Försvarsutskottets betänkande

1987/88:4

om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m.

Sammanfattning

Betänkandet behandlar regeringens förslag i proposidon 1987/88:54 om ändring i värnpliktslagen, m.m. I anslutning till propositionen behandlas också och avstyrks en modon från den allmänna motionstiden 1987 om översyn av inskrivningsförfarandet.

De ändringar i värnpliktslagen som utskottet förordar i enlighet med regeringens förslag rör bl.a. bestämmelserna om undantag i det enskilda fallet från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Bestämmelserna i värnpliktslagen om förtidsinskrivning av och värnplikt för underåriga m.m. föreslås utgå. Vidare förordas en ändring som innebär att krigsförbandsöv-ningar inom armén får delas upp i två delövningar. Utskottet tillstyrker också att riksdagen i enlighet med regeringsförslaget beslutar om vissa terminologiska ändringar i sekretesslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988 såvitt avser bestämmelserna om uppdelningen av krigsförbandsöv-ningar och den 1 juli 1989 i övrigt.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Över lagförslaget under 1 har lagrådets yttrande inhämtats. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat det remitterade lagförslaget utan erinran men påpekat behovet av viss ändring i sekretesslagen. Regeringen har med anledning därav upprättat det under 2 framlagda förslaget dll lag om ändring i sekretesslagen. De till propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1987/88. lOsamL Nr4

FöU

1987/88:4

2§

Yngling, som enligt 15 § inskrivits såsom underårig, är värnpliktig även innan han uppnått värnpliktsåldern.

Vid krig eller omedelbar krigsfara kvarstår värnplikten för den som inkallats till tjänstgöring, så länge behovet det kräver.

3§

Den som är värnpliktig är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Värnpliktstjänstgöring utgörs av

1. värnpliktsutbildning enligt 27 § I niorn..

2. bered.skapsövning enligt 27 § 2 mom.,

3. tjänstgöring enligt 28 §.

3§-

Den som tUl följd av lyte. stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak är oduglig till krigstjänst skall frikallas från värnpliktens fullgörande.

Regeringen må förordna, alt de .som sålunda frikallals skola underkastas läkarundersökning och psykologisk undersökning saml. om de därvid befinnas dugliga till krigstjänst, vara skyldiga fullgöra värnplikt.

4§

Från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring skall den befrias som

1. på grund a v sjukdom eller a v någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen,

2. löper särskild risk alt genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestationsförmågan som avses under 1.

4§

Den som på grund av övergående sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller annan dylik anledning tillfälligt är oduglig till krigstjänst .skall undantagas från Ijänslgöringsskyldighet under erforderlig tid.

Finnes vid inskrivning av värnpliktig, vilken ej kan anses oduglig till krigstjänst. skäl antaga, alt hans förutsättningar för fullgörande av tjänstgöring kunna säkrare bedömas vid en senare lidpunkt, vare lag .samma. Avgörande om sådan värnpliktigs krigsduglighei skall dock träffas senast del år den värnpliktige fyller tjugoett år.

3. genom naiuralisaiion upptas till svensk medborgare del kalenderår då han fyller 28 år eller senare,

4. styrker att han i ullandel genomgått militär utbildning som i huvudsak kan jämställas med grundutbildning enligt denna lag,

5. på grund av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin Ijän.slgörings.skyldighei och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, eller

6. visar andra, synnerliga skäl för befrielse.

Befrielse får begränsas till vissi slag av tjänstgöring och i fråga om befrielse enligt I och 2 även viss tid.

Beslut om befrielse får tas upp till ny prövning.

5§'

Från värnpliktstjänstgöring må helt eller delvis befrias:

a) den som genom naiuralisaiion upplages till svensk medborgare del kalenderår då han fyller tjugofem år eller senare:

h) den som styrker, alt han i ullandel gjort mililärljänsi:

c) den som på grund av långvarig
vistelse utom riket ej fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet
och. då han återvänder till riket, upp
nått en ålder av trettio år: saml

d) den .som, ulan alt fall, varom
ovan i denna paragraf sägs, är för
handen, visar .synnerliga skäl för så
dan befrielse.

• Senaste lydelse 1975:555,

Del åligger inskrivningsnämnd alt vid inskrivningsförrättning

besluta om frikallelse av värnpliktiga enligt 3 § forsla stycket och om undantagande från tjänstgöringsskyldighet enligl 4 §,

besluta om inskrivning av värnpliktiga som ej blivit frikallade enligt 3 § forsla stycket,

besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 §,

besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt 7 §.

Inskrivningsnämnden skalNid inskrivningsförrättning

/. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligl 4 § 1 och 2,

2. besluta om inskrivning av värnpliktiga / övriga fall.

3. besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 §,

4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt 7 §.

Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en värnpliktigs förutsättningar all fullgöra värnplikis-tjänslgöring kan bedömas avsevärt säkrare vid en senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid som behövs. Den värnpliktiges förmåga alt fullgöra tjänstgöring skall dock bestämmas senast under det år då han fyller 21 år.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse FöU 1987/88:4

27 §

/.' De värnpliktigas ulbildningslid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. rnenig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,

3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustaitilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid tlygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar.

Senaste lydelse 1986:110,

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse FöU 1987/88:4

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6. tekniker, vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartilleriet minst 380 och högst 405 dagar,

7. systemtekniker vid tlygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depätjänst, skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamstridsfartyg vid flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogöra-re kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförband.sövningarna inom armén får delas upp på I vä delövningar om sammanlag! högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagarför plutons- och kumpanihe-fäl

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningär om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid tlygvapnet fär särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

29§"

Arendeom befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 5 § första stycket och om anstånd med tjänstgöring enligl 27 § I mom. prövas efter ansökan av den värnpliktige av chefen för värnpliktsverket eller, enligt hans bestämmande, av annan iruppregi-streringsmyndighet.

Talan mot heslut i ärende som avses i första stycket föres hos värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4§ 3—6 och om anstånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnpliktige.

Beslut i ärenden enligl 12 och 19 §§ får överklagas hos värnpliktsnämnden inom två veckor från den , dag då klaganden fick del av beslutet. Beslut orn ändrad uttagning eller lillhörighel efter fullgjord grundutbildning får dock inie överklagas.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § 1 mom. den I juli 1988, och i övrigt den I juli 1989.

I fråga om den som har frikallats från värnpliktens fullgörande enligt äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet föreskrifterna om befrielse enligt 4 § första stycket 1 och 2 i den nya lydelsen tillämpas. Den som har undantagits från tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser skall vid tillämpningen av lagen efter ikraftträdandet anses ha befriats från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring under motsvarande tid.

1 fråga om den som har inskrivits som, underårig före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Sekretess gäller i ärende om inskrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men oin uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, frikallelse från värnplikt, undanlagande från tjänstgöringsskyldighet. anstånd med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i ärende om inskrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliklstjänslgöring på grund av nedsättning av presiaiionsförmå-gan eller särskild risk för detta, anstånd med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stvcke.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse FöU 1987/88:4

Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989.

Motion

Motion från allmänna motionstiden 1987

1986/87:Fö308 av Margareta Hemmingsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i modonen anförts om behovet av en översyn av inskrivningsförfarandet.

Utskottet

Inledning

Är 1983 bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda värnpliktsutbildningen. Kommittén antog namnet 1983 års värnpliktsutbildningskommitté (VK 83). Genom regeringens bemyndigande i mars 1987 utvidgades VK 83:s uppdrag att avse även bl.a. frågan om frikallelse av värnpliktiga. Tilläggsdirektivet föranleddes av ett uttalande av riksdagen om behovet av en sådan översyn med påpekandet att uppgiften kunde anförtros t.ex. VK 83 (FöU 1983/84:5, rskr. 51).

I betänkandena (SOU 1984:7) Värnplikten i framtiden och (SOU 1985:36) Värnplikten i samhället har kommittén redovisat sina överväganden och förslag om hur värnpliktsutbildningen bör bedrivas. I betänkandet (SOU 1986:43) Befrielse från värnpliktstjänstgöring har kommittén behandlat frågan om frikallelse av värnpHktiga och vissa därmed sammanhängande frågor.

VK 83 föreslår i sistnämnda betänkande att värnpliktslagen (1941:967) jämte följdförfattningarna till denna görs dll föremål för en samlad översyn. Översynen behövs enligt VK 83 för att få till stånd en modern och lättöverskådlig författningstext med ett innehåll som står i överensstämmelse med den praxis som har utvecklats i värnpliktsfrågorna. I betänkandet lämnar kommittén dock vissa förslag som den bedömer vara så angelägna att de bör genomföras redan före den förordade översynen. Vissa andra förslag i detta och tidigare betänkanden av VK 83 föreslår kommittén skall tas i beaktande i samband med den föreslagna översynen.

VK 83:s betänkande (SOU 1986:43) Befrielse från värnpliktstjänstgöring FöU 1987/88:4 och remissyttrandena över detta har utgjort det huvudsakliga underlaget för proposition 1987/88:54. Sammanställningar över betänkandet och remissyttrandena har fogats till propositionen (bilagorna I och 3). I bilaga 2 redovisas kommitténs författningsförslag.

Försvarsministern förklarar att han delar VK 83:s av remissinstanserna stödda uppfattning att det föreligger ett behov av en samlad översyn av värnpliktsförfattningarna. Han säger sig avse att i särskild ordning tä initiadv dll en sådan översyn. I proposition 1987/88:54 begränsar han sig därför till att i enUghet med VK 83:s förslag förorda vissa ändringar i personbedömnings-systemet och föreslå att bestämmelserna i värnpliktslagen om inskrivning av och värnplikt för underåriga skall utgå.

En framställning från värnpliktsverket ger försvarsministern anledning att i propositionen också lägga fram förslag rörande skyldigheten att utfärda inskrivningsbok. Vidare föreslår han på grundval av en rapport från chefen för armén att en försöksvis tillämpad möjhghet att dela upp krigsförbandsövningar för vissa värnpliktiga inom armén skall permanentas och utvidgas.

Utskottet delar VK 83 :s och försvarsministerns uppfattning beträffande behovet av en samlad översyn av vårnpliktsförfattningarna. Det synes enligt utskottets mening lämpligt att i detta sammanhang, såsom försvarsministern anför (s. 24), bl.a. bedöma behovet av särskilda bestämmelser för värnphkti-ga som är sjömän eller samer.

Utskottet kommer att i det följande under särskilda rubriker behandla vissa viktigare överväganden och förslag i propositionen.

Frikallelse, undantagande och befrielse m.m.

De ändringar som i propositionen föreslås rörande undantag från skyldigheten att fullgöra värnpliktsutbildning rör främst 3-5 §§ värnpliktslagen. Det föreslås också vissa konsekvensändringar i andra paragrafer i nämnda lag (12, 19 och 29 §§). I sekretesslagen (1980:100) föreslås, en anpassning till ändrad terminologi.

Den huvudsakliga innebörden av de föreslagna ändringarna är att uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse i vårnpliktslagen ersätts av det gemensamma uttrycket befrielse. Bestämmelserna vad gäller grunderna för befrielse från värnpliktstjänstgöringen föreslås anpassas så att de bringas i överensstämmelse med gällande praxis. Vidare införs en enhetlig åldersgräns på 28 år för befrielse från värnpliktstjänstgöring både vid naturahsation och vid långvarig utlandsvistelse.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det nuvarande systemet för
inskrivning av värnpliktiga och redovisning av försvarsmaktens personal
beslutades av 1968 års riksdag (prop. 1968:34, SU 92, rskr. 214). I början av
1980-talet genomfördes den förändringen att uttagningen av värnplikdga
med placering i handräckningstjänst ersattes med placering i bevaknings- och
depåtjänst (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374). Innebörden av
denna förändring var bl.a. att de handräckningsvärnpliktiga i större omfatt
ning kunde användas i krigsorganisationen och att ingen längre togs i anspråk
för värnpliktsutbildning, om han av medicinska skäl inte kunde krigsplace- iq

ras. I övrigt har ordningen för tjänstbarhetsbedömning av de värnphkdga i FöU 1987/88:4 stort legat fast, även om verksamheten varit föremål för kontinuerligt översyns- och utvecklingsarbete inom resp. myndighet. En närmare redogörelse för inskrivningsförfarandet och utvecklingen av systemet lämnas i proposidonen (s. 13-17 och s. 18 ff.).

Utskottet delar försvarsministerns och VK 83:s uppfattning att den nuvarande ordningen för inskrivning av värnplikdga i huvudsak fungerar bra. De föreslagna ändringarna innebär, såsom också framhålls i proposidonen, inte heller någon genomgripande förändring av nuvarande system. De är närmast att se som ett första steg mot den anpassning dll gällande praxis och mot den modernisering av gällande författningar som den ovan förordade översynen syftar till. Utskottet har ingen erinran mot lagförslagen i här behandlad del. Det bör därför antas av riksdagen i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang den under allmänna motionsdden 1987 väckta motionen 1986/87:Fö308 (s). Däri yrkas att regeringen, på sätt den finner lämpligt, skall göra en översyn av inskrivningsförfarandet och återkomma till riksdagen med förslag dll åtgärder. Motionären framhåller som grund för sitt yrkande att det uppdagats att värnpliktiga inskrivningsassistenter och ibland även befäl och civilanställda på värnpliktskontoren fuskar med testresultaten vid inskrivningsprövningarna.

I samband med inskrivning av värnpliktiga har fusk kunnat konstateras i några fall. Utskottet ser allvarligt på att fusk förekommit. Dock har utskottet upplysts om att ändrade rutiner vid prövningen av de värnplikdga minskat möjligheterna till ett sådant förfarande. Skulle fusk förekomma även fortsättningsvis utgår utskottet ifrån att åtgärder mot detta vidtas. Sammanfattningsvis anser utskottet, såsom framhållits i det föregående, att det nuvarande systemet för inskrivning av värnpliktiga i allt väsentligt fungerar bra och finner inte skäl för en översyn av det slag som föreslås av modonären.

Inskrivning av underåriga

För närvarande får regeringen bestämma om inskrivning av den som under inskrivningsåret fyller minst 16 år. Den som inskrivits som underårig blir därigenom värnpliktig.

Försvarsministern framhåller att reglerna (2 § första stycket och 15 § värnpliktslagen) om inskrivning av och värnplikt för underåriga bygger på det vid tiden före den nya befälsordningen (prop. 1977/78:24, FöU lÖ, rskr. 179) gällande systemet för rekrytering av anställt befäl till den militära Organisationen. I och med tillkomsten av den nya befälsordningen påbörjar alla blivande yrkesbefäl befälsutbildningen genom att först som värnpliktiga fullgöra grundutbildningen tillsammans med övriga värnpliktiga. Därigenom finns enligt försvarsministern ej längre behov av nämnda regler i värnpliktslagen varför dessa bör utgå. För detta talar enligt försvarsministerns uppfattning även att Sverige internationellt ställt sig bakom strävandena att förhindra att den som inte fyllt 18 år deltar i militärt försvar.

Utskottet delar uppfattningen att inskrivning av och värnplikt för underåri
ga inte längre bör vara möjlig. Riksdagen bör därför i enlighet med jj

regeringsförslaget avskaffa bestämmelserna därom i 15 § värnpliktslagen och FöU 1987/88:4 som en konsekvens av detta även upphäva 2 § första stycket i denna lag.

Inskrivningsbok

Försvarsministern framhåller att inskrivningen och redovisningen av värnpliktiga sedan länge sker med stöd av automadsk databehandling. Därigenom finns det som värnpliktsverket i en skrivelse till regeringen har påpekat inte längre något behov av att manuellt föra in uppgifter om den värnpliktiges tjänstgöringsförhållanden i en särskild inskrivningsbok. Redovisningen av dessa tjänstgöringsförhållanden sker numera på annat sätt. Bestämmelsen i 20 § värnpliktslagen om inskrivningsbok bör därför enligt försvarsministerns mening utgå.

Utskottetbiträder propositionens förslag också i denna del. 20 § värnpliktslagen bör därför upphävas av riksdagen.

Uppdelning av arméns krigsförbandsövningar

Riksdagen antog år 1984 en lag (1983:1020) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén (prop. 1983/84:59, FöU 10, rskr. 119). Därigenom blev det möjligt att under tiden den 1 mars 1984-den 30 juni 1986 på försök dela upp krigsförbandsövningarna för värnphktiga inom armén som tagits ut till befattningar för plutons- och kompanibefäl. Genom en lag om ändring av ovannämnda lag gav riksdagen år 1986 förutsättningar för en förlängning av denna försöksverksamhet intill utgången av juni 1988 (prop. 1985/86:100 bil. 6, FöU 5, rskr. 117).

Chefen för armén har i en rapport dll regeringen redovisat resultatet av försöksverksamheten. På grundval av rapporten anser försvarsministern att systemet med uppdelning av krigsförbandsövningar bör införas permanent som ett alternativ dll sammanhängande övningar för att ge ytterligare möjligheter till flexibel utbildning. Han anser även att det finns fog för att utvidga systemet till att kunna avse också värnpliktiga som inte har befälsbefattningar. Det bör, anför försvarsministern, ankomma på chefen för armén att precisera vilka värnplikdga som skall kallas in till uppdelad krigsförbandsövning.

Försvarsministern påpekar att en inkallelse till uppdelad krigsförbandsövning innebär ytterligare en inryckning och en utryckning för den värnpliktige. Eftersom in- och utryckningsdagar enligt gällande bestämmelser inte anses ingå i det föreskrivna antalet övningsdagar skulle en uppdelad krigsförbandsövning innebära att den värnpliktige nödgas avsätta ytterligare två dagar vid en uppdelad krigsförbandsövning. Högsta antalet tjänstgöringsdagar bör därför enhgt försvarsministerns uppfattning vid sådan krigsförbandsövning reduceras med två dagar. Försvarsministern understryker i detta sammanhang att strävan bör vara att undvika att anstånd med tjänstgöring medför att den värnpliktige fullgör bara den ena delen av övningen. Sålunda bör t.ex. de värnpliktiga som kallas in till uppdelad krigsförbandsövning särskilt anmodas att söka om anstånd med hela övningen även om hindret bara avser den senare delövningen.

Utskottet biträder proposidonens förslag om uppdelade krigsförbandsöv- FöU 1987/88:4 ningar inom armén. Därvid bör såsom föreslås det sammanlagda antalet övningsdagar reduceras till högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och till högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl. Riksdagen bör sålunda anta den ändring i 27 § värnpliktslagen som föreslås i propositionen.

Ikraftträdande m.m.

Utskottet har ingen erinran mot försvarsministerns förslag att lagändringarna träder i kraft den 1 j uli 1988 såvitt avser bestämmelserna om uppdelning av krigsförbandsövningen och den 1 juli 1989 i övrigt.

Utskottet har inte heller något att erinra mot de delar av lagförslagen som utskottet inte berört i det föregående.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1986/87:Fö308 om översyn av
inskrivningsförfarandet,

2. att riksdagen antar det genom proposition framlagda förslaget dll lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. att riksdagen antar det genom proposition framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 26 januari 1988 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Gunhild Bolander (c), Evert Hedberg (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Barbro Evermo (s), Lennart Holmsten (s), Wiggo Komstedt (m) och Carl-Johan Wilson (fp).