Finansutskottets betänkande

1987/88:33

om anslag till räntor på statsskulden, m. m.
(prop. 1987/88:150 bil. 1)

FiU

1987/88:33

SEXTONDE HUVUDTITELN

I proposition 1987/88:100, bilaga 18 (finansdepartementet) föreslog regeringen
riksdagen att, i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på
statsskulden, m. m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av
54000000000 kr.

Därefter har regeringen i proposition 1987/88:150, bilaga 1 mom. 7 och 8
föreslagit riksdagen att

dels anta ett till propositionen fogat förslag till inkomst- och utgiftsstat
rörande Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1988/89,
dels till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 53000000000 kr.

Det i kompletteringspropositionen angivna medelsbehovet grundar sig
på beräkningar som gjorts inom riksgäldskontoret i slutet av mars 1988.
Riksgäldskontoret har därefter den 25 maj 1988 tillställt utskottet en ny
beräkning, som visar att medelsbehovet för räntor på statsskulden, m. m.
nu kan uppskattas till 54 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. I jämförelse
med vad som anges i kompletteringspropositionen innebär detta att
anslaget räknats upp med 1 miljard kronor. Jämfört med budgetpropositionens
preliminärt beräknade medelsbehov är anslaget oförändrat.

De olika beräkningarna kan sammanfattas på följande sätt.

Räntor på statsskulden budgetåret 1988/89

Miljarder kronor

	Budget-		Kompl.		Nuv.
	prop.		prop.		beräkn.
Räntor på inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån	43,9	-0,7	43,2	+1,1	44,3
9,9	-0,3	9.6	-0,1	9,5
Valutaförluster (netto)	0,2	-	0,2	-	0,2
Summa	54,0	—1,0	53,0	+ 1,0	54,0

Utskottet

Riksgäldskontoret har i sin förnyade beräkning av medelsbehovet för

räntor på statsskulden beaktat att den inhemska räntenivån stigit sedan 1

1 Riksdagen 1987188. 5 sami. Nr 33

riksbanken den 28 april 1988 beslutat strama åt penningpolitiken. Samtidigt FiU 1987/88:33
anpassade riksbanken diskontot till det nya ränteläget genom att höja detta
från 7,5% till 8,5%.

Av riksgäldskontorets skrivelse framgår att höjningen av diskontot direkt
påverkar riksgäldskontorets utgifter för allemanssparandet samt upplåningen
mot skattkammarväxlar i riksbanken. Höjningen av den allmänna
räntenivån, som varit störst på den korta sidan, påverkar under budgetåret
1988/89 främst ränteutgifterna för statsskuldväxlar.

Riksgäldskontoret beräknar nu medelsbehovet på anslaget Räntor på
statsskulden, m. m. under budgetåret 1988/89 till 54 miljarder kronor, dvs.

1 miljard kronor mer än vad som är angivet i kompletteringspropositionen
men samma belopp som är uppfört i budgetpropositionen.

Jämfört med kompletteringspropositionens uppgifter utgår riksgäldskontoret
nu från att räntorna på inhemska lån kommer att bli 1,1 miljard
kronor högre under nästa budgetår. Räntorna på utländska lån kommer å
andra sidan att bli 0,1 miljard kronor lägre, och nettot av valutavinster och
valutaförluster antas bli oförändrat.

Med hänsyn till de omständigheter som tillkommit finnér utskottet det
motiverat att låta riksgäldskontorets nya kalkyler ligga till grund för anslagsberäkningen.
Utskottet föreslår således att anslaget förs upp med 54
miljarder kronor.

Kalkylerna utgår från räntenivån i mitten av maj 1988. En varaktig
förändring av räntenivån med 1 procentenhet från den 1 juli 1988 skulle för
inhemska lån betyda en förändring av ränteutgifterna för budgetåret 1988/

89 med i runt tal 0,6 miljarder kronor under i övrigt lika förhållanden
beträffande upplåningens omfattning och inriktning på olika låneinstrument.
Eftersom ränteförändringen inte får fullt genomslag under första året
blir helårseffekten betydligt större; den kan för den inhemska bruttoupplåningen
uppskattas till 2,2 miljarder kronor.

För den utländska upplåningen skulle en ränteförändring med 1 procentenhet
från den 1 juli 1988 leda till att ränteutgifterna, under i övrigt lika
förhållanden, ändras med 0,4 miljarder kronor under budgetåret 1988/89.

Valutakursernas utveckling har betydelse både för ränteutgifter och för
realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av dollarkursen
med 10 öre från beräkningsantagandet 5:88 kr. per dollar påverkar
ränteutgifterna med ca 65 milj. kr. och valutaförlusterna/vinsterna med ca
5 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner bilagda förslag till inkomst- och
utgiftsstat rörande Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret
1988/89 (bilaga),

2. att riksdagen med anledning av proposition 1987/88: 150 bilaga
1 mom. 8 till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 54000000000 kr.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning. FiU 1987/88:33

Stockholm den 10 juni 1988
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Bo Södersten (s). Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp). Filip Fridolfsson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar
(vpk) och Rolf Kenneryd (c).

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. budgetåret 1988/89 FiU 1987/88:33

Bilaga

Utgifter	Kr.
A.	Räntor på statsskulden
a.	Räntor på upplåning inom landet
1.	Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis	18481000000
2.	Ränta på riksobligationer./on/ag.m.v	10267000000
3.	Vinster på premieobligationslån, förslagsvis	4 306000000
4.	Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis	22000000
5.	Ränta på sparobligationer,/örs/agsv/s	4600000000
6.	Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder, m.m., för-
	slagsvis	300000000
7.	Ränta på allemanssparande!,/örs/agsvö	3900000000
8.	Ränta på köpeskillningen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i
	Stockholm	90000
9.	Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital	8000
10.	Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl ..förslagsvis	1000
11.	Ränta på skattkammarväxlar,/br.y/ag.vvL	1 104702000
12.	Ränta på statsskuldväxlar,/örj/agjv(>	1500000000
b.	Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis
B.	Valutaförluster, kapitalrabatter m.m.
1.	Valutaförluster, förslagsvis	600000000
2.	Kapitalrabatter, förslagsvis	1000
3.	Kursförluster, förslagsvis	1000
C.	Diverse utgifter
1.	Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis	425000000
2.	Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis	282000000
3.	Kostnad för börsnotering av obligationslån, förslagsvis	6500000
4.	Dragningslistor för premielånen, förslagsvis	5 500000
5.	Övriga diverse utgifter, förslagsvis	100000

Summa

Anm. Valutaomvandling har skett till valutakurserna den 16.5.1988.

44480801000

9500000000

600002000

719100000
55 299903000

FiU 1987/88:33
Bilaga

Inkomster	Kr.
A. Räntor
1. Ränta på uppköpta obligationer	96000000
2. Ränta på rörliga krediter	230000000
3. Ränta på krediter till vissa affärsverk	520000000
4. Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken	1000
5. Ränta på övriga utlånade medel	1000000	847001000
B. Valutavinster, uppgäld m. m.
1. Valutavinster	400000000
2. Uppgäld	1000
3. Kursvinster	1000	400002000
C. Diverse inkomster
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.	45000000
2. Dragningslistor för premielånen	7800000
3. Övriga diverse inkomster	100000	52900000
	Summa	1299903000
Nettoutgift att föras upp på statsbudgeten		54000000000
	Summa	55299903000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988