Bostadsutskottets betänkande
1987/88:20

om anslag till bostadsbidrag m. m.
(propositionerna 1987/88:100 bilaga 13,
1987/88:131 och 1987/88:151)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen i vad avser
bostadsbidrag till barnfamiljer för år 1989. Vissa ändringar föreslås dock
beträffande omprövning av bostadsbidrag med hänsyn till ändrade bostadskostnader
och inkomster. De föreslagna ändringarna skall gälla även
för år 1988 i de fall omprövningen leder till att högre bostadsbidrag kommer
att utgå än enligt det ursprungliga beslutet.

Utskottet avslår en proposition om lagreglering av bostadsbidragen. I
reservationer (s) och (vpk) föreslås att en lagreglering görs.

I en reservation (m) föreslås att en utredning görs om att grundavdrag
skall införas i stället för bostadsbidrag. I en reservation (c) föreslås en
utredning om utökad ”skattejämkning” i stället för bostadsbidrag medan i
reservation (vpk) föreslås att bostadsbidrag skall utgå till hushåll utan barn
om bidragstagaren är äldre än 18 år.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 13 föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i. regeringsprotokollet förordats i fråga
om bostadsbidrag till hushåll med barn och till vissa hushåll utan barn
fr. o. m. den 1 januari 1989,

2. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga
om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,

3. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 1450000000 kr.

Regeringen har i proposition 1987/88:131 föreslagit riksdagen att godkänna
vad i regeringsprotokollet förordats om bostadsbidrag till ungdomar.

Regeringen har i proposition 1987/88:151 föreslagit riksdagen att anta ett
inom bostadsdepartementet upprättat förslag till lag om bostadsbidrag.

Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1988 väckta motionerna 1

BoU

1987/88:20

1 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 20

1987/88:Bo201 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med
ett konkret förslag avseende omvandling av bostadsbidragen till skattejämkning
enligt de riktlinjer som redovisas i motionen,

1987/88:Bo204 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bostadsbidrag
ej skall urholkas,

2. att riksdagen beslutar att den nedre bostadskostnadsgränsen fastställs
till 900 kr. för år 1989,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de övre
bostadskostnadsgränserna höjs till dagens faktiska hyreskostnad,

4. att riksdagen beslutar avskaffa den 60-procentiga bostadskostnadsgränsen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bostadsbidrag
skall kunna utgå till alla hushåll, med eller utan barn, oberoende av
ålder,

6. att riksdagen beslutar att bostadsbidrag till alla hushåll utan barn skall
utgå med 80% mellan en nedre bostadskostnadsgräns om 600 kr./månad
och en övre bostadskostnadsgräns för ensamstående om 2000 kr./månad
och för makar/samboende om 2500 kr./månad,

7. att riksdagen beslutar att vid inkomstprövningen bör bidragen reduceras
lika för alla hushåll: med 20% vid en bidragsgrundande inkomst över
63 000 kr./år,

8. att riksdagen beslutar att gränsen för utbetalande av minsta bidragsbelopp
sätts till 50 kr./månad,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag gällande kommunens obligatoriska
skyldighet att utbetala bostadsbidrag för kommuninnevånarna
enligt motionens förslag i övrigt,

1987/88:Bo212 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag
till åtskilda föräldrar med delad vård av barn,

1987/88:Bo229 av John Johnsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalande av
ungdomsbostadsbidrag,

1987/88:Bo237 av Anneli Hulthén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bostadsbidraget
för ungdomar upp till 28 år bör bli obligatoriskt för landets kommuner,

1987/88:Bo238 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag vad avser bostadsbidrag
för familjer med barn hos regeringen begär förslag om höjd nedre
hyresgräns och höjda övre hyresgränser i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa bostadsbidraget för hushåll utan barn,

BoU 1987/88:20

2

1987/88:Bo242 av Yvonne Sandberg-Fries (s) vari yrkas att riksdagen som BoU 1987/88: 20

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en omprövning av 12 § i förordningen om bostadsbidrag,

1987/88:Bo247 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1988,

16. att riksdagen beslutar att bibehålla reglerna och beloppsgränserna
för bostadsbidrag till hushåll med barn oförändrade,

17. att riksdagen beslutar att till anslaget B 7 Bostadsbidrag m. m. anslå
1410000000 kr.,

1987/88:Bo254 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tar initiativ till en förändring av rutinerna i samband med
ansökningar om bostadsbidrag enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Bo255 av Mats O Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade
regler för beräkning av bostadsbidrag,

1987/88:Bo258 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar fastställa reglerna för utbetalning av bostadsbidrag
i enlighet med vad som anförs i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av beräkningsgrunderna för bostadsbidrag i
linje med vad som sägs i motionen,

1987/88:Bo262 av Alf Svensson (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn och höjning av bostadsbidragen
i enlighet med motionen,

1987/88:Bo263 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag om inkomst- och bostadskostnadsgränserna
för bostadsbidragen hos regeringen begär förslag som innebär att bostadsbidragens
konsumtionsstyrande effekt minskar och bidragen prövas mot
inkomst efter skatt och att en plan framläggs enligt vilken bostadsbidragen
stegvis och så långt möjligt ersätts med grundavdrag för barn, lägre skattetryck
i övrigt samt flerbarnstillägg.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So642.

dels de med anledning av proposition 1987/88:131 väckta motionerna

1987/88:Bo40 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att studiemedelstagare
inte skall särbehandlas vad gäller rätten att erhålla bostadsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten till
bostadsbidrag inte skall vara beroende av den sökandes ålder,

3. att riksdagen beslutar att bostadsbidrag endast skall utgå till hushåll
med barn,

1987/88:Bo41 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
avslag på proposition 1987/88:131 i vad gäller bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn beslutar att bostadsbidragen till dessa hushåll skall
utformas i enlighet med vad i motionen förordas,

1987/88:Bo42 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1987/88:131,
dels de med anledning av proposition 1987/88:151 väckta motionerna

1987/88:Bo48 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1987/88:151,

1987/88:Bo49 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1987/88:151,

1987/88:Bo50 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1987/88:151 i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skrivelser om utformningen av bostadsbidragen har inkommit från Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag SABO samt från Umeå studentkår och
Skogshögskolans studentkår.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar inledningsvis motioner i vilka vissa grundläggande
förslag om bidragsgivningens inriktning tas upp. Därefter behandlas förslagen
i budgetpropositionen och i proposition 1987/88:131 om ändrade regler
för bostadsbidrag till ungdomar för sådana hushåll där någon erhåller
studiemedel jämte motioner. Sedan tar utskottet upp vissa administrativa
frågor om bidragsgivningen och proposition 1987/88:151 om lagreglering
av bostadsbidragen jämte motioner. Avslutningsvis behandlas anslaget till
bostadsbidrag för budgetåret 1988/89.

Allmänna överväganden

Riksdagen beslöt år 1987 (BoU 10 s. 58-59) att bostadsbidragen skulle ha
en klar bostadspolitisk inriktning och att det individuella bostadsstödet
dvs. bostadsbidragen inte skulle ersättas av ett mera allmänt inriktat konsumtionsstöd.
Målsättningen är att stödet skall byggas ut så att det täcker
kostnaderna för nybyggda bostäder och få en sådan omfattning att stöd kan
lämnas till kostnaderna för eget rum för varje barn. I sammanhanget
behandlade utskottet en partimotion (m) i vilken förordades att en plan
lades fram enligt vilken bostadsbidragen stegvis och så långt som möjligt
ersattes med grundavdrag för barn samt lägre skattetryck i övrigt.

Med hänvisning till den ovan refererade uppfattningen om att bostadsbidraget
bör utformas som ett ekonomiskt stöd med bostadspolitisk inriktning
avstyrkte utskottet den då aktuella motionen. I motion Bo263 (m) till
årets riksdag tas återigen upp frågan om grundavdrag i stället för bostadsbidrag.
Motionärernas förslag innebär att bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt bör minska samt bl. a. att bidragen prövas mot inkomst
efter skatt.

Utskottet avstyrker motion Bo263 (m) med hänvisning till tidigare ställ -

BoU 1987/88:20

4

ningstagande och till att en översyn görs av inkomstskattesystemet. I
denna utredning kommer att övervägas progressiviteten i skatteskalan och
kapitalbeskattningens utformning, frågor som i hög grad också berör den
av motionärerna aktualiserade frågan. Dessutom vill utskottet erinra om
att i årets budgetproposition föreslås att det icke bostadsanknutna stödet i
ökande grad bör ersättas av ett flerbarnstillägg för hushåll med fyra barn
eller flera. Detta förslag behandlar utskottet nedan. Utskottet vill emellertid
redan nu konstatera att en sådan inriktning av bidragsgivningen undanröjer
vissa av de marginaleffekter som motionärerna beskriver som orimliga.

En översyn och höjning av bostadsbidragen begärs i motion Bo262 (c)
yrkande 2. Motionären förordar bl. a. att bidragen utformas så att ett
integrerat boende kan förverkligas.

En omprövning av bidragsgivningens utformning gjordes år 1987. Det
finns inte tillräckliga skäl att nu återigen ompröva grunderna enligt förslaget
i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

För närvarande, och sedan den 1 januari 1988, gäller att bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn kan utgå till den som fyllt 18 år men inte är äldre
än 28 år.

I två under allmänna motionstiden väckta motioner, motionerna Bo238
(fp) yrkande 2 och Bo247 (m) yrkande 15, föreslås att bostadsbidragen till
hushåll utan barn avvecklas. I m-motionen föreslås att bidraget upphör den
ljuli 1988.

Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande fråga förra
året (BoU 10 s. 58) finns goda motiv för uppfattningen att bostadsbidrag
bör utgå till vissa hushåll utan barn. Dessa hushåll som ofta har låga
inkomster och som inte sällan är hänvisade till den nytillkommande produktionen
av bostäder får därmed ofta höga bostadskostnader. Dessa
vanligen nybildade hushåll tvingas därmed använda en större del av sin
disponibla inkomst för att täcka sina boendekostnader än andra hushåll.
Det kan inte minst med hänvisning till denna omständighet hävdas att det
bostadsbidrag som nyligen införts inte bör avskaffas. Motionerna Bo238
(fp) yrkande 2 och Bo247 (m) yrkande 15 avstyrks.

Nedan behandlar utskottet proposition 1987/88:131 om bostadsbidrag
till hushåll som också uppbär studiemedel jämte med anledning av propositionen
väckta motioner.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 yrkande 5 föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bostadsbidrag
skall kunna utgå till alla hushåll utan barn oberoende av bidragstagarnas
ålder.

Även denna fråga hade utskottet att behandla förra året (BoU 10 s. 59).
Utskottet finner sig inte kunna tillmötesgå motionärernas förslag. Kretsen
av bidragsberättigade hushåll bör inte nu utökas. Vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo204 yrkande 5 avstyrks därför.

Bostadsbidrag vid delad vårdnad av barn tas upp i motion Bo212 (s).
Motionärerna anser att föräldrar som lever åtskilda skall ha lika stort
bostadsbidrag oavsett hos vem barnet är kyrkobokfört.

Dagens regler om bostadsbidrag för s. k. umgängesrättsbarn innebär i

BoU 1987/88: 20

5

korthet följande. Om föräldrarna till ett barn som berättigar till bostadsbidrag
inte bor tillsammans utgår till den förälder som barnet bor hos minsta
tiden endast den del av bidraget som är knutet till innehavet av bostad. Bor
barnet lika lång tid hos båda föräldrarna utgår den icke bostadsanknutna
delen av bostadsbidraget till den av föräldrarna hos vilken barnet är kyrkobokfört.
I proposition 1987/88:151 föreslås att denna del av bidraget alltid
skall tillfalla den av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.

Den avvägning som gjorts när det gäller de s. k. umgängesrättsbarnen får
anses rimlig. Ett riksdagens beslut enligt motionärernas förslag skulle
dessutom innebära stora kostnadsökningar för staten och kommunerna,
kostnadsökningar som utskottet inte kan acceptera och som vid en avvägning
mellan olika i och för sig motiverade anspråk får stå tillbaka. Med det
nu anförda avstyrker utskottet motion Bo212 (s).

I motion Bo255 (s) såvitt nu är i fråga tas upp reglerna för beräkning av
bostadskostnad och omprövning av bostadsbidragen. Med anledning av
proposition 1986/87:48 beslöt riksdagen (BoU 10 s. 63-64) om delvis nya
regler för beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad. Reglerna innebär
att ett fastställt bostadsbidrag i princip inte omprövas till följd av
inkomständringar som inträffar efter det att beslut om bostadsbidrag för
det kommande bidragsåret fastställts. Enligt propositionen skulle bidraget
normalt heller inte omprövas under löpande bidragsår om kostnaden för
bostaden ändras.

1 enlighet med riksdagens beslut utfärdades förordningen (1987:818) om
bostadsbidrag till barnfamiljer samt bostadsstyrelsens föreskrifter om bostadsbidrag
till barnfamiljer. I föreskrifterna anges att som bostadskostnad
i princip skall anses den kostnad som föreligger den 1 oktober året före det
kalenderår som bidraget avser.

Motionärerna anför att det med tillämpning av den nu refererade ordningen
inte blir möjligt att ta hänsyn till de ökningar i bostadskostnaderna
som inträffar efter den 1 oktober året före bidragsåret. Eftersom de flesta
hyreshöjningarna inträffar efter detta datum kommer bidraget att grundas
på en inte aktuell och i de flesta fall därmed på en för låg bostadskostnad,
något som i sin tur innebär ”för låga” bostads bidrag.

Enligt vad utskottet erfarit har i budgetpropositionen medel beräknats
för de kostnader för bostadsbidragen som blir följden av att de ökningar i
boendekostnaderna som inträffat den 1 januari 1988 bör beaktas när bostadsbidragen
bestäms. Regeringen har sålunda funnit det möjligt att vid
beslut om bostadsbidrag för år 1988 ta hänsyn till ökningar i boendekostnaderna
som är hänförliga till den 1 januari 1988.

Emellertid finns anledning att ytterligare åtgärder vidtas så att hänsyn i
rimlig omfattning kan tas inte bara till ändrade bostadskostnader utan även
till ändrade inkomstförhållanden och då inte bara till förändringar som
inträffar vid ett årsskifte. Dock bör de administrativa fördelar som det
onekligen innebär att inte ha en kontinuerlig omprövning tas till vara. En
avvägning mellan vad nu anförts har lett utskottet till uppfattningen att en
omprövning, om den bidragssökande så begär bör göras, med hänsyn till
ändrad bostadskostnad och/eller minskning av inkomsten vid vaije kvartalsskifte,
dvs. förutom per den 1 januari även per den 1 april, den 1 juli
och den 1 oktober.

BoU 1987/88: 20

6

Det finns enligt bostadsutskottets uppfattning goda skäl för att den nu
föreslagna ordningen skall gälla fr. o. m. år 1988 men för detta år endast om
en omprövning leder till att större bostadsbidrag än i dag kommer att utgå.
Det nu anförda innebär att när den bidragsgrundande inkomsten bedöms,
hänsyn skall tas endast till väsentlig inkomstminskning i förhållande till det
inkomstbegrepp som ”normalt” används, dvs. den sammanräknade inkomsten
vid taxering året före bidragsåret. Väsentlig inkomstminskning
bör bedömas med utgångspunkt från de regler som gällde bidragsåret 1987,
dvs. inkomsten skall anses ha minskat väsentligt om den under bidragsåret
1988 beräknas gå ned med mer än 10000 kr. i förhållande till det inkomstbegrepp
som ”normalt” används. Det kan dock finnas skäl något anpassa
gränsen till penningvärdeförändringama. För år 1988 bör också gälla att
det nya högre bostadsbidraget skall utgå från det kvartalsskifte som följer
närmast på det vid vilket inkomstminskningen och/eller höjningen av bostadskostnaden
inträffat, oavsett när ansökan om omprövning under året
kommer in till kommunen. Vad nu har sagts om omprövning av bidrag vid
inkomständringar avser hushåll med barn. Beträffande omprövning på
grund av ändrade bostadskostnader bör däremot gälla alla hushåll som får
bostadsbidrag.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo255 (s) såvitt nu är i fråga
anfört om omprövningen av bostadsbidragen för år 1988 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. De närmare föreskrifter m. m.
som kan bli följden av ett riksdagens beslut i enlighet med utskottets
förslag torde det i vanlig ordning få ankomma på regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att utarbeta. Det kan vara lämpligt att vidta
särskilda informationsåtgärder för att bringa riksdagens beslut till kännedom.
Utskottet utgår från att regeringen, om så befinns erforderligt, beaktar
vad nu anförts.

I samband med behandlingen nedan av regeringens förslag i proposition
1987/88:151 om lagreglering av bostadsbidragen behandlar utskottet frågan
om omprövning fr. o. m. bidragsåret 1989. Utskottet behandlar nedan även
det ökade medelsbehov som blir följden av utskottets ställningstagande om
omprövningen av bostadsbidragen under löpande bidragsår.

I ytterligare en motion tas upp principerna för beräkning av bostadskostnaden.
Det gäller motion Bo258 (c) yrkande 17. Motionärerna anser att i
kostnaden för eget hem bör få räknas in ett belopp motsvarande normal
avskrivning och att i kostnaden för bostadsrätt en viss del av räntekostnaden
för köp av bostadsrätten bör ingå.

Bostadskostnad för bostadsrätt är årsavgiften med tillägg i vissa fall för
uppvärmningskostnaden. Vid beräkning av bostadskostnaden för egethem
skall beaktas räntekostnaden för upplånat och i fastigheten nedlagt kapital,
uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader. Ränta på eget kapital
får inte medräknas.

Som framgått ovan tog riksdagen år 1987 ställning till den allmänna
utformningen av reglerna för hur bostadskostnaden skall beräknas i bostadsbidragssammanhang.
I samband därmed behandlade och avstyrkte
utskottet motioner med i allt väsentligt samma innebörd som den nu
aktuella.

BoU 1987/88:20

7

Utskottet, som inte finnér anledning ändra sitt ställningstagande, avstyrker
bifall till motion Bo258 (c) yrkande 17.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion Bo201 (c). I denna
motion påfordras ett riksdagens tillkännagivande om en omvandling av
bostadsbidragen till skattejämkning. Enligt motionärernas uppfattning
skulle ett genomförande av deras förslag innebära lägre administrationskostnader
och mindre eller inget bidragsmissbruk.

Ett förslag med motsvarande innebörd hade utskottet att behandla förra
året. Utskottet anförde då att det inte kunde anses lämpligt att lägga
uppgifter på skatteadministrationen av den karaktär motionärerna förordar.

Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, vill tillägga att det från allmän
synpunkt får anses olämpligt att tillskapa stora administrativa system för i
grunden olikartade uppgifter. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Bo201 (c).

Bidragsgivningens utformning för år 1989

Bostadsbidrag till hushåll med barn

Inkomstprövningsregler

Bostadsbidraget är inkomstprövat och reduceras med 20 % av den del av
den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 59000 kr./år. I budgetpropositionen
föreslås att gränsen för oreducerat bidrag höjs med 4000 kr.
till 63000 kr.

Bidragsgrundande inkomst är bidragssökandens sammanräknade inkomst
enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med
vissa tillägg. Sålunda skall viss hänsyn tas till förmögenheten hos bidragshushållet
samt till om hushållet uppbär bidragsförskott eller underhållsbidrag
för barn som berättigar till bostadsbidrag. I sådana fall skall den
bidragsgrundande inkomsten höjas med vad som uppbärs i form av bidragsförskott
eller underhållsbidrag, dock högst med ett belopp som svarar
mot 40% av basbeloppet. Förekomsten av barnpension skall läggas till den
bidragsgrundande inkomsten med ett belopp som motsvarar 26% av basbeloppet.

I vissa fall bestäms bidragets storlek med hänsyn till en beräknad inkomst
för bidragsåret.

Inkomstreglerna tas upp i fem motioner. I motionerna Bo242 (s) och
Bo255 (s) den sistnämnda såvitt nu är i fråga föreslås att en ändring i
bidragsförordningen görs så att bidragsförskott och underhållsbidrag inte
skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten. I motion 258 (c) yrkande
16 såvitt nu är i fråga föreslås att den som har underhållsskyldighet för barn
skall få göra avdrag när hans bidragsgrundande inkomst bestäms.

Med avslag på regeringens förslag yrkas i motionerna Bo238 (fp) yrkande
1 såvitt nu är i fråga och Bo247 (m) yrkande 16 att nu gällande inkomstgränser
behålls.

Utskottet behandlar först de båda s-motionema om att hänsyn inte bör
tas till förekomsten av underhållsbidrag och bidragsförskott när bostadsbi -

BoU 1987/88: 20

8

draget beräknas. Den av motionärerna aktualiserade ordningen gäller sedan
den 1 januari 1988. Regeln om att underhållsbidrag eller bidragsförskott
till ett visst belopp skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten
innebär att denna inkomst, allt annat lika, höjs med ca 10000 kr. Samtidigt
med att den nu refererade regeln infördes höjdes gränsen för oreducerat
bidrag med 18000 kr. för ensamstående föräldrar, från 41 000 kr. till 59000
kr. eller med ca 8000 kr. mera än vad som motsvaras av värdet av
bidragsförskottet eller underhållsbidraget. Effekten för ensamstående föräldrar
blir att bidraget praktiskt taget blir lika stort eller större än vad det
skulle ha blivit enligt de regler som gällde före den 1 januari 1988. Däremot
blir bidraget, allt annat lika, lägre i andra hushåll där underhållsbidrag eller
bidragsförskott förekommer. En sådan effekt av systemet var emellertid
avsedd och får accepteras eftersom för dessa hushåll den faktiska inkomsten
ju är högre för familjer med lika stor inkomst men där underhållsbidrag
eller bidragsförskott inte förekommer. Med hänvisning till vad nu anförts
finnér utskottet de regler som motionärerna behandlat i allt väsentligt
acceptabla i sin nuvarande utformning. Motionerna Bo242 (s) och Bo255
(s) den sistnämnda såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda.

Förslaget i motion Bo258 (c) yrkande 16 såvitt nu är i fråga om att
avdrag för kostnaderna för underhållsbidrag skall få göras när den bidragsgrundande
inkomsten bestäms avstyrks med hänvisning till att det
när detta bidrag bestäms hänsyn skall tas till hushållets bostadskostnader.
I föräldrabalken (7 kap. 3 §) anges nämligen att den som är skyldig att utge
underhållsbidrag får förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll.
Bland de kostnader som omfattas av förbehållsbeloppet är bostadskostnaden
som skall beräknas efter vad som är skäligt. Det kan därför inte
anses rimligt att därefter höja bostadsstödet på det sätt som motionärerna
förordar.

Utskottet tillstyrker regeringens ovan refererade förslag om att inkomstgränsen
för hushåll med bar n höjs med 4000 kr. till 63000 kr. för
oreducerat bostadsbidrag. Ett tillmötesgående av förslagen i motionerna
Bo238 (fp) yrkande 1 och Bo247 (m) yrkande 16 båda yrkandena såvitt nu
är i fråga innebär för de flesta bidragstagare en urholkning av bidragen som
utskottet inte vill medverka till.

Bostadskostnadsgränserna m.m.

Bostadsbidraget till barnfamiljer består dels av ett belopp som beror av
antalet barn i hushållet, dels av ett belopp som beror av bostadens storlek.
Förstnämnda belopp är för år 19883 180 kr. per barn och år, dock högst
9540 kr. Det bostadsanknutna beloppet beror av bostadskostnaden mellan
en nedre och en övre bostadskostnadsgräns. Inom detta intervall lämnas
bidrag med mellan 80 eller 60 % av bostadskostnaden.

Den nedre gränsen är för alla hushåll 900 kr ./mån. Bidrag lämnas därefter
med 80 % av bostadskostnaden över denna gräns upp till för ett- och
tvåbarnsfamiljer 2075 kr./mån., för tre- och fyrabarnsfamiljer 2600
kr./mån. och för familjer med fem eller flera barn 3 125 kr./mån. Överstiger
bostadskostnaden dessa belopp, lämnas bostadsbidrag med 60% av den

BoU 1987/88: 20

9

överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 2400 kr. för ettbarnsfamiljer,
2600 kr. för tvåbarnsfamiljer, 2800 kr. för trebarnsfamiljer, 3000
kr. för fyrabarnsfamiljer och 3 300 kr. för familjer med fem eller flera barn.

I budgetpropositionen förordas att den nedre bostadskostnadsgränsen
höjs med 100 kr. till 1 000 kr./mån. och att den övre bostadskostnadsgränsen
(60-procentsgränsen) höjs, för ettbarnsfamiljer med 200 kr till 2600
kr./mån., för tvåbarnsfamiljer med 300 kr. till 2900 kr./mån., för trebarnsfamiljer
med 400 kr. till 3 200 kr./mån., för fyrabarnsfamiljer med 500 kr.
till 3500 kr./mån. och för familjer med fem eller flera barn med 500 kr. till
3 800 kr./mån. Den gräns upp till vilken bostadsbidrag lämnas med 80%
föreslås höjas för familjer med ett och två barn med 325 kr. till 2400
kr./mån.

I fyra motioner behandlas bostadskostnadsgränserna. I vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo204 hemställs att riksdagen gör ett uttalande
om att bostadsbidragen inte skall urholkas (yrkande 1), att riksdagen
beslutar att den nedre bostadskostnadsgränsen skall ligga kvar på 900 kr.
även för år 1989 (yrkande 2), att de övre bostadskostnadsgränserna skall
höjas så att de motsvarar faktisk hyreskostnad (yrkande 3) samt att den
60-procentiga gränsen avskaffas och att bostadsbidrag skall utgå med 80%
av bostadskostnaderna mellan den nedre och övre bostadskostnadsgränsen
(yrkande 4). Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas enligt
följande: med 150 kr./mån. för ettbarnsfamiljer, med 300 kr./mån. för
tvåbarnsfamiljer, med 450 kr./mån. för trebarnsfamiljer, med 600 kr./mån.
för fyrabarnsfamiljer och med 700 kr./mån. för familjer med fem eller flera
barn.

Även i motion Bo258 (c) yrkande 16 såvitt nu är i fråga yrkas på höjda
övre hyresgränser. Motionärerna föreslår att 60-procentsgränsen höjs enligt
följande: för ettbarnsfamiljer med 400 kr./mån., för tvåbarnsfamiljer
med 600 kr./mån., för trebarnsfamiljer med 700 kr./mån. och för familjer
med fyra eller flera barn med 900 kr./mån.

Också i motionerna Bo238 (fp) yrkande 1 och Bo247 (m) yrkande 16
behandlas bostadskostnadsgränserna. I den förstnämnda motionen godtas
regeringens förslag när det gäller höjningen av den nedre gränsen. De övre
gränserna bör enligt motionärernas förslag sättas så att den besparing som
en höjning av den nedre gränsen innebär används till att höja de övre
gränserna. I m-motionen föreslås att nuvarande bostadskostnadsgränser
skall gälla också för år 1989.

Enligt utskottets uppfattning är den avvägning som gjorts i propositionen
beträffande bostadskostnadsgränserna acceptabel. Det kan naturligtvis
alltid hävdas att dessa gränser skall utformas så att bostadsbidragen
ökar. Emellertid måste en avvägning göras mellan olika i och för sig
berättigade förslag om bidragsgivningens utformning, bl. a. ur statsfinansiell
synpunkt. Sett ur ett sådant mera övergripande perspektiv och ur
bostadspolitisk synvinkel anser utskottet att det i budgetpropositionen
framlagda förslaget bör vinna riksdagens bifall. Ett bifall till regeringens
förslag om bostadskostnadsgränserna för år 1989 innebär också att den
ovan nämnda utformningen av bidragsgivningen mot en klar bostadspolitisk
inriktning ytterligare läggs fast. Med det anförda avstyrker utskottet

BoU 1987/88:20

10

vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 (vpk) yrkandena 1-4
samt motionerna Bo247 (m) yrkande 16 och Bo258 (c) yrkande 16 de båda
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga. Vad i motion Bo238 (fp) yrkande
1 såvitt nu är i fråga föreslagits om att de medel som frigörs genom en
höjning av den nedre gränsen bör användas för att höja de övre är tillgodosett
genom regeringens förslag som har givits just denna utformning. Även
denna motion avstyrks. Ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag
kan inte anses meningsfullt. Regeringens förslag tillstyrks.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om viss ändring av reglerna för
stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker förslaget
i budgetpropositionen.

Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

Inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser

Utskottet har ovan övervägt förslag i motioner om omfattningen av bostadsbidrag
till hushåll utan barn. I nu föreliggande avsnitt behandlar
utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen och vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo204 (vpk) yrkandena 6 och 7 om ändrade
inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser till vissa hushåll
utan barn. Utskottet behandlar även proposition 1987/88:131 om bostadsbidrag
till de ungdomar som uppbär studiemedel jämte motioner.

Som framgått ovan lämnas bostadsbidrag till hushåll utan barn till den
som fyllt 18 år men inte 28 år. Bidrag lämnas med 80% av bostadskostnaden
mellan 600 kr./mån. och för ensamboende 1 700 kr./mån. och för
makar eller samboende 2 200 kr./mån. Även detta bidrag är inkomstprövat.
Det reduceras med en tredjedel av den bidragsgrundande inkomsten som
överstiger 26000 kr./år för ensamboende och 36000 kr./år för makar eller
samboende.

Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att inkomstgränserna
för oreducerat bostadsbidrag höjs med 1 000 kr. för ensamboende och med
2000 kr. för makar/samboende. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås
höjas med 100 kr. till 700 kr./mån. Den övre bostadskostnadsgränsen
föreslås höjas med 200 kr. till 1 900 kr./mån. för ensamboende och med 200
kr. till 2400 kr./mån. för makar/samboende.

I partimotionen (vpk), Bo 204, föreslås att inkomstprövningsreglerna
blir desamma för vissa hushåll utan barn som de som fr. o. m. år 1989
föreslås gälla för barnfamiljerna. Den nedre bostadskostnadsgränsen bör
enligt motionärerna ligga kvar på 600 kr./mån. De övre bör bestämmas till
2000 kr./mån. resp. 2500 kr./mån.

I proposition 1987/88:131 föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen
för ungdomsbostadsbidragen höjs till 1 200 kr./mån. fr. o. m. den 1 januari
1989 för hushåll i vilket någon bidragstagare har studiemedel. Vidare
föreslås ändrade beräkningsgrunder beträffande bostadsbidrag till studerande
med barn som endast tidvis bor hos dem. I sådana fall föreslås att
bostadsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1989 beräknas på den del av bostads -

BoU 1987/88: 20

11

kostnaden som överstiger 1 000 kr ./mån. I motionerna Bo40 (m) och Bo42
(c) yrkas avslag på propositionen. I vpk:s partimotion Bo41 upprepas i
princip det förslaget i motion Bo204.

Som föreslagits i motioner (m), (fp) och (c) bör ungdomsbostadsbidragen
avskaffas. De borde aldrig ha införts. Med det anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag i budgetpropositionen och i proposition 1987/88:131
samt motionerna Bo41 (vpk) och Bo204 (vpk) yrkandena 6 och 7 om
utformningen av dessa bidrag.

Övriga frågor

För närvarande gäller att minsta bidragsbelopp som betalas ut är 100
kr./mån. I motion Bo204 (vpk) yrkande 8 föreslås att det minsta bidragsbelopp
som betalas ut skall vara 50 kr./mån.

Utskottet, som behandlade ett motsvarande motionsyrkande 1987, anförde
att det bl. a. av administrativa skäl var lämpligt att lägsta utbetalda
belopp var 100 kr./mån. Det har inte framkommit några nya omständigheter
som föranleder en omprövning av detta ställningstagande, varför motionen
avstyrks.

Rutinerna vid ansökan om bostadsbidrag tas upp i motion Bo254 (fp).
Motionären anför att en kvinna som bor ensam med sina barn är sökande
till bostadsbidraget. Om en man flyttar in i hennes lägenhet betraktas han
som sökande till bidraget och hon som medsökande. Bidragstagarna i det
enskilda hushållet avgör själva till vem bidraget skall betalas ut. Motionären
anser att de kvinnor som har lägenhetskontrakt också skall stå som
sökande till bostadsbidraget.

Skälet till att mannen betraktas som sökande till bidraget beror på att
kommunerna använder riksskatteverkets datasystem. Därigenom torde
bidragshanteringen som sådan underlättas. Emellertid är mannen i detta
system huvudman för hushållet. Kommunerna avgör dock själva vilket
system som skall väljas för den administrativa hanteringen av bidragsansökan
m. m. Det finns således inga hinder för kommunerna att tillämpa en
ordning så att den olägenhet som motionären beskriver undanröjs. Ett
beslut i frågan är en kommunal angelägenhet. Riksdagen bör inte ta ställning
till valet av datasystem. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion Bo254 (fp).

Lagreglering av bostadsbidragen

Kommunerna avgör om bostadsbidrag skall lämnas i kommunen. Statsbidrag
lämnas med 50% av kostnaden för bostadsbidrag inom bostadskostnadsgränserna.
Dessa gränser har utskottet behandlat ovan.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 yrkande 9 föreslås
riksdagen hos regeringen begära förslag av innebörden att kommunerna
skall vara skyldiga att betala ut bostadsbidrag. I motionerna Bo229 (s) och
Bo237 (s) har frågan begränsats till att gälla en obligatorisk skyldighet för
kommunerna att betala ut de ovan nämnda bostadsbidragen till ungdomar.

Regeringen har sedermera i proposition 1987/88: 151 föreslagit en lagre -

BoU 1987/88: 20

12

glering av bostadsbidragen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 september
1988 och tillämpas för första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1989.
De bestämmelser om bidrag som nu finns i förordningen (1987:818) om
bostadsbidrag till barnfamiljer och i förordningen (1987:870) om bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn avses, vid ett riksdagens bifall till propositionen,
ersättas av den föreslagna lagen.

I motionerna Bo48 (fp), Bo49 (m) och Bo50 (c) yrkas avslag på propositionen.

Utskottet tillstyrker de motioner som väckts med anledning av proposition
1987/88:151. Som motionärerna framhåller har frågan om lagreglering
inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Överläggningar i frågan
har förts med styrelsen för Svenska kommunförbundet, Hyresgästernas
riksförbund och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). En stor
minoritet i Kommunförbundets styrelse har motsatt sig att en lagreglering
genomförs.

Propositionen har sålunda inte beretts på ett sätt som rimligen kan
erfordras. Det finns heller inga bärande motiv sakligt sett att införa en
lagreglering. Regeringsförslaget har uppenbarligen tillkommit därför att
vissa kommuner beslutat att inte införa ungdomsbostadsbidraget. Utskottet
har ovan föreslagit riksdagen att avslå regeringens förslag i budgetpropositionen
och i motion Bo204 (vpk) om utformningen av dessa bostadsbidrag.
Utskottet har därvid anfört att ungdomsbostadsbidragen aldrig borde
ha införts.

Utskottet vill i fråga om bostadsbidrag till hushåll med barn anföra
följande. Ovan har föreslagits att bostadsbidragen avseende år 1988, om
den sökande så begär det, skall kunna omprövas med hänsyn till förändrade
bostadskostnader och/eller till väsentlig inkomstminskning under löpande
bidragsår. Denna ordning, med en kvartalsvis omprövning, bör gälla
också fr. o. m. bidragsåret 1989. Utskottet vill vidare framhålla att väsentlig
inkomstförändring alltid bör beaktas om den är känd redan när ansökan
görs om bostadsbidrag för bidragsåret oavsett om sökanden begär det eller
inte. Begreppen ”väsentlig inkomstökning” resp. ”väsentlig inkomstminskning”
bör i princip ges det innehåll de hade t. o. m. bidragsåret 1987.
Detta innebär att inkomsten skall anses ha minskat väsentligt om inkomsten
av förvärvsarbete under bidragsåret beräknas gå ned med mer än
10000 kr. i förhållande till inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt
året före bidragsåret. Inkomsten skall anses ha ökat väsentligt om
den beräknas öka med mer än 20000 kr. i förhållande till motsvarande
inkomst under det år taxeringen avser. Fortsättningsvis bör det, liksom
tidigare, ankomma på bostadsstyrelsen att meddela närmare föreskrifter
om beräkning av väsentlig inkomstökning och väsentlig inkomstminskning
bl. a. så att dessa nivåer anpassas till förändringar i penningvärdet.

Det bör erinras om att det i en reservation (m, fp, c) till 1987 års
betänkande om anslag till bostadsförsöijningen m. m. (BoU 1986/87:10 s.
134—135) anfördes att de regler för omprövning av bostadsbidragen som
gällde t. o. m. bidragsåret 1987 borde gälla även fortsättningsvis. En anslutning
till denna reservation skulle ha undanröjt de problem som nu inträffat
genom en riksdagens anslutning till utskottsmajoritetens (s, vpk) förslag.

BoU 1987/88: 20

13

Ett riksdagens bifall till vad utskottet nu anfört ligger i allt väsentligt i linje
med innehållet i reservationen.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda motionerna Bo48 (fp), Bo49 (m)
och Bo50 (c) om avslag på proposition 1987/88:151 om lagreglering av
bostadsbidragen. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo204 yrkande
9 samt motionerna Bo229 (s) och Bo237 (s) om obligatorisk skyldighet
för kommunerna att betala ut bostadsbidrag avstyrks. Vad utskottet nu
anfört om omprövning m. m. av bostadsbidrag fr. o. m. år 1989 för hushåll
med barn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Dessa
regler bör inarbetas genom ändringar i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag
till barnfamiljer.

Bostadsbidragen till hushåll utan barn bör, som tidigare föreslagits,
avvecklas.

Vad nu förordats om ändrade regler för omprövning av bostadsbidrag
fr. o. m. bidragsåret 1989 kan beräknas innebära minskade helårskostnader
för samhället totalt i storleksordningen 200 milj. kr. varav hälften på
staten.

Anslag

Utgifterna för bostadsbidrag under budgetåret 1988/89 avser bostadsbidrag
som betalas ut under kalenderåret 1988. Med hänvisning till vad utskottet
ovan föreslagit om omprövning m. m. av bostadsbidragen på grund av
ökade boendekostnader och ändrade inkomster bör anslaget tas upp med
20 milj. kr. mera än vad regeringen i budgetpropositionen föreslagit.

Anslagsberäkningen i motion Bo247 (m) yrkande 17 utgår från att ungdomsbostadsbidragen
avvecklas vid halvårsskiftet 1988. Dessa bidrag bör
inte avvecklas i enlighet med vad motionärerna anfört. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundavdrag i stället för bostadsbidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Bo263,

2. beträffande översyn och höjning av bostadsbidragen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo262 yrkande 2,

3. beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Bo238 yrkande 2 och
1987/88:Bo247 yrkande 15,

4. beträffande bostadsbidrag till alla hushåll utan barn
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo204 yrkande 5,

5. beträffande bostadsbidrag vid delad vårdnad
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo212,

6. beträffande omprövning av bostadsbidragen för år 1988

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo255 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande principerna för beräkning av bostadskostnaden
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 17,

BoU 1987/88: 20

14

8. beträffande omvandling av bostadsbidrag till skattejämkning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo201,

9. beträffande förekomsten av underhållsbidrag och bidragsförskott att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo242 och 1987/88:255 den
sistnämnda såvitt nu är i fråga,

10. beträffande avdrag för kostnaderna för underhållsbidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 16,

11. beträffande inkomstgränsen för hushåll med barn

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen föreslagits och
avslår motionerna 1987/88:Bo238 yrkande 1 och 1987/88:Bo247 yrkande
16 båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,

12. beträffande bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen föreslagits och
avslår motionerna 1987/88:Bo204 yrkandena 1-4, 1987/88:Bo238
yrkande 1, 1987/88:Bo247 yrkande 16, 1987/88:Bo258 yrkande 16 de
tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga,

13. beträffande ändring av reglerna för stöd till barnfamiljerna för
köp av egnahem

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen föreslagits,

14. beträffande inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo40 och
1987/88:Bo42 avslår vad i budgetpropositionen, i proposition
1987/88:131 samt i motionerna 1987/88:Bo41 och 1987/88:Bo204 yrkandena
6 och 7 föreslagits,

15. beträffande minsta bidragsbelopp

att riksdagen avslår motion 1987/88 :Bo204 yrkande 8,

16. beträffande rutinerna vid ansökan om bostadsbidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo254,

17. beträffande lagreglering av bostadsbidragen

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo48, 1987/88:Bo49
och 1987/88:Bo50 avslår proposition 1987/88:151 och motionerna
1987/88:Bo204 yrkande 9, 1987/88:Bo229 och 1987/88:Bo237 och
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
omprövning m. m. av bidragen fr. o. m. bidragsåret 1989,

18. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motion 1987/88:Bo247 yrkande 17 under
elfte huvudtiteln till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag om 1 470000 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

BoU 1987/88: 20

15

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Berndt Ekholm
(s), Jan Sandberg (m), och Eva Rydén (c).

Reservationer

1. Grundavdrag i stället för bostadsbidrag (mom. 1)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar med ”Utskottet
avstyrker” och på s. 5 slutar med ”sorn orimliga” bort ha följande lydelse:
I en reservation (m) till bostadsutskottets betänkande 1986/87:10 om att
ersätta bostadsbidragen med grundavdrag för barn anfördes bl. a. följande:

De inkomstprövade bostadsbidragen har en viss betydelse för vissa i
ekonomiskt hänseende hårt drabbade familjer. Emellertid innebär höjningar
av dessa inkomstprövade bidrag att det blir svårare för de flesta barnfamiljer
att själva kunna förbättra sin ekonomi. Detta beror på de marginaleffekter
som finns inbyggda i systemet. Denna effekt drabbar också familjeekonomin
när en hemarbetande make tar förvärvsarbete. Ju flera barn det
finns i familjen desto mindre blir i allmänhet behållningen av detta förvärvsarbete
sedan skatt och värdet av minskade bostadsbidrag räknats
bort.

En plan bör istället utarbetas för hur bostadsbidragen för merparten av
bidragstagarna successivt skall ersättas med andra åtgärder så att barnfamiljerna
som betalar skatt normalt inte skall behöva uppbära inkomstprövade
bostadsbidrag. Av störst betydelse är en skattereform som radikalt
sänker inkomstskatterna och därmed undanröjer de stora marginaleffekter
som bl. a. bostadsbidragssystemet ger upphov till.

Vad ovan anförts äger i allt väsentligt fortfarande giltighet. Riksdagen bör
med anledning av motion Bo263 (m) som sin mening ge regeringen till
känna att en plan utarbetas i vilken bostadsbidragen stegvis ersätts med
grundavdrag för barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande grundavdrag i stället för bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo263 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (mom. 3)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m) och Eva Rydén
(c) anser

BoU 1987/88: 20

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn

16

utskottet” och slutar med ”yrkande 15 avstyrks” bort ha följande lydelse:
På förslag av utskottets majoritet (s, vpk) beslöt riksdagen att bostadsbidrag
till hushåll utan barn skulle kunna utgå om bidragstagarna i princip
var mellan 18 och 28 år och i övrigt uppfyllde förutsättningarna för bostadsbidrag.
Det finns inte skäl att införa ytterligare inkomstprövade förmåner.
Inkomstprövningsreglerna har dessutom givits en utformning som
innebär att ytterst besvärande marginalskatteeffekter uppstår. Det väsentliga
för att lösa ungdomarnas bostadsfråga är att bygga lägenheter som
dessa hushåll har möjlighet att efterfråga. Genom bostadsbidragen skapas
inga lägenheter. Riksdagen bör med anledning av motionerna Bo238 (fp)
yrkande 2 och Bo247 (m) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till
känna att bostadsbidragen till hushåll utan barn avskaffas redan vid halvårsskiftet
i år.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo238 yrkande
2 och 1987/88:247 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om slopande av ungdomsbostadsbidragen,

3. Bostadsbidrag till alla hushåll utan barn (mom. 4)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Även ,
denna” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör bostadsbidrag till hushåll utan barn utgå
också i de fall bidragstagarna är äldre än 28 år. Det är oacceptabelt att just
denna grupp skall lämnas utanför bidragssystemet. I gruppen finns många
hushåll med låga inkomster. Dessa hushåll har ofta inte ekonomiska möjligheter
att efterfråga bostäder med en acceptabel utrymmes- och utrustningsstandard.
Inte minst den senaste tidens ökningar av boendekostnaderna
gör det mycket angeläget att bostadsbidragen återinförs för denna
grupp fr. o. m. bidragsåret 1989. I bilaga 2 till detta betänkande har utarbetats
ett förslag till lag om bostadsbidrag. Detta förslag har utarbetats med
hänsyn till vad nu föreslagits om bostadsbidrag till hushåll utan barn för
bidragstagare i princip äldre än 17 år.

Vad nu anförts är en anslutning till vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo204 yrkande 5 föreslagits.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bostadsbidrag till alla hushåll utan barn
att riksdagen bifaller motion 1987/88:Bo204 yrkande 5,

4. Principerna för beräkning av bostadskostnaden (mom. 7)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Eva Rydén
(c) anser

BoU 1987/88:20

17

2 Riksdagen 1987188. 19 sami. Nr 20

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böljar med ”Utskottet,
som inte” och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Beträffande bostadsrätt bör viss del av räntekostnaden för köp av denna
ingå när den bostadsbidragsgrundande inkomsten bestäms. I skilda utredningssammanhang
har förordats att i den bidragsgrundande bostadskostnaden
skall medräknas 50% av räntekostnaden för lån som tagits upp för att
förvärva bostadsrätten. Utskottet delar i princip denna uppfattning.

För egnahemmen bör i den bidragsgrundande bostadskostnaden få inräknas
ett belopp motsvarande normal avskrivning.

Riksdagen bör föreläggas ett förslag i enlighet med vad nu anförts. Vad
nu förordats innebär en anslutning till motion Bo258 (c) yrkande 17.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande principerna för beräkning av bostadskostnaden
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo258 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Omvandling av bostadsbidrag till skattejämkning (mom. 8)

Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Ett förslag”
och slutar med ”Bo201 (c)” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nu anfört hade utskottet förra året att behandla en motion
(c) om att man i stället för bostadsbidrag skulle ha ett utökat skattejämkningssystem.
Motionen avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. I
en reservation (c) anfördes 1987 bl. a. följande.

Även om det under det senaste året skett en del förenklingar avseende
ansökan och fastställelse av bostadsbidragen, kvarstår uppenbara olägenheter
med bristande överensstämmelser med verklig inkomst och möjligheter
till fusk med bidragen. Om nuvarande bostadsbidragsansökan omformas
till en ”skattejämkningsansökan” skulle vi vinna många fördelar.

Den bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag.
I samband med beräkning av slutlig skatt justeras ”skatteminskningen”
till exakt belopp i förhållande till då känd inkomst, bostadskostnad,
familjeförhållanden m. m. Har reduceringen varit för hög blir det
”restskatt” och om den varit för låg blir det återbäring. Den som råkar ut
för oförutsedda inkomstbortfall eller hyreshöjningar får på detta sätt ett
retroaktivt bostadsbidrag, utan någon extra omprövning. Reducering sker
med samma automatik om inkomsten blir högre än beräknat.

— Möjligheterna till bidragsmissbruk försvinner om man inte deklarerar
falskt.

- Sammantaget för skatt och bostadsbidrag måste administrationen bli
enklare och billigare.

— Hyran betalas med den egna lönen i stället för med bidrag.

- De offentliga utgifterna minskar.

Många har redan i dag skattejämkning på grund av t. ex. räntekostnader.
Alla skall deklarera och för alla skall beräknas slutlig skatt. Merarbetet för
skattemyndigheten genom det ”utvidgade” skattejämkningssystemet bör

BoU 1987/88:20

18

motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering. I varje fall
första åren borde huvuddelen av arbetet med ”skattejämkningen” kunna
utföras av nuvarande personal på kommunernas förvaltningsorgan om de
får en kompletterande utbildning. Överflyttningen skulle därmed kunna
ske successivt till skattemyndigheter och i takt med nödvändig resursuppbyggnad.

Ekonomiskt finns minst två fördelar:

- Lägre administrationskostnader.

- Mindre eller inget bidragsmissbruk.

Sannolikt kan detta innebära stora besparingar.

Det är viktigt att poängtera att förslaget inte innebär en återgång till de
gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om en skattereducering som
helt styrs av de bidragsbestämmelser som riksdagen kommer att besluta
om.

Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med en ordning som
den nu skisserade att utskottet bör föreslå riksdagen förorda att regeringen
utreder vad nu anförts om ett utökat ”skattejämkningssystem” i stället för
bostadsbidrag. Regeringen bör i förening med sin syn på frågan lämna
riksdagen ett förslag i huvudsak i enlighet med vad utskottet nu föreslagit
något som i sin tur innebär en anslutning till motion Bo201 (c).

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande omvandling av bostadsbidrag till skattejämkning
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo201 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Inkomstgränsen för hushåll med barn (mom. 11)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager(fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”medverka till” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Bo238 (fp) och Bo247 (m) bör bostadsbidragen
frysas på nuvarande nivå. Som i skilda sammanhang har anförts i motioner
från dessa partier bör bostadsbidragen ersättas med ett generellt verkande
stöd till barnfamiljerna av typen barnbidrag och vårdnadsbidrag. Som
också tidigare anförts måste skattesystemet reformeras och vara en av
utgångspunkterna för hur stödet till barnfamiljerna skall utformas. Otvetydigt
är emellertid att dagens bostadsbidragssystem medverkar till att helt
oacceptabla marginaleffekter skapas.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslagen i de behandlade motionerna
om att nuvarande inkomstgränser för bostadsbidrag till barnfamiljerna
bör gälla även för bidragsåret 1989. Regeringens förslag om höjda
gränser bör avslås av riksdagen.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande inkomstgränsen för hushåll med barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo238 yrkande
1 och 1987/88:Bo247 yrkande 16 båda yrkandena såvitt nu är i fråga
och med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88: 20

19

7. Bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn (mom. 12) BoU 1987/88:20

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 11 slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

En ändrad inriktning av bl. a. familje- och skattepolitiken såsom framförts
från moderata samlingspartiet i motioner till årets riksmöte skulle
medföra att antalet bidragstagare kommer att minska. De övre bostadskostnadsgränser
som nu gäller bör gälla även för bidragsåret 1989. Regeringens
förslag om höjning av den nedre gränsen tillstyrks av utskottet
liksom motion Bo238 (fp) i denna del.

Motionerna från (fp), (c) och (vpk) samt regeringens förslag om höjda
övre bostadskostnadsgränser avstyrks av utskottet.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och motionerna 1987/88:Bo238 yrkande 1 och 1987/88:Bo247
yrkande 16 båda yrkandena såvitt nu är i fråga samt med avslag på
motionerna 1987/88:Bo204 yrkandena 1—4, 1987/88:Bo258 yrkande
16 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn (mom. 12)

Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 11 slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion Bo258 (c) är bostadskostnaderna en tung post i
barnfamiljernas ekonomi. Inte minst i de överhettade storstadsregionerna
blir ofta kostnaderna för boendet betungande och särskilt då i nyproducerade
bostäder. De hushåll som flyttar in i sådana bostäder är ofta relativt
nybildade hushåll med låg betalningsförmåga och stor försörjningsbörda.

Samhällets stöd bör prioriteras och riktas mot barnfamiljerna.

För att ge barnfamiljerna bättre bostadsbidrag än vad som blir följden av
ett bifall till budgetpropositionen bör de övre bostadskostnadsgränserna
höjas mera än vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker förslaget i
motionen och förordar således att de övre gränserna — i förhållande till
regeringens förslag - höjs med 200 kr. för hushåll med ett barn, med 300
kr. för hushåll med två eller tre barn och med 400 kr. för hushåll med flera
än tre barn.

Vad utskottet nu förordat innebär att motionerna Bo238 (fp) och Bo247 20

(m) avstyrks liksom motion Bo204 (vpk). Regeringsförslaget kommer att
tillgodoses vid ett riksdagens bifall till c-motionen.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo258 yrkande 16 såvitt
nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och med avslag på motionerna 1987/88:Bo204 yrkandena 1 —
4, 1987/88:Bo238 yrkande 1 och 1987/88:Bo247 yrkande 16 de två
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn (mom. 12)
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 bodar med ”Enligt
utskottets” och på s. 11 slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag om höjning av den nedre bostadskostnadsgränsen
innebär, allt annat lika, att bidragshushållen förlorar ca 1 000 kr. per år i
bostadsbidrag. Detta är inte acceptabelt. Regeringen har nu flera år i rad
föreslagit höjningar av den nedre gränsen; förslag som tyvärr godtagits av
en riksdagsmajoritet mot vpk:s bestridanden. Regeringsförslaget blir inte
bättre för att det upprepas, tvärtom; den urholkning som en höjning av den
nedre gränsen innebär slår naturligtvis hårdare ju högre den blir. Utskottet
föreslår, med bifall till förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion,
att den nedre gränsen för bidragsåret 1989 ligger kvar på dagens nivå,
dvs. 900 kr./mån. De övre bostadskostnadsgränserna bör höjas så att de i
princip kommer i paritet med de faktiska hyrorna. Bidrag bör beviljas med
80% av bostadskostnaden mellan bostadskostnadsgränserna. 60-procentsgränsen
bör avskaffas. De övre gränserna bör vara följande
(kr./mån.):

för hushåll med ett barn 2 550
för hushåll med två barn 2 900
för hushåll med tre barn 3 250
för hushåll med fyra barn 3 600
för hushåll med fem eller
flera barn 4 000

En utformning i enlighet med vad utskottet nu förordat innebär högre
bostadsbidrag till allt flera barnfamiljer.

Utskottet tillstyrker förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo204 yrkandena 1—4. Riksdagen bör med bifall till motionen som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo204 yrkandena 1-4

BoU 1987/88:20

21

3 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 20

med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen och
motion 1987/88 :Bo258 yrkande 16 samt med avslag på motionerna
1987/88:Bo238 yrkande 1 och 1987/88:Bo247 yrkande 16 de tre sistnämnda
yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser till
vissa hushåll utan barn (mom. 14)

Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Berndt Ekholm (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Sorn
föreslagits” och slutar med ”dessa bidrag” bort ha följande lydelse:

Den avvägning av bidragsgivningen till hushåll utan barn som gjorts i
budgetpropositionen och därefter i proposition 1987/88:131 bör vinna riksdagens
bifall. Riksdagen beslöt år 1987, som framgått ovan, att bostadsbidrag
skulle kunna utgå till vissa hushåll utan barn. De förändringar som nu
föreslås i budgetpropositionen innebär en anpassning till ändringar som
inträffat i inkomster och bostadskostnader för den aktuella gruppen. Motion
Bo204 (vpk) yrkandena 6 och 7 avstyrks med anledning av vad nu
anförts.

Förslaget i den sistnämnda propositionen har utformats med hänsyn till
regeringens förslag i proposition 1987/88:116 om utformning av studiemedelssystem.
Även förslaget om ungdomsbostadsbidragens utformning tillstyrks
alltså av utskottet. De med anledning av propositionen väckta
motionerna Bo40 (m), Bo41 (vpk) och Bo42 (c) avstyrks.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen och i proposition
1987/88:131 föreslagits samt avslår motionerna 1987/88:Bo40,
1987/88:Bo41, I987/88:Bo42 och 1987/88:Bo204 yrkandena 6 och 7,

11. Inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser till
vissa hushåll utan barn (mom. 14)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Sorn
föreslagits” och slutar med ”dessa bidrag” bort ha följande lydelse:

Det finns goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till förslagen i
motionerna Bo204 (vpk) yrkandena 6 och 7 och Bo41 (vpk) om ändrade
reduktionsregler samt ändrade inkomst- och bostadskostnadsgränser för
bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn. Genom att samma reduktionsfaktor
införs för hushåll utan barn som för barnfamiljerna minskar de
marginaleffekter som blir följden av nuvarande inkomstprövningsregler.
Ändrade övre bostadskostnadsgränser och bibehållna nedre gränser inne -

BoU 1987/88:20

22

bär att högre bostadsbidrag utgår til) allt fler, något som måste anses som
mycket motiverat inte minst mot bakgrund av att ungdomar inte sällan har
låga inkomster men trots det, på grund av brist på bostäder, är hänvisade
till att bo i bostäder med relativt höga bostadskostnader.

Som anförs i den sistnämnda motionen saknas också bärande motiv att
låta förekomsten av studiemedel vara avgörande för vilken omfattning
bostadsbidragen skall ha. Att blanda ihop studiemedel och bostadsbidrag
och låta försämrade bostadsbidrag för studerande täckas av höjda studiemedel
är att ge med den ena handen och ta med den andra. Den nedre
bostadskostnadsgränsen bör inte höjas. Förslaget i budgetpropositionen
om bostadsbidrag till hushåll utan barn avstyrks liksom proposition
1987/88:131 och motionerna Bo40 (m) och Bo42 (c). Vpk-motionerna
tillstyrks på nu redovisade grunder.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande inkomstprövningsregler och bostadskostnadsgränser
till vissa hushåll utan barn

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo204 yrkandena 6 och
7, med anledning av motion 1987/88:Bo41 och med avslag på regeringens
förslag i budgetpropositionen och i proposition 1987/88:131
samt motionerna 1987/88:Bo40 och 1987/88:Bo42 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Minsta bidragsbelopp (morn. 15)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Minsta bidragsbelopp som betalas ut är sedan den 1 januari 1988 100
kr./mån. Tidigare gällde en minsta gräns om 50 kr./mån. Ändringen innebär
att vissa hushåll kan gå miste om ett bostadsbidrag om knappt 1 200
kr./år. Nuvarande regel bör upphävas. Den ordning som gällde t. o. m. år
1987 bör återinföras.

Riksdagen bör med bifall till vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo204 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu
anfört.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande minsta bidragsbelopp

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo204 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Lagreglering av bostadsbidragen (morn. 17)

Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Berndt Ekholm (alla s)
anser

BoU 1987/88: 20

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 14 slutar med ”på staten” bort ha följande lydelse:

23

Utskottet tillstyrker proposition 1987/88:151. Som där anförs föreligger BoU 1987/88: 20
en skillnad mellan bostadsbidragen och flera andra centrala former av stöd
på det sättet att dessa stödformer är reglerade i lag. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det nu är dags att ålägga kommunerna att lämna
bostadsbidrag. Lagförslaget har utformats med beaktande av förslagen i
årets budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13, s. 39—45) och i proposition
1987/88:131 om ändrade regler för bostadsbidrag till ungdomar.

Enligt utskottets mening bör riksdagen anta lagförslaget dock med de
ändringar som blir innebörden av att utskottet föreslår att de regler för
omprövning av bostadsbidragen med hänsyn till ändrade bostadskostnader
och inkomstminskningar som gäller t.o. m. bidragsåret 1987 i princip bör
gälla även fr. o. m. bidragsåret 1989.

Motsvarande beloppsgränser, som bör korrigeras med hänsyn till förändringar
i penningvärden, för vad som skall anses som väsentlig inkomstökning
och väsentlig inkomstminskning och som tillämpades beträffande
bostadsbidrag till barnfamiljer bör gälla även för hushåll utan barn. Detta
bör ges regeringen till känna. En omprövning av bidragen för alla bidragstagare
skall ske kvartalsvis och endast om den bidragssökande begär det
när det gäller ändrade bostadskostnader och väsentlig inkomstminskning.

Beträffande väsentlig inkomstökning avseende hushåll utan barn skall den
som uppbär bostadsbidrag upplysa kommunen om hushållets inkomster
ökar väsentligt. En här föreslagen ordning är, liksom i dag, förenlig med
möjligheten att vid en allmän hyresrevision lägga bostadsföretagets uppgifter
om ändrad hyra till grund för eventuell ändring av bostadsbidraget.

Fr. o. m. bidragsåret 1989 bör vidare gälla att väsentliga inkomständringar
av förvärvsarbete såväl för barnfamiljer som för hushåll utan barn skall
beaktas om de är kända redan när ansökan om bostadsbidrag görs, detta
oavsett om sökanden begär det eller ej.

Vad nu förordats om ändrade regler för omprövning av bostadsbidrag
fr. o. m. bidragsåret 1989 kan beräknas innebära minskade helårskostnader
för samhället totalt i storleksordningen 200 milj. kr. varav hälften på
staten.

Ett förslag till lag om bostadsbidrag i enlighet med vad nu förordats och i
övrigt i enlighet med regeringens förslag finns intaget som bilaga 1 till detta
betänkande. Utskottet föreslår riksdagen att anta utskottsförslaget. Motionerna
Bo48 (fp), Bo49 (m) och Bo50 (c) om avslag på proposition
1987/88: 151 avstyrks. Motionerna Bo204 (vpk) yrkande 9, Bo229 (s) och
Bo237 (s) om tillkännagivande om obligatorisk skyldighet för kommunerna
att betala ut bostadsbidrag är tillgodosedda genom regeringsförslaget. De
avstyrks sålunda.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande lagreglering av bostadsbidragen
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1987/88: 151 och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo48, 1987/88:Bo49, 1987/88:Bo50, 1987/88:

Bo204 yrkande 9, 1987/88:Bo229 och 1987/88:Bo237 antar i bilaga 1

24

till detta betänkande och som utskottets förslag betecknade lydelse
till lag om bostadsbidrag,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om utformningen av vissa tillämpningsföreskrifter,

14. Lagreglering av bostadsbidragen (mom. 17)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 14 slutar med ”på staten” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringsförslaget om en lagreglering
av bostadsbidragen på de grunder som där anges samt motionerna Bo204
(vpk) yrkande 9, Bo229 (s) och Bo237 (c) i vilka en obligatorisk skyldighet
för kommunerna att betala ut bostadsbidrag förordas. Emellertid bör lagförslaget
utformas så att däri inarbetas de ändringar och tillägg som blir
följden av att utskottet ovan tillstyrkt förslagen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotioner Bo41 och Bo204 samt motion Bo255 (s). Vidare bör
inarbetas de regler som blir följden av att utskottet föreslår att de regler för
omprövning av bostadsbidragen med hänsyn till ändrade bostadskostnader
och inkomstförändringar som gäller t.o.m. bidragsåret 1987 i princip bör
gälla även fr. o. m. bidragsåret 1989.

Motsvarande regler för vad som skall anses vara väsentlig inkomstökning
och väsentlig inkomstminskning beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer
bör gälla även för hushåll utan barn. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. En omprövning av bidragen för alla
bidragstagare skall ske kvartalsvis och endast om den bidragssökande
begär det när det gäller ändrade bostadskostnader och väsentlig inkomstminskning.
Beträffande väsentlig inkomstökning avseende hushåll utan
barn skall dessutom gälla att den som uppbär bostadsbidrag skall upplysa
kommunen om hushållets inkomster ökar väsentligt. En här föreslagen
ordning är, liksom idag, förenlig med möjligheten att vid en allmän hyresrevision
lägga bostadsföretagets uppgifter om ändrad hyra till grund för
eventuell ändring av bostadsbidraget.

Fr. o. m. bidragsåret 1989 bör vidare gälla att väsentliga inkomständringar
av förvärvsarbete såväl för barnfamiljer som för hushåll utan barn skall
beaktas om de är kända redan när ansökan om bostadsbidrag görs, detta
oavsett om sökanden begär det eller ej.

Vad nu förordats om ändrade regler för omprövning av bostadsbidrag
fr. o. m. bidragsåret 1989 kan beräknas innebära minskade helårskostnader
för samhället totalt i storleksordningen 200 milj. kr. varav hälften på
staten.

Vad nu anförts innebär ändringar i regeringsförslaget i 7 § om att bostadsbidrag
skall kunna utgå till hushåll utan barn utan åldersbegränsning, i
10 § om väsentlig inkomstökning eller väsentlig inkomstminskning, i 14 §
beträffande inkomstprövningsreglerna för sådana hushåll, i 19-21 §§ beträffande
bostadsbidragets belopp till barnfamiljer och till hushåll utan

BoU 1987/88:20

25

barn, i 24 § såvitt avser minsta belopp som betalas ut, i 27 § såvitt avser
väsentligt ökad inkomst samt i 28-30 §§ såvitt avser omprövning av beslut
om bostadsbidrag.

I bilaga 2 till detta betänkande har utarbetats ett lagförslag i enlighet med
vad nu anförts. Utskottet föreslår riksdagen anta detta förslag i enlighet
med den lydelse som betecknats som utskottets.

Motionerna Bo48 (fp), Bo49 (m) och Bo50 (c) om avslag på propositionen
är oförenliga med utskottets uppfattning. Motionerna avstyrks.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande lagreglering av bostadsbidragen
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1987/88:151 och motionerna
1987/88:Bo204 yrkande 9, 1987/88:Bo229 samt 1987/88:Bo237 och
med avslag på motionerna 1987/88:Bo48, 1987/88:Bo49 och
1987/88:Bo50 antar bilaga 2 till detta betänkande och som utskottets
förslag betecknade lydelse till lag om bostadsbidrag,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om utformningen av vissa tillämpningsföreskrifter,

15. Anslag (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m) och Eva Rydén
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar med ”Utgifterna
för” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har ovan föreslagit att ungdomsbostadsbidragen avvecklas
vid halvårsskiftet 1988 och att bostadsbidragen under vissa förutsättningar
skall kunna omprövas även vad gäller bidragsåret 1988. Sammantaget
innebär detta att anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 1430 milj. kr.
Vad nu anförts innebär en besparing om 20 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag i budgetpropositionen.

Motion Bo247 (m) yrkande 17 har delvis tillgodosetts med vad nu anförts.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och motion 1987/88:Bo247 yrkande 17 till Bostadsbidrag
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om
1430000000 kr.

BoU 1987/88:20

26

Särskilt yttrande

BoU 1987/88: 20

Stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (mom. 13,
motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anför:

I budgetpropositionen föreslås riksdagen godkänna vissa ändringar i reglerna
om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. I motioner (m)
och (fp) och i reservation till bostadsutskottets betänkande BoU
1987/88:10 har föreslagits att denna långivning avvecklas. Riksdagen har
emellertid tidigare under riksmötet avslagit dessa motioner. I det läge som
därmed uppstått har vi ansett oss kunna acceptera vad i budgetpropositionen
förordats om regeländringar beträffande lån till barnfamiljer för köp
av egnahem.

27

Reservanternas förslag till

utskottets

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Förslag till

Lag om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringens förslag

Tillhör reservation

13 (s)

Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1 § Varje kommun skall enligt bestämmelserna i denna lag lämna bostadsbidrag
till barnfamiljer och till vissa hushåll utan barn. Kommunerna
har rätt till statsbidrag till sina kostnader.

2 § Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl
för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever
tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är kyrkobokförda
på samma adress.

Bidragsberättigade familjer och hushåll

Barnfamiljer

3 § Bostadsbidrag lämnas till dem som bor och är kyrkobokförda inom
kommunen och som

1. har vårdnaden om barn som stadigvarande bor hos familjen,

2. efter myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem eller

3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende hos sig.
Bostadsbidrag lämnas även för barn som för att få vård eller undervisning
bor utanför hemmet, om barnet vistas hos sin familj under minst så
lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i
familjehem eller i hem för vård eller boende, får föräldrarna bidrag även i
annat fall, om det finns särskilda skäl och socialnämnden har tillstyrkt att
bidrag lämnas.

4 § Bostadsbidrag till dem som har tagit emot barn för vård i familjehem
lämnas om barnet har bott i hemmet sedan minst tre månader.

5 § Bostadsbidrag till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge
tidvis har barn boende hos sig lämnas om barnet vistas hos föräldern så
lång tid årligen att bostadsutrymme behövs för barnet.

6 § Bostadsbidrag lämnas för barn som är under sjutton år och för
sådana äldre barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Bidrag
lämnas till och med den månad då barnet fyller sjutton år eller rätten till
förlängt barnbidrag eller studiehjälp upphör.

Hushåll utan barn

7 § Bostadsbidrag lämnas till den som

1. har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år, 28

Regeringens förslag Utskottets förslag

2. är kyrkobokförd inom kommunen och

3. där bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

Bidrag lämnas till utgången av det kalenderår då bidragssökanden eller
dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § Bostadsbidrag enligt 7 § lämnas inte om bidragssökanden eller dennes
make

1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är utesluten från sådant
tillägg endast på grund av bestämmelserna om inkomstprövning.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barnfamiljer

9 § Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 19 och 20 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger
63000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet
minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

10 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret
med de tillägg som följer av 11-13 §§. I fråga om makar skall
bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete
har minskat med mer än 25 procent
i förhållande till motsvarande inkomster
enligt taxeringen till statlig
inkomstskatt året före bidragsåret
och det står klart att inkomstminskningen
kommer att bestå under bidragsåret.

11 § Om bidragssökanden och sådana barn under sjutton år som avses i
3 § första stycket 1 eller andra stycket har en sammanlagd förmögenhet
som överstiger 90000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna och
barnen har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180000 kronor,
skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande
beloppet.

12 § Om bidragssökanden eller dennes make uppbär bidragsförskott eller
underhållsbidrag för ett eller flera barn som berättigar till bostadsbi -

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete
har ändrats väsentligt i förhållande
till motsvarande inkomster enligt
taxeringen till statlig inkomstskatt
året före bidragsåret och det står
klart att inkomständringen kommer
att bestå under bidragsåret.

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Tillhör reservation
13 (s)

4 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 20

Regeringens förslag Utskottets förslag

drag, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som
svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret
eller, om sökanden visar att det belopp som kommer att uppbäras under
bidragsåret är lägre, det beloppet. Detsamma gäller i fråga om bidrag enligt
lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

13 § Om ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag uppbär
barnpension, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp
som svarar mot 26 procent av det basbelopp som enligt I kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret.

Hushåll utan barn

14 § Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 27000
kronor för en ensamboende och 38000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en
tredjedel av den överskjutande inkomsten.

15 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret
med det tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall bådas
sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna har ökat eller
minskat väsentligt i förhållande till
de inkomster som avses i första
stycket.

16 § Om bidragssökanden har en förmögenhet som överstiger 90000
kronor eller, i fråga om makar, om makarna har en sammanlagd förmögenhet
som överstiger 180000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten
höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.

Gemensamma bestämmelser

17 § Om det är uppenbart att bidragssökanden inte behöver det bostadsbidrag
som kan beräknas enligt denna lag, får bidraget efter särskild
utredning bestämmas till lägre belopp eller ansökan avslås.

18 § Närmare föreskrifter om beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna har ändrats väsentligt
i förhållande till de inkomster
som avses i första stycket.

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Tillhör reservation
13 (s)

30

Regeringens förslag Utskottets förslag

Bostadsbidragets belopp

Barnfamiljer

19 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer med ett barn,

530 kronor för familjer med två barn,

795 kronor för familjer med tre barn,

660 kronor för familjer med fyra barn,

265 kronor för familjer med fem eller flera barn, samt

2. med 80 procent av den del av bostadskostnaden per månad som
överstiger 1000 kronor men inte

2 400 kronor för familjer med ett eller två barn,

2 600 kronor för familjer med tre eller fyra barn,

3 125 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande bostadskostnaden
per månad upp till
2 600 kronor för familjer med ett barn,

2 900 kronor för familjer med två barn,

3 200 kronor för familjer med tre barn,

3 500 kronor för familjer med fyra barn,

3 800 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast för barn
som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsammans
men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den av
föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.

Om föräldern har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år och inte får bidrag
enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 beräknas på
den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 700 kronor. Vad
som nu har föreskrivits gäller dock inte i fråga om den som får studiemedel.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får
lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Hushåll utan barn

21 § Bostadsbidrag lämnas med 80 procent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 700 kronor men inte 1 900 kronor för
ensamboende och 2 400 kronor för makar. För hushåll där någon får
studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 1 200 kronor.

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Tillhör reservation

13 (s)

Regeringens förslag Utskottets förslag

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden
har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Gemensamma förfarandebestämmelser m. m.

22 § Kommunen prövar ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen
av bidragen.

Den som vill ha bostadsbidrag lämnar sin ansökan till kommunen.

Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som
behövs för prövningen. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden
skall sökanden eller, i fråga om makar, båda lämna på heder och
samvete.

Närmare föreskrifter i fråga om ansökningsförfarandet meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 § Bostadsbidrag lämnas för högst ett kalenderår i sänder.
Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den då rätt till bidrag

har uppkommit. Om rätten till bidrag uppkommer den första dagen i en
månad, skall dock bidraget lämnas från och med den månaden. Bidrag får
inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då
ansökan om bidrag gjordes.

24 § Bostadsbidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 100 kronor i
månaden betalas inte ut. Om bostadsbidraget inte har tagits ut före utgången
av kalenderåret efter det då bidraget kunde tas ut, har rätten till det
förfallit.

25 § Bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget, om
inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen betala ut bidraget till en
kommunal myndighet eller till någon lämplig person för att användas för
hushållets bästa.

26 § Fordran på bostadsbidrag får inte överlåtas eller utmätas.

27 § Den som uppbär bostadsbidrag skall upplysa kommunen

1. om familjen byter bostad,

2. om familjens sammansättning ändras, och

3. i fråga om hushåll utan barn, om hushållets inkomster ökar väsentligt.

Omprövning av beslut om bostadsbidrag

28 § Beslut om bostadsbidrag till
barnfamiljer skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och familjens inkomster
av förvärvsarbete har minskat med

28 § Beslut om bostadsbidrag till
barnfamiljer skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och familjens inkomster
av förvärvsarbete har minskat vä -

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Tillhör reservation

13 (s)

Regeringens förslag

mer än 25 procent i förhållande till
motsvarande inkomster enligt taxeringen
till statlig inkomstskatt året
före bidragsåret och det står klart
att inkomstminskningen kommer
att bestå under bidragsåret,

2. om familjen byter bostad eller
familjens sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget.

Utskottets förslag

sentligt i förhållande till motsvarande
inkomster enligt taxeringen till
statlig inkomstskatt året före bidragsåret
och det står klart att inkomstminskningen
kommer att bestå
under bidragsåret,

2. om familjen byter bostad eller
familjens sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget,

3. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden
har ändrats.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart
att familjen inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

29 § Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget.

29 § Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget,

4. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden
har ändrats.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart
att hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

30 § Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket
tillämpas.

30 § Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket
tillämpas. Omprövning på grund av
ändrad inkomst eller ändrad bostadskostnad
får dock avse endast
tiden från kvartalsskiftet närmast
före den dag då ansökan om omprövning
kom in till kommunen.

Återbetalning av bostadsbidrag

31 § Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt
eller delvis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något
annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med
för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har
lämnats eller lämnats med för högt belopp och bidragstagaren skäligen

BoU 1987/88:20
Bilaga 1

Tillhör reservation

13 (s)

Regeringens förslag

Utskottets förslag

BoU 1987/88:20

borde ha insett detta. Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet
enligt första stycket, får kommunen vid senare utbetalning
till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats
ut för mycket. Om återbetalningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt,
skall kommunen vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall
återbetalas.

Statsbidrag till kostnaden för bostadsbidrag

32 § För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får
kommunen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas
i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till länsbostadsnämnden. Planoch
bostadsverket sköter utbetalningen av statsbidrag.

Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Överklagande

33 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos plan- och bostadsverket.

Plan- och bostadsverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1988 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1989.

Bilaga 1

Tillhör reservation

13 (s)

34

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1 § Varje kommun skall enligt bestämmelserna i denna lag lämna bostadsbidrag
till barnfamiljer och till vissa hushåll utan barn. Kommunerna
har rätt till statsbidrag till sina kostnader.

2 § Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl
för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever
tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är kyrkobokförda
på samma adress.

Reservantens förslag till

utskottets

Förslag till
Lag om bostadsbidrag

Bidragsberättigade familjer och hushåll

Barnfamiljer

3 § Bostadsbidrag lämnas till dem som bor och är kyrkobokförda inom
kommunen och som

1. har vårdnaden om barn som stadigvarande bor hos familjen,

2. efter myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem eller

3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende hos sig.

Bostadsbidrag lämnas även för barn som för att få vård eller undervisning
bor utanför hemmet, om barnet vistas hos sin familj under minst så
lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i
familjehem eller i hem för vård eller boende, får föräldrarna bidrag även i
annat fall, om det finns särskilda skäl och socialnämnden har tillstyrkt att
bidrag lämnas.

4 § Bostadsbidrag till dem som har tagit emot barn för vård i familjehem
lämnas om barnet har bott i hemmet sedan minst tre månader.

5 § Bostadsbidrag till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge
tidvis har barn boende hos sig lämnas om barnet vistas hos föräldern så
lång tid årligen att bostadsutrymme behövs för barnet.

6 § Bostadsbidrag lämnas för barn som är under sjutton år och för
sådana äldre barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Bidrag
lämnas till och med den månad då barnet fyller sjutton år eller rätten till
förlängt barnbidrag eller studiehjälp upphör.

Hushåll utan barn Hushåll utan barn

7 § Bostadsbidrag lämnas till den 7 § Bostadsbidrag lämnas till den

som som

1. har fyllt 18 år men inte är äldre 1. är kyrkobokförd inom kommu- 35

än 28 år, nen och

Regeringens förslag

2. är kyrkobokförd inom kommunen
och

3. där bor i en bostad som han
äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

Bidrag lämnas till utgången av
det kalenderår då bidragssökanden
eller dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § Bostadsbidrag enligt 7 § lämnas inte om bidragssökanden eller dennes
make

1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är utesluten från sådant
tillägg endast på grund av bestämmelserna om inkomstprövning.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barnfamiljer

9 § Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 19 och 20 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger
63000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet
minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

10 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret
med de tillägg som följer av 11 — 13 §§. I fråga om makar skall
bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete
har minskat med mer än 25 procent
i förhållande till motsvarande inkomster
enligt taxeringen till statlig
inkomstskatt året före bidragsåret
och det står klart att inkomstminskningen
kommer att bestå under bidragsåret.

11 § Om bidragssökanden och sådana barn under sjutton år som avses i
3 § första stycket 1 eller andra stycket har en sammanlagd förmögenhet

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete
har ändrats väsentligt i förhållande
till motsvarande inkomster enligt
taxeringen till statlig inkomstskatt
året före bidragsåret och det står
klart att inkomständringen kommer
att bestå under bidragsåret.

Utskottets förslag

2. där bor i en bostad som han
äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Regeringens förslag Utskottets förslag

sorn överstiger 90000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna och
barnen har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180000 kronor,
skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande
beloppet.

12 § Om bidragssökanden eller dennes make uppbär bidragsförskott eller
underhållsbidrag för ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag,
skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som
svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret
eller, om sökanden visar att det belopp som kommer att uppbäras under
bidragsåret är lägre, det beloppet. Detsamma gäller i fråga om bidrag enligt
lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

13 § Om ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag uppbär
barnpension, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp
som svarar mot 26 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret.

Hushåll utan barn

14 § Bostadsbidrag lämnas med
lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 21 §, om den bidragsgrundande
inkomsten inte
överstiger 27000 kronor för en ensamboende
och 38000 kronor för
makar. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet
minskas med en tredjedel
av den överskjutande inkomsten.

14 § Bostadsbidrag lämnas med
lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 21 §, om den bidragsgrundande
inkomsten inte
överstiger 63000 kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet minskas
med 20 procent av den överskjutande
inkomsten.

15 § Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade
inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret
med det tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall bådas
sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna har ökat eller
minskat väsentligt i förhållande till
de inkomster som avses i första
stycket.

16 § Om bidragssökanden har en förmögenhet som överstiger 90000
kronor eller, i fråga om makar, om makarna har en sammanlagd förmögenhet
som överstiger 180000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten
höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.

Bidragets storlek skall bestämmas
med hänsyn till en beräknad
inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter
från taxeringen eller

2. inkomsterna har ändrats väsentligt
i förhållande till de inkomster
som avses i första stycket.

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Regeringens förslag Utskottets förslag

Gemensamma bestämmelser

17 § Om det är uppenbart att bidragssökanden inte behöver det bostadsbidrag
som kan beräknas enligt denna lag, får bidraget efter särskild
utredning bestämmas till lägre belopp eller ansökan avslås.

18 § Närmare föreskrifter om beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Bostadsbidragets belopp

Barnfamiljer

19 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer med
530 kronor för familjer med två barn,
795 kronor för familjer med tre barn,
660 kronor för familjer med fyra barn
265 kronor för familjer med fem eller

2. med 80 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
överstiger 1000 kronor men inte
2400 kronor för familjer med ett eller
två barn,

2600 kronor för familjer med tre
eller fyra barn,

3125 kronor för familjer med fem
eller flera barn.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första stycket
2, lämnas bostadsbidrag med
60 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp
till

2 600 kronor för familjer med ett
barn,

2900 kronor för familjer med två
barn,

3200 kronor för familjer med tre
barn,

3500 kronor för familjer med fyra
barn,

3800 kronor för familjer med fem
eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som
anges i andra stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller någon
medlem av dennes familj är handi -

ett barn,

flera barn, samt

2. med 80 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
överstiger 900 kronor men inte
2550 kronor för familjer med ett
barn,

2 900 kronor för familjer med två
barn,

3250 kronor för familjer med tre
barn,

3 600 kronor för familjer med fyra
barn,

4 000 kronor för familjer med fem
eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som
anges i första stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller någon
medlem av dennes familj är handi -

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Regeringens förslag

kappad och socialnämnden har tillstyrkt
att bidrag lämnas för en högre
kostnad.

Utskottets förslag

kappad och socialnämnden har tillstyrkt
att bidrag lämnas för en högre
kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast för barn
som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsammans
men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den av
föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.

Om föräldern har fyllt 18 år men
inte är äldre än 28 år och inte får
bidrag enligt första stycket, skall
bidrag enligt 19 § första stycket 2
beräknas på den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
700 kronor. Vad som nu har
föreskrivits gäller dock inte i fråga
om den som får studiemedel.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2
och andra stycket samma paragraf
får lämnas endast till den som bor i
en bostad som han äger eller innehar
med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2
får lämnas endast till den som bor i
en bostad som han äger eller innehar
med hyres- eller bostadsrätt.

Hushåll utan barn

21 § Bostadsbidrag lämnas med
80 procent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
700 kronor men inte
1900 kronor för ensamboende och
2400 kronor för makar.

För hushåll där någon får studiemedel
lämnas bostadsbidrag dock
endast för den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
1200 kronor.

21 § Bostadsbidrag lämnas med
80 procent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger
600 kronor men inte
2000 kronor för ensamboende och
2500 kronor för makar.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden
har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Gemensamma förfarandebestämmelser m. m.

22 § Kommunen prövar ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen
av bidragen.

39

Regeringens förslag U t skottets förslag

Den som vill ha bostadsbidrag lämnar sin ansökan till kommunen.

Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som
behövs för prövningen. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden
skall sökanden eller, i fråga om makar, båda lämna på heder och
samvete.

Närmare föreskrifter i fråga om ansökningsförfarandet meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 § Bostadsbidrag lämnas för högst ett kalenderår i sänder.
Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den då rätt till bidrag

har uppkommit. Om rätten till bidrag uppkommer den första dagen i en
månad, skall dock bidraget lämnas från och med den månaden. Bidrag får
inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då
ansökan om bidrag gjordes.

24 § Bostadsbidrag betalas ut må- 24 § Bostadsbidrag betalas ut månadsvis.
Bidrag under 100 kronor i nadsvis. Bidrag under 50 kronor i

månaden betalas inte ut. Om bo- månaden betalas inte ut. Om bostadsbidraget
inte har tagits ut före stadsbidraget inte har tagits ut före

utgången av kalenderåret efter det utgången av kalenderåret efter det
då bidraget kunde tas ut, har rätten då bidraget kunde tas ut, har rätten
till det förfallit. till det förfallit.

25 § Bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget, om
inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen betala ut bidraget till en
kommunal myndighet eller till någon lämplig person för att användas för
hushållets bästa.

26 § Fordran på bostadsbidrag får inte överlåtas eller utmätas.

27 § Den som uppbär bostadsbidrag skall upplysa kommunen

1. om familjen byter bostad,

2. om familjens sammansättning ändras, och

3. i fråga om hushåll utan barn, om hushållets inkomster ökar väsentligt.

Omprövning av beslut om bostadsbidrag

28 § Beslut om bostadsbidrag till
barnfamiljer skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och familjens inkomster
av förvärvsarbete har minskat med
mer än 25 procent i förhållande till
motsvarande inkomster enligt taxeringen
till statlig inkomstskatt året
före bidragsåret och det står klart
att inkomstminskningen kommer
att bestå under bidragsåret,

2. om familjen byter bostad eller
familjens sammansättning ändras

28 § Beslut om bostadsbidrag till
barnfamiljer skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och familjens inkomster
av förvärvsarbete har minskat väsentligt
i förhållande till motsvarande
inkomster enligt taxeringen till
statlig inkomstskatt året före bidragsåret
och det står klart att inkomstminskningen
kommer att bestå
under bidragsåret,

2. om familjen byter bostad eller
familjens sammansättning ändras

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Regeringens förslag

på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget.

Utskottets förslag

på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget,

3. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden
har ändrats.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart
att familjen inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

29 § Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget.

29 § Beslut om bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall omprövas

1. om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster
har minskat väsentligt i förhållande
till de inkomster som låg till grund
för bidragsbeslutet,

2. om hushållets inkomster har
ökat väsentligt i förhållande till de
inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,

3. om hushållet byter bostad eller
hushållets sammansättning ändras
på ett sådant sätt som har betydelse
för bidraget,

4. om den som uppbär bidraget
begär det och bostadskostnaden
har ändrats.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart
att hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

30 § Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket
tillämpas.

30 § Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket
tillämpas. Omprövning på grund av
ändrad inkomst elier ändrad bostadskostnad
får dock avse endast
tiden från kvartalsskiftet närmast
före den dag då ansökan om omprövning
kom in till kommunen.

Återbetalning av bostadsbidrag

31 § Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt
eller delvis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något
annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med
för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har
lämnats eller lämnats med för högt belopp och bidragstagaren skäligen
borde ha insett detta.

Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligt
första stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla
inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket.
Om återbetalningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt, skall kommunen
vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

BoU 1987/88:20
Bilaga 2

Tillhör reservation
14 (vpk)

Regeringens förslag Utskottets förslag BoU 1987/88:20

Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall Bilaga 2
återbetalas. Tillhör reservation

14 (vpk)

Statsbidrag till kostnaden för bostadsbidrag

32 § För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får
kommunen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas
i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till länsbostadsnämnden. Planoch
bostadsverket sköter utbetalningen av statsbidrag.

Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Överklagande

33 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos plan- och bostadsverket.

Plan- och bostadsverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1988 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1989.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

42