Finansutskottets betänkande
1987/88:13

om anslag till statistiska centralbyrån (prop.
1987/88:100 bilaga 15 punkterna B 6 och B 7)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslag till statistiska centralbyrån.
Utskottet tillstyrker anslagsförslagen i propositionen.

I betänkandet behandlas tolv motionsyrkanden om bl.a. företagens
uppgiftslämnande, om utvidgad statistikproduktion avseende kooperativ
statistik, levnadsnivåundersökning m.m., vilka samtliga avstyrks av utskottet.
Utskottet avstyrker också en motion om att rensa komsumentprisindex
från alkoholprisernas inverkan.

Följande reservationer har avlämnats.

- Kooperativ företagsstatistik (c, vpk)

- Företagens uppgiftslämnande (m, fp, c)

- Partisympatiundersökningar (m)

- Folk- och bostadsräkningar (fp)

TRETTONDE HUVUDTITELN

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1987/88:100 bilaga 15 Civildepartementet, i vad avser Litt. B
avsnittet Statistik punkterna B 6 och B 7,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1987/88:Fi231
yrkande 2,1987/88:Fi402-406,1987/88:Fi409,1987/88:Fi410,1987/88:Fi414,
1987/88:Fi419, 1987/88:Fi420 och 1987/88:Fi708 yrkande 2.

Statistik

1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 15 (civildepartementet)
under punkt B 6 (s. 36-39) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1988/89 anvisa ett
ramanslag av 323 773 000 kr.

FiU

1987/88:13

1 Riksdagen 1987188. 5 sami. Nr 13

Motionerna

FiU 1987/88:13

Statistik

1987/88:Fi402 av Margareta Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
SCB:s levnadsnivåundersökning också omfattar personer med mindre ofta
förekommande medicinska åkommor.

1987/88:Fi403 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder syftande till att säkerställa ett fullvärdigt statistiskt
underlag för planering och beslut inom vårdsektorn.

1987/88:Fi405 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1987/88:So220 - yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag innebärande att konsumentprisindex rensas från alkoholprisernas
utveckling.

1987/88:Fi409 av Margö Ingvardsson och Inga Lantz (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att SCB får i uppdrag att i kommande
levnadsnivåundersökning belysa de medicinskt handikappades situation
enligt motionens förslag.

1987/88:Fi410 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen under
anslaget B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser anslår
321 573 000 kr.

1987/88:Fi414 av Elving Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1987/88:N308 - yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativ företagsstatistik.

1987/88:Fi420 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1987/88:N336 - yrkas att riksdagen beslutar minska
civildepartementets anslag B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser med 2 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

1987/88 :Fi708 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (c) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en förbättrad tjänsteexportstatistik.

Företagens uppgiftslämnande

1987/88:Fi231 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1987/88:N322 - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undvika onödigt krångel och begränsa uppgiftslämnandet.

1987/88:Fi404 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder för att begränsa de totala samhällsekonomiska
kostnaderna för uppgiftslämnandet med beaktande av vad som anförts i
motionen.

1987/88:Fi406 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en precisering
i lagar och förordningar av de uppgifter myndigheter har rätt att samla in.

1987/88:Fi419 av Alf Svensson (c) vari - med hänvisning till motiveringen i
motion 1987/88:N330 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en begränsning av företagens uppgiftsskyldighet.

Utskottet

Statistikfrågor

Den föreslagna inriktningen av verksamheten för statistiska centralbyrån
(SCB) motsvarar den i föregående års budgetproposition lagda planen för
andra året i den treåriga budgetramen. Vid utgången av budgetåret 1989/90
skall SCB ha genomfört en real minskning av utgifterna med 5 %.

De beräknade kostnaderna för budgetåret 1988/89 uppgår till närmare 324
milj.kr. Det största statistikområdet är delprogrammet Finansdepartementet.

I motionerna Fi402, Fi403, Fi405, Fi409, Fi414 och Fi708 framläggs förslag
till utvidgningar eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Motionerna
Fi410 och Fi420 innehåller förslag till inskränkningar i statistikproduktionen.

I motion Fi402 av Margareta Persson (s) föreslås att den levnadsnivåundersökning
med hälsoprofil, som SCB genomför 1988/89, också skall omfatta
personer med mindre ofta förekommande medicinska åkommor. Motion
Fi409 av Margo Ingvardsson och Inga Lantz (vpk) tar upp samma fråga och
kräver att SCB får i uppdrag att i kommande levnadsnivåundersökning
belysa de medicinskt handikappades situation.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

SCB genomför under 1988 och 1989 en levnadsnivåundersökning med
särskild tonvikt på hälsa och omsorg. Syftet med undersökningen är i första
hand att beskriva befolkningens hälsotillstånd och vårdutnyttjande samt
förändringar i dessa avseenden jämfört med 1975 och 1980-1981, då
motsvarande undersökningar genomfördes. I 1988-1989 års undersökning
har, i förhållande till tidigare undersökningar, vissa utvidgningar gjorts.
Utvidgningarna avser barns hälsa, arm- och handfunktion, explicita frågor
om vissa sjukdomar och besvär och vård och omsorg i hemmet samt
beskrivning av pensionärers och handikappades levnadsförhållanden. Resultaten
från undersökningen kommer således till viss del att kunna belysa de
medicinskt handikappade.

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande inom socialdepartementet
ett allmänt översynsarbete av den statistik som ingår i socialdepartementets
delprogram. Därvid kommer särskilt att övervägas hur de medicinskt
handikappades situation bör belysas statistiskt. Mot bakgrund av det anförda
avstyrks motionerna Fi402 och Fi409.

Motion Fi403 av Håkan Strömberg m.fl. (s) tar också upp en fråga, som rör
statistik inom socialdepartementets område. I motionen anförs att det vore

FiU 1987/88:13

1* Riksdagen 1987/88. 5 sami. Nr 13

rimligt att samtliga hem för vård eller boende, som har personer inskrivna
enligt socialtjänstlagen (SOL), lagen om vård av unga (LVU) eller lagen om
vård av missbrukare (LVM), omfattas av en skyldighet att lämna uppgifter
till SCB.

Som anges i motionen, är det för närvarande socialnämnderna som enligt
förordning (1981:1370) har skyldighet att lämna uppgifter om hem för vård
eller boende. SCB vänder sig dock av praktiska skäl direkt till hemmen för att
inhämta uppgifterna. Detta beror på att en och samma socialnämnd kan ha
en mängd placeringar spridda över hela landet, vilket medför att det blir
administrativt tungt och svårhanterligt att följa hemmen enbart med
utgångspunkt från socialnämndernas uppgifter.

Även denna fråga tas upp i den översyn av statistiken som socialdepartementet
genomför. Enligt vad utskottet erfarit planerar socialdepartementet
att senare i vår ge SCB i uppdrag att se över statistiken om missbrukarvård
och tvångsvård. Inom ramen för detta uppdrag kommer även frågan om
uppgiftsskyldighet för hem för vård eller boende att tas upp.

Motion Fi403 avstyrks mot bakgrund av det anförda.

I motion Fi405 av Karin Israelsson m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att konsumentprisindex rensas från
alkoholprisernas utveckling.

Finansutskottet har tidigare, hösten 1983, behandlat en motion med
liknande innehåll. Utskottet framhöll i sitt betänkande FiU 1983/84:4 dels att
det redan finns ett index (nettoprisindex), som inte påverkas av förändringar

1 alkoholbeskattningen, dels att det går att konstruera andra index som inte
innefattar alkoholpriser. Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund motionen.
Riksdagen delade utskottets uppfattning.

Skatteutskottet behandlade hösten 1986 två motioner med yrkanden om
att alkoholvaror inte bör ingå vid framräkning av konsumentprisindex.
Skatteutskottet ansåg i sitt betänkande SkU 1986/87:4 att det i och för sig
kunde finnas fog för uppfattningen att man bör tillhandahålla ett index rensat
från alkoholpriser. Samtidigt framhölls att SCB redan har den beredskap
som erfordras för att kunna publicera ett sådant index. En förutsättning för
en förändring var dock, enligt utskottet, bl.a. att det finns förståelse hos
parterna på arbetsmarknaden för önskvärdheten av en ändring i den
nuvarande ordningen. Mot denna bakgrund saknades det, enligt skatteutskottets
och riksdagens uppfattning, anledning för riksdagen att ta något
initiativ i frågan.

Finansutskottet ser ingen anledning till att nu göra någon annan bedömning
än vad som tidigare gjordes av finans- och skatteutskotten och som
riksdagen då ställde sig bakom. Utskottet avstyrker därför motion Fi405.

I motion Fi410 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås att SCB:s partisympatiundersökningar
läggs ner. Därigenom kan SCB:s anslag minskas med

2 200 000 kr. budgetåret 1988/89.

Utskottet har våren 1986 och våren 1987 behandlat motioner med samma
innehåll. Utskottet framhöll därvid följande. Partisympatiundersökningarna
återupptogs av SCB under år 1985 på initiativ av utskottet (FiU 1983/84:35).
Utskottet ansåg då, liksom tidigare, att det med hänsyn till mångfalden är
värdefullt att dessa undersökningar genomförs. Undersökningarna är av hög

FiU 1987/88:13

kvalitet vetenskapligt sett. Det relativt sett stora urvalet gör det möjligt att
ange väljarsympatier även på regional nivå. Dessa undersökningar görs, till
skillnad från andra opinionsundersökningar, med full insyn i materialet.
Undersökningarna bör enligt utskottets mening genomföras enligt planerna.
Riksdagen avslog på utskottets förslag motionerna.

Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden
och avstyrker därför motionen.

I motion Fi414 av Elving Andersson m.fl. (c) föreslås att kooperativa rådet
ges i uppdrag att i samarbete med SCB utarbeta en plan för återinförande av
kooperativ företagsstatistik.

Utskottet behandlade våren 1987 en motion med motsvarande innehåll.
Utskottet konstaterade därvid att SCB fram t.o.m. 1967 redovisade omsättningsstatistik
för detaljhandeln fördelad på bl.a. konsumentkooperativ
handel. Därefter redovisades omsättningsstatistiken enligt en ny internationellt
anpassad branschkod. I den årliga företagsstatistiken redovisas i ett
särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter ägarkategori, bl.a.
konsumentkooperativa företag och producentkooperativa företag fördelade
branschvis. Fram t.o.m. 1967 redovisades vidare viss statistik rörande
kooperationen i en särskild publikation som finansierades bl.a. av Kooperativa
förbundet. Publikationen lades ner, när förbundet upphörde med sitt
stöd.

Enligt vad utskottet erfarit planerar kooperativa rådet att under 1988, i
samarbete med berörda intressenter, genomföra en engångsundersökning av
kooperativa företag utifrån befintlig statistik. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motion Fi414.

I motion Fi420 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås att SCB inte tilldelas
några ytterligare medel för arbete med folk- och bostadsräkningar. SCB:s
anslag föreslås därför minskas med 2 000 000 kr. för budgetåret 1988/89.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. De medel som
ingår i det föreslagna anslaget för SCB för budgetåret 1988/89 avser endast
avslutande arbeten, i form av publikationer, för folk- och bostadsräkningen
1985. Några medel för en eventuell folk- och bostadsräkning 1990 (FoB 90)
ingår inte i SCB:s anslag. Som nämns i budgetpropositionen avser regeringen
att återkomma till riksdagen beträffande frågan om eventuella fortsatta folkoch
bostadsräkningar, efter det att FoB-kommissionen lämnat sin rapport i
september 1988.

Utskottet avstyrker motion Fi420, med hänvisning till att det endast är
avslutande arbeten på FoB 85 som ingår i SCB:s anslag för budgetåret
1988/89.

I motion Fi708 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (c)
anförs att SCB bör få i uppdrag att utveckla en mer rättvisande bild av
tjänstesektorn, dess struktur, länderfördelning och utveckling. Enligt motionärerna
är den statistik som Sveriges riksbank tar fram genom sitt s.k.
BOK-II-system alltför inriktad på att få en rättvisande bild av bytesbalansen,
vilket enligt motionärerna inte är detsamma som en bra bruttobild av
tjänsteexporten.

Enligt utskottets mening är det ytterst väsentligt att tjänstesektorn får en
bättre statistisk belysning än vad som gäller i dagsläget. Tjänstesektorn får

FiU 1987/88:13

allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Det
tillskott av arbetstillfällen som kommer att krävas framöver för att upprätthålla
den fulla sysselsättningen måste i huvudsak skapas inom tjänstesektorn.

I föregående års budgetproposition angavs att de satsningar som under
treårsperioden 1987/88-1989/90 skulle göras på den ekonomiska statistikens
område bl.a. skulle avse en utbyggnad av statistiken över tjänstenäringar. I
årets budgetproposition aviseras att regeringen avser att återkomma med
förslag till eventuella extra medel till SCB för den ekonomiska statistiken.
Utskottet förutsätter att satsningen på statistik över tjänstesektorn även
kommer till uttryck i det sammanhanget.

När det gäller det heltäckande rapporteringssystem för betalningar med
utlandet, det s.k. BOK-II-systemet, som riksbanken har byggt upp, kommer
en utvärdering i förhållande till SCB:s statistik att göras till hösten av
betalningsbalansdelegationen. Resultaten av denna utvärdering bör enligt
utskottets mening avvaktas, innan man kan ta ställning till kvaliteten hos de
olika systemen.

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta några initiativ med anledning
av motion Fi708. Den avstyrks därför av utskottet.

Företagens uppgiftslämnande

Fyra motioner tar upp frågan om uppgiftslämnarkrav på företagen för
statistikändamål. Gemensamt för motionerna är att motionärerna på olika
sätt vill begränsa företagens arbete och kostnader för att lämna uppgifter till
statliga myndigheter.

I motion Fi231 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkande 2 krävs att företagens
uppgiftslämnande måste begränsas. Om det inte lyckas bör ekonomisk
kompensation för företagens merarbete övervägas.

I motion Fi404 av Sten Svensson (m) krävs att åtgärder vidtas för att
begränsa de totala samhällsekonomiska kostnaderna för uppgiftslämnandet.
De åtgärder som enligt motionen bör vidtas är av två slag. För det första
måste uppgiftslämnandet förenklas. Detta kan ske genom att en myndighet,
förslagsvis länsstyrelsen, får i uppdrag att insamla s.k. basuppgifter från
företagen genom en årlig ”uppgiftsdeklaration”. För det andra bör, enligt
motionen, myndigheternas uppgiftsinhämtande få en snävare reglering.
Såväl offentlighetsprincipen som sekretesslagen bör därvid bli föremål för
översyn. Vidare bör en särskild datalag stiftas.

I motion Fi406 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) framhålls att den bästa
möjligheten att skydda företagen mot en ökad myndighetsiver att samla in
uppgifter är att den lag eller den förordning som ger myndigheter rätt att
samla in uppgifter specificeras så att det klart framgår vilka uppgifter som får,
respektive inte får, hämtas in. Detta gäller framför allt inom området för
tillsyn och kontroll.

I motion Fi419 av Alf Svensson (c) krävs att ågärder vidtas för att väsentligt
minska arbetet och kostnaderna för företagens uppgiftslämnande. Särskilt de
mindre företagen upplever, enligt motionären, uppgiftsplikterna som betungande
och meningslösa.

FiU 1987/88:13

Utskottet behandlade våren 1987 motioner med likartat innehåll. Utskottet
konstaterade då att det måste vara en självklar utgångspunkt för
myndigheternas uppgiftsinhämtning att undvika att onödiga uppgifter samlas
in. Vidare erinrades om att regeringen har utfärdat en förordning om statliga
myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner
(SFS 1982:688). Enligt denna skall de uppgifter som skall lämnas vara
utvalda och definierade, så att uppgiftslämnandet begränsas till den information
som behövs med hänsyn till ändamålet, och uppgiftslämnandet underlättas
så långt möjligt. Myndigheten har också skyldighet att samråda med
organisation eller annan, som kan anses företräda uppgiftslämnarna. I detta
sammanhang kan också nämnas att det i SCB:s delprogram Civildepartementet
ingår att kontinuerligt se över företagens uppgiftslämnarbörda.

Utskottet har också noterat att civilministern i februari 1988 tillkallat en
särskild utredare med uppgift att från formella utgångspunkter se över
föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta förslag till ett
förenklat regelsystem för produktionen av statistik.

Utskottet anser, i likhet med den bedömning som gjordes våren 1987, att
det inte finns anledning att vidta några särskilda åtgärder till följd av det som
anförs i motionerna. Motionerna avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande levnadsnivåundersökningarna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Fi402 och 1987/88:Fi409,

2. beträffande statistikuppgifter inom vårdsektorn
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi403,

3. beträffande slopande av alkoholprisernas inverkan på konsumentprisindex att

riksdagen avslår motion 1987/88:Fi405,

4. beträffande den kooperativa företagsstatistiken
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi414,

5. beträffande en förbättrad tjänsteexportstatistik
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi708 yrkande 2,

6. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Fi231 yrkande 2, 1987/
88:Fi404, 1987/88:Fi406 och 1987/88:Fi419,

7. beträffande anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 15 punkt
B 6 samt med avslag på motionerna 1987/88:Fi410 och 1987/88:Fi420
till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 323 773 000 kr.

FiU 1987/88:13

2. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 39) och
hemställer

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1988
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk), Hans-Eric Andersson (s), Arne Kjörnsberg (s), Hugo
Hegeland (m), Marianne Carlström (s) och Rolf Kenneryd (c).

Reservationer

1. Punkt 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 4)

Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Rolf
Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Fi414” bort ha följande lydelse:
Fram t.o.m. 1967 upprättades årligen företagsstatistik om kooperativa
företag av SCB. En ingående statistik är värdefull inte minst för kooperationsforskningen.
Det finns därför anledning att kooperativa rådet ges i
uppdrag att i samarbete med SCB utarbeta en plan för återinförande av
kooperativ företagsstatistik. Vad utskottet anfört med bifall till motion Fi414
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den kooperativa företagsstatistiken
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi414 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

FiU 1987/88:13

2. Punkt 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 6)

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson
(m), Gunnar Björk (c), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från de små företagen.
Myndigheterna bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika
undersökningar. I många fall behöver uppgifter inte samlas in varje månad
eller varje år, utan det kan ske med längre intervall. Dessutom måste
myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall pröva om de
uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste myndigheternas
arbete i större utsträckning präglas av servicekänsla och en positiv attityd mot
företagen. Vad utskottet anfört med anledning av de aktuella motionerna
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Fi231 yrkande 2,
1987/88:Fi404, 1987/88:Fi406 och 1987/88:Fi419 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Punkt 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 7)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 5 slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Sedan många år genomför olika fristående institut opinions- och partisympatiundersökningar.
Utskottet finner därför inga skäl till att anslå budgetmedel
till sådana undersökningar.

Utskottet tillstyrker motion Fi410 vilket innebär att anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser minskas med 2 200 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslaget

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi410 och med avslag på
motion 1987/88:Fi420 samt med anledning av proposition 1987/88:100
bilaga 15 punkt B 6 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av
321 573 000 kr.

FiU 1987/88:13

4. Punkt 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 7)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”budgetåret 1988/89” bort ha följande lydelse:

SCB har fortfarande i tjänst personal som arbetade med FoB 85 och som
nu bearbetar det då inhämtade materialet. Enligt vad utskottet erfarit finns
också kapacitet avsatt för en eventuell FoB 90. Utskottet finner ingen
anledning att avsätta ytterligare medel för en ny folkräkning. SCB:s anslag
bör därför minskas med 2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker motion Fi420, vilket innebär att anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser minskas med 2 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslaget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi420 och med avslag på
motion 1987/88:Fi410 samt med anledning av proposition 1987/88:100
bilaga 15 punkt B 6 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1988/89 anvisar ett ramanslag av 321 773 000
kr.

FiU 1987/88:13