Bostadsutskottets betänkande
1987/88:22

om hyran vid andrahandsupplåtelse av
bostadslägenheter m. m. (prop. 1987/88: 162) 1987/88:22

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker i betänkandet ett regeringsförslag om ändringar
i hyreslagen (12 kap. jordabalken) som innebär att hyresvärden vid
upplåtelse i andra hand av en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenhet
eller vid upplåtelse i annat fall av möblerat eller omöblerat rum kan bli
återbetalningsskyldig, om hyran inte är skälig med hänsyn till lägenhetens
bruksvärde. Motioner (m) och (fp) om avslag på regeringens förslag avstyrks
av utskottet. Fp-motionen avstyrks även i vad avser en utredning
om andrahandsuthyrning av bostadsrätter.

Två motioner med förslag om ändringar i hyreslagen för att möjliggöra
en prövning av förstagångshyran vid upplåtelser i första hand avstyrks av
utskottet bl. a. med hänvisning till de prövningsmöjligheter i övrigt som
redan i dag finns.

Reservationer har avgivits till förmån för samtliga motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987188:162 föreslagit riksdagen att anta i
propositionen intagna förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Motionerna

I betänkandet behandlas följande med anledning av propositionen väckta
motioner.

1987/88:Bo5l av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan förändring av nuvarande lagstiftning gällande möjligheten till
prövning av förstagångshyra från inflyttningsdagen som i motionen anges.

1987/88:Bo52 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88: 162,

1 Riksdagen 1987/88. 19sami Nr 22

Rättelse: S. 6 rad 30 och s. 8 rad 22 står: Bo53. Rättat till: Bo 52

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om andrahandsuthyr- BoU 1987/88: 22
ning av bostadsrätter i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Bo53 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå propositionen.

1987/88:Bo54 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i jordabalken att organisation av hyresgäster får
rätt att förhandla om förstagångshyror.

Utskottet

Hyran vid andrahandsupplåtelser

Bestämmelser om prövning av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter
finns i 12 kap. 53-55 a §§ jordabalken (hyreslagen). De innebär i
korthet följande.

Prövning av hyresvillkoren kan ske på begäran av såväl hyresvärden
som hyresgästen. Sådan begäran skall meddelas skriftligen till motparten. I
de fall överenskommelse inte kan träffas kan ansökan om ändring göras
hos hyresnämnden. Ansökan får göras tidigast en månad efter det att
meddelandet lämnats till motparten (54 §).

Vid tvist om hyrans storlek skall hyran fastställas till skäligt belopp —
detta innebär att den inte får vara påtagligt högre än hyran för lägenheter
som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen av
bruksvärdet skall främst beaktas hyran för lägenheter hos de allmännyttiga
bostadsföretagen (55 §).

Vid hyresavtal med obestämd hyrestid får beslut om ändring av hyresvillkoren
inte avse tiden före uppsägningstidpunkten. Om frågan om
ändring av hyran hänskjuts till hyresnämnden utan uppsägning får beslutet
inte avse tiden före det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader
från dagen för ansökan. Inte i något fäll får dock ändringen avse tiden
innan sex månader gått sedan den senaste ändringen (55 a §). En följd
härav är bl. a. att den avtalade inflyttningshyran inte kan ändras förrän
efter sex månader.

När det gäller hyresavtal med bestämd hyrestid får beslut om ändring av
hyresvillkoren i regel inte avse tiden före det att avtalet tidigast kan sägas
upp. Vid avtal med en avtalstid längre än ett år kan emellertid villkoren
ändras under löpande avtalsperiod, dock tidigast efter ett år.

Om hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för fritidsändamål
kan hyresgästen inte begära prövning av hyran innan hyresförhållandet
varat nio månader i följd. Avser hyresavtalet en lägenhet som utgör en
del av upplåtarens egen bostad kan någon omprövning av hyresvillkoren
med stöd av hyreslagen inte komma till stånd. I praktiken kan dock
hyresgäster som har avstått från sitt besittningsskydd ofta inte utnyttja sin
rätt till omprövning, eftersom detta kan resultera i att hyresgästen blir
uppsagd. 2

Sedan år 1985 innefattar hyreslagen vissa straffbestämmelser (65 a §, BoU 1987/88:22
fjärde stycket) som syftar till att förbättra ställningen för de hyresgäster
som inte har något besittningsskydd. Dessa bestämmelser innebär att den
som vid uthyrningen av en bostadslägenhet uppsåtligen begagnar sig av att
hyresgästen saknar besittningsskydd för att ta ut en i förhållande till
bruksvärdet oskälig hyra kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år.

Dessutom är hyresvärden skyldig att med ränta återbetala den del av hyran
som överstiger vad som är skäligt.

För att förstärka skyddet för bl. a. andrahandshyresgäster läggs i den nu
behandlade propositionen fram förslag till ändringar i hyreslagen och härav
föranledda ändringar i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.

I ett läge med brist på bostadslägenheter finns det enligt propositionen
en uppenbar risk för att ungdomar, invandrare och andra som har svårt att
teckna ett förstahandskontrakt måste acceptera en oskälig hyra för att få
hyra en lägenhet i andra hand. Det är enligt föredragandens mening allmänt
känt att den som hyr i andra hand ofta får betala en hyra som är betydligt
högre än vad som vid en prövning enligt bruksvärdesreglerna i 55 § hyreslagen
skulle anses som en skälig hyra. Samma utsatta ställning har den som
hyr möblerat eller omöblerat rum.

Utgångspunkten bör vara att en hyresgäst i de aktuella fallen inte skall
behöva betala en högre hyra än vad som motsvarar bruksvärdeshyran för
lägenheten. Detta bör gälla oavsett om uthyrningen avser en hyreslägenhet
eller en lägenhet som upplåtaren innehar med bostadsrätt.

Mot bakgrund härav förordas att en ordning skall införas som innebär att
hyresnämnden på ansökan av hyresgästen skall kunna ändra både förstagångshyran
och den hyra hyresgästen och hyresvärden kan ha avtalat om
under hyrestiden. Om hyresnämnden finner att denna hyra överstiger
skälig hyra för lägenheten enligt bruksvärdesreglerna i 55 § hyreslagen, bör
hyresnämnden ha möjlighet att ålägga hyresvärden att betala tillbaka
överskjutande belopp jämte ränta till hyresgästen. Återbetalningsskyldigheten
skall dock inte avse längre tid tillbaka än två år före dagen för
ansökningen.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1988
och gälla upplåtelser i andra hand av bostadslägenheter och förstahandsupplåtelser
av möblerade eller omöblerade rum, om upplåtelserna avser
annat än fritidsändamål.

De föreslagna ändringarna i hyreslagen avvisas i två motioner.

Enligt motion Bo52 (fp) är erfarenheten av regleringar på bostadsmarknaden
nedslående. Den stela tillämpningen av bruksvärdesprincipen på
förstahandsmarknaden har enligt motionärerna lett till ett minskat utbud,
låg rörlighet och en utbredd svarthandel med lägenheter. Det är enligt
deras mening därför troligt att förslaget till reglering av hyran vid andrahandsuthyrning
leder till ett minskat utbud på andrahandsmarknaden och
därmed ökade svårigheter för bl. a. ungdomar att skaffa sig en bostad.

Till detta kommer, enligt motionärernas mening, att det för den enskilde
bostadsrättshavaren måste te sig orimligt att det inte ens är tillåtet att
kompensera sig för räntekostnader — som ju är en oskiljaktig del av de
egna boendekostnaderna - vid andrahandsuthyrning. Enligt motionärerna 3

kan erinringar lämnas också mot att den förordade regleringen skall omfat- Boll 1987/88: 22
ta förstahandsuthyrning av möblerade och omöblerade rum. Med hänvisning
härtill hemställs i motionens yrkande 1 att propositionen skall avslås i
sin helhet.

Enligt motionärerna är det angeläget att rättsläget i fråga om andrahandsuthyrning
av bostadsrätter blir tydligare. Bl. a. bör det enligt deras
mening av lagstiftningen framgå att bostadsrättshavare har möjlighet att få
ersättning för faktiska kostnader när hyran fastställs. I motionens yrkande
2 hemställs därför att en utredning skall tillsättas med uppgift att lägga fram
förslag med denna inriktning.

Den socialdemokratiska bostadspolitiken har enligt motion Bo53 (m) på
många orter givit upphov till en stor konstgjord bostadsbrist. Många utnyttjar
därför det andningshål som trots allt finns, nämligen möjligheten att
hyra in sig hos andra som har en bostad i det område där man önskar bo.

Hittills har det varit tillåtet för parterna att själva komma överens om
hyran i dessa fall. Det är i dessa fall inte fråga om någon yrkesmässig
uthyrningsverksamhet utan det handlar om vanliga privatpersoner som hyr
ut sin lägenhet under en begränsad tid, eller människor som hyr ut delar av
den lägenhet de själva bor i.

Regeringens förslag innebär enligt motionärerna att frivilliga överenskommelser
som har träffats skall kunna rivas upp, vilket de inte anser
rimligt. I sammanhanget framhålls också de svårigheter som finns för den
som hyr ut att i förväg bedöma vilken hyra som kan accepteras av hyresnämnden
med avseende på bruks värdesreglerna.

Med hänvisning till det anförda hemställs att propositionen skall avslås
av riksdagen.

Med anledning av vad som föreslagits beträffande ändringar i hyreslagen
m. m. vill utskottet anföra följande.

Inte minst mot bakgrund av läget på bostadsmarknaden finns det enligt
bostadsutskottets mening skäl att förstärka skyddet för bl. a. andrahandshyresgäster.
De som hyr sin lägenhet i andra hand representerar ofta
grupper — t.ex. ungdomar och invandrare — som har en svag ställning i
samhället och då inte minst på bostadsmarknaden. Det är därför nödvändigt
att vidta åtgärder som stärker deras ställning och som gör det möjligt
för dem att hävda sina krav. Andrahandshyresgästerna måste, i likhet med
vad som gäller för andra hyresgäster, ges möjlighet att värja sig mot
orimliga hyror.

Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda hyreslagen ändras i
enlighet med regeringens förslag. Utgångspunkten bör härvid vara att en
hyresgäst som hyr i andra hand inte skall behöva betala en högre hyra än
vad som motsvarar bruksvärdeshyran för den aktuella lägenheten. Detta
bör gälla oavsett om uthyrningen avser en hyreslägenhet eller en lägenhet
som upplåtaren innehar med bostadsrätt. Såsom förordas i regeringsförslaget
bör de aktuella bestämmelserna även omfatta förstahandsupplåtelser
av möblerade eller omöblerade rum, om upplåtelserna avser annat än
fritidsändamål.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker bostadsutskottet de av
regeringen förordade ändringarna i hyreslagen m. m. och föreslår att riks -

dagen antar de till detta betänkande fogade lagförslagen med den lydelse
som betecknats som utskottets förslag. De ändringar som gjorts i detta
förslag i förhållande till regeringens förslag är närmast av redaktionell art
och beror på att ändringar i vissa av hyreslagens paragrafer också behandlas
i bostadsutskottets betänkande BoU 1987/88: 21 om ändringar i lokalhyreslagstiftningen.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna
Bo52 (fp) yrkande 1 och Bo53 (m) avstyrks.

De förslag till ändringar i hyreslagen m. m. som utskottet ovan ställt sig
bakom innefattar även andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter.
Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion Bo52
(fp) yrkande 2 om tillsättande av en utredning om andrahandsuthyrning av
bostadsrätter.

Förstagångshyran vid uthyrning i första hand

I två motioner begärs ändringar i hyreslagen för att också möjliggöra
prövning av förstagångshyran vid uthyrning i första hand.

I motion Bo51 (vpk) hemställs om lagändringar som gör det möjligt att
pröva förstagångshyran från inflyttningsdagen - detta för att gällande
lagregler inte under någon tid skall tillåta oskäliga hyror. Dessutom skall
en hyresvärd enligt förslaget vara återbetalningsskyldig för den del av
hyran som överstiger bruksvärdet.

Även i motion Bo54 (s) hävdas att lagen inte bör tillåta oskäliga hyror
under någon tid, och att en hyresvärd i konsekvens med detta bör vara
återbetalningsskyldig för den del av hyran som överstiger bruksvärdet.
Med hänvisning (lärtill förordas att hyreslagen skall ändras så att organisation
av hyresgäster får rätt att förhandla om förstagångshyror.

De grundläggande reglerna för prövning av hyra och andra hyresvillkor
lämnas, som redovisas ovan, i hyreslagen. Vid hyresavtal med obestämd
hyrestid innebär dessa bestämmelser bl. a. att hyran av hyresnämnden inte
kan ändras förrän sex månader gått sedan den senaste ändringen (55 a §).
Detta innebär i sin tur att den avtalade inflyttningshyran inte kan ändras
förrän denna tid förflutit. Prövningen av den s. k. förstagångshyran är
sålunda inte reglerad i hyreslagen. Däremot begränsas möjligheterna till en
helt fri hyressättning i de aktuella fallen bl. a. av gällande förhandlingsordningar.

Genom särskilda förhandlingsordningar kan fastighetsägare och hyresgäster
träffa avtal om tillvägagångssättet vid bl. a. hyresförhandlingar och
vad dessa förhandlingar kan omfatta. När det gäller de allmännyttiga
bostadsföretagen gäller att dessa företag så gott som undantagslöst har
träffat förhandlingsordningar som innefattar såväl hyrorna i det befintliga
beståndet som inflyttningshyrorna i nyproducerade och ombyggda lägenheter.
Även de förhandlingsordningar som träffats med de privata fastighetsägarna
omfattar i någon utsträckning inflyttningshyrorna.

I anslutning till anvisningen av kommunal mark för bostadsbyggande
och i samband med kommunal förmedling av nybyggda lägenheter har
kommunerna dessutom vissa möjligheter att tillförsäkra sig ett inflytande
över hyressättningen i nyproduktionen.

BoU 1987/88: 22

Vid ombyggnad av lägenheter där någon uppsägning av hyresavtalet inte BoU 1987/88: 22
skett bestäms den nya hyran i enlighet med hyreslagens grundläggande
bestämmelser om prövning av hyresvillkor.

I de fall ombyggnaden varit så omfattande att fastigheten evakuerats och
gällande hyresavtal sagts upp råder i princip samma situation i fråga om
hyressättningen efter färdigställandet som vid nybyggnad. Om det vid
uppsägningen finns en gällande förhandlingsordning innebär dock detta att
även den nya hyran skall fastställas efter förhandlingar. I samband med att
hyresgästorganisation utfärdar hyresgästintyg är det vanligt att överenskommelse
träffas med fastighetsägaren om att hyran i de ombyggda lägenheterna
skall bestämmas efter förhandlingar.

Som framgår av det ovan anförda har olika åtgärder vidtagits som
begränsar en fastighetsägares möjligheter att fritt bestämma förstagångshyran.
Det finns enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav inte
tillräckliga skäl att genom ändringar i hyreslagen formalisera det förfarande
som redan nu tillämpas när denna hyra fastställs. Denna fråga får liksom
hittills i det övervägande antalet fall i första hand lösas genom förhandlingar
mellan hyresmarknadens parter. Bostadsutskottet har inte heller andra
upplysningar än att denna ordning i allt väsentligt har fungerat väl. Motionerna
Bo51 (vpk) och Bo54 (s) avstyrks sålunda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i hyreslagen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo52 yrkande 1 samt 1987/88:Bo53 antar de i
bilaga till detta betänkande fogade lagförslagen och som utskottets
förslag betecknade lydelse,

2. beträffande utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter att

riksdagen avslår motion 1987/88: Bo52 yrkande 2,

3. beträffande prövning av förstagångshyran vid uthyrning i första
hand

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo51 och 1987/88:Bo54.

Stockholm den 10 maj 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s), Berndt Ekholm (s),

Jan Sandberg (m) och Eva Rydén (c).

Reservationer

BoU 1987/88: 22

1. Ändringar i hyreslagen m. m. (mom. 1)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Inte minst”
och på s. 5 slutar med ”Bo53 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening är erfarenheterna av den hittills förda
socialdemokratiska bostadspolitiken med dess starka inslag av regleringar
nedslående. Den stela tillämpningen av bruksvärde sprincipen på förstahandsmarknaden
har lett till ett minskat utbud, låg rörlighet och en utbredd
svarthandel med lägenheter. Det är därför högst sannolikt att förslaget till
reglering av hyran vid andrahandsuthyrning leder till ett minskat utbud på
andrahandsmarknaden och därmed ökade svårigheter för bl. a. ungdomar
att skaffa sig en bostad.

Det är mot bakgrund härav viktigt att det andningshål som andrahandsmarknaden
trots allt utgör även fortsättningsvis skall kunna utnyttjas av
dem som på grund av den förda politiken inte kan fa en egen bostad med
eget förstahandskontrakt. Denna marknad får därför inte underkastas regleringar
som gör att utbudet av bostäder minskar eller att andra störningar
uppstår. Att hyra ut ett rum i den egna bostaden eller upplåta sin bostad i
andra hand innebär i många fall en uppoffring som kräver en motprestation
i form av en rimlig hyra för att komma till stånd. Utskottet vill för sin del
poängtera att det i dessa fall inte är fråga om någon yrkesmässig uthyrningsverksamhet,
utan att det är fråga om vanliga privatpersoner som hyr
ut sin lägenhet under en begränsad tid, eller människor som hyr ut delar av
den lägenhet de själva bor i.

Att som regeringen föreslår införa regler som innebär att frivilliga överenskommelser
som har träffats mellan två parter skall kunna rivas upp är
enligt bostadsutskottets mening inte rimligt. I sammanhanget måste också
framhållas de svårigheter som finns för den som hyr ut att i förväg bedöma
vilken hyra som kan accepteras av hyresnämnden med avseende på
bruksvärdesreglerna. När det gäller uthyrningen av bostadsrättslägenheter
måste det dessutom för den enskilde bostadsrättshavaren te sig orimligt att
det inte ens skulle vara tillåtet att kompensera sig för räntekostnader -kostnader som ju är en oskiljaktig del av de egna boendekostnaderna -vid andrahandsuthyrning.

Bostadsutskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna
Bo52 (fp) yrkande 1 och Bo53 (m). Regeringens förslag bör sålunda
avvisas av riksdagen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändringar i hyreslagen m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo52 yrkande 1 samt
1987/88:Bo53 avslår regeringens förslag i proposition 1987/88: 162,

2. Utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter BoU 1987/88:22

(mom. 2)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”av bostadsrätter” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i motion Bo52 (fp) framförda uppfattningen
att rättsläget vid andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter är oklart
- detta även om det genom en dom i högsta domstolen avseende andrahandsuthyrning
av en bostadsrättslägenhet har klargjorts att straffbestämmelserna
i hyreslagens 65 a § inte omfattar den s. k. förstagångshyran. Det
finns således även enligt bostadsutskottets mening anledning att närmare
se över vilka regler som bör gälla vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter.
Utgångspunkten för denna översyn bör vara att skapa regler som ger
ett skydd mot oskäliga hyror samtidigt som de medger att en bostadsrättshavare
får ersättning för de faktiska kostnader denne har.

Vad utskottet nu med bifall till motion Bo52 (fp) yrkande 2 anfört
beträffande en utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter att

riksdagen med bifall till motion 1987/88: Bo52 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Prövning av förstagångshyran vid uthyrning i första hand
(mom. 3)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det är enligt bostadsutskottets mening en avgörande svaghet i dagens
hyreslagstiftning att inte den s. k. förstagångshyran kan prövas förrän efter
sex månader. I den bostadssituation som i dag råder i många kommuner
innebär detta att en bostadssökande i brist på alternativ kan tvingas betala
en inflyttningshyra som ligger långt över vad som är skäligt med hänsyn till
bruksvärdesreglerna. Som framhålls i motionerna Bo51 (vpk) och Bo54 (s)
bör inte lagstiftningen under någon tid tillåta sådana oskäliga hyror. Det är
naturligtvis orimligt att en hyresvärd under en inledande hyresperiod kan
ta ut en hyra som vid en efterföljande prövning bedöms som oskälig.

Med hänvisning till det nu anförda bör det enligt bostadsutskottets
mening bli möjligt att pröva förstagångshyran redan från inflyttningsdagen
också vid uthyrning i första hand i enlighet med vad som nu kommer att
gälla vid bl. a. andrahandsuthyrning. Till denna prövning bör också knytas
en återbetalningsskyldighet för hyresvärden för den del av hyran som
överstiger bruksvärdet. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta erforderliga
lagförslag och snarast förelägga riksdagen dessa.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo51 (vpk) och Bo54 (s) BoU 1987/88: 22
anfört om prövningen av förstagångshyran vid uthyrning i första hand bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande prövning av förstagångshyran vid uthyrning i första
hand

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo51 och
1987/88:Bo54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Utskottets lagförslag

BoU 1987/88:22

Bilaga

1 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken ^

dels att det i 12 kap. skall införas en ny paragraf, 55 b §, samt närmast
före 55 b § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att 12 kap. 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Återbetalning av hyra vid upplåtelse
av bostadslägenhet i vissa fall
m. m.

Denna paragraf gäller vid upplåtelse
av möblerat eller omöblerat
rum och vid andrahandsupplåtelse av
annan bostadslägenhet. Paragrafen
gäller dock inte upplåtelser för
fritidsändamål.

Om hyresvärden i fall som avses i
första stycket har tagit emot en hyra
som inte är skälig enligt 55 § första
och andra styckena, skall hyresnämnden
på ansökan av hyresgästen ålägga
hyresvärden att betala tillbaka vad
han tagit emot utöver skäligt belopp
jämte ränta. Räntan beräknas enligt
5 § räntelagen (1975:635) från dagen
då hyresvärden tog emot beloppet till
dess att återbetalningsskyldigheten
blivit slutligt bestämd genom lagakraftvunnet
beslut och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter. Ett
beslut om återbetalning av hyra får
inte avse längre tid tillbaka än två år
före dagen för ansökningen.

I ett ärende om återbetalning enligt
andra stycket skall hyresnämnden,
om hyresgästen begår det, också
fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen
från och med dagen för
ansökningen. Vid denna prövning

55 b§

^12 kap. jordabalken omtryckt 1984:694.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

tillämpas 55 § första och andra
styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren
anses som avtal om
villkor för fortsatt uthyrning.

För att hyresnämnden skall kunna
pröva en ansökan enligt andra stycket
skall ansökningen ha kommit in
till hyresnämnden inom tre månader
från det hyresgästen lämnade lägenheten.

65a §2

Ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande
för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Sådan
ersättning får dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder
som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter eller fängelse
i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.

Saknar hyresgästen, når hyresavtalet
avser en bostadslägenhet, rätt till
förlängning enligt 45 §, förs ta stycket
1 eller 2 eller andra stycket och
begagnar sig hyresvärden uppsåtligen
av detta förhållande till att ta ut
en hyra som år uppenbart oskälig
med hänsyn till lägenhetens bruksvärde,
döms hyresvärden till böter
eller fängelse i högst sex månader.

Ar brottet grovt, döms till fängelse i
högst två år. Hyresvärden är dessutom
skyldig att lämna tillbaka vad
han tagit emot i den mån det överstiger
skålig hyra för lägenheten
jämte ränta på detta belopp. Räntan
beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) för tiden från dagen för
beloppets mottagande till dess domen
vunnit laga kraft och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter.

2S enas te lydelse 1985:183.

BoU 1987/88:22

Bilaga

Nuvarande lydelse

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst,
att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän
utan förbehåll om rätt för partema
att klandra skiljedomen, får ej
göras gällande i fråga om hyresgästens
rätt eller skyldighet att tillträda
eller behålla lägenheten, fastställande
av hyresvillkor i fall som avses i
51, 52 eller 55 § eller bestämmande
av ersättning enligt 57 §. I övrigt
gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom
skiljemän utsetts eller bestämmelse
meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller
förfarandet vid skiljenämnden. I
berörda hänseenden skall lagen
(1929:145) om skiljemän tillämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej hinder
för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden
till skiljenämnd eller bestämma
kortare tid för skiljemannaåtgärdens
avslutande än den tid om
sex månader sorn anges i nämnda
lag.

Överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i
hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot bestämmelse
i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a
eller 66 §, såvida överenskommelsen
har formen av kollektivavtal och
på arbetstagarsidan har slutits eller
godkänts av organisation som enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet är att anse såsom
central arbetstagarorganisation.

Utskottets förslag

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst,
att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän
utan förbehåll om rätt för partema
att klandra skiljedomen, får ej
göras gällande i fråga om hyresgästens
rätt eller skyldighet att tillträda
eller behålla lägenheten, fastställande
av hyresvillkor i fall som avses i 51,
52 eller 55 §, återbetalning av hyra
och fastställande av hyra enligt
55 b § eller bestämmande av ersättning
enligt 57 §. I övrigt gäller
skiljeavtalet ej såvitt därigenom
skiljemän utsetts eller bestämmelse
meddelats om skiljemännens antal,
sättet för deras utseende eller förfarandet
vid skiljenämnden. I berörda
hänseenden skall lagen (1929:145)
om skiljemän tillämpas. Vad som
sagts nu utgör dock ej hinder för att i
skiljeavtalet utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma kortare
tid för skiljemannaåtgärdens avslutande
än den tid om sex månader som
anges i nämnda lag.

§3

överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i
hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot bestämmelse
i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a,
55 b eller 66 §, såvida överenskommelsen
har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har slutits
eller godkänts av organisation som
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet är att anse
såsom central arbetstagarorganisation.

3 Senaste lydelse 1987:816.

BoU 1987/88:22

Bilaga

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Sådana hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket får tillämpas
även när en hyresgäst som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om

1. arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,

2. hyresvärden och hyresgästen är överens om att villkoren skall tillämpas
eller villkoren ingår i hyresavtalet på grund av beslut om villkors ändring enligt
54 och 55 §§.

70 §4

Beslut av hyresnämnden i frågor Beslut av hyresnämnden i frågor
som avses i 16 § andra stycket, som avses i 16 § andra stycket,

24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 62 eller 24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 b, 62

64 § överklagas genom besvär inom eller 64 § överklagas genom besvär

tre veckor från den dag beslutet inom tre veckor från den dag beslu meddelades.

tet meddelades.

Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40,
45, 56 eller 59 § får inte överklagas.

I hyrestvister som avses i 49 eller
54 § och i mål om åtgärdsföreläggande
enligt 16 § andra stycket eller
om utdömande av vite enligt 62 §
skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad
i bostadsdomstolen
eller arbetsdomstolen, om inte annat
följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

I hyrestvister som avses i 49, 54
eller 55 b § och i mål om åtgärdsföreläggande
enligt 16 § andra stycket
eller om utdömande av vite enligt
62 § skall vardera parten svara
för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen
eller arbetsdomstolen, om
inte annat följer av 18 kap. 6 §
rättegångsbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2. De nya bestämmelserna i 12 kap. 55b, 66 och 67 §§ skall tillämpas
även i fråga om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Ett beslut om
återbetalning av hyra enligt 55 b § får dock inte avse tid före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 1987:816.

BoU 1987/88:22

Bilaga

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder^ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 §2

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om åtgärdsföreläg- 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 16 § andra gande enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, skadestånd enligt 12 kap. stycket, skadestånd enligt 12 kap.

24 a §, överlåtelse av hyresrätt en- 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt
12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av ligt 12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av

lägenhet i andra hand enligt 12 kap. lägenhet i andra hand enligt 12 kap.

40 §, förlängning av hyresavtal en- 40 §, förlängning av hyresavtal enligt
12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt ligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt

12 kap. 54 §, uppskov med avflytt- 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra

ning enligt 12 kap. 59 § eller före- och fastställande av hyra enligt 12

läggande enligt 12 kap. 64 §, allt kap. 55 b §, uppskov med avflytt jordabalken.

ning enligt 12 kap. 59 § eller före läggande

enligt 12 kap. 64 §, allt
jordabalken.

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen
(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt
52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap.
1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i
60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresforhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen
(1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.,

BoU 1987/88:22

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1985:660.

2 Senaste lydelse 1987:1278.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.
Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet
m. m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har
sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.

32 §3

Föres ej talan mot nämnds beslut Föres ej talan mot nämnds beslut

enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap.

24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 24 a §,55 a § sjunde stycket eller

27 § hyresförhandlingslagen (1978: 55 b § jordabalken, 22, 23, 26 eller

304), 13 a § denna lag eller 13 eller 27 § hyresförhandlingslagen (1987:

15 § eller 25 § första stycket 304), 13 a § denna lag eller 13 eller

bostadsförvaltningslagen (1977:792) 15 § eller 25 § första stycket

eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274) bostadsförvaltningslagen (1977:792)

om kommunal bostadsanvisnings- eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274)

rätt, får beslutet verkställas såsom om kommunal bostadsanvisnings lagakraftägande

dom. rätt, får beslutet verkställas såsom

lagakraftägande dom.

Har hyresnämnden med stöd av 31 § forsta stycket bostadsförvaltningslagen
förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda
lag skall lända till efterrättelse genast, får även sådant beslut, om bostadsdomstolen
ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

3Senaste lydelse 1987:1278.

BoU 1987/88:22

Bilaga

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988