Bostadsutskottets betänkande
1987/88:16
om anslag till bostadsadministrationen m.m. (prop.
1987/88:100 delvis och prop. 1987/88:115)
BoU
1987/88:16
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Statens Bostadsaktiebolag,
SBAB, i princip bör åläggas ansvaret för förvaltningen av bostadslån.
Utskottet föreslår att bidragsförvaltning vid plan- och bostadsverket lokaliseras
till Karlskrona.
Reservationer har avgivits om förvaltningen av bostadslån samt beträffande
behovet av ytterligare övervägande om den centrala bidragsadministrationens
lokalisering.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen föreslår i proposition 1987/88:100 bilaga 13
1. att riksdagen till Bostadsdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 24 197 000 kr.,
2. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag om 7 500 000 kr.,
3. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag om 500 000 kr.,
4. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag om 1 227 000 kr.,
5. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bostadsstyrelsen
för budgetåret 1988/89 beräknar ett förslagsanslag om 64 102 000 kr.,
6. att riksdagen till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 61 834 000 kr.,
7. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens
planverk för budgetåret 1988/89 beräknar ett förslagsanslag om 38 460 000
kr.
Regeringen föreslår i proposition 1987/88:115 riksdagen att
dels anta vid propositionen fogade förslag till
lag om hänvisningsföreskrift till plan- och bostadsverket,
lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
1
1 Riksdagen 1987188. 19saml. Nr 16
dels godkänna de ändringar beträffande formerna för låneförvaltningen
som i propositionen förordats (avsnitt 2),
dels till plan- och bostadsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag om 130 200 000 kr. (avsnitt 4).
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt anförts
(avsnitt 3).
. •' ; J'
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1988 väckta motionerna
1987/88:Bo211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
bostadsfinansieringsaktiebolag skall avskaffas,
1987/88:Bo258 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av SBAB,
dels de med anledning av proposition 1987/88:115 väckta motionerna
1987/88:Bo35 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas attriksdagen avslår de
förändringar beträffande låneförvaltningen som föreslås i propositionen,
1987/88:Bo36 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att administrationen
av räntebidragen inom plan- och bostadsverket bör vara kvar i
Stockholm,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av
räntebidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den framtida administrationen av de statliga lånen.
Företrädare för bostadsverket samt för S ACO/SR-föreningen vid verket och
ST-Bostad har inför utskottet lämnat synpunkter bl.a. på lokaliseringen av
bidragsförvaltningen.
Skrivelser har inkommit dels från Statstjänstemannaförbundet och SACO/
SR-föreningen vid bostadsverket, dels från ST-Bostad.
Utskottet
Inledning
Riksdagen (BoU 1987/88:5 och 7) godkände i december 1987 ett regeringsförslag
om att ett plan- och bostadsverk skall inrättas den 1 juli 1988.
Riksdagen beslöt i samband härmed som sin mening ge regeringen till känna
att verket skulle lokaliseras till Karlskrona den 1 juli 1989. Regeringen har
därefter beslutat att en omlokalisering av verket till Karlskrona skall ske vid
sistnämnda tidpunkt.
Beträffande låneförvaltningen förordade utskottet att denna låg kvar i
BoU 1987/88:16
2
Stockholm tills klarhet vunnits om dess framtida organisation. På förslag av
utskottet beslöt riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att
regeringen för riksdagen redovisade sin syn på organisationen m.m. innan
slutligt beslut fattades.
I proposition 1987/88:115, som behandlas i detta betänkande, lämnas
förslag till anslag till plan- och bostadsverket för budgetåret 1988/89 samt
föreslås vissa ändringar i uppgiftsfördelningen mellan Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB, och verket. Propositionen innehåller även vissa
lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.
Förvaltningen av bostadslån m.m.
T.o.m. budgetåret 1984/85 finansierades bostadslån över statsbudgeten.
Fr.o.m. den 1 juli 1985 åvilar denna uppgift i princip SBAB. Lån finansierade
över statsbudgeten uppgår för närvarande till ca 69 miljarder kronor. Detta
belopp minskar successivt genom amortering och inlösen. De lån som
finansieras av SBAB uppgår för närvarande till ca 23 miljarder kronor.
Beloppet ökar med ca 11 miljarder kronor per år.
Utbetalning och förvaltning av lån handhas av bostadsverket-bostadsstyrelsen
och länsbostadsnämnderna. I fråga om SBAB-lån sker detta på
bolagets uppdrag och för bolagets räkning. Flertalet lånebeslut fattas på
regional nivå av länsbostadsnämnden. Nämmden förvaltar också utlämnade
lån och bevakar lånefordringar. Bostadsstyrelsen utbetalar och aviserar lån
samt prövar överklagande över nämndernas beslut.
1 propositionen anförs att det med hänsyn till den snabba ökningen av
SBAB-lånen och minskningen av lån finansierade över statsbudgeten är
naturligt att uppgiften att betala ut och avisera SBAB-lån i fortsättningen
handhas av bolaget. SBAB bör också efter överenskommelse svara för
förvaltningen av lån för bostadsändamål finansierade över statsbudgeten.
Bolaget föreslås, vad gäller dessa lån, svara för avisering m.m. medan
pantvård, bevakning av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar bör
skötas regionalt både när det gäller SBAB-lån och lån finansierade över
statsbudgeten. Den regionala låneförvaltningen föreslås tills vidare på
SBAB:s uppdrag skötas av länsbostadsnämnderna enligt avtal mellan
parterna.
Plan- och bostadsverket kommer, om riksdagen godkänner det nu
redovisade förslaget, att avlastas all låneförvaltning.
Beslut om lån och bidrag samt utbetalning av räntebidrag och övriga
bidragsformer bör enligt propositionen och i enlighet med gällande ordning
handhas av plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.
I detta avsnitt behandlar utskottet förutom propositionen också fem
motionsyrkanden. Det gäller de under allmänna motionstiden 1988 väckta
motionerna Bo211 yrkande 12 från moderata samlingspartiet och motion
Bo258 (c) yrkande 3 samt de med anledning av proposition 1987/88:115
väckta motionerna Bo35 (m) och Bo36 (fp) yrkandena 2 och 3.
I de under allmänna motionstiden väckta motionerna föreslås att SBAB
avvecklas. I motion Bo35 (m) föreslås riksdagen avslå det i propositionen
framförda förslaget om förändringar i låneförvaltningen. I denna motion
BoU 1987/88:16
3
1* Riksdagen 1987188. 19saml. Nr 16
hänvisas till vad i moderata samlingspartiets partimotion Bo211 föreslagits
om att ett nytt lånesystem bör skapas. I ett sådant system skulle, enligt
motionärerna, SBAB inte längre behövas.
I fp-motionen begärs i yrkande 2 förslag om en förändring av räntebidragen
så att dessa skiljs från det statliga lånet samtidigt som en långtgående
schablonisering av beräkningsgrunderna genomförs. Målet bör vara att
räntebidrag skall kunna betalas ut utan kännedom om låneskulder och
lånevillkor. I yrkande 3 i motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen av innebörden att de statliga lånen i framtiden skall administreras
på marknaden. Denna fråga bör utredas närmare. Regeringen bör
därefter återkomma till riksdagen med förslag.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att formerna för
låneförvaltningen bör ändras. Detta framstår som naturligt bl.a. mot bakgrund
av omständigheten att SBAB-lånen ökar snabbt samtidigt som en
minskning av lån finansierade över statsbudgeten sker. Under budgetåret
1986/87 uppgick amorteringar och inlösen till knappt 5 miljarder kronor.
Praktiskt taget hela detta belopp avser lån finansierade över statsbudgeten.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad i propositionen
förordats om låneförvaltningen, avstyrker bifall till moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 12 och till motionerna Bo35 (m) och Bo258
(c) yrkande 3 om att SBAB skall avvecklas.
Inte heller bör övervägas en administration för förvaltningen av bostadslån
i enlighet med vad i motion Bo36 (fp) yrkande 3 föreslås. Utskottet vill erinra
om att frågan om låneförvaltningen utretts i skilda sammanhang under de
senaste åren och att beslut så sent som år 1984 (BoU 1983/84:28) fattats om
att inrätta SBAB. Enligt utskottets uppfattning har SBAB:s hittillsvarande
verksamhet inneburit ökade möjligheter till en rationell ordning avseende
finansiering av den bostadslångivning för vilken staten har påtagit sig ett
ansvar. Det finns, som framgått ovan, goda skäl hävda att SBAB:s ansvar bör
utökas så att bolaget kommer att svara för förvaltningen m.m. av bostadslån i
enlighet med regeringens förslag. Motion Bo36 (fp) yrkande 3 avstyrks
sålunda.
Vad rör yrkande 2 i motion Bo36 (fp) om att en utredning bör göras om hur
en förändring av räntebidragssystemet skall ske i syfte att skilja hanteringen
av lån och bidrag har utskottet erfarit att den i propositionen anmälda
översynen i avsikt att förenkla låne- och bidragsbestämmelserna m.m.
kommer att omfatta även den i motionen aktualiserade frågan. Resultatet av
dessa överväganden bör avvaktas. Ett tillkännagivande enligt motionärernas
förslag skulle därmed inte tjäna något reellt syfte. Motionsyrkandet avstyrks
därför.
Lokaliseringen av bidragsadministrationen vid plan- och
bostadsverket
Sorn framgått ovan har regeringen, efter ett riksdagens tillkännagivande,
beslutat att omlokalisera plan- och bostadsverket till Karlskrona fr.o.m. den
1 juli 1989, dvs. ett år efter det att verket inrättats.
Vid riksdagsbeslutet (BoU 1987/88:5 s. 11 och BoU 1987/88:7) anförde
bostadsutskottet att låneförvaltningen borde ligga kvar i Stockholm till dess
BoU 1987/88:16
4
klarhet vunnits om dess framtida organisation. Utskottet fann det lämpligt
att regeringen för riksdagen redovisade sin syn på organisationsfrågan och
betonade vikten av att låneförvaltningen kunde fungera även vid en
omlokalisering. Enligt den organisationskommitté som haft i uppdrag att
lämna förslag till verksamheten m.m. vid ett nytt plan- och bostadsverk
sysselsattes knappt 50 årsarbetskrafter budgetåret 1986/87 med låne- och
bidragsförvaltningen. Cirka hälften av dem är sysselsatta med bidragsförvaltningen.
I den nu aktuella propositionen har regeringen lämnat den efterfrågade
redovisningen. Därav framgår bl.a. att plan- och bostadsverket kommer att
avlastas all låneförvaltning när SBAB i princip ges ansvaret för den. Dock
kommer administrationen av olika bidrag - bl.a. räntebidragen - att vara en
uppgift för verket. Frågan om lokaliseringen av den del av verket som har att
ansvara för denna verksamhet tas upp i motion Bo36 (fp) yrkande 1.
Motionärerna anför att bidragsverksamheten allvarligt hotas och allvarliga
konsekvenser inträffar om den inte blir kvar i Stockholm. Det är angeläget
att personalen kan förmås stanna inte minst därför att ett nytt datasystem för
låne- och bidragshanteringen just nu provkörs. Nära kontakter mellan dem
som administrerar räntebidragen och bottenlåneinstituten talar enligt motionärerna
också för att administrationen skall vara kvar i Stockholm.
Som framgått av vad utskottet tidigare (BoU 1987/88:5) anfört har
utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av
att låne- och bidragsförvaltningen fungerar utan störningar. Utskottet delar
också motionärernas uppfattning när det gäller betydelsen av att behålla den
personal inom bostadsstyrelsen som är sysselsatt med bidragsadministrationen.
Utskottet finner det angeläget att det nya plan- och bostadsverket i sin
helhet lokaliseras till Karlskrona. Enligt vad som framförts av ledningen för
det nya plan- och bostadsverket är förvaltningen av räntebidragen vidare en
verksamhet som utifrån rationella utgångspunkter väl skulle kunna förläggas
utanför Stockholm. Utskottet vill för sin del tillägga att en lokalisering till
Karlskrona får anses vara till fördel för verksamheten bl.a. därför att en
minskad rörlighet för den personal som arbetar med det datasystem som
behövs för bidragsadministrationen då kan väntas. Erfarenheter av lokaliseringar
av ”datatäta” myndigheter till landsorten visar på en mindre
personalrörlighet jämfört med vad som gäller för liknande myndigheter som
ligger i Stockholm.
Mot bakgrund av vad nu anförts om vikten av en fungerande bidragsförvaltning
och att behålla den personal som är sysselsatt med denna förvaltning
samt om det angelägna i att hela verket samlas i Karlskrona vill utskottet
anföra följande.
Enligt utskottets mening bör en organisation för bidragsförvaltningen
byggas upp parallellt med att den övriga verksamheten i Stockholm pågår.
När så den nya bidragsförvaltningen är beredd att ta över den praktiska
verksamheten är det dags att avveckla motsvarande verksamhet i Stockholm
och starta med bidragsförvaltningen i Karlskrona. Tidpunkten för när detta
skall ske får beslutas av regeringen, naturligtvis i nära kontakt med det nya
verkets ledning och efter samråd med berörd personal.
För att det skall vara möjligt att behålla kompetensen avseende bidragsför -
BoU 1987/88:16
5
valtningen i Stockholm under tiden fram till flyttningen är det enligt
utskottets mening erforderligt att dubblera vissa befattningar. Den ökade
anslagsbelastningen som blir följden av ett sådant arrangemang får täckas
antingen genom överskridande av anslaget till plan- och bostadsverket eller
genom att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen lägger fram
förslag om ökade anslag till verket.
Den personal som i dag sköter förvaltningen av lån och bidrag på
bostadsstyrelsen och som tar tjänst för motsvarande verksamhet i det nya
plan- och bostadsverket bör garanteras fortsatt sysselsättning i Stockholmsområdet
när verksamheten avvecklas i Stockholm. Såvitt utskottet kan
bedöma torde det finnas goda möjligheter att bereda dessa personer
sysselsättning i området med arbetsuppgifter som i allt väsentligt ligger i linje
med det arbete de nu har. Enligt vad utskottet erfarit är det troligt att vissa av
dessa personer kan beredas arbete i SBAB när låneförvaltningen överförs
dit.
Vad utskottet nu förordat om en temporär parallell förvaltningsorganisation,
om dubblering av vissa befattningar samt om vissa personalsociala
garantier bör ge goda förutsättningar för en fungerande bidragsförvaltning i
samband med den omlokalisering till Karlskrona som utskottet ovan uttalat
sig för. Att utskottet anser att en lokalisering till Karlskrona på längre sikt är
att föredra också för bidragsförvaltningen framgår av vad utskottet nu
framhållit.
Vad nu anförts om de åtgärder som bör vidtas för lokaliseringen av
bidragsförvaltningen till Karlskrona bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Vad i motion Bo36 (fp) yrkande 1 föreslagits om att
denna förvaltning skall ligga kvar i Stockholm avstyrks med hänvisning till
vad nu anförts.
Övriga frågor
Utskottet föreslår riksdagen att anta de i propositionen intagna lagförslagen.
Dessa är lag om hänvisningsföreskrift till plan- och bostadsverket, lag om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10) samt lag om ändring i lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m.
Vad i proposition 1987/88:115 föreslagits om anslag till plan- och bostadsverket
för budgetåret 1988/89 tillstyrks av utskottet liksom vad i budgetpropositionen
föreslagits om anslag till bostadsdepartementet m.m. och till
länsbostadsnämnderna för budgetåret 1988/89.
Övriga frågor i proposition. 1987/88:115 har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande formerna för låneförvaltningen
att riksdagen godkänner av vad i proposition 1987/88:115 föreslagits
och avslår motionerna 1987/88:Bo35, 1987/88:Bo36 yrkande 3, 1987/
88:Bo211 yrkande 12 och 1987/88:Bo258 yrkande 3,
BoU 1987/88:16
6
2. beträffande förändring av räntebidragssystemet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo36 yrkande 2,
3. beträffande lokalisering av bidragsförvaltningen
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Bo36 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande de i propositionen intagna lagförslagen
att riksdagen antar i proposition 1987/88:115 och i bilaga till detta
betänkande intagna förslag till
a) lag om hänvisningsföreskrift till plan- och bostadsverket,
b) lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
c) lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.,
5. beträffande anslag
att riksdagen
I. med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/88:115 till
Plan- och bostadsverket för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
om 130 200 000 kr.,
II. med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 13 för budgetåret
1988/89 anvisar
a) till Bostadsdepartementet ett förslagsanslag om 24 197 000 kr.,
b) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag om 7 500 000 kr.,
c) till Extra utgifter ett reservationsanslag om 500 000 kr.,
d) till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ett
reservationsanslag om 1 227 000 kr.,
e) till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag om 61 834 000 kr.,
6. beträffande övriga frågor
att riksdagen lägger proposition 1987/88:115 till handlingarna.
Stockholm den 21 april 1988
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson
(s), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s), Margareta Gard (m), Britta
Sundin (s) och Eva Rydén (c).
BoU 1987/88:16
7
Reservationer
BoU 1987/88:16
1. Formerna för låneförvaltningen (mom. 1)
Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Margareta Gard
(m) och Eva Rydén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 och i motionerna Bo35 (m)
och Bo258 (c) framhålls vikten av att ett nytt och förenklat lånesystem införs.
Bl.a. bör övervägas att införa ett s.k. enhetslån. I motionerna framförs
förslag om en reformerad ordning för finansiering av den bostadslångivning
för vilken staten har påtagit sig ett ansvar. Kreditförsörjningen kan med
fördel administreras av bottenlåneinstituten. Det finns inte längre skäl att
dela upp långivningen för den enskilda fastigheten i ett bottenlån och ett
bostadslån. En ordning med ett lån är till fördel för såväl låntagare som
långivare samtidigt som det blir lättare att genomföra de förenklingar av
bostadslångivningen som är nödvändiga. Att bottenlåneinstituten också skall
svara för förvaltningen av de statliga lånen som i dag förvaltas av SBAB eller
bostadsverket är då rationellt. Med en lösning i enlighet med vad motionärerna
förordar finns inte skäl att ha kvar SBAB.
Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen
till känna vad nu anförts om förvaltning av bostadslån m.m. Vad i motion
Bo36 (fp) yrkande 3 föreslagits om administrationen av de bostadslånen får i
allt väsentligt anses tillgodosett med vad nu anförts. Propositionen avstyrks
såvitt nu är i fråga.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande formerna för låneförvaltningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo35, 1987/88:Bo211
yrkande 12 och 1987/88:258 yrkande 3 samt med anledning av motion
1987/88:Bo36 yrkande 3 och med avslag på proposition 1987/88:115
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Formerna för låneförvaltningen (mom. 1)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo36 (fp) kan det finnas anledning att förvaltningen
inte bara av bottenlånen utan även av bostadslånen administreras ute på
marknaden. Det bör förutsättningslöst utredas hur denna förvaltning
närmare skall utformas. Det finns i dag inte tillräckliga skäl att förorda den
ordning som föreslås i propositionen. Enligt utskottets mening är det
material på vilket regeringen grundar sitt ställningstagande alltför summariskt.
Som bakgrund till kommande överväganden i ämnet behövs fylligare
underlag. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag i frågan.
Vad nu anförts innebär ett bifall till motionens yrkande 3. Ett tillkännagi- g
vande av vad där föreslagits om ytterligare utredning beträffande den
framtida administrationen av de statliga bostadslånen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Moderata samlingspartiets partimotion
Bo211 yrkande 12 samt motionerna Bo35 (m) och Bo258 (c) yrkande 3 är till
inte ringa del tillgodosedda med vad nu anförts.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande formerna för låneförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo36 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1987/88:Bo35, 1987/88:Bo211 yrkande 12
och 1987/88:Bo258 yrkande 3 samt med avslag på regeringens förslag
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Förändring av räntebidragssystemet (mom. 2)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Margareta Gard (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Vad rör” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
I en reservation (m, fp) till betänkande BoU 1986/87:10 (s. 113) har
framhållits att det finns goda skäl överväga hur ett bostadsfinansieringssystem
skall utformas där det direkta sambandet mellan lån och räntebidrag
ersätts med ett mera schablonmässigt system. Motiven för en sådan ordning
har inte bara fortfarande giltighet, de har snarare förstärkts under det senaste
året.
Ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad i motion Bo36 (fp)
yrkande 2 förordats i frågan bör göras av riksdagen. Riksdagen bör
skyndsamt föreläggas förslag i frågan.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande förändring av räntebidragssystemet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo36 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Lokalisering av bidragsförvaltningen (mom. 3)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Tore Claeson (vpk) och Margareta Gard (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”1 den ” och på
s. 6 slutar med ”nu anförts ” bort ha följande lydelse:
När en riksdagsmajoritet (s och c) hösten 1987 beslöt förorda att det nya
plan- och bostadsverket skulle omlokaliseras till Karlskrona anfördes från
bostadsutskottet att låneförvaltningen borde ligga kvar i Stockholm till dess
klarhet vunnits om dess framtida organisation. Det är nämligen, betonade
utskottet, av yttersta vikt att låneförvaltningen kan fungera. Utskottet
anförde också att regeringen för riksdagen borde redovisa sin syn på denna
förvaltnings organisation innan slutligt beslut om dess utformning fattades.
I nu föreliggande proposition lämnas förslag till låne- och bidragsförvalt -
BoU 1987/88:16
9
ningens organisation. Utskottet konstaterar dock att den viktiga frågan om
bidragsförvaltningens lokalisering inte behandlas i propositionen. Som
utskottet tidigare (BoU 1987/88:5) framhållit skulle störningar bl.a. i
bidragshanteringen få stora konsekvenser för låntagarna och för statsverket i
form av ökade kostnader.
Inledningsvis bör slås fast det angelägna i att den resurs som personalen
utgör kan stanna inom verksamheten. En fortsatt lokalisering till Stockholm
innebär därvid att verksamheten kan pågå i det närmaste som för närvarande
och att de flesta som i dag arbetar med bidragsförvaltningen kommer att ha
kvar motsvarande uppgifter i det nya plan- och bostadsverket. Att väl
fungerande rutiner kan behållas och utgöra grund för kommande reformer är
av stor betydelse inte minst när det gäller den typ av verksamhet som
låneförvaltningen representerar. En alltför stor personalomsättning kan
innebära inte acceptabla störningar.
Inom bostadsverket pågår arbetet med att provköra ett nytt datasystem
som har planerats i mera än tio år. Det är naturligtvis inte minst mot
bakgrund härav av största vikt att de störningar i verksamheten som en
omlokalisering innebär kan undanröjas i detta viktiga skede. Bidragsförvaltningen
bör därför ligga kvar i Stockholm till dess ytterligare klarhet vunnits
om denna förvaltnings utformning m.m.
Även om sålunda flera faktorer talar för en fortsatt lokalisering av
bidragsförvaltningen till Stockholm finns det enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att föreslå regeringen att överväga lokaliseringsfrågan.
Frågan bör utredas i särskild ordning. I en sådan översyn bör
konsekvenserna av de olika lokaliseringsalternativen - Stockholm eller
Karlskrona - belysas bl.a. vad gäller kostnader och personalfrågor. Inte
minst viktigt är det att få belyst vilka åtgärder som behöver vidtas så att, vid
en eventuell omlokalisering, nettoaviseringssystemet kan fungera friktionsfritt.
Det är också viktigt att garantier skapas så att den personal som nu
arbetar med bidragsförvaltningen i Stockholm där kan beredas i det närmaste
motsvarande uppgifter.
Regeringen bör i förening med sin syn på frågan för utskottet redovisa ett
underlagsmaterial som gör det möjligt för riksdagen att bedöma lokaliseringen.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo36 (fp) yrkande 1 anfört om
ytterligare överväganden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande lokalisering av bidragsförvaltningen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo36 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Lokalisering av bidragsförvaltningen (mom. 3)
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”1 den” och på
s. 6 slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:
Vid ställningstagande i lokaliseringsfrågan bör en princip vara att i första
hand överväga en omlokalisering av funktioner. Det finns då goda skäl för
BoU 1987/88:16
10
uppfattningen att den typ av verksamhet som bidragsförvaltningen representerar
är en funktion som är lämplig att lokalisera utanför Stockholmsområdet.
Bidragsförvaltningen med ett stort inslag av ADB lämpar sig väl för en
lokalisering till landsorten och då naturligtvis till Karlskrona dit verket
kommer att lokaliseras vid halvårsskiftet 1989. Dessutom har det visat sig
från ”datatäta” myndigheter att personalresurserna, genom en minskad
rörlighet, väl så bra kan tas till vara om verksamheten lokaliseras utanför
storstadsområdena. Vidare ligger det naturligtvis ett stort värde i att hela det
nya verket kan lokaliseras till en ort.
Enligt utskottets mening har emellertid i propositionen inte lämnats det
underlag som rimligen kan begäras när det gäller att bedöma vissa
konsekvenser beträffande lokaliseringen av bidragsförvaltningen. Bl.a. bör
regeringen ytterligare belysa kostnaderna av de olika alternativen. Regeringen
bör också redovisa hur, vid en lokalisering till Karlskrona, de övergångsproblem
som kan uppstå skall bemästras. Det måste bl.a. skapas rimliga
garantier för att nettoaviseringen av räntebidragen i samband med en
omlokalisering kan ske utan ekonomisk skada för statsverket och för
låntagarna. Vidare kan det finnas anledning att överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att behålla personalen i Stockholm till dess bidragsadministrationen
i Karlskrona är beredd att ta över verksamheten. Det kan visa sig
lämpligt att under en övergångstid dubblera vissa befattningar. I avsikt att
göra det möjligt att i princip behålla nuvarande bemanning på dessa
befattningar bör riksdagen redan nu uttala att de personer som upprätthåller
dem skall garanteras sysselsättning i Stockholmsområdet med i allt väsentligt
likvärdiga arbetsuppgifter även efter omlokaliseringen.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
motion Bo36 (fp) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad nu
anförts om ytterligare överväganden beträffande en lokalisering av bidragsförvaltningen
till Karlskrona samt om de riktlinjer som bör vägleda dessa
överväganden. En proposition bör lämnas riksdagen i sådan tid att riksdagen
kan behandla den under hösten 1988. I förslaget bör regeringen givetvis
redovisa sin syn på lokaliseringsfrågan.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande lokalisering av bidragsförvaltningen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo36 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
BoU 1987/88:16
11
Av utskottet tillstyrkta
1 Förslag till
Lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre författningar
Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om
bostadsstyrelsen eller statens planverk efter utgången av juni månad 1988
skall avse plan- och bostadsverket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
2 Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 8 §, 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 § planoch
bygglagen (1987:10)1 orden "statens planverk” skall bytas ut mot "planoch
bostadsverket."
BoU 1987/88:16
Bilaga
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
^Lagen omtryckt 1987:246.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m.
Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 3 § lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.l orden "statens planverk" skall bytas ut mot "plan- och
bostadsverket".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
^Lagen omtryckt 1987:247.
gotab Stockholm 1988 15148
12