Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1987/88:20

om ledighet 1987/88:20

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet en av regeringen i proposition
1987/88:171 föreslagen ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn m. m. Förslaget är en konsekvens av tidigare beslutad ändring
i lagen om allmän försäkring. I betänkandet behandlas dessutom ett tiotal
motioner från den allmänna motionstiden om rätten till ledighet för olika
ändamål m. m. Samtliga motioner avstyrks. Till betänkandet har fogats 7
reservationer.

Propositionen

I proposition 1987/88:171 har regeringen föreslagit riksdagen att anta förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn m. m.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn m. m.1
dels att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §2

Utöver vad som följer av 1 och
3 §§ har arbetstagare rätt till hel ledighet
under tid då arbetstagaren
uppbär hel föräldrapenning enligt 4
kap. lagen (1962:381) om allmän

Föreslagen lydelse

Utöver vad som följer av 1 och
3 §§ har arbetstagare rätt till hel ledighet
under tid då arbetstagaren
uppbär hel föräldrapenningförmån
enligt 4 kap. lagen (1962:381) om

1 Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1985:90.

I Riksdagen 1987/88. 18 sami. Nr 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse AU 1987/88:20

försäkring och till förkortning av ar- allmän försäkring och till förkort betstiden

till hälften eller till tre ning av arbetstiden till hälften eller

fjärdedelar under tid då arbetstaga- till tre fjärdedelar under tid då arrén
uppbär halv eller fjärdedels för- betstagaren uppbär halv eller fjär äldrapenning.

dedels föräldrapenningförmån.

Kvinnliga arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med
barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för
nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. De har också rätt att vara
lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna
i 5—9 §§.

7a §

Vad som sägs i 5 § andra stycket,

6 § andra stycket och 7 § andra
stycket gäller även sådana fall då
arbetstagaren på grund av sjukdom
eller smitta hos den ordinarie vårdaren
vill utöva sin rätt till ledighet
men till följd av bestämmelserna i 4
kap. 10 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
inte är berättigad till tillfällig föräldrapenning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Motionerna från den allmänna motionstiden 1988

1987/88: A711 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstagares
rätt till högst tio dagars ledighet per barn och år för att bidra med egen
arbetsinsats i föräldrakooperativa daghem.

1987/88: A712 av Bengt Kronblad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till ledighet
för föreningsarbete relaterad till socialtjänsten.

1987/88:A714 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag tilli utökning av rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar
och förändring av meritvärdering för vård av egna barn i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So613.

1987/88:A717 av Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
rätten för förälder att förkorta sin arbetstid till 3/4 av normal arbetstid
utsträcks till att gälla till dess barnet fyllt 12 år.

1987/88:A722 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
behovet av en översyn av ledighetslagarna.

1987/88:A731 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ledighetslagarna.

1987/88:A732 av Charlotte Branting och Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om följande ändring av 3 § lagen till rätt till ledighet för
vård av barn m. m.:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse:

Arbetstagare har rätt till ledighet Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel för vård av barn dels i form av hel

ledighet, dels i form av förkortning ledighet, dels i form av förkortning

av arbetstiden till tre fjärdedelar av av arbetstiden till tre fjärdedelar av

normal arbetstid. Rätten till hel le- normal arbetstid. Rätten till hel ledighet
gäller till dess barnet har dighet gäller till dess barnet har

uppnått ett och ett halvt års ålder. uppnått tre års ålder. Rätten till för Rätten

till förkortning av arbetsti- kortning av arbetstiden gäller till

den gäller till dess barnet har upp- dess barnet har uppnått åtta års ål nått

åtta års ålder eller till den sena- der eller till den senare tidpunkt då

re tidpunkt då barnet har avslutat barnet har avslutat det första skol det

första skolåret. året.

1987/88:A747 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till
tjänstledighet för svenskt katastrofarbete.

1987/88:A748 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagstiftningen
i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om förlängning av
småbarnsföräldrars rätt till ledighet.

1987/88:A801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av problemet
med omplaceringar efter föräldraledighet.

1987/88: A810 av Kersti Johansson m. fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om diskriminering av arbetstagare på grund av föräldraledighet.

Utskottet

Utskottet behandlade i betänkandet AU 1987/88:5 olika frågor om ledighet.
I detta betänkande lämnades också en redovisning över nu aktuella
lagar om ledighet m. m. samt vissa statistiska uppgifter.

AU 1987/88:20

11 Riksdagen 1987/88.18 sami. Nr 20

Propositionen

AU 1987/88:20

Enligt reglerna i 4 kap. 10 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn,
som inte fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med

— sjukdom eller smitta hos barnet

— sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare

— besök i samhällets förebyggande barnhälsovård eller

— vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker
läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna under förutsättning
att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

Dessa regler har från den 1 juli 1988 ändrats (prop. 1987/88:100 bil. 7, s.
33 f., SfU 16, rskr. 145) på så sätt att tillfällig föräldrapenning enligt de
angivna reglerna inte längre skall lämnas för vård av barn vars levnadsålder
understiger 240 dagar, annat än om tillsynen av barnet är stadigvarande
ordnad eller om barnet ligger på sjukhus.

Enligt 4 § lagen (1987:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. har
en arbetstagare rätt till ledighet från sin anställning under förutsättning att
han får föräldrapenning.

Uppbär arbetstagare enbart tillfällig föräldrapenning har några undantag
gjorts i lagen från vissa av de krav som ställs på den som får ersättning
enligt 4 §. Dessa undantag för att få ledighet är

— anställd vid företaget en viss minsta tid (5 § andra stycket)

— ledigheten får bara tas ut i ett visst antal perioder per kalenderår (6 §
andra stycket)

— anmälan om önskad ledighet skall ske viss tid i förväg, om inte ledigheten
föranleds av sjukdom eller smitta (7 § andra stycket).

Genom förändringen av 4 kap. 10 § lagen om allmän försäkring, för
vilken redogjorts ovan, har effekten blivit — då den hemmavarande föräldern
på grund av egen sjukdom hindras att vårda barnet eller vårdbehovet
kunnat lösas på annat sätt - att inte heller den andre föräldern längre har
rätt att åberopa reglerna om undantag i föräldraledighetslagen om anställningstid,
perioder och anmälningsplikt.

Denna effekt var inte avsedd när förändringen av lagen om allmän
försäkring vidtogs.

Föredragande statsrådet föreslår därför att det i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn m. m. tas in en särskild paragraf, 7a §, som
stadgar att det ges fortsatt möjlighet att i aktuella situationer åberopa
undantagsreglerna i 5 § andra stycket, 6 § andra stycket och 7 § andra
stycket i denna lag. Därjämte föreslås en smärre teknisk justering i lagen.

Utskottet har inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna
ändringarna i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Motionerna om ledighet från allmänna motionstiden 1988

I betänkandet behandlas elva motioner om ledighetslagstiftningen.

Översyn av ledighetslagstiftningen

I två motioner begärs en översyn av ledighetslagstiftningen.

Alf Wennerfors m.fl. (m) anför i motion A731 att ledighetslagama utan
tvivel var för sig varit motiverade och har haft stor betydelse för de
anställda. De har dock fört med sig problem genom en hög frånvarofrekvens.
Särskilt har korttidsfrånvaron lett till stora merkostnader i form av
produktions- och produktivitetsförluster. En översyn av ledighetslagama
bör komma till stånd, varvid särskild hänsyn måste tas till de ekonomiska
konsekvenserna och till de förhållanden som råder i mindre företag. Översynen
bör ske inom ramen för arbetet i arbetstidsutredningen.

I motion A722 av Rune Backlund m. fl. (c,m,fp) framhålls att ledighetslagarna
är svårhanterliga för den enskilde arbetsgivaren. De bör därför ses
över och bl. a. anpassas till de mindre företagens situation.

Utskottet behandlade så sent som i höstas liknande yrkanden om en
översyn av ledighetslagama (AU 1987/88:5 s. 5-7). Utskottet uttalade då
som sin principiella ståndpunkt att man var positiv till en lagteknisk översyn
av ledighetslagama, men framhöll samtidigt att det inte fanns skäl till
en omprövning av målsättningen och intresseavvägningama i dessa lagar.
Utskottet konstaterar nu liksom tidigare att en anpassning av ledighetslagama
till de mindre företagen inte kan vara till fördel för deras möjligheter
att rekrytera och behålla arbetskraft.

Utskottet har inte förändrat sin tidigare uppfattning och avstyrker därför
motionerna A722 och A731.

Nya ledighetsformer

I detta avsnitt redovisas tre motioner med yrkanden om ytterligare möjligheter
till ledigheter.

I motion A712 av Bengt Kronblad m.fl. (s) om rätt till ledighet för
socialt föreningsarbete anförs att ett ökat föreningsengagemang är särskilt
önskvärt då det har anknytning till socialtjänsten, hälso- och sjukvården
eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Erfarenheten har dock visat
att de flesta föreningsmedlemmarna inte kan delta i verksamheten under
dagtid. De bör därför kunna erhålla rätt till ledighet under högst tio dagar
per år för föreningsarbete relaterad till socialtjänsten.

Utskottet är inte - oaktat det vällovliga syftet med förslaget - berett
förorda en utvidgning av rätten till ledighet. Motionen avstyrks därför.

I motion A747 av Elver Jonsson m. fl. (fp) föreslås att regeringen får i
uppdrag att lägga fram förslag angående rätt till tjänstledighet för medverkan
i det svenska katastrofbiståndet. Motionärerna framhåller att frivilligorganisationer
som Röda korset m. fl. har organiserat personalgrupper som
snabbt kan rycka in vid katastroftillfällen. Då insatserna ofta är korttidsuppdrag
kan det inte begäras att de personer som arbetar måste säga upp

AU 1987/88:20

sina anställningar. Staten har gjort långtgående medgivanden beträffande
rätten till tjänstledighet för statsanställda, medan möjligheterna på andra
delar av arbetsmarknaden begränsas till olika rekommendationer om
tjänstledighet. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag om rätt för anställda
på hela arbetsmarknaden till tjänstledighet för svenskt katastrofarbete.

Utskottet behandlade ett liknade yrkande i höstas (AU 1987/88:5). Utskottet
ansåg därvid att det med hänvisning till de möjligheter som redan i
dag föreligger till tjänstledighet vid biståndsverksamhet av olika slag inte
var påkallat att införa en lagstadgad rätt till ledighet för tjänstgöring inom
katastrofbiståndet. Utskottet har samma uppfattning i dag varför motionen
avstyrks.

I motion A748 av Boije Hörnlund m. fl. (c) om ledighet för anhörigvård
anförs att det måste vara en strävan från samhällets sida att göra det lättare
för äldre, sjuka och handikappade att bo kvar i hemmet om de så önskar.
Detta förutsätter emellertid bl. a. att anhörigvårdama ges möjligheter till
ledighet för vårduppgiften. Rätten till tjänstledighet för anhörigvård bör
därför lagfästas.

Frågor som hänger samman med anhörigvård bereds för närvarande i
regeringens kansli. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Föräldraledighet

I tre motioner föreslås en förlängning av småbarnsföräldrarnas rätt till
ledighet.

I motionerna A714 av Alf Svensson (c), A732 av Charlotte Branting och
Daniel Tarschys (båda fp) och A748 av Boije Hörnlund m. fl. (c) föreslås
att föräldrarnas lagstadgade rätt till tjänstledighet för vård av barn skall
förlängas till tre år.

Frågan om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn bereds i regeringens
kansli. Med hänvisning härtill och till det pågående arbetet i arbetstidsutredningen
avstyrks motionerna.

Frågan om rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar tas upp i
motion A717 av Kerstin Göthberg (c) Samhället bör enligt motionen ge
föräldrar större möjlighet att kombinera förvärvsarbete med omsorg om
sina barn. Därför bör rätten för föräldrar att förkorta sin arbetstid till 3/4 av
normal arbetstid utsträckas att gälla till dess barnet fyllt tolv år.

Som ovan nämnts bereds hithörande frågor för närvarande i regeringens
kansli. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion A711 av Bengt Kronblad m. fl. (s) om medverkan på föräldrakooperativa
daghem anförs att fler föräldrar skulle kunna delta i dessa
daghems arbete om de kunde få rätt till ledighet för det arbete som en
förälder är förpliktad att utföra i de kooperativa daghemmen. Därför bör
arbetstagare få rätt till högst tio dagars ledighet per barn och år för att bidra
med egen arbetsinsats i föräldrakooperativa daghem.

Utöver den ledighet som föräldraledighetslagen medger har förälder rätt
till ledighet för dag då de uppbär föräldrapenning. Utskottet anser att
motionens ledighetskrav i första hand bör prövas i samband med en fort -

AU 1987/88:20

satt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Som ovan redovisats bereds frågor
som hänger samman med föräldrars rätt till ledighet för närvarande i
regeringens kansli. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

Två motioner tar upp frågan om diskriminering i samband med föräldraledighet.

I motion A801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) anförs att det då och då
förekommer uppgifter om att föräldrar som utnyttjat föräldraledighetslagens
möjligheter blivit omplacerade när de kommit tillbaka till sin arbetsplats.
Enligt motionen är det därför angeläget att regeringen låter göra en
kartläggning om förekomsten av omplacering efter föräldraledighet. Om
det visar sig vara nödvändigt bör regeringen återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärder.

Även i motion A810 av Kersti Johansson m. fl. (c) yrkas på åtgärder mot
diskriminering på grund av föräldraledighet. Motionärerna anför att det
händer att kvinnor när de återvänder till sitt arbete efter föräldraledigheten
får lägre tjänst och begränsad möjlighet till högre tjänst. Därför bör regeringen
vidta erforderliga åtgärder för att genom information och direktkontakter
med arbetsgivare ändra attityderna.

Liknande yrkanden behandlades av utskottet senast i betänkandet AU
1987/88:5 s. 10—11. Vid detta tillfälle lämnades en utförlig redovisning av
lagreglerna mot trakasserande omplaceringar. Problemet har också tagits
upp i departementspromemorian Förstärkt rätt till föräldraledighet (Ds A
1987:6). Slutligen kan nämnas att Arbetslivscentrum beviljats medel för en
treårig studie av hur föräldraledighetslagen tillämpas på arbetsmarknaden,
varvid bl. a. den här aktuella frågan skall behandlas. Med hänvisning till
det anförda samt till den aviserade propositionen om rätten till föräldraledighet
bör motionerna A801 och A810 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar iföräldraledighetslagstiftningen

att riksdagen antar det i proposition 1987/88:171 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn m. m.,

2. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: A722 och 1987/88:A731 yrkande
35,

3. beträffande rätt till ledighet för socialt föreningsarbete
att riksdagen avslår motion 1987/88: A712,

4. beträffande tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet att

riksdagen avslår motion 1987/88: A747,

5. beträffande ledighet för anhörigvård

att riksdagen avslår motion 1987/88: A748 yrkande 3,

6. beträffande förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet -

AU 1987/88:20

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A714, 1987/88:A732 och
1987/88:A748 yrkande 4,

7. beträffande rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar att

riksdagen avslår motion 1987/88: A717,

8. beträffande medverkan på föräldrakooperativa daghem
att riksdagen avslår motion 1987/88: A711,

9. beträffande diskriminering i samband med föräldraledighet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A801 yrkande 17 och
1987/88:A810 yrkande 7.

Stockholm den 17 maj 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Alf Wennerfors (m), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove
Hagberg (vpk), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c)
och Sten Söderpalm-Berndes (m).

Reservationer

1. Översyn av ledighetslagstiftningen (mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson
(c), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c) och Sten Söderpalm-Berndes
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som böijar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”A722 och A731” bort ha följande lydelse:
Under 1970-talet vidgades möjligheterna att vara tjänstledig från arbetet.
Det gäller bl. a. den successivt utvidgade föräldraförsäkringen, rätten till
deltidsarbete för småbarnsföräldrar, rätten till ledighet för studier, facklig
verksamhet m.m. En större valfrihet och välfärd skulle skapas genom
lagarna. Lagarna har utan tvivel var för sig varit motiverade och haft stor
betydelse för de anställda. Lagstiftningen har dock inneburit problem, inte
minst för de mindre företagen som upplever lagarna som både svårförståeliga
och svårhanterliga. Mot denna bakgrund påböijades i böljan av
1980-talet en översyn av de olika ledighetslagarna. Utredningsarbetet har
emellertid legat nere sedan år 1982.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att översynsarbetet
nu återupptas och fullföljs i anslutning till arbetstidskommitténs
uppdrag. Arbetet bör resultera i en bedömning av de samlade effekterna
av de olika ledighetslagarna. Särskilt bör beaktas ledighetslagarnas
inverkan på de mindre företagen. Slutligen bör framhållas att ledighet för

AU 1987/88:20

vård av barn bör ges hög prioritet vid en avvägning mellan de olika
ledighetsformerna. Vad utskottet anfört i anslutning till de här aktuella
motionerna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av ledighetslagstiftningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88 :A722 och
1987/88:A731 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

2. Ledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet
(mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel
Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motionen avstyrks.” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar uppfattningen att det är viktigt att de svenska biståndsinsatserna
inte hindras av svårigheter att rekrytera erforderlig personal.
Utskottet instämmer i att tjänstledighetsfrågan är en betydelsefull faktor
för att bistånds- och katastrofarbete skall fungera rationellt. Staten har av
det skälet när det gäller sina egna anställda gjort långtgående medgivanden
beträffande tjänstledighet för biståndsarbete. På andra delar av arbetsmarknaden
föreligger olika rekommendationer om tjänstledighet för biståndsarbete.
Detta är positivt men inte tillräckligt för att frivilligorganisationerna
m. fl. skall kunna rekrytera kvalificerad personal. Med hänsyn till
vikten av att bistånds- och katastrofarbetet fungerar utan onödiga störningar
anser utskottet att hela arbetsmarknaden bör omfattas av samma regler
när det gäller möjligheterna till tjänstledighet.

Regeringen bör därför överväga de åtgärder som behövs för att rätten till
tjänstledighet skall kunna realiseras och återkomma till riksdagen i frågan.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tjänstledighet för medverkan i det svenska katastrofbiståndet att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:A747 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ledighet för anhörigvård (mom. 5)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel
Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Frågor
som” och slutar med ”avstyrks motionen.” bort ha följande lydelse:

Det finns i dag en bred enighet om att inriktningen på samhällets insatser
för äldre, sjuka och handikappade måste utformas så att det blir lättare för

AU 1987/88:20

dem som så önskar att bo kvar i sin vanliga hemmiljö. Det främsta skälet är
att de flesta människor har en önskan att få bo hemma fast de är gamla,
sjuka och handikappade. Därtill kommer det samhällsekonomiska skälet
att en sådan vårdform är billigare än institutionsvård. Vård i hemmet
förutsätter i många fall att det finns anhöriga som ställer upp och hjälper till
med vård och tillsyn.

De som vårdar anhöriga är dock en eftersatt grupp. För många är det
svårt att få ledigt. Vissa arbetstagare har t. o. m. varit tvungna att sluta sina
arbeten för att kunna vårda sina anhöriga.

Utskottet vill betona att det både av medmänskliga och samhällsekonomiska
skäl är angeläget att stödja de anhörigas möjligheter att vårda sina
gamla, sjuka och handikappade i hemmet. Ett viktigt steg i den riktningen
är att införa den lagfästa rätt till tjänstledighet för anhörigvård som förordas
i motionen. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen
med förslag till erforderlig lagtext. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ledighet för anhörigvård
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A748 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet
(mom. 6)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel
Thurdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Frågan om”
och slutarmed ”avstyrks motionerna.” bort ha följande lydelse:

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina
anställningar till dess barnet har uppnått en ålder av ett och ett halvt år.
Många föräldrar anser att barn i ett- och tvåårsåldern bör vårdas i hemmet.
Skälen är bl. a. att barn utvecklas olika och att en del mår bättre av att
vistas i sin hemmiljö. Det kan också vara så att barnomsorgen är otillräckligt
utbyggd i kommunen.

För de statsanställda finns, om särskilda skäl föreligger, möjlighet att få
förlängd tjänstledighet till dess barnen fyllt tre år [tjänstledighetsförordning
(1984:111) 8 §]. Liknande möjligheter bör utsträckas till övriga delar
av arbetsmarknaden och samtidigt göras mer generella.

Med hänsyn till att det i detta fall är fråga om planerad ledighet finns som
regel en vikarie som är insatt i det aktuella arbetet. Därför bör företagens
möjligheter att driva verksamheten rationellt inte påverkas.

Utskottet biträder motionsförslagen om att rätten till hel ledighet för
småbarnsföräldrar skall gälla tills barnet har fyllt tre år. Det bör i anslutning
till de aktuella motionerna uppdras åt regeringen att återkomma till
riksdagen med lagförslag i enlighet härmed.

AU 1987/88:20

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A714, 1987/88:A732
och 1987/88:A748 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
(mom. 7)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn ovan”
och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A717 (c) att samhället bör ge
föräldrarna större möjligheter att kombinera förvärvsarbete med omsorg
om sina barn. I enlighet med motionens förslag bör därför rätten för
föräldrar att förkorta sin arbetstid till 3/4 av normal arbetstid utsträckas att
gälla till dess barnet har fyllt tolv år. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med erforderligt lagförslag härom.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

beträffande rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A717 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Medverkan på föräldrakooperativa daghem (mom. 8)—
motiveringen;

under förutsättning av bifall till reservation 1

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson
(c), Isa Halvarsson (fp), Görel Thurdin (c) och Sten Söderpalm-Berndes
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med
”Utöver den” och på s. 7 slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill först uttala att det finns anledning till restriktivitet när det
gäller nya ledighetsformer. Det föreliggande förslaget bör sålunda vägas
mot andra krav i arbetstidshänseende. Det sagda innebär att det av motionärerna
framförda önskemålet om ledighet för daghemsmedverkan bör
prövas i samband med en samlad översyn av ledighetslagarna som utskottet
i det föregående har förordat.

Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

7. Diskriminering i samband med föräldraledighet (mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Isa Halvarsson (fp) och Görel
Thurdin (c) anser

AU 1987/88:20

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Liknande
yrkanden” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

En arbetstagare behöver efter föräldraledighet inte acceptera någon
annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet
och som är en nödvändig följd av ledigheten. Arbetstagaren behöver
inte heller enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn
m. m. foga sig i någon försämring av arbetsförhållandena i annan mån än
vad som följer av uppehållet i arbetet.

Trots detta inträffar att kvinnor när de återvänder till sitt arbete efter
föräldraledigheten inte erhåller samma eller liknande arbetsuppgifter som
tidigare. De kan t. o. m. fa lägre tjänst och minskade möjligheter till avancemang.

Utskottet vill stryka under nödvändigheten av att regeringen skyndsamt
överväger hur man skall komma till rätta med detta problem. Detta bör
med tillstyrkan av de aktuella motionerna ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande diskriminering i samband med föräldraledighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A801 yrkande 17 och
1987/88:A810 yrkande 7 som sin mening ger till känna vad utskottet
anfört.

AU 1987/88:20

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988