Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker i betänkandet ett regeringsförslag om ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken) som innebär att hyresvärden vid upplåtelse i andra hand av en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenhet eller vid upplåtelse i annat fall av möblerat eller omöblerat rum kan bli återbetalningsskyldig, om hyran inte är skälig med hänsyn till lägenhetens bruksvärde. Motioner (m) och (fp) om avslag pä regeringens förslag avstyrks av utskottet. Fp-motionen avstyrks även i vad avser en utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter.

Tvä motioner med förslag om ändringar i hyreslagen för att möjliggöra en prövning av förstagängshyran vid upplåtelser i första hand avstyrks av utskottet bl.a. med hänvisning till de prövningsmöjligheter i övrigt som redan i dag finns.

Reservationer har avgivits till förmän för samtliga motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987188:162 föreslagit riksdagen att anta i propositionen intagna förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Motionerna

I betänkandet behandlas följande med anledning av propositionen väckta motioner.

1987/88:Bo51 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan förändring av nuvarande lagstiftning gällande möjligheten till prövning av förstagångshyra från inflyttningsdagen som i motionen anges.

1987/88:Bo52 av Eriing Bager m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1987/88: 162,

1 Riksdagen 1987/88. 19 saml Nr 22

Rätlelse: S. 6 rad 30 och s. 8 rad 22 står: Bo53. Rättat till: Bo 52

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om andrahandsuthyr- BoU 1987/88: 22 ning av bostadsrätter i enlighet med vad som anförs i motionen.

l987/88:Bo53 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen.

1987/88;Bo54 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i jordabalken att organisation av hyresgäster får rätt att förhandla om förstagängshyror.

Utskottet

Hyran vid andrahandsupplåtelser

Bestämmelser om prövning av hyran och andra hyresvillkor för bostadslä- ' genheter finns i 12 kap. 53-55 a §§ jordabalken (hyreslagen). De innebär i korthet följande.

Prövning av hyresvillkoren kan ske på begäran av såväl hyresvärden som hyresgästen. Sådan begäran skall meddelas skriftligen till motparten. I de fall överenskommelse inte kan träffas kan ansökan om ändring göras hos hyresnämnden. Ansökan får göras tidigast en månad efter det att meddelandet lämnats till motparten (54 §). .

Vid tvist om hyrans storlek skall hyran fastställas till skäligt belopp -detta innebär att den inte fär vara påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen av bruksvärdet skall främst beaktas hyran för lägenheter hos de allmännyttiga bostadsföretagen (55 §).

Vid hyresavtal med obestämd hyrestid får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före uppsägningstidpunkten. Om frågan om ändring av hyran hänskjuts till hyresnämnden utan uppsägning får beslutet inte avse tiden före det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för ansökan. Inte i något fall får dock ändringen avse tiden innan sex månader gått sedan den senaste ändringen (55 a §). En följd härav är bl. a. att den avtalade infiyttningshyran inte kan ändras förrän efter sex månader.

När det gäller hyresavtal med bestämd hyrestid fär beslut om ändring av hyresvillkoren i regel inte avse tiden före det att avtalet tidigast kan sägas upp. Vid avtal med en avtalstid längre än ett år kan emellertid villkoren ändras under löpande avtalsperiod, dock tidigast efter ett år.

Om hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för fritidsändamål kan hyresgästen inte begära prövning av hyran innan hyresförhållandet varat nio månader i följd. Avser hyresavtalet en lägenhet som utgör en del av upplåtarens egen bostad kan någon omprövning av hyresvjllkoren med stöd av hyreslagen inte komma till stånd. 1 praktiken kan dock hyresgäster som har avstått från sitt besittningsskydd ofta inte utnyttja sin rätt till omprövning, eftersom detta kan resultera i att hyresgästen blir uppsagd.

Sedan år 1985 innefattar hyreslagen vissa straffijestämmelser (65 a §, BoU 1987/88:22 . fjärde stycket) som syftar till att förbättra ställningen för de hyresgäster som inte har något besittningsskydd. Dessa bestämmelser innebär att den som vid uthyrningen av en bostadslägenhet uppsåtligen begagnar sig av att hyresgästen saknar besittningsskydd för att ta ut en i förhållande till bruksvärdet oskälig hyra kan dömas till böter eller fängelse i upp till tvä år. Dessutom är hyresvärden skyldig att med ränta återbetala den del av hyran som överstiger vad som är skäligt. ,

För att förstärka skyddet för bl. a. andrahandshyresgäster läggs i den nu behandlade propositionen fram förslag till ändringar i hyreslagen och härav föranledda ändringar i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.

I ett läge med brist pä bostadslägenheter finns det enligt propositionen en uppenbar risk för att ungdomar, invandrare och andra som har svårt att teckna ett förstahandskontrakt måste acceptera en oskälig hyra för att få hyra en lägenhet i andra hand. Det är enligt föredragandens mening allmänt känt att den som hyr i andra hand ofta fär betala en hyra som är betydligt högre än vad som vid en prövning enligt bruksvärdesreglerna i 55 § hyreslagen skulle anses som en skälig hyra. Samma utsatta ställning har den som hyr möblerat eller omöblerat rum.

Utgångspunkten bör vara att en hyresgäst i de aktuella fallen inte skall behöva betala en högre hyra än vad som motsvarar bruksvärdeshyran för lägenheten. Detta bör gälla oavsett om uthyrningen avser en hyreslägenhet eller en lägenhet som upplätaren innehar med bostadsrätt.

Mot bakgrund härav förordas att en ordning skall införas som innebär att hyresnämnden på ansökan av hyresgästen skall kunna ändra både förstagängshyran och den hyra hyresgästen och hyresvärden kan ha avtalat om under hyrestiden. Om hyresnämnden finner att denna hyra överstiger skälig hyra för lägenheten enligt bruksvärdesreglerna i 55 § hyreslagen, bör hyresnämnden ha möjlighet att ålägga hyresvärden att betala tillbaka överskjutande belopp jämte ränta till hyresgästen. Återbetalningsskyldig-heten skall dock inte avse längre tid tillbaka än tvä år före dagen för ansökningen.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget träda i kraft den I juli 1988 och gälla upplåtelser i andra hand av bostadslägenheter och förstahands-upplåtelser av möblerade eller omöblerade rum, om upplåtelserna avser -■ annat än fritidsändamål.

De föreslagna ändringarna i hyreslagen avvisas i två motioner.

Enligt motion Bo52 (fp) är erfarenheten av regleringar på bostadsmarknaden nedslående. Den stela tillämpningen av bruksvärdesprincipen på förstahandsmarknaden har enligt motionärerna lett till ett minskat utbud, låg röriighet och en utbredd svarthandel med lägenheter. Det är enligt deras mening därför troligt att förslaget till reglering av hyran vid andrahandsuthyrning leder till ett minskat utbud pä andrahandsmarknaden och därmed ökade svårigheter för bl. a. ungdomar att skaffa sig en bostad.

Till detta kommer, enligt motionärernas mening, att det för den enskilde
bostadsrättshavaren måste te sig orimligt aft det inte ens är tillätet att
kompensera sig för räntekostnader - som ju är en oskiljaktig del av de
egna boendekostnaderna - vid andrahandsuthyrning. Enligt motionärerna '-

kan erinringar lämnas också mot att den förordade regleringen skall omfat- BoU 1987/88: 22 ta förstahandsuthyrning av möblerade och omöblerade rum. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1 att propositionen skall avslås i sin helhet.

Enligt motionärerna är det angeläget att rättsläget i fråga om andrahandsuthyrning av bostadsrätter blir tydligare. Bl: a. bör det enligt deras mening av lagstiftningen framgå att bostadsrättshavare har möjlighet att fä ersättning för faktiska kostnader när hyran fastställs. I motionens yrkande 2 hemställs därför att en utredning skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag med denna inriktning.

Den socialdemokratiska bostadspolitiken har enligt motion Bo53 (m) pä mänga orter givit upphov till en stor konstgjord bostadsbrist. Många utnyttjar därför det andningshål som trots allt finns, nämligen möjligheten att hyra in sig hos andra som har en bostad i det område där man önskar bo. Hittills har det varit tillåtet för parterna att själva komma överens om hyran i dessa fall. Det är i dessa fall inte fråga om någon yrkesmässig uthyrningsverksamhet utan det handlar om vanliga privatpersoner som hyr ut sin lägenhet under en begränsad tid, eller människor som hyr ut delar av den lägenhet de själva bor i.

Regeringens förslag innebär enligt motionärerna att frivilliga överenskommelser som har träffats skall kunna rivas upp, vilket de inte anser rimligt. I sammanhanget framhålls också de svårigheter som finns för den som hyr ut att i förväg bedöma vilken hyra som kan accepteras av hyresnämnden med avseende på bruksvärdesreglerna.

Med hänvisning till det anförda hemställs att propositionen skall avslås av riksdagen.

Med anledning av vad som föreslagits beträffande ändringar i hyreslagen m. m. vill utskottet anföra följande.

Inte minst mot bakgrund av läget pä bostadsmarknaden finns det enligt bostadsutskottets mening skäl att förstärka skyddet för bl. a. andrahandshyresgäster. De som hyr sin lägenhet i andra hand representerar ofta grupper - t.ex. ungdomar och invandrare - som har en svag ställning i samhället och dä inte minst på bostadsmarknaden. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som stärker deras ställning och som gör det möjligt för dem att hävda sina krav. Andrahandshyresgästerna måste, i likhet med vad som gäller för andra hyresgäster, ges möjlighet att värja sig mot orimliga hyror.

Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda hyreslagen ändras i enlighet med regeringens förslag. Utgångspunkten bör härvid vara att en hyresgäst som hyr i andra hand inte skall behöva betala en högre hyra än vad som motsvarar bruksvärdeshyran för den aktuella lägenheten. Detta bör gälla oavsett om uthyrningen avser en hyreslägenhet eller en lägenhet som upplätaren innehar med bostadsrätt. Såsom förordas i regeringsförslaget bör de aktuella bestämmelserna även omfatta förstahandsupplåtelser av möblerade eller omöblerade rum, om upplåtelserna avser annat än fritidsändamål.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker bostadsutskottet de av regeringen förordade ändringarna i hyreslagen m. m. och föreslår att riks-

dagen antar de fill detta betänkande fogade lagförslagen med den lydelse BoU 1987/88: 22 som betecknats som utskottets förslag. De ändringar som gjorts i detta förslag i förhällande till regeringens förslag är närmast av redakfionell art och beror pä att ändringar i vissa av hyreslagens paragrafer ocksä behandlas i bostadsutskottets betänkande BoU 1987/88: 21 om ändringar i lokalhyreslagstiftningen. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna Bo52 (fp) yrkande 1 och Bo53 (m) avstyrks.

De förslag till ändringar i hyreslagen m. m. som utskottet ovan ställt sig bakom innefattar även andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter. Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion Bo52 (fp) yrkande 2 om tillsättande av en utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter.

Förstagängshyran vid uthyrning i första hand

I två motioner begärs ändringar i hyreslagen för att ocksä möjliggöra prövning av förstagängshyran vid uthyrning i första hand.

I motion Bo5I (vpk) hemställs om lagändringar som gör det möjligt att pröva förstagängshyran från inflyttningsdagen - detta för att gällande lagregler inte under någon tid skall tillåta oskäliga hyror. Dessutom skall en hyresvärd enligt förslaget vara äterbetalningsskyldig för den del av hyran som överstiger bruksvärdet.

Även i motion Bo54 (s) hävdas att lagen inte bör tillåta oskäliga hyror under någon tid, och aft en hyresvärd i konsekvens med detta bör vara återbetalningsskyldig för den del av hyran som översfiger bruksvärdet. Med hänvisning liärtill förordas att hyreslagen skall ändras sä att organisation av hyresgäster fär rätt att förhandla om förstagängshyror.

De grundläggande reglerna för prövning av hyra och andra hyresvillkor lämnas, som redovisas ovan, i hyreslagen. Vid hyresavtal med obestämd hyrestid innebär dessa bestämmelser bl. a. att hyran av hyresnämnden inte kan ändras förrän sex månader gått sedan den senaste ändringen (55 a §). Detta innebär i sin tur att den avtalade inflyttningshyran inte kan ändras förrän denna tid förflutit. Prövningen av den s. k. förstagängshyran är sålunda inte reglerad i hyreslagen. Däremot begränsas möjligheterna till en helt fri hyressättning i de aktuella fallen bl. a. av gällande förhandlingsordningar.

Genom särskilda förhandlingsordningar kan fastighetsägare och hyresgäster träffa avtal om tillvägagångssättet vid bl. a. hyresförhandlingar och vad dessa förhandlingar kan omfatta. När det gäller de allmännyttiga bostadsföretagen gäller att dessa företag sä gott som undantagslöst har träffat förhandlingsordningar som innefattar såväl hyrorna i det befintliga beståndet som inflyttningshyrorna i nyproducerade och ombyggda lägenheter. Även de förhandlingsordningar som träffats med de privata fastighetsägarna omfattar i någon utsträckning inflyttningshyrorna.

I anslutning till anvisningen av kommunal mark för bostadsbyggande
och i samband med kommunal förmedling av nybyggda lägenheter har
kommunerna dessutom vissa möjligheter att tillförsäkra sig ett inflytande
över hyressättningen i nyproduktionen. 5

Vid ombyggnad av lägenheter där någon uppsägning av hyresavtalet inte BoU 1987/88: 22 skett bestäms den nya hyran i enlighet med hyreslagens grundläggande bestämmelser om prövning av hyresvillkor.

1 de fall ombyggnaden varit så omfattande att fastigheten evakuerats och gällande hyresavtal sagts upp råder i princip samma situation i fråga om hyressättningen efter färdigställandet som vid nybyggnad. Om det vid uppsägningen finns en gällande förhandlingsordning innebär dock detta att även den nya hyran skall fastställas efter förhandlingar. I samband med att hyresgästorganisation utfärdar hyresgästintyg är det vanligt att överenskommelse träffas med fastighetsägaren om att hyran i de ombyggda lägenheterna skall bestämmas efter förhandlingar.

Som framgår av det ovan anförda har olika åtgärder vidtagits som begränsar en fastighetsägares möjligheter att fritt bestämma förstagängshyran. Det finns enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav inte tillräckliga skäl att genom ändringar i hyreslagen formalisera det förfarande som redan nu tillämpas när denna hyra fastställs. Denna fräga fär liksom hittills i det övervägande antalet fall i första hand lösas genom förhandlingar mellan hyresmarknadens parter. Bostadsutskottet har inte heller andra upplysningar än att denna ordning i allt väsentligt har fungerat väl. Motionerna Bo51 (vpk) och Bo54 (s) avstyrks sålunda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i hyreslagen m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslagoch med avslag på motionerna 1987/88:Bo52 yrkande 1 samt 1987/88:fio53 antar de i bilaga till detta betänkande fogade lagförslagen och som utskottets förslag betecknade lydelse,

2. beträffande utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrät
ter

att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo52 yrkande 2,

3. beträffande prövning av förstagängshyran vid uthyrning iförs-
ta hand

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo51 och 1987/88;Bo54.

Stockholm den 10 maj 1988 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Berit Bolander (s), Berndt Ekholm (s), Jan Sandberg (m) och Eva Rydén (c).

Reservationer BoU 1987/88:22

1. Ändringar i hyreslagen m. m. (mom. 1)

Rolf Dahlberg (ifi), Erling Bager (fp), Kari-Göran Biörsrnark (fp), Bertil Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Inte minst" och pä s. 5 slutar med "Bo53 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening är erfarenheterna av den hittills förda socialdemokratiska bostadspolitiken med dess starka inslag av regleringar nedslående. Den stela tillämpningen av bruksvärdesprincipen pä förstahandsmarknaden har lett till ett minskat utbud, låg rörlighet och en utbredd svarthandel med lägenheter. Det är därför högst sannolikt att förslaget till reglering av hyran vid andrahandsuthyrning leder till ett minskat utbud på andrahandsmarknaden och därmed ökade svårigheter för bl.a. ungdomar att skaffa sig en bostad.

Det är mot bakgrund härav viktigt att det andningshål som andrahandsmarknaden trots allt utgör även fortsättningsvis skall kunna utnyttjas av dem som pä grund av den förda politiken inte kan få en egen bostad med eget förstahandskontrakt. Denna marknad får därför inte underkastas regleringar som gör att utbudet av bostäder minskar eller att andra störningar uppstår. Att hyra ut ett rum i den egna bostaden eller upplåta sin bostad i andra hand innebär i många fall en uppoffring som kräver en motprestation i form av en rimlig hyra för att komma till stånd. Utskottet vill för sin del poängtera att det i dessa fall inte är fråga om någoii yrkesmässig uthyrningsverksamhet, utan att det är fräga om vanliga privatpersoner som hyr ut sin lägenhet under en begränsad tid, eller människor som hyr ut delar av den lägenhet de själva bor i.

Att som regeringen föreslår införa regler som innebär att frivilliga över
enskommelser som har träffats mellan två parter skall kunna rivas upp är
enligt bostadsutskottets mening inte rimligt. I sammanhanget måste också
framhållas de svårigheter som finns för den som hyr ut att i förväg bedöma
vilken hyra som kan accepteras av hyresnämnden med avseende på
bruksvärdesreglerna. När det gäller uthyrningen av bostadsrättslägenheter
mäste det dessutom för den enskilde bostadsrättshavaren te sig orimligt att
det inte ens skulle vara tillåtet att kompensera sig för räntekostnader -
kostnader som ju är en oskiljaktig del av de egna boendekostnaderna .

vid andrahandsuthyrning.

Bostadsutskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna Bo52 (fp) yrkande 1 och Bo53 (m). Regeringens förslag bör sålunda avvisas av riksdagen.

dels att moment 1 i utskottets hemstäUan bort ha följande lydelse: 1. beträffande ändringar i hyreslagen m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo52 yrkande 1 samt 1987/88;Bo53 avslår regeringens förslag i proposition l987,/88: 162,

2. Utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter BoU 1987/88: 22
(mom. 2)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "De förslag" och slutar med "av bostadsrätter" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motion Bo52 (fp) framförda uppfattningen att rättsläget vid andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter är oklart - detta även om det genom en dom i högsta domstolen avseende andrahandsuthyrning av en bostadsrättslägenhet har klargjorts att straffbestämmelserna i hyreslagens 65 a § inte omfattar den s. k. förstagängshyran. Det finns således även enligt bostadsutskottets mening anledning att närmare se över vilka regler som bör gälla vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Utgångspunkten för denna översyn bör vara att skapa regler som ger eft skydd mot oskäliga hyror samtidigt som de medger att en bostadsrättshavare får ersättning för de faktiska kostnader denne har.

Vad utskottet nu med bifall till motion Bo52 (fp) yrkande 2 anfört beträffande en utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om andrahandsuthyrning av bostadsrätter

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Bo52 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Prövning av förstagängshyran vid uthyrning i första hand
(mom. 3)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 6 börjar med "Som framgår" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Det är enligt bostadsutskottets mening en avgörande svaghet i dagens hyreslagstiftning att inte den s. k. förstagängshyran kan prövas förrän efter sex månader. I den bostadssituation som i dag råder i mänga kommuner innebär detta att en bostadssökande i brist pä alternativ kan tvingas betala en inflyttningshyra som ligger långt över vad som är skäligt med hänsyn till bruksvärdesreglerna. Som framhålls i motionerna Bo5l (vpk) och Bo54 (s) bör inte lagstiftningen under någon tid tillåta sådana oskäliga hyror. Det är naturligtvis orimligt att en hyresvärd under en inledande hyresperiod kan ta ut en hyra som vid en efterföljande prövning bedöms som oskälig.

Med hänvisning till det nu anförda bör det enligt bostadsutskottets
mening bli möjligt att pröva förstagängshyran redan frän inflyttningsdagen
också vid uthyrning i första hand i enlighet med vad som nu kommer att
gälla vid bl. a. andrahandsuthyrning. Till denna prövning bör också knytas
en äterbetalningsskyldighet för hyresvärden för den del av hyran som
överstiger bruksvärdet. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta erfor
derliga lagförslag och snarast förelägga riksdagen dessa.

Utskottets lagförslag BoU 1987/88:22

Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken

dels alt det i 12 kap. skall införas en ny paragraf, 55 b §, samt närmast före'55 b § en ny rubrik av följande lydelse, dels att 12 kap: 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Återbetalning av hyra vid upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall m. m.

55 b §

Denna paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse av annan bostadslägenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser för fiitidsändamål.

Om hyresvärden ifall som avses i första stycket har tagit emot en hyra som inte år skälig enligt 55 § första och andra styckena, skall hyresnämnden på ansökan av hyresgästen ålägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit emot utöver skäligt belopp jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då hyresvärden tog emot beloppet till dess att återbetalningsskyldigheten blivit slutligt bestämd genom laga-kraftvunnet beslut och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ett beslut om återbetalning av hyra får inte avse längre tid tillbaka än två år före dagen för ansökningen.

I ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall hyresnämnden, om hyresgästen begär det, också fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen frän och med dagen för ansökningen. Vid denna prövning

Nuvarande lydelse Utskottets förslag BoU 1987/88:22

tillämpas 55 § första och andra Bilaga styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt uthyrning.

För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligt andra stycket skall ansökningen ha kommit in till hyresnämruien inom tre månader från det hyresgästen lämnade lägenheten.

65a §2

Ingen får la emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgä vid yrkesmässig bostadsfömiedlmg enligt giimder som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms Ull fängelse i högst två år.

Den som har uppburit ofilläten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.

Saknar hyresgästen, när hyresavtalet avser en bostadslägenhet, rått till förlängning enligt 45 §, förs ta stycket 1 eller 2 eller andra stycket och begagnar sig hyresvärden uppsåtligen av detta förhållcmde till att ta ut en hyra som är uppenbart oskälig med hånsyn till lågenhetens bruksvärde, döms hyresvärden till böter eller fängelse i högst sex månader. År brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Hyresvärden år dessutom skyldig att lämna tillbaka vad han tagit emot i den mån det överstiger skälig hyra för lägenheten jämte ränta på detta belopp. Räntan beräknas enligt 5§ räntelagen (1975:635) för tiden från dagen för beloppets mottagande till dess domen vunnit laga kraft och enligt 6§ råntelagen för tiden därefter.

Senaste lydelse 1985:183.

Nuvarande lydelse

66 § Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framlida tvist med anledning av hyresförhållandet skall hänskjutas fill avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för partema att klandra skiljedomen, får ej göras gällande i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behälla lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51, 52 eller 55 § eller bestämmande av ersättning enligt 57 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej sävitt därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemäimens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. 1 berörda hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaätgärdens avslutande än den lid om sex månader som anges i nämnda lag.

Utskottets förslag

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist med anledning av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän ulan förbehåll om rätt för partema att klandra skiljedomen, får ej göras gällande i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51, 52 eller 55 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 55 b § eller bestämmande av ersättning enligt 57 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän fillämpas. Vad som sagts im utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenänmd eller bestämma kortare tid för skiljemaimaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

BoU 1987/88:22 Bilaga

67 §3 överenskommelse om villkor i fräga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54. 55 a eller 66 §, såvida överenskormnel-sen har formen av kollektivavtal och pä arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central arbelstagarorganisafion.

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt all uäda i hyresgästens ställe även om överens-konmielsen strider mot bestämmelse i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a, 55 b eller 66 §, såvida överenskommelsen har formen av kollektivavtal och pä arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är all anse såsom central arbetstagarorganisation.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Sådana hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket får tillämpas även när en hyresgäst som inte är medlem av den avialsslutande arbetstagarorganisationen sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om

1. arbetsgivaren är bimden av kollektivavtalet,

2. hyresvärden och hyresgästen är överens om att villkoren skall tillämpas
eller villkoren ingår i hyresavtalet på grund av beslut om villkorsändring en
ligt 54 och 55 §§.

BoU 1987/88:22 Bilaga

BoU 1987/88:22
2 Förslag till ''g

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 §2 Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva tvist om åtgärdsföreläg- 2. pröva tvist om åtgärdsföreläg
gande enligt 12 kap. 16 § andra gande enligt 12 kap. 16 § andra
stycket, skadestånd enligt 12 kap. stycket, skadestånd enligt 12 kap.
24 a §, överlåtelse av hyresrätt en- 24 a §, överlåtelse av hyresrätt en
ligt 12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av ligt 12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 12 kap. lägenhet i andra hand enligt 12 kap.
40 §, förlängning av hyresavtal en- 40 §, förlängning av hyresavtal en
ligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt ligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt
12 kap. 54 §, uppskov med avflytt- 12 kap, 54 §, återbetalning av hyra
ning enligt 12 kap. 59 § eller före- och fastställande av hyra enligt 12
läggande enligt 12 kap. 64 §, allt kap. 55 b §, uppskov med avflytt-
jordabalken, ning enligt 12 kap. 59 § eller före
läggande enligt 12 kap. 64 §, allt
jordabalken.

2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller orn ålerbetabiingsskyldighet enligt 23 § sanmia lag,

3. pröva tvist om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt
52 §, allt bostadsrättslagen (1971:479),

4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen,

5. vara skiljenänmd i hyres- eller bostadsrättstvik, .

5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m..

' Lagen omtryckt 1985:660.

- Senaste lydelse 1987: 1278. 14

Nuvarande lydelse Utskottets förslag BoU 1987/88:22

Tiilfi PH

8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisnings- °

rätt,

9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.

32 §3

Föres ej talan mot nänmds beslut Föres ej talan mot nänmds beslut
enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. enligt 9 kap.' 14 § eller 12 kap.
24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 2A a , 55 a § sjunde stycket eller
.27 § hyresförhandlingslagen (1978: 55 b § jordabalken, 22, 23, 26 eller
304), 13 a § derma lag eller 13 eller 27 § hyresförhandlingslagen (1987:
15 § eller 25 § första stycket 304), 13 a § denna lag eller 13 eller
bostadsförvallningslagen (1977:792) 15 § eller 25 § första stycket
eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274) bosladsförvalöiingslagen (1977:792)
om kommunal bostadsanvisnings- eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274)
rätt, fär beslutet verkställas såsom om kommunal bostadsanvisnings-
lagakraftägande dom. rätt, får beslutet verkställas såsom

lagakraftägande dom.

Har hyresnämnden med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningslagen förordnal att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda lag skall lända till efterrättelse genast, får även sådant beslut, om bostadsdomstolen ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Senaste lydelse 1987:1278.

Norstedts Trycken, Stockholm 1988 15