Bostadsutskottets betänkande
1987/88:10

om anslag till bostadsförsörjningen m.m. (prop.
1987/88:100 delvis)

BoU

1987/88:10

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet förslagen i budgetpropositionen om
anslag till bostadsförsörjningen med undantag av bostadsbidragen som
behandlas i ett kommande betänkande. Dessutom behandlas i betänkandet
drygt 50 motioner helt eller delvis.

Regeringens förslag tillstyrks i sin helhet.

Med anledning av motioner (m) och (fp) gör utskottet ett tillkännagivande
om åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Med
anledning av en motion (m) görs ett tillkännagivande om konsumentskyddet
för låntagarbyggda egnahem. Dessutom gör utskottet med anledning av en
motion (s) ett uttalande om bostadsanpassningsbidragen till extra yta. Övriga
motionsförslag avstyrks.

Till betänkandet har fogats drygt 1(K) reservationer och 2 särskilda
yttranden.

Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl.a. lånesystemets utformning. Fp-ledamöterna reserverar sig till
förmån för motionsförslag avseende bl.a. en översyn av bostadspolitiken.
Utskottets c-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende
bl.a. en översyn av bostadspolitiken. Vpk-ledamoten i utskottet reserverar
sig bl.a. till förmån för motionsförslag avseende bostadspolitikens utformning
och inriktning.

ELFTE HUVUDTITELN
1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bil. 13 (bostadsdepartementet)
bl.a. föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
låneandel för vissa hyres- och bostadsrättshus,

2. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
bostadslån för ingångsvärdet vid ombyggnad,

3. att riksdagen till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag om 90 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1987/88. 19saml. Nr 10

4. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem,

5. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
räntebidrag vid övertagande av vissa bostadslån till egnahem,

6. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån,

7. att riksdagen till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag om 15 800 000 000 kr.,

8. att riksdagen medger att beslut om förnyelsebidrag under budgetåret
1988/89 meddelas inom en ram om 60 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om
80 000 000 kr.,

10. att riksdagen medger att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 115 000000 kr. förbudgetåret
1988/89,

11. att riksdagen medger att av ramen under 10 högst 2 500 000 kr. får
disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband
med bostadsbyggande,

12. att riksdagen medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus
som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram om 115 000 000 kr. för
budgetåret 1988/89,

13. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 190 000 000 kr.,

14. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder,

15. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
bidrag för åtgärder mot radon i bostäder,

16. att riksdagen medger att beslut om statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande
åtgärder på kvartersmark får lämnas inom en ram om 10 000 000
kr. under budgetåret 1988/89,

17. att riksdagen medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr. under budgetåret
1988/89,

18. att riksdagen till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 253 000 000 kr.,

19. att riksdagen till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 3 500 000 kr.,

20. att riksdagen till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag om
1 000 kr.,

21. att riksdagen till Information och utbildning m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag om 20 500 000 kr.,

22. att riksdagen till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 6 000 000 kr.

BoU 1987/88:10

2 Motionerna

BoU 1987/88:10

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden 1988
väckta motioner.

1987/88:Bo202 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att bostadsstyrelsen får i uppdrag att se över reglerna och
resurserna för lån och bidrag i enlighet med motionen.

1987/88:Bo203 av Lennart Brunander och Elving Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för statliga lån till
egnahem i enlighet med de synpunkter som framförts i motionen.

1987/88:Bo207 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s.k.
normala upptrappningen av de garanterade räntorna för de allmännyttiga
bostadsföretagen skall upphöra tills vidare och frysas vid 1987 års nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
garanterade räntan för nyproducerade lägenheter ägda av allmännyttigt
bostadsföretag sänks med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år
1988,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att allmännyttiga
bostadsföretag får räntestöd till förvärv av äldre fastigheter och egnahem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast
bör föreläggas riksdagen i syfte att motverka en utförsäljning av äldre hus hos
de allmännyttiga bostadsföretagen,

5. att riksdagen till den garanterade räntan för nyproducerade lägenheter
ägda av allmännyttigt bostadsföretag anslår 400 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit under B, bil. 13, proposition 100.

1987/88:Bo208 av Bo Södersten och Roland Sundgren (s) vari yrkas a*c
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en differentiering av stödet till bostadsbyggandet och ett ökat hänsynstagande
till regionala faktorer.

1987/88:Bo210 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bostadslånesystemet och ortskoefficienten för Köpings, Arboga och Kungsörs
kommuner.

1987/88:Bo211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att räntebidrag
skall kunna utgå när allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags
bostadsbestånd överlåtes,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att ett bostadsfinansieringssystem byggt på s.k. enhetslån införs,

b) att räntebidragens omfattning och utformning i enhetslånesystemet
utreds och att systemet införs den 1 juli 1989,

c) att räntebidrag för hus byggda före år 1975 upphör,

11. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 januari 1989,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder,

15. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. konkurrensvillkoret,

20. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. markvillkoret.

1987/88:Bo213 av Bertil Danielsson och Knut Billing (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentskydd i samband med uppförande av styckebyggda
småhus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redovisning till riksdagen av utformningen av detta konsumentskydd.

1987/88:Bo215 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att staten inrättar lån med
en låg garanterad ränta som kommunerna kan utnyttja,

2. att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för de föreslagna lånen
utformas så att de allmännyttiga bostadsföretagen äger rätt att överta dem
vid köp.

1987/88:Bo216 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen genom lagstiftning beslutar om åtgärder som främjar eget
arbete vid ombyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnadslån
skall lämnas till vissa energisparåtgärder i enlighet med bostadsstyrelsens
förslag.

1987/88:Bo217 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett långsiktigt program i syfte att
säkerställa underhållsarbetet av VA-nätet.

1987/88:Bo219 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansieringen av räntekostnaderna mellan färdigställande och utbetalning
av statliga bostadslån.

1987/88:Bo220 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändring av reglerna för det statliga förnyelsebidraget.

1987/88:Bo221 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka möjligheterna till
ett prisbilligt semesterboende.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr408.

1987/88:Bo222 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riktade
energibidrag för investeringar i flerbostadshus återinförs fr.o.m. budgetåret
1988/89 enligt tidigare gällande regler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens bidrag

BoU 1987/88:10

till kommunernas energirådgivning skall återinföras fr.o.m. budgetåret
1988/89,

3. att riksdagen till energirådgivning, enligt första och andra att-satserna,
för budgetåret 1988/89 anslår 200 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit under B 17, bil. 13, proposition 100.

1987/88:Bo223 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansiering av kostnader för parkeringsplatser.

1987/88:Bo225 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att bostadslån skall ges till vätgasutrustning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N422.

1987/88:Bo226 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ROTprogram
för kommunernas vatten- och avloppssektor.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo517.

1987/88:Bo228 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beträffande anslaget till tilläggslån till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m. beslutar att någon ram för ändrad lägenhetssammansättning
inte skall medges,

2. att riksdagen beträffande anslaget till tilläggslån till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m. beslutar att delramen avseende grundförstärkning till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. ökas med 8 500 000 kr. för
budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen beträffande anslaget till tilläggslån till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m. beslutar att delramen avseende arkeologiska undersökningar
ökas med 2 500 000 kr. för budgetåret 1988/89 utöver regeringens
förslag.

1987/88:Bo230 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen till vissa lån för bostadsbyggande (B 3) för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att räntelån och förvärvslån som belastar anslaget
B 3 inte skall beviljas fr.o.m. budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen till räntebidrag (B 4) för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 15 320 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lägre räntebidrag för ombyggnad och underhåll,

5. att riksdagen beslutar att hyresrabatter inte skall beviljas fr.o.m.
budgetåret 1988/89,

6. att riksdagen beslutar att eftergift av räntelån inte skall beviljas fr.o.m.
budgetåret 1988/89,

7. att riksdagen beslutar om en extra upptrappning av de garanterade
räntorna från den 1 juli 1988 enligt vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen beslutar att avskaffa undomsbostadsstödet fr.o.m. den 1
juli 1988,

BoU 1987/88:10

9. att riksdagen beslutar avskaffa kvarboendegarantin fr.o.m. den 1 juli
1988,

10. att riksdagen beslutar avskaffa nybyggnadsbidraget fr.o.m. den 1 juli
1988,

11. att riksdagen beslutar att avskaffa systemet med lån till förvärv av äldre
egnahem fr.o.m. den 1 juli 1988,

12. att riksdagen beslutar avskaffa lägestilläggen fr.o.m. den 1 juli 1988,

13. att riksdagen beslutar avskaffa ortskoefficienterna fr.o.m. den 1 juli
1988,

14. att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m.m. (B 5) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på
60 000 000 kr.,

15. att riksdagen till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. (B 8) för
budgetåret 1988/89 anvisar ett med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag förhöjt förslagsanslag eller således 263 000 000 kr.,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om radon i bostäder,

17. att riksdagen beslutar att eftergift av hyresförlustlån inte skall beviljas
efter den 1 juli 1988,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av bidraget till åtgärder i bostadsområden med
stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem.

1987/88:Bo231 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten skall
svara för hela kostnaden för bostadsanpassningsbidragen,

2. att riksdagen till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1988/89 i bil. 11, proposition 100, anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 50 000 000 kr. förhöjt anslag.

1987/88:Bo232 av Tore Claeson och Paul Lestander (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att bostadsstyrelsen ges i uppdrag att se över
reglerna för tilläggslån i enlighet med motionen.

1987/88:Bo233 av Barbro Evermo och Anita Modin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
planeringen av bostadsförsörjningen.

1987/88:Bo234 av Lars Ulander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa tillämpningsföreskrifter
avseende bostadsanpassningsbidragen.

1987/88:Bo235 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med direktiv att
genomföra en översyn av bostadspolitiken i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1987/88:Bo239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utvidgat ROT-program,

3. att riksdagen till ett utvidgat ROT-program gällande bostadsförbättring

BoU 1987/88:10

för budgetåret 1988/89 i bil. 11, proposition 100, anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag förhöjt anslag med 250 000 000 kr.

1987/88:Bo240 av Aina Westin och Hans Göran Franck (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förslag till åtgärder som dämpar kostnadsutvecklingen på bostadsbyggandet.

1987/88:Bo241 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare
åtgärder för att förbättra tillgången av bostäder för flyktingar.

1987/88:Bo243 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade lånebestämmelser
i linje med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen begär att regeringen närmare utarbetar regler för
genomförande av program mot radon i bostäder i linje med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen fastställer den övre gränsen för bidrag till åtgärder för att
sanera bostäder från radon till 25 000 kr. per hus,

8. att riksdagen beslutar att gränsvärdet för erhållande av bidrag för
sanering av radon sätts till 200 Bq/m3,

9. att riksdagen till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20 000 000
kr. ökat förslagsanslag om totalt 273 000 000 kr. att disponeras i enlighet med
vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att reglerna för stöd från
småhusskadenämnden ändras i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett långsiktigt program i syfte att säkerställa
underhåll och förnyelse av kommunernas VA-nät i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:Bo245 av Ulla-Britt Åbark och Marianne Carlström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökat samhälleligt stöd till hissinstallationer.

1987/88:Bo246 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lån för bofast befolkning
vid förvärv av bostadsfastigheter i skärgårdsområden och kustsamhällen.

1987/88:Bo247 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget B 3 Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1988/89 anvisar 10 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att räntebidrag till hus uppförda före 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 januari 1989,

3. att riksdagen beslutar att det så kallade ROT-programmet skall
avvecklas successivt med början under budgetåret 1988/89,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för underhållslån
i vissa fall skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1988,

BoU 1987/88:10

5. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989,

6. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1988,

7. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1988,

8. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för hyresrabatter skall upphöra
fr.o.m. den 1 juli 1988,

9. att riksdagen till anslaget B 4 Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar 15 136 000 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1988,

11. att riksdagen beslutar att eftergift av hyresförlustlån skall upphöra
fr.o.m. den 1 juli 1988,

12. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för förnyelseåtgärder i vissa
bostadsområden skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1988,

13. att riksdagen till anslaget B 5 Åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar 60 000 000
kr.,

14. att riksdagen beslutar att långivningen till ändrad lägenhetsindelning
skall upphöra den 1 juli 1988,

20. att riksdagen beslutar att till anslaget B 18 Information och utbildning
m.m. anslå 10 500 000 kr.

1987/88:Bo248 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att tendenser till kategoriboende för ungdomar
aktivt skall motverkas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar som
underlättar omvandlande av hyreslägenheter till bostadsrättslägenheter,

5. att riksdagen beslutar att upphäva mark- och konkurrensvillkoren.

1987/88:Bo249 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om styrande regler vid bostadsrenovering och sammanslagning av
smålägenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mark- och konkurrensvillkoren.

1987/88:Bo250 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om VA-nätets
restaurering.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi220.

1987/88:Bo251 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitikens
inriktning och omfattning och att förslag snarast skall föreläggas riksdagen
härom.

BoU 1987/88:10

1987/88:Bo252 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
åter uppnå neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna för småhus.

1987/88:Bo257 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av
det statliga stödet vid nyproduktion av bostäder och begär att regeringen
återkommer med förslag i enlighet med de riktlinjer som skisserats i
motionen.

1987/88:Bo258 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet (BoU 1987/88:3, rskr. 94) om
de nya reglerna för övertagande av lån med räntebidrag som motverkar
försäljning av bostäder som tillhör allmännyttan,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade villkor m.m. för lån
finansierade av SBAB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka amortering och inlösen av statliga lån på
bostadssektorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade regler för räntebidrag för tillbyggnad av egnahem,

8. att riksdagen beslutar upphäva subventionerna i form av återflyttningsbidrag
och hyresrabatter,

9. att riksdagen beslutar att räntebidrag fr.o.m. den 1 juli 1988 för
ombyggnadslån s.k. ROT-lån utgår för ombyggnadskostnaden med 75 % av
låneunderlaget i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar avveckla ungdomsbostadsstödet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade lånebestämmelser så att lån för sammanslagning av
smålägenheter inte kan ske med subventionering,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om sammanföring av ramanslagen
under B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostäder m.m.,

13. att riksdagen beslutar att ramen för att åtgärda byggskador och byggfel
bestäms till 60 milj. kr. i enlighet med vad som anförs i motionen,

14. att riksdagen beslutar att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms
till 110 milj. kr. för budgetåret 1988/89,

15. att riksdagen beslutar att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus
som är yngre än 30 år skall meddelas inom en ram om 100 milj. kr. för
budgetåret 1988/89,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att markvillkoret skall avskaffas.

1987/88:Bo259 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen bifaller
regeringens förslag till tillstyrkanderam för de antikvariska myndigheterna,
115 milj. kr., varvid dock ramen såvitt gäller ändamålet ombyggnad enbart
skall avse tilläggslån medan förhöjt låneunderlag enligt bostadsfinansieringsförordningen
bör få beviljas av länsbostadsnämnden utan rambegränsning.

BoU 1987/88:10

1987/88:Bo260 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till åtgärdsprogram för att
lösa ungdomens bostadssituation i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för statliga ombyggnadslån,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regelsystemet vid såväl nyproduktion som ombyggnad i syfte att
öka tillgången på små lägenheter för ungdomar,

4. att riksdagen anvisar 150 000 000 kr. för stimulansbidrag till kommuner
för byggande av små lägenheter i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomskooperativ och byggande i egen regi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett behovsprövat stöd till ungdomar vid köp av äldre egnahem.

1987/88:Bo262 av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade låneregler och
räntesubventioner till bostadssektorn i enlighet med motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsbostäder och genomgångslägenheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförmedling,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om borgensåtaganden för
lägre amorteringstakt för vissa barnfamiljers förvärv av småhus,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bidrag för energibesparande
åtgärder i småhus.

1987/88:Bo264 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bestämmelserna för erhållande av ombyggnadslån till lägenhetssammanslagningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen om bostadsbyggande i länet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A492.

1987/88:Bo265 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tendensen mot
omyndigförklaring av ungdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A268.

1987/88:Bo405 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering
av förvärvslångivningen för inköp av äldre egnahem.

1987/88:Bo413 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att stoppa omvandlingen
av hyresrätter till bostadsrätter/insatslägenheter på s.k. bristorter.

1987/88:Bo421 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boinflytande för
hyresgäster.

BoU 1987/88:10

1987/88:Bo424 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående upphävande av besluten om slopande av räntebidrag vid
överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana bostadsföretags
bostadsbestånd m.m.,

II. att riksdagen beslutar avskaffa markvillkoret,

12. att riksdagen beslutar avskaffa konkurrensvillkoret,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästernas inflytande över underhållet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lån för ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av administrativa begränsningar av byggandets
omfattning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lägenhetsinnehavares möjlighet till veto vid ombyggnad inne i
lägenhet,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av bostadsfinansieringssystemet och bostadsbeskattningen
med sikte på minskade bostadssubventioner i enlighet med vad som
anförs i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika villkor för alla upplåtelseformer och kategorier av fastighetsägare
vid utbetalning av räntebidrag.

1987/88:Bo431 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att räntebidrag
skall kunna utgå när allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags
bostadsbestånd överlåts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsmarknaden för ungdomar i vad avser bestämmelserna om
bl.a. genomgångsbostäder,

7. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsförsörjningslagen (1978:397).

1987/88:Bo508 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till införande av bidrag till husägare som låter
installera bättre allmänventilation och effektiv värmeåtervinning ur frånluft.

1987/88:Bo510 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär snabba åtgärder för att stimulera kommuner och enskilda
byggare till uppförande av bostäder, som är utformade på sådant sätt, att
allergiker av olika slag kan minska sin medicinering och få en mera normal
livssituation.

1987/88:Bo513 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att

BoU 1987/88:10

eget boende för handikappade sker så att livskvaliteten ej försämras.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So615.

1987/88:Bo521 av Paul Lestander och Tore Claeson (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ett saneringsprogram för att
komma till rätta med radonproblemet i flerbostadshusen.

1987/88:Bo529 av Margareta Andrén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att problemen med radonhusen snabbt får en
godtagbar lösning.

I ärendet har inkommit en skrivelse från riksantikvarieämbetet.

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen
m.m.

3.1 Bostadsbeståndet

Enligt de uppgifter som under året har publicerats från den senaste folk- och
bostadsräkningen (FoB 85) fanns år 1985 totalt 3 863 000 lägenheter för
permanentboende i riket. Av dessa lägenheter låg 54 % i flerbostadshus och
återstoden 46 % således i småhus. Småhusen ägdes till övervägande del av
enskilda personer. Flerbostadshusen uppvisar en mer varierad ägarfördelning.
Största ägarkategorin för flerbostadshusen är de allmännyttiga bostadsföretagen
med 38 % av lägenhetsbeståndet.

Tabell 1. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och ägarkategori år 1985

Hustyp	Antal	Ägarkategori %
lägenheter	Staten, Allmän-lands- nyttiga ting, kommuner	Bostads- rätts- för- eningar	Privata perso- ner	Privata företag
Alla hus	3 863 000	2	22	16	52	8
därav i:
småhus	1 778 000	2	2	3	92	1
flerbostads-
hus	2 085 000	3	38	27	18	14

Källa: SCB, FoB 85.

Den vanligaste lägenhetsstorleken räknat på hela bostadsbeståndet är tre
rum och kök. I flerbostadshusbeståndet dominerar två- och trerumslägenheterna.
Småhuslägenheten är i genomsnitt två rumsenheter större än flerbostadshuslägenheten.
Den helt övervägande andelen stora lägenheter återfinns
således i småhusbeståndet. Av de sammanlagt ca 1,5 miljoner
lägenheter som var större än tre rum och kök låg 83 % i småhus.

BoU 1987/88:10

Tabell 2. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och lägenhetstyp år 1985

BoU 1987/88:10

Hustyp	Lägenhetstyp %
-1RK	2RK	3RK	4RK	5RK	6RK+
Alla hus	13	23	24	19	12	9
småhus	3	7	18	30	24	18
flerbostadshus	22	36	30	9	2	1

Källa: SCB, FoB 85.

Över 75 % av rikets bostadslägenheter har byggts under den senaste
50-årsperioden. Av de lägenheter som är äldre än 50 år ligger större delen i
småhus. Omkring 25 % av hela det nuvarande bostadsbeståndet producerades
under det s.k. miljonprogrammet år 1965-1974.

Tabell 3. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och färdigställandeår år 1985

Hustyp Färdigställandeår %

		1921 —	1941 —	1951 —	1961 —	1971 —	1981 —
	1920	1940	1950	1960	1970	1980	1985
Alla hus	13	13	10	15	23	20	6
småhus	19	15	8	10	16	25	7
flerbostads-
hus	7	12	12	20	29	16	4

Källa: SCB, FoB 85.

3.2 Bostadsproduktionen

Under år 1987 har nyproduktionen av bostadslägenheter ökat kraftigt. Enligt
preliminära beräkningar påbörjades nyproduktion av ca 39 600 lägenheter
under året. Efter nästan tio år av ständigt minskat antal påbörjade lägenheter
i nyproduktionen bröts denna trend år 1986 då en viss uppgång kunde
noteras. Uppgången fortsatte således mellan åren 1986 och 1987 och
produktionsökningen i riket som helhet blev ca 29 %. I tabell 4 redovisas
utvecklingen av nyproduktionen av bostäder under perioden 1978-1987.

Tabell 4. Antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen i riket sorn helhet samt i
storstadsområdena under åren 1978-1987

År	Påbörjade lägenheter i nyproduktionen i
Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	57 300	7 600	3 600	2 200
1979	56 000	6 800	3 800	1 900
1980	50 100	7 300	3 900	2 000
1981	44 500	6 600	3 100	2 800
1982	41 900	7 100	2 700	2 300
1983	37 800	9 700	3 400	2 000
1984	34 000	9 700	3 400	1 700
1985	27 500	5 800	2 400	2 000
1986	30 600	5 900	2 700	1 700
19871	39 600	7 800	3 400	2 600

' Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning.
Källa: SCB.

Ökningen av nyproduktionen av bostäder gäller både storstadsområdena och
landet i övrigt. Av storstadsområdena är det endast Stormalmö som har haft
en markant större produktionsökning än riket i genomsnitt.

Ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet har ökat kraftigt i omfattning
under den senaste tioårsperioden. Under år 1987 påbörjades enligt
preliminära beräkningar ombyggnaden av 32 000 lägenheter, vilket är något
färre än året innan. Uppgifterna i tabell 5 avser antalet lägenheter före
ombyggnaden. I samband med ombyggnadsverksamheten förekommer en
viss lägenhetsavgång, som beror på att små lägenheter slås ihop till större.
Antalet färdigställda moderniserade lägenheter blir därför något lägre.
Under slutet av 1970-talet uppgick denna lägenhetsavgång till omkring 30 %
av antalet påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus. Därefter
har den minskat och uppgick år 1987 till endast 6 % för riket som helhet.

Tabell 5. Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före moderniseringen i
riket samt i storstadsområdena under åren 1978-1987

År	Antal lägenheter före modernisering i
Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	11 300	3 000	2 600	1 100
1979	11 900	3 100	2 700	1 600
1980	13 000	3 600	2 400	900
1981	14 600	2 200	3 100	1 500
1982	19 700	4 500	3 200	1 400
1983	22 100	4 000	3 600	1 200
1984	29 700	3 900	5 100	1 400
1985	24 500	4 400	2 900	1 400
1986	33 200	4 600	4 100	1 500
1987'	32 000	4 700	3 900	1 600

1 Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning.
Källa: SCB.

Ombyggnadsverksamheten, mätt i antalet påbörjade lägenheter, låg i
storstadsområdena på ungefär samma nivå under år 1987 som år 1986.
Resultaten av de restriktioner avseende ombyggnadsverksamheten som
gäller i bl.a. storstadsområdena kan således ännu inte avläsas i denna
statistik. Däremot avspeglas en minskad ombyggnadsverksamhet för Stockholmsregionen
i bostadsstyrelsens uppgifter om preliminära beslut angående
ombyggnadslån. I Stockholms län avsåg dessa beslut mindre än hälften så
många lägenheter under år 1987 som under år 1986.1 Göteborgs och Bohus
län var minskningen av antalet beslut betydligt mindre och i Malmöhus län
avsåg besluten ungefär lika många lägenheter som under år 1986.

Nyproduktionens sammansättning avseende hustyp, lägenhetsstorlek,
upplåtelseform m. m., har succesivt förändrats under den senaste tioårsperioden.
De trender som har gällt på dessa områden under senare år fortsatte
även under år 1987.

Under hela den senaste tioårsperioden har det skett en förskjutning i
nyproduktionen avseende fördelningen mellan flerbostadshus och småhus.
Andelen lägenheter i småhus fortsatte att minska under år 1987 och uppgick
enligt de preliminära uppgifterna till 43 % av de påbörjade lägenheterna i

BoU 1987/88:10

nyproduktionen. Det totala antalet påbörjade småhus ökade emellertid med
16 % i riket som helhet mellan år 1986 och 1987.1 Storstockholm minskade
emellertid även det totala antalet påbörjade småhus något under året.

Tabell 6. Andelen småhus (%) i nyproduktionen i riket samt i storstadsområdena åren
1978-1987

År	Andelen (%) påbörjade lägenheter	i småhus i
Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1978	71	56	76	66
1979	68	48	55	67
1980	65	43	55	66
1981	60	35	59	60
1982	56	37	62	58
1983	52	39	48	58
1984	51	31	54	52
1985	49	30	56	54
1986	47	35	55	61
1987'	43	26	52	47

1 Preliminär uppgift.
Källa: SCB.

En annan förändring i nyproduktionens sammansättning som skett under de
senaste åren är en förskjutning avseende upplåtelseformen från ägda
bostäder till hyresrätt och bostadsrätt. Fördelningen mellan olika upplåtelseformer
och olika typer av byggherrar framgår av tabell 7 nedan. Förändringarna
förklaras delvis av den minskade andelen småhus i nyproduktionen.
Aven en ökande andel av småhusen upplåts emellertid med hyresrätt och
bostadsrätt.

Tabell 7. Fördelningen mellan olika byggherrar och upplåtelseformer i hus som
färdigställts under perioden 1978-1987

År	Antal lägen- heter	Fördeln. mellan olika byggherrar (%)		Fördeln. mellan upplåtelseformer (%)
Stat/ kom- mun	Allmän- nyttan	Koope- rativ	Pri- vata	Hyres- rätt	Bostads- rätt	Ägande rätt
1978	53 742	2	18	10	70	-	_	_
1979	55 491	2	21	11	66	-	-	-
1980	51 438	3	23	17	57	25	14	61
1981	51 597	2	28	18	52	30	16	54
1982	45 108	2	30	21	47	34	20	46
1983	43 374	2	25	29	44	32	29	39
1984	34 988	2	25	28	45	36	27	37
1985	32 932	2	26	29	43	38	29	33
1986	28 791	2	27	28	43	42	28	30
1987	30 884	2	27	32	39	41	32	27

Källa: SCB.

BoU 1987/88:10

Av de lägenheter i småhus som var inflyttningsklara år 1987 uppläts 29 %
med bostadsrätt, 16 % med hyresrätt och övriga 55 % med äganderätt. För
flerbostadshusen var fördelningen mellan upplåtelseformerna den att 35 %

av de nya lägenheterna var bostadsrätter och övriga 65 % hyreslägenheter.

Förändringen avseende upplåtelseformen i nybyggda småhus har varit
mest påtaglig för rad- och kedjehusen. I denna kategori uppläts år 1987
endast 11 % av nyproduktionen med äganderätt mot 67 % år 1980.

3.3 Byggnadskostnader

För att mäta byggnadskostnadsutvecklingen används olika typer av index,
bl.a. faktorprisindex. Faktorprisindex används vid kontraktsreglering av
mindre entreprenad. Det används också för analys av byggnadskostnadsutvecklingen
och som underlag för beräkning av tidskoefficienten i bostadslånesammanhang.
Faktorprisindex mäter den sammantagna effekten av
prisutvecklingen för de produktionsfaktorer (byggmaterialpriser, arbetslöner
etc.) som sätts in i byggnadsverksamheten.

Den kvartalsvisa utvecklingen av byggnadspriserna under de två senaste
åren redovisas i tabell 8. Som jämförelse redovisas utvecklingen av konsumentprisindex
(KPI).

Tabell 8. Procentuell förändring av årstakt av faktorprisindex (inkl. löneglidning) och
konsumentprisindex. Kvartalsvis för åren 1986 och 1987

Ari kvartal	Ökning i % gentemot föregående år
Faktorprisindex för		KPI
flerbostadshus	gruppbyggda småhus
1986
l:a	6,2	6,0	5,3
2:a	5,2	5,8	3,9
3:e	4.1	4,5	3,5
4:e	3,4	3,9	3,6
1987
l:a	4,9	5,5	3,5
2:a	5,1	5.4	3,4
3:e	5,7	6,1	4,8
4:e	7,0	7,4	5,2

Källa: SCB.

Ökningstakten för faktorprisindex har varit högre än för konsumentprisindex
under hela den redovisade perioden. En jämförelse mellan faktorprisindex
och konsumentprisindex blir emellertid aldrig helt rättvisande eftersom
det ena mäter prisutveckling på varor och lönekostnader medan det andra
mäter prisutvecklingen på en viss konsumtion.

Faktorprisindex inkl. löneglidning för flerbostadshus har från fjärde
kvartalet 1986 till fjärde kvartalet 1987 stigit med 7 %. Faktorprisindex exkl.
löneglidning steg under samma period med i genomsnitt 4,7 %. Löneglidningen
hade således relativt stor betydelse för byggnadskostnadsutvecklingen
under år 1987. Företagens totala lönekostnader inkl. löneglidning ökade
under perioden med 11,9 % medan de avtalsenliga ökningarna stannade vid
3,3 %.

I tabell 9 redovisas den genomsnittliga produktionskostnaden per kvadratmeter
lägenhetsyta för den statligt belånade bostadsproduktionen under

BoU 1987/88:10

perioden 1978-1986. Dessutom redovisas den s.k. överkostnaden resp. år, BoU 1987/88:10
dvs. kvoten mellan produktionskostnaden och pantvärdet.

Tabell 9. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och
gruppbyggda småhus åren 1978-1986 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus		Gruppbyggda småhus
Genomsnitt-lig Pk kr./m2 lägenhetsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %	Genomsnitt-lig Pk kr./m2 bostadsyta	Ökning i % från föregåen-de år	Pk/Pv %
1978	2 799	17,0	105,8	2 654	15,8	105,8
1979	3 214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980	3 844	19,6	110,2	3 592	19,9	108.5
1981	4 211	9,5	108,1	4 045	12,6	104,9
1982	4 616	9,6	108,2	4 392	8,6	105.6
1983	5 394	16,8	111,6	4 961	12,9	106,9
1984	5 698	5,6	109,1	5 423	9,3	105,6
1985	6 150	7,9	112,7	5 625	3,7	106,5
1986	6 573	6,9	115,2	6 107	8,6	109,8

Källa: SCB.

Uppgifter enligt tabell 9 finns ännu ej framtagna för år 1987. Preliminära
delårsuppgifter tyder emellertid på att överkostnaderna ökar både för
flerbostadshusen och de gruppbyggda småhusen. Ökningen av överkostnaderna
är mest påtaglig i Storstockholmsområdet.

3.4 Bostadsmarknadsläget

Bostadsmarknadsläget kan avläsas på flera olika sätt. Överskott av bostäder
brukar redovisas med andelen outhyrda lägenheter i olika regioner. Brist på
bostäder är svårare att finna något rättvisande mått på. Förändringar av
antalet bostadssökande i olika bostadsköer ger en viss bild av utvecklingen.

Antalet registrerade bostadssökande är emellertid starkt beroende av vilka
anmälningsvillkor som tillämpas i resp. bostadskö.

Bostadsstyrelsen sammanställde våren 1987 uppgifter från landets kommuner
om antalet bostadssökande. Vid detta tillfälle uppgavs 367 100
personer vara registrerade vid de kommunala bostadsförmedlingarna.

Denna uppgift avser emellertid det totala antalet bostadssökande, dvs. inte
bara sökande utan egen bostad. Enligt samma undersökning förmedlade de
kommunala bostadsförmedlingarna 104 000 lägenheter under år 1986.

Bostadsstyrelsen har också under en följd av år gjort enkätundersökningar
om bostadsmarknadsläget i kommunerna. Enkäten belyser kommunernas
bedömning av läget vid årets början. Enkätsvaren har under de senaste åren
visat på en klar tendens mot ökad bostadsbrist. Tabell 10 nedan visar hur
enkätsvaren förändrats mellan åren 1983 och 1987. Enkäten från år 1988 är
ännu inte färdigbearbetad men de preliminära resultaten tyder på att antalet
kommuner som rapporterar brist på lägenheter fortsätter att öka. För vissa
kommuner avser dock bristen endast vissa typer av bostäder, t.ex. bostäder

2 Riksdagen 1987188. 19sami. Nr 10

lämpliga för ungdomar. Överskott på bostäder rapporteras främst från små
kommuner utanför storstadsområdena.

Tabell 10. Kommunernas svar på frågan: Hur är bostadsmarknadsläget för närvarande? Tre

svarsalternativ gavs:

1. Balans mellan utbud och efterfrågan.

2. Brist på bostäder.

3. Överskott på bostäder.

(Vissa kommuner har i enkätsvaren använt flera svarsalternativ för att spegla en
sammansatt bostadsmarknadsbild.)

Enkätår			Enkätsvar, antal kommuner
	1. Balans	2. Brist	3. Överskott	4. Komb. (1-3)	Totalt
1983	83	43	136	22	284
1984	93	44	127	20	284
1985	108	62	97	17	284
1986	98	109	63	14	284
1987	71	164	36	13	284

Källa: Bostadsstyrelsen.

Under den senaste tioårsperioden har antalet outhyrda bostadslägenheter
tidvis varit förhållandevis stort. Detta gällde speciellt några år i början av
1980-talet. I mars 1983 var 36 700 lägenheter i riket lediga för uthyrning.
Sedan dess har emellertid läget på bostadsmarknaden förändrats och i mars
1987 fanns endast 10 700 outhyrda lägenheter, vilket motsvarar 0,7 % av
landets hyreslägenhetsbestånd. De outhyrda lägenheterna återfinns framför
allt i vissa kommuner med svag arbetsmarknad.

Under hela perioden har den övervägande delen av de outhyrda lägenheterna
funnits i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Hösten 1983 var hela 4,2
% av de allmännyttiga lägenheterna lediga för uthyrning. I september 1987
hade denna andel sjunkit till 0,8 %.

Tabell 11. Antal lägenheter lediga för uthyrning den I mars åren 1981 — 1987

År	Totalt	Därav i allmän-nyttan	I procent av samtliga lägenheter Totalt Allmännyttan
1981	17 400	14 900	1,3	1,9
1982	28 200	21 600	2,1	2,8
1983	36 700	31 000	2,7	3,9
1984	35 700	31 000	2,6	3,9
1985	26 400	22 600	1,9	2,8
1986	17 600	14 700	1.3	1.8
1987	10 700	8 300	0,7	1,0
1987 (sept.)	-	6 300	-	0,8

Källa: SCB.

3.5 Bostadskostnaderna

Enligt preliminära uppgifter från SCB:s bostads- och hyresundersökning
uppgick den genomsnittliga årshyran i rikets hyreslägenhetsbestånd vid

BoU 1987/88:10

ingången av år 1988 till 334 kr./m2. Detta innebär att hyresnivån i genomsnitt
hade höjts med 6,2 % från motsvarande undersökning året innan.

För en trerumslägenhet färdigställd under första halvåret 1987 och belägen

1 ett exploateringsområde uppgick enligt SCB:s preliminära statistik årshyran
till ca 415 kr./m2. För en lägenhet på 80 m2 innebär detta en månadshyra på ca

2 770 kr.

Hyresutvecklingen sedan år 1978 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen. För jämförbarhetens
skull redovisas även hyresnivåerna från tidigare år i 1987 års
penningvärde.

Tabell 12. Årshyra (inkl. värme och varmvatten)
för bostäder i SABO-företagen år 1978-1988 (kr./m2)

År	Årshyra, löpande priser	Årshyra i 1987 års penningvärde
1978	148	300
1979	161	305
1980	183	306
1981	208	310
1982	238	326
1983	258	326
1984	272	317
1985	290	315
1986	307	320
1987*	328	328
19882	349	-

1 Preliminär uppgift.

2 Prognos.

Källa: SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag).

Den genomsnittliga hyran i SABO-beståndet ökade med 6,8 % mellan åren
1986 och 1987. Även mellan åren 1987 och 1988 väntas hyreshöjningarna
enligt den i tabellen redovisade prognosen uppgå till drygt 6 %. Den
genomsnittliga hyran räknad i fast penningvärde har ökat med ca 9 % mellan
åren 1978 och 1987. Som framgår av tabell 12 ligger emellertid 1987 års hyra
på ungefär samma nivå som hyran år 1982 om hänsyn tas till penningvärdesförsämringen.

4 Utskottet

4.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning m.m.

4.1.1 Översyn av bostadspolitiken m.m.

Inledningsvis tar utskottet upp två motionsyrkanden med krav på en översyn
av bostadspolitiken.

Enligt centerpartiets partimotion Bo235 är den grundläggande förutsättningen
för en social bostadspolitik att alla skall kunna få en bostad till en
rimlig kostnad i en god miljö. En långsiktig bostadspolitik måste enligt
motionärerna utformas med omsorg om den totala ekonomin och med

BoU 1987/88:10

hänsyn till kraven från andra samhällssektorer. Vidare anges att de
grundläggande sociala målen måste återupprättas och rättvisa och solidaritet
mellan de boende skapas genom att samhällets stöd inom bostadssektorn
riktas främst mot de grupper som behöver stöd.

Mot bakgrund av dessa grundläggande mål förordas i motionen att en ny
bostadspolitisk utredning tillkallas med uppgift att lägga fram förslag till nya
riktlinjer för bostadspolitiken. Övervägandena skall enligt motionen bl.a.
omfatta följande principer:

- stimulans till sparande till egen bostad med målet att minska det generella
stödet, bostadsstödet bör i större utsträckning riktas till de som bäst
behöver det,

- bättre samordning av de bostadspolitiska åtgärderna med skatte- och
familjepolitiken,

- stimulans av bostadsrättsformen,

- möjlighet för fler att äga sin bostad,

- förstärkt inflytande för hyresgäster,

- tillgodoseende av ungdomars bostadsbehov,

- nytt lånesystem med mindre generella subventioner,

- bevarande av smålägenheter,

- avskaffande av de regionala ortskoefficienterna,

- ökat småhusbyggande,

- rationalisering av lånesystemet och avveckling av SBAB.

Även i folkpartiets partimotion Bo424 förordas en översyn av väsentliga
delar av bostadspolitiken. De boendes önskemål måste enligt motionärerna
vara utgångspunkten för bostadspolitiken. Vidare anser de att valfriheten
måste öka och att staten inte genom ekonomiska styrmedel eller administrativa
regleringar skall gynna eller missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper
eller fastighetsägare.

Enligt motionärerna måste sålunda bostadspolitiken läggas om så att
regleringarna minskar, behovet av subventioner begränsas och valfriheten
för de boende ökar. Mot bakgrund härav hemställs i motionens yrkande 22
om en översyn av bostadsfinansieringssystemet och bostadsbeskattningen
med sikte på minskade bostadssubventioner.

Vid minskningen av bostadssubventionerna skall enligt motionärerna alla
upplåtelseformer behandlas lika. Det är enligt deras mening därför angeläget
att neutralitet råder mellan egnahem och flerbostadshus. Reformeringen av
systemet bör enligt motionsförslaget genomföras under en rad av år. Ett
riktmärke anges härvid vara att subventionerna skall reduceras med omkring
1 miljard kronor om året under en femårsperiod.

I översynen av bostadsfinansieringssystemet skall enligt förslaget bl.a. ingå
överväganden om att inte låta låneunderlaget följa inflationen. Dessutom
förordas att ytterligare förenklingar bör genomföras genom en långtgående
schablonisering.

I anslutning till översynen av bostadsfinansieringen bör enligt motionärerna
dessutom beskattningen av fastigheter ses över. Härvid bör beaktas att
allmännyttiga bostadsföretag och privata fastighetsägare skall beskattas efter
samma principer. Slutligen anför motionärerna att starka skäl talar för att
progressiviteten i intäktsschablonen för egnahem bör avskaffas.

BoU 1987/88:10

Även i moderata samlingspartiets partimotion Bo211 förs fram förslag
bl.a. om en översyn av bostadsfinansieringssystemet och införande av
enhetslån. Dessa förslag behandlas i avsnitt 4.3 nedan.

Med anledning av vad som i de nu behandlade motionerna anförts om en
översyn av bostadspolitiken vill utskottet anföra följande.

Bostadssektorn har alltsedan 1970-talet genomgått betydande förändringar.
Dessa förändringar har bl.a. innefattat förbättringar av utrymmes- och
utrustningsstandarden i bostäderna, en ökad tyngd för ombyggnads- och
underhållsverksamheten och ett ökat samhällsstöd till bostadssektorn. Mot
bakgrund bl.a. av dessa ändrade bostadspolitiska förutsättningar tillkallade
regeringen hösten 1982 en särskild kommitté - bostadskommittén - med
uppgift att göra en bred översyn av bostadspolitiken.

Bostadskommittén, som var parlamentariskt sammansatt, avslutade sitt
arbete våren 1986 genom att avge ett slutbetänkande i tre delar (SOU
1986:4-6). Dessförinnan hade kommittén sommaren 1984 avgivit ett delbetänkande,
också det i tre delar (SOU 1984:34-36). Som underlag för
övervägandena hade kommittén dessutom låtit utföra ett betydande antal
undersökningar. Sammantaget har alltså bostadskommitténs arbete resulterat
i en mycket bred och allsidig belysning av de bostadspolitiska förutsättningarna
inför framtiden. Efter sedvanligt remissförfarande och beredning
inom regeringens kansli har också ett flertal av bostadskommitténs förslag
förelagts riksdagen, bl.a. i den proposition om bostadspolitiken (prop.
1986/87:48) som lades fram hösten 1986.

Med avseende på den förhållandevis korta tid som förflutit sedan
riksdagens beslut om bostadspolitikens utformning - ett beslut som alltså
grundades på ett omfattande utredningsmaterial - finns det enligt bostadsutskottets
mening inte nu anledning att påbörja ett nytt utredningsarbete av
den omfattning och med den inriktning som föreslås i centerpartiets
partimotion Bo235 och i folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 22.
Motionerna avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo251 begärs dels ett
riksdagens tillkännagivande till regeringen om bostadspolitikens inriktning
och omfattning, dels att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag i
enlighet därmed.

Enligt motionärerna innehåller inte 1988 års budgetproposition några
förslag som på ett avgörande sätt kan förbättra den besvärliga situationen på
bostadsmarknaden. Det är enligt deras mening beklagligt att regeringen inte
är beredd att ta det politiska ansvaret för absolut nödvändiga förbättringar
inom bostadssektorn.

De bostadspolitiska åtgärder som enligt motionen behöver vidtas är bl.a.
följande:

- ett ökat bostadsbyggande, varav huvuddelen skall vara hyreslägenheter i
allmännyttig ägo,

- ett utvidgat bostadsförbättringsprogram,

- nyproduktion även av små lägenheter,

- en statlig totalfinansiering genom en bostads- och samhällsbyggnadsbank,

BoU 1987/88:10

- en omfördelning av bostadssubventionerna med inriktning på de allmännyttiga
bostadsföretagen,

- åtgärder för att stoppa spekulationen på bostadsmarknaden,

- åtgärder mot att lägenheter står tomma,

- införande av fastighetsskatt även för industrifastigheter,

- stimulans av hyresgäststyrda projekt och av självbyggeri,

- förbättrad kvalitet på den kollektiva miljön.

Flertalet av de förslag som förs fram i den nu aktuella motionen förs fram
också i andra motioner från vänsterpartiet kommunisterna - förslag som
utskottet tar ställning till i andra sammanhang. Ett allmänt tillkännagivande
såsom nu föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo251 tjänar
enligt bostadsutskottets mening därmed inte något reellt syfte. Motionen
avstyrks.

4.1.2 Bostadsbyggandets regionala fördelning m.m.

I syfte att skapa förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion av bostäder
bemyndigade riksdagen hösten 1986 regeringen att införa rambegränsningar
för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter (BoU 1986/87:7). Regeringen
beslöt med stöd av detta bemyndigande att sådana ramar under år
1987 skulle gälla i de tre storstadsområdena. Dessutom har regeringen hösten
1987 beslutat om rambegränsningar också under år 1988 avseende bostadslån
för ombyggnad i de tre storstadsområdena samt i Uppsalaområdet. Vissa
typer av ombyggnadslån skall frånräknas ramarna, t.ex. lån till ombyggnad
av småhus, ombyggnad som ger ett väsentligt tillskott av nya lägenheter,
ombyggnad som ingår som en mindre del i ett nybyggnadsprojekt och som
inte lämpligen kan senareläggas, installation av hiss eller ombyggnad av
soprum samt standardhöjande åtgärder för vilka bostadsanpassningsbidrag
beviljats.

Regeringen har vidare genom beslut hösten 1986 uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen
att med användande av lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd
m.m. medverka till att byggnadsverksamheten avseende annat byggande
än bostäder i Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län under åren
1987 och 1988 inte överstiger 1986 års volym. Genom ett nytt beslut hösten
1987 har regeringen dessutom beslutat att byggnadsverksamheten år 1989 för
annat än bostäder inte får överstiga 1986 års volym inom samma län.

Mot bakgrund av den överhettade byggmarknaden även i andra delar av
landet än storstäderna har beslut fattats om att länsbostadsnämnderna i
samråd med länsarbetsnämnden i varje enskilt ombyggnadslåneärende som
avser flerbostadshus skall sätta ut villkor om under vilken tid arbetet skall
utföras.

I folkpartiets partimotion Bo424 framhålls att regeringen numera kan
begränsa volymen på ombyggnadsverksamheten genom rambegränsningar.
Enligt motionärernas uppfattning innebär dock inte detta någon garanti för
att de ombyggnader som genomförs sker mera varsamt eller att de mest
angelägna projekten kommer till stånd först. Det enligt deras mening enda
säkra resultatet av begränsningarna är att ombyggnadsverksamheten minskar.
Med hänvisning härtill förordas i motionens yrkande 19 en avveckling av

BoU 1987/88:10

de administrativa begränsningarna av byggandets omfattning.

Bostadsutskottet har tidigare (BoU 1986/87:7 s. 28-29 och BoU 1986/87:10
s. 39 och s. 68-69) haft att behandla motionsyrkanden av samma innebörd
som det nu aktuella. Därutöver har utskottet till finansutskottet yttrat sig
(BoU 1987/88:2 y s. 2) över ett motsvarande motionsyrkande. Vad utskottet
härvid anfört om nödvändigheten av de införda rambegränsningarna står
fast. Som utskottet tidigare har kunnat konstatera har de tillämpade
rambegränsningarna onekligen haft avsedd effekt. Statistiska uppgifter
avseende påbörjandet av nybyggda bostäder under år 1987 visar sålunda på
en avsevärd ökning av antalet påbörjade bostäder i storstadsområdena, och
då inte minst vad gäller bostäder i flerbostadshus. Det nu anförda ger enligt
bostadsutskottets mening fog för uppfattningen att de vidtagna åtgärderna är
meningsfulla och att de därför inte bör överges. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det nu anförda förslaget i folkpartiets partimotion Bo424
yrkande 19 om att rambegränsningarna skall avvecklas.

Enligt motion Bo233 (s) har åtgärderna för att stimulera nyproduktionen i
Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län inneburit kraftigt inskränkta
möjligheter att utföra reparations- och ombyggnadsarbeten. Denna nedskärning
av ombyggnadsverksamheten innebär enligt motionärerna ett allvarligt
problem för många fastigheter som har behov av renovering eller ombyggnad.
Enligt motionärernas mening bör ROT-åtgärder därför inte fungera
som en regulator på arbetsmarknaden. Sådana åtgärder skall i stället
anpassas efter bostadsbeståndets reparations- och ombyggnadsbehov.

Med hänvisning till det anförda föreslås i motionen ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att ombyggnation i en långsiktig bostadsplanering
bör vara en naturlig verksamhet som skall ske fortlöpande utan
störande avbrott.

Bostadsutskottet delar motionärernas principiella uppfattning att ombyggnadsverksamheten
måste ingå som en väsentlig del i bostadsproduktionen
och i planeringen av bostadsförsörjningen. Vid sitt ställningstagande till
införandet av rambegränsningar för ombyggnadsverksamheten på vissa orter
underströk också utskottet (BoU 1986/87:7 s. 28) vikten av att noga överväga
i vilken omfattning och efter vilka riktlinjer rambegränsningarna borde
beslutas. Vid bedömningen av om eventuella begränsningar borde genomföras
ansåg utskottet att stor hänsyn måste tas till såväl den pågående som den
förestående ombyggnadsverksamheten. Vidare borde eventuella beslut som
innebar att den av kommunen planerade ombyggnadsverksamheten sköts
upp noga övervägas för att undvika att väl dokumenterade ombyggnadsbehov
fick stå tillbaka. Inte minst viktigt var det enligt utskottet att undvika
tvära kast i inriktningen av bostadsbyggandet. Vad utskottet i denna del
anfört gav också riksdagen regeringen till känna. Bl.a. dessa riksdagsuttalanden
vägleder sålunda utformningen av ombyggnadsverksamheten i våra
storstadsområden. Undantag från ramarna beträffande vissa ombyggnader
är dessutom möjliga.

Det bör sålunda vara möjligt att hålla ombyggnadsverksamheten uppe på
en i stort sett acceptabel nivå. Förslaget i motion Bo233 (s) får i väsentliga
delar anses tillgodosett genom riksdagens tidigare ställningstagande. Motionen
avstyrks med hänvisning härtill.

BoU 1987/88:10

I motion Bo264 (fp) lämnas förslag avseende bostadsbyggandet i Stockholms
län. I motionens yrkande 2 begärs sålunda ett riksdagens tillkännagivande
om bostadsbyggandet i länet. Enligt motivtexten - som återfinns i
motion A492 - skall tillkännagivandet bl.a. omfatta ett uttalande om att
bostadsbyggandet i länet måste öka till minst 10 000 lägenheter per år, att
renoveringar och upprustningar av äldre hus måste fortsätta och att
byggandet av smålägenheter och servicehus måste öka.

Ansvaret för bostadspolitiken är delat mellan stat och kommun. I första
hand innebär denna ansvarsfördelning att staten svarar för de ekonomiska
och andra mera övergripande åtgärder som behövs för att garantera ett
nödvändigt byggande, medan kommunerna svarar för det praktiska genomförandet.
Det är sålunda kommunerna som i första hand har att svara för att
bostadsbyggandet får en sådan omfattning att bostadsbehoven i den egna
kommunen kan tillgodoses.

Vi har i dag en situation på bostadsmarknaden som bl.a. innebär att
efterfrågan på bostäder i vissa regioner ökat främst genom inflyttning och
invandring. Samtidigt finns i dessa regioner stora ungdomsgrupper som söker
sig ut på bostadsmarknaden. Statsmakterna har också vidtagit en rad
åtgärder som syftar till att motverka de regionala obalanser som härigenom
uppstått. Det gäller bl.a. införandet av den s.k. räntebidragstrappan,
införandet av nybyggnadsbidragen och beslut om begränsningar av annat
byggande än bostadsbyggande.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om bostadsförsörjningen och till de åtgärder
som statsmakterna vidtagit för att kommunerna i den rådande situationen
skall kunna ta sitt ansvar avstyrker bostadsutskottet motion Bo264 (fp)
yrkande 2. Det kan också konstateras att preliminära lånebeslut under år
1987 meddelats för mer än 10 000 lägenheter i Stockholms län. Den nivå på
nyproduktionen som angivits i motionen kommer sålunda att förverkligas.

Avslutningsvis i detta avsnitt tar utskottet upp frågan om en differentiering
av stödet till bostadsbyggande.

Enligt motion Bo208 (s) har regeringen sedan 1982 fört en framgångsrik
konjunktur- och stabiliseringspolitik. Motionärerna anser också att aktningsvärda
regionalpolitiska insatser har gjorts. Däremot anser de att samordningen
mellan de tre betydelsefulla områdena, stabiliserings-, regional- och
bostadspolitiken, varit svag. Enligt motionärerna har insatser, främst på
bostadspolitikens område, tenderat att motverka och helt ta bort effekterna
av regionalpolitiken. Problemen aktualiseras enligt deras mening av den
starka koncentrationen av ekonomisk aktivitet till storstadsregionerna som
präglat de senaste årens utveckling.

För att uppnå mer av regional balans i den ekonomiska utvecklingen måste
enligt motionen stödet till bostadsbyggandet differentieras. Detta innebär
enligt motionärerna att byggandet måste få extra stöd i de regioner där
marknadsvärdena är låga och att subventionerna kan minskas i regioner med
starkt efterfrågetryck. Genom en sådan differentiering skulle enligt motionärernas
mening stödet till bostadsbyggandet kunna göras mera kostnadseffektivt.

Det övergripande målet för den sociala bostadspolitiken är att alla skall ha
tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad

BoU 1987/88:10

till rimligt pris. Detta mål är naturligtvis detsamma för alla medborgare och
för alla delar av vårt land. En förutsättning för att målet skall kunna uppnås
är sålunda att stödet till bostadsbyggandet är så utformat att en bostad som
produceras till en och samma kostnad i princip kan upplåtas till samma
kostnad i olika delar av landet. Den i motion Bo208 (s) förordade
differentieringen av bostadsstödet uppfyller enligt bostadsutskottets mening
inte denna målsättning. Förslaget skulle tvärtom ge upphov till stora
kostnadsskillnader mellan olika delar av landet och i hög grad försvåra ett
genomförande av en social bostadspolitik. Den modell på vilken motionen
bygger skulle, om den genomfördes, innebära en segregation av boendet
framför allt i regioner och tätorter med bostadsbrist. Även om utskottet i och
för sig delar motionärernas uppfattning om behovet av en balanserad
regional utveckling bör enligt utskottets mening inte detta ske till priset av att
ett av de grundläggande målen i den sociala bostadspolitiken överges.
Motion Bo208 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

4.1.3 Bostädernas fördelning på upplåtelseformer m.m.

Förslag som anknyter till bostädernas fördelning på olika upplåtelseformer
förs fram i fyra motionsyrkanden.

Inledningsvis tar utskottet upp tre motionsyrkanden angående omvandlingen
från hyresrätt till bostadsrätt.

Som ett led i en politik för att förbättra ungdomarnas bostadssituation i
Stockholmsregionen hemställs i motion Bo248 (m) yrkande 2 om förslag till
lagändringar som underlättar en omvandling av hyreslägenheter till bostadsrättslägenheter.
Enligt motionären har få ungdomar i dag råd att köpa
bostadsrättslägenheter i regionen. Huvudorsaken härtill anges vara att
efterfrågan är mycket större än tillgången. Med hänvisning härtill förordas
att fler områden med bostadsrätter skall byggas och att omvandling från
hyresrätt till bostadsrätt aktivt skall stödjas.

Enligt folkpartiets partimotion Bo424 önskar många människor bo med
bostadsrätt. Många uppskattar enligt motionärernas mening den förening av
enskilt ägande och gemensamt ansvarstagande i demokratiska former som
bostadsrättsboendet erbjuder. Mot bakgrund härav bör det enligt motionärernas
mening bli lättare att bilda bostadsrätter. En rad regleringar som
begränsar dessa möjligheter, bl.a. de hinder som finns för boende i
allmännyttan att bilda bostadsrättsföreningar, bör därför tas bort. Vidare
anförs att alla förslag om hembud och priskontroll måste avvisas. Med
hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande 1 om ett riksdagens
tillkännagivande om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt.

I motion Bo413 (vpk) anförs att problemen med segregationen på
bostadsmarknaden nu blivit ännu större än tidigare. I avsikt att motverka
utvecklingen mot ökad segregation och klassuppdelning begärs i motionens
yrkande 2 åtgärder för att stoppa omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter/insatslägenheter
på s.k. bristorter.

Utskottet behandlar först förslagen om åtgärder för att stimulera omvandling
frän hyresrätt till bostadsrätt.

Som framhålls i folkpartiets partimotion Bo424 och i motion Bo248 (m)

BoU 1987/88:10

utgör bostadsrätten en för många människor attraktiv boendeform. Inte
minst bevisas detta förhållande av att efterfrågan på lägenheter upplåtna med
bostadsrätt har ökat under senare år. Det är enligt utskottets mening
uppenbart att många människor uppskattar den förening av enskilt ägande
och gemensamt ansvarstagande för fastigheten i demokratiska former som
bostadsrättsboendet erbjuder. Bostadsrätten är också en boendeform som
passar många, bl.a. ungdomar, och som kan leda till en ökad sparstimulans i
denna grupp. Det har dessutom visat sig att en rad positiva effekter kan
uppnås när upplåtelseformen i ett område eller i en enskild fastighet övergår
från hyresrätt till bostadsrätt. Ofta har sådana ombildningar fört med sig
minskade sociala problem och en större gemenskap bland de boende. Vidare
har bostadskostnaderna reducerats genom minskat slitage och genom egna
insatser i förvaltningen av bostäderna.

Enligt bostadsutskottets mening talar de ovan berörda förhållandena för
att de olika restriktioner som i dag gäller för bostadsrättsboendet bör
avskaffas. De restriktioner och förhållanden i övrigt som enligt utskottets
mening snarast bör föranleda ändrad lagstiftning eller andra åtgärder gäller
bl.a. hyresgästernas förköpsrätt vid försäljning, hembudsreglerna, särbehandlingen
av vissa riksorganisationer för bostadsrättsföreningar samt
realisationsvinstbeskattningen. Även reglerna för finansieringen av bostadsrätter
bör enligt utskottets mening ses över.

Vad utskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion Bo424
yrkande 1 och motion Bo248 (m) yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Nedan och i utskottets betänkande BoU
1987/88:13 behandlar utskottet motioner från m, fp och c om specifika
åtgärder i avsikt att underlätta en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.

Med anledning av vad som i motion Bo413 (vpk) anförts om åtgärder för att
motverka omvandling från hyresrätt till bostadsrätt vill utskottet anföra
följande.

Motion Bo413 (vpk) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till vad utskottet
ovan med anslutning till folkpartiets partimotion Bo424 och motion Bo248
(m) anfört om behovet av att stimulera övergången från hyresrätt till
bostadsrätt.

I en motion tas upp frågan om försäljning av äldre hus ägda av
allmännyttiga bostadsföretag.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo207 kan inte de
allmännyttiga bostadsföretagens roll och uppgifter i den sociala bostadspolitiken
förenas med en utförsäljning och övergång till bostadsrätt eller andra
ägandeformer. Motionärerna hänvisar också till de bestämmelser som
riksdagen antagit hösten 1987 och som innebär att räntebidrag inte längre
utgår när allmännyttiga bostadsföretag överlåter sina lägenheter. Ett problem
i sammanhanget är dock enligt motionärerna att allmännyttans äldre
fastighetsbestånd som inte längre uppbär räntebidrag kan säljas utan att man
förlorar några bidrag. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande
4 att åtgärder skall vidtas för att motverka en utförsäljning av äldre hus hos de
allmännyttiga bostadsföretagen.

I motioner (m), (fp) och (c) motsatte sig motionärerna förslaget om att
räntebidragen skulle slopas vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag

BoU 1987/88:10

eller av sådan företags bostadsbestånd. Bostadsutskottet delar denna
uppfattning. Förslaget i motion Bo207 (vpk) yrkande 4 om att ytterligare
åtgärder skall vidtas för att hindra en utförsäljning av allmännyttiga bostäder
avstyrks med hänvisning härtill.

4.1.4 Bostadsförsörjningen för vissa grupper

I detta avsnitt behandlar utskottet sammanlagt tio motionsyrkanden som tar
upp dels ungdomars boende, dels handikappades boende samt dels flyktingars
boende.

För att förbättra ungdomens bostadssituation infördes våren 1987 (BoU
1986/87:16) ett särskilt ungdomsbostadsstöd. Stödet utgår i form av ett
särskilt bidrag till de kommuner med brist på bostäder för ungdomar som
regeringen bestämmer och under förutsättning att kommunen eller av
kommunen utsett organ förmedlar genomgångsbostäder för ungdomar. För
lägenheter upplåtna och förmedlade på detta sätt lämnas bidrag med ett
belopp som motsvarar 200 kr. per månad under den tid uthyrning pågår, dock
längst till dess hyresgästen fyller 25 år. För en ungdomsbostad som upplåts åt
makar eller sambor upphör stödet när någon av dem uppnått denna ålder.
Avser uthyrningen en nybyggd eller ombyggd lägenhet som upplåtits som
genomgångsbostad för ungdom alltsedan den färdigställts, gäller som en
ytterligare förutsättning för bidrag att det för lägenheten beräknade bidraget
i sin helhet tillgodoförs fastighetsägaren som produktionsstöd. De bidrag
kommunen får för andra ungdomsbostäder än de nu nämnda får användas på
det sätt som kommunen finner lämpligt för att främja tillkomsten av
ungdomsbostäder. För studentbostäder gäller särskilda regler.

I fem motioner begärs åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation.

Enligt motion Bo248 (m) får inte en ”andra klassens” bostadsmarknad för
ungdomar uppkomma. I stället för sektoriserade åtgärder för ungdomar bör
därför generella åtgärder som ökar friheten för alla på bostadsmarknaden
vidtas. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 1 att riksdagen
skall uttala att tendenser till kategoriboende för ungdomar aktivt skall
motverkas.

Enligt motion Bo260 (c) yrkande 1 krävs ett effektivt åtgärdsprogram för
att komma till rätta med ungdomens bostadsproblem på såväl kort som lång
sikt. Ett sådant program måste enligt motionärerna baseras på en effektiv
och offensiv närings- och regionalpolitik. Vidare anges att åtgärdsprogrammet
dels måste utgå från en långsiktigt utvecklad och konsekvent bostadspolitik,
dels från det regelsystem som styr byggandet, dvs. byggnadslagstiftningen,
bostadsfinansieringssystemet och kommunernas bostadsförsörjningsprogram.
I programmet skall enligt motionärerna bl.a. ingå bosparande för
ungdomar, åtgärder för fler smålägenheter, stimulans av rörligheten på
bostadsmarknaden och stopp för kontorisering.

Enligt motion Bo262 (c) bör det på universitets- och skolorter i övrigt samt
i områden med omfattande bostadsbrist införas någon form av ungdomsbostadsförmedling.
Vidare bör enligt motionären små lägenheter, lägenheter i
sanerings- och rivningshus samt vindsvåningar m.m. reserveras för ungdoms -

BoU 1987/88:10

bostäder. I motionens yrkande 3 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande
härom.

Även i motion Bo265 (m) förs fram förslag för att lösa ungdomens
bostadsfråga - detta mot bakgrund av ungdomarnas problem i Stockholmsregionen.
Enligt motionärerna behöver det s.k. ROT-systemet ändras, byggnormer
avvecklas, bostadsanvisningslagen avskaffas och systemet med de
s.k. ungdomskontrakten avvecklas.

I motion Bo431 (m) hävdas att ungdomar har drabbats av att bostadsmarknaden
är hårt reglerad. Enligt motionärerna föder regleringar problem, som
ytterligare förvärras av nya regleringar. Mot bakgrund härav begärs i
motionens yrkande 4 ett riksdagens tillkännagivande om bostadsmarknaden
för ungdomar. Tillkännagivandet föreslås omfatta bl.a. att bestämmelserna
för genomgångsbostäder skall avskaffas, att andelen smålägenheter skall
ökas, att rörligheten på bostadsmarknaden skall underlättas och att regler
och normer skall förenklas.

Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna förordats
beträffande ungdomens boende vill utskottet anföra följande.

Det bästa sättet att stärka ungdomars och andra svaga gruppers ställning
på bostadsmarknaden är enligt bostadsutskottets mening att se till att det
finns bra och ändamålsenliga bostäder att tillgå för alla. Målsättningen måste
därför vara att lösa bostadsfrågan för ungdomar liksom för andra hushåll på
den vanliga bostadsmarknaden. Utskottet vill för sin del också framhålla att
en rad åtgärder har vidtagits för att öka den totala tillgången på bostäder. Det
gäller t.ex. begränsningarna av annat byggande än bostadsbyggande, förändringar
i reglerna för beräkning av låneunderlag och införandet av en ny
metod för att beakta regionala kostnadsskillnader. Samtidigt tvingas utskottet
konstatera att många ungdomar har svårt att få en bostad när de flyttar
hemifrån just därför att de är unga och nya på bostadsmarknaden.
Ungdomarnas svaga ställning blir naturligtvis mer påtaglig i en bristsituation
med ett minskande antal lediga lägenheter och ett växande antal bostadssökande.
Utskottet vill mot bakgrund härav understryka att det på kort sikt är
nödvändigt att vidta åtgärder direkt riktade mot ungdomarna och deras
boende. Det våren 1987 beslutade särskilda ungdomsbostadsstödet är också
ett av uttrycken härför.

Som framgår av ovanstående redovisning har såväl generella åtgärder, som
syftar till att förbättra tillgången på bostäder, som åtgärder direkt inriktade
på ungdomens bostadsfråga vidtagits. Genom dessa åtgärder har enligt
bostadsutskottets mening förutsättningar skapats för att bostadssituationen
för bl.a. ungdomar skall kunna förbättras. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motionerna Bo248 (m) yrkande 1, Bo260 (c) yrkande 1, Bo262 (c)
yrkande 3, Bo265 (m) och Bo431 (m) yrkande 4.

I motion Bo260 (c) yrkande 5 hemställs att ungdomar skall ges möjlighet
till samverkan för ett eget boende. Enligt motionärerna bör kommuner och
företag stimuleras att stödja ungdomar som önskar slå sig samman och bygga
ett mindre hus. I anslutning härtill framhålls också att samhället måste vara
berett att positivt lösa problem som kan uppkomma bl.a. i fråga om
ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och ansvarsfrågor m.m.

Det ungdomsbostadsstöd som riksdagen beslutade om hösten 1986 syftar

BoU 1987/88:10

till att hjälpa kommunerna att få fram ungdomsbostäder. Kommunerna har
därför givits en stor frihet att utifrån de lokala förhållandena bestämma hur
stödet skall användas. Det är sålunda möjligt för kommunerna att använda
stödet bl.a. för att stimulera självbyggeri av ungdomsbostäder. Vad i motion
Bo260 (c) yrkande 5 föreslagits får således anses i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.

Den nuvarande bostadssituationen och nödvändigheten av att öka tillgången
på mindre lägenheter för i första hand ungdomar motiverar enligt
motion Bo260 (c) ett införande av ekonomiska stimulanser för att initiera
byggandet av mindre lägenheter. Enligt motionärerna bör därför ett särskilt
stimulansbidrag införas till kommunerna om 30 000 kr. för varje påbörjad
lägenhet med en boendeyta på upp till 60 m2. Med hänvisning härtill
hemställs i motionens yrkande 4 att 150 milj. kr. skall anvisas över
statsbudgeten för detta ändamål.

Som framgår av ovanstående redovisning har ett särskilt ungdomsbostadsstöd
införts för att förbättra tillgången på lämpliga lägenheter för ungdomar.
Utskottet är härutöver inte berett att förorda införandet av ett generellt stöd
för byggande av mindre lägenheter i enlighet med förslaget i motion Bo260
(c) yrkande 4. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

De handikappades boende behandlas i två motioner.

I motion Bo510 (c) begärs snabba åtgärder för att stimulera kommuner och
enskilda byggare till att uppföra bostäder som är utformade på ett sådant sätt
att allergiker av olika slag kan minska sin medicinering och få en mera normal
livssituation. Enligt motionären är det nu så många människor i det svenska
samhället som lider av allergisjukdomar av olika slag att åtgärder måste
vidtas. I första hand förordas införandet av fördelaktiga lån och bidrag till
bebyggelse som fördyras genom att särskild hänsyn tas till allergikerna.
Enligt förslaget skall även kommuner som satsar på ett boende särskilt
anpassat för allergiker stimuleras genom förmånliga lån och bidrag.

Behovet av ett för alla anpassat bostadsbestånd kan enligt bostadsutskottets
mening inte nog betonas. En ökad tillgänglighet utgör en av grundförutsättningarna
för att alla på lika villkor skall kunna välja ett boende utifrån
sina egna förutsättningar och sina egna villkor. Häri ingår naturligtvis också
att undanröja eller så långt möjligt minska uppkomsten av allergi i bostäder
och andra byggnader. Utskottet vill också erinra om att samhället vidtagit en
rad åtgärder för att åstadkomma detta. Det gäller såväl tvingande lagregler
som ekonomiska stimulansåtgärder. Bostadsutskottet vill i detta sammanhang
nämna de krav på byggnader som ställs genom plan- och bygglagen.

Bostadsutskottet är med hänvisning till det ovan anförda inte nu berett
förorda införandet av den typ av stimulansåtgärder som föreslås i motion
Bo510 (c). Det får dock enligt bostadsutskottets mening förutsättas att
utvecklingen på området följs med uppmärksamhet. Det forsknings- och
utredningsarbete som pågår bör enligt utskottets mening kunna bilda
underlag för mera specificerade krav och om så befinns nödvändigt åtgärder
av annat slag.

I motion Bo513 (c) yrkande 2 begärs ett riksdagens tillkännagivande om
behovet av ett eget boende för handikappade så att deras livskvalitet inte
försämras. Enligt motiveringen - som återfinns i motion So615 - är målet för

BoU 1987/88:10

handikappolitiken att integrera de handikappade i samhället. En av förutsättningarna
härför anges vara en egen bostad anpassad till de särskilda
behov som den boende har.

Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas principiella uppfattning att
även handikappade skall tillförsäkras ett boende som utgår från deras
särskilda behov och önskemål. Riksdagen har också våren 1985 beslutat om
åtgärder för att förbättra boendeförhållandena för gamla, handikappade och
långvarigt sjuka. Till grund för dessa åtgärder ligger de tre målen, rätten till
en bostad där friheten och integriteten är skyddad, rätten till stöd och hjälp i
bostaden samt, oberoende av vårdbehov, rätten till en bostad med god
utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger förutsättningar för ett
aktivt deltagande i samhällslivet.

De nu redovisade målen låter sig enligt bostadsutskottets mening väl
förenas med vad som i motion Bo513 (c) yrkande 2 förordats beträffande
bl.a. de handikappades boende. Vad i motionen förordats får således anses i
inte ringa grad tillgodosett redan genom riksdagens tidigare ställningstagande.
Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning härtill.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp en motion om flyktingars boende.

Om flyktingpolitiken skall kunna förverkligas i enlighet med riksdagens
beslut krävs det enligt motion Bo241 (s) insatser av olika slag. En av de
viktigaste insatserna anges härvid vara att skapa förutsättningar för flyktingar
att erhålla bostäder - detta för att de på ett rimligt sätt skall kunna klara en
kortare eller längre tids vistelse i vårt land. Enligt motionärerna måste därför
ytterligare stimulansåtgärder från statens sida för ett ökat bostadsbyggande
formas med hänsyn till flyktingarnas bostadsbehov. Samtidigt bör ansvaret
för bostadsförsörjningen även i fortsättningen fördelas så att staten har visst
ansvar för de ekonomiska förutsättningarna medan kommunerna har ansvar
för verkställandet. För kommunernas del innebär detta enligt motionärerna
att de i sina bostadsförsörjningsprogram måste ta hänsyn till flyktingarnas
bostadsbehov.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att också
flyktingars bostadsbehov beaktas i den kommunala bostadsplaneringen. För
att kommunerna skall kunna ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen måste
naturligtvis den totala bostadsefterfrågan i kommunen bilda grund för
planeringen. Detta betyder att såväl flyktingars som andra gruppers särskilda
bostadsbehov måste ingå i planeringsunderlaget.

Mot bakgrund av bostadsfrågans betydelse för flyktingmottagningen har
regeringen givit bostadsstyrelsen i uppdrag att ställa samman uppgifter från
landets kommuner om deras planering för att bereda flyktingar bostäder.
Bostadsstyrelsen har också i slutet av år 1987 till regeringen redovisat
resultatet av sin kartläggning.

Regeringen har sålunda sin uppmärksamhet riktad på frågan om bostadsförsörjningen
för flyktingar. Det får enligt bostadsutskottets mening förutsättas
att erforderliga åtgärder kommer att vidtas när beredningen inom
regeringens kansli avslutats. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill
motion Bo241 (s).

BoU 1987/88:10

4.1.5 Vissa övriga frågor avseende bostadsförsörjningen m.m.

BoU 1987/88:10

Bostadsförmedlingens roll för bostadsförsörjningen tas upp i motion Bo262
(c) yrkande 4. Enligt motionären bör det finnas kommunala bostadsförmedlingar
i varje kommun. Efter avtal med kommunen skall dessutom privat
bostadsförmedlling kunna startas för att öka serviceutbudet till de bostadssökande.
Såväl den kommunala som den privata bostadsförmedlingen skall
enligt förslaget kunna avgiftsfinansieras. På orter med bostadsbrist eller där
vissa grupper har svårt att få bostad kan det enligt motionären krävas en mera
aktiv kommunal förmedling av bostäder. Sådan förmedlingsverksamhet
föreslås grundad på avtal med värdarna och omfatta en tredjedel av de
lägenheter i flerbostadshus för vilka räntesubventioner utgår.

Bostadsutskottet delar i och för sig den i motionen framförda uppfattningen
att det i många kommuner kan krävas en mera aktiv kommunal
bostadsförmedling. När det gäller flera av de konkreta åtgärder som
motionärerna föreslår är dock utskottet inte berett att biträda dessa. I fråga
om såväl privat bostadsförmedling som avgiftsfinansierad förmedling har
utskottet så sent som i sitt betänkande BoU 1987/88:13 avvisat förslag av
denna innebörd. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
motion Bo262 (c) yrkande 4.

I motion Bo431 (m) yrkande 7 förordas en avveckling av bostadsförsörjningslagen.
Enligt motionärerna har den planering kommunerna ålagts
genom lagen visat sig dels ta stora resurser i anspråk, dels stämma dåligt med
det byggande som verkligen kommer till stånd. Planeringen av bostadsförsörjningen
bör enligt motionärerna därför vara en frivillig kommunal
uppgift, där kommunerna själva avgör behovet av denna planering.

Den ansvarsfördelning som gäller i fråga om bostadsförsörjningen innebär
att det är kommunerna som i första hand har att svara för att bostadsbyggandet
får en sådan omfattning att bostadsbehoven i den egna kommunen kan
tillgodoses. En viktig förutsättning för att kommunerna skall kunna ta detta
sitt ansvar är enligt bostadsutskottets mening att olika planeringsinsatser
grundade på bedömningar av bostadsbehovet kommer till stånd. Utskottet
delar med hänvisning härtill inte motionärernas uppfattning om att den
planering som kommunerna ålagts genom bostadsförsörjningslagen skulle
kunna undvaras. Motion Bo413 (m) yrkande 7 avstyrks.

Det är enligt motion Bo240 (s) angeläget att åtgärder vidtas som dämpar
kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet och som innebär att hyresnivåerna
återfår en rimligare andel av medelinkomstagarens lönenivå. Enligt motionärerna
står det klart att hyreskostnaden i framför allt nybyggda flerfamiljshus
är en utomordentligt allvarlig familjeekonomisk fråga, men också en
rättvisefråga när det gäller möjligheterna att efterfråga lägenheter. Det finns
enligt deras mening därför en stor risk att bostadsbyggandet bromsas upp
med undantag av byggandet av bostäder som ligger i attraktiva lägen.

Mot bakgrund av prisökningarna inom bostadsbyggandet har statsmakterna
beslutat om en rad åtgärder för att bryta denna utveckling. Det gäller dels
införandet av den s.k. räntebidragstrappan (BoU 1985/86:13) som innebär
att räntebidraget trappas ned vid höga produktionskostnader, dels begränsningar
av räntebidragen vid höga markpriser (successiv avveckling av

lägestilläggen) och av ingångsvärdet vid ombyggnad (BoU 1987/88:6). Även
de begränsningar av annat byggande än bostadsbyggande som införts i
storstadsområdena har som ett syfte att dämpa stegringen av produktionspriserna.

Åtgärder har vidtagits för att motverka kostnadsökningar i byggandet.
Inte minst de förändringar som beslutats inom lånesystemet för att begränsa
räntebidragens följsamhet till kostnadsutvecklingen bör enligt bostadsutskottets
mening kunna medverka till ett ökat kostnadsmedvetande i byggproduktionen.
Vad i motion Bo240 (s) föreslagits avstyrks med hänvisning till
vad som nu anförts.

Svagheten i dagens boinflytande är enligt motion Bo421 (s) att graden av
inflytande blir beroende av fastighetsägarens eller bostadsföretagets inställning
och policy i olika boendefrågor. Ett sätt att utveckla boinflytandet är
enligt motionären därför att komplettera dagens inflytande med ett hyresgästinflytande
i de allmännyttiga bostadföretagens styrelser. På kort sikt kan
ett sådant inflytande enligt förslaget åstadkommas genom att hyresgästföreningen
utser en adjungerad ledamot i styrelsen. I ett längre perspektiv kan de
allmännyttiga bostadsföretagen delas upp i moder- och dotterföretag.
Hyresgästinflytande skapas sedan genom att hyresgästerna genom en
representativ demokrati tillsätter förvaltningsstyrelser för de olika dotterföretagen.

Det är, som framhålls i motion Bo421 (s), viktigt att hyresgästernas
inflytande över sitt boende ökar. Detta gäller enligt bostadsutskottets
mening inte bara boende hos de allmännyttiga bostadsföretagen utan alla
boende i hyresrätt. När det gäller inflytandet i de allmännyttiga bostadsföretagen
har en omfattande boinflytandeverksamhet etablerats. För en övervägande
majoritet av de allmännyttiga bostadsföretagen gäller att de har
tecknat avtal om boinflytande. Genom avtalen har de boende tillförsäkrats
rätt till information och samråd i en rad frågor. I omkring en femtedel av alla
bostadsområden finns dessutom särskilda avtal om fördjupat boinflytande
som innebär att de boende dessutom har tillförsäkrats beslutsrätt i vissa
frågor.

En omfattande boinflytandeverksamhet har etablerats inom de allmännyttiga
bostadsföretagen. Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen
finns det också anledning anta att verksamheten kommer att ytterligare
utvecklas och fördjupas. Det är dock enligt bostadsutskottets mening viktigt
att detta sker i samråd mellan de boende och bostadsföretagen och med
utgångspunkt i de förhållanden som råder i de enskilda bostadsområdena.
Enligt vad utskottet erfarit planeras också fortsatta försök med nya
inflytandeformer inom de allmännyttiga bostadsföretagen. Utskottet anser
liksom motionärerna att boinflytande bör utvecklas och fördjupas i allt
väsentligt i enlighet med de boendes och fastighetsägarnas önskemål. Det
finns inte tillräcklig anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande
lägga synpunkter på hur boinflytandet framöver skall utformas. Motionen
avstyrks.

BoU 1987/88:10

4.2 Vissa äldre låneformer

BoU 1987/88:10

Sedan den 1 juli 1985 svarar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)
för upplåningen av de medel som behövs för utbetalning av bostadslån m.m.
Över statsbudgeten utbetalas därför endast lån enligt vissa äldre bestämmelser.
Dessa är räntelån, hyresförlustgarantilån och återstående räntebärande
förbättringslån samt vissa förvärvstillägg till bostadslån som har betalats ut
före den 1 juli 1985.

Räntelån lämnas för bostadshus som har uppförts eller byggts om med stöd
av bostadslån enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968,
dock inte för hus färdigställda före år 1958. Dessutom kan räntelån utgå för
vissa bostadshus utan statliga lån men för vilka räntebidrag förut har beviljats
enligt 1962 års räntebidragskungörelse. Räntelånen, som lämnas årligen om
låntagarens räntekostnader överstiger ett på visst sätt beräknat basräntebelopp,
skrivs av omedelbart.

Förslag om en avveckling av räntelånen förs fram i två motioner.

Med hänvisning till behovet av besparingar på statsbudgeten föreslås i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 2 såvitt nu är i fråga att inga räntelån
skall beviljas fr.o.m. den 1 juli 1988.

Även i motion Bo247 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att
räntelånen av besparingsskäl skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988.

Enligt bostadsutskottets mening bör räntelån även fortsättningsvis kunna
utgå för det trots allt begränsade fastighetsbestånd som omfattas av
långivningen. Utskottet vill dessutom erinra om att detta fastighetsbestånd
under senare år har fått vidkännas kostnadsökningar bl.a. på grund av extra
upptrappningar. Förslagen i folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 2 och i
motion Bo247 (m) yrkande 1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Vid överlåtelser av statligt belånade bostadshus lämnas förvärvstillägg i de
fall den nye husägaren är berättigad till större bostadslån än överlåtaren.

I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 2 såvitt nu är i fråga förordas en
avveckling av förvärvstilläggen fr.o.m. den 1 juli 1988. Motiveringen härför
är behovet av besparingar på statsbudgeten.

Som framgår av framställningen ovan utgår förvärvstillägg i de fall den nye
husägaren är berättigad till ett större statligt bostadslån än överlåtaren. Detta
kan t.ex. vara fallet om en privat hyresfastighet ombildas till bostadsrätt med
kommunalt inflytande. Utskottet har noterat att motionärerna i andra
sammanhang uttalat sig positivt om bostadsrättens fördelar. Ett accepterande
av deras nu framförda förslag skulle försvåra sådana ombildningar. Enligt
bostadsutskottets mening bör inte överlåtelser av bl.a. detta slag försvåras
genom att räntetilläggen tas bort. Räntetillägg bör sålunda kunna utgå även
fortsättningsvis. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks.

Med hänvisning till tidigare förslag om förtida inlösen av statliga lån
föreslås i motion Bo258 (c) yrkande 4 att åtgärder skall vidtas för att öka
amortering och inlösen av statliga lån till bostadssektorn. Enligt motionärerna
bör de förordade stimulanserna leda till en ökad inlösen med 500 milj. kr. i
förhållande till de normala amorteringar m.m. som regeringen förutser.

3 Riksdagen 1987188. 19 sami. Nr 10

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående
riksmöte (BoU 1986/87:10 s. 31) uttryckte utskottet uppfattningen att
åtgärder borde vidtas för att stimulera till en ökad inlösenverksamhet. En
förutsättning härför angavs dock vara att den statliga bostadslåneräntan var
högre än marknadsräntan. Om så blev fallet förutsatte utskottet att
regeringen skulle vidta åtgärder i syfte att få till stånd en ökad inlösenverksamhet.
Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. 1 den mån relationen
mellan marknadsräntan och bostadslåneräntan blir den ovan angivna
förutsätter utskottet att regeringen vidtar åtgärder för att öka inlösenverksamheten.
Något tillkännagivande är dock enligt utskottets mening inte
erforderligt. Med det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo258 (c)
yrkande 4.

4.3 Bostadslånesystemets utformning

Bostadslån till ny- eller ombyggnad lämnas för bostäder och i princip för
lokaler för boendeservice. Bostadslånets storlek beträffande nybyggnad
bestäms på grundval av ett låneunderlag som skall motsvara mark- och
byggnadskostnader. För ombyggnad bestäms lånets storlek med utgångspunkt
från kostnaderna för ombyggnaden. Bostadslånet lämnas med olika
andelar av låneunderlaget beroende på ägarkategori. Låneunderlaget omräknas
med en ortskoefficient och en tidskoefficient. Räntebidrag lämnas till
kostnaden för ränta på den del av låneunderlaget som avser bostäder med
vissa begränsningar. Frågor om räntebidrag m.m. behandlar utskottet nedan
(avsnitt 4.4).

I tre motioner tas upp frågan om lånesystemets utformning från en mera
grundläggande utgångspunkt. Det gäller moderata samlingspartiets partimotion
Bo211 yrkandena 10 a och 10 b, samt motionerna Bo257 (c) och Bo262
(c) yrkande 1.

I partimotionen Bo211 (m) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att ett bostadsfinansieringssystem byggt på enhetslån införs samt
att räntebidragens omfattning och utformning i enhetslånesystemet utreds.
Systemet bör enligt motionärerna införas den 1 juli 1989. Enhetslånet bör
utgå från en lägenhet om exempelvis 75 m2. För mindre lägenheter reduceras
lånet och för större ökas det upp till en viss största lägenhetsyta. Om
lägenheten har en storlek över denna yta eller kostar mera än vad som täcks
av enhetslånet får denna kostnad täckas med tilläggslån till marknadsränta.
Lånesystemet bör i princip inte innehålla något moment av kostnadskontroll
- endast objektets kreditsäkerhet bör bedömas. Enhetslånet bör utformas så
att det är neutralt i förhållande till byggherrar och upplåtelseformer.

Ett likartat förslag förs fram i motion Bo257 (c). Yrkandet i denna motion
går ut på att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
reformering av det statliga stödet vid nyproduktion av bostäder. I motionen
anförs att ett system med enhetslån utgående från en normalyta per lägenhet
resp. småhus bör övervägas. Yta och standard som innebär kostnader utöver
vad som kan finansieras inom det av motionärerna föreslagna systemet får
finansieras på annat sätt än genom statliga lån.

BoU 1987/88:10

I motion Bo262 (c) yrkande 1 begärs förslag till ändrad utformning av
bostadsfinansieringssystemet. Räntesubventioner bör enligt motionären i
huvudsak utgå endast för nyproduktion och ombyggnad som är jämförbar
med nyproduktion.

I samband med utskottets behandling hösten 1987 (BoU 1987/88:6) av en
proposition (prop. 1987/88:48) om vissa förändringar i låneberäkningsmetoden
för statliga bostadslån hade utskottet att behandla motioner (m), (fp) och
(c) med i allt väsentligt samma innebörd som de nu aktuella.

Utskottet instämde då i motionärernas uppfattning om att bostadsfinansieringssystemet
skulle ges en så enkel och ändamålsenlig utformning som
möjligt. En sådan uppfattning torde vara obestridd. Utskottet vill erinra om
att olika åtgärder vidtagits i avsikt att förenkla låneunderlagsberäkningarna
inte minst när det gäller bostadslån för småhus. I den ovannämnda
propositionen anfördes att ytterligare överväganden skulle göras i regeringens
kansli beträffande en förenklad metod för beräkning av byggkostnader
m.m. Dessa överväganden pågår. Resultatet av dem bör avvaktas. Riksdagen
bör, enligt utskottets mening, inte nu genom ett bifall till motionerna
försena och komplicera dessa överväganden. Utskottet är, oaktat pågående
överväganden, inte heller berett ställa sig bakom motionärernas förslag i sak
om ett s.k. enhetslån. Ett förslag härom bör, på ett mera genomgripande sätt
än vad som är fallet med motionerna, belysa konsekvenserna för de boende
och för bostadsproduktionen. Moderata samlingspartiets partimotion Bo211
yrkandena 10 a och 10 b avstyrks sålunda liksom motionerna Bo257 (c) och
Bo262 (c) yrkande 1.

4.4 Räntebidrag

4.4.1 Gällande ordning m.m.

Räntebidrag enligt nybyggnadslåne-, ombyggnadslåne- resp. bostadsfinansieringsförordningarna
lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan
verklig räntekostnad för bottenlån och bostadslån inom låneunderlaget för
bostäder och en garanterad ränta för dessa lån. För vissa låntagarkategorier
beräknas räntebidraget som om bostadslånet var 3 procentenheter högre än
vad det faktiskt är. Vid ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus kan
räntebidrag lämnas för markkostnader, även om de inte ingår i låneunderlaget.
Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden varierar
mellan 2,35 och 4,9 % beroende på låntagarkategori.

Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt genom s.k. upptrappningar.
Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter
för övriga låntagarkategorier. Under senare år har dessutom extra
upptrappningar av den garanterade räntan skett för vissa årgångar.

Räntebidrag lämnas även för flerbostadshus som har uppförts eller byggts
om med stöd av lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse eller motsvarande
äldre bestämmelser, om huset har blivit färdigt efter år 1957 och låntagaren
inte erhåller räntelån.

Den som erhåller räntelån får en motsvarande subvention genom att den

BoU 1987/88:10

del av räntelånet som avser ränta på bostadslån och underliggande kredit
omedelbart efterges.

Räntebidrag för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder
lämnas för hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Bidraget, som
beräknas med utgångspunkt i en schablonmässigt bestämd kostnad, grundas
för schablonbeskattade fastighetsägare på hälften av en räntesats som är 0,4
procentenheter högre än statslåneräntan. Övriga fastighetsägare får ett
något lägre räntebidrag.

Räntebidrag för underhållslån i vissa fall lämnas till allmännyttiga
bostadsföretag och studentbostadsföretag, som för år 1983 beviljades lån på
den allmänna lånemarknaden till underhåll av bostadshus. Räntebidrag
lämnas också för vissa äldre statliga reparations- och energisparlån samt i
vissa fall till egnahemsägare för lån avseende gatukostnadsersättning.
Slutligen bör nämnas att räntebidrag för lån för vissa förvärv kan lämnas till
förvärvsstöd vid kommunalt förköp av bostadshus i vissa kustkommuner.
Räntebidrag kan också lämnas till barnfamiljer för förvärv av egnahem.

Riksdagen har för innevarande budgetår anslagit 12 400 milj. kr. till
räntebidrag m.m. För budgetåret 1988/89 beräknas i budgetpropositionen
anslaget till 15 800 milj. kr.

4.4.2 Kostnadsneutralitet i boendet

Som framgått av föregående avsnitt lämnas räntebidrag till ny- och ombyggnad
av bostäder med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan verklig
räntekostnad för bottenlån och bostadslån inom låneunderlaget för bostäder
och en garanterad ränta för dessa lån. Den garanterade räntan höjs varje år
genom s.k. upptrappningar.

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 23 och i motion Bo252 (m)
behandlas räntebidragssystemet och den brist på kostnadsneutralitet som,
enligt motionärerna, bl.a detta system ger upphov till. I partimotionen från
folkpartiet förordas att räntebidrag skall kunna utgå oavsett om bostaden
finansierats med egna medel eller med lån. Det anges vara viktigt att
neutralitet råder mellan egnahem och flerbostadshus. På sikt bör räntesubventionerna
minskas med en miljard om året under en femårsperiod.

Med utgångspunkt i ett konkret exempel diskuteras i motion Bo252 (m)
den brist på kostnadsneutralitet som enligt motionären råder mellan olika
upplåtelseformer för småhus.

Att kostnadsskillnaderna mellan olika upplåtelseformer kan bli de som
redovisas i motion Bo252 (m) beror bl.a. på att det redovisade projektet har
ca 10 procents överkostnader. För dessa kostnader lämnas helt räntebidrag
om huset upplåts med hyres- eller bostadsrätt. För övrigt utgår ett till hälften
reducerat räntebidrag för den del av bostadslånet som ligger mellan 110 %
och 125 % av de schablonberäknade kostnaderna.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller att
bostadsfinansieringssystemet skall ges en sådan inriktning att en neutralitet
skall råda mellan olika upplåtelseformer och ägarkategorier. Bl.a. en sådan
utgångspunkt har också väglett statsmaktens beslut om skattelagstiftningen
och bostadsfinansieringssystemets utformning.

BoU 1987/88:10

Det är emellertid enligt bostadsutskottets mening inte lämpligt att med
utgångspunkt från ett enstaka exempel föra en principiell diskussion om
lånesystemets uppbyggnad. Exempel kan ges där den eftersträvade neutraliteten
mellan olika upplåtelseformer beträffande småhus faktiskt råder.
Olägenheten av de effekter motionären redovisar kan mötas på olika sätt
t.ex. genom en höjning av de schablonbelopp för byggkostnader och
byggherrekostnader som tillämpas i bostadslåneärenden. Utskottet vill
erinra om att dessa schablonbelopp höjdes med 6 % fr.o.m. den 1 januari
1988. En sådan åtgärd i kombination med olika åtgärder i avsikt att pressa
ned överkostnaderna bidrar till att öka den neutralitet som eftersträvas.
Dessutom vill utskottet erinra om att lånesystemets tekniska utformning
övervägs inom bostadsdepartementet samt att utredningen om reformerad
inkomstbeskattning bl.a. har att överväga den skattemässiga behandlingen
av utgiftsräntor för villor, en fråga som i hög grad måste tas in i en diskussion
om kostnadsneutralitet i boendet.

Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning om vikten av kostnadsneutralitet
i boendet. Utskottet finner det emellertid inte nödvändigt eller
lämpligt att hos regeringen begära förslag i frågan. Som framgått av det ovan
anförda har olika åtgärder vidtagits, åtgärder som delvis kommer att
innebära att den eftersträvade neutraliteten i boendet kommer att förverkligas.
Dessutom är det en viktig uppgift för den bostadspolitiska administrationen
att vidta olika mått och steg i avsikt att undvika att överkostnaderna för
olika projekt blir oacceptabla. Slutligen kommer den av motionärerna
aktualiserade frågan att tillföras nya aspekter när nu pågående utredningar
avslutats. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo252 (m) och
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 23.

4.4.3 Den garanterade räntan m.m.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo207 yrkande 1 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om att den s.k. normala upptrappningen av den
garanterade räntan för de allmännyttiga bostadsföretagen skall upphöra tills
vidare och frysas vid 1987 års nivå. I yrkande 2 i motionen föreslås att räntan
för nyproducerade lägenheter ägda av allmännyttiga bostadsföretag sänks
med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år 1988.

I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 7 föreslås riksdagen besluta om
extra upptrappning av de garanterade räntorna från den 1 juli 1988. Den
extra upptrappningen, som föreslås omfatta både flerfamiljshus och småhus,
skall utformas så att en besparing om 350 milj. kr. uppnås. Den extra
upptrappningen har av motionärerna beräknats öka den genomsnittliga
bostadskostnaden med knappt 20 kr. per månad.

Motionsyrkanden (vpk) om förändringar av den garanterade räntan för
allmännyttiga bostadsföretag har utskottet behandlat vid flera tillfällen och
senast våren 1987 (BoU 1986/87:10 s. 41-42). Utskottet anförde då att det var
mindre lämpligt att vidta sådana förändringar i räntebidragssystemet som
fördes fram i den då behandlade vpk-motionen. Utskottets ställningstagande
står fast. Ett tillmötesgående av motionärernas förslag skulle dessutom rubba
den neutralitet som utskottet enligt vad som framgår ovan anser bör gälla.

BoU 1987/88:10

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo207 yrkandena 1 och 2
avstyrks.

Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i folkpartiets partimotion
Bo230 yrkande 7 om extra upptrappningar. Förslaget är alltför oprecist för
att kunna grunda en riksdagens begäran till regeringen. Denna omständighet
förutan finner utskottet det i nuvarande läge inte lämpligt att nu föreslå
förändringar i räntebidragssystemet med den inriktning som motionärerna
förordar.

I tre motioner behandlas räntebidragen vid lån till underhåll och ombyggnad.
Det gäller folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 4 samt motionerna
Bo247 (m) yrkande 4 och Bo258 (c) yrkande 9. I samtliga nu behandlade
motioner föreslås att räntebidrag avseende vissa låneformer inte längre skall
utgå eller att lägre räntebidrag skall utgå. I syfte bl.a. att begränsa
ombyggnadsverksamheten och att främja mera varsamma och mindre
ingripande åtgärder vid ombyggnad förordas i partimotionen lägre räntebidrag
för ombyggnad och underhåll. Lägre räntebidrag för den ombyggnation
som sker inom ramen för ROT-programmet förordas i c-motionen. Motionärerna
yrkar att i sådana fall räntebidraget baseras på 75 % av låneunderlaget.
I m-motionen slutligen föreslås att räntebidragsgivningen till underhållslån
skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

Utskottet avstyrker bifall till motion Bo247 (m) yrkande 4 om att
räntebidragen till vissa underhällslån skall upphöra. Ett bifall till motionärernas
förslag skulle bl.a. innebära att den kostnadsneutralitet i boendet som
bl.a. eftersträvas i motioner (m) delvis skulle rubbas.

De beslut som fattats av regering och riksdag i avsikt att skapa förutsättningar
för en tillräcklig nyproduktion av bostäder i vissa områden innebär
inte att ombyggnadsverksamheten av bostäder helt skall upphöra. Sålunda
lämnas bl.a. ombyggnadslån till småhus och till ombyggnad som ger ett
väsentligt tillskott av nya lägenheter eller ingår som en mindre del i ett
nybyggnadsprojekt även i de tre storstadsområdena. Det valda tillvägagångssättet
är enligt utskottets mening att föredra framför en ordning som
generellt innebär lägre ombyggnadslån. Förslaget i motion Bo258 (c)
yrkande 9 om lägre räntebidrag för ombyggnader inom ROT-programmet
m.m. avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Även vad i folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 4 föreslagits om lägre
räntebidrag för ombyggnad och underhåll i avsikt att få till stånd varsammare
ombyggnad avstyrks av utskottet. Utskottet delar självfallet motionärernas
uppfattning om att varsamhet rent allmänt bör iakttas vid ombyggnation.
Emellertid får sådana frågor beaktas och bevakas i bygglovsprocessen och
inte minst i det samrådsförfarande med de boende som skall föregå
ombyggnadsprocessen. Detta ligger också i linje med de krav som formulerats
i plan- och bygglagen.

Inte heller kan utskottet stödja förslagen i moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkandena 10 c och 11 och motion Bo247 (m) yrkande 2
om att räntebidrag till hus byggda före år 1975 inte skall utgå eller förslaget i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 6 om att eftergift av räntelån inte
skall beviljas efter halvårsskiftet 1989. Ett genomförande av motionärernas

BoU 1987/88:10

förslag skulle negativt påverka den kostnadsneutralitet i boendet som
motionärerna med utgångspunkt från andra motionsförslag uttalat sig för.

4.4.4 Förslag i budgetpropositionen om ändringar i räntebidragssystemet

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 30-31) föreslås riksdagen godkänna vad där
förordats om räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem. För närvarande
gäller att räntebidrag vid ombyggnad av egnahem lämnas endast till den del
av den godkända kostnaden som överstiger 25 000 kr. Tillbyggnad av
egnahem räknas som ombyggnad. I avsikt att motverka att egnahem från
början byggs onödigt stora föreslås i budgetpropositionen att räntebidrag
lämnas till hela den godkända kostnaden för sådana tillbyggnader av
egnahem som tillför huset ytterligare minst ett sovrum och som utförs av den
ursprunglige låntagaren.

I motion Bo258 (c) yrkande 5 tillstyrks regeringens förslag med den
ändringen att de förordade lånereglerna skall gälla inte bara den ursprunglige
låntagaren utan också för det fall att huset bytt ägare. Förslaget bör enligt
motionärerna även gälla befintliga egnahem.

Avsikten med regeringens förslag är, som framgått ovan, att motverka att
onödigt stora egnahem byggs från början. Denna utformning av förslaget kan
utskottet ställa sig bakom. Det kan inte anses lika angeläget att med
räntebidrag stödja till- och ombyggnad av befintliga egnahem eller att stödja
även en ny ägare. Denne har ju möjlighet att vid sitt fastighetsköp ta ställning
bl.a. till vilken utrymmesstandard han och hans familj har behov av och
möjlighet att ekonomiskt klara av. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem och avstyrker motion Bo258
(c) yrkande 5.

Förslagen i budgetpropositionen om räntebidrag vid övertagande av vissa
bostadslån till egnahem och om grunderna för att bestämma räntan på vissa
bostadslån tillstyrks av utskottet.

4.4.5 Slopande av räntebidrag vid övertagande av fastigheter ägda av
allmännyttiga bostadsföretag

Frågan om slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter behandlade utskottet hösten 1987 (BoU 1987/
88:3) med anledning av en proposition. Beslutets innebörd kan sammanfattas
sålunda.

Räntebidrag lämnas i princip inte för de lån som tas över av den nye ägaren
när ett allmännyttigt företag överlåts. Inte heller lämnas räntebidrag om
kommunens bestämmande inflytande i företaget upphör. Motiven för
regeringens förslag var att de allmännyttiga bostadsföretagen har en central
roll i den sociala bostadspolitiken. Förutsättningarna för hyressättningen
ändras om en kommun mister sitt enda allmännyttiga bostadsföretag. Även
på orter med flera sådana företag kan en försäljning av ett av företagen eller
delar av det försämra jämförelsematerialet vid hyressättningen. Kommuninvånarna
får mindre möjligheter att välja ett självkostnadsbaserat boende.

I samband med behandlingen av propositionen avstyrkte utskottet motioner
(m), (fp) och (c) om avslag på regeringens förslag.

BoU 1987/88:10

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 8 och i folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 9 samt i motionerna Bo258 (c) yrkande 1
och Bo431 (m) yrkande 1 föreslås att riksdagens beslut upphävs.

Utskottet finner inte anledning ändra ståndpunkt. Med hänvisning till vad i
det ovannämnda betänkandet anförts avstyrks de nu behandlade motionsförslagen.

4.5 Vissa förutsättningar och villkor för bostadslån m.m.

4.5.1 Låneandelen för vissa hyres- och bostadsrättshus

För hyres- och bostadsrättshus ägda av enskilt företag, enskild person,
kyrklig kommun eller bostadsrättsförening utan kommunalt inflytande
lämnas bostadslån med 22 % av låneunderlaget. Däremot beräknas räntebidraget
som om bostadslån hade lämnats med 25 % av samma underlag.

De här angivna bestämmelserna har ursprungligen tillkommit för att hålla
nere utlåningen från statsbudgeten. Eftersom de statliga bostadslånen
numera finansieras utanför statsbudgeten bortfaller enligt bostadsministerns
mening det statsfinansiella skälet till denna skillnad mellan bostadslånets
storlek och basen för räntebidrag. Bostadsstyrelsen har dessutom i sin
anslagsframställning framhållit att det skulle vara administrativt enklare att
lämna också bostadslån med 25 % av låneunderlaget. Med hänvisning härtill
förordar bostadsministern att bostadslån till de aktuella husen framdeles
lämnas med 25 % av låneunderlaget. Ändringen bör enligt förslaget träda i
kraft den 1 juli 1988. Den föreslås även tillämpas i ärenden i vilka preliminärt
men inte slutligt lånebeslut har meddelats före denna tidpunkt.

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande låneandelen för vissa
hyres- och bostadsrättshus har inte mött genmäle i motioner eller annorledes.
Förslaget tillstyrks av utskottet.

4.5.2 Ändrade villkor m.m. för lån finansierade av
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

Som framgår av framställningen ovan finansieras sedan den 1 juli 1985 de
statliga bostadslånen m.m. med medel som lånas upp på kreditmarknaden av
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB).

I en skrivelse till regeringen har SBAB föreslagit att villkoren för lån
finansierade av bolaget skall anpassas till de villkor som allmänt tillämpas av
kreditinstituten på marknaden. Ändringarna avser lån för ingångsvärdet vid
ombyggnad, amorteringsreglerna för bostadslån för lokaler, extra amortering
vid överlåtelser av egnahem, avgift vid förtida inlösen samt aviseringen
av bostadslånen.

För att få en bättre överensstämmelse i finansieringsförutsättningarna
mellan statsbelånade ny- och ombyggnader infördes år 1976 möjligheten att
vid ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus inräkna inte bara godkänd
ombyggnadskostnad utan också markvärdet i låneunderlaget för bostadslån.
Detta värde - ingångsvärdet - får räknas in i låneunderlaget under
förutsättning av att ansökan om bostadslån för ombyggnad görs inom fem år

BoU 1987/88:10

efter det att sökanden har förvärvat huset. Ingångsvärdet beräknas schablonmässigt
och grundas på det lägsta av följande belopp, nämligen 10 % av den
godkända ombyggnadskostnaden, köpeskillingen eller 75 % av summan av
markbeloppen för en motsvarande nybyggnad. Med markbelopp avses
fr.o.m. den 1 juli 1988 det tomtbelopp och de takbelopp som gäller för
kommunen i fråga om exploateringskostnader och kostnader för vatten och
avlopp enligt de ändringar som riksdagen beslutat om hösten 1987
(BoU 1987/88:6).

Med hänvisning till den ovan nämnda skrivelsen från SBAB förordar
bostadsministern (s. 21) att kravet på att huset skall ha förvärvats inom viss
tid före ansökan om ombyggnadslån skall slopas. Bostadsministern ser inte
något skäl till att behålla den aktuella begränsningen. I sammanhanget anför
bostadsministern dessutom att den förordade ändringen inte påverkar
kostnaderna för räntebidrag, eftersom det redan nu lämnas räntebidrag även
i de fall ingångsvärdet inte ingår i låneunderlaget. Ändringen bör enligt
förslaget genomföras den 1 juli 1988. Den bör dessutom tillämpas i ärenden i
vilka preliminärt men inte slutligt lånebeslut har lämnats före denna
tidpunkt.

Enligt bostadsministerns mening bör även villkoren i övrigt för de lån som
SBAB lämnar anpassas till de villkor som allmänt tillämpas av bostadsinstituten.
Det torde enligt bostadsministern ankomma på regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för att åstadkomma en sådan anpassning. I sammanhanget
anmäler också bostadsministern att han avser föreslå regeringen att

1. ändra reglerna för amortering av bostadslån för lokaler så att sådana lån
amorteras efter samma villkor som bostadslån för bostäder,

2. ändra reglerna för övertagande av bostadslån för egnahem så att lån som
finansierats genom SBAB kan övertas i sin helhet av ny ägare till huset,

3. införa en möjlighet att ta ut avgift vid förtida inlösen av bostadslån som
har finansierats av SBAB enligt samma principer som gäller på den allmänna
kreditmarknaden,

4. göra det möjligt att avisera bostadslån med löpande förfallodagar.

Ändringarna bör enligt bostadsministern genomföras den 1 juli 1988.

I motion Bo258 (c) yrkande 2 hemställs att riksdagen skall avslå
regeringens förslag till ändrade villkor för lån finansierade av SBAB. Enligt
motionärerna bör SBAB avvecklas och verksamheten föras över till bottenlåneinstituten.
Därmed finns enligt deras mening inte heller någon anledning
att vidta några förändringar i lånevillkoren för de aktuella lånen.

Den till förslaget i motion Bo258 (c) yrkande 2 knutna frågan om en
avveckling av SBAB kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande.
Motionsyrkandet i nu aktuell del avstyrks med hänvisning härtill. Skulle
utskottet besluta föreslå riksdagen att avveckla SBAB kan givetvis de av
regeringen förordade ändringarna inte genomföras. Utskottet kommer, om
så blir fallet, att ånyo behandla regeringens förslag. Vad i budgetpropositionen
förordats beträffande villkoren för län finansierade av SBAB tillstyrks
emellertid nu av utskottet.

BoU 1987/88:10

4.5.3 Mark- och konkurrensvillkoren

BoU 1987/88:10

Vid den statliga bostadslångivningen gäller det s.k. markvillkoret. Detta
villkor innebär enligt huvudregeln att bostadslån i princip bara beviljas om
kommunen har förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall
genomföras. Bostadslån får dock lämnas även i annat fall om kommunen
tillstyrkt detta. I saneringsområden gäller dessutom vissa undantag från
huvudregeln.

I fråga om ny- och ombyggnad av låntagarbyggda egnahem gäller villkoret
endast om sökandens markförvärv är förenat med villkor som binder
sökanden till en viss byggintressent vid upphandlingen av material eller
byggnadsarbete. Undantag från markvillkoret i dessa fall har dock medgivits
av riksdagen vid flera tillfällen sedan år 1981. För närvarande gäller
undantaget t.o.m. utgången av juni månad 1989.

Förslag om avveckling av markvillkoret läggs fram i moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 20, i folkpartiets partimotion Bo424
yrkande 11 samt i motionerna Bo258 (c) yrkande 18, Bo248 (m) yrkande 5
samt Bo249 (m) yrkande 3, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i
fråga. Enligt folkpartiets partimotion är kommunernas möjligheter att styra
byggandet tillräckliga, markvillkoret förutan, inte minst genom den fysiska
planeringen. I m-motionerna framhålls att markvillkoret är ett inslag i de
socialdemokratiska strävandena att skapa en total kommunal planhushållning
på bostadsområdet. Exploatering och byggande i privat regi försvåras
genom villkoret enligt motionärerna på ett allvarligt sätt. I c-motionen
framhålls att markvillkoret innebär en uppenbar risk för att bostadsproduktionen
förlängs och fördyras utan att några uppenbara fördelar vinns.
Dessutom medför villkoret enligt motionärerna att den byggande förlorar
möjligheten att genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och
proj ekteringsalte rnativ.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen (senast BoU 1986/87:10 s. 45)
haft att behandla motionsyrkanden om att markvillkoret skall avvecklas.
Utskottet har härvid framhållit att villkoret är ett instrument av flera när det
gäller kommunernas möjligheter att förverkliga den bostadspolitiska målsättningen.
Vad i de nu aktuella motionerna anförts har inte givit utskottet
anledning till annat ställningstagande. Moderata samlingspartiets partimotion
Bo211 yrkande 20, folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 11 samt
motionerna Bo258 (c) yrkande 18, Bo248 (m) yrkande 5 och Bo249 (m)
yrkande 3, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, avstyrks av
utskottet.

Vid byggande av annat än småhus som skall bebos av lånesökanden utgår
bostadslån i princip bara om byggnadsarbetena upphandlats genom infordrande
av anbud och genom prövning av anbud utan föregående förhandling
med anbudsgivare - det s.k. konkurrensvillkoret.

I moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 15, folkpartiets
partimotion Bo424 (fp) yrkande 12 samt i motionerna Bo248 (m) yrkande 5
och Bo249 (m) yrkande 3, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,
hemställs att konkurrensvillkoret skall avskaffas. Enligt m-motionerna har
konkurrensvillkoret, liksom markvillkoret, försvårat byggande i privat regi

och försvårat långsiktig planering. I folkpartiets partimotion framhålls att det
har visat sig att byggföretagen ofta kan förhandla fram ett bättre pris och
högre kvalitet. Ett avskaffande av konkurrensvillkoret anges dessutom öka
byggföretagens möjligheter att bygga referensobjekt.

Även i fråga om konkurrensvillkoret har utskottet vid ett flertal tidigare
tillfällen (senast BoU 1986/87:10 s. 46) haft att behandla motionsyrkanden
om att detta villkor skall avskaffas. Utskottets tidigare ställningstagande - att
konkurrensvillkoret ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det ansvar
för bostadsförsörjningen som de tilldelats - står fast. Moderata samlingspartiets
partimotion Bo211 yrkande 15, folkpartiets partimotion Bo424 yrkande
12 samt motionerna Bo248 (m) yrkande 5 och Bo249 (m) yrkande 3, de båda
sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, avstyrks med hänvisning härtill.
Riksdagen kommer för övrigt senare under våren att behandla ett regeringsförslag
(prop. 1987/88:127) om införande av produktionskostnadsanpassad
belåning vid byggande i egen regi.

4.5.4 Ortskoefficienterna

För att anpassa låneunderlaget för det statliga bostadslånet till kostnadsskillnader
mellan olika regioner används ortskoefficienter. Koefficienterna är
främst avsedda att avspegla kostnadsskillnader mellan frakt och löner. Efter
beslut av riksdagen (BoU 1987/88:6) är det sedan den 1 januari 1988
regeringen som fastställer ortskoefficienterna. Dessutom kan länsbostadsnämnderna
för vissa inlandskommuner fastställa högre koefficienter i vissa
fall.

Med hänvisning till att en avveckling av ortskoefficienterna innebär en
besparing på 35 milj. kr. föreslås i folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 13
att koefficienterna avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988.

Som framgår ovan beslutade riksdagen så sent som hösten 1987 om en nyordning
för fastställande av ortskoefficienter. I anslutning härtill avstyrktes
också motionsförslag om en avveckling av ortskoefficienterna. Vad utskottet
härvid anfört om att de regionala kostnadsskillnaderna i bostadsbyggandet
är så stora att beräknade byggkostnader och byggherrekostnader även
framdeles behöver justeras med hänsyn härtill står fast. Folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 13 avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstagande.

I motion Bo210 (s) hemställs om en höjning av ortskoefficienten för
kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Motionärerna konstaterar att
de ortskoefficienter som regeringen fastställt i december 1987 innebär att de
nämnda kommunerna får en lägre ortskoefficient än övriga kommuner i
Västmanlands län. Enligt motionärerna innebär detta att bostadsbyggandet i
dessa kommuner, som bildar en gemensam A-region, utsätts för onödiga
svårigheter jämfört med resten av länet. Inte minst anges dessa svårigheter
bero på att den aktuella A-regionen har en med omgivande regioner
gemensam arbetsmarknad.

Till grund för den hösten 1987 beslutade ordningen för fastställande av
ortskoefficienter låg bl.a. att kommuner som har en gemensam byggarbetsmarknad
skulle behandlas på ett likvärdigt sätt. För att nå detta mål

BoU 1987/88:10

förordade regeringen att ortskoefficienter skulle fastställas för grupper av
kommuner sammanförda i A-regioner. Enligt bostadsutskottets mening
kunde också ortskoefficienter fastställas i huvudsak i enlighet med regeringens
förslag. I anslutning härtill förutsatte dock riksdagen (BoU 1987/88:6 s.
10) att indelningen i A-regioner skulle ses över. Några ändringar i ortskoefficienterna
bör enligt utskottets mening inte vidtas i avvaktan på denna
översyn. Förslaget i motion Bo210 (s) om en höjning av ortskoefficienterna
för vissa kommuner avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

4.5.5 Lånevillkor m.m. i övrigt

Utöver tomtbelopp, exploateringsbelopp och belopp för vatten och avlopp
kan för närvarande lägestillägg fastställas för bostadsområden som har bättre
bostadsläge än andra. Detta tillägg skall i princip motsvara det högre
markpris som kan anses skäligt i dessa fall. Riksdagen har dock hösten 1987
beslutat (BoU 1987/88:6 s. 8) att lägestilläggen successivt skall slopas.
Fr.o.m. år 1988 får sålunda lägestillägg ingå endast med 75 % av tidigare
gällande belopp. År 1989 sänks lägestilläggens andel till 50 % och år 1990 till
25 %. Tilläggen kommer därmed att vara helt borta fr.o.m. år 1991.

Med hänvisning till tidigare motionsförslagom en omedelbar avveckling av
lägestilläggen och till den besparing en sådan avveckling skulle ge förordas i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 12 att lägestilläggen avskaffas
fr.o.m. den 1 juli 1988.

Som framgår av redovisningen ovan har riksdagen så sent som hösten 1987
beslutat att lägestilläggen successivt skall avvecklas. Utskottets ställningstagande
i denna del står fast. Det är enligt bostadsutskottets mening rimligt att
marknaden ges förutsättningar till en stegvis anpassning. Förslaget i folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 12 om en omedelbar avveckling av
lägestilläggen avstyrks med hänvisning härtill.

Som villkor för statliga bostadslån till småhus som upplåts med bostadsrätt
eller som är avsedda att säljas till dem som skall bebo dem gäller att det skall
finnas en tioårig garantiutfästelse att avhjälpa väsentliga skador på huset till
följd av fel eller brister i konstruktion, utförande eller material. Lånevillkoret
anses uppfyllt om utfästelsen lämnats av AB Bostadsgaranti med
försäkring i Konsortiet för försäkring av småhusgaranti eller av HSB,
Riksbyggen eller BPA med försäkring i Folksam. Villkoret anses uppfyllt
även i andra fall om motsvarande garanti och försäkring lämnas. I samband
med att riksdagen beslutade (BoU 1983/84:8) om införande av det nu
redovisade lånevillkoret bemyndigades regeringen dessutom att utvidga
lånevillkoret till att gälla även bostadslån till hus som skall bebos av
lånesökanden, s.k. låntagarbyggda småhus (tidigare även kallade styckebyggda
småhus). Sedermera har också villkoret utsträckts till att gälla
låntagarbyggda småhus uppförda på total- eller generalentreprenad.

I motion Bo213 (m) anförs att trots att mer än fyra år har förflutit sedan
regeringen bemyndigades att utsträcka lånevillkoret om konsumentskydd till
att omfatta också de styckebyggda sfhåhusen har så ännu inte skett. Det kan
enligt motionärerna finnas vissa problem att ”översätta” villkoren om
konsumentskydd till de småhus som ännu inte omfattas av detta, men det
finns enligt deras mening inga bärande motiv för att de aktuella småhusen

BoU 1987/88:10

skall sakna ett skydd. Med hänvisning härtill förordas dels att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om att regeringen snarast vidtar åtgärder för att
avhjälpa bristen i konsumentskyddet (yrkande 1), dels att regeringen för
riksdagen redovisar utformningen av skyddet (yrkande 2).

Som framgår av ovanstående redovisning bemyndigades regeringen hösten
1983 att utvidga lånevillkoret beträffande konsumentskydd vid byggande
av småhus till att gälla även bostadslån som skall bebos av lånesökanden, s.k.
låntagarbyggda småhus. Villkoret har därefter också utsträckts till att gälla
låntagarbyggda småhus uppförda på total- eller generalentreprenad. Enligt
vad utskottet erfarit pågår dessutom förhandlingar med byggmarknaden om
att konsumentskyddet skall utsträckas till att omfatta den enda kvarvarande
gruppen småhus, styckebyggda småhus som inte uppförs på general- eller
totalentreprenad. Förhandlingarna beräknas bli avslutade under våren 1988.
Utskottet förutsätter att så kommer att ske och att regeringen senast i 1989
års budgetproposition för riksdagen redovisar resultatet av förhandlingarna.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo213 (m) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Bo223 (s) tas upp frågan om finansieringen av parkeringsplatser
vid den statliga bostadslångivningen. Enligt förslaget i motionen bör lånereglerna
ändras så att även kostnaderna för garage kommer att ingå i
låneunderlaget för bostäder och därmed bli räntebidragsberättigade.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen och senast våren 1987
(BoU 1986/87:10 s. 48) avstyrkt motsvarande motionsyrkande med hänvisning
till redan vidtagna ändringar i reglerna för bostadslån. Vad i motion
Bo223 (s) nu anförts har inte givit utskottet anledning till annat ställningstagande.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

Enligt motion Bo243 (c) är det nu hög tid att gå på offensiven för ett ökat
kvalitetsbyggande och för en bättre boendemiljö. Med hänvisning härtill
hemställs i motionens yrkande 4 om ändrade lånebestämmelser för att främja
ett milj oriktigt byggande m.m. Häri ingår enligt motionärerna att de statliga
lånebestämmelserna ändras så att de ger ett gediget och miljöriktigt
byggande .Vidare anförs att byggnadstekniska lösningar som är energibesparande
samtidigt som de ger ett bra inomhusklimat måste prioriteras.

Bostadsutskottet delar den principiella uppfattning som ligger bakom
förslaget i motion Bo243 (c) - att bostäderna i möjligaste mån skall ges ett
beständigt och miljöriktigt utförande. Enligt utskottets mening ger också
lånereglerna utrymme för ett byggande med denna inriktning och utformning.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det vid nyproduktion
utgår bostadslån för olika typer av energibesparande anordningar och för
kvaliteter i byggandet som minskar underhållsbehovet. Bostadslånereglerna
anpassas också fortlöpande till den tekniska utvecklingen på bl.a. energisparområdet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslaget i motion
Bo243 (c) yrkande 4.

I motion Bo260 (c) yrkande 3 begärs läneregler som ökar tillgången på små
lägenheter. Enligt motionärerna måste bostadsbyggandet i ett läge med akut
bostadsbrist i ökad utsträckning ta hänsyn till ungdomens bostadsefterfrågan.
Detta anges bl.a. innebära att lånereglerna skall ges en sådan
utformning att de ger utrymme också för produktion av mindre lägenheter.

BoU 1987/88:10

Enligt bostadsutskottets mening medger dagens låneregler i och för sig
utrymme för produktion också av små lägenheter. I den utsträckning sådana
lägenheter efterfrågas bör de därför också kunna produceras med stöd av
statliga lån. Utskottet delar sålunda inte den i motion Bo260 (c) yrkande 3
framförda uppfattningen att lånereglerna skulle utgöra ett hinder för
produktion av mindre lägenheter. Motionen avstyrks. Utskottet har dock
ovan (avsnitt 4.1) givit uttryck för uppfattningen att det finns ett behov av
riktade åtgärder för att förbättra ungdomens bostadssituation. Det särskilda
ungdomsbostadsstödet har också tillkommit som ett medel härför. Frågan
om bostadsbyggandets närmare utformning, bl.a. i nu berört avseende, är,
som utskottet framhållit vid åtskilliga tillfällen, en uppgift för kommunerna.

Vid den statliga bostadslångivningen kan ett särskilt tillägg utgå för
räntekostnader som avser tiden mellan färdigställandet av det aktuella
projektet och utbetalningen av lånet. Detta räntetillägg ingår i låneunderlaget
och bildar därmed utgångspunkt för beräkningen av bostadslånets storlek
och de till lånet kopplade räntebidragen. Räntetillägg medges normalt inte
för länge tid än ett år.

I motion Bo219 (s) tas frågen om räntekostnaderna mellan färdigställande
och utbetalning av bostadslån upp. Enligt motionärerna innebär det faktum
att tillägget i praktiken är ett lån och inte ett bidrag en betydande merkostnad
för de boende. Med hänvisning härtill föreslås därför att bostadslånen skall
betalas ut efter godkänd slutbesiktning, och då på grundval av lånebeloppet
enligt det preliminära lånebeslutet. När sedan slutligt beslut föreligger får
lånet justeras med hänsyn härtill.

Bostadsutskottet kan för sin del konstatera att den i motion Bo219 (s)
föreslagna ordningen skulle innebära såväl en ökad belastning på statsbudgeten
som en administrativt sett krångligare lånehantering. Motionen avstyrks
med hänvisning härtill.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt förslaget i motion Bo225 (vpk)
om bostadslån till vätgasutrustning. Förslaget utgör - som framgår av
motiveringen i motion N422 - en del av ett åtgärdsprogram för att främja
introduktionen av vätgasteknik. Enligt motionärerna bör statlig belåning
införas bl.a. för att stimulera utvecklingen av småskalig vätgasutrustning.

Det är enligt bostadsutskottets mening nödvändigt att reglerna för de
statliga bostadslånen anpassas till utvecklingen av bostadsproduktionen och
till den tekniska utvecklingen med avseende på nytillkommande teknik och
till nya tekniska lösningar. I takt med att ny teknik introduceras har också en
sådan anpassning skett. Även framdeles måste naturligtvis införandet av ny
teknik återspegla sig i bostadslångivningen. En förutsättning härför är dock
enligt utskottets mening att den nya tekniken är godtagbart utprovad bl.a.
med avseende på den tekniska funktionen och på driftsäkerheten. Den
statliga bostadslångivningen bör sålunda inte användas för att introducera ny
teknik som inte är tillräckligt utvecklad eller som är av mera experimentell
karaktär. Utskottet vill också erinra om att denna typ av utvecklingsinsatser
kan erhålla statligt stöd till experimentbyggande.

Utskottet är mot bakgrund av det ovan anförda inte nu berett förorda att
den statliga bostadslångivningen skall utsträckas till att omfatta också
vätgasutrustning. Det får dock enligt utskottets mening förutsättas att
utvecklingen på området liksom den tekniska utvecklingen i övrigt följs med

BoU 1987/88:10

uppmärksamhet med avseende på möjligheterna till statlig belåning m.m.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Bo225 (vpk).

4.6 Reparation, om- och tillbyggnad

4.6.1 ROT-programmets omfattning m.m.

Riksdagen beslutade år 1983 (BoU 1983/84:11) om ett tioårigt bostadsförbättringsprogram,
det s.k. ROT-programmet. En utvärdering av programmets
utformning genomfördes under år 1986. Riksdagen beslutade mot
bakgrund av resultaten av denna utvärdering samt olika överväganden och
förslag i december 1986 om vissa förändringar i ROT-programmet (BoU
1986/87:7). Vid detta tillfälle beslutade riksdagen också att ge regeringen
möjlighet att införa rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter. För närvarande gäller som framgått ovan således vissa
begränsningar av ombyggnadsverksamheten i bl.a. storstadsområdena.

I tre motionsyrkanden föreslås en avveckling av ROT-programmet. Enligt
moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 13 bör nuvarande
ROT-finansieringsregler successivt ersättas med en rätt för fastighetsägare
att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder. Fonderna skall vara
fastighetsanknutna och medel skall endast kunna lyftas för renovering och
modernisering av fastigheten. Även i motionerna Bo247 (m) yrkande 3 och
Bo249 (m) yrkande 1 föreslås att ROT-programmet successivt avvecklas.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen (senast BoU 1986/87:10)
behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att ROT-programmet skall
avvecklas. Vid dessa tillfällen har utskottet bl.a. anfört att erfarenheterna
från ROT-programmet i huvudsak varit goda och att programmet sammantaget
väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Inte heller de nu behandlade motionerna
ger utskottet anledning att ompröva detta ställningstagande. Motionerna
Bo211 (m) yrkande 13, Bo247 (m) yrkande 3 samt Bo249 (m) yrkande 1
avstyrks sålunda.

I ett antal motioner förordas en utvidgad ROT-verksamhet på områden
som inte omfattas av det nuvarande ROT-programmet. I motion Bo221 (c)
föreslås - med hänvisning till motion Kr408 (c) - att förmånliga lån bör utgå
för upprustning av bl.a. privata fritidshus under förutsättning att fritidshuset
kontrakteras för uthyrning under minst fem år. Övriga motionsyrkanden om
en utvidgad ROT-verksamhet avser i första hand satsningar på förnyelsen av
kommunernas VA-nät. I centerpartiets partimotion Bo250 - med hänvisning
till motion Fi220 (c) - samt i motionerna Bo217 (c) och Bo244 (c) föreslås att
ett program upprättas i syfte att säkerställa underhåll och förnyelse i
VA-näten. Enligt den beskrivning som ges i framför allt motion Bo244 (c) är
bristerna i dagens VA-nät mycket omfattande. Förnyelsetakten anses vara
otillräcklig och det bristande underhållet uppges leda till negativa miljöeffekter
och höga kostnader.

Även i vänsterpartiet kommunisternas partimotioner Bo226 och Bo239
yrkande 2 föreslås att ett ROT-program införs på VA-sidan. Det senare
yrkandet avser förutom VA-nätet även ROT-stöd till offentliga byggnader.
Villkoren för lån och bidrag till ett sådant utvidgat ROT-program föreslås
utformas med stöd av nu gällande villkor för bostadsförbättringsprogram -

BoU 1987/88:10

met. Räntebidragen till kommunerna föreslås emellertid begränsas till
hälften av gällande nivåer.

Bostadsutskottet behandlade föregående år (BoU 1986/87:10) motsvarande
motionsyrkande om lån för upprustning av fritidshus som framläggs i
motion Bo221 (c). Detta yrkande avstyrktes med motiveringen att utskottet
inte var berett att medverka till att det statliga stödet inom bostadssektorn
utvidgades till att även innefatta fritidsboendet. Eventuella samhälleliga
insatser för att underlätta uthyrningen av fritidshus fick övervägas i andra
sammanhang. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker
sålunda motion Bo221 (c).

Även yrkanden om olika former av program för VA-nätets restaurering
m.m. övervägdes föregående år av utskottet. Vid detta tillfälle framhöll
utskottet att det växande behovet av underhåll, reinvesteringaroch förnyelse
i det kommunala anläggningsbeståndet ingav anledning till oro. Bostadsutskottet
delar således uppfattningen i de ovan refererade motionerna att
ökade insatser på detta område är nödvändiga. Sådana insatser är emellertid
enligt utskottets uppfattning väl kommunalekonomiskt motiverade och bör
komma till stånd både för att undvika kapitalförstöring och för att på sikt
uppnå lägre driftkostnader. Något omfattande statligt stöd till förnyelsen av
kommunernas anläggningstillgångar enligt bostadsförbättringsprogrammets
modell bör därför inte införas. Statens insatser på detta område bör som
hittills i huvudsak inriktas på att stödja forsknings- och utvecklingsarbete
samt att genom bl.a. olika myndigheter delta i rådgivningen till kommunerna.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrks motionerna Bo217 (c), Bo244
(c), Bo250 (c) samt vänsterpartiet kommunisternas partimotioner Bo226 och
Bo239 yrkande 2.

4.6.2 Vissa frågor angående ombyggnadslån m.m.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo202 löses ibland underhållsbehovet
i den moderna bebyggelsen genom omotiverat omfattande
ombyggnadsåtgärder eftersom dessa betraktas som ekonomiskt intressantare
för fastighetsägarna. Detta anses leda till att hyresgästerna ofta upplever
ombyggnadsåtgärderna som alltför omfattande. För att ändra på detta
förhållande föreslås i motionen ändrade regler för lån och bidrag vid
ombyggnad och reparation. Villkoren för ombyggnadslån föreslås skärpas så
att underhåll aldrig får finansieras med sådana lån. Vidare föreslås villkoren
för räntestöd till underhåll och reparationer förbättras så att räntestöd även
kan utgå för åtgärder i lägenheterna.

Bostadsutskottet vill med anledning av motion Bo202 (vpk) erinra om de
regler som gäller för ombyggnadslån. Ombyggnadslån till underhållsåtgärder
kan endast utgå om underhållet är direkt föranlett av ombyggnaden. Vid den
utvärdering av ROT-programmet som genomfördes år 1986 uppmärksammades
emellertid att detta villkor ibland inte tillämpats tillräckligt strikt. Ett
förtydligande infördes därför i ombyggnadslåneförordningen den 1 januari
1987 med innebörden att lån inte lämnas för åtgärder som, oberoende av
ombyggnaden, behöver vidtas på grund av att underhållet är uppenbart
eftersatt. Med anledning av bl.a. de synpunkter som framkom vid utvärderingen
av ROT-programmet beslöt riksdagen också att öka hyresgästernas
inflytande vid ombyggnader (BoU 1986/87:7). Sedan den 1 juli 1987 gäller

BoU 1987/88:10

således som krav för ombyggnadslån att en organisation av hyresgäster
beretts tillfälle att yttra sig över ombyggnadens art och omfattning. Mot
bakgrund av de förändringar i villkoren för ombyggnadslån som ovan
beskrivits finner utskottet inte skäl förorda de ytterligare förändringar i
långivningen som framförts i motion Bo202 (vpk). Motionen avstyrks.

Formerna för hyresgästinflytandet över underhållet diskuteras i folkpartiets
partimotion Bo424. Inflytandet bör enligt motionen utövas av de
hyresgäster som berörs av ombyggnaden och inte av hyresgästorganisation.
Enligt yrkande 14 bör därför ombyggnadslån endast beviljas om de berörda
hyresgästerna tillstyrker ombyggnaden. I yrkande 21 föreslås att ombyggnad
inne i lägenheten normalt endast skall få genomföras efter lägenhetsinnehavarens
tillstyrkan. Underhåll som måste samordnas i hela fastigheten såsom
exempelvis byte av rörstammar skall emellertid kunna genomföras utan
sådan tillstyrkan.

Bostadsutskottet har vid två tidigare tillfällen (senast BoU 1986/87:10)
behandlat och avstyrkt motsvarande yrkanden om hyresgästinflytande som
förs fram i motion Bo424 (fp). Enligt utskottets uppfattning torde hyresgästernas
inflytande både underlättas och förstärkas om deras intressen bevakas
av en organisation. Utskottet har också vid flera tillfällen framhållit att
bestämmelserna om hyresgästinflytande är avsedda att vara neutrala till
hyresgästernas val av intresseorganisation. Något underlag som föranleder
en omprövning av dessa ställningstaganden har inte presenterats varför
utskottet avstyrker folkpartiets partimotion Bo424 yrkandena 14 och 21.

I flera motionsyrkanden krävs att ombyggnadslån normalt inte skall utgå
vid ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar. Detta gäller
folkpartiets partimotion Bo424 (fp) yrkande 18 samt motionerna Bo258 (c)
yrkande 11 såvitt nu är i fråga, Bo260 (c) yrkande 2 och Bo264 (fp) yrkande 1.
Yrkandet i motion Bo260 (c) avser även stopp för ombyggnadslån till normalt
underhåll och alltför luxuösa ombyggnader.

Även frågan om ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar övervägdes
av utskottet våren 1987. Utskottet kan därför återigen erinra om att
kommunerna förfogar över olika styrmedel för bostadsförsörjningen som
även kan användas för att förhindra oönskade förändringar av lägenhetssammansättningen.
Hyresgästerna kan, som redan omnämnts, utöva inflytande
bl.a. genom det yttrande som krävs för ombyggnadslån. Någon påtaglig risk
för att oönskade eller onödiga förändringar av lägenhetssammansättningen
finansieras med ombyggnadslån torde därför enligt utskottets mening inte
föreligga. Folkpartiets partimotion Bo424 (fp) yrkande 18 samt motionerna
Bo264 (fp) yrkande 1, Bo258 (c) yrkande 11 och Bo260 (c) yrkande 2, de två
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks med hänvisning till det
anförda.

Utskottets avstyrkande avser även vad som anförs i motion Bo260 (c)
yrkande 2 om ombyggnadslån till underhäll och luxuösa ombyggnader.
Beträffande lån till underhåll hänvisas till vad utskottet ovan anfört med
anledning av motion Bo202 (vpk). Frågan om lån till luxuösa ombyggnader
behandlades av utskottet våren 1987 (BoU 1986/87:16). Utskottet anförde då
att redan gällande lånebestämmelser inte medger att denna typ av åtgärder
belånas. Yrkande 2 i motion Bo260 (c) avstyrks sålunda även såvitt nu är i
fråga.

BoU 1987/88:10

4 Riksdagen 1987188.19 sami Nr 10

Enligt motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga utgår statliga ombyggnadslån
endast till de småhusägare som gör genomgripande reparationer av sina hus.
I motionen föreslås därför att villkoren för ombyggnadslån till småhus ändras
så att även en mindre genomgripande upprustning kan belånas.

För att ombyggnadslån till småhus skall kunna utgå krävs i de flesta fall
(undantaget bostadsanpassningsåtgärder) att kostnaden för åtgärderna uppgår
till minst 40 000 kr. Denna gräns har satts för att undvika att det statliga
bostadslånesystemet belastas med en mängd smålån och därmed en omfattande
låneadministration. Bostadsutskottet delar inte motionärernas åsikt
att kraven för långivningen i detta avseende är för högt ställda och avstyrker
således motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga.

Värdet av eget arbete vid ombyggnad får inte ingå vid beräkningen av
låneunderlaget för ombyggnadslån. Denna regel innebär enligt vad som
anförs i motion Bo216 (c) att ombyggnader diskrimineras i förhållande till
nybyggnader. I motionens yrkande 1 föreslås därför att redovisning inte bör
krävas av kostnader för lejd arbetskraft och att låneunderlaget inte skall
reduceras om arbetet utförs av den lånesökande själv.

Riksdagen beslutade hösten 1981 (CU 1981/82:3) att arbetskostnader
endast skall få ingå i låneunderlaget vid ombyggnad av småhus om arbetena
utförs av annan än lånesökanden. Denna regeländring innebar att reglerna
för ombyggnadslån fick en utformning motsvarande vad som redan gällde i
fråga om lån för energibesparande åtgärder i småhus. I bägge fallen syftade
regelutformningen till att försvåra användandet av s.k. grå eller svart
arbetskraft. År 1986 beslutade riksdagen (BoU 1985/86:13) att värdet av eget
arbete inte heller vid ombyggnad av flerbostadshus skulle få inräknas i
låneunderlaget. Bostadsstyrelsen hade vid detta tillfälle uppmärksammat
stora skillnader mellan uppgiven och verifierad kostnad för ombyggnadsprojekt
som de lånesökande förklarade med att eget arbete hade utförts i
projektet.

Bostadsutskottet anser att de skäl som motiverade ovan beskrivna
regeländringar för ombyggnadslån kvarstår. Det kan inte heller anses
motiverat att storleken på de subventionerade lånen skall beräknas utifrån
värdet av det egna arbetet eftersom detta normalt inte utgör en kostnad i
egentlig bemärkelse. Motion Bo216 (c) yrkande 1 avstyrks sålunda.

I samma motion föreslås i yrkande 2 att ombyggnadslån till vissa
energisparåtgärder skall utgå utan att dessa behöver samordnas med andra
ombyggnadsåtgärder. Motionären hänvisar till ett förslag från bostadsstyrelsen
om att tilläggsisolering av ytterväggar och bjälklag samt kompletteringar
eller byte av fönster skall betraktas som tekniskt väsentliga förbättringar och
därmed självständigt uppfylla förutsättningarna för ombyggnadslån.

Bostadsstyrelsens förslag har uppmärksammats i budgetpropositionen.
Bostadsministern väljer emellertid att avvakta med sitt ställningstagande till
förslaget med hänvisning till den beredning av vissa frågor om elanvändning
m.m. som pågår inom regeringskansliet. Regeringen har således sin uppmärksamhet
riktad på frågan. Utskottet finner det därför inte nödvändigt att
i detta sammanhang närmare överväga förslaget i motion Bo216 (c) och
avstyrker sålunda motionens yrkande 2. Ytterligare överväganden bör ses i
ett större perspektiv och bedömas med hänsyn till frågan om den omställning
av energisystemet som blir aktuell framöver.

BoU 1987/88:10

4.7 Stöd för fastighetsförvärv m.m.

BoU 1987/88:10

4.7.1 Stöd till barnfamiljer för köp av egnahem

Till flerbarnsfamiljer kan under vissa förutsättningar utgå lån för köp av äldre
egnahem. Lån lämnas sålunda till familjer med minst två barn och med
sådana inkomster att de kan få bostadsbidrag när de bosatt sig i det köpta
huset. Som ytterligare villkor gäller att huset inte är nybyggt och att
kommunen har godtagit köpeskillingen samt åtagit sig visst förlustansvar.
Lån lämnas med 25 % av det godkända priset. Till lånen är kopplade
räntebidrag. Räntebidragsunderlaget motsvarar 95 % av det godkända
priset. Den garanterade räntan uppgår för närvarande till 5,9 % det första
året. Den höjs därefter med 0,5 procentenheter per år.

I två motioner förordas en avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av
egnahem.

Enligt folkpartiets partimotion Bo230 skall barnfamiljerna stödjas genom
generella bidrag och inte genom nya bostadssubventioner. Med hänvisning
härtill föreslås i motionens yrkande 11 att lånen till barnfamiljer för förvärv
av egnahem skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988.

I motion Bo247 (m) hävdas att långivningen till barnfamiljer för förvärv av
egnahem dels är prisdrivande, dels ofta medför marginaleffekter på motsvarande
sätt som bostadsbidragen. Enligt motionens yrkande 10 bör förvärvslånen
därför avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988. Det bör enligt motionärerna
ankomma på regeringen att i stället återkomma till riksdagen med förslag
som bättre uppnår syftet att förbättra barnfamiljernas situation.

Riksdagen fattade så sent som våren 1987 (BoU 1986/87:10 s. 53) beslut om
att införa särskilda lån till barnfamiljer för köp av äldre egnahem. Vad
utskottet härvid anfört om behovet av statliga lån för vissa förvärv står fast.
För att även barnfamiljer med låga inkomster skall kunna efterfråga och få
tillgång till större bostäder bör sålunda de aktuella lånen utgå även
fortsättningsvis. Antalet inkomna ansökningar avseende de nya lånen visar
enligt utskottets mening också på att lånen fyller ett stort behov. Såvitt
utskottet har sig bekant finns inte underlag för uppfattningen att långivningen
skulle verka prisdrivande. Vad utskottet nu anfört innebär att folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 11 och motion Bo247 (m) yrkande 10 avstyrks.

Även om endast drygt ett halvår har gått sedan förvärvslånen för
flerbarnsfamiljer infördes hävdas i motion Bo405 (s) att det i flera fall visat sig
att den administrativa utformning långivningen fått inte medfört önskvärda
resultat. Det har enligt motionärerna bl.a. framkommit att svårigheter kan
föreligga på den kommunala nivån vid bedömningen av huruvida den
presumtive egnahemsköparen verkligen kommer att klara av de ekonomiska
åtaganden som ett köp innebär. Med hänvisning till det anförda hemställs om
en utvärdering av långivningen till barnfamiljer för köp av egnahem.

Vid sitt beslut om införandet av lånen till barnfamiljer för förvärv av äldre
småhus betonade riksdagen (BoU 1986/87:10 s. 54) att prövningsförfarandet
liksom låneadministrationen i övrigt måste göras så enkelt som möjligt
utifrån de olika krav som måste ställas på verksamheten. Mot bakgrund
härav förordades också att ett förfarande med förhandsbesked vid långiv -

ningen skulle övervägas. Utskottet vill med hänvisning härtill ånyo framhålla
vikten av att prövningsförfarandet även fortsättningsvis blir sådant att detta i
sig inte motverkar att lånen kommer att utnyttjas. Samtidigt kan utskottet
konstatera att de aktuella förvärvslånen har rönt en stor efterfrågan under
den korta tid som de hittills funnits tillgängliga.

Mot bakgrund av det ovan anförda delar utskottet motionärernas principiella
uppfattning att en utvärdering av långivningen bör komma till stånd.
Genom att lånen funnits tillgängliga under endast en kort tid är naturligtvis
de hittillsvarande erfarenheterna av långivningen begränsade. Enligt utskottets
mening bör därför ytterligare erfarenheter vinnas innan en utvärdering
kommer till stånd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
långivningen enligt riksdagens beslut skall prövas på nytt efter en försöksperiod
om tre år. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion
Bo405 (s).

På orter med avsättningssvårigheter finns det enligt motion Bo262 (c)
anledning anta att systemet med räntesubventionerade lån för flerbarnsfamiljers
förvärv av äldre egnahem kommer att fungera bra. Enligt motionärerna
utgör dock amorteringarna en tung utgiftspost vid förvärv av äldre
småhus. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 7 att ett system
med statligt borgensåtagande skall införas för att få en lägre amorteringstakt
vid barnfamiljers förvärv av egnahem.

Bostadsutskottet kan inte på de av motionären anförda skälen ställa sig
bakom förslaget i motion Bo262 (c) yrkande 7. Motionen avstyrks.

4.7.2 Stöd för förvärv av egnahem i övrigt

För den som söker sin första bostad har utvecklingen enligt motion Bo260 (c)
medfört att det är nästan omöjligt att få en bostad till rimlig kostnad. I
motionens yrkande 6 hemställs därför om införandel av ett behovsprövat stöd
för ungdomar vid förvärv av äldre egnahem. Enligt förslaget skall stödet ges
en utformning som motsvarar det stöd som kan utgå vid flerbarnsfamiljers
småhusförvärv.

Utskottet är för sin del inte berett förorda införandet av ett statligt stöd i
enlighet med förslaget i motionen. Motion Bo260 (c) yrkande 6 avstyrks
sålunda.

Enligt motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga är det angeläget att finna ett
system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem som
väljer att satsa på ett äldre hus för att sedan förbättra det. Med hänvisning
härtill föreslås att statliga lån vid köp av äldre egnahem skall kunna utgå.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen (senast BoU 1986/
87:10 s. 55) avvisat motsvarande motionsyrkanden med hänvisning till
möjligheterna att på den allmänna kreditmarknaden erhålla långfristiga lån
för ändamålet. Utskottets principiella ställningstagande i denna del står fast.
Situationen på kreditmarknaden är enligt utskottets mening fortsatt sådan att
något behov av en generell statlig långivning för förvärv av äldre egnahem
inte föreligger. Motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning
till det nu anförda.

Konkurrensen och trycket från fritidsintressena har enligt motion Bo246

BoU 1987/88:10

(m) orsakat många problem i kust- och skärgårdssamhällen. Det kanske
allvarligaste problemet är enligt motionärerna den avfolkning som blir en
följd av att allt fler bostäder köps upp av fritidsboende. För att ge de
permanentboende bättre möjligheter att förvärva fastigheter bör enligt
motionens yrkande 1 införas lån för bofast befolkning vid förvärv av
bostadsfastigheter i skärgårdsområden och kustsamhällen.

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående
riksmöte (Boll 1986/87:10 s. 56) anslöt sig utskottet till motionärernas
principiella uppfattning om vikten av att samhället medverkar till att
permanentbostäder inte omvandlas till fritidsbostäder i områden där det
råder en avsevärd efterfrågan på sådana bostäder. Utskottets ställningstagande
i denna del står fast. Samhället bör sålunda även fortsättningsvis verka
för ett bevarande av permanentboendet i områden med stora fritidsvärden.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla de möjligheter till
kommunalt förköp av fastigheter som behövs för permanentboende som
förköpslagen ger. Till denna förköpsrätt har också kopplats en möjlighet för
kommunen att få särskilda förvärvslån. På begäran av riksdagen (BoU
1986/87:14 s. 10) är också frågan om förköpslagstiftningen och de härtill
knutna lånemöjligheterna föremål för en närmare utvärdering i regeringskansliet.
Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett förorda att de
aktuella lånen skall kunna utgå vid köp där frågan om förköp inte har
aktualiserats. Motion Bo246 (m) yrkande 1 avstyrks sålunda.

4.7.3 Stöd för fastighetsförvärv i övrigt

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo207 yrkande 3 hemställs om
införande av ett stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv.
Enligt motionärerna är förvärv särskilt angelägna i områden där allmännyttan
har en liten andel av hyreslägenheter, t.ex. i större orters centrala delar.
Sådana förvärv kan enligt motionärerna motverka en omvandling till
bostadsrätter och andelslägenheter samt motverka kontorisering av bostäder.
Härigenom skulle det bli lättare för hushåll som inte kan göra stora
kapitalinsatser att få en bostad. Samtidigt skulle enligt motionärerna
allmännyttans prisledande roll i bruksvärdessystemet stärkas.

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående
riksmöte (BoU 1986/87:10 s. 57) uttryckte utskottet uppfattningen att en
förutsättning för att de allmännyttiga bostadsföretagen skulle kunna fylla sin
avsedda roll på bostadsmarknaden var att de kunde verka på denna marknad
på lika villkor som övriga aktörer. I anslutning härtill uttalade också utskottet
att en god neutralitet fick anses föreligga inom dagens system. Utskottets
uppfattning i denna del står fast. Bostadsutskottet är mot bakgrund härav
inte nu berett att förorda att förvärvsstöd införs för de allmännyttiga
bostadsföretagen i enlighet med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo207 yrkande 3. Motionen avstyrks.

Den lagstadgade förköpsrätten som kommunerna i dag har är enligt
motion Bo215 (s) viktig. 1 det ekonomiska läge som de flesta kommuner
befinner sig i har de enligt motionärerna emellertid inte ekonomiska
möjligheter att utnyttja denna förköpsrätt. För att ge kommunerna sådana

BoU 1987/88:10

ekonomiska möjligheter föreslås därför - yrkande 1 - att staten skall inrätta
lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp. Dessutom förordas -yrkande 2 - att dessa lån skall kunna övertas av de allmännyttiga företagen
vid vidareförsäljning till dem av förköpta fastigheter.

Bostadsutskottet vill, i likhet med motionärerna, betona att den förköpsrätt
som kommunerna givits genom förköpslagen utgör ett viktigt instrument
bl.a. för bostadsförsörjningen. Däremot delar inte utskottet uppfattningen
att till denna förköpsrätt bör kopplas en generell lånemöjlighet. Det bör i
första hand åligga kommunerna att svara för finansieringen av de förköp
dessa finner erforderliga. Utskottet vill dock erinra om den lånemöjlighet
som kopplats till förköpsrätten för permanentboende i vissa kommuner. Som
redovisats ovan är dessutom denna förköpsrätt och den härtill kopplade
lånemöjligheten föremål för utvärdering i regeringens kansli. En generell
kommunal lånemöjlighet är utskottet inte berett att förorda. Med hänvisning
till det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo215 (s).

4.8 Vissa temporära bostadsstöd

4.8.1 Hyresrabatter

Hösten 1982 infördes ett system med hyresrabatter (tidigare benämnda
temporära hyresrabatter) i form av särskilda statsbidrag vid ny- eller
ombyggnad. Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under viss
förutsättning till ägare av bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheter.
Villkoret är att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt
bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats
under senare delen av år 1982 eller under något av åren 1983 eller 1984.
Maximalt bidrag under det första året av bidragstiden är 60 kr./m2 för hus där
byggnadsarbetena har påbörjats under perioden 1982-1983 och 45 kr./m2 för
hus där byggnadsarbetena har påbörjats under år 1984. Bidraget minskas
med en femtedel per år. För ombyggnad av hus i Norrbottens län har bidrag
kunnat utgå även för byggnadsarbeten som påbörjats under år 1985.

Förslag om en avveckling av hyresrabatterna lämnas dels i folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 5, dels i motionerna Bo247 (m) yrkande 8 samt
Bo258 (c) yrkande 8 såvitt nu är i fråga. I motiveringarna härför hänvisas dels
till att motionärerna motsatt sig införandet av hyresrabatterna, dels till
behovet av besparingar på statsbudgeten.

Som framgår av redovisningen ovan lämnas inga nya hyresrabatter sedan
utgången av år 1985. Genom den årliga avtrappningen av rabatterna med en
femtedel av det ursprungliga beloppet innebär detta att hyresrabatterna i
princip kommer att vara helt avvecklade inom några få år. Utskottet
vidhåller med hänvisning härtill sin tidigare uppfattning (BoU 1985/86:13 s.
41 och BoU 1986/87:10 s. 79) att det måste anses rimligt att statsmakterna står
fast vid sitt beslut om att hyresrabatter skall kunna utgå under den trots allt
begränsade tidsperiod som ursprungligen avsetts. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det nu anförda folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 5 samt

BoU 1987/88:10

motionerna Bo247 (m) yrkande 8 och Bo258 (c) yrkande 8 såvitt nu är i
fråga.

4.8.2 Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag

Riksdagen beslutade hösten 1986 dels om en försöksverksamhet med bidrag
till bostadskostnader efter ombyggnad - återflyttningsbidrag (tidigare benämnt
kvarboendegaranti), dels om ett bidrag vid nybyggnad av vissa
bostäder - nybyggnadsbidrag (tidigare benämnt hyresrabatt).

Återflyttningsbidrag skall enligt beslutet lämnas under tre år fr.o.m. år
1987 för att dämpa höjningarna av bostadskostnaderna för de hyresgäster
och bostadsrättshavare som bor kvar efter en ombyggnad.

I tre motionsyrkanden förordas en avveckling av återflyltningsbidragen.

Med hänvisning till att man motsatt sig införandet av återflyttningsbidragen
föreslås i folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 9 att bidragen skall
avvecklas. Även i motion Bo258 (c) yrkande 8 såvitt nu är i fråga föreslås de
avvecklade av samma skäl. I motion Bo247 (m) yrkande 7 föreslås bidragen
avvecklade av besparingsskäl.

De skäl som så sent som hösten 1986 vägledde införandet av återflyttningsbidragen
äger enligt bostadsutskottets mening fortsatt giltighet. Det föreligger
sålunda även i dag ett behov av de aktuella bidragen. Bostadsutskottet
avstyrker med hänvisning härtill förslagen i folkpartiets partimotion Bo230
yrkande 9 samt i motionerna Bo247 (m) yrkande 7 och Bo258 (c) yrkande 8
såvitt nu är i fråga om att bidragen skall avvecklas.

Nybyggnadsbidrag lämnas vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus på
vissa orter under förutsättning att preliminärt lånebeslut eller dispens för
påbörjande har meddelats efter den 4 november 1986 och byggnadsarbetena
påbörjats före utgången av år 1988. Nybyggnadsbidragen uppgår till 60
kr./m2 under det första året och till 30 kr./m2 under det andra året efter
husets färdigställande. Bidrag till nybyggnader utgår bl.a. på de orter där
begränsningar har införts i fråga om igångsättning av ombyggnader.

Förslag om en avveckling av nybyggnadsbidragen lämnas i folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 10 och i motion Bo247 (m) yrkande 6.
Motiveringarna härför är dels att motionärerna motsatt sig införandet av de
aktuella bidragen, dels behovet av besparingar på statsbudgeten.

Även i fråga om nybyggnadsbidragen äger de vid införandet hösten 1986
anförda skälen härför fortsatt giltighet. Det föreligger sålunda ett fortsatt
behov också av nybyggnadsbidragen. Dessutom bör de i bostadsbyggnadsprocessen
involverade kunna räkna med att statliga utfästelser står fast.
Annars uppstår en ryckighet i planeringen som kritiseras inte minst i
motioner från (m) och (fp). Bostadsutskottet avstyrker förslagen i folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 10 och i motion Bo247 (m) yrkande 6.

4.8.3 Ungdomsbostadsstöd

För att förbättra ungdomens bostadssituation infördes som framgått ovan
våren 1987 (BoU 1986/87:16) ett särskilt ungdomsbostadsstöd. Stödet utgår i
form av ett särskilt bidrag till de kommuner med brist på bostäder för
ungdomar, som regeringen bestämmer. En förutsättning för stöd är att

BoU 1987/88:10

kommunen eller av kommunen utsett organ förmedlar genomgångsbostäder
för ungdomar. För lägenheter upplåtna och förmedlade på detta sätt lämnas
bidrag med ett belopp som motsvarar 200 kr. per månad under den tid
uthyrning pågår, dock längst till dess hyresgästen fyller 25 år. För en
ungdomsbostad som upplåts åt makar eller sambor upphör stödet när någon
av dem uppnått denna ålder. Avser uthyrningen en nybyggd eller ombyggd
lägenhet som upplåtits som genomgångsbostad för ungdom alltsedan den
färdigställts, gäller som en ytterligare förutsättning för bidrag att det för
lägenheten beräknade bidraget i sin helhet tillgodoförs fastighetsägaren som
produktionsstöd. De bidrag kommunen får för andra ungdomsbostäder än
de nu nämnda får användas på det sätt som kommunen finner lämpligt för att
främja tillkomsten av ungdomsbostäder. För studentbostäder gäller särskilda
regler.

Krav på en avveckling av ungdomsbostadsstödet förs fram i tre motioner.

I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 8 samt i motion Bo247 (m)
yrkande 5 föreslås stödet avvecklat med hänvisning till behovet av besparingar
på statsbudgeten.

Enligt motion Bo258 (c) är ungdomsbostadsstödet krångligt, byråkratiskt
och ineffektivt. Med hänvisning härtill och till motionsförslag (c) om åtgärder
för att komma till rätta med ungdomars bostadsproblem föreslås i motionens
yrkande 10 att stödet skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988.

Ungdomsbostadsstödet infördes för mindre än ett år sedan. De skäl som
vägledde införandet av stödet äger enligt bostadsutskottets mening fortsatt
giltighet. Ungdomens bostadssituation är på många orter sådan att ett
fortsatt stöd är motiverat. För att stödet skall kunna få sin avsedda effekt
måste det naturligtvis få vara i kraft under en så lång tid att kommuner och
fastighetsägare hinner genomföra erforderliga planerings- och byggnadsåtgärder
m.m. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 8, Bo247 (m) yrkande 5 samt Bo258
(c) yrkande 10.

4.9Tilläggslån m.m.

Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av vissa kulturhus och för grundförstärkningsåtgärder
i kulturhistoriskt värdefulla bostadshus, för åtgärder mot
radon, fukt, mögel och rost m.m., för att ändra lägenhetssammansättningen i
vissa hus samt för vissa andra ombyggnadsåtgärder i framför allt miljonprogrammets
bostadsområden. Vidare kan tilläggslån lämnas för arkeologiska
undersökningar i samband med bostadsbyggande.

Riksdagen har för innevarande budgetår fastställt två ramar för beslut
avseende tilläggslångivningen. Den första ramen avser riksantikvarieämbetets
tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Denna ram, som förutom tilläggslångivningen även avser förhöjt låneunderlag
enligt ombyggnadslåneförordningen, uppgår till 90 milj. kr. för budgetåret
1987/88. Av ramen får högst 2,5 milj. kr. disponeras för tilläggslån för
arkeologiska undersökningar. Den andra ramen avser både tilläggslån till
bostadshus som är yngre än 30 år för olika byggskador (fukt, mögel och rost
m.m.) och ändrad lägenhetssammansättning samt tilläggslån till kulturhisto -

BoU 1987/88:10

riskt värdefulla hus för grundförstärkningsåtgärder. Riksdagen har fastställt
denna ram till 40 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Slutligen har riksdagen
fastställt en ram om 100 milj. kr. för ombyggnadsåtgärder i hyres- och
bostadsrättshus som är yngre än 30 år.

I tre motioner diskuteras frågan om för vilka ändamål som tilläggslån skall
kunna utgå. I motion Bo247 (m) yrkande 14 föreslås lånemöjligheten för
ändrad lägenhetssammansättning upphöra med motiveringen att människornas
efterfrågan och inte olika statliga bidrag bör styra en fastighets
lägenhetssammansättning. Motsvarande yrkanden framställs i motion Bo228
(m) yrkande 1 och Bo258 (c) yrkande 11 såvitt nu är i fråga. I motion Bo258
(c) hänvisas till den tilltagande bristen på smålägenheter.

Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen (senast BoU 1986/87:10)
behandlat och avstyrkt yrkanden om att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte skall utgå. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. framhållit
tilläggslånens betydelse för att ge vissa bostadsområden en mer varierad
befolkningssammansättning. Det bör i detta sammanhang också påpekas att
tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning endast kan utgå till åtgärder
i hus där betydande uthyrningssvårigheter föreligger. Någon risk för att
starkt efterfrågade smålägenheter slås samman till större lägenheter med
stöd av tilläggslån torde således inte föreligga. Motionerna Bo228 (m)
yrkande 1, Bo247 (m) yrkande 14 och Bo258 (c) yrkande 11 såvitt nu är i fråga
avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Bostadsministern tar i budgetpropositionen upp frågan om antalet ramar
som lämpligen bör användas för att styra tilläggslångivningen. Därvid
konstateras att ändamålen för de tre ramar som används under innevarande
budgetår delvis sammanfaller. I avsikt att inom resp. ram behandla
tilläggslån för mer enhetliga ändamål föreslås ramen för byggskador m.m.
fördelas på de två övriga ramarna. Antalet ramar begränsas därmed till två.
Till den ena ramen hänförs alla ändamål som avser åtgärder i bostadshus som
är kulturhistoriskt värdefulla eller ingår i en från kulturhistorisk synpunkt
värdefull bebyggelsemiljö. Till den andra ramen hänförs åtgärder som avser
reparationer eller ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus som är yngre
än 30 år.

Regeringens förslag att begränsa antalet ramar för tilläggslån till två
behandlas i motion Bo258 (c) yrkande 12. I motionen anförs att ramen för
byggskador m.m. inte bör fördelas på övriga ramar eftersom detta skulle
medföra en risk för att tilläggslånen till byggskador fortsättningsvis inte ges
tillräcklig prioritet. Den nu gällande ramfördelningen föreslås därför behållas.

Bostadsutskottet kan inte dela de farhågor som framförs i motion Bo258
(c) om att tilläggslångivningen för byggskador riskerar att minska om de
föreslagna förändringarna genomförs. Regeringens förslag torde vara avsett
att underlätta en samlad bedömning av det stöd som kan behöva utgå till
byggskador och byggfel i hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år. En
sådan samlad bedömning motiveras också av att den nuvarande ramen för
ombyggnadsåtgärder i hus yngre än 30 år redan i dag till stor del används till
åtgärder för att avhjälpa brister i bl.a. miljonprogrammets bostadsområden
som har samband med att oprövad teknik och delvis olämpliga byggnadsma -

BoU 1987/88:10

terial används i bostadsproduktionen under denna period. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag om att begränsa antalet ramar till två och
avstyrker motion Bo258 (c) yrkande 12.

Bostadsministern anför att ramarnas storlek sammantaget bör hållas på
samma nivå som under innevarande budgetår, bl.a. mot bakgrund av den
överhettade byggarbetsmarknaden i vissa regioner. Tillstyrkanderamen för
tilläggslån och förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
m.m. (inkl. tilläggslån för grundförstärkning) föreslås fastställas till 115 milj.
kr. för budgetåret 1988/89. Även ramen för tilläggslån för åtgärder i hus som
är yngre än 30 år (inkl. reparationsåtgärder m.m.) föreslås fastställas till 115
milj. kr.

I motion Bo258 (c) yrkandena 13, 14 och 15 föreslås tre ramar för
tilläggslångivningen fastställas med en sammanlagd storlek om 270 milj. kr.
under budgetåret 1988/89. I yrkande 13 föreslås således ramen för byggskador
m.m. bestämmas till 60 milj. kr., yrkande 14 avser en ram för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse om 110 milj. kr. och slutligen föreslås i
yrkande 15 att ramen för bostadshus yngre än 30 år fastställs till 100 milj. kr.

De ovan behandlade förslagen i motionerna Bo247 (m) och Bo228 (m) om
att tilläggslån till ändrad lägenhetssammansättning inte längre skall utgå
syftade samtidigt till att de medel, ca 11 milj. kr., som tidigare utgått för detta
ändamål i fortsättningen skall användas till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
I motion Bo228 (m) yrkande 2 hemställs därför om att 8,5 milj. kr.
utöver regeringens förslag tillställs ramen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Därutöver föreslås i motionens yrkande 3 att delramen avseende
arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande ökas med 2,5
milj. kr. utöver regeringens förslag. Enligt motionären är den delram som
föreslås av regeringen otillräcklig. I de delar av landet där förekomsten av
arkeologiska fynd är riklig, som exempelvis på Öland, åsamkar de arkeologiska
undersökningarna stora kostnader för byggherrarna. Det är enligt
motionärerna inte rimligt att byggherrarna ensamma skall svara för dessa
kostnader utan ansvaret bör delas av hela samhället.

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om att
begränsa antalet ramar för tilläggslångivning m.m. till två. Yrkandena 13,14
och 15 i motion Bo258 (c) avser tre ramar enligt den fördelning som gäller
under innevarande budgetår. Dessa yrkanden avstyrks med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstagande.

Även yrkande 2 i motion Bo228 (m) utgår från ett förslag som utskottet
redan ställt sig avvisande till, nämligen att medel omfördelas mellan de olika
ramarna efter det att tilläggslånen till ändrad lägenhetssammansättning har
slopats. Motion Bo228 (m) yrkande 2 avstyrks således av utskottet.
Regeringens förslag om storleken på ramarna för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse m.m. resp. åtgärder i hus yngre än 30 år tillstyrks.

Beträffande det förslag som förs fram i motion Bo228 (m) om en
utvidgning av delramen för arkeologiska undersökningar vill utskottet anföra
följande. Bostadsutskottet ställde sig föregående år (BoU 1986/87:10)
bakom förslaget att genom tilläggslån ge stöd till arkeologiska undersökningar
i samband med bostadsbyggande. Finansieringen av dessa åtgärder hade
dittills inneburit ett problem vid bostadsbyggande i vissa delar av landet.

BoU 1987/88:10

Enligt vad utskottet erfarit har emellertid den delram på 2,5 milj. kr.
riksdagen fastställde för beslut om tilläggslån till arkeologiska undersökningar
under budgetåret hittills visat sig vara tillräcklig. Inga ansökningar om lån
för detta ändamål har behövt avslås med hänvisning till brist på medel.
Anledning saknas därför att nu utvidga delramens storlek på det sätt som
föreslås i motion Bo228 (m) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks således
och regeringens förslag om delramen för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader
tillstyrks av utskottet.

Som inledningsvis omnämnts avräknas mot ramen för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse förutom tilläggslån även förhöjt löneunderlag enligt
ombyggnadslåneförordningen, till sådan bebyggelse. Enligt vad som anförs i
motion Bo259 (c) leder detta förhållande till att tilläggslångivningen
prioriteras, trots att man genom de relativt begränsade subventioner som det
förhöjda låneunderlaget innebär kan stimulera till återanvändning av ett
väsentligt bredare urval av våra kulturhistoriskt värdefulla bostadsmiljöer.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att förhöjt låneunderlag skall få
beviljas utan rambegränsning och att den av regeringen föreslagna ramen för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse endast skall avse tilläggslångivningen.

Bostadsutskottet delar motionärens uppfattning om betydelsen av att
låneunderlaget kan förhöjas vid lån till viss bebyggelse. Det stöd som
samhället, utöver de generella bostadssubventionerna, kan ge till olika typer
av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse bör emellertid vid varje
tidpunkt fördelas till de hus som är mest angelägna att åtgärda. Detta
möjliggörs genom att tillstyrkan av de antikvariska myndigheterna krävs
både för tilläggslån och förhöjt låneunderlag. Denna ordning bör enligt
utskottets mening behållas. Motion Bo259 (c) avstyrks.

I motion Bo232 (vpk) hemställs att bostadsstyrelsen skall ges i uppdrag att
se över reglerna för tilläggslångivningen. Motionärerna hänvisar till vissa
förslag om begränsade möjligheter att erhålla ombyggnadslån som förs fram i
motion Bo202 (vpk). Om dessa förslag tillstyrks av riksdagen kan reglerna
för tilläggslån behöva ändras i syfte att hålla hyrorna på en rimlig nivå.

Bostadsutskottet har ovan (se avsnitt 4.6.2) avstyrkt de förslag som förs
fram i motion Bo202 (vpk). Något behov av en översyn av reglerna för
tilläggslån i enlighet med förslaget i motion Bo232 (vpk) föreligger således
inte, varför motionen avstyrks.

4.10 Viss bostadsförbättring m.m.

4.10.1 Bostadsanpassningsåtgärder m.m.

Ett flertal olika låne- och bidragsformer har inrättats för att förbättra
möjligheterna för äldre och handikappade att leva ett självständigt liv i
vanliga bostäder. Till åtgärder i bostadslägenheter utgår exempelvis bostadsanpassningsbidrag.
Vidare utgår bidrag till installation av hiss i vissa
fastigheter. Stöd lämnas även för att förbättra tillgängligheten i den yttre
miljön samt för att stimulera utvecklingen av sådan service som förbättrar
kvarboendemöjligheterna för bl.a. äldre och handikappade. Flera av dessa

BoU 1987/88:10

åtgärder innebär naturligtvis förbättringar i bostadsområdena som kommer
alla boende till godo. Detta gäller även det statliga bidrag för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden som riksdagen beslutade införa våren 1987 i
syfte att stödja arbetet med att skapa bra och tilltalande bostadsmiljöer.

Regeringen föreslår att de ramar för viss bostadsförbättring som under
innevarande budgetår gäller för beslut om statsbidrag till vissa tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark och beslut om bidrag för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1988/89 bestäms till oförändrat
10 milj. kr. resp. 15 milj. kr. Bostadsutskottet tillstyrker dessa regeringsförslag.

I budgetpropositionen lämnas ett förslag om förändring av reglerna för
bostadsanpassningsbidrag. Enligt gällande regler lämnas bidrag för hela den
godkända kostnaden för bostadsanpassningen såvida inte åtgärderna betraktas
som standardhöjande. Med standardhöjande åtgärder avses åtgärder som
påtagligt ökar fastighetens ekonomiska värde. För dessa åtgärder gäller att
bidrag lämnas med högst 30 000 kr. För kostnader utöver detta belopp
lämnas bostadslån med räntebidrag, s.k. bostadsanpassningslån. Bostadsministern
anför att kapitalkostnaderna för dessa lån i vissa fall kan bli alltför
betungande för den handikappade. Av detta skäl föreslår regeringen att
högre bidrag än 30 000 kr. efter prövning av regeringen skall få lämnas också
för standardhöjande åtgärder.

Bostadsutskottet anser liksom regeringen att angelägna bostadsanpassningsåtgärder
inte bör förhindras av den handikappades ekonomiska situation.
Utskottet tillstyrker därför förslaget om att högre bidrag än 30 000 kr.
skall kunna lämnas också för standardhöjande åtgärder.

Reglerna för bostadsanpassningsbidrag diskuteras även i motion Bo234
(s). Enligt motionen kan vissa problem uppstå när bostadsanpassningsbidrag
till extra yta lämnas vid ny- eller tillbyggnad av hyres- eller bostadsrättshus.
Den boende skall inte belastas med de kostnadsökningar som beror på den
extra yta för vilken bidrag utgår. Det saknas emellertid regler om efter vilka
grunder den boendes hyra resp. bostadsrättsavgift skall nedsättas. I motionen
hemställs därför om att tillämpningsföreskrifter utarbetas som reglerar
dessa förhållanden.

Bostadsutskottet vill med anledning av motion Bo234 (s) anföra följande.
Det ekonomiska stöd som bostadsanpassningsbidraget innebär är självklart
avsett att till fullo komma den handikappade till godo. Vid bidrag till
anpassningsåtgärder inom en lägenhet uppstår normalt inga problem härvidlag.
Inte heller i de fall då bidrag lämnas till extra bostadsyta skall emellertid
den handikappade drabbas av ökade kostnader för de åtgärder som bekostats
med bidraget. Enligt utskottets mening måste eventuella oklarheter i detta
avseende undanröjas. Det har kommit till utskottets kännedom att problem
uppstått om hur bidraget ytterst skall komma den handikappade till del enligt
statsmakternas intentioner. Enligt vad utskottet erfarit saknas regler för hur
hyran resp. bostadsrättsavgiften skall reduceras för att ge de handikappade
full kompensation för det kapitaltillskott som bostadsanpassningsbidraget
innebär. Det kan inte accepteras att avsaknaden av regler medför att det
bostadsanpassningsbidrag som betalats ut till en fastighetsägare inte kommer
den handikappade till godo genom en motsvarande reduktion av boende -

BoU 1987/88:10

kostnaden. Det ankommer på regeringen att överväga villkoren för bostadsanpassningsbidrag
till extra yta och vidta nödvändiga åtgärder. Vad bostadsutskottet
nu anfört med anledning av motion Bo234 (s) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo231 yrkande 1 föreslås att
staten skall svara för hela kostnaden för bostadsanpassningsbidraget. Enligt
motionen har de nya reglerna för bostadsanpassningsbidrag som innebär att
staten står för 60 % och kommunen för 40 % av kostnaden ingett oro för att
kommunerna fortsättningsvis kommer att tillämpa mer restriktiva bidragsregler
eller avstå från att ge information om möjligheterna till bidrag. De
ändrade reglerna uppges också medföra stor ekonomisk belastning på
kommuner med många åldringar.

När bostadsutskottet våren 1987 tillstyrkte regeringens förslag om kommunal
delfinansiering av bostadsanpassningsbidragen gjordes detta mot
bakgrund av den kommunala beslutanderätten i bostadsförsörjnings- och
bostadsanpassningsfrågor. Bostadsanpassningsbidraget underlättar kvartående
i vanliga lägenheter och minskar därigenom kommunens utgifter för
olika former av institutionsboende. Några kommunalekonomiska motiv till
en restriktiv bidragsgivning torde därför inte föreligga. Det är heller inte
möjligt för en kommun att tillämpa lokala regler för bostadsanpassningsbidraget.
Reglerna i förordningen måste följas och kommunens beslut i
bidragsärenden kan överklagas i första instans hos länsbostadsnämnden.
Utskottet förutsätter vidare att kommunerna även fortsättningsvis lämnar
erforderlig information om bidraget. Motion Bo231 (vpk) yrkande 1 avstyrks
med hänvisning till det nu anförda.

Bidrag till installation av hissar i vissa bostadshus har sedan år 1984 kunnat
beviljas inom de ramar som riksdagen fastställt. Bidrag lämnas av staten med
högst 30 % av den godkända kostnaden under förutsättning att kommunen
bidrar med minst 20 %. I motion Bo245 (s) tas frågan om stödet till
hissinstallationer upp. Enligt motionärerna är det inte rimligt att de 50 % av
kostnaderna för hissinstallation som inte täcks av hissbidraget i sista hand
drabbar hyresgästerna i form av ökad hyra. Mot denna bakgrund föreslås att
samhällets stöd till hissinstallationer ökas.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år framhållit att
tillgången till hiss i flervåningshus är av central betydelse för att tillgodose
berättigade tillgänglighetskrav. Samhället ger också ett omfattande stöd till
denna typ av tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Hissinstallationer kan
således finansieras med de ovan diskuterade hissbidragen och berättigar
dessutom till de sedvanliga subventionerade bostadslånen med en ingångsränta
på 2,35-2,6 %. Utskottet finner det emellertid inte orimligt att den
standardhöjning som en hissinstallation innebär för de boende också medför
en viss ökad boendekostnad. Yrkandet i motion Bo245 (s) kan således inte
tillstyrkas av utskottet.

4.10.2 Finansiering av radonåtgärder

Bostadsutskottet behandlade hösten 1987 (BoU 1987/88:2) vissa motionsyrkanden
om olika åtgärder med syfte att minska radonproblemen i våra

BoU 1987/88:10

bostäder. Utskottet avvaktade vid detta tillfälle med sitt ställningstagande till
bl.a. ett yrkande om bidrag för att sanera bostäder från radon med
hänvisning till att frågan redan övervägdes inom regeringens kansli. I årets
budgetproposition presenterar regeringen sitt förslag till bidragssystem. De
nuvarande tilläggslånen till radonåtgärder föreslås, såvitt gäller egnahem,
den 1 juli 1988 ersättas med ett bidrag. Bidraget föreslås lämnas med ett
belopp som motsvarar 50 % av kostnaden för de åtgärder som kommunen
funnit nödvändiga för att inte gällande gränsvärden skall överskridas. Lägsta
bidrag som bör utgå föreslås bli 1 000 kr. och högsta 15 000 kr. per hus.

Gränsvärden för radondotterhalten i bostäder anges dels av socialstyrelsen
i dess egenskap av tillsynsmyndighet enligt hälsoskyddslagstiftningen, dels av
statens planverk i föreskrifter till bygglagstiftningen. Socialstyrelsens provisoriska
gränsvärde för vad som skall anses vara sanitär olägenhet inom
befintlig bebyggelse är satt till 400 Bq/m3. I fråga om kraven efter ombyggnad
har tillämpats ett gränsvärde om 200 Bq/m3. Föreskrifter till den nya
plan- och bygglagen är under utarbetande.

I tre olika motioner behandlas dels frågan om radonbidragets storlek, dels
frågan om vid vilken radonkoncentration som bidraget skall utgå. Enligt
motion Bo243 (c) är regeringens förslag alltför begränsat för att få den effekt
som är nödvändig. Därför föreslås i motionens yrkande 7 att den övre
gränsen för bidraget höjs till 25 000 kr. Med hänvisning till att stor hänsyn
måste tas till de boendes egen riskbedömning föreslås i yrkande 8 att
gränsvärdet för erhållande av bidrag sätts till en radondotterhalt på 200
Bq/m3.1 motion Bo529 (fp) föreslås att ett schablonbidrag på 20 000 kr. bör
utgå om kostnaderna överstiger detta belopp och om radondotterhalten
bringas ned under ett angivet gränsvärde. Bidraget bör kunna utgå i hus som
före saneringen har radondotterhalter på över 200 Bq/m3. Även i folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 16 diskuteras vilket gränsvärde som skall ge rätt
till bidrag. Utan att ange något bestämt alternativ till regeringens förslag
hemställs om att ett lägre gränsvärde än 400 Bq/m3 skall övervägas.

Bostadsutskottet anser de av regeringen föreslagna ekonomiska villkoren
för radonbidraget vara väl avvägda. Ett bidrag på 50 % av kostnaden kommer
sannolikt att utgöra ett starkt incitament för berörda fastighetsägare att vidta
nödvändiga åtgärder. De gränser för lägsta resp. högsta bidrag som
regeringen föreslår torde inte ändra på detta förhållande. Huvuddelen av de
åtgärder som behöver vidtas för att sänka radondotterhalten i befintliga
bostäder är dessutom av relativt enkel beskaffenhet och kan genomföras till
kostnader som ger full bidragseffekt. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna
Bo243 (c) yrkande 7 och Bo529 (fp), den sistnämnda motionen såvitt
nu är i fråga. Regeringens förslag till bidragskonstruktion tillstyrks av
utskottet.

Inte heller i frågan om gränsvärden för radonbidraget kan utskottet
tillstyrka redovisade motionsyrkanden. Regeringens förslag knyter an till de
gränsvärden som ställs upp med stöd av hälsoskyddslagstiftningen och - i
fråga om nivån efter åtgärd - byggnadslagstiftningen. Dessa gränsvärden bör
också enligt utskottets mening vägleda bidragsgivningen. Därigenom säkras
att statens bidragsgivning vid varje tidpunkt styrs av samma riskbedömningar
som ligger till grund för samhällets övriga insatser mot radon i bebyggelsen.

BoU 1987/88:10

Med det anförda avstyrks folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 16, samt
motionerna Bo243 (c) yrkande 8 och Bo529 (fp), det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag tillstyrks sålunda även såvitt gäller
gränsvärden för radonbidraget.

I två motioner föreslås åtgärder mot radonproblemen i bostäder utöver det
bidrag till åtgärder i egnahem som diskuterats ovan. I motion Bo243 (c)
yrkande 6 föreslås att kommunerna stimuleras till att genomföra en
fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder. Regeringen
förutsätts utforma detaljerna för ett sådant samlat saneringsprogram mot
radon. Enligt motion Bo521 (vpk) är det inte godtagbart att det bidrag för
radonåtgärder som föreslås i budgetpropositionen endast avser egnahem.
Motionärerna hävdar att staten bör ta på sig ansvaret för ett brett
saneringsprogram på radonområdet. I motionen föreslås mot denna bakgrund
att regeringen skall utarbeta ett saneringsprogram för att komma till
rätta med radonproblemet i flerbostadshusen.

Vad gäller frågan om kartläggning av radonförekomsten görs i budgetpropositionen
vissa klarlägganden. Bostadsministern anför att den viktigaste
uppgiften nu är att finna de hus där åtgärder bör sättas in. Det är en uppgift
som knappast kan klaras av dem som bor i husen. Det framhålls vidare att
kommunerna måste intensifiera sitt arbete på detta område, ett arbete som
på många håll inte ges tillräckliga resurser. Utskottet instämmer i bostadsministerns
syn på kommunernas ansvar för att kartlägga hus inom kommunen
där sanitär olägenhet föreligger. Det bör emellertid samtidigt påpekas att det
faller inom flera centrala statliga myndigheters ansvarsområde att bistå
kommunerna i deras arbete genom bl.a. rådgivning och metodutveckling.
Bostadsutskottet vill i detta sammanhang även erinra om de överväganden
om kommunernas ansvar beträffande olika radonfrågor som gjordes i
betänkandet BoU 1987/88:2. I dessa överväganden förutsattes bl.a. att
överläggningar mellan regeringen och kommunerna skulle komma till stånd
om kommunernas verksamhet i vissa avseenden behövde intensifieras.
Utskottet utgår från att man i dessa överläggningar också diskuterar de
problem som gäller kommunernas kartläggningsarbete. Med hänvisning till
det nu anförda anser utskottet att något behov av ett saneringsprogram i
enlighet med vad som. föreslås i motion Bo243 (c) yrkande 6 för närvarande
inte föreligger. Motionsyrkandet bör sålunda avslås.

Beträffande det förslag som förs fram i motion Bo521 (vpk) om ett
saneringsprogram för flerbostadshusen i syfte att komma till rätta med
radonproblemet vill utskottet erinra om de möjligheter som redan i dag står
till buds för sådana åtgärder. Bostadslån kan således utgå om radonåtgärderna
utförs i samband med en ombyggnad. I andra fall kan räntestöd lämnas
och om kostnaden för åtgärderna överstiger husets ekonomiska bärkraft
utgår tilläggslån. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening rimligt
att det nu föreslagna bidraget inriktas på problemen i egnahemmen. Motion
Bo521 (vpk) avstyrks sålunda.

4.11 Åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter

Under denna rubrik behandlar bostadsutskottet yrkanden om förnyelsebidraget
och eftergift av hyresförlustlån. Samtliga motionsyrkanden utom ett

BoU 1987/88:10

är i stort sett identiska med förslag som utskottet övervägde våren 1987 (BoU
1986/87:10). Inte heller budgetpropositionen innehåller några nya överväganden
i dessa frågor. Det aviseras emellertid att bostadsstyrelsen avser
utvärdera det samlade statliga stödet till åtgärder i nyare områden med
flerbostadshus.

Förnyelsebidrag kan lämnas till sådana åtgärder i allmännyttiga bostadsföretags
flerbostadshusområden som syftar till att minska antalet outhyrda
lägenheter och förbättra den sociala miljön i området. En förutsättning för
bidrag är att bostadsföretaget och kommunen har upprättat ett gemensamt
åtgärdsprogram för området som även omfattar sociala åtgärder. Vidare
ställs krav på att kommunen lämnar ett bidrag som motsvarar minst hälften
av det statliga bidraget. Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för
beslut om förnyelsebidrag. Under innevarande budgetår får bidrag lämnas
inom en ram av 60 milj. kr.

Bostadsministern föreslår att ramen för beslut om förnyelsebidrag fastställs
till 60 milj. kr. även för budgetåret 1988/89. I motion Bo247 (m) yrkande 12
föreslås att förnyelsebidraget avskaffas den 1 juli 1988. Motionärerna anser
att bostadsföretagen själva måste ta det fulla ansvaret för sin verksamhet.
Om en satsning på boendemiljön är motiverad underlättas också uthyrningen,
och åtgärderna blir därmed företagsekonomiskt lönsamma. I dessa fall
bör därför olika åtgärder i boendemiljön kunna komma till stånd utan statliga
bidrag.

Enligt den uppfattning som bostadsutskottet gav uttryck för redan
föregående år har förnyelsebidraget stor betydelse för att få i gång olika
förbättringar av boendemiljön. Bidragsvillkorens utformning med krav på
bl.a. åtgärdsprogram som även omfattar sociala åtgärder bidrar till att lösa de
problem som finns i många bostadsområden. Förnyelsebidraget är således
avsett att stödja ett brett åtgärdsprogram där kommunen och bostadsföretaget
tillsammans arbetar aktivt för att komma till rätta med uthyrningssvårigheter
och sociala problem i ett bostadsområde. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att denna typ av problem inte kan angripas utifrån ett snävt
företagsekonomiskt synsätt på det sätt som föreslås i motion Bo247 (m)
yrkande 12. Motionsyrkandet avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om ram för beslut om förnyelsebidrag under budgetåret
1988/89.

I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 18 behandlas frågan om förnyelsebidragens
begränsning till allmännyttiga bostadsföretag. Bidragsgivningen
bör enligt motionärerna även kunna utgå till andra bostadsföretag.

De allmännyttiga bostadsföretagen har länge intagit en särställning när det
gäller den sociala bostadspolitikens genomförande. Det ansvar som de
allmännyttiga företagen har tagit för att trygga bostadsförsörjningen i landet
har emellertid medfört att de i större utsträckning än andra bostadsföretag
tidvis har drabbats av uthyrningssvårigheter och sociala problem i vissa
bostadsområden. Det är mot denna bakgrund som bidragsreglerna för
förnyelsebidrag har utformats. Bostadsutskottet utgår dock från att ytterligare
synpunkter på bidragsgivningens utformning kommer att uppmärksammas
i den utvärdering av det samlade statliga stödet i nyare områden med
flerbostadshus som bostadsstyrelsen avser att genomföra. Motion Bo230 (fp)

BoU 1987/88:10

yrkande 18 kan mot denna bakgrund avstyrkas.

I motion Bo220 (s) diskuteras problemen i framför allt Stockholms
miljonprogramsområden. Enligt motionärerna kan inte förnyelsebidrag utgå
till dessa bostadsområden eftersom en förutsättning för bidrag uppges vara
att den årliga befolkningsomsättningen i området inte understiger 30 %.
Detta villkor uppfylls inte i dag i något av Stockholms miljonprogramsområden.
Mot denna bakgrund föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med
innebörden att bidragsreglerna bör ändras så att förnyelsebidrag kan lämnas
även i dessa områden.

Med anledning av vad som föreslås i motion Bo220 (s) angående reglerna
för förnyelsebidrag vill utskottet anföra följande. Det bidragsvillkor angående
en lägsta befolkningsomsättning som diskuteras i motionen återfinns
varken i förordning eller föreskrifter om förnyelsebidrag. Däremot angav
bostadsministern i den proposition där införandet av förnyelsebidraget
föreslogs (prop. 1985/86:100 bil. 13 s. 60) som lämpligt bidragskriterium att
bidrag som regel skulle lämnas i bostadsområden med minst 10 % outhyrda
lägenheter och/eller en årlig omflyttning på minst 30 %. När detta uttalande
gjordes var emellertid förhållandena på bostadsmarknaden delvis annorlunda
gentemot dagens situation. Således har antalet outhyrda lägenheter i
landet kraftigt minskat under de senaste två åren. Detta gäller även i
områden som tidigare haft stora problem i detta avseende. Bostadsministerns
uttalande kan därför inte anses ha samma aktualitet som tidigare.
Enligt vad utskottet erfarit tillämpar inte heller bostadsstyrelsen någon
bestämd gräns för befolkningsomsättning e.d. vid bidragsgivningen.

Mot bakgrund av de förhållanden som ovan beskrivits anser utskottet det
inte erforderligt med ett tillkännagivande från riksdagen enligt vad som
föreslås i motion Bo220 (s). Utskottet förutsätter att förnyelsebidrag även i
fortsättningen lämnas i enlighet med de regler som återfinns i förordningen
om statsbidrag till förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden (SFS 1986:286).
Inget i dessa regler utesluter att förnyelsebidrag även kan lämnas till
bostadsområden i Stockholm. Utgångspunkten bör givetvis vara att inom de
ramar som riksdagen fastställt bidragen skall lämnas till de områden där de
största behoven föreligger och kraven på kommunal medverkan med
gemensamt åtgärdsprogram m.m. är uppfyllda. Bostadsministerns ovan
refererade uttalande kan inte anses vägleda bidragsgivningen på det sätt
motionärerna angivit.

I folkpartiets partimotion, Bo230 (fp) yrkande 17 och i motion Bo247 (m)
yrkande 11, föreslås att eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis inte skall
beviljas. Hyresförlustlånen kunde utgå till ägare av hus som uppförts med
stöd av statliga lån för utebliven hyra under åren 1971-1980. Enligt gällande
regler kan dessa lån under vissa förutsättningar efterges, bl.a. skall de
hyresförlustlån som utgått för låntagarens hus i kommunen uppgå till minst 2
% av byggnadsvärdet för de aktuella husen.

Bostadsutskottet har vid tidigare tillfälle behandlat och avstyrkt motsvarande
motionsyrkande. Inte heller i de nu aktuella motionerna framförs
argument som kan motivera att staten frånträder de åtaganden om möjlighet
till låneeftergift som gjordes vid låneutbetalningen. Folkpartiets partimotion
Bo230 (fp) yrkande 17 och motion Bo247 (m) yrkande 11 avstyrks sålunda.

BoU 1987/88:10

5 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 10

4.12Energibesparanue åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

BoU 1987/88:10

Det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet kan
för närvarande utgå dels i samband med bostadslån till ombyggnadsåtgärder,
dels när räntestöd till underhålls- och reparationsåtgärder lämnas. Fram till
den 1 juli 1987 kunde dessutom riktade energibidrag lämnas till byggnadstekniskt
inriktade åtgärder i hyres- och bostadsrättshus med i genomsnitt 10 %
av den godkända kostnaden. Riksdagen beslutade emellertid hösten 1986
(BoU 1986/87:7) att riktade energibidrag inte skall lämnas under budgetåren
1987/88 och 1988/89.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo222 yrkande 1 föreslås att
riktade energibidrag enligt tidigare gällande regler återinförs den 1 juli 1988.
Denna åtgärd bör vidtas i avvaktan på överväganden om vilka ytterligare
åtgärder som måste vidtas för att inom rimlig tid genomföra kärnkraftsavvecklingen.

Riksdagens beslut att inte utge riktade energibidrag under budgetåren
1987/88 och 1988/89 fattades mot bakgrund av dels den rådande sysselsättningssituationen
inom byggsektorn, dels att stödet till energihushållningen i
samband med bostadsförbättringsverksamheten för tillfället ansågs tillräckligt.
Utskottet finner det inte motiverat att nu ompröva detta beslut.
Eftersom beslutet endast avsåg två budgetår kommer frågan att behöva tas
upp till förnyad prövning inom det närmaste året. Överväganden om riktade
energibidrag efter den 30 juni 1989 får göras i detta sammanhang. Bostadsutskottet
avstyrker sålunda vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo222
yrkande 1.

I ytterligare två motioner tas frågan om bidrag för bl.a. energibesparande
åtgärder upp. I motion Bo262 (c) yrkande 8 föreslår motionären att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag om bidrag för energibesparande åtgärder
i småhus. Även motion Bo508 (c) innehåller en begäran om förslag till ett
nytt bidrag. Detta bidrag bör ersätta det av regeringen föreslagna radonbidraget
och ges till de husägare som förser sina hus med bättre allmänventilation
och effektiv värmeåtervinning ur frånluften. Motionären hävdar att en
ökad satsning på ventilation i kombination med värmeväxlare förutom stora
energibesparingar även skulle ge positiva effekter på bl.a. människors
hälsotillstånd och sysselsättningen.

Även vad avser de nu aktuella motionerna hänvisar utskottet till sitt ovan
redovisade ställningstagande beträffande riktade energibidrag. Utskottet vill
emellertid också erinra om att mer långsiktiga överväganden i frågor rörande
energihushållning m.m. kommer att göras i samband med riksdagens
behandling av regeringens proposition (prop. 1987/88:90) om energipolitiken.
Motionerna Bo262 (c) yrkande 8 och Bo508 (c) avstyrks.

Fram till utgången av år 1985 utgick ett statligt stöd till kommunerna för
besiktning och rådgivning m.m. avseende energibesparande åtgärder och
annan bostadsförbättringsverksamhet. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo222 yrkande 2 föreslås detta statsbidrag till kommunernas
energirådgivning återinföras fr.o.m. budgetåret 1988/89. Det uppges i
motionen att många aktiva energirådgivare har omplacerats sedan bidraget
upphörde. Detta anses vara speciellt olyckligt med tanke på att den

kommunala energirådgivningens betydelse kommer att öka i samband med
den förestående kärnkraftsavvecklingen.

Bostadsutskottet behandlade även föregående år (BoU 1986/87:10) motsvarande
motionsyrkanden. Utskottet erinrade vid detta tillfälle om att
bidraget aldrig varit avsett att permanent stödja kommunernas rådgivningsverksamhet
utan syftade till att stimulera uppbyggnaden av en långsiktig
verksamhet motsvarande de varaktiga lokala behoven. Det betonades även i
detta sammanhang att kommunerna genom bostadsförsörjningslagen och
lagen om kommunal energiplanering givits ett ökat ansvar på bostadsförsörjningens
och energihushållningens område. Utskottet finner inte skäl att
ompröva de utgångspunkter som motiverat tidigare ställningstaganden i
frågan. Sålunda avstyrks motion Bo222 (vpk) yrkande 2.

I syfte att hjälpa ägare till småhus med omfattande fukt- och mögelskador
inrättades den 1 januari 1986 en särskild nämnd - småhusskadenämnden - i
enlighet med ett avtal som staten ingått med Svenska kommunförbundet och
med Byggentreprenörerna. Samtidigt inrättades också en statlig fond med
egen styrelse och delvis självständiga uppgifter.

Avtalet med Byggentreprenörerna och Svenska kommunförbundet gäller i
huvudsak skador i hus som under tiden den 1 september 1975-den 31 augusti
1985 sålts till eller uppförts på total- eller generalentreprenad åt en enskild
konsument enligt avtal med ett företag anslutet till Byggentreprenörerna
eller med en kommun eller ett kommunalt företag. Finner nämnden att
skadan beror på vårdslöshet av företaget, skall skadan avhjälpas av företaget
- och i annat fall av staten. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna
upp till ett belopp som motsvarar ett basbelopp.

Fukt- och mögelskador i alla andra hus, som är yngre än 30 år, kan tas om
hand av den statliga fondstyrelsen. Det kan t.ex. vara fråga om hus byggda av
företag som inte är medlemmer i Byggentreprenörerna eller av företag som
har gått i konkurs, hus som har byggts på delad entreprenad, dvs. av flera
olika företag tillsammans, eller s.k. självbyggen. Även i ärenden som
beslutas av fondstyrelsen får ägaren själv svara för en del av reparationskostnaden,
vanligen med ett belopp som motsvarar ett basbelopp. I vissa fall kan
ägarens självrisk bli högre, dock inte mer än vad fastigheten kan bära.

I budgetpropositionen lämnas en redovisning av verksamheten vid småhusskadenämnden
och den statliga fonden för fukt- och mögelskador. Av
redovisningen framgår bl.a. att ärendetillströmningen till den statliga fonden
under år 1987 legat på en betydligt lägre nivå än väntat.

Det minskade antalet ansökningar om stöd från fonden för fukt- och
mögelskador uppmärksammas även i motion Bo243 (c) yrkande 10. Motionärerna
anser att en förklaring till den begränsade ärendetillströmningen
sannolikt är att många upplever reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade
hus som alltför restriktiva. Olika möjligheter till förenklingar föreslås därför
övervägas av regeringen. En sådan åtgärd kan vara att ompröva självriskens
storlek. Andra åtgärder som bör övervägas är förenklingar som leder till
kortare handläggningstider.

Förslagen i motion Bo243 (c) yrkande 10 föranleder utskottet att göra
följande överväganden. I motionen förutsätts att den minskade ärendetillströmningen
beror på en restriktiv regelutformning och en alltför hög

BoU 1987/88:10

självrisk. Om så skulle vara fallet inger utvecklingen naturligtvis anledning
till oro. Utskottet finner det emellertid svårt att tro att en drabbad husägare
skulle avstå från att åtgärda sitt hus och att söka stöd till följd av en självrisk
motsvarande ett basbelopp. Enligt uppgift motsvarar självrisken i genomsnitt
endast en åttondel av genomsnittskostnaden för sanering av ett
mögelhus. Efter bara två verksamhetsår är det emellertid ännu för tidigt att
dra några säkra slutsatser av den minskade ärendetillströmningen. Enligt vad
utskottet erfarit följer dock regeringen uppmärksamt utvecklingen på detta
område. I en frågedebatt om fukt- och mögelskadade hus i riksdagen den 25
februari 1988 redogjorde också bostadsministern för regeringens inställning i
frågan. Vidare informerades vid detta tillfälle om att den statliga fonden
avser att gå ut med en informationskampanj i syfte att försäkra sig om att
verksamheten är känd hos alla dem som behöver hjälp med att reparera sina
fukt-och mögelskadade hus. Någon begäran i enlighet med motion Bo243 (c)
yrkande 10 om en översyn av reglerna för stöd från småhusskadenämnden
och den statliga fonden anser utskottet mot den redovisade bakgrunden inte
nu vara erforderlig. Bl.a. bör resultatet av informationskampanjen avvaktas.

4.13 Anslag

4.13.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande

Enligt förslaget i budgetpropositionen bör anslaget till vissa lån till bostadsbyggande
föras upp med ett belopp av 90 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning till framlagda förslag om avveckling av räntelånen och
förvärvstilläggen föreslås i folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 1 att
anslaget skall föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

I motion Bo247 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att anslaget skall
föras upp med ett belopp av 10 milj. kr. - detta med hänvisning till förslaget i
samma motion om att räntelånen skall avvecklas.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de förslag som grundar de i motionerna
Bo230 yrkande 1 och Bo247 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, framlagda
yrkandena om minskade anslag till vissa lån till bostadsbyggande. De nu
aktuella yrkandena avstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag
tillstyrks.

4.13.2 Anslag till räntebidrag

Anslaget till räntebidrag föreslås i budgetpropositionen uppfört med 15 800
milj. kr. för budgetåret 1988/89.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotioner Bo207 yrkande 5 och
Bo239 yrkande 3 föreslås att räntebidragsanslaget för nästa budgetår ökas
med tillhopa 650 milj. kr. beroende på ökade räntebidrag till allmännyttan
resp. på ökade räntebidrag till kommunerna för VA-investeringar.

I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 3 föreslås att anslaget minskas
med 480 milj. kr. för nästa budgetår beroende bl.a. på förslag om extra
upptrappning av den garanterade räntan.

BoU 1987/88:10

I motion Bo247 (m) yrkande 9 föreslås att anslaget minskas med 664 milj.
kr. för nästa budgetår. Förslaget motiveras bl.a. av att enligt motionärerna
räntebidrag inte bör utgå för hus byggda före år 1975.

Utskottet har avstyrkt de förslag på vilka motionärernas anslagsberäkningar
bygger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet förslagen i vänsterpartiet
kommunisternas partimotioner Bo207 yrkande 5 och Bo239 yrkande 3,
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 3 samt motion Bo247 (m) yrkande 9
om anslag till räntebidrag för budgetåret 1988/89. Regeringens förslag
tillstyrks.

4.13.3 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet
uppförs med 253 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Anslag med högre belopp än i regeringsförslaget föreslås i tre motioner. I
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 15 föreslås ett i förhållande till
regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt anslag. Anslagsökningen är
avsedd att finansiera en eventuell sänkning av gränsen för radonbidrag till en
nivå under 400 Bq/m3. Vänsterpartiet kommunisterna har i sin partimotion
Bo231 yrkande 2 föreslagit att förslagsanslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet
skall ökas med 50 milj. kr. till 303 milj.kr. Det ökade anslaget är
avsett att täcka kostnaderna för en återgång till ett helt statsfinansierat
bostadsanpassningsbidrag. Slutligen föreslås i motion Bo243 (c) yrkande 9
ett i förhållande till regeringsförslaget med 20 milj. kr. förhöjt anslag. Den
extra medelstilldelningen är avsedd att användas till genomförandet av ett
saneringsprogram mot radon.

De förslag som ligger till grund för de ovan redovisade motionsyrkandena
om förhöjda anslag har avstyrkts av utskottet. Med hänvisning härtill
avstyrks även folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 15, vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo231 yrkande 2 samt motion Bo243 (c)
yrkande 9. Regeringens förslag om anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
tillstyrks.

4.13.4 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m.m.

För budgetåret 1988/89 föreslås i budgetpropositionen att anslaget till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter skall föras upp
med ett belopp av 80 milj. kr. I folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 14
samt i motion Bo247 (m) yrkande 13 föreslås ett i förhållande till regeringsförslaget
med 20 milj. kr. minskat anslag. Enligt motionärerna möjliggörs
denna anslagsminskning genom att eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis
inte bör medges.

Bostadsutskottet har ovan framfört som sin mening att eftergift av
hyresförlustlån även fortsättningsvis bör kunna medges. Någon minskning av
det aktuella anslaget är således inte möjlig att göra, varför folkpartiets
partimotion Bo230 yrkande 14 och motion Bo247 (m) yrkande 13 avstyrks.
Regeringsförslaget tillstyrks av utskottet.

BoU 1987/88:10

4.13.5 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m.m.

I budgetpropositionen anges att behovet av medel för utbetalning av tidigare
beslutade bidrag som bestrids av detta anslag täcks av reservationen på
anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget för budgetåret 1988/89
endast förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Enligt vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo222 yrkande 3 bör reservationsanslaget
höjas med 200 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget. Detta yrkande
motiveras av det i samma motion framlagda förslaget om återinförande av
riktade energibidrag och statsbidrag till kommunala energirådgivningen.

Det förslag som ligger till grund för yrkande 3 i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo222 har ovan behandlats och avstyrkts av utskottet.
Med hänvisning härtill avstyrks även det nu aktuella yrkandet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om anslag till bidrag till energibesparande
åtgärder.

4.13.6 Anslag till information och utbildning m.m.

Anslaget till information och utbildning bör enligt regeringens förslag föras
upp med ett belopp av 20,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

I motion Bo247 (m) yrkande 20 föreslås att anslaget minskas med 10 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag med hänvisning till att anslaget inte i
alla delar är motiverat.

Bostadsutskottet kan inte dela de synpunkter som framförs i motion Bo247
(m) yrkande 20 om regeringens motiv för sitt förslag till anslag, varför detta
motionsyrkande avstyrks. Regeringens förslag avseende anslag till information
och utbildning tillstyrks sålunda.

4.13.7 Anslag i övrigt

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt tillstyrks av
utskottet.

4.14 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av bostadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo235 och 1987/88:Bo424
yrkande 22,

2. beträffande bostadspolitikens inriktning och omfattning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo251,

3. beträffande avveckling av de administrativa begränsningarna av
byggandets omfattning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo424 yrkande 19,

4. beträffande ombyggnadsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo233,

5. beträffande bostadsbyggandet i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo264 yrkande 2,

BoU 1987/88:10

6. beträffande differentiering av stödet till bostadsbyggande
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo208,

7. beträffande åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 2
och 1987/88:Bo424 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. beträffande åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo413 yrkande 2,

9. beträffande försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo207 yrkande 4,

10. beträffande åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 1, 1987/
88:Bo260 yrkande 1, 1987/88:Bo262 yrkande 3, 1987/88:Bo265 och
1987/88:Bo431 yrkande 4,

11. beträffande samverkan för ett eget boende

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo260 yrkande 5,

12. beträffande ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av
mindre lägenheter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo260 yrkande 4,

13. beträffande boende särskilt anpassat för allergiker
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo510,

14. beträffande eget boende för handikappade

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo513 yrkande 2,

15. beträffande flyktingars boende

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo241,

16. beträffande bostadsförmedlingens roll för bostadsförsörjningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo262 yrkande 4,

17. beträffande avveckling av bostadsförsörjningslagen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo431 yrkande 7,

18. beträffande kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo240,

19. beträffande hyresgästinflytande i de allmännyttiga bostadsföretagens
styrelser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo421,

20. beträffande avveckling av räntelänen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 2 och 1987/
88:Bo247 yrkande 1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,

21. beträffande avveckling av förvärvstilläggen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

22. beträffande förtida inlösen av statliga lån

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 4,

23. beträffande lånesystemets utformning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkandena 10 a och
10 b samt motionerna 1987/88:Bo257 och 1987/88:Bo262 yrkande 1,

BoU 1987/88:10

24. beträffande kostnadsneutralitet i boendet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo252 och 1987/88:Bo424
yrkande 23,

25. beträffande den garanterade räntanför allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo207 yrkandena 1 och 2,

26. beträffande extra upptrappningar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 7,

27. beträffande räntebidragen till vissa underhållslån
att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo247 yrkande 4,

28. beträffande lägre räntebidrag för ombyggnader inom ROTprogrammet
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo258 yrkande 9,

29. beträffande lägre räntebidrag för ombyggnad och underhåll
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 4,

30. beträffande räntebidrag till hus byggda före år 1975

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkandena 10 c och 11
samt 1987/88:Bo230 yrkande 6 och 1987/88:Bo247 yrkande 2,

31. beträffande räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats samt
avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 5,

32. beträffande räntebidrag vid övertagande av vissa lån samt
grunderna för att bestämma räntan på vissa bostadslån

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

33. beträffande slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 8, 1987/
88:Bo258 yrkande 1. 1987/88:Bo424 yrkande 9 och 1987/88:Bo431
yrkande 1,

34. beträffande låneandelen för vissa hyres- och bostadsrättshus
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

35. beträffande villkoren för lån finansierade av SBAB

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats och
avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 2,

36. beträffande markvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 20, 1987/
88:Bo248 yrkande 5, 1987/88:Bo249 yrkande 3,1987/88: Bo258 yrkande
18 och 1987/88:Bo424 yrkande 11, det andra och det tredje
motionsyrkandet såvitt nu är i fråga,

37. beträffande konkurrensvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 15, 1987/
88:Bo248 yrkande 5, 1987/88:Bo249 yrkande 3 och 1987/88:Bo424
yrkande 12, det andra och det tredje motionsyrkandet såvitt nu är i
fråga,

38. beträffande avveckling av ortskoefficienterna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 13,

39. beträffande höjning av ortskoefficienterna för vissa kommuner
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo210,

BoU 1987/88:10

40. beträffande avveckling av lägestilläggen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 12,

41. beträffande lånevillkoret om konsumentskydd

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo213 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. beträffande finansieringen av parkeringsplatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo223,

43. beträffande lånebestämmelser för att främja ett miljöriktigt
byggande m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo243 yrkande 4,

44. beträffande låneregler som ökar tillgängen på små lägenheter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo260 yrkande 3,

45. beträffande räntekostnaderna mellan färdigställande och utbetalning
av bostadslån

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo219,

46. beträffande bostadslån till vätgasutrustning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo225,

47. beträffande avveckling av ROT-programmet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 13, 1987/
88:Bo247 yrkande 3 och 1987/88 :Bo249 yrkande 1,

48. beträffande lån för upprustning av fritidshus
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo221,

49. beträffande program för VA-nätets restaurering m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo217,1987/88:Bo226,1987/
88:Bo239 yrkande 2, 1987/88:Bo244 samt 1987/88:Bo250,

50. beträffande ändrade regler för lån och bidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo202,

51. beträffande hyresgästinflytandet över underhållet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo424 yrkandena 14 och 21,

52. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo258 yrkande 11, 1987/
88:Bo260 yrkande 2, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,
1987/88:Bo264 yrkande 1 samt 1987/88:Bo424 yrkande 18,

53. beträffande ombyggnadslån till underhäll och luxuösa ombyggnader att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo260 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

54. beträffande villkoren för ombyggnadslån till småhus

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo203 såvitt nu är i fråga,

55. beträffande eget arbete vid ombyggnad

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo216 yrkande 1,

56. beträffande ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo216 yrkande 2,

57. beträffande avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av
egnahem

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 11 och
1987/88:Bo247 yrkande 10,

BoU 1987/88:10

58. beträffande utvärdering av långivningen till barnfamiljer för köp
av egnahem

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo405,

59. beträffande lägre amorteringstakt vid barnfamiljers förvärv av
egnahem

att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo262 yrkande 7,

60. beträffande införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar
vid förvärv av äldre egnahem

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo260 yrkande 6,

61. beträffande statliga lån vid köp av äldre egnahem

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo203 såvitt nu är i fråga,

62. beträffande lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo246 yrkande 1,

63. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo207 yrkande 3,

64. beträffande lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo215,

65. beträffande avveckling av hyresrabatterna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 5, 1987/
88:Bo247 yrkande 8 och 1987/88:Bo258 yrkande 8, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga,

66. beträffande avveckling av återflyttningsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 9, 1987/
88:Bo247 yrkande 7 och 1987/88:Bo258 yrkande 8, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga,

67. beträffande avveckling av nybyggnadsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 10 och
1987/88:Bo247 yrkande 6,

68. avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 8, 1987/
88:Bo247 yrkande 5 och 1987/88:Bo258 yrkande 10,

69. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo228 yrkande 1, 1987/
88:Bo247 yrkande 14 och 1987/88 :Bo258 yrkande 11, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga,

70. beträffande antalet ramar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo258 yrkande 12,

71. beträffande ramarnas storlek

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo228 yrkande 2 samt 1987/88:Bo258 yrkandena
13, 14 och 15, för budgetåret 1988/89

a) medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 115 000 000 kr.,

b) medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år får meddelas inom en ram om 115 000 000 kr.,

BoU 1987/88:10

72. beträffande delramen för arkeologiska undersökningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Bo228 yrkande 3 medger att av ramen för de
antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån och förhöjt
låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m.
under budgetåret 1988/89 högst 2 500 000 kr. får disponeras för
tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med
bostadsbyggande,

73. beträffande förhöjt låneunderlag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo259,

74. beträffande reglerna för tilläggslångivningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo232,

75. beträffande ramar för viss bostadsförbättring

att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1988/89

a) medger att beslut om statsbidrag för vissa tilfgänglighetsfrämjande
åtgärder på kvartersmark får lämnas inom en ram om 10 000 000
kr.,

b) medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr.,

76. beträffande standardhöjande åtgärder

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

77. beträffande bostadsanpassningsbidrag till extra yta

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo234 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. beträffande kostnaden för bostadsanpassningsbidraget
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo231 yrkande 1,

79. beträffande stödet till hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Bo245,

80. beträffande ekonomiska villkoren för radonbidraget

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats såvitt nu
är i fråga och avslår motionerna 1987/88:Bo243 yrkande 7 och
1987/88:Bo529, den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga,

81. beträffande gränsvärden för radonbidraget

att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats såvitt nu
är i fråga och avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 16, 1987/
88:Bo243 yrkande 8 samt 1987/88:Bo529, den sistnämnda motionen
såvitt nu är i fråga,

82. beträffande kartläggning av radonförekomsten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo243 yrkande 6,

83. beträffande saneringsprogram för flerbostadshusen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo521,

84. beträffande ramen för beslut om förnyelsebidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Bo247 yrkande 12 medger att beslut om förnyelsebidrag
under budgetåret 1988/89 meddelas inom en ram om 60 000 000
kr.,

BoU 1987/88:10

85. beträffande förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo230 yrkande 18,

86. beträffande reglerna för förnyelsebidrag
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo220,

87. beträffande eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 17 och
1987/88:Bo247 yrkande 11,

88. beträffande riktade energibidrag

att riksdagen avlår motion 1987/88:Bo222 yrkande 1,

89. beträffande bidrag för bl. a. energibesparande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo262 yrkande 8 och 1987/
88:Bo508,

90. beträffande kommunernas energirådgivning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo222 yrkande 2,

91. beträffande reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade hus
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo243 yrkande 10,

92. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 1 samt 1987/88:Bo247 yrkande 1,
det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i fråga, till Vissa lån till
bostadsbyggande för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
90 000 000 kr.,

93. beträffande anslag till räntebidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo207 yrkande 5, 1987/88:Bo230 yrkande 3,
1987/88:Bo239 yrkande 3 och 1987/88:Bo247 yrkande 9 till Räntebidrag
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om
15 800 000 000 kr.,

94. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 15, 1987/88:Bo231 yrkande 2 och
1987/88:Bo243 yrkande 9, till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. för budgetåret 1988/89, anvisar ett förslagsanslag om
253 000 000 kr.,

95. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 14 och 1987/88:Bo247 yrkande
13, till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 80 000 000
kr.,

96. beträffande anslag till bidrag till energibesparande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Bo222 yrkande 3, till Bidrag till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag om 1 000 kr.,

BoU 1987/88:10

97. beträffande anslag till information och utbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:Bo247 yrkande 20, till Information och utbildning
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag om
20 500 000 kr.,

98. beträffande anslag i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1988/89
anvisar

a) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. ett
förslagsanslag om kr., 190 000 000 kr.,

b) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag om
3 500 000 kr.,

c) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag
om 6 000 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m).
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp). Per Olof Håkansson (s). Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m). Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk). Rune
Thorén (c) och Britta Sundin (s).

Reservationer

1. Översyn av bostadspolitiken (mom. 1)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Bostadssektorn
har” och slutar med "Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

En översyn av bostadspolitiken behöver göras. Den socialistiska reglerings-
och planhushållningspolitiken som i dag styr boendet och byggandet
måste ersättas av en politik som leder till ökad valfrihet för den enskilda
människan. Det är nämligen helt klart att många människor önskar förändra
sin bostadssituation.

Mest frappant är att dagens bostadspolitik har medfört en brist på rörlighet
på bostadsmarknaden. Reglerna för realisationsvinstbeskattningen och
gällande hyressättningssystem är två faktorer som allvarligt försvårar rörligheten.
Eftersom nyproduktionen inte ensam kan bidra till att lösa människors
bostadsproblem är en större rörlighet en förutsättning för ökad
valfrihet.

BoU 1987/88:10

Ett stort antal bestämmelser, regler och normer som styr bostadsbyggandet
måste upphöra eller förändras så att den enskildes vilja kan få större
spelrum. Ett bosparsystem skall införas. Nuvarande bostadslånesystem skall
avvecklas och ersättas med ett enhetslånesystem fritt från statlig styrning.
Mark- och konkurrensvillkoren skall avskaffas och förköpslagen upphävas.

Inom ramen för en ökad valfrihet skall bostadslånesystemet utformas så att
kostnadsneutralitet i boendet uppnås. Bl.a. skall lagstiftningen reformeras så
att övergång från hyresrätt till bostadsrätt inte försvåras. Hembudsmöjligheten
för nya bostadsrättsföreningar tillhörande HSB och Riksbyggen skall
avskaffas. Ett ägarlägenhetssystem skall införas.

En översyn av bostadspolitiken bör alltså komma till stånd med den
utformning som nu beskrivits. Riksdagen bör med anledning av de nu
behandlade motionerna som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo235 och
1987/88:Bo424 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Översyn av bostadspolitiken (morn. 1)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Bostadssektorn
har” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening måste de boendes önskemål vara utgångspunkten
för bostadspolitiken. Som framhålls i folkpartiets partimotion
Bo424 måste sålunda valfriheten öka, vilket bl.a. innebär att inte staten
genom ekonomiska styrmedel eller administrativa regleringar får gynna eller
missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare.

Bostadsutskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen i folkpartiets
partimotion om att bostadspolitiken måste läggas om så att regleringarna
minskar, behovet av subventioner begränsas och valfriheten för de boende
ökar. I enlighet med vad som föreslås i motionen bör sålunda en översyn av
bostadsfinansieringssystemet och bostadsbeskattningen komma till stånd
med sikte på minskade bostadssubventioner.

Utgångspunkten för översynen bör vara att vid minskningen av bostadssubventionerna
alla upplåtelseformer behandlas lika. Det är därför angeläget
att neutralitet råder mellan egnahem och flerbostadshus. Reformeringen
av systemet bör enligt utskottets mening genomföras under en rad av år. Ett
riktmärke bör härvid vara att subventionerna skall reduceras med omkring 1
miljard kronor om året under en femårsperiod.

I översynen av bostadsfinansieringssystemet skall bl.a. ingå överväganden
om att inte låta låneunderlaget följa inflationen. Dessutom bör ytterligare
förenklingar genomföras genom en långtgående schablonisering.

Såsom förordas i folkpartiets partimotion bör i anslutning till översynen av
bostadsfinansieringen dessutom beskattningen av fastigheter ses över.
Härvid bör beaktas att allmännyttiga bostadsföretag och privata fastighets -

BoU 1987/88:10

ägare skall beskattas efter samma principer. Slutligen talar enligt utskottets
mening starka skäl för att progressiviteten i intäktsschablonen för egnahem
bör avskaffas.

Den rådande situationen på bostadsmarknaden är enligt bostadsutskottets
mening sådan att nödvändiga reformer måste genomföras snarast möjligt.
Utredningen bör sålunda arbeta med stor skyndsamhet, så att dess överväganden
kan bilda underlag till ett förslag till riksdagen utan onödig
tidsutdräkt.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion
Bo424 yrkande 22 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Vad i centerpartiets partimotion Bo235 förordats är därmed i inte
ringa grad tillgodosett.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo235 och
1987/88:Bo424 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Översyn av bostadspolitiken (mom. 1)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Bostadssektorn
har” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i centerpartiets partimotion Bo235 är den grundläggande
förutsättningen för en social bostadspolitik att alla skall kunna få en bostad
till en rimlig kostnad i en god miljö. Detta innebär att en långsiktig
bostadspolitik måste utformas med omsorg om den totala ekonomin och med
hänsyn till kraven från andra samhällssektorer. Vidare måste de grundläggande
sociala målen återupprättas och rättvisa och solidaritet mellan de
boende skapas genom att samhällets stöd inom bostadssektorn riktas främst
mot de grupper som behöver stöd.

Mot bakgrund av dessa grundläggande mål bör enligt bostadsutskottets
mening en ny bostadspolitisk utredning tillkallas med uppgift att lägga fram
förslag till nya riktlinjer för bostadspolitiken. I enlighet med vad som föreslås
i centerpartiets partimotion Bo235 skall utredningens överväganden omfatta
följande principer:

- stimulans av sparande till egen bostad med målet att minska det generella
stödet; bostadsstödet bör i större utsträckning riktas till dem som bäst
behöver det,

- bättre samordning av de bostadspolitiska åtgärderna med skatte- och
familjepolitiken,

- stimulans av bostadsrättsformen,

- möjlighet för fler att äga sin bostad,

- förstärkt inflytande för hyresgäster,

- tillgodoseende av ungdomars bostadsbehov,

- nytt lånesystem med mindre generella subventioner,

- bevarande av smålägenheter,

BoU 1987/88:10

- avskaffande av de regionala ortskoefficienterna,

- ökat småhusbyggande,

- rationalisering av lånesystemet och avveckling av SBAB.

Situationen på bostadsmarknaden är enligt bostadsutskottets mening

sådan att nödvändiga reformer måste genomföras snarast möjligt. Utredningen
bör sålunda arbeta med stor skyndsamhet, så att dess överväganden
kan bilda underlag till ett förslag till riksdagen utan onödig tidsutdräkt.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion
Bo235 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 22 förordats är därmed i inte ringa
grad tillgodosett.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo235 och
1987/88:Bo424 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Bostadspolitikens inriktning och omfattning (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Flertalet av”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
framförda uppfattningen att 1988 års budgetproposition inte innehåller några
förslag som på ett avgörande sätt kan förbättra den besvärliga situation som i
dag råder på bostadsmarknaden. Det är sålunda även enligt utskottets
mening beklagligt att regeringen inte är beredd att ta det politiska ansvaret
för de absolut nödvändiga förbättringar som måste komma till stånd inom
bostadssektorn.

För att komma till rätta med den uppkomna situationen behöver en rad
åtgärder vidtas på såväl kort som lång sikt. I enlighet med vad som föreslås i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo251 bör således bl.a. följande
bostadspolitiska åtgärder vidtas:

- ett ökat bostadsbyggande, varav huvuddelen skall vara hyreslägenheter i
allmännyttig ägo,

- ett utvidgat bostadsförbättringsprogram,

- nyproduktion även av små lägenheter,

- en statlig totalfinansiering genom en bostads- och samhällsbyggnadsbank,

- en omfördelning av bostadssubventionerna med inriktning på de allmännyttiga
bostadsföretagen,

- åtgärder för att stoppa spekulationen på bostadsmarknaden,

- åtgärder mot att lägenheter står tomma,

- införande av fastighetsskatt även för industrifastigheter,

- stimulans av hyresgäststyrda projekt och av självbyggeri,

- förbättrad kvalitet på den kollektiva miljön.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i vänsterpartiet kommunis -

BoU 1987/88:10

temas partimotion Bo251 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande bostadspolitikens inriktning och omfattning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo251 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Avveckling av de administrativa begränsningarna av
byggandets omfattning (mom. 3)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”skall avvecklas” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i folkpartiets partimotion Bo424 framförda
uppfattningen att ombyggnadsverksamheten bör ske med varsamhet och
med stort hänsynstagande till kvaliteterna i den befintliga bebyggelsen.
Enligt bostadsutskottets uppfattning innebär dock inte de begränsningar av
volymen på ombyggnadsverksamheten som införts någon garanti för att de
ombyggnader som genomförs sker mera varsamt eller att de mest angelägna
projekten kommer till stånd först. Det enda säkra resultatet av begränsningar
är att ombyggnadsverksamheten minskar. Vad som behövs är i stället
ändringar i villkoren för stödet vid ombyggnad. I enlighet med vad som
föreslås i folkpartiets partimotion Bo424 bör sålunda de administrativa
begränsningarna av byggandets omfattning avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion Bo424
yrkande 19 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avveckling av de administrativa begränsningarna av
byggandets omfattning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo424 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ombyggnadsverksamheten (mom. 4, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Bostadsutskottet delar” och
slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening bör alla de administrativa regleringar som
begränsar bostadsbyggandets omfattning omedelbart avvecklas. Häri innefattas
naturligtvis också de rambegränsningar av ombyggnadsverksamheten
som det i motion Bo233 (s) riktas invändningar mot. Genom avvecklingen
kommer ombyggnadsverksamheten i storstadsområdena, lika väl som i
landet i övrigt, att få den omfattning som bestäms utifrån de behov och den
efterfrågan som finns. Vad i motion Bo233 (s) förordats kommer härigenom
att tillgodoses. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

BoU 1987/88:10

6 Riksdagen 1987/88.19sami. Nr 10

7. Bostadsbyggandet i Stockholms län (mom. 5,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Vi har” och slutar med ”att
förverkligas” bort ha följande lydelse:

För att bostadsbyggandet i Stockholms län liksom i landet i övrigt skall få
en tillräcklig omfattning måste åtgärder vidtas som minskar den offentliga
styrningen inom bostadssektorn och ökar valfriheten för den enskilde. För
att nå detta mål måste en rad regler och normer förändras eller helt tas bort.
Det gäller t.ex. förenklingar i bostadslånesystemet, förenklade byggnormer
och en reformerad bostadsbeskattning i enlighet med vad som förordas i
moderata samlingspartiets partimotion Bo211. Genom en politik med denna
inriktning skapas förutsättningar för att bostadsproduktionen skall motsvara
den bostadsefterfrågan som finns. Förslag med denna inriktning behandlas
också av utskottet i detta och andra betänkanden. Vad i motion Bo264 (fp)
yrkande 2 föreslagits kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett vid
genomförandet av en sådan politik. Motionen avstyrks med hänvisning
härtill.

8. Åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 7)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Britta Sundin (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Sorn
framhålls” och på s. 26 slutar med ”till bostadsrätt” bort ha följande lydelse:
Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om bostadsbyggandet
innebär att staten i första hand har att svara för de ekonomiska åtgärder
som behövs för att garantera det nödvändiga byggandet, medan kommunerna
har att svara för bostadspolitikens genomförande. Det kommunala
ansvaret innefattar sålunda bl.a. att upprätta kommunala bostadsförsörjningsprogram
med utgångspunkt i det bostadsbehov som finns i den egna
kommunen. Häri ingår naturligtvis också överväganden avseende såväl
nyproduktionens som det befintliga bostadsbeståndets fördelning på olika
upplåtelseformer. Inom ramen bl.a. förde finansieringsförutsättningar som
statsmakterna har givit och de planeringsinstrument som kommunerna
tilldelats är det således primärt en kommunal uppgift att svara för bostädernas
fördelning på upplåtelseformer. Det kan för övrigt konstateras att
bostadsrätternas andel av nyproduktionen ökat kraftigt under 1980-talet och
nu uppgår till en tredjedel av den totala nyproduktionen.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 1 och motion Bo248 (m) yrkande 2.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 2 och 1987/
88:Bo424 yrkande 1,

BoU 1987/88:10

9. Åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 7)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Sorn
framhålls” och pås. 26 slutar med ”till bostadsrätt” bort ha följande lydelse:
Som framgår av framställningen i motion Bo413 (vpk) har vi i dag i
praktiken en fri bostadsmarknad där det är den boendes ekonomiska
ställning som styr vilken bostad denne kan välja. Den utveckling mot en ökad
segregation och klassuppdelning som detta lett till måste enligt bostadsutskottets
mening motverkas. Vad som behövs är enligt utskottets mening
sålunda inte åtgärder för att stimulera omvandlingen från hyresrätt till
bostadsrätt utan åtgärder som motverkar sådana ombildningar. Till denna
fråga återkommer också utskottet nedan.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 1 och motion Bo248 (m) yrkande 2.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 2 och 1987/
88:Bo424 yrkande 1,

10. Åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 8, motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Britta Sundin (alla s) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Motion Bo413” och slutar
med ”till bostadsrätt” bort ha följande lydelse:

Vad i motion Bo413 (vpk) yrkande 2 förordats avstyrks med hänvisning till
vad utskottet ovan anfört om kommunernas ansvar för planeringen av
bostadsförsörjningen m.m.

11. Åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt (mom. 8)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Motion
Bo413” och slutar med ”till bostadsrätt” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den i motion Bo413 (vpk) framförda uppfattningen
att segregationen och klassuppdelningen på bostadsmarknaden nu är sådan
att åtgärder måste vidtas som motverkar denna utveckling. Enligt bostadsutskottets
mening kan denna oönskade utveckling vändas genom att skillnaderna
i standard och service utjämnas mellan olika områden. Det är enligt
utskottets mening inte acceptabelt att stat och kommun låter de skillnader
som finns i dag bestå. De skyhöga priser som i dag gäller vid överlåtelser av
bostadsrätter kan enligt utskottets mening inte förenas med en social
bostadspolitik.

BoU 1987/88:10

Mot bakgrund av de ovan redovisade förhållandena bör enligt utskottets
mening åtgärder vidtas som syftar till att motverka segregeringen på
bostadsmarknaden. Som anförs i motion Bo413 (vpk) bör dessa åtgärder
bl.a. omfatta ett generellt stopp för omvandling av allmännyttig hyresrätt till
bostadsrätt. På bristorter bör inte heller omvandling från hyresrätt i övrigt till
bostadsrätt eller ägarlägenheter tillåtas. Enligt utskottets mening bör i stället
privata hyresrätter omvandlas till spekulationsfri bostadsrätt utan kapitalinsats
där alla bostadsrätter säljs till den egna föreningen till kontrollerat pris,
dvs. till självkostnadspris. Vidare måste villaområden kompletteras med
flerbostadshus med hyresrätt och boende i småhus med hyresrätt stimuleras
och underlättas.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till motion Bo413 (vpk) yrkande 2
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt
till bostadsrätt

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo413 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 9, motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Britta Sundin (alla s) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”1 motioner” och på s. 27
slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

De allmännyttiga bostadsföretagen har redan från början tilldelats en
central roll i den sociala bostadspolitiken. I takt med utvecklingen på
bostadsmarknaden har också en rad åtgärder vidtagits för att dessa företag
även fortsättningsvis skall kunna fylla sin avsedda uppgift. En av dessa
åtgärder är det beslut riksdagen fattade hösten 1987 (BoU 1987/88:3) om att
räntebidragen skall slopas vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag
eller av sådana företags bostadsbestånd. Enligt utskottets uppfattning bör
dessa åtgärder kunna motverka en icke acceptabel utförsäljning eller
ombildning av det allmännyttiga bostadsbeståndet och en härigenom försvagad
ställning för de allmännyttiga bostadsföretagen. Motion Bo207 (vpk)
yrkande 4 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

13. Försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 9)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”1 motioner”
och på s. 27 slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo207 kan
inte de allmännyttiga bostadsföretagens roll och uppgifter i den sociala
bostadspolitiken förenas med en utförsäljning och övergång till bostadsrätt
eller andra ägandeformer. Visserligen har riksdagen hösten 1987 godkänt att

BoU 1987/88:10

bestämmelser vidtas som innebär att räntebidrag inte längre utgår när
allmännyttiga bostadsföretag överlåter sina lägenheter. Dessa åtgärder är
dock enligt utskottets mening inte tillräckliga. Ett problem i sammanhanget
är sålunda att allmännyttans äldre fastighetsbestånd som inte längre uppbär
räntebidrag kan säljas utan att man förlorar några bidrag. Enligt bostadsutskottets
mening bör därför åtgärder vidtas som förhindrar en utförsäljning
även av denna del av det allmännyttiga bostadsbeståndet. Det bör ankomma
på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag med denna
inriktning.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo207 (vpk) yrkande 4 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo207 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation (mom.

10)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Det bästa”
och på slutar med ”Bo431 (m) yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Dagens hårt reglerade bostadsmarknad har särskilt drabbat ungdomarna.
Inte minst gäller detta de unga som söker sig ut på bostadsmarknaden i
Stockholmsregionen och i andra områden med en stor efterfrågan på
bostäder. Någon ljusning i denna situation syns enligt bostadsutskottets
mening inte heller. De av socialdemokraterna införda regleringarna har bara
skapat nya problem som i sin tur tagits till intäkt för att införa nya
regleringar.

Det är i den uppkomna situationen viktigt att inte en ”andra klassens”
bostadsmarknad för ungdomar uppkommer. I stället för sektoriserade
åtgärder enbart för ungdomar bör generella åtgärder som ökar friheten för
alla på bostadsmarknaden vidtas.

De generella åtgärder som enligt bostadsutskottets mening bör vidtas är
bl.a. följande:

- bestämmelserna för genomgångsbostäder avskaffas,

- andelen smålägenheter ökas,

- rörligheten på bostadsmarknaden underlättas,

- regler och normer förenklas,

- finansieringssystemet vid ombyggnader ändras,

- bostadsanvisningslagen avskaffas.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo248 (m) yrkande 1,
Bo265 (m) och Bo431 (m) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Vad i motion Bo260 (c) yrkande 1 förordats är därmed i
inte ringa grad tillgodosett. Denna motion liksom motion Bo262 (c) yrkande
3 avstyrks av utskottet.

BoU 1987/88:10

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 1,
1987/88:Bo265 samt 1987/88:Bo431 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1987/88:Bo260 yrkande 1 samt 1987/88:Bo262 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation (mom.
10)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det bästa”
och slutar med ”Bo431 (m) yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo260 (c) krävs ett effektivt åtgärdsprogram för att
komma till rätta med ungdomens bostadsproblem på såväl kort som lång sikt.
Ett sådant program måste enligt utskottets mening baseras på en effektiv och
offensiv närings- och regionalpolitik. Vidare måste åtgärdsprogrammet utgå
från en långsiktigt utvecklad och konsekvent bostadspolitik och det regelsystem
som styr byggandet, dvs. byggnadslagstiftningen, bostadsfinansieringssystemet
och kommunernas bostadsförsörjningsprogram.

1 programmet skall enligt utskottets mening bl.a. ingå

- bosparande för ungdomar,

- åtgärder för fler smålägenheter,

- stimulans av rörligheten på bostadsmarknaden,

- tillskapande av övernattningshotell och

- stopp för kontorisering.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo260 (c) yrkande 1 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i motionerna Bo248
(m) yrkande 1, Bo265 (m) och Bo431 (m) yrkande 4 förordats är därmed i
inte ringa grad tillgodosett. Dessa motioner liksom motion Bo262 (c)
yrkande 3 avstyrks av utskottet. I det följande behandlar utskottet också
motionsförslag (c) om samverkan för eget boende för unga och om
införandet av ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av mindre
lägenheter.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo260 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1987/88:Bo248 yrkande 1, 1987/88:Bo262
yrkande 3, 1987/88:Bo265 samt 1987/88:Bo431 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Samverkan för ett eget boende (mom. 11, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Det ungdomsbostadsstöd”
och på s. 29 slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

För att få till stånd ett byggande som motsvarar den efterfrågan som finns

BoU 1987/88:10

från ungdomar liksom från andra grupper i samhället måste åtgärder vidtas
som minskar den offentliga styrningen inom bostadssektorn och ökar
valfriheten för den enskilde. Detta innebär att en rad regler och normer
måste förändras eller helt tas bort. Det gäller t.ex. förenklingar i bostadslånesystemet,
förenklade byggnormer och en reformerad bostadsbeskattning i
enlighet med de förslag som läggs fram i moderata samlingspartiets
partimotion Bo211. Ett viktigt inslag i en politik för en ökad rörlighet och
valfrihet i boendet utgör också ett förbättrat bosparande. Inte minst för
ungdomar måste därför åtgärder vidtas för att öka denna typ av sparande.
Vid genomförandet av en politik med den nu förordade inriktningen kommer
förutsättningar att skapas för att ungdomar genom egna initiativ och genom
samverkan skall kunna lösa sin egen bostadsfråga. Förslag med denna
inriktning behandlas också av utskottet i detta och andra betänkanden. Vad i
motion Bo260 (c) yrkande 5 föreslagits kommer att bli i allt väsentligt
tillgodosett vid genomförandet av en sådan politik. Motionen avstyrks med
hänvisning härtill.

17. Samverkan för ett eget boende (morn. 11)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Det
ungdomsbostadsstöd” och på s. 29 slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks”
bort ha följande lydelse:

Det är som framhålls i motion Bo260 (c) väsentligt att ungdomar ges
möjlighet att genom egna initiativ och utifrån sina egna behov lösa sin
bostadsfråga. Det är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav
viktigt att samhällets regelsystem utformas på ett sådant sätt att lösningar
med denna inriktning kan komma till stånd utan onödiga hinder. Dessutom
bör ungdomar enligt bostadsutskottets mening stödjas i sina strävanden att
genom samverkan lösa sitt eget boende. I enlighet med förslaget i motion
Bo260 (c) bör sålunda kommuner och företag stimuleras att stödja ungdomar
som önskar slå sig samman och bygga ett mindre hus. I anslutning härtill
måste också samhället vara berett att positivt lösa problem som kan
uppkomma bl.a. i fråga om ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och
ansvarsfrågor m.m.

Vad utskottet med anslutning till förslaget i motion Bo260 (c) yrkande 5
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande samverkan för ett eget boende
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo260 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av
mindre lägenheter (mom. 12, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Sorn framgår” och slutar med
”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

BoU 1987/88:10

Något stöd för byggande av mindre lägenheter bör enligt bostadsutskottets
mening inte införas. Vad som erfordras är inte ytterligare tillskott till den
rikliga floran av subventioner utan en systematisk avreglering av bostadssektorn
genom förenklade normer m.m. Motion Bo260 (c) yrkande 4 avstyrks
med hänvisning härtill.

19. Ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av
mindre lägenheter (mom. 12)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande bostadssituationen och nödvändigheten av att öka tillgången
på mindre lägenheter för i första hand ungdomar motiverar enligt
bostadsutskottets mening att ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet
av mindre lägenheter införs. I enlighet med förslaget i motion Bo260 (c)
bör därför ett särskilt stimulansbidrag införas till kommunerna om 30 000 kr.
för varje påbörjad lägenhet med en boendeyta på upp till 60 m2. Bidragsberättigade
projekt bör var sådana som påbörjas under sista halvåret 1988 och
under hela år 1989. För ändamålet bör anvisas 150 milj. kr. över statsbudgeten.
Medlen bör anvisas under ett nytt anslag benämnt Ekonomiska
stimulanser för att initiera byggandet av mindre lägenheter.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo260 (c) yrkande 4 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet
av mindre lägenheter

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo260 yrkande 4

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) till Ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av mindre
lägenheter för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
150 000 000 kr.,

20. Boende särskilt anpassat för allergiker (mom. 13)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Behovet av”
och slutar med ”annat slag” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt bostadsutskottets mening ett stort behov av att anpassa
vårt bostadsbestånd till de krav på tillgänglighet och en god inomhusmiljö
som ställs av såväl allergiker som andra handikappade. En ökad tillgänglighet
utgör en av grundförutsättningarna för att alla på lika villkor skall kunna
välja ett boende utifrån sina egna förutsättningar och sina egna villkor. Häri
ingår som en självklar del att också undanröja eller så långt som det är
tekniskt möjligt minska uppkomsten av allergi i bostäder och andra
byggnader. Utskottet tvingas emellertid konstatera att de åtgärder som
hittills vidtagits av samhället inte varit tillräckligt långtgående.

BoU 1987/88:10

Mot bakgrund av det ovan anförda behöver enligt bostadsutskottets
mening ytterligare åtgärder vidtas. Det är nu så många människor i det
svenska samhället som lider av allergisjukdomar av olika slag att ytterligare
åtgärder är ofrånkomliga. I enlighet med förslaget i motion Bo510 (c) bör
således snabba åtgärder sättas in för att stimulera kommuner och enskilda
byggare till att uppföra bostäder som är utformade på ett sådant sätt att
allergiker av olika slag kan minska sin medicinering och få en mera normal
livssituation.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo510 (c) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande boende särskilt anpassat för allergiker
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo510 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Eget boende för handikappade (morn. 14)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Rune
Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Med anledning av i motioner (c) framförda förslag om äldres och
handikappades boende anfördes i en reservation (c) till betänkande BoU
1986/87:10 följande:

Den egna bostaden och boendet är för alla avgörande för vilken livskvalitet
man upplever sig ha. Inte minst gäller detta för äldre och handikappade som
måste ställa särskilda krav på sin bostad, och som ofta tillbringar en stor del
av sin tid i den. Det är enligt bostadsutskottets mening därför viktigt att de
ovan redovisade målen för äldres, handikappades och långvarigt sjukas
boende på olika sätt utvecklas och konkretiseras. Sådana konkretiseringar
förs också fram i motionerna Bo207 (c) och Bo518 (c), bl. a. i vad gäller
åtgärder för att möjliggöra kvarboende, valfrihet i fråga om boendeform och
möjlighet till påverkan.

Äldre och handikappade människor har ofta inte elementära möjligheter
att utforma sitt boende och sitt liv. Ännu återstår mycket innan boendet för
dessa grupper kan utformas så att de får tillgång till den självständighet och
delaktighet i samhället som de har rätt till. Alltför många tvingas fortfarande
vårdas på institution trots att de med bostadsanpassning och hemservice
skulle kunna klara ett eget boende. Enligt utskottets mening bör det vara
självklart att ett anpassat boende för grupperna handikappade och äldre skall
präglas av självbestämmande vad gäller val av bostadsort, boendeform och
serviceinsats. En förutsättning för att ge möjlighet till ett utökat boende i
vanliga bostäder är bl. a. en utbyggd hemtjänst och hemsjukvård. De
institutioner som behöver finnas kvar skall erbjuda olika grad av service.
Valfriheten bör vara stor.

Vad i denna reservation anförts äger fortsatt giltighet. I enlighet med vad som
förordas i motion Bo513 (c) yrkande 2 bör sålunda riksdagen ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

BoU 1987/88:10

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande eget boende för handikappade
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo513 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Bostadsförmedlingens roll för bostadsförsörjningen
(mom. 16, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Bostadsutskottet delar” och
slutar med ”Bo262 (c) yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad som i motionen förordats om införandet av
privat bostadsförmedling och om möjligheterna att avgiftsfinansiera såväl
den privata som den kommunala förmedlingsverksamheten. Utskottet kan
också notera att dessa förslag ligger i linje med vad som förordats i motioner
från moderata samlingspartiet - motioner som behandlas i bostadsutskottets
betänkande BoU 1987/88:13. Ställning till dessa förslag kommer sålunda att
tas vid behandlingen av detta betänkande. Vad i motion Bo260 (c) yrkande 4
i övrigt anförts om obligatorisk bostadsförmedling m.m. delas inte av
utskottet. Motionen avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

23. Avveckling av bostadsförsörjningslagen (mom. 17)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Den
ansvarsfördelning” och slutar med ”yrkande 7 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motion Bo431 (m) framförda uppfattningen
att bostadsförsörjningslagen bör avvecklas. Som framhålls i motionen har
den planering kommunerna ålagts genom lagen visat sig dels ta stora resurser
i anspråk, dels stämma dåligt med det byggande som verkligen kommer till
stånd. Planeringen av bostadsförsörjningen bör enligt utskottets mening
därför vara en frivillig kommunal uppgift, där kommunerna själva avgör
behovet av denna planering.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo431 (m) yrkande 7 anfört
om en avveckling av bostadsförsörjningslagen bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande avveckling av bostadsförsörjningslagen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo431 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet (mom. 18,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Mot bakgrund” och på s. 32
slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

BoU 1987/88:10

Bostadsutskottet delar den oro för kostnadsutvecklingen i byggandet som
kommer till uttryck i motionen. Åtgärder bör också vidtas för att möjliggöra
en bostadsproduktion till rimliga kostnader. Vad som behövs är dock inte
ytterligare regleringar eller subventioner, utan åtgärder som möjliggör en
större frihet i byggandet och ett byggande anpassat till den efterfrågan som
finns. Inte minst dagens omfattande normsystem ger upphov till onödiga
fördyringar. Även bostadslånesystemet medverkar till att höja byggkostnaderna.
Genom en reformering av bl.a. bostadslånesystemet och reglerna för
byggande i enlighet med vad som förordats i motioner från moderata
samlingspartiet bör alltså det i motion Bo240 (s) eftersträvade målet kunna
nås. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

25. Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet (morn. 18)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 32 slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:
Prisökningarna i bostadsproduktionen har under senare år legat på en helt
oacceptabel nivå. Visserligen har åtgärder vidtagits från statsmakternas sida
för att försöka hejda denna utveckling, men utskottet tvingas konstatera att
dessa åtgärder inte varit tillräckligt omfattande och kraftfulla. Bostadsutskottet
delar sålunda den i motion Bo240 (s) framförda uppfattningen att
regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som
dämpar kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet. Vad som erfordras
för att bryta utvecklingen och återföra hyrorna till en rimlig nivå är enligt
bostadsutskottets mening en konsekvent bostadspolitik med en klar bostadssocial
profil med den inriktning och utformning som angivits i de motioner
från vänsterpartiet kommunisterna som behandlas i detta betänkande.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo240 (s) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo240 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Avveckling av räntelånen (mom. 20)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:
Som ett led i en erforderlig reformering av hela bostadsfinansieringssystemet
och med hänsyn till behovet av besparingar på statsbudgeten bör enligt
bostadsutskottets mening en avveckling av räntelånen komma till stånd. I
enlighet med förslagen i motionerna Bo230 yrkande 2 och Bo247 yrkande 1,
båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, bör långivningen upphöra den 1
juli 1988. Motionerna tillstyrks sålunda av utskottet.

BoU 1987/88:10

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande avveckling av räntelånen
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 2
och 1987/88:Bo247 yrkande 1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Förtida inlösen av statliga lån (mom. 22)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”Bo258 (c) yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Det är som framhålls i motion Bo258 (c) nödvändigt att åtgärder vidtas för
att öka amortering och inlösen av statliga lån till bostadssektorn. Erfarenheterna
från tidigare år visar också att stimulanser med denna inriktning har en
positiv effekt på inlösenverksamheten. Det kan visserligen hävdas att de
största effekterna av stimulansåtgärderna uppnås i en situation där den
statliga bostadslåneräntan överstiger marknadsräntan, men detta innebär
enligt utskottets mening inte att åtgärder bör eller kan avstås när ränteförhållandet
är det omvända. Bostadsutskottet delar sålunda den i motion Bo258
(c) framförda uppfattningen att stimulansåtgärder bör vidtas av en sådan
omfattning att de leder till en ökad inlösen med 500 milj. kr. i förhållande till
de normala amorteringar m.m. som regeringen förutser.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo258 (c) yrkande 4 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande förtida inlösen av statliga lån
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo258 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Lånesystemets utformning (mom. 23)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Utskottet
instämde” och slutar med ”Bo262 (c) yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Som anförts tidigare i motioner är bostadssektorn en av de mest
genomreglerade av våra samhällssektorer. Inte minst är bostadslånesystemet
ett slående exempel härpå. Det är nödvändigt att ingripande förändringar
görs för att förenkla systemet. Dagens system, som är svåröverskådligt, har
inneburit en omfattande administration såväl centralt som regionalt och
lokalt. Ett nytt och enklare finansieringssystem bör därför skapas. I
motionerna Bo211 (m) och Bo257 (c) förs fram förslag som om de genomförs
innebär stora förenklingar och som kommer att medverka till ett lånesystem
som bättre än det nuvarande kommer att göra det möjligt att förverkliga
bostadskonsumenternas krav och önskemål.

Förslagen i motionerna innebär att ett enhetslån utgående från en viss
lägenhetsyta bör införas. Yta och standard utöver vad som ryms inom

BoU 1987/88:10

enhetslånets ram får finansieras på annat sätt än genom statliga lån.
Lånesystemet bör inte innehålla någon kostnadskontroll; i huvudsak bör
endast kreditsäkerheten hos ett objekt bedömas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen föreslå regeringen att ett nytt
lånesystem enligt de riktlinjer som förordas i motionerna utarbetas och att
förslaget underställs riksdagen. Genom vad som nu anförts har vad som i
motion Bo262 (c) uttalats till viss del tillgodosetts.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande lånesystemets utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkandena
10 a och 10 b, 1987/88:Bo257 och 1987/88:Bo262 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Kostnadsneutralitet i boendet (mom. 24)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Att
kostnadsskillnaderna” och på s. 37 slutar med ”Bo424 yrkande 23” bort ha
följande lydelse:

I m-motionen redovisas kostnadskalkyler för två småhus med olika
upplåtelseform - äganderätt resp. bostadsrätt. Produktionskostnad, pantvärde
och taxeringsvärde är lika för båda husen. För de båda projekten
redovisas ca 10 procents överkostnader, något som i och för sig påverkar
kalkylen till fördel för bostadsrätten. Denna fördel kvarstår, om än inte lika
markant, även om överkostnader inte finns, beroende bl.a. på fördelaktigare
låne- och räntebidragsvillkor samt på regler inom skattesystemet.

I motionerna har visats de effekter som lånesystemet kan ge upphov till,
effekter som inte kan accepteras och som innebär att de allmänt omfattade
principerna om kostnadsneutralitet i boendet många gånger inte kan
förverkligas. Olika låneandelar med hänsyn till olika upplåtelseformer,
olikheter beträffande förekomsten av räntesubventioner samt förekomsten
av produktionskostnadsanpassad belåning eller ej är exempel på faktorer
som innebär att kostnadsneutralitet i boendet försvåras eller omintetgörs. I
avsikt att åter förverkliga den i riksdagen allomfattade principen om
kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen med anledning av motion Bo252
(m) och folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 23 som sin mening ge
regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas förslag om ett reformerat
lånesystem.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande kostnadsneutralitet i boendet
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo252 och
1987/88 :Bo424 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

30. Den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag
(mom. 25)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Motionsyrkanden
(vpk)” och på s. 38 slutar med ”1 och 2 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Som i motioner och i reservationer (vpk) flera gånger framhållits finns
goda motiv för förslag som innebär att de allmännyttiga företagen ges ett
riktat stöd. Dessa företag är ett instrument för genomförande av den sociala
bostadspolitiken. De har ålagts ett stort ansvar för denna politik; ett ansvar
som inte sällan innebär att dessa företag får kostnader som inte har sin
motsvarighet hos de privata fastighetsägarna. Att de allmännyttiga företagen
har en relativt större del av sina lägenheter byggda under miljonprogrammets
tid är faktorer som påverkar kostnadsbilden. Vad nu anförts gör det enligt
utskottets mening motiverat att vidta de åtgärder som förordas i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo207 om frysning av den garanterade
räntan för dessa företag vid 1987 års nivå och om en sänkning av denna ränta
med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år 1988 och tillhörande
allmännyttan.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo207 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Extra upptrappningar (morn. 26)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motionärerna förordar” bort ha följande lydelse:

I partimotioner från folkpartiet har vid flera tillfällen föreslagits att
bostadssubventionerna reduceras kraftigt. Stödet bör i stället riktas direkt till
de grupper som har särskilda behov, främst barnfamiljerna. I syfte att
begränsa subventionerna bör en extra upptrappning av de garanterade
räntorna göras. Denna upptrappning, som skall omfatta både flerbostadshus
och småhus, bör göras så att en årlig besparing om 350 milj. kr. blir följden
och så att ökningarna i absoluta tal i princip blir jämnt fördelade över
beståndet. Det får uppdras åt regeringen att närmare utforma förslaget och
ansvara för att det genomförs. De extra upptrappningarna bör genomföras
per den 1 juli 1988. Besparingen för nästa budgetår blir 175 milj. kr. Vad nu
anförts om extra upptrappning bör riksdagen med anledning av folkpartiets
partimotion Bo230 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande extra upptrappningar

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

32. Räntebidragen till vissa underhållslån (mom. 27)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”skulle rubbas” bort ha följande lydelse:

I den nu behandlade motionen Bo247 (m) föreslås att ROT-programmet
skall avvecklas successivt med början under nästa budgetår. Ett riksdagens
bifall till detta förslag innebär att också räntebidrag till underhållslån skall
upphöra. Härigenom uppnås en besparing om 24 milj. kr. för nästa budgetår.
Statligt räntestöd till förbättring av bostadshus lämnas utan att åtgärderna
faktiskt har finansierats med lån. Att en sådan ordning skall tillämpas just för
dessa lån är inte tillfredsställande. Utskottet tillstyrker sålunda motionen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande räntebidragen till vissa underhällslån

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:247 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Lägre räntebidrag för ombyggnader inom ROTprogrammet
m.m. (mom. 28)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”De beslut”
och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Även om det finns anledning att medverka till att upprustningen av äldre
bostäder hålls på en hög nivå finner utskottet det rimligt att räntebidragen för
de s.k. ROT-lånen begränsas på det sätt som föreslagits i motion Bo258 (c).
Detta förslag innebär att räntebidrag utgår med 75 % av låneunderlaget. Den
nu förordade regeln bör införas vid halvårsskiftet 1988 och gälla de beslut
som fattas efter den 30 juni 1988. Ett tillkännagivande till regeringen i
enlighet med motionärernas förslag bör göras.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande lägre räntebidrag för ombyggnader inom ROTprogrammet
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo258 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Lägre räntebidrag för ombyggnad och underhåll (mom.
29)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Även vad”
och slutar med ”plan- och bygglagen” bort ha följande lydelse:

I folkpartiets partimotion Bo424 har föreslagits åtgärder för att få till stånd
mer varsamma ombyggnader. En del i detta förslag är att justera ned
räntebidragen till ombyggnader i förhållande till vad som gäller för nybygg -

BoU 1987/88:10

nader. Det är mot denna bakgrund förslaget i den nu behandlade partimotionen
från folkpartiet skall ses. Utskottet tillstyrker detta förslag.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande lägre räntebidrag för ombyggnad och underhåll
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Räntebidrag till hus byggda före år 1975 (mom. 30)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Inte heller”
och på s. 39 slutar med ”sig för” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening är det både möjligt och ekonomiskt
motiverat att avveckla räntebidragen för fastigheter färdigställda före år
1975. Dessa fastigheter har producerats till väsentligt lägre kostnader än
dagens nyproduktion. Fastigheter med lån enligt äldre låneformer bör väl
kunna bära den ökning av kapitalkostnaderna som en avveckling av
räntebidragen innebär. Utskottet tillstyrker de nu behandlade motionerna
(m) och (fp).

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande räntebidrag till hus byggda före år 1975

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkandena
10 c och 11, 1987/88:Bo230 yrkande 6 samt 1987/88:Bo247 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem (mom. 31)
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Avsikten
med” och slutar med ”Bo258 (c) yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Regeringsförslaget om att räntebidrag skall lämnas vid mindre tillbyggnader
av vissa egnahem är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt
långtgående. Skäl saknas sålunda att begränsa förslaget så som gjorts i
budgetpropositionen. Utskottet delar uppfattningen i motion Bo258 (c) om
att räntebidrag skall utgå inte endast när den ursprunglige ägaren gör
tillbyggnaden utan även när en ny ägare gör det. Det finns inte heller skäl att
begränsa bidragsgivningen till att avse endast hus för vilka bostadslån
beviljas efter halvårsskiftet 1988.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag och motion Bo258
(c) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem

att riksdagen med anledning av vad i budgetpropositionen och i
motion 1987/88:Bo258 yrkande 5 förordats som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

37. Slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter (mom. 33)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlade motionsförslagen” bort ha följande
lydelse:

I reservationer till bostadsutskottets betänkande BoU 1987/88:3 anfördes
att det i första hand är ett kommunernas ansvar att de bostadspolitiska
riktlinjerna omsätts i praktisk handling. Det är sålunda ägaren/kommunen
och de boende som skall avgöra om en förändring från hyresrätt till
bostadsrätt skall komma till stånd. Riksdagen har i skilda sammanhang
utformat en lagstiftning i avsikt att underlätta för de boende att själva ta
ansvar för sitt boende. Det finns goda motiv för uppfattningen att dessa
beslut inte skall styras genom att räntebidrag slopas om allmännyttigt ägda
bostäder omvandlas till bostadsrätter. Utskottet tillstyrker med det nu
anförda motionerna från m, fp och c.

Det bör erinras om att i motioner från dessa partier förslag lagts fram om
att ändra gällande lagstiftning så att också allmännyttans bostäder skall
omfattas av den lagstiftning som tillkommit för att möjliggöra en omvandling
från hyresrätt till bostadsrätt. Dessa motioner behandlar utskottet i betänkandet
BoU 1987/88:13.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 8,
1987/88:Bo258 yrkande 1, 1987/88:Bo424 yrkande 9 och 1987/
88:Bo431 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

38. Villkoren för lån finansierade av SBAB (mom. 35)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Den till” och
slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motion Bo258 (c) framförda uppfattningen att
SBAB skall avvecklas och verksamheten föras över till bottenlåneinstituten.
Som anförs i motionen finns det därmed inte heller någon anledning att vidta
några förändringar i lånevillkoren för de aktuella lånen.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion Bo258 (c)
yrkande 2 bifalls. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande villkoren för lån finansierade av SBAB
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo258 yrkande 2 avslår
regeringens förslag.

BoU 1987/88:10

7 Riksdagen 1987188.19 sami. Nr 10

39. Markvillkoret (mom. 36)

BoU 1987/88:10

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar de invändningar mot markvillkoret som reses i de
nu behandlade motionerna (m), (fp) och (c). Enligt utskottets mening har
villkoret inneburit att kommunerna fått en alltför dominerande ställning
gentemot det enskilda byggandet. Kommunernas inflytande är bl.a. genom
den fysiska planeringen fullt tillräckligt detta villkor förutan. Markvillkoret
har närmast skapat en total kommunal planhushållning på bostadsområdet.
Byggföretag och byggherrar har förlorat möjligheten att genom planering av
eget markinnehav få fram egna plan- och projekteringsalternativ. Skall
smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna förstärkas
förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges ökade
möjligheter att medverka.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
markvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med förslagen i
motionerna Bo211 (m) yrkande 20, Bo248 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga,
Bo249 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga, Bo258 (c) yrkande 18 och Bo424 (fp)
yrkande 11. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande markvillkoret
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande
20, 1987/88:Bo248 yrkande 5, 1987/88:Bo249 yrkande 3, 1987/
88:Bo258 yrkande 18 och 1987/88:Bo424 yrkande 11, det andra och
det tredje motionsyrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Konkurrensvillkoret (morn. 37)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Även i” och
slutar med ”egen regi” bort ha följande lydelse:

De invändningar som kan riktas mot markvillkoret gäller i allt väsentligt
också konkurrensvillkoret. Även detta villkor medför sålunda ett starkt
försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion. För att öka
flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör
därför konkurrensvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med
förslagen i moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 15,
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 11 samt i motionerna Bo248 (m)
yrkande 5 såvitt nu är i fråga, och Bo249 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga.

Vad bostadsutskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande konkurrensvillkoret

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande
15, 1987/88:Bo248 yrkande 5, 1987/88:Bo249 yrkande 3 och 1987/
88:Bo424 yrkande 12, det andra och det tredje motionsyrkandet såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

41. Avveckling av ortskoefficienterna (morn. 38)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Rune
Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”tidigare ställningstagande” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar den principiella uppfattning som förts fram i
folkpartiets partimotion Bo230 om att en genomgripande reformering av
bostadsfinansieringssystemet i sin helhet måste göras. I avvaktan på att dessa
förändringar kommer till stånd bör dock enligt utskottets mening vissa
nödvändiga förbättringar vidtas omedelbart inom ramen för det nuvarande
finansieringssystemet. En i detta sammanhang viktig förändring är en
avveckling av systemet med ortskoefficienter. Skillnaderna i produktionskostnaderna
mellan landets olika delar är inte sådana att ett system med
ortskoefficienter är motiverat. En avveckling av systemet skulle dessutom
motverka de koncentrationstendenser som det nuvarande systemet ger
upphov till.

Med hänvisning till det nu anförda kan utskottet ansluta sig till förslaget i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 13 om att ortskoefficienterna bör
avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988. Vad utskottet nu med anledning av
motionen anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande avveckling av ortskoefficienterna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Avveckling av lägestilläggen (mom. 40)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:
Subventioner av en så uppenbart prisdrivande art som lägestilläggen bör
enligt bostadsutskottets mening inte ingå i ett framtida bostadslånesystem.
De som åtnjuter förmånen av att deras bostad har ett från olika utgångspunkter
attraktivt läge måste också svara för kostnaderna härför. Någon
subventionering av denna typ av förmåner bör således inte förekomma.

Vi har i dag en stark efterfrågan på bostäder i centrala lägen och en härav
följande tydlig överhettning. Något skäl att i denna situation företa en stegvis

BoU 1987/88:10

avveckling av lägestilläggen i enlighet med det beslut som riksdagen fattade
hösten 1987 (BoU 1987/88:6) finns enligt bostadsutskottets mening inte.
Enligt bostadsutskottets mening talar de nu anförda skälen för att lägestilläggen
bör slopas så snart som möjligt, eller fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med
förslaget i folkpartiets partimotion Bo230 (fp) yrkande 12. Vad utskottet i
denna del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande avveckling av lägestilläggen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Lånebestämmelser för att främja ett miljöriktigt byggande
m.m. (mom. 43)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”Bo243 (c) yrkande 4” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motion Bo243 (c) framförda uppfattningen att
bostäderna i största möjliga utsträckning skall ges ett beständigt och
miljöriktigt utförande. Enligt utskottets mening har dock inte detta övergripande
mål i tillräcklig omfattning kommit till uttryck i dagens bostadslåneregler.
Som framhålls i motion Bo243 (c) måste lånereglerna inte bara ge
utrymme för ett byggande med denna inriktning och utformning utan också
utformas så att de främjar ett sådant byggande.

Med hänvisning till det nu anförda är det, som anförs i motion Bo243 (c),
nu hög tid att gå på offensiven för ett ökat kvalitetsbyggande och för en bättre
boendemiljö. I enlighet med förslaget i motionen bör sålunda de statliga
lånebestämmelserna ändras så att de ger ett gediget och miljöriktigt
byggande. Vidare bör bestämmelserna premiera byggnadstekniska lösningar
som är energibesparande samtidigt som de ger ett bra inomhusklimat.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo243 (c) yrkande 4 anfört om
ändrade lånebestämmelser för att främja ett miljöriktigt byggande bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande lånebestämmelser för att främja ett miljöriktigt
byggande m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo243 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (mom.
44, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s.46 börjar med ”Enligt bostadsutskottets” och
slutar med ”för kommunerna” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening behöver bostadslånesystemet i sin helhet
reformeras i enlighet med vad som förordas i moderata samlingspartiets

BoU 1987/88:10

100

partimotion Bo211. Vid ett genomförande av detta förslag kommer lägenhe- BoU 1987/88:10

ter av alla storlekar - oberoende av hustyp och upplåtelseform - att kunna
uppföras på samma villkor. Vad som i motion Bo260 (c) yrkande 3 förordats
blir därmed tillgodosett. Motionen avstyrks.

45. Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (mom.
44)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”för kommunerna” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Bo260 (c) krävs det en rad åtgärder för att komma
till rätta med ungdomens bostadsproblem på såväl kort som lång sikt.

Utskottet har också ovan anslutit sig till ett i samma motion förordat
åtgärdsprogram för ungdomens boende. I ett läge med akut bostadsbrist
måste i ökad utsträckning hänsyn tas till ungdomens bostadsefterfrågan.

Detta innebär bl.a. att omedelbara åtgärder måste vidtas på en rad områden.

Bostadsutskottet biträder med hänvisning härtill förslaget i motion Bo260 (c)
yrkande 3 om att låneregler som ökar tillgången på små lägenheter bör
införas. Detta innebär bl.a. att lånereglerna skall ges en sådan utformning att
de ger utrymme också för produktion av mindre lägenheter.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo260 (c) yrkande 3 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande låneregler som ökar tillgängen på små lägenheter
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo260 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. Bostadslån till vätgasutrustning (mom. 46)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ”Det är” och
på s. 47 slutar med ”motion Bo225 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Den statliga bostadslångivningen bör enligt bostadsutskottets mening
kunna användas som ett av medlen för att främja införandet av miljöriktig
och energibesparande teknik. I takt med att ny teknik med denna inriktning
introduceras bör detta återspeglas i bostadslångivningen. Lånereglerna
måste således fortlöpande anpassas till den tekniska utvecklingen med
avseende på nytillkommande teknik och nya tekniska lösningar. Inte minst
inför den förestående avvecklingen av kärnkraften är det enligt bostadsutskottets
mening viktigt att användningen av ny energiteknik främjas.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
bostadslån kunna utgå för installation av vätgasutrustning i enlighet med vad
som föreslås i motion Bo225 (vpk). Reglerna för bostadslån bör således ges
en sådan utformning att vätgasutrustning kan belånas på samma sätt och på

samma villkor som andra uppvärmningsanordningar vid såväl ny- som 101

ombyggnad. Vad utskottet i denna del anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

46. beträffande bostadslån till vätgasutrustning
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo225 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47. Avveckling av ROT-programmet (mom. 47)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det s.k. ROT-programmet har nu varit i kraft i snart fem år. Redan när
programmet utformades uttrycktes från olika håll farhågor om att de olika
subventioner som ingår i programmet skulle uppmuntra onödigt omfattande
reparationer och ombyggnader. Farhågorna har sedan undan för undan
besannats och kritiken mot de olika låne- och bidragsformerna i programmet
har tilltagit. Olika missförhållanden har därvid uppmärksammats. Lånen
används exempelvis ibland för att finansiera omotiverade sammanslagningar
av smålägenheter. Samtidigt används lånen och de därtill knutna bidragen till
att finansiera vanligt eftersatt underhåll. Resultatet blir kraftigt höjda hyror
som bl.a. hindrar många tidigare hyresgäster att återflytta till sina gamla
lägenheter.

För att komma till rätta med bl.a. de ovan beskrivna missförhållandena på
bostadsområdet behövs enligt bostadsutskottets mening en politik som
främjar valfriheten och de boendes inflytande över sitt eget boende.
Samtidigt måste valfriheten kopplas till ett ökat ansvarstagande. Det är enligt
utskottets mening sålunda självklart att fastighetsägarna skall utföra nödvändigt
underhåll och reparationer. Det skall inte krävas statliga subventioner
för detta. Enligt bostadsutskottets mening torde ett ökat ansvarstagande från
fastighetsägarnas sida för bostadsförbättringsverksamheten bidra till att
underhålls- och reparationsåtgärder genomförs mera varsamt, något som
inte minst gagnar de boende och på sikt leder till lägre boendekostnader.

Ombyggnad av hus är således en åtgärd som skall motiveras av fastighetsekonomiska
skäl och inte av statliga bidrag, vilket är fallet i dag. Däremot bör
fastighetsägare få möjlighet att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder.
Fonderna skall vara fastighetsanknutna och medel skall endast
kunna lyftas för renovering och modernisering av fastigheten. Härigenom
stimuleras en långsiktig planering av fastighetens underhåll samtidigt som det
skapas ett finansiellt utrymme för att genomföra planerade åtgärder. Ett
system med reparationsfonder leder till att hyreshöjningarna kan hållas
tillbaka i renoverade fastigheter och blir dessutom billigare för staten än
dagens kraftigt subventionerade system.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till de förslag som förts fram
i moderata samlingspartiets partimotion Bo211 yrkande 13 samt i motionerna
Bo247 (m) yrkande 3 och Bo249 (m) yrkande 1, innebärande bl.a. att
ROT-programmet på sikt bör avvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

BoU 1987/88:10

102

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

47. beträffande avveckling av ROT-programmet
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande
13, 1987/88:Bo247 yrkande 3 och 1987/88:Bo249 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. Program för VA-nätets restaurering m.m. (mom. 49)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Även
yrkanden” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den oro som motionerna om VA-nätets restaurering
ger uttryck för. Det förfall som i dag hotar VA-nätet i många städer och
tätorter kan inte tillåtas fortsätta. Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast
BoU 1986/87:10) avstyrkt motionsyrkanden från bl.a. centerpartiet om att
regeringen bör upprätta ett långsiktigt program i syfte att säkerställa
underhåll och förnyelse av kommunernas VA-nät. Vid dessa tillfällen
förutsattes emellertid att en strategi för VA-nätets restaurering skulle
komma att övervägas utan en särskild begäran från riksdagen därom. Mot
bakgrund av att regeringen ännu inte aviserat några förslag i frågan anser
utskottet att riksdagen nu bör biträda de förslag som åter förs fram i motioner
från centerpartiet om VA-nätets restaurering.

Utskottet anser det således vara av central betydelse att det problemområde
som ingående beskrivs i framför allt motion Bo244 (c) i fortsättningen
ägnas större uppmärksamhet. Risken är annars mycket stor för samhällsekonomisk
misshushållning vad gäller vatten- och avloppssystemet i många
tätorter. Värdet på det svenska VA-nätet har uppskattats till ca 150-200
miljarder kronor. Nuvarande renoveringstakt om 150 milj. kr. per år är
orimligt låg. Ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett framtida
sammanbrott av VA-nätet måste därför utformas. Programmet bör inriktas
på att fram till år 2000 förnya det VA-nät som anlagts före år 1965.
Programmet bör inte enbart innefatta en inventering för att klarlägga
behovet av underhåll när det gäller VA-nätet. Det måste också klarläggas
hur kommunerna skulle kunna få ekonomiskt utrymme för insatserna.
Därvid bör påpekas att kommunallagen ger kommunen rätt att ta ut avgifter
som gör det möjligt att långsiktigt försvara investeringar på detta område.
Bostadsutskottet är emellertid inte berett att, som föreslås i motioner från
vänsterpartiet kommunisterna, förorda att lån och bidrag skall lämnas enligt
de villkor som gäller för ROT-programmet för bostäder.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om behovet av underhåll och
förnyelse av VA-nätet bör riksdagen ge sin anslutning till centerpartiets
partimotion Bo250 samt motionerna Bo217 (c) och Bo244 (c) och hos
regeringen begära förslag med den inriktning som föreslås i dessa motioner.
Detta innebär även att förslagen i motionerna Bo226 (vpk) och Bo239 (vpk)
yrkande 2 till viss del får anses tillgodosedda.

BoU 1987/88:10

103

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande program för VA-nätets restaurering m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo217, 1987/
88:Bo244 samt 1987/88:Bo250 och med avslag på motionerna 1987/
88:Bo226 och 1987/88: Bo239 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

49. Program för VA-nätets restaurering m.m. (mom. 49)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Även
yrkanden” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Förslagen i de ovan redovisade motionerna avseende VA-nätets restaurering
och underhållet av andra kommunala anläggningar och byggnader
föranleder utskottet att göra följande överväganden. VA-sektorn omfattar
tusentals mil ledningar och vattenverk samt reningsverk. Dessa anläggningar
är i dag av mycket skiftande kvalitet och stora delar av VA-nätet är i
omedelbart behov av underhåll och reparationer. Även underhållet av
många offentliga anläggningar och byggnader är i dag kraftigt eftersatt.

Enligt bostadsutskottets mening kan det inte accepteras att brist på
underhåll leder till att stora samhällsinvesteringar på sikt förstörs och
samhällsservicen därigenom försämras. Åtgärder bör därför vidtas utan
dröjsmål för att ge kommunerna nödvändig stimulans att kraftigt förbättra
underhållet av offentliga byggnader och anläggningar. Det är varken rimligt
eller möjligt att begära att kommunerna ensamma skall svara för finansieringen.
Staten bör därför ta sitt ekonomiska ansvar genom att utvidga det
s.k. ROT-programmet till att omfatta även dessa åtgärder. Villkoren för lån
och bidrag bör för den utvidgade ROT-sektorn utformas med ledning av nu
gällande villkor för ombyggnad av bostäder. Räntebidrag till kommunerna
bör emellertid kunna begränsas till hälften av vad som nu utgår.

Utskottets ovan redovisade ställningstaganden innebär en anslutning till
vad som föreslagits i vänsterpartiet kommunisternas partimotioner Bo226
och Bo239 yrkande 2. Utskottets ställningstagande i frågan innebär även att
förslagen i motionerna Bo217 (c), Bo244 (c) samt Bo250 (c) får anses vara
tillgodosedda. Vad utskottet ovan anfört om ett program för VA-nätets
restaurering och underhållet av offentliga byggnader bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande program för VA-nätets restaurering m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo217, 1987/
88:Bo226, 1987/88:Bo239 yrkande 2, 1987/88:Bo244 samt 1987/
88:Bo250 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

BoU 1987/88:10

104

50. Ändrade regler för lån och bidrag (mom. 50,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Bostadsutskottet vill” och på
s. 49 slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att underhållsåtgärder bör vara föremål för statliga
subventioner vare sig genom ombyggnadslån eller med räntestöd som
föreslås i vpk-motionen. I stället bör ett system med fastighetsanknutna
reparationsfonder inrättas i enlighet med de förslag i bl.a. moderata
samlingspartiets partimotion Bo211 som utskottet ovan behandlat. Skäl
saknas således att ytterligare överväga vad som i motion Bo262 (vpk)
föreslås. Motionen avstyrks.

51. Ändrade regler för lån och bidrag (morn. 50)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Bostadsutskottet
vill” och på s. 49 slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Staten ger genom räntebidrag ett omfattande stöd till enskilda och
allmännyttiga fastighetsägare för ombyggnad av flerbostadshus. Detta stöd
bör naturligtvis förutsätta att de ombyggnadsåtgärder som vidtas ligger i de
boendes intresse. Ombyggnaderna får inte heller leda till kraftiga hyreshöjningar.
Enligt den beskrivning som ges i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo202 är emellertid dessa villkor långt ifrån alltid uppfyllda. De
moderna husens underhållsbehov löses ibland med ombyggnadsåtgärder
bara för att detta anses som ekonomiskt intressantare för fastighetsägarna.
Dessa ombyggnader upplevs ofta som omotiverade och kan leda till såväl
psykiska som ekonomiska påfrestningar för de boende.

Även bostadsutskottet har uppmärksammat att alltför omfattande ombyggnadsåtgärder
ibland vidtas i den moderna bostadsbebyggelsen. Orsakerna
står sannolikt att finna i de regler för lån och bidrag som tillämpas vid
ombyggnad och reparation. Bostadsstyrelsen bör därför ges i uppdrag att se
över dessa regler. Översynen bör inriktas på att förbättra villkoren för
räntestöd vad gäller underhåll och reparation av flerbostadshusen så att de
gäller även åtgärder i lägenheterna. Räntestödet bör därvid utformas så att
det upplevs som lika fördelaktigt för fastighetsägarna som bostadslånen med
sina räntebidrag. Detta förutsätter att villkoren för ombyggnadslån skärps så
att underhåll aldrig får finansieras den vägen.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo202 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

50. beträffande ändrade regler för lån och bidrag
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo202 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

105

52. Hyresgästinflytandet över underhållet (mom. 51)

BoU 1987/88:10

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Rune
Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”yrkandena 14 och 21” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har vid flera tillfällen ställt sig positivt till förslag om ett
utökat hyresgästinflytande vid ombyggnad och underhåll. Enligt rådande
ordning utövas emellertid detta inflytande av en hyresgästorganisation.

Detta kan ibland leda till att de närmast berörda hyresgästernas intresse inte
tas till vara på det sätt som de önskar. Utskottet anser därför att det
hyresgästintyg som krävs för att ombyggnadslån skall beviljas fortsättningsvis
bör utfärdas av hyresgästerna i den ombyggda fastigheten på det sätt som
föreslås i folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 14. En sådan ordning torde
medverka till att ombyggnader sker med större varsamhet. Enligt utskottets
mening är kravet på att hyresgästinflytandet skall utövas av hyresgästerna
själva också en förutsättning för att de boende skall kunna ta ansvar för den
egna bostaden.

Utskottet instämmer även i förslaget i motion Bo424 (fp) yrkande 21 om
att lägenhetsinnehavarens tillstyrkan normalt skall krävas för ombyggnad
inne i lägenheten. Det bör dock betonas att nödvändiga reparationsåtgärder
på olika tekniska system, exempelvis byte av rörstammar, måste kunna
genomföras utan att varje enskild lägenhetsinnehavare tar ställning i frågan.

Utskottets ovanstående överväganden med anledning av förslagen i
folkpartiets partimotion Bo424 yrkandena 14 och 21 om hyresgästinflytandet
över underhållet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande hyresgästinflytandet över underhållet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo424 yrkandena 14
och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. Hyresgästinflytande! över underhållet (mom. 51)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”yrkandena 14 och 21” bort ha följande lydelse:

Beslutet att införa hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån
fattades av riksdagen hösten 1986. Mot beslutet reserverade sig ledamöter
från moderata samlingspartiet.

I folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 21 tas nu frågan om hyresgästyttrandet
åter upp. Det hävdas bl.a. att hyresgästinflytandet inte bör utövas av
en organisation utan av de berörda hyresgästerna själva. Utskottet instämmer
i denna principiella synpunkt. Det är således inte rimligt att beslutet om
huruvida en fastighet skall byggas om eller inte kan komma att fattas av
människor som inte ens bor i fastigheten. Det kan rent av vara så att de
människor som bor i den berörda fastigheten inte ens är medlemmar i den

organisation - hyresgästföreningen - som fattar beslutet för deras räkning. 106

Enligt utskottets mening föranleder de ovan redovisade förhållandena inte BoU 1987/88:10
endast de överväganden om formerna för hyresgästyttrandet som redovisas i
folkpartimotionen utan leder snarast till slutsatsen att hela systemet med ett
formellt hyresgästyttrande som krav för ombyggnadslån kan ifrågasättas.

Ombyggnaden av en fastighet är främst en angelägenhet för fastighetsägaren
och berörda hyresgäster, som bäst sköts utan inblandning av vare sig
organisationer eller myndigheter. Det bör i stället vara självklart att en
fastighetsägare som avser att renovera sin fastighet skall informera berörda
hyresgäster om sina planer. Hyresgästerna bör sedan själva få avgöra i vilken
form de vill samråda och diskutera med fastighetsägaren.

Vad som ovan anförts med anledning av folkpartiets partimotion Bo424
innebär att utskottet anser att kravet på yttrande från hyresgästföreningen
vid ombyggnad skall upphöra. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande hyresgästinflytandet över underhållet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo424 yrkandena 14
och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (mom.

52)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Även frågan”
och slutar med "det anförda” bort ha följande lydelse:

Med anledning av ovanstående motionsyrkanden angående ombyggnadslån
vid lägenhetssammanslagningar vill utskottet anföra följande. Under de
senaste åren har antalet smålägenheter minskat kraftigt samtidigt som
efterfrågan på sådana ökat, inte minst därför att många ungdomar gärna
efterfrågar mindre lägenheter vid sitt inträde på bostadsmarknaden. Att i en
sådan situation med statliga medel subventionera en lägenhetssammanslagning
är olämpligt. Redan när bostadsförbättringsprogrammet infördes restes
kritik mot att inom programmets ram lån skulle kunna utgå för sammanslagning
av lägenheter. Under den tid programmet funnits har det besannats att
fog fanns för denna kritik.

Utskottet anser med hänvisning till vad som ovan anförts att ombyggnadslån
fortsättningsvis inte skall utgå vid sammanslagningar av lägenheter.

Detta ställningstagande innebär en anslutning till förslagen i motionerna
Bo258 (c) yrkande 11 och Bo260 (c) yrkande 2 båda motionsyrkandena såvitt
avser ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar. Förslagen i folkpartiets
partimotion Bo424 yrkande 18 och i motion Bo264 (fp) yrkande 1 synes i
huvudsak ha den inriktning som utskottet ovan förordat även om möjligheten
till lån vid ombyggnader med lägenhetssammanslagningar hålls öppen i
vissa undantagsfall. Utskottet vill inte förneka att det i det enskilda fallet kan
finnas motiv att lägga samman lägenheter. Om en sammanläggning anses

lämplig får emellertid finansieringen därav ske på den ordinarie kreditmark- 107

naden. I övrigt kan även yrkandena i folkpartiets partimotion Bo424 och i
motion Bo264 (fp) angående lån vid lägenhetssammanslagningar anses vara
tillgodosedda.

Vad utskottet ovan anför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo258 yrkande
11, 1987/88:Bo260 yrkande 2, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga. 1987/88:Bo264 yrkande 1 samt 1987/88:Bo424 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (mom.
52)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Även frågan”
och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den kritik som förs fram i ovanstående
motioner mot långivningen till ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar.
Många smålägenheter har försvunnit genom lägenhetssammanslagningar
i samband med ombyggnader. Efterfrågan på små lägenheter
har samtidigt ökat inte minst därför att många ungdomar gärna efterfrågar
mindre lägenheter vid sitt inträde på bostadsmarknaden. Det är därför
nödvändigt att vid saneringar spara smålägenheterna. Endast i undantagsfall,
exempelvis i bostadsområden med helt övervägande andel smålägenheter,
kan motiv finnas att lägga samman lägenheter. I normalfallet bör
emellertid inte ombyggnadslån utgå till lägenhetssammanslagningar.

Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till vad som föreslagits i
folkpartiets partimotion Bo424 yrkande 18 och motion Bo264 yrkande 1.
Även förslagen i motionerna Bo258 (c) yrkande 11 och Bo260 yrkande 2 båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, får därmed i huvudsak anses
tillgodosedda.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo258 yrkande
11, 1987/88:Bo260 yrkande 2, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, 1987/88:Bo264 yrkande 1 samt 1987/88:Bo424 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

108

56. Ombyggnadslån till underhåll och luxuösa ombyggnader BoU 1987/88:10
(mom. 53)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Utskottets
avstyrkande” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan även instämma i vad som i motion Bo260 (c) anförs
angående ombyggnadslån till underhåll och alltför luxuösa ombyggnader.

Det är angeläget att reglerna för ombyggnadslån inte är utformade på ett
sådant sätt att en fastighetsägare kan komma i åtnjutande av lån för t.ex.
löpande underhåll och mindre reparationer genom att dessa inordnas i större
ombyggnad. Villkoren för ombyggnadslån måste också vara så utformade att
ombyggnaden sker med varsamhet. Detta medför även att kostnaderna kan
hållas nere och lägenheterna blir möjliga att efterfråga även av ungdomar och
andra grupper med begränsade inkomster.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo260 (c) yrkande 2 såvitt nu är
i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

53. beträffande ombyggnadslån till underhåll och luxuösa ombyggnader att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo260 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

57. Ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder (mom. 56)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Bostadsstyrelsens
förslag” och slutar med ”aktuell framöver” bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen väljer bostadsministern att avvakta med sitt ställningstagande
till bostadsstyrelsens förslag med hänvisning till beredningen
inom regeringskansliet av vissa frågor om elanvändning. I den energipolitiska
propositionen (prop. 1987/88:90) som regeringen nyligen överlämnat till
riksdagen finns emellertid inga förslag med den inriktning som bostadsstyrelsen
föreslagit. Mot bakgrund av de stora energibesparingar som snarast
måste komma till stånd inom bostadsbebyggelsen inför den förestående
kärnkraftavvecklingen anser bostadsutskottet att eventuella ytterligare överväganden
inom regeringskansliet inte kan avvaktas.

Ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder kan för närvarande endast
utgå om åtgärderna vidtas i samband med en ombyggnad och lämpligen bör
samordnas med ombyggnadsåtgärderna. Kravet på att energisparåtgärderna
skall samordnas med andra åtgärder har uppfattats som en otydlig regel som
dels leder till komplicerad lånehandläggning, dels innebär att angelägna
energibesparande åtgärder inte kommer till stånd därför att behovet av en

genomgripande ombyggnad inte föreligger. Förslaget om ändrade regler för 109

ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder torde enligt utskottets mening
undanröja dessa problem. En regeländring i enlighet med vad som föreslås i
motion Bo216 (c) yrkande 2 bör därför snarast genomföras.

Utskottets ovan redovisade ställningstagande i frågan om ombyggnadslån
till vissa energisparåtgärder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo216 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av egnahem
(mom. 57)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Riksdagen
fattade” och slutar med ”yrkande 10 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Redan när förslaget om särskilda lån till flerbarnsfamiljer för förvärv av
egnahem förelädes riksdagen riktades invändningar från m och fp mot
låneformen. Dessa invändningar kan enligt bostadsutskottets mening fortfarande
resas. Som anförs i de nu behandlade motionerna (m) och (fp) är
långivningen dels prisdrivande, dels behäftad med marginaleffekter på
samma sätt som bostadsbidragen. Vad som behövs för att ge alla barnfamiljer
möjlighet att välja en bostad efter sina behov är därför generella insatser som
kommer alla barnfamiljer till godo. Utskottet vill i detta sammanhang också
erinra om de goda möjligheter som i dag finns att erhålla lån på den normala
kreditmarknaden till bl.a. förvärv av småhus.

Bostadsutskottet tillstyrker med hänvisning till de ovan anförda förslagen i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 11 och i motion Bo247 (m) yrkande
10 om att de särskilda förvärvslånen för barnfamiljer skall avvecklas den 1
juli 1988.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

57. beträffande avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av
egnahem

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 11
och 1987/88:Bo247 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

59. Utvärdering av långivningen till barnfamil jer för köp av
egnahem (mom. 58, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Vid sitt” och på s. 52 slutar
med ”Bo405 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan behandlat motionsförslag om en avveckling av de
särskilda förvärvslånen den 1 juli 1988. Med hänvisning härtill avstyrks
motion Bo405 (s).

BoU 1987/88:10

110

60. Införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar vid BoU 1987/88:10

förvärv av äldre egnahem (mom. 60, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Utskottet är” och slutar med
”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet är för sin del inte berett att förorda införandet av ett statligt stöd i
enlighet med förslaget i motionen. Förvärv av bostäder bör i stället
underlättas, både för ungdomar och övriga grupper, genom att stimulera ett
målinriktat sparande. Ett sådant bosparande bör stimuleras genom en högre
ränta än för annat sparande. Vidare bör en skattefri premie kunna utgå under
vissa förutsättningar. Utskottet återkommer emellertid till frågan om ett
utökat bosparande i ett annat sammanhang. Motion Bo260 (c) yrkande 6
avstyrks sålunda.

61. Införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar vid
förvärv av äldre egnahem (mom. 60)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motion Bo260 (c) framförda uppfattningen att
det krävs ett effektivt åtgärdsprogram för att komma till rätta med
ungdomens bostadsproblem på såväl kort som lång sikt. I detta åtgärdsprogram
skall naturligtvis ingå både generella och mot ungdomarna direkt
riktade åtgärder. Som en del i ett sådant program bör enligt utskottets
mening ingå ett stöd till ungdomar för köp av egnahem i enlighet med
förslaget i motion Bo260 (c) yrkande 6. Ett behovsprövat lån bör sålunda
införas för ungdomars köp av egnahem. Reglerna för dessa lån bör motsvara
dem som gäller de nyligen införda lånen vid flerbarnsfamiljers köp av äldre
egnahem.

Vad utskottet nu med anslutning tili förslaget i motion Bo260 (c) yrkande 6
anfört om ett behovsprövat stöd för ungdomars förvärv av egnahem bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar
vid förvärv av äldre egnahem

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo260 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. Statliga lån vid köp av äldre egnahem (mom. 61,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Även i denna fråga hänvisas till det utökade bosparande som enligt
utskottets mening bör komma till stånd. Det bör också understrykas att en lil

större rättvisa på bostadsmarknaden inte kan uppnås genom att utöka
subventionssystemen till nya delmarknader. Tvärtom förutsätter en väl
fungerande bostadsmarknad att huvuddelen av nuvarande subventioner
successivt avvecklas. Därigenom uppnås den konkurrens på lika villkor
mellan utbudet av äldre och nybyggda hus som motionärerna efterlyser.
Motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det nu
anförda.

63. Lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter
(mom. 62)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Konkurrensen och trycket från fritidsintressena har, som framhålls i
motion Bo246 (m), orsakat många problem i våra kust- och skärgårdssamhällen.
Det kanske allvarligaste problemet är den avfolkning som blir en följd av
att allt fler bostäder köps upp av fritidsboende. Den bofasta befolkningen har
inte tillräcklig köpkraft för att kunna förvärva fastigheter som blir till salu.
De trängs härigenom alltmer bort från kusten och kustsamhällena. Vad som
behövs är därför åtgärder som på olika sätt säkrar de permanentboendes
möjligheter att bo kvar i de samhällen som är utsatta för ett starkt tryck från
fritidsintressena. Det gäller dels att ställa mark till förfogande för såväl ny
permanentbebyggelse som fritidsbebyggelse, dels att ge den bofasta befolkningen
samma lånemöjligheter vid köp av befintliga hus som vid nybyggnad.
De förordade lånen bör bara utgå till på orten mantalsskrivna eller till
personer som i samband med förvärvet skriver sig där. Flyttar låntagaren från
den aktuella orten eller fastigheten skall lånen sägas upp.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo246 (m) yrkande 1
anfört om införandet av lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter
i skärgårdsområden och kustsamhällen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

62. beträffande lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo246 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv
(mom. 63, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Vid sin” och slutar med
”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

De allmännyttiga bostadsföretagen måste naturligtvis verka på bostadsmarknaden
på samma villkor som övriga fastighetsägare. Bostadsutskottet är
mot bakgrund härav inte berett medverka till att det för dessa företag införs

BoU 1987/88:10

112

särskilda förvärvslån som ytterligare skulle poängtera dessa företags särställ- BoU 1987/88:10

ning med avseende på de utgående bostadssubventionernas fördelning på

fastighetsägare.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo207 (vpk)
yrkande 3.

65. Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv
(mom. 63)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan betonat de allmännyttiga bostadsföretagens
stora betydelse som ett av medlen för att genomföra den sociala bostadspolitiken.
För att de allmännyttiga företagen fullt ut skall kunna fylla denna sin
roll måste de naturligtvis också tilldelas de instrument som behövs härför. Ett
sådant instrument är enligt bostadsutskottets mening det stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv som förordas i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo207 yrkande 3. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om att bostadskommittén föreslagit att de
allmännyttiga bostadsföretagens ställning skall stärkas bl.a. genom införandet
av ett stöd för dessa företags förvärv av äldre fastigheter. Som framhålls i
motionen är förvärv särskilt angelägna i områden där allmännyttan har en
liten andel av det totala antalet hyreslägenheter, t.ex. i större orters centrala
delar. Sådana förvärv kan enligt bostadsutskottets mening motverka en
omvandling till bostadsrätter och andelslägenheter samt motverka kontorisering
av bostäder. Härigenom skulle det bli lättare för hushåll som inte kan
göra stora kapitalinsatser att få en bostad. Samtidigt stärks allmännyttans
prisledande roll i bruksvärdessystemet.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo207 yrkande 3 anfört om införande av ett stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

63. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo207 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp
(mom. 64, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Bostadsutskottet vill” och
slutar med ”motion Bo215 (s)” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att förköpslagen är obehövlig och därför kan
upphävas. Kommunerna kan ändå genom expropriationslagen ta i anspråk

8 Riksdagen 1987188.19sami. Nr 10

den mark som verkligen behövs för angelägna allmänna ändamål. Något BoU 1987/88:10
behov av att, som föreslås i motionen, med statliga medel subventionera
kommunernas fastighetsaffärer föreligger inte. Motion Bo215 (s) avstyrks.

67. Lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp
(mom. 64)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Bostadsutskottet
vill” och slutar med ”motion Bo215 (s)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo215 (s) utgör den kommunala förköpsrätten ett
viktigt inslag i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen. Genom
förköpsrätten har kommunerna givits möjlighet att aktivt verka på bostadsmarknaden
och säkra att saluförda bostadsfastigheter kommer till användning
på ett för bostadsförsörjningen så bra sätt som möjligt. I det ekonomiska
läge som de flesta kommuner i dag befinner sig i har dessa dock inte
ekonomiska möjligheter att i önskvärd omfattning utnyttja sin förköpsrätt.

Enligt bostadsutskottets mening bör kommunerna ges sådana möjligheter.

Utskottet kan sålunda ställa sig bakom förslaget i motion Bo215 (s) yrkande 1
om att lån med låg garanterad ränta bör införas vid kommunala förköp. I
enlighet med motionens yrkande 2 bör dessutom dessa lån kunna övertas av
de allmännyttiga bostadsföretagen vid en vidareförsäljning till dem av
förköpta fastigheter.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo215 (s) anfört om lån
vid kommunala förköp bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

64. beträffande lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo215 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. Avveckling av hyresrabatterna (mom. 65)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Sorn
framgår” och på s. 55 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Redan i samband med riksdagens beslut hösten 1982 om att införa
temporära stimulansåtgärder bl.a. i form av statsbidrag för hyresrabatter
restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner från m, fp och c.

Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet
borde ges en inriktning som innebär att produktionen kommer att avse
bostäder som verkligen efterfrågas. Även om inga fler bostadshus blivit
berättigade till hyresrabatter sedan utgången av år 1985 finns det enligt
bostadsutskottets mening anledning hävda att statsbidragsgivningen avseende
redan utgående rabatter bör upphöra per den 1 juli 1988. 114

Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion Bo230
yrkande 5 samt motionerna Bo247 (m) yrkande 8 och Bo258 (c) yrkande 8,
det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

65. beträffande avveckling av hyresrabatterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 5,
1987/88:Bo247 yrkande 8 och 1987/88:Bo258 yrkande 8, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

69. Avveckling av återflyttningsbidragen (mom. 66)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”De skäl” och
slutar med ”skall avvecklas” bort ha följande lydelse:

Redan när förslaget om införande av återflyttningsbidragen förelädes
riksdagen hösten 1986 riktades invändningar häremot i motioner (m), (fp)
och (c). Vad som i dessa motioner anförts om att bidragen kan komma att
motverka varsamma ombyggnader och medverka till att den byggande blir
mindre observant på möjligheterna att hålla kostnaderna nere äger fortsatt
giltighet. Det kan sålunda med fog hävdas att återflyttningsbidragen på sikt
kan komma att innebära en ytterligare ökning av boendekostnaderna.

Med hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av behovet av
besparingar på statsbudgeten bör enligt bostadsutskottets mening återflyttningsbidragen
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988. Vad utskottet nu med
anledning av folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 9 samt motionerna
Bo247 (m) yrkande 7 och Bo258 (c) yrkande 8, det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

66. beträffande avveckling av återflyttningsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 9,
1987/88:Bo247 yrkande 7 och 1987/88:Bo258 yrkande 8, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

70. Avveckling av nybyggnadsbidragen (mom. 67)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

BoU 1987/88:10

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Även i” och
slutar med ”Bo247 (m) yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Avsikten med att införa nybyggnadsbidragen var att genom bidragen

115

förverkliga bostadsbyggnadsprojekt som annars inte skulle ha kommit till
stånd. Även om en förhållandevis kort tid förflutit sedan bidragen infördes
finns det inga tecken på att de på något avgörande sätt skulle ha påverkat de
obalanser som finns på dagens bostadsmarknad. Vad som behövs för att
komma till rätta med dessa problem är inte nya subventioner utan åtgärder av
ett betydligt mera grundläggande slag.

Förutom de ovan redovisade invändningarna mot nybyggnadsbidragen
kan de enligt bostadsutskottets mening dessutom komma att verka kostnadshöjande.
Utskottet delar med hänvisning till det nu anförda uppfattningen i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 10 och motion Bo247 (m) yrkande 6
om att nybyggnadsbidragen bör avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande avveckling av nybyggnadsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88 :Bo230 yrkande 10
och 1987/88:Bo247 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

71. Avveckling av ungdomsbostadsstödet (morn. 68)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Ungdomsbostadsstödet
infördes” och slutar med ”Bo258 (c) yrkande 10” bort ha
följande lydelse:

Det våren 1987 beslutade ungdomsbostadsstödet är ännu ett exempel på
hur regeringen genom stimulanser och punktinsatser försöker komma till
rätta med grundläggande obalanser på bostadsmarknaden. Ungdomsbostadsstödet
har knappast inneburit att några nya lägenheter tillkommit. Vad
som behövs är i stället genomgripande åtgärder som ger verkliga förbättringar
och som innebär att grunden läggs för en bostadspolitik med en helt ny
inriktning. Genom att skapa en fungerande bostadsmarknad löser man också
ungdomens bostadsfråga på det bästa sättet.

Med hänvisning till det nu anförda förordar utskottet att ungdomsbostadsstödet
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med vad som föreslås i
folkpartiets partimotion Bo230 yrkande 8 samt i motionerna Bo247 (m)
yrkande 5 och Bo258 (c) yrkande 10. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

68. beträffande avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 8,
1987/88:Bo247 yrkande 5 och 1987/88:Bo258 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1987/88:10

116

72. Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (mom. BoU 1987/88:10
69)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar de synpunkter som framförs i de ovan redovisade
motionerna. I dagens läge, med stor brist på bl.a. bostäder för ungdomar på
vissa orter, är det angeläget att bevara smålägenheter. Lägenhetssammanslagningar
innebär också omfattande och dyra ombyggnadsåtgärder som
leder till höga boendekostnader. Det är inte rimligt att med starkt subventionerade
tilläggslån stimulera sådana åtgärder. Utskottet instämmer således i
förslagen i motionerna Bo228 (m) yrkande 1, Bo247 (m) yrkande 14 och
Bo258 (c) yrkande 11 såvitt nu är i fråga, om att möjligheten att erhålla
tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning snarast bör avskaffas.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

69. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo228 yrkande 1,
1987/88:Bo247 yrkande 14 och 1987/88:Bo258 yrkande 11, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

73. Antalet ramar (mom. 70)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Bostadsutskottet
kan” och på s. 58 slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar de farhågor som framförs i motion Bo258 (c) om att
tilläggslångivningen för byggskador riskerar att minska om de av regeringen
föreslagna förändringarna genomförs. I ett läge då antalet rapporterade
byggskador kraftigt ökar skulle en sådan utveckling vara olycklig. En
erforderlig prioritering av det stöd som kan utgå för att åtgärda byggskador
förutsätter sannolikt att dessa tilläggslån inte avräknas från samma ram som
stödet för andra typer av ombyggnadsåtgärder. Regeringens förslag om att
reducera antalet ramar för tilläggslångivningen bör mot denna bakgrund
avvisas. Utskottet ställer sig således bakom yrkande 12 i motion Bo258 (c)
som innebär att den indelning i tre olika ramar för tilläggslångivningen som
gäller under innevarande budgetår även fortsättningsvis skall tillämpas.
Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

70. beträffande antalet ramar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo258 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Ramarnas storlek (mom. 71)

BoU 1987/88:10

Under förutsättning av bifall till reservation 72

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Även
yrkande” och slutar med ”30 år tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Det av bostadsutskottet ovan tillstyrkta förslaget att tilläggslån inte längre
skall utgå för ändrad lägenhetssammansättning innebär att de härigenom
frigjorda medlen kan användas för andra ändamål. Riksdagen har de två
senaste åren på bostadsutskottets förslag beslutat om höjningar av ramen för
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Behovet av medel för insatser
på detta område överstiger emellertid fortfarande den tillgängliga ramen för
beslut om tilläggslån. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund
lämpligt att i förhållande till regeringens förslag öka ramen för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse med 11 milj. kr. Medlen bör i första hand användas
till ett ökat stöd för grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
och arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande.
Eftersom tilläggslån inte längre bör utgå för ändrad lägenhetssammansättning
kan den nya ramen för åtgärder i hus som är yngre än 30 år i förhållande
till regeringens förslag minskas med motsvarande 11 milj. kr., utan att
möjligheten att ge stöd till övriga åtgärder förändras.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo228 (m) yrkande 2
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

71. beträffande ramarnas storlek
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo228 yrkande 2 samt
med avslag på regeringens förslag och motion 1987/88:Bo258 yrkandena
13, 14 och 15 för budgetåret 1988/89

b) medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år får meddelas inom en ram om 104 000 000 kr.,

75. Ramarnas storlek (mom. 71)

Under förutsättning av bifall till reservation 73
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”30 år tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om att begränsa
antalet ramar för tilläggslångivning m.m. till två. Detta ställningstagande
innebar att utskottet anslöt sig till de synpunkter i frågan som redovisas i
motion Bo258 (c). I samma motion redovisas förslag om storleken på de tre
ramar för tilläggslån som således enligt bostadsutskottets mening skall
användas även under det kommande budgetåret. Förslagen avseende

ramarnas storlek utgår från de behovsbedömningar som redovisats av de BoU 1987/88:10

handläggande myndigheterna. Bostadsstyrelsen har således redovisat behov
av ökade ramar avseende både kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och
byggskador. Ramen för bostadshus yngre än 30 år har däremot ansetts ligga
på en lämplig nivå.

Utskottet anser att såväl stödet till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
som stödet till åtgärder i den del av bostadsbeståndet som drabbats av
omfattande byggskador måste ges en omfattning som bättre svarar mot
behoven. Utskottet har mot denna bakgrund under de två senaste åren
förordat ökningar av ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I likhet
med vad som föreslås i motion Bo258 (c) anser utskottet att det även i år är
motiverat att utöka denna ram. Utskottet ansluter sig även till förslaget att
öka ramen för byggskador med 20 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslagen i motion Bo258
(c) yrkandena 13, 14 och 15 angående storleken på ramarna för tilläggslån
m.m. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det
anförda innebär således att regeringens förslag avstyrks. Även yrkande 2 i
motion Bo228 (m) avstyrks. Detta förslag utgår från användningen av endast
två ramar enligt det regeringsförslag som utskottet redan avstyrkt.

dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

71. beträffande ramarnas storlek
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:258 yrkandena 13, 14 och
15 samt med avslag på regeringens förslag och motion 1987/88:Bo228
yrkande 2 för budgetåret 1988/89

a) medger att de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till
110 000 000 kr.,

b) medger att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att
avhjälpa byggskador och byggfel eller grundförstärkning får meddelas
inom en ram av 60 000 000 kr.,

c) medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år får meddelas inom en ram av 100 000 000 kr.,

76. Delramen för arkeologiska undersökningar (mom. 72)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Beträffande
det” och på s. 59 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Beträffande det förslag som förs fram i motion Bo228 (m) om en
utvidgning av delramen för arkeologiska undersökningar vill utskottet anföra
följande.

Bostadsutskottet ställde sig föregående år (BoU 1986/87:10) bakom
förslaget att genom tilläggslån ge stöd till arkeologiska undersökningar i
samband med bostadsbyggande. Vissa tecken tyder nu på att den delram om

2,5 milj. kr. som får disponeras för detta ändamål är otillräcklig. Enligt
utskottets mening är det mycket angeläget att arkeologiska undersökningar i
samband med bostadsbyggande kommer till stånd i erforderlig omfattning.
Det är en angelägenhet för hela samhället att på detta sätt kartlägga vårt
kulturarv. Kostnadsansvaret för undersökningarna bör således inte åvila
enskilda byggherrar och fastighetsägare utan medel bör kunna anvisas inom
ramen för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslaget i motion Bo228
(m) yrkande 3 om att delramen för arkeologiska undersökningar i samband
med bostadsbyggande bör utökas till högst 5 milj. kr. Om delramen under
löpande budgetår inte fullt ut behöver användas för detta ändamål bör liksom
i dag återstående medelsram kunna användas för övriga ändamål inom
ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Regeringens förslag avstyrks
sålunda.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

72. beträffande delram för arkeologiska undersökningar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo228 yrkande 3 och med
avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen medger att under
budgetåret 1988/89 högst 5 000 000 kr. av ramen för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag
till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får disponeras
för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband
med bostadsbyggande,

77. Reglerna för tilläggslångivningen (mom. 74)

Under förutsättning av bifall till reservation 51
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan (avsnitt 4.6.2) ställt sig bakom förslaget i
motion Bo202 (vpk) om ändrade regler för lån och bidrag vid ombyggnad och
reparation. Dessa förslag kan emellertid få vissa icke önskvärda konsekvenser
i miljonprogramsområdena, särskilt för de fastigheter som ägs av
allmännyttiga bostadsföretag. Behovet av att på olika sätt bygga färdigt
hastigt uppförda bostadsområden kan således innebära stora kostnader som
inte rimligen kan betalas fullt ut av vare sig bostadsföretaget eller hyresgästerna,
även i de fall då endast helt nödvändiga åtgärder vidtas.

Tilläggslånet är den stödform som skapats för att finansiera nödvändiga
åtgärder som inte kan bäras av bostadshusen i ombyggt skick. Om
möjligheterna att få vanliga bostadslån begränsas på det sätt utskottet ovan
föreslagit kan behovet av tilläggslån öka. Användningen av tilläggslån kan i
vissa fall bli nödvändig i syfte att hålla hyrorna på en rimlig nivå.

Bostadsstyrelsen bör enligt utskottets mening mot denna bakgrund och i
enlighet med vad som föreslås i motion Bo232 (vpk) ges i uppdrag att se över
reglerna för tilläggslån .Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

BoU 1987/88:10

120

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1987/88:10

74. beträffande reglerna för tilläggslångivningen
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo232 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. Kostnaden för bostadsanpassningsbidraget (mom. 78)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”När
bostadsutskottet” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Med anledning av förslaget i motion Bo231 (vpk) yrkande 1 vill bostadsutskottet
anföra följande. Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit
att en anpassning av bostäderna så att alla äldre och handikappade kan bo
kvar hemma så länge som de önskar är en angelägen uppgift för samhället att
stimulera. Rättigheten för alla att få bo hemma så länge som möjligt i sin
invanda miljö måste naturligtvis gälla oavsett var i landet man bor. Nyligen
infördes emellertid finansieringsregler med krav på kommunal delfinansiering
som kan äventyra denna rättighet och leda till olika regeltillämpningar
i olika delar av landet. Den kommunala delfinansieringen kommer också
att slå särskilt hårt mot vissa redan utsatta kommuner. Detta gäller speciellt i
vissa glesbygdsregioner där andelen åldringar i befolkningen är betydligt
större än i landet som helhet. Mot bl.a. denna bakgrund har det från olika
håll uttryckts oro för att enskilda kommuner fortsättningsvis kommer att
tillämpa mer restriktiva regler vid behandlingen av ansökningar eller avstå
från att informera om möjligheterna till bidrag.

Enligt utskottets mening är det självklart att rätten till bostadsanpassningsbidrag
inte får göras beroende av kommuntillhörighet eller resp. kommuns
ekonomiska situation. Som ovan anförts kan en ordning där man lägger
kostnader på kommunerna för de viktiga anpassningsåtgärderna komma att
innebära att denna rättighet eftersätts. Utskottet föreslår mot denna
bakgrund att den kommunala delfinansieringen av bostadsanpassningsbidragen
snarast bör avskaffas och staten åter svara för hela kostnaden.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo231 (vpk) yrkande
1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

78. beträffande kostnaden för bostadsanpassningsbidraget
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo231 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

79. Stödet till hissinstallationer (mom. 79)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Med anledning av motion Bo245 (s) vill utskottet anföra följande. En god
tillgänglighet är, som utskottet vid flera tillfällen understrukit, en av
grundförutsättningarna för att alla på lika villkor skall kunna välja sitt 121

boende. I hus med många våningar är hiss en nödvändighet för att uppnå
denna tillgänglighet. Hissinstallationer i äldre fastigheter är dyrbara och
medför, trots det samhälleliga stöd som kan utgå, att i sista hand hyresgästerna
drabbas av ökade boendekostnader. Ett annat problem är att hissbidragets
konstruktion, med kommunal delfinansiering som förutsättning, har
medfört att kommunerna inte i tillräcklig omfattning hävdat hisskravet vid
ombyggnader. Kommunernas otillräckliga krav på tillgängligheten i vissa
bostadsområden kommer att få återverkningar i årtionden framåt. Handikappade
och äldre personer utestängs på detta sätt från ett normalt boende i
det vanliga bostadsbeståndet. En sådan utveckling kan enligt utskottets
mening inte accepteras.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser utskottet att ett ökat stöd från
samhället vid hissinstallationer bör övervägas. Vidare bör en annan fördelning
av samhällets stöd övervägas, så att bidrag för tillgänglighetsfrämjande
åtgärder som hissinstallationer helt finansieras av staten. En sådan ansvarsfördelning
skulle sannolikt leda till att kommunerna i större utsträckning
hävdade angelägna tillgänglighetskrav. Vad utskottet nu med anledning av
motion Bo245 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

79. beträffande stödet till hissinstallationer
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo245 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

80. Ekonomiska villkoren för radonbidraget (mom. 80)

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Bostadsutskottet
anser” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet hälsar med tillfredsställelse att regeringen nu lägger fram
förslag om bidrag för radonåtgärder. Behovet av ett bidrag för att stimulera
saneringsåtgärder i radondrabbade hus har länge förelegat. Enligt utskottets
mening är emellertid inte villkoren för bidraget utformade på ett sådant sätt
att den nödvändiga effekten av bidraget uppnås. Vad gäller de ekonomiska
villkoren för bidraget anser utskottet således att den övre gränsen bör höjas
till 25 000 kr. Detta är en förutsättning för att fullt bidrag skall kunna utgå
även i de fall då mer komplicerade saneringsåtgärder måste vidtas för att
uppnå erforderlig sänkning av radondotterhalten. Regeringens förslag om
bidragsandel och lägsta bidrag som bör utgå kan dock bifallas.

Förslaget i motion Bo529 (fp) om ett schablonbidrag skulle enligt
utskottets mening leda till en mindre lämplig användning av tillgängliga
resurser för radonåtgärderna. Vissa fastighetsägare skulle med denna modell
bli överkompenserade för vidtagna åtgärder medan andra skulle få stå för en
stor del av kostnaden själva. Motion Bo529 (fp) avstyrks såvitt nu är i fråga.
Förslaget i motionen om ett lägre gränsvärde avseende radondotterhalten vid
bidrag behandlas nedan.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Bo243 (c) yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1987/88:10

122

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1987/88:10

80. beträffande ekonomiska villkoren för radonbidraget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag såvitt nu är i fråga
samt motion 1987/88:Bo243 yrkande 7 och med avslag på motion
1987/88:Bo529 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

81. Gränsvärden för radonbidraget (mom. 81)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Inte heller”
och på s. 63 slutar med ”för radonbidraget” bort ha följande lydelse:

I frågan om gränsvärden för radonbidraget kan bostadsutskottet instämma
i de principiella synpunkter som förs fram i flera motioner om att villkoren för
bidraget inte får vara för restriktivt utformade. Utskottet är emellertid inte
berett att nu definitivt förorda andra gränsvärden än dem regeringen
föreslagit. Det bör emellertid ankomma på regeringen att överväga ett lägre
gränsvärde för bidrag framöver än det provisoriska gränsvärdet för hälsovådlighet
på 400 Bq/m3.1 dessa överväganden bör förutom rent medicinska och
ekonomiska skäl för ett visst gränsvärde även beaktas den oro för radonet
som många drabbade husägare känner. Utskottet kommer i samband med att
anslagsfrågorna nedan behandlas även föreslå att medel ställs till regeringens
förfogande för att genomföra en eventuell sänkning av gränsen för radonbidraget.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av folkpartiets partimotion
Bo230 yrkande 16 och regeringens förslag såvitt nu är i fråga får även anses
innebära att förslagen i motionerna Bo243 (c) yrkande 8 och Bo529 (fp) såvitt
nu är i fråga till viss del tillgodoses.

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

81. beträffande gränsvärden för radonbidraget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag såvitt nu är i fråga
och motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 16,1987/88:Bo243 yrkande 8
samt 1987/88:Bo529, den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

82. Gränsvärden för radonbidraget (mom. 81)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Inte heller”
och på s. 63 slutar med ”för radonbidraget” bort ha följande lydelse:

I frågan om gränsvärdet för radonbidraget instämmer utskottet i de
synpunkter som förs fram i motion Bo243 (c). Radonet utgör en osynlig fara
med långsiktiga och allvarliga konsekvenser. Risken för allvarliga följder av
att bo i radonhus upphör naturligtvis inte plötsligt vid ett av myndigheterna
bestämt gränsvärde för hälsovådlighet. Mot denna bakgrund bör stor hänsyn
tas till de boendes egna riskbedömningar. För att minska oron för hälsorisker
bör därför bidrag kunna utgå vid lägre radondotterhalter än det nuvarande

provisoriska gränsvärdet för hälsovådlighet på 400 Bq/m3. Utskottet tillstyrker
förslagen i motionerna Bo243 (c) yrkande 7 och Bo529 (fp), den
sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga, om att bidrag för radonåtgärder bör
kunna utgå i hus med radondotterhalter på över 200 Bq/m3. Utskottets
ställningstagande får även anses innebära att förslaget i motion Bo230 (fp)
yrkande 16 kan anses vara tillgodosett. Regeringens förslag avstyrks såvitt nu
är i fråga.

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

81. beträffande gränsvärden för radonbidraget

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande
16, 1987/88:Bo243 yrkande 8 och 1987/88:Bo529, den sistnämnda
motionen såvitt nu är i fråga, samt med avslag på regeringens förslag
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

83. Kartläggning av radonförekomsten (mom. 82)

Agne Hansson (c), Tore Claeson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”sålunda avslås” bort ha följande lydelse:

Bostadsministern anför i budgetpropositionen att den viktigaste uppgiften
sedan radonbidraget väl har införts blir att finna de hus där åtgärder bör
sättas in. Utskottet delar denna uppfattning. Till skillnad från bostadsministern
anser emellertid utskottet att kommunerna måste stimuleras i detta
arbete. Hittillsvarande erfarenheter av omfattningen av kommunernas
kartläggningsarbete stärker denna slutsats. Bostadsutskottet tillstyrker sålunda
förslaget i motion Bo243 yrkande 6 om att regeringen ges i uppdrag att
utarbeta närmare regler för ett samlat saneringsprogram som syftar till en
fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder. Frågan om
medel för att genomföra saneringsprogrammet kommer utskottet att behandla
i samband med övriga anslagsfrågor.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82. beträffande kartläggning av radonförekomsten

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo243 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. Saneringsprogram för flerbostadshusen (mom. 83)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Beträffande
det” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet vill med anledning av förslaget i motion Bo521 (vpk) om
ett saneringsprogram för radonåtgärder i flerbostadshusen anföra följande.
Utskottet har som framgått ovan ställt sig positivt till att regeringen nu lagt
fram förslag om bidrag för radonåtgärder i egnahem. Förslag saknas
emellertid i budgetpropositionen om motsvarande åtgärder i flerbostadshusen.
Behovet av insatser är naturligtvis lika stort i denna del av bostadsbe -

BoU 1987/88:10

124

ståndet. Det kan därför inte accepteras om hyresgästerna glömts bort och att BoU 1987/88:10
inga statliga initiativ tas för åtgärder i flerbostadshusen. Riksdagen bör mot
denna bakgrund ställa sig bakom förslaget i motion Bo521 (vpk) och hos
regeringen begära förslag om ett saneringsprogram för att komma till rätta
med radonproblemet i flerbostadshusen.

dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

83. beträffande saneringsprogram för flerbostadshusen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Bo521 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

85. Ramen för beslut om förnyelsebidrag (mom. 84)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med ”Enligt den”
och slutar med ”budgetåret 1988/89” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den uppfattning som redovisas i motion
Bo247 (m) angående vilka överväganden som bör ligga till grund för beslut
om förnyelse och förbättringar i olika bostadsområden. Förbättringar av
boendemiljön är ofta företagsekonomiskt lönsamma att vidta eftersom de
ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde. Sådana satsningar bör rimligen
komma till stånd utan statligt stöd. Satsningar som inte ger företagsekonomisk
utdelning bör över huvud taget inte förverkligas. Denna typ av
avvägningar bör bostadsföretagen få göra utan att beslutssituationen snedvrids
genom att staten subventionerar vissa typer av åtgärder. Bostadsföretagen
måste själva ta ansvar för fattade beslut och finna varaktiga lösningar för
framtiden. Utskottet anser mot denna bakgrund att inga förnyelsebidrag bör
utgå efter den 30 juni 1988.

Den inställning som utskottet nu givit uttryck för innebär en anslutning till
motion Bo247 yrkande 12. Regeringens förslag om ram för beslut om
förnyelsebidrag avstyrks sålunda.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

84. beträffande ramen för beslut om förnyelsebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo247 yrkande 12 och med
avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

86. Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 85, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 85

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”De allmännyttiga” och på s.

65 slutar med ”bakgrund avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar motionärernas principiella inställning att de allmännyttiga
bostadsföretagen inte med statliga lån och bidrag bör favoriseras
på bekostnad av övriga bostadsföretag. Förslaget i folkpartiets partimotion

buiju yrkande 18 om förnyelsebidragens användning avstyrks emellertid
med hänvisning till att utskottet ovan uttalat sig för en avveckling av denna
bidragsform.

87. Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 85)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”De
allmännyttiga” och på s. 65 slutar med ”bakgrund avstyrkas” bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i folkpartiets partimotion Bo230
yrkande 18 om att förnyelsebidragen bör utgå oberoende av om bostadsföretaget
är allmännyttigt eller ej. Enligt bostadsutskottets mening finns inga skäl
att begränsa bidragsgivningen till att enbart avse de allmännyttiga bostadsföretagens
fastighetsbestånd. Det bör enligt utskottets mening vara behoven i
det aktuella området som styr bidragsgivningen och inte företagsformen.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1987/88 :Bo230 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

88. Reglerna för förnyelsebidrag (mom. 86, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 85

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Med anledning” och slutar
med ”motionärerna angivit” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet ovan föreslagit att förnyelsebidragen skall
avskaffas avstyrks även motion Bo220 (s).

89. Eftergift av hyresförlustlån (mom. 87)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
För hyresförlustlånen gäller mycket förmånliga ränte- och amorteringsvillkor.
Enligt bostadsutskottets mening föreligger inget skäl att ytterligare
subventionera de bostadsföretag som uppbär hyresförlustlån genom att helt
efterskänka lånen. Utskottet instämmer således i förslagen i motionerna
Bo230 (fp) yrkande 17 och Bo247 (m) yrkande 11 om att eftergift av
hyresförlustlån inte bör beviljas efter den 30 juni 1988.

BoU 1987/88:10

126

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: BoU 1987/88:10

87. beträffande eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 17
och 1987/88:Bo247 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

90. Riktade energibidrag (mom. 88)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Riksdagens
beslut” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I och med den förestående avvecklingen av kärnkraftsprogrammet kommer
de energipolitiska övervägandena om våra bostäders utformning och
uppvärmning att få en central betydelse. I avvaktan på beslut om vilka
ytterligare åtgärder som måste vidtas för att inom rimlig tid genomföra
avvecklingen bör det riktade energibidraget återinföras den 1 juli 1988.

Reglerna för bidrag bör vara samma som gällde under budgetåret 1986/87.

Överväganden om anslag för det återinförda bidraget behandlas av utskottet
i samband med övriga anslagsfrågor.

Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär en anslutning till
förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo222 yrkande 1.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande riktade energibidrag

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo222 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. Kommunernas energirådgivning (mom. 90)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Bostadsutskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo222
yrkande 2 vill utskottet anföra följande. På regeringens förslag upphörde det
statliga bidraget till den kommunala energirådgivningen i och med utgången
av 1985. Sedan dess har många aktiva energirådgivare omplacerats eller fått
delvis andra uppgifter då kommunerna inte haft eller ansett sig ha haft råd att
behålla den kommunala energirådgivningen sedan statens stöd upphört.

Bostadsutskottet finner det oroväckande att den kompetens som under flera
år byggts upp i kommunerna, för att bl.a. kunna ge råd till såväl allmänheten
som kommunala organ om hur energihushållningen kunde förbättras, nu är
på väg att försvinna. Detta sker samtidigt som tendenser finns till minskat
intresse för energihushållning.

Enligt bostadsutskottets mening kommer emellertid den kommunala
energirådgivningen även fortsättningsvis att ha en mycket viktig funktion i

energisparverksamheten. Betydelsen av rådgivning kommer snarast att öka i 127

samband med den förestående kärnkraftsavvecklingen och de energipolitiska
konsekvenser som den för med sig. Det är därför angeläget att stödet till
kommunernas energirådgivning snarast återupprättas.

Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo222 yrkande 2 om att statsbidraget till
kommunernas energirådgivning bör återinföras. Enligt utskottets mening
bör således riksdagen begära att regeringen snarast lägger fram ett förslag om
ett sådant bidrag. Finansieringsfrågan återkommer utskottet till i samband
med att anslaget för bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
behandlas.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande kommunernas energirådgivning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo222 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

92. Reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade hus (mom.
91)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Rune
Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Förslagen i”
och på s. 68 slutar med ”informationskampanjen avvaktas” bort ha följande
lydelse:

Fonden för fukt- och mögelskadade hus tillskapades år 1986 i syfte att ge
stöd till fastighetsägare som drabbats av mögelskador. Behovet av ett sådant
stöd var redan vid detta tillfälle väldokumenterat. Därefter har flera
ytterligare bostadsområden med omfattande mögelskador upptäckts. Trots
detta har ansökningarna om stöd inte ökat utan tvärtom minskat. Denna
utveckling måste uppfattas som oroande och föranleda överväganden om
stödets utformning. Kritik har också från flera håll riktats mot villkoren för
stöd. Även handläggningsrutinerna har kritiserats, och ansökningarna
uppges i många fall ha tagit orimligt lång tid i anspråk. Enligt bostadsutskottets
mening talar således flera skäl för att reglerna för stöd från fonden för
fukt- och mögelskadade hus bör ses över i enlighet med vad som föreslås i
motion Bo243 (c) yrkande 10. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

91. beträffande reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade hus
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo243 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

93. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 92)

Under förutsättning av bifall till reservation 26

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med "förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

BoU 1987/88:10

128

Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo247 (m) om att
räntelånen skall avvecklas. Vad i motionens yrkande 1 såvitt nu är fråga
förordats om anslag till vissa lån till bostadsbyggande tillstyrks med
hänvisning härtill. Regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

92. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo247 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga och med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 1 samt
med avslag på regeringens förslag till Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

94. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 92)

Under förutsättning av bifall till reservation 26

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt de förslag som grundar det i motion
Bo230 yrkande 1 framlagda förslaget till anslag till vissa lån till bostadsbyggande
utom såvitt avser de s.k. förvärvstilläggen. Anslagsberäkningen bör
göras i enlighet härmed.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

92. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Bo247 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga och med anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 1 samt
med avslag på regeringens förslag till Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

95. Anslag till räntebidrag (mom. 93)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 32, 35, 58, 68, 69 och 70

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

De förslag om minskade räntebidrag som förs fram i motion Bo247 (m) har
ovan tillstyrkts av utskottet. Även den anslagsberäkning som gjorts i
motionen tillstyrks. En besparing om 664 milj. kr. uppnås för nästa budgetår i
förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande anslag till räntebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo247 yrkande 9, med
anledning av motion 1987/88:Bo230 yrkande 3 samt med avslag på
regeringens förslag och motionerna 1987/88:Bo207 yrkande 5 och
1987/88:Bo239 yrkande 3 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag om 15 136 000 000 kr.,

BoU 1987/88:10

129

9 Riksdagen 1987188. I9saml. Nr 10

96. Anslag till räntebidrag (mom. 93)

BoU 1987/88:10

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31, 35, 41, 58, 68, 69 och 70

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

.dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har anslutit sig till vad i motioner från folkpartiet föreslagits om
eftergift av räntelån, bidrag till hyresrabatter, extra upptrappning inom
räntebidragssystemet, avskaffande av kvarboendegaranti, nybyggnadsbidrag
och ortskoefficienter.

En anslutning till dessa förslag innebär att anslagsberäkningen bör göras i
enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Bo230. Ett bifall till detta
förslag innebär en besparing för nästa budgetår om 480 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo230 yrkande 3, med
anledning av motion 1987/88:Bo247 yrkande 9 samt med avslag på
regeringens förslag och motionerna 1987/88:Bo207 yrkande 5 och
1987/88:Bo239 yrkande 3 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 15 320 000 000 kr.,

97. Anslag till räntebidrag (morn. 93)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 30 och 49
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

En tillstyrkan av förslagen i vänsterpartiet kommunisternas motioner om
den garanterade räntan för de allmännyttiga bostadsföretagen samt om ett
utvidgat ROT-program innebär att räntebidragsanslaget bör beräknas i
enlighet med vad i motionerna Bo207 (vpk) och Bo239 (vpk) förordats.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motionerna
1987/88:Bo207 yrkande 5 och 1987/88:Bo239 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 3 och 1987/88:247
yrkande 9 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 16 450 000 000 kr.,

130

98. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (morn. 94)

Under förutsättning av bifall till reservation 81

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”bostadsförbättringsverksamhet tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i folkpartiets partimotion
Bo230 yrkande 16 om att ett lägre gränsvärde för erhållande av
radonbidrag än 400 Bq/m3 bör övervägas. Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund även yrkande 15 i samma motion med innebörden att 10 milj. kr.
utöver regeringens förslag bör anslås till det aktuella anslaget för att
finansiera de ytterligare radonåtgärder som kan behöva vidtas med anledning
av dessa överväganden avstyrks således.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo230yrkande 15 och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1987/88:Bo231 yrkande 2 och 1987/88:Bo243 yrkande 9 till Viss
bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 263 000 000 kr.,

99. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (mom. 94)

Under förutsättning av bifall till reservation 83
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”bostadsförbättringsverksamhet tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Ett förslag i motion Bo243 (c) om ett saneringsprogram mot radon i
bostäder, med syfte att bl.a. genomföra en fullständig kartläggning av
radonförekomsten, har ovan tillstyrkts av utskottet. För finansieringen av
detta program föreslås i samma motions yrkande 9 att 20 milj. kr. utöver
regeringens förslag anslås till det nu aktuella anslaget. Även detta förslag
tillstyrks av utskottet.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo243 yrkande 9 och med
anledning av regeringens förslag samt motion 1987/88:Bo230 yrkande
15 och med avslag på motion 1987/88:Bo231 yrkande 2 till Viss
bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 273 000 000 kr.,

BoU 1987/88:10

131

100. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (mom.
94)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 78 och 83
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”bostadsförbättringsverksamhet tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan med anledning av ett förslag i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo231 förordat att staten åter skall svara för hela
kostnaden för bostadsanpassningsbidraget. Det aktuella anslaget bör med
hänvisning härtill ökas med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag i
enlighet med vad som föreslås i motionens yrkande 2.

Utskottet har ovan också tillstyrkt ett förslag i motion Bo243 (c) om ett
saneringsprogram mot radon i bostäder. För finansieringen av detta program
föreslås i samma motions yrkande 9 att 20 milj. kr. utöver regeringens förslag
anslås till det nu aktuella anslaget. Även detta förslag tillstyrks av utskottet.
Med hänvisning till de två motionsyrkanden angående det nu aktuella
anslaget som utskottet givit sin anslutning till föreslår således utskottet att
anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet bör förhöjas med 70 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1987/88:Bo230 yrkande 15, 1987/88:Bo231 yrkande 2 och 1987/
88:Bo243 yrkande 9 till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 323 000 000 kr.,

101. Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter (mom. 95)

Under förutsättning av bifall till reservation 89

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt förslagen i folkpartiets partimotion
Bo230 och i motion Bo247 (m) om att hyresförlustlån fortsättningsvis inte bör
medges. Det aktuella anslaget kan därför minskas med 20 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag enligt vad som föreslås i samma motioner.
Utskottet tillstyrker sålunda motionerna Bo230 (fp) yrkande 14 och Bo247
(m) yrkande 13. Regeringsförslaget avstyrks.

BoU 1987/88:10

132

dels att moment 95 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

95. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bo230 yrkande 14 och
1987/88:Bo247 yrkande 13 samt med avslag på regeringens förslag till
Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om 60 000 000 kr.,

102. Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder (mom.
96)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 90 och 91
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Det förslag”
och slutar med ”energibesparande åtgärder” bort ha följande lydelse:
Förslagen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo222 om att
återinföra statsbidrag till den kommunala energirådgivningen samt möjligheten
till riktade energibidrag under det kommande budgetåret har ovan
tillstyrkts av bostadsutskottet. Med hänvisning härtill tillstyrks även det nu
aktuella förslaget i motion Bo222 (vpk) yrkande 3 om ett i förhållande till
regeringsförslaget höjt anslag till energibesparande åtgärder.

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande anslag till bidrag till energibesparande åtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88:Bo222 yrkande 3 till Bidrag till energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
om 200 000 000 kr.,

103. Anslag till information och utbildning (mom. 97)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Bostadsutskottet
kan” och slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar de synpunkter som förs fram i motion Bo247 (m)
yrkande 20 angående regeringens motivering av anslagets storlek. Anslaget
kan således minskas enligt vad som föreslås i motionsyrkandet. Detta
innebär att regeringens förslag avstyrks.

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

97. beträffande anslag till information och utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bo247 yrkande 20 och med
avslag på regeringens förslag till Information och utbildning m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag om 10 500 000 kr.,

BoU 1987/88:10

133

Särskilda yttranden

BoU 1987/88:10

1. Avveckling av de administrativa begränsningarna av
byggandets omfattning

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anför:

Den koncentrationsinriktade politik sorn bedrivits under de senaste åren har
gett upphov till kraftiga obalanser i fråga om tillgången på bostäder, arbete
och service i landets olika delar. Vi delar mot bakgrund härav uppfattningen
att åtgärder måste vidtas för att minska de klara tendenser till överhettning
som finns på koncentrationsorterna, dvs. i första hand i våra storstäder. De
begränsade åtgärder som hittills vidtagits är dock inte tillräckliga, utan skall
bara ses som kortsiktiga. Vad som behövs för att på sikt komma till rätta med
problemen är i stället en offensiv närings- och regionalpolitik baserad på en
decentralistisk grundsyn. Häri ingår också bostadspolitiska åtgärder anpassade
efter målsättningen att skapa balans mellan olika regioner.

2. Riktade energibidrag och kommunernas energirådgivning
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anför:

I betänkandet behandlas och avstyrks motionsyrkanden (vpk) med förslag
om att de riktade energibidragen och stödet till den kommunala energirådgivningen
skall återinföras. Centerpartiet delar visserligen i princip de
synpunkter som förs fram i dessa yrkanden men vi har ändå valt att i detta
sammanhang inte avge reservation. Centerpartiets inställning i frågan
redovisas i stället i partiets motion med anledning av regeringens energiproposition
(prop. 1987/88:90) som för närvarande bereds av näringsutskottet.
Vi anser att de nu aktuella frågorna bättre kan behandlas i detta bredare
energipolitiska perspektiv. I detta sammanhang föreslår således centerpartiet
både återinfört bidrag till kommunal energirådgivning och olika former
av stöd till energihushållningsåtgärder i bostäder.

134

Motionsyrkandenas behandling Boij 1987/88:10

Bilaga

Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation

nr nr yttrande hemställan nr

s. nr

Bo202		48	50	50, 51
Bo203		50, 52	54, 61	62
Bo207	1	37	25	30
	2	37	25	30
	3	53	63	64, 65
	4	26	9	12, 13
	5	69	93	95-97
Bo208		24	6
Bo210		44	39
Bo211	8	39	33	37
	10 a	35	23	28
	10 b	35	23	28
	10 c	38	30	35
	11	38	30	35
	13	47	47	47
	15	43	37	40
	20	42	36	39
Bo213	1	45	41
	2	45	41
Bo215	1	54	64	66, 67
	2	54	64	66, 67
Bo216	1	50	55
	2	50	56	57
Bo217		48	49	48,49
Bo219		46	45
Bo220		65	86	88
Bo221		48	48
Bo222	1	66	88	90
	2	67	90	91
	3	70	96	102
Bo223		45	42
Bo225		46	46	46
Bo226		48	49	48, 49
Bo228	1	57	69	72
	2	58	71	74, 75
	3	58	72	76
Bo230	1	68	92	93, 94
	2	33	20, 21	26
	3	69	93	95-97
	4	38	29	34
	5	54	65	68
	6	38	30	35
	7	38	26	31
	8	56	68	71
	9	55	66	69
	10	55	67	70
	11	51	57	58
	12	44	40	42
	13	43	38	41
	14	69	95	101
	15	69	94	98-100
	16	62	81	81, 82
	17	65	87	89
	18	64	85	86, 87
Bo231	1	61	78	78
	2	69	94	98-100
Bo232		59	74	77
Bo233		23	4	6
Bo234		60	77
Bo235		21	1	1-3

135

Motion

Yrkande Utskottets Utskottets Reservation

nr yttrande hemställan nr

s. nr

BoU 1987/88:10

Bilaga

Bo239	2	48	49	48, 49
	3	69	93	95-97
Bo240		31	18	24, 25
Bo241		30	15
Bo243	4	45	43	43
	6	63	82	83
	7	62	80	80
	8	62	81	81, 82
	9	69	94	98-100
	10	67	91	92
Bo244		48	49	48, 49
Bo245		61	79	79
Bo246	1	53	62	63
Bo247	1	33, 68	20, 92	26, 93, 94
	2	38	30	35
	3	47	47	47
	4	38	27	32
	5	56	68	71
	6	55	67	70
	7	55	66	69
	8	54	65	68
	9	69	93	95-97
	10	51	57	58
	11	65	87	89
	12	64	84	85
	13	69	95	101
	14	57	69	72
	20	70	97	103
Bo248	1	28	10	14, 15
	2	25	7	8, 9
	5	42, 43	36, 37	39, 40
Bo249	1	47	47	47
	3	42, 43	36, 37	39, 40
Bo250		48	49	48, 49
Bo251		22	2	4
Bo252		36	24	29
Bo257		35	23	28
Bo258	1	39	33	37
	2	41	35	38
	4	34	22	27
	5	39	31	36
	8	55	66	69
	9	38	28	33
	10	56	68	71
	11	49, 57	52, 69	54, 55, 72
	12	57	70	73
	13	58	71	74, 75
	14	58	71	74, 75
	15	58	71	74, 75
	18	42	36	39
Bo259		59	73
Bo260	1	28	10	14, 15
	2	49	52, 53	54-56
	3	46	44	44, 45
	4	29	12	18, 19
	5	28	11	16, 17
	6	52	60	60, 61
Bo262	1	35	23	28
	3	28	10	14, 15
	4	31	16	22
	7	52	59
	8	66	89

Motion

Yrkande Utskottets Utskottets Reservation

nr yttrande hemställan nr

s. nr

BoU 1987/88:10

Bilaga

Bo264	1	49	52	54, 55
	2	24	5	7
Bo265		28	10	14, 15
Bo405		51	58	59
Bo413	2	26	8	10, 11
Bo421		32	19
Bo424	1	25	7	8,9
	9	39	33	37
	11	42	36	39
	12	43	37	40
	14	49	51	52, 53
	18	49	52	54, 55
	19	23	3	5
	21	49	51	52, 53
	22	21	1	1-3
	23	36	24	29
Bo431	1	39	33	37
	4	28	10	14, 15
	7	31	17	23
Bo508		66	89
Bo510		29	13	20
Bo513	2	30	14	21
Bo521		63	83	84
Bo529		62	80, 81	80-82

137

Innehållsförteckning

BoU 1987/88:10

Sammanfattning 1

1 Propositionen 1

2 Motionerna 3

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 12

3.1 Bostadsbeståndet 12

3.2 Bostadsproduktionen 13

3.3 Byggnadskostnader 16

3.4 Bostadsmarknadsläget 17

3.5 Bostadskostnaderna 18

4 Utskottet 19

4.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning m. m 19

4.1.1 Översyn av bostadspolitiken m.m 19

4.1.2 Bostadsbyggandets regionala fördelning m. m. .. 22

4.1.3 Bostädernas fördelning på upplåtelseformer

m.m 25

4.1.4 Bostadsförsörjningen för vissa grupper 27

4.1.5 Vissa övriga frågor avseende bostadsförsörjningen
m.m 31

4.2 Vissa äldre låneformer 33

4.3 Bostadslånesystemets utformning 34

4.4 Räntebidrag 35

4.4.1 Gällande ordning m. m 35

4.4.2 Kostnadsneutralitet i boendet 36

4.4.3 Den garanterade räntan m. m 37

4.4.4 Förslag i budgetpropositionen om ändringar i

räntebidragssystemet 39

4.4.5 Slopande av räntebidrag vid övertagande av fastigheter
ägda av allmännyttiga bostadsföretag ... 39

4.5 Vissa förutsättningar och villkor för bostadslån m.m 40

4.5.1 Låneandelen för vissa hyres-och bostadsrättshus 40

4.5.2 Ändrade villkor m.m. för lån finansierade av

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag 40

4.5.3 Mark-och konkurrensvillkoren 42

4.5.4 Ortskoefficienterna . 43

4.5.5 Lånevillkor m. m. i övrigt 44

4.6 Reparation, om- och tillbyggnad 47

4.6.1 ROT-programmetsomfattning m. m 47

4.6.2 Vissa frågor angående ombyggnadslån m. m 48

4.7 Stöd för fastighetsförvärv m. m 51

4.7.1 Stöd till barnfamiljer för köp av egnahem 51

4.7.2 Stöd för förvärv av egnahem i övrigt 52

4.7.3 Stöd för fastighetsförvärv i övrigt 53

4.8 Vissa temporära bostadsstöd 54

4.8.1 Hyresrabatter 54

4.8.2 Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag 55 j3g

4.8.3 Ungdomsbostadsstöd 55

4.9 Tilläggslån m.m 56 BoU 1987/88:10

4.10 Viss bostadsförbättring m. m 59

4.10.1 Bostadsanpassningsåtgärderm. m 59

4.10.2 Finansiering av radonåtgärder 61

4.11 Åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter.. 63

4.12 Energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. 66

4.13 Anslag 68

4.13.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande 68

4.13.2 Anslag till räntebidrag 68

4.13.3 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m 69

4.13.4 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m.m 69

4.13.5 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m.m 70

4.13.6 Anslag till information och utbildning m. m 70

4.13.7 Anslag i övrigt 70

4.14 Hemställan 70

Reservationer

1 Översyn av bostadspolitiken (m) 77

2 Översyn av bostadspolitiken (fp) 78

3 Översyn av bostadspolitiken (c) 79

4 Bostadspolitikens inriktning och omfattning (vpk) 80

5 Avveckling av de administrativa begränsningarna av byggandets
omfattning (m, fp) 81

6 Ombyggnadsverksamheten (m) 81

7 Bostadsbyggandet i Stockholms län (m) 82

8 Åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till bostadsrätt
(s) 82

9 Åtgärder för att stimulera omvandling från hyresrätt till bostadsrätt
(vpk) 83

10 Åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt till bostadsrätt
(s) 83

11 Åtgärder för att motverka omvandling från hyresrätt till bostadsrätt
(vpk) 83

12 Försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag (s) 84

13 Försäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag
(vpk) 84

14 Åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation (m, fp) 85

15 Åtgärder för att lösa ungdomens bostadssituation (c) 86

16 Samverkan för ett eget boende (m) 86

17 Samverkan för ett eget boende (c) 87

18 Ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av mindre
lägenheter (m) 87

19 Ekonomiska stimulanser för att initiera byggandet av mindre
lägenheter (c) 88

20 Boende särskilt anpassat för allergiker (c) 88 139

21 Egebboende för handikappade (fp, c) 89

22 Bostadsförmedlingens roll för bostadsförsörjningen (m) 90

23 Avveckling av bostadsförsörjningslagen (m) 90

24 Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet (m) 90

25 Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet (vpk) 91

26 Avveckling av räntelånen (m, fp) 91

27 Förtida inlösen av statliga lån (c) 92

28 Lånesystemets utformning (m, c) 92

29 Kostnadsneutralitet i boendet (m, fp) 93

30 Den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag (vpk) 94

31 Extra upptrappningar (fp) 94

32 Räntebidragen till vissa underhållslån (m) 95

33 Lägre räntebidrag för ombyggnader inom ROT-programmet

m. m. (m,c) 95

34 Lägre räntebidrag för ombyggnad och underhåll (m, fp) 95

35 Räntebidrag till hus byggda före år 1975 (m, fp) 96

36 Räntebidrag vid tillbyggnad av vissa egnahem (c) 96

37 Slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga bostadsföretags
fastigheter (m, fp, c) 97

38 Villkoren för lån finansierade av SB AB (c) 97

39 Markvillkoret (m, fp, c) 98

40 Konkurrensvillkoret (m, fp) 98

41 Avveckling av ortskoefficienterna (fp, c) 99

42 Avveckling av lägestilläggen (fp) 99

43 Lånebestämmelser för att främja ett milj oriktigt byggande m. m.

44 Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (m) 100

45 Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (c) 101

46 Bostadslån till vätgasutrustning (vpk) 101

47 Avveckling av ROT-programmet (m) 102

48 Program för VA-nätets restaurering m. m. (c) 103

49 Program för VA-nätets restaurering m. m. (vpk) 104

50 Ändrade regler för lån och bidrag (m) 105

51 Ändrade regler för lån och bidrag (vpk) 105

52 Hyresgästinflytandet över underhållet (fp, c) 106

53 Hyresgästinflytandet över underhållet (m) 106

54 Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagnirigar(m, c) 107

55 Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (fp) 108

56 Ombyggnadslån till underhåll och luxuösa ombyggnader (m, fp,

c) 109

57 Ombyggnadslån till vissa energisparåtgärder (c) 109

58 Avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av egnahem (m, fp) 110

59 Utvärdering av långivningen till barnfamiljer för köp av egnahem

(m) 110

60 Införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar vid förvärv av
äldre egnahem (m) lil

61 Införandet av ett behovsprövat stöd för ungdomar vid förvärv av
äldre egnahem (c) lil

BoU 1987/88:10

140

62 Statliga lån vid köp av äldre egnahem (m) lil BoU 1987/88:10

63 Lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter (m,

fp) 112

64 Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv (m) .112

65 Stöd till allmännyttiga bostadsföretag för fastighetsförvärv (vpk) 113

66 Lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp (m) 113

67 Lån med låg garanterad ränta vid kommunala förköp (vpk) 114

68 Avveckling av hyresrabatterna (m, fp, c) 114

69 Avveckling av återflyttningsbidragen (m, fp, c) 115

70 Avveckling av nybyggnadsbidragen (m, fp, c) 115

71 Avveckling av ungdomsbostadsstödet (m, fp, c) 116

72 Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning(m, fp, c) 117

73 Antalet ramar (c) 117

74 Ramarnas storlek (m) 118

75 Ramarnas storlek (c) 118

76 Delramen för arkeologiska undersökningar (m, c) 119

77 Reglerna för tilläggslångivningen (vpk) 120

78 Kostnaden för bostadsanpassningsbidraget (vpk) 121

79 Stödet till hissinstallationer (vpk) 121

80 Ekonomiska villkoren för radonbidraget (c, vpk) 122

81 Gränsvärden för radonbidraget (fp) 123

82 Gränsvärden för radonbidraget (c) 123

83 Kartläggning av radonförekomsten (c, vpk) 124

84 Saneringsprogram för flerbostadshusen (vpk) 124

85 Ramen för beslut om förnyelsebidrag (m) 125

86 Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga bostadsföretag
(m) 125

87 Förnyelsebidragens begränsning till allmännyttiga bostadsföretag
(fp) 126

88 Reglerna för förnyelsebidrag (m) 126

89 Eftergift av hyresförlustlån (m, fp) 126

90 Riktade energibidrag (vpk) 127

91 Kommunernas energirådgivning (vpk) 127

92 Reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade hus (fp, c) 128

93 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (m) 128

94 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (fp) 129

95 Anslag till räntebidrag (m) 129

% Anslag till räntebidrag (fp) 130

97 Anslag till räntebidrag (vpk) 130

98 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (fp) 131

99 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (c) 131

100 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (vpk) 132

101 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter (m, fp) 132

102 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder (vpk) 133

103 Anslag till information och utbildning (m) 133

141

Särskilda yttranden BoU 1987/88:10

1 Avveckling av de administrativa begränsningarna av byggandets
omfattning (c) 134

2 Riktade energibidrag och kommunernas energirådgivning (c) .. 134

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling 135

142

•i- .v..

" : ' - ' ■ * -

■ ■: '

-■ . .

■' - - ;

gotab Stockholm 1988 14964