Jordbruksutskottets betänkande
1987/88:17

om statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1987/88:100 bil. 11)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1987 (prop. 1987/88:100 bil. 11) med
undantag av bl.a. de anslag som är upptagna under avsnitten H. Ungdomsfrågor
och 1. Idrott, rekreation och turism, vilka behandlas av kulturutskottet.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram
under jordbruksdepartementets huvudtitel, med bl.a. de undantag som
angetts ovan.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl.a. jordbruksdepartementet,
jordbrukets rationalisering, livsmedelssubventioner, skogsbruk, fiske, service
och kontroll samt forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning
och bidragsramar m.m. tillstyrks under samtliga anslagsrubriker.

1 betänkandet behandlas vidare ett antal motioner som inte har direkt
anknytning till budgetfrågorna. De sakområden som främst berörs i dessa
motioner är beredskapsplaneringen på jordbrukets område, skogspolitiken,
kontrollen av dricksvatten och ersättning för viltskador m.m. I fråga om
beredskapsplaneringen har statens jordbruksnämnd avgett yttrande över
hithörande motioner (se bilaga). Motionerna avstyrks eller föreslås lämnade
utan vidare åtgärd med redovisning av vidtagna och planerade åtgärder inom
resp. områden.

Till betänkandet fogas 55 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Jordbruksdepartementet m.m.

1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1 - A 4 (s. 13-14)
och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 19 557 000 kr.,

JoU

1987/88:17

1

1 Riksdagen 1987188. lösamt. Nr 17

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 4 512 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 kr.

2. Lantbruksstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 15-17) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 62 102 000
kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag till lantbruksstyrelsen på 59 102 000 kr.

1987/88:Jo276 av Marianne Andersson och Nils G Åsling (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hästsportens sociala betydelse för ungdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vaktslående om kallblodsraserna och ökad utbildning
för användning av hästar i skogsbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökat stöd till hästaveln,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka ridhästarnas medellivslängd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningsstöd till premieringsverksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansieringen av ridlärarutbildningen.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:146, Joli 26, rskr. 346) skall
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas
under ramanslag för perioden 1987/88-1989/90.

För budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna till 62 102 000 kr. Förslaget
innebär resursförstärkningar bl.a. inom områdena yttre miljö och djurhälsadjurmiljö,
miljöinriktad växtodlingsrådgivning och alternativ odling (se bil.
11 s. 16-17).

Enligt motion Jo205 kan anslaget till lantbruksstyrelsen sänkas med 3 milj.
kr. på grund av minskade arbetsuppgifter. Motionärerna hänvisar bl.a. till
ändringarna i jordförvärvslagen och till folkpartiets motionsförslag om
upphävande av investeringsförbudet för djurstallar.

Utskottet erinrar om att lantbruksstyrelsen ingår i en försöksverksamhet
med treåriga budgetramar för perioden 1987/88 -1989/90. Utskottet ansluter

JoU 1987/88:17

2

sig till regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1988/89 och
avstyrker således motion Jo205 yrkande 6.

I anslutning till motion Jo276 får utskottet erinra om att en liknande
motion helt nyligen behandlades av utskottet efter en omfattande remissbehandling
(JoU 1987/88:7). I enlighet med betänkandet uttalade riksdagen att
en utvärdering borde göras av vissa frågor rörande hästaveln och utbildningen
inom hästområdet m.m. (rskr. 21). Utskottet utgår från att de frågor som
berörs i motion Jo276 kommer att behandlas i samband med denna
utvärdering och avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo205 yrkande 6 till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 62 102 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo276.

3. Lantbruksnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 17-19) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av
236 665 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo202 av Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökat stöd till svensk biodling.

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20
milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 216 665 000 kr.

1987/88:Jo274 av Alf Svensson (c) vari yrkas

2. .att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
konsulenttjänst för biologisk-ekologisk odling skall inrättas vid varje lantbruksnämnd.

Utskottet

Med beaktande av de överföringar till anslaget Lantbruksstyrelsen som
nämns i propositionen beräknar jordbruksministern utgifterna till
268 665 000 kr. för budgetåret 1988/89. De medel som anvisas under anslaget
Särskilt stöd till biskötsel och växtodling föreslås överförda till förevarande
anslag. De åtgärder till stöd för biskötseln som hittills finansierats från
nämnda anslag bör fr.o.m. budgetåret 1988/89 vidtas inom ramen för de
medel som står till förfogande under anslaget Lantbruksnämnderna. Inkomsterna
för budgetåret beräknas till 32 milj. kr.

Lantbruksnämnderna ingår, i likhet med lantbruksstyrelsen, i en försöksverksamhet
med treåriga budgetramar för perioden 1987/88-1989/90.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed motion
Jo205 yrkande 7 om minskning av anslaget med 20 milj. kr.

JoU 1987/88:17

3

I motion Jo202 (c) yrkas åtgärder för att stimulera biodlingen med
hänvisning bl.a. till binas betydelse för växtodlingen och biodlingens positiva
effekter för sysselsättning och export m.m. Anslaget till biodlingsavdelningen
vid Sveriges lantbruksuniversitet bör förstärkas. Statligt bidrag bör ges till
Sveriges biodlares riksförbund för att täcka kostnaderna för en konsulenttjänst
i biodlingsfrågor.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att statens stöd till biodlingen främst
är inriktat på att förhindra sjukdomar samt på att främja forskning, försök
och utbildning. Utskottet har i olika sammanhang uttalat sig positivt om
biodlingens betydelse i olika hänseenden (se bl.a. JoU 1986/87:19 s. 18). Vid
Sveriges lantbruksuniversitet finns en särskild avdelning för biodling vars
verksamhet är väl ansedd. Det ankommer i första hand på lantbruksstyrelsen
resp. lantbruksuniversitetet att bedöma om ytterligare resurser behöver
tillföras biodlingen i de hänseenden som anges i motionen. Enligt vad
utskottet erfarit har lantbruksuniversitetet för innevarande budgetår avdelat
180 000 kr. till en förstärkning av avdelningen för bin. Under nu förevarande
anslag skall lantbruksstyrelsen bestrida kostnaderna för bitillsynsmän.
Vidare bör nämnas att bifonden för närvarande tillförs en milj. kr. om året av
medel från jordbruksprisregleringen. Med dessa medel stöds avelsarbetet
inom näringen, utbildning och information samt viss forskning. Utskottet är
inte berett att föreslå att verksamheten tillförs ytterligare statliga medel och
avstyrker därför motion Jo202.

Utskottet anser det inte heller motiverat att en särskild konsulenttjänst för
biologisk-ekologisk odling inrättas vid varje lantbruksnämnd i enlighet med
yrkandet i motion Jo274. Under de senaste åren har särskilda resurser
tillförts såväl forskningen som rådgivningen rörande miljöinriktad odling och
alternativa odlingsmetoder (se närmare härom under punkt 33 nedan).
Denna satsning fullföljs genom förslagen i årets budgetproposition om
ytterligare medel till rådgivning på detta område. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo274 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88: Jo205 yrkande 7 till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 236 665 000 kr.,

2. beträffande stöd till biodlingen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo202,

3. beträffande konsulenttjänster

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo274 yrkande 2.

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.

Regeringen har under punkt B 3 (s. 20-22) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas
till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

JoU 1987/88:17

4

Motioner

JoU 1987/88:17

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj.
kr. minskat anslag till jordbrukets rationalisering på 35 milj. kr.

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar att till anslaget B 3 Bidrag till jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1988/89 anslå 20 000 000 kr..

Utskottet

Jordbruksministern föreslår oförändrade bidragsramar för yttre och inre
rationalisering inom jordbruket. Dessa uppgår nu till 12 milj. kr. resp. 18
milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om jämkning mellan
bidragsramarna. Behovet av utbetalningar under budgetåret beräknas till 40
milj. kr.

I motion Jo205 (fp) yrkas att anslaget minskas med 5 milj. kr. till 35 milj.
kr. Någon motsvarande minskning av bidragsramen föreslås inte.

Enligt motion Jo213 (m) är det felaktigt att staten bidrar till jordbrukets
inre rationalisering. Bidraget bör på sikt upphöra. För nästa budgetår bör
bidragsramen minskas med 10 milj. kr. Yrkandet (yrkande 9) får antas avse
bidragsramen men ej förslaget om medelsanvisning.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att anslaget till bidrag till
jordbrukets rationalisering består av två moment. I moment 1 föreslår
regeringen att riksdagen medger en bidragsram som anger den beloppsmässiga
övre gränsen för statens åtaganden i samband med behandlingen av
ansökningar om bidrag under budgetåret. Regeringens förslag i årets
budgetproposition innebär att statsbidrag får beviljas med högst 30 milj. kr.
under budgetåret 1988/89. 1 moment 2 föreslås att riksdagen anvisar medel
för de utbetalningar som beräknas bli gjorda under budgetåret med
anledning av bifallna bidragsansökningar. Dessa utbetalningar kan avse
beslut om beviljande av bidrag som fattats både före och efter ingången av
budgetåret 1988/89 och innebär således ett infriande av de åtaganden som
gjorts inom de för resp. budgetår fastställda bidragsramarna. Härav följer att
yrkanden om minskning av anslaget - som för övrigt är ett förslagsanslag - till
utbetalningar knappast kan bli föremål för saklig prövning om inte samtidigt
yrkande framställs om minskning av bidragsramen.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens förslag om
bidragsram för inre rationalisering inom jordbruket och avstyrker därför
motion Jo213 yrkande 9.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om sambandet mellan
fastställda bidragsramar och behovet av utbetalningar avstyrker utskottet
även motion Jo205 yrkande 8.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo213 yrkande 9 medger att under budgetåret 1988/89
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt
högst 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo205 yrkande 8 till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
40 000 000 kr.

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Regeringen har under punkt B 4 (s. 22-23) föreslagit att riksdagen till
Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till jordfonden om
markförsäljning på ca 50 milj. kr. och att 50 milj. kr. av fondens medel
överförs till statskassan,

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om minskningen av lantbruksnämndernas fastighetsinnehav.

Utskottet

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för
fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på
lantbrukets område.

I lantbruksstyrelsens anslagsframställning anförs bl.a. att de av riksdagen
beslutade ändringarna i jordförvärvslagen (JoU 1986/87:24) kan innebära en
utökning av inlösenskyldigheten för staten. Lantbruksstyrelsen anser det
vidare viktigt att jordfondsverksamheten kan hållas på hög nivå. Under den
senaste tiden har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning av mark än
på inköp. Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta
och till det statsfinansiella läget avstår styrelsen nu ifrån att begära
likviditetstillskott till fonden.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motioner som förordat en
utförsäljning av markegendom till visst belopp, utan närmare information
om struktur och läge av ifrågavarande fastighetsinnehav (bl.a. JoU 1986/
87:16 s. 4). Anledning saknas att frångå denna ståndpunkt. Motionerna
Jo205 yrkande 9 och Jo213 yrkande 14 avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande försäljning av mark från jordfonden

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 9 och 1987/
88:Jo213 yrkande 14.

JoU 1987/88:17

6

6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti m.fl.
anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 5 - B 7 (s. 23-26)
och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
utvidgade möjligheter att lämna statlig kreditgaranti,

2. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
20 000 000 kr.,

3. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt
högst 7 900 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av7900000kr.,

5. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.,

7. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Regeringen har under punkt B 8 (s. 27) föreslagit riksdagen att till Särskilda
åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av första årets insatser
enligt anslaget Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till försök med alternativ odling i Dalarna.

1987/88:Jo230 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att det statliga stödet för landsbygdsutveckling utformas så att det
blir möjligt att i länen utveckla professionella säljbolag.

1987/88:Jo233 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Åmåls,
Bengtsfors och Dals-Eds kommuner skall omfattas av anslaget B 8.

1987/88: Jo249 av Nils G Åsling m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts att, vid
fördelningen av de medel som i budgetpropositionen föreslås till särskilda
åtgärder för jordbruket i norra Sverige, hushållningssällskapen i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs
och Värmlands län tilldelas bidrag att användas till lokal lantbruks- och

JoU 1987/88:17

7

landsbygdsrådgivning samt till utveckling av till lantbruk kompletterande
sysselsättning.

1987/88:Jo607 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om insatser för
forskning och försöksuppgifter för jordbruket och trädgårdsnäringen i norra
Sverige.

Utskottet

I enlighet med förslag från regeringen anvisade riksdagen 100 milj. kr. för ett
treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (prop. 1986/87:146,
JoU 26, rskr. 346). Medlen skall i stor utsträckning användas för att att
stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag genom
såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt. Dessa åtgärder avspeglar
en delvis ny syn på hur företagen inom jordbruket skall stödjas inom de
mest utsatta regionerna i landet. Utvecklingen av landsbygden är i stor
utsträckning beroende av att lönsam sysselsättning skapas inom nya verksamhetsområden.
Dagens jord- och skogsbrukare har enligt jordbruksministerns
mening en erfarenhet och utbildning som utgör en god grund att stå på
vid utvecklingen av nya alternativ till de traditionella arbetena inom jord- och
skogsbruket.

Arbetet med det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra
Sverige har påbörjats relativt nyligen. Jordbruksministern anser emellertid
att åtgärdsprogrammet är av så stor vikt för landsbygdsutvecklingen i dessa
delar av landet att ytterligare 80 milj. kr. bör tillföras programmet. Medlen
bör användas för investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag
samt till stöd för utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör
beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige.
Lantbruksstyrelsen bör göra en bedömning av i vilka regioner störst behov
föreligger. Den närmare fördelningen av de medel som ställs till resp. läns
förfogande bör det liksom hittills ankomma på länsmyndigheterna att
tillsammans besluta om.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ytterligare 80 milj. kr. anvisas
till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

I anslutning till de ovan redovisade motionerna får utskottet till en början
erinra om att medel under förevarande anslag anvisas enligt de grunder som
anges i proposition 1986/87:146 (s. 19 f.) och utskottets betänkande JoU
1986/87:26 (s. 22 f.). Härav framgår bl.a. att det särskilda anslaget skall avse
de sju nordligaste länen men ej Älvsborgs län. Landskapet Dalsland ingår
däremot i det område där regionalt rationaliseringsstöd utgår, och de tre
nordligaste kommunerna (Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål) tillhör stödområde
4 enligt bestämmelserna om prisstöd till jordbruket i norra Sverige.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon utvidgning av det
område som omfattas av anslaget till särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige. Utskottet avstyrker således motion Jo233 yrkande 2 att Åmåls,
Bengtsfors och Dals-Eds kommuner skall omfattas av anslaget.

I anslutning till yrkande 12 i motion Jo205 (fp) vill utskottet framhålla att
det enligt proposition 1986/87:146 ankommer på lantbruksstyrelsen att göra

JoU 1987/88:17

8

en utvärdering av genomförda insatser efter den treårsperiod som åtgärdsprogrammet
avser. Enligt vad utskottet erfarit utvärderas emellertid programmet
successivt, och en första redovisning planeras ske redan under
våren 1988. Det anförda bör kunna tillgodose syftet med motionen i aktuell
del.

I motionerna Jo228 (c), Jo230 (s) och Jo249 (c,m,fp) framförs yrkanden
som innebär att vissa specificerade regioner och åtgärdstyper bör prioriteras
eller särskilt beaktas vid medelsfördelningen. Dessa överväganden bör inte
göras av riksdagen utan av de myndigheter som enligt riksdagens beslut fått i
uppdrag att disponera medlen. Som framgår av jordbruksministerns uttalanden
(se bil. 11 s. 27) avses medlen användas bl.a. för kombinationsföretag
samt stöd till utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör
beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Det
anförda bör i viss mån kunna tillgodose syftet med motionerna Jo228 yrkande
9 (alternativ odling i Dalarna) och Jo249 (lokal lantbruks- och landsbygdsrådgivning
m.m. genom hushållningssällskapen). Det får förutsättas att
frågor om stöd till de verksamheter som avses i motionerna prövas enligt
samma grunder som gäller för annan stödberättigad verksamhet och att även
hushållningssällskapen kan stå som mottagare av stödet.

1 anslutning till motion Jo230 vill utskottet framhålla att den aktuella
stödformen även kan tillämpas på ett säljbolag under förutsättning att detta
ingår som en del i ett kombinationsföretag som också omfattar jordbruk eller
trädgårdsrörelse. Motionen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

I motion Jo607 (s) anförs att det finns angelägna forsknings- och
försöksuppgifter för jordbruket och trädgårdsnäringen i norra Sverige med
hänsyn bl.a. till de odlingsbetingelser som gäller för denna del av landet.
Utskottet delar motionärernas bedömning härvidlag. Inom ramen för
åtgärdsprogrammet finns det möjlighet att beakta de synpunkter som anförs i
motionen. Med hänsyn till att forskningen på förevarande område till sin
karaktär är långsiktig har utskottet förståelse för motionärernas önskemål att
resursförstärkningen inte får karaktären av ett engångsanslag. Innan åtgärdsprogrammet
utvärderats är utskottet emellertid inte berett att föreslå några
bindande uttalanden från riksdagens sida om mera långsiktiga resursförstärkningar
på detta område. En stor del av den forskning som bedrivs på
förevarande område bekostas för övrigt med medel från de ordinarie
forskningsanslagen. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

2. beträffande redovisning av första årets insatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 12,

3. beträffande stöd till alternativ odling i Dalarna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo228 yrkande 3,

4. beträffande omfattningen av anslaget

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo233 yrkande 2,

JoU 1987/88:17

9

5. beträffande stöd till lokal lantbruksrådgivning m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo249,

6. beträffande stöd till säljbolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo230,

7. beträffande forskning i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo607.

8. Främjande av rennäringen

Regeringen har under punkt B 9 (s. 28-29) föreslagit att riksdagen till
Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 25 369 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo206 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en samlad statlig rennäringspolitik,

4. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89
anslår 2,4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 27 769 000
kr.

1987/88:Jo210 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av översyn av prisstödet till rennäringen och formerna för
överläggning mellan staten och samerna om detta.

1987/88:Jo237 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökat anslag för rådgivning till rennäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppräkning av prisstödet till rennäringen.

Utskottet

Anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av lantbruksstyrelsen
efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna.
Användningsområdena avser åtgärder till främjande av rennäringen
såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden,
pristillägg på renkött, konsulentverksamhet vid Svenska
samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker,
utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar
renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränsstängsel
med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för
underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna
för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering.

I propositionen föreslås att anslaget räknas upp med sammanlagt 606 000
kr., varav 72 000 kr. avser underhåll av riksgränsstängsel m.m. Uppräkningen
innebär att prisstödet kan räknas upp med 3 % i likhet med prisstödet till
jordbruket i norra Sverige.

JoU 1987/88:17

10

Motionerna Jo206 (fp), Jo210 (c) och Jo237 (m) innefattar bl.a. yrkanden
om ytterligare uppräkning av anslaget, översyn av prisstödet och ökat anslag
för rådgivning till rennäringen.

Utskottet erinrar om att storleken av det statliga prisstödet till rennäringen
enligt riksdagsbeslut år 1984 skall bli föremål för årliga överläggningar
mellan rennäringen och staten (JoU 1984/85:25 punkt 10). Rennäringens
företrädare kan i detta system påverka fördelningen av medel och prioritera
ändamål som anses angelägna. Som framgår av budgetpropositionen ger den
föreslagna anslagsuppräkningen möjlighet till uppräkning av prisstödet med
3 %. Det bör framhållas att den eftersläpning av stödbeloppet per kontrollslaktad
ren som påtalas i några av motionerna bl.a. sammanhänger med att
antalet renar ökat kraftigt under senare år. Av intresse i detta sammanhang
är också att staten på olika sätt medverkar till marknadsinsatser för att öka
konsumtionen av renkött.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo206 yrkande 4 och
Jo237 yrkande 2 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Utskottet avstyrker vidare yrkande 1 i motion Jo237 om ytterligare
resurser för rådgivning till rennäringen. Som utskottet anfört ovan står det de
överläggande parterna fritt att prioritera de ändamål som anses angelägna.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet även motion
Jo210 (c) om en översyn av prisstödet till rennäringen m.m.

I motion Jo206 yrkande 1 understryks behovet av en samlad statlig
rennäringspolitik med utgångspunkt i de förslag som framlagts av rennäringskommittén
(SOU 1983:67).

Enligt vad utskottet erfarit kommer samerättsutredningen (Jul983:05)
inom kort att framlägga förslag om sameting och ett förstärkt skydd för
rennäringen. Beslut om en samlad rennäringspolitik kan enligt utskottets
bedömning knappast komma till stånd utan det viktiga underlag som
samerättsutredningens verksamhet innefattar. Motionen avstyrks i denna
del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo206 yrkande 4 och 1987/88: Jo237 yrkande 2 till
Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 25 369 000 kr.,

2. beträffande ytterligare resurser till rådgivning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo237 yrkande 1,

3. beträffande översyn av prisstödet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo210,

4. beträffande en samlad rennäringspolitik

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo206 yrkande 1.

9. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

Regeringen har under punkt B 10 (s. 30) föreslagit att riksdagen till
Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

JoU 1987/88:17

11

Motion

JoU 1987/88:17

1987/88:Jo206 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader med anledning av beslut om ersättning
enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och
renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan,
förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av
radioaktivitet samt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader
och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt
uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat
stora problem för bl.a. jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. Älgjakten
har påverkats. Merkostnader och förluster har drabbat dem som
försörjer sig helt eller delvis på fiske, bär- eller svampplockning.

Jordbruksministern har för avsikt att i annat sammanhang återkomma till
regeringen med en redogörelse för de ersättningar som utbetalats och de
åtgärder som vidtagits inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

I vilken utsträckning som ersättningar kan komma att behöva lämnas även
budgetåret 1988/89 är nu inte känt. Anslaget bör därför föras upp med 1 000
kr.

I motion Jo206 anförs att propositionens uttalanden endast kan godtas så
till vida att medelsbehovet under anslaget inte är känt. Det får dock inte råda
någon tvekan om att staten ansvarar för att det även i fortsättningen utgår
ersättning för merarbete, inkomstbortfall och annat som sammanhänger med
konsekvenserna av kärnkraftsolyckan. Detta bör enligt motionen ges
regeringen till känna.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid flera tillfällen anvisat statliga
medel för ersättning till företag och enskilda som på olika sätt drabbats av
ekonomiska förluster på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Detta
innebär självfallet att staten påtagit sig ett ansvar gentemot de skadedrabbade
i angivet hänseende. Bestämmelserna om ersättning finns, såvitt avser
utskottets beredningsområde, i de författningar som redovisats ovan. Såväl i
årets som i fjolårets budgetproposition har jordbruksministern uttalat att
staten kommer att ersätta renskötselföretagens inkomstbortfall och merkostnader
till följd av olyckan. Ett uttalande i enlighet med motionen skulle
således inte tjäna något reellt syfte. Utskottet avstyrker motion 1987/
88:Jo206 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande uttalande om statens ansvar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo206 yrkande 2.

12

Jordbruksprisreglering

10. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 - C 2 (s. 31-32)
och hemställer

1. att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 28 097 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 681 000 kr.

11. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Regeringen har under punkt C 3 (s. 32-34) föreslagit

1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1988/89 får disponera en
rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och
regleringen av sockernäringen för budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig
kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst
20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

4. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 191 671 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen i vårens prisregleringsproposition
preciserar statens bidrag till exportkostnaderna för 1988 års skörd,

10. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250
milj. kr. ökat anslag till ersättning till följd av livsmedelssubventioner,

1987/88:Jo209 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Livsmedelssubventioner för budgetåret 1988/89 anslår
4 000 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit som ett första steg i
slopande av livsmedelsmomsen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av momsen på
livsmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens ansvar för överskottsproduktionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om takten i avvecklingen av livsmedelssubventionerna,

12. att riksdagen beslutar att till anslaget C 3. Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anslå 2 146 671 000 kr.,

JoU 1987/88:17

13

1987/88:Jo234 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att samhällets delkostnadsansvar för den s.k.
överskottsarealen skall vara 60 %,

3. att riksdagen beslutar att spannmålsöverskottet skall beräknas med
medelskördeutfallen åren 1984—1986 som grund.

1987/88:Jo270 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till C 3.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, Ersättning till följd av
livsmedelssubventioner, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
250 000 000 kr. förhöjt anslag om 2 322 000 000 kr.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från
anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår
medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala
satsningar inom jordbruket samt medel för samhällets delansvar för överskottsarealen.

Regeringen har beslutat om vissa prioriteringar i årets budgetproposition.
Bl.a. skall vård- och omsorgsfrågor inom socialdepartementets område
prioriteras. Som ett led i en sådan omprioritering föreslås att subventioneringen
av mjölkpriset reduceras med 250 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1988.
Reduktionen innebär en höjning av partipriset på mjölk med 19 öre/liter.

För budgetåret 1988/89 bör således anslagsposten Ersättning till följd av
livsmedelssubventioner reduceras med 250 milj. kr. utöver den av jordbruksnämnden
beräknade minskningen med 116 milj. kr.

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknas i enlighet med
nämndens förslag 435 milj. kr.

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 344) att
resurserna i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs
för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser Sverige gjort i
det internationella samarbetet mot världssvälten. För de kostnader som
uppstår till följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället
under en övergångsperiod ta ett delansvar. Med anledning härav har under
förevarande anslag disponerats medel enligt följande, nämligen för 1985 års
skörd 338 milj. kr., för 1986 års skörd 460 milj. kr. samt för 1987 års skörd 350
milj. kr. Av sistnämnda belopp har 50 milj. kr. avsatts för viss forsknings- och
utvecklingsverksamhet.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten
under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen
utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som
så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på
lantbrukets ekonomi. Det åvilar i första hand jordbruket att aktivt verka för
en sådan produktionsanpassning.

Detta innebär att de medel som utgör statens delansvar kan användas för
sådana åtgärder som kan vara av betydelse för möjligheterna att minska
spannmålsöverskottet. Det ankommer på regeringen att besluta om sådana
åtgärder.

Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och utsatta för

JoU 1987/88:17

14

svängningar. Den inhemska produktionens storlek varierar också, varför det
är svårt att förutse vilka kostnader överskottsarealen kommer att innebära
regleringsåret 1988/89. Samhällets delansvar för överskottsarealen skall
avtrappas under övergångsperioden. För perioden beräknades år 1985 att
kostnaderna för delansvaret skulle uppgå till 600 milj. kr. varav 160 milj. kr.
för det första året. Riksdagen har uttalat att överskottet i normalfallet skall
beräknas till 1 000 milj. kg i detta sammanhang. Till följd av de kraftigt höjda
exportkostnaderna har enligt jordbruksministern kostnaderna blivit betydligt
högre än beräknat. Vid en antagen exportkostnad av 1 kr./kg och den
nämnda beräkningsmetodiken blir beloppet för samhällets delansvar för
överskottsarealen budgetåret 1988/89 250 milj. kr. Beloppet bör dock
fastställas när dessa förutsättningar och omständigheterna i övrigt är
klarlagda. För budgetåret 1988/89 föreslås därför att anslagsposten Samhällets
delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1 000
kr.

Yrkanden om höjning av anslaget till livsmedelssubventioner med 250 milj.
kr. framförs i folkpartiets partimotion Jo205 och i centerns kommittémotion
Jo270. Enligt fp-motionen är det viktigt att i familjepolitiken ge barnfamiljerna
ett väsentligt nettotillskott efter skatt och efter det att hänsyn tagits till
prishöjning på mjölk. Först i samband med sådana åtgärder anser sig
motionärerna beredda att avveckla mjölksubventionerna. Enligt c-motionen
medför regeringsförslaget kännbara prishöjningar för konsumenterna,
främst barnfamiljerna. Förslaget kan också leda till sämre lönsamhet för
bönderna.

I moderata samlingspartiets partimotion Jo213 föreslås en successiv
avveckling av mjölksubventionerna. För att inte minskningen skall få
negativa effekter på produktion och konsumtion bör avvecklingen ske under
en tioårsperiod med lika stora belopp varje år. Vidare yrkas att den del av
anslaget som avser låginkomstsatsning minskas med 45 milj. kr., eftersom
denna post i realiteten är en livsmedelssubvention.

I vpk:s partimotion Jo209 anförs olika argument för ett avskaffande av
mervärdeskatten på livsmedel. Om riksdagen inte är beredd att gå hela vägen
och helt avskaffa momsen på livsmedel kan livsmedelssubventionerna
användas för att få delvis samma effekt. Det finns enligt motionen starka
fördelningspolitiska skäl för att redan i år öka livsmedelssubventionerna.
Motionärerna yrkar att riksdagen som ett första steg i slopandet av
livsmedelsmomsen anvisar ytterligare 4 miljarder kronor till livsmedelssubventioner
samt att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
momsen på livsmedel.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att mjölksubventionerna, som ett
led i den omprioritering som nämns i propositionen, reduceras med 250 milj.
kr. fr.o.m. den 1 juli 1988. Motionerna Jo205 yrkande 10ochJo270 avstyrks.

När det gäller mervärdeskatten på livsmedel vidhåller utskottet den
ståndpunkt som riksdagen intagit vid ett flertal tillfällen i denna fråga (se
bl.a. SkU 1986/87:34). Yrkandet i motion Jo209 om avveckling av mervärdeskatten
på livsmedel avstyrks således. Av flera skäl är utskottet inte heller
berett att förorda en så kraftig ökning av statens utgifter som motionärerna

JoU 1987/88:17

15

yrkat i fråga om anslaget till livsmedelssubventioner. Även yrkande 1 i
motionen avstyrks.

Beträffande tidsplanen för en avveckling av livsmedelssubventionerna
hänvisar utskottet till vad utskottet anförde vid föregående års budgetbehandling
(JoU 1986/87:16 s. 13). Utskottet anslöt sig i detta sammanhang till
ett motionsyrkande (m) om en successiv avveckling av subventionerna men
var inte berett att förorda någon definitiv tidsplan för detta. Bedömningen
angående avvecklingstakten var enligt utskottet i hög grad beroende av den
statsfinansiella situationen och den allmänna ekonomiska utvecklingen m.m.
Vad utskottet därvid anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion Jo213
yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.

Vidare avstyrker utskottet yrkande 12 i samma motion om minskning av
delposten låginkomstsatsning m.m. under anslaget med 45 milj. kr.

Utskottet anser inte att det finns anledning att frångå tidigare riksdagsbeslut
i fråga om statens delansvar för överskottsarealen i jordbruket.
Jordbruksministerns uttalanden i denna fråga, som redovisats ovan, föranleder
ingen erinran från utskottets sida. I enlighet härmed avstyrker utskottet
yrkandena i motion Jo234 av Olof Johansson m.fl. (c) att statens kostnadsansvar
skall uppgå till 60 % och att spannmålsöverskottet skall beräknas efter
medelskördeutfallet under åren 1984-1986 (yrkandena 2 och 3).

Enligt motion Jo213 yrkande 4 bör alla ändringar av såväl storlek som form
av statens åtagande i fråga om överskottsproduktionen först underställas
riksdagen.

Utskottet erinrar om att riksdagens beslut rörande statens och näringens
kostnadsansvar för överskottsarealen ursprungligen avsåg en femårsperiod
och att en utvärdering av anpassningsåtgärderna skulle ske efter periodens
slut (JoU 1984/85:33). Riksdagen har därefter för varje budgetår ställt medel
till förfogande för ändamålet, vilka i huvudsak disponerats av regeringen på
olika anpassningsåtgärder med stöd av givna bemyndiganden. I den mån
motionärerna motsätter sig att regeringen ges sådana bemyndiganden under
femårsperiodens förlopp avstyrker utskottet motionen i angiven del.

Motion Jo205 yrkande 3 går ut på att regeringen bör närmare precisera
eller redovisa en uppskattning av statens bidrag till exportkostnaderna för
1988 års skörd i kommande proposition om jordbruksprisregleringen.

Utskottet erinrar om att de belopp som hittills anslagits för ändamålet varit
grundade på vissa i förväg gjorda beräkningar och antaganden om världsmarknadsprisernas
utveckling m.m. De exakta beloppen har kunnat fastställas
relativt sent, eftersom de är beroende av flera osäkra faktorer. Utskottet
förutsätter att regeringen i kommande proposition om jordbruksprisregleringen
närmare redovisar kostnaderna för 1988 års skörd i enlighet med
motionen. I avbidan på en sådan redovisning bör motionen inte föranleda
någon särskild åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1988/89 får

JoU 1987/88:17

16

disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret
1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit
på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

4. beträffande avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 11,

5. beträffande låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 12 i motsvarande
del,

6. beträffande livsmedelssubventioner

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/
88:Jo270 i motsvarande del,

7. beträffande avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel och
höjning av livsmedelssubventionerna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo209 i motsvarande del,

8. beträffande precisering av statens bidrag till exportkostnaderna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 3,

9. beträffande omfattningen av statens delansvar för överskottsarealen
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo234 yrkandena 2 och 3,

10. beträffande ändringar av statens delansvar för överskottsarealen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 4,

11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo209, 1987/
88:Jo213 yrkande 12 och 1987/88:Jo270, samtliga i motsvarande del,
till Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 191 671 000 kr.

12. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring

Regeringen har under punkt C 4 (s. 35) föreslagit att riksdagen till Inköp av
livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 8 300 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo201 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning för organisation av frågan om
jordbrukets beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom
ramen för jordbrukets blockorganisation.

1987/88:Jo203 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franzén (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag skall utgå till de lantbrukare

2 Riksdagen 1987/88. 16 sami. Nr 17

Rättelse: S. 18 och 19 byter plats. S. 18 tillkommit: 1987/88:Jo205 livsmedel

m. m.

JoU 1987/88:17

17

som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att trygga sin animalieproduktion.

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att klarlägga
lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra
livsmedel m. m.

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Sveriges försörjning med ammoniak.

1987/88:Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om målsättningen för beredskapen av livsmedel och
insatsvaror,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regional livsmedelsproduktion.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fö512

1987/88:Jo251 av Bertil Danielsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande
av beredskapsgårdar.

1987/88:Jo281 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för hur långt
blockorganisationen har kommit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om organisationens betydelse.

Remissyttrande

Statens jordbruksnämnd har på utskottets begäran avgett yttrande angående
ovanstående motioner (se bilaga).

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av
insatsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsäljning av
lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m.m.

Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd
samt ransoneringsförberedelser.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner om målsättningen
för livsmedelsberedskapen och om jordbrukets blockorganisation
m.m.

1 1987 års försvarsbeslut behandlades bl.a. den grundläggande inriktningen
av försörjningsberedskapen inom livsmedelsförsörjningens område (FöU
1986/87:11). Jordbruksutskottet hade i detta sammanhang avgett yttrande till
försvarsutskottet och därvid ej funnit anledning frångå de bedömningar som
gjorts i den aktuella propositionen om vissa gemensamma utgångspunkter
för planeringen av livsmedelsförsörjning m.m. i olika kris- och krigssituatio -

JoU 1987/88:17

18

ner (JoU 1986/87:6 y). I yttrandet berörde utskottet även motioner om
blockorganisationen, ammoniakförsörjningen m.m.

Målsättning för beredskapsplaneringen m.m.

Enligt motion Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) bör målsättningen för
beredskapen av livsmedel och insatsvaror motsvara 80 % självförsörjningsnivå.
Vidare understryks värdet av den regionala försörjningsförmågan, vilken
bl.a. kräver en geografiskt väl fördelad och decentraliserad primärproduktion
och förädling (yrkandena 1 och 3).

I motion Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att Sverige idag saknar egen
ammoniaktillverkning, vilket anses allvarligt från beredskapssynpunkt.
Enligt motionen måste vårt lands försörjning med ammoniak långsiktigt
tryggas (yrkande 17).

Jordbruksnämnden anför i sitt yttrande bl.a. att den krislängd och
krisimport som förutsätts i 1987 års försvarsbeslut innebär att det inte
föreligger något behov av beredskapslagring av gödselmedel trots att den
inhemska ammoniakproduktionen upphört. Detta innebär dock, såvitt avser
antaganden om nödvändiga importnivåer, ett stort risktagande. Vidare
förutsätts att behovet av handelsgödselkväve under en kris kan begränsas till
en tredjedel av det normala genom en förändring av jordbrukets produktionsinriktning.
Denna omställning kommer dock - främst av biologiska skäl
- att ta tid.

En konsekvens av försvarsbeslutet blir enligt jordbruksnämnden en total
försäljning av beredskapslagren av kvävegödselmedel (kalkammonsalpeter)
och övriga gödselmedel (kaliumklorid och mangansulfat) under försvarsbeslutsperioden
1987/88-1991/92.

Enligt jordbruksnämnden är livsmedelsberedskapen i nuläget i stort sett
fortfarande tillfredsställande om man bara räknar med de kortvariga kriser
som försvarsbeslutet utgår från och att import av viktiga insatsvaror
verkligen kan upprätthållas i den omfattning som förutsätts. Verkningarna
blir påtagliga först på sikt. Minskade anslag till beredskapslager i kombination
med produktionsminskningen i jordbruket kommer att på sikt försämra
livsmedelsberedskapen. I denna bedömning har hänsyn inte heller tagits till
effekterna av omfattande radiaknedfall från kärnvapen eller från ett stort
reaktorhaveri.

I fråga om beredskapslagring av proteinfodermedel anför jordbruksnämnden
att den i försvarsbeslutet förutsatta krislängden och krisimporten medför
att beredskapslagringen av proteinfodermedel fr.o.m. 1987/88 behöver öka
med 20 % om - förutom neutralitets/krigsskedet - både förkrigsskedet och
skedet efter krig beaktas. Beaktas inte skedet efter krig kan lagringen förbli
ungefär oförändrad. Därvid förutsätts samma importnivåer och produktionsomställning
som beträffande gödselmedel.

Planeringsramen enligt försvarsbeslutet har enligt jordbruksnämndens
uppfattning lagts fast utifrån ett ofullständigt underlag. Man har bl.a. inte
beaktat när under året en kris inleds.

Den ekonomiska planeringsramen har blivit styrande för beredskapslagringen
och nödvändiggör omfattande försäljningar av beredskapslager av
proteinfodermedel. Dessa försäljningar är inte motiverade utgående från

JoU 1987/88:17

19

försvarsbeslutets antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär.
Lagringen av proteinfodermedel måste halveras under försvarsbeslutsperioden
1987/88-1991/92.

För 1988/89 motsvarar utförsäljningen ett värde av ca 30 milj. kr. - en
försäljning som vid bifall till motionen inte blir nödvändig för att finansiera
beredskapsverksamheten. Om ytterligare 30 milj. kr anslås för beredskapslagring
behöver endast 40 % (mot tidigare beräknade 70 %) av beredskapsverksamheten
finansieras genom utförsäljning av beredskapslager. Lagringen
av fiskmjöl bör upphöra eftersom utvecklingen på proteinfodermarknaden
torde medföra svårigheter att i framtiden omsätta dessa lager.

Utskottet är för sin del - även med beaktande av de kritiska synpunkter som
innefattas i jordbruksnämndens remissyttrande - inte berett att nu ompröva
de grundläggande bedömningarna i 1987 års försvarsbeslut såvitt avser
livsmedelsförsörjningen m.m.

Som framgår av yttrandet får nämnda försvarsbeslut emellertid konsekvenser
för beredskapsplaneringen som kan framstå som oacceptabla på
längre sikt. Utskottet ansluter sig därför till synpunkterna i motion Jo219 så
till vida att effekterna av försvarsbeslutet i angivet hänseende måste ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet. Det får förutsättas att
regeringen och de berörda myndigheterna, främst jordbruksnämnden och
överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), även i fortsättningen gör de
bedömningar som behövs för att upprätthålla en acceptabel nivå i beredskapsplaneringen.
Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo219
yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Med samma motivering föreslår utskottet att även motion Jo213 yrkande
17 lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller den regionala livsmedelsförsörjningen har denna, som framgår
av jordbruksnämndens yttrande, uppmärksammats i riksdagens livsmedelspolitiska
beslut, senast 1985. Stödet till främst det norrländska jordbruket
har därför förstärkts kraftigt under senare år för att där bibehålla en i stort
sett oförändrad produktionskapacitet. Även enligt 1987 års försvarsbeslut
bör livsmedelsfunktionen ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den
regionala försörjningsförmågan i krig. Detta bör främst gälla övre Norrland
och då bl.a. möjligheterna att när så erfordras, eventuellt redan under
normala fredstida förhållanden, kunna öka de kommersiella lagren av
livsmedel och livsmedelsråvaror. De statliga lagren av livsmedel och
livsmedelsråvaror, som främst är avsedda för krigsfallet, bör ökas. I
försvarsbeslutet framhålls vidare att man bör analysera vilka risker som
föreligger att storstadsområdena avskärs från tillförsel av livsmedel och vilka
konsekvenser detta kan leda till.

Jordbruksnämnden söker vid tillämpningen av den fredstida livsmedelspolitiken
förverkliga statsmakternas intentioner i fråga om den regionala
försörjningsförmågan, inklusive att bibehålla en viss förädlingsindustri.

Jordbruksnämnden prövar fortlöpande omfattningen och lokaliseringen
av beredskapslagringen av livsmedelsråvaror och livsmedel. Frågan om den
regionala försörjningsförmågan ägnas som nämnts särskild uppmärksamhet.

JoU 1987/88:17

20

Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och DAGAB om att dessa i ett
skymningsläge ökar lagren av lagringsdugliga varor i främst Norrland skall
slutföras snarast. Redan innevarande budgetår avser jordbruksnämnden att
föreslå att reserverade medel på anslaget C 4 utnyttjas för att öka lagringen i
övre Norrland.

Studier av problematiken med den regionala försörjningsförmågan pågår
dessutom inom en av ÖCB ledd arbetsgrupp.

Det ovan anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion
Jo219 yrkande 3 i huvudsak får anses tillgodosett.

Beredskap mot elavbrott m.m.

I motion Jo201 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om jordbrukets beredskap för
avbrott och störningar i elproduktionen inom ramen för jordbrukets
blockorganisation.

I motion Jo203 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franén (c) hemställs
att riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag skall utgå till de lantbrukare
som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att trygga sin animalieproduktion.

Jordbruksnämnden anser att från beredskapssynpunkt är alla åtgärder
som stimulerar till anskaffande av reservkraftverk värdefulla. För att
åstadkomma en ökad beredskap kan man exempelvis överväga fördelaktiga
lån, bidrag och/eller skattelättnader. I yttrandet redovisas några projekt som
bedrivs inom ramen för beredskapsplaneringen och som bl.a. innebär
samutnyttjande mellan mjölkproducenter av gemensamma reservelverk.
När försöken är slutförda har jordbruksnämnden för avsikt att inom ramen
för blockorganisationen sprida information om möjligheterna att samverka
om ett reservelverk.

I yttrandet redovisas även ett försöksprojekt med gemensamma reservkraftverk
i Älvsborgs län.

Utskottet anser, i likhet med jordbruksnämnden, att jordbruksproduktionen,
och då främst animalieproduktionen, är mycket beroende av tillgång till
elström. Det har redan i fredstid visat sig att betydande störningar i
elförsörjningen kan uppstå vid exempelvis snöfall och stormar. Vid sådana
tillfällen kan stora problem uppstå med exempelvis mjölkning, ventilation
och vattenförsörjning. De projekt som redovisas av jordbruksnämnden bör
kunna utgöra en god grund för fortsatta överväganden i denna fråga. Det kan
tilläggas att elnätets driftsäkerhet och det övergripande tillsynsansvaret för
energiplanering m.m. behandlas i den nyligen framlagda propositionen
(prop. 1987/88:90) om energipolitiken inför 1990- talet. I detta sammanhang
hänvisas också till ett tidigare riksdagsbeslut i fråga om statsbidrag till
reservkraftaggregat m.m. Detta beslut innebär att ansvaret för beredskapsåtgärder,
inkusive kostnadsansvaret, åvilar den som ansvarar för verksamheten
under ostörda förhållanden (prop. s. 42).

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo201 och Jo203 lämnas
utan vidare åtgärd.

JoU 1987/88:17

21

I motion Jo251 av Bertil Danielsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av
beredskapsgårdar. 1 motionen anförs att beredskapsmyndigheterna borde
undersöka möjligheterna att få ett landsomfattande nät av beredskapsgårdar.
Enligt motionärerna skulle med enkla medel och små kostnader avtal
kunna träffas med elkraftsproducerande gårdar som skulle förbinda sig att ha
en viss produktionsinriktning och volym. Vidare anförs att i åtskilliga små
vattendrag skulle i detta läge vattenkraftverk byggas, om t.ex. Överstyrelsen
för civil beredskap (ÖCB) initierade och stödde dessa projekt. Motionärerna
påpekar avslutningsvis att genom beredskapsgårdar skulle till låga kostnader
vår livsmedelsbererdskap höjas och sårbarheten minska. Behovet av beredskapslager
skulle enligt motionärerna även minska.

Jordbruksnämnden konstaterar att dagens jordbruk, och då främst det
animalieinriktade, är mycket elkraftsberoende. Detsamma gäller för förädlingsindustrin.
Alla åtgärder som vidtas för att säkra elförsörjningen minskar
därför sårbarheten och är allmänt positiva.

Ett riksomfattande nät av gårdar med en mindre sårbar produktion är från
beredskapssynpunkt mycket positivt eftersom det är värdefullt med en
regional spridning av såväl jordbruksproduktionen som förädlingen av
jordbruksråvaror. Även mindre produktionsenheter är positivt ur beredskapssynpunkt.

Jordbruksnämnden deltar i finansieringen av en förstudie angående hur en
osårbar gård, en s.k. beredskapsgård, skulle kunna vara uppbyggd. Studien
görs i Bergslagen inom ramen för Landsbygd 90.

Utskottet kan i viss mån instämma i jordbruksnämndens positiva synpunkter
i anslutning till motionen. Av yttrandet framgår dock att hithörande
beredskapsfrågor uppmärksammats inom ramen för landsbygd 90 och de
ovan angivna projekten med gemensamma elkraftverk. Det bör även i
fortsättningen främst ankomma på de berörda myndigheterna att inom
ramen för beredskapsplaneringen beakta sådana synpunkter som anförs i
motionen. Denna bör således inte föranleda något initiativ från riksdagens
sida.

Beredskapslagring genom partihandelns medverkan

I motion Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 11 hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning för att klarlägga lämpligheten
av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel m.m.
Det konstateras att eftersom livsmedelsproduktionen i landet har minskat -när det gäller spannmål kommer att minska - har lagringskapacitet frigjorts
inom handeln och att det finns skäl att utreda om beredskapslagringen kan
effektiviseras genom att partihandeln - liksom för oljeprodukter - föreläggs
att svara härför.

Jordbruksnämnden anför i sitt yttrande att det från beredskapssynpunkt
givetvis är värdefullt om handelns lager ökar. En lagringsskyldighet för
näringslivet kan och bör dock inte utgöra någon ersättning för beredskapslagring
eftersom en lagring i partihandeln har flera väsentliga nackdelar.

JoU 1987/88:17

22

Riskerna för utslagning blir större, liksom transportsvårigheterna. Dessutom
ligger lagren hos partihandeln kanske inte rätt med hänsyn till de befolkningsomflyttningar,
som kan bli följden av ett angrepp mot Sverige.
Kostnaderna blir betydligt högre om lagringen skall utgöra ett genomsnitt av
den normala fredstida konsumtionen. Det blir vidare svårt att ange en
obligatorisk lagringsskyldighet. Man måste bl.a. fastställa vilka varor som
skall omfattas av lagringsskyldigheten. Med hänsyn till lagringsbeständigheten
lämpar sig vissa varor knappast för beredskapslagring. Det måste också
framgå vilket led i förädlings- och distributionskedjan som har lagringsskyldigheten.
Frågan om dispens aktualiseras för varor som inte utnyttjas som
livsmedel eller som exporteras.

Man måste kontrollera att lagringsskyldigheten fullgörs och att några
tillfälliga lån ur beredskapslagren inte sker. Förekomsten av det senare kan
minska den kommersiella lagringen och medföra att beredskapslagringen
inte bidrar till en förbättrad försörjningssäkerhet.

Av det anförda framgår att en lagringsskyldighet av det slag som anges i
motion Jo205 är behäftad med flera allvarliga nackdelar både från kostnadsoch
beredskapssynpunkt. Utskottet avstyrker därför motion Jo205 yrkande

11.

Jordbrukets blockorganisation

I motion Jo281 av Gudrun Norberg (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en redogörelse för hur långt blockorganiseringen kommit
samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om organisationens betydelse. Enligt motionären är beredskapsorganisationen
som skall trygga livsmedelsproduktionen under beredskapstillstånd och
krig (blockorganisationen) mera en pappersprodukt än en fungerande
organisation.

I jordbruksnämndens yttrande redovisas utförligt vilka förutsättningar
som gäller för blockorganisationen och hur planeringen hittills har fortskridit.

Sammanfattningsvis finner jordbruksnämnden att blockorganisationen
har stor betydelse för jordbruksproduktionen i krig. Nämnden har tillsammans
med andra myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund lagt ner ett
betydande arbete på organisationen och är övertygad om att det kommer att
fungera och fylla ett stort behov i krig.

Utskottet konstaterar att motionen tillgodosetts så till vida att riksdagen
genom jordbruksnämndens yttrande erhållit väsentlig information om
blockorganisationen. Med hänvisning härtill och till de slutsatser som
redovisats av jordbruksnämnden avstyrker utskottet motion Jo281.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning för beredskapsplaneringen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo219 yrkande 1,

2. beträffande regional livsmedelsförsörjning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo219 yrkande 3,

JoU 1987/88:17

23

3. beträffande försörjning med ammoniak

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 17,

4. beträffande beredskap mot elavbrott m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo201 och 1987/88:Jo203,

5. beträffande beredskapsgårdar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo251,

6. beträffande beredskapslagring i partihandeln

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 11,

7. beträffande blockorganisationen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo281.

8. att riksdagen till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 8 300 000 kr.

13. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

Regeringen har under punkt C 5 (s. 35-36) föreslagit att riksdagen till
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 143 669 000 kr.

Motion

1987/88:Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen anslår 30 mkr ytterligare till C 5 Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fö512.

Utskottet

Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel
m.m. samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder i form av planering
m.m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader
m.m. för viss personal.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om 1987 års försvarsbeslut
och de planeringsförutsättningar som beslutet innefattar tillstyrker utskottet
regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker motion Jo219 yrkande

2.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo219 yrkande 2 till Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
143 669 000 kr.

14. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Regeringen har under punkt C 6 (s. 36-37) föreslagit att riksdagen till
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 525 000 000 kr.

JoU 1987/88:17

24

Motioner

JoU 1987/88:17

1987/88:Jo207 av Paul Lestander och Johan Andersson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett
arealstöd till spannmålsodling i Norrbotten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till arealstöd till spannmålsodling
i Norrbotten.

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppräkning av prisstödet till jordbruket i norra
Sverige.

1987/88:Jo215 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödet till
grisköttsproduktionen i norra Sverige.

1987/88:Jo218 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från
tvåprissystemet för mjölk i stödområde 1 och 2.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sk365.

1987/88:Jo233 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ändrad stödområdesindelning i Dalsland.

1987/88:Jo239 av Ture Ångqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
förbättra den ekonomiska situationen för äggproducenterna i norra Sverige.

1987/88:Jo241 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om arealersättning och
förtur för det norrbottniska jordbruket.

1987/88:Jo242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om prisstöd till
jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo245 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att det s.k. naturliga jordbruksområdet nr
42 vad gäller statligt pristillägg för mjölk hänförs till stödområde nr 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att jordbruket ges lika villkor som övriga delar av
produktionsområde nr 12.

1987/88:Jo253 av Karl Boo och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att samma stöd skall utgå till potatisodlingen i Dalarna
som i Norrland.

25

1987/88:Jo256 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen gör en översyn av stödområdesindelningen
för jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till stöd för
potatisodlingen i Värmlands skogsbygder,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om borttagande av
nuvarande produktionsbegränsning för jordbruket i norra Sverige,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag som ger ökad
lönsamhet för jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo259 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökat Norrlandsstöd till jordbruksnäringen i Värmland.

Utskottet

Stödområdesindelningen och prisstödsnivåerna för prisstödet till jordbruket
i norra Sverige behandlades av riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:166, JoU
24, rskr. 344). Riksdagens beslut innebar att prisstödet räknades upp med
100 milj kr. till 510 milj. kr. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen i
jordbruket bör prisstödet enligt propositionen uppräknas med 3 % för
budgetåret 1988/89 vilket motsvarar en höjning av anslaget med 15 milj. kr.
Jordbruksministern avser att senare föreslå regeringen att ge jordbruksnämnden
i uppdrag att lämna förslag till hur en sådan uppräkning bör
genomföras. Under anslaget B 8 (punkt 7) har redovisats de ytterligare
åtgärder som bör vidtas som stöd till jordbruket i norra Sverige.

Motionerna som behandlas under detta anslag syftar bl.a. till ändringar i
nu gällande regler om stödområdesindelningen resp. produktstödet till olika
produktionsgrenar. Dessa är Jo215 (s), Jo233 yrkande 1 (c), Jo239 (s), Jo245
(s), Jo253 yrkande 1 (c), Jo256 yrkande 2 (c) och Jo259 yrkande 1 (m,fp).

Utskottet har tidigare, i anslutning till motioner om stödområdesindelningen
m.m., anfört att det i första hand ankommer på regeringen och
jordbruksnämnden att bedöma hithörande frågor. Anledning saknas att nu
frångå denna ståndpunkt. I sammanhanget bör framhållas att det enligt
uttalanden av jordbruksministern i proposition 1986/87:146 fanns skäl att
vart tredje år genomföra en närmare översyn av prisstödet. Det bör även
noteras att förslagen i budgetpropositionen delvis ligger i linje med motionärernas
önskemål så till vida att stödet till Norrlandsjordbruket förstärks dels
inom ramen för det treåriga åtgärdsprogrammet, dels genom uppräkning av
prisstödet. Med hänvisning till det anförda går utskottet inte in på någon
sakprövning av de yrkanden som framställts om ändring av stödområdesindelning
och stödbelopp m.m. utan avstyrker ovan angivna motionsyrkanden.

Med hänvisning till den aviserade översynen avstyrker utskottet även
motionerna Jo218 (s) och Jo256 yrkandena 1, 3 och 4 om en översyn av
stödområdesindelningen, avskaffande av tvåprissystemet m.m. i norra
Sverige samt förslag om ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige. Vad
beträffar tvåprissystemet för mjölk bör tilläggas att detta system tillämpas
under en försöksperiod som löper ut den 30 juni 1988. Systemet har

JoU 1987/88:17

26

utvärderats och utskottet utgår från att det finns anledning att återkomma till
frågan under vårsessionen.

I några motioner framställs yrkanden om principiellt ändrad inriktning av
stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion Jo207 (vpk) bör ett
arealstöd införas till Norrlandsjordbruket. Liknande tankegångar återfinns i
motion Jo241 (fp) om arealersättning till det norrbottniska jordbruket. Det
norrländska jordbruket bör enligt motionen behandlas med förtur i den
jordbrukspolitiska utredning som i annat sammanhang yrkats av folkpartiet.

Utskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag för att frångå den
huvudprincip som gäller för stödet till Norrlandsjordbruket, nämligen att
detta utgår som ett prisstöd för vissa produkter. Frågan om arealstöd till
jordbruksnäringen är enligt utskottets mening inte av den arten att den kan
behandlas enbart utifrån Norrlandsjordbrukets förhållanden utan bör bedömas
i ett mera övergripande jordbrukspolitiskt sammanhang (jfr JoU
1986/87:22). Utskottet avstyrker motionerna Jo207 och Jo241.

I motion Jo213 yrkande 16 (m) anförs att Norrlandsstödet bör bibehållas
som ett produktstöd och räknas upp i takt med inflationen. Vad utskottet
nyss anfört i anslutning till motioner om arealstöd tillgodoser motionen i
fråga om stödets inriktning. När det gäller uppräkningen av stödet innebär
regeringens förslag till medelsanvisning att prisstödet räknas upp med 3 %
med hänsyn till kostnadsutvecklingen vilket för övrigt överensstämmer med
tidigare riksdagsuttalande om en årlig justering av prisstödet. Motionen
påkallar således i denna del ingen vidare åtgärd från riksdagens sida.

Av jordbruksministerns anförande framgår att jordbruksnämnden kommer
att få i uppdrag att lämna förslag om hur uppräkningen av prisstödet skall
genomföras. I motion Jo242 (vpk) anförs bl.a. att en justering av örestalen är
den lämpligaste metoden för en sådan uppräkning. Utskottet utgår från att
denna metod, liksom tidigare, beaktas i vederbörlig ordning men anser inte
att riksdagen bör göra uttalanden som binder jordbruksnämnden vid en viss
metod och ev. utesluter andra beräkningar som kan vara motiverade.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 525 000 000 kr.,

2. beträffande stöd till grisköttsproduktion i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo215,

3. beträffande stödområdesindelningen i Dalsland
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo233 yrkande 1,

4. beträffande äggproduktionen i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo239,

5. beträffande stödområdesindelningen i Västmanlands län
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo245,

6. beträffande stöd till potatisodling i Dalarna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo253 yrkande 1,

7. beträffande stöd till potatisodling i Värmland
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo256 yrkande 2,

8. beträffande stödet till Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo259 yrkande 1,

JoU 1987/88:17

27

9. beträffande undantag från vissa produktionsbegränsningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo218 och 1987/88:Jo256
yrkande 3,

10. beträffande översyn av stödområdesindelningen m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo256 yrkandena 1 och 4,

11. beträffande arealstöd till spannmålsodling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo207 och 1987/88:Jo241,

12. beträffande uppräkning av prisstödet m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 16,

13. beträffande metod för uppräkning av prisstödet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo242.

15. Bidrag till permanent skördeskadeskydd och
Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 7 och C 8 (s.
37-38) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Skogsbruk

Hearing

Utskottet har vid en hearing inhämtat kompletterande upplysningar om bl.a.
skogsvårdslagens tillämpning och anslagsområdet Bidrag till skogsvård. I
hearingen deltog representanter för skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk,
Sveriges lantbruksuniversitet, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen.
Svenska Skogsarbetareförbundet och Sveriges Skogsägareföreningars
riksförbund.

16. Skogsstyrelsen

Regeringen har under punkt D 1 (s. 39-40) föreslagit att riksdagen till
Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 34101000
kr.

Motioner

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av
skogsvårdslagstiftningen med den inriktning som anges i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stimulans och rådgivning inom skogsbruket,

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till anslaget D 1 Skogsstyrelsen för budgetåret
1988/89 anslår 33 001 000 kr.

JoU 1987/88:17

28

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av skogspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en reformering av skogsvårdslagen i enlighet med de
riktlinjer som anges i motionen,

3. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anslår 1 milj. kr.
mindre än regeringen föreslagit eller således 33 101 000 kr.,

1987/88:Jo314 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en översyn av
skogsvårdslagen i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär att skogsstyrelsen får i uppdrag att
snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning vid styrelsen
och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas bort,

1987/88:Jo786 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär en ändring av skogsvårdslagens portalparagraf i
enlighet med vad som anförts i motionen, i syfte att beskriva skogen som en
mångårig resurs.

Utskottet

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet
för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att
leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket.

Regeringen föreslår att medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas
med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning av
utgifterna om 1 %. I propositionen har därutöver bl.a. beräknats 1 milj. kr.
under detta anslag för tillsyn m.m. enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara.

I kommittémotioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet framhålls
att dessa partier motsatt sig antagandet av träfiberlagen. De är inte
heller beredda att tillstyrka äskade anslag för lagens tillämpning. I motion
Jo226 (m) yrkas med hänvisning bl.a. härtill en anslagsminskning om 1,1
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1). Enligt motion
Jo301 (fp) bör motsvarande minskning göras med 1 milj. kr. (yrkande 3).

Utskottet finner regeringens förslag väl motiverat och tillstyrker således
att anslaget bestäms till 34 101 000 kr. Motionerna avstyrks såvitt nu är i
fråga.

Utskottet har funnit lämpligt att ta upp vissa motionsyrkanden om skogspolitiken
och skogsvårdslagen i detta sammanhang.

Skogsvårdslagstiftningen m.m.

I parti- resp. kommittémotioner från fyra partier yrkas på ändringar av
skogspolitiken och/eller revision av skogsvårdslagen. Enligt motion Jo213
(m) bör riksdagen begära förslag till förändringar i skogspolitiken med
inriktningen att marknadskrafterna i större utsträckning skall styra utvecklingen
i skogsbruket. Marknadskrafterna är effektivare än statlig styrning när

JoU 1987/88:17

29

det gäller skogsindustrins råvaruförsörjning, anser motionärerna (yrkande
18). Skogsvårdslagen bör principiellt ha sin utgångspunkt i skogen som en
naturresurs. Rådgivning och information bör ersätta stora delar av regleringen
och författningarna. Riksdagen bör rikta ett särskilt tillkännagivande om
stimulans och rådgivning inom skogsbruket till regeringen (yrkande 19). - I
motion Jo301 (fp) begärs en samlad översyn av skogspolitiken (yrkande 1).
Detaljregleringen bör försvinna samtidigt som hänsynen till naturvårdens
intressen bör förstärkas, anför motionärerna. Vidare bör skogsvårdslagen
reformeras (yrkande 2). Reformen bör syfta till en förenklad lagstiftning,
begränsad byråkrati, ökat hänsynstagande till miljövården och ett mer
ståndortsanpassat skogsbruk. - Även i motion Jo314 (c) begärs en utredning
för att se över skogsvårdslagen (yrkande 1). Ett nytt lagverk skall klart ange
samhällets minimikrav när det gäller skogens skötsel och därmed vad som är
tillåtet och vad som är förbjudet. Lagen - inte skogsstyrelsens anvisningar -skall ange de ramar inom vilka en skogsägare är skyldig att hålla sig. - Enligt
motion Jo786 (vpk) bör riksdagen begära ändring av skogsvårdslagens
portalparagraf i syfte att beskriva skogen som en mångsidig resurs (yrkande
1). Det finns en målkonflikt mellan utnyttjande och bevarande i den svenska
skogspolitiken - mellan hög virkesproduktion och skydd av skogen som
naturmiljö, anför motionärerna. Produktionsmålet har i praktiken kommit
att dominera över bevarandemålet på ett sådant sätt att de av riksdagen
fastlagda principerna om målen för miljövårds- och naturvårdspolitiken
åsidosatts.

I motionerna från moderata samlingspartiet och centern yrkas även på en
nedskärning resp. på avskaffande av skogsvårdsavgiften. Yrkandena härom
bereds av skatteutskottet (SkU 1987/88:23). I konsekvens med sina förslag
beträffande skogsvårdsavgiften yrkar motionärerna på nedskärningar av
stödet till skogsvård m.m. Yrkandena härom behandlas i det följande under
resp. anslagsposter. I motion Jo314 (c) yrkas vidare att skogsstyrelsen ges i
uppdrag att se över möjligheterna till personalminskning vid styrelsen och
skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas bort (yrkande 5).

Utskottet erinrar om att flertalet här aktuella motionsförslag i identisk eller
snarlik form framförts tidigare och avslagits av riksdagen (senast JoU
1986/87:16 p. 14). Utskottet har därvid framhållit att ett tillgodoseende av
moderata samlingspartiets förslag om att ersätta de nu gällande statliga
styrmedlen i skogsbruket med en marknadsstyrning skulle innebära en
principiell omläggning av skogspolitiken. Utskottet vidhåller denna bedömning.
Motion Jo213 yrkande 18 avstyrks således.

Utskottet avstyrker även de yrkanden (1 och 2) om översyn av skogspolitiken
och reformering av skogsvårdslagen som framställs i motion Jo301 (fp).
Som utskottet tidigare anfört med anledning av likartade motioner skulle
förslagens genomförande svårligen kunna förenas med skogsvårdslagens
krav på en varaktigt hög och värdefull virkesavkastning.

Även det förslag om översyn av skogsvårdslagen som framställs av centern
i motion Jo314, yrkande 1 avstyrker utskottet. Som utskottet tidigare
framhållit är det naturligt och nödvändigt att en lagstiftning berörande ett så

JoU 1987/88:17

30

komplicerat område som skogsvården och skogsbruket får karaktären av en
ramlag som följs upp med tillämpningsbestämmelser.

Utskottet delar i betydande utsträckning moderaternas mening att rådgivning
och information är viktiga för skogsvården. Inte minst gäller detta
attityden mot de enskilda skogsbrukarna. Av propositionen framgår även att
skogsvårdsorganisationens insatser i stor och ökande utsträckning går ut på
rådgivning och information. Även stimulans bör ingå som ett led i skogspolitiken.
Investeringar i skogsbruket stimuleras i skattehänseende. Utskottet är
icke berett att förorda någon ändring av de regler som nu gäller med
anledning av motion Jo213 (yrkande 19).

Utskottet finner heller ingen anledning att tillstyrka förslaget i motion
Jo314 yrkande 5 om personalminskning vid skogsvårdsmyndigheterna.

Som utskottet framhöll vid behandlingen för ett år sedan av en vpk-motion
om ändring av skogsvårdslagens portalparagraf, överensstämmande med
motion Jo786 yrkande 1, kan utskottet dela uppfattningen att politiken bör
vila på en helhetssyn på skogen som en levande naturresurs. Utskottet visade
samtidigt att hänsynen till naturvården och de ekologiska sambanden i hög
grad beaktas vid anslagsfördelningen av bidrag till olika skogsvårdsåtgärder.
Dessa hänsyn har, som utskottet visar i fortsättningen av detta betänkande,
ytterligare stärkts genom skogsstyrelsens ändringar av anvisningarna till
skogsvårdslagen under år 1987. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet ter sig mot den bakgrunden icke påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 1 och 1987/88:Jo301 yrkande 3 till
Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
34 101 000 kr.,

2. beträffande förändringar i skogspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 18, 1987/
88:Jo301 yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Jo314 yrkande 1,

3. beträffande stimulans och rådgivning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 19,

4. beträffande personalminskning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo314 yrkande 5,

5. beträffande portalparagrafen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkande 1.

17. Skogsvårdsstyrelserna och Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter

Regeringen har under punkterna D 2 och D 3 (s. 40-42) föreslagit

1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89 får
disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

JoU 1987/88:17

31

3. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 180 693 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till anslaget D 3 Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anslår 175 393 000 kr.

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter anslår 0,8
milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 179 893 000 kr.,

1987/88:Jo304 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade krav
på gallring i främst privatskogsbruket.

1987/88:Jo309 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i skogsvårdslagen att anmälningsplikt
och tillstånd krävs för gallring i områden som klassats som riksintresse.

1987/88:Jo310 av Axel Andersson och Sven Lundberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för att åstadkomma en ökning av gallringarna inom det
svenska skogsbruket.

Utskottet

På anslaget D 2 redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom fröoch
plantverksamheten. Över anslaget D 3 anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter.

Jordbruksministern framhåller i propositionen att den årliga arealen
gallring av skog halverats under de senaste tjugo åren. Drygt 1 % av
skogsmarksarealen gallras årligen. Behovet är nästan dubbelt så stort. En
ökad gallring kan ge ett betydande tillskott av virke till skogsindustrin. Han
föreslår mot den bakgrunden en intensifierad, målinriktad rådgivning
liknande den som för närvarande sker i fråga om slutavverkning och som har
visat goda resultat. För ändamålet bör skogsvårdsstyrelserna tillföras sammanlagt
11,6 milj. kr. under en treårsperiod varav 3,5 milj. kr. under nästa
budgetår.

Enligt motion Jo226 (m) bör det belopp som regeringen föreslagit minskas
med 5,3 milj. kr. (yrkande 2). Bl.a. avstyrker motionärerna den föreslagna
förstärkningen av rådgivningsverksamheten beträffande gallring, liksom
vissa ökade kostnader för tillsyn enligt träfiberlagen. I motion Jo301 (fp)
yrkas på en nedjustering av det föreslagna anslaget med 0,8 milj. kr.
(yrkande 4). Motionärerna hänvisar till sina förslag om avskaffande av
träfiberlagen (jfr ovan under punkt 14).

Utskottet delar regeringens bedömning att ansträngningarna att höja
avverkningsnivån under den närmaste perioden bör inriktas på att intensifiera
gallringarna. Som skogsstyrelsen anför i sin anslagsframställning har
gallringarna av flera orsaker varit mindre lönsamma på kort sikt för

JoU 1987/88:17

32

skogsägarna. Detta kan antas vara den största anledningen till den under
många år starkt fallande trenden för gallringarna. För att få en positiv
utveckling behövs rejäl stimulans inte minst i form av rådgivning. Bl.a.
behöver kunskapsnivån höjas när det gäller gallringarnas ekonomi, planering
och utförande samt information lämnas om avsättningsmöjligheterna för
virket.

När det gäller träfiberlagen hänvisar utskottet till vad som anförts i det
föregående under punkt 14. Utskottet finner med hänvisning till det anförda
att riksdagen bör besluta i enlighet med regeringens förslag. Motionerna
Jo226 och Jo301 avstyrks i berörda delar.

I några motioner framförs synpunkter på gällande bestämmelser om
skogsgallring. Enligt motion Jo304 (s) bör krav ställas på ökad gallring i
främst privatskogsbruket. Likartade synpunkter förs fram i motion Jo310 (s).
Enligt motionärerna bör gallringsskyldigheten skärpas genom en komplettering
av skogsvårdsförordningen. I motion Jo309 (vpk) påtalas att det i vissa
fall förekommit att avverkning skett genom gallring i skyddsskog, bl.a. på
skogbevuxna holmar i älvar vilka förklarats som riksintresse, varigenom
möjligheterna att undersöka alternativa lösningar omintetgjorts. Motionärerna
yrkar att skogsvårdslagen ändras så att anmälningsplikt och tillstånd
krävs för gallring i områden som klassats som riksintresse.

Utskottet delar i stort den uppfattning som förs fram i motionerna Jo304
och Jo310 om det angelägna i att öka gallringsintensiteten i skogsbruket. Som
framgår av det ovan anförda tillstyrker utskottet även de förslag som
regeringen lagt fram om ett program för att intensifiera gallringen. De
planerade åtgärderna avses komma att rikta sig icke minst till de privata
skogsägarna. Utskottet vill å andra sidan framhålla att gallringsskyldigheten
sedan år 1983 är inskriven i skogsvårdslagen vad gäller yngre skog. Även om,
som skogsstyrelsen uttrycker det i sin handbok (1987) till skogsvårdslagen,
ogallrad skog som regel har behov av gallring även om inte gallringsskyldighet
föreligger, är utskottet icke berett att förorda en generell utökning av
gallringsskyldigheten. Den intensifiering av rådgivningsverksamheten som
utskottet tillstyrkt bör vara tillräcklig för att förbättra gallringsverksamheten.
Med det anförda avstyrks motionerna Jo304 och Jo310.

Yrkandet i motion Jo309 om anmälningsskyldighet avser sällan förekommande
specialfall. Utskottet utgår från att de naturvårdande myndigheterna
uppmärksammar problem av detta slag och, om så befinns nödvändigt, vidtar
de åtgärder eller begär de författningsändringar som erfordras. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida torde inte vara påkallat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89
får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 2 och 1987/88:Jo301 yrkande 4 till

JoU 1987/88:17

33

3 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 180 693 000 kr.,

4. beträffande ökad gallring

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo304 och 1987/88:Jo310,

5. beträffande anmälningsplikt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo309.

18. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 42-43) och
hemställer

att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

19. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

Regeringen har under punkt D 5 (s. 43-44) föreslagit att riksdagen till
Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 33 815 000 kr.

Motion

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att till anslaget D 5 Skogsvårdsstyrelserna:
Investeringar för budgetåret 1988/89 anslå 28 315 000 kr.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsens
uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten. Jordbruksministern
framhåller att det för bidrag till skogsfröplantager behövs 5,5 milj. kr.
under detta anslag.

Enligt motion Jo226 (m) finns det ingen anledning för staten att bidra till
dessa fröplantager (yrkande 3).

Utskottet finner regeringens förslag väl motiverat. Regeringens förslag
tillstyrks, och motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo226 yrkande 3 till Skogsvårds styrelserna: Investeringar
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
33 815 000 kr.

20. Bidrag till skogsvård m.m.

Regeringen har under punkt D 6 (s. 44-46) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 255 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.

JoU 1987/88:17

34

Motioner

JoU 1987/88:17

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om överförandet av fjällnära skogar till småbrukare eller
gemensamhetsskogar.

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att till anslaget D 6 Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1988/89 anslå 182 800 000 kr.,

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89
anslår 40 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 230 000 000
kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av 5:3-bidragen i deras nuvarande form,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till ersättning av skadad skog i norra Sverige,

1987/88:Jo302 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det fortsatta behovet
av statligt stöd till skogsbruket under anslagsdelen Skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd.

1987/88:Jo303 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och en
omfördelning av anslag härtill.

1987/88:Jo307 av Sven Eric Lorentzon och Hans Dau (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om följdverkningarna vid överträdelse av 13 § skogsvårdslagen.

1987/88:Jo312 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det anslag i budgetpropositionen 1988/89,
bilaga 11, D 6. Bidrag till skogsvård m.m., rubriken Skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd m.m. utgår samt ersätts av ett anslag
till skogsgallring och hjälpplantering,

2. att riksdagen beslutar att det anslag som finns upptaget under D 6.
Bidrag till skogsvård m.m. avseende skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd, skall överföras till det nya anslaget Skogsgallring
och hjälpplantering.

1987/88:Jo314 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att bidragsformerna 2, del av 3 och 5 under D 6 i
prop. 1987/88:100 avvecklas fr.o.m. 1 juli 1988 och att anslag följaktligen inte
beviljas för dessa bidragsändamål,

3. att riksdagen till bidragsformen 2, i den del som avser lövskogsplantering
på gammal nedlagd åkermark, anvisar 15 milj. kr.,

35

4. att riksdagen anvisar ett förslagsanslag om 71,2 milj. kr. under D 6 för
särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, för ädellövskogsbruk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen.

1987/88:Jo719 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett förstärkt skydd för värdefulla fjällnära barrskogar,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bättre övervakning av hur skogsvårdslagens hänsynsregler
efterlevs,

1987/88:Jo720 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en naturvårdsgräns
för de fjällnära skogarna.

1987/88:Jo786 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett samlat program för den fjällnära skogen,

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
se över 21 § skogsvårdslagen och dess tillämpning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om naturvården i den skogliga planeringen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om varierad skogsskötsel,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om löv- och blandskogar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Pinus contorta,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsmarkens produktionsförmåga.

Utskottet

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringsförslaget om ett treårsprogram för
en intensifierad skogsvård i Västerbottens inland till en kostnad av sammanlagt
22 milj. kr. (prop. 1987/88:64 bil. 3, JoU 15). I förevarande proposition
förordar jordbruksministern att resurserna för det programmet kompletteras
med ytterligare 21,6 milj. kr. för bidrag till skogsvård. Dessa medel bör under
en treårsperiod tas upp med 7,2 milj. kr. om året under detta anslag, under
bidragsramen för åtgärder inom stödområdet.

När det gäller anslagsramen under bidragsram 2 - Skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd (de s.k. 5 § 3-bidragen) - anför
jordbruksministern följande i propositionen.

Rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m. bör i större utsträckning än innevarande budgetår kunna
disponeras för lövskogsplantering på gammal nedlagd jordbruksmark.
Intresset för dessa planteringar är stort bland skogsägarna. Omfattningen av
lövskogsplantering begränsas dock fortfarande av tillgången på lämpliga

JoU 1987/88:17

36

plantor. I viss mindre utsträckning bör anslagsramen få användas för bidrag
till barrskogsplantering av äldre, nedlagda jordbruksmarker om lövskogsplantering
är olämplig från skogsvårdssynpunkt och inte angelägen från
naturvårdssynpunkt.

Regeringen föreslår för budgetåret 1988/89 en sammanlagd ram av 255,2
milj. kr. för bidrag till skogsvård m.m. Regeringen bör kunna jämka
fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget
beräknas 270 milj. kr.

Regeringens förslag till utgifter under anslaget framgår av följande
tabell:

	1987/88	Beräknad ändring 1988/89
		Föredraganden
Rambelopp
1. Särskilda skogsvårds-
åtgärder inom det skog-
liga stödområdet	58000000	+ 7200000
2. Skogsodling efter
avverkning av låg-
producerande bestånd
m. m.	111000000	—
3. Dikning	10000000	-
4. Ädellövskogsbruk	8000000	-
5. Översiktliga skogsinven-
teringar	61000000	-
	248000000	+ 7200000
Anslag	270000000	-

Regeringens förslag kritiseras i parti- resp. kommittémotioner från fyra
partier.

I motion Jo226 (m) avstyrks regeringens förslag om att tillföra programmet
för intensifierad skogsvård i Västerbottens inland ytterligare 7,2 milj. kr. per
år utöver det anslag som antagits av riksdagen tidigare detta år. Motionärerna
yrkar vidare att anslagsramen för bidrag till dikning utgår samt att anslaget
för täckande av kostnader för den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI)
minskas med 20 milj.kr. Slutligen yrkas att att rambeloppet för bidrag till
skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd minskas med 50
milj. kr. Bidraget bör endast utgå i inre stödområdet (A och B). Det skall ses
som ett regionalpolitisk! stöd för att främja avverkningen och återbeskogningen
inom vissa områden, där lönsamheten är så låg att avverkning ej sker.
Sammantaget yrkar motionärerna att anslaget utgår med 182 800 000 kr.,
vilket innebär en minskning med 87,2 milj. kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 4).

I motion Jo301 (fp) yrkas att anslaget förs upp med 230 000 000 kr., vilket
innebär en minskning med 40 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.
Bidrag skall inte utgå om länsstyrelsens naturvårdsenhet säger nej, anför
motionärerna, och påtalar risken att hittills okända men värdefulla områden
drabbas (yrkande 5). 5 § 3-bidragen bör avskaffas i sin nuvarande form
(yrkande 6). De bör ersättas med en bidragsform som skall ha till syfte att

JoU 1987/88:17

37

ersätta skadad skog i norra Sverige. I samband därmed bör bidrag också
kunna utgå till åtgärder för en aktiv natur- och kulturvård vid skogsodlingen
(yrkande 7).

Även vänsterpartiet kommunisterna föreslår, i motion Jo312, att 5 §
3-bidraget avskaffas (yrkande 1). De medel som föreslås av regeringen under
anslagsramen för 5 § 3-bidrag bör i stället användas för skogsgallring och
hjälpplantering (yrkande 2).

I motion Jo314 föreslår centern, med hänvisning till sitt yrkande om
skogsvårdsavgiftens avskaffande, att bidragsformerna 2 (delvis), 3 och 5
under D6 i förevarande proposition avvecklas från budgetårsskiftet och att
anslag följaktligen inte beviljas för dessa bidragsändamål (yrkande 2).
Riksdagen bör anvisa 15 milj.kr. under bidragsram 2 till lövskogsplantering
på gammal nedlagd åkermark (yrkande 3). Motionärerna betonar i det
sammanhanget att det här icke får vara fråga om skogsplantering på den s.k.
överskottsarealen utan att uttrycket ”gammal nedlagd åkermark” endast
omfattar de 260 000 ha som sedan flera år ej brukats. För särskilda
skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet (bidragsform 1 under
D6) föreslår motionärerna 71,2 milj. kr. (yrkande 4). Slutligen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen
(yrkande 6).

I två enskilda motioner framförs ytterligare synpunkter på 5 § 3-bidragen
och stöd till lövskogsplantering. Enligt motion Jo302 (s) finns det fortsatt
behov av statligt stöd till skogsbruket under anslagsdelen 5 § 3-bidrag.
Motionären ger som exempel den betydelse dessa bidrag har på Gotland. I
motion Jo303 (m) framhålls behovet av en ökad satsning på ädellövskogen.
Medel bör omfördelas från anslaget för 5 § 3-bidraget vilket bör tas bort,
anser motionärerna (yrkande 2).

Utskottet får för egen del anföra följande.

Som framhållits i det föregående under punkt 16 hänger moderata
samlingspartiets och centerns besparingsyrkanden samman med dessa partiers
uppfattning att skogsvårdsavgiften bör nedbringas resp. avskaffas.
Enligt utskottets mening skulle en neddragning av skogsvårdsbidragen i linje
med vad som föreslagits i motionerna Jo226 och Jo314 resultera i en sämre
skogsvård och på sikt i en lägre tillväxt. Utskottet delar jordbruksministerns
mening att statsbidragen till skogsvård har haft en väsentlig betydelse för
utvecklingen av de mycket långsiktiga och från samhällets synpunkt väsentliga
investeringarna i skogsbruket. Som utskottet framhöll med anledning av
motsvarande motioner vid föregående års budgetbehandling tillfredsställer
dikningsbidragen viktiga behov, liksom bidragen till de översiktliga skogsinventeringarna,
ÖSI.

När det gäller bidragsform 2 under anslaget. Skogsodling efter avverkning
av lågproducerande bestånd (det s.k. 5 § 3-bidraget), föreligger motioner
från fem partier. Tre partier - m, fp och c - yrkar på en minskning av det
föreslagna anslaget med resp. 50, 40 och 86 milj. kr.

Tre partier - fp, c och vpk - önskar att bidragen under denna anslagsram
ges en annan inriktning. Enligt motion Jo301 (fp) bör 5 § 3-bidragen
avvecklas i sin nuvarande form (yrkande 6). De bör ersättas med en

JoU 1987/88:17

38

bidragsform som skall ha till syfte att ersätta skadad skog i norra Sverige
(yrkande 7). Enligt motion Jo312 bör medlen under bidragsform 2 användas
för skogsplantering och hjälpplantering. Enligt motion Jo314 (c) bör endast
ett mindre belopp (15 milj. kr.) anslås under bidragsform 2 och utnyttjas för
stöd åt lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark.

Enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429) skall ny skog anläggas på skogsmark
om skogen är så gles eller till så stor del består av för marken olämpligt
trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. För
detta ändamål har bidrag kunnat lämnas sedan länge. År 1981 beslöt
riksdagen om ett femtonårsprogram för att avveckla sådana glesa skogar som
avses i 5 § 3 skogsvårdslagen. Därvid förutsågs att bidrag för ändamålet
skulle lämnas med ett årligt belopp av200 milj. kr. (prop. 1981/82:30bilaga 5,
JoU 8). Sedermera har anslagsramen för bidrag för ändamålet minskat. För
nästkommande budgetår föreslås ett rambelopp av lil milj. kr.

Utskottet erinrar om att bidragen till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd kontinuerligt debatterats sedan femtonårsprogrammet
infördes. Avvägningen mellan naturvårdens och virkesproduktionens
intressen inom skogsbruket har vållat problem. När frågan för ett år
sedan var aktuell framhöll utskottet bl.a. följande:

Bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd har på sin tid initierats
under stor enighet i riksdagen. Enligt utskottets mening utgör detta stöd
fortfarande en viktig faktor för att öka virkesavkastningen på sikt. I Norrland
där betydande arealer skräpskog uppstod efter den dimensionshuggning som
skedde under en tid med stora virkesreserver under flottningsperioden, har 5
§ 3-bidragen betydelse för skogsföryngringen. De bidrar även till att
upprätthålla sysselsättningen. Även i södra Sverige med dess gynnsammare
klimat för skogstillväxten är avvecklingen av 5 § 3-skogarna väsentlig för den
framtida virkesförsörjningen.

Som anförts i det föregående har 5 § 3-stödet under årens lopp minskat i
omfång. Programmets totala omfattning har reducerats och tidsperioden för
programmet har förlängts. De genomförda ändringarna har i stor utsträckning
varit föranledda av naturvårdshänsyn. Strävan att ytterligare tillgodose
hänsynen till naturvården präglar även regeringens fördelning av stödet.
Lövskogsbrukets växande betydelse tillgodoses. Skogsstyrelsens översyn av
stödreglerna präglas av samma inställning (prop. 1986/87:100 bil. 11, JoU 16
s.32).

Samtidigt kunde det dock enligt utskottets mening finnas skäl att ytterligare
värna om vad som återstår av de hagmarker som nu till stor del vuxit igen och
förbuskats sedan beteshävden under senare år avtagit alltmer. Riksdagen
förordade därför på förslag av utskottet att stor försiktighet skulle iakttas vid
avvecklingen av lågproducerande skog som ingår i områden som inventeras
inom ramen för naturvårdsverkets program för naturvårdsåtgärder inom
odlingslandskapet. I enlighet härmed har skogsstyrelsens regler för bidragsprövning
ytterligare skärpts för att få en bättre naturvårdshänsyn.

Utskottet står fast vid den bedömning som gjordes för ett år sedan om
användningen av bidragen under anslagsramen.

Utskottet biträder även jordbruksministerns förslag att bidragen i större
utsträckning än för närvarande bör kunna disponeras för lövskogsplantering

JoU 1987/88:17

39

på gammal nedlagd jordbruksmark, och i viss, mindre utsträckning, även
barrskogsplantering på sådan mark. Därmed tillgodoses i väsentlig mån
motion Jo314 yrkande 3. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av detta motionsyrkande påkallas således icke.

I propositionen erinrar jordbruksministern att bidragsramen för restaurering
av glesa skogar sedan flera år kan utnyttjas för att bekosta s.k.
naturvärdesundersökningar på de marker som aktualiseras för åtgärder.
Enligt hans uppfattning bör medlen även kunna nyttjas till bidrag vid
upprättande av åtgärdsprogram, rådgivning och olika skogs-, natur- och
kulturvårdande åtgärder. Utskottet biträder dessa förslag. Verksamheten
bör bedrivas försöksvis och utvärderas på sedvanligt sätt. Utskottet biträder
även förslaget om att komplettera treårsprogrammet för en intensifierad
skogsvård i Västerbottens läns inland.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet tillbakavisar förslagen i motion
Jo226 (m) att reducera det föreslagna anslaget Bidrag till skogsvård med 87,2
milj. kr. (yrkande 4). Yrkandet avstyrks.

Med motsvarande motivering avstyrker utskottet den anslagsminskning
med 40 milj. kr. som förordas i motion Jo301 (fp).

Utskottet avstyrker även motion Jo314 (c) såvitt nu är i fråga (yrkandena
2,4 och 6) med hänvisning till vad som anförts i det föregående. När det gäller
yrkande 6 (tillkännagivande av vad som i övrigt anförts i motionen) får
utskottet framhålla att yrkandet är alltför opreciserat för att kunna läggas till
grund för någon saklig prövning.

Utskottet är, med hänvisning till det anförda, icke heller berett att ansluta sig
till några av de förslag som framförts om ändrad inriktning av bidragsform 2.
Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd.

Utskottet avstyrker således motionerna Jo301 yrkandena 6 och 7, Jo312
och Jo314 yrkande 2 i berörd del.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Jo302 inte påkallar någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Motion Jo303 yrkande 2 avstyrks.

Fristående motioner om skogsvård

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp ett antal
fristående motioner om skogsvård m.m. till behandling.

I motion Jo307 (m) begärs ändring av reglerna om överträdelse av 13 §
skogsvårdslagen. Enligt motionärerna har sanktionsbestämmelsen om förverkande
av virke som avverkas innan skogen nått slutavverkningsålder en
avverkningshämmande effekt och strider därför mot samhällets intressen.
Bestämmelsen om förverkande av virket eller dess värde bör därför snarast
tas bort eller ändras så att den endast får tillämpas om ont uppsåt förelegat
vid avverkningen.

Bestämmelsen om förverkande i 28 § skogsvårdslagen fyller enligt
utskottets mening en viktig funktion för att säkra att skogsägare inte avverkar
sin skog innan den nått sådan storlek att den fyller kraven på slutavverknings -

JoU 1987/88:17

40

ålder. Avverkningen är ju definitiv, och rör stora värden. Skogsägaren har
alltid möjlighet att rådgöra med skogsvårdsmyndigheten om han är tveksam
om tillåtligheten att avverka. Det bör för övrigt påpekas att förverkande
endast får komma i fråga om det inte är uppenbart obilligt. Utskottet
avstyrker mot bakgrund härav motionen.

I några partimotioner tas upp de problem som möter när skogsbrukets och
naturvårdens krav kolliderar. Utskottet tar här upp de motionsyrkanden som
i första hand berör skogsbruket medan vissa andra, närliggande motionsyrkanden
kommer att behandlas i annat sammanhang, som naturvårdsärenden.

I motion Jo719 (fp) yrkas på bättre övervakning av hur skogsvårdslagens
hänsynsregler efterlevs (yrkande 63). Motionärerna hänvisar till en utredning
varav framgår att det inte tas några naturvårdshänsyn alls på en
tredjedel av hyggena. Ett likartat yrkande framställs i motion Jo786 (vpk)
vari krävs att en utredning tillsätts för att se över 21 § skogsvårdslagen och
dess tillämpning.

Den fråga som tagits upp i motionerna har utförligt behandlats under den
hearing som utskottet haft med representanter för skogsstyrelsen, naturvårdsverket
och berörda organisationer. Det framhölls därvid att även om
hänsyn till naturvården sedan gammalt ingår som en integrerad del av
skogsvården har den särskilda lagbestämmelsen i 21 § skogsvårdslagen - om
bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
meddela föreskrifter om vilka hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen
vid skogens skötsel - tagits in först i den nu gällande lagen (1979:429). Medan
framför allt storskogsbruket under åtskillig tid låtit strävan att utvinna
virkesråvara dominera i skogsvården så att berättigade naturvårdshänsyn
eftersatts har - framhölls det - naturvårdens intressen under tiden efter 1979
successivt stärkts. Inom skogsvårdsorganisationen söker man i samarbete
med naturvårdsverketatt genom utbildning och information direkt till
skogsägare och skogsarbetare inskärpa vikten av att de bestämmelser som
utfärdats med stöd av 21 § SkvL efterlevs.

Utskottet delar motionärernas mening om vikten av att skogsvårdslagens
regler om naturvårdshänsyn efterlevs. Som framgår av det anförda strävar de
ansvariga myndigheterna efter att förbättra dessa hänsyn. Utskottet vill för
egen del understryka vikten av att arbetet med information till och utbildning
av dem som arbetar i skogen drivs aktivt. Utskottet utgår vidare från att det
skall vara möjligt att finna lämpliga avvägningar i samråd mellan skogsstyrelsen
och naturvårdsverket i sådana frågor där det fortfarande råder vissa
meningsskiljaktigheter om reglernas utformning, såsom exempelvis beträffande
skyddszonens storlek kring skyddsvärda biotoper. Utskottet finner
således inte nödvändigt att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motionerna Jo719 yrkande 63 och Jo786 yrkande 5.

I motion Jo786 framställs även ett antal andra yrkanden om naturvårdshänsyn
i skogsbruket (yrkandena 7-9, 11 och 12). Enligt motionen bör
uppgifter om naturvärden tas in i den skogliga planeringen, såsom ÖSI och i
enskilda skogsbruksplaner. Ett särskilt tillkännagivande bör göras om
varierad skogsskötsel. En omvärdering efterlyses till förmån för löv- och

JoU 1987/88:17

41

blandskogar. Satsningen på Pinus contorta innebär enligt motionen ett
oacceptabelt risktagande med skogen. Fortsatt plantering av Pinus contorta
bör därför förbjudas. Slutligen framhåller motionärerna att hänsynen till
skogens produktionsförmåga bör innefatta förbud mot användande av vissa
skogsbruksmetoder såsom helträdsutnyttjande på känsliga marker och
hyggesplöjning över huvud taget.

Utskottet erinrar om att skogsstyrelsen i sina anvisningar till skogsvårdslagen
behandlar flertalet av de frågor som aktualiseras i motionen i nu berörd
del. Utskottet finner icke befogat att föreslå någon ändring av föreskrifterna
med anledning av de yrkanden som framställs. Vad särskilt gäller odling av
Pinus contorta erinrar utskottet om att skogsstyrelsen nyligen har beslutat
om ändringar i föreskrifterna. De nya reglerna som gäller för en tvåårsperiod
innebär i korthet att den årligen totalt tillåtna planteringsarealen i landet
begränsas med 25 %. Totalförbud gäller för användning av contortatallen i
särskilt avgränsade kärva klimatlägen. Med det anförda avstyrks motionen
såvitt nu är i fråga (yrkandena 7, 8, 9, 11 och 12).

Skogsbruket i fjällnära skogar är föremål för yrkanden i fyra parti- resp.
kommittémotioner.

I motion Jo213 (m) begärs ett överförande av domänverkets fjällnära
skogar till småbrukare eller gemensamhetsskogar. Utskottet är icke berett
att tillstyrka förslaget. I de områden där domänverket är dominerande ägare
av fjällnära skogar, dvs främst Norrbottens län, är dessa skogar belagda med
så omfattande skogliga restriktioner att ett överförande i privat ägo skulle
medföra betydande komplikationer utan att för den skull tillföra privata
ägare större fördelar.Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga (yrkande
22).

I motion Jo719 (fp) begärs förstärkt skydd för värdefulla fjällnära skogar.
En naturvårdsgräns bör enligt motionen dras längs fjällkedjan väster om den
”nuvarande” skogsodlingsgränsen. Enskilda skogsägare som drabbas av
inskränkningar skall kompenseras (yrkande 56). Enligt motion Jo720 (c) bör
en utredning tillsättas för att upprätta en naturvårdsgräns på biologiska
grunder (yrkande 6). I motion Jo786 (vpk) yrkas på ett samlat program för
den fjällnära skogen ovan den gamla skogsodlingsgränsen (yrkande 4).

Riksdagen har i olika sammanhang under senare år betonat vikten av att
skogsbruket i fjällnära skogar sker med stor varsamhet. Skogsstyrelsens
föreskrifter till skogsvårdslagen har utformats i enlighet därmed. För ett år
sedan avslog riksdagen motionsyrkanden av likartad innebörd som de
nu väckta med hänvisning till de regler för fjällskogsbruket som numera
gäller. Utskottet har icke funnit anledning att ändra sin inställning och
avstyrker således motionerna Jo719 och Jo720 i nu berörda delar.

Vad utskottet anfört med anledning av folkparti- och centermotionerna
gäller även yrkandet från vpk om ett samlat program för fjällskogen. I
sammanhanget finns även anledning framhålla det arbete som pågår på
markanvändningsplaner för de nu aktuella områdena och vilka berör såväl
skogsbrukets som rennäringens och naturvårdens intressen. Motion Jo786
avstyrks alltså i berörd del.

JoU 1987/88:17

42

Hemställan

JoU 1987/88:17

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m.

att riksdagen avslår motionerna Jol987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7,
Jol987/88:Jo302,1987/88:Jo312 och 1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd
del,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 255 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 4, 1987/88:Jo301 yrkande 5 och
1987/88:Jo314 yrkandena 2 i återstående del, 3 och 4 till Bidrag till
skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
270 000 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo314 yrkande 6,

5. beträffande ädellövskog

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo303 yrkande 2,

6. beträffande förverkande av virke

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo307,

7. beträffande skogsvårdslagens hänsynsregler

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 63 och 1987/
88:Jo786 yrkande 5,

8. beträffande naturvärden i den skogliga planeringen m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786yrkandena7,8,9,ll och 12,

9. beträffande överföring av fjällnära skogar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 22,

10. beträffande naturvårdsgräns m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 56 och 1987/
88:Jo720 yrkande 6,

11. beträffande samlat program

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkande 4.

21. Stöd till byggande av skogsvägar

Regeringen har under punkt D 7 (s. 47) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar avslå anslaget D 7 Stöd till byggande av
skogsbilvägar.

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89
anslår 8 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 42 000 000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som strider mot
starka naturvårdsintressen.

1987/88: Jo305 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ställa ett
extra anslag om 30 milj. kr till förfogande för byggande av skogsvägar i
Jämtlands län.

1987/88:Jo308 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
anslaget för Bidrag till skogsbilvägar höjs till 70 milj. kr. för budgetåret
1988/89.

1987/88:Jo311 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen under bilaga
11, Jordbruksdepartementet, D 7.Stöd till byggande av skogsbilvägar anslår
20 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo313 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen ställer ytterligare 5 milj. kr. till jordbruksdepartementets förfogande
som statligt stöd till ordinarie verksamhet för byggande av skogsvägar.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Jordbruksministern
framhåller att skogsvägnätet behöver förtätas i vissa delar av landet för
att möjliggöra ett aktivare skogsbruk. Den sammanlagda bidragsramen bör
räknas upp med 10 milj. kr.till 60 milj. kr. För utbetalning under anslaget
beräknas 50 milj. kr.

Enligt motion Jo226 (m) är det knappast någon investering inom skogsbruket
som är så lönsam som just byggande av skogsvägar. Anslaget bör utgå.
Enligt motion Jo301 (fp) bör anslaget minskas med 8 milj. kr. med hänsyn till
vad motionärerna anfört om varsamhet vid exploatering av fjällnära skogar. I
motion Jo305 (c) yrkas på ett extra anslag om 30 milj. kr. för byggande av
skogsvägar i Jämtlands län. I motionerna Jo308 (c) och Jo313 (fp) framförs
motsvarande yrkanden om 20 resp. 5 milj. kr. till förmån för Västerbottens
län. Enligt motion Jo311 (vpk) bör anslaget öka till 70 milj. kr.

Utskottet finner för sin del att skogsvägsanslaget fyller ett viktigt behov
hos skogsnäringen och lämnar ett aktivt bidrag till sysselsättningen. Utskottet
avstyrker således motion Jo226 yrkande 5.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget i folkpartimotionen om
minskning av bidragen till skogsvård. När det gäller vägbidragen får utskottet
erinra om att riksdagen för ett år sedan på förslag av utskottet uttalade att
även skogsvägar som byggs utan statsbidrag i områden med svårföryngrad
skog bör underkastas villkor om hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens
intressen. De bör även uppfylla de villkor om inpassande i
vägnätsplan som gäller enligt stödförordningen (JoU 1986/87:16, rskr. 252).
Skogsstyrelsen har sedermera beslutat om föreskrifter i enlighet med
riksdagens beslut. Enligt utskottets mening kommer genom de nya bestämmelserna
risken för avverkningar i strid mot gällande regler i fjällnära skog
att ytterligare begränsas. Anledning saknas således att av detta skäl minska

JoU 1987/88:17

44

bidragen till byggande av skogsvägar. Motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet är icke berett att i nuvarande budgetläge tillstyrka motion
Jo311.

Utskottet avstyrker även de förslag om anslagshöjningar till skilda
regioner som framförs i motionerna Jo305, Jo308 och Jo313.

I motion Jo301 (fp) yrkas även att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som
strider mot starka naturvårdsintressen. Detta yrkande är enligt utskottets
mening tillgodosett genom bl.a skogsstyrelsens anvisningar, och bör inte
föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo226 yrkande 5 i motsvarande del medger att under
budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 5 i motsvarande del, 1987/
88:Jo301 yrkande 8,1987/88 :Jo305,1987/88:Jo308,1987/88: Jo311 och
1987/88:Jo313 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

3. beträffande åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo301 yrkande 9.

22. Främjande av skogsvård och Bidrag till trygghetsförsäkring
för skogsbrukare

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 8 och D 9 (s. 48)
och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 12 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Fiske

23. Fiskeristyrelsen

Regeringen har under punkt E 1 (s. 49-50) föreslagit att riksdagen till
Fiskeristyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
39 147 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo402 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
för fiskarenas utbildning till Fiskeristyrelsen anslår kr. 300 000 kr. utöver
regeringens förslag.

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen för fiskares yrkesutbildning till Fiskeristyrelsen anslår
300 000 kr. för budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag,

JoU 1987/88:17

45

1987/88:Jo425 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättningsregler
för fiskare.

Utskottet

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenäringen,
fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte ankommer
på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna.
Det åligger styrelsen särskilt att bl.a. leda de statliga åtgärderna för att
främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården. Jordbruksministern
föreslår att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i
fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av
utgifterna med 5 % med fördelningen 2, 1 och 2 % för första, andra resp.
tredje budgetåret. I övrigt föreslås inga uppräkningar av anslaget.

I folkpartimotionerna Jo402 och Jo415 (yrkande 4) yrkas att riksdagen
höjer fiskeristyrelsens anslag med 300 000 kr. för att finansiera viss vidareutbildning
av fiskare. Motionerna överensstämmer i stort med vad fiskeristyrelsen
äskat i sina petita.

Utskottet erinrar om att motsvarande motionsyrkanden tidigare avslagits
av riksdagen med hänvisning till budgetläget. Med samma motivering
avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag om medelsanvisning.

Enligt motion Jo425 (s) borde ersättning utgå till fiskare som råkar ut för
att senapsgas och andra giftiga eller frätande ämnen, vilka dumpats i havet
efter andra världskriget, hamnar i trålen och skadar fartyg eller redskap.

Utskottet har med anledning av motionen inhämtat att tullverkets
kustbevakning och statens naturvårdsverk har gett ut en skriftlig information
och vägledning för fiskare med råd och anvisningar i fråga om senapsgasfynd
till sjöss. Informationen tillställs fartyg som erhållit licens för fiske inom
riskområden för senapsgas. Även apoteksutrustning kan erhållas. Slutligen
finns numera, sedan den 1 juli 1987, möjlighet till viss ersättning i samband
med senapsgasfynd inom ramen för fiskarenas erkända arbetslöshetskassa.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88: Jo402 och 1987/88:Jo415 yrkande 4 till Fiskeristyrelsen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
39 147 000 kr.,

2. beträffande ersättningsregler

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo425.

24. Fiskenämnderna

Regeringen har under punkt E 2 (s. 50-51) föreslagit att riksdagen till
Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
9 583 000 kr.

JoU 1987/88:17

46

Motion

JoU 1987/88:17

1987/88:Jo244 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte att
skapa ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn,

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag,
med viss kompensation med hänsyn till fiskenämndernas begränsade
organisation. Sammanlagt föreslås att anslaget till fiskenämnderna räknas
upp med 572 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag
vilket således tillstyrks.

Enligt motion Jo244 (fp) finns det behov av ett permanent bemannat
fiskenämndskontor i Simrishamn (yrkande 6). Utskottet får med anledning
härav framhålla att det åligger fiskeristyrelsen att inom ramen för tillgängliga
anslag fördela medlen till resp. fiskenämnder. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 9 583 000 kr.,

2. beträffande fiskenämndskontor i Simrishamn
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo244 yrkande 6.

25. Främjande av fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 3 (s. 51) föreslagit att riksdagen till Främjande
av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
2 263 000 kr.

Motion

1987/88:Jo403 av Pär Granstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Främjande av fiskerinäringen,
anvisa ett med 1 milj. kr. förhöjt belopp om 3 263 000 kr.

Utskottet

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att
bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets
område. Regeringen föreslår att anslaget höjs med 24 000 kr.

I motion Jo403 (c) föreslås en anslagshöjning med 1 milj. kr. Motionären
anför att beloppet bör ses som ett första led, för att ge fiskeristyrelsen
möjlighet öka sina fiskevårdande åtgärder, inom ramen för ett mer omfattande
program för utveckling av fiskresurserna i Östersjön.

Utskottet är icke berett att föreslå någon ändring av anslaget med
anledning av förevarande motion. Utskottet har ingen erinran mot regeringens
förslag och tillstyrker detta.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo403 yrkande 2 till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 263 000 kr.

26. Bidrag till fiskehamnar m.m. m.fl. anslag

JoU 1987/88:17

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 4 - E 6 (s. 51-53)
och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag
beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 4 424 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 4 424 000 kr.,

3. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

27.Lån till fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 7 (s. 53-54) föreslagit att riksdagen till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.

Motion

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fiskerilånen.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Jordbruksministern beräknar
för nästa budgetår 40 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån.
Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda
ändamålen. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 50 milj. kr. Utskottet
har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker detta. Utskottet har
även erfarit att fiskeristyrelsen hos regeringen begärt att få utnyttja
reserverade medel som icke tagits i anspråk.

Enligt motion Jo415 (fp) bör riksdagen uttala att fiskerilån kan beviljas för
ombyggnader i syfte att förbättra arbetsmiljön ombord. Utskottet bekräftar
att lånegaranti och lån får lämnas för bl.a. åtgärder som kan förbättra
arbetsmiljön i ett fiskefartyg, enligt 8 § stödförordningen. Enligt vad
utskottet erfarit beviljas också lån för detta ändamål. Något särskilt
uttalande härom påkallas således inte.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. beträffande arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo415 yrkande 3.

48

28. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske m.fl.
anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8 och E 9 (s. 54)
och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.

Regeringen har under punkt E 10 (s. 55) föreslagit riksdagen att till
Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ersättning för intrång i enskild fiskerätt.

1987/88:Jo414 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ersättning för intrång i enskild fiskerätt.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139)
om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen
(1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden. Jordbruksministern
föreslår att anslaget förs upp med oförändrat 3 milj. kr.

I motion Jo414 (m) konstateras att fiskeristyrelsen äskat en ökning av
anslaget med 5,5 milj. kr. Motionärerna erinrar om att kostnaderna för de
intrång i den enskildes fiskerätt som det fria handredskapsfisket på södra
ostkusten m.m. förorsakat ännu inte kunnat värderas. Så fort en sådan
värdering kommer till stånd är de beredda att tillstyrka anslag för detta
ändamål. Enligt motion Jo213 (m) måste behövliga medel ställas till
förfogande till ersättningar för intrång i enskild fiskerätt.

Utskottet erinrar om att ersättningsmöjligheten, med anledning av att det
fria handredskapsfisket infördes, regleras i den ovan omnämnda lagen om
ersättning för intrång. Förevarande anslag är ett förslagsanslag. Eftersom
ersättningsrätten är lagreglerad kommer utbetalningarna icke att vara
beroende av anslagets storlek. Något särskilt riksdagens uttalande med
anledning av motionen i berörd del påkallas således icke. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

2. beträffande ersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 15 och 1987/
88:Jo414 yrkande 1.

JoU 1987/88:17

T

49

4 Riksdagen 1987188. lösaml. Nr 17

30. Bidrag till fiskevård m.m.

Regeringen har under punkt E 11 (s. 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av
5 119 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen till fiske vårdsåtgärder anslår 700 000 kr. för budgetåret
1988/89 utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo420 av Jan Jennehag m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen under
bilaga 11, Jordbruksdepartementet, Eli. Bidrag till fiskevård m.m. anslår
3 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo423 av Bertil Jonasson och Pär Granstedt (c) vari yrkas att
riksdagen till anslaget E 11. Bidrag till fiskevård m.m. anvisar ett i
förhållande till regeringen med 5 milj. kr. förhöjt anslag om 10 119 000 kr.

Utskottet

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande
av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till
fritidsfisket. Regeringen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat
5 119 000 kr.

I tre motioner yrkas på ökat anslag så att större bidrag kan ges för att
upprätthålla fungerande fiskevårdsområden och för att bilda nya fiskevårdsområden.
I motion Jo415 (fp) föreslås en anslagsökning med 700 000 kr. I
motion Jo420 (vpk) föreslås en anslagsökning med 3 milj. kr. I motion Jo423
(c) föreslås en anslagsökning med 5 milj. kr.

Utskottet får erinra om att en väsentlig del av fiskevården är kalkning av
sjöar och vattendrag där betydande belopp anslås under anslaget B 5
Åtgärder mot försurningen på fjortonde huvudtiteln. Under detta anslag har
även medel anvisats till direkta fiskevårdsåtgärder i kalkade områden.
Utskottet är icke berett att förorda någon ökning av anslaget med anledning
av förevarande motionsyrkanden. De avstyrks således. Regeringens förslag
tillstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo415 yrkande 5, 1987/88:Jo420 och 1987/
88:Jo423 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 5 119 000 kr.

Livsmedelskontroll

31. Statens livsmedelsverk

Regeringen har under punkt F 1 (s. 56-57) föreslagit att riksdagen till Statens
livsmedelsverk för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 67 030 000
kr.

JoU 1987/88:17

50

Motioner

JoU 1987/88:17

1987/88: Jo502 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av regler för
utomstående inspektion av vattenledningar.

1987/88:Jo505 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av åtgärder för en bättre dricksvattenkvalitet.

1987/88:Jo513 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett handlingsprogram till skydd för dricksvattnet.

1987/88:Jo514 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förstärkt samhällsansvar och samordning av tillsyn och åtgärder
inom området vattenförsörjning och vattenkvalitet.

1987/88:Jo744 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att förbättra
dricksvattenkvaliteten.

1987/88:Jo767 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att förbättra
dricksvattenkvaliteten.

Utskottet

Statens livsmedelsverk är central myndighet för livsmedelsfrågor. Till
verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.
Regeringen föreslår en fortsatt planenlig real minskning av utgifterna för
budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför
budgetåret 1986/87. Jordbruksministern bedömer att detta kan ske genom
rationaliseringar. Regeringen föreslår ett anslag av 67 030 000 kr. Häri ingår
en förstärkning av resurserna för dricksvattenfrågor med 800 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslagsanvisning.

Utskottet har funnit det lämpligt att i detta sammanhang till behandling ta
upp några motioner angående dricksvattenkontroll, handlings- och åtgärdsprogram
för dricksvattenkvalitet samt förstärkt samhällsansvar och samordning
inom dricksvattenförsörjningen.

I motion Jo502 av Siw Persson (fp) yrkas tillkännagivande om behovet av
införande av regler för utomstående inspektion av vattenverk och vattenledningar.
Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten reglerar framför allt
dricksvattnets kvalitet genom regelbunden egenkontroll. Däremot saknas
krav på kontroll av vattenverk och ledningsnät. Enligt motionären är
vattenverk och ledningsnät i behov av upprustning och tillsynen av framför
allt små vattenverk är bristfällig.

I motionerna Jo505 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s), Jo513
av Alf Svensson (c), Jo744 yrkande 9 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och Jo767
yrkande 17 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas tillkännagivande om behovet av
åtgärder för bättre dricksvattenkvalitet samt att riksdagen hos regeringen

begär förslag om ett åtgärds- och handlingsprogram till skydd och förbättring
av dricksvattenkvaliteten. Skärpt kontroll, ökad samordning, anpassad
organisation, ökad information, grundvatteninventering, översyn av gränsvärden
och forskning m.m. borde utgöra beståndsdelar i ett åtgärds- och
handlingsprogram som enligt motionärerna är nödvändigt för upprätthållandet
av en hög dricksvattenkvalitet.

I motion Jo514 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) yrkas
tillkännagivande om behovet av förstärkt samhällsansvar och samordning av
tillsyn och åtgärder inom vattenförsörjning och vattenkvalitet. Motionärerna
framhåller framför allt att ansvaret för vattenförsörjningen är spritt på många
myndigheter och att detta försvårar ett övergripande ansvar vilket erfordras
för den framtida vattenförsörjningen. En genomgripande översyn och
samordning borde genomföras för att få till stånd ett ökat samhälleligt ansvar
för enskilda vattentäkter.

Utskottet får med anledning av motionerna framhålla att arbete pågår
inom livsmedelsverket med färdigställandet av förslag till ny dricksvattenkungörelse.
Förslaget innebär på ett flertal punkter skärpta krav på
provtagning av råvatten och renvatten samt regelbunden provtagning ute i
nätet. Kommunernas ansvar för denna mer omfattande kontrollverksamhet
ökar. Även hos naturvårdsverket, inom vars ansvarsområde skyddet av
vattentäkterna ligger, pågår arbete med nya regler angående skydd för
vattentäkter. Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen granskat den statliga
regleringen och tillsynen av dricksvattenförsörjningen. Resultatet redovisas i
en i januari 1988 publicerad rapport. Skyddet av vårt dricksvatten (Dnr
1987:770). RRV har dessutom hemställt att livsmedelsverket och naturvårdsverket
före den 1 juli 1988 gemensamt informerar om de åtgärder som
vidtagits med anledning av rapporten. Beträffande den av livsmedelsverket
tidigare initierade undersökningen rörande dricksvattenförsörjningens tillstånd
i landets olika delar skall berörda länsstyrelser senast den 1 april 1988
ha avgett slutrapport varefter resultatet skall bearbetas inom livsmedelsverket.
För forskningsfrågorna har ett samarbete inletts med Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR).

Livsmedelsverket har bl.a. hos SJFR ansökt om medel för ett projekt
angående mikroorganismer i vattenledningsnät. Resultatet skall ligga till
grund för allmänna råd från verket till kommunerna i fråga om kontroll av
ledningsnätet.

Av den ovan lämnade redovisningen framgår att utvecklingen noga följs av
berörda myndigheter. Utskottet, som med tillfredsställelse noterar förslaget
om resursförstärkning för dricksvattenfrågor, förutsätter att den av livsmedelsverket
föranstaltade undersökningen rörande dricksvattenförsörjningen
resulterar i ett åtgärdsprogram för tryggad och förbättrad dricksvattenkvalitet.
Vad utskottet anfört får i huvudsak anses tillgodose syftet med
motionerna. Något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionerna synes med hänsyn härtill inte påkallat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 67 030 000 kr.,

2. beträffande kontroll av vattenverk och vattenledningar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo502,

JoU 1987/88:17

52

3. beträffande handlings- och åtgärdsprogram

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo505, 1987/88:Jo513, 1987/
88:Jo744 yrkande 9 och 1987/88:Jo767 yrkande 17,

4. beträffande samhällsansvar och samordning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo514.

32.Tackande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. m.fl.
anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2 - F 15 och
hemställer

1. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 52 948 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 197 000 kr.,

6. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 7 250 000 kr.,

7. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 026 000 kr.,

8. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 718 000 kr.,

10. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 339 000 kr.,

11. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och
sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 193 000 kr.,

13. att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.

Utbildning och forskning

33. Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under punkt G 1 (s. 70-71) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om det sammanlagda antalet
utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet.

JoU 1987/88:17

53

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av av 482 817 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansiering av ett sekretariat för alternativ odling vid
Sveriges lantbruksuniversitet.

1987/88:Jo272 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av professur i alternativ odling.

1987/88:Jo511 av Kjell Nordström och Bengt Kindbom (s,c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omvandling av personlig professur till permanent
professur vid SLU:s institution för husdjurshygien i Skara.

1987/88:Jo601 av Börje Stensson och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder i avsikt att inrätta en professur i
skogshistoria enligt vad som anförts i motionen.

1987/88:Jo604 av Nils Erik Wååg och Börje Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en sådan omdisponering av anvisade medel att resistensforskningen
vid Balsgård främjas.

1987/88:Jo605 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ökat forskningsstöd till den
svenska trädgårdsnäringen i enlighet med vad i motionen anförs.

1987/88:Jo608 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anslår 2 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 484 817 000 kr.

Utskottet

För nästa budgetår föreslås att medel för verksamheten vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag
för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen
2, 1 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör
forskning inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär.

Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av regeringens proposition om
forskning att anvisa medel för uppbyggande av ett genetiskt centrum i Ultuna
(prop. 1986/87:80 bil. 7, JoU 19, rskr. 291). I syfte att förstärka uppbyggnaden
av den biotekniska kompetensen vid detta centrum föreslås att ytterligare
2 milj. kr. anvisas. Medlen bör kunna användas bl.a. till forskning med
syfte att ta fram växter som är mindre kemikalieberoende, dvs. växter som är
resistenta mot olika sjukdomar och angrepp eller som bättre tillgodogör sig
markens näringsförråd.

JoU 1987/88:17

54

Vidare har beräknats 600 000 kr. för en personlig extra tjänst som
professor i etologi för Per Jensen.

För finansiering av den till SLU från Stockholms universitet överförda
verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi föreslås att anslaget
räknas upp med 1,5 milj. kr.

Forskarutbildningen vid SLU bör stimuleras. Antalet doktorandtjänster
bör relativt sett vara ungefär lika stort som vid andra högskolor. Ytterligare 4
milj. kr. har beräknats för detta ändamål.

För att ge utrymme åt de forskningsområden som har prioriterats i SLU:s
handlingsprogram för budgetåren 1987/88-1991/92 bör SLU fortsätta med
omprövning och omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning.
En omfördelning inom en ram av ca 2 % av de samlade forskningsresurserna
bör ske under budgetåret 1988/89. SLU bör i nästa anslagsframställning
redovisa effekten m.m. av genomförda omfördelningar. Genom omfördelning
bör utrymme kunna skapas även för den undervisning i agrarhistoria
m.m. som SLU har angett som angelägen.

I sin anmälan till proposition 1987/88:64 bil. 3 har jordbruksministern
föreslagit att antalet platser vid skogsteknikerlinjen vid SLU utökas till 135.
Det av riksdagen tidigare sammanlagt godkända antalet utbildningsplatser
bör därför utökas med 15. Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning
vid jordbruks- och skogsbrukssektorn föreslås gälla för nästa budgetår.

Utbildningslinje/poäng	Antal utbildningsplatser
Lantbruksvetenskapliga fakulteten
Agronomlinjen, 220 poäng	130
Hortonomlinjen, 220 poäng	25
Landskapsarkitektlinjen. 220 poäng	30
Lantmästarlinjen, 40 poäng	140
Trädgårdsteknikerlinjen. 40 poäng	44
Skogsvetenskapliga fakulteten
Jägmästarlinjen, 200 poäng	60
Skogsmästarlinjen. 60 poäng	45
Skogsteknikerlinjen, 80 poäng	135
Veterinärmedicinska fakulteten
Veterinärlinjen, 220 poäng	65
Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng	20
Summa	694

Sammanlagt bör anslaget till SLU enligt förslaget räknas upp med
45 317 000 kr. till 482 818 000 kr.

1 motion J06O8 (vpk) anförs att huvudförslaget kommer att drabba grundutbildningen
vid SLU. För att bibehålla utbildningens kvalitet bör anslaget
räknas upp med ytterligare 2 milj. kr.

Utskottet är medvetet om att medelsberäkningen för SLU kan få negativa
effekter på grundutbildningens kvalitet. De beslut som under de senaste åren
fattats av statsmakterna inom området forskning och utbildning har i stor
utsträckning inneburit en prioritering av forskningen. Denna omfattas ej
heller av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Samtidigt bör
noteras att under de senaste budgetåren huvudförslaget inte tillämpats fullt

JoU 1987/88:17

55

ut på den del av SLU:s anslag som avser grundutbildningen. På något längre
sikt finns det anledning att överväga om inte grundutbildningen bör undantas
från den successiva minskning av resurser som huvudförslaget innebär eller
tillföras realt ökade resurser. Med hänsyn till att det statsfinansiella läget
kräver stor återhållsamhet med utgiftsökningar godtar emellertid utskottet
regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1988/89 och avstyrker
motion J06O8.

När det gäller motion Jo511 (s,c) om inrättande av en fast professur i
husdjurshygien i Skara får utskottet anföra följande.

Genom riksdagsbeslut år 1977 inordnades veterinärinrättningen i Skara i
Sveriges lantbruksuniversitet. Vid veterinärinrättningen finns bl.a. ett
djursjukhus, en försöksgård och en institution för husdjurshygien med
hovslagarskola. Den husdjurshygieniska forskningen syftar till att klarlägga
orsakssammanhangen bakom miljöbetingade sjukdomar. Som resultat av
forskningsarbetet erhålls de basfakta som möjliggör utformandet av en miljö
för djurhållningen som är lämplig från djurhälso-, djurskydds- och omgivningshygienisk
synpunkt. En viktig del i verksamheten har på senare år blivit
den etologiska forskningen. Forskningsverksamheten är i huvudsak förlagd
till Skara. I årets budgetförslag har, som redovisats ovan, medel beräknats
för en personlig extra tjänst som professor i etologi.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit betydelsen av den forsknings-
och försöksverksamhet som bedrivs på förevarande område. Det är
angeläget att den vetenskapliga kompetensen bibehålls vid veterinärinrättningen
i Skara och att denna även framgent kan fungera som ett centrum för
forskning och försök på bl.a. husdjursområdet. Mot denna bakgrund finns
det anledning att överväga behovet av en ordinarie professur inom ämnesområdet.
Utskottet är dock inte berett att redan inför budgetåret 1988/89 föreslå
någon omvandling av den ifrågavarande tjänsten. Motion Jo511 yrkande 2
bör därför inte för närvarande föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om en professur i skogshistoria, som tas upp i motion J06OI (fp) har
enligt vad utskottet erfarit också uppmärksammats inom Skogs- och Lantbruksakademien.
Vid akademien finns ett särskilt skogshistoriskt utskott
som för närvarande överväger behovet och finansieringen av en professur i
ämnet skogshistoria. Enligt jordbruksutskottets mening bör motion J06OI
inte föranleda någon åtgärd i avbidan på resultatet av de nyssnämnda
övervägandena.

Två motioner berör utbildning m.m. i alternativ odling. Enligt motion
Jo228 yrkande 2 (c) bör ett sekretariat för alternativ odling byggas upp vid
SLU och finansieras med statliga medel. I motion Jo272 yrkande 3 (c)
föreslås att en professur inrättas i alternativ odling.

Utskottet erinrar om att den alternativa odlingen på senare tid blivit
föremål för allt större uppmärksamhet och tillförts ökade resurser såväl i
rådgivningssammanhang som i forskning och utbildning m.m. (se bl.a. JoU
1986/87:19 och 22). Från och med budgetåret 1986/87 bedriver lantbruksnämnderna
rådgivning i alternativ odling. För budgetåret 1988/89 avsätts 1,7
milj. kr. för denna verksamhet. Inom ramen för de forskningsprogram som
rör nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen m.m. har
hittills anslagits 17 milj. kr. om året sedan budgetåret 1986/87. Vid SLU har

JoU 1987/88:17

56

inrättats en tjänst som statskonsulent i alternativ odling. Det kan tilläggas att
utskottet vid behandlingen av 1987 års forskningsproposition uttalade att den
alternativa odlingen inte utan särskilda skäl borde behandlas inom en
särskild institution utan att forskningen om denna borde ske naturligt
integrerat i annan jordbruksforskning (JoU 1986/87:19 s. 17). Anledning
saknas att nu frångå denna ståndpunkt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo272 yrkande

3.

Vad utskottet anfört ovan innebär även att utskottet avstyrker motion
Jo228 yrkande 2. I anslutning till motionen kan nämnas att SLU och
Ekhagastiftelsen träffat ett avtal om samverkan och samordning av resurser
för utveckling av alternativ odling. I avtalet fastställs bl.a. ramar för
parternas engagemang under en 20-årsperiod med början den 1 januari 1987.
En översyn av överenskommelsen skall ske vart femte år.

Motionerna Jo604 (s) och Jo605 (c) går i huvudsak ut på att forskningen vid
SLU:s anläggningar i Balsgård resp. Alnarp tillförs ökade resurser. Enligt
den förstnämnda motionen bör förstärkningen ske genom omdisponering av
medel inom SLU. Båda motionerna syftar till att främja resistensforskningen
inom frukt- och bärodlingen.

Utskottet vill framhålla att det närmast ankommer på lantbruksuniversitetet
att göra sådana prioriteringar som avses i motion Jo604. Vid SLU har
nyligen gjorts en översyn av forskningen inom trädgårdsområdet. Ytterligare
medel föreslås satsade på trädgårdsforskning genom omfördelning inom
SLU och genom ökade anslag från Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Vidare bör erinras om att staten sedan länge bidrar med stöd till växtförädlingsforskningen
enligt avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse
(se punkt 36 nedan). Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att
motionerna behandlar angelägna forskningsuppgifter som bör erhålla fortsatt
statligt stöd. Vad utskottet anfört ovan bör i viss mån kunna tillgodose
motionerna. Dessa påkallar därför ingen särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om det
sammanlagda antalet utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo608 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 482 817 000 kr.,

3. beträffande en professur i husdjurshygien

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo511 yrkande 2,

4. beträffande en professur i skogshistoria
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo601,

5. beträffande en professur i alternativ odling

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo272 yrkande 3,

6. beträffande ett sekretariat för alternativ odling
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo228 yrkande 2,

7. beträffande ökad forskning på trädgårdsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo604 och 1987/88:Jo605.

JoU 1987/88:17

57

34. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet och
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit under punkterna G 2 - G 3 (s.
71-73) och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 236 967 000
kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 15 400 000 kr.

35. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Regeringen har under punkt G 4 (s. 73-74) föreslagit att riksdagen till Skogsoch
jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 119 727 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo416 av Elving Andersson och Eva Rydén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioritering av forskningsresurser till vattenbruksområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en referensanläggning för miljöstudier.

1987/88:Jo719 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
83. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1988/89 under jordbruksdepartementets huvudtitel anslår 10 milj. kr. mindre
till skogsforskning än regeringen föreslagit eller således 109 727 000 kr. på
hela anslaget.

Utskottet

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion
främja och stödja i första hand sådan grundläggande långsiktig forskning som
gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Regeringens förslag om medelsanvisning innebär en anslagsuppräkning
med sammanlagt 6 847 000 kr. varav 3 milj. kr. avser bioteknisk kompetensuppbyggnad.

Jordbruksministern anför i övrigt bl.a. att SJFR och fiskeristyrelsen har i
uppdrag att utarbeta ett samlat, övergripande program för forskning och
utvecklingsverksamhet på fiskets område. De av SJFR och fiskeristyrelsen
nu redovisade förslagen på fiskeforskningens område är begränsade i
huvudsak till det biologiska området. Ytterligare arbete återstår innan det

JoU 1987/88:17

58

program som regeringens uppdrag omfattar är klart. Det gäller bl.a. en
kartläggning av de insatser som görs inom olika universitet och högskolor
samt vilka övriga resurser som i dag står till förfogande för FoU inom
området. Vidare återstår att behandla teknisk FoU, FoU på vissa andra
områden med anknytning till fisket samt möjligheterna till s.k. kollektivt
finansierad forskning. SJFR och fiskeristyrelsen fortsätter programarbetet.
Innan detta är avslutat kan enligt jordbruksministern ställning inte tas till
behovet av eventuellt nya insatser på fiskeforskningens område.

Enligt motion Jo719 yrkande 83 är det inte tillfredsställande att medel från
avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel i så hög grad finansierar
skogsforskningen. Förevarande anslag bör därför minskas med 10 milj. kr.
och motsvarande belopp tillföras miljövårdsforskningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker
därmed motion Jo719 yrkande 83. Motionärernas yrkande (yrkande 82) att
motsvarande belopp överförs till anslaget till miljövårdsforskning behandlas
i utskottets betänkande JoU 1987/88:18 p. 6.

I anslutning till motion Jo416 om forskningsresurser till vattenbruksområdet
bör framhållas att forskningen på detta område tillförts ytterligare
resurser bl.a. i form av en professur i ekologisk zoologi med särskild
inriktning på vattenbruk (JoU 1983/84:40). Som framgår av jordbruksministerns
redovisning återstår ytterligare arbete i anslutning till SJFR:s och
fiskeristyrelsens program för forskning och utveckling på fiskets område.
Innan detta arbete är avslutat bör riksdagen inte föreslå några nya insatser av
det slag som avses i motion Jo416 yrkandena 1 och 5.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo719 yrkande 83 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
119 727 000 kr.,

2. beträffande forskningsresurser till vattenbruksområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo416 yrkandena 1 och 5.

36. Stöd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 5 - G 7 (s. 74-76)
och hemställer

1. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 500 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 659 000 kr.

37. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt J 1 (s. 129) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 27 500 000 kr.

JoU 1987/88:17

59

38. Ersättningar för viltskador m. m.

Regeringen har under punkt J 2 (s. 130-131) föreslagit att riksdagen till
Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 12 320 000 kr.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts rörande försöksverksamhet med bidrag för omplantering av skog som
skadats av älg.

Motioner

1987/88:Jo713 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att skogsägare bör kunna påräkna ersättning, utan de nuvarande restriktionerna,
när omplantering blir nödvändig.

1987/88:J08I6 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda ersättningsbelopp
för återfunna rovdjursrivna renar så att de faktiska skadorna kompenseras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grund för avskjutning för att uppnå ett minskat
rovdj urstryck,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur fiskarna skall skyddas
mot eller ersättas för sälskador,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om älgskadornas inverkan på skogsbruket och begär
förslag till åtgärder för att komma till rätta med dessa.

1987/88:Jo822 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en genomgripande utredning över
ersättningsreglerna för viltskador och beräkningen av självrisken,

2. att riksdagen hos regeringen begär att de frilevande vildsvinen utrotas,

3. att riksdagen beslutar att full ersättning utan självrisk skall utgå för alla
slag av skador förorsakade av vildsvin.

1987/88:Jo860 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts att ersättning för skador av vildsvin skall relateras till
skadornas omfattning, inte till fastighetens areal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts att skador av grågås skall ersättas efter samma principer
som skada av annat vilt.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av
angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelserna
om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador
av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från
anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.

JoU 1987/88:17

60

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslagsanvisning.

Beträffande bidrag till omplantering av skog som skadats av älg anför
föredragande statsrådet följande.

Riksdagen har beslutat att skogsägare skall kunna få bidrag när skogsplanteringar
utsatts för så svåra skador av älg att en omplantering är nödvändig
enligt skogsvårdslagstiftningens föreskrifter om skyldighet att anlägga ny
skog (prop. 1986/87:58, JoU 15, rskr. 190). Som huvudregel skulle gälla att
bidrag kommer i fråga först när skogsägaren skjutit sin tilldelning under den
vanliga jakten och dessutom uttömt möjligheterna att genom särskilda
tillstånd till skyddsjakt förhindra att planteringen förstörs. Finansieringen
skulle ske med fällavgifter. Varje länsstyrelse skulle enligt propositionen
avgöra hur stora avgifter som skall tas ut i länet.

Jag har i samband med utarbetandet av föreskrifter för det nya bidraget
erfarit att stor osäkerhet råder i fråga om de årliga skadorna av älg på skog.
Det råder också stor osäkerhet om vilken effekt den nya produktionsanpassade
älgjakten kan få på skogsskadorna. Länens viltskadefonder tillförs för
närvarande omkring 20 milj. kr. årligen genom fällavgifter. För att fällavgifterna
inte skall bli oskäligt betungande för jägarna, anser jag att en
försöksverksamhet med bidrag till omplantering av skog som skadats av älg
bör genomföras i några län. Det är viktigt att bidragsprövningen därvid görs
mot bakgrund av de nya bestämmelserna om produktionsanpassad älgjakt.
Härigenom vinns nödvändiga kunskaper om hur stor älgstammen bör vara
för att skogsskadorna skall hållas på en acceptabel nivå. För att finansieringen
av bidraget för omplantering och administrationen av bidragsgivningen
skall kunna klaras under försöksperioden bör överföring av medel ske från
den gemensamma regleringsfonden till de berörda länens viltskadefonder.
Jag räknar med att en tvåårig försöksperiod kan behövas. Sedan försöksverksamheten
utvärderats bör ställning tas till utformningen av ett bidragssystem
för hela landet.

Två motioner, nämligen Jo719 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (m)
och J08I6, yrkande 4, av Hans Dau (m) tar upp problemen med älgstammens
inverkan på skogsbruket. I motion Jo713 yrkas att förslaget om bidrag för
omplantering av skog föranledd av betningsskador genomförs utan de
nuvarande villkoren för rätt till ersättning. Det framhålls bl.a. att betningsskadorna
ofta medför omplantering och att kostnaderna härför drabbar
enskilda skogsägare hårt. Den skogsägare som åläggs omplantering borde
utan villkor få sina kostnader täckta. I motion J08I6, yrkande 4, framhålls
bl.a. älgskadornas menliga inverkan på ett effektivt och kvalitetsinriktat
skogsbruk och yrkas att förslag till åtgärder för att komma till rätta med dessa
problem presenteras av regeringen.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare uttalat sig om den oroväckande
utvecklingen av skogsskador på grund av alltför stora viltstammar (JoU
1986/87:15 s. 29 f). Utskottet anförde bl.a. att kunskapen om älgbeståndets
storlek och sammansättning var otillräcklig vilket medfört att anpassningen
av stammarna i vissa fall inte lyckats. En grundläggande tanke bakom
viltskadeförordningen är att var och en är skyldig att tåla ett visst intrång till
följd av förekomsten av vilt. Stora insatser måste ändock göras för att
förebygga skador. I avbidan på resultatet av den aktualiserade viltvårdspolitiken
borde någon genomgripande ändring inte göras i gällande ersättningsregler.
Utskottet var inte heller berett att gå längre än regeringen vad

JoU 1987/88:17

61

beträffade möjligheten till bidrag för omplantering av skog som skadats av
älg.

Utskottet har ingen erinran mot att en försöksverksamhet genomförs i
enlighet med propositionens uttalanden. I avbidan på resultatet av denna
verksamhet bör motionerna Jo713 och J08I6 yrkande 4 inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande ersättning för viltskador i allmänhet yrkas i motion Jo822
yrkande 1 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) att en genomgripande
utredning av ersättningsreglerna för viltskador och beräkning av självrisk
genomförs. Självrisken borde enligt motionärerna sättas i relation till det
faktiska skördeutfallet. Även finansieringsfrågorna borde ses över.

Utskottet anser att resultatet av den viltvårdspolitik som innefattas i
fjolårets beslut om ny jaktlag m.m. (JoU 1986/87:15) bör avvaktas ytterligare
en tid innan ersättningssystemet blir föremål för ev. omprövning. Motion
Jo822 yrkande 1 avstyrks således.

De frilevande vildsvinen är föremål för yrkanden i två motioner. I motion
Jo822 yrkandena 2 och 3 yrkas att de frilevande vildsvinen skall utrotas samt
att full ersättning utan obligatorisk självrisk skall utgå för skador orsakade av
vildsvin. I motionen anförs bl.a. att skadenivån kommer att öka kraftigt om
vildsvinen tillåts sprida sig och att samhället måste ta sitt fulla ansvar för de
därmed sammanhängande skadekostnaderna. Ersättning för skador av
vildsvin skall enligt yrkande 1 i motion J086O av Gunnel Liljegren (m)
relateras till skadans faktiska omfattning. Med nuvarande regler beräknas
skadeersättningen med bortseende från en viss självrisk som relateras till
fastighetens areal. Detta medför, enligt motionären, att lantbrukarna dyrt
får betala för det samhällsintresse som vildsvinen enligt riksdagen representerar.

Utskottet har i tidigare ställningstagande (JoU 1986/87:15 s. 34) beträffande
de frilevande vildsvinen bl.a. anfört att dessa representerar ett stort
jaktligt värde och åter under kontrollerade former bör bli ett inslag i den
svenska faunan. De allmänna uttalandena om vildstammarnas begränsning
omfattar även vildsvinen, och därför bör jakttrycket vara starkt. Utskottet
accepterade tills vidare att ersättning för skador av vildsvin skulle utgå i de
fall det var uppenbart oskäligt att den skadelidande själv skulle bära
kostnaden. Mot bakgrund av redovisade ställningstaganden och då skäl finns
att ytterligare avvakta skadeutvecklingen avstyrks motionerna Jo822 yrkandena
2 och 3 och J086O yrkande 1.

I motion J086O yrkande 2 yrkas att skador av grågås skall ersättas efter
samma principer som skador av annat vilt. Enligt motionären har under
senare år svåra skador åstadkommits av grågås som ökat stort i antal.

Utskottet erinrar om att skador orsakade av grågås inte i och för sig är
uteslutna från ersättningsrätt enligt gällande regler. En förutsättning härför
är som för andra skador av vilt i allmänhet att normal jakt eller särskild
skyddsjakt inte kunnat genomföras till skydd mot skador. Vidare kan
nämnas att skyddsjakt på grågås genom tillägg (1987:905) till jaktförordningen
generellt kan genomföras inom ett antal angivna områden under del av
året. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill och med åberopande av vad som

JoU 1987/88:17

62

tidigare anförts angående nu gällande ersättningsregler motion J086O
yrkande 2.

I motion J08I6 yrkande 3 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om hur fiskare skall skyddas mot eller ersättas för skador orsakade av säl.
Motionären framhåller att sälstammen ökat i sådan omfattning vid norra
bohuskusten och i Östersjön att fiskare drabbas av skador medförande stora
avbräck i näringen. Tillåts en okontrollerad tillväxt av sälstammen måste
samhället ta sitt ansvar gentemot den som drabbas ekonomiskt. Om inte, bör
skyddsjakten omgående återinföras.

I samband med inskränkningen av skyddsjakten på säl anslöt sig utskottet
till den bedömning som gjordes av föredraganden i propositionen med
förslag till ny jaktlag (JoU 1986/87:15 s. 44 f). Möjligheten till skyddsjakt
utnyttjades i mycket liten utsträckning varför behovet av bestämmelsen
antogs vara begränsat. Med en nedgång av sälstammen och i sälarnas
reproduktionsförmåga kunde även en begränsad jakt öka risken för utrotning,
särskilt i Östersjön. Denna bedömning är enligt utskottet alltjämt giltig
även om sälstammen på vissa håll eventuellt kan ha ökat. Med hänsyn till att
de grundläggande förutsättningarna för sälens fortbestånd inte synbarligen
kan sägas ha förbättrats, kan utskottet inte finna någon anledning att förorda
ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida i fråga om sälskador m.m.
Motion J08I6 yrkande 3 avstyrks således.

I motion J08I6 yrkandena 1 och 2 yrkas höjda ersättningsbelopp för
återfunna rovdjursrivna renar samt att regeringen ges till känna vad i
motionen anförs om grunden för avskjutning så att ett mindre rovdjurstryck
kan uppnås. I motionen anförs bl.a. att det under senare år alltmer ökande
rovdjurstrycket inom renskötselområdet innebär att renskötseln och de
renskötande samerna inte bara får vidkännas stora ekonomiska förluster till
följd av rovdjursangreppen utan dessutom att detta får negativa effekter för
renskötarnas arbetsmiljö. Dessutom skall beaktas att de verkliga förlusterna
är 3-5 gånger större än antalet återfunna rovdjursrivna renar. Avskjutningen
måste ökas så att rovdjursstammarna minskas för att drivkraften bakom en
rationell renskötsel inte skall rubbas.

Utskottet har tidigare (JoU 1986/87:15 s. 35) uttalat sig om nödvändigheten
av att rovdjursstammarnas storlek kontrolleras genom viss jakt, att
enstaka skadevållande djur skjuts bort och att samhället i större utsträckning
än tidigare tar ansvar för den decimering av rovdjursstammen som kan vara
nödvändig. Någon ökad avskjutning var utskottet inte berett att förorda. Då
ersättningsreglerna för rovdjursskador är föremål för ett forskningsprojekt
hos naturvårdsverket, som väntas vara avslutat under första halvåret 1988,
anser sig utskottet alltjämt inte böra göra några uttalanden angående
ersättningsbeloppen för rovdjursrivna renar. Även utskottets bedömning i
övrigt kvarstår varför utskottet avstyrker motion J08I6 yrkandena 1 och 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 12 320 000 kr.,

2. beträffande älgstammens inverkan på skogsbruket m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts rörande

JoU 1987/88:17

63

försöksverksamhet med bidrag för omplantering av skog som skadats
av älg samt avslår motionerna 1987/88:Jo713 och 1987/88:Jo816
yrkande 4,

3. beträffande viltskador i allmänhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo822 yrkande 1,

4. beträffande de frilevande vildsvinen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo822 yrkandena 2 och 3 och
1987/88:860 yrkande 1,

5. beträffande skador orsakade av grågås

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo860 yrkande 2,

6. beträffande sälskador

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo816 yrkande 3,

7. beträffande rov djursskador

att riksdagen avslår motion 1987/88:J08I6 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 15 mars 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Bengt Rosén
(fp), Ingvar Eriksson (m). Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan
Jennehag (vpk) och Kaj Larsson (s),

dock arrvid behandlingen av punkterna 1-11 och 13-21 Ingrid Hemmingsson
(m) deltagit i stället för Jens Eriksson (m),
vid punkterna 13-38 Anders Castberger (fp) deltagit i stället för Bengt
Rosén (fp), samt

vid behandlingen av punkt 12 Ivar Virgin (m) deltagit i stället för Jens
Eriksson (m), Mona S:t Cyr (m) deltagit i stället för Ingvar Eriksson (m), Leif
Marklund (s) deltagit i stället för Kaj Larsson (s) och Kerstin Göthberg (c)
deltagit i stället för Lennart Brunander (c).

JoU 1987/88:17

64

Reservationer

JoU 1987/88:17

1.Lantbruksstyrelsen (punkt 2 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 3 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo205 bör anslaget till lantbruksstyrelsen kunna
minskas med 3 milj.kr. på grund av minskade arbetsuppgifter m.m.
Utskottet tillstyrker motion Jo205 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88: Jo205 yrkande 6 till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 59 102 000 kr.,

2. Lantbruksnämnderna (punkt 3 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”milj.kr.” bort ha följande lydelse:

Av samma skäl som utskottet anfört ovan (reservation 1) beträffande
lantbruksstyrelsen bör anslaget till lantbruksnämnderna minskas med 20
milj.kr. Utskottet tillstyrker således motion Jo205 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo205 yrkande 7 till Lantbruksnämnderna för
budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 216 665 000 kr.,

3. Stöd till biodlingen (punkt 3 mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”Jo202” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning av biodlingens värde
för växtodling, sysselsättning och export m.m. Ytterligare resurser bör -genom omfördelning - tillföras biodlingen dels i form av förstärkning av
anslagen till biodlingsavdelningen vid SLU, dels i form av bidrag till en
konsulenttjänst i biodlingsfrågor. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo202 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande stöd till biodlingen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo202 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

65

5 Riksdagen 1987188.16 sami. Nr 17

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (punkt 4 mom.

1)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Ingvar
Eriksson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo213 att bidraget
till jordbrukets inre rationalisering på sikt bör upphöra. För nästa budgetår
bör bidragsramen för detta ändamål minskas med 10 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88:Jo213 yrkande 9 medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
20 000 000 kr.,

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5 mom.

2)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Ingvar
Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att sälja
en betydande del av jordfondens markinnehav till enskilda brukare. Bl.a.
talar det minskade behovet av strukturrationalisering för att så blir fallet.
Riksdagen bör uttala sig för en försäljning av mark till ett värde av ca 60 milj.
kr., vilket belopp kan tillföras statskassan. Härigenom tillgodoses i huvudsak
motionerna Jo209 yrkande 9 och Jo213 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande försäljning av mark från jordfonden

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 9
och 1987/88:Jo213 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om försäljning av mark.

6. Omfattningen av anslaget till särskilda åtgärder för
Norrlandsjordbruket (punkt 7 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det naturligt att förevarande anslag omfattar
även de delar av Älvsborgs län som ingår i stödområde enligt bestämmelserna
om prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Utskottet tillstyrker därför
motionärens yrkande att de ifrågavarande kommunerna omfattas av anslaget
och föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet sålunda anfört.

JoU 1987/88:17

66

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande omfattningen av anslaget
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo233 yrkande 2
godkänner vad utskottet anfört om fördelning av medel från förevarande
anslag,

7. Prisstöd till rennäringen (punkt 8 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo206 har prisstödet till rennäringen under några år
inte uppjusterats på samma sätt som prisstödet till Norrlandsjordbruket. För
att i någon mån reparera den eftersläpning som skett bör anslaget höjas med
2,4 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således
motion Jo206 yrkande 4. Härigenom tillgodoses även motion Jo237 yrkande

2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88:Jo237 yrkande 2 och med bifall till motion 1987/88:Jo206
yrkande 4 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 27 769 000 kr.,

8. Översyn av prisstödet (punkt 8 mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m),
Lennart Brunander (c) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”rennäringen m.m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo210, att en
översyn bör göras av prisstödet till rennäringen och formerna för överläggningarna
mellan staten och rennäringen. Den eftersläpning som skett i fråga
om prisstödets storlek talar för att en sådan översyn görs. I samband härmed
bör även kostnads- och lönsamhetsutvecklingen för rennäringen på längre
sikt undersökas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av prisstödet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo210 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1987/88:17

67

9. Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket (punkt 11 mom.

5)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Vidare
avstyrker” och slutar med "45 milj.kr.” bort ha följande lydelse:

Under anslaget prisreglerande åtgärder anslås medel till vad som kallas
låginkomstsatsning. Denna post rymmer flera verksamheter, bl.a. åtgärder
för produktionsanpassning. Posten tillkom som kompensation för uteblivna
livsmedelsprishöjningar på 1970-talet. Den är således en livsmedelssubvention.
Enligt utskottets mening kan posten minskas med 45 milj.kr. Utskottet
förutsätter att jordbruket får ta ut detta belopp i form av höjda priser. Det
anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo213 yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 12 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Anslag till livsmedelssubventioner m.m.(punkt 11 mom.

11)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Reservanterna under reservation 9 anser att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag
på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo209, 1987/
88:Jo270 och med bifall till motion 1987/88: Jo213 yrkande 12, samtliga
i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 146 671 000 kr.

11. Livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 6)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”Jo270 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter på livsmedelssubventionerna som framförs i
motion Jo205. I början av 1970-talet infördes livsmedelssubventioner för att
skydda barnfamiljerna mot snabba prisökningar på baslivsmedel. Subventionerna
kommer emellertid alla hushåll, och inte endast barnfamiljerna, till
del. Om man vill förbättra barnfamiljernas situation är det bättre att som
föreslagits i motion Jo205 ge stöd direkt i form av barnbidrag och
vårdnadsbidrag. De flesta livsmedelssubventionerna har avvecklats.

Regeringen föreslår nu för andra året en minskning av mjölksubventionerna,
denna gång med 250 milj.kr. vilket motsvarar 19 öre/liter i partiledet.
Åtgärden motiveras med behov av omprioritering i budgeten för att skapa
resurser för andra insatser.

JoU 1987/88:17

68

Utskottet kan inte acceptera detta förslag. Det viktiga är att ge barnfamiljerna
ett väsentligt direkt nettotillskott efter skatt och efter det hänsyn tagits
till prishöjning på mjölk. Först i samband därmed är utskottet berett att
avveckla mjölksubventioner. Utskottet tillstyrker således fp-yrkandet att
anslaget till livsmedelssubventioner höjs med 250 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Härigenom tillgodoses även centermotionen Jo270 i
motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande livsmedelssubventioner
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10
och 1987/88:Jo270 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Anslag till livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Reservanterna under reservation 11 anser att utskottets hemställan under
11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo209 och 1987/88:Jo213 yrkande 12, samtliga i
motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område
förbudgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 441 671 000 kr.,

13. Livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”Jo270 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna från centern och
folkpartiet om de negativa effekterna av minskade livsmedelssubventioner.
Regeringsförslaget leder till stora prishöjningar för mjölk, vilka blir särskilt
kännbara för barnfamiljerna. Det kan också leda till försämrad lönsamhet
för jordbruket. Utskottet avstyrker den av regeringen föreslagna reduceringen
av livsmedelssubventioner och tillstyrker motion Jo270 i motsvarande del.
Härigenom tillgodoses även motion Jo205 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande livsmedelssubventioner
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10
och 1987/88 :Jo270 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

JoU 1987/88:17

69

14. Anslag till livsmedelssubventioner (punkt 11 morn. 11) JoU 1987/88:17

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Reservanterna under reservation 13 anser att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo209 och 1987/88:Jo213 yrkande 12, samtliga i
motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
förbudgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 441 671 000 kr.,

15. Avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel m.m. (punkt
11 mom. 7)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”När det” och
på s. 16 slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som anförs i motion Jo209 om de höga
matpriserna och om mervärdeskattens roll i detta sammanhang. De ökande
levnadskostnaderna är särskilt påfrestande för lågavlönade med stor försörjningsbörda.
Intäkterna från matmomsen ger enligt vissa beräkningar drygt
20 miljarder kronor, vilket motsvarar en fjärdedel av de totala momsintäkterna
och ungefär en tredjedel av inkomstskatterna. Dessa fakta utgör i sig
bevis för det orimliga i att beskatta livsmedlen på det sätt som nu sker.
Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande att regeringen bör framlägga
förslag om avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel. Som ett första
steg på vägen mot en sådan reform bör livsmedelssubventionerna höjas
kraftigt, något som är påkallat bl.a. av fördelningspolitiska skäl. För
budgetåret 1988/89 bör subventionerna höjas med 4 miljarder kronor.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande avskaffande av mervärdeskatten pä livsmedel och
höjning av livsmedelssubventionerna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo209 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Anslag till livsmedelssubventioner m.m. (punkt 11
mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Reservanten under reservation 15 anser att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag
på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo213 yrkande 12
och 1987/88:Jo270 och med bifall till motion 1987/88:Jo209, samtliga i
motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
förbudgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 6 191 671 000 kr.

17. Statens delansvar för överskottsarealen m.m. (punkt
11 mom. 9)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”2 och 3)” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo234 har jordbruket anpassat djurhållningen för att
motverka överproduktionen av animalieprodukter. Detta har resulterat i en
kompensatorisk ökning av spannmålsodlingen. Regleringskassan har också
tillförts medel från animaliesidan via de s.k. slaktdjursavgifterna. Med
hänsyn härtill är det enligt utskottets mening motiverat att överskottsarealen
beräknas utifrån ett normalskördeår med nuvarande produktion och att
spannmålsöverskottet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga
skörden åren 1984-1986. Utskottet ansluter sig vidare till yrkandet att
samhällets delansvar för överskottsarealen skall uppgå till 60 %. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande omfattningen av statens delansvar för överskottsarealen
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo234 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ändringar av statens delansvar för överskottsarealen
(punkt 11 mom. 10)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
erinrar om att riksdagens” och slutar med ”angiven del” bort ha följande
lydelse:

Alla ändringar av såväl storlek som form i fråga om statens ansvar för
överskottsproduktionen bör prövas av riksdagen. Detta bör riksdagen, med
anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 4, som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande ändringar av statens delansvar för överskottsarealen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Målsättningen för livsmedelsberedskapen m.m. (punkt 12
mom. 1 och 2)

Karl Erik Olsson och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1987/88:17

71

Av jordbruksnämndens yttrande framgår att 1987 års försvarsbeslut får
allvarliga konsekvenser när det gäller beredskapen av livsmedel och insatsvaror
under krigs- och krissituationer. Även om man accepterar de antaganden
om importnivåer m.m. som beslutet förutsätter kommer stora problem att
uppstå, bl.a. när det gäller den nödvändiga produktionsomställningen i
jordbruket. Beträffande proteinfodermedel täcker lagringen ej ens det
behov som anges i försvarsbeslutet. Om nyssnämnda antaganden inte håller,
eller en krissituation får längre varaktighet än som förutsatts, blir försörjningssituationen
ohållbar. Sammanfattningsvis anser utskottet att planeringsförutsättningarna
på livsmedelsförsörjningens område innebär ett allt
för stort risktagande. Detta intryck förstärks också av det faktum att
kommunikationerna kan störas och att landet kan komma att delas vid en
partiell ockupation. Ett annat hot är att radioaktivt nedfall kan slå ut en del
områden för livsmedelsproduktion. Tjernobyl och dess konsekvenser visar
att spridningen av det radioaktiva nedfallet kan få omfattande effekter. Svåra
försörjningsproblem kan uppstå.

En god försörjningsberedskap är en förutsättning för ett väl fungerande
totalförsvar. Målsättningen för livsmedelsförsörjningen måste därför planeras
så att tillgången på livsmedel kan garanteras under såväl avspärrning som
krig.

Beredskapslagringen bör utformas så att en acceptabel kriskost kan
garanteras befolkningen i en kris inledningsskede och så att tillgången på
insatsvaror till jordbruket möjliggör en varaktig och uthållig produktion av
livsmedel så som folkförsörjningsmålet anvisar. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion Jo219 yrkande 1 att målsättningen bör vara en 80-procentig
självförsörjningsnivå för livsmedel och insatsvaror. Detta innebär även att
anslaget till kostnader för beredskapslagring m.m. bör höjas med 30 milj. kr.,
något som vinner starkt stöd i jordbruksnämndens yttrande (se reservation
22).

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Det ovan”
och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i c-motionen Jo219 att en god livsmedelsberedskap
förutsätter att varje region i landet har en väl fungerande jordbruksproduktion
till vilken lokala livsmedelsindustrier är knutna. Oaktat att
jordbruksnämnden redovisat vissa insatser på förevarande område, vilket i
och för sig är positivt, bör betydelsen av den regionala försörjningsförmågan
understrykas ytterligare av riksdagen. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo219 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande målsättning för beredskapsplaneringen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo219 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande regional livsmedelsförsörjning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo219 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1987/88:17

72

20. Försörjning med ammoniak (punkt 12 mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ivar Virgin och Mona S:t Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Med samma”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Av jordbruksnämndens yttrande framgår att försvarsbeslutet innebär att
det inte föreligger något behov av beredskapslagring av gödselmedel, trots
att den inhemska ammoniakproduktionen upphört. Enligt utskottets mening
innebär detta ett alltför stort risktagande från beredskapssynpunkt. Som
anförs i motion Jo213 måste Sveriges långsiktiga försörjning med ammoniak
tryggas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försörjning med ammoniak

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo213 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Beredskap mot elavbrott m.m. (punkt 12mom. 4)

Karl Erik Olsson och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - - - (lika med utskottet) - - - och vattenförsörjning.
Utskottet delar därför motionärernas åsikt att en särskild utredning bör göras
om jordbrukets beredskap mot elavbrott m.m. I samband härmed bör förslag
framläggas om ett 25-procentigt bidrag till lantbrukare som anskaffar
lämpligt reservkraftverk. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo201 och Jo203 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beredskap mot elavbrott m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo201 och
1987/88:Jo203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

22. Kostnader för beredskapslagring m.m. (punkt 13)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser, med hänvisning till
vad som anförts i reservation 19, att utskottets hemställan under punkt 13
bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo219 yrkande 2 till

Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 173 669 000 kr.

JoU 1987/88:17

73

23. Arealstöd till spannmålsodling m.m. (punkt 14 mom. 11)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Jo241” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo207, att
spannmålsodlingen i Norrbotten är betydelsefull från många synpunkter.
Den bidrar till att bibehålla försörjningsberedskapen, sysselsättningen och
det öppna landskapet. Regeringen bör snarast framlägga förslag om ett
arealstöd till spannmålsodling i Norrbotten. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo207 bör ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses i viss mån motion Jo241, som därmed kan lämnas utan vidare
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande arealstöd till spannmålsodling m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo207 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion
1987/88:Jo241 utan vidare åtgärd,

24. Metod för uppräkning av prisstödet (punkt 14 mom. 13)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Av
jordbruksministerns” och slutar med ”vara motiverade” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i vpk-motionen Jo242 att den lämpligaste
metoden för uppräkning av prisstödet är en justering av örestalen på de
produkter som är berättigade till prisstöd. Regeringen bör uppdra åt
jordbruksnämnden att fördela beloppet på de olika produkterna. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande metod för uppräkning av prisstödet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo242 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Skogsstyrelsen (punkt 16 mom. 1)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar
Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Anders Castberger (fp) och Ingrid
Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas mening att något anslag icke bör beviljas
för tillsyn m.m. enligt lagen (1987:588) om träfiberråvara. Utskottet
tillstyrker motion Jo226 yrkande 1. Därigenom tillgodoses även yrkande 3 i
motion Jo301.

JoU 1987/88:17

74

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo226 yrkande 1 samt med anledning av motion
1987/88:Jo301 yrkande 3 till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 33 001 000 kr.,

26. Förändringar i skogspolitiken (punkt 16 mom.2)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar
Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Anders Castberger (fp) och Ingrid
Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 31 slutar med ”med tillämpningsbestämmelser” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar bedömningen i motionerna (m, fp och c) att skogspolitiken
och skogsvårdslagen bör ses över. En utredning bör tillsättas med detta
uppdrag. Därvid bör de synpunkter som anläggs i de olika motionerna tjäna
som vägledning. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo213
yrkande 18, Jo301 yrkandena 1 och 2 samt Jo314 yrkande 1 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förändringar i skogspolitiken att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 18, 1987/88:Jo301 yrkandena 1
och 2 samt 1987/88:Jo314 yrkande 1,

27. Stimulans och rådgivning (punkt 16 mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”(yrkande 19)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkande 19 i motion Jo213, att rådgivning och information
bör ersätta stora delar av regleringen och författningarna. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stimulans och rådgivning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 19,

28. Personalminskning (punkt 16 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
finner heller” och slutar med ”vid skogsvårdsmyndigheterna” bort ha
följande lydelse:

Utskottet biträder yrkande 5 i motion Jo314 (c) med begäran av översyn av
möjligheterna att minska skogsvårdsorganisationens personal. Motionärer -

JoU 1987/88:17

75

nas förslag om ett förenklat regelsystem bör få till följd att personalbehovet
minskar. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande med anledning av
motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande personalminskning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo314 yrkande 5,

29. Portalparagrafen (punkt 16 mom. 5)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Sorn
utskottet" och slutar med "icke påkallad” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på skogspolitiken som uttrycks i vpk-motionen där
det framhålls att politiken bör vila på en helhetssyn på skogen som en levande
naturresurs. I enlighet med motionärernas yrkande bör således skogsvårdslagens
portalparagraf formuleras om, så att skogen beskrivs som en mångsidig
resurs, där hänsynen till bevarandet av arter och ekosystem och människors
behov av rekreation är minst lika viktig som ekonomiska aspekter. Riksdagen
bör således med bifall till motion Jo786 yrkande 1 begära en ändring av 1
§ skogsvårdslagen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande portalparagrafen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo786 yrkande 1 hos
regeringen begär förslag till ändring av 1 § skogsvårdslagen.

30. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 17
mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet
delar” och på s. 33 slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo226 beträffande gallringsverksamheten.
Något behov att förstärka rådgivningen finns inte. Likaså bör
begäran om anslag för fullföljd av träfiberlagen avvisas. Riksdagen bör
således bifalla motionen i berörd del och minska det föreslagna anslaget med
5,3 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo226 yrkande 2 samt med avslag på motion
1987/88:Jo301 yrkande 4 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
175 393 000 kr.,

JoU 1987/88:17

76

31. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 17
mom. 3)

Karl Erik Olsson (c). Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”När det” och
slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo301 saknas anledning bevilja anslag för fullföljd
av träfiberlagen. Regeringens förslag bör därför justeras ned med 0,8
milj.kr.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo301 yrkande 4 samt med avslag på motion
1987/88:Jo226 yrkande 2 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
179 893 000 kr.,

32. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar (punkt 19)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionen. Det föreslagna anslaget bör alltså minskas
med 5,5 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo226 yrkande 3 till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
28 315 000 kr.,

33. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
(punkt 20 mom. 1)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet är”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo301 yrkandena 6 och 7 om att
5§3-bidragen bör avskaffas i sin nuvarande form. De bör ersättas med en
bidragsform som skall ha till syfte att ersätta skadad skog i norra Sverige. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo302, Jo 312 och Jo314
yrkande 2 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo302,1987/88:Jo312

JoU 1987/88:17

77

och 1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion
1987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7,

34. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m.m. (punkt 20 mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo314 (c) att bl.a. bidragsram 2 under
anslaget till sin huvuddel bör avvecklas (yrkande 2 i berörd del). Återstoden
- 15 milj. kr. - bör användas till lövskogsplantering på gammal nedlagd
jordbruksmark. Däremot avstyrks de förslag till ändrad användning av dessa
bidragsmedel som framförs i motionerna Jo301 yrkandena 6 och 7 och
Jo312.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo301 yrkandena 6
och 7,1987/88:Jo302 och 1987/88: Jo312 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo314
yrkande 2 i berörd del,

35. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m. m. (punkt 20 mom. 1)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder vpk:s förslag i motion Jo312 att 5§3-bidraget avskaffas
och ersätts med ett anslag för bidrag till skogsgallring och hjälpplantering.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo301 yrkandena 6
och 7, Jo302 och Jo314 yrkande 2 i berörd del. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens användning.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo301 yrkandena 6
och 7,1987/88: Jo302 och 1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motion 1987/88:Jo312,

JoU 1987/88:17

78

36. Bidrag till Skogsvård (punkt 20 mom. 3)

JoU 1987/88:17

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Utskottet
står” och på s. 40 slutar med ”yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder den mening som framförs i motion Jo226. Som
motionärerna framhåller bör rambeloppet för bidrag till skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd minskas med 50 milj.kr. i förhållande
till regeringens förslag. Bidraget bör endast utgå i inre stödområdet (A
och B). Det skall ses som ett regionalpolitisk! stöd för att främja avverkningen
och återbeskogningen inom vissa områden, där lönsamheten är så låg att
avverkning ej sker. Som motionärerna framhåller bör även rambeloppen för
bidrag till dikning och översiktliga skogsinventeringar minskas. Bidragsramen
för stödåtgärder i det skogliga stödområdet bör icke höjas, vilket
regeringen föreslagit. Sammanlagt bör riksdagen anvisa ett belopp av 182,8
milj.kr. under anslaget D 6.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo226 yrkande 4 samt med avslag på motionerna
1987/88:Jo301 yrkande 5 och 1987/88:Jo314 yrkandena 2 (i återstående
del), 3 och 4 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 182 800 000 kr.,

37. Bidrag till skogsvård m.m. (punkt 20 mom. 3)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Utskottet
står” och på s. 40 slutar med ”läns inland” samt den del på s. 40 som börjar
med ”Med motsvarande” och slutar med ”Jo301 (fp)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den syn på bidragsanslaget som framförs i motion Jo301
(fp). Bidrag bör kunna utgå till åtgärder för aktiv natur- och kulturvård vid
skogsodlingar. För att undvika risken att hittills okända men värdefulla
områden drabbas bör det samtidigt slås fast att bidrag inte skall utgå om
länsstyrelsen säger nej. Riksdagen bör med hänsyn härtill minska anslaget
med 40 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo301 yrkande 5 samt med avslag på motionerna
1987/88:Jo226 yrkande 4 och 1987/88:Jo314 yrkandena 2 (i återstående
del), 3 och 4 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 230 000 000 kr.,

79

38. Bidrag till skogsvård (punkt 20 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Utskottet
står” och på s. 40 slutar med ”läns inland” och den del på s. 40 som börjar
med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”det föregående” bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder den mening som framförts i motion Jo314 (c) om
anslagets storlek. Motionärerna yrkar även att skogsvårdsavgiften slopas.
Bidragsformerna 3 och 5 - tillsammans med den större delen av bidragsform
2, som avhandlats i reservation 10 ovan, bör enligt utskottets mening
avvecklas vid ingången av nästa budgetår. Sammanlagt bör riksdagen anslå
88,5 milj.kr. under anslaget. Av anslaget bör 73,5 milj.kr. anvisas för bidrag
till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet och till
ädellövskogsbruk, medan 15 milj.kr. bör anvisas till lövskogsplantering.
Bidragen till skogsvården inom stödområdet utgör ett regionalpolitisk!
bidrag och bör finansieras med ordinarie budgetmedel.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1987/88:Jo314 yrkandena 2 (i återstående del), 3
och 4 samt med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 4 och
1987/88:Jo301 yrkande 5 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 88 200 000 kr.,

39. Skogsvårdslagens hänsynsregler (punkt 20mom. 7)

Lars Ernestam (fp), Jan Jennehag (vpk) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på på behovet av skärpt tillsyn över hur
hänsynsreglerna enligt skogsvårdslagen efterlevs. Med hänsyn till den
utredning som gjorts i den citerade avhandlingen bör en översyn göras av
reglerna och deras tillämpning. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande skogsvårdslagens hänsynsregler
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 63 och
1987/88:Jo786 yrkande 5,

40. Naturvården i den skogliga planeringen m.m. (punkt 20
mom.8)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”11 och 12)” bort ha följande lydelse:

JoU 1987/88:17

80

Utskottet delar motionärernas mening att ökad hänsyn måste tas till vissa, i
motionen särskilt angivna naturvårdsintressen. Riksdagen bör enligt utskottets
mening göra ett särskilt uttalande i detta avseende.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande naturvården i den skogliga planeringen m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo786 yrkandena 7,8,9,11
och 12,

41. Överföring av fjällnära skogar (punkt 20 mom. 9)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m),
Lennart Brunander (c) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.42 som börjar med ”1 motion ” och
slutar med ”yrkande 22) ” bort ha följande lydelse:

I motion Jo213 (m) begärs ett överförande av domänverkets fjällnära
skogar till småbrukare eller gemensamhetsskogar. Utskottet tillstyrker
förslaget. Domänverket bör successivt avyttra sitt skogsinnehav till enskilda
personer. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i berörd del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande överföring av fjällnära skogar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 22,

42. Naturvårdsgränsm.m. (punkt 20mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet betonar att det nu är hög tid att åstadkomma en långsiktig
lösning på konflikterna om de fjällnära skogarna. En utredning bör tillsättas
om en naturvårdsgräns för dessa skogar. Därvid bör särskilt beaktas att ett
småskaligt skogsbruk, så som det traditionellt bedrivas av ortsbefolkningen,
har större möjlighet att bruka skogen på ett miljövänligt sätt. I sammanhanget
bör även i övrigt beaktas vad som anförts i motionerna Jo719 och Jo720 i
berört avseende. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande naturvårdsgräns m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 56 och
1987/88:Jo720 yrkande 6,

JoU 1987/88:17

81

6 Riksdagen 1987188. lösaml. Nr 17

43. Byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 1 och 2)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.44 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag. Anslaget bör således utgå.
Någon bidragsram bör heller icke fastställas för kommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo226 yrkande 5 i
motsvarande del avslår regeringens förslag om att statsbidrag till
byggande av skogsvägar beviljas under budgetåret 1988/89,

2. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo226 yrkande 5 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1987/88:Jo301
yrkande 8, 1987/88:Jo305, 1987/88:Jo308, 1987/88:Jo311 och 1987/
88: Jo313 avslår regeringens förslag om anslag till Stöd till byggande av
skogsvägar,

44. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 2)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 45 slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker folkpartiets förslag i motion Jo301 om minskning av
anslaget.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo301 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1987/88:Jo226 yrkande 5, 1987/88:Jo305, 1987/88:Jo308, 1987/
88:Jo311 och 1987/88:Jo313 till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.,

45. Stöd till byggande av skogsvägar m.m.(punkt 21 mom.2)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.45 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion Jo311” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Jo311. Riksdagen bör således anslå 70 milj.kr.
under denna titel.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo311 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Jo226 yrkande 5, 1987/88:Jo301 yrkande 8, 1987/88:Jo305, 1987/
88:Jo308 och 1987/88:Jo313 till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.,

JoU 1987/88:17

82

46. Åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen
(punkt 21 mom. 3)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.45 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I motion Jo301 (fp) yrkas även att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som
strider mot starka naturvårdsintressen. Utskottet biträder förslaget. Riksdagen
bör göra ett uttalande i enlighet med motionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder som strider mot starka naturintressen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo301 yrkande 9.

47. Fiskeristyrelsen (punkt 23 mom. 1)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.46 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”om medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas yrkande. Riksdagen bör således anslå
300 000 kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1987/88:Jo402 och 1987/88:Jo415 yrkande 4 till Fiskeristyrelsen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
39 447 000 kr.,

48. Främjande av fiskerinäringen (punkt 25)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.47 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”tillstyrker detta” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärens yrkande. Riksdagen bör således anvisa ett
belopp som med 1 milj.kr överstiger vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo403 yrkande 2 till Främjande av fiskerinäringen
förbudgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 3 263 000 kr.

49. Bidrag till fiskevård m.m. (punkt 30)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Jan
Jennehag (vpk) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att en viss anslagshöjning torde

JoU 1987/88:17

83

vara nödvändig för att inte fiskevården skall eftersättas alltför mycket. Enligt
utskottets bedömning bör 1 milj.kr. avsättas utöver regeringens förslag.
Riksdagen bör således med anledning av berörda motionsyrkanden anvisa 6
119 000 kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1987/88:Jo415 yrkande 5,1987/88:Jo420 och 1987/88:Jo423 till Bidrag
lill fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 6 119 000 kr.

50. Statens livsmedelsverk (punkt 31 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Av den” och
slutar med ”inte påkallat” bort ha följande lydelse:

Av den ovan (lika med utskottet) förbättrad dricksvattenkvalitet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo744 yrkande 9 och
Jo767 yrkande 17 bör ges regeringen till känna. Därmed anser utskottet att
syftet med motionerna Jo505 och 513 också tillgodosetts. Vad utskottet
anfört får i huvudsak även anses tillgodose syftet med övriga motioner. Något
särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av dessa motioner synes
med hänsyn härtill inte påkallat.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handlings- och åtgärdsprogram
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo505, 1987/
88:Jo513, 1987/88:Jo744 yrkande 9 och 1987/88:Jo767 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Sveriges lantbruksuniversitet (punkt 33 morn. 2)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 56 slutar med "Jo608” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om konsekvenserna av huvudförslaget
såvitt avser grundutbildningen. För att behålla utbildningens
kvalitet är det nödvändigt att anslaget räknas upp med 2 milj .kr. i förhållande
till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således motion J06O8.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88: J06O8 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 484 817 000 kr.,

52. En professur i alternativ odling m.m. (punkt 33 mom. 5 och
6)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp) Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp) anser

JoU 1987/88:17

84

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 57 slutar med ”femte år” bort ha följande lydelse:

Den alternativa odlingen har på senare tid blivit föremål för allt större
uppmärksamhet, vilket kommer till uttryck bl.a. i ökad efterfrågan på
alternativodlade produkter och i ett ökat intresse från odlarnas sida för
hithörande frågor. Denna utveckling bör stimuleras genom ytterligare
insatser inom rådgivning och forskning. Enligt utskottets mening är tiden
mogen att inrätta en professur i ämnet alternativ (biologisk) odling.
Utskottet tillstyrker således motion Jo272 yrkande 3. Genom inrättandet av
en professur i ämnet torde frågan om ett särskilt sekretariat vid SLU för
alternativ odling få sin naturliga lösning i enlighet med synpunkterna i motion
Jo228 (yrkande 2). Vad utskottet anfört med anledning av ovannämnda
motionsyrkanden bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en professur i alternativ odling

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo272 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande ett sekretariat för alternativ odling

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo228 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 35 mom. 1)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”punkt 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förevarande anslag bör
minskas med 10 milj.kr. såvitt avser skogsforskning finansierad med medel
från avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Beloppet bör
överföras till miljövårdsforskningen (jfr JoU 1987/88:18 reservation 3).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo719 yrkande 83 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
109 727 000 kr.,

54. Ersättning för viltskador m.m. (punkt 38 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo822 yrkande 1 anser utskottet att
kostnaderna för viltskadorna har blivit orimligt betungande för jordbruket.
De ersättningsregler som gäller för viltskador är mycket otillfredsställande
med höga självrisker och schablonmässiga beräkningsgrunder. Detta förhållande
bör föranleda en genomgripande utredning av ersättningsreglerna för

JoU 1987/88:17

85

7 Riksdagen 1987188.16 sami. Nr 17

viltskador inklusive självriskens beräkning och finansiering. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande viltskador i allmänhet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo822 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Frilevande vildsvin m.m. (punkt 38 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Om frilevande vildsvin får sprida sig över Syd- och Mellansverige kommer
skadorna att öka mycket kraftigt. Någon köttproduktion motsvarande dessa
skador erhålls inte. Starka skäl talar således för att tidigare beslut omprövas
och att åtgärder vidtas för en total utrotning av vildsvinen. Under alla
förhållanden bör samhället ta fullt ansvar för hela kostnaden som vildsvinen
förorsakar enskilda jordbrukare. Någon självrisk skall således inte borträknas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo822 yrkandena 2 och 3
borges regeringen till känna. Motion J086O yrkande 1 avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet ovan anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de frilevande vildsvinen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo822 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
avslår motion 1987/88:J086O yrkande 1,

Särskilda yttranden

1. Avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid (punkt 11 mom. 4)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anför:

Mjölksubventionerna är på sikt ogynnsamma både för konsumenter och
producenter. Producenterna får felaktiga prissignaler. Stödet finansieras
indirekt genom skatteuttag hos konsumenterna själva - inte minst hos
barnfamiljerna - vilka subventionerna ofta påstås gynna. Avvecklingen bör
ses i samband med moderata samlingspartiets skatteförslag, som gynnar
barnfamiljerna.

Mjölksubventionerna bör därför avvecklas. För att inte minskningen skall
få negativa effekter på produktionen och konsumtionen bör subventionerna
avvecklas under en tioårsperiod med 250 milj. kr. per år.

JoU 1987/88:17

86

2. Avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel m.m. (punkt
11 mom. 7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anför:

Centerpartiet har i olika sammanhang ställt sig positivt till en minskning av
skattebelastningen på baslivsmedel. Yrkandet i vpk-motionen om avskaffande
av mervärdeskatten på livsmedel ligger delvis i linje härmed, och frågan
bör enligt vår mening aktualiseras på nytt i lämpligt sammanhang. Vi anser
dock inte att man bör göra den koppling mellan å ena sidan livsmedelssubventionerna,
å andra sidan momsen på livsmedel som motionärerna gjort.
Av bl.a. den anledningen ansluter vi oss inte till reservation 15.

3. Uppräkning av prisstödet till Norrlandsjordbruket (punkt 14
mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anför:

Jordbruket är beroende av långsiktiga beslut. Norrlandsstödet är nödvändigt
för en lönsam jordbruksproduktion inom stödområdet. Det är angeläget att
det räknas upp i takt med inflationen och bibehåller karaktären av
produktstöd.

4. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (punkt 29
mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

I samband med införandet av fria handredskapsfisket på södra ostkusten
förlorade vattenägarna delvis sin enskilda fiskerätt. En rätt som de ägt sedan
urminnes tider och för vilken de erlagt betalning vid inköp av sina
fastigheter.

Indragningen av den enskildes rätt har genomförts utan att ersättning
utgått för vattenägarnas förluster. Någon värdering av intrånget har ännu ej
skett varför det för närvarande är omöjligt att angiva det slutliga medelsbehovet.
När en sådan värdering gjorts är moderata samlingspartiet berett att
yrka ytterligare medel för ändamålet.

5. Älgstammens inverkan på skogsbruket m.m. (punkt 38
mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar
Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:

Som utskottet mycket riktigt erinrar om har riksdagen tidigare uttalat sig om
den oroväckande utvecklingen av skogsskador på grund av för stora
viltstamamr. Trots detta förmår varken jordbruksministern eller utskottet att
ta steget fullt ut och ändra gällande regler. Vi anser att förhållandena är så väl
kända att åtgärder kan vidtas omgående. Enskilda skogsägare drabbas nu
ofta hårt samtidigt som framtida skogsproduktion äventyras kvantitativt och

JoU 1987/88:17

87

kanske främst kvalitativt. Att som jordbruksministern och utskottet föreslår,
ytterligare förhala nödvändiga åtgärder under sken av att försöksverksamhet
behövs, är enligt vår mening helt otillfredsställande.

JoU 1987/88:17

STATENS JORDBRUKSNÄMND

Beredskapsbyrån

Datum 1988-03-11

Dnr 405-196/88

Riksdagens jordbruksutskott
100 12 STOCKHOLM

Yttrande över motioner om vissa beredskapsfrågor

Riksdagens jordbruksutskott har i skrivelse den 16 februari 1988 hemställt
om att statens jordbruksnämnd avger yttrande över följande motioner
1987/88.

Nr Av

Jo201 Bengt Kindbom och

Lennart Brunander (c)

Jo203 Anna Wohlin-Andersson

och Ivar Franzén (c)

Jo205 Bengt Westerberg

yrkande 11 m.fl. (fp)

Jo213 Carl Bildt m.fl. (m)

yrkande 17

Jo219 Olof Johansson

m.fl. (c)

Jo251 Bertil Danielsson

m.fl. (m)

Amne i motionen:

Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen.

Reservkraftverk

bruket.

inom

lant -

En jordbrukspolitik som grundas
på helhetssyn: Lämpligheten av
att partihandeln övertar skyldigheten
att beredskapslagra livsmedel
m.m.

Jordbruks- och skogspolitiken:
Sveriges försörjning med ammoniak.

Beredskapslagringen av livsmedel
m.m.

Inrättande av beredskapsgårdar.

Jo281

Gudrun Norberg (fp) Jordbrukets blockorganisation.

Många av de ämnen som tas upp i motionerna behandlas i den ”Programplan
för funktionen Livsmedelsförsörjning m m för perioden 1988/89 - 1992/93”
som jordbruksnämnden lämnat till regeringen i augusti 1987. Utgående från
programplanen har jordbruksnämnden i det följande kompletterat med
ytterligare information som är relevant för de frågeställningar som tas upp i
motionerna.

JoU 1987/88:17

Bilaga

89

Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen (motionerna Jo201 och
Jo203)

I motion Jo201 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
jordbrukets beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom
ramen för jordbrukets blockorganisation.

I motion Jo203 hemställs att riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag
skall utgå till de lantbrukare som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att
trygga sin animalieproduktion.

Jordbruksnämnden kan inledningsvis konstatera att jordbruksproduktionen,
och då främst animalieproduktionen, är mycket beroende av tillgång till
elström. Det har redan i fredstid visat sig att betydande störningar i
elförsörjningen kan uppstå vid exempelvis snöfall och stormar. Vid sådana
tillfällen kan stora problem uppstå med exempelvis mjölkning, ventilation
och vattenförsörjning.

Frågan om säkerställandet av elförsörjningen har behandlats vid ett flertal
tidigare tillfällen. I dessa sammanhang har jordbruksnämnden pekat på
betydelsen för beredskapen av att sådana åtgärder vidtas som stimulerar till
anskaffning av reservelverk redan i fred. Jordbruksnämnden har vidare
understrukit betydelsen av en samordning mellan planeringen att möta långa
elavbrott och den kommunala beredskapsplanläggningen samt att frågan om
finansiering av reservanläggningar m m som kan vara till nytta både för
freds- och krigstid får en sådan lösning att den stimulerar anskaffande av
exempelvis reservkraftverk.

Nämnden anser att alla åtgärder som stimulerar anskaffande av reservelverk
är värdefulla. Dessa åtgärder kan vara såväl ekonomiska (ex lån, bidrag,
skattelättnader) som i form av allmänna råd.

Som ett led i att minska sårbarheten vad gäller elförsörjningen har
jordbruksnämnden inom ramen för beredskapsplanläggningen för jordbruksproduktionen
bl a igångsatt två projekt, där studier görs av möjligheterna
för tre mjölkproducenter att inom ett block samutnyttja ett gemensamt
reservelverk. Försöken, vilka bedrivs dels i norra delarna av Skåne, dels i
Värmland, är ännu inte helt avslutade. Genom att flera jordbrukare enas om
ett reservelverk minskas investeringskostnaderna för den enskilde brukaren.
Om tre företag gemensamt äger ett reservelverk uppgår investeringskostnaden
per enhet till ca 9 000 kr.

I försöket i Skåne, där man kommit längst, deltar tre gårdar med
sammanlagt 100 mjölkkor. Gårdarna ligger väl samlade med ett största
avstånd på 3 km. Försöket omfattar fingerade elavbrott under ett vår- och
ett vinterdygn.

Det gemensamma elverket flyttas vid elavbrotten mellan gårdarna enligt
ett i förväg uppgjort schema. För att samtliga skall kunna utföra alla
nödvändiga sysslor har en gård fått tidigarelägga mjölkningen 2 timmar och
en gård senarelägga den med 2 timmar.

Hittills har framkommit att jordbrukarna uplevt att samverkan fungerat
mycket bra. Alla anser sig ha fått sina behov tillgodosedda och samtliga
deltagande jordbruksföretag är idag beredda att köpa ett elverk för
samverkan. Maximalt antal brukare, som kan samverka om ett reservelverk,

JoU 1987/88:17

Bilaga

90

anses av deltagarna vara tre. När försöken är slutförda har jordbruksnämnden
för avsikt att inom ramen för blockorganisationen sprida information om
möjligheterna att samverka om ett reservelverk.

Utöver nämnda försök har lantbruksnämnden i Älvsborgs län genomfört
ett försök med gemensamma reservkraftverk under januari-juni 1986. Vid
försöket gavs ett statsbidrag på 25 % under förutsättning att två lantbrukare
med djurproduktion gemensamt anskaffade ett reservelverk och att reservelverket
får disponeras av samtliga blockmedlemmar vid krig.

Försöket i Älvsborgs län medförde att i Färgelanda kommun inköptes 11
elverk med statsbidrag och i Ulricehamns kommun inköptes 16 stycken. I
dessa kommuner fanns efter försöket 12 resp 23 block som saknade
reservkraft. Vid en förfrågan varför möjligheten till statsbidrag inte utnyttjats
uppgavs vanligast att det var svårt att samverka om ett reservelverk.
Andra anledningar som uppgavs var att kostnaden var för hög för något man
inte vet att man får användning för. Flera jordbrukare uppgav att det var
samhällets uppgift att svara för elberedskapen i krig.

Jordbruksnämnden vill än en gång understryka att ur beredskapssynpunkt
är alla åtgärder som stimulerar till anskaffande av reservelverk värdefulla.
För att åstadkomma en ökad beredskap kan man exempelvis överväga
fördelaktiga lån, bidrag och/eller skattelättnader.

Lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra
livsmedel m m (motion Jo205 yrkande 11)

Motioner

I motion Jo205 yrkande 11 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning för att klarlägga lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten
att beredskapslagra livsmedel m m. Det konstateras att eftersom
livsmedelsproduktionen i landet har minskat - när det gäller spannmål
kommer att minska - har lagringskapacitet frigjorts inom handeln och att det
finns skäl att utreda om beredskapslagringen kan effektiviseras genom att
partihandeln - liksom för oljeprodukter - föreläggs att svara härför.

Även om handeln i sin prissättning kommer att kompensera sig för dessa
kostnader, så tror motionärerna att de blir lägre genom att lagring kommer
att ske där förbrukning i fredstid äger rum. Vidare anser de att lageromsättningen
blir enklare - man behöver inte frakta varor till och från friliggande
lager.

Nuvarande beredskapslagring

a. Livsmedel inför ett angrepp mot Sverige.

Livsmedelsberedskapen grundas främst på produktionskapacitet och
beredskapslagring. Redan vid utrikeshandelsstörningar kan utnyttjandet av
produktionskapaciteten komma att förändras till följd av den planerade
omställningen av jordbrukets produktionsinriktning. Vid ett angrepp blir
beredskapslagringen en betydelsefull komplettering.

Vid ett angrepp mot Sverige tillkommer utöver utrikeshandelsstörningarna
även konsekvenserna av skador och transportsvårigheter. De senare blir
en följd av dels angriparens verksamhet och stridsförloppet, dels ett ökat

JoU 1987/88:17

Bilaga

91

transportbehov. Angrepp mot våra kommunikationer försvårar framförallt
transporterna till övre Norrland. Vid en snabb händelseutveckling kan det
dessutom vara nödvändigt att försvarsmaktens transportbehov i hög grad
prioriteras. En mobilisering kan också innebära att behovet av livsmedel i
Norrland ökar betydligt samtidigt som möjligheterna att distribuera livsmedel
dit i hög grad begränsas. Stridsförloppet kan även innebära att vissa
områden tidvis blir i det närmaste avskurna från övriga delar av landet.

För att kunna möta de ytterligare påfrestningar och de förändringar som
följer av ett angrepp, sker bl a en beredskapslagring av konsumtionsfärdiga
livsmedel.

Beredskapslagringen av varor utgör inte någon bestämd andel av den
normala konsumtionen. Vid valet av varor beaktas i stället både kostnader
och varans värde med hänsyn till energi- och näringsinnehåll.

Lagringen sker inte där förbrukningen i fredstid äger rum. Den sker istället
där kompletteringar är nödvändiga för att vid ett angrepp mot Sverige kunna
trygga livsmedelsförsörjningen trots transportsvårigheter och befolkningsomflyttningar.

b. Livsmedelsråvaror inför utrikeshandelsstörningar.

Om utrikeshandeln minskar kraftigt måste en övergång ske dels från
importerade margarinråvaror till olja (ökad inhemsk oljeväxtodling), dels
från importerat råkaffe till inhemska substitut. För att ge utrymme för viss
övergångstid beredskapslagras orostat kaffe och margarinråvaror. Lagringen
sker inte i form av konsumtionsfärdiga produkter eftersom sådan lagring blir
dyrare.

Jordbruksnämnden sluter avtal med rosterierna om att dessa skall svara för
en regelbunden omsättning. En del av lagringen sker i friliggande lager.
Denna lagring ökar sannolikheten för att även om vissa rosterier blir utslagna
vid ett angrepp finns beredskapslagren kvar och kan utnyttjas vid andra
rosterier.

Jordbruksnämndens synpunkter

De kommersiella lagren hos partihandel motsvarar behovet under 2-3
veckor medan detaljhandeln endast har lager för ca 1 vecka. Dessutom har
hushållen vissa lager.

Ur beredskapssynpunkt är det givetvis värdefullt om handelns lager ökar.
En lagringsskyldighet för näringslivet kan och bör dock inte utgöra någon
ersättning för beredskapslagring eftersom:

- En sådan lagring har, ur beredskapssynpunkt, den väsentliga nackdelen
att riskerna är större för utslagning och medför transportsvårigheter.
Dessutom ligger lagren hos partihandeln kanske inte rätt med hänsyn till de
befolkningsomflyttningar, som kan bli följden av ett angrepp mot Sverige.

- Kostnaderna blir betydligt högre om lagringen skall utgöra ett genomsnitt
av den normala fredstida konsumtionen. Vid nuvarande beredskapslagring
väljs varor som ger ett högt energi- och näringsinnehåll i förhållande till
kostnaderna. En strävan att bibehålla en kriskost med samma sammansättning
som den normala kosten skulle öka kostnaderna. Dessutom begränsas
möjligheterna att minska kostnaderna genom att lagra en mindre förädlad
produkt, t ex brödsäd istället för mjöl. Detta sker nu om tillgången på

JoU 1987/88:17

Bilaga

92

bygdekvarnar är tillräcklig eller om beredskapslagren kan utrustas med s k
hammarkvarnar. Dessa kvarnar drivs av en vanlig traktor.

- Näringslivet torde komma att kräva större avkastning/ränta på investerat
kapital än nuvarande lagerhållare (Svenska lagerhus AB ingående i Procordiagruppen)
som har statens normalränta som avkastningskrav på investerat
kapital vad rör beredskapslagring.

- Det blir vidare svårt att ange en obligatorisk lagringsskyldighet. Man
måste bl a fastställa vilka varor som skall omfattas av lagringsskyldigheten.
Med hänsyn till lagringsbeständigheten lämpar sig vissa varor knappast för
beredskapslagring. Det måste också framgå vilket led i förädlings- och
distributionskedjan som har lagringsskyldigheten. Frågan om dispens aktualiseras
för varor som inte utnyttjas som livsmedel eller som exporteras.

- Man måste kontrollera att lagringsskyldigheten fullgörs och att några
tillfälliga lån ur beredskapslagren inte sker. Förekomsten av det senare kan
minska den kommersiella lagringen och medföra att beredskapslagringen
inte bidrar till en förbättrad försörjningssäkerhet.

Försörjning med ammoniak, beredskapslagring av insatsvaror och regional
försörjningsförmåga (motionerna Jo213 yrkande 17 och Jo219)

Motioner

I motion Jo213 yrkande 17 hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om Sveriges försörjning
med ammoniak. Det konstateras att Sverige idag saknar egen ammoniaktillverkning,
att detta från beredskapssynpunkt är allvarligt och att vårt lands
försörjning av ammoniak därför långsiktigt måste tryggas.

I motion Jo219 hänvisas till motion Fö512 om det sårbara samhället. Det
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målsättningen för beredskapen av livsmedel och
insatsvaror samt om regional livsmedelsproduktion. Dessutom hemställs att
riksdagen anslår ytterligare 30 Mkr till anslaget IX C5 Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m m.

Försörjning med ammoniak och beredskapslagring av gödselmedel

Av motion Jo219 framgår att 1987 års försvarsbeslut innebar förändrade
planeringsförutsättningar beträffande krisers och krigs varaktighet. Den
största förändringen utgörs dock av att en mera omfattande utrikeshandel
skall förutsättas än den som tidigare legat till grund för planeringen.

Den krislängd och krisimport, som man enligt 1987 års försvarsbeslut skall
räkna med i planeringen, medför inget behov av beredskapslagring av
gödselmedel trots att den inhemska ammoniakproduktionen upphört. Detta
förutsätter dock:

- En genomsnittlig importnivå på 60 % under ett upp till ett år långt
förkrigsskede och 50 % under ett upp till ett år långt skede efter krig i vår
omvärld. Detta innebär ett stort risktagande.

- Att behovet av handelsgödselkväve under en kris kan begränsas till en
tredjedel av det normala genom en förändring av jordbrukets produktionsinriktning,
en s k omställning av jordbruksproduktionen. Det bör observeras

JoU 1987/88:17

Bilaga

93

att sådan omställning av främst biologiska skäl kommer att ta tid.

En konsekvens av försvarsbeslutet blir en total försäljning av beredskapslagren
av kvävegödselmedel (kalkammonsalpeter) och övriga gödselmedel
(kaliumklorid och mangansulfat) under försvarsbeslutsperioden 1987/88 -1991/92.

Jordbruksnämnden godtar givetvis planeringsförutsättningar och ekonomiska
förutsättningar som enligt försvarsbeslutet skall gälla. Nämnden vill
dock redovisa vissa förhållanden och konsekvenser som dessa planeringsramar
får för vår livsmedelsberedskap på sikt.

I stort sett är livsmedelsberedskapen i nuläget fortfarande tillfredsställande
om man bara räknar med de kortvariga kriser som försvarsbeslutet utgår
från och att import av viktiga insatsvaror verkligen kan upprätthållas i den
omfattning som förutsätts. Verkningarna blir påtagliga först på sikt. Minskade
anslag till beredskapslager i kombination med produktionsminskningen i
jordbruket kommer att på sikt försämra livsmedelsberedskapen. I denna
bedömning har hänsyn inte heller tagits till effekterna av omfattande
radiaknedfall från kärnvapen eller från ett stort reaktorhaveri.

Beredskapslagring av proteinfodermedel

I försvarsbeslutet förutsatt krislängd och krisimport medför att beredskapslagringen
av proteinfodermedel fr o m 1987/88 behöver öka med 20 %
om - förutom neutralitets/krigsskedet - både förkrigsskedet och skedet
efter krig beaktas. Beaktas inte skedet efter krig kan lagringen förbli ungefär
oförändrad (fig 1, här utelämnad). Därvid förutsätts samma importnivåer
och produktionsomställning som redan beskrivits beträffande gödselmedel.

Planeringsramen enligt försvarsbeslutet har enligt jordbruksnämndens
uppfattning lagts fast utifrån ett ofullständigt underlag. Man har bl a inte
beaktat när under året en kris inleds.

Den ekonomiska planeringsramen har blivit styrande för beredskapslagringen
och nödvändiggör omfattande försäljningar av beredskapslager av
proteinfodermedel. Dessa försäljningar är inte motiverade utgående från
försvarsbeslutets antaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär.
Lagringen av proteinfodermedel måste halveras under försvarsbeslutsperioden
1987/88 - 1991/92.

För 1988/89 motsvarar utförsäljningen ett värde av ca 30 milj kr - en
försäljning som vid bifall till motionen inte blir nödvändig för att finansiera
beredskapsverksamheten. Om ytterligare 30 milj kr anslås för beredskapslagring
behöver endast 40 % (mot tidigare beräknade 70 %) av beredskapsverksamheten
finansieras genom utförsäljning av beredskapslager. Lagringen
av fiskmjöl bör upphöra eftersom utvecklingen på proteinfodermarknaden
torde medföra svårigheter att i framtiden omsätta dessa lager.

Regional försörjningsförmåga

Den regionala försörjningsförmågan har uppmärksammats i riksdagens
livsmedelspolitiska beslut, senast 1985. Stödet till främst det norrländska
jordbruket har därför förstärkts kraftigt under senare år för att där bibehålla
en i stort sett oförändrad produktionskapacitet. Även enligt 1987 års

JoU 1987/88:17

Bilaga

94

försvarsbeslut bör livsmedelsfunktionen ägna särskild uppmärksamhet åt
frågan om den regionala försörjningsförmågan i krig. Detta bör främst gälla
övre Norrland och då bl a möjligheterna att när så erfordras, eventuellt
redan under normala fredstida förhållanden, kunna öka de kommersiella
lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror. De statliga lagren av livsmedel
och livsmedelsråvaror, som främst är avsedda för krigsfallet, bör ökas. I
försvarsbeslutet framhålls vidare att man bör analysera vilka risker som
föreligger att storstadsområdena avskärs från tillförsel av livsmedel och vilka
konsekvenser detta kan leda till.

Jordbruksnämnden söker vid tillämpningen av den fredstida livsmedelspolitiken
förverkliga statsmakternas intentioner i fråga om den regionala
försörjningsförmågan inkl att bibehålla en viss förädlingsindustri.

Jordbruksnämnden prövar fortlöpande omfattningen och lokaliseringen
av beredskapslagringen av livsmedelsråvaror och livsmedel. Frågan om den
regionala försörjningsförmågan ägnas som nämnts särskild uppmärksamhet.
Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och Dagab om att dessa i ett
skymningsläge ökar lagren av lagringsdugliga varor i främst Norrland skall
slutföras snarast. Redan innevarande budgetår avser jordbruksnämnden att
föreslå att reserverade medel på anslaget IX C4 utnyttjas för att öka
lagringen i övre Norrland.

Studier av problematiken med den regionala försörjningsförmågan pågår
dessutom inom en av ÖCB ledd arbetsgrupp.

Inrättande av beredskapsgårdar (motion Jo251)

I motion Jo251 hemställs om att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättande av beredskapsgårdar. I
motionen anförs att beredskapsmyndigheterna borde undersöka möjligheterna
att få ett landsomfattande nät av beredskapsgårdar. Enligt motionärerna
skulle med enkla medel och små kostnader avtal kunna träffas med
elkraftsproducerande gårdar som skulle förbinda sig att ha en viss produktionsinriktning
och volym. Vidare anförs att i åtskilliga små vattendrag skulle
i detta läge vattenkraftverk byggas om ex ”Beredskapsnämnden för ekonomiskt
försvar” (ÖCB) initierade och stödde dessa projekt. Motionärerna
påpekar avslutningsvis att genom beredskapsgårdar skulle till låga kostnader
vår livsmedelsberedskap höjas och sårbarheten minska. Behovet av beredskapslager
skulle enligt motionärerna även minska.

Jordbruksnämnden kan inledningsvis konstatera att dagens jordbruk, och
då främst det animalieinriktade, är mycket elkraftsberoende. Detsamma
gäller för förädlingsindustrin. Alla åtgärder som vidtages för att säkra
elförsörjningen minskar därför sårbarheten och är därför allmänt positiva.

Ett riksomfattande nät av gårdar med en mindre sårbar produktion är från
beredskapssynpunkt mycket positivt eftersom det är värdefullt med en
regional spridning av såväl jordbruksproduktionen som förädlingen av
jordbruksråvaror. Även mindre produktionsenheter är positivt ur beredskapssynpunkt.

Avslutningsvis kan nämnas att jordbruksnämnden deltar i finansieringen
av en förstudie angående hur en osårbar gård, en s k beredskapsgård, skulle

JoU 1987/88:17

Bilaga

95

kunna vara uppbyggd. Studien görs i Bergslagen inom ramen för
Landsbygd 90.

Jordbrukets blockorganisation (motion Jo281)

I motion Jo281 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse
för hur långt blockorganiseringen kommit samt att riksdagen som sin mening
ger tillkänna vad som anförts om organisationens betydelse.

Enligt motionären är ”Beredskapsorganisationen som skall trygga livsmedelsproduktionen
under beredskapstillstånd och krig” (blockorganisationen)
mera en pappersprodukt än en fungerande organisation.

Jordbruksnämnden vill inledningsvis peka på att regeringen genom beslut
den 7 april 1972 förordnat att det inom jordbruksnäringen skall finnas en i
fred planlagd blockorganisation. Enligt detta beslut träder organisationen i
verksamhet vid krig, eller i den mån regeringen förordnar därom, vid
krigsfara eller andra utomordentliga av krig föranledda förhållanden.
Organisationen har enligt regeringsbeslutet till uppgift att verka för att
tillgängliga produktionsmedel inom jordbruksnäringen fördelas och nyttjas
så att bästa möjliga produktionsresultat uppnås.

Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang peka på att blockorganisationen
är noga planlagd i fred. Anvisningar för den regionala planläggningen
finns i den av jordbruksnämnden år 1984 utgivna ”Föreskrifter och allmänna
råd för den regionala planläggningen av jordbrukets blockorganisation.”
(bifogas).

Enligt dessa anvisningar omfattar Jordbrukets blockorganisation alla i
jordbrukets företagsregister ingående jordbruksföretag med minst 2 ha
åker, trädgårdsföretag samt företag med större djurbesättningar. Blockindelningen
utgör grunden för blockorganisationens uppbyggnad. Denna
indelning medför att ett lämpligt antal jordbruksföretag sammanförts till en
brukningsmässigt funktionell enhet, ett s k block. Blockindelningen är
genomförd för hela landet. Totalt finns i riket f n cirka 9 000 block.

Arbetet inom blocken leds av i fred utsedda blockledare, vilka finns
förtecknade i särskilda listor. Samtliga block i en kommun är sammanförda
till ett eller flera överblock. För varje överblock finns en utsedd överblockledare.

Som rådgivare till myndigheterna i frågor som rör blockorganisationen och
dess verksamhet finns det för varje län en utsedd länsblockledare och för
riket som helhet en riksblockledare. För all ledningspersonal inom organisationen
finns det i fred utsedda ersättare. För personal ingående i blockorganisationen
finns noga angivna krav på kvalifikationer.

Vad gäller personalförsörjningen inom blockorganisationen har nyligen
avslutats en revidering av personalplanerna. Vid denna revidering har en
genomgång skett av personalsituationen i samtliga block. I samband härmed
har uppskov från militärtjänstgöring givits till värnpliktiga brukare.

I sammanhanget kan noteras att arbetsmarknadsstyrelsen efter revideringen
av personalplanerna uttalade att ingen annan näring är så väl planerad för
beredskap och krig som jordbruket med sin blockorganisation.

Mot bakgrund av ovanstående finner jordbruksnämnden att blockorgani -

JoU 1987/88:17

Bilaga

96

sationen personalmässigt bör kunna fungera när den träder i kraft. Ledningspersonalen
är noga utvald och den i organisationen ingående personalen kan
kunnigt lösa sina uppgifter, vilka f ö är desamma som de sysslar med i
fredstid.

Mot bakgrund av att personalen i blockorganisationen, dvs jordbrukarna,
skall sköta sina ordinarie arbetsuppgifter även under krig har någon övning
av denna personal ej bedömts nödvändig. Viss utbildning ges däremot till
ledningspersonalen.

Motionären anger att det är mycket angeläget att fredsorganisera blocken
samt att organisationen borde vara ett instrument för ökad maskinsamverkan
i jordbruket.

Om motionären med fredsorganisera menar att fastställa organisationen
för blockorganisationen redan i fredstid så är detta, såsom redovisats, redan
genomfört. Om motionären istället med fredsorganisera menar att låta
organisationen träda i kraft redan i fredstid så är det inte möjligt med
nuvarande regeringsbeslut, som noga anger när organisationen kan träda i
kraft.

Att nyttja blockorganisationen i fredstid för att få till stånd maskinsamverkan
mellan olika jordbrukare är förknippat med flera svårigheter. Maskinsamverkan
inom blocken kommer vid en kris/krigssituation att ledas av
blockledaren. Därigenom inskränks rätten för den enskilde att bestämma
över sin egen maskin. Ett sådant förfarande skulle i fredstid troligen upplevas
som olustigt av många. En förutsättning för framgångsrik maskinsamverkan i
fredstid är att den sker under frivilliga former.

Vad gäller maskinsamverkan inom blocken vill jordbruksnämnden i
sammanhanget peka på pågående försök inom ett par block med samverkan
mellan tre mjölkproducenter om ett reservelverk. Dessa försök beskrivs
närmare under punkt ”Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen
(motionerna Jo201 och Jo203)”.

Sammanfattningsvis finner jordbruksnämnden att blockorganisationen
har stor betydelse för jordbruksproduktionen i krig. Nämnden har tillsammans
med andra myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund lagt ner ett
betydande arbete på organisationen och är övertygad att den kommer att
fungera och fylla ett stort behov i krig. I fred bedömer nämnden att det inte
finns några möjligheter att utnyttja blockorganisationen för exempelvis
maskinsamverkan.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören efter föredragning av
byråchefen Preuthun och byrådirektören Olsson i närvaro av avdelningscheferna
Sjöberg och Öjeheim.

JoU 1987/88:17

Bilaga

97