Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet budgetproposifionens förslag jämte mofioner om nytt skafteutjämningssystem, skärpt progressiv skatteutjämningsavgift och anslagen till kommunerna avseende skatteutjämningsbidrag samt kompensation för slopad kommunal företagsbeskattning och för slopad kommunal garantibeskaftning. De begärda anslagen tillstyrks av utskottet. Utskottet anför i betänkandet, med anledning av ett antal motionsyrkanden, att det inte nu finns grund för att avveckla tekniken med de specialdestinera-de bidragen.

Moderata samlingsparfiet, folkpartiet och centern avvisar i en gemensam reservation atf medel tillförs kommunerna som kompensation för slopad företags- och garantibeskaftning. De borgerliga partierna föreslår vidare i en gemensam reservation en övergång från specialdestinerade till generella statsbidrag.

Konsumtionstillväxten i den kommunala sektorn bedöms bli drygt 1 % år 1988. Utskottet delar föredragandens uppfattning att transfereringarna till kommunerna inte bör öka. Moderata samlingspartiet förordar i en reservafion nolltillväxt i den kommunala konsumfionen och en indragning från kommunerna på 6,5 miljarder kronor. Folkpartiet förordaren fillväxt på 1 % och en indragning på 1,7 miljarder kronor. Vänsterpartiet kommunisterna hävdar att den kommunala konsumtionen måste få öka med 3 % och föreslår en kraftig ökniag i transfereringarna fill kommunerna.

Utskottet tillstyrker i stort budgetproposifionens förslag till nytt skatteuf-jämningssystem men föreslår i jämförelse med förslaget i propositionen en höjning av grundgarantierna för följande kommuner: ~ I Västmanlands län föreslår utskottet att Heby, Sala, Köping, Arboga och Kungsör får en grundgaranti på 102 % av medelskattekraffen (budgetpropositionen föreslår grundgarantin 100 %). -- I Örebro län föreslår utskoftet atf Askersund och Laxå får en grundgaran-fi på 105 % och Kumla och Hallsberg 102 % av medelskattekraften (budgetpropositionen föreslår för Askersund och Laxå en grundgaranti på 103 % och för Kumla och Hallsberg 100 %). - I Göteborgs och Bohus län föreslår utskottet att Strömstad, Tanum, Munkedal och Sotenäs får en grundgaranti på 102 % av medelskattekraften (budgetpropositionen föreslår en grundgaranti på 100 %).

Riksdagen 1987188. Ssaml. Nr 19

Inledning FiU 1987/88:19

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1987/88:100 bilaga 9 i vad avser Lift. E Bidrag och ersättningar fill kommunerna,

rfe/i de under allmänna motionsfiden väckta motionerna

1987/88:Fi214 av Lars Werner m.fi. (vpk) i vad avser yrkande 12,

1987/88:Fi220 av Olof Johansson m.fl. (c) i vad avser yrkande 9,

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkandena 7-17,

1987/88:Fi224 av Alf Svensson (c) i vad avser yrkandena 4 och 5,

1987/88:Fi232 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 4-9,,,

1987/88:Fi301 av Bo Lundgren m.fl. (m),

1987/88:Fi302 av Hans Rosengren (s);

1987/88:Fi303 av Mona Saint Cyr (m).

1987/88:Fi304 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m), , '

1987/88:Fi307 av Olof Johansson m.fl, (c),

1987/88:Fi309 av Lars-Ove Hagberg (vpk),

1987/88:Fi310 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c),

1987/88:Fi311 av Lars Hedfors m.fl. (s),

1987/88:Fi312 av Inge Carisson (s), . 1987/88:Fi313 av Torsten Karisson och Sture Thun (s),

1987/88:Fi314 av Nils Berndtson (vpk),

1987/88:Fi315 av Ylva Annerstedt (fp),

]987/88:Fi316 av Charione Branting (fp),

1987/88:Fi317 av Göran Magnusson m.fl. (s),

1987/88:Fi318 av Jörn Svensson m.fl. (vpk),

1987/88:Fi319 av Hans Petersson i Hallstahammar och Karl-Erik Persson (vpk),

1987/88:Fi320 av Håkan Strömberg (s),,

1987/88:Fi321 av Åke Wictorsson m.fl.(s),

1987/88:Fi322 av Stig Josefson m.fl. (c),

1987/88:Fi323 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c),

1987/88:Fi324 av Stina Gustavsson (c) i vad avser yrkande 1.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska kommunförbundets länsavdelningar i Gävleborg, Norrbotten och Älvsborg, från Bergs kommun, Danderyds kommun, Gislaveds kommun, Gnosjö kommun, Markaryds kommun, Norrtälje kommun (2 st.), Tingsryds kommun. Vaggeryds kommun. Svenska kyrkans centralstyrelse samt gemensam skrivelse från kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal jämte Kommunförbundets länsavdelning i Uddevalla.

Utskoftet har under ärendets behandling gjort studiebesök i Arboga, Filipstads och Kristinehamns kommuner.

Företrädare för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet samt Danderyds, Hällefors, Upplands-Bro och Vilhelmina kommuner har vid en offenfiig utfrågning redogjort för kommunernas och landstingskommunernas ekonomiska situafion. I utfrågningen deltog även professor Nils Brunsson, Handelshögskolan, och departementsrådet Bo Jonsson, finansdepartementet.

Vidare har företrädare för Askersunds, Markaryds, Munkedals, Norrtäl- FiU 1987/88:19 jes, Sofenäs, Strömstads, Tanums och Vaggeryds kommuner samt Kommunförbundets länsavdelning i Uddevalla inför utskottets presidium redovisat sina synpunkter i ärendet.

Propositionens hemställan

I proposition 100 bilaga 9 (finansdepartementet) har regeringen - efter föredragning av Kjell-Olof Feldt - under Lift. E Bidrag och ersättningar till kommunerna (s. 86-107)

dels föreslagit riksdagen atf anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om skatteutjämningsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,

3. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

dels föreslagit riksdagen att

4. bemyndiga regeringen atf utge kompensation till kommuner och landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som förordats i propositionen, dels för stora bidragsminskningar på grund av ändringar i skafteufjämningssystemet, dels för stora förluster på grund av slopad beskattning i utbokommun (punkt E 1 mom. 1),

5. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 511 000 000 kr. (punkt E I mom. 2),

6. fill Bidrag fill kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 879 172 000 kr. (punkt E 2),

7. bemyndiga regeringen atf utge bidrag till kommunerna, landstingskommunerna och de kyrkliga kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garantibeskaftningen (punkt E 3 mom. 1),

8. till Bidrag fill kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr. (punkt E 3 mom. 2).

Propositionens lagförslag har följande lydelse:

1 Förslag till FiU 1987/88:19

Lag om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Landstingskommun och kommun kan få skatteutjämningsbidrag enligt denna lag. /

2 § I lagen förstås med

bidragsår det år under vilket skatteutjämningsbidraget utbetalas,

eget skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämndens beslut om taxering fill kommunal inkomstskatt året före bidragsåret,

egen skattekraft skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid ingången • av året före bidragsåret,

medelskaitekraft skatteunderiaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

garanterad skattekraft det procenttal av medel skattekraften som motsvaras av landstingskommunens eller kommunens grundgaranti enligt 3 och 4 §§ justerad enligt 5 §,

garanterat skatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den garanterade skattekraften,

tillskott av skatteunderlag det antal skattekronor varmed det egna skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget.

3 § För landstingskommungäller följande skattekraft i procent av medel
skattekraften som grundgaranti.

Landsting Grund-

garanti

Norrbottens läns landstingskommun                     141
Västerbottens läns landstingskommun                  129
Jämtlands läns landstingskommun                       125
Västernorrlands läns landstingskommun                115
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstings
kommuner                                                      107
Blekinge läns landstingskommun                          105
Kalmar, Örebro och Västmanlands läns landstingskommuner 103
Övriga landstingskommuner                                100

4 § Förkommur	1 gäller följande skattekraft i procent av medelskattekraf- FiU 1987/88:19
ten som grundgaranti.
Län	Kommuner	Grundgaranti
Stockholms	Samtliga	100
Uppsala	Enköping. Håbo och Uppsala	100
	Tierp och Östhammar	107
	Älvkarleby	109
Södermanlands	Samtliga	100
Östergötlands	Finspång, Linköping, Mjölby, Motala Norrköping, Söderköping, Vadstena och
	Ödeshög	100
	Boxholm, Ydre och Åtvidaberg	103
	Kinda	105
	Valdemarsvik	III
Jönköpings	Samtliga utom Aneby, Eksjö och Tranås	100..
	Aneby, Eksjö och Tranås	103
Kronobergs	Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö och
	Älmhult	.100
	Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge	105
Kalmar .	Borgholm. Kalmar, Mönsterås, Mörbylänga
	Nybro och Oskarshamn	100
	Emmaboda, Hultsfred, Torsås, Vimmerby
	och Västervik	103
	Högsby	105
Gotlands	Gotland	117
Blekinge	Samtliga .	105
Kristianstads	Samtliga	100
Malmöhus	Samtliga	100
Hallands	Samtliga	100
Göteborgs och	Göteborg, Härryda, Kungälv, Munkedal,
Bohus	Mölndal, Partille, Sotenäs, Strömstad och
	Tanum	100
	Orust, Stenungsund och Tjörn	103
	Lysekil och Uddevalla	105
	Öckerö	111
Älvsborgs	Ale, Alingsås, Borås; Herrljunga, Lerum, Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn. Vårgårda öch
	Vänersborg	100
	Färgelanda och Lilla Edet	103
	Åmål	105
	Bengtsfors och Dals-Ed	109
Skaraborgs	Samtliga utom Gullspång och Karisborg	100
	Karlsborg	103
	Gullspång	107
Värmlands	Karlstad	105
	Hammarö	107
	Arvika, Eda, Filipstad. Forshaga, Grums,
	Hagfors. Kil, Kristinehamn, Munkfors.
	Stoifors, Sanne, Säffle och Årjäng	109
	Torsby	115

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Hallsberg och Kumla	100	FiU 1987/88:19
Askersund, Laxå och Örebro	103
Degerfors och Karlskoga	107
Hällefors, Lindesberg och Nora	109
Ljusnarsberg	111
Arboga, Heby, Kungsör, Köping, Sala och
Västerås	100
Hallstahammar och Surahammar	105
Fagersta och Norberg	109
Skinnskatteberg	111
Falun	105
Boriänge	107
Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Säter	109 .
Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och
Vansbro	Ill
Mora	113
Orsa	115
Malung	119
Älvdalen	139
Gävle	105
Sandviken	107
Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Ockelbo	111
Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn	113
Ljusdal	119
Härnösand, Sundsvall och Timrå	115
Kramfors och Örnsköldsvik	117
Ange	121
Sollefteå	127
Östersund	115
Berg och Bräcke	127
Krokom och Ragunda	129
Härjedalen	133
Åre	135
Strömsund	137
Umeå	117
Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå	119
Vindeln och Vännäs	127
Bjurholm	129
Norsjö	133
Mala	135
Lycksele	137 ■
Sorsele, Storuman och Vilhelmina	145
Dorotea och Åsele	149
Luleå och Piteå	127
Haparanda och Kalix	131
Boden och Älvsbyn	135
Arvidsjaur	139
Gällivare och Kiruna	143
Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och
Övertomeå	145
Pajala	157

och den sociala strukturens inverkan på kommunens kostnader. För lands- FiU 1987/88:19 tingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommuner skall hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för sjukvård. Förkommuner skall hänsyn tas till skillnader i fråga om kostnader för barnomsorg, giund-skola, gymnasieskola, äldreomsorg, kommunalt bostadstillägg till folkpension, socialbidrag saml statskommunala bostadsbidrag. ,

1 fråga om landstingskommun och kommun vars folkmängd senaste tioårsperioden har minskat skall tillägg göras för den befolkningsminskning som överstiger fem procent.

6 S Landstingskommun och kommun får skatteutjämningsbidrag. om det
egna skatteunderlaget understiger det garanterade skatteunderlaget. Bidra
get motsvarar tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med skattesatsen
för bidragsäret i den man denna inte överstiger för landstingskommun 13
kronor 50 öre per skattekrona, för kommun som ingår i landstingskommun
16 kronor per skattekrona och för annan kommun 29 kronor 50 öre per
skattekrona.

Regeringen får medge undantag frän tillämpningen av ovan angivna högsta skattesatser i det fall att landstingskommunen och kommunerna inom landstingsområdet kommer överens om en ändrad fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunalskatten.

7 § Regeringen får efter ansökan bevilja extra skatteutjämningsbidrag. .'ansökan inges till länsstyrelsen senast den 31 mars året före bidragsäret.

8 § Andras rikets indelning i landstingskommuner eller kommuner beräknas tillskott av skatteunderlag på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.

9 S Länsskattemyndigheten fastställer tillskott av skatteunderlag samt lämnar senast den 25 januari bidragsåret landstingskommun och kommun uppgift om tillskottets storlek.

Till ledning för landstingskommuns och kommuns budgetarbete skall länsskatiemyndigheten senast den 10 september året före bidragsåret lämna landstingskommun och kommun uppgift om uppskattat tillskott av skatteunderlag.

10 § Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraflen senast den 31 december året före bidragsåret.

11 S 1 fräga om utbetalning av skatteutjämningsoidrag under bidragsåret tillämpas bestämmelserna i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. m. m.

12 § Landstingskommunen eller kommunen får överklaga statistiska centralbyråns eller länsskattemyndighets beslut enligt denna lag hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fräga om bidragsäret 1989.

Genom lagen upphävs lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsbidrag för är 1988 och tidiaare är.

3 Förslag till FiU 1987/88:19

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall, m.m.' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

IP-
Skattesatsen för kommuns och   Skattesatsen för kommuns och
annan menighets uttag av skatt annan menighets uttag av skatt
skall bestämmas i förhållande till skall bestämmas i förhållande till
det antal skattekronor och skatte- det antal skattekronor och skatte
ören, som enligt länsskattemyndig-       ören, som enligt länsskattemyndig
hetens beräkning kommer att påfö-       hetens beräkning kommer att påfö
ras de skattskyldiga vid taxeringen ras de skattskyldiga vid taxeringen
det är skattesatsen skall fastställas,     det år skattesatsen skall fastställas,
ökat med det antal skattekronor, ökat med det antal skattekronor,
som staten uppskattas skola till- som staten uppskattas skola till
skjuta enligt tagen (1979:362) om skjuta enligt lagen (1988:000) om
skatteutjämningsbidrag.              skatteutjämningsbidrag.

Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1977:179) eller 6 kap. 4 § tredje stycket lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter annan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämts tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor och skatteören som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Intill den I januari 1989 skall dock hänvisningen i 1 § första stycket avse lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

Motionsyrkandena FiU 1987/88:19

Den kommunala ekonomin

1987/88:Fi214 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om den kommunala ekonomin och en långsiktig utbyggnad av den gemensamma sektorn genom utnyttjande av företagens likvida medel.

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den kommunala ekonomin,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sammanlagt 5 697 000 000 kr. som en teknisk övergångslösning skall innehållas av de medel som ståten överför till kommunerna i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Fi224 av Alf Svensson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om den kommunala ekonomin.

1987/88:Fi232 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. atf riksdagen godkänner de allmänna rikfiinjer för kommunernas
ekonomi som förordats i motionen,

5. aft riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen
anförts om fortsatt reformering av skafteufjämningssystemet och utform
ningen av de specialdestinerade statsbidragen.

Skatteutjämningssystemet

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen avslår regeringens förslag fill nyft skafteufjämnings-
sysfem,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av det kommunala skatteutjämningssysfemet, i enlighet med vad som i motionen föreslagits, i sådan tid att förändringarna kan träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1989.

1987/88:Fi224 av Alf Svensson (c) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till kommunalskatfeutjäm-ningssysfem i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Fi301 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas atf riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för den kommunala skaffeuf jämningen.

1987/88:Fi303 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen begär aft regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utarbeta ett heltäckande och rättvisande kommunalt skatteufjämningssystem, där också de specialdestinerade bidragen inkluderas.

1987/88:Fi307 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med.hänvisning fill vad som FiU 1987/88:19 anförts i motion 1987/88:Sk366-yrkas aft riksdagen hos regeringen begären utredning om och förslag till nytt skatteufjämningssystem för 1990 i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Fi313 av Torsten Karisson och Sture Thun (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av den kommunala skafteutjämningen.

1987/88:Fi322 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt kommunalf skatteutjäm
ningssystem för är 1989,

2. atf riksdagen beslutar om ett provisoriskt skaffeutjämningssysfem för
1989 med de höjningar som anges enligt bilaga, .

3. att riksdagen hos regeringen begär beredning och förslag för att
åstadkomma en effektiv kommunal skatteutjämning aft gälla fr.o.m. 1990
enligt vad i mofionen anförts.

1987/88:Fi323 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1987/88: A488 - yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag fill kommunal skatteutjämning.

1987/88:Fi324 av Stina Gustavsson (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1987/88:A489 - yrkas

1. aft riksdagen hos regeringen begär ett mera rättvist skafteutjämnings-förslag.

Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner

1987/88:Fi309 av Lars-Ove Hagberg (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur "furistkommuner" med många säsongsan-sfällda skall kompenseras för de förlorade skatteintäkterna.

1987/88:Fi310 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att grundgarantin i den kommunala skatfeutjäm-ningen utformas i enlighet med motionens förslag.

1987/88:Fi311 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om beräkning av grundgarantin och användandet av det extra skatteutjämningsbidraget.

1987/88:Fi312 av Inge Carlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja grundgaranfinivån med två procentenheter för kommunerna Finspång, Norrköping och Valdemarsvik,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra skatteutjämningsmedel fill Finspång, Norrköping och Valdemarsvik.

1987/88:Fi314 av Nils Berndfson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen, med ändring i budgetpropositionen, bil. 9, beslutar placera kommunerna Norrköping, Finspång och Motala i grundgaranfinivån 102 % av medelskattekraffen.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen FiU 1987/88:19 anförs om extra skatteutjämningsbidrag till vissa kommuner som kompensation för inkomstbortfall från skatteutjämningssysfemet.

1987/88:Fi315 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om skatteutjämningssystemets konsekvenser för vissa kommuner i Stockholms län.

1987/88:Fi316 av Charlotte Branting (fp) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1987/88: A457 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om skatteutjämningssystemet i Kronobergs län.

1987/88:Fi317 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att placera kommunerna Köping, Arboga, Kungsör, Sala och Heby i grundgaranfinivån 102 % av medelskattekraffen.

1987/88:Fi318 av Jörn Svensson m.fl. (vpk) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om åtgärder inom skafteutjämningen för Botkyrka, Nybro och Mönsterås kommuner.

1987/88:Fi319 av Hans Petersson i Hallstahammar och Kari-Erik Persson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar aft kommunerna Arboga, Kungsör, Köping, Sala och Heby tilldelas en grundgaranti om 102 % av medelskattekraften,

2. att riksdagen beslutar att-kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå filldelas en grundgaranti i enlighet med i mofionen föreslagna nivåer.

1987/88:Fi320 av Håkan Strömberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att grundgarantin i skafteufjämningssystemet för kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå höjs till i motionen förordad nivå.

1987/88:Fi321 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att grundgaranfin i skafteufjämningssystemet för Upplands-Bro, Norrtälje och Botkyrka kommuner skall vara 105 % av medelskattekraffen,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om extra skatteutjämningsmedel till Upplands-Bro, Norrtälje och Botkyrka kommuner.

Extra skatteutjämningsbidrag

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

12. atf riksdagen bemyndigar regeringen atf utge kompensation fill kommuner och landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som i mofionen anförts.

1987/88:Fi232 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. atf riksdagen anslår ytterligare 300 milj. kr. i extra skatteutjämningsbidrag för budgetåret 1988/89.

Anslag till skatteutjämningsbidrag FiU 1987/88:19

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar atf till skatteutjämningsbidrag för kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa en förslagsanslag av 14 911 000 000 kr.

Skatteutjämningsavgifter

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. aft riksdagen beslutar avskaffa skatteutjämningsavgiften fr.o.m. 1989,

10. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda skatteutjämningsavgiften
(Robin Hood-skatten) fr.o.m. 1989.

l987/88:Fi232 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 9. atf riksdagen upphäver lagen om särskild skatteutjämningsavgift.

Lag om kommunalt skattestopp

19S7/88:Fi223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 17. atf riksdagen beslutar anta nedanstående

Förslag till

Lag orn begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta ut skatt för åren 1989 och 1990 m.m. Härigenom föreskrivs'följande.

1 §. Vid fastställande av skattesats för åren 1989 och 1990 får kommun eller landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommunen eller landstingskommunen har bestämt för år 1988.

2 §. Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag från vad som sägs under 1 §. Ansökan inges till länsstyrelse för det år ansökan avser.

3 §. Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas vid debitering av kommunalskatt eller landstingsskatt för åren 1989 och 1990 enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom kommuns eller annan menighets utdebitering av skatt m.m., om ej regeringen beviljat undantag enligt 2 §.

Kompensation för slopad kommunal företagsbeskattning och garantibeskattning

ig87/88:Fi220 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar avskaffa statens kompensation till kommunerna för den borttagna beskattningen av juridiska personer och borttagen garantibeskattning.

1987/88:Fi223 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till kommunerna
med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen för

budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 879 172 000 kr..

15. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till kommunerna FiU 1987/88:19 med anledning av avskaffandet av kommunala garantibeskattningen m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

1987/88:Fi232 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. atf riksdagen till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 440 milj. kr.,

7. aft riksdagen avslår förslaget om Bidrag fill kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala garanfibeskatfningen m.m.

Övriga kommunalekonomiska frågor

1987/88:Fi302 av Hans Rosengren (s) vari yrkas aft riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera kommunala reinvesteringar i va-nät och andra anläggningar.

1987/88:Fi304 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om, kravet på ekonomisk kostnadsanalys och konkret konsekvensbeskrivning i propositioner som medför kommunala kostnadsökningar.

Propositionens förslag rörande skatteutjämningssystemet

I propositionen anförs att det nuvarande skafteufjämningssystemet, som trädde i kraft år 1980, betydde en kraffig höjning av garanfinivån i de södra och mellersta delarna av landet. 1 den norra delen höjdes garantierna väsenfiigt mindre. Reformen innebar en ökning av bidragen med fillsammans ca 2.9 miljarder kronor i 1979 års penningvärde eller med 64 %'. Inriktningen av reformen ledde dess värre till att skattesatserna generellt sett blev betydligt högre i Norrland än i övriga delar av landet.

11987 ärs budgetproposifion framhöll regeringen att utvecklingen mot allt större utdebiferingsklyffor mellan den norra delen och övriga delar av landet måste brytas och bättre jämvikt mellan landsdelarna återställas. Regeringen föreslog därför att skafteufjämningssystemet, som är av stor betydelse i strävandena att nå en bättre regional balans, borde få en mer påtaglig regionalpolitisk inriktning än för närvarande. Förslaget avvisades emellerfid av riksdagen. Utvecklingen sedan dess leder inte till någon annan slutsats än att skatteutjämningsbidraget bör förstärkas i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.

I propositionen föreslås därför aft systemet för kommunal skatfeutjänining
ändras så atf man inom en i stort sett oförändrad medelsram fär en kraftig
utjämningseffekt på skattesatserna. Medlen bör ornfördelas så aft en större
andel ges fill kommuner och landsting i de norra delarna av landet. Även
några områden i de södi-a delarna har haft en ogynnsam utveckling inom
näringslivet och bör få en viss förstärkning av skatteutjämningsbidraget. Ett
antal kommuner och landsting får emellertid infe skatteutjämningsbidrag pä
grund av att de har en hög egen skattekraft. Dessa påverkas således inte ,r

direkt av ändringar i systemet. En viss utjämningseffekt kan emellerfid nås FiU 1987/88:19 genom aft ändra grunderna för uttagande av den särskilda skatfeufjämningsavgiffen. I detta syfte föreslås en skärpning av defta avgiftssystem för att ytterligare reducera de mest extrema skillnaderna i skattesats.

I propositionen föreslås omfördelningen mellan norr och söder gå fill pä det sättet att grundgaranfierna i södra delen av landet sänks med i princip två procentenheter. Härigenom kan grundgarantierna i norra delen höjas med i princip två procentenheter utöver vad som föreslogs i budgetpropositionen 1987. För sju kommuner i norr höjs garantin ytterligare medan den hålls på samma nivå som föreslogs i 1987 års budgetproposition för sju kommuner. I likhet med vad som föreslogs i budgetpropositionen 1987 innebär förslaget också en viss omfördelning inom norra delen frän kust till inland för att ytterligare förstärka den regionalpolitiska effekten.

Till den norra delen räknas i detta sammanhang de sju skogslänen. Bergslagen och stödområdet i övrigt. De kommuner i södra och mellersta Sverige som tillhör stödområdet (Gotland, Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål) behandlas pä samma sätt som den norra delen. Till Bergslagen räknas följande kommuner utöver de som ingår i skogslän: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora i Örebro län, Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar i Västmanlands län samt Tierp, Älvkarleby och Östhammar i Uppsala län.

Enligt föredraganden är det vidare skäligt att ett större sammanhängande område i östra Östergötland, östra Småland och Blekinge beaktas genom höjda grundgaranfier. Även för några andra kommuner bör grundgaranfin höjas. Sammanlagt skulle härigenom 35 kommuner och 4 landsting i den södra delen fä högre grundgaranti än 100 % av medelskattekraffen.

Den tekniska uppbyggnaden av skatteutjämningssystemet bör i princip behållas med bl.a. anknytningen till medelskattekraffen som en viktig del i systemet. Det nuvarande intervallet om 3 procentenheter mellan skatfe-kraffsklasserna bör dock minskas till 2. Skälet till detta är att effekterna av vissa ändringar som föreslås bör inarbetas i grundgarantin. Omvandlingen av dessa effekter till skattekraftsklasser underlättas om intervallerna minskas.

Spärreglerna i nuvarande system bör avvecklas och effekterna av dessa inarbetas i grundgarantierna. I ett nytt system behöver också det nuvarande bidraget till högskatlekommunerna för sänkning av skattesatserna inarbetas i grundgarantin. Den skattesats som får användas vid beräkningen av skatteutjämningsbidraget föreslås bli maximerad till viss nivå. Kommuner och landsting med en högre skattesats får därför mindre bidrag än de skulle ha fått om den egna skattesatsen obegränsat fått ligga fill grund för bidragsberäkningen. I möjligaste män har hänsyn tagits till denna förlust, när förslag till grundgarantier har upprättats.

1 proposifionen föreslås en ny teknik för beräkning av skillnader i kostnader för åldersstruktur och social struktur. Beräkningsmetoden bygger i huvudsak på skatteutjämningskommitténs förslag. Åldersfaktorn och bidrag för befolkningsminskning beräknas var för sig och bestäms med en decimal.

De åldersberoende verksamheter som beaktas i skatteutjämningssysfemet kompletteras med gymnasieskolan för kommunerna och med den öppna vården för landstingen.

En av de tvä komponenter för beaktande av kostnader för sfatskommunala FiU 1987/88:19 bostadsbidrag, som kommittén har föreslagit, tas bort. Ifrågavarande komponent anger andelen invånare 0-18 år. Skälet härför är av närmast teknisk natur. Kostnaderna föreslås bli beräknade enbart med hänsyn till andelen familjer med bostadsbidrag.

Kostnaderna för barnomsorg beräknas med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar och atf den faktiska utbyggnaden av barnomsorgen tills vidare vägs in fill 50 %, dvs. i princip det system som nu tillämpas.

Hänsyn bör fas till kommunernas kostnader för socialbidrag. För att kommunerna själva i så liten utsträckning som möjligt skall kunna påverka skafteutjämningsbidragets storiek bör beräkningen baseras på antalet bidragshushåll i resp. kommun.

Enligt nuvarande system får kommunerna ett tillägg till grundgarantin om befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden överstiger 5 %. 1 propositionen föreslås atf samma gränsvärde även skall gälla för landstingen. Bidraget för befolkningsminskning föresläs bli mer än fördubblat.

Den egna skattesatsen används för närvarande vid uträkningen av skatteutjämningsbidraget.. Defta förhällande har kritiserats frän den utgångspunkten atf skafteutjämningssystemet i princip skall vara opåverkbart av kommunernas och landstingens egna åtgärder. I propositionen föreslås en maximering av den skattesats som får läggas till grund för bidragsberäkningen. Talet sätts till 16:00 kr./skr. för kommunerna, 13:50 kr./skr. för . landstingen och till 29:50 kr./skr. för de kommunersom inte ingår i landsting. De kommuner och landsting som har en högre skaftesats får genom denna ändring minskade skatteutjämningsbidrag. Denna bidragsminskning har för kommunerna i norra Sverige kompenserats genom en högre grundgaranti.

Det förslag till ändringar i skatfeutjämningssystemet som läggs fram i propositionen är så anpassat atf inga ändringar behövs av den proportionella skatfeufjämningsavgiffen för år 1989.

Den nuvarande särskilda tilläggsavgiften behålls. Kommuner och landsting som inte får skatteutjämningsbidrag på grund av för hög egen skattekraft påverkas emellertid inte av de föreslagna ändringarna i bidragssystemet. Den reducering av inkomster som kommuner och landsting i södra delen av landet fär kännas vid drabbar således infe dem. Föredraganden anser det därför skäligt att ändra uttaget av tilläggsavgifter sä atf de kommiiner som har den högsta skattekraften fär vidkännas en ökad kostnad. Den nedre gränsen för uttagande av avgift föreslås bli sänkt så atf ytterligare kommuner får erlägga avgift och att dessutom progressivitefen skärps för aft ytterligare reducera de • mest extrema skillnaderna i kommunalskatt.

Partimotionerna om skatteutjämningssystemet

I motion Fi223 (m) anförs att om en god kommunal verksamhet över hela
landet skall vara möjlig krävs ett väl fungerande kommunalt skatteutjäm
ningssystem. Detta skall utjämna skillnader i de yttre förutsättningar som
kommunerna inte själva kan påverka i nämnvärd utsträckning. Det gäller i
första hand skatteunderlag, befolkningssammansättning och kostnadsläge, 17

2 Riksdagen 1987/88. Ssaml. Nr 19

men däremot infe kostnadsskillnader orsakade av olika standardnivåer på FiU 1987/88:19 verksamheten eller misshushållning. Därigenom ges landets alla kommuner rättvisa grundförutsättningar.

Skatteunderlaget frän fysiska personer skall utgöra underlaget för den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet. Rundgång av bidrag och avgifter mellan stat och kommuner måste undvikas. Därför skall inte några statliga avgifter på skatteunderlaget förekomma. Ett system där kommunerna betalar in,skattepengar till staten, som sedan i sin tur betalar fillbaka dem i form av riktade bidrag, är inte bara opraktiskt utan leder också fill en urgröpning av den kommunala självstyrelsen. Skatteutjämningsavgif-fen bör avvecklas i sin helhet.

Motionärerna anser,atf den särskilda tilläggsavgiften - den s.k. Robin Hood-skatten - skall avvecklas. Det är inte rimligt, menar motionärerna, att kommuner som hushållar väl med skattebetalarnas pengar och bedriver en effektiv och mindre kostnadskrävande verksamhet, vilket sammantaget gör kommunen attraktiv att bo i, skall bestraffas av staten. Det är kommunens invånare och skattebetalare, inte kommunen, som betalar den särskilda skatfeufjämningsavgiffen. Invånare med låga inkomster i kommuner som drabbas av Robin Hood-skatten kan härigenom få betala utgifterna för invånare med höga inkomster i andra kommuner.

Regeringens förslag till förändringar av grundgaranfin, där den i vissa fäll utan sakliga skäl höjs för vissa kommuner och sänks för andra, avvisas bestämt av motionärerna. Det råder ingen tvekan om, sägs det i motionen, att förslaget i flera delar är orättvist och inte har den utjämnande effekt som det hävdas, utan atf det snarare syftar till aft gynna socialdemokratiskt styrda kommuner och missgynna borgerligt styrda.

Skatteutjämningsbidraget får inte stimulera till skaftehöjningar. Motionärerna ser det därför som positivt att regeringen nu föreslår ett fak för vilken högsta skattesats som får ligga till grund för beräkningarna, men menar aft detta inte är tillräckligt. I stället förordas ett system där skatteutjämningsbidraget beräknas utifrån en enhetlig skattesats, vilken bör vara 16:00 kr. för kommunerna, 13:50 kr. för landstingen och 29:50 kr. för landstingsfri kommun. För kommuner med hög utdebitering kan bidraget komma atf minskas. Förslaget i propositionen innebär aft endast kommuner i de norra delarna av landet som har högre skattesatser skall kompenseras. Enligt motionärernas uppfattning bör alla sådana kommuner kompenseras.

Kommuner med särskilt hög utdebitering, över 17:00 kr., bör få extra skatteutjämningsbidrag i syfte att stimulera fill skaftesänkning. Detta extra skatteutjämningsbidrag skall utbetalas med 50 % av skattesänkningen ned till 17:00 kr. det år skattesänkningen genomförs. Däi-igenom ger skafteutjämningen ett incitament för lägre skattesatser och minskade utdebiterings-skillnader mellan olika kommuner. Defta är särskilt motiverat av aft skafteutjämningssystemet hitfills stimulerat höjningar, vilket pressat upp de kommunala skattesatserna.

Den tekniska uppbyggnaden av det nuvarande skatteutjämningssystemet bör i stort bibehållas. Grundgarantierna bör ligga kvar på nuvarande nivå med undantag av den korrigering som bör ske för kommuner med över 16:00 kr. resp. 13:50 kr. i utdebitering. Spärregler bibehålls.

Vad gäller tekniken för beräkningar av skillnader i kostnader för FiU 1987/88:19
åldersstruktur och social struktur accepteras regeringens förslag med vissa
undantag. Kostnader för barnomsorg bör uteslutande beräknas med ut
gångspunkt från antalet barn i berörda åldrar. Något hänsynstagande fill den
faktiska utbyggnaden av denkommunala barnomsorgen bör enligt mofionä
rerna inte ske. - ;:

Förslaget om bidrag för befolkningsminskning accepteras, liksom att faktorn kostnad för socialbidrag skall omfatta hela antalet hushåll som får socialbidrag.

Sammanfattningsvis föreslås i mofion Fi223 (m) följande ändringar' i systemet för kommunal skatfeufjämning.

1. Skatteutjämningsavgiften och den särskilda skatfeufjämningsavgiffen (Robin Hood-skatten) skall avvecklas fr.o.m. 1989.

2. Skatteutjämningsbidrag skall beräknas efter en bestämd skattesats: 16:00 kr./skr. för primärkommun, 13:50 kr. för landsting och 29:50 kr. för landstingsfri kommun. Kompensation genom högre grundgaranti skall avse hela landet.

3. I övrigt bör nuvarande grundgarantinivåer inkl. spärregler bibehållas.

4. Primärkommuner med särskilt hög utdebitering - över 17:00 kr./skr. -som sänker skaften får samma år ett extra skatteutjämningsbidrag med 50 % av skattesänkningen ner till denna gräns.

5. Faktorn kostnader för barnomsorg beräknas enbart med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar.

6. Vad gäller beräkning i övrigt av kostnader för ålders- och socialstruktur inkl. fillägg för stor befolkningsminskning accepteras förslagen i proposifionen.

I motion Fi232 (fp) konstateras aft regeringens förslag innebär en omarbetning av den proposition som förra året underkändes av riksdagen. Det är mot den bakgrunden anmärkningsvärt aft regeringen inte bemödat sig om aft förelägga riksdagen ett mer genomarbetat förslag.

I propositionen framhålls att skillnaderna i utdebitering har ökat sedan 1979 till skogslänens nackdel. Motiveringen för den föreslagna förändringen finns i följande mening: "Det finns inte anledning anta att denna utveckling beror på att standarden på servicen till medborgarna ökat sä mycket mer i skogslänen än i andra delar av landet." Mofionärerna finner defta antagande otillräckligt som underlag för beslut. Samtidigt understryks atf det är angeläget att skafteutjämningssystemet nu reformeras. Betydelsefulla brister har påtalats såväl från enskilda kommuner och landsting som i skatteutjämningskommitténs betänkande (SOU 1985:61). Om ett kompletterande underlag inte ger starka skäl för motsatsen är motionärerna beredda att godta förslaget om ändrade grundgarantier som en provisorisk reform.

Förslaget i propositionen aft den skattesats som fär användas vid beräkningen av skatteutjämningsbidragen maximeras fill en viss angiven nivå godtas av motionärerna. Dagens system där den egna skattesatsen används innebär nämligen aft skatteutjämningsbidraget ökar om kommunen höjer skaften. Mofionärerna är av samma uppfattning som regeringen atf de

kommuner och landsting som i dag har högre skattesats bör kompenseras 19

genom en högre grundgaranti.

Mofionärerna accepterar också regeringens förslag om tillägg för stor FiU 1987/88:19 befolkningsminskning. Likaså godtas de föreslagna förändringarna i fråga om hänsynstagande till åldersstruktur och social struktur.

Däremot avvisar mofionärerna inslaget av progressivitet i skatfeufjämningsavgiffen. Den progressiva delen av avgiften bör avskaffas.

Mofionen framhåller att det är angeläget att utvecklingen av skattekraft och skattesatser noga följs i framtiden och att konsekvenserna av de nu föreslagna förändringarna noga analyseras.

Som riktlinjer för en kommande mera permanent reform upprepas i mofionen folkpartiets tidigare redovisade uppfattning att effekterna av de specialdestinerade bidragen måste vägas samman med effekterna av skatteutjämningsbidragen. Merparten av statens bidrag till kommuner och landsting utgår som specialdestinerade bidrag. Dessa har en tendens att förstärka den skillnad som beror på olika skattekraft. Motionärerna framhåller att studier som gjorts visar aft det främst är kommuner med hög skattekraft som har finansiella förutsättningar att utnyttja de specialdestinerade bidragen. Mot denna bakgrund kan hävdas aft de specialdestinerade bidragen motverkar det syfte som ligger bakom skatteutjämningsbidragen, nämligen aft utjämna för skillnader i skattekraft.

1 motion Fi307 (c) - med hänvisning till förslag i motion Fi322 (c) - framhålls att regeringens motiv för att nu föreslå ändringar av de regler som är styrande för skaftekraftsutjämningen är huvudsakligen förknippade med skillnaderna i skaftesats. Dessa ändringar aktualiseras utan att de bakomliggande orsakerna till skattesafsskillnaderna närmare utretts och analyserats. Som stöd för ändringarna åberopas ett allmänt uttalande. Tillvägagångssättet är, menar motionärerna, minst sagt anmärkningsvärt. Skaftekraffsutjämning-ens principer har vilat på föreställningen att endast faktorer som inte kan påverkas av kommunerna skall styra behovet av medel för skattekraffsutjäm-nande ändamål.

I mofionen understryks atf om, som föreslås i proposifionen, de aktuella skattesatserna upphöjs fill ledstjärna för de fortlöpande reformerna inom skaftekraftsutjämningen uppstår snabbt ett läge där det kommer att resas krav på ständiga ändringar av grundgaranfierna.

Mofionärerna upplever vidare som starkt stötande att de nödvändiga förbättringar som föreslås för vissa kommuner/landsting huvudsakligen föreslås finansierade genom en försämring av de kommunalekonomiska villkoren för kommuner med läg egen skattekraft. 1 motionen betonas att dessa kommuner dessutom ofta har låga specialdestinerade bidrag frän staten.

I avvaktan på en utredning om mera genomgripande reformer av skaftekraftsutjämningen föreslås i motionen följande regler att gälla för utjämningen under år 1989.

- Grundgaranti. Nu gällande lägsta grundgaranti på 102 % av medelskattekraffen bibehålls för såväl kommuner som landsting.

- TUlägg eller avdrag för ogynnsam resp. gynnsam åldersstruktur. Förslagen i proposifionen godtas.

- Tillägg för stor befolkningsminskning. Förslagen i propositionen godtas. 20

- Skattesatsens inverkan på utjämningsbidraget. I avvaktan på underlag från FiU 1987/88:19
den föreslagna utredningen föreslås övergångsvis aft bidragsberäkningen

grundas på den egna skattesatsen men atf tak sätts till 16:00 kr./skr. för
kommunerna, 13:50 kr./skr. för landstingen och fill 29:50 kr./skr. för de /

kommuner som inte ingår i landsting.

- Spärregler. Förslaget i propositionen godtas.

- Övriga beräkningsgrunder. Beräkningarna enligt denna mofion har gjorts med utgångspunkt frän att skattekraften per invånare enligt 1988 års taxering kommer att uppgå till 584 kr. Även regeringens beräkningar utgår från defta antagande.

Befolkningstalet har inte framskrivits utan beräkningarna grundas på de befolkningstal som finns redovisade per den 1 januari 1987.

Följande tabell anger de ekonomiska konsekvenserna av förslagen i motionen.

Förändringar i förhällande till propositionen Milj. kr.

1. Uppskrivning av grundgarantierna för kommunerna tilllägst

102 % av medelskattekraften 513

2. Uppskrivning av grundgarantierha för landstingen till lägst 102 %

av medelskattekraften 490

3. Uppskrivning av grundgarantierna med 1 % av medelskattekraften utöver regeringsförslaget för vissa kommuner enligt särskild förteckning 56

4. Nuvarande regler för uttag av tilläggsavgift tillämpas även för år

1989 141 .

Summa 1 200

Eftersom kommunerna i här angivna förslag kompenseras för de stora bidragsminskningar som regeringsförslaget leder till, behövs enligt motionärerna i princip ingen särskild kompensation för utdebiteringshöjning över 50 öre. Återstående belopp i särskilt skatteutjämningsbidrag kan förbehållas kommuner som på grund av egen låg skattekraft och i övrigt bekymmersamma förhållanden behöver extra skatteutjämningsbidrag under 1989.

Vänsterpartiet kommunisterna tar inte upp förslaget i proposition 1987/ 88:100 om ett nyft skatteufjämningssystem till behandling i någon parti- eller kommittémotion.

Utskottet

Allmänt om kommunsektorns utveckling fram till år 1986

Fr.o.m. mitten av 1960-talet och fram till början av 1980-talet expanderade den offentliga sektorn mycket kraftigt. Som framgår av figur 1 var denna utbyggnadsperiod främst koncentrerad fill den kommunala sektorn. Från slutet av 1960-falef fram till i dag har, som framgår, den stafiiga sektorns andel av bruttonationalprodukten minskat.

50 55 60 65 70 75 80 85 7

' Konsumtion och investeringar till BNP till marknadspris, löpande priser. Källa: Kommunernas finanser 1986. SCB

Utvecklingen innebar en betydande fillväxt i den kommunala konsumtionen. Den årliga reala fillväxten under 1960-talet uppgick till drygt 7 %. En viss avmattning skedde under 1970-talet, men den genomsnittliga årliga tillväxten var alltjämt hög och uppgick till nära 4 % per år. Den första hälften av 1980-talef har inneburit atf den årliga tillväxten har ytterligare minskat och uppgick för denna period till något mer än 2,5 %.

Jämfört med 1970-falet sjönk sålunda expansionstakten under 1980-falets första år. Till följd av ett minskande elevunderiag upphörde den kraftiga expansionen i utbildningssektorn, medan barnomsorg och äldreomsorg dominerade en i övrigt nerbantad utbyggnad. Arbetsbefrämjande åtgärder blev ett allt vanligare inslag i primärkommunernas budgetar.

De kommunala investeringarna ökade också kraftigt under 1960-talet bl.a. beroende på de följdinvesteringar som ett omfattande bostadsbyggande genererade. Men sedan 1970 har de sjunkit och uppgår 1985 i reala termer endast till 60 % av 1970 års nivå. Nedgången gäller i stort sett alla verksamhetsområden, med undantag för energiinvesteringar som för närvarande ligger 40 % över 1970 års nivå.

Transfereringarna har i fasta priser ökat med omkring 50 % under perioden 1970-1985. Expansionen var störst vid 1970-talets början då särskilt bostadsbidragen ökade kraftigt till följd ay eU ambitiöst bostadsbyggnadsprogram och bosfadssociala satsningar. Hittills under 1980-falet har socialbidragen dominerat bilden. Dessa har mer än fördubblats under de senaste fem åren.

Den kommunala expansionen har haft stor betydelse för sysselsättningen. År 1986 hade primärkommunerna något mer än 690 000 anställda, vilket motsvarar 16 % av samtliga sysselsatta. Under 1970-talet ökade antalet sysselsatta i primärkommunerna med omkring 22 000 per år mot knappt

12 000 per år hitfills under 1980-talet. Om anställda i beredskapsarbete och FiU 1987/88:19 ungdomslag räknas bort framträder trendbrottet ännu tydligare. En årlig ökning på 22 000 under 1970-talet skall jämföras med en ökning på 6 500 under 1980-talets första hälft. Kvinnorna har utgjort fyra femtedelar av den totala sysselsättningsökningen sedan 1970.

Landstingens verksamhet har varit och är alltjämt nästan helt inriktad på
hälso- och sjukvård. Inkl. folktandvård och omsorgen om psykiskt utveck
lingsstörda svarar hälso- och sjukvården för ca 85 % av landstingens totala
utgifter. . r

Landstingen sysselsätter i dag drygt 430 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen inom landstingssektorn under 1970-talet förklaras i första hand av atf verksamheten byggdes ut med 6-8 % per år. Under den första hälften av 1980-talet har utbyggnadstakten minskat, vilket har medfört atf sysselsättningsökningen har begränsats.

Under åren 1975-1980 ökade antalet landsfingsansfällda med i genomsnitt 19 000 per år. Under åren 19801986 ökade de med fotalt ca 50 000, eller ca 9 000 per år. Därtill kommer ca 10 000 anställda i samband med att Karolinska sjukhuset. Akademiska sjukhuset samt vissa ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter övergick från statligt till landsfingskommu-nalt och kommunalf huvudmannaskap.

Kommunsektorn svarar i dag för ca 75 % av den offentliga sektorns totala konsumtion och investeringar. I tabell 1. anges vissa nyckeltal för hela kommunsektorn som ger en bild av denna sektors storlek.

Tabell 1. Den kommunala sektorns storlek år 1986

Andel, procent
Den offentliga	Den kommunala
sektorn	sektorn
28	20
30	22
64	27
63	26
29	22

Konsumtion, andel av BNP

Konsumtion och investeringar, andel av BNP

Totala utgifter, andel av BNP

Totala inlomster, andel av BNP

Andel av sysselsättningen (arbetade timmar)

Källa: Kommunernas finanser 1986, SCB

Av den kommunala sektorns utgifter under år 1986, beräknade fill 282 miljarder kronor, utgjordes ca 50 % av löner och arbetsgivaravgifter.

Den kommunala .sektorns inkomster under år 1986, beräknade till 280 miljarder kronor, bestod till hälften av inkomster från den allmänna kommunalskatten och fill 20 % av statsbidrag.

I figur 2 ges en översikt över kommunernas utgifter och inkomster fördelade på olika områden. Uppgifterna avser år 1986. Preliminära beräkningar för år 1987 ger vid handen aft för de större aggregaten har det infe skett några förändringar.

Tabell 2. Specialdestinerade statsbidrag till kommuner budgetåren 1985/86 och FiU 1987/88:19 1986/87, milj. kr.

	1985/86	1986/87
Utbildning	22 582	23 325
Barnomsorg	8 023	8 917
Sysselsättningsskapande åtgärder	1 521	1 181
Ungdomslag	1 609	1 411
Kommunalt uppföljningsansvar för
ungdonnunder18år	301	245
Särskilda åtgärder för arbetsanpass-
ning och sysselsättning	268	288
Hemhjälp	1 940	2 097
Färdtjänst	397	426
Ungdomsvårdsskolor och nykter-
hetsvårdsanstalter mm	876	807
Bostadsbidrag, främst till barn-
familjer	509	946
Energibesparande åtgärder och
investeringar inom energiområdet	67	32
Drift och byggande av
kommunala vägar	530''	841
Lokal och regional kollektiv
persontrafik	. 315	254,
Ätgärder för flyktingar	600	1 178
övrigt	1 680 ,	1 867
Summa	41218	43 815

" Till följd av vissa felaktigheter i redovisningen är beloppet för 1985/86 ca 450 miljoner kr för lågt.

Källa: Riksrevisionsverket , .

Kommunsektorns Utveckling 1987-1989

I propositionen anförs atf kommunalskatterna under senare är har kunnat hållas på en i stort oförändrad nivå. När det gäller den reala utvecklingen däremot, har den kommunala konsumtionens tillväxt varit betydligt högre än den årliga ökning på högst 1 % som riksdagen sedan år 1984 flera gånger har uttalat sig för (FiU 1984/85:6, rskr. 58). Tyngdpunkten i utbyggnaden har legat på områden som statsmakterna har prioriterat, nämligen barnomsorg, vård och omsorg av de äldre samt primärvård. På områden där en neddragning av resurser är möjlig, bl.a. med hänsyn till befolkningsutveckling och omstrukturering, har detta infe åstadkommits i någon nämnvärd utsträckning. Samfidigt finns indikafioner på att underhåll av fastigheter m.m. sätts efter.

I mofionerna Fi223 (m), Fi232 (fp), Fi220 (c) och Fi322 (c) kommenteras utvecklingen och framförs olika krav på begränsningar i de stafiiga överföringarna till denna sektor.

I motion Fi223 (m) ställs krav på nolltillväxt i kommunsektorn. Motionä
rerna menar aft om den pågående produktivitetsminskningen i den offentliga 26

sektorn genom i motionen föreslagna åtgärder upphörde, skulle samma 'FiU 1987/88:19

verksamhet kunna bedrivas inom ramen för oförändrade kommunala

utgifter som nu sker vid en real kostnadsökning med närmare 2 %. Den

förordade nolltillväxten, dvs. aft de sammanlagda kommunala utgifterna

skall vara oförändrade i fast penningvärde, skulle mot den bakgrunden

kunna förenas med höga ambitioner inom sådan verksamhet som i dag främst

ombesörjs av kommunerna. :■,!

I motion Fi232 (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt nödvändigt att kommunernas expansion begränsas till 1 %. Detta utrymme bör fördelas i" något högre grad fill landstingskommuner, både på grund av den väntade befolkningsutvecklingen och med hänsyn till motionärernas prioritering av sjukvården. Förslagen i motionen får enligt motionärerna som följd att statens bidrag fill kommunsektorn reduceras med netto 1,5 miljarder kronor.

I motion Fi322 (c) konstateras aft pressen på kommuner och landsting
ökar. För detta talar inte bara det stora antalet äldre, utan också de långa ■
köerna inom t.ex. ortopedi och ögonsjukdomar samt den hotande spridning
en av sjukdomen AIDS. Förslagen i mofionen innebär en nettobesparing
motsvarande ungefär 0,3 procentenheter av den beräknade tillväxten i
kommunsektorn under år 1988. Enligt mofionärerna behöver ingen befintlig
verksamhet skäras bort till följd av denna besparing. Ej heller skall
skattehöjningar behöva vidtas. ■

I motion Fi214 (vpk) framhålls nödvändigheten av en förstärkning av såväl verksamheterna som ekonomin i hela den offentliga sektorn. Samfidigt föreslås ekonomiska.besparingar inom det militära försvaret men också ökade satsningar inom civilförsvaret. Mot bakgrund av de angelägna behov som finns och den strategiska roll som den gemensamma sektorn har i ekonomin anser motionärerna att det finns starka skäl att låta denna växa utöver den begränsning fill 1 % konsumfionstillväxt i kommunerna som regeringen förordar. En väsentligt kraftigare tillväxt i den kommunala konsumtionen är nödvändig med inriktning mot att tillfredsställa de särskilda behov som utpekats i mofionen.

Förslagen i motionerna till förändringar i dé statliga transfereringarna fill kommunerna sammanfattas i tabell 3.

Tabell 3. Förslag till förändrings 1989 framlagda i partimotioner	ir av transfereringar till och från kommunsektorn år FiU 1987/88:19 i Jämförelse med budgetpropositionen
	(m)	(fp)	(c)	(vpk)
Skatteutj. bidrag	+ 800	+ 300	+ 1060 + lon	-
Kompensation för slopad företagsbeskattning Kompensation för slopad garantibeskattning Skatteutjämn. avg. Särskild avg.	-■ 880 - 900 + 4 220 + 218	- 880 - 900 + 218	- 880 - 900 + 140	—
Övriga bidrag Skattebortfall p.g.a.	.- 271	+ 4	+ 410 .	+ 9 453
minskade transfereringar	- 1 000	- 500	-	-
Kommunalt grundavdrag för barn	- 1 440
Statsbidrag för barnomsorg	- 4 100	-4 100	-4 100	+ 12 200
Generell indragning av bidrag	- 7 397
Totalt	-10 7S0	-5 858	-4 170	+21 653
Förutsatt ökat kommunalt
avgiftsuttag	+ 4 100	+4 100	+4 100	-
Netto	- 6 650	-/ 7S8	- 70	+21 653

I de s.k. baskalkyler som 1987 ärs långtidsutredning presenterade för den kommunala sektorn beräknas konsumtionstillväxfen uppgå fill drygt 1 % per är under perioden 1985-1990. Baskalkylen anger den förändring i den kommunala verksamheten som befolkningsförändringar och fattade riksdagsbeslut ger upphov till. I konjunkturinstitutets rapport från april 1988 bedöms den kommunala konsumtionen öka med 1,1 % år 1988. Av finansplanen framgår vidare atf den totala kommunala sektorns finansiislla sparande fortsatte aft försämras år 1987 och bedöms bli ytterligare försämrat är 1988. Pris- och löneutvecklingen blir givetvis av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Utskottet anser mot denna bakgrund atf det varken är nödvändigt eller önskvärt aft åtgärder vidtas som dämpar den kommunala konsumtionstillväxfen ytterligare. De statsfinansiella skäl som tidigare åberopats för sådana åtgärder är inte heller lika starka som tidigare. Även i mofionerna Fi232 (fp) och Fi322 (c) förordas en kommunal konsumfionstillväxt som motsvaras av förändringar i befolkningsstrukturen. I motion 232 (fp) föreslås dock åtgärder som innebär att kommunernas finansiella resurser reduceras. Neddragningar i överföringarna fill kommunerna är dock betydligt mindre, 1,8 miljarder kronor, än som föreslås i motion Fi223 (m), 6,7 miljarder. Som utskottet anfört ovan bör några reduceringar av de kommunala transfereringarna infe vidtas för 1989. Motion Fi232 yrkande 4 bör därför avslås av riksdagen.

Utskoftet kan således infe ställa sig bakom det krav på nollfillväxt i den
kommunala sektorn som framförs i motion Fi223 (m). Utskottet anser
mofionärernas förslag vara dåligt underbyggt. Mofionärerna åberopar vissa
preciserade men mycket osäkra uppskattningar av produktivitetsutveckling
en i kommunala sektorn som redovisas i en bilaga till 1987 års långtidsutred
ning (Bilaga 21 fill LU87). Produktivitetsutvecklingen anges bl.a. till-0,4%
för socialvård, -2,2 % för hälso- och sjukvård, -3,2 % för utbildning. 28

Motionärerna tycks utgå från aft deras förslag till generell neddragning av de FiU 1987/88:19

finansiella resurserna med drygt 6,5 miljarder kronor omedelbart skulle leda

till en posifiv produktivitetsutveckling. Utskottet vill för sin del infe utesluta

atf produktivitetsvinster är möjliga att uppnå på vissa områden, men en så

drastisk och omedelbar neddragning av resurserna som förordas i mofion

Fi223 (m) leder med stor sannolikhet fill att resurserna kommer atf utnyttjas

sämre. Följden blir kapitalförstöring och oacceptabla konsekvenser för

kommuninvånarna.

Mofion Fi223 (m) yrkande 7 avstyrks därför av utskottet.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion Fi214 atf den kommunala konsumtionen tillåts öka med drygt 21,5 miljarder kronor. Utskottet framhöll i februari innevarande år i betänkandet om den ekonomiska polifiken (FiU 1987/88:20 s. 29) aft alla ekonomiska indikatorer i dag visar atf den inhemska efterfrågan tenderar atf bli alltför hög med överhettning som följd i flera sektorer av ekonomin. Utskoftet vill därför här ånyo understryka aft den påspädning av efterfrågan som förslagen i motion Fi214 (vpk) innebär ofrånkomligen leder till aft den svenska ekonomin återigen beträder vägen mot de stora obalanser som var rådande under senare delen av 1970-talet och de första åren av 1980-talet. Utskottet avstyrker mofion Fi214 (vpk) yrkande 12.

Avvägning mellan generella och specialdestinerade bidrag

I partimotionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern begärs aft de olika statsbidragen fill kommunerna vägs in i en helhet inför ett -Ställningstagande fill den framtida kommunala utvecklingen.

I motion Fi223 (m) anförs att merparten av statsbidragen till kommunerna på sikt bör avvecklas med undantag för bl.a. ett väl fungerande skatteutjämningssystem. Redan nästa år bör ett så stort antal specialdestinerade statsbidrag som möjligt ersättas av ett allmänt kommunalt bidrag. Det bör fördelas på ett likartat sätt som de specialdestinerade bidragen. Framtida neddragningar av det statliga stödet till kommunerna bör enligt motionärerna ske genom atf minska defta allmänna bidrag. En förutsättning härför är atf det sker en omfattande avreglering av statliga föreskrifter och bidragsbestämmelser. Med hänvisning fill budgeftekniska skäl föreslås för budgetåret 1988/89 ingen minskning av de specialdestinerade statsbidrag som kan bli aktuella att ingå i det allmänna bidraget. Enligt motionärerna bör regeringen i stället - som en teknisk övergångslösning för defta budgetår - hålla inne motsvarande summa av de andra medel som skall överföras till kommunerna.

I motion Fi232 (fp) anförs att de specialdestinerade bidragen måste vägas
samman med effekterna av skatteutjämningsbidragen. Merparten av statens
bidrag fill kommuner och landsting utgår som specialdestinerade bidrag.
Dessa har en tendens atf förstärka den skillnad som beror på olika
skattekraft. Studier som gjorts visar att det främst är kommuner med hög
skattekraft som har finansiella förutsättningar atf utnyttja de specialdestine
rade bidragen. Motionärerna hävdar att de specialdestinerade bidragen
motverkar det syfte som ligger bakom skatteutjämningsbidragen, nämligen 29

aft utjämna för skillnader i skattekraft. Det framhålls även att de specialdes- FiU 1987/88:19 tinerade bidragen i allmänhet är förknippade med en lång rad detaljregleringar och omfattande admlnistrafion. Detta leder till betydande stelhet och ineffektivitet i resursutnyttjandet i kommunsektorn.

I motion Fi322 (c) anförs atf en ökad utjämning kommunerna emellan bör ske genom att de totala statsbidragen till kommunerna omfördelas. Detta föreslås ske genom atf de specialdestinerade bidragen överförs till skafteutjämningen. Bidragen bör enligt mofionärerna fördelas efter för kommunerna opåverkbara faktorer.som exempelvis skattekraft, geografiskt läge, . åldersstruktur och befolkningsutveckling.'En sådan omläggning medför, sägs det i motionen, bl.a. att endast service och administrativ skicklighet blir avgörande för kommunens skattesats och aft den statliga detaljregleringen minskar samtidigt som en rad lagar, regler och bestämmelser kan rensas ut.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Som framgått av utskottets redovisning går nära 75 % av de specialdestinerade statsbidragen till utbildnings- och barnomsorgsområdet. Bidragen är ett ■ av statsmakternas instrument för att påverka utformningen och omfattningen av olika verksamheter inom kommunsekfoin. Det är inom vissa områden, t.ex. skolväsendet, angeläget att en godtagbar och enhetlig standard kan upprätthållas i hela landet. De specialdestinerade bidragen bidrar också fill att stärka ekonomiskt och politiskt svaga gruppers livsvillkor och ekonomiska situation, t.ex. för barn, gamla och handikappade.

Vissa av de specialdestinerade bidragen, t.ex. bidrag till barnomsorg och investeringsbidragen, syftar till att stimulera kommunerna atf bygga ut viss kommunal verksamhet.

En omläggning i den riktning som förordats i här behandlade mofioner skulle innebära stora förändringar i bidragsbelopp för olika primärkommuner resp. landsting och kan inte genomföras utan aft de specialdestinerade bidragens betydelse för kommunernas ekonomi närmare analyseras.

Utskottet anser inte atf det nu finns grund för atf avveckla tekniken med de specialdestinerade bidragen. Inom Kommunförbundet har ett utredningsarbete startats som syftar fill att göra en fullständig kartläggning av nuvarande bidragssystem och överväga förändringar av såväl skafteufjämningssystemet som de specialdestinerade bidragen. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi223 (m) yrkande 16 och Fi232 (ifp) yrkande 5.

Med det anförda avstyrks även motion Fi224 yrkande 4 av Alf Svensson (c).

Skatteutjämningssystemet

I budgetpropositionen redovisas förslag fill ändringar i skatteutjämningssysfemet. Innehållet i förslaget och motiven härför har redovisats inledningsvis i betänkandet.

Propositionens förslag innebär atf inom den föreslagna medelsramen en större andel ges till kommuner och landsting i de norra delarna av landet.

De kommuner i södra och mellersta Sverige som tillhör stödområdet har behandlats på samma sätt som den norra delen. Även för vissa delar av

Östergötland, östra Småland och Blekinge har den ekonomiska situationen oq

beaktats genom höjda grundgarantier.

Storstadslän 28:44 30:27

Skogslän 29:38 32:25

Övriga län 29:45 30:80

Av sammanställningen framgår att skogslänen höjt sin utdebitering med 2:87 kr..'skr. sedan år 1979 medan övriga län exkl. storstadslänen höjt den med 1:35 kr./skr. Skillnaden i medelutdebitering mellan länen har också ökat. År 1979 var skillnaden mellan högsta länsgenomsnittet, i Kalmar, och lägsta, i Kristianstad, 2:75 kr./skr. År 1988 var skillnaden mellan dessa båda län 1:53 kr./skr. men Kalmar län har infe längre den högsta medelutdebiteringen. lår har Kopparbergs län den högsta medelutdebiteringen och Hallands län den lägsta. Skillnaden uppgår fill 4:22 kr./skr.

Utskottet har i tabell 4 förtecknat länen i ordning från högsta till lägsta medelutdebitering för år 1988. De högsta genomsnittliga skaftesatserna finns i skogslänen, i Örebro och Blekinge län samt på Gotland.

Tabell 4. Den genomsnittliga sammanlagda utdebiteringen år 1988, länsvis

Län Kr./skr.

32:60

32:37

32:28

32:12

32:11

32:06

31:81

31:64

31:58

31:27

31:09

.10:97

30:84

30:82

30:80

30:45

30:43

30:24

.10:14

29:62

29:60

29:29

28:38

Kopparberg ....

yästerbotten

Örebro

Blekinge

Gotland

Värmland

Västernorrland

Jämtland

Norrbotten

Gävleborg

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Västmanland

Göteborg och Bohus

Uppsala

Älvshorg

Skaraborg

Stockholm

Malmöhus

Kristianstad 2929 :: < ' i-

Halland

Hela riket 30:56

1 partimofionerna från moderata samlingsparfiet, folkpartiet och centern FiU 1987/88:19 kritiseras förslaget till nytt skatteufjämningssystem ufifrån skilda utgångspunkter. I motionerna framhålls emellertid att den tekniska uppbyggnaden av skatteutjämningssysfemet bör bibehållas.

I motionerna Fi223 (m) och Fi322 (c) avvisas förslaget till nya grundgaranfier. I motion Fi223 (m) uttalas atf förslaget är orättvist och inte har den utjämnande effekt som det hävdas. Grundgaranfierna bör enligt motionärerna i princip ligga kvar på nuvarande nivä.

I motion Fi232 (fp) understryks att grunden för det kommunala skattesystemet skall vara skattekraften. Det underlag som regeringen redovisar som skäl för sina förslag gäller emellerfid endast skattesatsernas utveckling, vilket motionärerna finner högst otillfredsställande. Motionärerna är dock villiga atf godta förslaget i propositionen som en provisorisk reform, om ett kompletterande underlag visar atf förslaget i propositionen svarar inot utvecklingen av kommunernas skatteunderlag.

Som framgått av vad utskottet redovisat har utdebiteringsskillnaderna mellan kommunerna i skogslänen och kommunerna i övriga län exkl. storstadslän ökat kraffigt sedan 1979. Skillnader i utdebitering mellan enskilda kommuner kan till en del vara ett uttryck för skilda ambitionsnivåer när det gäller kommunal service till kommuninvånarna. När däremot utdebiteringarna jämförs för så stora områden som för alla kommunerna i skogslänen och för alla kommuner i övriga län utanför storstadsområdena, sä torde servicenivåskillnaderna i enskilda kommuner inte kunna förklara varför skillnaderna i utdebitering vuxit så kraffigt mellan olika delar av landet. .

I motion Fi232 (fp) hävdas att skatteunderlagets utveckling, dvs. skattekraften, är avgörande för kommunernas ekonomiska förutsättningar. Detta är korrekt för det trettiotal kommuner och landsting, huvudsakligen i storstadsområdena, som har en egen skattekraft sorn översfiger den nivå som de garanteras genom skatteutjämningssysfemet. Övriga kommuner och landsting garanteras genom systemet en viss skattekraftsutveckling som är lika för alla. För dessa kan det således infe hävdas aft det är skattekraftsutvecklingen som ligger bakom de växande utdebiteringsskillnaderna. Utskottet kan således inte instämma i den krifik av beredningsunderlaget i propositionen som framförs i motion Fi232 (fp) och inte heller i de slutsatser som dras i mofionen.

Utskottet anser det önskvärt att ufdebiferingsskillnaderna mellan den norra delen och övriga delar av landet minskar så att en utjämning sker för invånarna mellan olika delar av landet. Ett verksamt medel för en sådan utjämning är skatfeutjämningssystemet. Genom en förstärkning av den regionalpolitiska inriktningen i systemet bör utdebiteringsskillnaderna kunna minskas. Utskottet ställer sig således bakom förslaget atf en omfördelning görs av medlen inom skafteufjämningssystemet till den norra delen av landet. Självfallet bör skillnader i kommunal servicenivå mellan enskilda kommuner liksom hitfills återspeglas i utdebiteringssatsen. Systemet bör endast utjämna för skillnader i faktorer som kommunerna själva inte kan påverka.

I mofion Fi223 (m) avvisas proposifionens förslag eftersom förändringarna
enligt motionärerna görs utan sakliga skäl. Förslaget anses dessutom vara 32

orättvist och har inte avsedd utjämnande effekt. En närmare granskning FiU 1987/88:19 visar enligt motionärerna atf många av de kommuner som förlorar mest på förslaget har en lägre skattekraft än de som vinner på förslaget.

De växande utdebiteringsskillnaderna är som utskoftet redovisat ovan det främsta skälet till varför en omfördelning bör göras av skatteutjämningsbidragen. Kommunernas egen skattekraft saknar för flertalet kommuner betydelse för den ekonomiska situafionen eller för vilken utdebitering som gäller, eftersom de genom skatfeufjämriingssystemet garanteras en högre skattekraft. En låg egen skattekraft har således inte varit något sakligt skäl för an justera grundgaranfinivån. Utskottet delar således inte de uppfattningar som kommer till uttryck i motion Fi223 (m) och avstyrker därför motionens yrkanden 8 och 11.

I motion Fi322 av Sfig Josefson m.fl. (c) yrkas avslag på propositionens förslag till nyft kommunalt skafteutjämningssystem. Motionärerna föreslår i stället ett grundgarantisystem som för kommunerna i norra delen av landet i stort sett överensstämmer med propositionens förslag medan den lägsta grundgarantin för kommunerna och landstingen i södra delen föreslås vara oförändrad från 1988, dvs. 102 % av medelskattekraffen. För några kommuner föreslås ytterligare 1 procentenhets höjning av grundgarantin. Motionärernas förslag till justeringar innebär emellerfid att skatfeutjämningssystemet tillförs ytterligare 1 miljard kronor. Samtidigt har i en partimotion frän centerpartiet föreslagits att kompensationen för slopad kommunal företagsbeskattning och kommunal garantibeskaftning skall slopas. Som framgår av tabell 3 beräknas omfattningen av centerpartiets förslag avseende kommuner i stort motsvara den som föreslås av regeringen.

Innebörden av motionärernas förslag blir således att de förbättringar av grundgarantinivåerna som föreslås för kommunerna och landstingen i södra Sverige får betalas av flertalet av landets primärkommuner, även de i norra delen av landet, genom att kompensationen för slopad kommunal företagsbeskattning och garantibeskaftning slopas. Ett tjugotal av de rikaste kommunerna, främst i storstadsregionerna, får inte någon sådan kompensafion och behöver således enligt motionärernas förslag inte avstå några bidrag för de sämre ställda kommunerna.

Enligt utskottets mening blir den regionalpolitiska profilen betydligt försvagad genom motionärernas förslag jämfört med propositionens förslag. Motionärernas förslag kommer sannolikt i betydligt mindre utsträckning än proposifionens att bidra till att minska utdebiferingsskillnaderna mellan olika delar av landet. Förslaget i mofion Fi322 yrkande 1 bör därför avslås av riksdagen.

I proposifionen föreslås att den skattesats som skall läggas tUl grund för
bidragsberäkningen maximeras till 16:00 kr./skr. för kommunerna, 13:50
kr./skr. för landstingen och till 29:50 kr./skr. för de kommuner som inte ingår
i landsting. Därigenom undviks för de kommuner som har en högre
skattesats att den egna skattesatsen påverkar skatfeufjämningsbidragets
storlek och bibehålls principen att skatteutjämningssysfemet skall vara
opåverkbart av kommunernas och landstingskommunernas egna åtgärder.
Utdebiteringstaken anknyter till kommunernas och landstingskommunernas
medelutdebiteringar för år 1987. De kommuner och landsting som har en 33

3 Riksdagen 1987/88. 5 saml. Nr 19

högre skattesats får genom denna ändring minskade skatteutjämningsbidrag. pjU 1987/88:19 Denna bidragsminsknihg har enligt propositionen i möjligaste mån kompenserats genom en högre grundgaranti.

I motion Fi223 (m) anförs att propositionens förslag är ett framsteg så fill vida atf systemet inte i samma utsträckning som hittills kommer att påverkas av den bidragsmottagande kommunens skattebeslut. I mofionen föresläs att de skattesatser som anges i propositionen skall användas vid beräkning av alla skatteutjämningsbidrag, dvs. även för kommuner med lägre utdebitering. Motionärerna accepterar atf de kommuner som får lägre bidrag genom förslaget kompenseras med höjning av grundgaranfinivån.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i proposifionen och i här nämnda mofioner aft det är ett steg i rätt riktning att maximera de skattesatser som skall ligga till grund för beräkningen av skatteutjämningsbidraget. Därigenom förstärks principen aft skafteufjämningssystemet skall vara opåverkbart av kommunernas och landstingskommunernas egna åtgärder. Om man som föreslås i motion Fi223 (m) använder en enhetlig skattesats missgynnar det kommuner och landsting med höga skattesatser och ger fördelar till dem med låg utdebitering. Utskottet anser därför att de kommuner och landsting i norra Sverige som missgynnas av förslaget om aft använda en lägre utdebiteringssats än den egna skattesatsen i möjligaste mån kompenseras för detta, i enlighet med propositionens förslag, genom en höjning av grundgarantin. För övriga kommuner, med en skattesats understigande den fastställda, bör i stället den egna skattesatsen få utgöra underlaget för beräkningen av skatteutjämningsbidraget. För atf så långt möjligt upprätthålla principen om att skatteutjämningssystemet inte skall påverkas, av kommunernas och landstingens egna beslut bör taket inte sättas alltför högt. Proposifionens förslag synes därför vara väl avvägt.

I propositionen föreslås vissa förändringar för beräkning av skillnader i
kostnader för åldersstruktur och social struktur. Åldersfaktorn och bidrag för
befolkningsminskning föreslås bli beräknade var för sig och bestämda med en
decimal. Vidare föreslås af t åldersfaktorn kompletteras med gymnasieskolan
för kommunerna och med öppenvården för landstingen. Några erinringar
mot dessa förändringar framförs infe i mofionerna. ,

Vid beräkning av kostnader för barnomsorg föreslås i propositionen att såväl faktisk utbyggnad av barnomsorgen som åldersstrukturen beaktas. Det innebär i princip fortsatt tillämpning av nuvarande system. Dessutom föresläs att den av skaffeuf jämningskommittén föreslagna faktorn individ- ■ och familjeomsorg i sin helhet byts ut. I stället bör hänsyn tas till kommunernas kostnader för socialbidrag. För att kommunerna själva i sä liten utsträckning som möjligt skall kunna påverka skatfeufjämningsbidragets storlek föreslås beräkningen baseras på antalet bidragshushåll i resp. kommuner.

I motion Fi223 (m) anförs att kostnaden för barnomsorg bör beräknas uteslutande med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar. Någon hänsyn till den faktiska utbyggnaden av barnomsorgen bör inte ske.

I övriga motioner redovisas inte några erinringar mot propositionens
förslag fill beräkning av kostnadsfaktorn för åldersstruktur och social
struktur. 34

Utskoftet vill med anledning härav anföra följande. Kommunernas FiU 1987/88:19 åldersfaktor har reviderats tre gånger sedan år 1980. Det är en nackdel för kommunerna om ändringar görs alltför ofta. Att som föresläs i motion Fi223 (m) bortse från den faktiska barnomsorgsutbyggnaden skulle innebära en kraffig förändring av systemet och medföra en uppenbar försämring för de kommuner som har en väl utbyggd barnomsorg. Utskottet anser därför att principen i nuvarande system bör behållas, vilket innebär att även den faktiska utbyggnaden av barnomsorgen beaktas.

Förslaget i propositionen aft ge även landstingskommunerna tillägg till' grundgarantin för befolkningsminskning pä samma sätt som för kommuner tillstyrks i här aktuella mofioner. Även utskottet tillstyrker för sin del förslaget. Det kan dock konstateras att inte något landsting under den senaste tioårsperioden har uppvisat en sådan kraftig befolkningsminskning att man med de föreslagna reglerna skulle ha erhållit något sådant tillägg.

Utskottet anser sammanfattningsvis beträffande förslaget om ändrad grundgaranti att skatteufjämningssystemets främsta syfte skall vara aft utjämna ekonomiska skillnader mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner. Enligt utskottets mening kan den föreslagna omfördelningen förväntas bidra fill att minska de nuvarande alltför stora skillnaderna för kommuninvånarna i olika delar av landet i fråga om skattesatser och kommunal servicenivå. Utskottet tillstyrker med det anförda i princip, propositionens förslag om ändrad fördelning av grundgarantin i skatteutjämningssysfemet.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet mofionerna Fi301 av Bo
Lundgren m.fl. (m), Fi322 yrkande 1 av Sfig Josefson m.fl. (c) och Fi323 av
Rune Backlund och Kersti Johansson (c), som alla yrkar avslag på
propositionens förslag fill nyft skatteufjämningssystem. Utskottet avstyrker
också motionerna Fi224 yrkande 5 av Alf Svensson (c) och Fi324 yrkande I av
Stina Gustavsson (c). ,

Utredningar angående skatteutjämningssystemet

I motionerna Fi303 av Mona Saint Cyr (m), Fi307 av Olof Johansson m.fl. (c), Fi313 av Torsfen Kärlsson och Sture Thun (s) samt Fi322 (c) yrkande 3 begärs av olika skäl atf skafteufjämningssystemet pä nytt skall utredas.

Utskottet vill med anledning av dessa mofioner anföra följande.

Skaffeutjämningskommittén som avslutade sitt arbete i slutet av år 1985
hade i uppdrag atf studera hur skatfeutjämningssystemet kunde göras mer
effektivt frän utjämningssynpunkt. Vidare skulle undersökas möjligheten
Och konsekvenserna av aft överföra vissa specialdestinerade statsbidrag till
skatteutjämningssystemet. Kommitténs förslag i dessa avseenden kan enligt
utskottets mening inte sägas vara särskilt långtgående. Föreliggande förslag i
propositionen till ändrad fördelning av grundgarantierna måste däremot
anses vara ett steg i riktning mot ökad utjämning. Utskottet ser mot denna ,

bakgrund inte någon anledning aft återigen tillsätta en skatteutjämningsuf-
redning. Detta hindrar emellertid inte atf. som även framhålls i motion ■
Fi313, en successiv utvärdering bör ske av dé nu föreslagna förändringarna.
Likaså bör tekniska förbättringar kunna genomföras i takt med att bättre 35

statistiskt underlag tas fram. Utskottet anser att regeringen bör redovisa FiU 1987/88:19 resultaten av en sådan utvärdering när det förändrade systemet varit i kraft någon fid. Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motionsyrkanden.

Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner

I tolv mofioner, Fi309-Fi312 och Fi314-Fi321, begärs aft de för ett trettiotal kommuner i propositionen föreslagna grundgarantierna höjs eller aft riksdagen nu beslutar atf extra skatteutjämningsbidrag skall utgå för aft kompensera en enligt propositionen sänkt grundgaranti. I mofion Fi322 föreslås, som nämnts, aft lägsta grundgaranfinivån skall vara oförändrad, dvs. 102 % av medelskattekraften. Det innebär aft grundgaranfinivån höjs för ett stort antal kommuner i södra Sverige jämfört med propositionens förslag. Motionsyrkandena återfinns i början av betänkandet.

Proposifionens förslag innebär, som nämnts, aft grundgarantinivåerna sänks i södra Sverige och att de höjs i norra Sverige. Till norra Sverigeräknas i detta sammanhang, förutom de sju skogslänen. Bergslagen och stödområdet i övrigt. Det innebär atf de kommuner i södra och mellersta Sverige som tillhör stödområdet, nämligen Gotland, Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål, i detta sammanhang räknas till den norra delen. Till Bergslagen räknas följande kommuner utöver dem som ingår i skogslänen: Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora i Örebro län, Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar i Västmanlands län samt Tierp, Älvkarleby och Östhammar i Uppsala län.

Utskottet har infe något atf erinra mot förslagen fill grundgaranfinivån för kommunerna och landstingen i den norra delen av landet. Effekterna av gränsdragningen blir emellerfid aft skillnaderna mellan kommuner norr och söder om denna gräns i många fall blir mycket påtagliga.

Kommuner i Västmanland som Sala och Heby liksom Köping, Arboga och Kungsör, som ligger söder om denna gräns, föreslås i propositionen få grundgarantin sänkt till 100 % av medelskattekraffen, medan deras grannkommuner närmast norrut får höjda grundgarantier till 105 % (Gävle, Surahammar och Hallstahammar), 107 % (Tierp och Sandviken), 109 % (Avesta, Norberg, Lindesberg och Fagersta) och 111 % (Skinnskatteberg) av medelskattekraften. Samtliga kommuner i Västmanlands län med undanfag för Västerås och Sala har fått vidkännas kraftiga befolkningsminskningar under hela 1980-talet. Utdebiteringen för alla kommuner söder om gränsen i Västmanlands län ligger över 17 kr. med undantag för Kungsör som har 16:90 kr. Västerås som ligger utanför skatteutjämningen har en utdebitering på 15:80 kr.

Utskoftet anser mot denna bakgrund att den stora spännvidden i grundgarantinivåer mellan kommuner norr och söder om gränsen i Västmanlands län bör minskas. Kommunerna Heby, Sala, Köping, Arboga och Kungsör bör därför enligt utskottet ges en grundgaranfinivå på 102 % av medelskatfekraf-ten. Därmed tillgodoses yrkandet i motion Fi317 och yrkande 1 i mofion Fi319.

Även i Örebro län skapar gränsdragningen mellan norr och söder vissa 36

omotiverat stora skillnader. Kommunerna Askersund och Laxå skulle ha fått FiU 1987/88:19

grundgarantin höjd med 3,8 resp. 3,6 procentenheter om de skulle ha

kompenserats fullt ut av aft bidraget för sänkt skattesats nu bakas in i

grundgarantin och för införandet av taket om 16 kr. för beräkning av

skatteutjämningsbidrag. Enligt förslaget höjs garanfinivån med endast 1

procentenhet. Det innebär att kommunerna förlorar bidrag motsvarande 2,8

resp. 2,6 procentenheter av skatteunderlaget. Även för Hallsbergs och

Kumla kommuner sänks bidragen med 2,9 resp. 2,0 procentenheter. Detta

avviker skarpt från övriga kommuner i länet, Örebro undantaget, som får

kraftiga höjningar av grundgaranfinivån. De kommuner som skulle få sänkta

bidrag har en utdebitering på 17 kr. eller däröver med undantag för Kumla

som har 15:60 kr. För aft mer likartade förhållanden skall gälla inom Örebro

län föreslår utskottet att grundgarantinivåerna för Askersund och Laxå höjs

fill 105 % och att de för Hallsberg och Kumla höjs fill 102 %. Därmed

tillgodoses yrkande 2 i mofion Fi319 och yrkandet i mofion Fi320.

Utskoftet anser atf Strömstads, Tanums, Munkedals och Sofenäs kommuner bör få en garanterad grundgaranti pä 102 %. Därigenom skulle skillnaden minskas i förhållande fill de angränsande kommunerna i stödområdet som har 109 % och övriga grannkommuner som har 103 % (Färjelan-da) eller 105 % (Uddevalla och Lysekil). Munkedal, Strömstad och Tanum har redan för år 1988 en utdebitering som ligger på 17 kr. eller strax däröver.

Stora skillnader mellan angränsande kommuner förekommer också i Storstockholmsregionen. Norrtälje kommun, som föreslås få grundgaranti-nivån ändrad från 105 % till 100 %, har som närmaste granne i norr Östhammars kommun, som enligt förslaget får 107 %. Även andra kommuner i Storstockholms län drabbas hårt av förslagen. Upplands-Bro och Botkyrka får en sänkning av bidragen som motsvarar drygt 0:80 kr./skr.

I mofion Fi321 av Åke Wictorsson m.fl. (s) yrkas att grundgarantin för Norrtälje, Upplands-Bro och Botkyrka justeras upp fill 105 % av medelskattekraffen. Även i motion Fi315 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas på en ändrad fördelningsmodell för Stockholms län.

Den totala skattekraften i Stockholms län ligger emellertid väsenfiigt högre än i övriga delar av landet. Medelskattekraffen i Stockholms län uppgår fill 121 % vilket är mycket högre än för något annat län i landet. Det ter sig därför rimligt atf använda den höga skattekraften i Stockholmsregionen för utjämningen inom detta område. Det inomregionala skatteufjämningssystem som för närvarande tillämpas inom Stockholmsregionen innebär en omfördelning av resurser fill bl.a. Norrtälje, Botkyrka och Upplands-Bro. Utskottet förutsätter att detta inomregionala system utvecklas och anpassas till de förändringar som föreliggande förslag innebär. Utskottet vill för dessa kommuner också hänvisa till möjligheterna att ansöka om extra skatteutjämningsbidrag. Enligt utskottets mening bör riksdagen avstå från aft vidta några åtgärder med anledning av mofionerna Fi315 och Fi321.

Genom det förslag till justeringar av grundgaranfinivån för år 1989 som
föreslås i proposifionen förbättras den ekonomiska situationen för flera
kommuner som hitfills beviljats extra skatteutjämningsbidrag. Det gäller ett
stort antal kommuner i norra Sverige men även kommuner i mellersta och
södra Sverige som t.ex. Kristinehamn, Uddevallaregionen och Blekinge. 37

Kommunerna i Kopparbergs, Örebro, Västerbottens samt Blekinge län har FiU 1987/88:19

för innevarande år tilldelats 60 miljoner äv de 110 miljonerna i extra

skatteutjämningsbidrag. Propositionens förslag till nytt skatfeufjämnings-

förslag kommer att väsentligen minska dessa kommuners behov av ett extra

skatteutjämningsbidrag. Det förslag fill justeringar av grundgaranfinivån

som utskottet föreslagit innebär att dessa kommuner tillförs totalt 30

miljoner mer än vad som föreslagits i proposifionen för verksamhetsåret

1989. Hälften av defta belopp, 15 miljoner kr., belastar statsbudgeten för

budgetåret 1988/89. ■ ■■ ■

I den mån det begärda beloppet för budgetåret 1988/89 mot förrnodan infe skulle täcka den rent marginella förändring som utskottet här förordat får regeringen vid lämpligt fillfälle när beräkningarna mer precist kan överblickas återkomma till riksdagen.

I övriga motioner avseende enskilda kommuner ges exempel på faktorer som enligt motionärerna leder till en särskilt svår situafion för vissa kommuner. Nägra av dessa faktorer är följande:

- "furistkommuner" med en hög andel säsonganställda,

- kommuner med hög inpendling av arbetskraft,

- stor andel fritidsboende,

- väsentligt högre utdebitering än i angränsande kommuner,

- kommuner med väsentligt högre utdebitering än länsgenomsnittet,

- exceptionellt stor befolkningsminskning,

- kommuner med höga kostnader pä grund av kraffig upplåning, '■

- stor andel invandrare,

- höga socialkosfnader,

- negafiv utveckling av näringslivet.

Flera av de kostnadsuppdrivande faktorer sonn nämns i dessa motioner är enligt utskottets mening inte av den karaktären att de självklart bör ingå i beräkningarna av grundgarantin. Det finns dock anledning atf uppmärksamma de svårigheter som kan uppkomma i vissa kommuner direkt som en följd av förändringarna i skatteutjämningssysfemet. I propositionen föreslås att minskningen avskatteutjämningsbidragef för är 1989 jämfört med förär 1988 inte för någon kommun eller landstingskommmun fär överstiga vad som motsvarar 50 öre räknat per skattekrona. Det innebär således att den totala effekten år 1989 maximeras för varje enskild kommun och landstingskommun. Av de extra skatteutjämningsbidragen föreslås att 75 milj. kr. avsätts för sådana bidrag är 1989. Utskottet tillstyrker att sä sker.

Trots detta kan det finnas kommuner med hög utdebitering och låg skaftekraft som drabbas hårt av de nu föreslagna omläggningarna och därför, får betydande svårigheter att anpassa sig till en lägre bidragsnivå. Till dessa kommuner hör flera av dem som nämns i de aktuella motionerna. Utskottet vill även för dessa kommuner hänvisa till möjligheterna aft ansöka om extra skatteutjämningsbidrag. För år 1989 föresläs att 110 milj. kr. anvisas för de extra skatteutjämningsbidragen.

Det ankommer på regeringen efter hörande av skatfeutjämningsnämnden aft föreslå och fördela de extra skatteutjämningsbidragen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi309, Fi310, Fi311, Fi312, Fi314. Fi316. Fi318 och Fi322 yrkande 2.

I proposifionen föreslås, som nämnts, atf den skattesats som får läggas till FiU 1987/88:19 grund för bidragsberäkningen skall maximeras till 16 kr./skr. för kommunerna och till 13:50 kr./skr. för landstingen. Under senare år har i några landstingsområden genomförts s.k. skatteväxlingar mellan landsting och kommuner i samband med omstrukturering av vissa vårduppgifter. I vissa lägen kan den föreslagna maximeringen av skattesatsen vid bidragsberäkningen motverka förutsättningarna för sådana reformer på grund av bidragseffekterna. I propositionen föreslås därför att regeringen ges möjlighet atf i sädana fall medge erforderligt undantag från tillämpningen av maximerad skattesats.

Skatteväxlingar har genomförts mellan landstinget och kommunerna i Älvsborgs län dels med 15 öre/skr. fr.o.m. 1986, dels med 40 öre/skr. fr.o.m. 1988. Svenska.kommunförbundets avdelning i Älvsborgs län har i en skrivelse till finansutskottet hemställt att utskottet prövar möjligheterna ätt eliminera de för kommunerna negativa effekterna för de nämnda skatteväxlingarna.

Utskottet anser det angeläget att systemet utformas så aft det inte motverkar möjligheter till framfida skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Det bör ankomma pä regeringen att besluta om på vilket sätt detta problem tekniskt sett bör lösas. Det föreslagna utdebiferingstaket påverkar beräkningen av skatteutjämningsbidragen först.år 1989. Undantag från den nämnda begränsningen torde därför inte bli aktuella förrän för år 1989. Utskottet fillstyrker med det anförda propositionens förslag vad avser undantag för aft underlätta framtida skatteväxlingar.

Extra skatteutjämningsbidrag

Mot bakgrund av aft utskottet ovan avstyrkt förslagen om ytterligare neddragningar i överföringarna fill kommunerna år 1989 utöver propositionens förslag, såsom föreslås i motionerna Fi223 (m) och Fi232 (fp), anser utskottet att förstärkningar av de extra skatteutjämningsbidragen utöver propositionens förslag är obehövliga. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi223 (m) yrkande 12 samt Fi232 (fp) yrkande 8.

Utskoftet har i det föregående godtagit förslaget i propositionen att om minskningen av skatteutjämningsbidraget för år 1988 jämfört med år 1987 för någon kommun överstiger vad spm motsvarar 50 öre räknat per skattekrona skall kompensation utgå. Skulle minskningen i skatteutjärnningsbidragen överskrida defta belopp, skall sålunda extra skatteutjämningsbidrag utgå.

Utskottet biträder förslaget i proposifionen ätt regeringen betnyndigas utbetala extra skatteutjämningsbidrag enligt de riktlinjer som anges i . ' proposifionen.

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

I budgetpropositionen föreslås att fiUSkafteufjämningsbidrag fill kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 14 511 milj. kr. Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört tillstyrker utskottet förslaget i proposifionen vilket innebär att mofion Fi223 (m) yrkande 13 avstyrks av utskottet.

Skatteutjämningsavgifter FiU 1987/88:19

Grundavgift

I propositionen konstateras att förslaget till ändringar i skatteutjämningssystemet är så anpassat att inga ändringar för år 1989 behövs av den proportionella skafteutjämningsavgiften. Det innebär aft skatfeufjämningsavgiffen för primärkommuner kommer att ligga kvar på 0:47 kr./skr. och 0:34 kr./skr. för landstingen.

I motion Fi223 (m) föreslås att den generella avgiften avskaffas fr.o.m. år 1989.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande:

Av landets 284 kommuner ligger 31 kommuner, vilka innefattar inemot en tredjedel av landefs befolkning, utanför skatteutjämningssysfemet. Av landstingen är det endast Stockholms landsting som ligger utanför skatteutjämningssysfemet, dvs. de övriga landstingen både betalar avgift och erhåller skatteutjämningsbidrag.

Genom aft ett stort antal kommuner och ett landsting har en så hög egen skattekraft att de inte får några skatteutjämningsbidrag deltar de infe i den utjämning av skattekraft som skatfeutjämningssystemet syftar till. Genom atf ta ut en proportionell avgift på skafteunderlaget som finansierar den automatiska ökningen av bidragen sedan år 1986 får emellerfid även de ekonomiskt sett starkare kommunerna bidra fill omfördelningen av skattekraft genom att avstå finansiella resurser till förmån för andra ekonomiskt svagare kommuner inom systemet.

Det nu föreliggande förslaget till skatteutjämningsbidrag för är 1989 innebär inte nägra totalt sett ökade bidrag. Det finns mot denna bakgrund inte skäl atf förändra avgiftsuttaget för den proportionella avgiften.

Utskottet fillstyrker med det anförda propositionens förslag till oförändrad skatteutjämningsavgift för år 1989. Utskottet avstyrker därmed mofion Fi223 (m) yrkande 9.

Särskild avgift

Fr.o.m. år 1986 tas en särskild tilläggsavgift ut av kommuner med hög skattekraft. I proposifionen anförs följande. Kommuner och landsting som inte får skatteutjämningsbidrag på grund av för hög egen skattekraft påverkas inte av de föreslagna ändringarna i bidragssystemet. Den reducering av inkomster som kommuner och landsting i södra delen av landet får kännasvid drabbar således infe dem. Föredraganden anser det därför skäligt att ändra uttaget av filläggsavgifter så att de kommuner som har den högsta skaftekraften får vidkännas en ökad kostnad. Sålunda föreslås att den nedre gränsen för uttagande av avgift sänks så atf ytterligare kommuner får erlägga avgift och aft dessutom progressivitefen skärps för att ytterligare reducera de mest extrema skillnaderna i kommunalskatt. Innebörden av förslaget jämfört med nuvarande avgiftsuttag framgår av följande tablå.

Uttag i kr./skr. inom resp. intervall (procent av medelskattekraften)

\1 5-\y f) 130-135 135-145 145-155 155- 40

Nuvarande - 5 6 8 8

Förslag 6 6,8 10 12

I motionerna Fi223 (m) och Fi232 (fp) krävs att den särskilda tilläggsavgiften pjU 1987/88:19 avskaffas. I motion Fi322 (c) framhålls aft denna avgift bör under år 1989 ligga kvar på nuvarande nivå.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i proposifionen aft eftersom eU stort antal kommuner med låg skattekraft i södra Sverige genom omfördelningen av bidragen får avstå skatteutjämningsbidrag fill de delar av landet där skattekraften är svagare och utdebiteringen ofta mycket hög bör även de kommuner i södra delen av landet som har hög egen skaftekraft avstå finansiella resurser för denna omfördelning.

Det förefaller därför rimligt att kommuner med en egen skattekraft som väsentligt överstiger den genomsnittliga får erlägga en avgift på den överstigande delen för att förstärka utjämningen. Det är också rimligt att avgiftsuttaget ökar med stigande skattekraft.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi223 (m) yrkande 10 och Fi232 (fp) yrkande 9.

Kommunalt skattestopp

I motion Fi223 (m) anförs aft om tendenser fill höjd genomsnittlig utdebitering och därmed, som motionärerna ser det, begränsad valfrihet för medborgarna skall kunna motverkas, måste ett kommunalt skaftesfopp införas. Undantag skall emellertid kunna beviljas vid särskilda förhållanden.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast i februari 1987 behandlat motsvarande yrkande (FiU 1986/87:10). Utskoftet och riksdagen avvisade vid dessa tillfällen kravet på skattestopp och noterade att konstitutionsutskottet i betänkande KU 1980/81:22 har klarlagt atf grundlagsregleringen av den kommunala självbeskaffningen innebär aft kommunerna ges reell frihet aft bestämma beskattningens storlek. Konstitutionsutskottet drog därför slutsatsen att ingrepp i kommunernas beskattningsrätt bör undvikas. Finansutskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker mofion Fi223 (m) yrkande 17.

Kompensation för slopad kommunal företagsbeskattning

I propositionen föreslås aft drygt 879 milj. kr. anslås för bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen. I motionerna Fi220 (c) och Fi223 (m) yrkas att bidraget inte skall utgå. I motion Fi232 (fp) föreslås att bidraget skall upphöra fr.o.m. år 1989 och aft det föreslagna anslaget i propositionen därför skall reduceras med hälften.

Utskottet har i det föregående godtagit propositionens förslag till åtgärder gentemot kommunsektorn. Med denna utgångspunkt skulle ett slopande av kompensationen för den avskaffade företagsbeskattningen innebära en alltför stor total indragning av medel från kommunsektorn. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi220 (c) yrkande 9 i berörd del, Fi223 (m) yrkande 14 och Fi232 (fp) yrkande 6 och fillstyrker proposifionens förslag.

Kompensation för slopad kommunal garantibeskattning FiU 1987/88:19

Riksdagen beslöt våren 1986 (SkU 1985/86:50, rskr. 360) atf slopa garanti-beskattningen av fysiska personers fastigheter liksom det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fasfighef. Defta beslut påverkar den kommunala sektorns inkomster först år 1989. Netfobortfallet i inkomster för kommunerna beräknas till ca 900 milj. kr. I proposifionen föreslås aft kommunerna kompenseras för defta bortfall.

Riksdagen beslöt vid samma tillfälle aft slopa beskattningen i utbokommun. 1 propositionen föreslås aft kommuner som på grund av detta beslut får ett påtagligt skattebortfall även i detta fall bör kompenseras. Nettobortfallet beräknas uppgå fill ca 20 milj., kr.

I motionerna Fi220 (c), Fi223 (m) och Fi232 (fp) yrkas aft den i detta sammanhang föreslagna kompensationen till kommunerna infe skall utgå.

Ett enigt finansutskott fillstyrkte våren 1986 i ett yttrande fill skatfeutskot-fet (FiU 1985/86:4 y) att kommunerna skulle kompenseras för den slopade garantibeskaftningen. Företrädaren i utskottet för vänsterpartiet kommunisterna motsatte sig aft den kommunala garantibeskattningen avskaffades.

Som utskottet anfört ovan i anslutning till förslaget om kompensafion för slopad kommunal företagsbeskattning har utskottet i defta betänkande godtagit proposifionens förslag fill åtgärder gentemot kommunsektorn. Någon indragning av medel från kommunerna pä det sätt som föreslås i mofionerna bör därför inte ske. Utskottet tillstyrker förslaget i proposifionen och avstyrker motionerna Fi220 (c) yrkande 9 i berörd del, Fi223 (m) yrkande 15 och Fi232 (fp) yrkande 7.

Övriga kommunalekonomiska frågor ■

I motion Fi302 av Hans Rosengren (s) föreslås atf särskilda kommunala investeringsfonder inrättas för upprustning av bl.a. va-nät och offentliga byggnader.

Bostadsutskottet har vid ett flertal fillfällen tagit ställning fill olika former av program för bl.a. va-nätets restaurering. Bostadsutskottet har därvid framhållit (BoU 1987/88:10 s. 48) att det växande behovet av underhåll, reinvesteringar och förnyelser i det kommunala anläggningsbeståndef inger anledning till oro. Bostadsutskottet är emellerfid av den uppfattningen att insatser inom detta område äi väl kommunalekonomiskt mofiverade och bör utan statligt stöd komrria till stånd både för att undvika kapitalförstöring och' för att på sikt uppnå lägre driftkostnader.

Finansutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och anser således att det inte finns några skäl till atf fillmötesgå motionärens krav pä statligt stöd för atf stimulera upprättandet av kommunala investeringsfonder. Utskottet avstyrker följaktligen motion Fi302.

I motion Fi304 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m) anförs atf det finns fog att på nytt upprepa framställningen om att regeringen i alla propositioner klart analyserar och redovisar samtliga komrnunalekonomiska konsekvenser som direkt eller indirekt föranleds av framlagda förslag till beslut.

Utskottet har vid ett flertal fillfällen behandlat mofioner med denna

innebörd, senast våren 1987. Utskoftet gav därvid (FiU 1986/87:29) uUryck FiU 1987/88:19 för samma principiella inställning som nu redovisas i mofion Fi304. Utskottet påpekade att det är angeläget att statsmakterna i det löpande arbetet klarlägger olika reformers effekter på den kommunala volymutvecklingen och på den kommunala ekonomin.

När det gäller riktlinjeproposifioner har åtgärder vidtagits för att förslagen så långt det är möjligt skall åtföljas av kostnädsbedömningar. Av dessa bedömningar bör självfallet även de kommunala kostnaderna framgå.

Det kan även nämnas atf i allmänna direkfiv till kommittéer och särskilda utredare (dir. 1984:5) föreskrivs att för avgivna förslag skall väl genomarbetade kostnadsberäkningar redovisas. Dessa skall ta hänsyn fill alla kostnader för olika intressenter, däribland kommuner.

I den reviderade budgethandboken för myndigheternas anslagsframställningar föreskrivs att förslag skall kostnadsberäknas. Särskilt skall konsekvenserna för bl.a. kommunerna uppmärksammas. Detta leder fill att regeringen fär ett bättre underlag för kostnadsbedömningar i kommande proposifioner:

Utskottet anser i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut atf motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd frän riksdagens sida och avstyrker därför mofion Fi304.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de allmänna riktlinjerna för den. kommunala eko
nomin

au riksdagen avslår mofionerna 1987/88:Fi214 yrkande 12, 1987/ 88:Fi223 yrkande 7 och 1987/88:Fi232 yrkande 4, ,

2. beträffande avväg/ting mellan generella och specialdestinerade
bidrag

an riksdagen avslår motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 16, 1987/ 88:Fi224 yrkande 4 och 1987/88 :Fi232 yrkande 5,

3. beträffande skattetttjämningssystemet

an riksdagen med bifall till proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Lin. E mom. 1 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Fi223 yrkandena 8 och 11, 1987/88:Fi224 yrkande 5, 1987/88:Fi301, 1987/ 88:Fi322 yrkande 1, 1987/88:Fi323 och 1987/88:Fi324 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande utredningar angående skatteuljämningssystemel

an riksdagen avslår mofionerna 1987/88:Fi303, 1987/88:Fi307, 1987/ 88:Fi313 och 1987/88:Fi322 yrkande 3,

5. beträffande skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 9 Lin.
E mom. 1 i denna del och med bifall till mofionerna 1987/88:Fi317,
1987/88:Fi319 och 1987/88:Fi320 samt med avslag pä mofionerna
1987/88:Fi309, l987/88:Fi310, 1987/88:Fi311, 1987/88:Fi312, 1987/
88:Fi314,1987/88:Fi315; 1987/88:Fi316,.1987/88:Fi318,1987:88:Fi321
och 1987/88:Fi322 yrkande 2 godkänner vad utskoftet anfört, 43

6. beträffande lag om skatteutjämningsbidrag FiU 1987/88:19
atf riksdagen

dels antar i proposition 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 1 framlagt förslag fill lag om skatteutjämningsbidrag med den ändringen aft 4 § erhåller av utskottet i bilaga 1 framlagt förslag till lydelse, dels antar i proposition 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 3 framlagt förslag fill lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skaft, m.m.,

7. beträffande omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen aft riksdagen avslår motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 12 och 1987/ 88:Fi232 yrkande 8,

8. beträffande bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag atf riksdagen med bifall fill proposition 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 1 mom. 1 bemyndigar regeringen aft utge kompensafion till kommuner och landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som förordats i propositionen, dels för stora bidragsminskningar på grund av ändringar i skatfeutjämningssystemet, dels för stora förluster på grund av slopad beskattning i utbokommun,

9. beträffande anslag tUl skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

aft riksdagen med bifall till proposifion 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 1 mom. 2 och med avslag på mofion 1987/88:Fi223 yrkande 13 fill Skatteutjämningsbidrag tiH kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 under sjunde huvudfiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 511 000 000 kr.,

10. beträffande skatteutjämningsavgift

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi223 yrkande 9,

11. beträffande särskild skatteutjämningsavgift

aft riksdagen med avslag på mofionerna 1987/88:Fi223 yrkande 10 och 1987/88:Fi232 yrkande 9 antar i proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatfeutjämningsavgiff,

12. beträffande lag om kommunalt skaitestopp

atf riksdagen avslår mofion 1987/88:Fi223 yrkande 17,

13. beträffande kompensation för slopad kommunal företagsbeskatt
ning

atf riksdagen med bifall fill proposition 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 2 och med avslag på mofionerna 1987/88:Fi220 yrkande 9 i berörd del, 1987/88:Fi223 yrkande 14 och 1987/88:Fi232 yrkande 6 fill Bidrag tiU kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 under sjunde huvudfiteln anvisar ett förslagsanslag av 879 172 000 kr.,

14. beträffande kompensation för slopad kommunal garantibeskatt
ning

att riksdagen med bifall fill proposifion 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 3
mom. 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1987/88:Fi220 yrkande 9
i berörd del, 1987/88:Fi223 yrkande 15 och 1987/88:Fi232 yrkande 7 44

dels bemyndigar regeringen aft utge bidrag till kommunerna, lands- FiU 1987/88:19

tingskommunerna och de kyrkliga kommunerna med anledning av

avskaffandet av den kommunala garanfibeskatfningen,

dels fill Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den

kommunala garantibeskattningen m.m. för budgetåret 1988/89 under

sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.,

15. beträffande kommunala reinvesteringar i va-nät m.m. atf riksdagen avslår mofion 1987/88 :Fi302,

16. beträffande kostnadsanalys och konsekvensbeskrivning i propositioner som medför kommunala kostnadsökningar

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Fi304.

Stockholm den 12 april 1988 På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Bo Södersten (s), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Marianne Carlström (s), Margitta Edgren (fp), Rolf Kenneryd (c), Maj-Lis Landberg (s) och Jörn Svensson (vpk).

Reservationer

1. De allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Förslagen i" och på s. 29 slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det finns det stora risker för en fortsatt alltför snabb expansion av den kommunala verksamheten i förhållande till det samhällsekonomiska utrymmet. Den alltför snabba kommunala tillväxten är ett av de stora problemen i svensk ekonomi. Ofillräckliga åtgärder under förra året och inför 1988 har bidragit till ätt denna utveckling fortsätter, vilket i sin tur medför risk för aft den totala konsumtionen ökar alltför snabbt.

Kommuner och landsfing disponerar över mycket stora resurser. Deras förutsättningar atf inom oförändrade ramar ge en god service till medborgarna är därför stora. Med tanke på den tidigare så snabba expansionstakfen finns det goda möjligheter till en betydande effektivisering av verksamheten. Målsättningen bör därför vara nolltillväxt i den kommunala konsumtionen.

Genom en god förvaltning och omprioriteringar kan ökad kommunal
service ges inom en oförändrad totalram realt sett. Om de kommunala
monopolen bryts kan konkurrensen öka, vilket förbättrar effektiviteten. ■'

Dessutom kan privatiseringar och entreprenader utnyttjas, varigenom FiU 1987/88:19 effektivitetsvinster kan göras.

Ett rimligt mål bör, enligt utskottets mening, vara atf i ett första steg se fill aft produktiviteten inte ytteriigare minskar inom den kommunala verksamheten. I nästa steg bör det vara möjligt att ställa samma krav på ökning av produktiviteten i kommunal verksamhet som inom motsvarande delar av. privat tjänsteproduktion.

Det första steget skulle innebära en förbättring av utvecklingen med ungefär 2 % per år och det andra steget med ytterligare 1 till 1,5 %: Denna produktivitetsökning kan åstadkommas genom aft de kommunala verksamhetsmonopolen bryts för att släppa fram nya former av enskild verksamhet.' Härtill kommer de positiva effekterna av sänkta skatter.

Enligt finansplanen bör den kommunala konsumtionen öka med högst 1 % per år. Ändå redovisas i den preliminära nationalbudgeten att den väntas öka med 1,7 % både 1988 och 1989. Denna alltför stora volymökning förmår emellertid i dag inte mer än atf ungefär kompensera den produkfivi-tetsförlust som samfidigt sker. Detta stämmer också med erfarenheten från många viktiga områden. En nyligen utförd studie av hemtjänsten visar t.ex. atf färre får hemtjänst nu än tidigare trots atf de tillförda resurserna ökat. Inom sjukvården minskar antalet vårdplatser. I skolväsendet är antalet elever lägre nu än tidigare.

Om produkfivitetsminskningen upphörde, skulle samma verksamhet kunna bedrivas inom ramen för oförändrade kommunala utgifter som nu sker vid en real resursökning med bortåt 2 %. En nolltillväxt i den kommunala konsumtionen, som utskottet vill förorda, dvs. atf de sammanlagda kommunala utgifterna skall vara oförändrade i fast penningvärde, låter sig alltså väl förena med höga ambitioner inom sådan verksamhet som i dag främst ombesörjs av kommunerna.

Kommunsektorns finansiella situation är god. Det s.k. finansieringskapi-
talef, dvs. omsättningstillgängar minus kortfristiga skulder, uppgår enligt
kommun- och landsfingsförbunden till ca 9 % av kommunsektorns utgifter.
1988 beräknas det uppgå fill ca 6 %. Det är normalt en fillräcklig marginal. I
vissa regioner, t.ex. Storstockholm, Skåne och Västsverige, är det betydligt
större. Stora skillnader föreligger dock mellan enskilda kommuner och
landsting. ,...., . .

På längre sikt är utvecklingen av kommunens rörelseresultat mera
betydelsefull än likviditefssituafionen. Endast med en långsiktig balans
mellan nettokostnader och löpande skatteintäkter erhålls en solid ekonomi.
Detta gör det än mer angeläget att den kommunala konsumtionstillväxten
hålls fillbaka. De i mofion Fi223 (m) föreslagna minskningarna av statsbidra
gen fill kommuner och landsting (jfr tabell 3) innebär, tillsammans med
övriga förslag, en infäktsminskning i löpande.priser pä ca 6,5 miljarder
kronor för den kommunala sektorn. Eftersom även utgiftsexpansionen
dämpas till den av utskottet förordade nolltillväxten jämfört med nuvarande , '

volymökning på ca 2 % innebär dessa förslag ingen finansiell försämring för kommunsektorn i förhållande till,regeringens förslag.

Genom sänkta margirialskatter dämpas såväl löne- som prisstegringstakten, vilket haren positiv inverkan pä kommunernas ekonomi. De dynamiska

effekterna av sänkta skatter och brutna kommunala monopol innebär att FiU 1987/88:19 kommunsektorns ekonomi totalt sett skulle förbättras med den polifik som utskottet här förordat.

Mot här angiven bakgrund tillstyrker utskoftet motion Fi223 (m) yrkande 7.

I mofion Fi232 (fp) förordas liksom i finansplanen en tillväxt i den kommunala konsumtionen pä 1 %. Utskottet har ovan förordat och angivit mofiven för en nolltillväxt i den kommunala konsumtionen: Utskottet avstyrker sålunda motion Fi232 (fp) yrkande 4.

dels att utskottefs hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin

aft riksdagen med avslag på mofionerna 1987/88:Fi214 yrkande 12 och 1987/88:Fi232 yrkande 4 och med bifall fill motion 1987/88:Fi223 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Förslagen i" och på s. 29 slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i propositionen och motionerna anföra följande.

Regeringen förutser i finansplanen att kommunernas volymexpansion äter ökar kraftigt. Ökningstakten var under 1987 preliminärt 1,4 % och väntas enligt den preliminära nationalbudgeten öka ytterligare fill 1,7% under 1988 och ytterligare något under 1989. Detta gäller det s.k. läglönealternativet. I höglönealternativef blir utrymmet något mer begränsat främst genorn den snabbare kostnadsökningen.

Enligt utskottets uppfattning är det samhällsekonomiskt nödvändigt att kommunernas expansion begränsas fill 1 %. Som framhålls i motion Fi232 (fp) bör detta utrymme fördelas i något högre grad till landstingskommunerna, både på grund av den väntade befolkningsutvecklingen och med hänsyn fill en nödvändig prioritering av sjukvården. Utskottet föreslår sålunda atf hälso- och sjukvården expanderar i samma takt som den totala tillväxten i ekonomin. Detta innebär aft utrymmet för primärkommunal expansion begränsas i högre grad. I den mån uppgifter inom sjukvården överförs mellan kommun och landsting förutsätts aft defta motsvaras av finansiella överföringar, t.ex. genom skatteväxling på det sätt som skett i Älvsborgs län.

Utskoftet förordar en viss minskning av kommunbidragen. Den bör ske på,
det sätt som förelås i mofion Fi232 (fp). Det innebär atf någon kompensation
för slopad företagsbeskattning och slopad garantibeskaftning ej bör utgå. För
atf dämpa effekterna i vissa kommuner av dessa förslag bör ytterligare 300
milj. kr. tillföras extra skatteutjämningsbidrag. Därigenom reduceras statens 47

bidrag till kommunsektorn med ca 1,5 miljarder kronor. Med hänsyn fill den FiU 1987/88:19 ekonomiska politik utskottet i övrigt förordar möjliggör defta en expansion på ca 1 % utan att kommunsektorns finansiella situation försämras.

,1 motion Fi223 (m) yrkande 7 förordas nolltillväxt i den kommunala konsumtionen. Med hänvisning fill vad utskottet här anfört avstyrks detta yrkande.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion Fi214 en kommunal konsumtionsökning med ca 3 %. Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks även defta yrkande.

deb att utskottets hemsfällan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin

att riksdagen med avslag pä motionerna 1987/88:Fi214 yrkande 12 och 1987/88:Fi223 yrkande 7 och med bifall till motion 1987/88:Fi232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

3. De allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser

deb aft den del av utskottets yttrande som pä s. 27 börjar med "Förslagen i" och på s. 29 slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

De förändringar i de stafiiga transfereringarna till kommunerna som föreslås i motionerna framgår av tabell 3.

Tabell 3. Förslag till förändringar av transfereringar till och från kommunsektorn år 1989 framlagda i partimotioner i Jämförelse med budgetpropositionen

	(m)	(fp)	(c)	(vpk)
Skatteutj. bidrag	+ 800	+ 300	+ 1 060 + 100	-
Kompensation för slopad
företagsbeskattning	- 880	- 880	- 880	-
Kompensation för slopad
garantibeskattning	- 900	- 900	- 900	-
Skatteutjämn. avg.	+ 4 220	-	-	-
Särskild avg.	+ 218	+ 218	+ 140	-
Övriga bidrag	- 271	+ 4	+ 410	+ 5 700
Skattebortfall p.g.a.
minskade transfereringar	- 1000	- 500	-	-
Kommunalt grundavdrag
för barn	- 1 440
Statsbidrag för barnomsorg	- 4 100	-4 100	-4 100	-
Generell indragning av bidrag	- 7 397
Totah	-10 750	-SSSS	-4 170	+5 700
Förutsatt ökat kommunalt
avgiftsuttag	+ 4 100	+4 100	+ 4 100	-
Netto	- 6 650	-; 758	- 70	+5 700

I de s.k. baskalkyler som 1987 års långtidsutredning presenterade för den FiU 1987/88:19 kommunala sektorn beräknas konsumtionstillväxten uppgå till drygt 1 % per år under perioden 1985-1990. Baskalkylen anger den förändring i den kommunala verksamheten som befolkningsförändringar och fattade riksdagsbeslut ger upphov fill. Av finansplanen framgår vidare atf den totala kommunala sektorns finansiella sparande fortsatte att försämras år 1987 och bedöms bli ytterligare försämrat år 1988. Utskottet anser mot denna bakgrund att fortsatta ytterligare indragningar från kommunerna skulle förvärra deras redan i dag mycket svåra ekonomiska situation. Utskottet avvisar sålunda förslaget i motion Fi232 (fp) atf begränsa den kommunala konsumtionstillväxten till 1 %.

Utskottet vill mot denna bakgrund också bestämt avvisa det krav på nolltillväxt i den kommunala sektorn som framförs i motion Fi223 (m). Utskottet anser mofionärernas förslag, innebärande en indragning från kommunerna på drygt 6,5 miljarder kronor i en situation då bl.a. sjukvården är i,skriande behov av resursförstärkningar, som helt ansvarslöst.

Vänsterparfiet kommunisterna hävdar i motion Fi214 (vpk) att förstärkningar måste tillföras den gemensamma sektorn. Som nämnts delar utskottet denna uppfattning. Neddragningen av budgetunderskottet genom den fredje vägens politik har fått betalas av den offentliga sektorn vars tillväxt hämmats av den ekonomiska politiken. Mot bakgrund av de angelägna behov som finns och den strategiska roll som den gemensamma sektorn har i ekonomin anser utskottet att det finns starka skäl aft låta denna växa utöver den begränsning till 1 % i konsumfionstillväxt som riksdagen tidigare har uttalat sig för. En rimligare målsättning är en fillväxt på 3 % vilket för den kommunala sektorn innebär en ökning av transfereringarna med nära 6 miljarder kronor för år 1989.

Utskottet tillstyrker med det anförda mofion Fi214 (vpk) yrkande 12 och avstyrker motionema Fi223 (m) yrkande 7 och Fi232 (fp) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 7 och 1987/88:Fi232 yrkande 4 och. med bifall till motion 1987/88:Fi214 yrkande 12 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

4. Avvägning mellan generella och specialdestinerade bidrag (mom. 2)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Som framgått" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

De specialdesfinerade bidragen har en tendens atf förstärka den skillnad
som har sin grund i olikheterna i fråga om skattekraft. Dessa statsbidrag 49

4 Riksdagen 1987/88. Ssaml. Nr 19

utgår ofta som en bestämd del av kommunernas kostnader för viss FiU 1987/88:19

verksamhet. Invånarna i de kommuner som vill hålla en hög servicenivå eller

standard behöver därför själva, bara fill en del betala för denna i form av

högre skaft. Studier som gjorts visar atf det främst är kommuner med hög

skattekraft, som har finansiella förutsättningar atf utnyttja denna möjlighet.

Behovet av framför allt barnomsorg, gymnasieutbildning och färdtjänst

tillgodoses därigenom i större utsträckning i kommuner med hög skattekraft

än i dem med låg. Det kan således hävdas att de specialdestinerade bidragen

motverkar det syfte som ligger bakom skatteutjämningsbidragen, nämligen

aft utjämna för skillnader i skattekraft.

Dessutom är de specialdestinerade bidragen i allmänhet förknippade med en lång rad detaljregleringar och omfattande administration från såväl den utbetalande myndighetens som den mottagande kommunens sida. Ett omfattande system byggt på specialdesfinerade bidrag leder till betydande stelhet och ineffektivitet i resursutnyttjandet i kommunsektorn.

Principen om kommunal självstyrelse och kommunal demokrafi borde innebära aft medborgarna i enskilda kommuner och landsting själva får bestämma omfattningen och inriktningen av den kommunala resp. den landstingskommunala servicen. Bidragssystemet bör därför utformas så att det främjar förverkligandet av denna princip.

Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i flera av motionerna att bidragssystemet bör ges en mer generell utformning. Systemet med specialdestinering av bidrag bör därför minska i omfattning.

För aft möjliggöra ett mer flexibelt och effektivt resursutnyttjande bör bidragen till kommunerna ges utan villkor. Förutsättningarna i skattekraft och kostnader varierar emellertid kraftigt kommunerna emellan. Bidragssystemet bör därför främst inriktas på aft utjämna dessa skillnader. Det kommunala skatteutjämningssystemet bör således bibehållas och förstärkas.-Principen bör vara att bidragen infe skall påverkas av kommunala beslut om verksamhetens inriktning och omfattning.

Utskoftet tillstyrker därför yrkandena i motionerna att merparten av de specialdesfinerade bidragsformerna snarast avvecklas och aft en större andel av bidragsgivningen från staten fill kommunerna sker inom ramen för ett skaffeuf jämningssysfem. Utskottet anser atf regeringen bör ges i uppdrag att snarast lägga fram förslag för riksdagen om en omläggning av statsbidragen i denna riktning. Vad utskottet anfört med anledning av mofionerna Fi223 (m) yrkande 16 och Fi232 (fp) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels atf utskottefs hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avvägning mellan generella och specialdestinerade bidrag

atf riksdagen med avslag på mofion 1987/88:Fi224 yrkande 4 och med anledning av mofionerna 1987/88:Fi223 yrkande 16 och 1987/88:Fi232 yrkande 5 som sin mening ger,regeringen till känna vad utskoftet anfört.

5. Skatteutjämningssystemet (mom. 3) FiU 1987/88:19

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels aft den del av utskottets yttrande som pä s. 31 börjar med "Utskottet kommenterar" och på s. 35 slutar med "Stina Gustavsson (c)" bort ha följande lydelse:

I motionerna Fi223 (m) och Fi322 (c) avvisas förslaget till nya grundgaranfier. I motion Fi223 (m) uttalas atf förslaget är orättvist och inte har den utjämnande effekt som det hävdas. Grundgarantierna bör enligt motionärerna i princip ligga kvar på nuvarande nivå.

I motion Fi322 yrkas avslag på propositionens förslag till nytt kommunalf skafteutjämningssystem. Motionärerna föreslår i stället ett grundgarantisystem som för kommunerna i norra delen av landet i stort sett överensstämmer med proposifionens förslag medan den lägsta grundgaranfin för kommunerna och landstingen i södra delen föreslås vara oförändrad från 1988, dvs. 102 % av medelskattekraffen. För några kommuner föreslås ytterligare 1 procentenhets höjning av grundgarantin.

I motion Fi232 (fp) understryks att grunden för det kommunala skattesystemet skall vara skaftekraften. Det underlag som regeringen redovisar som skäl för sina förslag gäller emellertid endast skattesatsernas utveckling, vilket motionärerna finner högst otillfredsställande. Motionärerna är dock villiga att godta förslaget i propositionen som en provisorisk reform om ett kompletterande underlag, visar att förslaget i propositionen svarar mot utvecklingen av kommunernas skatteunderlag.

Även i motionerna Fi30I av Bo Lundgren m.fl. (m), F'i323 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) och Fi324 av Sfina Gustavsson (c) avvisas propositionens förslag till nytt skatteutjärnningssystem.

I motion Fi224 av Alf Svensson (c) godtas med vissa justeringar förslaget i propositionen som en provisorisk utformning av skatfeutjämningssystemet.

Utskottet vill med anledning av propositionens förslag till nytt skatteufjämningssystem och härtill hörande motionsyrkanden anföra följande.

För atf ge möjlighet till god kommunal verksamhet över hela landet krävs ett väl fungerande kommunalt skatteufjämningssystem. Detta skall utjämna skillnader i de yttre förutsättningar som kommunerna inte själva kan påverka i nämnvärd utsträckning. Det gäller i första hand skatteunderlag, befolkningssammansättning och kostnadsläge, men däremot infe kostnadsskillnader orsakade av olika standardnivåer på verksamheten eller misshushållning. Därigenom ges landefs alla kommuner rättvisa grundförutsättningar.

Den kommunala skattesatsen skall vara ett uttryck för den kommunala självstyrelsen och spegla den avvägning mellan offentlig och enskild verksamhet som kommunens befolkning väljer.

De stora ufdebiteringsskillnader som förekommer trots den omfattande utjämningen av skattekraft beror till betydande del på den politik som förs i olika kommuner. En del kommuner för en medveten högskattepolitik, till inte ringa del uppmuntrade av de incitament som det nuvarande skatteutjämningssysfemet har medfört.

I likhet med vad som framhålls i mofion Fi223 (m) måste enligt utskottets mening regeringens förslag ti|l förändringar av grundgaranfin, där den i vissa

fall utan sakliga skäl höjs för vissa kommuner och sänks för andra, bestämt FiU 1987/88:19 avvisas. Det råder ingen tvekan om atf förslaget i flera delar är orättvist och inte har den utjämnande effekt som hävdas i propositionen.

Utskottet vill understryka atf skafteutjämningen inte får urholkas, utan den måste i stället stärkas. Skatteutjämningssystemet skall vara objektivt och rättvist och i huvudsak grundas på faktiska skillnader i olika kommuners skatteunderlag och opåverkbara kostnadsnivåer.

Skatteutjämningsbidraget får inte stimulera till skaftehöjningar. Som utskottet ser det är det posifivt atf regeringen nu föreslår ett fak för vilken högsta skattesats som får ligga till grund för beräkningarna, men enligt utskottets mening är defta inte tillräckligt. Utskoftet vill därför förorda ett system där skatteutjämningsbidraget beräknas ufifrån en enhetlig skattesats, vilken bör vara 16 kr. för kommunerna, 13:50 kr. för landstingen och 29:50 kr. för landstingsfri kommun. För kommuner med hög utdebitering kan bidraget komma atf minskas. Dessa kommuner bör kompenseras i motsvarande mån genom en höjd grundgaranti. Regeringens föfslag innebär att endast kommuner i de norra delarna av landet som har högre skattesatser skall kompenseras.

För att sfimulera kommunerna aft sänka skatterna bör kommuner med särskilt hög utdebitering, över 17 kr., få extra skatteutjämningsbidrag. Detta extra skatteutjämningsbidrag skall utbetalas med 50 % av skattesänkningen ned till 17 kr. det år skattesänkningen genomförs. Därigenom ger skafteuf-jämningen ett incitament för lägre skattesatser och minskade ufdebiteringsskillnader mellan olika kommuner. Detta är särskilt motiverat av att skatfeutjämningssystemet hittills stimulerat höjningar, vilket pressat upp de kommunala skattesatserna.

Den tekniska uppbyggnaden av skatteutjämningssysfemet bör i stört bibehållas. Grundgaranfierna bör ligga kvar på nuvarande nivå med undantag av den korrigering som bör ske för kommuner med över 16 kr. resp. 13:50 kr. i utdebitering. Nu gällande spärregler bibehålls.

Vad gäller tekniken för beräkningar av skillnader i kostnader för åldersstruktur och social struktur accepterar utskoftet förslaget i propositionen med vissa undantag. Kostnader för barnomsorg bör uteslutande beräknas med utgångspunkt från antalet barn i berörda åldrar. Något hänsynstagande till den faktiska utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen bör inte ske.

Förslaget i propositionen om bidrag för befolkningsminskning accepteras av utskottet, liksom atf faktorn kostnad för socialbidrag skall omfatta hela antalet hushåll som får socialbidrag.

Det av utskottet här föreslagna skafteufjämningssystemet innebär att utbetalade bidrag kommer atf öka något. Storleken kommer till viss del att bero på hur mycket skattesatserna sänks i högskaftekommuner.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet följande ändringar i systemet för kommunal skatteutjämning:

1. Skafteutjämningsavgiften och den särskilda skafteutjämningsavgiften (Robin Hood-skatten) skall avvecklas fr.o.m. 1989.

2. Skatteutjämningsbidrag skall beräknas efter en bestämd skattesats: 16 kr./skr. för primärkommun, 13:50 kr. för landsting och 29:50 kr. för

landstingsfri kommun. Kompensation genom högre grundgaranfi skall avse FiU 1987/88:19 hela landet.

3. I övrigt bör nuvarande grundgarantinivåer inkl. spärregler bibehållas.

4. Primärkommuner med särskilt hög utdebitering - över 17 kr./skr. - som sänker skatten får samma år ett extra skatteutjämningsbidrag med 50 % av skattesänkningen ner till denna gräns.

5. Faktorn kostnader för barnomsorg beräknas enbart med utgångspunkt i antalet barn i berörda åldrar.

6. Vad gäller beräkning i övrigt av kostnader för ålders- och socialsfruktur inkl. tillägg för stor befolkningsminskning accepteras regeringens förslag.

Utskottet vill i detta sammanhang också betona vikten av aft riksdagen begär förslag till förändringar av skatfeutjämningssystemet i sådan tid att förändringarna kan träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 1989.

Med härivisning till vad utskottet här anfört yrkar utskottet bifall till mofion Fi223 (m) yrkandena 8 och 11, Fi301, Fi322 (c) yrkande 1 samt Fi323 och att riksdagen därvid ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsyrkanden. Av det anförda följer att proposifionens förslag till nytt skatteufjämningssystem avstyrks liksom motionerna Fi224 yrkande 5 och Fi324 yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande skatteutjämningssystemet att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 1 i denna del och mofionerna 1987/88:Fi224 yrkande 5 och 1987/88:Fi324 yrkande 1 samt med bifall fill motionerna 1987/88:Fi223 yrkandena 8 och. 11, 1987/88:Fi301, 1987/88:Fi322 yrkande 1 och 1987/88:Fi323 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I motion Fi232 (fp) understryks aft grunden för det kommunala skatfesys- FiU 1987/88:19 temet skall vara skattekraften. Det underlag som regeringen redovisar som skäl för sina förslag gäller emellertid endast skattesatsernas utveckling, vilket motionärerna finner högst otillfredsställande. Motionärerna är dock villiga att godta förslaget i propositionen som en provisorisk reform om ett kompletterande underlag visar att förslaget i propositionen svarar mot utvecklingen av kommunernas skatteunderlag.

Även i motion Fi224 av Alf Svensson (c) godtas med vissa justeringar propositionens förslag.

I motionerna Fi301, Fi323 och Fi324 avvisas förslaget i proposifionen samtidigt som motionärerna kräver ett mer rättvist skatteutjämningssystem.

Regeringens motiv för atf nu föreslå ändringar av de regler som är styrande för skaftekraftsutjämningen är huvudsakligen förknippade med skillnaderna i skattesats. Dessa ändringar aktualiseras utan att de bakomliggande orsakerna till skattesatsskillnaderna närmare utretts och analyserats. Som stöd för ändringarna åberopas ett allmänt uttalande.

Utjämningssystemet föreslås ändras så att man inom en nominellt oförändrad medelsram uppnår en utjämnande effekt på skattesatserna.

Utskottet finner defta tillvägagångssätt minst sagt anmärkningsvärt.
Skaftekraftsutjämningen har utgått från principen aft endast faktorer som
inte kan påverkas av kommunerna skall styra behovet av medel för
skattekraffsutjämnande ändamål. Denna princip har för övrigt fastlagts av
den socialdemokratiska parfikongressen. Det är därför förvånande att
förslagen till förändringar enbart sker med utgångspunkt från aktuella
skattesatser. Om de aktuella skattesatserna skall vara vägledande för de
fortlöpande reformerna inom skattekraftsutjämningen kommer krav att •

resas på ständiga ändringar av grundgarantierna. Infe minst av den anledningen är en utredning och grundlig analys av de faktorer som utlöser standardskillnader och skillnader i skattesats angelägen.

Utskottet anser sammanfattningsvis att förslaget fill nytt skatteufjämningssystem bör avslås av riksdagen. I stället bör en snabbutredning genomföras så aft en reform av den kommunala skaftekraftsutjämningen kan träda i kraft samtidigt med den aviserade skattereformen.

Utskottet vill också bestämt avvisa regeringens sätt att finansiera de föreslagna förändringarna.

Det är stötande att de nödvändiga förbättringar som föreslås för vissa kommuner/landsting skall finansieras genom én försämring av de kommunalekonomiska villkoren för kommuner med låg egen skattekraft. Dessa kommuner har dessutom ofta små specialdesfinerade bidrag från staten.

För aft eliminera den obalans och orättvisa som uppstår mellan kommunerna om regeringsförslaget genomförs föreslår utskottet aft följande regler skall gälla för skattekraftsutjämningen 1989. Regelsystemet överensstämmer med det som presenteras i mofion Fi322 (c).

- Grundgaranti. Nu gällande lägsta grundgaranti på 102 % av medelskattekraften bibehålls för såväl kommuner som landsting.

- Tillägg eller avdrag för ogynnsam resp. gynnsam åldersstruktur. De regler som föreslås gälla enligt propositionen godtas.

.54

- TUlägg för stor befolkningsminskning. De regler som föreslås gälla enligt FiU 1987/88:19 propositionen godtas.

- Skattesatsens inverkan på utjämningsbidraget. I avvaktan på underlag och förslag från den snabbutredning som utskottet föreslår godtas övergångsvis atf bidragsberäkningengrundas på den egna skattesatsen men att tak sätts fill 16 kr./skr. för kommunerna, 13:50 kr./skr. för landstingen och till 29:50 kr./skr. för de kommuner som infe ingår i landsting.

- Spärregler. Förslaget enligt propositionen godtas.

Eftersom kommunerna genom här redovisade förslag kompenseras för de stora bidragsminskningar som regeringsförslaget leder fill behövs i princip ingen särskild kompensation för utdebiteringshöjning över 50 öre. Återstående belopp i särskilt skatteutjämningsbidrag kan förbehållas kommuner som på grund av egen låg skattekraft och i övrigt bekymmersamma förhållanden behöver extra skatteutjämningsbidrag under 1989.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget i motion Fi322.

Utskottet avstyrker därmed förslaget i propositionen till nya grundgaranfier liksom mofionerna Fi223 (m) yrkande 11, Fi224 yrkande 5 och Fi324 yrkande 1. Yrkandena om avslag på propositionen i motionerna Fi223 (m) yrkande 8, Fi301 och Fi323 tillstyrks därför av utskottet.

deb aft utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande skatteutjämningssystemet att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 1 i denna del och motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 11, 1987/88:Fi224 yrkande 5 samt 1987/88:Fi324 yrkande 1 och med bifall fill motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 8,1987/88:Fi301,1987/88:Fi322 yrkande 1 och 1987/88:Fi323 godkänner vad utskottet anfört,

7. Skatteutjämningssystemet (mom. 3 motiveringen)

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som framgått" och på s. 33 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en genomgripande reform av skatteutjämningssystemet genomföras där effekterna av de specialdesfinerade bidragen vägs samman med effekterna av skatteutjämningsbidragen. I avvaktan på en sådan reform kan utskottet som en provisorisk lösning i huvudsak godta förslaget i proposifionen med vissa justeringar av grundgarantierna för några kommuner. Utskoftet återkommer till denna fråga senare i betänkandet.

Utskottets ställningstagande fill förslaget i propositionen om ett nyft skatteutjämningssystem innebär att motionerna Fi223 (m) yrkandena 8 och 11 samt Fi322 (c) yrkande 1 avstyrks.

deb att den delav utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i skatfeutjämningssystemet" bort utgå.

8. Utredningar angående skatteutjämningssystemet (mom. 4) FiU 1987/88:19

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande söm på s. 35 börjar med "Skatteutjäm-ningskommittén" och på s. 36 slutar med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att hela det statliga kommunbidragssystemet bör läggas om. Större delen av de specialdestinerade bidragen bör slås samman till ett fåtal generella bidrag. Omfattningen skall bestämmas av faktorer som kommunerna inte själva kan påverka såsom skattekraft, åldersstruktur och geografiska faktorer. Därigenom ökar kraftigt kommunernas möjligheter att disponera medlen fritt inom gällande lagar och regleringar. Utskottet föreslår att en snabbutredning genomförs så att en reform av den kommunala beskattningen kan träda i kraft samtidigt som den väntade skaftereformen.

Vad utskottet här anfört om en snabbutredning av skatfeutjämningssystemet med anledning av mofionerna Fi303, Fi307, Fi313 och Fi322 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

deb att utskottefs hemsfällan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utredningar angående skatteutjämningssystemet att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Fi303, 1987/ 88:Fi307, 1987/88:Fi313 och 1987/88:Fi322 yrkande 3 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

9. Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Propositionens förslag" och på s. 38 slutar med "och Fi322 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör propositionens förslag fill ändrat skafteutjämningssystem inte genomföras. Detta ställningstagande innebär atf förutsättningarna för motionärernas krav inte längre föreligger. De behöver därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

deb att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner att riksdagen avslår proposition 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 1 i denna del och motionerna 1987/88:Fi309, 1987/88:Fi310, 1987/ 88:Fi311, 1987/88 :Fi312, 1987/88:Fi314, 1987/88:Fi315, 1987/ 88:Fi316, 1987/88:Fi317, 1987/88:Fi318, 1987/88:Fi319, 1987/ 88:Fi320, 1987/88:Fi321 och 1987/88:Fi322 yrkande 2,

10. Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner (mom. 5) FiU 1987/88:19

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet har" och på s. 37 slutar med "motion Fi320" bort ha följande lydelse:

Utskoftet godtar de i propositionen föreslagna nivåerna på grundgarantierna med undantag för fyra kommuner i Göteborgs och,Bohus län. I mofionerna Fi317, Fi319 och Fi320 föreslås höjda grundgarantier för vissa kommuner i gränszonen mellan södra och norra Sverige. Enligt utskottets mening är emellertid de skäl som anförs liknande vad som anförts av flera andra kommuner i södra Sverige, och utskottet kan därför ej biträda en isolerad förändring i Västmanlands och Örebro län. I Bohuslän däremot är gränsproblemen enligt propositionens förslag både större och annorlunda.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Genom det" och på s. 38 slutar med "fill riksdagen" bort ha följande lydelse:

Kostnaderna för höjda grundgaranfier i Bohuslän är för helår ca 7 milj. kr. varav hälften belastar budgetåret 1988/89. Utskottet anser att denna summa bör avräknas från de föreslagna extra skatteutjämningsbidragen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Det ankommer" och slutar med "Fi322 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Det ankommer på regeringen efter hörande av skatfeutjämningsnämnden atf föreslå och fördela de extra skatteutjämningsbidragen.

Utskoftet avstyrker med det anförda motionerna Fi309, Fi31Ö, Fi311, Fi312, Fi314, Fi316, Fi317, Fi318, Fi319, Fi320, Fi321 och Fi322 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner atf riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1987/88:Fi309, 1987/88:Fi310, 1987/88:Fi311, 1987/88:Fi312, 1987/88:Fi314, 1987/ 88:Fi315, 1987/88:Fi316, 1987/88:Fi317, 1987/88:Fi318, 1987/ 88:Fi319, 1987/88:Fi320, 1987/88:Fi321 och 1987/88:Fi322 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört.

motionärernas yrkanden inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd FiU 1987/88:19 från riksdagens sida.

dels atf utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner aft riksdagen med avslag på proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 1 i denna del öch med anledning av motionerna 1987/88:Fi309, 1987/88:Fi310, 1987/88:Fi311, 1987/88;Fi312, 1987/88:Fi3i4, 1987/ 88:Fi315, 1987/88:Fi316, 1987/88:Fi317, 1987/88:Fi318, 1987/ 88:Fi319, 1987/88:Fi320 och 1987/88:Fi321 samt med bifall fill mofion 1987/88:Fi322 yrkande 2 godkänner vad utskoUet anfört.

12. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 5 .

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser aft

utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande lag om skatteutjämning.sbidrag att riksdagen

dels avslår i proposition 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 1 framlagt förslag till lag om skatteutjämningsbidrag,

dels avslår i proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E moih. 3 framlagt förslag fill lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

13. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6)

Under förutsättning av bifaU tiU reservation 10

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser att utskottets hemställan

under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lag om skatteutjämningsbidrag aft riksdagen

deb antar i proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 1 framlagt förslag fill lag om skatteutjämningsbidrag med den ändringen att 4 § erhåller av reservanterna i bilaga 2 framlagt förslag fill lydelse, dels antar i proposition 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 3 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m..

14. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation II

Gunnar Björk och Rolf Kenneryd (båda c) anser aft utskottets hemsfällan under 6 bort ha följande lydelse:

15. Omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen (mom. 7)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels atf den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar rned "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser aft en generell neddragning bör göras av överföringarna fill kommunerna. Neddragningen bör, såsom föreslås i motion Fi223 (m), avpassas så att den kommunala konsumtionen hålls på en oförändrad nivå under de närmaste åren. För att kompensera de kommuner som kan komma att hamna i en besvärlig ekonomisk situafion tiH följd av dessa ändrade förutsättningar bör extra skatteutjämningsbidrag utgå.

Vidare anser utskottet, i likhet med vad som föreslås i motion Fi223 (m), aft de kommuner som har en utdebitering som är högre än 17:00 kr./skr. och som sänker sin skaft, bör få ett bidrag för detta motsvarande hälften av skattebortfallet ned till 17:00 kr. Bidraget bör utgå i form av extra skatteutjämningsbidrag.

Till följd av dessa förslag bör ytterligare 500 milj. kr. anvisas som extra skatteutjämningsbidrag för år 1989. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi223 yrkande 12, vilket innebär att utskottet avstyrker motion Fi232 yrkande 8 enligt vilken endast 300 milj. kr. föreslås i höjning av de extra skatteutjämningsbidragen.

dels aft utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Fi232 yrkande 8 och med bifall till mofion 1987/88:Fi223 yrkaride 12 bemyndigar regeringen aft utge kompensation till kommuner och landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad utskottet anfört.

Utskottet anser, såsom föreslås i motion Fi232 (fp), att vissa neddragning- FiU 1987/88:19 ar bör göras av överföringarna fill kommunerna. Neddragningen bör avpassas så atf den kommunala konsumtionstillväxten begränsas till 1 % för år 1989. För att kompensera de kommuner som kan komma att hamna i en besvärlig ekonomisk situation fill följd av dessa ändrade förutsättningar bör extra skatteutjämningsbidrag utgå.

Till följd härav bör ytterligare 300 milj. kr. anvisas som extra skatteutjämningsbidrag för år 1989. Utskottet fillstyrker med det anförda mofion Fi232 yrkande 8, vilket innebär att utskottet avstyrker mofion Fi223 yrkande 12 enligt vilken 500 milj. kr. föreslås i höjning av de extra skatteutjämningsbidragen.

Utskottet föreslår dessutom atf grundgarantinivåerna skall höjas för Strömstads, Munkedals, Tanums och Sofenäs kommuner i norra Bohuslän från 100 % enligt proposifionen till 102 %. Kostnaden härför, ca 7 milj. kr., bör avräknas från de föreslagna extra skatteutjämningsbidragen.

dels att utskottefs hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Fi223 yrkande 12 och med bifall till motion 1987/88:Fi232 yrkande 8 bemyndigar regeringen att utge kompensation till kommuner och landstingskommuner för år 1989 i form av extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad utskottet anfört.

17. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås att fill skatteutjämningsbidrag fill kommu-nerm.m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 14 511 milj. kr. Utskottet anser, i likhet med vad som föreslås i motion Fi223, atf för år 1989 bör det extra skatteutjämningsbidraget ökas med 800 milj. kr. Med hänsyn härtill bör anslaget beräknas till 14 911 milj. kr.

deb aft utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 1 mom. 2 och med bifall fill mofion 1987/88:Fi223 yrkande 13 till Skatteutjämningsbidrag tiU kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av T4 911 000 000 kr.,

18. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. FiU 1987/88:19 (mom. 9)

Under förutsättning av bifall tiU reservation 16

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "I budgetproposifionen" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås atf fill skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 14 511 milj. kr. Utskottet anser, med stöd av vad som anförs i mofion Fi232, att för år 1989 bör det extra skatteutjämningsbidraget ökas med 300 milj. kr. Med hänsyn härtill bör anslaget beräknas fill 14 661 milj. kr. Det innebär att utskottet avstyrker motion Fi223 yrkande 13.

dels aft utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

att riksdagen med anledning av proposifion 1987/88:100 bilaga 9 punkt E 1 mom. 2 och med avslag på motion 1987/88:Fi223 yrkande 13 fill Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89 under sjunde huvudfiteln anvisar ett förslagsanslag av 14 661000 000 kr.,

19. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. (mom. 9)

Under förutsättning av bifaU till reservation 11

Gunnar Björk och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås att fill skatteutjämningsbidrag till kommuner m.m. för budgetåret 1988/89 anvisas ett förslagsanslag av 14 511 milj. kr. Utskottet anser aft skatteutjämningssysfemet bör utformas i enlighet med vad som förslås i motion Fi322. Med hänsyn härtill bör anslaget beräknas till 15 041 milj. kr. Det innebär att utskottet avstyrker motion Fi223 yrkande 13.

dels aft utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslag tiU skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 9 punkt
E 1 mom. 2 och med avslag på mofion 1987/88:Fi223 yrkande 13 till
Skatteutjämningsbidrag tiU kommunerna m.m. för budgetåret 1988/89
under sjunde huvudfiteln anvisar ett förslagsanslag av
15 041000 000 kr.,

20. Skatteutjämningsavgift (mom. 10) FiU 1987/88:19

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Av landets" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Skatteunderlaget från fysiska personer skall utgöra underlaget för den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet. Rundgång av bidrag och avgifter mellan stat och kommuner måste undvikas. Därför bör inte några statliga avgifter på skatteunderlaget rförekomma. Ett system där kommunerna betalar in skattepengar fill staten, som sedan i sin fur betalar fillbaka dem i form av riktade bidrag, är inte bara oprakfiskt utan leder också till en urgröpning av den kommunala självstyrelsen. Skafteutjämningsavgiften bör därför enligt utskottets mening avvecklas i sin helhet.

Utskoftet fillstyrker motion Fi223 (m) yrkande 9.

deb atf utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande skatteutjämningsavgift atf riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Fi223 yrkande 9 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1987:560) om

skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs atf lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift skall upphöra aft gälla vid utgången av år 1988.

21. Särskild skatteutjämningsavgift (mom. 11)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels atf den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Fi223 (m) och Fi232 (fp) atf den särskilda skafteutjämningsavgiften bör avvecklas. Det är inte rimligt att de kommuner som bedriver en effektiv och mindre kostnadskrävande verksamhet skall bestraffas av staten. Den särskilda skafteutjämningsavgiften, den s.k. Robin Hood-skatten, innebär aft några kommuner påförs en progressiv avgift. Det är emellertid kommunens invånare och skattebetalare, inte kommunen, som betalar den särskilda skafteutjämningsavgiften. Invånare med låga inkomster i kommuner som drabbas av Robin Hood-skatten kan härigenom få betala utgifterna för invånare med höga inkomster i andra kommuner. Utskottet vill bestämt avvisa ett sådant system.

Utskottet anser således atf den progressiva skafteutjämningsavgiften bör avskaffas och tillstyrker motionerna Fi223 (m) yrkande 10 och Fi232 (fp) yrkande 9.

deb aU utskottefs hemställan under 11 bort ha följande lydelse: FiU 1987/88:19

11. beträffande särskild skatteutjämningsavgift att riksdagen med bifall fill motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 10 och 1987/88:Fi232 yrkande 9 samt med avslag på i proposifion 1987/88:100 bilaga 9 Litt. E mom. 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild

skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:561) om särskild skatfeutjämningsavgiff skall upphöra att gälla vid utgången av år 1988.

22. Särskild skatteutjämningsavgift (mom. 11)

Gunnar Björk och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör i avvaktan på en mer genomgripande reform av skafteufjämningssystemet nu rådande regler för uttag av den särskilda avgiften infe ändras. Utskottet avstyrker sålunda förslaget i proposifionen.

Med det anförda avstyrks även motionerna Fi223 (m) yrkande 10 och Fi232 (fp) yrkande 9.

deb att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande särskild skatteutjämningsavgift att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Fi223 yrkande 10 och 1987/ 88:Fi232 yrkande 9 samt i proposition 1987/88:100 bilaga 9 Lift. E mom. 2 framlagt förslag fill lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,

23. Lagom kommunalt skattestopp (mom. 12)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels aft den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet har vid" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

I mofion Fi223 (m) begärs att kommunalt skattestopp införs under åren 1989 och 1990.

Utskottet anser att en minskning av statsbidragen till kommunerna inte får leda till kommunalskaftehöjningar. Sådant skulle motverka arbetet med att återställa den finansiella balansen i den offentliga sektorn. Utskottet förordar därför att ett lagstadgat kommunalskattestopp införs i enlighet med vad som sägs i motion Fi223 (m).

deb an utskottets hemsfällan under 12 bort ha följande lydelse: FiU 1987/88:19

12. beträffande lag om kommunalt skattestopp att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Fi223.yrkande 17 antar följande

Förslag till

Lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta ut skatt för åren 1989 och 1990 m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid fastställande av skattesats för åren 1989 och 1990 får kommun eller landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommurien eller landstingskommunen har bestämt för år 1988!

2 § Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag från vad som sägs under 1 §. Ansökan inges till länsstyrelse för det år ansökan avser.

3 § Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas vid debitering av kommunalskatt eller laridsfingsskatt för åren 1989 och 1990 enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns eller annan menighets utdebitering av skaft m.m., öm ej regeringen beviljat undantag enligt 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

24. Kompensation för slopad kommunal företagsbeskattning (mom. 13)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels atf utskottets yttrande på s. 41 som börjar med "Utskottet har i" och slutar med "proposifionens förslag" bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern har i en gemensam mofion lämnat ett förslag om vårdnadsbidrag. Som en del av finansieringen av vårdnadsbidraget föreslås att kommunerna inte skall ges något kompensa-fionsbidrag för avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen. Utskottet delar mofionärernas uppfattning att kompensafionen för avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen bör avskaffas. Detta bör ske fr.o.m. år 1989. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i detta avseende.

dels atf utskottets hemställan Under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kompensation för slopad korhmunal företagsbeskattning att riksdagen med anledning av proposifion 1987/88:100 bilaga 9 punkt

E 2 samt mofionerna 1987/88:Fi220 yrkande 9 i berörd del och ' FiU 1987/88:19

1987/88:Fi223 yrkande 14 och med bifall till motion 1987/88:Fi232

yrkande 6 till Bidrag tUl kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1988/89 ■

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 440 000 000

kr..

25. Kompensation för slopad kommunal garantibeskattning (mom. 14)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Ett enigt" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern har i en gemensam motion lämnat ett förslag om vårdnadsbidrag. Som en del av finansieringen av vårdnadsbidraget föreslås att kommunerna inte skall ges något kompensationsbidrag för avskaffandet av den kommunala garanfibeskatfningen. Utskottet är av samma mening som motionärerna och anser aft kompensation för den slopade kommunala garantibeskattningen inte bör införas. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i detta avseende och fillstyrker motionerna Fi220 (c), Fi223 (m) och Fi232 (fp) i här aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14, beträffande kompensation för slopad kommunal garantibeskattning

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposifion 1987/ 88:100 bilaga 9 punkt E 3 och med bifall till motionerna 1987/88:Fi220 yrkande 9 i berörd del, 1987/88:Fi223 yrkande 15 och 1987/88:Fi232 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Kostnadsanalys och konsekvensbeskrivning i propositioner som medför kommunala kostnadsökningar (mom. 16)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och på s. 43 slutar med "motion Fi304" bort ha följande lydelse:

De nu uppräknade åtgärderna har uppenbarligen inte medfört en sådan
förbättring som motionärerna efterlyser vad avser analyser och konsekvens
beskrivningar i proposifioner som berör den kommunala sektorn. Riksdagen
bör därför med anledning av motion Fi304 som sin mening ge regeringen fill
känna att sådana propositioner skall klart redovisa förslagens effekter för
den kommunala ekonomin. 65

5 Riksdagen 1987/88. Ssaml. Nr 19

Län	Kommuner	Grundgaranti
Stockholms	Samtliga	100
Uppsala	Enköping, Håbo och Uppsala	100
	Tierp och Östhammar	' 107
	Älvkarleby	109
Södermanlands	Samtliga	100
Östergötlands	Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena och
	Ödeshög	100
	Boxholm, Ydre och Åtvidaberg	. 103
	Kinda	105
	Valdemarsvik	111
Jönköpings	Samtiiga utom Aneby, Eksjö och Tranås	100
	Aneby, Eksjö och Tranås	103
Kronobergs	Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö och
	Älmhult	100
	Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge	: 105
Kalmar	Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga,
	Nybro och Oskarshamn	,100
	Emmaboda, Hultsfred, Torsås, Vimmerby
	och Västervik	103
	Högsby	105
Gotlands	Gotland	117
Blekinge	Samtliga	105
Krisfianstads	Samtliga	100
Malmöhus	Samtliga	100
Hallands	Samfiiga	100
Göteborgs och	Göteborg, Härryda, Kungälv, Möliidal
Bohus	och Parfille' Munkedal, Sotenäs, Strömstad	100
	och Tanum	102
	Orust, Stenungsund och Tjörn	103
	Lysekil och Uddevalla	105
	Öckerö	111
Älvsborgs	Ale, Alingsås, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn, Vårgårda och
	Vänersborg	100

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Färgelanda och Lilla Edet	103 FiU 1987/88:19
Åmål	105 Bilaga 1
Bengtsfors och Dals-Ed	109
Samtliga utom Gullspång och Karisborg	.100
Karlsborg	103
Gullspång	107
Karistad	105
Hammarö ■ .,,	107
Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums,
Hagfors, Kil, Kristinehamn, Munkfors, , ,
Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng	109
Torsby	..1.15, .
Hallsberg och Kumla	102
Örebro	103
Askersund och Laxå	105
Degerfors och Karlskoga	107
Hällefors, Lindesberg och Nora	109
Ljusnarsberg	111
Västerås	100
Arboga, Heby, Kungsör, Köping och Sala	102
Hallstahammar och Surahammar	105
Fagersta och Norberg	109
Skinnskatteberg	111
Falun	105
Borlänge	107
Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Säter	109
Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Vansbro	111
Mora	113
Orsa	115
Malung	119
Älvdalen	139
Gävle	105
Sandviken	107
Hofors, Hudiksvall, Nordansfig och Ockelbo	111
Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn	113
Ljusdal	119
Härnösand, Sundsvall och Timrå	115
Kramfors och Örnsköldsvik	117
Ange	121
Sollefteå	127
Östersund	115
Berg och Bräcke	127
Krokom och Ragunda	129
Härjedalen	133
Åre	135
Strömsund	137

Västerbottens	Umeå	117	FiU 1987/88:19
	Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå	119	Bilaga 1
	Vindeln och Vännäs	127
	Bjurholm	129
	Norsjö	133
	Mala	135
	Lycksele	137
	Sorsele, Storuman och Vilhelmina	145 .
	Dorotea och Åsele	149
Norrbottens	Luleå och Piteå	127
	Haparanda och Kalix	131
	Boden och Älvsbyn	135
	Arvidsjaur	139
	Gällivare och Kiruna	143
	Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och Övertomeå	145
	Pajala	157

Län	Kommuner	Grund-, garanti
Stockholms	Samfiiga ,	• " lop
Uppsala	Enköping, Håbo och Uppsala	,iöo'
	Tierp och Östhammar	107
	Älvkarleby , . .,	,109
Södermanlands	Samtliga	100
Östergötlands	Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena och
	Ödeshög	100
	Boxholm, Ydre och Åtvidaberg	103
	Kinda	105
	Valdemarsvik	111
Jönköpings	Samtliga utom Aneby, Eksjö och Tranås	100
	Aneby, Eksjö och Tranås	103
Kronobergs	Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö och
	Älmhult	100
	Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge	105
Kalmar	Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga,
	Nybro och Oskarshamn	100
	Emmaboda, Hultsfred, Torsås, Vimmerby
	och Västervik	103
	Högsby	105
Gotlands ,	Gotland	117
Blekinge	Samfiiga	105
Kristianstads	Samfiiga	100
Malmöhus	Samtliga	100
Hallands	Samtliga	100
Göteborgs och	Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal
Bohus	och Partille Munkedal, Sofenäs, Strömstad	100
	och Tanum	102
	Orust, Stenungsunfd och Tjörn	103
	Lysekil och Uddevalla	105
	Öckerö	111
Älvsborgs	Ale, Alingsås, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Mellerud, Svenljunga, Tranemo, Trollhättan, Ulricehamn, Vårgårda och
	Vänersborg	100

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Västemorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Färgelanda och Lilla Edet	103. FiU 1987/88:19
Åmål	105 Bilaga 2
Bengfsfors och Dals-Ed	109
Samtliga utom Gullspång och Karlsborg	100
Karlsborg	103 .
Gullspång	107
Karistad	105
Hammarö	107
Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums,	,
Hagfors, Kil, Krisfinehamn, Munkfors,
Storfors, Sunne, Säffleoch Årjäng	109
Torsby	115
Hallsberg och Kumla	100
Askersund, Laxå och Örebro	,103
Degerfors och Karlskoga	107
Hällefors, Lindesberg och Nora	109
Ljusnarsberg	111
Arboga, Heby, Kungsör, Köping, Sala och Västerås	100
Hallstahammar och Surahammar	105
Fagersta och Norberg	109
Skinnskatteberg	111
Falun	105
Borlänge	107
Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Säter	109
Gagnef, Hedemora, Leksand, Rättvik och Vansbro	111
Mora	113
Orsa	115 ;
Malung	119
Älvdalen	139
Gävle	105
Sandviken	107
Hofors, Hudiksvall, Nordansfig och Ockelbo	111
Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn	113
Ljusdal	119
Härnösand, Sundsvall och Timrå	115
Kramfors och Örnsköldsvik	117
Ange	121
Sollefteå	127
Östersund	115
Berg och Bräcke	127
Krokom och Ragunda	129
Härjedalen	133
Åre	135
Strömsund	137
Umeå	117
Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå	119
Vindeln och Vännäs	127
Bjurholm	129

	Norsjö		133	FiU 1987/88:19
	Mala		135	..Bilaga 2
	Lycksele		137
	Sorsele, Storuman och Vilhelmina		145
	Dorotea och Åsele		149
Norrbottens	Luleå och Piteå Haparanda och Kalix Boden och Älvsbyn Arvidsjaur Gällivare och Kiruna		127 131 135 139 143
	Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix	och Övertomeå	145
	Pajala		157

Län	Kommuner		Grundgaranti
Stockholms	Samtliga		102
Uppsala	Enköping, Håbo och Uppsala		102
	Tierp och Östhammar		107
	Älvkarleby		109
Södermanlands	Samtliga		102
Östergötlands	Finspång, Linköping, Mjölby,	Motala,
	Norrköping, Vadstena och Ödeshög		102
	Söderköping		103
	Boxholm och Åtvidaberg		103
	Ydre		104
	Kinda		■ 106
	Valdemarsvik		111
Jönköpings	Jönköping Gislaved, Gnosjö, Värnamo,		102
	Nässjö, Vetlanda, Vaggeryd och Sävsjö		103
	Aneby, Eksjö och Tranås		104
Kronobergs	Alvesta, Ljungby, Markaryd,	Växjö och
	Älmhult		102
	Lessebo, Tingsryd och Uppvid	linge	106
Kalmar	Kalmar och Oskarshamn		102
	Borgholm, Nybro, Mörbylång;	a och
	Mönsterås		103

	■ Emrnaboda och Västervik	103 FiU 1987/88:19
	Hultsfred, Torsås och Vimmerby	104 Bilaga 3
	Högsby	105
Gotlands	Gotland	117
Blekinge	Samthga	105
Kristianstads	Samfiiga	102 ,
Malmöhus	Samfiiga	102
Hallands	Samtliga utom Hylte	102
	Hylte	103
Göteborgs och	Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal
Bohus	och Partille Munkedal, Sotenäs, Strömstad	,102
	och Tanum	,103
	Stenungsund	103
	Orust och Tjörn	104
	Lysekil och Uddevalla <.,	. 105
	Öckerö	111
Älvs borgs	Ale, Alingsås, Borås, Herrijunga, Lerum, Troll-
	hättan, Ulricehamn, Vårgårda och Vänersborg	102
	Mark, Mellerud, Svenljunga och Tranemo	103
	Lilla Edet	103 .
	Färgelanda	104
	Åmål	105
	Bengfsfors och Dals-Ed	109
Skaraborgs	Samfiiga utom Gullspång och Karlsborg	102
	Karisborg	103
	Gullspång	107 .
Värmlands	Karlstad	. ,105
	Hammarö	107
	Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums,
	Hagfors, Kil, Krisfinehamn, Munkfors,
	Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng	109
	Torsby	115 ■
Örebro	Hallsberg och Kumla	102
	Örebro	103'
	Askersund och Laxå	104
	Degerfors och Karlskoga	107
	Hällefors, Lindesberg och Nora	109
	Ljusnarsberg	111
Västmanlands	Arboga, Kungsör, Köping och Västerås,	102
	Heby och Sala	103
	Hallstahammar och Surahammar	105,
	Fagersta och Norberg	109
	Skinnskatteberg	111
Kopparbergs	Falun	105
	Borlänge	' 107
	Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Säter	109
	Vansbro	111

	Mora	113	FiU 1987/88:19
	Malung	119	Bilaga 3
	Älvdalen	139
Gävleborgs	Gävle	105
	Sandviken	107
-	Hofors, Hudiksvall, Nordansfig, Ockelbo
	Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn	113. .
	Ljusdal ;	119
Västemorrlands	Härnösand, Sundsvall och Timrå	.- 115
	Kramfors och Örnsköldsvik	117 '
	Ange	121
	Sollefteå . . ,	127 ,	i
Jämtlands	Östersund	115
	Berg och Bräcke	128,
	Krokom och Ragunda ' -	129
	Härjedalen	. 133
	Åre	-135-
	Strömsund	■ 137
Västerbottens	Umeå	117
	Skellefteå	119
	Nordmaling och Robertsfors	120
	Vindeln och Vännäs	127
	Bjurholm	129
	Norsjö	133
	Mala	135
	Lycksele	137
	Sorsele, Storuman och Vilhelmina	145
	Dorotea och Åsele	149
Norrbottens	Luleå och Piteå	127
	Haparanda och Kalix	131
	Boden och Älvsbyn	135'
	Arvidsjaur	140
	Gällivare och Kiruna	143
	Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och Övertomeå	145
	Pajala	157

Innehåll ■ FiU 1987/88:19

Sammanfattning............................. ....... .... 1

Inledning.......................................................... 3

Proposifionens hemställan och lagförslag. 4

Motionsyrkandena.............................................. 11

Propositionens förslag rörande skafteufjämningssystemet 15

Partimofionerna om skatfeutjämningssystemet ..... 17

Utskottet..................................... ■:.:..■.......... ... 21

Allmänt om kommunsektorns utveckling fram fill år 1986 ...... 21' ■

Kommunsektorns utveckling 1987-1989.................. ... 26

Avvägning mellan generella och specialdestinerade bidrag ' 29

Skatteutjämningssystemet................................... 30

Utredningar angående skatteutjämningssystemet..... 35-■

Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner......... 36'

Extra skatteutjämningsbidrag............................... 39 •

Anslag fill skatteutjämningsbidrag till kommunerna.... 39

Skatteutjämningsavgifter......... ............. 40- '-

Grundavgift....................................................... 40 •

Särskild avgift................................................... ... 40

Kommunalt skattestopp....................................... ... 41

Kompensafion för slopad kommunal företagsbeskattning 41

Kompensafion för slopad kommunal garantibeskattning 42

Övriga kommunalekonomiska frågor.................. ......... 42

Hemställan................................................ .''..... 43

Reservafioner

1. De allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

(m)................................................................. 45

2. De allmänna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

(fp)................................................................. 47

3. De allmänna rikfiinjerna för den kommunala ekonomin (mom. 1)

(vpk)............................................................... 48

4. Avvägning mellan generella och specialdestinerade bidrag (mom. 2)(m,fp,c) 49

5. Skatteutjämningssystemet (mom. 3) (m)............. 51

6. Skafteufjämningssystemet (mom. 3) (c).............. 53

7. Skafteutjämningssystemet (mom. 3 motiveringen) (fp) 55

8. Utredningar angående skatteutjämningssysfemet (mom. 4) (m, fp,

c)................................................................... 56

9. Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner (mom. 5) (m).... 56

10. Skatteutjämningsbidragförenskildakommuner(mom.5)(fp) ... 57

11. Skatteutjämningsbidrag för enskilda kommuner (mom. 5) (c).... 57

12. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6) (m)....... 58

13. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6) (fp)...... 58

14. Lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6) (c)....... 58

15. Omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen (mom. 7) (m) 59

16. Omfattningen av de extra skatteutjämningsbidragen (mom. 7) FiU 1987/88:19 (fp) : 59

17. Anslag fill skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. (mom. 9)(m) 60

18. Anslag fill skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. (mom.

9)(fp) ......................... ............................................... 61

19. Anslag fill skafteutjämningsbirag till kommunerna m.m. (mom. 9)

(c).................................................................................... 61

20. Skatteutjämningsavgift (mom. 10) (m) ...................... 62

21. Särskild skatteutjämningsavgift (mom. 11) (m, fp) .... .... 62

22. Särskild skatteutjämningsavgift (mom. 11) (c)........... ; 63

23. Lagom kommunalf skaftesfopp (mom. 12)(m)............. .... 63

24. Kompensafion för slopad kommunal företagsbeskattning (mom. 13)(m,fp,c) 64 ,

25. Kompensation för slopad kommunal garantibeskaftning (mom.

14) (m, fp, c).................................................................... 65

26.................................................................................... Kostnadsanalys och konsekvensbeskrivning i propositioner som •
medförkommunalakostnadsökningar(mom. 16)(m,fp,c) 65

Bilagor

1. Utskottets förslag till 4 § förslaget fill lag om skatteutjämningsbidrag (mom. 6 i hemsfällan) 67 .

2. Reservanternas förslag fill 4 § förslaget fifl lag om skatteutjämningsbidrag (reservation 13, fp) 70

3. Reservanternas förslag fill 3 och 4 §§ förslaget till lag om skatteutjämningsbidrag (reservation 14, c) 73

Förteckning över tabeller och figurer............................... 76

	/ Övrigt
Bidrag fill	/ 21 %	Löner 36 %
enskilda och	p"""'"*--
företag	Köpta / \ tjänster / \ 15 % /	\
	\/Material \n%	Arbetsgivare avgifter y \4%y