Jordbruksutskottets betänkande

1987/88:17

om statsbudgeten för budgetåret 1988/89 såvitt avser     , ,
jordbruksdepartementets verksamhetsområde 1987/88:17

(prop. 1987/88:100 bil. 11)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta belänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets huvudtitel i budgetpropositionen 1987 (prop. 1987/88:100 bil. 11) med undantag av bl.a. de anslag som är upptagna under avsnitten H. Ungdomsfrågor och I. Idrott, rekreation och turism, vilka behandlas av kulturul-skoftet.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram under jordbruksdepartementets huvudtitel, med bl.a. de undantag som angetts ovan.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl.a. jordbruksdepartementet, jordbrukets rationalisering, livsmedelssubventioner, skogsbruk, fiske, service och kontroll saml forskning och utbildning.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning och bidragsramar m.m. tillstyrks under samtliga anslagsrubriker.

1 belänkandet behandlas vidare ett antal motioner som inte har direkt anknytning till budgetfrågorna. De sakområden som främst berörs i dessa motioner är beredskapsplaneringen på jordbrukets område, skogspolitiken, kontrollen av dricksvatten och ersättning för viltskador m.m. I fråga om beredskapsplaneringen har statens jordbruksnämnd avgett yttrande över hithörande motioner (se bilaga). Motionerna avstyrks eller föreslås lämnade utan vidare åtgärd med redovisning av vidtagna och planerade åtgärder inom resp. områden.

Till betänkandet fogas 55 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Jordbruksdepartementet m.m.

1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1 - A 4 (s. 13-14) och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 19 557 000 kr..

1 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett     JoU 1987/88:17 förslagsanslag av 4 512 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.,

4. alt riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 700 000 kr.

2. Lantbruksstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 15-17) föreslagit riksdagen att till Lantbruksstyrelsenför budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 62 102 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl, (fp) vari yrkas

6. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag till lantbruksstyrelsen på 59 102 000 kr.

1987/88:Jo276 av Marianne Andersson och Nils G Åsling (c) vari yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hästsporlens sociala betydelse för ungdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vaklslående om kallblodsraserna och ökad utbildning för användning av hästar i skogsbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till,känna vad som i-motionen anförts om ökat stöd till hästaveln,

4. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att öka ridhästarnas medellivslängd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningsstöd till premieringsverksamheten,

6. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om finansieringen av ridlärarutbildningen.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:146, .JoU 26,' rskr. 346)' skall lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndernas förvaltningskostnader anvisas under ramanslag för perioden 1987/88-1989/90.

För budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna till 62 102 000 kr. Förslaget innebär resursförstärkningar bl.a. inom områdena yttre miljö och djurhälsa-djurmiljö, miljöinriktad växtodlingsrådgivning och alternativ odling (se bil. 11 s. 16-17).

Enligt motion Jo205 kan anslaget till lanlbruksstyrelsen sänkas med 3 milj. kr. på grund av minskade arbetsuppgifter. Motionärerna hänvisar bl.a. till ändringarna i jordförvärvslagen och till folkpartiets molionsförslag om upphävande av investeringsförbudet för djurstallar.

Utskottet erinrar om att lanlbruksstyrelsen ingår i en försöksverksamhet med treåriga budgetramar för perioden 1987/88 -1989/90. Utskottet ansluter

sig till regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1988/89 och     JoU 1987/88:17 avstyrker således motion Jo205 yrkande 6.

I anslutning till motion Jo276 får utskottet erinra om all en liknande motion helt nyligen behandlades av utskottet efter en omfattande remissbehandling (JoU 1987/88:7). I enlighet med betänkandet uttalade riksdagen att en utvärdering borde göras av vissa frågor rörande hästaveln och utbildningen inom hästområdel m.m. (rskr. 21). Utskottet utgår från att de frågor som berörs i motion Jo276 kommer att behandlas i samband med denna utvärdering och avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

1. alt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo2i05 yrkande 6 till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 62 102 000 kr.,

2. alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo276.

3. Lantbruksnärnnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 17-19) föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 236 665 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo202 av Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökat stöd till svensk biodling.

1987/88:J.o205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20 milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 216 665 000 kr.

1987/88:Jo274 av Alf Svensson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en konsulenttjänst för biologisk-ekologisk odling skall inrättas vid varje lantbruksnämnd.

Utskottet

Med beaktande av de överföringar till anslaget Lanlbruksstyrelsen som nämns i propositionen beräknar jordbruksministern utgifterna till 268 665 000 kr. för budgetåret 1988/89. De medel som anvisas under anslaget Särskilt stöd till biskötsel och växtodling föreslås överförda till förevarande anslag. De åtgärder till stöd för biskötseln som hittills finansierats från nämnda anslag bör fr.o.m. budgetåret 1988/89 vidtas inom ramen för de medel som står till förfogande under anslaget Lantbruksnämnderna. Inkomsterna för budgetåret beräknas till 32 milj. kr.

Lantbruksnämnderna ingår, i likhet med lanlbruksstyrelsen, i en försöks verksamhet med treåriga budgetramar för perioden 1987/88-1989/90. ,   Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed motion Jo205 yrkande 7 om minskning av anslaget med 20 milj. kr.

I motion Jo202 (c) yrkas åtgärder för att stimulera biodlingen med JoU 1987/88:17 hänvisning bl.a. till binas betydelse för växtodlingen och biodlingens positiva effekter för sysselsättning och export m.m. Anslaget till biodlingsavdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet bör förslärkas. Statligt bidrag bör ges till Sveriges biodlares riksförbund för att täcka kostnaderna för en konsulenttjänst i biodlingsfrågor.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att statens stöd till biodlingen främst är inriktat på att förhindra sjukdomar samt på att främja forskning, försök och utbildning. Utskottet har i olika sammanhang uttalat Sig positivt om biodlingens betydelse i olika hänseenden (se bl.a. JoU 1986/87:19 s. 18). Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns en särskild avdelning för biodling vars verksamhet är väl ansedd. Del ankommer i första hand på lantbruksstyrelsen resp. lantbruksuniversitetet att bedöma om ytterligare resurser behöver tillföras biodlingen i de hänseenden som anges i motionen. Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksuniversitetet för innevarande budgetår avdelat 180 000 kr. till en förstärkning av avdelningen för bin. Under nu förevarande anslag skall lanlbruksstyrelsen bestrida kostnaderna för bitillsynsmän. Vidare bör nämnas att bifonden för närvarande tillförs en milj. kr. om året av medel från jordbruksprisregleringen. Med dessa medel stöds avelsarbetet inom näringen, utbildning och information samt viss forskning. Utskottet är inle berett att föreslå att verksamheten tillförs ytterligare statliga medel och avstyrker därför motion Jo202.

Utskottet anser del inte heller motiverat att en särskild konsulenttjänst för biologisk-ekologisk odling inrättas vid varje lantbruksnämnd i enlighet med yrkandet i motion Jo274. Under de senaste åren har särskilda resurser tillförts såväl forskningen som rådgivningen rörande miljöinriktad odling och alternativa odlingsmetoder (se närmare härom under punkt 33 nedan). Denna satsning fullföljs genom förslagen i årets budgetproposition om ytterligare medel till rådgivning på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo274 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo205 yrkande 7 till Lantbruksnämnderna för budget
året 1988/89 anvisar ett ramanslag av 236 665 000 kr.,

2.            beträffande stöd till biodUngen

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo202,

3.            beträffande konsulenttjänster

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo274 yrkande 2.

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.

Regeringen har under punkt B 3 (s. 20-22) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas
till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 OOO 000 kr.,

2.   alt riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

Motioner JoU 1987/88:17

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8.      att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj.
kr. minskat anslag till jordbrukels rationalisering på 35 milj. kr.

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar alt till anslaget B 3 Bidrag till jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1988/89 anslå 20 000 000 kr..

Utskottet

Jordbruksministern föreslår oförändrade bidragsramar för yttre och inre rationalisering inom jordbruket. Dessa uppgår nu till 12 milj. kr. resp. 18 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om jämkning mellan bidragsramarna. Behovet av utbetalningar under budgetåret beräknas till 40 milj. kr.

I motion Jo205 (fp) yrkas att anslaget minskas med 5 milj. kr. till 35 milj. kr. Någon motsvarande minskning av bidragsramen föreslås inle.

Enligt motion Jo213 (m) är del felaktigt att staten bidrar till jordbrukels inre rationalisering. Bidraget bör på sikt upphöra. För nästa budgetår bör bidragsramen minskas med 10 milj. kr. Yrkandet (yrkande 9) får antas avse bidragsramen men ej förslaget om medelsanvisning.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att anslaget till bidrag till jordbrukels rationalisering består av två moment. I moment 1 föreslår regeringen att riksdagen medger en bidragsram som anger den beloppsmässi-ga övre gränsen för statens åtaganden i samband med behandlingen av ansökningar om bidrag under budgetåret. Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär att statsbidrag får beviljas med högst 30 milj. kr. under budgetåret 1988/89. I moment 2 föreslås alt riksdagen anvisar medel för de utbetalningar som beräknas bli gjorda under budgetåret med anledning av bifallna bidragsansökningar. Dessa utbetalningar kan avse beslut om beviljande av bidrag som fattats både före och efter ingången av budgetåret 1988/89 och innebär således ett infriande av de åtaganden som gjorts inom de för resp. budgetår fastställda bidragsramarna. Härav följer att yrkanden om minskning av anslaget - som för övrigt är ett förslagsanslag- till utbetalningar knappast kan bli föremål för saklig prövning om inle samtidigt yrkande framställs om minskning av bidragsramen.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens förslag om bidragsram för inre rationalisering inom jordbruket och avstyrker därför motion Jo213 yrkande 9.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om sambandet mellan fastställda bidragsramar och behovet av utbetalningar avstyrker utskottet även motion Jo205 yrkande 8.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo213 yrkande 9 medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr..

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på     JoU 1987/88:17
motion 1987/88:Jo205 yrkande 8 till Bidrag tdl jordbrukets rationalise
ring,  m.m.   för budgetåret   1988/89  anvisar ett  förslagsanslag av
40 000 000 kr. .

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Regeringen har under punkt B 4 (s. 22-23) föreslagit alt riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till jordfonden om markförsäljning på ca 50 milj. kr. och att 50 milj. kr. av fondens medel överförs till statskassan,

1987/88:Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om minskningen av lantbruksnämndernas fastighetsin
nehav. •        ,

Utskottet

Jordfonden används för alt bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

I lantbruksstyrelsens anslagsframställning anförs bl.a. att de av riksdagen beslutade ändringarna i jordförvärvslagen (JoU 1986/87:24) kan innebära en utökning av inlösenskyldigheten för staten. Lantbruksstyrelsen anser det vidare viktigt att jordfondsverksamheten kan hållas på hög nivå. Under den senaste tiden har lantbruksnämnderna salsal mer på utförsäljning av mark än på inköp. Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta och till del statsfinansiella lägel avstår styrelsen nu ifrån att begära likviditetstillskolt till fonden.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motioner som förordat en

utförsäljning av markegendom till visst belopp, utan närmare information

om struktur och läge av ifrågavarande fastighetsinnehav (bl.a. JoU 1986/

87:16 s. 4). Anledning saknas att frångå denna ståndpunkt. Motionerna

. Jo205 yrkande 9 och Jo213 yrkande 14 avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. alt riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande försäljning av mark från jordfonden

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 9 och 1987/
88:Jo2l3 yrkande 14. '

6. Tackandeavforlusterpagrundavstatligkreditgarantim.fi.      JoU 1987/88:17 anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 5 - B 7 (s. 23-26) och hemställer

1.         att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
utvidgade möjligheter att lämna statlig kreditgaranti,

2. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.,

3. all riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7 900 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag titt trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.,

5. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 kr..

7. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Regeringen har under punkt B 8 (s. 27) föreslagit riksdagen alt till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

12. alt riksdagen hos regeringen begär redovisning av första årets insatser enligt anslaget Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stöd till försök med alternativ odling i Dalarna.

1987/88:Jo230 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om all det statliga stödet för landsbygdsutveckling utformas så alt det blir möjligt att i länen utveckla professionella säljbolag.

1987/88:Jo233 av Ingvar Karlsson i Béngtsfors (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin.mening ger regeringen till känna att Åmåls, Bengtsfors och Dals-Eds kommuner skall omfattas av anslaget B 8.

1987/88:Jo249 av Nils G Äsling rh.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts alt, vid fördelningen av de medel som i budgetpropositionen föreslås till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, hushållningssällskapen i Norrbottens, Västerbollens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län tilldelas bidrag att användas till lokal lantbruks- och

landsbygdsrådgivning samt till utveckling av till lantbruk kompletterande     JoU 1987/88:17 sysselsättning.

1987/88:Jo607 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om insatser för forskning och försöksuppgifter för jordbruket och trädgårdsnäringen i norra Sverige.

Utskottet

I enlighet med förslag från regeringen anvisade riksdagen 100 milj. kr. för ett treårigt ålgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346). Medlen skall i stor utsträckning användas för all alt stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag genom såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt. Dessa åtgärder avspeglar en delvis ny syn på hur företagen inom jordbruket skall stödjas inom de mest utsatta regionerna i landet. Utvecklingen av landsbygden är i stor utsträckning beroende av att lönsam sysselsättning skapas inom nya verksamhetsområden. Dagens jord- och skogsbrukare har enligt jordbruksministerns mening en erfarenhet och utbildning som utgör en god grund att stå på vid utvecklingen av nya alternativ till de traditionella arbetena inom jord- och skogsbruket.

Arbetet med del särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige har påbörjats relativt nyligen. Jordbruksministern anser emellertid att åtgärdsprogrammet är av så stor vikt för landsbygdsutvecklingen i dessa delar av landet att ytterligare 80 milj. kr. bör tillföras programmet. Medlen bör användas för investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag samt till stöd för utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Lanlbruksstyrelsen bör göra en bedömning av i vilka regioner störst behov föreligger. Den närmare fördelningen av de medel som ställs till resp. läns förfogande bör det liksom hittills ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans besluta om.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ytterligare 80 milj. kr. anvisas till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige.

I anslutning till de ovan redovisade motionerna får utskottet till en början erinra om att medel under förevarande anslag anvisas enligt de grunder som anges i proposition 1986/87:146 (s. 19 f.) och utskottets belänkande JoU 1986/87:26 (s. 22 f.). Härav framgår bl.a. att del särskilda anslaget skall avse de sju nordligaste länen men ej Älvsborgs län. Landskapet Dalsland ingår däremot i det område där regionalt rationaliseringsstöd utgår, och de tre nordligaste kommunerna (Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål) tillhör stödområde 4 enligt bestämmelserna om prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Utskottet har inte funnit anledning alt föreslå någon utvidgning av det område som omfattas av anslaget till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige. Utskottet avstyrker således motion Jo233 yrkande 2 all Åmåls, Béngtsfors och Dals-Eds kommuner skall omfattas av anslaget.

1 anslutning till yrkande 12 i motion Jo205 (fp) vill utskottet framhålla att del enligt proposition 1986/87:146 ankommer på lantbruksstyrelsen att göra

en utvärdering av genomförda insatser efter den treårsperiod som åtgärds-     JoU 1987/88:17 programmet avser. Enligt vad utskottet erfarit utvärderas emellertid programmet successivt, och en första redovisning planeras ske redan under våren 1988. Det anförda bör kunna tillgodose syftet med motionen i aktuell del.

I motionerna Jo228 (c), Jo230 (s) och Jo249 (c,m,fp) framförs yrkanden som innebär att vissa specificerade regioner och ålgärdstyper bör prioriteras eller särskilt beaktas vid medelsfördelningen. Dessa överväganden bör inte göras av riksdagen utan av de myndigheter som enligt riksdagens beslut fått i uppdrag att disponera medlen. Som framgår av jordbruksministerns uttalanden (se bil. 11 s. 27) avses medlen användas bl.a. för kombinationsföretag saml stöd till utveckling, utbildning, rådgivning och forskning. Därvid bör beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Det anförda bör i viss mån kunna tillgodose syftet med motionerna Jo228 yrkande 9 (alternativ odling i Dalarna) och Jo249 (lokal lantbruks- och landsbygdsrådgivning m.m. genom hushållningssällskapen). Del får förutsättas att frågor om stöd till de verksamheter som avses i motionerna prövas enligt samma grunder som gäller för annan stödberättigad verksamhet och att även hushållningssällskapen kan stå som mottagare av stödet.

I anslutning till motion Jo230 vill utskottet framhålla att den aktuella stödformen även kan tillämpas på ett säljbolag under förutsättning att detta ingår som en del i ett kombinationsföretag som också omfattar jordbruk eller trädgårdsrörelse. Motionen bör inle föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion Jo607 (s) anförs all del finns angelägna forsknings- och. försöksuppgifter för jordbruket och trädgårdsnäringen i norra Sverige med hänsyn bl.a. till de odlingsbetingelser som gäller för denna del av landet. Utskottet delar motionärernas bedömning härvidlag. Inom ramen för ålgärdsprogrammet finns det möjlighet att beakta de synpunkter som anförs i motionen. Med hänsyn till att forskningen på förevarande område till sin karaktär är långsiktig har utskottet förståelse för motionärernas önskemål alt resursförstärkningen inte får karaktären av ett engångsanslag. Innan åtgärdsprogrammet utvärderats är utskottet emellertid inte berett att föreslå några bindande uttalanden från riksdagens sida om mera långsiktiga resursförstärkningar på detta område. En stor del av den forskning som bedrivs på förevarande område bekostas för övrigt med medel från de ordinarie forskningsanslagen. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. alt riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

2. beträffande redovisning av första årets insatser att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 12,

3. beträffande stöd tid alternativ odling i Dalarna att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo228 yrkande 3,

4. beträffande omfattningen av anslaget

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo233 yrkande 2,

5. beträffande stöd till lokal lanibruksrådgivning m.m. JoU 1987/88:17 att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo249,

6. beträffande stöd till säljbolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo230,

7.          beträffande forskning i norra Sverige
att riksdagen ayslår motion 1987/88:Jo607.

8. Främjande av rennäringen

Regeringen har under punkt B 9 (s. 28-29) föreslagit att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 369 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo206 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i rnotionen anförts om behovet av en samlad statlig rennäringspolitik,

4. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anslår 2,4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 27 769 000 kr.

1987/88:Jo210 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av översyn av prisstödet till rennäringen och formerna för överläggning mellan staten och samerna om detta.

1987/88:Jo237 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökat anslag för rådgivning till rennäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i . motionen anförts om uppräkning av prisstödet till rennäringen.

Utskottet

Anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av lanlbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, kataslrofskadeskydd vid svåra renbe-lesförhållanden, pristillägg på renkött, konsulenlverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar saml särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränssläng-sel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeleskonveniion, för underhåll av vissa renskötselanläggningar saml för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering.

I propositionen föreslås att anslaget räknas upp med sammanlagt 606 000 kr., varav 72 000 kr. avser underhåll av riksgränsslängsel m.m. Uppräkningen innebär att prisstödet kan räknas upp med 3 % i likhet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

10

Motionerna Jo206 (fp), Jo210 (c) och Jo237 (m) innefattar bl.a. yrkanden     JoU 1987/88:17 om ytterligare uppräkning av anslaget, översyn av prisstödet och ökat anslag för rådgivning till rennäringen.

Utskottet erinrar om att storleken av det statliga prisstödet till rennäringen
enligt riksdagsbeslut år 1984 skall bli föremål för årliga överläggningar
mellan rennäringen och staten (JoU 1984/85:25 punkt 10). Rennäringens
företrädare kan i detta system påverka fördelningen av medel och prioritera
ändamål som anses angelägna. Som framgår av budgetpropositionen ger den
föreslagna anslagsuppräkningen möjlighet till uppräkning av prisstödet med
3 %. Det bör framhållas alt den eftersläpning av stödbeloppet per kontroll-
slaktad ren som påtalas i några av motionerna bl.a. sammanhänger med att
antalet renar ökat kraftigt under senare år. Av intresse i detta sammanhang ■

är också att staten på olika sätt medverkar till marknadsinsatser för alt öka konsumtionen av renkött.

Med del anförda avstyrker utskottet motionerna Jo206 yrkande 4 och Jo237 yrkande 2 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Utskottet avstyrker vidare yrkande 1 i motion Jo237 om ytterligare resurser för rådgivning till rennäringen. Som utskottet anföri ovan står del de överläggande parterna fritt all prioritera de ändamål som anses angelägna.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet även motion-Jo210 (c) om en översyn av prisstödet till rennäringen m.m.

I motion Jo206 yrkande 1 understryks behovet av en samlad statlig rennäringspolitik med utgångspunkt i de förslag som framlagts av rennäringskommittén (SOU 1983:67).'

Enligt vad utskottet erfarit kommer samerättsutredningen (Jul983:05) inom kort alt framlägga förslag om sameting och ett förstärkt skydd för rennäringen. Beslut om en samlad rennäringspolitik kan enligt utskottets bedömning knappast komma till stånd utan det viktiga underlag som samerätlsutredningens verksamhet innefattar. Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo206 yrkande 4 och 1987/88:Jo237 yrkande 2 till
Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reserva
tionsanslag av 25 369 000 kr.,

2. beträffande ytterUgare resurser till rådgivning att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo237 yrkande 1,

3. beträffande översyn av prisstödet

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo210,

4.            beträffande en samlad rennäringspolitik

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo206 yrkande 1.

9. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

Regeringen har under punkt B 10 (s. 30) föreslagit att riksdagen tiH Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

11

Motion JoU 1987/88:17

1987/88:Jo206 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskölselföretag saml till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan, förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet samt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Del radioaktiva nedfallet efter kärnkraflsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl.a. jordbruks-, trädgårds- och renskölselföretag. Älgjakten har påverkals. Merkostnader och förluster har drabbat dem som försörjer sig helt eller delvis på fiske, bär- eller svampplockning.

Jordbruksministern har för avsikt att i annat sammanhang återkomma till regeringen med en redogörelse för de ersättningar som utbetalats och de åtgärder som vidtagits inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. I vilken utsträckning som ersättningar kan komma att behöva lämnas även budgetåret 1988/89 är nu inte känt. Anslaget bör därför föras upp med 1 000 kr.

1 motion Jo206 anförs all propositionens uttalanden endast kan godtas så till vida all medelsbehovet under anslaget inte är känt. Del får dock inte råda någon tvekan om att staten ansvarar för att det även i fortsättningen utgår ersättning för merarbete, inkomstbortfall och annat som sammanhänger med konsekvenserna av kärnkraftsolyckan. Detta bör enligt motionen ges regeringen till känna.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid flera tillfällen anvisat statliga medel för ersättning till företag och enskilda som på olika sätt drabbats av ekonomiska förluster på grund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Detta innebär självfallet att staten påtagit sig ett ansvar gentemot de skadedrabbade i angivet hänseende. Bestämmelserna om ersättning finns, såvitt avser utskottets beredningsområde, i de författningar som redovisats ovan. Såväl i årets som i fjolårels budgetproposition har jordbruksministern uttalat all staten kommer alt ersätta renskölselföretagens inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan. Ett uttalande i enlighet med motionen skulle således inte tjäna något reellt syfte. Utskottet avstyrker motion 1987/ 88:Jo206 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande uttalande om statens ansvar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jö206 yrkande 2.

12

Jordbruksprisreglering JoU 1987/88:17

10.    Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 - C 2 (s. 31-32) och hemställer

1. alt riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 28 097 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 681 000 kr.

11.    Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Regeringen har under punkt C 3 (s. 32-34) föreslagit

1. alt riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontorel,

2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högsl 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontorel,

4.  alt riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 191 671 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3.  att riksdagen begär att regeringen i vårens prisregleringsproposition
preciserar statens bidrag till exporlkostnaderna för 1988 års skörd,

10. att-riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250
milj. kr. ökat anslag till ersättning till följd av livsmedelssubventioner,

1987/88:Jo209 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Livsmedelssubventioner för budgetåret 1988/89 anslår 4 000 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit som ett första steg i slopande av livsmedelsmomsen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av momsen på livsmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4.  alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens ansvar för överskottsproduktionen,

11. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om takten i avvecklingen av livsmedelssubvenlionerna,

12. att riksdagen beslutar att till anslaget C 3. Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anslå 2 146 671 000 kr., 13

1987/88:Jo234 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas JoU 1987/88:17

2. att riksdagen beslutar att samhällets delkostnadsansvar för den s.k. överskottsarealen skall vara 60 %,

3. att riksdagen beslutar alt spannmålsöverskottet skall beräknas med medelskördeutfallen åren 1984-1986 som grund.

1987/88:Jo270 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas all riksdagen till C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250 000 000 kr. förhöjt anslag om 2 322 000 000 kr.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomslsalsningen. avbylarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel för samhällets delansvar för överskottsarealen.

Regeringen har beslutat om vissa prioriteringar i årets budgetproposition. Bl.a. skall vård- och omsorgsfrågor inom socialdepartementets område prioriteras. Som ett led i en.sådan omprioritering.föreslås att subvenlione-ringen av mjölkprisel reduceras med 250 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1988. Reduktionen innebär en höjning av partipriset på mjölk med 19 öre/liter.

För budgetåret 1988/89 bör således anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubvenlioner reduceras med 250 milj. kr. utöver den av jordbruksnämnden beräknade minskningen med 116 milj. kr.

För låginkomslsalsning m.m. inom jordbruket beräknas i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 344) att resurserna i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella samarbetet mot världssvälten. För de kostnader som uppslår till följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället ' ' under en övergångsperiod la ett delansvar. Med anledning härav har under förevarande anslag disponerats medel enligt följande, nämligen för 1985 års skörd 338 milj. kr., för 1986 års skörd 460 milj. kr. samiför 1987 års skörd 350 milj. kr. Av sistnämnda belopp har 50 milj. kr. avsatts för viss forsknings-och utvecklingsverksamhet.

Riksdagen uttalade våren 1986 alt del är angelägel att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produk-lionsanpassningen utnyttjas för all stödja en inriktning åv produktionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukels ekonomi. Det åvilar i första hand jordbruket att aktivt verka för en sådan produktionsanpassning.

Detta innebär att de medel som utgör statens delansvar kan användas för sådana åtgärder som kan vara av betydelse för möjligheterna att minska spannmålsöverskottet. Det ankommer på regeringen att besluta om sådana åtgärder.

Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och utsatta för l'

svängningar. Den inhemska produktionens storlek varierar också, varför det JoU 1987/88:17 är svårt att förutse vilka kostnader överskollsarealen kommer att innebära regleringsåret 1988/89. Samhällets delansvar för överskollsarealen skall avtrappas under övergångsperioden. För perioden beräknades år 1985 att kostnaderna för delansvarel skulle uppgå till 600 milj. kr. varav 160 milj. kr. för det första året. Riksdagen har uttalat att överskottet i normalfallet skall beräknas till 1 000 milj. kg i delta sammanhang. Till följd av de kraftigt höjda exporlkostnaderna har enligt jordbruksministern kostnaderna blivit betydligt högre än beräknat. Vid en anlagen exporlkosinad av 1 kr./kg och den nämnda beräkningsmetodiken blir beloppet för samhällets delansvar för överskollsarealen budgetåret 1988/89 250 milj. kr. Beloppet bör dock fastställas när dessa förutsättningar och omständigheterna i övrigt är klarlagda. För budgetåret 1988/89 föreslås därför att anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1 000 kr.

Yrkanden om höjning av anslaget till livsmedelssubventioner med 250 milj. kr. framförs i folkpartiets partimotion Jo205 och i centerns kommiltémotion Jo270. Enligt fp-motionen är det viktigt att i familjepolitiken ge barnfamiljerna ett väsentligt nettotillskott efter skatt och efter det att hänsyn tagits till prishöjning på mjölk. Först i samband med sådana åtgärder anser sig motionärerna beredda att avveckla mjölksubvenlionerna. Enligt c-motionen medför regeringsförslaget kännbara prishöjningar för konsumenterna, främst barnfamiljerna. Förslaget kan också leda till sämre lönsamhet för bönderna.

I moderata samlingspartiels partimolion Jo213 föreslås en successiv avveckling av mjölksubventionerna. För att inte minskningen skall få negativa effekter på produktion och konsumtion bör avvecklingen ske under en tioårsperiod med lika stora belopp varje år. Vidare yrkas att den del av anslaget som avser låginkomslsalsning minskas med 45 milj. kr., eftersom denna post i realiteten är en livsmedelssubvention.

1 vpk:s partimolion Jo209 anförs olika argument för ett avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel. Om riksdagen inte är beredd att gå hela vägen och helt avskaffa momsen på livsmedel kan livsmedelssubventionerna användas för att få delvis samma effekt. Det finns enligt motionen starka fördelningspolitiska skäl för alt redan i år öka livsmedelssubventionerna. Motionärerna yrkar att riksdagen som ett första steg i slopandet av livsmedelsmomsen anvisar ytterligare 4 miljarder kronor till livsmedelssubvenlioner samt att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av • momsen på livsmedel.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag alt mjölksubvenlionerna. som ett led i den omprioritering som nämns i propositionen, reduceras med 250 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1988. Motionerna Jo205 yrkande 10och Jo270avstyrks.

När del gäller mervärdeskatten på livsmedel vidhåller utskottet den ståndpunkt som riksdagen intagit vid ett flertal tillfällen i denna fråga (se bl.a. SkU 1986/87:34). Yrkandet i motion Jo209 om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel avstyrks således. Av flera skäl är utskottet inte heller berett att förorda en så kraftig ökning av statens utgifter som motionärerna

15

yrkat i fråga om anslaget till livsmedelssubventioner. Även yrkande 1 i     JoU 1987/88:17 motionen avstyrks.

Beträffande tidsplanen för en avveckling av livsmedelssubventionerna hänvisar utskottet till vad utskottet anförde vid föregående års budgetbehandling (JoU 1986/87:16 s. 13). Utskottet anslöt sig i detta sammanhang till ett motionsyrkande (m) om en successiv avveckling av subventionerna men var inle berett att förorda någon definitiv tidsplan för detta. Bedömningen angående avvecklingstakten var enligt utskottet i hög grad beroende avden statsfinansiella situationen och den allmänna ekonomiska utvecklingen m.m. Vad utskottet därvid anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion Jo213 yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.

Vidare avstyrker utskottet yrkande 12 i samma motion om minskning av delposten låginkomslsalsning m.m. under anslaget med 45 milj. kr.

Utskottet anser inte att det finns anledning att frångå tidigare riksdagsbeslut i fråga om statens delansvar för överskollsarealen i jordbruket. Jordbruksministerns uttalanden i denna fråga, som redovisats ovan, föranleder ingen erinran från utskottets sida. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandena i motion Jo234 av Olof Johansson m.fl. (c) alt statens kostnadsansvar skall uppgå till 60 % och att spannmålsöverskottet skall beräknas efter medelskördeutfallel under åren 1984-1986 (yrkandena 2 och 3).

Enligt motion Jo213 yrkande 4 bör alla ändringar av såväl storlek som form av statens åtagande i fråga om överskoltsproduktionen först underställas riksdagen.

Utskottet erinrar om att riksdagens beslut rörande statens och näringens kostnadsansvar för överskollsarealen ursprungligen avsåg en femårsperiod och alt en utvärdering av anpassningsåtgärderna skulle ske efter periodens slut (JoU 1984/85:33). Riksdagen har därefter för varje budgetår ställt medel till förfogande för ändamålet, vilka i huvudsak disponerats av regeringen på olika anpassningsåtgärder med stöd av givna bemyndiganden. I den mån motionärerna motsätter sig att regeringen ges sådana bemyndiganden under femårsperiodens förlopp avstyrker utskottet motionen i angiven del.

Motion Jo205 yrkande 3 går ut på att regeringen bör närmare precisera eller redovisa en uppskattning av statens bidrag till exporlkostnaderna för 1988 års skörd i kommande proposition om jordbruksprisregleringen.

Utskottet erinrar om att de belopp som hittills anslagils för ändamålet varit grundade på vissa i förväg gjorda beräkningar och antaganden om världsmarknadsprisernas utveckling m.m. De exakta beloppen har kunnat fastställas relativt sent, eftersom de är beroende av flera osäkra faktorer. Utskottet förutsätter att regeringen i kommande proposition om jordbruksprisregleringen närmare redovisar kostnaderna för 1988 års skörd i enlighet med motionen. I avbidan på en sådan redovisning bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret  1988/89 får

16

disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,      JoU 1987/88:17

2.          att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruks
prisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret
1988/89 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i
riksgäldskontorel,

3.         att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukost
nadsutjämning under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit
på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

4.         beträffande avveckling av tivsmedelssubventionerna under en
övergångstid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 11,

5.            beträffande låginkomslsalsning m.m. inom jordbruket

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 12 i motsvarande del,

6.            beträffande livsmedelssubvenlioner

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/ 88:Jo270 i motsvarande del,

7.         beträffande avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel och
höjning av tivsmedelssubventionerna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo209 i motsvarande del,

8. beträffande precisering av statens bidrag tid exportkostnaderna att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 3,

9. beträffande omfattningen av statens delansvar för överskollsarealen m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo234 yrkandena 2 och 3,

10. beträffande ändringar av statens delansvar för överskottsarealen att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 4,

11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo209, 1987/ 88:Jo213 yrkande 12 och 1987/88:Jo270, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 191 671 000 kr.

12. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring

Regeringen har under punkt C 4 (s. 35) föreslagit att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 8 300 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo201 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning för organisation av frågan om jordbrukels beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom ramen för jordbrukets blockorganisation.

1987/88:Jo203 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franzén (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag skall utgå till de lantbrukare jy

2 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

Rättelse: S. 18 och 19 byter plats. S. 18 tillkommit: 1987/88:Jo205    livsmedel

m. m.

som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att trygga sin animalieproduk-     JoU 1987/88:17 tion.

1987/88:Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att klariägga lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel m.m.

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

17. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Sveriges försörjning med ammoniak.

1987/88:Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om målsättningen för beredskapen av livsmedel och

insatsvaror, 3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om regional livsmedelsproduktion. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fö512

1987/88:Jo251 av Bertil Danielsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av beredskapsgårdar.

1987/88:Jo281 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för hur långt blockorganisationen har kommit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om organisationens betydelse.

Remissyttrande

Statens jordbruksnämnd har på utskottets begäran avgett yttrande angående ovanstående motioner (se bilaga).

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av insalsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsäljning av lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd samt ransoneringsförberedelser.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner om målsättningen för livsmedelsberedskapen och om jordbrukets blockorganisation m.m.

11987 års försvarsbeslut behandlades bl.a. den grundläggande inriktningen av försörjningsberedskapen inom livsmedelsförsörjningens område (FöU 1986/87:11). Jordbruksutskottet hade i delta sammanhang avgett yttrande till försvarsutskottet och därvid ej funnit anledning frångå de bedömningar som gjorts i den aktuella propositionen om vissa gemensamma utgångspunkter för planeringen av livsmedelsförsörjning m.m. i olika kris- och krigssilualio-

18

ner (JoU 1986/87:6 y). i yftrandet berörde utskottet även motioner om     JoU 1987/88:17 blockorganisationen, ammoniakförsörjningen m.m.

Målsättning för beredskapsplaneringen m.m.

Enligt motion Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) bör målsättningen för beredskapen av livsmedel och insatsvaror motsvara 80 % självförsörjningsnivå. Vidare understryksvärdet avden regionala försörjningsförmågan, vilken bl.a. kräver en geografiskt väl fördelad och decentraliserad primärproduktion och förädling (yrkandena 1 och 3).

I motion Jo213 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att Sverige idag saknar egen ammoniaktillverkning, vilket anses allvarligt från beredskapssynpunkt. Enligt motionen måste vårt lands försörjning med ammoniak långsiktigt tryggas (yrkande 17).

Jordbruksnämnden anför i sitt yttrande bl.a. att den krislängd och krisimport som förutsätts i 1987 års försvarsbeslut innebär att det inte föreligger något behov av beredskapslagring av gödselmedel trots att den inhemska ammoniakproduktionen upphört. Detta innebär dock, såvitt avser antaganden om nödvändiga importnivåer, ett stort risktagande. Vidare förutsätts att behovet av handelsgödselkväve under en kris kan begränsas till en tredjedel av det normala genom en förändring av jordbrukets produktionsinriktning. Denna omställning kommer dock - främst av biologiska skäl - aft ta tid.

En konsekvens av försvarsbeslutet blir enligt jordbruksnämnden en total försäljning av beredskapslagren av kvävegödselmedel (kalkammonsalpeter) och övriga gödselmedel (kaliumklorid och mangansulfat) under försvarsbeslutsperioden 1987/88-1991/92.

Enligt jordbruksnämnden är livsmedelsberedskapen i nuläget i stort sett fortfarande tillfredsställande om man bara räknar med de kortvariga kriser som försvarsbeslutet utgår från och att import av viktiga insatsvaror verkligen kan upprätthållas i den omfattning som förutsätts. Verkningarna blir påtagliga först på sikt. Minskade anslag till beredskapslager i kombination med produktionsminskningen i jordbruket kommer att på sikt försämra livsmedelsberedskapen. I denna bedömning har hänsyn inte heller tagits till effekterna av omfattande radiaknedfall från kärnvapen eller från ett stort reaktorhaveri.

Ifråga om beredskapslagring av proteinfodermedel anför jordbruksnämnden att den i försvarsbeslutet förutsatta krislängden och krisimporlen medför alt beredskapslagringen av proteinfodermedel fr.o.m. 1987/88 behöver öka med 20 % om - förutom neulralilets/krigsskedet - både förkrigsskedet och skedet efter krig beaktas. Beaktas inte skedet efter krig kan lagringen förbli ungefär oförändrad. Därvid förutsätts samma imporlnivåer och produktions-omställning som beträffande gödselmedel.

Planeringsramen enligt försvarsbeslutet har enligt jordbruksnämndens uppfattning lagts fast utifrån ett ofullständigt iinderlag. Man har bl.a. inte beaktat när under året en kris inleds.

Den ekonomiska planeringsramen har blivit styrande för beredskapslagringen och nödvändiggör omfattande försäljningar av beredskapslager av proteinfodermedel. Dessa försäljningar är inte motiverade utgående från

19

försvarsbeslutets anlaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär.      JoU 1987/88:17 Lagringen av proteinfodermedel måste halveras under försvarsbeslutsperioden 1987/88-1991/92.

För 1988/89 motsvarar utförsäljningen ett värde av ca 30 milj. kr. - en försäljning som vid bifall till motionen inte blir nödvändig för att finansiera beredskapsverksamheten. Om ytterligare 30 milj. kr anslås för beredskapslagring behöver endast 40 % (mot tidigare beräknade 70 %) av beredskapsverksamheten finansieras genom utförsäljning av beredskapslager. Lagringen av fiskmjöl bör upphöra eftersom utvecklingen på proteinfodermarkna-den torde medföra svårigheter att i framtiden omsätta dessa lager.

Utskottet är för sin del - även med beaktande av de kritiska synpunkter som innefattas i jordbruksnämndens remissyttrande - inte berett alt nu ompröva de grundläggande bedömningarna i 1987 års försvarsbeslut såvitt avser livsmedelsförsörjningen m.m.

Som framgår av yttrandet får nämnda försvarsbeslut emellertid konsekvenser för beredskapsplaneringen som kan framstå som oacceptabla på längre sikt. Utskottet ansluter sig därför till synpunkterna i motion Jo219 så till vida att effekterna av försvarsbeslutet i angivet hänseende måste ägnas ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet. Det får förutsättas att regeringen och de berörda myndigheterna, främst jordbruksnämnden och överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), även i fortsättningen gör de bedömningar som behövs för att upprätthålla en acceptabel nivå i beredskapsplaneringen. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo219 yrkande 1 lämnas ulan vidare åtgärd.

Med samma motivering föreslår utskottet alt även motion Jo213 yrkande 17 lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller den regionala livsmedelsförsörjningen har denna, som framgår av jordbruksnämndens yttrande, uppmärksammats i riksdagens livsmedelspolitiska beslut, senast 1985. Stödet till främst det norrländska jordbruket har därför förstärkts kraftigt under senare år för alt där bibehålla en i stort sett oförändrad produktionskapacitet. Även enligt 1987 års försvarsbeslut bör livsmedelsfunklionen ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den regionala försörjningsförmågan i krig. Detta bör främst gälla övre Norrland och då bl.a. möjligheterna att när så erfordras, eventuellt redan under normala fredstida förhållanden, kunna öka de kommersiella lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror. De statliga lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror, som främst är avsedda för krigsfallet, bör ökas. I försvarsbeslutet framhålls vidare att man bör analysera vilka risker som föreligger att storstadsområdena avskärs från tillförsel av livsmedel och vilka konsekvenser detta kan leda till.

Jordbruksnämnden söker vid tillämpningen av den fredstida livsmedelspo-liliken förverkliga statsmakternas intentioner i fråga om den regionala försörjningsförmågan, inklusive att bibehålla en viss förädlingsindustri.

Jordbruksnämnden prövar fortlöpande omfattningen och lokaliseringen

av beredskapslagringen av livsmedelsråvaror och livsmedel. Frågan om den

70 regionala försörjningsförmågan ägnas som nämnts särskild uppmärksamhet.

Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och DAGAB om att dessa i ett    JoU 1987/88:17 skymningsläge ökar lagren av lagringsdugliga varor i främst Norrland skall slutföras snarast. Redan innevarande budgetår avser jordbruksnämnden att föreslå att reserverade medel på anslaget C 4 utnyttjas för att öka lagringen i övre Norrland.

Studier av problematiken med den regionala försörjningsförmågan pågår dessutom inom en av ÖCB ledd arbetsgrupp.

Det ovan anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion Jo219 yrkande 3 i huvudsak får anses tillgodosett.

Beredskap mot elavbrott m.m.

I motion Jo201 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om jordbrukets beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom ramen för jordbrukets blockorganisalion.

I motion Jo203 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franén (c) hemställs att riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag skall utgå till de lantbrukare som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att trygga sin animalieproduk-tion.

Jordbruksnämnden anser att från beredskapssynpunkt är alla åtgärder som stimulerar till anskaffande av reservkraftverk värdefulla. För att åstadkomma en ökad beredskap kan man exempelvis överväga fördelaktiga lån, bidrag och/eller skattelättnader. I yttrandet redovisas några projekt som bedrivs inom ramen för beredskapsplaneringen och som bl.a. innebär samutnyttjande mellan mjölkproducenter av gemensamma reservelverk. När försöken är slutförda har jordbruksnämnden för avsikt att inom ramen för blockorganisationen sprida information om möjligheterna all samverka om ett reservelverk.

I yttrandet redovisas även ett försöksprojekt med gemensamma reservkraftverk i Älvsborgs län.

Utskottet anser, i likhet med jordbruksnämnden, att jordbruksproduktionen, och då främst animalieproduktionen, är mycket beroende av tillgång till elström. Det har redan i fredstid visat sig att betydande störningar i elförsörjningen kan uppstå vid exempelvis snöfall och stormar. Vid .sådana tillfällen kan stora problem uppstå med exempelvis mjölkning, ventilation och vattenförsörjning. De projekt som redovisas av jordbruksnämnden bör kunna utgöra en god grund för fortsatta överväganden i denna fråga. Det kan tilläggas att elnätets driftsäkerhet och det övergripande tillsynsansvaret för energiplanering m.m. behandlas i den nyligen framlagda propositionen (prop. 1987/88:90) om energipolitiken inför 1990- talet. I defta sammanhang hänvisas också till ett tidigare riksdagsbeslut i fråga om statsbidrag till reservkraftaggregat m.m. Detta beslut innebär att ansvaret för beredskapsåtgärder, inkusive kostnadsansvaret, åvilar den som ansvarar för verksamheten under ostörda förhållanden (prop. s. 42).

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo201 och Jo203 lämnas
utan vidare åtgärd. 21

I motion Jo251 av Bertil Danielsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen som sin JoU 1987/88:17 mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av beredskapsgårdar. I motionen anförs att béredskapsmyndigheterna borde undersöka möjligheterna att få ett landsomfattande nät av beredskapsgårdar. Enligt motionärerna skulle med enkla medel och små kostnader avtal kunna träffas med elkraftsproducerande gårdar som skulle förbinda sig att hä en viss produktionsinriktning och volym. Vidare anförs att i åtskilliga små vattendrag skulle i detta läge vattenkraftverk byggas, om t .ex. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) initierade och stödde dessa projekt. Motionärerna påpekar avslutningsvis att genom beredskapsgårdar skulle till låga kostnader vår livsmedelsbererdskap höjas och sårbarheten minska. Behovet av beredskapslager skulle enligt motionärerna även minska.

Jordbruksnämnden konstaterar att dagens jordbruk, och då främst det animalieinriktade, är mycket elkraftsberoende. Detsamma gäller för förädlingsindustrin. Alla åtgärder som vidtas för att säkra elförsörjningen minskar därför sårbarheten och är allmänt positiva.

Ett riksomfattande nät av gårdar med en mindre sårbar produktion är från beredskapssynpunkt mycket positivt eftersom det är värdefullt med en regional spridning av såväl jordbruksproduktionen som förädlingen av jordbruksråvaror. Även mindre produktionsenheter är positivt ur beredskapssynpunkt.

Jordbruksnämnden deltar i finansieringen av en förstudie angående hur en osårbar gård, en s.k. beredskapsgård, skulle kunna vara uppbyggd. Studien görs i Bergslagen inom ramen för Landsbygd 90.

Utskottet kan i viss mån instämma i jordbruksnämndens positiva synpunkter i anslutning till motionen. Av yttrandet framgår dock att hithörande . . beredskapsfrågor uppmärksammats inom ramen för landsbygd 90 och de ovan angivna projekten med gemensamma elkraftverk. Det bör även i fortsättningen främst ankomma på de berörda myndigheterna att inom ramen för beredskapsplaneringen beakta sådana synpunkter som anförs i motionen. Denna bör således inle föranleda något.initiativ från riksdagens sida.

Beredskapstagring genom partihandelns medverkan

I motion Jo205 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 11 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att klarlägga lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel m.m. Del konstateras att eftersom livsmedelsproduktionen i landet har minskal -när del gäller spannmål kommer att minska - har lagringskapacitet frigjorts inom handeln och att det finns skäl att utreda om beredskapslagringen kan effektiviseras genom alt partihandeln - liksom för oljeprodukter- föreläggs att svara härför.

Jordbruksnämnden anför i sitt yttrande att det från beredskapssynpunkt givetvis är värdefullt om handelns lager ökar. En lagringsskyldighet för näringslivet kan och bör dock inte utgöra någon ersättning för beredskapslagring eftersom en lagring i partihandeln har flera väsentliga nackdelar.

99

Riskerna för utslagning blir större, liksom transportsvårigheterna. Dessutom JoU 1987/88:17 ligger lagren hos partihandeln kanske inte rätt med hänsyn till de befolkningsomflyttningar, som kan bli följden av ett angrepp mot Sverige. Kostnaderna blir betydligt högre om lagringen skall utgöra ett genomsnitt av den normala fredstida konsumtionen. Det blir vidare svårt att ange en obligatorisk lagringsskyldighet. Man måste bl.a. fastställa vilka varor som skall omfattas av lagringsskyldigheten. Med hänsyn till lagringsbeständigheten lämpar sig vissa varor knappast för beredskapslagring. Det måste också framgå vilket led i förädlings- och distributionskedjan som har lagringsskyl-dighelen. Frågan om dispens aktualiseras för varor som inle utnyttjas som livsmedel eller som exporteras.

Man måste kontrollera att lagringsskyldigheten fullgörs och att några tillfälliga lån ur beredskapslagren inte sker. Förekomsten av del senare kan minska den kommersiella lagringen och medföra att beredskapslagringen inte bidrar till en förbättrad försörjningssäkerhet.

Av det anförda framgår att en lagringsskyldighet av del slag som anges i motion Jo205 är behäftad med flera allvarliga nackdelar både från kostnads-och beredskapssynpunkt. Utskottet avstyrker därför motion Jo205 yrkande 11.

Jordbrukets blockorganisalion

I motion Jo281 av Gudrun Norberg (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för hur långt blockorganiseringen kommit samt alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om organisationens betydelse. Enligt motionären är beredskapsorganisationen som skall trygga livsmedelsproduktionen under beredskapstillstånd och krig (blockorganisationen) mera en pappersprodukt än en fungerande organisation.

I jordbruksnämndens yttrande redovisas utförligt vilka förutsättningar som gäller för blockorganisationen och hur planeringen hittills har fortskridit.

Sammanfattningsvis finner jordbruksnämnden att blockorganisationen har stor betydelse för jordbruksproduktionen i krig. Nämnden har tillsammans med andra myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund lagt ner ett betydande arbete på organisationen och är övertygad om all det kommer att fungera och fylla ett stort behov i krig.

Utskottet kon.staterar att motionen tillgodosetts så till vida att riksdagen genom jordbruksnämndens yttrande erhållit väsentlig information om blockorganisalionen. Med hänvisning härtill och till de slutsatser som redovisats av jordbruksnämnden avstyrker ulskoHet motion Jo281.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning för beredskapsplaneringen att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo219 yrkande 1,

2. beträffande regional livsmedelsförsörjning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo219 yrkande 3,

23

3. beträffande försörjning med ammoniak JoU 1987/88:17 att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 17,

4. beträffande beredskap mot elavbrott m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo201 och 1987/88:Jo203,

5.            beträffande beredskapsgårdar

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo251,

6.            beträffande beredskapslagring i partihandeln

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo205 yrkande 11,

7.            beträffande blockorganisalionen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo281.

8.         att riksdagen till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapstagring
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 8 300 000 kr.

13.    Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

Regeringen har under punkt C 5 (s. 35-36) föreslagit att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 143 669 000 kr.

Motion

1987/88:Jo219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen anslår 30 mkr ytterligare till C 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fö512.

Utskottet

Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m.m. samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder i form av planering m.m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss personal.

Med hänvisning till vad utskottet anföri ovan om 1987 års försvarsbeslut och de planeringsförutsättningar som beslutet innefattar tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker motion Jo219 yrkande 2.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo219 yrkande 2 till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 143 669 000 kr.

14.    Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Regeringen har under punkt C 6 (s. 36-37) föreslagit att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 525 000 000 kr.

24

Motioner JoU 1987/88:17

1987/88:Jo207 av Paul Lestander och Johan Andersson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett arealstöd till spannmålsodling i Norrbotten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till arealstöd till spannmålsodling i Norrbotten.

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppräkning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo215 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödet till griskötlsproduktionen i norra Sverige.

1987/88:Jo218 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från tvåprissystemet för mjölk i stödområde 1 och 2. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sk365.

1987/88:Jo233 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändrad stödområdesindelning i Dalsland.

1987/88:Jo239 av Ture Ångqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen för äggproducenterna i norra Sverige.

1987/88:Jo241 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om arealersättning och förtur för det norrbottniska jordbruket.

1987/88:Jo242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om prisstöd till jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo245 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att det s.k. naturliga jordbruksområdet nr 42 vad gäller statligt pristillägg för mjölk hänförs till stödområde nr 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att jordbruket ges lika villkor som övriga delar av produktionsområde nr 12.

1987/88:Jo253 av Karl Boo och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att samma stöd skall utgå till potatisodlingen i Dalarna som i Norrland,

25

1987/88:Jo256 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas JoU 1987/88:17

1.      all riksdagen begär att regeringen gör en översyn av slödområdesindel-
ningen för jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag till stöd för
potatisodlingen i Värmlands skogsbygder,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om borttagande av nuvarande produktionsbegränsning för jordbruket i norra Sverige,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag som ger ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige.

1987/88:Jo259 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökat Norrlandsstöd till jordbruksnäringen i Värmland.

Utskottet

Stödområdesindelningen och prisslödsnivåerna för prisstödet till jordbruket -
inorraSverigebehandladesavriksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:166, JoU • ■

24, rskr. 344). Riksdagens beslut innebar att prisstödet räknades upp med 100 milj kr. till 510 milj. kr. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen i jordbruket bör prisstödet enligt propositionen uppräknas med 3 % för budgetåret 1988/89 vilket motsvarar en höjning av anslaget med 15 milj. kr. Jordbruksministern avser att senare föreslå regeringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att lämna förslag till hur en sådan uppräkning bör genomföras. Under anslaget B 8 (punkt 7) har redovisats de ytterligare åtgärder som bör vidtas som stöd till jordbruket i norra Sverige.

Motionerna som behandlas under delta anslag syftar bl.a. till ändringar i nu gällande regler om stödområdesindelningen resp. produktstödet till olika produktionsgrenar. Dessa är Jo215 (s), Jo233 yrkande 1 (c), Jo239 (s), Jo245 (s), Jo253 yrkande 1 (c), Jo256 yrkande 2 (c) och Jo259 yrkande 1 (m,fp).

Utskottet har tidigare, i anslutning till motioner om stödområdesindelningen m.m.. anfört att det i första hand ankommer på regeringen och jordbruksnämnden att bedöma hithörande frågor. Anledning saknas att nu frångå denna ståndpunkt. I sammanhanget bör framhållas att det enligt uttalanden av jordbruksministern i proposition 1986/87:146 fanns skäl att vart tredje år genomföra en närmare översyn av prisstödet. Det bör även noteras att förslagen i budgetpropositionen delvis ligger i linje med motionärernas önskemål så till vida alt stödet till Norrlandsjordbruket förstärks dels inom ramen för det treåriga åtgärdsprogrammet, dels genom uppräkning av prisstödet. Med hänvisning till del anförda går utskottet inte in på någon sakprövning av de yrkanden som framställts om ändring av stödområdesindelning och stödbelopp m.m. utan avstyrker ovan angivna motionsyrkanden.

Med hänvisning till den aviserade översynen avstyrker: utskottet även ■
motionerna Jo218 (s) och Jo256 yrkandena 1, 3 och 4 om en översyn av
slödområdesindelningen, avskaffande av tvåprissystemet m.m. i norra
Sverige samt förslag om ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige. Vad
beträffar tvåprissystemet för mjölk bör tilläggas att detta system tillämpas
under en försöksperiod som löper ut den 30 juni 1988. Systemet har 26

utvärderats och utskottet utgår från att det finns anledning alt återkomma till'   JoU 1987/88:17 frågan under vårsessionen.

I några motioner framställs yrkanden om principiellt ändrad inriktning av stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt motion Jo207 (vpk) bör ett arealstöd införas till Norrlandsjordbruket. Liknande tankegångar återfinns i motion Jo241 (fp) om arealersättning till det norrbottniska jordbruket. Det norrländska jordbruket bör enligt motionen behandlas med förtur i den jordbrukspolitiska utredning som i annat sammanhang yrkats av folkpartiet.

Utskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag för att frångå den huvudprincip som gäller för stödet till Norrlandsjordbruket, nämligen att detta utgår som ett prisstöd för vissa produkter. Frågan om arealstöd till jordbruksnäringen är enligt utskottets mening inte av den arten att den kan behandlas enbart utifrån Norrlandsjordbrukets förhållanden ulan bör bedömas i ett mera övergripande jordbrukspolitiskt sammanhang (jfr JoU 1986/87:22). Utskottet avstyrker motionerna Jo207 och Jo241.

I motion Jo213 yrkande 16 (m) anförs att Norrlandsslödet bör bibehållas som ett produklslöd och räknas upp i takt med inflationen. Vad utskottet nyss anfört i anslutning till motioner om arealstöd tillgodoser motionen i fråga om stödets inriktning. När det gäller uppräkningen av stödet innebär regeringens förslag till medelsanvisning att prisstödet räknas upp med 3 % med hänsyn till kostnadsutvecklingen vilket för övrigt överensstämmer med tidigare riksdagsuttalande om en årlig justering av prisstödet. Motionen påkallar således i denna del ingen vidare åtgärd från riksdagens sida.

Av jordbruksministerns anförande framgår alt jordbruksnämnden kommer ätt få i uppdrag att lämna förslag om hur uppräkningen av prisstödet skall genomföras. I motion Jo242 (vpk) anförs bl.a. att en justering av örestalen är den lämpligaste metoden för en sådan uppräkning. Utskottet utgår från att denna metod, liksom tidigare, beaktas i vederbörlig ordning men anser inte att riksdagen bör göra uttalanden som binder jordbruksnämnden vid en viss metod och ev. utesluter andra beräkningar som kan vara motiverade.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 525 000 000 kr.,

2. beträffande stöd tdl grisköttsproduklion i norra Sverige att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo215,

3. beträffande slödområdesindelningen i Dalsland alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo233 yrkande 1,

4. beträffande äggproduktionen i norra Sverige att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo239,

5. beträffande stödområdesindelningen i Västmanlands län aft riksdagen avslår motion 1987/88:Jo245,

6. beträffande stöd till potatisodling i Dalarna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo253 yrkande 1,

7. beträffande stöd till potatisodling i Värmland att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo256 yrkande 2,

8. beträffande stödet tid Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo259 yrkande 1. 27

9.         beträffande undantag från vissa produktionsbegränsningar JoU 1987/88:17
alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo218 och 1987/88:Jo256

yrkande 3,

10. beträffande översyn av stödområdesindelningen m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo256 yrkandena 1 och 4,

11. beträffande areatsiöd tdl spannmålsodling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo207 och 1987/88:Jo241,

12.           beträffande uppräkning av prisstödet m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 16,

13.        beträffande metod för uppräkning av prisstödet
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Jo242.

15.    Bidrag till permanent skördeskadeskydd och
Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 7 och C 8 (s. 37-38) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag tid permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Skogsbruk

Hearing

Utskottet har vid en hearing inhämtat kompletterande upplysningar om bl.a. skogsvårdslagens tillämpning och anslagsområdel Bidrag till skogsvård. I hearingen deltog representanter för skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, Sveriges lantbruksuniversitet. Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, Svenska Skogsarbetareförbundet och Sveriges Skogsägareföreningars riksförbund.

16.    Skogsstyrelsen

Regeringen har under punkt D 1 (s. 39-40) föreslagit att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 34101000 kr.

Motioner

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

18. alt  riksdagen  hos  regeringen begär förslag till  förändringar av
skogsvårdslagstiftningen med den inriktning som anges i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stimulans och rådgivning inom skogsbruket,

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till anslaget D 1 Skogsstyrelsen för budgetåret
1988/89 anslår 33 001 000 kr. 28

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas JoU 1987/88:17

1.   att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av skogspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en reformering av skogsvårdslagen i enlighet med de
riktlinjer som anges i motionen,

3.      att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anslår 1 milj. kr.
mindre än regeringen föreslagit eller således 33 101 000 kr.,

1987/88:Jo314 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en översyn av

skogsvårdslagen i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen hos regeringen begär att skogsstyrelsen får i uppdrag att

snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning vid styrelsen

och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet las bort,

1987/88:Jo786 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär en ändring äv skogsvårdslagens portalparagraf i enlighet med vad som anförts i motionen, i syfte att beskriva skogen som en mångårig resurs.

Utskottet

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de statliga åtgärderna för alt främja skogsbruket.

Regeringen föreslår att medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för ett år med en total real minskning av utgifterna om 1 %. 1 propositionen har därutöver bl.a. beräknats 1 milj. kr. under detta anslag för tillsyn m.m. enligt lagen (1987:588) om iräfiberrå-vara.

I kommiltémotioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet framhålls att dessa partier motsatt sig antagandet av träfiberlagen. De är inle heller beredda att tillstyrka äskade anslag för lagens tillämpning. I motion Jo226 (m) yrkas med hänvisning bl.a. härtill en anslagsminskning om 1,1 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1). Enligt motion Jo301 (fp) bör motsvarande minskning göras med 1 milj. kr. (yrkande 3).

Utskottet finner regeringens förslag väl motiverat och tillstyrker således att anslaget bestäms till 34 101 000 kr. Motionerna avstyrks såvitt nu är i fråga.

Utskottet har funnit lämpligt att ta upp vissa motionsyrkanden om skogspolitiken och skogsvårdslagen i detta sammanhang.

Skogsvårdstagstiftningen m.m.

I parti- resp. kommittémotioner från fyra partier yrkas på ändringar av
skogspolitiken och/eller revision av skogsvårdslagen. Enligt motion Jo213
(m) bör riksdagen begära förslag till förändringar i skogspolitiken med
inriktningen att marknadskrafterna i större utsträckning skall styra utveck
lingen i skogsbruket. Marknadskrafterna är effektivare än statlig styrning när 29

det gäller .skogsindustrins råvaruförsörjning, anser motionärerna (yrkande JoU 1987/88:17 18). Skogsvårdslagen bör principiellt ha sin utgångspunkt i skogen som en naturresurs. Rådgivning och information bör ersätta stora delar av regleringen och författningarna. Riksdagen bör rikta ett särskilt tillkännagivande om stimulans och rådgivning inom skogsbruket till regeringen (yrkande 19). - I motion Jo301 (fp) begärs en samlad översyn av skogspolitiken (yrkande 1). Detaljregleringen bör försvinna samtidigt som hänsynen till naturvårdens intressen bör förstärkas, anför motionärerna. Vidare bör skogsvårdslagen reformeras (yrkande 2). Reformen bör syfta till en förenklad lagstiftning, begränsad byråkrati, ökat hänsynstagande till miljövården och ett mer ståndortsanpassat skogsbruk. - Även i motion Jo314 (c) begärs en utredning för att se över skogsvårdslagen (yrkande 1). Ett nytt lagverk skall klart ange samhällets minimikrav när det gäller skogens skötsel och därmed vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Lagen - inte skogsstyrelsens anvisningar -skall ange de ramar inom vilka en skogsägare är skyldig att hålla sig. - Enligt motion Jo786 (vpk) bör riksdagen begära ändring av skogsvårdslagens portalparagraf i syfte alt beskriva skogen som en mångsidig resurs (yrkande 1). Det finns en målkonflikt mellan utnyttjande och bevarande i den svenska skogspolitiken - mellan hög virkesproduktion och skydd av skogen som naturmiljö, anför motionärerna. Produktionsmålet har i praktiken kommit att dominera över bevarandemålel på ett sådant sätt att de av riksdagen fastlagda principerna om målen för miljövårds- och naturvårdspoliliken åsidosatts.

I motionerna från moderata samlingspartiet och centern yrkas även på en nedskärning resp. på avskaffande av skogsvårdsavgiften. Yrkandena härom bereds av skatteutskottet (SkU 1987/88:23). I konsekvens med sina förslag beträffande skogsvårdsavgiften yrkar motionärerna på nedskärningar av stödet till skogsvård m.m. Yrkandena härom behandlas i det följande under resp. anslagsposter. I motion Jo314 (c) yrkas vidare att skogsstyrelsen ges i uppdrag att se över möjligheterna till personalminskning vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet las bort (yrkande 5).

Utskottet erinrar om alt flertalet här aktuella molionsförslag i identisk eller snarlik form framförts tidigare och avslagits av riksdagen (senast JoU 1986/87:16 p.l4). Utskottet har därvid framhållit att ett tillgodoseende av moderata samlingspartiets förslag om alt ersätta de nu gällande statliga styrmedlen i skogsbruket med en marknadsstyrning skulle innebära en principiell omläggning av skogspolitiken. Utskottet vidhåller denna bedömning. Motion Jo213 yrkande 18 avstyrks således.

Utskottet avstyrker även de yrkanden (1 och 2) om översyn av skogspolitiken och reformering av skogsvårdslagen som framställs i motion Jo3Öl (fp). Som utskottet tidigare anfört med anledning av likartade motioner skulle förslagens genomförande svårligen kunna förenas med skogsvårdslagens krav på en varaktigt hög och värdefull virkesavkastning.

Även det förslag om översyn av skogsvårdslagen som framställs av centern i motion Jo314, yrkande 1 avstyrker utskottet. Som utskottet tidigare framhållit är det naturligt och nödvändigt att en lagstiftning berörande ett så

30

komplicerat område som skogsvården och skogsbruket får karaktären av en     JoU 1987/88:17 ramlag som följs upp med tillämpningsbeslämmelser.

Utskottet delar i betydande utsträckning moderaternas mening att rådgivning och information är viktiga för skogsvården. Inte minst gäller detta attityden mot de enskilda skogsbrukarna. Av propositionen framgår även att skogsvårdsorganisationens insatser i stor och ökande utsträckning går ut på, rådgivning och information. Även stimulans bör ingå som ett led i skogspolitiken. Investeringar i skogsbruket stimuleras i skattehänseende. Utskottet är icke berett att förorda någon ändring av de regler som nu gäller med anledning av motion Jo213 (yrkande 19).

Utskottet finner heller ingen anledning att tillstyrka förslaget i motion Jo314 yrkande 5 om personalminskning vid skogsvårdsmyndigheterna.

Som utskottet framhöll vid behandlingen för ett år sedan av en vpk-motion om ändring av skogsvårdslagens portalparagraf, överensstämmande med motion Jo786 yrkande 1, kan utskottet dela uppfattningen att politiken bör vila på en helhetssyn på skogen som en levande naturresurs. Utskottet visade samtidigt att hänsynen till naturvården och de ekologiska sambanden i hög grad beaktas vid anslagsfördelningen av bidrag till olika skogsvårdsåtgärder. Dessa hänsyn har, som utskottet visar i fortsättningen av detta belänkande, ytterligare stärkts genom skogsstyrelsens ändringar av anvisningarna till skogsvårdslagen under år 1987. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av mötionsyrkandet ler sig mot den bakgrunden icke påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 1 och 1987/88:Jo301 yrkande 3 till
Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
34 101000 kr.,

2.            beträffande förändringar i skogspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 18, 1987/ 88:Jo301 yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Jo314 yrkande 1,

3.            beträffande stimulans och rådgivning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 19,

4.            beträffande personalminskning

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo314 yrkande 5,

5.            beträffande portalparagrafen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkande 1.

17. Skogsvårdsstyrelserna och Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

Regeringen har under punkterna D 2 och D 3 (s. 40-42) föreslagit

1. att riksdagen medger alt skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontorel,

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1988/89 anvisar

ett förslagsanslag av 1 000 kr. i

3.      att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för bud-     JoU 1987/88:17
getåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 180 693 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till anslaget D 3 Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anslår 175 393 000 kr.

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4.      alt riksdagen till Skogsvårdsslyrelserna: Myndighetsuppgifter anslår 0,8
milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 179 893 000 kr.,

1987/88:Jo304 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade krav på gallring i främst privatskogsbruket.

1987/88:Jo309 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i skogsvårdslagen att anmälningsplikt och tillstånd krävs för gallring i områden som klassals som riksintresse.

1987/88:Jo310 av Axel Andersson och Sven Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för alt åstadkomma en ökning av gallringarna inom det svenska skogsbruket.

Utskottet

På anslaget D 2 redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom frö-och planlverksamhelen. Över anslaget D 3 anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Jordbruksministern framhåller i propositionen att den årliga arealen gallring av skog halverats under de senaste tjugo åren. Drygt 1 % av skogsmarksarealen gallras årligen. Behovet är nästan dubbelt så stort. En ökad gallring kan ge ett betydande tillskott av virke till skogsindustrin. Han föreslår mot den bakgrunden en intensifierad, målinriktad rådgivning liknande den som för närvarande sker i fråga om slutavverkning och som har visat goda resultat. För ändamålet bör skogsvårdsstyrelserna tillföras sammanlagt 11,6 milj. kr. under en treårsperiod varav 3,5 milj. kr. under nästa budgetår.

Enligt motion Jo226 (m) bör det belopp som regeringen föreslagit minskas med 5,3 milj. kr. (yrkande 2). Bl.a. avstyrker motionärerna den föreslagna förstärkningen av rådgivningsverksamheten beträffande gallring, liksom vissa ökade kostnader för tillsyn enligt träfiberlagen. I motion Jo301 (fp) yrkas på en nedjustering av det föreslagna anslaget med 0,8 milj. kr. (yrkande 4). Motionärerna hänvisar till sina förslag om avskaffande av träfiberlagen (jfr ovan under punkt 14).

Utskottet delar regeririgens bedömning att ansträngningarna att höja
avverkningsnivån under den närmaste perioden bör inriktas på alt intensi
fiera gallringarna. Som skogsstyrelsen anför i sin anslagsframställning har
gallringarna av flera orsaker varit mindre lönsamma på kort sikt för 32

skogsägarna. Detta kan antas vara den största anledningen till den under JoU 1987/88:17 många år starkt fallande trenden för gallringarna. För att få en positiv, utveckling behövs rejäl stimulans inte minst i form av rådgivning. Bl.a. behöver kunskapsnivån höjas när det gäller gallringarnas ekonomi, planering och utförande samt information lämnas om avsättningsmöjligheterna för virket.

När det gäller träfiberlagen hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående under punkt 14. Utskottet finner med hänvisning till det anförda att riksdagen bör besluta i enlighet med regeringens förslag. Motionerna Jo226 och Jo301 avstyrks i berörda delar.

I några motioner framförs synpunkter på gällande bestämmelser om skogsgallring. Enligt motion Jo304 (s) bör krav ställas på ökad gallring i främst privatskogsbruket. Likartade synpunkter förs fram i motion Jo310 (s). Enligt motionärerna bör gallringsskyldigheten skärpas genom en komplettering av skogsvårdsförordningen. I motion Jo309 (vpk) påtalas att det i vissa fall förekommit att avverkning skett genom gallring i skyddsskog, bl.a. på skogbevuxna holmar i älvar vilka förklarats som riksintresse, varigenom möjligheterna att undersöka alternativa lösningar omintetgjorts. Motionärerna yrkar att skogsvårdslagen ändras så att anmälningsplikt och tillstånd krävs för gallring i områden som klassals som riksintresse.

Utskottet delar i stort den uppfattning som förs fram i motionerna Jo304 och Jo310 om det angelägna i att öka gallringsintensiteten i skogsbruket. Som framgår av det ovan anförda tillstyrker utskottet även de förslag som regeringen lagt fram om ett program för att intensifiera gallringen. De planerade åtgärderna avses komma att rikta sig icke minst till de privata skogsägarna. Utskottet vill å andra sidan framhålla att gallringsskyldigheten sedan år 1983 är inskriven i skogsvårdslagen vad gäller yngre skog. Även om, som skogsstyrelsen uttrycker det i sin handbok (1987) till skogsvårdslagen, ogallrad skog som regel har behov av gallring även om inte gallringsskyldighet föreligger, är utskottet icke berett alt förorda en generell utökning av gallringsskyldigheten. Den intensifiering av rådgivningsverksamheten som utskottet tillstyrkt bör vara tillräcklig för att förbättra gallringsverksamheten. Med det anförda avstyrks motionerna Jo304 och Jo310.

Yrkandet i motion Jo309 om anmälningsskyldighet avser sällan förekommande specialfall. Utskottet utgår från att de naturvårdande myndigheterna uppmärksammar problem av detta slag och, om så befinns nödvändigt, vidtar . de åtgärder eller begär de författningsändringar som erfordras. Något särskilt uttalande från riksdagens sida torde inte vara påkallat.

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1988/89
får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen till Skogsvårdsslyrelserna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88: Jo226 yrkande 2 och 1987/88: Jo301 yrkande 4 till

3 Riksdagen 1987188. lösaml. Nr 17

33

Skogsvårdsslyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89      JoU 1987/88:17 anvisar ett förslagsanslag av 180 693 000 kr.,;

4.            beträffande ökad gallring

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo304 och 1987/88:Jo310,

5.            beträffande anmälningsplikt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo309.

18.    Skogsvårdsstyrelserna: Frö-och plantverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 42-43) och hemställer

att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

19.    Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

Regeringen har under punkt D 5 (s. 43-44) föreslagit att riksdagen till Skogsvårdsslyrelserna: Investeringar för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 33 815 000 kr.

Motion

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att till anslaget D 5 Skogsvårdsslyrelserna: Investeringar för budgetåret 1988/89 anslå 28 315 000 kr.

UtskoUet

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrel-   , sens uppdragsverksamhet och i frö-och planlverksamhelen. Jordbruksministern framhåller att det för bidrag till skogsfröplantager behövs 5,5 milj. kr. under detta anslag.

Enligt motion Jo226 (m) finns det ingen anledning för staten alt bidra till
dessa fröplantager (yrkande 3). ,

Utskottet finner regeringens förslag väl motiverat. Regeringens förslag tillstyrks, och motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo226 yrkande 3 till Skogsvårdsstyrelserna:Investeringar för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag äv 33 815 000 kr.

20.    Bidrag till skogsvård m.m.

Regeringen har under punkt D 6 (s. 44-46) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 255 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 270 000 000 kr. '

34

Motioner .   JoU 1987/88:17

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om överförandel av fjällnära skogar till småbrukare eller gemensamhetsskogar.

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

4.      att riksdagen beslutar alt till anslaget D 6 Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1988/89 anslå 182 800 000 kr.,

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anslår 40 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 230 000 000 kr..

6. att riksdagen som sin rriening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av 5:3-bidragen i deras nuvarande form,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till ersättning av skadad skog i norra Sverige,

1987/88:Jo302 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det fortsatta behovet av statligt stöd till skogsbruket under anslagsdelen Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd.

1987/88:Jo303 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en ökad,satsning på ädellövskogen och en omfördelning av anslag härtill.

1987/88:Jo307 av Sven Eric Lorentzon och Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om följdverkningarna vid överträdelse av 13 § skogsvårdslagen.

1987/88:Jo312 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att del anslag i budgetpropositionen 1988/89, bilaga 11, D 6. Bidrag till skogsvård m.m., rubriken Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m. utgår samt ersätts av ett anslag till skogsgallring och hjälpplantering,

2. att riksdagen beslutar att det anslag som finns upptaget under D 6. Bidrag till skogsvård m.m. avseende skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, skall överföras till det nya anslaget Skogsgallring och hjälpplantering.

1987/88:Jo314 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar alt bidragsformerna 2, del av 3 och 5 under D 6 i prop. 1987/88:100 avvecklas fr.o.m. 1 juli 1988 och att anslag följaktligen inte beviljas för dessa bidragsändamål,

3. att riksdagen till bidragsformen 2, i den del som avser lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark, anvisar 15 milj. kr..

35

4. alt riksdagen anvisar ett förslagsanslag om 71,2 milj. kr. under D 6 för     JoU 1987/88:17 särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, för ädellöv-skogsbruk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen.

1987/88:Jo719 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett förstärkt skydd för värdefulla fjällnära barrskogar, 63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bättre övervakning av hur skogsvårdslagens hänsynsregler efterlevs,

1987/88:Jo720 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en naturvårdsgräns
för de fjällnära skogarna.

1987/88:Jo786 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat program för den fjällnära skogen.

5. alt riksdagen begär all regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över 2r§ skogsvårdslagen och dess tillämpning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvården i den skogliga planeringen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känha vad i motionen anförts om varierad skogsskötsel,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löv- och blandskogar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Pinus conlorta,

12. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsmarkens produktionsförmåga.

Utskottet

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringsförslaget om ett treårsprogram för en intensifierad skogsvård i Västerbottens inland till en kostnad av sammanlagt 22 milj. kr. (prop. 1987/88:64 bil. 3, JoU 15). I förevarande proposition förordar jordbruksministern att resurserna för det programmet kompletteras med ytterligare 21,6 milj. kr. för bidrag till skogsvård. Dessa medel bör under en treårsperiod tas upp med 7,2 milj. kr. om året under detta anslag, under bidragsramen för åtgärder inom stödområdet.

När del gäller anslagsramen under bidragsram 2 - Skogsodling efter avverkning av lågprodiicerande bestånd (de s.k. 5 § 3-bidragen) - anför jordbruksministern följande i propositionen.

Rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproduceran
de bestånd m.m. bör i större utsträckning än innevarande budgetår kunna
disponeras för lövskogsplantering på gammal nedlagd jordbruksmark.
Intresset för dessa planteringar är stort bland skogsägarna. Omfattningen av
lövskogsplanlering begränsas dock fortfarande av tillgången på lämpliga 36

plantor. I viss mindre utsträckning bör anslagsramen få användas för bidrag till barrskogsplanlering av äldre, nedlagda jordbruksmarker om lövskogsplanlering är olämplig från skogsvårdssynpunkt och inte angelägen från naturvårdssynpunkt.

Regeringen föreslår för budgetåret 1988/89 en sammanlagd ram av 255,2 milj. kr. för bidrag till skogsvård m.m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknas 270 milj. kr.

Regeringens förslag till  utgifter under anslaget framgår av följande tabell:

JoU 1987/88:17

	1987/88	Beräknad ändring 1988/89
		Föredraganden
Rambelopp
1. Särskilda skogsvårds-
åtgärder inom det skog-
liga stödområdet	58000000	-7200000
2. Skogsodling efter
avverkning av låg-
producerande bestånd
m.m.	111000000	—
3. Dikning	lOOOOOOO	-
4. Adellövskogsbruk	8000000	-
5. Översiktliga skogsinven-
teringar	61000000	-
	248000000	-f7200000
Anslag	270000000	-

Regeringens förslag kritiseras i parti- resp. koinmittémotioner från fyra partier.

I motion Jo226 (m) avstyrks regeringens förslag om att tillföra programmet för intensifierad skogsvård i Västerbottens inland ytterligare 7,2 milj. kr. per år utöver det anslag som antagits av riksdagen tidigare detta år. Motionärerna yrkar vidare att anslagsramen för bidrag till dikning utgår saml all anslaget för läckande av kostnader för den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI) minskas med 20 milj.kr. Slutligen yrkas att att rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd minskas med 50 milj. kr. Bidraget bör endast utgå i inre stödområdet (A och B). Det skall ses som ett regionalpolitiskt stöd för att främja avverkningen och återbeskog-ningen inom vissa områden, där lönsamheten är så låg att avverkning ej sker. Sammanlaget yrkar motionärerna alt anslaget utgår med 182 800 000 kr., vilket innebär en minskning med 87,2 milj. kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 4).

I motion Jo301 (fp) yrkas all anslaget förs upp med 230 000 000 kr., vilket innebär en minskning med 40 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Bidrag skall inte utgå om länsstyrelsens naturvårdsenhet säger nej, anför motionärerna, och påtalar risken all hittills okända men värdefulla områden drabbas (yrkande 5). 5 § 3-bidragen bör avskaffas i sin nuvarande form (yrkande 6). De bör ersättas med en bidragsform som skall ha till syfte att

37

ersätta skadad skog i norra Sverige. 1 samband därmed bör bidrag också     JoU 1987/88:17 kunna utgå till åtgärder för en aktiv natur- och kulturvård vid skogsodlingen (yrkande 7).

Även vänsterpartiet kommunisterna föreslår, i motion Jo312, alt 5 § 3-bidragel avskaffas (yrkande 1). De medel som föreslås av regeririgen under anslagsramen för 5 § 3-bidrag bör i stället användas för skogsgallring och hjälpplantering (yrkande 2).

I motion Jo314 föreslår centern, med hänvisning till sitt yrkande om skogsvårdsavgiftens avskaffande, att bidragsforrnerna 2 (delvis), 3 och 5 under D6 i förevarande proposition avvecklas från budgetårsskiftel och att anslag följaktligen „ inte beviljas för dessa bidragsändamål (yrkande 2). Riksdagen bör anvisa 15 milj.kr. under bidragsram 2 till lövskogsplanlering på gammal nedlagd åkermark (yrkande 3). Motionärerna betonar i det sammanhanget att det här icke får vara fråga om skogsplantering på den s.k. överskottsarealen utan alt uttrycket "gammal nedlagd åkermark" endast omfattar de 260 000 ha som sedan flera år ej brukats. För särskilda skogsvårdsåtgärder inom del skogliga stödområdet (bidragsform 1 under D6) föreslår motionärerna 71,2 milj. kr. (yrkande 4). Slutligen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen (yrkande 6).     ,

I två enskilda motioner framförs ytterligare synpunkter på 5 § 3-bidragen och stöd till lövskogsplanlering. Enligt motion Jo302 (s) finns del fortsatt behov av statligt stöd till skogsbruket under anslagsdelen 5 § 3-bidrag. Motionären ger som exempel den betydelse dessa bidrag har på Gotland. I motion Jo303 (m) framhålls behovet av en ökad satsning på ädellövskogen. Medel bör omfördelas från anslaget för 5 § 3-bidraget vilket bör las bort, anser motionärerna (yrkande 2).

Utskottet får för egen del anföra följande.

Som framhållits i det föregående under punkt 16 hänger moderata' samlingspartiels och centerns besparingsyrkanden samman med dessa partiers uppfattning att skogsvårdsavgiften bör nedbringas resp. avskaffas. Enligt utskottets mening skulle en neddragning av skogsvårdsbidragen i linje med vad som föreslagits i motionerna Jo226 och Jo314 resultera i en sämre skogsvård och på sikt i en lägre tillväxt. Utskottet delar jordbruksministerns mening att statsbidragen till skogsvård har haft en väsentlig betydelse för utvecklingen av de mycket långsiktiga och från samhällets synpunkt väsentliga investeringarna i skogsbi-uket. Som utskottet framhöll med anledning av motsvarande motioner vid föregående års budgetbehandling tillfredsställer dikningsbidragen viktiga behov, liksom bidragen till de översiktliga skogsinventeringarna, ÖSI.

När det gäller bidragsform 2 under anslaget. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd (det s.k. 5 § 3-bidraget), föreligger motioner från fem partier. Tre partier - m, fp och c - yrkar på en minskning av det föreslagna anslaget med resp. 50, 40 och 86 milj. kr.

Tre partier - fp, c och vpk - önskar att bidragen under denna anslagsram ges en annan inriktning. Enligt motion Jo301 (fp) bör 5 § 3-bidragen avvecklas i sin nuvarande form (yrkande 6). De bör ersättas med en

38

bidragsform som skall ha till syfte att ersätta skadad skog i norra Sverige     JoU 1987/88:17 (yrkande 7). Enligt motion Jo312 bör medlen under bidragsform 2 användas för skogsplantering och hjälpplantering. Enligt motion Jo314 (c) bör endast ett mindre belopp (15 milj. kr.) anslås under bidragsform 2 och utnyttjas för stöd åt lövskogsplantering på gammal nedlagd åkermark.

Enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429) skall ny skog anläggas på skogsmark om skogen är så gles eller till så stor del består av för, marken olämpligt trädslag alt dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. För detta ändamål har bidrag kunnat lämnas sedan länge. År 1981 beslöt riksdagen om ett femtonårsprogram för att avveckla sådana glesa skogar som avses i 5 § 3 skogsvårdslägen. Därvid förutsågs att bidrag för ändamålet skulle lämnas med ett årligt belopp av 200 milj. kr. (prop.1981/82:30bilaga5, JoU 8). Sedermera har anslagsramen för bidrag för ändamålet minskat. För nästkommande budgetår föreslås.ett rambelopp av 111 milj. kr.

Utskottet erinrar om att bidragen till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd kontinuerligt debatterats sedan femtonårspro
grammet infördes. Avvägningen mellan naturvårdens och virkesproduktio
nens intressen inom skogsbruket har vållat problem. När frågan för ett år
sedan var aktuell framhöll utskottet bl.a. följande: .

Bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd har på sin tid initierats under stor enighet i riksdagen. Enligt utskottets mening utgör delta stöd fortfarande en viktig faktor för alt öka virkesavkastningen på sikt. I Norrland där betydande arealer skräpskog uppstod efter den dimensionshuggning som skedde under en tid med stora virkesreserver under flottningsperioden, har 5 § 3-bidragen betydelse för skogsföryngringen. De bidrar även till att upprätthålla sysselsättningen. Även i södra Sverige rned dess gynnsammare klimat för skogstillväxten är avvecklingen av 5 § 3-skogarna väsentlig för den framtida virkesförsörjningen.

Som anförts i del föregående har 5 § 3-stödel under årens lopp minskat i omfång. Programmets totala omfattning har reducerats och tidsperioden för • programmet har förlängts. De genomförda ändringarna har i stor utsträckning varit föranledda av näturvårdshänsyn. Strävan att ytterligare tillgodose hänsynen till naturvården präglar även regeringens fördelning av stödet. Lövskogsbrukels växande betydelse tillgodoses. Skogsstyrelsens översyn av stödreglerna präglas av samma inställning (prop.1986/87:100 bil.11, JoU 16 S.32).

Samtidigt kunde det dock enligt utskottets mening finnas skäl att ytterligare .

värna om vad som återstår av de hagmarker som nu till stor del vuxit igen och förbuskats sedan beteshävden under senare år avtagit alltmer. Riksdagen förordade därför på förslag av utskottet att stor försiktighet skulle iakttas vid avvecklingen av lågproducerande skog som ingår i områden som inventeras inom ramen för naturvårdsverkets program för naturvårdsåtgärder inom odlingslandskapet. I enlighet härmed har skogsstyrelsens regler för bidragsr prövning ytterligare skärpts för att få en bättre naturvårdshänsyn.

Utskottet står fast vid den bedömning som gjordes för ett år sedan om användningen av bidragen under anslagsramen.

Utskottet biträder även jordbruksministerns.förslag att bidragen i större
utsträckning än för närvarande bör kunna disponeras för lövskogsplantering 39

på gammal nedlagd jordbruksmark, och i viss, mindre utsträckning, även     JoU 1987/88:17 barrskogsplantering på sådan mark. Därmed tillgodoses i väsentlig mån motion Jo314 yrkande 3. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av detta motionsyrkande påkallas således icke.

I propositionen erinrar jordbruksministern att bidragsramen för restaurering av glesa skogar sedan flera år kan utnyttjas för att bekosta s.k. naturvärdesundersökningar på de marker som aktualiseras för åtgärder. Enligt hans uppfattning bör medlen även kunna nyttjas till bidrag vid. upprättande av åtgärdsprogram, rådgivning och olika skogs-, natur- och kulturvårdande åtgärder. Utskottet biträder dessa förslag. Verksamheten bör bedrivas försöksvis och utvärderas på sedvanligt sätt. Utskottet biträder även förslaget om att komplettera treårsprogrammet för en intensifierad skogsvård i Västerbottens läns inland.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet tillbakavisar förslagen i motion Jo226 (m) att reducera det föreslagna anslaget Bidrag till skogsvård med 87,2 milj. kr. (yrkande 4). Yrkandet avstyrks.      ■

Med motsvarande motivering avstyrker utskottet den anslagsminskning med 40 milj. kr. som förordas i motion Jo301 (fp).

Utskottet avstyrker även motion Jo3l4 (c) såvitt nu är i fråga (yrkandena 2,4 och 6) med hänvisning till vad som anförts i det föregående. När det gäller yrkande 6 (tillkännagivande av vad som i övrigt anförts i motionen) får utskottet framhålla att yrkandet är alltför opreciserat för alt kunna läggas till grund för någon saklig prövning.

Utskottet är, med hänvisning till det anförda, icke heller berett att ansluta sig till några av de förslag som framförts om ändrad inriktning av bidragsform 2. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd.

Utskottet avstyrker således motionerna Jo301 yrkandena 6 och 7, Jo312 och Jo314 yrkande 2 i berörd del.

Utskottets ställningstagande innebär att motion Jo302 inte påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Motion Jo303 yrkande 2 avstyrks.

Fristående motioner om skogsvård

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang la upp ett antal fristående motioner om skogsvård m.m. till behandling.

I motion Jo307 (m) begärs ändring av reglerna om överträdelse av 13 § skogsvårdslagen. Enligt motionärerna här sanktionsbestämmelsen om förverkande av virke som avverkas innan skogen nått slutavverkningsålder en' avverkningshämmande effekt och strider därför mot samhällets intressen. Bestämmelsen om förverkande av virket eller dess värde bör därför snarast tas bort eller ändras så alt den endast får tillämpas om ont uppsåt förelegal vid avverkningen.

Bestämmelsen om förverkande i 28' § skogsvårdslagen fyller enligt utskottets mening en viktig funktion för att säkra att skogsägare inte avverkar sin skog innan den nått sådan storlek att den fyller kraven på slutavverknings-

40

ålder. Avverkningen är ju definitiv, och rör stora värden. Skogsägaren har     JoU 1987/88:17 alltid möjlighet att rådgöra med skogsvårdsmyndigheten om han är tveksam om tillåtligheten att avverka. Det bör för övrigt påpekas att förverkande endast får komma i fråga om det inte är uppenbart obilligt. Utskottet avstyrker mot bakgrund härav motionen.

I några partimotioner las upp de problem som möter när skogsbrukels och naturvårdens krav kolliderar. Utskottet tar här upp de motionsyrkanden som i första hand berör skogsbruket medan vissa andra, närliggande motionsyrkanden kommer att behandlas i annat sammanhang, som naturvårdsärenden.

I motion Jo719 (fp) yrkas på bättre övervakning av hur skogsvårdslagens hänsynsregler efterlevs (yrkande 63). Motionärerna hänvisar till en utredning varav framgår att det inte tas några naturvårdshänsyn alls på en tredjedel av hyggena. Ett likarlat yrkande framställs i motion Jo786 (vpk) vari krävs att en utredning tillsätts för att se över 21 § skogsvårdslagen och dess tillämpning.

Den fråga som tagits upp i motionerna har utförligt behandlats under den hearing som utskottet haft med representanter för skogsstyrelsen, naturvårdsverket och berörda organisationer. Det framhölls därvid att även om hänsyn till naturvården sedan gammalt ingår som en integrerad del av skogsvården har den särskilda lagbestämmelsen i 21 § skogsvårdslagen - om bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid skogens skötsel - tagits in först i den nu gällande lagen (1979:429). Medan framför allt storskogsbruket under åtskillig tid låtit strävan att utvinna virkesråvara dominera i skogsvården så alt berättigade naturvårdshänsyn eftersatts har - framhölls det - naturvårdens intressen under liden efter 1979 successivt stärkts. Inom skogsvårdsorganisationen söker man i samarbete med nalurvårdsverketalt genom utbildning och information direkt till skogsägare och skogsarbetare inskärpa vikten av att de bestämmelser som utfärdats med stöd av 21 § SkvL efterlevs.

Utskottet delar motionärernas mening om viklen av att skogsvårdslagens regler om naturvårdshänsyn efterlevs. Som framgår av det anförda strävar de ansvariga myndigheterna efter att förbättra dessa hänsyn. Utskottet vill för egen del understryka vikten av att arbetet med information till och utbildning av dem som arbetar i skogen drivs aktivt. Utskottet utgår vidare från att det skall vara möjligt att finna lämpliga avvägningar i samråd mellan skogsstyrelsen och naturvårdsverket i sådana frågor där del fortfarande råder vissa meningsskiljaktigheler om reglernas utformning, såsom exempelvis beträffande skyddszonens storlek kring skyddsvärda biotoper. Utskottet finner således inte nödvändigt att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo719 yrkande 63 och Jo786 yrkande 5.

I motion Jo786 framställs även ett antal andra yrkanden om naturvårdshänsyn i skogsbruket (yrkandena 7-9, 11 och 12). Enligt motionen bör uppgifter om naturvärden tas in i den skogliga planeringen, såsom ÖSI och i enskilda skogsbruksplaner. Ett särskilt tillkännagivande bör göras om varierad skogsskötsel. En omvärdering efterlyses till förmån för löv- och

41

blandskogar. Satsningen på Pinus conlorta innebär enligt motionen ett JoU 1987/88:17 oacceptabelt risktagande med skogen. Fortsalt plantering av Pinus conlorta bör därför förbjudas. Slutligen framhåller motionärerna att hänsynen till skogens produktionsförmåga bör innefatta förbud mot användande av vissa skogsbruksmetoder såsom helträdsutnyttjande på känsliga marker och hyggesplöjning över huvud taget.

Utskottet erinrar om alt skogsstyrelsen i sina anvisningar till skogsvårdslagen behandlar flertalet av de frågor som aktualiseras i motionen i nu berörd del. Utskottet finner icke befogat att föreslå någon ändring av föreskrifterna med anledning av de yrkanden som framställs. Vad särskilt gäller odling av Pinus conlorta erinrar utskottet om att skogsstyrelsen nyligen har beslutat om ändringar i föreskrifterna. De nya reglerna som gäller för en tvåårsperiod innebär i korthet att den årligen totalt tillåtna planleringsarealen i landet begränsas med 25 %. Totalförbud gäller för användning av conlortatallen i särskilt avgränsade kärva klimatlägen. Med del anförda avstyrks motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 7, 8, 9, 11 och 12).

Skogsbruket i fjällnära skogar är föremål för yrkanden i fyra parti- resp. kommiltémotioner.

I motion Jo213 (m) begärs ett överförande av domänverkets fjällriära skogar till småbrukare eller gemensamhetsskogar. Utskottet är icke berett all tillstyrka förslaget. I de områden där domänverket är dominerande ägare av fjällnära skogar, dvs främst Norrbottens län, är dessa skogar belagda med så omfattande skogliga restriktioner att ett överförande i privat ägo skulle medföra betydande komplikationer ulan att för den skull tillföra privata ägare större fördelar.Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga (yrkande 22).

I motion Jo719 (fp) begärs förstärkt skydd för värdefulla fjällnära skogar. En naturvårdsgräns bör enligt motionen dras längs fjällkedjan väster om den "nuvarande" skogsodlingsgränsen. Enskilda skogsägare som drabbas av inskränkningar skall kompenseras (yrkande 56). Enligt motion Jo720 (c) bör en utredning tillsältas för alt upprätta en naturvårdsgräns på biologiska grunder (yrkande 6). I motion Jo786 (vpk) yrkas på ett samlat program för den fjällnära skogen ovan den gamla skogsodlingsgränsen (yrkande 4).

Riksdagen har i olika sammanhang under senare år betonat vikten av att skogsbruket i fjällnära skogar sker med stor varsamhet. Skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen har utformats i enlighet därmed. För ett år sedan avslog riksdagen motionsyrkanden av likartad innebörd som de nu väckta med hänvisning till de reglei' för fjällskogsbrukel som numera gäller. Utskottet har icke funnit anledning att ändra sin inställning och avstyrker således motionerna Jö719 och Jo720 i nu berörda delar.

Vad 'utskottet anföri med anledning av folkparti- och cenlermolionerna gäller även yrkandet från vpk om ett samlat program för fjällskogen. I sammanhanget finns även anledning framhålla det arbete som pågår på markanvändningsplaner för de nu aktuella områdena och vilka berör såväl skogsbrukels som rennäringens och naturvårdens intressen. Motion Jo786 avstyrks alltså i berörd del.

42

Hemställan JoU 1987/88:17

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m. • att riksdagen avslår motionerna Jol987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7, Jol987/88:Jo302, 1987/88:Jo312 och 1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd del, .

2. all riksdagen medger alt under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 255 200 000 kr. till skogsvård m.m.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 4, 1987/88:Jo301 yrkande 5 och 1987/88:Jo314 yrkandena 2 i återstående del, 3 och 4 till Bidrag tid skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag äv 270 000 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo314 yrkande 6,

5. beträffande ädellövskog , ,

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo303 yrkande 2,

6.            beträffande, förverkande av virke

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo307,

7.            beträffande skogsvårdslagens hänsynsregler

alt riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 63 och 1987/ 88:Jo786 yrkande 5,

8.            beträffande naturvården i den skogliga planeringen m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkandena 7,8,9,11 och 12,

9.            beträffande överföring av fjältnära skogar

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo213 yrkande 22,

10.            beträffande naturvårdsgräns m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 56 och 1987/ 88:Jo720 yrkande 6,

11.            beträffande samlat program

alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo786 yrkande 4.

21. Stöd till byggande av skogsvägar

Regeringen har under punkt D 7 (s. 47) föreslagit

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 ,000 kr.

Motioner

1987/88:Jo226 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

5.  all riksdagen beslutar avslå anslaget D 7 Stöd till byggande av skogsbilvägar.

1987/88:Jo301 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89 anslår 8 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 42 000 000 kr..

43

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     JoU 1987/88:17 motionen anförts om att statsbidrag inle bör utgå till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen.

1987/88:Jo305 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ställa ett extra anslag om 30 milj. kr till förfogande för byggande av skogsvägar i Jämtlands län.

1987/88:Jo308 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att anslaget för Bidrag till skogsbilvägar höjs till 70 milj. kr. för budgetåret

1988/89.

1987/88:Jo311 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen under bilaga 11, Jordbruksdepartementet, D 7.Stöd till byggande av skogsbilvägar anslår 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo313 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen ställer ytterligare 5 milj. kr. till jordbruksdepartementets förfogande som statligt stöd till ordinarie verksamhet för byggande av skogsvägar.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Jordbruksministern framhåller alt skogsvägnätet behöver förtätas i vissa delar av landet för att möjliggöra ett aktivare skogsbruk. Den sammanlagda bidragsramen bör räknas upp med 10 milj. kr.till 60 milj. kr. För utbetalning under anslaget beräknas 50 milj. kr.

Enligt motion Jo226 (m) är det knappast någon investering inom skogsbruket som är så lönsam som just byggande av skogsvägar. Anslaget bör utgå. Enligt motion Jo301 (fp) bör anslaget minskas med 8 milj. kr. med hänsyn till vad motionärerna anfört om varsamhet vid exploatering av fjällnära skogar. I motion Jo305 (c) yrkas på ett extra anslag om 30 milj. kr. för byggande av skogsvägar i Jämtlands län. I motionerna Jo308 (c) och Jo313 (fp) framförs motsvarande yrkanden om 20 resp. 5 milj. kr. till förmån för Västerbollens län. Enligt motion Jo311 (vpk) bör anslaget öka till 70 milj. kr.

Utskottet finner för sin del all skogsvägsanslaget fyller ett viktigt behov hos skogsnäringen och lämnar ett aktivt bidrag till sysselsättningen. Utskottet avstyrker således motion Jo226 yrkande 5.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget i folkpartimoliönen om
minskning av bidragen till skogsvård. När det gäller vägbidragen får utskottet
erinra om att riksdagen för ett år sedan på förslag av utskottet uttalade att
även skogsvägar som byggs ulan statsbidrag i områden med svårföryngrad
skog bör underkastas villkor om hänsyn till naturvårdens och kulturminnes
vårdens intressen. De bör även uppfylla de villkor om inpassande i
vägnätsplan som gäller enligt slödförordningen (JoU 1986/87:16, rskr. 252).
Skogsstyrelsen har sedermera beslutat om föreskrifter i enlighet med
riksdagens beslut. Enligt utskottets mening kommer genom de nya bestäm
melserna risken för avverkningar i strid mot gällande regler i fjällnära skog 44
att ytterligare begränsas. Anledning saknas således att av detta skäl minska

bidragen till byggande av skogsvägar. Motionen avstyrks i berörd del. JoU 1987/88:17

Utskottet är icke berett att i nuvarande budgetläge tillstyrka motion

Jo311.

Utskottet  avstyrker  även  de  förslag om  anslagshöjningar till  skilda

regioner som framförs i motionerna Jo305, Jo308 och Jo313.

I motion Jo301 (fp) yrkas även att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som

strider mot starka naturvårdsintressen. Detta yrkande är enligt utskottets

mening tillgodosett genom bl.a skogsstyrelsens anvisningar, och bör inte

föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo226 yrkande 5 i motsvarande del medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 5 i motsvarande del, 1987/ 88:Jo301 yrkande 8,1987/88: Jo305,1987/88:Jo308,1987/88:Jo311 och 1987/88:Jo313 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

3. beträffande åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo301 yrkande 9.

22.     Främjande av skogsvård och Bidrag till trygghetsförsäkring
för skogsbrukare

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 8 och D 9 (s. 48) och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 12 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag tid trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Fiske

23.     Fiskeristyrelsen

Regeringen har under punkt E 1 (s. 49-50) föreslagit att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 39 147 000 kr.

Motioner

1987/88: Jo402 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas all riksdagen för fiskarenas utbildning till Fiskeristyrelsen anslår kr. 300 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen för fiskares yrkesutbildning till Fiskeristyrelsen anslår
300 000 kr. för budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag, 45

1987/88:Jo425 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin     JoU 1987/88:17 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättningsregler för fiskare.

Utskottet

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inle ankoriimer på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna. Del åligger styrelsen särskilt att bl.a. leda de statiiga åtgärderna för att främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården. Jordbruksministern föreslår att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total real minskning av ■ utgifterna med 5 % med fördelningen 2, 1 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. I övrigt föreslås inga uppräkningar av anslaget.

I folkpartimotionerna Jo402 och Jo415 (yrkande 4) yrkas att riksdagen , höjer fiskeristyrelsens anslag med 300 000 kr. för att finansiera viss vidareutbildning av fiskare. Motionerna överensstämmer i stort med vad fiskeristyrelsen äskat i sina pelita.

Utskottet erinrar om att motsvarande motionsyrkanden tidigare avslagils av riksdagen med hänvisning till budgetlägel. Med samma motivering avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelsanvisning.

Enligt motion Jo425 (s) borde ersättning utgå till fiskare som råkar ut för att senapsgas och andra giftiga eller frätande ämnen, vilka dumpats i havet efter andra världskriget, hamnar i trålen och skadar fartyg eller redskap.

Utskottet har med anledning av motionen inhämtat att tullverkets kustbevakning öch statens naturvårdsverk har gett ut en skriftlig information och vägledning för fiskare med råd och anvisningar i fråga om senapsgasfynd till sjöss. Informationen tillställs fartyg som erhållit licens för fiske inom riskområden för senapsgas. Även apoteksulrustning kan erhållas. Slutligen ■ finns numera, sedan den 1 juli 1987, möjlighet till viss ersättning i samband med senapsgasfynd inom ramen för fiskarenas erkända arbetslöshetskassa. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1.          att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo402 och 1987/88:Jo415 yrkande 4 till f«A:emf>'-
relsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
39 147 000 kr.,

2.             beträffande ersättningsregler

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo425.

24. Fiskenämnderna

Regeringen har under punkt E 2 (s. 50-51) föreslagit ätt riksdagen till
Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
9 583 000 kr. ,

46

Motion JoU 1987/88:17

1987/88:Jo244 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte att skapa ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn,

Utskottet

Regeringen föreslår alt anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag, med viss kompensation med hänsyn till fiskenämndernas begränsade organisation. Sammanlagt föreslås att anslaget till fiskenämnderna räknas upp med 572 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag vilket således tillstyrks.

Enligt motion Jo244 (fp) finns det behov av ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn (yrkande 6). Utskottet får med anledning härav framhålla att det åligger fiskeristyrelsen alt inomramen för tillgängliga anslag fördela medlen till resp. fiskenämnder. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 9 583 000 kr.,

2. beträffande fiskenämndskontor i Simrishamn alt riksdagen avslår motion 1987/88:Jo244 yrkande 6.

25. Främjande av fiskerinäringen

Regeringen härunder punkt E 3 (s. 51) föreslagit att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 263 000 kr.

Motion

1987/88:Jo403 av Pär Granstedt (c) vari yrkas

2. alt riksdagen beslutar att till anslaget E3. Främjande av fiskerinäringen, anvisa ett med 1 milj. kr. förhöjt belopp om 3 263 000 kr.

Utskottet

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets , område. Regeringen föreslår att anslaget höjs med 24 000 kr.

I motion Jo403 (c) föreslås en anslagshöjning med 1 milj. kr. Motionären, anför all beloppet bör ses som ett första led, för att ge fiskeristyrelsen möjlighet öka sina fiskevårdande åtgärder, inom ramen för ett mer omfattande program för utveckling av fiskresurserna i Östersjön.

Utskottet är icke berett alt föreslå någon ändring av anslaget med anledning av förevarande motion. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker detta.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på .-,

motion 1987/88: Jo403 yrkande 2 till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 263 000 kr.

26. Bidrag till fiskehamnar m.m. m.fl! anslag JoU 1987/88:17

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 4 - E 6 (s. 51-53) och hemställer

1. alt riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m.m. med sammanlagt högst 4 424 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 4 424 000 kr.,

3. att riksdagen till Isbrytarhjätp ål fiskarbefolkningen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen medger att under budgetåret 1988/89 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

5.          att riksdagen till  Bidrag till fiskets rationalisering m.m.  för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

27.Lån till fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 7 (s. 53-54) föreslagit att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Motion

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fiskerilånen.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Jordbruksministern beräknar för nästa budgetår 40 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 50 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker detta. Utskottet har även erfarit att fiskeristyrelsen hos regeringen begärt att få utnyttja reserverade medel som icke tagits i anspråk.

Enligt motion Jo415 (fp) bör riksdagen uttala att fiskerilån kan beviljas för ombyggnader i syfte att förbättra arbetsmiljön ombord. Utskottet bekräftar att lånegaranti och lån får lämnas för bl.a. åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön i ett fiskefartyg, enligt 8 § stödförordningen. Enligt vad utskottet erfarit beviljas också lån för delta ändamål. Något särskilt uttalande härom påkallas således inle.

Utskottet hemställer

1. alt riksdagen till Lån tid fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. beträffande arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo415 yrkande 3.

48

28.     Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti til! fiske m.fl.    JoU 1987/88:17
anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8 och E 9 (s. 54) och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskels område för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29.     Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.

Regeringen har under punkt E 10 (s. 55) föreslagit riksdagen att till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo213 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättning för intrång i enskild fiskerätt.

1987/88:Jo414 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättning för intrång i enskild fiskerätt.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden. Jordbruksministern föreslår att anslaget förs upp med oförändrat 3 milj. kr.

I motion Jo414 (m) konstateras att fiskeristyrelsen äskat en ökning av anslaget med 5,5 milj. kr. Motionärerna erinrar om att kostnaderna för de intrång i den enskildes fiskerätt som det fria handredskapsfisket på södra ostkusten m.m. förorsakat ännu inte kunnat värderas. Så fort en sådan värdering kommer till stånd är de beredda att tillstyrka anslag för detta ändamål. Enligt motion Jo213 (m) måste behövliga medel ställas till förfogande till ersättningar för intrång i enskild fiskerätt.

Utskottet erinrar om att ersättningsmöjligheten, med anledning av att det fria handredskapsfisket infördes, regleras i den ovan omnämnda lagen om ersättning för intrång. Förevarande anslag är ett förslagsanslag. Eftersom ersättningsrätten är lagreglerad kommer utbetalningarna icke att vara beroende av anslagets storlek. Något särskilt riksdagens uttalande med anledning av motionen i berörd del påkallas således icke. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

2. beträffande ersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 15 och 1987/ 88:Jo414 yrkande 1.

4 Riksdagen 1987/88.16 saml. Nr 17

49

30. Bidrag till fiskevård m.m. JoU 1987/88:17

Regeringen har under punkt E 11 (s. 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 119 000 kr.

Motioner

1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

5. alt riksdagen till fiskevårdsålgärder anslår 700 000 kr. för budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo420 av Jan Jennehag m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen under bilaga 11. Jordbruksdepartementet, E 11. Bidrag till fiskevård m.m. anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1987/88:Jo423 av Bertil Jonasson och Pär Granstedt (c) vari yrkas alt riksdagen till anslaget E 11. Bidrag till fiskevård m.m. anvisar ett i förhållande till regeringen med 5 milj. kr. förhöjt anslag om 10 119 000 kr.

Utskottet

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) örn statsbidrag till fritidsfisket. Regeringen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat 5 119 000 kr.

I tre motioner yrkas på ökat anslag så att större bidrag kan ges för att upprätthålla fungerande fiskevårdsområden och för att bilda nya fiskevårdsområden. I motion Jo415 (fp) föreslås en anslagsökning med 700 000 kr. I motion Jo420 (vpk) föreslås en anslagsökning med 3 milj. kr. I motion Jo423 (c) föreslås en anslagsökning med 5 milj. kr.

Utskottet får erinra om att en väsentlig del av fiskevården är kalkning av .

sjöar och vattendrag där betydande belopp anslås under anslaget B 5
Åtgärder mot försurningen på fjortonde huvudtiteln. Under detta anslag har
även medel anvisats till direkta fiskevårdsåtgärder i kalkade områden. ■

Utskottet är icke berett att förorda någon ökning av anslaget med anledning av förevarande motionsyrkanden. De avstyrks således. Regeringens förslag tillstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1987/88:Jo415 yrkande 5, 1987/88:Jo420 och 1987/ 88:Jo423 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 119 000 kr.

Livsmedelskontroll

31. Statens livsmedelsverk

Regeringen har under punkt F1 (s. 56-57) föreslagit att riksdagen till Statens

livsmedelsverk för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 67 030 000 50

kr.

Motioner JoU 1987/88:17

1987/88:Jo502 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av regler för utomstående inspektion av vattenledningar.

1987/88:Jo505 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder för en bättre dricksvattenkvalilel.

1987/88:Jo513 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett handlingsprogram till skydd för dricksvattnet.

1987/88:Jo514 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkt samhällsansvar och samordning av tillsyn och åtgärder inom området vattenförsörjning och vattenkvalitet.

1987/88:Jo744 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att förbättra dricksvattenkvaliteten.

1987/88:Jo767 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att förbättra dricksvattenkvalileten.

Utskottet

Statens livsmedelsverk är central myndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besikiningsveterinärorganisationen. Regeringen föreslår en fortsatt planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1988/89 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jordbruksministern bedömer alt delta kan ske genom rationaliseringar. Regeringen föreslår ett anslag av 67 030 000 kr. Häri ingår en förstärkning av resurserna för dricksvaltenfrågor med 800 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslagsanvisning.

Utskottet har funnit det lämpligt att i detta sammanhang till behandling ta ■ upp några motioner angående dricksvattenkontroll, handlings- och ålgärdsprogram för dricksvaltenkvalitet samt förstärkt samhällsansvar och samordning inom dricksvattenförsörjningen.

I motion Jo502 av Siw Persson (fp) yrkas tillkännagivande om behovet av införande av regler för utomstående inspektion av vattenverk och vattenledningar. Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten reglerar framför allt dricksvattnets kvalitet genom regelbunden egenkonlroll. Däremot saknas krav på kontroll av vattenverk och ledningsnät. Enligt motionären är vattenverk och ledningsnät i behov av upprustning och tillsynen av framför allt små vattenverk är bristfällig.

I motionerna Jo505 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s); Jo513
av Alf Svensson (c), Jo744 yrkande 9 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och Jo767
yrkande 17 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas tillkännagivande om behovet av
åtgärder för bättre dricksvattenkvalitet samt att riksdagen hos regeringen

begär förslagom ett åtgärds-och handlingsprogram till skydd och förbättring JoU 1987/88:17 av dricksvattenkvalileten. Skärpt kontroll, ökad samordning, anpassad organisation, ökad information, grundvatteninventering, översyn av gränsvärden och forskning m.m. borde utgöra beståndsdelar i ett åtgärds- och handlingsprogram som enligt motionärerna är nödvändigt för upprätthållandet av en hög dricksvattenkvalitet.

I motion Jo514 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) yrkas tillkännagivande om behovet av förstärkt samhällsansvar och samordning av tillsyn och åtgärder inom vattenförsörjning och vattenkvalitet. Motionärerna framhåller framför allt att ansvaret för vattenförsörjningen är spritt på många myndigheter och att detta försvårar ett övergripande ansvar vilket erfordras för den framlida vattenförsörjningen. En genomgripande översyn och samordning borde genomföras för att få till stånd ett ökat samhälleligt ansvar för enskilda vattentäkter.

Utskottet får med anledning av motionerna framhålla alt arbete pågår inom livsmedelsverket med färdigställandet av förslag till ny dricksvattenkungörelse. Förslaget innebär på ett flertal punkter skärpta krav på provtagning av råvatten och renvallen samt regelbunden provlagning ute i nätet. Kommunernas ansvar för denna mer omfattande kontrollverksamhet ökar. Även hos naturvårdsverket, inom vars ansvarsområde skyddet av vattentäkterna ligger, pågår arbete med nya regler angående skydd för vattentäkter. Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen granskat den statliga regleringen och tillsynen av dricksvattenförsörjningen. Resultatet redovisas i en i januari 1988 publicerad rapport. Skyddet av vårt dricksvatten (Dnr 1987:770). RRV har dessutom hemställt att livsmedelsverket och naturvårdsverket före den 1 juli 1988 gemensamt informerar om de åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Beträffande den av livsmedelsverket tidigare, initierade undersökningen rörande dricksvattenförsörjningens till-, stånd i landels olika delar skall berörda länsstyrelser senast den 1 april 1988 ha avgetl slutrapport varefter resultatet skall bearbetas inom livsmedelsverket. För forskningsfrågorna har ett samarbete inletts med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).

Livsmedelsverket har bl.a. hos SJFR ansökt om medel för ett projekt angående mikroorganismer i vattenledningsnät. Resultatet skall ligga till grund för allmänna råd från verket till kommunerna i fråga om kontroll av ledningsnätet.

Av den ovan lämnade redovisningen framgår alt utvecklingen noga följs av berörda myndigheter. Utskottet, som med tillfredsställelse noterar förslaget om resursförstärkning för dricksvattenfrågor, förutsätter alt den av livsmedelsverket föranstaltade undersökningen rörande dricksvaltenförsörjningen resulterar i ett ålgärdsprogram för tryggad och förbättrad dricksvaltenkvalitet. Vad utskottet anfört får i huvudsak anses tillgodose syftet med motionerna. Något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna synes med hänsyn härtill inle påkallat.

Utskottet hemställer

1.              att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1988/89

anvisar ett förslagsanslag av 67 030 000 kr., 52

2.           beträffande kontroll av vattenverk och vattenledningar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo502,

3.         beträffande handlings- och åtgärdsprogram JoU 1987/88:17
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo505, 1987/88:Jo513, 1987/

88:Jo744 yrkande 9 och 1987/88:Jo767 yrkande 17,

4.         beträffande samhällsansvar och samordning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo514.

32.Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2 - F 15 och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köitbesikming m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till stålens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 52 948 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag tdl statens utsädeskontroll för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 197 000 kr.,

6. all riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 7 250 000 kr.,

7.          att riksdagen till Lanibrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 026 000 kr.,

8.         att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9.       alt riksdagen till Bidrag tid statens maskinprovningar för budget-
,  året 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 718 000 kr.,

10.         att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 339 000 kr.,

11. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 193 000 kr.,

13. att riksdagen till Bidrag tdl avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Utbildning och forskning

33. Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under punkt G 1 (s. 70-71) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om det sammanlagda antalet .,

utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet.

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anvisa ett     JoU 1987/88:17 reservationsanslag av av 482 817 000 kr.

Motioner , .<

1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i ,
motionen anförts om finansiering av ett sekretariat för alternativ odling vid

Sveriges lantbruksuniversitet.

1987/88:Jo272 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av professur i alternativ odling.

1987/88:Jo511 av Kjell Nordström och Bengt Kindbom (s,c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om omvandling av personlig professur till permanent professur vid SLU:s institution för husdjurshygien i Skara.

1987/88:Jo601 av Börje Stensson och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i avsikt att inrätta en professur i skogshistoria enligt vad som anförts i motionen.

1987/88:Jo604 av Nils Erik Wååg och Börje Nilsson (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en sådan omdisponering av anvisade medel alt resislensforskning-en vid Balsgård främjas.

1987/88:Jo605 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tilländer (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökat forskningsstöd till den svenska trädgårdsnäringen i enlighet med vad i motionen anförs.

1987/88:Jo608 av Jan Jennehag (vpk) vari yrkas att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anslår 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 484 817 000 kr.

Utskottet

För nästa budgetår föreslås att medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 1 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör forskning inte omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär.

Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av regeringens proposition om forskning att anvisa medel för uppbyggande av ett genetiskt centrum i Ultuna

(prop. 1986/87:80 bil. 7, JoU 19, rskr. 291). 1 syfte alt förstärka uppbyggna- ■     '

den av den biotekniska kompetensen vid detta centrum föreslås alt ytterliga
re 2 milj. kr. anvisas. Medlen bör kunna användas bl.a. till forskning med
syfte att ta fram växter som är mindre kemikalieberoende, dvs. växter som är
resistenta mot olika sjukdomar och angrepp eller som bättre tillgodogör sig
markens näringsförråd. ,54

Vidare har beräknats 600 000 kr. för en personlig extra tjänst som     JoU 1987/88:17 professor i eiologi för Per Jensen. .

För finansiering av den till SLU från Stockholms universitet överförda verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi föreslås att anslaget räknas upp med 1,5 milj. kr.

Forskarutbildningen vid SLU bör stimuleras. Antalet doktorandtjänsler bör relativt sett vara ungefär lika stort som vid andra högskolor. Ytterligare 4 milj. kr. har beräknats för detta ändamål.

För att ge utrymme åt de forskningsområden som har prioriterats i SLU:s handlingsprogram för budgetåren 1987/88-1991/92 bör SLU fortsätta med omprövning och omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. En omfördelning inom en ram av ca 2 % av de samlade forskningsresurserna bör ske under budgetåret 1988/89. SLU bör i nästa anslagsframställning redovisa effekten m.m. av genomförda omfördelningar. Genom omfördelning bör utrymme kunna skapas även för den undervisning i agrarhisloria m.m. som SLU har angett som angelägen.

I sin anmälan till proposition 1987/88:64 bil. 3 har jordbruksministern föreslagit alt antalet platser vid skogsteknikeriinjen vid SLU utökas till 135. Det av riksdagen tidigare sammanlagt godkända antalet utbildningsplatser bör därför utökas med 15. Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning vid jordbruks- och skogsbrukssektorn föreslås gälla för nästa budgetår.

Utbildningslinje/poäng Antal utbildningsplatser

Lanlbruksvetenskapliga fakulteten
Agronomlinjen, 220 poäng Hortonomlinjen, 220 poäng Landskapsarkitektlinjen, 220 poäng Lantmästariinjen, 40 poäng Trädgårdsteknikerlinjen. 40 poäng	130 25 30 140 44
Skogsvetenskaptiga fakulteten
Jägmästarlinjen, 200 poäng Skogsmästarlinjen, 60 poäng Skogsteknikeriinjen, 80 poäng	60 45 135
Veterinärmedicinska fakulteten
Veterinärlinjen, 220 poäng Djursjukvårdariinjen, 40 poäng	65 20
Summa	694

Sammanlagt bör anslaget till SLU enligt förslaget räknas upp med 45 317 000 kr. till 482 818 000 kr.

I motion Jo608 (vpk) anförs att huvudförslaget kommer alt drabba grundutbildningen vid SLU. För att bibehålla utbildningens kvalitet bör anslaget räknas upp med ytterligare 2 milj. kr.

Utskottet är medvetet om att medelsberäkningen för SLU kan få negativa
effekter på grundutbildningens kvalitet. De beslut som under de senaste åren
fattats av statsmakterna inom området forskning och utbildning har i stor
utsträckning inneburit en prioritering av forskningen. Denna omfattas ej
heller av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Samtidigt bör
noteras att under de senaste budgetåren huvudförslaget inte tillämpats fullt 55

ut på den del av SLU:s anslag som avser grundutbildningen. På något längre     JoU 1987/88:17

sikt finns det anledning att överväga om inte grundutbildningen bör undantas

från den successiva minskning av resurser som huvudförslaget innebär eller

tillföras realt ökade resurser. Med hänsyn till att det statsfinansiella läget

kräver stor återhållsamhet med utgiftsökningar godtar emellertid utskottet

regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1988/89 och avstyrker

motion J06O8.

När det gäller motion Jo511 (s,c) om inrättande av en fast professur i husdjurshygien i Skara får utskottet anföra följande.

Genom riksdagsbeslut år 1977 inordnades veterinärinrätlningen i Skara i Sveriges lantbruksuniversitet. Vid veterinärinrätlningen finns bl.a. ett djursjukhus, en försöksgård och en institution för husdjurshygien med hovslagarskola. Den husdjurshygieniska forskningen syftar till att klarlägga orsakssammanhangen bakom miljöbelingade sjukdomar. Som resultat av forskningsarbetet erhålls de basfakta som möjliggör utformandet av en miljö för djurhållningen som är lämplig från djurhälso-, djurskydds- och omgiv-ningshygienisk synpunkt. En viktig del i verksamheten har på senare år blivit den etologiska forskningen. Forskningsverksamheten är i huvudsak förlagd till Skara. I årets budgetförslag har. som redovisats ovan, medel beräknats för en personlig extra tjänst som professor i etologi.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit betydelsen av den forsknings- och försöksverksamhet som bedrivs på förevarande område. Det är angeläget all den vetenskapliga kompetensen bibehålls vid veterinärinrätlningen i Skara och alt denna även framgent kan fungera som ett centrum för forskning och försök på bl.a. husdjursområdet. Mot denna bakgrund finns det anledning alt överväga behovet av en ordinarie professur inom ämnesområdet. Utskottet är dock inte berett att redan inför budgetåret 1988/89 föreslå någon omvandling av den ifrågavarande tjänsten. Motion Jo511 yrkande 2 bör därför inle för närvarande föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Frågan om en professur i skogshistoria, som tas upp i motion J06OI (fp) har enligt vad utskottet erfarit också uppmärksammals inom Skogs- och Lantbruksakademien. Vid akademien finns ett särskilt skogshistoriskt utskott som för närvarande överväger behovet och finansieringen av en professur i ämnet skogshistoria. Enligt jordbruksutskottets mening bör motion J06OI inte föranleda någon åtgärd i avbidan på resultatet av de nyssnämnda övervägandena.

Två motioner berör utbildning m.m. i alternativ odling. Enligt motion Jo228 yrkande 2 (c) bör ett sekretariat för alternativ odling byggas upp vid SLU och finansieras med statliga medel. I motion Jo272 yrkande 3 (c) föreslås att en professur inrättas i alternativ odling.

Utskottet erinrar om all den alternativa odlingen på senare tid blivit föremål för allt större uppmärksamhet och tillförts ökade resurser såväl i rådgivningssammanhang som i forskning och utbildning m.m. (se bl.a. JoU 1986/87:19 och 22). Från och med budgetåret 1986/87 bedriver lantbruksnämnderna rådgivning i alternativ odling. För budgetåret 1988/89 avsätts 1,7 milj. kr. för denna verksamhet. Inom ramen för de forskningsprogram som rör nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen m.m. har hittills anslagits 17 milj. kr. om året sedan budgetåret 1986/87. Vid SLU har

56

inrättats en tjänst som statskonsulent i alternativ odling. Det kan tilläggas att     JoU 1987/88:17

utskottet vid behandlingen av 1987 års forskningsproposition uttalade att den

alternativa odlingen inte utan särskilda skäl borde behandlas inom en

särskild institution utan alt forskningen om denna borde ske naturligt

integrerat i annan jordbruksforskning (JoU 1986/87:19 s. 17). Anledning

saknas att nu frångå denna ståndpunkt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo272 yrkande 3.

Vad utskottet anföri ovan innebär även att utskottet avstyrker motion Jo228 yrkande 2. I anslutning till motionen kan nämnas att SLU och Ekhagastiftelsen träffat ett avtal om samverkan och samordning av resurser för utveckling av alternativ odling. I avtalet fastställs bl.a. ramar för parternas engagemang under en 20-årsperiod med början den 1 januari 1987. En översyn av överenskommelsen skall ske vart femte år.

Motionerna Jo604 (s) och Jo605 (c) går i huvudsak ut på att forskningen vid SLU:s anläggningar i Balsgård resp. Alnarp tillförs ökade resurser. Enligt den förstnämnda motionen bör förstärkningen ske genom omdisponering av medel inom SLU. Båda motionerna syftar till att främja resislensforskningen inom frukt- och bärodlingen.

Utskottet vill framhålla att det närmast ankommer på lantbruksuniversitetet att göra sådana prioriteringar som avses i motion Jo604. Vid SLU har nyligen gjorts en översyn av forskningen inom trädgårdsområdet. Ytterligare medel föreslås satsade på trädgårdsforskning genom omfördelning inom SLU och genom ökade anslag från Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Vidare bör erinras om att staten sedan länge bidrar med stöd till växtförädlingsforskningen enligt avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse (se punkt 36 nedan). Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att motionerna behandlar angelägna forskningsuppgifter som bör erhålla fortsatt statligt stöd. Vad utskottet anföri ovan bör i viss mån kunna tillgodose motionerna. Dessa påkallar därför ingen Särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om det sammanlagda antalet utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:Jo608 till Sveriges lanibruksimiversitet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 482 817 000 kr.,

3. beträffande en professur i husdjurshygien

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo511 yrkande 2,

4. beträffande en professur i skogshistoria att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo601,

5. beträffande en professur i alternativ odling

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo272 yrkande 3,

6.         beträffande eu sekretariat för alternativ odling
att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo228 yrkande 2,

7.         beträffande ökad forskning på Irädgårdsområdet 57
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo604 och 1987/88:Jo605.

34.     Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet och . JoU 1987/88:17
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit under punkterna G 2 - G 3 (s. 71-73) och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges länibruksuiti-versitei för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 236 967 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

3. att riksdagen tijl Inredning och utrustrung av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 15 400 000 kr.

35.     Skogs-och jordbrukets forskningsråd

Regeringen har under punkt G 4 (s. 73-74) föreslagit att riksdagen till Skogs-
och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reserva
tionsanslag av 119 727 000 kr. ,

Motioner

1987/88:Jo416 av Elving Andersson öch Eva Rydén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om prioritering av forskningsresurser till vällehbruksområ-

det,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om en referensanläggning för miljöstudier.

1987/88:Jo719 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

83. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1988/89 under jordbruksdepartementets huvudtitel anslår 10 milj. kr. mindre till skogsforskning än regeringen föreslagit eller således 109 727 000 kr. på hela anslaget.

Utskottet

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Regeringens förslag om medelsanvisning innebär en anslagsuppräkning med sammanlagt 6 847 000 kr. varav 3 milj. kr. avser bioteknisk kompelens-uppbyggnad.

Jordbruksministern anför i övrigt bl.a. att SJFR och fiskeristyrelsen har i
uppdrag alt utarbeta ett samlat, övergripande program för forskning och ,
utvecklingsverksamhet på fiskets område. De av SJFR och fiskeristyrelsen
nu redovisade förslagen på fiskeforskningens område är begränsade i
huvudsak till det biologiska området. Ytterligare arbete återstår innan del 58

program som regeringens uppdrag omfattar är klart. Det gäller bl.a. en     JoU 1987/88:17

kartläggning av de insatser som görs inom olika universitet och högskolor

samt vilka övriga resurser som i dag står till förfogande för FoU inom

området. Vidare återstår att behandla teknisk FoU, FoU på vissa andra

områden med anknytning till fisket samt möjligheterna till s.k. kollektivt

finansierad forskning. SJFR och fiskeristyrelsen fortsätter programarbetet.

Innan delta är avslutat kan enligt jordbruksministern ställning inte las till

behovet av eventuellt nya insatser på fiskeforskningens område.

Enligt motion Jo719 yrkande 83 är det inle tillfredsställande att medel från avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel i så hög grad finansierar skogsforskningen. Förevarande anslag bör därför minskas med 10 milj. kr. och motsvarande belopp tillföras miljövårdsforskningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker därmed motion Jo719 yrkande 83. Motionärernas yrkande (yrkande 82) att motsvarande belopp överförs till anslaget till miljövårdsforskning behandlas i utskottels betänkande JoU 1987/88:18 p. 6.

I anslutning till motion Jo416 om forskningsresurser till valtenbruksområ-det bör framhållas att forskningen på delta område tillförts ytterligare resurser bl.a. i form av en professur i ekologisk zoologi med särskild inriktning på vattenbruk (JoU 1983/84:40). Som framgår av jordbruksministerns redovisning återstår ytterligare arbete i anslutning till SJFR:s och fiskeristyrelsens program för forskning och utveckling på fiskels område. Innan detta arbete är avslutat bör riksdagen inte föreslå några nya insatser av det slag som avses i motion Jo416 yrkandena 1 och 5.

Utskottet hemställer

1.         att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo719 yrkande 83 till Skogs- och jordbrukets forsk
ningsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
119 727 000 kr.,

2.         beträfiande forskningsresurser till vattenbruksomrädet
att riksdagen ayslår motion 1987/88:Jo416 yrkandena 1 och 5.

36.    Stöd till kollektiv forskning m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 5 - G 7 (s. 74-76) och hemställer

1. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 500 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

3. alt riksdagen till Bidrag titt Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 659 000 kr.

37.    Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Utskottet tillstyrker  fegeringens förslag under punkt J 1  (s. 129) och hemställer

att riksdagen till Bidrag tdl vissa internationella organisationer m.m. 59

för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 27 500 000 kr.

38. Ersättningar för viltskador m.m. JoU 1987/88:17

Regeringen har under punkt J 2 (s. 130-131) föreslagit att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 12 320 000 kr.

Vidare har riksdagen beretts lillfälle alt ta del av vad i propositionen anförts rörande försöksverksamhet med bidrag för omplantering av skog som skadats av älg.

Motioner

1987/88:Jo713 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsägare bör kunna påräkna ersättning, utan de nuvarande restriktionerna, när omplantering blir nödvändig.

1987/88:Jo816 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda ersättningsbelopp för återfunna rovdjursrivna renar så att de faktiska skadorna kompenseras,

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om grund för avskjutning för att uppnå ett minskat rovdjurslryck,

3. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om hur fiskarna skall skyddas mot eller ersättas för sälskador,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om älgskadornas inverkan på skogsbruket och begär
förslag till åtgärder för att komma till rätta med dessa.

1987/88:Jo822 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1: att riksdagen hos regeringen begär en genomgripande utredning över ersättningsreglerna för viltskador och beräkningen av självrisken,

2. alt riksdagen hos regeringen begär att de frilevande vildsvinen utrotas,

3. alt riksdagen beslutar alt full ersättning ulan självrisk skall utgå för alla slag av skador förorsakade av vildsvin.

1987/88:Jo860 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts all ersättning för skador av vildsvin skall relateras till skadornas omfattning, inte till fastighetens areal,

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts att skador av grågås skall ersättas efter samma principer som skada av annat vill.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av
angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelserna
om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador
av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från
anslaget vissa åtgärder för all förebygga skador av vilt m.m. 60

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslagsanvisning.       JoU 1987/88:17 Beträffande bidrag till omplantering av skog som skadats av älg anför föredragande statsrådet följande.

Riksdagen har beslutat att skogsägare skall kunna få bidrag när skogsplanteringar utsatts för så svåra skador av älg alt en omplantering är nödvändig enligt skogsvårdslagstiflningens föreskrifter om skyldighet att anlägga ny skog (prop. 1986/87:58, JoU 15, rskr. 190). Som huvudregel skulle gälla aU bidrag kommer i fråga först när skogsägaren skjutit sin tilldelning under den vanliga jakten och dessutom uttömt möjligheterna alt genom särskilda tillstånd till skyddsjakt förhindra att planteringen förstörs. Finansieringen skulle ske med fällavgifter. Varje länsstyrelse skulle enligt propositionen avgöra hur stora avgifter som skall tas ut i länet.

Jag har i samband med utarbetandet av föreskrifter för det nya bidraget erfarit att stor osäkerhet råder i fråga om de årliga skadorna av älg på skog. Det råder också stor osäkerhet om vilken effekt den nya produktionsanpas-sade älgjakten kan få på skogsskadorna. Länens viltskadefonder tillförs för närvarande omkring 20 milj. kr. årligen genom fällavgifter. För att fällavgif-terna inte skall bli oskäligt betungande för jägarna, anser jag all en försöksverksamhet med bidrag till omplantering av skog som skadats av älg bör genomföras i några län. Det är viktigt att bidragsprövningen därvid görs mot bakgrund av de nya bestämmelserna om produktionsanpassad älgjakt. Härigenom vinns nödvändiga kunskaper om hur stor älgslammen bör vara för att skogsskadorna skall hållas på en acceptabel nivå. För all finansieringen av bidraget för omplantering och administrationen av bidragsgivningen skall kunna klaras under försöksperioden bör överföring av medel ske från den gemensamma regleringsfonden till de berörda länens viltskadefonder. Jag räknar med alt en tvåårig försöksperiod kan behövas. Sedan försöksverksamheten utvärderats bör ställning tas till utformningen av ett bidragssystem för hela landet.

Två motioner, nämligen Jo719 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (m) och Jo816, yrkande 4, av Hans Dau (m) tar upp problemen med älgstammens inverkan på skogsbruket. I motion Jo713 yrkas att förslaget om bidrag för omplantering av skog föranledd av betningsskador genomförs utan de nuvarande villkoren för rätt till ersättning. Det framhålls bl.a. att betningsskadorna ofta medför omplantering och att kostnaderna härför drabbar enskilda skogsägare hårt. Den skogsägare som åläggs omplantering borde utan villkor få sina kostnader täckta. 1 motion Jo816, yrkande 4, framhålls bl.a. älgskadornas menliga inverkan på ett effektivt och kvalileisinriktat skogsbruk och yrkas att förslag till åtgärder för att komma till rätta med dessa problem presenteras av regeringen.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare ullalat sig om den oroväckande
utvecklingen av skogsskador på grund av alltför stora viltstammar (JoU
1986/87:15 s. 29 f). Utskottet anförde bl.a. alt kunskapen om älgbeståndeis
storlek och sammansättning var otillräcklig vilket medfört all anpassningen
av stammarna i vissa fall inte lyckats. En grundläggande tanke bakom
viltskadeförordningen är att var och en är skyldig alt tåla ett visst intrång till
följd av förekomsten av vilt. Stora insatser måste ändock göras för alt
förebygga skador. I avbidan på resultatet av den aktualiserade villvårdspoli-
tiken borde någon genomgripande ändring inte göras i gällande ersättnings
regler. Utskottet var inte heller berett all gå längre än regeringen vad 61

beträffade möjligheten till bidrag för omplantering av skog som skadats av     JoU 1987/88:17 älg.

Utskottet har ingen erinran mot att en försöksverksamhet genomförs i enlighet med propositionens uttalanden. I avbidan på resultatet av denna verksamhet bör motionerna Jo713 och J08I6 yrkande 4 inle föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande ersättning för viltskador i allmänhet yrkas i motion Jo822 yrkande 1 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) att en genomgripande utredning av ersättningsreglerna för viltskador och beräkning av självrisk genomförs. Självrisken borde enligt motionärerna sättas i relation till det faktiska skördeutfallet. Även finansieringsfrågorna borde ses över.

Utskottet anser att resultatet av den viltvårdspolilik som innefattas i fjolårets beslut om ny jaktlag m.m. (JoU 1986/87:15) bör avvaktas ytterligare en tid innan ersättningssystemet blir föremål för ev. omprövning. Motion Jo822 yrkande 1 avstyrks således.

De frilevande vildsvinen är föremål för yrkanden i två motioner. I motion Jo822 yrkandena 2 och 3 yrkas alt de frilevande vildsvinen skall utrotas samt att full ersättning utan obligatorisk självrisk skall utgå för skador orsakade av vildsvin. I motionen anförs bl.a. alt skadenivån kommer alt öka kraftigt om vildsvinen tillåts sprida sig och att samhället måste ta sitt fulla ansvar för de därmed sammanhängande skadekostnaderna. Ersättning för skador av vildsvin skall enligt yrkande 1 i motion J086O av Gunnel Liljegren (m) relateras till skadans faktiska omfattning. Med nuvarande regler beräknas skadeersättningen med bortseende från en viss självrisk som relateras till fastighetens areal. Detta medför, enligt motionären, att lantbrukarna dyrt får betala för det samhällsintresse som vildsvinen enligt riksdagen representerar.

UtskoUet har i tidigare ställningstagande (JoU 1986/87:15 s. 34) beträffan
de de frilevande vildsvinen bl.a. anfört alt dessa representerar ett stort
jaktligt värde och åter under kontrollerade former bör bli ett inslag i den
svenska faunan. De allmänna uttalandena om vildstammarnas begränsning ' ■

omfattar även vildsvinen, och därför bör jakttrycket vara starkt. Utskottet accepterade tills vidare att ersättning för skador av vildsvin skulle utgå i de fall del var uppenbart oskäligt att den skadelidande själv skulle bära kostnaden. Mot bakgrund av redovisade ställningstaganden och då skäl finns all ytterligare avvakta skadeutvecklingen avstyrks motionerna Jo822 yrkan- ' dena 2 och 3 och J086O yrkande 1.

I motion J086O yrkande 2 yrkas att skador av grågås skall ersättas efter samma principer som skador av annat vilt. Enligt motionären här under senare år svåra skador åstadkommits av grågås som ökat stort i antal.

Utskottet erinrar om all skador orsakade av grågås inle i och för sig är •

uteslutna från ersättningsrält enligt gällande regler. En förutsättning härför är som för andra skador av vilt i allmänhet att normal jakt eller särskild skyddsjakt inte kunnat genomföras till skydd mot skador. Vidare kan nämnas att skyddsjakt på grågås genom tillägg (1987:905) till jaktförordningen generellt kan genomföras inom ett antal angivna områden under del av året. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill och med åberopande av vad som

62

tidigare  anförts  angående   nu  gällande  ersättningsregler  motion  J086O     JoU 1987/88:17 yrkande 2.

1 motion JÖ8I6 yrkande 3 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur fiskare skall skyddas mot eller ersättas för skador orsakade av säl. Motionären framhåller att sälstammen;ökal i sådan omfattning vid norra bohuskusten och i Östersjön alt fiskare drabbas av skador medförande stora avbräck i näringen. Tillåls en okontrollerad tillväxt av sälstammen måste samhället ta sitt ansvar gentemot den som drabbas ekonomiskt. Om inte, bör , skyddsjakten omgående återinföras.

1 samband med inskränkningen av skyddsjakten på säl anslöt sig utskottet till den bedömning som gjordes av föredraganden i propositionen med förslag till ny jaktlag (JoU 1986/87:15 s. 44 f). Möjligheten till skyddsjakt utnyttjades i myckel liten utsträckning varför behovet av bestämmelsen antogs vara begränsat. Med en nedgång av sälstammen och i salarnas reproduktionsförmåga kunde även en begränsad jakt öka risken för utrotning, särskilt i Östersjön. Denna bedömning är enligt utskottet alltjämt giltig även om sälstammen på vissa håll eventuellt kan ha ökat. Med hänsyn till att de grundläggande förutsättningarna för salens fortbesländ inle synbarligen kan sägas ha förbättrats, kan utskottet inle finna någon anledning att förorda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida i fråga om sälskador m.m. Motion JÖ8I6 yrkande 3 avstyrks således.

I motion J08I6 yrkandena 1 och 2 yrkas höjda ersättningsbelopp för återfunna rovdjursrivna renar samt alt regeringen ges till känna vad i motionen anförs orn grunden för avskjutning så alt ett mindre rovdjurslryck kan uppnås. I motionen anförs bl.a. att det under senare år alltmer ökande rovdjurstrycket inom renskötselområdet innebär att renskötseln och de

renskötande samerna inte bara får,vidkännas stora ekonomiska förluster til) .

följd av rovdjursangreppen utan dessutom att detta får negativa effekter för renskötarnas arbetsmiljö. Dessutom skall beaktas att de verkliga förlusterna är 3-5 gånger större än antalet återfunna rovdjursrivna renar. Avskjutningen måste ökas sä att rovdjursslammarna minskas för att drivkraften bakom en rationell renskötsel inte skall rubbas.

Utskottet har tidigare (JoU 1986/87:15 s. 35) uttalat sig om nödvändigheten av att rovdjursstammarnas storlek kontrolleras genom viss jakt, att enstaka skadevållande djur skjuls bort och att samhället i större utsträckning än tidigare tar ansvar för den decimering av rovdjursstammen som kan vara nödvändig. Någon ökad avskjutning var utskottet inte berett att förorda. Då ersättningsreglerna för rovdjursskador är föremål för ett forskningsprojekt hos naturvårdsverket, som väntas vara avslutat under första halvåret 1988, anser sig utskottet alltjämt inte böra göra några uttalanden angående ersättningsbeloppen för rovdjursrivna renar. Även utskottels bedömning i övrigt kvarstår varför utskottet avstyrker motion J08I6 yrkandena 1 och 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättningar för vdtskador m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 12 320 000 kr.,

2. beträffande älgstammens inverkan på skogsbruket m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts rörande --j

försöksverksamhet med bidrag för omplantering av skog som skadats     JoU 1987/88:17 av älg samt avslår motionerna  1987/88:Jo713 och  1987/88:Jo816 yrkande 4,

3.            beträffande viltskador i allmänhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo822 yrkande 1,

4.            beträffande de frilevande vddsvinen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo822 yrkandena 2 och 3 och 1987/88:860 yrkande 1,

5.            beträffande skador orsakade av grågås

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo860 yrkande 2,

6.            beträffande sälskador

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo816 yrkande 3,

7.            beträffande rovdjursskador

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo816 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 15 mars 1988 På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk) och Kaj Larsson (s),

dock att vid behandlingen av punkterna 1-11 och 13-21 Ingrid Hemmingsson (m) deltagit i stället för Jens Eriksson (m),

vid punkterna 13-38 Anders Castberger (fp) deltagit i stället för Bengt Rosén (fp), samt

vid behandlingen av punkt 12 Ivar Virgin (m) deltagit i stället för Jens Eriksson (m), Mona S:t Cyr (m) deltagit i stället för Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s) deltagit i stället för Kaj Larsson (s) och Kerstin Göthberg (c) deltagit i stället för Lennart Brunander (c).

64

Reservationer joU 1987/88:17

1 .Lantbruksstyrelsen (punkt 2 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 3 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo205 bör anslaget till lantbruksstyrelsen kunna minskas med 3 riiilj.kr. på grund av minskade arbetsuppgifter m.m. Utskottet tillstyrker motion Jo205 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag öch med bifall till motion 1987/88: Jo205 yrkande 6 till Lanlbruksstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 59 102 000 kr.,

2. Lantbruksnämnderna (punkt 3 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dets att den del av utskottels yttrande på s..3 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med, "milj.kr." bort ha följande lydelse:

Av samma skäl som utskottet anfört ovan (reservation 1) beträffande lantbruksstyrelsen bör anslaget till lantbruksnämnderna minskas med 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker således motion Jö205 yrkande 7.

de/i att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1.       att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo205 yrkande 7 t\ll Lantbruksnämnderna för
budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 216 665 000 kr.,

3. Stöd till biodlingen (punkt 3 mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Jo202" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning av biodlingens värde för växtodling, sysselsättning och export m.m. Ytterligare resurser bör -genom omfördelning - tillföras biodlingen dels i form av förstärkning av , anslagen till biodlingsavdelningen vid SLU, dels i form av bidrag till en konsulenttjänst i biodlingsfrågor. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo202 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.          beträffande stöd tid biodlingen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

65

4.     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (punkt 4 mom.       JoU 1987/88:17

1)

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo213 att bidraget till jordbrukets inre rationalisering på sikt bör upphöra. För nästa budgetår bör bidragsramen för detta ändamål minskas med 10 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1.         att riksdagen med anledning av regeringens förslag och rnotion
1987/88:Jo213 yrkande 9 medger alt under budgetåret 1988/89 stats
bidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högsl
20 000 000 kr.,

5.     Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5 mom.

2) '    • ■

Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning alt det bör vara möjligt alt sälja
en betydande del av jordfondens markinnehav till enskilda brukare. Bl.a:
talar det minskade behovet av strukturrationalisering för att så blir fallet.
Riksdagen bör uttala sig för en försäljning av mark till ett värde av caöO milj. ;

kr., vilket belopp kan tillföras statskassan. Härigenom tillgodoses i huvudsak motionerna Jo209 yrkande 9 och Jo213 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.             beträffande försäljning av mark från jordfonden

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 9 och 1987/88:Jo213 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till, känna vad utskottet anfört om försäljning av mark.

6. Omfattningen av anslaget till särskilda åtgärder för
Norrlandsjordbruket (punkt 7 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "I anslutning"

och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse: :

Enligt utskottets mening är det naturligt att förevarande anslag omfattar även de delar av Älvsborgs län som ingår i stödområde enligt bestämmelser- . na om prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Utskottet tillstyrker därför motionärens yrkande att de ifrågavarande kommunerna omfattas av anslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet sålunda anfört.

66

dets att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: JoU 1987/88:17

4. beträffande omfattningen av anslaget att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo233 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört om fördelning av medel från förevarande anslag,

7.     Prisstöd till rennäringen (punkt 8 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo206 har prisstödet till rennäringen under några år inte uppjuslerats på samma sätt som prisstödet till Norrlandsjordbruket. För att i någon mån reparera den eftersläpning som skett bör anslaget höjas med 2,4 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion Jo206 yrkande 4. Härigenom tillgodoses även motion Jo237 yrkande '

dets att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1987/88:Jo237 yrkande 2 och med bifall till motion 1987/88;Jo206 yrkande 4 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 27 769 000 kr.,

8.     Översyn av prisstödet (punkt 8 mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "rennäringen m.m." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo210, att en översyn bör göras av prisstödet till rennäringen och formerna för överläggningarna mellan staten och rennäringen. Den eftersläpning som skett i fråga om prisstödets storlek talar för att en sådan översyn görs. I samband härmed bör även kostnads- och lönsamhetsutvecklingen för rennäringen på längre sikt undersökas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen.

dels att utskottels hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande översyn av prisstödet att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo210 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

67

9.       Låginkomslsalsning m.in. inom jordbruket (punkt 11 mom.      JoU 1987/88:17

5)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "45 milj.kr." bort ha följande lydelse:

Under anslaget prisreglerande åtgärder anslås medel till vad som kallas låginkomslsalsning. Denna post rymmer flera verksamheter, bl.a: åtgärder för produktionsanpassning. Poslen tillkom som kompensation för uteblivna livsmedelsprishöjningar på 1970-talel. Den är således en livsmedelssubvention. Enligt utskottets mening kan posten minskas med 45 milj.kr. Utskottet förutsätter att jordbruket får ta ut detta belopp i form av höjda priser. Det anförda innebär all utskottet tillstyrker motion Jo213 yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande låginkomslsalsning m.m. inom jordbruket alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 12 i motsvarande del  som sin mening ger regeringen till  känna vad utskottet anfört,

10.     Anslag till livsmedelssubventioner m.m.(punkt 11 mom.
11)

Under förutsättning av bifall tdl reservat'ion9

Reservanterna under reservation 9 anser att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo209, 1987/ 88:Jo270och med bifall till motion 1987/88: Jo213 yrkande 12, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 146 671 000 kr.

11.     Livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 6)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på 's. 15 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "Jo270 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter på livsmedelssubvenlionerna som framförs i motion Jo205. I början av 1970-lalet infördes livsmedelssubventioner för all skydda barnfamiljerna mot snabba prisökningar på baslivsmedel. Subventionerna kommer emellertid alla hushåll, och inte endast barnfamiljerna, till del. Om man vill förbättra barnfamiljernas situation är det bättre att som föreslagits i motion Jo205 ge stöd direkt i form av barnbidrag och vårdnadsbidrag. De flesta livsmedelssubventionerna har avvecklats.

Regeringen föreslår nu för andra året en minskning av mjölksubventionerna, denna gång med 250 milj.kr. vilket motsvarar 19 öre/liter i partiledel. Åtgärden motiveras med behov av omprioritering i budgeten för all skapa resurser för andra insatser.

68

Utskottet kan inle acceptera delta förslag. Del viktiga är att ge barnfamil- JoU 1987/88:17 jerna ett väsentligt direkt nettotillskott efter skatt och efter del hänsyn tagils till prishöjning på mjölk. Först i samband därmed är utskottet berett alt avveckla mjölksubventioner. Utskottet tillstyrker således fp-yrkandet att anslaget till livsmedelssubventioner höjs med 250 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Härigenom tillgodoses även centermotionen Jo270 i motsvarande del.

dets att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande livsmedelssubventioner att riksdagen med anledning av motionerna 19S7/S8:Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri,

12.    Anslagtilllivsmedelssubventioner(punkt 11 mom. 11)

Under förutsättning av bifall tdl reservation 11

Reservanterna under reservation 11 anser att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motio
nerna 1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 och med avslag på
motionerna 1987/88:Jo209 och 1987/88:Jo213 yrkande 12, samtiiga i '

motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anvisarell förslagsanslag av 2 441 671 000 kr.,

13.    Livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "Jo270 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna från centern och folkpartiet om de negativa effekterna av minskade livsmedelssubventioner. Regeringsförslaget leder till stora prishöjningar.för mjölk, vilka blir särskilt kännbara för barnfamiljerna. Det kan också leda till försämrad lönsamhet för jordbruket. Utskottet avstyrker den av regeringen föreslagna reduceringen av livsmedelssubvenlioner och tillstyrker motion Jo270 i motsvarande del. Härigenom tillgodoses även motion Jo205 yrkande 10.

dels alt utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande livsmedelssubvenlioner att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

69

14. Anslag till livsmedelssubventioner (punkt 11 mom. 11) JoU 1987/88:17

Underförutsättning av bifaU till reservation 13

Reservanterna under reservation 13 anser all utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1987/88: Jo205 yrkande 10 och 1987/88:Jo270 och med avslag på motionerna 1987/88:Jo209 och 1987/88:Jo213 yrkande 12, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1988/89 anvisar eft förslagsanslag av 2 441 671 OOOkr.,

15.    Avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel m.m. (punkt
11 mom. 7)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "När det" och på s. 16 slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som anförs i motion Jo209 om de höga matpriserna och om mervärdeskattens roll i detta sammanhang. De ökande levnadskostnaderna är särskilt påfrestande för lågavlönade med stor försörjningsbörda. Intäkterna från matmomsen ger enligt vissa beräkningar drygt 20 miljarder kronor, vilket motsvarar en fjärdedel av de totala momsintäkterna och ungefär en tredjedel av inkomstskatterna. Dessa fakta utgör i sig bevis för det orimliga i att beskatta livsmedlen på det sätt som nu sker. Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande att regeringen bör framlägga förslag om avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel. Som ett första steg på vägen mot en sådan reform bör livsmedelssubventionerna höjas kraftigt, något som är påkallat bl.a. av fördelningspolitiska skäl. För budgetåret 1988/89 bör subventionerna höjas med 4 miljarder kronor.

dels all utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel och höjning av livsinedelssubventionerna

alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo209 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16.    Anslag till livsmedelssubventioner m.m. (punkt 11
mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Reservanten under reservation 15 anser att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag
på motionerna 1987/88:Jo205 yrkande 10, 1987/88:Jo213 yrkande 12
och 1987/88:Jo270 och med bifall till motion 1987/88:Jo209, samtliga i
motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1988/89 anvisar ettförslagsanslag av 6 191 671 OOOkr. "70

17.                                                                Statens delansvar för överskottsarealen m.m. (punkt JoU 1987/88:17
11 mom. 9)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "2 och 3)" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo234 har jordbruket anpassat djurhållningen för att motverka överproduktionen av animaliéprodukter. Detta har resulterat i en kompensatorisk ökning av spannmålsodlinjgen. Regleringskassan har också tillförts medel från animaliesidah via de s.k. slaktdjursavgifterna. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening motiverat att överskottsarealen beräknas utifrån ett normalskördeår med nuvarande produktion och ätt spannmålsöverskottet beräknas med utgårigsjjunkt i den genomsnittliga skörden åren 1984-71986. Utskottet ansluter Sig vidare till yrkandet att samhällets delansvar för överskottsarealen skall uppgå till 60 %. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha.följande lydelse: ,

9.         beträffande omfattningen av statens delansvar för överskottsarea-.
ten m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo234 yrkandena 2 och 3 som sin mening, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18.    Ändringar av Statens delansvar för Överskotts
arealen (punkt 11 mom. 10)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla rh)
anser '

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet erinrar om att riksdagens" och slutar med "angiven del" bort ha följande lydelse:

Alla ändringar av såväl storlek som form i fråga öm statens ansvar för överskottsproduktionen bör prövas av riksdagen. Detta bör riksdagen, med anledning av motion 1987/88: Jo213 yrkande 4, som.sin mening ge regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: ■    '

10.        beträffande ändringar av statens delansvar för överskottsarealen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: J6213 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19.    Målsättningen för livsmedelsbéredskapen m.m. (punkt 12
mom. loch2)

Karl Erik Olsson och Kerstin Göthberg (c) ahser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s, 20 som börjar med "Utskottet är"
och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse: , - .

71

Av jordbruksnämndens yttrande framgår att 1987 års försvarsbeslut får JoU 1987/88:17 allvarliga konsekvenser när det gäller beredskapen av livsmedel och insatsvaror under krigs- och krissituationer. Även om man accepterar de antaganden om importnivåer m.m. som beslutet förutsätter kommer stora problem att uppstå, bl.a. när det gäller den nödvändiga produktionsomställningen i jordbruket. Beträffande proteinfodermedel täcker lagringen ej ens det behov som anges i försvarsbeslutet. Om nyssnämnda antaganden inte håller, eller en krissituation får längre varaktighet än som förutsatts, blir försörjningssituationen ohållbar. Sammanfattningsvis anser utskottet att planeringsförutsättningarna på livsmedelsförsörjningens område innebär ett allt för stort risktagande. Detta intryck, förstärks också av det faktum att kommunikationerna kan störas och alt landet kan komma att delas vid en partiell ockupation. Ett annat hot är att radioaktivt nedfall kan slå ut en del områden för livsmedelsproduktion. Tjernobyl och dess konsekvenser visar att spridningen av det radioaktiva nedfallet kan få omfattande effekter. Svåra försörjningsproblem kan uppslå.

En god försörjningsberedskap är en förutsättning för ett väl fungerande totalförsvar. Målsättningen för livsmedelsförsörjningen måste därför planeras så att tillgången på livsmedel kan garanteras under såväl avspärrning som krig.

Beredskapslagringen bör utformas så att en acceptabel kriskost kan garanteras befolkningen i en kris inledningsskede och så att tillgången på insatsvaror till jordbruket möjliggör en varaktig och uthållig produktion av livsmedel så som folkförsörjningsmålet anvisar. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo219 yrkande 1 att målsättningen bör vara en 80-procentig självförsörjningsnivå för livsmedel och insalsvaror. Detta innebär även att anslaget till kostnader för beredskapslagring m.m. bör höjas med 30 milj. kr., något som vinner starkt stöd i jordbruksnämndens yttrande (se reservation 22).

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Del ovan" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i c-motionen Jo219 att en god livsmedelsberedskap förutsätter att varje region i landet har en väl fungerande jordbruksproduktion till vilken lokala livsmedelsindustrier är knutna. Oaktat att jordbruksnämnden redovisat vissa insatser på förevarande område, vilket i och för sig är positivt, bör betydelsen av den regionala försörjningsförmågan understrykas ytterligare av riksdagen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo219 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottels hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1.             beträffande målsättning för beredskapsplaneringen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo219 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.             beträffande regional livsmedelsförsörjning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo219 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

72

20.                                                                Försörjning med ammoniak (punkt 12 mom. 3) JoU 1987/88:17

Sven Eric Lorentzon, Ivar Virgin och Mona S:l Cyr (m) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 20 som börjar med "Med samma" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Av jordbruksnämndens yttrande framgår att försvarsbeslutet innebär att det inte föreligger något behov av beredskapslagring av gödselmedel, trots att den inhemska ammoniakproduktionen upphört. Enligt utskottets mening innebär delta ett alltför stort risktagande från beredskapssynpunkt. Som anförs i motion Jo213 måste Sveriges långsiktiga försörjning med ammoniak tryggas. Delta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.            beträffande försörjning med ammoniak

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.    Beredskap mot elavbrott m.m. (punkt 12 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Kerstin Göthberg (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser---- (lika med utskottet)--- och vattenförsörjning.

Utskottet delar därför motionärernas åsikt att en särskild utredning bör göras om jordbrukets beredskap mot elavbrott m.m. I samband härmed bör förslag framläggas om ett 25-procentigi bidrag till lantbrukare som anskaffar lämpligt reservkraftverk. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo201 och Jo203 bör ges regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4.            beträffande beredskap mot elavbrott m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo201 och 1987/88:Jo203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22.    Kostnader för beredskapslagring m.m. (punkt 13)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser, med hänvisning till vad som anförts i reservation 19, att utskottets hemställan under punkt 13 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo219 yrkande 2 till

Kostnader för beredskapstagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 173 669 000 kr.    '

73

23.                                                                            Arealstöd till spannmålsodling m.m. (punkt 14 mom. 11) JoU 1987/88:17

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Jo241" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo207, att spannmålsodlingen i Norrbotten är betydelsefull från många synpunkter. Den bidrar till att bibehålla försörjningsberedskapen, sysselsättningen och det öppna landskapet. Regeringen bör snarast framlägga förslag om ett arealstöd till spannmålsodling i Norrbotten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo207 bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån motion Jo241, som därmed kan lämnas utan vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande arealstöd till spannmålsodling m.m. att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo207 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1987/88:Jo241 utan vidare åtgärd,

24.     Metod för uppräkning av prisstödet (punkt 14 mom. 13)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Av jordbruksministerns" och slutar med "vara motiverade" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i vpk-motionen Jo242 att den'lämpligaste' metoden för uppräkning av prisstödet är en justering av örestalen på de produkter som är berättigade till prisstöd. Regeringen bör uppdra åt jordbruksnämnden att fördela beloppet på de olika produkterna. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: .13. beträffande metod för uppräkning av prisstödet att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo242 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförf.

25.     Skogsstyrelsen (punkt 16mom.l)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Anders Castberger (fp) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas mening alt något anslag icke bör beviljas för tillsyn m.m. enligt lagen (1987:588) om Iräfiberråvara. Utskottet tillstyrker motion Jo226 yrkande 1. Därigenom tillgodoses även yrkande 3 i motion Jo301.

74

de/5 alt utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: JoU 1987/88:17

1.        att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1987/88:Jo226 yrkande 1 samt med anledning av motion
1987/88:Jo301 yrkande 3 till Skogsstyrelsen för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 33 001 000 kr.,

26.     Förändringar i skogspolitiken (punkt 16 mom.2)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Anders Castberger (fp) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 31 slutar med "med tillämpningsbestämmelser" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar bedömningen i motionerna (m, fp och c) att skogspolitiken och skogsvårdslagen bör ses över. En utredning bör tillsättas med detta uppdrag. Därvid bör de synpunkter som anläggs i de olika motionerna tjäna som vägledning. Vad utskottet anföri med anledning av motionerna Jo213 yrkande 18, Jo301 yrkandena 1 och 2 samt Jo314 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

de/5 att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.         beträffande förändringar i skogspolitiken att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 1987/88:Jo213 yrkande 18, 1987/88:Jo301 yrkandena 1
och 2 samt 1987/88:Jo314 yrkande 1,

27.     Stimulans och rådgivning (punkt 16 mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "(yrkande 19)" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkande 19 i motion Jo213, alt rådgivning och information bör ersätta stora delar av regleringen och författningarna. Vad utskotlet sålunda anföri bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: .

3.         beträffande stiitiulans och rådgivning ,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlet
anföri med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 19,

28.     Personalminskning (punkt 16 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Utskottet finner heller" och slutar med "vid skogsvårdsmyndighelerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkande 5 i motion Jo314 (c) med begäran av översyn av möjligheterna att minska skogsvårdsorganisationens personal. Motionärer-

75

nas förslag om ett förenklat regelsystem bör få till följd att personalbehovet     JoU 1987/88:17 minskar.   Riksdagen  bör göra ett särskilt uttalande med  anledning av motionsyrkandet.

de/5 att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4.            beträffande personalminsktting

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo314 yrkande 5,

29.     Portalparagrafen (punkt 16 mom. 5)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "icke påkallad" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på skogspolitiken som uttrycks i vpk-motionen där det framhålls att politiken bör vila på en helhetssyn på skogen som en levande naturresurs. I enlighet med motionärernas yrkande bör således skogsvårdslagens portalparagraf formuleras om, så att skogen beskrivs som en mångsidig resurs, där hänsynen till bevarandet av arter och ekosystem och människors behov av rekreation är minst lika viktig som ekonomiska aspekter. Riksdagen bör således med bifall till motion Jo786 yrkande 1 begära en ändring av 1 § skogsvårdslagen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5.            beträffande portalparagrafen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo786 yrkande 1 hos regeringen begär förslag till ändring av 1 § skogsvårdslagen.

30.     Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 17
mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet delar" och på s. 33 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn som anläggs i motion Jo226 beträffande gallrings-verksamheten . Något behov att förslärka rådgivningen finns inte. Likaså bör begäran om anslag för fullföljd av iräfiberlagen avvisas. Riksdagen bör således bifalla motionen i berörd del och minska det föreslagna anslaget med 5,3 milj.kr.

de/5 all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo226 yrkande 2 saml med avslag på motion 1987/88:Jo301 yrkande 4 till Skogsvårdsslyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 175 393 000 kr.,

76

31.                                                                Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 17 JoU 1987/88:17
mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "När det" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo301 saknas anledning bevilja anslag för fullföljd av träfiberlagen. Regeringens förslag bör därför justeras ned med 0,8 milj.kr.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo301 yrkande 4 samt med avslag på motion l987/88:Jo226 yrkande 2 till Skogsvårdsslyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 179 893 000 kr.,

32.    Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar (punkt 19)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionen. Del föreslagna anslaget bör alltså minskas med 5,5 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

de/5 utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo226 yrkande 3 till 5/:og5V(3/-d55fye/5e/-«fl.-/«ve5/e-ringar för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 28 315 000 kr.,

33.    Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
(punkt 20 mom.l)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskotlet biträder förslaget i motion Jo301 yrkandena 6 och 7 om att 5§3-bidragen bör avskaffas i sin nuvarande form. De bör ersättas med en bidragsform som skall ha till syfte alt ersätta skadad skog i norra Sverige. Vad utskottet anföri bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motioherna Jo302, Jo 312 och Jo314 yrkande 2 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo302,1987/88:Jo312 77

och  1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd del som sin mening ger     JoU 1987/88:17 regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7,

34.     Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m.m. (punkt 20 mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 all den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo314 (c) alt bl.a. bidragsram 2 under anslaget till sin huvuddel bör avvecklas (yrkande 2 i berörd del). Återstoden - 15 milj. kr. - bör användas till lövskogsplantering på gammal nedlagd jordbruksmark. Däremot avstyrks de förslag till ändrad användning av dessa bidragsmedel som framförs i motionerna Jo301 yrkandena 6 och 7 och Jo312.

dets att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7,1987/88: Jo302 och 1987/88: Jo312 som sinmening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo314 yrkande 2 i berörd del,

35.     Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m. m. (punkt 20 mom. 1)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder vpk:s förslag i motion Jo312 att 5§3-bidraget avskaffas och ersätts med ett anslag för bidrag till skogsgallring och hjälpplantering. Det anförda innebär alt utskottet avstyrker motionerna Jo301 yrkandena 6 och 7, Jo302 och Jo314 yrkande 2 i berörd del. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens användning.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1.  beträffande skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd m.m. '

alt riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Jo301 yrkandena 6 och 7,1987/88: Jo302 och 1987/88: Jo314.yrkande 2 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo312,

78

36.                                                                Bidrag till Skogsvård (punkt 20 mom. 3) JoU 1987/88:17

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet står" och på s. 40 slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet biträder den mening som framförs i motion Jo226. Som motionärerna framhåller bör rambeloppet för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd minskas med 50 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Bidraget bör endast utgå i inre stödområdet (A och B). Del skall ses som ett regionalpolitiskt stöd för all främja avverkningen och återbeskogningen inom vissa områden, där lönsamheten är så låg att avverkning ej sker. Som motionärerna framhåller bör även rambeloppen för bidrag till dikning och översiktliga skogsinventeringar minskas. Bidragsramen för stödåtgärder i det skogliga stödområdet bör icke höjas, vilket' , regeringen föreslagit. Sammanlagt bör riksdagen anvisa ett belopp av 182,8 milj.kr. under anslaget D 6.

de/5 utskottels hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo226 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1987/88:Jo301 yrkande 5 och 1987/S8:Jo314 yrkandena 2 (i återstående del), 3 och 4 till Bidrag tidskog.svård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 182 800 000 kr.,

37.    Bidrag till skogsvård m.m. (punkt 20 mom. 3)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet står" och på s. 40 slutar med "läns inland" saml den del på s. 40 som börjar med "Med motsvarande" och slutar med "Jo301 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på bidragsanslaget som framförs i motion Jo301 (fp). Bidrag bör kunna utgå till åtgärder för aktiv natur- och kulturvård vid skogsodlingar. För att undvika risken att hittills okända men värdefulla områden drabbas bör det samtidigt slås fast alt bidrag inle skall utgå om länsstyrelsen säger nej. Riksdagen bör med hänsyn härtill minska anslaget med 40 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo301 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 4 och 1987/88:Jo314 yrkandena 2 (i återstående del), 3 och 4 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 230 000 000 kr..

79

38. Bidrag till skogsvård (punkt 20 mom. 3) JoU 1987/88:17

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet slår" och på s. 40 slutar med "läns inland" och den del på s. 40 som börjar med "Utskotlet avstyrker" och slutar med "det föregående" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder den mening som framförts i motion Jo314 (c) om anslagels storlek. Motionärerna yrkar även all skogsvårdsavgiften slopas. Bidragsformerna 3 och 5 - tillsammans med den större delen av bidragsform 2, som avhandlats i reservation 10 ovan, bör enligt utskottets mening avvecklas vid ingången av nästa budgetår. Sammanlagt bör riksdagen anslå 88,5 milj.kr. under anslaget. Av anslaget bör 73,5 milj.kr. anvisas för bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom del skogliga stödområdet och till adellövskogsbruk, medan 15 milj.kr. bör anvisas till lövskogsplantering. Bidragen till skogsvården inom stödområdet utgör ett regionalpolitiskt bidrag och bör finansieras med ordinarie budgetmedel.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning av motion 1987/88:Jo314 yrkandena 2 (i återstående del), 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 4 och 1987/88:Jo301 yrkande 5 till Bidrag tid skogsvård m.ni: för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 88 200 000 kr.,

39.    Skogsvårdslagens hänsynsregler (punkt 20 mom. 7)

Lars Ernestam (fp), Jan Jennehag (vpk) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på på behovet av skärpt tillsyn över hur hänsynsreglerna enligt skogsvårdslagen efterlevs. Med hänsyn till den utredning som gjorts i den citerade avhandlingen bör en översyn göras av reglerna och deras tillämpning. Vad utskottet anföri med anledning av motionerna i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande skogsvårdslagens hänsynsregler att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 63 och 1987/88:Jo786 yrkande 5,

40.    Naturvården i den skogliga planeringen m.m. (punkt 20
mom.8)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 alt den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Ulskollel erinrar" och slutar med "11 och 12)" bort ha följande lydelse:

80

Utskottet delar motionärernas mening att ökad hänsyn måste tas till vissa, i     JoU1987/88:17 motionen särskilt angivna naturvårdsintressen. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett särskilt uttalande i detta avseende.

dets att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8.             beträffande naturvården i den skogliga planeringen m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo786 yrkandena 7,8,9,11 och 12,

41.    Överföring av fjällnära skogar (punkt 20 mom. 9)

Karl Erik Olsson (c), Sven Erik Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Ingrid Hemmingsson (m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s.42 som börjar med "I motion " och slutar med "yrkande 22) " bort ha följande lydelse:

I motion Jo213 (m) begärs ett överförande av domänverkets fjällnära skogar till småbrukare eller gemensamhetsskogar. Utskottet tillstyrker förslaget. Domänverket bör successivt avyttra sitt skogsinnehav till enskilda personer. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9.             beträffande överföring av fjällnära skogar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1987/88:Jo213 yrkande 22,

42.    Naturvårdsgräns m.m. (punkt 20 mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet betonar alt det nu är hög tid alt åstadkomma en långsiktig lösning på konflikterna om de fjällnära skogarna. En utredning bör tillsältas om en naturvårdsgräns för dessa skogar. Därvid bör särskilt beaktas att ett småskaligl skogsbruk, så som det traditionellt bedrivas av ortsbefolkningen, har större möjlighet alt bruka skogen på ett miljövänligt sätt. I sammanhanget bör även i övrigt beaktas vad som anförts i motionerna Jo719 och Jo720 i berört avseende. Vad utskotlet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10.             beträffande naiurvårdsgräns m.m.

att riksdagen som'sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo719 yrkande 56 och 1987/88:Jo720 yrkande 6,

6 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

81

43.                                                                             Byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 1 och 2) JoU 1987/88:17

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s.44 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 5" bort hä följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag. Anslaget bör således utgå. Någon bidragsram bör heller icke fastställas för korhmande budgetår.

dels alt utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1.         att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo226 yrkande 5 i
motsvarande del avslår regeringens förslag om att statsbidrag till
byggande av skogsvägar beviljas under budgetåret 1988/89,

2.         att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Jo226 yrkande 5 i
motsvarande del och med avslag på motionerna ]987/88:Jo301
yrkande 8, 1987/88:Jo305, 1987/88:Jo308, 1987/88:Jo311 och 1987/
88: Jo313 avslår regeringens förslag om anslag till Stöd tdl byggande av
skogsvägar,

44.     Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 2)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar med "Utskotlet har" och på s. 45 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker folkpartiels förslag i motion Jo301 om minskning av anslaget.

de/5 alt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo301 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1987/88:Jo226 yrkande 5, 1987/88:Jo305, 1987/88:Jo308, 1987/ 88:Jo311 och 1987/88:Jo313 till Stöd tid byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.,

45.     Stöd till byggande av skogsvägar m.m.(punkt 21 mom.2)

Jan Jennehag (vpk) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s.45 som börjar med "Utskotlet är" och slutar med "motion Jo3H" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Jo311. Riksdagen bör således anslå 70 milj .kr. under denna titel.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo311 samt med avslag på. motionerna 1987/ 88:Jo226 yrkande 5. 1987/88:Jo301 yrkande 8. 1987/88:Jo305, 1987/ 88:Jo308 och 1987/88:Jo313 till Stöd Ull byggande av skogsvägar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.,

82

46.                                                                            Åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen JoU 1987/88:17
(punkt 21 mom. 3)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s.45 som börjar med "I motion" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

I motion Jo301 (fp) yrkas även att ståtsbidrag inte bör utgå till åtgärder Som strider mot starka naturvårdsintressen. Utskottet biträder förslaget. Riksda-' gen bör göra ett uttalande i enlighet med motionen.

de/5 all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder som strider mot starka naturintressen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1987/88:Jo301 yrkande 9. .    .

47.     Fiskeristyrelsen (punkt 23 mom. 1)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s.46 som börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "om medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Utskotlet biträder motionärernas yrkande. Riksdagen bör således anslå 300 000 kr. utöver regeringens förslag.

de/5 att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1987/88:Jo402 och 1987/88:Jo415 yrkande 4 till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av .39 447 000 kr.,

48.     Främjande av fiskerinäringen (punkt 25)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s.47 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "tillstyrker detta" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärens yrkande. Riksdagen bör således anvisa ett belopp som med 1 milj.kr överstiger vad regeringen föreslagit.

dets att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88: Jo403 yrkande 2 till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 3 263 000 kr.

49.     Bidrag till fiskevård m.m. (punkt 30)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk) och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med "Utskottet får" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening alt en viss anslagshöjning torde 83

vara nödvändig för alt inte fiskevården skall eftersättas alltför mycket. Enligt     JoU 1987/88:17 utskottels bedömning bör 1 milj.kr. avsättas utöver regeringens förslag. Riksdagen bör således med anledning av berörda motionsyrkanden anvisa 6 119 000 kr. för ändamålet.

de/5 att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1987/88:Jo415 yrkande 5, 1987/88:Jo420 och 1987/88:Jo423 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 119 000 kr.

50.     Statens livsmedelsverk (punkt 31 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med "Av den" och slutar med "inte påkallat" bort ha följande lydelse:

Av den ovan---- (lika med utskottet) förbättrad dricksvaltenkvalitet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo744 yrkande 9 och Jo767 yrkande 17 bör ges regeringen till känna. Därmed anser utskottet att syftet med motionerna Jo505 och 513 också tillgodosetls. Vad utskottet anfört får i huvudsak även anses tillgodose syftet med övriga motioner. Något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av dessa motioner synes med hänsyn härtill inte påkallat.

dels all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande handlings- och åtgärdsprogram att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Jo505, 1987/ 88:Jo513, 1987/88:Jo744 yrkande 9 och 1987/88:Jo767 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51.     Sveriges lantbruksuniversitet (punkt 33 mom. 2)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet är" och på s. 56 slutar med "Jo608" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om konsekvenserna av huvudförslaget såvitt avser grundutbildningen. För att behålla utbildningens kvalitet är del nödvändigt att anslaget räknas upp med 2 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således motion Jo608.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88: Jo608 till 5i'en'ge5 lantbruksuniversitet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 484 817 000 kr.,

52.                      En professur i alternativ odling m.m. (punkt 33 mom. 5 och
6) -

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp) Lennart Brunander (c) och Anders Castberger (fp) anser

84

de/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet     JoU 1987/88:17 erinrar" och på s. 57 slutar med "femte år" bort ha följande lydelse:

Den alternativa odlingen har på senare tid blivit föremål för allt större uppmärksamhet, vilket kommer till uttryck bl.a. i ökad efterfrågan på alternalivodlade produkter och i ett ökat intresse från odlarnas sida för hithörande frågor. Denna utveckling bör stimuleras genom ytterligare insatser inom rådgivning och forskning. Enligt utskottels mening är liden mogen att inrätta en professur i ämnet alternativ (biologisk) odling. Utskottet tillstyrker således motion Jo272 yrkande 3. Genom inrättandet av en professur i ämnet torde frågan om ett särskilt sekretariat vid SLU för alternativ odling få sin naturliga lösning i enlighet med synpunkterna i motion Jo228 (yrkande 2). Vad utskottet anfört med anledning av ovannämnda motionsyrkanden bör ges regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5.            beträffande en professur i alternativ odling

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo272 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.            beträffande ett sekretariat för alternativ odling

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo228 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53.    Skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 35 mom. 1)

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp) anser

de/5 att den del av utskottels yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "punkt 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förevarande anslag bör minskas med 10 milj.kr. såvitt avser skogsforskning finansierad med medel från avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Beloppet bör överföras till miljövårdsforskningen (jfr JoU 1987/88:18 reservation 3).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:Jo719 yrkande 83 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 109 727 000 kr.,

54.    Ersättning för viltskador m.m. (punkt 38 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo822 yrkande 1 anser utskottet alt kostnaderna för viltskadorna har blivit orimligt betungande för jordbruket. De ersättningsregler som gäller för viltskador är mycket otillfredsställande med höga självrisker och schablonmässiga beräkningsgrunder. Detta förhållande bör föranleda en genomgripande utredning av ersättningsreglerna för

85

7 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 17

viltskador inklusive självriskens beräkning och finansiering.  Detta bör     JoU 1987/88:17 riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

de/5 alt utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.            beträffande viltskador i allmänhet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Jo822 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Frilevande vildsvin m.m. (punkt 38 mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser

de/5 att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Om frilevande vildsvin får sprida sig över Syd- och Mellansverige kommer skadorna alt öka mycket kraftigt. Någon köttproduktion motsvarande dessa skador erhålls inte. Starka skäl talar således för att tidigare beslut omprövas och alt åtgärder vidtas för en total utrotning av vildsvinen. Under alla förhållanden bör samhället la fullt ansvar för hela kostnaden som vildsvinen förorsakar enskilda jordbrukare. Någon självrisk skall således inte borträknas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo822 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen till känna. Motion Jo860 yrkande 1 avstyrks i den mån den inle kan anses tillgodosedd med vad utskotlet ovan anfört.

de/5 att utskottels hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4.             beträffande de frilevande vildsvinen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Jo822 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motion 1987/88:Jo860 yrkande 1,

Särskilda yttranden

1. Avveckling av livsmedelssubventionerna under en övergångstid (punkt 11 mom. 4)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m) , anför:

Mjölksubvenlionerna är på sikt ogynnsamma både för konsumenter och producenter. Producenterna får felaktiga prissignaler. Stödet finansieras indirekt genom skatteuttag hos konsumenterna själva - inte minst hos barnfamiljerna - vilka subventionerna ofta påstås gynna. Avvecklingen bör ses i samband med moderata samlingspartiets skatleförslag, som gynnar barnfamiljerna.

Mjölksubvenlionerna bör därför avvecklas. För all inte minskningen skall få negativa effekter på produktionen och konsumtionen bör subventionerna avvecklas under en tioårsperiod med 250 milj. kr. per år.

86

2.     Avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel m.m. (punkt      JoU 1987/88:17
11 mom. 7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anför:

Centerpartiet har i olika sammanhang ställt sig positivt till en minskning av skattebelastningen på baslivsmedel. Yrkandet i vpk-motionen om avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel ligger delvis i linje härmed, och frågan bör enligt vår mening aktualiseras på nytt i lämpligt sammanhang. Vi anser dock inle att man bör göra den koppling mellan å ena sidan livsmedelssubventionerna, å andra sidan momsen på livsmedel som motionärerna gjort. Av bl.a. den anledningen ansluter vi oss inte till reservation 15.

3.     Uppräkning av prisstödet till Norrlandsjordbruket (punkt 14
mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Ingrid Hemmingsson (alla m) anför:

Jordbruket är beroende av långsiktiga beslut. Norrlandsstödet är nödvändigt för en lönsam jordbruksproduktion inom stödområdet. Det är angeläget att det räknas upp i takt med inflationen och bibehåller karaktären av produktstöd.

4.     Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (punkt 29
mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

I samband med införandet av fria handredskapsfisket på södra ostkusten förlorade valtenägarna delvis sin enskilda fiskerätt. En rätt som de ägt sedan urminnes tider och för vilken de erlagl betalning vid inköp av sina fastigheter.

Indragningen av den enskildes rätt har genomförts ulan att ersättning utgått för valtenägarnas förluster. Någon värdering av intrånget har ännu ej skett varför det för närvarande är omöjligt att angiva del slutliga medelsbehovet. När en sådan värdering gjorts är moderata samlingspartiet berett att yrka ytterligare medel för ändamålet.

5.     Älgstammens inverkan på skogsbruket m.m. (punkt 38
mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:

Som utskottet mycket riktigt erinrar om har riksdagen tidigare uttalat sig om
den oroväckande utvecklingen av skogsskador på grund av för stora
vilistamamr. Trots detta förmår varken jordbruksministern eller utskottet att
la stegel fullt ut och ändra gällande regler. Vi anser att förhållandena är så väl
kända att åtgärder kan vidtas omgående. Enskilda skogsägare drabbas nu
ofta hårt samtidigt som framtida skogsproduktion äventyras kvantitativt och „.,

o/

kanske främst kvalitativt. Att som jordbruksministern och utskottet föreslår,     JoU 1987/88:17 ytterligare förhala nödvändiga åtgärder under sken av att försöksverksamhet behövs, är enligt vår mening helt otillfredsställande.

STATENS JORDBRUKSNÄMND

Beredskapsbyrån

Datum 1988-03-11

Dnr 405-196/88

JoU 1987/88:17 Bilaga

Riksdagens jordbruksutskott 100 12 STOCKHOLM

Yttrande över motioner om vissa beredskapsfrågor

Riksdagens jordbruksutskott har i skrivelse den 16 februari 1988 hemställt om att statens jordbruksnämnd avger yttrande över följande motioner

1987/88.

Nr	Av
Jo201	Bengt Kindbom och
	Lennart Brunander (c)
Jo203	Anna  Wohlin-Andersson
	och Ivar Franzén (c)
Jo205	Bengt Westerberg
yrkande 11	m.fl. (fp)

Jo213	Cari Bildt m.fl. (i
yrkande 17
Jo219	Olof Johansson
	m.fl. (c)
Jo251	Bertil Danielsson
	m.fl. (m)

Ämne i motionen:

Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen .

Reservkraftverk inom lantbruket.

En jordbrukspolitik som grundas på helhetssyn: Lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel m.m.

Jordbruks- och skogspolitiken: Sveriges försörjning med ammoniak.

Beredskapslagringen av livsmedel m.m.

Inrättande av beredskapsgårdar.

Jo281

Gudrun Norberg (fp) Jordbrukets blockorganisation.

Många av de ämnen som tas upp i motionerna behandlas i den "Programplan för funktionen Livsmedelsförsörjning m m för perioden 1988/89 - 1992/93" som jordbruksnämnden lämnat till regeringen i augusti 1987. Utgående från programplanen har jordbruksnämnden i det följande kompletterat med ytteriigare information som är relevant för de frågeställningar som tas upp i motionerna.

89

Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen (motionerna Jo201och JoU 19ö//öö:1/

Jo203) ' Bilaga

1 motion Jo201 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om jordbrukels beredskap för avbrott och störningar i elproduktionen inom ramen för jordbrukets blockorganisation.

I motion Jo203 hemställs att riksdagen beslutar att ett 25-procentigt bidrag skall utgå till de lantbrukare som anskaffar lämpligt reservkraftverk för att trygga sin animalieproduktion.

Jordbruksnämnden kan inledningsvis konstatera att jordbruksproduktionen, och då främst animalieproduktionen, är mycket beroende av tillgång till elström. Det har redan i fredstid visat sig att betydande störningar i elförsörjningen kan uppslå vid exempelvis snöfall och stormar. Vid sådana tillfällen kan stora problern uppstå med exempelvis mjölkning, ventilation och vattenförsörjning.

Frågan om säkerställandet av elförsörjningen har behandlats vid ett flertal tidigare tillfällen. I dessa sammanhang har jordbruksnämnden pekat på betydelsen för beredskapen av att sådana åtgärder vidtas som stimulerar till anskaffning av reservelverk redan i fred. Jordbruksnämnden har vidare understrukit betydelsen av en samordning mellan planeringen alt möta långa elavbrott och den kommunala beredskapsplanläggningen samt alt frågan om finansiering av reservanläggningar m m som kan vara till nytta både för freds- och krigslid får en sådan lösning, att den stimulerar anskaffande av exempelvis reservkraftverk.

Nämnden anser att alla åtgärder som stimulerar anskaffande av reservelverk är värdefulla. Dessa åtgärder kan vara såväl ekonomiska (ex lån, bidrag, skattelättnader) som i form av allmänna råd.

Som ett led i att minska sårbarheten vad gäller elförsörjningen har jordbruksnämnden inom ramen för beredskapsplanläggningen för jordbruksproduktionen bl a igångsatt två projekt, där studier görs av möjligheterna för tre mjölkproducenler att inom ett block samutnyttja ett gemensamt reservelverk. Försöken, vilka bedrivs dels i, norra delarna av Skåne, dels i Värmland, är ännu inte helt avslutade. Genom att flera jordbrukare enas om ett reservelverk minskas investeringskostnaderna för den enskilde brukaren. Om tre företag gemensamt äger ett reservelverk uppgår investeringskostnaden per enhet till ca 9 000 kr.

I försöket i Skåne, där man kommit längst, deltar tre gårdar med sammanlagt 100 mjölkkor. Gårdarna ligger väl samlade med ett största avstånd på 3 km. Försöket omfattar fingerade elavbrott under ett vår- och ett vinterdygn.

Del gemensamma elverket flyttas vid elavbrotten mellan gårdarna enligt ett i förväg uppgjort schema. För alt samtliga skall kunna' utföra alla nödvändiga sysslor har en gård fått tidigarelägga mjölkningen 2 timmar och en gård senarelägga den med 2 timmar

Hittills har framkommit att jordbrukarna uplevt att samverkan fungerat myckel bra. Alla anser sig ha fått sina behov tillgodosedda och samtliga deltagande jordbruksföretag är idag beredda alt köpa ett elverk för samverkan. Maximalt antal brukare, som kan samverka om ett reservelverk.

90

anses av deltagarna vara tre. När försöken är slutförda har jordbruksnamn-     Job 1987/88:17 den för avsikt att inom ramen för blockorganisationen sprida information om     Bilaga möjligheterna att samverka om ett reservelverk.

Utöver nämnda försök har lantbruksnämnden i Älvsborgs län genomfört ett försök med gemensamma reservkraflverk under januari-juni 1986. Vid försöket gavs ett statsbidrag på 25 % under förutsättning att två lantbrukare med djurproduktion gemensamt anskaffade ett reservelverk och att reservel-verkel får disponeras av samtliga blockmedlemmar vid krig.

Försöket i Älvsborgs län medförde att i Färgelanda kommun inköptes 11 elverk med statsbidrag och i Ulricehamns kommun inköptes 16 stycken. I dessa kommuner fanns efter försöket 12 resp 23 block som saknade reservkraft. Vid en förfrågan varför möjligheten till statsbidrag inte utnyttjats uppgavs vanligast alt det var svårt att samverka om ett reservelverk. Andra anledningar som uppgavs var att kostnaden var för hög för något man inte vet alt man får användning för. Flera jordbrukare uppgav att det var samhällets uppgift all svara för elberedskapen i krig.

Jordbruksnämnden vill än en gång understryka att ur beredskapssynpunkl är alla åtgärder som stimulerar till anskaffande av reservelverk värdefulla. För alt åstadkomma en ökad beredskap kan man exempelvis överväga fördelaktiga lån, bidrag och/eller skattelättnader.

Lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel m m (motion Jo205 yrkande 11)

Motioner

I motion Jo205 yrkande 11 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att klarlägga lämpligheten av att partihandeln övertar skyldigheten att beredskapslagra livsmedel mm. Det konstaleras att,eftersom livsmedelsproduktionen i landet har minskat - när det gäller spannmål kommer att minska - har lagringskapacitet frigjorts inom handeln och att del finns skäl att utreda om beredskapslagringen kan effektiviseras genom att partihandeln - liksom för oljeprodukter - föreläggs att svara härför.

Även om handeln i sin prissättning kommer att kompensera sig för dessa kostnader, så tror motionärerna att de blir lägre genom alt lagring kommer att ske där förbrukning i fredstid äger rum. Vidare anser de att lageromsättningen blir enklare - man behöver inte frakta varor till och från friliggande lager.

Nuvarande beredskapslagring

a. Livsmedel inför ett angrepp mot Sverige.

Livsmedelsberedskapen  grundas främst på  produktionskapacitet och   - ,

beredskapslagring. Redan vid utrikeshandelsstörningar kan utnyttjandet av produktionskapaciteten komma all förändras till följd av den planerade omställningen av jordbrukets produktionsinriktning. Vid ett angrepp blir beredskapslagringen en betydelsefull komplettering.

Vid ett angrepp mot Sverige tillkommer utöver ulrikeshandelsstörningar-
na även konsekvenserna av skador och transportsvårigheter. De senare blir g

en följd av dels angriparens verksamhet och stridsförloppet, dels ett ökat

transportbehov. Angrepp mot våra kommunikationer försvårar framförallt JoU 1987/88:17 transporterna till övre Norrland. Vid en snabb händelseutveckling kan det Bilaga dessutom vara nödvändigt att försvarsmaktens transportbehov i hög grad prioriteras. En mobilisering kan också innebära alt behovet av livsmedel i Norrland ökar betydligt samtidigt som möjligheterna att distribuera livsmedel dit i hög grad begränsas. Stridsförloppet kan även innebära att vissa områden lidvis blir i det närmaste avskurna från övriga delar av landet.

För all kunna möta de ytterligare påfrestningar och de förändringar som följer av ett angrepp, sker bl a en beredskapslagring av konsumiionsfärdiga livsmedel.

Beredskapslagringen av varor utgör inte någon bestämd andel av den normala konsumtionen. Vid valet av varor beaktas i stället både kostnader och varans värde med hänsyn till energi- och näringsinnehåll.

Lagringen sker inte där förbrukningen i fredstid äger rum. Den sker istället där kompletteringar är nödvändiga för att vid ett angrepp mot Sverige kunna trygga livsmedelsförsörjningen trots transportsvårigheter och befolkningsomflyttningar.

b. Livsmedelsråvaror inför utrikeshandelsstörningar.

Om utrikeshandeln minskar kraftigt måste en övergång ske dels från importerade margarinråvaror till olja (ökad inhemsk oljeväxtodling), dels från importerat råkaffe till inhemska substitut. För att ge utrymme för viss övergångstid beredskapslagras orostat kaffe och margarinråvaror. Lagringen sker inte i form av konsumtionsfärdiga produkter eftersom sådan lagring blir dyrare.

Jordbruksnämnden sluter avtal med roslerierna om alt dessa skall svara för en regelbunden omsättning. En del av lagringen sker i friliggande lager. Denna lagring ökar sannolikheten för att även om vissa rosterier blir utslagna vid ett angrepp finns beredskapslagren kvar och kan utnyttjas vid andra rosterier.

Jordbruksnämndens synpunkter

De kommersiella lagren hos partihandel motsvarar behovet under 2-3 veckor medan detaljhandeln endast har lager för ca 1 vecka. Dessutom har hushållen vissa lager.

Ur beredskapssynpunkl är del givetvis värdefullt om handelns lager ökar. En lagringsskyldighel för näringslivet kan och bör dock inte utgöra någon ersättning för beredskapslagring eftersom:

- En sådan lagring har, ur beredskapssynpunkt, den väsentliga nackdelen att riskerna är större för utslagning och medför transportsvårigheter. Dessutom ligger lagren hos partihandeln kanske inte rätt med hänsyn till de befolkningsomflyttningar, som kan bli följden av ett angrepp mot Sverige.

- Kostnaderna blir betydligt högre om lagringen skall utgöra ett genomsnitt av den normala fredstida konsumtionen. Vid nuvarande beredskapslagring väljs varor som ger ett högt energi- och näringsinnehåll i förhållande till kostnaderna. En strävan att bibehålla en kriskost med samma sammansättning som den normala kosten skulle öka kostnaderna. Dessutom begränsas

möjligheterna att minska kostnaderna genom att lagra en mindre förädlad „_

produkt, t ex brödsäd istället för mjöl. Detta sker nu om tillgången på

bygdekvarnar är tillräcklig eller om beredskapslagren kan utrustas med s k     JoU 1987/88:17
hammarkvarnar. Dessa kvarnar drivs av en vanlig traktor. Bilaga

- Näringslivet torde komma att kräva större avkastning/ränta på investerat kapital än nuvarande lagerhållare (Svenska lagerhus AB ingående i Procor-diagruppen) som har statens normalränta som avkastningskrav på investerat kapital vad rör beredskapslagring.

- Det blir vidare svårt att ange en obligatorisk lagringsskyldighet. Man måste bl a fastställa vilka varor som skall omfattas av lagringsskyldigheten. Med hänsyn till lagringsbeständigheten lämpar sig vissa varor knappast för beredskapslagring. Det måste också framgå vilket led i förädlings- och distributionskedjan som har lagringsskyldigheten. Frågan om dispens aktualiseras för varor som inle utnyttjas som livsmedel eller som exporteras.

- Man måste kontrollera att lagringsskyldigheten fullgörs och att några tillfälliga lån ur beredskapslagren inte sker. Förekomsten av det senare kan minska den kommersiella lagringen och medföra att beredskapslagringen inte bidrar till en förbättrad försörjningssäkerhet.

Försörjning med ammoniak, beredskapslagring av insatsvaror och regional försörjningsförmåga (motionerna Jo213 yrkande 17 och Jo219)

Motioner

I motion Jo213 yrkande 17 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Sveriges försörjning med ammoniak. Det konstateras att Sverige idag saknar egen ammoniaktillverkning, att detta från beredskapssynpunkl är allvarligt och att vårt lands försörjning av ammoniak därför långsiktigt måste tryggas.

I motion Jo219 hänvisas till motion FÖ512 om det sårbara samhället. Det hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målsättningen för beredskapen av livsmedel och insalsvaror samt om regional livsmedelsproduktion. Dessutom hemställs att riksdagen anslår ytterligare 30 Mkr till anslaget IX C5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel mm.

Försörjning med ammoniak och beredskapslagring av gödselmedel

Av motion Jo219 framgår att 1987 års försvarsbeslut innebar förändrade planeringsförutsättningar beträffande krisers och krigs Varaktighet. Den största förändringen utgörs dock av att en mera omfattande utrikeshandel skall förutsättas än den som tidigare legal till grund för planeringen.

Den krislängd och krisimporl, som man enligt 1987 års försvarsbeslut skall räkna med i planeringen, medför inget behov av beredskapslagring av gödselmedel trots att den inhemska ammoniakproduktionen upphört. Detta förutsätter dock:

-  En genomsnittlig importnivå på 60 % under ett upp till ett år långt
förkrigsskede och 50 % under ett upp till ett år långt skede efter krig i vår
omvärld. Detta innebär ett stort risktagande.

-     Att behovet av handelsgödselkväve under en kris kan begränsas till en

tredjedel av det normala genom en förändring av jordbrukets produktionsin- „.

riktning, en s k omställning av jordbruksproduktionen. Det bör observeras

att sådan omställning av främst biologiska skäl kommer att la tid. JoU 1987/88:17

En konsekvens av försvarsbeslutet blir en total försäljning av beredskaps-     Bilaga lagren av kvävegödselmedel (kalkammonsalpeter) och övriga gödselmedel (kaliumklorid och,mangansulfat) under försvarsbeslutsperioden 1987/88-1991/92.

Jordbruksnämnden godtar givetvis planeringsförutsättningar och ekono- .■

miska förutsättningar som enligt försvarsbeslutet skall gälla. Nämnden vill dock redovisa vissa förhållanden och konsekvenser som dessa planeringsra- . mar får för vår livsmedelsberedskap på sikt.

I stort sett är livsmedelsberedskapen i nuläget fortfarande tillfredsställande om man bara räknar med de kortvariga kriser som försvarsbeslutet utgår från och att import av viktiga insatsvaror verkligen kan upprätthållas i den omfattning som förutsätts. Verkningarna blir påtagliga först på sikt. Minskade anslag till beredskapslager i kombination med produktionsminskningen 1 jordbruket kommer att på sikt försämra livsmedelsberedskapen. I denna bedömning har hänsyn inte heller tagits till effekterna av omfattande radiaknedfall från kärnvapen eller från ett stort reaktorhaveri.

Beredskapslagring av proteinfodermedel

I försvarsbeslutet förutsatt krislängd och krisimport medför att beredskapslagringen av proteinfodermedel fr o m 1987/88 behöver öka med 20 % om - förutom neutraliteis/krigsskedel - både förkrigsskedet och skedet efter krig beaktas. Beaktas inte skedet efter krig kan lagringen förbli ungefär oförändrad (fig 1, här utelämnad). Därvid förutsätts samma importnivåer och produktionsomslällning som redan beskrivits beträffande gödselmedel.

Planeringsramen enligt försvarsbeslutet har enligt jordbruksnämndens
uppfattning lagts fast utifrån ett ofullständigt underlag. Man har bl a inte
beaktat när under året en kris inleds. ' , ' ■

Den ekonomiska planeringsramen har blivit styrande för beredskapslagringen och nödvändiggör omfattande försäljningar av beredskapslager av proleinfodermedel. Dessa försäljningar är inte motiverade utgående från försvarsbeslutets anlaganden om krisers och krigs varaktighet och karaktär. Lagringen av proteinfodermedel måste halveras under försvarsbeslutsperioden 1987/88 - 1991/92.

För 1988/89 motsvarar utförsäljningen ett värde av ca 30 milj kr - en försäljning som vid bifall till motionen inte blir nödvändig för att finansiera, beredskapsverksamheten. Om ytterligare 30 milj kr anslås för beredskaps- -. lagring behöver endast 40 % (mot tidigare beräknade 70 %) av beredskapsverksamheten finansieras genom utförsäljning av beredskapslager. Lagringen av fiskmjöl bör upphöra eftersom utvecklingen på proteinfodermarkna-den torde medföra svårigheter att i framtiden omsätta dessa, lager.

Regional försörjningsförmåga

Den regionala försörjningsförmågan har uppmärksammals i riksdagens
livsmedelspolitiska beslut, senast 1985. Stödet till främst det norrländska
jordbruket har därför förstärkts kraftigt under senare år för att där bibehålla
en i stort sett oförändrad produktionskapacitet.  Även enligt 1987 års 94

försvarsbeslut bör livsmedelsfunktionen ägna särskild uppmärksamhet åt     JoU 1987/88:17

frågan om den regionala försörjningsförmågan i krig. Detta bör främst gälla     Bilaga

övre Norrland och då bl a möjligheterna att när så erfordras, eventuellt

redan under normala fredslida förhållanden, kunna öka de kommersiella

lagren av livsmedel och livsmedelsråvaror. De statliga lagren av livsmedel

och livsmedelsråvaror, som främst är avsedda för krigsfallet, bör ökas. I

försvarsbeslutet framhålls vidare all man ibör analysera vilka risker som

föreligger alt storstadsområdena avskärs från tillförsel av livsmedel och vilka

konsekvenser detta kan leda till.

Jordbruksnämnden söker vid tillämpningen av den fredstida livsmedelspolitiken förverkliga statsmakternas intentioner i fråga om den regionala försörjningsförmågan inkl att bibehålla en viss förädlingsindustri.

Jordbruksnämnden prövar fortlöpande omfattningen och lokaliseringen av beredskapslagringen av livsmedelsråvaror och livsmedel. Frågan om den regionala försörjningsförmågan ägnas som nämnts särskild uppmärksamhet. Arbetet med ett centralt avtal med KF, ICA och Dagab om att dessa i ett skymningsläge ökar lagren av lagringsdugliga varor i främst Norrland skall slutföras snarast. Redan innevarande budgetår avser jordbruksnämnden att föreslå att reserverade medel på anslaget IX C4 utnyttjas för att öka lagringen i övre Norrland.

Studier av problematiken med den regionala försörjningsförmågan pågår dessutom inom en av ÖCB ledd arbetsgrupp.

Inrättande av beredskapsgårdar (motion Jo251)

1 motion Jo251 hemställs om att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av beredskapsgårdar. I motionen anförs att beredskapsmyndigheterna borde undersöka möjligheterna att få ett landsomfattande nät av beredskapsgårdar. Enligt motionärerna skulle med enkla medel och små kostnader avtal kunna träffas med elkraftsproducerande gårdar som skulle förbinda sig att ha en viss produktionsinriktning och volym. Vidare anförs att i åtskilliga små vattendrag skulle i detta läge vattenkraftverk byggas om ex "Beredskapsnämnden för ekono- . miskl försvar" (ÖCB) initierade och stödde dessa projekt. Motionärerna påpekar avslutningsvis att genom beredskapsgårdar skulle till låga kostnader vår livsmedelsberedskap höjas och sårbarheten minska. Behovet av beredskapslager skulle enligt motionärerna även minska.

Jordbruksnämnden kan inledningsvis konstalera att dagens jordbruk, och då främst del animalieinriktade, är mycket elkraflsberoende. Detsamma gäller för förädlingsindustrin. Alla åtgärder som vidtages för alt säkra elförsörjningen minskar därför sårbarheten och är därför allmänt positiva.

Ett riksomfattande nät av gårdar med en mindre sårbar produktion är från beredskapssynpunkt mycket positivt eftersom det är värdefullt med en regional spridning av såväl jordbruksproduktionen som förädlingen av jordbruksråvaror. Även mindre produktionsenheter är positivt ur beredskapssynpunkt.

Avslutningsvis kan nämnas att jordbruksnämnden deltar i finansieringen
av en förstudie angående hur en osårbar gård, en s k beredskapsgård, skulle 95

kunna   vara   uppbyggd.   Studien   görs   i   Bergslagen   inom   ramen   för     JoU 1987/88:17
Landsbygd 90. Bilaga

Jordbrukets blockorganisation (motion Jo281)

I motion Jo281 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för hur långt blockorganiseringen kommit saml att riksdagen som sin mening ger tillkänna vad som anförts om organisationens betydelse.

Enligt motionären är "Beredskapsorganisationen som skall trygga livsmedelsproduktionen under beredskapslillstånd och krig" (blockorganisalionen) mera en pappersprodukt än en fungerande organisation.

Jordbriiksnämnden vill inledningsvis peka på att regeringen genom beslut den 7 april 1972 förordnat att det inom jordbruksnäringen skall finnas en i fred planlagd blockorganisation. Enligt detta beslut träder organisationen i verksamhet vid krig, eller i den mån regeringen förordnar därom, vid krigsfara eller andra utomordentliga av krig föranledda förhållanden. Organisationen har enligt regeringsbeslutet till uppgift att verka för att tillgängliga produktionsmedel inom jordbruksnäringen fördelas och nyttjas så att bästa möjliga produktionsresultat uppnås.

Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang peka på alt blockorganisationen är noga planlagd i fred. Anvisningar för den regionala planläggningen finns i den av jordbruksnämnden år 1984 utgivna "Föreskrifter och allmänna råd för den regionala planläggningen av jordbrukets blockorganisation." (bifogas).

Enligt dessa anvisningar omfattar Jordbrukets blockorganisation alla i jordbrukets företagsregister ingående jordbruksföretag med minst 2 ha åker, Irädgårdsföreiag samt företag med större djurbesättningar. Blockindelningen utgör grunden för blockorganisationens uppbyggnad. Denna indelning medför att ett lämpligt antal jordbruksföretag sammanförts till en brukningsmässigt funktionell enhet, ett s k block. Blockindelningen är genomförd för hela landet. Totalt finns i riket f n cirka 9 000 block.

Arbetet inom blocken leds av i fred utsedda blockledare, vilka finns förtecknade i särskilda listor. Samtliga block i en kommun är sammanförda till ett eller flera överblock. För varje överblock finns en utsedd överblockle-dare.

Som rådgivare till myndigheterna i frågor som rör blockorganisationen och dess verksamhet finns det för varje län en utsedd länsblockledare och för riket som helhet en riksblockledare. För all ledningspersonal inom organisationen finns det i fred utsedda ersättare. För personal ingående i blockorganisationen finns noga angivna krav på kvalifikationer.

Vad gäller personalförsörjningen inom blockorganisationen har nyligen avslutats en revidering av personalplanerna. Vid denna revidering har en genomgång skett av personalsituationen i samtliga block. I samband härmed har uppskov från militärtjänstgöring givils till värnpliktiga brukare.

I sammanhanget kan noteras att arbetsmarknadsstyrelsen efter revideringen av personalplanerna uttalade att ingen annan näring är så väl planerad för beredskap och krig som jordbruket med sin blockorganisation.

Mot bakgrund av ovanstående finner jordbruksnämnden att blockorgani- o/r

sationen personalmässigt bör kunna fungera när den träder i kraft. Lednings-     JoU 1987/88:17 personalen är noga utvald och den i organisationen ingående personalen kan      Bilaga kunnigt lösa sina uppgifter, vilka f ö är desamma som de sysslar med i fredstid.

Mot bakgrund av alt personalen i blockorganisalionen, dvs jordbrukarna, skall sköta sina ordinarie arbetsuppgifter även under krig har någon övning av denna personal ej bedömts nödvändig. Viss utbildning ges däremot till ledningspersonalen.

Motionären anger att det är mycket angeläget att fredsorganisera blocken samt att organisationen borde vara ett instrument för ökad maskinsamverkan i jordbruket.

Om motionären med fredsorganisera menar att fastställa organisationen för blockorganisationen redan i fredstid så är detta, såsom redovisats, redan genomfört. Om motionären istället med fredsorganisera menar all låta organisationen träda i kraft redan i fredstid så är det inte möjhgt med nuvarande regeringsbeslut, som noga anger när organisationen kan träda i kraft.

Att nyttja blockorganisalionen i fredslid för att få till stånd maskinsamverkan mellan olika jordbrukare är förknippat med flera svårigheter. Maskinsamverkan inom blocken kommer vid en kris/krigssituation att ledas av blockledaren. Därigenom inskränks rätten för den enskilde att bestämma över sin egen maskin. Ett sådant förfarande skulle i fredstid troligen upplevas som olustigt av många. En förutsättning för framgångsrik maskinsamverkan i fredstid är att den sker under frivilliga former.

Vad gäller maskinsamverkan inom blocken vill jordbruksnämnden i sammanhanget peka på pågående försök inom ett par block med samverkan mellan tre mjölkproducenter om ett reservelverk. Dessa försök beskrivs närmare under punkt "Beredskap mot elavbrott i jordbruksproduktionen (motionerna Jo201 och Jo203)".

Sammanfattningsvis finner jordbruksnämnden att blockorganisationen har stor betydelse för jordbruksproduktionen i krig. Nämnden har tillsammans med andra myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund lagt ner ett betydande arbete på organisationen och är övertygad att den kommer att fungera och fylla ett stort behov i krig. I fred bedömer nämnden att det inle finns några möjligheter att utnyttja blockorganisalionen för exempelvis maskinsamverkan.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören efter föredragning av byråchefen Preuthun och byrådirektören Olsson i närvaro av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim.

97