Finansutskottets betänkande
1987/88:14

om anslag för budgetåret 1988/89 till riksdagens
revisorer och deras kansli (prop. 1987/88:100 bil. 17)

FiU

1987/88:14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet anslaget till riksdagens revisorer och deras
kansli för budgetåret 1988/89. Med hänsyn till att riksdagens revisorer
erhållit vidgade arbetsuppgifter föreslår utskottet att de tilldelas ett resurstillskott
motsvarande en kvalificerad handläggartjänst. Utskottet biträder
däremot inte revisorernas förslag att deras kansli skall tillföras sex nya
tjänster under den närmaste treårsperioden. Utskottet avstyrker också en
motion med krav på att riksdagens revisorer skall göras ansvariga för den
statliga förvaltningsrevisionen.

Moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare i utskottet förordar
i en gemensam reservation att riksdagens revisorers ansvar för den statliga
förvaltningsrevisionen stärks.

FEMTONDE HUVUDTITELN
Riksdagens myndigheter
Riksdagens revisorer och deras kansli

Riksdagens förvaltningskontor har i proposition 1987/88:100 bilaga 17 under
punkt B 4 (s. 9-11) föreslagit riksdagen att till Riksdagens revisorer och deras
kansli för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 8 737 000 kr.

I den anslagsframställning som ligger till grund för förvaltningskontorets
förslag har riksdagens revisorer redovisat ett huvudförslag enligt vilket deras
resurser minskas med 5 % under perioden 1988/89-1990/91. Som ett
alternativ till huvudförslaget har revisorerna föreslagit en utbyggnadsplan
som innebär att revisorernas kansli tillförs sex nya tjänster under samma
treårsperiod. Revisorerna har därutöver motsatt sig en indragning av den
handläggartjänst som år 1980 knöts till deras kansli för att detta skulle kunna
bistå utskotten med hjälp under den mer arbetstyngda delen av riksmötet.

Denna tjänst har förvaltningsstyrelsen tidigare förutsatt skall bli indragen
sedan utskottsorganisationen tillförts ytterligare en föredragandetjänst och
revisorernas skyldighet att assistera utskotten därmed upphört.

Inkl. denna tjänst skulle utbyggnadsplanen tillföra revisorernas kansli sex
revisionsdirektörstjänster och en assistenttjänst. Den av förvaltningsstyrelsen
föreslagna medelstilldelningen för nästa budgetår inkluderar medel för 1

1 Riksdagen 1987188. 5 sami. Nr 14
Rättelse: S. 8-10. Bilagan tillkommit

tre av revisionsdirektörstjänsterna.

Riksdagens revisorer har vidare föreslagit att de på försök skall anvisas
medel över ett ramanslag. Denna nya anslagsform utnyttjas från och med
innevarande budgetår på försök av ett tiotal myndigheter på regeringssidan.
Revisorernas förslag har emellertid i denna del avstyrkts av förvaltningsstyrelsen.

Motionen

1987/88:Fi407 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision
i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen.

Dessa riktlinjer innebär bl.a. att riksdagens revisorer bör göras ansvariga
för den statliga förvaltningsrevisionen enligt dansk förebild. Detta förutsätter
att riksdagens revisorer erhåller ökade resurser. Eventuellt bör resurser
och kompetens överföras från riksrevisionsverket (RRV) till riksdagens
förvaltningsrevision.

Yttrandet

Konstitutionsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. I yttrandet
(KU 1987/88:5 y). som fogas som bilaga till betänkandet, föreslår konstitutionsutskottet
bl.a. att finansutskottet skall avstyrka motion Fi407. Till
yttrandet har företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet fogat
en avvikande mening.

Utskottet

Riksdagens revisorer ingår som ett viktigt led i riksdagens kontrollmakt.
Revisorernas granskning är huvudsakligen inriktad på ekonomiska förhållanden
och omfattar i princip all statlig och statsunderstödd verksamhet.
Undantagna granskningsområden är dels den administrativa praxis som
tillämpas vid regeringsarbetet, dels sådan statsunderstödd verksamhet där
redovisningsskyldighet inte föreligger för mottagna medel eller där särskilda
föreskrifter inte har meddelats om medlens användning.

Sedan 1960-talet har revisorernas arbetsformer liksom inriktningen på
deras verksamhet förändrats påtagligt. Revisorerna har till sitt förfogande
fått ett fast kansli med ca 20 tjänstemän. Syftet med verksamheten har
förskjutits till en granskning av frågor av mer principiell och övergripande
natur. Revisorernas egen medverkan och inflytande över de enskilda
granskningsärendena har förstärkts. Dessutom har samverkansformerna
mellan revisorerna och riksdagens utskott fördjupats. Numera inhämtar t.ex.
revisorerna regelbundet förslag till nya granskningsärenden från riksdagsutskotten
samtidigt som resultatet av deras undersökningar alltid delges
riksdagen. Genom beslut vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:99, KU 29)
har revisorerna - liksom riksrevisionsverket (RRV) - slutligen också givits
rätt att granska sådan statlig verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag
eller stiftelser.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 hänvisar revisorerna till
detta beslut och redovisar därjämte vissa ytterligare motiv som grund för att

FiU 1987/88:14 .

föreslå en förstärkning av de egna utredningsresurserna.

Konstitutionsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion Fi407
(m) om nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision. Konstitutionsutskottet
erinrar om att utskottet under föregående riksmöte behandlade
liknande motionskrav vilka då avvisades av riksdagen på förslag av
konstitutionsutskottet.

Av yttrandet framgår vidare att konstitutionsutskottet under innevarande
riksmöte haft uppe till behandling en motion, 1987/88:K10 (fp), som tar upp
frågan om riksdagens kontroll på lagstiftnings- och budgetområdena.
Motionärerna pekar på samordningsproblem i förhållandet mellan de olika
organ som utövar riksdagens kontrollmakt. Någon samlad översyn av
riksdagens kontrollfunktioner har inte gjorts under det författningsarbete
som pågått. Därför föreslås i motionen att en utredning tillsätts för att
överväga frågan om riksdagens revisorers ställning och verksamhet samt
frågan om riksdagens kontrollmakt i övrigt.

Konstitutionsutskottet har beslutat hänskjuta motion K10 (fp) för vidare
beredning till utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor. Beredningen skall
omfatta sambandet mellan riksdagens kontrollmakt och riksdagens arbetsformer
i övrigt. Däremot skall frågan om den statliga förvaltningsrevisionens
huvudmannaskap inte ingå i beredningen. Mot denna bakgrund föreslår
konstitutionsutskottet att finansutskottet skall avstyrka motion Fi407 (m).

Finansutskottet får för egen del anföra följande. Utskottet har tidigare
slagit fast att RRV inte bör frånhändas något förvaltningsrevisionellt ansvar.
Senast gjorde utskottet detta i ett yttrande till konstitutionsutskottet (FiU
1986/87:3 y). Som stöd för sin uppfattning framhöll finansutskottet därvid
bl.a. följande:

I likhet med riksdagen har regeringen ett berättigat behov av att kunna
utnyttja egen förvaltningsrevisionen expertis. Det har således, som utskottet
ser det, ett värde i sig att det finns två av varandra oberoende revisionsorgan
vilka från skilda utgångspunkter kan ta upp olika förhållanden till granskning.
Riksdagens revisorer svarar med sin granskning för en mycket viktig del
av riksdagens kontrollmakt. RRV:s förvaltningsrevision utgör å andra sidan
ett viktigt underlag för de initiativ till förnyelse och omprövning av statlig
verksamhet som det ankommer på regeringen att ta.

Utskottet anser alltjämt att riksrevisionsverket inte skall frånhändas något
förvaltningsrevisionellt ansvar. Den statliga danska revisionen, som motionärerna
ser som förebild för sitt förslag, innebär att ansvaret för revisionen
helt lagts på parlamentet. Förslaget strider därmed mot den dualism som
enligt utskottets mening bör råda i Sverige. Konstitutionsutskottet är för sin
del inte heller berett att låta sin arbetsgrupp för riksdagsfrågor överväga en
ändring av huvudmannaskapet för den statliga förvaltningsrevisionen. Med
hänvisning härtill avstyrker finansutskottet bifall till motion Fi407 (m).

Den föreslagna utbyggnadsplanen för revisorernas kansliresurser bärs upp av
en vilja att göra riksdagsrevisionen mer slagkraftig och att fördjupa och
bygga ut kontakterna mellan riksdagens revisorer och riksdagsutskotten.

Utskottet ser mycket positivt på denna strävan till närmare samarbete
mellan riksdagsrevisionen och riksdagsutskotten. För egen del har utskottet

FiU 1987/88:14

1* Riksdagen 1987/88. 5 sami. Nr 14

tidigare framhållit det önskvärda i att dessa kontakter inte bara vidmakthålls
utan också byggs ut och fördjupas. Närmandet till riksdagsutskotten bör
emellertid åstadkommas genom att samarbetsformerna utvecklas och inte i
första hand genom tillskott av ytterligare personal. Som revisorerna själva
påpekar är riksdagens revisionsresurser blygsamma i jämförelse med regeringens.
Det föreslagna resurstillskottet skulle inte heller nämnvärt ändra på
detta förhållande. Enligt utskottets mening bör i stället riksdagsrevisionens
särdrag utvecklas genom revisorernas personliga engagemang i verksamheten,
genom valet av granskningsärenden och genom samarbetet med
utskotten.

Ett fördjupat samarbete får självklart inte leda till att revisionens
oberoende sätts i fråga. Alltjämt måste således gälla att det är revisorerna
som avgör vilka ärenden som skall tas upp till granskning och hur
granskningen skall genomföras i varje enskilt ärende.

Under utredningsarbetets gång kan det dock vara av värde för riksdagsutskotten
om ett vidgat samrådsförfarande kommer till stånd, särskilt i de
ärenden som har tagits upp på förslag av utskotten. Kontakter av detta slag
kan t.ex. äga rum i ett tidigt skede av utredningsarbetet för att informera
berörda utskottspresidier om granskningsarbetets uppläggning och preliminärt
uppnådda resultat liksom för att inhämta de eventuellt tillkommande
synpunkter som utskotten önskar få belysta. Eventuellt kan då också en
ytterligare avgränsning av ärendet diskuteras, om det bedöms erforderligt för
att påskynda ärendebehandlingen. En lämplig tidpunkt för en första kontakt
av detta slag torde vara när revisorerna efter att ha tagit ställning till en
förstudie beslutat fullfölja granskningen i ett ärende.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om vad konstitutionsutskottet
tidigare anfört om revisorernas samarbete med riksdagsutskotten. I
sitt av riksdagen godkända betänkande med anledning av verksledningspropositionen
(prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) anförde konstitutionsutskottet
bl.a. följande i denna fråga:

Utskottet har ovan - behandlat frågan om kontrollen av myndigheternas
normgivning och därvid förordat en aktivare roll för riksdagsutskotten. I
samband härmed har utskottet framhållit att ett samarbete bör äga rum med
revisorerna när det gäller normgivningens ekonomiska konsekvenser. Behovet
av samarbete mellan utskotten och revisorerna kan också öka om
folkstyrelsekommitténs förslag om fördjupad budgetprövning i riksdagen
vart tredje år (se SOU 1987:6 s. 214) genomförs.

Vad finansutskottet här anfört innebär att utskottet inte är berett att biträda
den av revisorerna föreslagna utbyggnadsplanen. Av betydelse i sammanhanget
är dock att revisorerna genom beslut vid föregående riksmöte givits
rätt att granska även sådan statlig verksamhet som bedrivs i form av
aktiebolag eller stiftelse. Däremot har de inte tilldelats särskilda resurser för
denna granskning. Med hänsyn härtill finner utskottet det rimligt att
revisorerna får behålla den tjänst som tidigare knutits till deras kansli för
utbytestjänstgöring med utskotten. Utskottet har vid sin medelsberäkning
beaktat att krav på särskild kompetens och tidigare erfarenhet av bolagsrevision
bör kunna ställas på innehavaren av denna tjänst.

FiU 1987/88:14

Det får vidare förutsättas att denna typ av revision kommer att ställa delvis
nya krav på granskningens uppläggning och genomförande. Bl.a. kommer
behovet av snabbt avrapporterade undersökningar att öka. Detta är frågor
som i huvudsak rör revisorernas interna arbetsförhållanden och som
revisorerna själva är bäst lämpade att pröva. Revisorerna bör därför
överväga formerna för denna typ av revision. Enligt utskottets mening kan
det emellertid i ett sådant sammanhang finnas anledning att även se över
tillämpade arbetsmetoder och rapporteringsformer för övriga granskningsärenden.

Nuvarande ordning kännetecknas av att revisorerna arbetar utifrån en
årligen fastställd granskningsplan som, i förhållande till tillgängliga resurser,
upptar ett relativt stort antal granskningsärenden. De ärenden i vilka
granskningen fullföljs blir i allmänhet föremål för en inträngande och
grundlig undersökning vars resultat redovisas i granskningsrapporter som
sänds ut på remiss till berörda institutioner. Förfarandet leder ofta till en lång
och utdragen behandling. Därtill kommer att förutsättningarna kan ändras
under ärendets gång, vilket ytterligare förlänger utredningsarbetet. Dessa
omständigheter sammantagna har bidragit till att antalet ärenden som
redovisats till riksdagen under senare år har varit förhållandevis få.

Utskottet vill med hänsyn härtill förorda en delvis ändrad inriktning. Som
riktmärke för granskningsärenden bör gälla att den sammanlagda utredningstiden
- inkl. tid för förundersökningar men exkl. remissbehandling - i
allmänhet inte bör överstiga ett halvt år och endast undantagsvis ett helt år.
Det bör övervägas om frågor som kräver större insatser inte lämpligen kan
tas upp i annnat sammanhang, t.ex. inom det allmänna utredningsväsendet.

Revisorerna har slutligen också föreslagit att de på försök skall anvisas medel
över ett ramanslag. Detta är en ny anslagsform som på försök prövas av ett
tiotal myndigheter på regeringssidan. Förvaltningsstyrelsen har för sin del
avstyrkt revisorernas förslag. Eftersom en försöksverksamhet på riksdagsområdet
förutsätter förvaltningskontorets direkta medverkan är utskottet
för närvarande inte berett att föreslå någon annan lösning än förvaltningsstyrelsen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1987/88: Fi407,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bilaga 17
punkt B 4 till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 8 242 000 kr.

Stockholm den 21 april 1988
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

FiU 1987/88:14

Närvarande: Arne Gadd (s), Roland Sundgren (s), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp). Filip Fridolfsson (m),
Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Hans-Eric
Andersson (s), Arne Kjörnsberg (s), Hugo Hegeland (m), Marianne
Carlström (s), Margitta Edgren (fp) och Rolf Kenneryd (c).

Reservation

Nya organisationsformer för statens förvaltningsrevision
(mom. 1)

Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland
(m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Konstitutionsutskottet
har beretts” och på s. 4 slutar med ”genomförs” bort ha följande

lydelse:

Konstitutionsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig i detta ärende. Av
yttrandet framgår att utskottet under innevarande riksmöte haft uppe till
behandling en motion, 1987/88:K10 (fp), som tar upp frågan om riksdagens
kontroll på lagstiftnings- och budgetområdena. Konstitutionsutskottet har
beslutat hänskjuta denna motion för vidare beredning till utskottets arbetsgrupp
för riksdagsfrågor. I motionen ifrågasätts om inte ansvaret för den
statliga kontrollen av förvaltningen i högre grad än nu bör ligga på
riksdagen.

Finansutskottet får för egen del anföra följande. I 1 kap. 4 § regeringsformen
föreskrivs att riksdagen skall granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagens förvaltningsekonomiska kontroll inskränker sig i huvudsak till
den granskning som riksdagens revisorer med sina begränsade resurser kan
svara för.

Med hänsyn till det grundlagsenliga ansvar som riksdagen har i dessa
frågor anser finansutskottet det naturligt att riksdagen också ges ett
väsentligt större inflytande över den statliga förvaltningsrevisionen. Detta är
för övrigt en ordning som tillämpas i de flesta jämförbara länder där den
statliga revisionen betraktas som en naturlig och självklar uppgift för i första
hand parlamentet.

I motion Fi407 (m) redovisas ett förslag till förändring med denna
innebörd. Motionärerna vill enligt dansk förebild göra riksdagens revisorer
ansvariga för den statliga förvaltningsrevisionen. I Danmark genomförs
revisionen av ett professionellt verk som står under ledning av en rigsrevisor.
Denne har en oberoende ställning och arbetar på eget ämbetsmannaansvar.
Rigsrevisorn rapporterar till folketinget där hans rapporter tas upp till
behandling av särskilda statsrevisorer utsedda av folketinget.

Finansutskottet anser detta vara en mycket intressant lösning för att stärka
riksdagens ansvar för den statliga revisionen. Utskottet tillstyrker därför
motionärernas förslag. Enligt utskottets mening bör reformen syfta till att
riksdagen tar hela ansvaret för förvaltningsrevisionen. Det erforderliga
resursbehovet bör åstadkommas genom att resurser och kompetens förs över

FiU 1987/88:14

från riksrevisionsverket till riksdagens förvaltningsrevision. Hithörande
frågor har utretts vid flera tillfällen de senaste decennierna. Ett omfattande
utredningsmaterial finns att tillgå. Förslag bör därför kunna läggas fram för
riksdagen inom ett år. I avvaktan härpå bör det av riksdagens revisorer
föreslagna resurstillskottet anstå.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Fi407 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya organisationsformer
för statens förvaltningsrevision,

FiU 1987/88:14

Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:5 y

om riksdagens revisorer och deras kansli jämte
motion

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett utskottet tillfälle att avge yttrande rörande
proposition 1987/88:100 bilaga 17 Riksdagen och dess myndigheter, i vad
avser punkt B 4. Riksdagens revisorer och deras kansli samt motion
1987/88:Fi407 om den statliga förvaltningsrevisionen, såvitt avser konstitutionsutskottets
beredningsområde.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1986/87:99, KU29) skall revisorernas
granskning fr.o.m. den 1 juli 1987 också omfatta verksamhet som staten
bedriver i form av aktiebolag eller stiftelser. Detta gäller om verksamheten är
reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller
genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något
annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten.

Mot bakgrund av bl.a. detta beslut och en ökad ambitionsnivå i granskningen
har revisorerna i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89
begärt en förstärkning enligt en utbyggnadsplan som avser treårsperioden
1988/89-1990/91. Utbyggnadsplanen innefattar bl.a. två nya tjänster som
revisionsdirektör fr.o.m. den 1 juli 1988, två fr.o.m. den 1 juli 1989 och
slutligen en fr.o.m. den 1 juli 1990.

I motion 1987/88:Fi407 (m) begärs förslag till nya organisationsformer för
statens förvaltningsrevision i enlighet med de riktlinjer som redovisas i
motionen. Dessa riktlinjer innebär bl.a. att riksdagens revisorer bör göras
ansvariga för statens förvaltningsrevision. Detta förutsätter att riksdagens
revisorer erhåller ökade resurser. Eventuellt bör resurser och kompetens
överföras från RRV till riksdagens förvaltningsrevision.

Liknande motionskrav behandlades av utskottet under föregående riksmöte
i samband med den s.k. verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99,
KU29). Yttrande i ärendet avgavs av finansutskottet (FiU 1986/87:3 y).
Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets uttalande att det var ett
värde i att både riksdagens revisorer och riksrevisionsverket, i huvudsak
oberoende av varandra och från delvis skilda utgångspunkter, arbetar med
förvaltningsrevisionella undersökningar. Konstitutionsutskottet fortsatte.

Riksdagens revisorers ställning har enligt utskottet stärkts genom det
samarbete med riksdagsutskotten som inleddes i slutet av 1970-talet. Liksom
finansutskottet ser utskottet det som angeläget att dessa kontakter byggs ut.

Utskottet har ovan behandlat frågan om kontrollen av myndigheternas

normgivning och därvid förordat en aktivare roll för riksdagsutskotten. I

FiU 1987/88:14

Bilaga

samband härmed har utskottet framhållit att ett samarbete bör äga rum när
det gäller normgivningens ekonomiska konsekvenser. Behovet av samarbete
mellan utskottet och revisorerna kan också öka om folkstyrelsekommitténs
förslag om fördjupad budgetprövning i riksdagen vart tredje år (se SOU
1987:6 s. 214) genomförs. Detta förslag ansluter till den försöksverksamhet
med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar som behandlas
i den nu aktuella propositionen . Enligt utskottet kan dessa

förslag medföra att en översyn senare behöver göras av riksdagsrevisorernas
organisation, resurser och samverkan med andra riksdagsorgan.

Med hänvisning till det anförda hemställde utskottet om avslag på motionerna.
I en reservation (m och fp) yrkades bifall till motionerna. Riksdagen
följde utskottets förslag.

Under innevarande riksmöte har frågan om riksdagens ställning aktualiserats
i konstitutionsutskottet genom beredningen av propositionen om vissa
grundlagsfrågor (prop. 1987/88:22) och till propositionen hörande motioner.
I en av dessa motioner, K10 (fp), behandlas frågan om riksdagens kontroll på
lagstiftnings- och budgetområdena. Motionärerna pekar på samordningsproblem
i förhållande mellan de olika organ som utövar riksdagens kontrollmakt,
konstitutionsutskottet, riksdagens revisorer och JO. Någon samlad
översyn av riksdagens kontrollfunktioner har inte gjorts under det författningsarbete
som pågått. Därför föreslås i motionen att en utredning tillsätts
för att överväga frågan om riksdagens revisorers ställning och verksamhet
samt frågan om riksdagens kontrollmakt i övrigt (yrk. 5).

Utskottet har beslutat hänskjuta denna motion för vidare beredning till
utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor. Denna beredning skall omfatta
sambandet mellan riksdagens kontrollmakt och riksdagens arbetsformer i
övrigt. Däremot skall frågan om den statliga förvaltningsrevisionens huvudmannaskap
inte ingå i beredningen. Mot denna bakgrund vill utskottet
föreslå finansutskottet att avstyrka motion Fi407.

Beträffande frågan om personalförstärkning vid riksdagens revisorers
kansli vill utskottet endast framhålla att riksdagens revisorer skall erhålla de
resurser som krävs för att de skall kunna fullgöra de nya uppgifter som
tilldelats dem genom riksdagsbeslutet 1987.

Stockholm den 22 mars 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svenssson

Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo
(fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg
(s), Börje Stensson (fp), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla
Pettersson (s), Inger Koch (m), Ture Ångqvist (s) och Christina Pettersson
(s).

FiU 1987/88:14

Bilaga

Avvikande mening

Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Inger Koch (m) anser att den del av utskottets yttrande på
s. 2 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”motion Fi407” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har beslutat hänskjuta denna motion för vidare beredning till
utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor. I motionen ifrågasätts om inte
ansvaret för den statliga kontrollen av förvaltningen i högre grad än nu bör
ligga på riksdagen. Det skulle bl.a. innebära att en del av riksrevisionsverkets
uppgifter skulle överföras till riksdagen. Eftersom frågan om huvudmannaskapet
för den statliga förvaltningsrevisionen också behandlas i motion Fi407
anser utskottet det lämpligt att denna motion överlämnas till konstitutionsutskottet
för vidare beredning.

FiU 1987/88:14

Bilaga

•• ■