Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet den del av kompletteringspropositionen som rör statliga garantier och fyra motionsyrkanden som är väckta med anledning härav.

Utskottet fillstyrker de allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet som presenteras i propositionen. Riktlinjernager uttryck för en mera affärsmässig syn pä det statliga stödet och för en strävan att minska statens risktagande i samband med stödverksamheten. De behandlade motionsyrkandena avstyrks av utskottet.

Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet har avgivit en gemensam reservation beträffande de allmänna riktlinjerna för stöd fill näringslivet. Företrädaren för vänsterparfiet kommunisterna har också reserverat sig pä denna punkt. Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet uttalar i en gemensam reservation att generösare övergångsregler borde tillämpas beträffande garantier inom jordbruksdepartementets område. Företrädarna för centern begär i en reservation att äldre län ej skall beläggas med garantiavgifter.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposifion 1987/88:150 bilaga 1 Reviderad finansplan, i vad avser mom. 9-11 och 14,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1987/88 :Fi22 yrkandena 13 och 14, 1987/88:Fi24 yrkande 16 och 1987/88:Fi30 yrkande 19 i här berörd del.

Utskottet har berett näringsutskottet och jordbruksutskottet fillfälle att avge yttrande. Näringsutskottets yttrande (NU 1987/88:8 y) återfinns som bilaga 2 till betänkandet. Jordbruksutskottet har yttrat sig i ett protokollsutdrag (1987/88:32.3) fill finansutskottet.

1 Riksdagen 1987/88. 5 saml. Nr 31

Propositionens förslag Fiu 1987/88:31

I proposition 150 bilaga 1 har regeringen (finansdepartementet) - efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt -

dels föreslagit riksdagen att

9. godkänna de allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet som har
förordats i propositionen,

10. anta det i propositionen framlagda och av lagrådet granskade förslaget fill lag om avgifter för vissa statliga garantier,

11. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om

14. statliga kreditgarantier.

Propositionens lagförslag framgår av bilaga 1 fill betänkandet.

Motionsyrkandena

1987/88:Fi22 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till lag om statliga garantier och till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksinrättningar begär förslag till generösare övergångsregler inom jordbruksdepartementets område i enlighet med vad som anförts i mofionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i mofionen anförts om riktlinjer för industristöd.

1987/88:Fi24 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för statlig garantigivning ej skall gälla gamla lån.

1987/88:Fi30 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om ett samhällsekonomiskt synsätt inom såväl offentlig sektor som för stöd till näringslivet.

Propositionen

Allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet

Statens samlade garantiåtaganden kommer den 1 juli 1988 att uppgå till ca 158,5 miljarder kronor. I propositionen framläggs, mot bakgrund av kreditgarantiutredningens betänkande (SOU 1987:29) Stöd fill näringslivet och

remissyttrandena till betänkandet, förslag till ändringar beträffande det FiU 1987/88:31 stafiiga stödet till näringslivet.

Beträffande det grundläggande syftet med statligt stöd till näringslivet anger finansministern att stöd i princip endast bör lämnas om ett finansieringsbehov inte kan fillgodoses av sökanden själv eller av nägon bank eller annat kreditinstitut. Samtidigt framhålls i propositionen atf denna princip går att förena med en flexibel fillämpning, vilket innebär att i vissa fall kan stöd komma att lämnas som inte primärt syftar till atf täcka ett finansieringsbehov som inte kan tillgodoses på den allmänna kreditmarknaden.

I propositionen framhålls också aft det är viktigt med en genomgripande översyn avseende reglerna för stöd fill näringslivet kombinerat med att man undersöker om det statliga stödet kan begränsas eller slopas. Dessa frågor bör enligt finansministern utredas under det fortsatta arbetet med att rationalisera det statliga stödet till näringslivet.

Beträffande krav på lönsamhet, när det gäller statligt stöd, föreslås i propositionen att statligt stöd i allmänhet skäll lämnas endast om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Reglerna avses dock utformas så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har möjlighet att undantagsvis vidta speciella ätgärder, om det har avgörande betydelse med hänsyn till bl. a. sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska aspekter.

I propositionen föresläs också ett s. k. samriskengagemang, dvs. att kreditinstitutet självt skall svara för en del av eventuell förlust på ett garantilän. Enligt propositionens förslag skall den statliga lånegarantin få omfatta högst 75 % av krediten jämte ränta t. o. m. kreditens förfallodag. Om det är av avgörande betydelse ur bl.a. sysselsättningspolifiska eller regionalpolitiska aspekter bör dock enligt propositionen garantin kunna omfatta hela det utestående lånebeloppet. På grund av förslaget om riskdelning vid garantilån bör enligt propositionen 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ändras.

För att finansiera kostnaderna för statens garantiverksamhet föreslås i proposifionen en avgiftsbeläggning. Omfattningen av den föreslagna avgiftsbeläggningen framgår av en förteckning över författningar som ingår som en bilaga till det framlagda lagförslaget. Sammanlagt 17 författningar omfattas av förslaget. Avgiftens storlek bör enligt propositionen bestämmas enligt en självkostnadsprincip, dvs. avgifterna skall motsvara statens kostnader för administration och för förluster inom garantigivningen. Ga-rantigivningen skall därvid ses som ett verksamhetsområde inom vilket kostnadstäckning skall gälla, dys. vaije näringsgren för sig behöver inte vara kostnadstäckande. Föreskrifter avses lämnas i förordningsform.

Avgiftsskyldigheten skall enligt propositionens förslag avse längivaren. En sådan konstruktion ansluter enligt propositionen till den rutin som oftast tillämpas. Den är praktisk ur administrativ synvinkel och har inte heller mött någon erinran från företrädare för kreditinstituten. Avgiftsunderlaget föreslås vara den utestående garanterade kapitalskulden per den 1 juli varje är.

I proposifionen föreslås beträffande befogenhet att efterge statens rätt att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, i fråga om

11 Riksdagen 1987/88. 5 saml. Nr 31

beviljat stöd fill näringslivet, skall fä möjlighet att efterge statens rätt. FiU 1987/88:31 Regeringen skall lämna föreskrifter om detta, varvid särskilda beloppsgränser för myndigheternas beslutanderätt kan föreskrivas.

Lagförslag

Beträffande den författningstekniska lösningen och ikraftträdande föreslås att de nya reglerna tas in i en särskild lag, lag om avgifter för vissa statliga garanfier. Lagen föreslås träda i kraft den Ijuli 1988 men vara förenad med vissa övergångsbestämmelser. Sålunda bör beträffande garantier, vilka meddelats enligt de förtecknade författningarna och som avser andra områden än jordbruksdepartementets område, avgift betalas första gången för det första halvåret 1989 och beräknas på ett underlag av skulden vid ingången av samma är. Med en sådan övergångsreglering kommer enligt propositionen föreskrifterna inte i konflikt med reglerna i 2 kap. 10 § regeringsformen om förbud mot retroaktiv skatte- eller avgiftslag. För garantier som meddelats enligt de förtecknade författningarna och som avser jordbruksdepartementets område föresläs mer långtgående övergångsbestämmelser. För dessa föreslås att avgift betalas första gången för budgetåret 1990/91 och beräknas pä den utestående garanterade skulden per den Ijuli 1990.

Motionerna

Allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet

Frågan om de allmänna riktlinjerna för statligt stöd fill näringslivet tas upp i två motionsyrkanden, motion Fi22 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkande 14 och motion Fi30 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 19 i berörd del.

I motion Fi22 (m) yrkande 14 framhålls att näringspolitikens viktigaste uppgift är atf återställa och vidmakthålla näringslivefs långsikfiga konkurrenskraft och därmed förutsättningarna för välståndsutvecklingen. Detta skall enligt motionärerna åstadkommas med generella medel - avveckling av bidrags- och subvenfionspolitiken, sänkta skatter, avbyråkratisering av samhället och undanröjd fondsocialism. Det som sägs i propositionen angående behovet av en översyn av det statliga stödet till näringslivet är enligt motionärerna uttryck för en alltför passiv regeringspolifik.

I motion Fi30 (vpk) yrkande 19 framhålls att ett övergripande samhällsekonomiskt synsätt mäste vara vägledande för all samhällelig verksamhet, inkl. samhällets stöd till näringslivet. I begreppet ett samhällsekonomiskt synsätt inbegriper mofionärerna den sociala nyttan- i vid mening, dvs. livskvalitet, minskade kostnader för omställningar och flyttningar, värdet av ett tryggt liv med minimerade sociala risker, energi- och resursfrågor i längtidsperspektiv, basinvesteringars värde för annan verksamhet, sociala och kulturella värden samt regionala och ekologiska hänsyn.

Lagförslag FiU 1987/88:31

1 tvä motioner tas frågan upp om hur redan beviljade garantier skall behandlas, när det gäller avgiftsbeläggningen. I motion Fi22 av Carl Bildt m.fl. (m) framhålls att moderata samlingspartiet anser att den statliga garantiverksamheten bör vara självfinansierande. Dock anser motionärerna att den tvååriga övergångsperiod på jordbmksdepartementefs område som föreslås i proposifionen kan vara alltför knapp och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till generösare övergångsregler.

I motion Fi24 av Olof Johansson m. fl. (c) anförs atf de nya reglerna för statliga garantier för lån enbart bör gälla nya garantier. Skulle reglerna också omfatta redan givna garantier skulle de enligt motionärerna i praktiken fä en räntehöjande effekt för den enskilde.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande till finansutskottet att näringsutskottet inte har någon erinran mot de i propositionen föreslagna riktlinjerna för stöd till näringslivet. Riktlinjerna ger uttryck för en mera affärsmässig syn på det statliga stödet och för en strävan att minska statens risktagande i samband med stödverksamheten.

Beträffande den kritik som framförs i motion Fi22 (m) framhåller näringsutskottet att denna inte bör tolkas som en krifik mot enskildheterna i propositionens förslag. I stället skall den ses som ett önskemål om atf regeringen borde ha gått längre. Näringsufskottet erinrar om atf frågor om bl.a. inriktningen av näringspolitiken nyligen har behandlats av riksdagen på grundval av betänkande NU 1987/88:25. Därvid avstyrktes motioner som gav uttryck för en liknande syn på näringspolitiken som motion Fi22.

Näringsutskottet anser det därför inte rimligt att frågor om näringspolifi-kens inriktning i stort nu äter tas upp fill behandling. Näringsutskottet avstyrker således mofion Fi22 (m) i berörd del.

Till näringsutskottefs yttrande i denna del har fogats en avvikande mening från företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet. Man anser att de i propositionen föreslagna riktlinjerna utgör en i och för sig önskvärd, om än senkommen, anpassning till en mera affärsmässig syn på det stafiiga stödet till näringslivet. Samtidigt anser man dock att regeringen inte borde ha nöjt sig med en huvudsakligen teknisk översyn av regelsystemen, utan borde ha undersökt möjligheterna till en långtgående avveckling av det återstående stödet.

Den bedömning näringsufskottet gör överensstämmer med den syn som finansutskottet har på hur det statliga stödet till näringslivet bör utformas. Finansutskottet vill också framhålla att det pågår ett översynsarbete avseende reglerna för stöd till näringslivet. Detta sker främst inom ramen för

två utredningar. Den ena är utredningen (I 1987:02) om regionalpolitikens FiU 1987/88:31

inriktning m.m., som tillsattes i slutet av 1987, och i vars direktiv (dir.

1987:48) ingår aft göra en allmän omprövning av de olika systemen för stöd

fill näringslivet. Den andra utredningen är den nyligen tillsatta utredningen

(I 1988:01) om inriktning och behov av stafiigf finansiellt företagsstöd.

Utredningens huvudsyfte är att lämna förslag som syftar till att förenkla,

effektivisera och behovsanpassa det statliga finansiella företagsstödet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi22 yrkande 14.

Vad gäller yrkandet i motion Fi30 (vpk) om att ett samhällsekonomiskt synsätt bör tillämpas beträffande stöd till näringslivet vill utskottet anföra följande. Som utskottet ovan framhållit anser utskottet i likhet med propositionen och näringsutskottet att en mera affärsmässig syn pä det stafiiga stödet till näringslivet bör tillämpas. Detta utesluter dock inte att det i vissa lägen kan krävas att andra aspekter beaktas. Utskottet noterar därför med fillfredsställelse aft det i proposifionen föreslås undantagsmöjligheter, när det gäller krav på lönsamhet och det s. k. samriskengagemanget. När det gäller krav på lönsamhet sägs i propositionen att undantag skall kunna medges, om det har avgörande betydelse med hänsyn till bl.a. sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska aspekter. Motsvarande gäller det s.k. samriskengagemanget, där det sägs att om det är av avgörande betydelse ur bl. a. sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska aspekter kan staten lämna garanti för län som omfattar hela det utestående lånebeloppet.

Mot bakgmnd av det anförda anser utskottet att motion Fi30 yrkande 19 i berörd del är tillgodosett och att något tillkännagivande fill regeringen från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker således bifall.

Lagförslag

Förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garantier tas upp både i näringsutskottets och jordbmksutskottets yttrande.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande att det resonemang som förs i motion Fi24 (c) är oförenligt med den självkostnadsprincip för den stafiiga garantiverksamheten som riksdagen tidigare enhälligt har ställt sig bakom (FiU 1986/87:10, rskr. 122). Enligt näringsutskottet förefaller det osannolikt att kostnaderna för verksamheten skulle kunna täckas med avgifter enbart på nya garantier. Samtidigt noterar näringsutskottet att det i proposifionen saknas en analys eller bedömning av möjligheterna att uppnå kostnadstäckning för den statliga garantiverksamheten inom överskådlig tid. Näringsutskottet avstyrker motion Fi24 (c) i angiven del och tillstyrker propositionens lagförslag.

■ Till näringsutskottets yttrande har fogats tvä avvikande meningar. Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet har i en avvikande mening framhållit att även om målet i första hand bör vara att minska de statliga garantiåtagandena bör förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garantier antas av riksdagen. Man hyser dock förståelse för den uppfattning som förs fram i motion Fi24 (c) att staten inte bör ändra de ekonomis-

ka fömtsättningama för verksamhet som bedrivs av enskilda låntagare FiU 1987/88:31 med statsgaranterade lån.

Företrädarna för centern i näringsufskottet framhåller i en avvikande mening att allvarliga invändningar kan riktås mot regeringens förslag att även tidigare lämnade statsgarantier skall belastas med avgift. En sådan regel skulle kunna få en räntehöjande effekt för den enskilde. Särskilt allvarliga skulle konsekvenserna bli inom jordbmksnäringen. Man anser vidare att det generellt sett är principiellt tvivelaktigt att staten genom att införa en ny avgift ändrar de ekonomiska fömtsättningama för verksamhet som bedrivs av enskilda låntagare med statsgaranterade lån. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar föranleder inga erinringar från näringsutskottets sida.

I ett protokolls utdrag från jordbruksutskottets sammanträde den 17 maj 1988 tillstyrker jordbmksutskottet förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garantier, utifrån de synpunkter jordbmksutskottet har att företräda. Tvä avvikande meningar har fogats fill detta yttrande. Företrädarna för moderata samlingspartiet yrkar längre övergångstid för avgifter inom jordbmksdepartementefs verksamhetsområde. Företrädarna för centem yrkar att avgift ej bör utfås pä redan beviljade garantier.

Finansutskottet har, som anförs i näringsutskottets yttrande, tidigare med riksdagens gillande framhållit att den stafiiga garanfiverksamheten bör bära sina egna kostnader, sett över en längre tidsperiod. En fömtsättning för att kunna uppnå större kostnadstäckning är att garantiavgifter tas ut i ökad utsträckning, varvid även äldre garantier bör avgiftsbeläggas.

Beträffande den farhåga som framförs i motion Fi24 (c), att avgiftsbeläggningen kan få en räntehöjande effekt för den enskilde, vill finansutskottet framhålla följande. Genom avregleringen av kreditmarknaden har banker och andra kreditinsfitut fått möjlighet till en mer flexibel räntesättning. Räntor för olika kunder hos banker och andra kredifinsfitut sätts i ökande utsträckning utifrån en samlad bedömning av bankens/kreditinstitutets kostnader och utifrån en allmän marknadsmässig bedömning.

Finansutskottet delar således näringsutskotfets och jordbmksutskottets uppfattning att de i propositionen framlagda förslagen till lag om avgifter för vissa statliga garantier och lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar bör tillstyrkas. Mofion Fi22 (m) yrkande 13 i berörd del och mofion Fi24 (c) yrkande 16 avstyrks således av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 14 och 1987/88: Fi30 yrkande 19 i berörd del godkänner vad som anförs i proposifion 1987/88:150 bilaga 1 mom. 9,

2. beträdande lag om avgifter förvissa statliga garantier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på FiU 1987/88:31 motionerna 1987/88:Fi22 yrkande 13 i berörd del och 1987/88:Fi24 yrkande 16 antar det i proposition 1987/88:150 bilaga 1 mom. 10 framlagda förslaget fill lag om avgifter för vissa statliga garantier,

3. beträffande lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motion l987/88:Fi22 yrkande 13 i berörd del antar det i proposition 1987/88:150 bilaga 1 mom. 11 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar,

4. beträffande stadiga kreditgarantier

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition 1987/88:150 bilagal mom. 14.

Stockholm den 26 maj 1988 På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande; Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Bo Södersten (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c).

Reservationer

I. Allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp) och Hugo Hegeland (m) anser

dels att den del av utskoftets yttrande som på s. 5 börjar med "Den bedömning" och på s. 6 slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet instämmer i näringsutskottets bedömning att de i propositionen föreslagna riktlinjema för stöd till näringslivet ger uttryck för en mera affärsmässig syn på det statliga stödet. Finansutskottet anser dock, med instämmande i vad som anförs i motion Fi22 (m), att regeringen inte borde ha nöjt sig med en huvudsakligen teknisk översyn av regelsystemen för statligt stöd. I stället borde möjligheterna till en långtgående avveckling av det återstående stödet ha undersökts. Enligt finansutskottets mening skulle en sådan avveckling få övervägande gynnsamma effekter, bl.a. därför att stödet nästan alltid leder till snedvridning av konkurrensen.

Finansutskottet biträder alltså kravet i motion Fi22 (m) att regeringen

bör lämna ett nytt förslag till riksdagen, vilket tar sikte på en långtgående FiU 1987/88:31 avveckling av stödet till näringslivet. Finansutskottet fillstyrker således motion Fi22 yrkande 14.

dels atf utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande allmänna riktlinjer för stöd tiU näringslivet atf riksdagen med bifall till mofion 1987/88:Fi22 yrkande 14 samt med avslag på proposition 1987/88:150 bilaga 1 mom. 9 och motion l987/88:Fi30 yrkande 19 i berörd del som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

2. Allmänna riktlinjer för stöd till näringslivet (mom. I)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "således bifall" bort ha följande lydelse:

Vad gäller yrkandet i motion Fi30 (vpk) om att ett samhällsekonomiskt synsätt bör tillämpas beträffande stöd till näringslivet vill finansutskottet anföra följande. Visserligen anser finansutskottet att en mer affärsmässig syn i allmänhet bör tillämpas när det gäller stöd fill näringslivet. Utskottet anser dock samtidigt atf pä ett övergripande plan bör ett samhällsekonomiskt synsätt vara vägledande för all samhällelig verksamhet, inkl. stödet till näringslivet. I ett samhällsekonomiskt begrepp lägger utskottet in den sociala nyttan i vid mening, dvs. livskvalitetsbegrepp för berörda personer, kulturella värden, eventuellt minskade kostnader för människors omställningar och flyttningar, värdet av ett tryggt liv med minimerade sociala risker, energi- och resursfrågor i långtidsperspektiv samt basinvesteringars värde för annan verksamhet. De undantagsmöjligheter när det gäller det föreslagna kravet på lönsamhet och det s.k. samriskengagemanget som anmäls i propositionen är enligt utskottets mening alltför begränsade och tillgodoser infe utskottets önskemål om att ett samhällsekonomiskt synsätt skall fillämpas när det gäller stöd till näringslivet.

Mot bakgmnd av det anförda tillstyrker således utskoftet motion Fi30 yrkande 19 i berörd del.

dels aft utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna riktlinjer för stöd tUl näringslivet atf riksdagen med anledning av proposifion 1987/88:150 bilaga I mom. 9 samt med bifall till motion 1987/88:Fi30 yrkande 19 i berörd del och med avslag på motion 1987/88:Fi22 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Lag om avgifter för vissa statliga garantier (mom. 2)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp) och Hugo Hegeland (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Finansut-

skottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: FiU 1987/88:31

Finansutskottet har i det föregående uttalat sig för en långtgående avveckling av det statliga stödet till näringslivet. Åven om målet alltså i första hand bör vara att minska de statliga garantiåtagandena anser finansutskottet att det föreliggande förslaget fill lag om avgifter för vissa stafiiga garanfier bör antas av riksdagen i enlighet med dess tidigare principbeslut. Utskottet anser dock beträffande garanfier pä jordbruksdepartementets område att den tvååriga övergångsperiod som föreslås i propositionen är alltför knapp. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med nytt förslag om övergångsregler.

Mot bakgmnd av det anförda tillstyrker således utskottet mofion Fi22 (m) yrkande 13 i berörd del och avstyrker motion Fi24 (c) yrkande 16.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lag om avgifter för vissa statliga garantier att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi22 yrkande 13 i berörd del och med avslag på mofion 1987/88 :Fi24 yrkande 16 avslår det i proposition 1987/88:150 bilaga I mom. 10 framlagda förslaget fill lag om avgifter för vissa statliga garantier samt hos regeringen begär ett nytt förslag med generösare övergångsregler inom jordbmksdepartementefs område i enlighet med vad utskottet anfört,

4. Lag om avgifter för vissa statliga garantier (mom. 2)

Gunnar Björk och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening kan allvarliga invändningar riktas mot regeringens förslag om att även tidigare lämnade statsgaranfier skall belastas med avgift. Såsom påpekas i motion Fi24 (c) skulle en sådan regel få en räntehöjande effekt för den enskilde. Särskilt allvarliga skulle konsekvenserna bli inom jordbruksnäringen. Utskottet anser emellertid att det även principiellt är tvivelaktigt aft staten genom att införa en ny avgift ändrar de ekonomiska fömtsättningama för verksamhet som bedrivs av enskilda låntagar;e med statsgaranterade lån. Riksdagen bör således avslå förslaget att införa garantiavgifter på äldre lån.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker således utskottet mofion Fi24 (c) yrkande 16 och avstyrker motion Fi:22 (m) yrkande 13 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lag om avgifter för vissa statliga garantier att riksdagen med bifall till mofion l987/88:Fi24 yrkande 16 och med avslag pä mofion 1987/88:Fi22 yrkande 13 i berörd del avslår det i proposition 1987/88:150 bilaga 1 mom. 10 framlagda förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garanfier samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionens lagförslag FiU 1987/88:3i

Bilaga 1 Förslag till

Lag om avgifter för vissa statliga garantier Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller statliga garantier som

- har lämnats före den 1 juh 1988 för lån och krediter med stöd av de författningar som anges i bilaga till denna lag, och

- inte tidigare förenats med garanfiavgift.

2 § Till täckning av statens kostnader för administration och förluster på
grund av garantier som avses i I § skall längivaren ärligen betala en avgift
till staten.

Avgiften beräknas till en viss andel av den utestående garanterade kapitalskulden per den 1 juli vaije år enligt vad regeringen närmare föreskriver.

3 § Föreskrifter om tid och sätt för betalningen av avgiften meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Avgift för garantier enligt författningarna 3,5,6,8,9,15 och 17 i bilagan betalas första gången för det första halvåret 1989 och beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av samma är. Avgift för garanfier enligt övriga författningar i bilagan betalas första gången för budgetåret 1990/91 och beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden per den I juli 1990.

Bilaga

1 Kungörelsen (1948:367) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti för län till yttre och inre rationalisering på jordbrukets område m. m.

2 Kungörelsen (1954: 311) om statlig garanti för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamäl

3 Kungörelsen (1959: 3ö9) om stafiigf stöd ät landsbygdens elförsörjning

4 Rennäringsförordningen (1971:438)

5 Förordningen (1977: 387) om investeringsgaranti

6 Förordningen (1977:1123) om statligt stöd till sfmkfuråtgärder inom specialstålindustrin m. m.

7 Förordningen (1978: 250) om stafiigf stöd till jordbmkefs rationalisering

8 Förordningen (1978:490) om statligt litteratursföd

9 Förordningen (1978: 507) om indusfrigarantilän

10 Förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskets rafionalisering, m.m.

11 Förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering

12 Förordningen (1979:792) om stafiigt stöd till skogsbruket

13 Förordningen (1980:402) om stöd till offentliga karantäner för djur

14 Förordningen (1981: 537) om statligt stöd till fritidsfisket

15 Förordningen (1981: 661) om sfmkturgarantier, m. m.

16 Förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m.

17 Förordningen (1986: 191) om stafiigt stöd för utveckling och introduk- .j tion av ny energiteknik, m. m.

Förslag till FiU 1987/88: 31

Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna '

hypoteksbank och om hypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar' skall ha följande lydele.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §2

Andra lån än sådana vilkas fulla Andra län än sädana vilkas betal-
befalning staten ansvarar för (ga-   ning staten har ett ansvar för (ga
rantilån) får lämnas endast mot sä- ranfilån) fär lämnas endast mot sä
kerhet i form av panträtt i fast egen-        kerhet i form av panträtt i fast egen
dom (inteckningssäkerhet) eller       dom (inteckningssäkerhet) eller
mot annan betryggande säkerhet.   mot annan betryggande säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988

' Lagen omtryckt 1983:588.

Senaste lydelse 1987:612. 12

Näringsutskottets yttrande Biiaga2

1987/88:8 y

om Stöd till näringslivet (prop. 1987/88:150)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1987/88:150 (kompletteringspropositionen) såvitt gäller stöd fill näringslivet (bilaga 1 avsnitt 4.2) jämte motioner.

I anslutning fill angivna del av propositionen föreslär regeringen atf riksdagen

9. godkänner de allmänna rikfiinjer för stöd till näringslivet som har
förordats i propositionen,

10. antar förslag till lag om avgifter för vissa stafiiga garanfier,

11. antar förslag till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar.

Av de mofioner som har väckts med anledning av proposifionen kommenterar näringsutskottet två. Dessa är motion 1987/88:Fi22 av Cari Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (14) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för industristöd och mofion I987/88:Fi24 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (16) att riksdagen beslutar att de nya reglerna för statlig garantigivning ej skall gälla gamla lån.

Bakgrund

Till grund för regeringens förslag ligger främst kredifgarantiutredningens betänkande (SOU 1987:29) Stöd till näringslivet. Uppdraget för denna utredning avsåg utarbetandet av förslag fill enhetliga regler för verksamheten med såväl stafiiga kreditgarantier- utom exportkreditgaranfier - som stafiiga lån och bidrag. Anledningen till att utredningen tillsattes var atf nuvarande regelsystem, som finns i ett antal olika författningar, ansågs svåröverskådligt.

Utredningens förslag fill enhetligt regelsystem har formen av en förord
ning om statligt stöd till näringslivet. Av de olika stödförfattningar som enligt
förslaget skall omfattas av förordningen och som fortfarande gäller hänför sig
följande till näringsutskottets område, nämligen kungörelsen (1959:369) om
statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning, förordningen (1981:659) om lån
fill investeringar inom den manuella glasindustrin, förordningen (1981:660)
om lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfekfionsindustrin och
förordningen (1986:191) om statligt stöd fill utveckling och introduktion av *3

ny energiteknik, m.m. Därtill kommer flera stödsystem som är under FiU 1987/88: 31
avveckling men som alltjämt fillämpas övergångsvis. Bilaga 2

Däremot avses inte den nya stödförordningen omfatta förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1986:553) om statligt stöd till fartygsfinansiering eller förordningen (1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond.

De synpunkter som anförs i det följande gäller i första hand de olika stödsystemen inom näringsutskotfets område.

Näringsutskottet

I propositionen begärs riksdagens godkännande av vissa allmänna riktlinjer för det statliga stödet fill näringslivet.

Som en första princip anges aft stödet skall vara komplementärt, dvs. atf stöd skall lämnas endast i den mån ett finansieringsbehov inte kan tillgodoses av sökanden själv eller av något kreditinstitut. En sådan princip finns redan inskriven i vissa stödförfaftningar. Den bör enligt regeringens uppfattning gälla överlag.

Vidare uttalas att statligt stöd i allmänhet skall lämnas endast om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Som en tredje princip anges i propositionen atf statlig garanti för lån skall omfatta högst 75 % av krediten jämte ränta. Det förutsätts atf regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer undantagsvis skall kunna fatta stödbeslut som innebär avsteg från de här angivna principerna av t.ex. sysselsättningspolifiska eller regionalpolitiska skäl.

I anslutning till redogörelsen för dessa rikfiinjer betonas i propositionen vikten av att möjligheterna aft begränsa eller slopa det stafiiga stödet på en del områden utreds under det fortsatta arbetet med aft rationalisera det statliga stödet till näringslivet. Vad som i första hand torde åsyftas är arbetet inom den nyligen tillsatta utredningen (11988:01) om inriktning och behov av statligt finansiellt företagsstöd.

Det angivna uttalandet betecknas i moderata samlingspartiets motion 1987/88:Fi22 som uttryck för en anmärkningsvärt passiv regeringspolitik. Näringslivets konkurrenskraft bör vidmakthållas med generella medel, anförs det. "Bidrags- och subvenfionspolitiken skall så långt möjligt avvecklas, skatterna sänkas, samhället avbyråkrafiseras och fondsocialismen undanröjas." Mofionärerna avvisar från dessa utgångspunkter de i propositionen föreslagna rikfiinjerna för stöd till näringslivet och begär ett nytt förslag i enlighet med vad som sålunda anförs i mofionen.

Näringsufskottet har ingen erinran mot de i propositionen föreslagna riktlinjerna för stöd fill näringslivet. Riktlinjerna ger uttryck för en mera affärsmässig syn på det statliga stödet och för en strävan att minska statens risktagande i samband med stödverksamheten.

Den krifik som i programförklaringens form rikfas mot regeringens förslag i motion 1987/88:Fi22 (m) torde inte böra tolkas så atf motionärerna motsätter sig enskildheterna i förslaget. Däremot anser de uppenbarligen att regeringen borde ha gått längre. Deras uppfattning grundas på den allmänna syn på näringspolitiken som redovisas i motionen.

Näringsutskottet erinrar om aft frågor om bl.a. inriktningen av näringspo- FiU 1987/88: 31 litiken nyligen har behandlats av riksdagen på grundval av betänkandet NU Bilaga 2 1987/88:25. I detta betänkande avstyrktes - med reservation från moderata samlingspartiets och folkpartiefs företrädare - motioner som gav uttryck för en liknande syn på näringspolitiken som den nu aktuella mofionen: Näringsufskoffet anser det inte rimligt atf frågor om inriktningen av näringspolitiken i stort nu fas upp till förnyad behandling i anslutning fill ett förslag från regeringen av mera begränsad räckvidd. Följaktligen avstyrker utskottet motion 1987/88:Fi22 (m) i berörd del.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till lag om avgifter för vissa stadiga garantier. I samband därmed erinras om att frågan om avgiftsbeläggning av den statliga garantigivningen tidigare vid flera tillfällen har anmälts för riksdagen. Vid införande av nya garantiformer under senare år har oftast föreskrivits atf avgift skall betalas till täckning av statens kostnader för administration och förluster på grund av infriade garantier. I allmänhet uppgår avgifterna till I % av den utestående garanterade kapitalskulden, atf betalas i förskott till den myndighet som utfärdar garantin.

I propositionen hänvisas fill ett uttalande i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 1 s. 47) om atf också äldre garantier i normalfallet borde avgiftsbeläggas från den 1 juli 1987. Som bakgrund fill detta uttalande angavs aft det krävdes en betydande ökning i uttaget av garantiavgifter för att inkomsterna av garantiverksamheten skulle täcka utgifterna. Införandet av avgifter för nya garanfier hade ännu infe fått något större genomslag eftersom garantistocken dominerades av äldre, inte avgiftsbelagda garanfier. För budgetåret 1985/86 uppgick statens netfoutgiff för garantiverksamheten till ca 1,3 miljarder kronor. Riksdagen ställde sig bakom principen om avgiftsbeläggning av äldre garantier (FiU 1986/87:10), även om det förutsattes att undantag skulle kunna göras för garanfier inom jordbruksdepartementets område (JoU 1980/87:16).

Den lag om avgifter för vissa statliga garantier som föreslås i den nu aktuella propositionen avses träda i kraft den 1 juli 1988 och gälla ej avgiftsbelagda garantier som har lämnats enligt vissa författningar före nämnda tidpunkt. Beträffande garantier inom jordbruksdepartementets område skall avgift betalas första gången för budgetåret 1990/91. Avgiftens storlek skall fastställas av regeringen enligt en självkostnadsprincip, dvs. avgifterna skall totalt sett motsvara statens kostnader utan aft därmed kostnadstäckning inom varje näringsgren behöver nås. Långivaren skall vara avgiftsskyldig. Avgiftsunderlaget skall vara den utestående garanterade kapitalskulden per den 1 juli varje år.

Näringsufskottet noterar atf det i proposifionen saknas en analys eller
bedömning av möjligheterna att uppnå kostnadstäckning för den statliga
garanfiverksamheten inom överskådUg tid. En ökning av kostnaderna för
statsgaranterade lån torde i viss utsträckning komma atf leda till att
låntagarna söker tillgodose sina finansieringsbehov på annat sätt. Härigenom
torde statens inkomster av garantiavgifterna komma atf minska, samtidigt
som den återstående garantigivningen kommer aft koncentreras fill lån med
hög risk. Atigivna förhållanden talar för att självkostnadsfäckning infe kan 15

uppnåsannat än på lång sikt. Å andra sidan bör påpekas att det ekonomiska FiU 1987/88: 31 resultatet av garantiverksamheten enligt redovisningen i årets budgetpro- Bilaga 2 position (prop. 1987/88:100 bil. 1 s. 50) har förbättrats starkt, främst fill följd av återbetalning av fidigare infriade varvsgarantier. Statens netfoutgiff för budgetåret 1986/87 uppgår således fill knappt 5 milj. kr.

Centern ställer sig i sin partimotion 1987/88:Fi24 avvisande till att de av regeringen föreslagna nya reglerna för stafiiga kreditgarantier skall gälla fidigare lämnade garantier. Vad som avses torde i första hand vara avgiftsbeläggningen av äldre garanfier. I mofionen anförs att effekten härav skulle bli ökade räntekostnader för den enskilde.

Näringsufskottet vill påpeka att mofionärernas resonemang är oförenligt med den självkostnadsprincip för den statliga garantiverksamheten som riksdagen tidigare enhälligt har ställt sig bakom. Det förefaller osannohkt att kostnaderna för verksamheten skulle kiinna täckas med avgifter enbart på nya garantier. Med hänvisning härtill avstyrker utskoftet mofion 1987/ 88:Fi24 (c) i angiven del. Regeringens förslag till lag om avgifter för vissa statliga garanfier tillstyrks.

I sammanhanget bör påpekas atf lagförslaget innebär atf avgifter på äldre garantier inom jordbruksområdet kommer atf tas ut först om två år. I moderata samlingspartiets mofion 1987/88:Fi22 begärs generösare övergångsregler för jordbruksnäringen. Denna fråga torde komma atf behandlas i yttrande av jordbruksutskottet.

Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoteksföreningar föranleder inga erinringar från näringsutskotfets sida.

Stockholm den 20 maj 1988 På näringsutskottefs vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Sven-Åke Nygårds (s), Sture Thun (s), Lars De Geer (fp), John Andersson (vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per
Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet som
börjar med "'Näringsutskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse: j

Näringsufskottet finner atf de i propositionen föreslagna riktlinjerna för FiU 1987/88: 31 statens stöd till näringslivet vittnar om en i och för sig önskvärd, om än Bilaga 2 senkommen, anpassning till en mera affärsmässig syn på det statliga stödet till näringslivet. Utskottet noterar dock atf regeringen uppenbarligen avser atf göra undanfag från de angivna principerna när detta kan motiveras med bl.a. sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska skäl.

Med instämmande i vad som anförs i motion 1987/88:Fi22 (m) anser näringsufskottet atf regeringen inte borde ha nöjt sig med en huvudsakligen teknisk översyn av regelsystemen för stafiigt stöd. Man borde i stället ha undersökt möjligheterna fill en långtgående avveckling av det återstående stödet. Enligt näringsutskottets mening skulle en sådan avveckling få övervägande gynnsamma effekter, bl.a. därför att stödet nästan alltid leder fill snedvridning av konkurrensen. Stödet fill tekoindustrin utgör ett exempel härpå. Denna principiella syn på statligt stöd har utvecklats närmare i en reservation av moderata samlingspartiefs och folkpartiets företrädare till näringsutskotfets nyligen avgivna betänkande om näringspolitik (NU 1987/ 88:25 res. 1). Näringsutskottet biträder alltså kravet i motion 1987/88:Fi22 (m) på ett nyft förslag från regeringen som tar sikte på en långtgående avveckling av stödet till näringslivet.

2. Avgifter för vissa statliga garantier

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsufskottet vill" och slutar med "garantier tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Näringsufskottet har i det föregående uttalat sig för en långtgående avveckling av det statliga stödet till näringslivet. En sådan avveckling bör innefatta också de olika statliga garantisystemen utanför jordbruksområdet. Även om målet alltså i första hand bör vara aft minska de statliga garantiåtagandena anser näringsufskottet - såvitt gäller garanfisysfemen inom utskottets område - att det föreliggande förslaget till lag om avgifter för vissa stafiiga garantier bör antas av riksdagen i enlighet med dess tidigare principbeslut. Motion 1987/88:Fi24 (c) avstyrks däremot, även om näringsutskottet hyser förståelse för mofionärernas uppfattning att staten inte bör ändra de ekonomiska förutsättningarna för verksamhet som bedrivs av enskilda låntagare med statsgaranterade lån.

3. Avgifter för vissa statliga garantier

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet som börjar med "Näringsutskottet vill" och slutar med "garanfier tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening kan allvarliga invändningar rikfas mot regeringens förslag om atf även tidigare lämnade statsgarantier skall belastas med avgift. Såsom påpekas i motion 1987/88:Fi24 (c) skulle en sådan regel få en räntehöjande effekt för den enskilde. Konsekvenserna härav skulle komma att bli särskilt allvarliga inom jordbruksnäringen. Emellerfid anser

näringsutskotfet atf det även principiellt är tvivelaktigt att staten genom att FiU 1987/88: 31

införa en ny avgift ändrar de ekonomiska förutsättningarna för verksamhet Bilaga 2

som bedrivs av enskilda låntagare med statsgaranterade lån. Motion

1987/88:Fi24 (c) tillstyrks alltså i berörd del. Ett hänsynstagande till

motionärernas synpunkter torde föranleda en omarbetning av regeringens

förslag till lag om avgifter för vissa statliga garantier. Det ankommer på

finansutskottet att närmare pröva denna fråga.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 18