Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande 1987/88:19

om ny strålskyddslag, m.m. (prop. 1987/88:88)


JoU

1987/88:19


Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett inom miljö- och energidepartementet utarbetat förslag till ny strålskyddslag samt vissa lagändringar i övrigt. Syftet med den nya lagen är att reglera skyddet för människor, djur och miljö mot både joniserande och icke-joniserande strålning. Den individuella tillstånds­prövningen och tillsynen enligt lagen koncentreras till strålkällor med speciella och svårawägda strålskyddsproblem. Utskottet tillstyrker förslaget i dess helhet och avstyrker de med anledning av propositionen väckta motionerna.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1987/88:88 föresla­git riksdagen att anta förslagen till

1.   strålskyddslag,

2.   lag om ändring i lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel,

3.   lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods,

4.   lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

5.   lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen under 1 och 2.

Lagförslagen är av följande lydelse:

1 Riksdagen 1987188. lösaml. Nr 19

Rättelse: S. 12 3 § Tillkommer ett fjärde stycke.


1  Förslag till .                             . . ,     .                     JoU 1987/88:19

Strålskyddslag Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1  § Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning.

2  §    Lagen gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning.

Med joniserande strålning avses gammastrålning, röntgenstrålning, par­tikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning.

Med icke-joniserande strålning avses optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiskai fält och ultraljud eller annan till sin biologiska verkan likartad slrålning.

3§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i den utsträckning det kan ske ulan att syftet med lagen åsidosätts, föreskriva undantag från denna lag eller vissa bestämmelser i lagen i fråga om radio-, aktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strålning.

4 § Regeringen får, i den utsträckning det på grund av rådande särskilda förhållanden är nödvändigt för alt stärka försvarsberedskapen, meddela föreskrifter för totalförsvaret som avviker från denna lag.

5§    Med verksamhet med strålning avses: i denna lag

1.    tillverkning, införsel, transport, saluförande, överlåtelse, upplåtelse, förvärv, innehav och användning av eller annan därmed jämförlig befall-                                                              ' ning med radioaktiva ämnen,              ,,                                      ,                                 ' • :

2.    användning av eller annan därmed jämförlig befattning med tekniska anordningar som kan alstra strålning.

Allmänna skyldigheter

6 § Den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till
verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs

1. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att
hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö,

2.    kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer,

3.    väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrust­ning som används i verksamheten.

7 § Den som bedriver verksamhet med strålning skall svara för att den
som är sysselsatt i verksamheten har god kännedom om de förhållanden,
villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst
om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Den som bedriver
verksamheten skall förvissa sig om att den som är sysselsatt i verksamhe­
ten har den utbildning som behövs och vet vad han skall iaktta för att
strålskyddet skall fungera tillfredsställande.


 


8 §   Den som är sysselsatt i verksamhet med strålning, skall använda de      JoU 1987/88:19
skyddsanordningar och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för alt

strålskyddet skall fungera tillfredsställande.

9 § Den som tillverkar, till landet inför, överlåter eller upplåter ett radio­
aktivt ämne skall genom märkning eller på annat lämpligt sätt lämna
uppgifter som är av betydelse från strålskyddssynpunkt.

10  § Den som tillverkar, till landet inför, överlåter eller upplåter en teknisk anordning som kan alstra strålning eller som innehåller ett radioak­tivt ämne, skall svara för att anordningen, när den avlämnas för all las i bruk eller förevisas i marknadsföringssyfte, är försedd med nödvändig strålskyddsutrustning samt även i övrigt erbjuder en betryggande säkerhet mot skada på människor, djur och miljö. Han skall genom märkning eller på annat lämpligt sätt lämna uppgifter som är av betydelse från slrål-skyddssynpunkt.

11  § Den som installerar eller utför underhållsarbete på en anordning som avses i 10 § skall svara för att den strålskyddsutrustning som hör till anordningen sätts på plats och att i övrigt de åtgärder vidtas som behövs från strålskyddssynpunkt och som föranleds av arbetet.

12  § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela de ytterligare föreskrifter som krävs till skydd mot eller för kontroH av strålning i de hänseenden som anges i 6- 11 §§.

I fråga om radioaktiva ämnen finns även bestämmelser i lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel och lagen (1982:821) om transport av fariigt gods.

Radioaktivt avfall m. m.

13        § Den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning skall
svara för att det i verksamheten uppkomna radioaktiva avfallet hanteras
och, när det behövs, slutförvaras på ett från strålskyddssynpunkt tillfreds­
ställande sätt. Detsamma gäller kasserade strålkällor som använts i verk­
samheten.

Om det är påkallat från strålskyddssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning skall svara för att det i verk­samheten uppkomna radioaktiva avfallet hanteras eller slutförvaras på särskilt angivet sätt.

14        § Den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med en teknisk
anordning som kan alstra strålning skall, i den utsträckning som föreskrivs
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, svara för att
anordningen oskadliggörs, när den inte längre skall användas i verksamhe­
ten.

Förbud och provning m. m.

15 S    Om det är påkallat från strålskyddssynpunkt får regeringen eller den myndighet iom regeringen bestämmer föreskriva förbud mot att

1. tillverka, till landet införa, transportera, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda eller fa annan därmed jämförlig befattning med material som innehåller radioaktivt ämne.


 


2. tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inne-     JoU 1987/88:19 ha, använda, installera, underhålla eller la annan därmed jämförlig befatt­ning med en teknisk anordning som kan alstra strålning och som inte omfattas av tillståndspliki enligt denna lag.

16      § Den som är under 16 år får inte sysselsättas i arbete som är förenat
med joniserande strålning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter i fråga om arbetstagare under 18 år som utför sådant arbete.

17  § Om ett arbete av visst slag medför särskild risk från strålskyddssyn­punkt för vissa arbetstagare, får regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer föreskriva att särskilda villkor skall gälla för arbetets utförande eller förbjuda att arbetet utförs av sådana arbetstagare.

18  § Den som är sysselsatt eller skall sysselsättas i arbete med joniseran­de strålning är skyldig att underkasta sig sådan läkarundersökning som behövs för att bedöma om han skulle löpa särskild risk för skada vid exponering för joniserande strålning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får inskränka denna skyldighet och i övrigt meddela närmare föreskrifterom läkarundersökningen.

Endast den som genomgått läkarundersökning enligt första stycket får sysselsättas i arbete med joniserande strålning. Den som vid läkarunder­sökningen bedömts löpa särskild risk för skada vid exponering för jonise­rande strålning får inte utan medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer sysselsättas i arbete med joniserande strål­ning.

Om någon, som arbetar med joniserande strålning eller på grund av sin sysselsättning kan ha utsatts för joniserande strålning, visar tecken på skada som kan misstänkas vara föranledd av sådan strålning, skall han genom arbetsgivarens försorg ges tillfälle att snarast genomgå läkarunder­sökning.

19      § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­
dela sådana föreskrifter om mät- och skyddsutrustningar samt om prov­
ning, kontroll och besiktning som är av betydelse från strålskyddssyn­
punkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri­va att särskilda avgifter skall tas ut för sådan provning, kontroll och besiktning som avses i första stycket.

Tillståndsplikt m. m.

20 §   Tillstånd krävs för alt

1. tillverka, till landet införa, transportera, saluföra, överlåta, upplåta,
förvärva, inneha eller använda ett radioaktivt ämne,

2.  tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva,
inneha, använda, installera eller underhålla en teknisk anordning som kan
och är avsedd att sända ut joniserande strålning eller sådan del av anord­
ningen som är av väsentlig betydelse från strålningssynpunkt,

3. tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inne­
ha, använda, installera eller underhålla andra tekniska anordningar än
sådana som avses i 2 och som kan alstra joniserande strålning och för vilka


 


regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrivit krav     JoU 1987/88:19 på tillstånd.

21  § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­dela föreskrifter om krav på tillstånd för att tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda, installera eller un­derhålla en teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning eller sådan del av anordningen som är av väsentlig betydelse från strål­ningssynpunkt.

22  § Frågor om tillstånd enligt denna lag prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får genom föreskrifter meddela tillstånd enligt denna lag för sjukvårdshuvudmän, vissa yrkesgrupper eller vissa vårdinrättningar, institutioner eller företag.

23      § Tillstånd enhgt denna lag behövs inte för verksamhet enligt lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet, om inte annat föreskrivits i tillstånd
som meddelats enligt den lagen.

I fråga om tillstånd att tillverka, till landet införa eller saluföra radioakti­va läkemedel finns även bestämmelser i lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel.

24  §    Ett tillstånd far begränsas till att avse en viss tid.

25  § Den som inte har tillstånd när det krävs enligt 20 eller 21 § får endast efter medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer ta hand om ett oförtullat radioaktivt ämne eller en oförtullad teknisk anordning på det sätt som avses i 8§ första stycket tullagen (1987:1065). I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Tillståndsvillkor m. m.

26  § I samband med att ett tillstånd meddelas eller under tillståndets giltighetstid får tillståndsmyndigheten meddela sådana villkor för tillstån­det som behövs med hänsyn till strålskyddet.

27  § Om ett tillstånd har meddelats enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller under tillståndets giltighetslid, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet. Om tillståndet avser en kärnteknisk anläggning, skall dock villkor som i avsevärd mån kan påverka utformning­en av anläggningen eller driften vid denna alltid underställas regeringens prövning.

Återkallelse av tillstånd

28 §    Ett tillstånd enligt denna lag får återkallas om

1.   föreskrifter eller villkor som uppställts med stöd av 12 §, 13 § andra stycket, 14 §, 15 §, 16 § andra stycket, 17 §, 19 § första stycket eller 26 § i något väsentligt avseende inte iakttas,

2.   det i annat fall finns synnerliga skäl.


 


Tillsyn m.m.                                                                                    JoU 1987/88:19

29  8 Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.

30  § Efter åtagande av en kommun får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer överlåta ät miljö- och hälsoskyddsnämnden att i ett visst avseende utöva tillsynen. Om en sådan överlåtelse sker, skall vad som sägs i lagen om tillsynsmyndighet gälla även miljö- och hälso­skyddsnämnden.

31  § Den som bedriver verksamhet enligt denna lag skall på begäran av tillsynsmyndigheten

 

1.    lämna myndigheten de upplysningar och tillharidahålla de handlingar som behövs för tillsynen,

2.    ge myndigheten tillträde till den anläggning eller plats där verksamhe­ten bedrivs för undersökningar och prover i den omfattning som behövs för tillsynen. För uttaget prov betalas inte ersättning.

Polismyndigheten skall lämna del biträde som behövs för tillsynen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri­va om skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtag­ning och undersökning av prov.

32        § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som
behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter eller villkor som
har meddelats med stöd äv lagen skall efterievas.

Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten låta vidta åtgär­den på hans bekostnad.

33        § I avvaktan pä att en förelagd strålskyddsåtgärd vidtas eller för att
säkerställa att ett meddelat förbud iakttas, får tillsynsmyndigheten omhän­
derta radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strål­
ning eller som innehåller ett radioaktivt ämne.

Tillsynsmyndigheten får också försegla en teknisk anordning eller an­läggning för att förebygga att den brukas olovligen.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för åtgärder enligt första och andra styckena.

34        § Beslut om föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med
vite.

Ansvarsbestämmelser m. m.

35  §   Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 6§, 7§. 9-11 §§ eller 13 § första stycket.

36  §    Till böter eller fängelse i högsl två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

 

1.    bryter mot 16 S första stycket eller 20 S 1 eller 2,

2.    bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 12 § första slyckel, 13S andra stycket. 14§, I5§. 16§ andra stycket, 17S, I9§ första stycket, 20§3eller21§,


 


1.    bryter mot villkor som meddelats nied stödav 26 eller 27 §, JoU 1987/88:19

2.    bryter mot föreläggande eller förbud som meddelats med stöd av 32 § första stycket.

37      §    Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.    bryter mot vad som föreskrivs i I8S andra och tredje styckena,

2.    underlåter att iaktta vad tillsynsmyndigheten begär enligt 31 § första stycket,

3.    lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse i en ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller föreskrift som medde­lats med stöd av lagen.

38      8   Till ansvar enligt denna lag döms inte i ringa fall.

Till ansvar enligt denna lag döms inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för varusmugg­ling.

39   8 Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vites­förbud döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

40   8 Radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt.

Första stycket gäller även behållare eller andra strålskyddsanordningar som hör till radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar.

41      8 Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har fått veta om affärs- eller
driftsförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre­tesslagen (1980:100).

42      8 Beslut i särskilda fall enligt denna lag får överklagas hos kammarrät­
ten. Beslut i frågor som avses i 27 § överklagas dock hos regeringen.

Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt denna lag med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.

Beslut som meddelats enligt denna lag skall gälla omedelbart om inte annat bestäms.

Övergångsbestämmelser

1.   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2.  Genom denna lag upphävs strålskyddslagen (1958:110).

3.  Bestämmelserna i 13 och 14 88 skall ej tillämpas beträffande den som har upphört att bedriva verksamhet före ikraftträdandet.

4.  Föreskrifter och beslut i särskilda fall som har meddelats med stöd av strålskyddslagen (1958:110) skall anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelser i denna lag. Den som vid ikraftträdandet är sådan godkänd föreståndare som avses i 4 8 förstnämnda lag skall intill dess annat be­stämts även därefter fullgöra de uppgifter som ankom på föreståndaren. Det som med stöd av samma lag föreskrivits om kompetenskrav för före­ståndare skall gälla även annan som fullgör motsvarande uppgifter.

5.  Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter


 


som har ersatts genom bestämmelser i denna lag tillämpas i stället de nya    JoU 1987/88:19 bestämmelserna. Lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbets­tagare med radiologiskt arbete skall dock även efter ikraftträdandet gälla arbetstagare i sådant arbete som avses i 1 § första stycket strålskyddslagen (1958:110).


 


2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel

Härigenom föreskrivs att I och 7 88 lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel skall ha följande lydelse.


JoU 1987/88:19


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


I denna lag ges bestämmelser om radioaktiva läkemedel vad avser med­lens medicinska, biologiska och farmacevtiska egenskaper.


I strålskyddslagen (1958:110) ges bestämmelser om dessa läkemedel från strålskyddssynpunkt.


I strålskyddslagen (/9ÄÄ.000J ges bestämmelser om dessa läkemedel från strålskyddssynpunkt.



Innan statens stråtskyddsinstiiut med stöd av strålskyddslagen (1958:110) beslutar i frågor om till­stånd //// radiologiskt arbete, .som avser tillverkning av radioaktiva lä­kemedel, skall institutet inhämta yttrande från socialstyrelsen. Det­samma skall gälla i frågor om till­stånd tid införsel eder handel med sådana läkemedel. Av yttrandet skall framgå huruvida hinder mot tillstånd/öre/(gger enligt denna lag eller med stöd av lagen beslutade föreskrifter. Har socialstyrelsen förklarat att hinder föreUgger, får tillstånd inte lämnas.


Innan beslut fattas med stöd av strålskyddslagen (1988:000) ifråga om tillstånd att tillverka, tdl landet införa eller saluföra radioaktiva lä­kemedel, skall yttrande inhämtas från socialstyrelsen. Av yttrandet skall det framgå om det finns hinder mot ett sådant tillstånd enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Om socialstyrelsen har förklarat att det finns hinder, får tillstånd inte läm­nas.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


 


3 Förslag till                                                   JoU 1987/88:19

Lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt' gods

Härigenom föreskrivs att 4 8 lagen (1982:821) om transport av farligt gods skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

. 4§                                                                                                                                           .  '       . 

I fråga om transport med svenska fartyg eller svenska liiftfartyg gäller
denna lag även utom riket om inte detta strider mot främmande lag som är
tillämplig.
               .                                '      ,    '    .   ,

I fråga om örlogsfartyg och militära luftfartyg gäller denna lag endast såvitt regeringen förordnar därom.

I fråga om radioaktiva varor gäl- I fråga om radioaktiva varor gäl­
ler denna lag endast i den mån den
ler denna lag endast i den mån den
är förenlig med atomenergitagen
är förenlig med lagen (1984:3) om'
(1956:306) respektive strålskydds-
kärnteknisk verksamhet respektive ,
lagen (1958:110) och med stöd av
strålskyddslagen (I988.W0) och
dessa lagar meddelade föreskrifter
med stöd av dessa lagar meddelade
eller villkor.
                                 föreskrifter eller villkor.

Denna lag träder i kraft den 1 jiili 1988.


10


 


4 Förslag till                                                   JoU 1987/88:19

Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 3 8 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

38 Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.

Bestämmelser    om    strålskydd     Bestämmelser    om    strålskydd

finns i strålskyddslagen (1958:110).      finns i strålskyddslagen (1988:000).

Denna lag träder i kraft den I juli 1988:


11


 


5 Förslag till                                                   JoU 1987/88:19

Lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3§ Denna lag gäller inte sådana kemiska produkter som omfattas av livsme­delslagen (1971:511), läkemedelsförordningen (1962:701) eller lagen (1985:295) om foder. Om del från hälso- eller miljöskyddssynpunkt är särskilt påkallat får regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer dock föreskriva alt beslämrnelserna i denna lag skall tillämpas även på sådan produkt.

I fråga om kemiska produkter I fråga om kemiska. produkter
som omfattas av strålskyddslagen
som omfattas av strålskyddslagen
(1958:110) eller lagen (1975:69) om
(1988:000) eller lagen (1975:69) om
explosiva och brandfarliga varor är
explosiva och brandfarliga varor är
bestämmelserna i denna lag inte till-
bestämmelserna i denna lag inte till­
lämpliga för att förebygga hälso- el-
lämpliga för att förebygga hälso- el- .
ler miljöskador på grund av jonise-
ler miljöskador på grund av jonise­
rande strålning respektive explo-
rande strålning respektive explo­
sion eller brand,
                                     sion eller brand.

1 fråga om transport av sådana kemiska produkter som är farligt gods enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods gäller denna lag endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag gäller inte sådan hantering av kemiska produkter som omfattas av lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


12


 


Motioner                                                                      JoU 1987/88:19

1987/88:Jo4 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar förbjuda import av radioaktivt avfall från utländska kärnreaktorer,

1987/88:Jo5 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man vid fastställande av olika gränsvär-. den bör utgå från barnens situation.

Utskottet

Ipropositionen föreslås en ny strålskyddslag som skall ersätta dén nu gällande strålskyddslagen (1958:110). Den nya lagens syfte är att utöver människor också skydda djur och miljö mot skadlig verkan av både joniserande och icke-joniserande strålning. Huvudansvaret för samhällets strålskydd skall även fortsättningsvis åvila en central strålskyddsmyndighet.

Den nya lagen lägger ett utvidgat ansvar på dem som är verksamma med strålning. Den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning svarar för att radioaktivt avfall hanteras och förvaras på ett tillfredsställande ' sätt. Krav på tillstånd beträffande joniserande strålning och krav på tillstånd efter särskild föreskrift därom beträffande icke-joniserande strålning har bibehållits i den nya lagen.

En nedre gräns för lagens tillämplighet behålls genom föreskrivandet av undantag från lagens bestämmelser beträffande från strålskyddssynpunkt harmlösa mängder av radioakliva ämnen och beträffande tekniska anord­ningar som avger svag strålning.

Individuell tillståndsprövning och tillsyn koncentreras enligt den nya lagen till strålkällor med speciella och svårawägda strålskyddsproblem. Där utveckhngen lett till standardiserad apparatur och där riskerna är väl kända medger lagen att strålskyddet tas till vara genom krav på typgodkännande och tekniska föreskrifter m.m. Tillstånd skall liksöm hittills kunna meddelas genom normgivning. Tillsynen effektiviseras genom möjligheten att kunna meddela förelägganden och förbud i enskilda fall. Vidare har möjligheten all använda vite utvidgats, och en bestämmelse om ivångsutförande av förelagd strålskyddsåtgärd har införts. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Med anledning av förslaget till ny strålskyddslag har två motioner väckts. I motion Jo4 (c) yrkas att importen av radioaktivt kärnavfall förbjuds. Motionären framhåller bl.a. att Sverige genom att befria andra länder från avfallsproblemet medverkar till att förlänga kärnkraflsepoken i världen. Dessutom understryks svårigheterna med att bedöma vad del importerade kärnavfallet innehåller. I motion Jo5 (s) framhålls att barnens situation skall beaktas vid fastställandet av gränsvärden inom strålskyddsområdel. För barn kan man, enligt motionärerna, utgå från att riskerna med strålning är större och delvis annorlunda. Barn är mindre kroppsligt utvecklade och de inre organen kan påverkas mer än hos vuxna. Vidare framhålls att barns beteende i vissa fall kan innebära ökade risker samt att antalet enskilda i och för sig ofarliga strålkällor ökat påtagligt under det senaste decenniet.

Utskottet får i anslutning till motionerna anföra följande. Det väsentliga      23


 


vid all hantering inom kärnenergiområdet är att uppnå största möjliga JoU 1987/88:19 säkerhet. Detta sker bl.a. genom ett sarnmanhållet lagsystem vari omfatt­ningen av sådan verksamhet som är tillståndspliktig anges. I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) regleras all sådan verksamhet med däri ingående avfallshantering. Införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall är definitionsmässigt kärnteknisk verksamhet enligt nyssnämnda lag. Utskottet konstaterar att strålskyddslagen i förhållande till kärnteknikla­gen får anses subsidiär när det gäller villkor och föreskrifter rörande radioaktivt avfall. Att som motionären föreslagit införa ett uttryckligt förbud i strålskyddslagen mot införsel av kärnavfall skulle inte vara förenligt med gällande principer för samordningen mellan strålskyddslagen och kärntek­niklagen. Det kan tilläggas att uppdelningen av kontrollen över kärnenergi­verksamheten mellan kärntekniklagen och strålskyddslagen var föremål för regeringens och riksdagens överväganden i samband med kärntekniklagens tillkomst (SOU 1983:9, prop. 1983/84:60, NU 17 och rskr. 135). Vad därvid har angetts bör gälla även vid tillämpningen av en ny strålskyddslag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo4.

Gränsvärden i strålskyddssammanhang fastställs med hänsyn till riskerna med den mångfald strålningskällor som på ett eller annat sätt hanteras i det moderna samhället. Härvid har utskottet anledning att utgå från att gränsvärdena sätts med sådana säkerhetsmarginaler som är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid tillfällen av okontrollerbar strålning såsom vid exempelvis nedfallet i anledning av olyckan i Tjernobyl är givetvis möjligheterna att i praktisk tillämpning ha sådana gränsvärden som garante­rar maximalt skydd begränsade. Utskottet utgår emellertid i från att tillämpliga gränsvärden sätts med utgångspunkt i lägsta möjliga risknivå och att man därvid beaktar situationen för särskilt känsliga grupper, bl.a. mindre barn. Med det anförda får motion Jo5 anses i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny strålskyddslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.   att riksdagen antar förslaget till strålskyddslag,

2.   beträffande import av kärnavfall att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo4,

3.   beträffande gränsvärden inom strålskyddet att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo5,

4.   att riksdagen antar förslagen till

 

a)  lag om ändring i lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel,

b)  lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.


14


 


c)         lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,        JoU 1987/88:19

d)         lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Stockholm den 7 april 1988 På jordbruksutskottets vägnar Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Ingvar Eriksson (lii), Ake Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Ivar Virgin (m), Björn Ericson (s) och Anders Castberger (fp).


15


 


gotab   Stockholm 1988 15008