Försvarsutskottets betänkande
1987/88:4
om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m.
Sammanfattning
Betänkandet behandlar regeringens förslag i proposition 1987/88:54 om
ändring i värnpliktslagen, m.m. I anslutning till propositionen behandlas
också och avstyrks en motion från den allmänna motionstiden 1987 om
översyn av inskrivningsförfarandet.
De ändringar i värnpliktslagen som utskottet förordar i enlighet med
regeringens förslag rör bl.a. bestämmelserna om undantag i det enskilda
fallet från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Bestämmelserna i
värnpliktslagen om förtidsinskrivning av och värnplikt för underåriga m.m.
föreslås utgå. Vidare förordas en ändring som innebär att krigsförbandsövningar
inom armén får delas upp i två delövningar. Utskottet tillstyrker också
att riksdagen i enlighet med regeringsförslaget beslutar om vissa terminologiska
ändringar i sekretesslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1988 såvitt avser bestämmelserna om uppdelningen av krigsförbandsövningar
och den 1 juli 1989 i övrigt.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar i propositionen
framlagda förslag till
1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Över lagförslaget under 1 har lagrådets yttrande inhämtats. Lagrådet har i
sitt yttrande lämnat det remitterade lagförslaget utan erinran men påpekat
behovet av viss ändring i sekretesslagen. Regeringen har med anledning
därav upprättat det under 2 framlagda förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen. De till propositionen fogade lagförslagen har följande
lydelse.
FöU
1987/88:4
1 Riksdagen 1987/88. 10sami. Nr 4
1 Förslag till
FöU 1987/88:4
Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen (1941:967)'
dets att 15 och 20—24 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 2 — 5, 12 och 19 §§ samt 27 § I mom. och 29 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Yngling, som enligt 15 § inskrivits
såsom underårig, är värnpliktig även
innan han uppnått värnpliktsåldern.
Vid krig eller omedelbar krigsfara kvarstår värnplikten för den som inkallats
till tjänstgöring, så länge behovet det kräver.
3§
Den som är värnpliktig är skyldig
att fullgöra värnpliktstjänstgöring.
Värnpliktstjänstgöring utgörs av
1. värnpliktsutbildning enligt 27 §
I morn..
2. beredskapsövning enligt 27 § 2
morn..
3. tjänstgöring enligt 28 §.
3§-
Den som tillföljd a v lyte. stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig
svaghet eller annan dylik orsak är
oduglig till krigstjänst skall frikallas
från värnpliktens fullgörande.
Regeringen må förordna, att de
som sålunda frikallats skola underkastas
läkarundersökning och psykologisk
undersökning samt. om de
därvid befinnas dugliga till krigstjänst,
vara skyldiga fullgöra värnplikt.
4 §
Från skyldigheten att fullgöra
värnpliktstjänstgöring skall den befrias
som
1. på grund av sjukdom eller av någon
annan orsak har sin fysiska eller
psykiska prestationsförmåga nedsatt
i sådan grad att han inte kan fullgöra
tjänstgöringen,
2. löper särskild risk att genom
tjänstgöringen få en sådan nedsättning
av prestationsförmågan som
avses under I,
1 Lagen omtryckt 1969:378.
Senaste lydelse av
15 §1975:555 22 §1971:1162
20 § 1971:1162 23 § 1971:1162.
21 § 1971:1162
: Senaste lydelse 1975:555.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
4 §
Den som på grund av övergående
sjukdom, försenad eller otillräcklig
kroppsutveckling eller annan dylik
anledning tillfälligt är oduglig till
krigstjänst skall undantagas från
tjänstgöringsskyldighet under erforderlig
tid.
Finnes vid inskrivning av värnpliktig.
vilken ej kan anses oduglig till
krigstjänst, skäl antaga, att hans förutsättningar
för fullgörande av
tjänstgöring kunna säkrare bedömas
vid en senare tidpunkt, vare lag samma.
Avgörande om sådan värnpliktigs
krigsduglighet skall dock träffas
senast det år den värnpliktige fyller
tjugoett år.
3. genom naturalisation upptas till
svensk medborgare det kalenderår
då han Jyller 28 år eller senare,
4. styrker att han i utlandet genomgått
militär utbildning som i huvudsak
kan jämställas med grundutbildning
enligt denna lag,
5. på grund av långvarig vistelse
utomlands inte har fullgjort sin
tjänstgöringsskyldighet och återvänder
till riket under det kalenderår då
han fyller 28 år eller senare, eller
6. visar andra, synnerliga skäl för
befrielse.
Befrielse får begränsas till visst
slag av tjänstgöring och i fråga om
befrielse enligt I och 2 även viss tid.
Beslut om befrielse får tas upp till
ny prövning.
Från värnpliktstjänstgöring må
helt eller delvis befrias:
a) den som genom naturalisation
upptages till svensk medborgare det
kalenderår då han fyller tjugofem år
eller senare:
b) den som styrker, att han i utlandet
gjort militärtjänst:
c) den som på grund av långvarig
vistelse utom riket ej fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet
och. dä han återvänder till riket, uppnått
en ålder av trettio år: samt
d) den som. utan att fall, varom
ovan i denna paragraf sägs, är för
handen, visar synnerliga skäl för sådan
befrielse.
•' Senaste lydelse 1975:555.
3
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
Under de villkor regeringen bestämmer må anstånd medgivas med tjänstgöring
enligt 27 § I mom. Regeringen meddelar bestämmelser om anstånd
med annan värnpliktstjänstgöring.
12 §4
Det åligger inskrivningsnämnd an
vid inskrivningsförrättning
besluta om frikallelse av värnpliktiga
enligt 3 § första stycket och om
undantagande från tjänstgöringsskyldighet
enligt 4 §.
besluta om inskrivning av värnpliktiga
sorn ej blivit frikallade enligt
3 § första stycket,
besluta om uttagning av värnpliktiga
för utbildning enligt 6 §,
besluta om värnpliktigas tillhörighet
till militärområde, flottan eller
kustartilleriet enligt 7 §.
Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning
/.
besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring
enligt 4 § 1 och 2,
2. besluta om inskrivning av
värnpliktiga i övriga fall.
3. besluta om uttagning av värnpliktiga
för utbildning enligt 6 §,
4. besluta om värnpliktigas tillhörighet
till militärområde, flottan
eller kustartilleriet enligt 7 §.
Om inskrivningsnämnden finnér
att det kan antas att en värnpliktigs
förutsättningar att fullgöra värnpliktstjänstgöring
kan bedömas avsevärt
säkrare vid en senare tidpunkt, får
prövningen uppskjutas under den tid
som behövs. Den värnpliktiges förmåga
att fullgöra tjänstgöring skall
dock bestämmas senast under det år
då han fyller 21 år.
19 §
Värnpliktsverket eller myndighet
som värnpliktsverket bestämmer
handlägger ärende som avses i 12 §,
om ärendet ej avgöres vid inskrivningsförrättning.
Värnpliktsverket eller den myndighet
som värnpliktsverket bestämmer
beslutar i ärenden
/.som avses i 12 §, om ärendet
inte avgörs vid inskrivningsförrättningen,
2. om befrielse enligt 4 § 3—6,
3. om anstånd med värnpliktstjänstgöring.
J Senaste lydelse 1976:307.
4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
27 §
/.’ De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,
2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 325 och högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar för
1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,
2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,
3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,
4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,
5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350
dagar,
6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i
underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,
‘Senaste lydelse 1986:110.
5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda
befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,
2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,
3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,
4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,
5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,
6. tekniker, vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartilleriet
minst 380 och högst 405 dagar,
7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,
8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.
Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar vid
1. armén minst 220 och högst 245 dagar,
2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,
3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,
4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.
B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig
i befattning för
1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamstridsfartyg vid
flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,
2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid flottan, högst 32 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för
1. menig högst 15 dagar,
2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.
För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg
som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas
att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning
som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad
befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stamstridsfartyg
som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två
dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.
6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
Krigsförbandsövningarna inom
armén får delas upp på två delövningar
om sammanlagi högst 23 dagar
för meniga och gruppbefäl och högst
30 dagar för plutons- och kompanibefäl.
Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid
flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.
C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig
i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas
att fullgöra högst fem särskilda övningar.
Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.
Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst
åtta dagar.
Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.
Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.
29 i
Ärende om befrielse från värnpliktstjänstgöring
enligt 5 § första stycket
och om anstånd med tjänstgöring
enligt 27 § I mom. prövas efter ansökan
av den värnpliktige av chefen
för värnpliktsverket eller, enligt hans
bestämmande, av annan truppregistreringsmyndighet.
Talan mot beslut i ärende som
avses i första stycket föres hos värnpliktsnämnden
genom besvär som
skola ha inkommit inom två veckor
från den dag klaganden fick del av
beslutet.
Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring
enligt 4 § 3—6
och om anstånd med tjänstgöring
prövas endast efter ansökan av den
värnpliktige.
Beslut i ärenden enligt 12 och
19 §§ får överklagas hos värnpliktsnämnden
inom två veckor från den
dag då klaganden fick del av beslutet.
Beslut om ändrad uttagning eller
tillhörighet efter fullgjord grundutbildningfår
dock inte överklagas.
"Senaste lydelse 1976:307.
7
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
FöU 1987/88:4
Lämnas ansökan om anstånd med
att påbörja tjänstgöring utan bifall,
skall den värnpliktige inställa sig till
tjänstgöring oaktat han för talan mot
beslutet.
Mot värnpliktsnämndens beslut
må talan icke förås.
Beslut som meddelas enligt 12 och
19 §§ skall gälla omedelbart.
Värnpliktsnämndens beslut får
inte överklagas.
Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § I mom. den I juli 1988, och i
övrigt den 1 juli 1989.
I fråga om den som har frikallats från värnpliktens fullgörande enligt
äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet föreskrifterna om befrielse
enligt 4 § första stycket I och 2 i den nya lydelsen tillämpas. Den som har
undantagits från tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser skall
vid tillämpningen av lagen efter ikraftträdandet anses ha befriats från skyldigheten
att fullgöra värnpliktstjänstgöring under motsvarande tid.
I fråga om den som har inskrivits som underårig före ikraftträdandet
tillämpas äldre bestämmelser.
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
följande lydelse.
Föreslagen lydelse
1 kap.
Nuvarande lydelse
Sekretess gäller i ärende om inskrivning
av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i ärende
som angår antagning till utbildning
vid försvarsmakten, frikallelse
från värnplikt, undantagande från
tjänstgöringsskyldighet. anstånd
med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som avses i
detta stycke.
1 Lagen omtryckt 1985:1059.
Sekretess gäller i ärende om inskrivning
av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i ärende
som angår antagning till utbildning
vid försvarsmakten, befrielse
från värnpliktstjänstgöring på grund
av nedsättning av prestationsförmågan
eller särskild risk för detta, anstånd
med värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst. Sekretessen
gäller dock inte beslut i ärende som
avses i detta stycke.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på
värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och
för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan
befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i
personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
Motion
Motion från allmänna motionstiden 1987
1986/87:Fö308 av Margareta Hemmingsson (s), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en översyn av inskrivningsförfarandet.
Utskottet
Inledning
År 1983 bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet att
tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda värnpliktsutbildningen.
Kommittén antog namnet 1983 års värnpliktsutbildningskommitté (VK 83).
Genom regeringens bemyndigande i mars 1987 utvidgades VK 83:s uppdrag
att avse även bl.a. frågan om frikallelse av värnpliktiga. Tilläggsdirektivet
föranleddes av ett uttalande av riksdagen om behovet av en sådan översyn
med påpekandet att uppgiften kunde anförtros t.ex. VK 83 (FöU 1983/84:5,
rskr. 51).
I betänkandena (SOU 1984:7) Värnplikten i framtiden och (SOU 1985:36)
Värnplikten i samhället har kommittén redovisat sina överväganden och
förslag om hur värnpliktsutbildningen bör bedrivas. I betänkandet (SOU
1986:43) Befrielse från värnpliktstjänstgöring har kommittén behandlat
frågan om frikallelse av värnpliktiga och vissa därmed sammanhängande
frågor.
VK 83 föreslår i sistnämnda betänkande att värnpliktslagen (1941:967)
jämte följ dförfattningarna till denna görs till föremål för en samlad översyn.
Översynen behövs enligt VK 83 för att få till stånd en modern och
lättöverskådlig författningstext med ett innehåll som står i överensstämmelse
med den praxis som har utvecklats i värnpliktsfrågorna. I betänkandet
lämnar kommittén dock vissa förslag som den bedömer vara så angelägna att
de bör genomföras redan före den förordade översynen. Vissa andra förslag i
detta och tidigare betänkanden av VK 83 föreslår kommittén skall tas i
beaktande i samband med den föreslagna översynen.
FöU 1987/88:4
9
VK 83:s betänkande (SOU 1986:43) Befrielse från värnpliktstjänstgöring
och remissyttrandena över detta har utgjort det huvudsakliga underlaget för
proposition 1987/88:54. Sammanställningar över betänkandet och remissyttrandena
har fogats till propositionen (bilagorna 1 och 3). I bilaga 2 redovisas
kommitténs författningsförslag.
Försvarsministern förklarar att han delar VK 83 :s av remissinstanserna
stödda uppfattning att det föreligger ett behov av en samlad översyn av
värnpliktsförfattningarna. Han säger sig avse att i särskild ordning ta initiativ
till en sådan översyn. I proposition 1987/88:54 begränsar han sig därför till att
i enlighet med VK 83:s förslag förorda vissa ändringar i personbedömningssystemet
och föreslå att bestämmelserna i värnpliktslagen om inskrivning av
och värnplikt för underåriga skall utgå.
En framställning från värnpliktsverket ger försvarsministern anledning att
i propositionen också lägga fram förslag rörande skyldigheten att utfärda
inskrivningsbok. Vidare föreslår han på grundval av en rapport från chefen
för armén att en försöksvis tillämpad möjlighet att dela upp krigsförbandsövningar
för vissa värnpliktiga inom armén skall permanentas och utvidgas.
Utskottet delar VK 83:s och försvarsministerns uppfattning beträffande
behovet av en samlad översyn av värnpliktsförfattningarna. Det synes enligt
utskottets mening lämpligt att i detta sammanhang, såsom försvarsministern
anför (s. 24), bl.a. bedöma behovet av särskilda bestämmelser för värnpliktiga
som är sjömän eller samer.
Utskottet kommer att i det följande under särskilda rubriker behandla
vissa viktigare överväganden och förslag i propositionen.
Frikallelse, undantagande och befrielse m.m.
De ändringar som i propositionen föreslås rörande undantag från skyldigheten
att fullgöra värnpliktsutbildning rör främst 3-5 §§ värnpliktslagen. Det
föreslås också vissa konsekvensändringar i andra paragrafer i nämnda lag
(12, 19 och 29 §§). I sekretesslagen (1980:100) föreslås en anpassning till
ändrad terminologi.
Den huvudsakliga innebörden av de föreslagna ändringarna är att
uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse i värnpliktslagen ersätts av
det gemensamma uttrycket befrielse. Bestämmelserna vad gäller grunderna
för befrielse från värnpliktstjänstgöringen föreslås anpassas så att de bringas i
överensstämmelse med gällande praxis. Vidare införs en enhetlig åldersgräns
på 28 år för befrielse från värnpliktstjänstgöring både vid naturalisation och
vid långvarig utlandsvistelse.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det nuvarande systemet för
inskrivning av värnpliktiga och redovisning av försvarsmaktens personal
beslutades av 1968 års riksdag (prop. 1968:34, SU 92, rskr. 214). I början av
1980-talet genomfördes den förändringen att uttagningen av värnpliktiga
med placering i handräckningstjänst ersattes med placering i bevaknings- och
depåtjänst (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374). Innebörden av
denna förändring var bl.a. att de handräckningsvärnpliktiga i större omfattning
kunde användas i krigsorganisationen och att ingen längre togs i anspråk
för värnpliktsutbildning, om han av medicinska skäl inte kunde krigsplace
-
FöU 1987/88:4
10
ras. I övrigt har ordningen för tjänstbarhetsbedömning av de värnpliktiga i
stort legat fast, även om verksamheten varit föremål för kontinuerligt
översyns- och utvecklingsarbete inom resp. myndighet. En närmare redogörelse
för inskrivningsförfarandet och utvecklingen av systemet lämnas i
propositionen (s. 13-17 och s. 18 ff.).
Utskottet delar försvarsministerns och VK 83 :s uppfattning att den
nuvarande ordningen för inskrivning av värnpliktiga i huvudsak fungerar
bra. De föreslagna ändringarna innebär, såsom också framhålls i propositionen,
inte heller någon genomgripande förändring av nuvarande system. De
är närmast att se som ett första steg mot den anpassning till gällande praxis
och mot den modernisering av gällande författningar som den ovan
förordade översynen syftar till. Utskottet har ingen erinran mot lagförslagen
i här behandlad del. Det bör därför antas av riksdagen i enlighet med
regeringens förslag.
Utskottet behandlar i detta sammanhang den under allmänna motionstiden
1987 väckta motionen 1986/87:Fö308 (s). Däri yrkas att regeringen, på
sätt den finner lämpligt, skall göra en översyn av inskrivningsförfarandet och
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Motionären framhåller
som grund för sitt yrkande att det uppdagats att värnpliktiga inskrivningsassistenter
och ibland även befäl och civilanställda på värnpliktskontoren
fuskar med testresultaten vid inskrivningsprövningarna.
I samband med inskrivning av värnpliktiga har fusk kunnat konstateras i
några fall. Utskottet ser allvarligt på att fusk förekommit. Dock har utskottet
upplysts om att ändrade rutiner vid prövningen av de värnpliktiga minskat
möjligheterna till ett sådant förfarande. Skulle fusk förekomma även
fortsättningsvis utgår utskottet ifrån att åtgärder mot detta vidtas. Sammanfattningsvis
anser utskottet, såsom framhållits i det föregående, att det
nuvarande systemet för inskrivning av värnpliktiga i allt väsentligt fungerar
bra och finner inte skäl för en översyn av det slag som föreslås av motionären.
Inskrivning av underåriga
För närvarande får regeringen bestämma om inskrivning av den som under
inskrivningsåret fyller minst 16 år. Den som inskrivits som underårig blir
därigenom värnpliktig.
Försvarsministern framhåller att reglerna (2 § första stycket och 15 §
värnpliktslagen) om inskrivning av och värnplikt för underåriga bygger på
det vid tiden före den nya befälsordningen (prop. 1977/78:24, FöU 10, rskr.
179) gällande systemet för rekrytering av anställt befäl till den militära
organisationen. I och med tillkomsten av den nya befälsordningen påbörjar
alla blivande yrkesbefäl befälsutbildningen genom att först som värnpliktiga
fullgöra grundutbildningen tillsammans med övriga värnpliktiga. Därigenom
finns enligt försvarsministern ej längre behov av nämnda regler i värnpliktslagen
varför dessa bör utgå. För detta talar enligt försvarsministerns uppfattning
även att Sverige internationellt ställt sig bakom strävandena att
förhindra att den som inte fyllt 18 år deltar i militärt försvar.
Utskottet delar uppfattningen att inskrivning av och värnplikt för underåriga
inte längre bör vara möjlig. Riksdagen bör därför i enlighet med
FöU 1987/88:4
11
regeringsförslaget avskaffa bestämmelserna därom i 15 § värnpliktslagen och
som en konsekvens av detta även upphäva 2 § första stycket i denna lag.
Inskrivningsbok
Försvarsministern framhåller att inskrivningen och redovisningen av värnpliktiga
sedan länge sker med stöd av automatisk databehandling. Därigenom
finns det som värnpliktsverket i en skrivelse till regeringen har påpekat
inte längre något behov av att manuellt föra in uppgifter om den värnpliktiges
tjänstgöringsförhållanden i en särskild inskrivningsbok. Redovisningen av
dessa tjänstgöringsförhållanden sker numera på annat sätt. Bestämmelsen i
20 § värnpliktslagen om inskrivningsbok bör därför enligt försvarsministerns
mening utgå.
Utskottet biträder propositionens förslag också i denna del. 20 § värnpliktslagen
bör därför upphävas av riksdagen.
Uppdelning av arméns krigsförbandsövningar
Riksdagen antog år 1984 en lag (1983:1020) om försök med uppdelning av
krigsförbandsövningar inom armén (prop. 1983/84:59, FöU 10, rskr. 119).
Därigenom blev det möjligt att under tiden den 1 mars 1984-den 30 juni 1986
på försök dela upp krigsförbandsövningarna för värnpliktiga inom armén
som tagits ut till befattningar för plutons- och kompanibefäl. Genom en lag
om ändring av ovannämnda lag gav riksdagen år 1986 förutsättningar för en
förlängning av denna försöksverksamhet intill utgången av juni 1988 (prop.
1985/86:100 bil. 6, FöU 5, rskr. 117).
Chefen för armén har i en rapport till regeringen redovisat resultatet av
försöksverksamheten. På grundval av rapporten anser försvarsministern att
systemet med uppdelning av krigsförbandsövningar bör införas permanent
som ett alternativ till sammanhängande övningar för att ge ytterligare
möjligheter till flexibel utbildning. Han anser även att det finns fog för att
utvidga systemet till att kunna avse också värnpliktiga som inte har
befälsbefattningar. Det bör, anför försvarsministern, ankomma på chefen
för armén att precisera vilka värnpliktiga som skall kallas in till uppdelad
krigsförbandsövning.
Försvarsministern påpekar att en inkallelse till uppdelad krigsförbandsövning
innebär ytterligare en inryckning och en utryckning för den värnpliktige.
Eftersom in- och utryckningsdagar enligt gällande bestämmelser inte anses
ingå i det föreskrivna antalet övningsdagar skulle en uppdelad krigsförbandsövning
innebära att den värnpliktige nödgas avsätta ytterligare två dagar vid
en uppdelad krigsförbandsövning. Högsta antalet tjänstgöringsdagar bör
därför enligt försvarsministerns uppfattning vid sådan krigsförbandsövning
reduceras med två dagar. Försvarsministern understryker i detta sammanhang
att strävan bör vara att undvika att anstånd med tjänstgöring medför att
den värnpliktige fullgör bara den ena delen av övningen. Sålunda bör t.ex. de
värnpliktiga som kallas in till uppdelad krigsförbandsövning särskilt anmodas
att söka om anstånd med hela övningen även om hindret bara avser den
senare delövningen.
FöU 1987/88:4
12
Utskottet biträder propositionens förslag om uppdelade krigsförbandsövningar
inom armén. Därvid bör såsom föreslås det sammanlagda antalet
övningsdagar reduceras till högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och till
högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl. Riksdagen bör sålunda anta
den ändring i 27 § värnpliktslagen som föreslås i propositionen.
Ikraftträdande m.m.
Utskottet har ingen erinran mot försvarsministerns förslag att lagändringarna
träder i kraft den 1 juli 1988 såvitt avser bestämmelserna om uppdelning av
krigsförbandsövningen och den 1 juli 1989 i övrigt.
Utskottet har inte helier något att erinra mot de delar av lagförslagen som
utskottet inte berört i det föregående.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motion 1986/87:Fö308 om översyn av
inskrivningsförf arandet,
2. att riksdagen antar det genom proposition framlagda förslaget till
lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
3. att riksdagen antar det genom proposition framlagda förslaget till
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 26 januari 1988
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Olle Göransson (s), Roland
Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Gunhild Bolander (c), Evert Hedberg
(s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s),
Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Barbro Evermo (s), Lennart Holmsten (s),
Wiggo Komstedt (m) och Carl-Johan Wilson (fp).
FöU 1987/88:4
13
gotab Stockholm 1988 14396