Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1987/88:2

om semester

Sammanfattning

I betänkandet behandlas olika frågor om semester. Det gäller bl.a. en teknisk
översyn av semesterlagen i förenklingssyfte, inrättande av en semesterlönefond,
villkoren för sparad semester samt en översyn av semestervillkoren för
vissa jordbrukare.

Samtliga motioner avstyrks av utskottet främst med hänvisning till det
pågående arbetet i den av regeringen tillsatta semesterkommittén. Till
betänkandet har fogats två reservationer från vänsterpartiet kommunisterna
och ett särskilt yttrande från moderata samlingspartiet.

Motionerna

1986/87:A251 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att kommittén (1985:4) för översyn
av semestervillkoren får tilläggsdirektiv att även behandla semesterfrågan
för Sveriges animalieproducenter i enlighet med de riktlinjer som anförts i
motionen.

1986/87:A730 av Lars-Ove Hagberg m.fl.(vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att semesterledighet skall kunna tas ut även under juni-augusti och
antar följande förslag till ändring i semesterlagen (1977:480) att gälla från
den 1 juli 1987:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

21 §

Önskar arbetare samtidigt få ut
minst fem sparade semesterdagar,
skall dessa och hela semesterledigheten
för semesteråret utgå i en
följd, om ej annat har avtalats.

Önskar arbetare samtidigt få ut
minst fem sparade semesterdagar,
skall dessa och hela semesterledigheten
för semesteråret utgå i en
följd, om ej annat har avtalats. Arbetare
har även rätt att ta i anspråk
sparade semesterdagar under juniaugusti
i anslutning till huvudsemestern.

AU

1987/88:2

1 Riksdagen 1987/88.18saml. Nr 2

1986/87:A732 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den kommitté som 1985 tillsatts
för översyn av semestervillkoren får tilläggsdirektiv att även behandla
semesterfrågan för Sveriges animalieproducenter.

1986/87:A734 av Alf Wennerfors m.fl.(m) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående översyn av semesterlagen (1977:480).

1986/87:A744 av Lars Werner m.fl.(vpk) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om alla människors rätt till och behov av semester.
Motiveringen återfinns i motion 1986/87:Kr420.

Bakgrund

Nuvarande lag om semester är från år 1977. Lagen ger arbetstagarna rätt till
25 semesterdagar under semesteråret. Detta löper från den 1 april till den 31
mars. Rätten till ledighet behöver inte ha tjänats in i förväg, men för att få ut
semesterlön måste arbetstagaren ha tjänat in sådan lön året före semesteråret,
det s.k. intjänandeåret. Lagens regler innebär alltså att man kan få
semesterledighet utan semesterlön.

Semesterlönen uppgår till 12 % av den lön som arbetstagaren har uppburit
under intjänandeåret. Av betydelse för semesterlönens storlek är även
bestämmelserna om semesterlönegrundande frånvaro. Sådan frånvaro gäller
bl.a. ledighet för viss utbildning, militärtjänst, civilförsvarstjänstgöring samt
invandrares ledighet för grundläggande svenskundervisning.

Lagen ger rätt till sammanhängande semesterledighet om minst fyra
veckor under sommarmånaderna. Möjlighet finns att spara semesterdagar
till kommande år. Om ej annat avtalats kan arbetstagaren ta ut de sparade
semesterdagarna och det aktuella årets semesterledighet i en följd.

Semesterlagen innehåller såväl bestämmelser som är tvingande som
bestämmelser som kan ersättas av föreskrifter genom kollektivavtal.

Regeringen bemyndigade i augusti 1985 arbetsmarknadsministern att
tillsätta en kommitté för översyn av semestervillkoren (dir. 1985:41).
Kommitténs huvudsakliga uppgift är att kartlägga semesterförmånernas
variationer mellan olika arbetstagargrupper samt överväga en utjämning
genom lagstiftning. I direktiven pekas i det avseendet på att stora grupper av
arbetstagare genom avtal är tillförsäkrade väsentligt längre semester än som
följer av lagen. Därvid nämns offentligt anställda och tjänstemän på den
privata arbetsmarknaden. Även andra frågor skall övervägas, bl.a. den
enskildes möjligheter att påverka semesterns förläggning samt frågan om en
utökad rätt att spara en del av semestern och förenklade regler för sådant
sparande.

Kommittén har också att pröva om det går att sammanföra olika slag av
befintliga ledighetsregler till ett mer generellt system, så att t.ex. ledighet
utöver reguljär semester ersätts från en gemensam fond för hela arbetsmarknaden.

AU 1987/88:2

2

Utskottet

I fern motioner förs fram förslag till ändringar i semesterlagen.

I motion 1986/87: A734 av Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslås en översyn av
semesterlagen. Motionärerna framhåller att semesterlagen är ohanterlig.
Även om tillkomsten av kollektivavtal på större delen av arbetsmarknaden
har kunnat skapa en rimlig hantering av frågor rörande de anställdas
semester, drabbas många företag som inte har ständig tillgång till juridisk
expertis av tolkningssvårigheter. Även inom regeringskansliet tycks finnas
en insikt om det angelägna i att göra semesterlagstiftningen enklare och mera
lättfattlig. Trots detta har inte semesterutredningen fått direktiv att utreda de
tekniska frågorna. Det är därför nödvändigt med en skyndsam översyn av
semesterlagen i förenklingssyfte.

Som ovan nämnts pågår en översyn av semesterlagen i en av regeringen
utsedd kommitté med bl.a. de politiska partierna representerade. Enligt vad
utskottet inhämtat innefattar arbetet även tekniska frågor, som t.ex.
förenklingar i lagspråket. Motionärernas önskemål kan sålunda anses vara
tillgodosett, varför motionen avstyrks i denna del.

I motion 1986/87: A744 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås inrättande av en
allmän semesterlönefond m.m.. Motionärerna framhåller att det finns stora
grupper av befolkningen som inte har någon semester alls, bl.a. arbetslösa,
långtidssjuka och dubbelarbetande. Därutöver finns många människor som
inte har råd med en meningsfull semester. Det är därför angeläget att ett
semesterstöd införs, t.ex. i form av en allmän semesterlönefond. Införandet
av en sådan fond skulle möjliggöra semester för en större andel av
befolkningen än hittills.

Frågan om en semesterlönefond har behandlats av riksdagen tidigare, bl.a.
i samband med regeringens skrivelse till riksdagen 1984/85:67, i vilken det
framhölls att en sådan fond är en viktig reformfråga men att vissa andra
semesterreformer borde ha förtur. Riksdagen gjorde ingen annan prioritering
(AU 1984/85:6, rskr. 1984/85:29).

Med hänvisning härtill samt till det pågående arbetet i semesterkommittén
avstyrker utskottet motion 1986/87:A744 i denna del.

I motion 1986/87:A730 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) begärs vidare
ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad semester. Motionärerna
föreslår att riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till ändring av
21 § semesterlagen innebärande att en arbetstagare som har sparad semester
skall ha rätt att ta ut de sparade semesterdagarna i anslutning till huvudsemestern
under månaderna juni-augusti. Motionärerna hänvisar till ett
avgörande i arbetsdomstolen som innebär att den ordinarie semestern måste
förläggas antingen till de första veckorna i juni, varvid den sparade semestern
påbörjas sista veckan i april, eller måste den ordinarie semestern förläggas till
augusti månad och den sparade semestern tas ut därefter. Om den ordinarie
semestern t.ex. infaller i juli månad, har arbetstagaren inte rätt till
sammanhängande ledighet. Detta kan enligt motionärerna inte överensstämma
med andemeningen i semesterlagen. Motionärerna anser därför att 21 § i
semesterlagen bör omarbetas så att det klart framgår att det är den
semesterberättigade själv som bestämmer om den sparade semestern skall

AU 1987/88:2

3

utgå tillsammans med huvudsemestern.

Som ovan nämnts pågår för närvarande en översyn av semesterlagen. I det
arbetet ingår bl.a. frågorna om den enskildes möjligheter att själv påverka
förläggningen av semestern för såväl längre perioder som enstaka dagar
liksom i vilken grad arbetstagarna kan utnyttja möjligheterna att spara den
femte semesterveckan till längre sammanhängande ledighetsperioder. Med
hänvisning härtill avstyrks det aktuella yrkandet i motion 1986/87:A730.

I två motioner yrkas att semesterkommittén får tilläggsdirektiv att även
göra en översyn av semesterförhållandena för Sveriges animalieproducenter.

I motion 1986/87:A251 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c)
refereras en SCB-undersökning enligt vilken lantbrukare med djur i medeltal
är lediga endast 22 dagar per år. Som jämförelse nämns att en arbetstagare
med fem veckors semester genomsnittligt är ledig 139 dagar per år.
Motionärerna anser att en semesterreform för Sveriges mjölkproducenter
skulle få flera positiva konsekvenser. Här nämns bl.a. minskade sociala
klyftor, ökade möjligheter att få morgondagens generation att gå in i
näringen, avsevärd sysselsättningseffekt i glesbygderna samt minskad sårbarhet
inom lantbruket. Enligt motionärerna finns organisationsapparaten för
en sådan reform i nuvarande system i form av Lantbrukarnas avbytartjänst.

Även i motion 1986/87:A732 av Margareta Andrén (fp) belyses lantbrukarnas
semesterförhållanden med statistik och beskrivs de fördelar som
skulle följa av en semesterreform. I motionen nämns också att böndernas
intresse för avbytartjänsten har ökat samt att den inledda försöksverksamheten
med längre sammanhängande semester möter stort gensvar. Bristen på
avbytare är dock akut.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande
jordbrukarnas behov av semester. Den nuvarande semesterlagstiftningen är
emellertid inte tillämplig på jordbrukare, eftersom de inte är arbetstagare i
lagens mening. Enligt underhandsuppgift från semesterkommittén kommer
utredningen sannolikt ej att behandla jordbrukarnas semesterförhållanden
på grund av att jordbrukarna inte omfattas av semesterlagen.

Frågan om semestervillkoren för jordbrukare har behandlats vid flera
tillfällen de senaste åren av såväl arbetsmarknadsutskottet som jordbruksutskottet
i anslutning till bl.a. motioner om det s.k. avbytarsystemet som är av
central betydelse för jordbrukarnas möjlighet till ledighet. Arbetsmarknadsutskottet
framhöll hösten 1984 vikten av att jordbrukarna får samma
möjligheter till semester som andra företagare. Utskottet ansåg därför att det
var väsentligt att avbytarsystemet byggdes ut. I övrigt anslöt sig utskottet till
den bedömning jordbruksutskottet redovisat i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet
(1984/85:1 y). Detta innebar att takten i uppbyggnaden av
avbytarsystemet får anpassas till de medel som årligen kan avdelas för detta
ändamål genom jordbruksprisöverenskommelserna. Därutöver täcks kostnaderna
för avbytarsystemet genom avgifter från dem som anlitar tjänsterna.
Med hänvisning härtill avstyrkte arbetsmarknadsutskottet den aktuella
motionens krav på utbyggnad av avbytarsystemet (AU 1984/85:6).

Med samma motivering avstyrkte jordbruksutskottet våren 1985 en
motion där man yrkade på ett principbeslut om att tillförsäkra landets
mjölkproducenter möjlighet till fem veckors semester (JoU 1984/85:33 s.
42).

AU 1987/88:2

4

Utskottet har inhämtat att Lantbrukets avbytartjänst år 1986 startade en
försöksverksamhet med semester för jordbrukare på initiativ av bl.a.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Försöksverksamheten planerades pågå i
tre distrikt under perioden 1986-1988. För att få vidare erfarenhet utökades
emellertid försöksverksamheten till ytterligare nio distrikt den 1 januari

1987. Vid det utvidgade försöket vill man pröva faktorer såsom avbytartaxa
och semesterlängd samt den administrativa organisationen av semestersystemet.
Utvärdering av samtliga semesterförsök beräknas ske under hösten

1988.

Med hänsyn till den pågående försöksverksamheten med semester för
jordbrukare samt utskottets uppfattning att takten i uppbyggnaden av
avbytarsystemet får avgöras i samband med jordbruksprisöverenskommelserna
finner utskottet ej skäl att tillstyrka en utvidgning av semesterkommitténs
uppdrag. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1986/
87:A251 och 1986/87:A732 i aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av semesterlagen

att riksdagen avslår motion 1986/87:A734 yrkande 26,

2. beträffande inrättande av en allmän semesterlönefond m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:A744 yrkande 2,

3. beträffande ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester

att riksdagen avslår motion 1986/87:A730,

4. beträffande en översyn av semesterförhållandena för Sveriges
animalieproducenter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:A251 yrkande 1 och 1986/
87:A732 yrkande 2.

Stockholm den 20 oktober 1987
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sten
Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m), Inge
Carlsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Lars-Ove Hagberg (vpk),
Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m), Johnny Ahlqvist (s), Monica
Öhman (s) och Erik Holmkvist (m).

AU 1987/88:2

5

Reservationer

AU 1987/88:2

1. Inrättande av en allmän semesterlönefond m.m. (mom. 2)
Lars-Ove Hagberg anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”motion 1986/87: A744” bort ha följande lydelse:
Inrättande av en allmän semesterlönefond är en fråga som varit aktuell
alltsedan slutet av 1970-talet. Bl.a. stod denna fråga i förgrunden för 1978 års
semesterkommitté. Den 1 oktober 1981 beslutade emellertid den dåvarande
regeringen att arbetet i 1978 års semesterkommitté skulle läggas ned.
Kommittén hade då ännu inte avgivit något betänkande.

I september 1985 avlämnade Landsorganisationen (LO) en skrivelse till
regeringen, där inrättande av semesterfonder återigen aktualiseras. Utskottet
anser mot den bakgrunden att det är märkligt att denna fråga inte ingår i
direktiven för 1985 års semesterkommitté.

Behovet av ett semesterstöd är lika stort i dag som när frågan tidigare
väckts. Som framhålls i vpk-motionen 1986/87:A744 erbjuder en allmän
semesterlönefond de bästa formerna för ett sådant stöd.

Mot den angivna bakgrunden bör riksdagen begära att regeringen i
tilläggsdirektiv till semesterkommittén klart anger att inrättande av en
allmän semesterlönefond skall innefattas i kommitténs uppdrag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inrättande av en allmän semesterlönefond m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:A744 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester (mom. 3)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Sorn ovan” och
slutar med ”motion 1986/87:A730” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i vpk-motionen A730 att rättsläget
beträffande arbetstagare som har sparat semester bör ändras genom att
riksdagen antar det i motion A730 framlagda lagförslaget. Bakgrunden till
förslaget är ett avgörande i arbetsdomstolen som visat att arbetstagare i dag
inte har någon ovillkorlig rätt att ta ut den sparade semestern under
sommarmånaderna. Arbetstagare som har sparat semesterdagar kan hindras
av arbetsgivaren att ta ut den sparade semestern i anslutning till en
huvudsemester, som lagts i juli. Detta strider mot de tankar på att ge
arbetstagarna möjlighet till en lång, sammanhängande semester som ligger
bakom reglerna om sparad semester. Rättsläget på denna punkt bör ändras
genom att riksdagen antar det i motion 1986/87:A730 framlagda lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:A730 antar följande
lagförslag:

Förslag till
Lag om ändrad lydelse av 21 § semesterlagen (1977:480)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Önskar arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar,
skall dessa och hela semesterledigheten för semesteråret utgå i en följd, om ej
annat har avtalats.

Arbetstagare har även rätt att ta i
anspråk sparade semesterdagar under
juni-augusti i anslutning till huvudsemestern.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Särskilt yttrande

Översyn av semesterlagen (mom. 1)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anför:

Den nuvarande semesterlagen från år 1977 betraktades redan vid sin
tillkomst som ohanterlig. I uppdraget till 1985 års semesterkommitté ingår
också att följa tillämpningen av lagen. Vi vill understryka vikten av att
förslagen kommer att innefatta en förenkling av semesterlagen såväl vad
avser regelverket som lagspråket.

AU 1987/88:2

7

gotab Stockholm 1987 13828