Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet en av regeringen i proposition 1987/88:171 föreslagen ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. Förslaget är en konsekvens av tidigare beslutad ändring i lagen om allmän försäkring. I betänkandet behandlas dessutom ett tiotal motioner från den allmänna motionstiden om rätten till ledighet för olika ändamål m. m. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 7 reservationer.

Propositionen

I proposition 1987/88:171 har regeringen föreslagit riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. .

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m.'

dels att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse AU 1987/88:20

försäkring och till förkortning av ar-       allmän försäkring och till förkort-
betstiden till hälften eller till tre   ning av arbetstiden till hälften eller
fjärdedelar under tid då arbetstaga-       till tre fjärdedelar under tid dä ar-
ren uppbär halv eller Qärdedels/ö/-        betstagaren uppbär halv eller fjär-
äldrapenning.                              dedels föräldrapennlngförmån.

Kvinnliga arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. De har också rätt att vara lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna 15-9 §§.

7a§

Vad som sägs i 5 § andra stycket, 6 § andra stycket och 7 § andra stycket gäller även sådana fall då arbetstagaren på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdaren vill utöva sin rätt till ledighet men tillföljd av bestämmelserna i 4 kap. to § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte är berättigad till tillfällig föräldrapenning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Motionerna från den allmänna motionstiden 1988

1987/88;A711 av Bengt Kronblad m. fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstagares rätt till högst tio dagars ledighet per barn och år för att bidra med egen arbetsinsats i föräldrakooperativa daghem.

1987/88;A712 av Bengt Kronblad m. fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till ledighet för föreningsarbete relaterad till socialtjänsten.

1987/88: A714 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag tilll utökning av rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar och förändring av meritvärdering för vård av egna barn i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So613.

1987/88:A717 av Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att rätten för förälder att förkorta sin arbetstid till 3/4 av normal arbetsfid utsträcks till att gälla till dess barnet fyllt 12 år.

1987/88;A722 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen AU 1987/88:20 som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts angående behovet av en översyn av ledighetslagarna.

1987/88:A73l av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ledighetslagarna.

1987/88; A732 av Charlotte Branting och Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om följande ändring av 3 § lagen till rätt till ledighet för vård av barn m. m.:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse:

Arbetstagare har rätt fill ledighet Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning ledighet, dels i form av förkortning
av arbetstiden till tre fjärdedelar av av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid. Rätten till hel le- normal arbetstid. Rätten till hel le
dighet gäller till dess barnet har dighet gäller till dess barnet har
uppnått ett och ett halvt års ålder. uppnått tre års ålder. Rätten till för-
Rätten till förkortning av arbetsti- kortning av arbetstiden gäller till
den gäller till dess barnet har upp- dess barnet har uppnått åtta års ål-
nått åtta års ålder eller till den sena- der eller till den senare tidpunkt då
re tidpunkt då barnet har avslutat barnet har avslutat det första skoi
det första skolåret, året.

1987/88;A747 av Elver Jonsson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till tjänstledighet för svenskt katastrofarbete.

1987/88:A748 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagstiftningen i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet.

1987/88:A801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av problemet med omplaceringar efter föräldraledighet.

1987/88:A810 av Kersfi Johansson m. fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om diskriminering av arbetstagare på grund av föräldraledighet.

Utskottet

Utskottet behandlade i betänkandet AU 1987/88:5 olika frågor om ledighet. I detta betänkande lämnades också en redovisning över nu aktuella lagarom ledighet m. m. samt vissa statistiska uppgifter.

11 Riksdagen 1987/88. 18 saml. Nr 20

Propositionen au 1987/88:20

Enligt reglerna i 4 kap. 10 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn, som inte fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

- sjukdom eller smitta hos barnet

- sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare

- besök i samhällets förebyggande barnhälsovård eller

- vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

Dessa regler har från den I juli 1988 ändrats (prop. 1987/88:100 bil. 7, s. 33 f., SfU 16, rskr. 145) på så sätt att tillfällig föräldrapenning enligt de angivna reglerna inte längre skall lämnas för vård av barn vars levnadsålder understiger 240 dagar, annat än om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet ligger på sjukhus.

Enligt 4 § lagen (1987:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. har en arbetstagare rätt till ledighet frän sin anställning under förutsättning att han får föräldrapenning.

Uppbär arbetstagare enbart tillfällig föräldrapenning har några undantag gjorts i lagen från vissa av de krav som ställs på den som får ersättning enligt 4 §. Dessa undantag för att få ledighet är

- anställd vid företaget en viss minsta tid (5 § andra stycket)

- ledigheten får bara tas ut i ett visst antal perioder per kalenderår (6 § andra stycket)

- anmälan om önskad ledighet skall ske viss tid i förväg, om inte ledigheten föranleds av sjukdom eller smitta ( 7 § andra stycket).

Genom förändringen av 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring, för vilken redogjorts ovan, har effekten blivit - då den hemmavarande föräldern på grund av egen sjukdom hindras att vårda barnet eller vårdbehovet kunnat lösas på annat sätt - att inte heller den andre föräldern längre har rätt att åberopa reglerna om undantag i föräldraledighetslagen om anställningstid, perioder och anmälningsplikt.

Denna effekt var inte avsedd när förändringen av lagen om allmän försäkring vidtogs.

Föredragande statsrådet föreslår därför att det i lagen (1978:410) om rätt fill ledighet för vård av barn m.m. tas in en särskild paragraf, 7a §, som stadgar att det ges fortsatt möjlighet att i aktuella situationer åberopa undantagsreglerna i 5 § andra stycket, 6 § andra stycket och 7 § andra stycket i denna lag. Därjämte föreslås en smärre teknisk justering i lagen.

Utskottet har inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna ändringarna i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Motionerna om ledighet från allmänna motionstiden 1988 AU 1987/88:20

I betänkandet behandlas elva motioner om ledighetslagstiftningen.

Översyn av ledighetslagstiftningen

I två motioner begärs en översyn av ledighetslagstiftningen.

Alf Wennerfors m.fl. (m) anför i motion A731 att ledighetslagarna utan tvivel var för sig varit motiverade och har haft stor betydelse för de anställda. De har dock fört med sig problem genom en hög frånvarofrekvens. Särskilt har korttidsfrånvaron lett till stora merkostnader i form av produktions- och produktivitetsförluster. En översyn av ledighetslagarna bör komma till stånd, varvid särskild hänsyn måste tas till de ekonomiska konsekvenserna och till de förhållanden som råder i mindre företag. Översynen bör ske inom ramen för arbetet i arbetstidsutredningen.

I motion A722 av Rune Backlund m. fl. (c,m,fp) framhålls att ledighetslagarna är svårhanterliga för den enskilde arbetsgivaren. De bör därför ses över och bl. a. anpassas till de mindre företagens situation.

Utskottet behandlade så sent som i höstas liknande yrkanden om en översyn av ledighetslagarna (AU 1987/88:5 s. 5-7). Utskottet uttalade då som sin principiella ståndpunkt att man var positiv till en lagteknisk översyn av ledighetslagarna, men framhöll samtidigt att det inte fanns skäl fill en omprövning av målsättningen och intresseavvägningarna i dessa lagar. Utskottet konstaterar nu liksom tidigare att en anpassning av ledighetslagarna till de mindre företagen inte kan vara till fördel för deras möjligheter att rekrytera och behålla arbetskraft.

Utskottet har inte förändrat sin tidigare uppfattning och avstyrker därför motionerna A722 och A731.

Nya ledighetsformer

I detta avsnitt redovisas tre motioner med yrkanden om ytterligare möjligheter till ledigheter.

I motion A712 av Bengt Kronblad m.fl. (s) om rätt till ledighet för socialt föreningsarbete anförs att ett ökat föreningsengagemang är särskilt önskvärt då det har anknytning till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Erfarenheten har dock visat att de flesta föreningsmedlemmarna inte kan delta i verksamheten under dagtid. De bör därför kunna erhålla rätt till ledighet under högst tio dagar per år för föreningsarbete relaterad till socialtjänsten.

Utskottet är inte - oaktat det vällovliga syftet med förslaget - berett förorda en utvidgning av rätten till ledighet. Motionen avstyrks därför.

I motion A747 av Elver Jonsson m.fl. (fp) föreslås att regeringen får i uppdrag att lägga fram förslag angående rätt till tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet. Motionärerna framhåller att frivilligorganisationer som Röda korset m. fl. har organiserat personalgrupper som snabbt kan rycka in vid katastroftillfällen. Då insatserna ofta är korttidsuppdrag kan det inte begäras att de personer som arbetar måste säga upp

sina anställningar. Staten har gjort långtgående medgivanden beträffande AU 1987/88:20 rätten fill tjänstledighet för statsanställda, medan möjligheterna på andra delar av arbetsmarknaden begränsas till olika rekommendationer om tjänstledighet. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag om rätt för anställda på hela arbetsmarknaden till tjänstledighet för svenskt katastrofarbete.

Utskottet behandlade ett liknade yrkande i höstas (AU 1987/88:5). Utskottet ansåg därvid att det med hänvisning till de möjligheter som redan i dag föreligger till tjänstledighet vid biståndsverksamhet av olika slag inte var påkallat att införa en lagstadgad rätt till ledighet för tjänstgöring inom katastrofbiståndet. Utskottet har samma uppfattning i dag varför motionen avstyrks.

I motion A748 av Börje Hörnlund m.fl. (c) om ledighet för anhörigvård anförs att det måste vara en strävan från samhällets sida att göra det lättare för äldre, sjuka och handikappade att bo kvar i hemmet om de så önskar. Detta förutsätter emellertid bl.a. att anhörigvårdarna ges möjligheter till ledighet för vårduppgiften. Rätten till tjänsfiedighet för ahhörigvård bör därför lagfästas.

Frågor som hänger samman med anhörigvård bereds för närvarande i regeringens kansli. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Föräldraledighet

I tre motioner föreslås en förlängning av småbarnsföräldrarnas rätt till ledighet.

I motionerna A714 av Alf Svensson (c), A732 av Charlotte Branfing och Daniel Tarschys (båda fp) och A748 av Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslås att föräldrarnas lagstadgade rätt till tjänstledighet för vård av barn skall förlängas till tre år.

Frågan om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn bereds i regeringens kansli. Med hänvisning härtill och till det pågående arbetet i arbetstids-utredningen avstyrks motionerna.

Frågan om rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar tas upp i motion A717 av Kerstin Göthberg (c) Samhället bör enligt motionen ge föräldrar större möjlighet att kombinera förvärvsarbete med omsorg om sina barn. Därför bör rätten för föräldrar att förkorta sin arbetstid fill 3/4 av normal arbetstid utsträckas att gälla till dess barnet fyllt tolv år.

Som ovan nämnts bereds hithörande frågor för närvarande i regeringens kansli. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion A711 av Bengt Kronblad m. fl. (s) om medverkan på föräldra-kooperativa daghem anförs att fler föräldrar skulle kunna delta i dessa daghems arbete om de kunde få rätt till ledighet för det arbete som en förälder är förpliktad att utföra i de kooperafiva daghemmen. Därför bör arbetstagare fä rätt till högst tio dagars ledighet per barn och år för att bidra med egen arbetsinsats i föräldrakooperativa daghem.

Utöver den ledighet som föräldraledighetslagen medger har förälder rätt till ledighet för dag dä de uppbär föräldrapenning. Utskottet anser att motionens ledighetskrav i första hand bör prövas i samband med en fort-

satt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Som ovan redovisats bereds frågor AU 1987/88:20 som hänger samman med föräldrars rätt till ledighet för närvarande i regeringens kansli. Motionen avstyrks med hänvisning härfill.

Två mofioner tar upp frågan om diskriminering i samband med föräldraledighet.

I motion A801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) anförs att det då och då förekommer uppgifter om att föräldrar som utnyttjat föräldraledighetslagens möjligheter blivit omplacerade när de kommit tillbaka till sin arbetsplats. Enligt motionen är det därför angeläget att regeringen låter göra en kartläggning om förekomsten av omplacering efter föräldraledighet. Om det visar sig vara nödvändigt bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.

Även i motion A810 av Kersfi Johansson m.fl. (c) yrkas på åtgärder mot diskriminering på grund av föräldraledighet. Motionärerna anför att det händer att kvinnor när de återvänder till sitt arbete efter föräldraledigheten får lägre tjänst och begränsad möjlighet till högre tjänst. Därför bör regeringen vidta erforderliga åtgärder för att genom information och direktkontakter med arbetsgivare ändra attityderna.

Liknande yrkanden behandlades av utskottet senast i betänkandet AU 1987/88:5 s. 10-11. Vid detta tillfälle lämnades en utföriig redovisning av lagreglerna mot trakasserande omplaceringar. Problemet har också tagits upp i departementspromemorian Förstärkt rätt till föräldraledighet (Ds A 1987:6). Slutligen kan nämnas att Arbetslivscentrum beviljats medel för en treårig studie av hur föräldraledighetslagen tillämpas på arbetsmarknaden, varvid bl.a. den här aktuella frågan skall behandlas. Med hänvisning till det anförda samt till den aviserade propositionen om rätten till föräldraledighet bör motionerna A801 och A810 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i föräldraledighetslagstiftningen

att riksdagen antar det i proposition 1987/88; 171 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för värd av barn m.m.,

2. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen

att riksdagen avslår mofionerna 1987/88;A722 och 1987/88:A731 yrkande 35,

3. beträffande rätt till ledighet för socialt föreningsarbete att riksdagen avslår motion 1987/88: A712,

4. beträffande tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet

att riksdagen avslår motion 1987/88: A747,

5. beträffande ledighet för anhörigvård

att riksdagen avslår motion 1987/88: A748 yrkande 3,

6- beträffande förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet

aU riksdagen avslår motionerna 1987/88:A714, 1987/88:A732 och AU 1987/88:20 1987/88:A748 yrkande 4,

7. beträffande rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräld
rar

au riksdagen avslår motion 1987/88; A717,

8. beträffande medverkan på föräldrakooperativa daghem att riksdagen avslår motion 1987/88: A711,

9. beträffande diskriminering i samband med föräldraledighet att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :A801 yrkande 17 och 1987/88:A810 yrkande 7.

Stockholm den 17 maj 1988

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stälberg (s), Alf Wennerfors (m), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c) och Sten Söderpalm-Berndes (m).

Reservationer

1. Översyn av ledighetslagstiftningen (mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c) och Sten Söderpalm-Berndes (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som böljar med "Utskottet behandlade" och slutarmed "A722 och A73r' bort haföljande lydelse:

Under 1970-talet vidgades möjligheterna att vara tjänstledig från arbetet. Det gäller bl.a. den successivt utvidgade föräldraförsäkringen, rätten till deltidsarbete för småbarnsföräldrar, rätten till ledighet för studier, facklig verksamhet m.m. En större valfrihet och välfärd skulle skapas genom lagarna. Lagarna har utan tvivel var för sig varit motiverade och haft stor betydelse för de anställda. Lagstiftningen har dock inneburit problem, inte minst för de mindre företagen som upplever lagarna som både svårförståeliga och svärhanteriiga. Mot denna bakgrund påbörjades i början av 1980-talet en översyn av de olika ledighetslagarna. Utredningsarbetet har emellertid legat nere sedan år 1982.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att översynsarbetet nu återupptas och fullföljs i anslutning fill arbetstidskommitténs uppdrag. Arbetet bör resultera i en bedömning av de samlade effekterna av de olika ledighetslagarna. Särskilt bör beaktas ledighetslagarnas inverkan på de mindre företagen. Slufiigen bör framhållas att ledighet för

värd av barn bör ges hög prioritet vid en avvägning mellan de olika AU 1987/88:20 ledighetsformerna. Vad utskottet anfört i anslutning till de här aktuella motionerna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse; 2. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88;A722 och 1987/88;A731 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet
(mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motionen avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att de svenska biståndsinsatserna inte hindras av svårigheter att rekrytera erforderlig personal. Utskottet instämmer i att tjänstledighetsfrägan är en betydelsefull faktor för att bistånds- och katastrofarbete skall fungera rationellt. Staten har av det skälet när det gäller sina egna anställda gjort långtgående medgivanden beträffande tjänstledighet för biståndsarbete. På andra delar av arbetsmarknaden föreligger olika rekommendationer om tjänstledighet för biståndsarbete. Detta är positivt men inte tillräckligt för att frivilligorganisationerna m. fl. skall kunna rekrytera kvalificerad personal. Med hänsyn till vikten av att biständs- och katastrofarbetet fungerar utan onödiga störningar anser utskottet att hela arbetsmarknaden bör omfattas av samma regler när det gäller möjligheterna till tjänstledighet.

Regeringen bör dätför överväga de åtgärder som behövs för att rätten till tjänstledighet skall kunna realiseras och återkomma till riksdagen i frågan.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse;

4. beträffande tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88;A747 som sin meningger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ledighet för anhörigvård (mom. 5)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Frågor som" och slutar med "avstyrks motionen." bort ha följande lydelse:

Det finns i dag en bred enighet om att inriktningen på samhällets insatser för äldre, sjuka och handikappade måste utformas sä att det blir lättare för

dem som så önskar att bo kvar i sin vanliga hemmiljö. Det främsta skälet är AU 1987/88:20

att de flesta människor har en önskan att få bo hemma fast de är gamla,

sjuka och handikappade. Därtill kommer det samhällsekonomiska skälet

att en sådan vårdform är billigare än institutionsvärd. Vård i hemmet

förutsätter i många fall att det finns anhöriga som ställer upp och hjälper till

med vård och tillsyn.

De som vårdar anhöriga är dock en eftersatt grupp. För mänga är det svårt att få ledigt. Vissa arbetstagare har t. o. m. varit tvungna att sluta sina arbeten för att kunna värda sina anhöriga.

Utskottet vill betona att det både av medmänskliga och samhällsekonomiska skäl är angeläget att stödja de anhörigas möjligheter att vårda sina gamla, sjuka och handikappade i hemmet. Ett viktigt steg i den riktningen är att införa den lagfästa rätt till tjänstledighet för anhörigvärd som förordas i motionen. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till erforderiig lagtext. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande ledighet för anhörigvård att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A748 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet (mom. 6)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks motionerna." bort haföljande lydelse:

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina anställningar till dess barnet har uppnätt en ålder av ett och ett halvt år. Mänga föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet. Skälen är bl.a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att vistas i sin hemmiljö. Det kan också vara sä att barnomsorgen är otillräckligt utbyggd i kommunen.

För de statsanställda finns, om särskilda skäl föreligger, möjlighet att få föriängd tjänstledighet till dess barnen fyllt tre år [tjänstledighetsförordning (1984; 111) 8 §]. Liknande möjligheter bör utsträckas till övriga delar av arbetsmarknaden och samtidigt göras mer generella.

Med hänsyn till att det i detta fall är fräga om planerad ledighet finns som regel en vikarie som är insatt i det aktuella arbetet. Därför bör företagens möjligheter att driva verksamheten rationellt inte påverkas.

Utskottet biträder motionsförslagen om att rätten till hel ledighet för småbarnsföräldrar skall gälla tills barnet har fyllt tre år. Det bör i anslutning till de aktuella motionerna uppdras åt regeringen att återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse; AU 1987/88:20

6. beträffande förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet

att riksdagen med bifall fill motionerna 1987/88:A714, 1987/88;A732 och 1987/88;A748 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
(mom. 7)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Som ovan" och slutar med "avstyrks motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A717 (c) att samhället bör ge föräldrarna större möjligheter att kombinera förvärvsarbete med omsorg om sina barn. 1 enlighet med motionens förslag bör därför rätten för föräldrar att förkorta sin arbetstid till 3/4 av normal arbetsfid utsträckas att gälla till dess barnet har fyllt tolv år. Regeringen bör återkomma till riksdagen med erforderligt lagförslag härom.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

beträffande rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A717 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Medverkan på föräldrakooperativa daghem (mom. 8)-
motiveringen;

under förutsättning av bifall till reservation 1

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Kersfi Johansson (c), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c) och Sten Söderpalm-Berndes (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utöver den" och pä s. 7 slutar med "hänvisning härfill" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först uttala att det finns anledning till restriktivitet när det gäller nya ledighetsformer. Det föreliggande förslaget bör sålunda vägas mot andra krav i arbetstidshänseende. Det sagda innebär att det av motionärerna framförda önskemålet om ledighet för daghemsmedverkan bör prövas i samband med en samlad översyn av ledighetslagarna som utskottet i det föregående har förordat.

Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

7. Diskriminering i samband med föräldraledighet (mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Liknande

yrkanden" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort haföljande lydelse: 11

En arbetstagare behöver efter föräldraledighet inte acceptera någon AU 1987/88:20 annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten. Arbetstagaren behöver inte heller enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. foga sig i någon försämring av arbetsförhållandena i annan mån än vad som följer av uppehållet i arbetet.

Trots detta inträffar att kvinnor när de återvänder till sitt arbete efter föräldraledigheten inte erhåller samma eller liknande arbetsuppgifter som tidigare. De kan t. o. m. få lägre tjänst och minskade möjligheter till avancemang.

Utskottet vill stryka under nödvändigheten av att regeringen skyndsamt överväger hur man skall komma till rätta med detta problem. Detta bör med tillstyrkan av de aktuella motionerna ges regeringen till känna.

Je/i att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse;

9. beträffande diskriminering i samband med föräldraledighet att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88;A801 yrkande 17 och 1987/88;A810 yrkande 7 som sin mening ger till känna vad utskottet anfört.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988 ' '" 12