Bostadsutskottets betänkande
1987/88:15
om naturresurslagen
BoU
1987/88:15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sju motioner helt eller delvis om ändringar i
naturresurslagen (NRL) m.m. Bl.a. föreslås att genom NRL ytterligare
vattenområden och älvsträckor skall undantas från utbyggnad samt att
riksdagen skall göra ett uttalande om vattenkraftens roll i energibalansen. I
en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att en översyn av
hushållningsbestämmelserna i NRL bör göras.
Utskottet föreslår att Edänge i Mellanljusnan skall skyddas genom NRL.
Övriga motioner avstyrks.
Reservationer har avgivits till förmån för motionerna.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna:
1987/88:Bo501 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att skydd enligt naturresurslagen skall ges Voxnan i hela
dess sträckning mellan Siksjön och Vallhaga.
1987/88:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över hushållningen med
naturresurser enligt NRL skall överföras till naturvårdsverket,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att mineralutvinning inte skall kunna komma till stånd i
områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo719.
1987/88:Bo503 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hushållningsbestämmelserna
i naturresurslagen,
2. att riksdagen beslutar att för all framtid undanta de fyra outbyggda
Norrlandsälvarna från vattenkraftsutbyggnad,
3. att riksdagen beslutar ge ett förstärkt skydd i naturresurslagen av
Ammerån, Edänge, Emån, Hårkan och Voxnan i enlighet med motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo720.
1
1 Riksdagen 1987/88. 19sami. Nr 15
Rättelse: S. 14 rad 14 och 15 nedifrån Står: Kärrbackstrand Rättat tilLHöljes
1987/88:Bo504 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå,
ca 66 TWh, som riksdagen tidigare uttalat sig för, inte skall ske,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att Emån, Voxnan uppströms Edsbyn, Ammerån,
Edänge, Meåforsen, Klippen och Luleälven sträckan mellan Vietas och
Stora Lulevattnet skyddas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förtydligande vad avser Hårkan i naturresurslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om avsättande av de fyra orörda huvudälvarna och
ytterligare några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar,
1987/88:Bo514 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att de vattenområden vari kraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning
för kraftändamål enligt 3 kap. 6 § NRL inte får utföras skall utvidgas
med i motionen angivna fem områden, nämligen Ammerån, Hårkan,
Edänge, Voxnan uppströms Edsbyn och Emån.
1987/88:Bo542 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar införa Edängeprojektet, dvs. älvsträckan Malmyrströmmen—Arbråsjöarna
i Ljusnan, i Ljusdals kommun. Gävleborgs län, i
lagen om hushållning med naturresurser m.m.
1987/88:Bo544 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder i syfte att ännu tydligare än vad som hittills skett
för kommunerna klarlägga de intressen som naturresurslagen har att
tillgodose.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo872.
Utskottet
Inledning
Riksdagen antog i november 1986 lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. (prop. 1985/86:3, BoU 1986/87:3). Lagen trädde i kraft
den 1 juli 1987. Naturresurslagen (NRL) innehåller bestämmelser om den
framtida användningen av mark och vatten. I NRL föreskrivs bl.a. att stora
mark- och vattenområden, som inte alls eller endast obetydligt är påverkade
av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, så långt möjligt skall
skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär.
Mark-och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
Förutom i det ovannämnda betänkandet har bostadsutskottet våren 1987
(BoU 1986/87:9) behandlat motioner om NRL. I nu föreliggande betänkande
behandlar utskottet motioner väckta under allmänna motionstiden 1988 i
vilka bl. a. föreslås ändringar i NRL och uttalande från riksdagen i avsikt att
klargöra vissa tillämpningsfrågor som berör lagen.
BoU 1987/88:15
2
Vissa övergripande frågor om NRL
BoU 1987/88:15
I motion Bo503 (c) yrkande 1 föreslås riksdagen hos regeringen begära en
översyn av hushållningsbestämmelserna i NRL. I motionen hänvisas till
motiveringen i motion Jo720 (c). Där anförs att naturvårdslagstiftningen bör
ses över i avsikt att ge denna lagstiftning större tyngd i förhållande till annan
lagstiftning än vad som i dag, enligt motionärerna, är fallet. I sammanhanget
bör hushållningsbestämmelserna i NRL ses över.
Bostadsutskottet vill anföra följande. Riksdagen kommer under våren
1988 att ta ställning till proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför
1990-talet. I propositionen, som för närvarande bereds av jordbruksutskottet,
tas upp inriktningen av naturvårdspolitiken. Bl.a. anges att en samlad
översyn av naturvårdslagstiftningen kommer att genomföras.
Vad rör den genom motionen aktualiserade frågan om hushållningsbestämmelserna
i NRL vill utskottet erinra om sitt ställningstagande vid
beslutet om lagens tillkomst år 1986. Vid denna behandling underströk
utskottet vad i den då aktuella partimotionen från centerpartiet anförts om
vikten av att bevarandeintressena fick ett effektivt stöd i lagen. Kortsiktiga
samhällsekonomiska intressen skulle inte, anförde utskottet, få föranleda att
det skydd som NRL gav omprövades eller naggades i kanten. För att ge
uttryck åt denna uppfattning föreslog utskottet och beslöt riksdagen en
ändring i propositionen så att i lagens inledande paragraf markerades att en
långsiktigt god hushållning skall främjas.
Utskottet finner inte anledning att nu, mindre än ett år efter lagens
ikraftträdande, föreslå riksdagen att göra den översyn motionärerna förordar.
Den ökade samordning mellan NRL och naturvårdslagstiftningen som
motionärerna efterlyser kan för övrigt komma att övervägas i den översyn av
naturvårdslagstiftningen som enligt miljöpropositionen kommer att genomföras.
Motion Bo503 (c) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till det nu
anförda.
I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 föreslås riksdagen besluta
ändra NRL så att mineralutvinning inte skall kunna komma till stånd i de
områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag. Vad motionärerna
syftar på är uppenbarligen att ytterligare åtgärder skall vidtas i avsikt
att undvika exploatering av de obrutna fjällområdena i vad gäller mineralutvinning.
I princip likalydande yrkande som det nu framförda har utskottet
behandlat två gånger tidigare. Bostadsutskottet har därvid erinrat om ett
riksdagsbeslut år 1977 (CU 1977/78:8 s. 7). I detta riksdagsbeslut på vilket de
av motionärerna åsyftade bestämmelserna i NRL vilar anfördes beträffande
de obrutna fjällområdena ”att endast mycket starka samhällsintressen bör
leda till att gruvdrift bör komma i fråga”. Civilutskottet anförde vidare att
konflikter mellan olika intressen får lösas från fall till fall genom beslut, i
regel vid prövning av fråga om gränsändring (av det obrutna fjällområdet).
Bostadsutskottet har därefter, vid sin behandling av NRL, slagit fast att
mycket starka samhällsintressen t.ex. innebär för landet starka näringspolitiska
och sysselsättningspolitiska skäl eller försörjningsberedskapsskäl. Vad
utskottet förordat har omfattats av en bred majoritet av riksdagens ledamö
-
ter. Avvägningen mellan de olika anspråk som kan göra sig gällande mot de
obrutna fjällområdena får anses godtagbar. Utskottet, som inte finner
anledning ändra uppfattning i frågan, föreslår att riksdagen avslår folkpartiets
partimotion Bo502 yrkande 3.
Genom motion Bo544 (m) aktualiseras vissa kommunala bedömningar av
NRL. Motionärerna begär att åtgärder vidtas i syfte att ännu tydligare än vad
som skett för kommunerna klarlägga de intressen som NRL har att
tillgodose. Motiveringen till yrkandet finns i motion Jo872 (m). I denna
motion behandlas frågor om en levande skärgård m.m. Motionärerna
hänvisar till vissa uttalanden av riksdagen i samband med tillkomsten av planoch
bygglagen och NRL. Utskottet anförde då att det var viktigt att den
fysiska planeringen gavs en sådan utformning att en berättigad efterfrågan på
fritidsbostäder kunde komma til! stånd.
Ansvaret för att genomföra den fysiska planeringen åvilar ytterst kommunerna.
Ett uttalande av riksdagen kan och bör självfallet inte innebära
ingrepp i den kommunala kompetensen härvidlag. Däremot får ett riksdagsuttalande
som det nu refererade anses ge kommunerna vissa riktlinjer för hur
riksdagen anser att den fysiska planeringen kan bedrivas; riktlinjer som det
ligger i den enskilda kommunens hand att förverkliga, om så anses lämpligt.
Utskottet finner det inte motiverat för riksdagen att, i enlighet med förslaget i
motion Bo544 (m), upprepa sitt tidigare ställningstagande om de intressen
som NRL har att tillgodose. Motionen bör sålunda avslås av riksdagen.
Ansvaret för NRL på central nivå tas upp i folkpartiets partimotion Bo502
yrkande 1. Motionärerna föreslår att naturvårdsverket ges ansvaret för NRL
på centralnivå. För närvarande åvilar denna uppgift planverket. Fr.o.m. den
1 juli 1988 förs uppgiften över till det nyinrättade plan- och bostadsverket.
Ett yrkande med samma innebörd avstyrkte utskottet och avslog riksdagen
så sent som i december 1987. Utskottet anförde därvid bl.a. att det måste
anses vara en fördel att den fysiska planeringen hålls samman på central nivå
av det nya plan- och bostadsverket. För närvarande har ju planverket ett
samordnande och övergripande ansvar för denna planering. Utskottet
vidhåller sin uppfattning. Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 1 avstyrks
med hänvisning till denna uppfattning.
Vattenområden och älvsträckor m.m.
I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden om vattenkraftens roll i energibalansen,
om skydd för de fyra huvudälvarna m.fl. älvar utöver det skydd som
NRL ger. Vidare behandlas motioner om att följande vattenområden eller
älvsträckor skall undantas från utbyggnad och alltså ingå i NRL: Ammerån
och Hårkan i Indalsälven, Klippen i Umeälven, Meåforsen i Ångermanälven,
Edänge i Mellanljusnan, viss del av Voxnan, Emån samt Luleälven
mellan Vietas och Stora Lulevattnet (Jaurekaska). Samtliga nu refererade
motionsyrkanden har utskottet behandlat tidigare, de flesta av dem vid flera
tillfällen. Här kan erinras om att utskottet år 1986 (BoU 1986/87:3) vid sin
behandling avförslag till NRL och år 1987 (BoU 1986/87:9) vid behandling av
vissa frågor om NRL tog ställning till praktiskt taget samtliga nu aktualiserade
motionsyrkanden.
BoU 1987/88:15
4
Inledningsvis behandlar utskottet motion Bo504 (fp) yrkande 1 om
vattenkraftens roll i energibalansen. Motionärerna föreslår ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att någon vattenkraftsutbyggnad utöver
den produktionsnivå, ca 66 terawattimmar (TWh), som riksdagen tidigare
uttalat sig för inte skall ske.
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkande åren 1985,1986 och
1987 och därvid bl.a. anfört att energipolitiken skall förås med fasthet och
konsekvens och att det inte var lämpligt eller erforderligt med ett tillkännagivande
enligt motionärernas förslag. Utskottet vill nu erinra om att i den
energiproposition (prop. 1987/88:90 s. 67) som förelagts riksdagen anförs att
det bör finnas goda möjligheter att uppnå gällande utbyggnadsmål om en
vattenkraftsutbyggnad motsvarande minst 2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet inom ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna.
Utskottet finner inte anledning ändra uppfattning. Riksdagens tidigare
uttalanden om vattenkraftens roll i energibalansen bör vägleda de konkreta
besluten. Motion Bo504 (fp) yrkande 1 avstyrks sålunda.
I motionerna Bo503 (c) yrkande 2 och Bo504 (fp) yrkande 4 föreslås att de
fyra huvudälvarna m.fl. avsätts som nationalälvar. I den sistnämnda motionen
föreslås att även Byskeälven och Råneälven förklaras som nationalälvar.
De av motionärerna aktualiserade älvarna omfattas av det skydd som NRL
ger. Utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande yrkande förra året
att en förklaring som nationalälvar inte skulle innebära väsentligt bättre
skydd än det NRL erbjuder. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Ett
riksdagens beslut enligt förslaget i motionerna Bo503 (c) yrkande 2 och
Bo504 (fp) yrkande 4 är inte erforderligt och inte heller lämpligt. Ett beslut i
enlighet med motionerna skulle tolkas som ett accepterande av uppfattningen
att ett bevarande av huvudälvarna med stöd av NRL inte skulle vara
möjligt. Enligt utskottets mening är detta inte förhållandet. Motionsyrkandena
avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.
I motionerna Bo503 (c) yrkande 3, Bo504 (fp) yrkande 2, Bo514 (vpk) och
Bo542 (c) de tre första yrkandena såvitt nu är i fråga föreslås att NRL ändras
så att Edänge i Mellanljusnan kommer att omfattas av lagens skydd.
Regeringen har hösten 1987 beslutat avslå en ansökan om att projektet
Edänge skulle få genomföras. Med hänvisning till detta ställningstagande är
det, som framhålls i motionerna, rimligt att NRL ändras i avsikt att undanta
Edänge från utbyggnad. Enligt utskottets mening bör älvsträckan definieras i
NRL i enlighet med vad som tidigare gällde då den ingick bland de
älvsträckor som togs upp i 11 kap. 1 § vattenlagen (1983:291). Sålunda bör
sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöarna undantas från utbyggnad.
För närvarande ingår sträckan mellan Laforsen och Malmyrströmmeni
NRL. Utskottet bör med anledning av motionerna föreslå riksdagen att anta
ett förslag till lag om ändring i NRL i enlighet med vad utskottet nu föreslagit.
Den nu föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 juli 1988. I bilaga till detta
betänkande lägger utskottet fram ett sådant förslag.
I motionerna Bo503 (c) yrkande 3, Bo504 (fp) yrkandena 2 och 3, Bo514
(vpk) föreslås att Ammerån och Hårkan i Indalsälven, Eman och Voxnan
uppströms Edsbyn skall undantas från utbyggnad och alltså ingå i NRL. I
BoU 1987/88:15
5
motion Bo501 (fp) föreslås att Voxnan i hela dess sträckning mellan Siksjön
och Vallhaga skall ingå i NRL.
Även samtliga dessa yrkanden har prövats av utskottet vid flera tillfällen
bl.a. år 1986 och år 1987. Beträffande Ammerån prövas detta projekt för
närvarande av vattendomstolen. Domstolens yttrande till regeringen kan
väntas tidigast första halvåret i år. Även projektet Emån prövas av
vattendomstolen. Denna prövning kommer, enligt vad utskottet erfarit, inte
att vara klar före sommaren. Riksdagens tidigare ställningstaganden står
fast. Projekten bör kunna prövas. Inte heller är utskottet berett ändra sina
tidigare ställningstaganden beträffande Voxnan och Hårkan och föreslå att
dessa älvsträckor omfattas av NRL på sätt som föreslås i motionerna.
I motion Bo504 (fp) yrkande 3 såvitt begärs ett förtydligande så att det
klargörs att även utflödena i Hotagen i vad avser Hårkan kommer att
undantas från utbyggnad.
I NRL är ”Hårkan uppströms Hotagen” undantagen från vattenkraftsutbyggnad
m.m. Utflödena i Hotagen kan alltså prövas. Det har inte, som
motionärerna synes hävda, varit avsikten att undanta de flöden som rinner ut
i Hotagen från utbyggnad. Någon ändring i NRL i enlighet med förslaget i
motionen är utskottet inte berett tillstyrka.
I motion Bo504 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås att även
Meåforsén i Ångermanälven, Klippen i Umeälven och Jaurekaska i Luleälven
skall ingå i NRL.
Beträffande dessa projekt kan följande upplysningar ges. Klippen prövas
för närvarande av regeringen. Meåforsen omfattas t.o.m. den 24 oktober
1988 av ett interimistiskt naturreservat enligt 11 § naturvårdslagen. Jaurekaska
som har prövats enligt vattenlagen anses det inte vara ekonomiskt
försvarbart att bygga ut.
Riksdagen bör inte genom ändringar i NRL ingripa i den pågående
prövningen av Klippen. Inte heller bör riksdagen ändra sina ställningstaganden
beträffande de övriga två projekt som nu behandlas. Motion Bo504 (fp)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av hushållningsbestämmelserna i NRL
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo503 yrkande 1,
2. beträffande exploatering av de obrutna fjällområdena
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo502 yrkande 3,
3. beträffande vissa kommunala bedömningar av NRL
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo544,
4. beträffande ansvaret för NRL på central nivå
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo502 yrkande 1,
5. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo504 yrkande 1,
6. beträffande de fyra huvudälvarna m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo503 yrkande 2 och 1987/
88:Bo504 yrkande 4,
BoU 1987/88:15
6
7. beträffande Edänge
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo503 yrkande 3,
1987/88:Bo504 yrkande 2, 1987/88:Bo514 och 1987/88:Bo542 de tre
förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga antar som bilaga till detta
betänkande fogat och som utskottets förslag betecknad lydelse till lag
om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.,
8. beträffande Ammerån, Hårkan, Emån och Voxnan
att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Bo501,1987/88 :Bo503 yrkande
3, 1987/88:Bo504 yrkandena 2 och 3 samt 1987/88:Bo514 samtliga
motioner utom den förstnämnda såvitt nu är i fråga,
9. beträffande utflöden i Hotagen
att riksdagen avslår Bo504 yrkande 3 såvitt nu är i fråga,
10. beträffande Meäforsén, Klippen och Jaurekaska
att riksdagen avslår Bo504 yrkande 2 såvitt nu är i fråga.
Stockholm den 14 april 1988
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils
Nordh (s), Berit Bölander (s), Britta Sundin (s), Jan Sandberg (m) och Eva
Rydén (c).
Reservationer
1. Översyn av hushållningsbestämmelserna i NRL (mom. 1)
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vad rör” och
slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Det är att hälsa med tillfredsställelse att regeringen nu är beredd att ta
initiativ till en översyn av naturvårdslagstiftningen. Det har i olika sammanhang,
inte minst under de senaste månaderna, visat sig nödvändigt att en
översyn av denna lagstiftning görs i avsikt att göra den effektivare. I den
översyn som kommer att göras är det naturligt att även kopplingen mellan
denna lagstiftning och NRL som onekligen finns beaktas. Den övergripande
naturresurslagstiftningen bör mera ange hur resurserna skall förvaltas och
inte hur en expolatering skall ske med mindre områden undantagna. Särskilt
betydelsefullt är det att ändringar i lagkomplexen görs så att de olika lagarna
på miljövårdsområdet kompletterar varandra på det sätt som var avsikten
BoU 1987/88:15
7
när de skapades. Bl.a. bör oven ägas hur hushållningsbestämmelserna i NRL
skall utformas så att olika intressen kan få det skydd de enligt lagen bör ha.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo503 (c) yrkande 1 föreslagit bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande översyn av hushållningsbestämmelserna i NRL
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo503 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Exploatering av de obrutna fjällområdena (mom. 2)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 princip” och
på s. 4 slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i folkpartiets partimotion Jo719 och tidigare i reservationer
(fp) bör NRL ändras så att mineralutvinning i princip inte kan ske inom de
obrutna fjällområdena. NRL har brister i detta avseende. Detta är i högsta
grad otillfredsställande. Det är viktigt att det svenska fjällområdet ges ett
fullgott och varaktigt skydd mot mineralutvinning.
3 kap. 1 § sista meningen i NRL lyder: ”Om det finns särskilda skäl utgör
bestämmelserna heller inte hinder för anläggningar för utvinning av sådana
fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra stycket.”
Med hänvisning till detta lagrum blir det möjligt att tillåta sådana ingrepp i
de obrutna fjällområdena att vissa oersättliga värden som finns där kommer
att urholkas eller helt försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen
bör med anledning av folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende.
Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring av NRL.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande exploatering av de obrutna fjällområdena
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo502 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Vissa kommunala bedömningar (mom. 3)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Ansvaret för
att" och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om möjligheterna
att genom förtätning och komplettering av bebyggelsen bl.a. i våra
skärgårdssamhällen behålla den kulturbygd som där finns och som ur olika
synpunkter är betydelsefull för många människor. I propositionen med
förslag till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka
restriktiviteten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse skulle kunna
eftersättas då det gällde komplettering av befintlig bebyggelse. Riksdagen
hade ingen erinran mot vad i propositionen i denna del anförts.
Som framhålls i motion Jo872 (m) har trots gjorda uttalanden av regering
BoU 1987/88:15
och riksdag den förtätning och komplettering som ansågs lämplig inte
kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa sina tidigare uttalanden och fästa
uppmärksamheten på de planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen
av skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas
inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt förslaget i
motion Bo544 (m) bör sålunda göras.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande vissa kommunala bedömningar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo544 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ansvaret för NRL på central nivå (mom. 4)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Ett yrkande”
och slutar med ”denna uppfattning” bort ha följande lydelse:
Som tidigare framhållits i en reservation (fp) bör ansvaret för NRL ligga
hos naturvårdsverket som ju har att bevaka hur naturresurserna utnyttjas.
Det påtagliga samband som finns mellan miljöfrågorna och frågor om
hushållning med naturresurser är ett starkt motiv för den uppfattning som
förs fram i folkpartiets partimotion Bo502 om att naturvårdsverket skall ha
ansvaret även för NRL. Det är lämpligt att detta ansvar övertas av verket vid
halvårsskiftet då ju - under alla förhållanden - planverkets befattning med
frågor om NRL upphör när planverkets uppgifter tas över av det nya planoch
bostadsverket. Ett riksdagens tillkännagivande i enlighet med vad i den
nu behandlade motionen föreslås bör göras av riksdagen.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande ansvaret för NRL pä central nivå
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo502 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 5)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har slagit fast att vattenkraftens roll i energibalansen skall vara
av den omfattningen att det är möjligt att uppnå en vattenkraftsproduktion
om 66 TWh/år år 1990. I enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion
Bo504 bör riksdagen uttala att denna utbyggnadsnivå är den slutliga nivån för
vår vattenkraftsproduktion. Den epok med vattenkraftsutbyggnad som vi
tidigare haft är i huvudsak avslutad. Vad det nu gäller är att genom
effektiviseringar och ombyggnader nå nivån 66 TWh/år.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo504 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
BoU 1987/88:15
9
6. De fyra huvudälvarna m.fl. (mom. 6)
BoU 1987/88:15
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark och Eva Rydén
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”De av” och
slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:
De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett ökat skydd om
de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd skulle göra det möjligt att
skydda inte bara själva älvarna utan även miljön i deras närhet. En förklaring
som nationalälvar skulle dessutom vara av stort symbolvärde och ge tyngd åt
det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo503 (c) och Bo504 (fp) och
föreslår ett tillkännagivande till regeringen i frågan.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande de fyra huvudälvarna m.fl.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo503 yrkande 2
och 1987/88:Bo504 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Ammerån, Hårkan, Emån och Voxnan (mom. 8)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tore
Claeson (vpk) och Eva Rydén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Även
samtliga” och slutar med ”i motionerna” bort ha följande lydelse:
I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25 samt
BoU 1986/87:3 och 9 har utförligt motiverats varför Ammerån och Hårkan i
Indalsälven, Emån och Voxnan bör ingå i NRL och därmed undantas från
utbyggnad. I dessa reservationer anfördes bl.a. följande om
a) Ammerån
I reservation 4 (c), (fp) och (vpk) till betänkandet BoU 1983/84:30 erinrades
att projektet avstyrktes bl.a. av fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, riksantikvarieämbetet,
kammarkollegiet och Älvräddarnas samorganisation.
Ammerån, som i dag är helt outbyggd, har bedömts vara en av de mest
skyddsvärda älvsträckorna i landet. Ragunda kommun har framhållit vikten
av att ytterligare utredningar görs om projektet. Vattenkraftberedningen
konstaterade år 1983 att projektet medförde konflikter med motstående
intressen. Ammerån är landets kalkrikaste älv och det vattendrag som längst
kan motstå försurningen.
Utskottet delar vad remissinstanserna och vattenkraftberedningen anfört
om att projektet är i högsta grad skyddsvärt. Den uppfattning som i skilda
sammanhang förts fram och som går ut på att överledningen är en
förutsättning för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Krångede-Gammalänge,
Hammarforsen, Svarthålsforsen och Stadsforsen i Indalsälven nedströms
Gesunden har tidigare tillbakavisats. Att effektiviseringarna kan ske
och kommer att ske även om Ammeråns överledning inte genomförs
anfördes i den ovannämnda reservationen. Där anfördes att moderniseringen
av Svarthålsforsen pågår. Det kan tilläggas att i propositionen anges att
vattenfallsverket fått tillstånd enligt VL till ombyggnad m.m. av Stadsforsen
4. Det nu anförda visar att vad som anfördes i reservationen i denna del har
besannats.
Vid den senaste behandlingen i bostadsutskottet av frågan om Ammerån
(BoU 1986/87:9) konstaterades bl.a. att kommunfullmäktige i Ragunda
kommun den 13 maj 1986 enhälligt sagt nej till överledningen. Ytterligare ett
motiv mot överledningen är det förhållandet att länsstyrelsen i Jämtlands län
för närvarande utreder frågan om bildande av naturreservat i området. Dessa
fakta tillsammans med omständigheten att effektiviseringarna av befintliga
kraftverk kommer till stånd utan att överledningen genomförs är ytterligare
argument för att låta Ammeråm omfattas av NRL. Motiven för att inte
genomföra överledningen har sålunda vunnit i styrka.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo503 (c), Bo504 (fp) och
Bo514 (vpk) om att Ammerån bör ingå i NRL. 13 kap. 6 § första stycket bör i
enlighet härmed orden ”uppströms Överammer” utgå ur lagen.
b) Hårkan
I reservationer (c, fp, vpk) till bostadsutskottets betänkanden BoU 1983/
84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats motiv för att undanta Hårkan från
utbyggnad. Bl.a. redovisades att en massiv lokal och regional opinion
motsatte sig att projektet fördes till planen. Samma uppfattning redovisades
av tunga centrala myndigheter, politiska organisationer och Älvräddarnas
samorganisation. Skäl för att inte bygga ut älvsträckan är bl.a. dess läge nära
Östersund, dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och kulturminnesvård.
Vad tidigare anförts står fast. Även Hårkan bör omfattas av det skydd NRL
ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven ordet ”Hotagen” utbytas
mot ordet ”Högfors”.
Vad nu anförts innebär en anslutning till motionerna från (c), (fp) och
(vpk).
c) Emån
Emån bör undantas från utbyggnad. Vid uppvaktningar tidigare inför
utskottet har förts fram synpunkter som motiverar att projektet skyddas och
att det tas in i NRL. Planverket och länsstyrelsen i Kalmar län har förordat att
projektet utreds ytterligare.
Utskottet bör med anledning av motionerna från (c), (fp) och (vpk) besluta
ändra NRL i enlighet med vad nu anförts.
d) Voxnan
Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är tillfredsställande.
Emellertid har Voxnan därutöver stora bevarandevärden. Det finns
därför goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionsförslag i vilka
förordas att ”Voxnan uppströms Edsbyn” skall undantas från utbyggnad.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Bo503 (c), Bo504 (fp) och
Bo514 (vpk). Motion Bo501 (fp) är i allt väsentligt tillgodosedd vid ett
riksdagens bifall till vad nu förordats.
BoU 1987/88:15
11
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande Ammerån, Hårkan, Emån och Voxnan
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo501, 1987/
88:Bo503 yrkande 3, 1987/88:Bo504 yrkandena 2 och 3 samt 1987/
88:Bo514 samtliga motioner utom den förstnämnda såvitt nu är i fråga
a) beslutar anta ändringar i 3 kap. 6 § första stycket i lagen om
hushållning med naturresurser av följande lydelse:
1) såvitt rör Ammerån i vad avser Indalsälven att orden ”uppströms
Överammer” utgår ur lagtexten,
2) såvitt rör Hårkan i vad avser Indalsälven att ordet ”Hotagen” utbyts
mot ordet ”Högfors”,
3) såvitt rör Emån att efter ordet ”Öreälven” förs in ordet ”Emån”,
4) såvitt rör Voxnan att orden ”Hylströmmen i Voxnan” utbyts mot
orden ”Voxnan uppströms Edsbyn”,
b) beslutar att de föreslagna ändringarna under a 1-4 träder i kraft
den 1 juli 1988,
8. Utflöden i Hotagen (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 8 såvitt avser
Hårkan
Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Tore Claeson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 NRL” och
slutar med ”berett tillstyrka” bort ha följande lydelse:
I dag är ”Hårkan uppströms Hotagen” undantagen från utbyggnad.
Riksdagen bör klargöra att de biflöden som rinner ned i sjön Hotagen är
skyddade. Som föreslås i motion Bo504 (fp) bör därför beträffande Hårkan
avgränsningen göras så att detta framgår av lagtexten. Orden ”uppströms
Hotagen” bör därför utgå ur lagtexten.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande utflöden i Hotagen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo504 yrkande 3 såvitt
nu är i fråga
a) beslutar att anta en ändring i 3 kap. 6 § första stycket i lagen om
hushållning med naturresurser av innebörden att beträffande Indalsälven
orden ”uppströms Hotagen” utgår ur lagtexten,
b) beslutar att den under a) föreslagna lagändringen träder i kraft
den 1 juli 1988,
9. Meåforsen, Klippen och Jaurekaska (mom. 10)
Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Tore Claeson(vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Beträffande
dessa” och slutar med ”fråga avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo504 (fp) om att Meåforsen i
Ångermanälven, Klippen i Umeälven och Jaurekaska i Luleälven bör ingå i
BoU 1987/88:15
12
NRL. I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25,
BoU 1986/87:3 och 9 till vilka hänvisas har dessa ställningstaganden
motiverats.
Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att dessa älvsträckor
kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande Meåforsen, Klippen och Jaurekaska
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo504 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,
BoU 1987/88:15
13
Utskottets
Förslag till
Lagom ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
3 kap.
6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål
får inte utföras i följande vattenområden:
Torneälven
Kalixälven
Piteälven
Vindelälven
I Dalälven
I Ljusnan
Ljungan
I Indalsälven
I Ångermanälven
VapstälvenMoälvenLögdeälvenÖreälvenI
Umeälven
I Skellefteälven
Byskeälven
I Luleälven
Västerdalälven uppströms Hummelforsen och Österdalälven
uppströms Trängslet
Hylströmmen i Voxnan
uppstöms Storsjön
Åreälven, Ammerån uppströms Överammer,
Storån-Dammån samt Hårkan uppströms Hotagen
Lej arälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långselån—Rörströmsäl
ven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn
samt Vojmån uppströms Vojmsjön
Tärnaån, Girjesån och Juktån uppströms Fjosoken
källflödena uppströms Sädvajaure respektive Riebnes
Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven
uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven
Råneälven
Vattenkraftverk samt vattenreglering
eller vattenöverledning för
kraftändamål får inte heller utföras i
följande älvsträckor:
I Klar- sträckan mellan Höljes
älven och Edebäck
I Dal- Västerdalälven ned
älven
ströms Skiffsforsen samt
sträckan mellan Näs
bruk och Gysinge
I Ljus- sträckan mellan Hede
nan och Svegsjön samt
sträckan mellan Laforsen
och MalmyrströmmenI
Ljungan sträckan mellan Havern
och Holmsjön
I Indals- Långan nedströms Lan
älven
dösjön
Vattenkraftverk samt vattenreglering
eller vattenöverledning för
kraftändamål får inte heller utföras i
följande älvsträckor:
I Klar- sträckan mellan Höljes
älven och Edebäck
I Dal- Västerdalälven ned
älven
ströms Skiffsforsen samt
sträckan mellan Näs
bruk och Gysinge
I Ljus- sträckan mellan Hede
nan och Svegsjön samt
sträckan mellan Laforsen
och Arbråsjöarna
I Ljungan sträckan mellan Havern
och Holrrjsjön
I Indals- Långan nedströms Lan
älven
dösjön
BoU 1987/88:15
Bilaga
14
I Ume- Tärnaforsen mellan
älven Stor-Laisan och Gäuta.
Första och andra styckena gäller
inte vattenföretag som förorsakar
endast obetydlig miljöpåverkan.
I Ume- Tärnaforsen mellan
älven Stor-Laisan och Gäuta.
Första och andra styckena gäller
inte vattenföretag som förorsakar
endast obetydlig miljöpåverkan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983.291) som anhängiggjorts
före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
BoU 1987/88:15
Bilaga
15
■
Stockholm 1988 1538: