Finansutskottets betänkande

om statlig lokalförsörjning och vissa anslag för
budgetåret 1988/89 inom finansdepartementets

FiU

1987/88:26

verksamhetsområde (prop. 1987/88:100 bil. 2 och 9)

Sammanfattning

1 detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens bilaga

2 Gemensamma frågor och bilaga 9 Finansdepartementet och två motioner
om frågor rörande statlig lokalförsörjning och anslag till byggnadsstyrelsen.

Utskottet tillstyrker förslag till utökade bemyndiganden i propositionen
angående investeringar i statlig byggnadsverksamhet, försäljning av fast
egendom och bortskrivande av tillgångsvärden.

Utskottet tillstyrker samtliga förslag till anslag och godkänner förslaget i
propositionen till treårsplan för byggnadsprojekt för civila myndigheter.

I anslutning till förslaget om ändrad anslagsform för den statliga byggnadsverksamheten
framhåller utskottet att om andra berörda utskott för fram
förslag om ytterligare byggnadsprojekt, vilka medför ett större medelsbehov
än vad den föreslagna medelsramen medger, får denna fråga behandlas av
finansutskottet. Finansutskottet kommer vid sin prövning av anslaget att
överväga de framförda förslagens samhällsekonomiska konsekvenser och i
vilken utsträckning de kan finansieras.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern avlämnar en gemensam
reservation angående riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen och
byggnadsstyrelsens verksamhet.

Angående försäkringskassornas lokalhållning avger företrädarna för moderata
samlingspartiet ett särskilt yttrande.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1987/88:100 bilaga 2 Gemensamma frågor, i vad avser punkt
5 Den statliga lokalförsörjningen,

dels proposition 1987/88:100 bilaga 9 Finansdepartementet, i vad avser littera
D Vissa centrala myndigheter m.m. avsnittet Statlig lokalförsörjning och
punkterna D 1-D 3,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1987/88:Fi401 och
1987/88:Fi415.

Som bilaga till betänkandet fogas utbildningsutskottets yttrande (UbU
1987/88:2 y) om lokalförsörjning m. m.

1 Riksdagen 1987188. 5 sami. Nr26

SJUNDE HUVUDTITELN

FiU 1987/88:26

1. Utökade bemyndiganden rörande frågor om statlig
lokalförsörjning

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 9 (finansdepartementet) -efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt - i avsnittet Statlig
lokalförsörjning (s. 36-40) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att
besluta om investeringar, försäljning av fast egendom och bortskrivande av
tillgångsvärden i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Utskottet

I propositionen framhåller föredraganden att för att samspelet mellan
lokalhållare och lokalförbrukare resp. statsmakterna och myndigheterna
skall kunna ske smidigt bör nuvarande handläggningsordning för lokalförsörjningsärenden
ses över. Beslut om lokalförsörjningen bör inom givna
ekonomiska ramar kunna delegeras till myndigheterna och även decentraliseras
i geografisk mening. Detta förutsätter att regeringen kan delegera
beslutsbefogenheter vilket i sin tur bygger på att riksdagens bemyndigande
till regeringen utökas väsentligt.

I propositionen föreslås mot här angiven bakgrund utökade bemyndiganden
inom tre områden.

I fråga om investeringar genom byggnadsarbeten för de civila myndigheterna
exkl. affärsverken har regeringen i dag bemyndigande att besluta om
utförande av byggnadsobjekt upp till 4 milj. kr. för ett enskilt objekt.
Därutöver kan regeringen besluta om s.k. åtgärdsprogram, dvs. etappvis
ombyggnad, upprustning etc. i de fall den årliga kostnaden uppgår till högst
4 milj. kr. I propositionen föreslås att bemyndigande lämnas till regeringen
att besluta om investeringar genom byggnadsarbeten upp till 50 milj. kr. per
objekt eller för s.k. åtgärdsprogram upp till en sammanlagd kostnad om 50
milj. kr. per år och objekt. Därutöver bör regeringen i sitt budgetförslag för
aktuellt budgetår informera om förslag över 25 milj. kr. Frågor som skall
underställas riksdagen därför att de rör ändrad inriktning, omfattning eller
lokalisering av verksamheter bör så långt det är möjligt innehålla en
redovisning av lokalkonsekvenser, oavsett storlek på investeringen i det
enskilda fallet.

Regeringen kan vidare besluta om försäljning av fast egendom till
kommun för samhällsbyggnadsändamål m.m. Detta bemyndigande bör
kvarstå. I övrigt kan regeringen besluta om försäljning upp till 5 milj. kr. per
objekt. I propositionen föreslås att nuvarande beloppsgräns justeras så att
regeringen bemyndigas besluta om försäljning upp till 50 milj. kr. per objekt i
de fall det inte rör sig om samhällsbyggnadsändamål. Som riktlinje för denna
typ av försäljning skall gälla att överskottet normalt skall återanvändas för
investeringar i form av byggproduktion eller inköp, samt planeras och
genomföras så att statens samlade förmögenhet inte urholkas, dvs. så att
ingen nettoutförsäljning av statens egendom sker. Överskott som genereras
på detta sätt bör endast i begränsad omfattning användas för att finansiera

underhållsåtgärder. De här förordade beloppsgränserna för investeringar
och försäljning är angivna i 1987 års prisläge.

Regeringen har hittills underställt riksdagen frågor om bortskrivning av
statskapital objekt för objekt. I fråga om avskrivning av kostnader för
projektering kan regeringen besluta. Med nuvarande system där lokalbrukande
myndigheter betalar en marknadsanpassad lokalhyra och kommer att
få möjlighet att ta ett ökat kostnadsansvar, uppnås en effektiv resursstyrning.
Härigenom minskar behovet av att till riksdagen redovisa frågor om
bortskrivning av tillgångsvärden. I propositionen föreslås att regeringen får
riksdagens bemyndigande att fortsättningsvis besluta om bortskrivning av
tillgångsvärden för gjorda investeringar enligt samma allmänna praxis som
hittills gällt. Samma förhållande bör gälla för avskrivning av projekteringskostnader.
Beslut som avviker från hittills tillämpad praxis bör underställas
riksdagen för prövning.

Utskottet har inget att invända mot den utvidgning av de aktuella
bemyndiganden som redovisats ovan och förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag när beloppsgränser behöver justeras på grund
av prisutvecklingen.

Utskottet hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

a) investeringar genom byggnadsarbeten för högst 50 milj. kr. per
objekt eller åtgärdsprogram till en motsvarande kostnad per objekt
och år inom en oförändrad inriktning, omfattning och lokalisering av
verksamheten,

b) försäljning av fast egendom till ett värde av högst 50 milj. kr. i
enlighet med de riktlinjer som utskottet förordat,

c) bortskrivande av tillgångsvärden i enlighet med vad som förordas
i propositionen.

2. Byggnadsstyrelsen och den statliga lokalförsörjningen
Regeringen har

dels i proposition 1987/88:100 bilaga 9 under punkt D 1 (s. 40-49) - efter
föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt -

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
riktlinjer för förändringen av den statliga lokalförsörjningen och statsmakternas
styrning av byggnadsstyrelsen,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
upphandling av byggnads- och anläggningsarbeten till fast pris,

3. föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

dels i proposition 1987/88:100 bilaga 2 (civildepartementet) - efter föredragning
av statsrådet Bo Holmberg - under punkt 5 (s. 19) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad som anförts om den statliga lokalförsörjningen.

FiU 1987/88:26

3

1* Riksdagen 1987/88. 5sami. Nr26

Motionerna

FiU 1987/88:26

1987/88:Fi401 av LarsTobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beträffande
systemet för statens lokalförsörjning som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om den statliga lokalförsörjningen.

1987/88:Fi415 av Görel Bohlin och Anita Modin (m, s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att regleringsbrevet 1982-06-17 om anskaffning
av lokaler åt försäkringskassorna indrages och att nytt regleringsbrev
med beaktande av motionens synpunkter utfärdas.

Utskottet

I propositionen sammanfattar föredraganden de riktlinjer som skall gälla för
den statliga lokalförsörjningen på följande sätt:

1. Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkostnaderna
och deras förändringar.

2. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat.

3. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.

4. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar
disponera resurser för lokaler.

5. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad utsträckning kunna
delegeras till myndigheterna.

6. Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen.

Syftet med dessa riktlinjer är bl.a. att myndigheterna skall kunna väga
lokalanvändning mot annan verksamhet inom ramen för givna resurser. De
myndigheter som deltar i försöksverksamheten med ramanslag bör omedelbart
kunna ta till vara möjligheterna till ett mer effektivt lokalutnyttjande.

Samtidigt understryks i propositionen att byggnadsstyrelsen skall ha en
övergripande roll för anskaffningen av kontorslokaler och andra lokaler av
generell karaktär för hela statsförvaltningen inkl. affärsverken.

Motionerna Fi401 av Lars Tobisson m.fl. (m) och Fi415 av Görel Bohlin
och Anita Modin (m, s) tar upp frågor rörande den statliga lokalförsörjningen.

I motion Fi401 anförs att en effektiv och kundvänlig ordning av statens
lokalförsörjning kan ske endast om byggnadsstyrelsens byggnadsinnehav
överförs till fristående fastighetsbolag som får verka i konkurrens med andra
sådana företag på marknaden. I motionen framhålls att de föreslagna
fastighetsbolagen efter bildandet kan introduceras på börsen. Dessa fastighetsbolag
kan sedan efter hand privatiseras, vilket bl.a. bör leda till att
kapitalmarknaden kan utnyttjas för investeringar. Därigenom minskas det
statliga kapitalbehovet, vilket innebär att ett belopp motsvarande räntan på
influtna medel från aktieförsäljningen drar ner det statliga budgetunderskottet.

Våren 1987 behandlade utskottet (FiU 1986/87:21 s. 2) en motion med
identiskt samma innehåll som i här aktuell motion. Utskottet framhöll vid
detta tillfälle att utskottet inte delade uppfattningen att byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning skulle bli effektivare om den delades upp på flera
fastighetsbolag. De ökade kraven på statsförvaltningen när det gäller 4

planering, samråd, angelägenhetsgradering och besparing tillgodoses både
enklare och effektivare, om förvaltningen är samlad under en enhet. Detta
hindrar naturligtvis inte att byggnadsstyrelsen som ett led i en effektiv
fastighetsförvaltning i vissa fall bör överväga försäljning av fastigheter. Det
kan vara motiverat antingen av att lokalerna är obehövliga eller av att
inhyrning av lokaler är fördelaktigare ur kostnadssynpunkt.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en viktig innebörd av de
angivna riktlinjerna är att årskostnaden skall vara avgörande vid myndigheternas
val av lokaler. Eget statligt byggande eller ägande av fastigheter skall
inte vara ett självändamål för den statliga lokalförsörjningen.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi401.

Även en motion med identiskt samma innehåll som i motion Fi415
behandlades av utskottet våren 1987 (FiU 1986/87:12 s. 2). Motionärerna
kräver att byggnadsstyrelsens medverkan i lokalfrågor som rör försäkringskassorna
skall avvecklas. Utskottet vill här upprepa vad som framfördes i
mars 1987 att fr.o.m. budgetåret 1982/83 gäller för anskaffning av lokaler till
försäkringskassorna samma villkor som för statsförvaltningen i övrigt (jfr
SfU 1982/83:24 s. 19). De riktlinjer som därvid upprättats innebär ett ökat
samarbete mellan försäkringskassorna och byggnadsstyrelsen vid anskaffning
och avveckling av lokaler för statens verksamheter. Utskottet ansåg att
försäkringskassorna inte borde ges någon särställning och avstyrkte därför
den då aktuella motionen.

Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker
därför motion Fi415.

Vad gäller byggnadsstyrelsens kostnader och anslag har utskottet inte
något att invända mot föredragandens beräkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1987/88:100 bilaga 2 under punkt 5 och i proposition 1987/88:100
bilaga 9 under punkt D 1 mom. 1 anförs om riktlinjer för förändringen
av den statliga lokalförsörjningen och statsmakternas styrning av
byggnadsstyrelsen,

2. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1987/88:100 bilaga 9 under punkt D 1 mom. 2 anförs om upphandling
av byggnads- och anläggningsarbeten till fast pris,

3. att riksdagen avslår motion 1987/88 :Fi401,

4. att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi415,

5. att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3. Investeringar m.m.

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 9 under punkt D 2 (s. 49-52)
föreslagit

1. att riksdagen godkänner treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Investeringar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 800 000 000 kr.

FiU 1987/88:26

5

Utskottet

FiU 1987/88:26

Utskottet behandlar i det följande först frågan rörande ändrad anslagsform
för de statliga byggnadsinvesteringarna och tar därefter ställning till anslagets
omfattning och den föreslagna treårsplanen för byggnadsstyrelsens
byggnadsobjekt budgetåren 1988/89-1990/91.

I propositionen föreslås att investeringarna inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsansvar skall redovisas samlat och i form av en rullande
treårsplan. Inom ramen för denna treårsplan preciserar regeringen sina
åtaganden. Detta innebär att riksdagen kan ta del av ett samlat material som
anger det totala investeringsbehovet för de kommande tre åren. Denna
redovisning innebär också en prioritering av såväl objekten inom resp.
departements ansvarsområde som mellan de olika departementen.

Förslaget till ändrad anslagsform innebär en sammanslagning av de
tidigare departementsvis angivna anslagen. Den främsta motiveringen till att
föra samman anslagen till ett enda anslag anknyter till förslaget att ge
regeringen ett betydligt utökat bemyndigande att fatta beslut om utförande
av olika byggnadsobjekt.

Berörda utskott har inte rest några invändningar mot regeringens förslag
att höja det här aktuella bemyndigandet från 4 milj. kr. till 50 milj. kr.
Genom bemyndigandet och sammanslagningen av anslagen ges regeringen
möjlighet att inom ramen för det samlade anslaget besluta om igångsättning
av nya objekt och/eller inom ramen för treårsplanen göra förändringar i
tidsplanen mellan olika verksamhetsområdens byggnadsinvesteringar.

Den ändrade anslagsformen kan emellertid komma att innebära att
behandlingen av lokalförsörjningsfrågorna i berörda utskott i riksdagen
ändras. Den nya anslagsformen innebär att omfattningen och prioriteringen
av planerade objekt för den kommande treårsperioden redovisas översiktligt
i resp. departements bilaga i budgetpropositionen. Riksdagen och det
berörda utskottet ges genom redovisningen tillfälle att ta del av regeringens
planer utan att något ställningstagande krävs.

Utbildningsutskottet anför i ett yttrande till finansutskottet (UbU 1987/
88:2 y) att utbildningsutskottet är oroat över de konkreta förslag till
investeringar som anges under punkten D 2. Objekt som t.ex. matematiskt
centrum och tillbyggnad för mikroelektronik i Göteborg, mikrobiologiskt
centrum vid Karolinska institutet och ytterligare nybyggnader för sektion E
vid tekniska högskolan i Stockholm, högre konstnärlig utbildning i Umeå och
resterande etapper för konsthögskolan samt genetiska institutionen i Lund är
enligt utbildningsutskottet angelägna objekt, som inte finns med i investeringsplanen.
Enligt utbildningsutskottet bör regeringen pröva om några av
dessa objekt kan inrymmas inom det angivna investeringsutrymmet.

Utskottet har vidare noterat att justitieutskottet under vårens budgetberedning
behandlat frågan om den nya anslagskonstruktionen i anslutning till
sina överväganden om lokalförsörjningen för domstolsväsendet, polisväsendet
och kriminalvården (JuU 1987/88:29, 30 och 31). Justitieutskottet antog
därvid bl.a. att den nya ordningen inte skulle innebära någon ändring i
justitieutskottets möjligheter att för riksdagen bereda frågorna om
byggnadsarbeten för rättsväsendet.

Som finansutskottet ser det bör det även i framtiden ankomma på berörda
utskott att pröva lokalförsörjningsfrågorna även om byggnadsstyrelsens
investeringsanslag förts samman till ett enda anslag under sjunde huvudtiteln.
Utskottet har för avsikt att vid sin beredning av anslaget ta ställning till
byggnadsinvesteringarnas totala omfattning först sedan yttrande inhämtats
från samtliga berörda utskott. Det bör ankomma på vederbörande utskott att
bedöma prioriteringen mellan de olika byggnadsobjekten inom resp. utskotts
beredningsområde. Skulle det berörda utskottet därvid finna att den
föreslagna medelsramen för byggnadsinvesteringar under det närmaste
budgetåret bör utökas, får denna fråga behandlas av finansutskottet.

Finansutskottet kommer vid sin prövning av anslaget att överväga de
framförda förslagens samhällsekonomiska effekter och i vilken utsträckning
de kan finansieras. Finansutskottets prövning underlättas givetvis om det
berörda utskottet anvisat förslag för hur finansieringen bör kunna ske.

Vad gäller investeringsbehoven och den i propositionen föreslagna treårsplanen
vill utskottet anföra följande.

Investeringsbehovet för perioden 1988/89-1990/91 beräknas av föredraganden
till ca 2 400 milj. kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på
resp. budgetår framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör
betraktas som preliminära.

Investeringar milj. kr. i prisläget 1987-01-01

	1987/88 Medels- förbrukning	1988/89	1989/90 Treårsplan	1990/91
Pågående/beslutade		580	384	280
Nya investeringar m. m.		220	416	520
Summa investeringar	840	800	800	800

Inom ramen för treårsplanen bör följande större byggnadsobjekt över 50
milj. kr. kunna påbörjas under perioden 1988-1991. Objekten redovisas i
prioriteringsordning inom resp. huvudtitel.

Dep	Byggnadsobjekt	Kostnad (milj kr)
Ju	Stockholm. Ombyggnad för tingsrätten	60
	Linköping. Förvaltningsbyggnad	112
	Nyköping. Förvaltningsbyggnad	73
	Malmö. Förvaltningsbyggnad	204
UD	Tokyo. Ambassad	240
Fi	Stockholm. Nybyggnad i kv Rosteriet
	(Avser bl. a. nya lokaler för ÖCB)	66
U	Göteborg. Musikutbildning m. m. Uppsala. Ombyggnad av f. d. Sl-området för	135
	dataämnen	85
	Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkiv	70

FiU 1987/88:26

7

Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av investeringsbehoven för de
kommande tre budgetåren och ej heller mot den av föredraganden angivna
prioriteringsordningen för de större byggnadsprojekten.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om den framtida
behandlingen av de statliga byggnadsinvesteringarna och av anslaget
Investeringar m.m. under sjunde huvudtiteln,

2. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade treårsplanen
för investeringar m.m.,

3. att riksdagen till Investeringar m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.

4. Inredning och utrustning m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 3 (s. 52-53) och
hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om inredning och
utrustning i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Stockholm den 17 maj 1988
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip
Fridolfsson (m). Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk),
Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s), Per Olof Håkansson (s).
Lennart Alsén (fp) och Anna Wohlin-Andersson (c).

Reservation

Byggnadsstyrelsen och den statliga lokalförsörjningen (punkt
2, mom. 3)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m). Filip Fridolfsson
(m), Gunnar Björk (c), Lennart Alsén (fp) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Våren 1987”
och på s. 5 slutar med ”motion Fi401” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi401 att propositionens
förslag till förändringar av riktlinjerna för handläggning av den
statliga lokalförsörjningen inte är tillräckligt långtgående. Det är inte möjligt

FiU 1987/88:26

8

att inom ramen för de i propositionen angivna riktlinjerna uppnå en effektiv
och kundorienterad ordning vad avser statsförvaltningens lokalförsörjning.

Som utskottet ser det bör byggnadsstyrelsens förvaltande verksamhet
överföras till två eller flera fastighetsaktiebolag. En väg kan vara att göra
indelningen regionalt, ungefär i överensstämmelse med nuvarande regionala
indelning. En annan väg kan vara att dela upp fastighetsbeståndet i två
fastighetsbolag med så likartad sammansättning av fastighetsbeståndet som
möjligt och låta dem arbeta parallellt på marknaden.

Med denna förändring av byggnadsstyrelsens status blir det en självklarhet
att statliga myndigheter som har konstaterade behov av nya lokaler skall
vända sig till, förutom de statliga fastighetsbolagen, även privata företag och
inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. De här föreslagna statliga
fastighetsbolagen får därigenom som naturliga delar av sin verksamhet
ompröva och omförhandla nuvarande hyressättning samt se över fastighetsinnehavet,
varvid såväl inköp som försäljningar kan aktualiseras, allt i
ambitionen att uppnå så god avkastningsförmåga som möjligt på insatt
kapital. Fastighetsbolagen kan efter bildandet introduceras på börsen i likhet
med andra fastighetsbolag.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en överföring av statens
fastighetsinnehav till flera fastighetsbolag, som efter hand kan privatiseras,
rimligtvis måste leda till

E en effektivare förvaltning av fastigheter och kapital,

2. att kapitalmarknaden utnyttjas för investeringar, varigenom det statliga
kapitalbehovet minskar,

3. att utförsäljning av vissa delar av aktiekapitalet minskar statens
låneskuld,

4. att ett belopp motsvarande räntan på influtna medel från aktieförsäljningen
minskar det statliga budgetunderskottet,

5. att statens intäkter ökar genom erhållen avkastning på aktier i egna
fastighetsbolag samt

6. att fastighetsbyten och försäljningar underlättas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi401.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi401 hos regeringen
begär förslag om en översyn av byggnadsstyrelsens status och organisation
enligt de riktlinjer som angetts av utskottet,

Särskilt yttrande

Byggnadsstyrelsen och den statliga lokalförsörjningen (punkt
2, mom. 4)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anför:

I regeringsbeslut den 17 juni 1982 regleras förfaringssättet beträffande
anskaffning av lokaler för försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket skall i
samråd med byggnadsstyrelsen upprätta generella riktlinjer för förhyrning av

FiU 1987/88:26

9

lokaler. Försäkringskassorna får inte utan riksförsäkringsverkets medgivande
träffa hyresavtal där bashyran per år överstiger 400 000 kr. eller där
hyrestiden överstiger tio år.

Vi är av den uppfattningen att dessa föreskrifter måste betraktas som
otidsenliga och är betungande för försäkringskassorna. Onödiga tidsutdräkter
kan förekomma i självklara ärenden. Det finns en risk för att försäkringskassorna,
som i sin strävan att upprätthålla en god service till de försäkrade
ständigt måste se över lokalkontorsnätets utformning, ofta - framför allt
inom storstadsregionerna - kommer i det läget att man inte kan ge bindande
besked i tid, varvid annan intressent får företräde.

Enligt vår mening finns tillräcklig kompetens och ansvarsmedvetenhet
inom försäkringskassorna och riksförsäkringsverket för att dessa själva utan
byggnadsstyrelsens medverkan skall kunna handlägga lokalfrågorna.

Vi vill här även framhålla att om byggnadsstyrelsens förvaltande verksamhet
överförs, som föreslås i motion Fi401, till två eller flera fastighetsbolag
uppträder inte de problem som behandlas i detta yttrande. Med en sådan
förändring av byggnadsstyrelsens status kan försäkringskassorna även vända
sig till privata företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ.

FiU 1987/88:26

10

Utbildningsutskottets yttrande fiu 1987/88:26

1987/88:2 y Bi'a8a

om lokalförsörjning m.m. (prop. 1987/88:100, bil. 9
delvis)

Till finansutskottet

Utbildningsutskottet får med anledning av de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1987/88:100, bilaga 9 (finansdepartementet) under
rubriken D. Vissa centrala myndigheter m.m. avsnittet Statlig lokalförsörjning
och punkten D 2. Investeringar m.m. anföra följande i vad gäller
utbildningsutskottets verksamhetsområde.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens förslag under punkten
D. Statlig lokalförsörjning (s. 36-40) som innebär att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om investeringar, försäljning av fast egendom och
bortskrivande av tillgångsvärden i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100, bilaga 9. Utskottet har heller inga invändningar mot
de principiella överväganden som ligger bakom dessa bernyndiganden.

I vad gäller de konkreta förslag till investeringar som redovisas under
punkten D 2. Investeringar m.m. (s. 49-52) är utbildningsutskottet oroat.
Mot bakgrund av de många angelägna byggnadsobjekt av varierande
omfattning som finns på universitets- och högskoleområdet finner utskottet
det angeläget att finansutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna att regeringen bör pröva möjligheterna att - utöver de
objekt som föreslagits i investeringsplanen i bilaga 9- under treårsperioden
inrymma ytterligare angelägna byggnadsobjekt för utbildning och forskning.
Sådana objekt återfinns på den prioriteringslista som upprättats av byggnadsstyrelsen
och universitets- och högskoleämbetet gemensamt. Denna lista
omfattar såväl större objekt som kräver riksdagens godkännande, såsom
t.ex. matematiskt centrum och tillbyggnad för mikroelektronik i Göteborg,
mikrobiologiskt centrum vid Karolinska institutet och ytterligare nybyggnader
för sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm. som mindre objekt om
vilka riksdagen endast skall informeras, såsom högre konstnärlig utbildning i
Umeå, resterande etapper för konsthögskolan samt genetiska institutionen i
Lund.

11

I övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i dess betänkande UbU
1987/88:30.

Stockholm den 25 februari 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s).
Birgitta Rydle (m). Lars Svensson (s). Ylva Annerstedt (fp). Ingvar
Johnsson (s), Göran Allmér (m). Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp).
Birger Hagård (m). Björn Samuelson (vpk). Kristina Svensson (s). Rinaldo
Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).

FiU 1987/88:26
Bilaga

gotab Stockholm 1988 15377

12