning

Propositionen

Miljö- och energiministern gör följande ställningstagande i propositionen.

Naturvårdsverket bör ha en central roll för kunskapsförsörjningen inom miljöområdet. Till verkets viktigaste uppgifter hör att utforma strategier, handlingsprogram, råd och riktlinjer m.m. inom miljövårdsområdet.

Den nuvarande ordningen för styrning och administration av den kol­lektiva forskningen bör bibehållas tills vidade.

Erfarenheterna från verksamheten med ett miljöforskningscentrum i Umeå bör utvärderas som underlag för framlida ställningstaganden.

Motion

Enligt motion Jo767 (c) yrkande 22 bör framtidsstudier bedrivas vid univer­siteten för alt på ett tidigt stadium olika tänkbara utvecklingar skall kunna identifieras. Sådana studier kan också erbjuda en grund för Överväganden om styrmedel.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens ställningstagande. Även det förslag som läggs fram i motionen finner utskotlet beaktansvärt. Utskottet erinrar samtidigt om alt framlidsstudier under ett pur decennier bedrivits uklivt i oliku former i Sverige. Sedan ett år tillbaka sorterar verksumheten under institutet för frarrilidsstudier, som enligt sina stadgar är oförhindrat samarbeta med universiteten och andra organisationer. Universiteten är också oförhindrade att självständigt bedriva framlidsstudier. Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av mötionsyrkandet synes icke påkallat.

165