Jordbruksutskottets betänkande

1987/88:16

om skördeskadeskydd (prop. 198^/88:74)

JoU

1987/88:16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en proposition med förslag rörande vissa frågor om
det framtida skördeskadeskyddet.

Utskottet tillstyrker i propositionen framlagda lagförslag som bl.a. innebär
att regeringen får överlämna till en särskild stiftelse, Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd, att besluta i ärenden om skördeskadeskydd.
Förslagen innebär även vissa ändringaf i sekretesslagen (1980:100).
Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen
förordats om det framtida skördeskadeskyddet.

Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande (fp).

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1987/88:74 föreslagit
riksdagen dels att anta förslag till

1. lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels att

3. godkänna vad i propositionen förordats om det framtida skördeskadeskyddet.

Lagförslagen är av följande lydelse:

1 Riksdagen 1987188. 16 sami. Nr 16

1 Förslag till , . 5 V ’>1 ? ’ ’ J> j

Lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd

Härigenom föreskrivs följande. Kj: V

1 § Regeringen får överlämna till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd
att besluta i ärenden om skördeskadeskydd.

2 § Statistiska centralbyrån skall till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd
lämna ut sådana uppgifter som behövs för handläggning av ärenden
om skördeskadeskydd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1988.

2. Den som hos Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd har tagit
befattning med en fråga som avses i 1 § får inte obehörigen röja eller
utnyttja vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden hos
enskild. Bestämmelsen gäller under år 1988.

. JoU 1987/88:16

\ 1 . - »
i J '

2 Förslag till

JoU 1987/88:16

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4§ och bilagan till sekretesslagen
(1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

4 §

Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser
framställning av statistik samt, i den utsträckning regeringen föreskriver
det, i annan därmed jämförbar undersökning, som utförs av myndighet, för
uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och
som kan hänföras till den enskilde. Uppgift i företagsregister, uppgift som
avser avliden, uppgift som behövs för forskningsändamål, uppgift som
avser personal- och lönestatistik och uppgift, som inte genom namn, annan
identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig
till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan
röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider
skada eller men.

Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas enligt vad som föreskrivs
i lag om beslutanderätt i
ärenden om skördeskadeskydd.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år,
såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i
högst tjugo år.

Bilaga2

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
verksamheten har uppdragits åt organet.

Nuvarande lydelse

Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden Stiftelserna

Nordiska museet,
Riksutställningar, Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut
(SIPRI), Sveriges Tekniska mu -

statligt stöd i form av stipendier
(SFS 1976: 1046)
prövning av anställnings- och arbetsvillkor
och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
stiftelsen (SFS 1976: 1046)

1 Lagen omtryckt 1985: 1059.

2 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1986/87: 151 föreslagen lydelse.
1* Riksdagen 1987188. 16sami Nr 16

seum och WHO Collaborating
Centre on International Drng Monitoring -

Föreslagen lydelse

Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden Stiftelsen

Lantbrukarnas skör deskadeskydd Stiftelserna

Nordiska museet,
Riksutställningar, Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut
(SIPRI), Sveriges Tekniska museum
och WHO Collaborating
Centre on International Drng Monitoring -

statligt stöd i form av stipendier
(SFS 1976: 1046)
prövning av ärenden om skördeskadeskydd
(SFS 1988:00)
prövning av anställnings- och arbetsvillkor
och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
stiftelsen (SFS 1976: 1046)

Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 4 § den 1 april 1988, och i övrigt
den 1 januari 1989.

JoU 1987/88:16

Motioner

JoU 1987/88:16

Motion väckt under allmänna motionstiden 1988:

1987/88:Jo261 av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
jordbrukets skördeskadeskydd.

Ett yrkande i ovannämnda motion om införande av ett skördeskadekonto
(motion 1987/88:Sk449) har hänvisats till skatteutskottet.

Motion väckt med anledning av propositionen:

1987/88:Jo3 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som en tredje paragraf i Lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd tillägga: § 3 ”Skyddet är ett individuellt totalskydd och är
öppet för alla jordbrukare med mer än 5,0 ha åker, oavsett organisationstillhörighet.
”

Utskottet

Inledning

Mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
träffades den 10 november 1986 en principöverenskommelse om att
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) skall överta huvudmannaskapet för ett
nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i uppdrag
att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya skyddet.

Arbetsgruppen lade i april 1987 fram ett sådant förslag. Förslaget
innehåller också en överenskommelse mellan staten och LRF.

I proposition 1986/87:146 om reglering av priserna på jordbruksprodukter
m.m. togs bl.a. frågan om det framtida skördeskadeskyddet upp. Regeringen
förordade i propositionen att LRF skulle vara huvudman för ett nytt
skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd och hemställde om riksdagens
godkännande i denna del. Riksdagen beslutade i enlighet med hemställan
(JoU 1986/87:26, rskr. 346).

Samtidigt som regeringen föreläde riksdagen frågan om huvudmannaskapet
uttalades att flera av de frågor som behandlades i överenskommelsen var
av den arten att riksdagen måste besluta i ärendet innan en överföring kunde
ske. Förslag i de olika frågor som fordrade riksdagens ställningstagande
skulle utarbetas och föreläggas riksdagen senast hösten 1987. Under hösten
har förnyade överläggningar ägt rum mellan företrädare för regeringen och
LRF. I förevarande proposition återkommer jordbruksministern nu till
frågan om det framtida skördeskadeskyddet.

Allmänna utgångspunkter

JoU 1987/88:16

Nuvarande skördeskadeskydd infördes år 1961. Syftet är att ge jordbruksföretagen
ett skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador.

Skördeskadeskyddet har sedan tillkomsten utsatts för kritik från i första
hand enskilda jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Även om vissa
förändringar har genomförts i skyddet har jordbrukarnas möjligheter att
påverka skyddets utformning ansetts vara alltför begränsade. Mot den
bakgrunden har det varit angeläget för jordbrukarna att själva få överta
ansvaret för administrationen, finansieringen och den närmare utformningen
av skyddet.

Riksdagen har också, som tidigare nämnts, godkänt att huvudmannaskapet
för skyddet överförs till LRF. Genom en sådan överföring ges jordbruket
frihet att utforma ett lämpligt skördeskadeskydd.

Samtidigt måste emellertid beaktas de allvarliga återverkningar som stora
skördeskador av typen naturkatastrof kan få. Sådana skador kan staten inte
frånsäga sig ansvaret för.

Staten bör följaktligen enligt jordbruksministern ha kvar ett övergripande
ansvar för katastrofartade skador på skörden. Överenskommelsen med LRF
innebär också att staten även i fortsättningen skall ha ett övergripande ansvar
vid skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områden.

Dessutom bör emellertid staten även i fråga om skyddet i övrigt, dvs. till de
delar huvudmannaskapet överföres på LRF, försäkra sig om att vissa
grundläggande krav på det framtida skyddets utformning uppfylls. I det
följande behandlas dessa frågor och frågan om administration och finansiering
av skyddet.

Skyddets omfattning

Den med LRF träffade överenskommelsen innebär att jordbruksnäringen
själv utifrån vissa utgångspunkter skall svara för utformningen av skyddet. I
överenskommelsen med LRF har således vissa riktlinjer för skyddet angivits.
Dessa innebär enligt överenskommelsen bl.a. att skyddet väsentligen är ett
individuellt totalskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med mer än
5,0 ha åker. Väsentliga ändringar får enligt överenskommelsen inte göras
utan regeringens medgivande.

För riksdagens information lämnas i propositionen en redogörelse för
huvuddragen i det system som LRF avser att tillämpa.

Som skadeområden avgränsas årligen de geografiska områden där totalskador
har större omfattning. Endast inom dessa skadeområden skall
ersättning kunna utgå. Jordbrukare får inom sådana områden anmäla arealer
där skörden inte kan bärgas eller skadorna på skörden i fält är sådana att
skörden måste kasseras. Skyddet gäller inte partiella skador och normalt inte
heller utvintringsskador och osådda arealer.

Beräkningen av skördeersättningen sker individuellt för varje företag. Vid
beräkning av skördeskadan utgår man från totalskadad areal och normskördevärdet
i området för den aktuella grödan. Skördeutfallet av andra grödor

som odlas på företaget beaktas inte. Ersättningen beräknas som skördeskadan
på totalskadad areal minskad med en självrisk beräknad på gårdens
totala normskördevärde. Viss minimistorlek på utbetald ersättning kan
komma att bestämmas.

En självrisk på 20-25 % skall tillämpas. Självrisken kan behöva vara olika
stor i olika områden beroende på hur stor sannolikheten för totalskador är.
Även individuella variationer kan ifrågakomma.

I motion Jo3 av Lars Ernestam m.fl. (fp) understryks det angelägna i att
skyddet verkligen blir tillgängligt för alla jordbrukare med mer än 5 ha åker.
Enligt motionen bör det framgå av lagtexten att skyddet är öppet för alla
jordbrukare med angivet markinnehav, oavsett deras organisationstillhörighet.

Utskottet vill framhålla att de uttalanden som görs i propositionen inte ger
utrymme för någon särbehandling av jordbrukare på det sätt som avses i
motionen. Kravet att skördeskadeskyddet skall stå öppet för alla jordbrukare
med viss minimiareal är tillgodosett genom dessa uttalanden, och enligt
utskottets mening är det inte nödvändigt att komplettera lagtexten i angivet
hänseende. Motion Jo3 avstyrks således.

Enligt motion Jo261 av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (båda c)
bör man kunna diskutera omfattningen av skyddet när det gäller de grödor
som skall ingå i systemet. T.ex. ärtor och bönor borde kunna ingå och på
längre sikt även andra grödor som utgör alternativ till den gängse produktionen;
t.ex. energigrödor m.m.

Utskottet vill i fråga om skyddets omfattning hänvisa till den redovisning
som görs i en bilaga till propositionen angående överenskommelsen mellan
företrädare för staten och jordbruksnäringen. De grödor som förutsätts ingå i
skyddet är höstvete, vårvete, råg, korn, havre, vall, matpotatis, fabrikspotatis,
sockerbetor, oljeväxter, blandsäd, foderärter m.m., vallfrö och grönfoder.

Utskottet är inte berett att nu föreslå någon avvikelse från överenskommelsen
i detta avseende. Bl.a. med hänsyn till de allt intensivare strävandena
att ställa om jordbruksproduktionen till alternativa råvaror kan det givetvis
vara motiverat att ägna frågorna om skyddets omfattning fortsatt uppmärksamhet.
Det bör i första hand ankomma på den nye huvudmannen att göra
dessa överväganden. Motionen bör inte föranleda något särskilt uttalande
från riksdagens sida.

Administration av skyddet

Enligt överenskommelsen skall LRF utöva huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet
genom en särskild juridisk person. LRF har för detta ändamål
inrättat en stiftelse vars ledamöter utses av LRF:s styrelse. Stiftelsen skall
inte ha någon annan verksamhet.

Avsikten är att anmälnings- och kontrollförfarandet skall organiseras så att
det kommer att likna det förfarande som för närvarande tillämpas vid
individuell anmälan av skördeskador.

De uppgifter som behövs för skördeskadeskyddet hämtas för närvarande
ur lantbruksregistret. Enligt förordningen (1968:111) om uppgifter för
lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddet

JoU 1987/88:16

utgör uppgift för lantbruksstatistiken också anmälan för reglering av
skördeskada.

Skall stiftelsen administrera skyddet behöver stiftelsen tillgång till motsvarande
uppgifter. För lantbruksföretag inom skördedrabbade områden är det
främst följande uppgifter som behövs, nämligen namn och adress, personeller
organisationsnummer, församlingsnamn och områdesidentifikation
samt odlade grödor och arealerna för var och en av dem.

Även om huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet överförs från staten
till LRF kommer dessa uppgifter också i fortsättningen att lämnas för
lantbruksstatistiken och ingå i lantbrukets företagsregister.

Som framgår av vad som tidigare har anförts behöver stiftelsen också
tillgång till uppgifter om normskördar för ersättningsberäkningarna. LRF
anser att för det framtida skördeskadeskyddet är det tillräckligt med en
tredjedel av nuvarande antal provytegårdar. Det blir därmed sannolikt de
krav statistikanvändare i övrigt ställer som främst kommer att vara styrande
för hur omfattande skördeuppskattningarna behöver vara i framtiden.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden publicerade i juni 1982 Utredning
om de objektiva skördeuppskattningarnas omfattning. Enligt denna
utredning erfordrades, om man bortsåg från skördeskadeskyddets behov,
åtminstone skördestatistik på länsnivå. Skördeuppskattningarna borde,
menade man, kunna begränsas till hälften eller tredjedelen av nuvarande
omfattning. Det kan nu bedömas som troligt att antalet skördeområden kan
minskas från 420 till ca 100.

De uppgifter som stiftelsen kan behöva för administrationen av skyddet
bör stiftelsen mot sedvanlig ersättning få tillgång till efter överenskommelse
med SCB.

LRF har vidare framfört önskemål om att få anlita lantbruksnämnderna
för arbete med rapportering av skadorna samt insamling och granskning av
skadeanmälningarna. Jordbruksministern anser att det arbetet bör få utföras
av nämnderna på uppdragsbasis.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden i detta avsnitt.

Finansiering

Medelsbehovet i det framtida skördeskadeskyddet är beroende av omfattningen
av de skadetyper som ingår i skyddet samt valet av självrisknivå. LRF
avser att i stort sett behålla den ambitionsnivå som gäller för de tillfälliga
åtgärderna i nuvarande skydd. De sammanlagda årliga ersättningarna för
dessa åtgärder har varit i genomsnitt 44 milj. kr. under den senaste
tioårsperioden. Om utvintring m.m., som inte avses beaktas i det framtida
skyddet, frånräknas har de årliga utbetalningarna varit knappt 30 milj. kr.
per år.

Det beräknade skadeutfallet och därmed också ersättningarna kommer att
variera betydligt mellan olika år. Det är därför enligt jordbruksministern
angeläget att skördeskadefonden är tillräckligt stor för att klara dessa
variationer. Under senare år har fondens behållning minskat. Efter utbetalningarna
för 1986 års skörd uppgår skördeskadefonden till ca 324 milj. kr.
Det förutsätts att en uppbyggnad av fonden sker så att denna inom en

JoU 1987/88:16

10-årsperiod kommer att uppgå till storleksordningen 500 milj. kr. i dagens
penningvärde.

Till fonden bör tills vidare årligen föras ett belopp av 60 milj. kr. Detta är
avsett att dels motsvara de årliga genomsnittliga utbetalningarna för
ersättningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig
storlek. Avsättningen till fonden föreslås ske från de prisregleringsmedel
som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom
särskild skördeskadeavgift. Jordbrukets kompensationsram bör höjas med
motsvarande belopp utan avräkning.

Enligt överenskommelsen mellan staten och LRF skulle stiftelsen få överta
skördeskadefonden efter 1987 års skörd. Efter överläggningar under hösten
1987 mellan företrädare för regeringen och LRF har emellertid en överenskommelse
träffats som innebär att fonden inte nu överförs till stiftelsen utan
under en övergångsperiod av fem år kvarstår hos statens jordbruksnämnd.
Fondens medel skall av jordbruksnämnden placeras på samma sätt som
regeringen har angivit för placeringen av övriga prisregleringsmedel. Nämnden
skall efter rekvisition till stiftelsen utbetala de medel som erfordras för
dess verksamhet.

Under övergångsperioden kommer ett arbete att pågå i syfte att nå en
överenskommelse med LRF om en definitiv överföring av fonden vid
periodens slut. I övrigt görs inga förändringar i förhållande till den tidigare
överenskommelsen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden om finansieringen
m.m.

Effekter på den statliga förvaltningen

Överföringen till LRF av huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet kommer
att medföra att dimensioneringen av skördeuppskattningarna blir
mindre beroende av skördeskadeskyddet.

Enligt statistiska centralbyrån måste en ny områdesindelning vara färdig
under hösten året före det skördeår då den skall användas, bl.a. beroende på
den tid det tar för omarbetning av dataprogrammen. Urvalet av provytegårdar
måste också göras tidigt. Skördeuppskattningarna kan därför inte läggas
om förrän fr.o.m. skördeåret 1989.

Intill omläggningen av skördeskadeskyddet den 1 juli 1988 föreslås såväl
skördestatistiska nämnden som enheten för skördeskadeskydd finnas kvar
och fullgöra sina uppgifter vad gäller 1987 års skörd samt förekopimande
avvecklingsarbete. Därefter bör såväl nämnden som kansliet kunna avvecklas.
En mindre del av de uppgifter enheten för skördeskadeskydd har kan
behöva utföras inom statistiska centralbyrån även framdeles, bl.a. gäller det
slutförande av arbete som rör 1987 års skördeskador. Detta har beaktats i
statistiska centralbyråns anslagsframställning.

Jordbruksnämnden bör enligt propositionen kvarstå som huvudmyndighet
för nuvarande statliga skördeskadeskydd till dess att det är avvecklat.

Det anförda föranleder ingen erinran från utskottets sida.

JoU 1987/88:16

Lagstiftningsfrågor

JoU 1987/88:16

Den stiftelse som för LRF:s räkning skall handha skyddet kommer att
anförtros uppgifter som innebär myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen fordrar detta lagstöd. Jordbruksministern föreslår att
uppgiften överlämnas till stiftelsen i en särskild lag.

En fråga som bör uppmärksammas i det här sammanhanget är frågan om
offentlighetsprincipens tillämpning på stiftelsen. Regeringen har i proposition
1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. föreslagit en
utvidgning av principens tillämpning utanför myndighetsområdet och då
främst till sådana organ som handhar myndighetsutövning mot enskilda.
Jordbruksministern anser att stiftelsens verksamhet, i enlighet med de
riktlinjer som redovisas i propositionen, bör omfattas av en sådan utvidgad
offentlighet. Stiftelsen bör således föras upp i den bilaga till sekretesslagen
som föreslagits i propositionen.

Det behov av sekretess hos stiftelsen som kan uppkomma på grund av att
offentlighetsprincipen skall tillämpas tillgodoses i propositionen genom ett
tillägg i 8 kap. 7 § sekretesslagen. En konsekvens av regleringen blir, som
också uttalas i propositionen, att inte bara handlingssekretess kommer att
gälla utan också en motsvarande tystnadsplikt.

De föreslagna ändringarna i sekretesslagen skall inte träda i kraft förrän
den 1 januari 1989.

Avsikten är emellertid att stiftelsen skall påbörja sin verksamhet redan
under 1988. Det behövs därför särskilda bestämmelser om tystnadsplikt för
befattningshavare hos stiftelsen för tiden fram till den 1 januari 1989. Sådana
bestämmelser kan enligt propositionen tas in i övergångsbestämmelserna till
den särskilda lagen om beslutanderätt för stiftelser. De bör ges en begränsad
tillämpningstid och inte gälla längre än till dess ändringarna i sekretesslagen
träder i kraft.

I det föregående har föreslagits att stiftelsen skall få tillgång till vissa
uppgifter ur lantbrukets företagsregister. För dessa uppgifter råder enligt 9
kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) i viss utsträckning sekretess.

Förslagen i proposition 1986/87:151 innebär också att de enskilda organ till
vilka offentlighetsprincipen utsträcks blir att jämställa med myndigheter vid
tillämpningen av sekretesslagen. Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen får
sekretessbelagda uppgifter inte röjas för annan myndighet i andra fall än som
anges i lagen eller i lag eller förordning till vilken lagen hänvisar. Detsamma
gäller enligt 1 kap. 2 § då fråga är om att röja uppgifter för enskild. Av 14 kap.

1 § framgår emellertid såvitt avser uppgiftslämnande myndigheter emellan
att även en föreskrift om uppgiftsskyldighet i en lag eller förordning till vilken
någon uttrycklig hänvisning inte finns i sekretesslagen skall lända till
efterrättelse. Någon motsvarande bestämmelse finns inte då det gäller
uppgiftsskyldighet mot enskilda.

Jordbruksministern anser att uppgiftsskyldigheten gentemot stiftelsen bör
regleras i den särskilda lagen om beslutanderätt för stiftelsen. För att
stiftelsen skall kunna administrera skördeskadeskyddet behöver stiftelsen
tillgång till uppgifter från statistiska centralbyrån redan under hösten 1988,
dvs. innan stiftelsen enligt förslagen i proposition 1986/87:151 blir att

jämställa med myndighet. En särskild hänvisning till uppgiftsskyldigheten
måste därför införas i sekretesslagen. Ett sådant tillägg har gjorts i 9 kap. 4 §.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslaget under punkt 2 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

Utskottet tillstyrker lagförslagen. Det bör framhållas att den nu aktuella
propositionen till viss del förutsätter att riksdagen antar de i proposition
1986/87:151 framlagda lagförslagen. Dessa bereds f.n. i konstitutionsutskottet.
Jordbruksutskottet har till konstitutionsutskottet överlämnat för beredning
den del av proposition 1987/88:74 som avser bilagan till sekretesslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Jo3 antar förslaget till lag om beslutanderätt för
Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) utom såvitt avser bilagan till sekretesslagen,

3. beträffande skyddets omfattning

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om det
framtida skördeskadeskyddet samt lämnar motion 1987/88:Jo261 utan
vidare åtgärd,

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen i övrigt förordats om
det framtida skördeskadeskyddet.

Stockholm den 17 februari 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan
Jennehag (vpk), Leif Marklund (s), Ivar Virgin (m), Anders Castberger (fp)
och Ingrid Hemmingsson (m).

JoU 1987/^8:16?'

Särskilt yttrande

JoU 1987/88:16

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anför:

Vi anser att det borde ha markerats på ett klarare sätt i propositionen att
det inte finns utrymme för någon särbehandling av jordbrukare på det sätt
som avses i motionen; dvs. att huvudmannen t.ex. inte får ställa villkor om
viss organisationstillhörighet för rätten att delta i skördeskadeskyddet. Med
hänsyn till att utskottet understrukit att skördeskadeskyddet skall vara öppet
för alla jordbrukare med viss minimiareal har vi dock avstått från att
reservera oss till förmån för motionens yrkande om komplettering av
lagtexten i angivet hänseende.

gotab Stockholm 1988 14682