Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1987/88:22

om sysselsättningsskapande åtgärder m.m. (prop.
1987/88:150)

1987/88:22

Sammanfattning

I propositionen görs bedömningen att efterfrågan på arbetskraft kommer att
vara betydande under år 1988 och att arbetslösheten kan komma att sjunka
ytterligare. Det finns emellertid anledning att noggrant följa utvecklingen
och vidmakthålla en beredskap inför eventuella förändringar.

I propositionen föreslås - i de delar som behandlas i detta betänkande - en
viss medelsuppräkning avseende anslagen till arbetsmarknadsutbildning och
sysselsättningsskapande åtgärder i syfte att främja flyktingars och invandrares
inträde på arbetsmarknaden. Härutöver föreslås att antalet vice ordförande
i arbetsdomstolen utökas med en.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i de behandlade avsnitten.
Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I den aktuella bilagan (bil. 5 med undantag av avsnitt D) till propositionen
föreslår regeringen att riksdagen skall

dels godkänna vad som anförts om ändrade regler för bidrag till utbildning i
företag,

dels till anslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1988/89 utöver
i proposition 1987/88:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 000 kr.,
dels till anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1988/89
utöver i proposition 1987/88:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 000 kr.,
dels anta ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
dels ock att till anslaget Arbetsdomstolen för budgetåret 1988/89 utöver i
proposition 1987/88:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag av
420 000 kr.

Förslaget i propositionen beträffande anslaget B 4. Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag behandlas i betänkandet AU 1987/88:18.
Lagförslaget i propositionen fogas som bilaga till detta betänkande.

1 Riksdagen 1987/88.18sami. Nr 22

Motionerna

AU 1987/88:22

1987/88:Fi24 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om möjligheten att minska anslaget till beredskapsarbeten.

1987/88:A51 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att ge AMS möjlighet att av tillgängliga medel för
beredskapsarbete få disponera 50 milj. kr. till regionala insatser i enlighet
med det regelsystem som gäller för östra Norrbotten.

1987/88:A53 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag för att förbättra
flyktingars möjligheter att få sin utbildning värderad i Sverige,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att kommunerna ges
möjlighet att inom ramen för statsbidragen avseende socialbidrag till
flyktingar i stället använda motsvarande medel för att skapa arbetstillfällen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om arbetsförmedlingens roll och aktivitet när det gäller att skapa
arbete åt flyktingar.

Utskottet

Sysselsättningsskapande frågor

Allman bedömning om arbetsmarknadsutsikterna m.m.

I den aktuella bilagan i propositionen erinras inledningsvis om att utvecklingen
på arbetsmarknaden under år 1988 och budgetåret 1988/89 var svårbedömd
vid tidpunkten för budgetpropositionens framläggande. Faktorer som
den stora oron på de finansiella marknaderna och trycket uppåt på kostnader
och priser bidrog till osäkerheten i bedömningen.

Det konstateras att sysselsättningsökningen under senare år i betydligt
större utsträckning än tidigare sker inom näringslivet. Arbetslösheten
uppgick under år 1987 i genomsnitt till 84 000 eller 1,9 % mot 98 000 eller 2,2
% året före. De arbetsmarknadspolitiska insatserna kunde reduceras med 25
% under år 1987 och omfattade genomsnittligt under året 39 000 per månad.
Den absoluta merparten av dem som berörs av åtgärder utgörs nu av
ungdomar och svårplacerade.

Under de första månaderna i år har sysselsättningen ökat ytterligare och
arbetslösheten sjunkit. Tillgänglig ekonomisk statistik och länsarbetsnämndernas
aktuella bedömningar, som bygger på uppgifter från ca 5 000
arbetsgivare, tyder på fortsatt god ekonomisk utveckling men också på att
fortsatta rekryteringssvårigheter kan väntas under överskådlig tid. Några
nämnder erinrar emellertid om tendenser till avtagande aktivitet framför allt
mot slutet av prognosperioden och senare hälften av budgetåret.

I propositionen framhålls att det är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken
att möta den efterfrågan på arbetskraft som nu föreligger och att
bidra till att lediga arbeten snabbt tillsätts. Prioriteringen av den arbetsför -

medlande verksamheten och arbetsmarknadsutbildningen står således fast.

Även om utsikterna för den närmaste tiden således ger anledning till
tillförsikt kvarstår ett antal osäkerhetsmoment, anförs vidare. Vid sidan av
den internationella utvecklingen utgör det slutliga och reella avtalsutfallet ett
sådant. Utvecklingen på de finansiella marknaderna under hösten 1987 visar
det nära beroendeförhållandet i den internationella ekonomin, och det finns
anledning att hålla en beredskap inom arbetsmarknadspolitiken inför
förändringar såväl internationellt som nationellt.

Mot den angivna bakgrunden görs bedömningen att förslagen i budgetpropositionen
i väsentlig utsträckning svarar mot de behov som nu kan förutses.
De justeringar som föreslås innebär främst en speciell satsning för att
inlemma flyktingar i arbetslivet och att därmed bättre kunna tillvarata deras
arbetsinsatser. En viss begränsning av medlen till beredskapsarbeten till följd
av den stabila och höga efterfrågan på arbetskraft aviseras.

Den i propositionen redovisade övergripande bedömningen av behovet av
arbetsmarknadspolitiska insatser under nästa budgetår föranleder ingen
kommentar från utskottets sida. De konkreta förslagen behandlar utskottet i
det följande.

Arbetsmarknadsutbildning

Mot bakgrund av den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden föreslås
ingen ökning av den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen utöver vad
riksdagen nyligen beslutat i anledning av budgetpropositionen. Med tanke på
det väntade konjunkturförloppet görs bedömningen att AMS inom ramen
för dessa medel har utrymme att göra avvägningar som möter rimliga anspråk
från såväl arbetssökande som arbetsgivare.

Med anledning av en framställan från AMS framhålls att en behovsinventering
i företagen för att upprätta en utbildningsreserv som snabbt kan
aktiveras vid en lågkonjunktur är en sådan uppgift som AMS kontinuerligt
bör göra för att hålla sig informerad om utbildningsbehoven på arbetsmarknaden.
Det finns heller inga hinder för AMS att inom ramen för tillgängliga
medel göra sådana uppföljningar. I syfte att få ytterligare underlag om vad en
intensifierad verksamhet kan ge anmäler arbetsmarknadsministern sin avsikt
att återkomma till regeringen med förslag som innebär att AMS via särskilda
projektmedel, inom ramen för tilldelade medel, får pröva sådan verksamhet
på några orter.

Med anledning av att AMS till regeringen aktualiserat behovet av att
snabbutreda frågan om ett nytt system för stimulans till utbildning i företag
anför arbetsmarknadsministern bl.a. att hon med skärpa vill framhålla att det
åvilar arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor att långsiktigt
penetrera rekryterings- och utbildningsbehoven samt planera för när och
under vilka former dessa lämpligast kan tillgodoses. Arbetsmarknadsmyndigheterna
kan endast och skall endast ingripa när vidare målsättningar än de
renodlat företagsspecifika kan uppnås.

I budgetpropositionen beräknades att 20 000 personer kan komma att
behöva beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet
eller hos vissa andra utbildningsanordnare under nästa
budgetår. Antalet beräknas nu uppgå till högst 25 000 inom det reguljära

AU 1987/88:22

utbildningsväsendet. Kostnaden för ytterligare 5 000 deltagare beräknas till
219,4 milj. kr. som avser utbildningsbidrag för deltagarna. Erforderliga
medel härför behandlas i utskottets betänkande AU 1987/88:18.

I propositionen anförs att denna typ av utbildning i ökad utsträckning bör
anpassas till behoven på arbetsmarknaden och särskilt inriktas mot bristyrkesområden.

Slutligen behandlas i detta avsnitt i propositionen behovet av vissa
förändringar av beräkningsgrunderna för kostnadsfördelningen mellan utbildnings-
och arbetsmarknadsdepartementets huvudtitlar beträffande
svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi). Beräkningen av statsbidraget
och antal studietimmar i påbyggnads-sfi grundar sig på ett antagande om att
30 % av deltagarna i grund-sfi går vidare i påbyggnads-sfi hos studieförbunden
och 70 % till AMU. En undersökning under våren 1988 visar emellertid
att detta antagande inte stämmer överens med nuvarande förhållanden. Den
förväntade efterfrågan på påbyggnads-sfi inom AMU har varit mindre än
beräknat, samtidigt som den varit större än beräknat hos studieförbunden.
Detta innebär att en obalans har uppstått i medelsfördelningen. Utbildningsministern
föreslår därför att resurserna för sfi skall ökas vilket innebär en
reducering av kostnaderna inom AMU. Under förutsättning av riksdagens
godkännande av förslaget om medelstillskott inom utbildningsdepartementets
huvudtitel anmäler arbetsmarknadsministern sin avsikt att senare föreslå
regeringen att 43,8 milj. kr. skall föras bort från anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning.

Utskottet har inte någonting att erinra mot vad som anförs i propositionens
avsnitt om arbetsmarknadsutbildning. Utskottet återkommer senare i framställningen
till behovet av särskilda utbildningsinsatser beträffande flyktingar
och invandrare.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Den höga efterfrågan på arbetskraft och den sannolika ytterligare minskningen
av arbetslösheten innebär enligt propositionen att behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder avtar. Förutsättningarna att placera även
de mindre konkurrenskraftiga personerna i arbete är nu gynnsammare än på
länge. Genom resoluta ansträngningar bör det vara möjligt att slussa ut ett
ökat antal personer som nu befinner sig i olika beredskapsarbeten till fasta
anställningar på den öppna arbetsmarknaden eller till utbildningar som leder
till sådana anställningar. Mot denna bakgrund görs bedömningen att medlen
för beredskapsarbeten kan reduceras med 200 milj. kr. jämfört med de i
budgetpropositionen beräknade medlen om 1 710 milj. kr. Arbetsmarknadsministern
anmäler sin avsikt att föreslå regeringen att 200 milj. kr. förs bort
från anslaget. Andelen investeringsinriktade beredskapsarbeten bör enligt
propositionen sänkas något i förhållande till vad som angavs i budgetpropositionen.

I budgetpropositionen beräknades under budgetåret 1988/89 40 milj. kr.
till strukturstöd för byggarbetsmarknaden. Möjlighet skulle dessutom finnas
till överföring av ytterligare 10 milj. kr. från anslagsposten beredskapsarbeten
under budgetåret. Det aktuella strukturstödets syfte är att främja

AU 1987/88:22

rehabiliteringen av arbetshandikappade och svårplacerade inom branschen.
Dessa behov varierar inte med konjunkturen. Antalet berörda personer är
för närvarande ca 350. För att bereda ekonomiskt utrymme för denna volym
samt för att ge möjlighet till en vidareutveckling under nästa budgetår bör
enligt propositionen ges ytterligare möjlighet till överföring av medel från
beredskapsarbeten med 30 milj. kr., dvs. totalt en överföring om 40 milj. kr.
budgetåret 1988/89.

AMS har till regeringen anfört att man önskar att viss del av anslagsposten
beredskapsarbeten skall kunna användas för riktade insatser för att möta
lokala och regionala problem som uppkommer under året. Härav bör vissa
medel få användas för regionala insatser i enlighet med det regelsystem som
gäller för östra Norrbottenprojektet. Detta förslag har inte vunnit gehör i
kompletteringspropositionen.

Frågan om AMS möjligheter att disponera beredskapsmedel för regionala
projekt behandlas i motion 1987/88: A51 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta
Winberg (båda s). I motionen erinras om det besvärliga läget på
arbetsmarknaden i Strömsunds kommun och då speciellt i Hoting-Fjällsjöområdet.
Länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen och
lokala utvecklingsgrupper har därför inlett ett samarbete för framtagande av
ett program för utveckling i området. Motionärerna föreslår mot denna
bakgrund att särskilda insatser görs för att programmet skall kunna
förverkligas. AMS bör därför av tillgängliga medel få disponera 50 milj. kr.
till regionala insatser i enlighet med det regelsystem som gäller i östra
Norrbotten.

Utskottet är medvetet om behovet av särskilda insatser i bl.a. Strömsunds
kommun. Utskottet anser emellertid att medel härför bör kanaliseras via de
reguljära anslagen. Som framhålls i propositionen ger den uppsättning av
åtgärder som AMS förfogar över utrymme för insatser över ett brett
spektrum. Ett flexibelt utnyttjande av de enskilda åtgärderna bör kunna
skapa möjligheter för regionala insatser med betydande tyngd och varierat
innehåll. Insatserna mot långtidsarbetslöshet kan vidare - som anförs i
propositionen - utnyttjas med betydande frihet. Utskottet vill härutöver
erinra om att länsstyrelsen i Jämtlands län under innevarande budgetår för
regionala utvecklingsinsatser disponerar 90 milj. kr., en ökning med 29 milj.
kr. jämfört med föregående budgetår. Dessa medel bör kunna komma till
användning vid ett förverkligande av det nämnda programmet för det
aktuella området i Strömsunds kommun.

Det försök som görs i östra Norrbotten med en friare användning av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna får ses mot bakgrund av det särskilt
utsatta läget i länet. Utskottet är sålunda inte berett förorda att man går
vidare med liknande försök i andra län. Motionen avstyrks därför.

Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp frågan om omfattningen pä
insatserna för beredskapsarbeten. I centerpartiets partimotion 1987/88:Fi24
erinras om att partiet i samband med budgetpropositionen föreslog att man
med tanke på de stora reservationerna borde kunna minska anslaget till
beredskapsarbeten med 300 milj. kr. Detta behandlades enligt motionärerna
positivt av riksdagen och föranleder enligt motionärerna att regeringen nu
aviserar en minskning av anslaget med 200 milj. kr. Motionärerna anför

AU 1987/88:22

slutligen att man står fast vid sitt yrkande från i januari, varför medelsanvisningen
bör räknas ned med 300 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla följande. När det först
gäller den av motionärerna nämnda reservationen konstaterade utskottet
tidigare i år i betänkandet AU 1987/88:11 bl.a. att det inom ramen för
arbetsmarknadsverkets pågående översyn av ekonomiredovisningen framkommit
att reservationen på anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder visat
sig vara större än vad som tidigare beräknats. Den ointecknade delen visade
sig vara 370 milj. kr. större än vad som tidigare antagits. Utskottet redovisar
emellertid i det nämnda betänkandet att man inhämtat att regeringen
återfört motsvarande medel till statskassan.

När det sedan gäller arbetsmarknadsministerns i den föreliggande propositionen
framförda avsikt att senare föreslå regeringen att reducera medlen för
beredskapsarbeten baseras detta - som redovisats ovan - främst på den höga
efterfrågan på arbetskraft och den sannolikt ytterligare minskningen av
arbetslösheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi24 i aktuell del.

Utskottet har sammanfattningsvis inte något att erinra mot vad som anförs
i propositionen i avsnittet om sysselsättningsskapande åtgärder. Till frågan
om särskilda insatser för flyktingar och invandrare återkommer utskottet i
följande avsnitt.

Flyktingar och invandrare

Flyktingars och andra invandrares problem på arbetsmarknaden skall enligt
gällande invandrarpolitiska riktlinjer främst lösas genom den allmänna
arbetsmarknadspolitiken. Detta innebär att befintliga arbetsmarknadsåtgärder
skall utnyttjas i den service som ges. Därutöver är det nödvändigt att
initiera aktiva vägledningsinsatser och att prioritera flyktingar i förmedlingsarbetet.
I dagens situation är det enligt propositionen nödvändigt att
dessutom tillgripa speciella insatser för flyktingar och övriga invandrare.
Syftet skall vara att underlätta flyktingars och invandrares inträde på
arbetsmarknaden så att de utan onödig tidspillan kan bli självförsörjande.

Utgångspunkten för insatserna skall enligt propositionen vara att målet om
arbete åt alla står fast oavsett ursprung och medborgarskap. Invandrarnas
kunskaper och arbetskapacitet skall tillvaratas för utvecklingen av vår
ekonomi och vårt samhälle. Det framhålls vidare att förutsättningarna att
inlemma invandrare i det svenska arbetslivet - mot bakgrunden av den för
närvarande stora efterfrågan på arbetskraft - torde vara gynnsammare än
under flera år.

Ett stort antal flyktingar och invandrare saknar arbete trots att de under
lång vistelse i landet tillägnat sig kunskaper i svenska och om det svenska
samhället. Samtidigt uttalar allt fler företag, främst inom industrin, önskemål
om arbetskraftsinvandring till Sverige. Mot den angivna bakgrunden förelås i
propositionen att 16 milj. kr. anvisas för bidrag till arbetsgivare som
tillhandahåller utbildning åt nyanställda flyktingar och invandrare. Förordningen
(1987:514) om bidrag till utbildning i företag skall gälla i tillämpliga
delar men något krav på motprestation bör inte ställas.

AU 1987/88:22

Det framhålls vidare att det största hindret för flyktingar och invandrare
att komma ut på svensk arbetsmarknad är att det saknas en enhetlig, smidig
och administrativt enkel finansieringsform för arbetslivskontakter. Tidigare
erfarenheter har visat att värvning av utbildning och arbetspraktik är en bra
metod att få sådana kontakter. Erfarenheter från arbetsmarknadsprojekt för
invandrare i kommunerna Malmö, Norrköping, Södertälje och Örebro har
visat att metoden att varva utbildning och arbetslivskontakter har givit
positivt resultat.

I propositionen föreslås att 22 milj. kr. avsätts för en försöksverksamhet
som skall underlätta för flyktingar och invandrare att erhålla ett arbete och
stärka deras ställning på arbetsmarknaden. En åtgärd som föreslås ingå i
försöksverksamheten är ett förhöjt rekryteringsstöd som får användas när en
arbetsgivare anställer en flykting eller invandrare och som under de första sex
månaderna låter personen i fråga varva sfi-undervisning med arbete.
Statsbidraget bör få utgå med högst 85 % av den totala lönekostnaden.
Medlen bör vidare bl.a. kunna användas för en fortsatt försöksverksamhet i
de fyra ovannämnda kommunerna samt i Stockholms län. Inom försöksverksamhetens
ram bör medlen även få användas för vidareutveckling av
samverkan mellan kommuner, myndigheter och parterna. Samråd med de
fackliga organisationerna skall ske i samband med anställningarna. Det bör
enligt propositionen ankomma på regeringen att uforma de närmare
föreskrifterna härför.

Ansvaret för verksamheten skall enligt förslaget åligga arbetsmarknadsverket
i kontinuerlig samverkan med de kommunala myndigheterna och de
fackliga organisationerna. Detta gäller särskilt uppföljningen och utvärderingen
av projektet liksom planeringen för den enskilda flyktingens fortsatta
sysselsättning efter projekttidens utgång. Av de föreslagna medlen föreslås
200 000 kr. få användas för en utvärdering av försöksverksamheten som bör
ha till syfte att ge förslag till metodutveckling i förmedlingsarbetet med
flyktingar och invandrare.

I motion 1987/88: A53 av Rune Backlund m.fl. (c) framhålls att de förslag
till åtgärder som redovisas i propositionen inte löser de mera djupgående
problemen när det gäller flyktingars utslussning på arbetsmarknaden. De
föreslår därför ytterligare åtgärder i syfte att främja flyktingars möjligheter till
arbete. Det gäller bl.a. möjligheterna för flyktingar att få sin utbildning
värderad i Sverige varvid föreslås att regeringen skall framlägga förslag om
en permanent organisation som snabbt kan genomföra en värdering av
utländsk utbildning. Det gäller också möjligheterna för kommunerna att
använda statens ersättning till flyktingarnas levnadsomkostnader på ett mer
aktivt sätt. Kommunerna föreslås därvid få rätt att använda ersättningen till
att slussa ut flyktingar på arbetsmarknaden. Flyktingarna skulle därmed
snabbare komma in i det svenska samhället och slippa en lång och svår period
av sysslolöshet. Det gäller slutligen en mer aktiv roll för arbetsförmedlingen
när det gäller att skapa arbete åt flyktingar.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att man kommer till rätta
med den förhållandevis höga arbetslösheten bland utomnordiska medborgare.
För denna grupp sökande krävs - som också framhålls i propositionen -bl.a. ett brett och flexibelt system av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De

AU 1987/88:22

förslag som läggs fram i propositionen syftar bl.a. till att så snabbt som
möjligt slussa ut flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden och därigenom
bryta ett passiviserande socialbidragsberoende. Här krävs en aktiv
samverkan mellan kommuner, myndigheter, företagen, de fackliga organisationerna
m.fl. Mot bakgrund av den stora efterfrågan på arbetskraft finns det
- som anförs i propositionen - särskild anledning utgå från att företagen gör
stora ansträngningar för att introducera och rekrytera de flyktingar som finns
här eller som kommer till Sverige.

Härutöver vill utskottet när det gäller värderingen av flyktingars utländska
utbildning hänvisa till vad utskottet anfört i denna fråga för kort tid sedan i
sitt arbetsmarknadspolitiska betänkande AU 11. Där framgår bl.a. att det
inom arbetsmarknadsverket pågår ett intensivt arbete med syfte att åstadkomma
ett system där utländska utbildningar skall kunna jämföras med
motsvarande svenska.

Med hänvisning härtill - samt till de åtgärder som är aktuella på detta
område inom bl.a. social- och utbildningspolitiken och som behandlas i andra
sammanhang - avstyrker utskottet motion A53 i här aktuella delar. Vad som
anförs i propositionen i detta avsnitt tillstyrks sålunda av utskottet.

Till medelsanvisningen i anslutning till de konkreta förslagen återkommer
utskottet i det följande.

Medelsanvisningen

Utskottet har i det föregående behandlat regeringens förslag i proposition
1987/88:150 beträffande insatser i syfte att underlätta för flyktingar och
invandrare att få arbete. De konkreta förslagen förutsätter en uppräkning av
anslagen till dels arbetsmarknadsutbildning, dels sysselsättningsskapande
åtgärder.

Utskottets ställningstaganden innebär följande beträffande medelsanvisningen
till de aktuella anslagen.

Anslaget Arbetsmarknadsutbildning bör med anledning av förslaget om
särskilda insatser bland flyktingar och invandrare räknas upp med 16 milj. kr.
i förhållande till det belopp riksdagen beslutat om inför nästa budgetår i
samband med behandlingen av årets budgetproposition (AU 11).

Förslaget om bl.a. vidgad försöksverksamhet med värvning av utbildning
och arbete i syfte att underlätta placeringar av flyktingar på arbetsmarknaden
innebär att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1988/89
enligt propositionen bör räknas upp med 22 milj. kr. i förhållande till
riksdagens beslut i samband med behandlingen av budgetpropositionen (AU
11). Som redovisats i ett tidigare avsnitt har utskottet avstyrkt ett förslag från
centerpartiet i motion Fi24 beträffande omfattningen av medlen till beredskapsarbeten.
Anslaget bör sålunda räknas upp med i propositionen
föreslaget belopp.

Arbetsdomstolen

Mot bakgrund av en kraftigt ökad måltillströmning i arbetsdomstolen
föreslås att domstolen förstärks genom att antalet vice ordförande fr.o.m.
den 1 juli 1988 utökas med en till högst fyra, varav en tillfälligt skall vara

AU 1987/88:22

heltidsarbetande. Förslaget föranleder ändring i 3 kap. 1 § lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.

Förslaget har framlagts av den s.k. AD-utredningen, vilken beräknas
framlägga resultatet av sina överväganden i övrigt senare.

Utskottet tillstyrker vad som föreslås i propositionen beträffande en
förstärkning av arbetsdomstolen och den föreslagna lagändringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande AMS möjligheter att disponera beredskapsmedel för
regionala projekt

att riksdagen avslår motion 1987/88:A51,

2. beträffande omfattningen på insatserna för beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi24 yrkande 17 i motsvarande
del,

3. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner vad som anförts om ändrade regler för bidrag till utbildning
i företag,

4. beträffande ytterligare åtgärder i syfte att främja flyktingars
möjligheter till arbete

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:A53 yrkandena 2, 3 och 4,

5. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del -med tillägg till tidigare beslut 1 - under det på tionde huvudtiteln
upptagna reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1988/89 anvisar ytterligare 16 000 000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motion 1987/88:Fi24 yrkande 17 i motsvarande del -med tillägg till tidigare beslut 2 - under det på tionde huvudtiteln
upptagna reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för
budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 22 000 000 kr.,

7. att riksdagen antar det till propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

8. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del -med tillägg till tidigare beslut 3 - under det på tionde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget Arbetsdomstolen för budgetåret 1988/
89 anvisar ytterligare 420 000 kr.

Stockholm den 25 maj 1988

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

AU 1987/88:22

1 AU 1987/88:11 hemställan mom. 36

: AU 1987/88:11 hemställan mom. 50

’ AU 1987/88:15 hemställan B mom. 1

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja Exner (s), Börje
Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Sonja
Rembo (m), Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg
(vpk), Anders G Högmark (m), Isa Halvarsson (fp), Christina Pettersson (s)
och Sten Söderpalm-Berndes (m).

Reservationer

1. AMS möjligheter att disponera beredskapsmedel för
regionala projekt (mom. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Arbetssituationen, befolkningsutvecklingen och andelen arbetslösa inom
Strömsunds kommun och då speciellt Hoting-Fjällsjöområdet är mycket
besvärligt. Därför har en grupp av regionala myndigheter och lokala
intressenter utarbetat ett detaljerat program som skulle skapa förutsättningar
för att tillföra detta område arbetstillfällen.

Motionärerna framhåller särskilt att AMS i sin anslagsframställan bl.a.
föreslagit att 50 milj. kr. av medel avsatta för beredskapsarbeten skulle
användas för regionala insatser. AMS har därvid särskilt pekat på nödvändigheten
av särskilda åtgärder i Strömsunds kommun för att därigenom stärka
sysselsättningen.

Med hänsyn till det besvärliga arbetsmarknadsläget i denna Jämtlandskommun
vill utskottet ansluta sig till motionärernas förslag att AMS får
möjligheter att här göra särskilda insatser i likhet med vad som är fallet i östra
Norrbotten. AMS bör sålunda ges möjlighet att av beredskapsmedel
förverkliga de aktuella projekten. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande AMS möjligheter att disponera beredskapsmedel för
regionala projekt

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A51 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ytterligare åtgärder i syfte att främja flyktingars möjligheter
till arbete (mom. 4)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt
utskottet” och på s. 8 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är de insatser som föreslås i propositionen i
syfte att underlätta för flyktingar och invandrare att få arbete inte tillräckliga.

Utskottet ställer sig därför bakom de ytterligare förslag till åtgärder som
förs fram i motion A53 (c).

Den nuvarande organisationen och de anvisningar den ger för värdering av

AU 1987/88:22

utländsk utbildning måste ses över. Invandrare har problem med denna
utbildningsvärdering. Den utgör därför ett hinder för dem att komma ut på
arbetsmarknaden. Det måste sålunda skapas en permanent organisation som
tar hand om dessa frågor.

Som reglerna nu är utformade får kommunerna statsbidrag under viss tid
för den socialhjälp de har givit till flyktingar med uppehållstillstånd. Det är
viktigt att förhindra att dessa kommer i ett socialbidragsberoende som ju
också kan vara passiviserande. Dessa flyktingar bör därför så snart som
möjligt komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna bör - som föreslås i
motion A53 - få använda statsbidragsmedlen till att skapa arbetstillfällen för
dessa flyktingar.

Utskottet vill slutligen i likhet med motionärerna peka på betydelsen av att
arbetsförmedlingarna arbetar intensivt med dessa frågor.

Vad utskottet i anslutning till motion A53 anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ytterligare åtgärder i syfte att främja flyktingars
möjligheter till arbete

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A53 yrkandena 2, 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Omfattningen på insatserna för beredskapsarbeten (mom.

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anför:

Den bedömning som centerpartiet tidigare i år gjort beträffande behovet av
medel för beredskapsarbeten har visat sig vara riktig. Nu aviserar nämligen
arbetsmarknadsministern att de aktuella medlen kan reduceras med 200 milj.
kr. Det finns anledning utgå från att det rådande arbetsmarknadsläget
motiverar en ytterligare neddragning av medelsanvisningen till beredskapsarbeten.
Vi kommer att uppmärksamt följa utvecklingen och återkomma till
frågan under nästa riksmöte.

2. Ytterligare åtgärder i syfte att främja flyktingars möjligheter
till arbete (mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Isa
Halvarsson (fp) och Sten Söderpaim-Berndes (m) anför:

De långa väntetiderna för de asylsökande är mycket påfrestande. I allmänhet
är de asylsökande inställda på att skapa en egen framtid och försörja sig
genom eget arbete. Integreringen i samhället skulle underlättas och självkänslan
stärkas om flyktingarna ges möjlighet att göra nytta och få del av en
arbetsgemenskap. Detta skulle kunna ske genom att de asylsökande fick ett
temporärt arbetstillstånd i avvaktan på uppehållstillstånd. Dennna viktiga
fråga ankommer på socialförsäkringsutskottet att behandla. Detta utskott

AU 1987/88:22

har också nyligen i sitt betänkande SfU 1987/88:27 haft uppe frågan till AU 1987/88:22
behandling. Vi vill hänvisa härtill.

3. Arbetsmarknadsutbildning (morn. 5)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anför:

I propositionen begärs en anslagsförstärkning med 219,4 milj. kr. till ökade
kostnader för utbildningsbidrag till AMU-elever i reguljär utbildning. Vi
anser för vår del att det är mer angeläget att man först genomför en
utvärdering av användningen av utbildningsbidrag. Denna fråga behandlas i
utskottets betänkande AU 1987/88:18. Vi vill hänvisa till vår mer utförliga
redovisning av våra motiv i det betänkandet.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:371)' om rättegången i arbetstvister
att 3 kap. I § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Arbetsdomstolen består av högst Arbetsdomstolen består av högst
tre ordförande, högst tre vice ord- tre ordförande, högst fyra vice ordförande
samt sexton andra ledamö- förande samt sexton andra ledamöter.
ter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i
konkurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha
avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall Annas högst tre ersättare. Vad i
denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt
anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

AU 1987/88:22
Bilaga

1 Lagen omtryckt 1977:530.

-■ -v

‘4r_ .

i '■ ' »< j i

•i V%,’r ;

■ - ■■ ■ < : / ■ ■ 1 '■ ,

... . •. •? '• • .'i . • - f. •

%:‘V ' ,y ?(»;•>. Ilil ; —H,:. V j-j.r?J "i

■ . \ hfi,:-.' n *’ s .fy>V • 1 >: • i-i 1

»I v a » . :

• r

4:* i, V.

. #lfé: ’■

. . ;

■ fi ■' i •

.'.i .J, •'.■.,■■■< \(: ■ '

ly. t ■ . i ■?:• • ■■ ii . ' ■

■

1 i: ' ■ 'i*

**■ -.ti

' ■ I' ! .il ; j:i ; > • ' V • ' •

a #;1 fit. ■ ■ . '

r *•> *L.j»i - ,• *

?• . 1.. ■ ' iy ■ - ■ 'i- ■ r „i; i • i v:

... ■ v . ■; fa '■ . r ■ i • • • ;•,< y-y . ■

I 1 . y ’■ ■ -v ••

ryy ' fj"

■■ l ■ . - ■ ‘ , . '■ -i ■■ 1 . r-y

•' i.;.

i -

■

■ <■ #u


• 'y-- ‘ '■*» ^ ■’


>1

	a.%

Ä v- . ,, rn; y., ■ ; :

< . y

•r • '

’’ Tjiifr \5r ' -

•‘• i . i r .i; - • ■ • ' _ ‘ :• -.'.j

• :

gotmb Stockholm 1988 15390