Arbetsmarknadsutskottets

betänkande

1987/88:19

om särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län m.m. (prop. 1987/88:86)

Arbetsmarknadsutskottet behandlar i detta betänkande proposition 1987/
88:86 om särskilda insatser i Norrbottens län m.m. i vad avser de delar i
propositionen som rör arbetsmarknads- och regionalpolitiken. 1 anslutning
härtill tar utskottet upp tolv motioner. Av dessa är sju från den allmänna
motionstiden i år. Till betänkandet har fogats yttranden från kulturutskottet
och näringsutskottet.

I nedanstående sammanställning redovisas propositionens fördelning på
utskott.

Utskott	Proposition	Utskotts- betänkande
Justitieutskottet	Bilaga 1	JuU:46
Trafikutskottet	Bilaga 2	TU:26
Skatteutskottet	Bilaga 3	SkU:43
Utbildningsutskottet	Bilaga 4	UbU:38
Jordbruksutskottet	Bilaga 5 och 9	JoU:20
Arbetsmarknadsutskottet	Bilaga 6 och 8	AU:19
Bostadsutskottet	Bilaga 7	BoU:23
Näringsutskottet	Bilaga 8	NU:38

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
för Norrbotten, som nedan följer under resp. anslag.

— Arbetsmarknadspolitiska insatser 216,4 milj. kr.

— Lokaliseringsbidrag m.m. högst 125 milj. kr.

— Särskilda regionalpolitiska insatser 193 milj. kr.

— Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i länet 100 milj. kr.

Därutöver tillstyrks en allmän förstärkning av anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. med 315 milj. kr.

Reservationer i fråga om medelsanvisningen har lämnats av moderata
samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna.

Utskottet framhåller att förslagen i propositionen bör ses som ett komple- •

AU

1987/88:19

1 Riksdagen 1987/88. 18 sami. Nr 19

ment och en vidareutveckling av de åtgärder som under en följd av år AU 1987/88:19

vidtagits i Norrbotten. De fortsatta neddragningarna av personal vid basindustrierna
gör det nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att hjälpa
och stödja de enskilda människor som berörs av strukturförändringarna.

Utskottet finnér det tillfredsställande att de nu föreslagna åtgärderna har
sin tyngdpunkt på kompetensutveckling och allmänt näringslivsstimulerande
insatser.

Genomförandet av de föreslagna åtgärderna har i stor utsträckning delegerats
till lokal och regional nivå vilket väl överensstämmer med den syn
som utskottet vid olika tillfällen gett uttryck för.

Reservationer beträffande insatsernas inriktning och omfattning har
lämnats av moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna.

Propositionen

Regeringen har genom proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m.m. förelagt riksdagen vad som har tagits
upp i de till propositionen fogade utdragen av regeringsprotokollet den 17
mars 1988 för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

Bilaga 6 (Arbetsmarknadsdepartementet)

TIONDE HUVUDTITELN

I bilagan föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Thalén, under

B. Arbetsmarknad m.m. att riksdagen

1. godkänner den föreslagna tidsbegränsade ändrade användningen
av starta-eget-bidraget i Norrbottens län,

2. godkänner den föreslagna regeländringen i fråga om rekryteringsstöd
i samband med starta-eget-bidraget i Norrbottens län,

3. till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 216 400 000 kr.

Bilaga 8 (Industridepartementet)

TOLFTE HUVUDTITELN

I bilagen föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Peterson, under
avsnittet C. Regional utveckling att riksdagen

dels till C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
440 000 000 kr.,

delstiWC 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottenslän AU 1987/88:19
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 193 000 000 kr.,

bemyndigar regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings-
och investmentbolag i Norrbottens län i enlighet med vad
som anförts,

dels\\W C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i
Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1987/88:A413 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en
utveckling av Nordkalotten.

1987/88:A416 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c,fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en särskild delegation tillsätts med uppgift
att framlägga konkreta förslag till sysselsättningsskapande åtgärder
inom Arjeplogs kommun.

1987/88:A431 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av närings- och regionalpolitiska utvecklingsinsatser
i östra Norrbotten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldela Norrbottens län en ökad andel ur anslaget för regionala
utvecklingsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringssamrådet och offertstödet för industrietableringar i
östra Norrbotten,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett åtgärdsprogram som
stimulerar inflyttning till östra Norrbotten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att skapa en bättre arbetsmarknad för kvinnorna i
östra Norrbotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt
investmentbolag bör bildas för Tornedalen med den inriktning som angivits
i motionen.

1987/88:A435 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Tornedalen
skall proklameras som en EKO-dal,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Norrbottens länsstyrelse får i
uppdrag att initiera olika åtgärder för att Tornedalen skall kunna utvecklas
till en EKO-dal.

1987/88 :A437 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

3

omlokalisering av statlig verksamhet till Norrbotten och hos regeringen AU 1987/88:19
begär förslag härom.

1987/88:A464 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
utvecklingsprogram för Arjeplog.

1987/88 :A475 av Claes Rensfeldt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens arbetsgivaransvar
för kraftverksorten Porjus och Jokkmokks kommun.

Motioner med anledning av proposition
1987/88:86

1987/88 :A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

I. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala vad som i motionen
anförts om en decentralistisk inriktning av de regionalpolitiska insatserna i
Norrbottens län,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ett utvecklingsprogram
för landsbygden enligt de riktlinjer som anförs i motionen,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om starta-eget-ersättning för ungdomar inom lantbruket,

15. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om ett åtgärdsprogram
för Arjeplogs och Jokkmokks kommuner enligt de riktlinjer som anförs
i motionen,

18. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens
län anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag
om 17,4 milj. kr. till 199 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar att verksamheten vid Demografiska databasens
centraler i Pajala, Jokkmokk och Jörn permanentas.

I987/88:A40 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande en utvärdering av ”paketpolitiken”,

2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för det fortsatta utvecklingsarbetet
i bl.a.Norrbotten som anges i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande kultursatsningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande sänkta arbetsgivaravgifter i stödområde A,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande återinförande av sysselsättningsstöd i stödområde C,

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag på anslag C 13. rörande
teknik- och kunskapsspridning, utvecklingsprogram för sågverks- och
trämanufakturindustrin i Norrbottens län och särskilda utvecklingsinsatser
för näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner och därmed anslår
146 000 000 kr. på anslag C 13. under tolfte huvudtiteln.

11. att riksdagen beslutar anslå 147 000 000 kr. på anslag C 14., Särskilda AU 1987/88:19

regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län under tolfte huvudtiteln.

1987/88:A41 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående principerna för regionalpolitisk! stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående omprioritering av resurser för arbetsförmedling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående arbetsmarknads- och utbildningsinsatser i Norrbottens
län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående särskilda insatser för handikappade i Norrbottens län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående särskilda insatser i Arjeplogs kommun,

7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 31 650 000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående statligt stöd till en teknikby i Luleå,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående teknikspridningsprojektet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående utvecklingsinsatser för sågverks- och trämanufakturindustrin
i Norrbottens län,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i
Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner,

12. att riksdagen till regionalt investmentbolag i Norrbottens län, på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88, anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr. samt bemyndigar regeringen att utge ett under
fem år ränte- och amorteringsfritt lån i enlighet med vad som i motionen
anförs, samt därmed avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen
att besluta om villkor för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbottens
län,

13. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län, på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88, anvisar ett
reservationsanslag av 46 000 000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående försöksverksamhet med friare användning av
de regionalpolitiska länsanslagen.

1987/88:Ub32 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning av kulturverksamheten. 5

1987/88:N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas AU 1987/88:19

6. att riksdagen beslutar inrätta ytterligare 30 lönebidragstjänster i Norrbotten
och anvisa 3 000 000 kr. för detta ändamål,

8. att riksdagen beslutar anslå 90 000 000 kr. till branschinsatser för sågverksnäringen
i Norrbotten,

9. att riksdagen beslutar anslå 25 000 000 kr. till länsstyrelsen i Norrbotten
för ett projekt: Kvinnor i Norrbotten.

Utskottet

Insatsernas inriktning och omfattning

Propositionen

Norrbotten har sedan länge varit det län som haft det besvärligaste arbetsmarknadsläget.
Befolkningsutvecklingen i länet har varit negativ under
1980-talet, men en viss stabilisering har skett de senaste åren. Den höga
arbetslösheten har minskat. Fortfarande har länet dock en relativ arbetslöshet
som är dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Samma förhållande gäller
antalet personer i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den positiva utvecklingen inom näringslivet i hela landet med tillkomsten
av nya företag och verksamheter samt utveckling av befintliga företag
har kommit även Norrbottens län till del. Industrisysselsättningen i länet
har trots denna utveckling legat på i stort sett oförändrad nivå under de
senaste åren. Totalt sett har sysselsättningen ökat med ca 3 000 personer
under 1980-talet.

Det stora beroendet av basindustrierna gör länets arbetsmarknad sårbar.
Växlingar i konjunkturerna har fått stora genomslag i sysselsättningsutvecklingen.
Den struktur som basindustrin har i Norrbottens län, med ett
fåtal mycket stora enheter, gör också att nödvändiga strukturförändringar
kan innebära stora påfrestningar för anställda och för enskilda orter. I länet
är det främst malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare som drabbats.
Även andra kommuner, främst i Tornedalen, har påverkats av denna utveckling.

Antalet industrisysselsatta i Norrbottens län uppgår för närvarande till
ca 18 400 personer, vilket innebären betydande minskning sedan mitten av
1970-talet. Minskningen har skett inom basindustrierna inkl. träindustrin.
Enligt de planer som nu gäller för främst de statliga basindustriföretagen i
Norrbottens län kommer antalet anställda att minska med ytterligare ca
2 200 personer fram till år 1992.

I syfte att stabilisera utvecklingen i Norrbotten har statsmakterna gjort
betydande stödinsatser de senaste tio åren.

Det år 1979 beslutade åtgärdsprogrammet (prop. 1978/79:127, AU 33,
NU 45, rskr. 320 resp. 322) omfattade stöd till länet på totalt ca 1 miljard kr.
Insatserna, som kanaliserades via en regional arbetsgrupp — Norrbottens -

6

delegationen —, var inriktade på investeringar samt olika näringslivsfräm- AU 1987/88:19
jande insatser.

Riksdagsbeslutet år 1982 (prop. 1981/82:113, AU 23, rskr. 388) omfattade
dels 355 milj. kr. till särskilda sysselsättningsfrämjande insatser, dels en
sänkning av socialavgifterna i länets fyra nordligaste kommuner. Resurser
anslogs bl.a. för att utveckla nya företag och verksamheter samt för att
förstärka forskningen vid högskolan i Luleå. Betydande insatser gjordes
också beträffande beredskapsarbeten.

Beslutet år 1983 (prop. 1982/83:120 AU 24, rskr. 305) omfattade åtgärder
till en beräknad kostnad av ca 4 miljarder kronor under en treårsperiod för
att långsiktigt främja utvecklingen och sysselsättningen i länet och för att
möta den akuta sysselsättningskris som uppstått i Malmfälten. Insatserna
koncentrerades till Malmfälten, bl.a. i form av arbetsmarknadspolitiska
insatser för de friställda vid LKAB. Betydande kapitaltillskott beviljades
också LKAB. Satsningen på forskning och utveckling fördjupades med
inriktning på kompetensuppbyggnad i främst Luleå och Kiruna.

Utöver dessa insatser beslutade riksdagen om ett anslag på 200 milj. kr.
för särskilda regionalpolitiska insatser i länet. Drygt hälften av medlen har
gått till etablerings- och utvecklingskostnader för nya företag eller myndigheter
samt till forskning, produktutveckling, teknikspridning och utbildning.
Åtgärder riktade till småföretag har omfattat knappt 40 milj. kr. Insatserna
har varit mest omfattande i Malmfälten.

Under 1980-talet har vidare ca 800 milj. kr. investerats i energianläggningar
i Norrbottens län. Av dessa medel har staten svarat för ca en tredjedel.

Till de särskilda insatser som här nämnts kommer ordinarie program
inom bl.a. arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Sedan år 1982 har 208
företag i länet fått totalt 663 milj. kr. i lokaliseringsstöd och offertstöd. Detta
beräknas ge 1 675 nya arbetstillfällen. Regeringen har lämnat stöd till teknikcentra
i Kiruna och Gällivare. Ett omfattande stöd har även lämnats för
att utveckla turistnäringen i länet.

Under perioden 1982/83 — 1987/88 har de medel länsstyrelsen disponerar
för regionala utvecklingsinsatser ökat från 51 milj. kr. till 105 milj. kr.
per år. Totalt har länsstyrelsen disponerat över 400 milj. kr. i sådana medel
under perioden.

I östra Norrbotten bedrivs en försöksverksamhet med friare användning
av arbetsmarknadspolitiska medel. För innevarande budgetår har 37,5 milj.
kr. anvisats härtill. Medlen har i första hand använts för utvecklingsprojekt
för att stärka de befintliga företagen och för att stödja nyföretagande i
regionen.

Inom en rad andra områden, främst beträffande kommunikationer och
utbildning, har också vidtagits åtgärder för att utveckla infrastrukturen i
Norrbotten. Den kommunala skatteutjämningen har också stor betydelse
för Norrbotten.

I proposition 1987/88:64 redovisas förslag till åtgärder som berör nio
departement. Förslagen om ytterligare medel till insatser i Norrbotten redovisas
under följande huvudtitlar.

7

milj. kr.
10,0

15.0

40.0

115.0

39.0
216,4

10.0
336,0

10,0

AU 1987/88:19

justitiedepartementet

kommunikationsdepartementet

finansdepartementet

utbildningsdepartementet

jordbruksdepartementet

arbetsmarknadsdepartementet

bostadsdepartementet

industridepartementet

miljö- och energidepartementet

Summa

791,4

Utöver detta redovisas i industridepartementets bilaga förslag om att 440
milj. kr. skall tillföras anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. Av dessa
medel beräknas högst 125 milj. kr. för projekt i Norrbottens län.

Åtgärderna syftar dels till att mildra effekterna av de personalneddragningar
som de statliga företagen planerar, dels till att bygga vidare på och
komplettera den positiva utveckling i länet som tidigare riksdagsbeslut bidragit
till. Förslagen är i korthet följande:

För arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till de enskilda människor
som berörs av sysselsättningsminskningarna föreslås sammanlagt 216,4
milj. kr.

För kompetensutveckling föreslås insatser inom utbildnings- och industridepartementens
områden om sammanlagt 241 milj. kr. För det första föreslås
insatser för utbildning och teknikspridning som direkt skall komma
hela länet till del. För det andra föreslås en kraftig satsning på forskningsoch
utvecklingsverksamhet med tyngdpunkten lagd på högskolan i Luleå.

För näringslivsutveckling föreslås sammanlagt 169 milj. kr. Inom denna
ram föreslås bl.a. fortsatt utveckling av rymdverksamheten i Kiruna, utökade
prospekteringsinsatser i länet, ett treårsprogram för intensifierat skogsbruk
samt ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin.

Vidare föreslås att 30 milj. kr. anvisas för att förstärka tillgången på riskkapital
i Norrbottens län. Särskilda insatser för näringslivsutveckling i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner samt åtgärder för turistnäringen föreslås
också.

För regionala utvecklingsinsatser föreslås 100 milj. kr. Medlen skall disponeras
av länsstyrelsen i Norrbottens län för att utveckla och genomföra bl.a.
sådana projekt som redovisats från länet. Medlen bör även kunna användas
för samnordiska projekt.

För lokaliseringar av statlig verksamhet föreslås sammanlagt 65 milj. kr.
De skall användas för utgifter i samband med lokalisering av den centrala
ADB-enheten för det nya tulldatasystemet till Luleå, för uppbyggnad av
enheter inom rikspolisstyrelsen och lantmäteriverket i Kiruna samt för etablering
av viss verksamhet inom affärsverket FFV i Norrbottens län. Statens
vattenfallsverk och Sveriges Radio kommer också att lokalisera viss
verksamhet till Norrbotten.

8

Motionerna

AU 1987/88:19

Moderata samlingspartiet framhåller i kommittémotion A41 att statsmakterna
varken kan eller bör detaljstyra näringslivets inriktning och utveckling.
Däremot är det väsentligt att det allmänna försöker skapa likvärdiga
förutsättningar för näringslivet i hela landet. Motionärerna hänvisar till sin
partimotion om regionalpolitiken och upprepar de i detta sammanhang
lämnade förslagen om riskgarantilån och behovet av en förändrad handläggning
av statsmakternas stöd till nytillkommande och expanderande
företag. Det är viktigt att dessa stödärenden handläggs på en nivå där det
finns en god kunskap om de lokala förhållandena. Motionärerna varnar
dock för en politisering av handläggningen som innebär att man i stället för
att i första hand beakta marknadsmässiga och produktionsmässiga förutsättningar
för verksamheten sneglar på lokala politiska förhållanden. Det
kan lätt innebära att effekten av det statliga stödet blir svaga och olönsamma
företag. Avslutningsvis påpekar motionärerna att kompetensutvecklingen
utgör ett mycket viktigt inslag i ansträngningarna att förbättra situationen
i Norrbottens län.

I kommittémotion A40 (fp) betonas inledningsvis att det nu föreliggande
förslaget beträffande Norrbotten aktualiserar frågan om utvärdering av
den s.k. paketpolitiken. Man påpekar att den regionalpolitiska utredningen
bör genomföra en sådan utvärdering och därvid särskilt studera ”paketens”
effekter i ett jämförande perspektiv och lämna rekommendationer rörande
deras fortsatta inriktning och relation till övrigt regionalpolitisk! arbete.

Motionärerna anser vidare att regeringen fortsättningsvis bör söka former
för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet för bl.a. Norrbotten, vilka
medger att en större del av insatserna kan ske kontinuerligt. Därmed kan
man enligt motionärernas uppfattning skapa bättre utgångspunkter för
långsiktighet i arbetet, samtidigt som hänsyn kan tas till problem, vilka kan
följa av t.ex. överhettningstendenser i ekonomin.

Motionärerna understryker avslutningsvis vikten av att de nedsatta arbetsgivaravgifterna
framöver endast bör gälla stödområde A och innefatta
all icke-offentlig verksamhet. Man framhåller också i detta sammanhang
folkpartiets krav att sysselsättningsstödet bör återinföras i stödområde C.

Centerpartiet framhåller i kommittémotion A39 att den negativa befolkningsminskningen
i flera av länets kommuner måste hejdas och vändas,
vilket förutsätter ett breddat näringsliv och fler arbetstillfällen. Det krävs
enligt motionärerna en stor inflyttning till de områden som minskat mest
om de skall kunna överleva.

Enligt motionärerna har socialdemokraternas politik varit starkt koncentrationsdrivande,
och propositioner med särskilda ”paket” måste betraktas
som ”brandkårsutryckningar”, betingade av nödvändigheten att i efterhand
försöka reparera de skador en felaktigt förd politik orsakat. Enligt
motionärerna krävs således ett decentralistiskt synsätt med ett nytänkande
och mer generella insatser i syfte att skapa ett nytt näringslivsklimat och en
större optimism och framtidstro hos människorna i regionalt utsatta regioner.

9

Motionärerna betonar vidare att det behövs åtgärder för att utveckla AU 1987/88:19
landsbygden. Landsbygden bör få sin rättmätiga del av de statliga insatserna
som satsas på utveckling och infrastruktur. En utveckling av landsbygden
förutsätter en helhetssyn på planeringen av infrastruktur, bebyggelse,
service, kulturutbud m.m. Ett utvecklingsprogram för landsbygden bör tas
fram enligt dessa riktlinjer.

1 motion A43I av Per-Ola Eriksson (c) betonas att den negativa utvecklingen
i östra Norrbotten, liksom i övriga glesbygdsområden, måste brytas.

De åtgärder som regeringen vidtagit är dock för otillräckliga. Det behövs en
politik med decentralistisk inriktning och med åtgärder inom en rad olika
områden för att skapa en långsiktigt positiv utveckling. Det räcker inte med
att nedbringa arbetslösheten, utan det behövs åtgärder under en längre tid
som gör regionen intressant för företagsetableringar och inflyttning.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det nu föreliggande förslaget om
särskilda insatser bör ses som ett komplement och en vidareutveckling av de
åtgärder som under en följd av år har vidtagits i Norrbotten. Länet är i de
flesta avseenden den mest utsatta regionen i landet. De fortsatta neddragningarna
av personal vid basindustrierna LKAB, SSAB och ASSI gör det
nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att hjälpa och stödja de enskilda
människor som berörs av strukturförändringarna. Förslagen i propositionen
är i denna del väl utformade och bör kunna bidra till att högt ställda
mål kan uppnås i detta avseende.

Utskottet finnér det tillfredsställande att de nu föreslagna åtgärderna har
sin tyngdpunkt på kompetensutveckling och allmänt näringslivstimulerande
insatser. Därmed fullföljs den inriktning som i huvudsak inleddes genom
riksdagens beslut år 1983. Redan genom dessa åtgärder — och genom den
allmänna förbättring av ekonomin som den förda politiken har inneburit —
kan en vändning till det bättre noteras i Norrbotten. Som framhålls i propositionen
är den utveckling som nu kommit i gång sårbar, vilket ställer särskilda
krav på uthållighet i gjorda satsningar. Många av förslagen i propositionen
bygger vidare på tidigare gjorda insatser, inte minst i fråga om kompetensutveckling
i anslutning till högskolan i Luleå och rymdverksamheten
i Kiruna. Denna långsiktiga inriktning av arbetet kompletteras med olika
åtgärder som direkt innebär nya arbetstillfällen, bl.a. genom lokalisering av
statlig administrativ verksamhet. Inlandets problem uppmärksammas också
genom en rad åtgärder.

Genomförandet av de föreslagna åtgärderna har i stor utsträckning delegerats
till lokal och regional nivå, vilket väl överensstämmer med den syn
som utskottet vid olika tillfällen gett uttryck för. Den framtidstro som nu
finns i Norrbotten kommer att förstärkas genom att människorna själva i
regionen i stor utsträckning kan förfoga över de medel som är nödvändiga
för att komma till rätta med problemen.

I de ovan refererade motionerna tas upp principiella frågor som berör de
allmänna riktlinjerna för insatserna i Norrbotten. Flertalet yrkanden går
tillbaka på förslag som har redovisats i partimotioner om den allmänna

regionalpolitiken. Detta gäller bl.a. moderata samlingspartiets förslag om AU 1987/88:19
nya stödformer och handläggningen av det regionalpolitiska stödet, samt
folkpartiets förslag om utvärdering av ”paketpolitiken” och ändring av
reglerna för nedsättningen av socialavgifterna och sysselsättningsstödet.

Samma förhållande gäller centerpartiets yrkanden i motionerna A39 och
A431 om en decentralistisk inriktning av regionalpolitiken och frågan om
ett utvecklingsprogram för landsbygden.

Utskottet har nyligen behandlat dessa frågeställningar i betänkande AU
1987/88:13 och därvid bl.a. framhållit att den regionalpolitiska utredningen
har i uppdrag att överväga regionalpolitikens inriktning i berörda avseenden.
Utskottet gör samma konstaterande nu, och de ovan redovisade
yrkandena avstyrks därför.

Vad gäller den i motion A40 (fp) aktualiserade frågan om att utvecklingsarbetet
bör bedrivas kontinuerligt och långsiktigt vill utskottet betona att
arbetet i Norrbotten har just denna inriktning. De nu föreslagna åtgärderna
är enligt utskottets mening väl avvägda i detta avseende och torde bidra till
att ytterligare förstärka denna inriktning. Medelsanvisningen sker genom
reservationsanslag, vilket innebär att insatserna kan göras under en flerårig
period. Motion A40 bör med hänvisning härtill inte föranleda någon riksdagens
åtgärd i denna del.

Utskottet behandlar slutligen i detta avsnitt motion A413 av Bruno Poromaa
(s), i vilken föreslås att regeringen skall ta initiativ till en försöksverksamhet
med frihandel på Nordkalotten.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det sedan i juli
1987 finns ett samarbetsprogram inom Nordiska ministerrådet om avveckling
av handelshinder i Norden. Med hänvisning härtill bör motionen inte
föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Decentralisering

I propositionen redovisas ett antal nu aktuella omlokaliseringar av statliga
verksamheter. Den centrala ADB-enheten för det nya tulldatasystemet lokaliseras
till Luleå, enheter inom rikspolisstyrelsen och lantmäteriverket
byggs upp i Kiruna, och viss verksamhet inom affärsverket FFV etableras i
Norrbottens län. Dessa verksamheter kommer enligt propositionen att sammanlagt
innebära ca 100 nya arbetstillfällen. Vidare har Vattenfall beslutat
att omlokalisera verksamhet från huvudkontoret i Stockholm till bl.a. Luleå.
Den verksamhet som berörs är ledningen för Vattenfalls byggentreprenadverksamhet
samt delar av dataverksamheten med totalt ca 70 tjänster.

Vattenfall Region Norrbotten har fattat beslut om att flytta verksamhet till
Jokkmokks kommun och att ge en resursförstärkning till den där befintliga
verksamheten. Tillsammans beräknas detta innebära ett tjugotal nya tjänster
till kommunen.

I enlighet med tidigare beslut kommer Sveriges Radio AB att i Kiruna
etablera ett dotterbolag för administration av TV-licenserna. Verksamheten
beräknas, när den är fullt utbyggd, sysselsätta över 70 personer.

Inom industridepartementet pågår också ett arbete med syfte att få till
stånd en avlänkning av tillväxten inom de privata tjänstenäringarna från *'

Stockholm till de regionalpolitisk! prioriterade områdena, bl.a. Norrbot- AU 1987/88:19
ten. Den i propositionen föreslagna utökningen av anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. är delvis avsedd för särskilda projekt inom den privata tjänsteoch
servicesektorn i Norrbottens län. I detta sammanhang kan erinras om
att riksdagen föregående år fattade beslut om vidgade möjligheter att lämna
stöd till företag inom den privata tjänstesektorn samt till affärsverk och
statliga uppdragsmyndigheter (prop. 1986/87:100 bil. 14, AU 13,rskr. 268).

Vidare bör erinras om regringens uppdrag åt televerket och postverket att
utreda förutsättningarna för att förlägga ytterligare verksamhet till Norrbotten.
För televerket gäller att utredningen skall avse möjligheterna att
åstadkomma ca 200 arbetstillfällen, varav hälften i Kiruna och Gällivare
kommuner. För postverket skall utredningen avse möjligheterna att åstadkomma
ca 100 arbetstillfällen i malmfältskommunerna.

Paul Lestander (vpk) framhåller i motion A437 att riksdagen bör begära
förslag av regeringen beträffande omlokalisering av statlig verksamhet. En
rad förslag med detta syfte lämnas i motionen, t.ex. beträffande den centrala
rennäringsadministrationen, ytterligare uppgifter från naturvårdsverket
till fjällenheten i Jokkmokk, postgirokontoret, transportrådets transportstödsektion
samt ett antal olika funktioner inom teleområdet.

Det i motionen framförda kravet på omlokalisering av statlig verksamhet
till Norrbotten får anses väl tillgodosett genom de lokaliseringar till länet
som redovisas i propositionen. Totalt beräknas länet därmed tillföras omkring
240 nya tjänster. Därtill kommer de ytterligare lokaliseringar som kan
bli följden av pågående utredningsarbete inom televerket och postverket. I
vilken omfattning man skall gå vidare med ytterligare decentralisering får
övervägas i det löpande arbetet med decentraliseringsfrågorna. Med hänvisning
till vad som ovan anförts bör motion A43 inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Kulturfrågor

I propositionen föreslås att satsningar genomförs på lokal och regional
kulturverksamhet inom ramen för de särskilda medel om 100 milj. kr. som
föreslås bli ställda till länsstyrelsens förfogande och till vilket utskottet återkommer
senare i framställningen. I propositionen betonas att projekt som
kommer i fråga för stöd måste ha goda förutsättningar att ge de efterfrågade
utvecklingseffekterna.

Två motioner tar upp frågan om kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv.

I motion A40 (fp) framhålls att utveckling av lokalt anknuten kultur
sannolikt har en viktig mobiliserande roll i den regionala utvecklingen.

Däremot är det mer tveksamt om kulturyttringar med mer snäv regional
eller lokal anknytning kan spela någon rekryterande roll till regionen. För
detta krävs att ett kulturutbud av mer allmän karaktär finns att tillgå, anför
motionärerna. De understryker vikten av att fortsatta satsningar på kultur i
Norrbotten även inbegriper sådana yttringar, vilka kan förväntas underlätta
rekrytering av personal till regionen.

Birgitta Rydle m.fl. (m) framhåller i motion Ub32 att den av regeringen * “

förutsatta satsningen på kulturprojekt måste utformas så att stödet främjar AU 1987/88:19

kulturverksamhet inom flera olika områden som t.ex. konst, musik, museioch
teaterverksamhet. Vidare framhålls att endast verksamhet som syftar
till en hög kvalitet bör komma i fråga för stöd.

Arbetsmarknadsutskottet har erhållit yttrande över de aktuella motionerna
från kulturutskottet som — i sammanfattning — anför att det inte är
möjligt att i här aktuellt avseende göra en skillnad mellan olika slag av
kulturinsatser. Ett av skälen härtill är att kvalitet måste prägla alla kulturinsatser.
Stöd bör således kunna utgå både till insatser av amatörer och professionella
och till samverkansprojekt. Ett vitalt kulturliv och en god kulturmiljö
är viktiga faktorer för etablering inom näringsliv och rekryteringen av
personal. För att kulturlivet på en ort skall vara livskraftigt krävs det bl.a. att
det har en god lokal förankring, samtidigt som det förmår att engagera även
andra människor än ortens egna invånare. Kulturutskottet anser därför inte
att motionärernas synpunkter står i motsättning till regeringens förslag.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till det synsätt som kulturutskottet
gett uttryck för i sitt yttrande. Motionärernas syfte torde således bli tillgodosett
genom det aktuella regeringsförslaget, och någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionerna A40 och Ub32 i här aktuella delar är inte
erforderlig.

Arbetsmarknadspolitiska frågor

1 propositionen föreslås en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder med syfte
att dels lindra och motverka de negativa effekterna av de aviserade neddragningarna
vid LKAB, SSAB och ASSI, dels stödja en positiv sysselsättningsutveckling
i länet på längre sikt.

Förslagen innebär i sammanfattning följande.

Inledning

milj. kr.

arbetsförmedling
arbetsmarknadsutbildning
utbildning i företag
sysselsättningsskapande åtgärder
(starta-eget-bidrag, rekryteringsstöd och beredskapsarbeten) introduktions-

och lönebidrag
Samhall/Formelprodukter
jämställdhetsprojekt
särskilda insatser i Arjeplog

17,4

59

30

63,35

24

6

1,65

15

Regeringen hemställer vidare att riksdagen godkänner vissa regeländringar
gällande Norrbottens län i fråga om användningen av starta-eget-bidraget
samt rekryteringsstöd i samband med detta.

13

Arbetsförmedling

AU 1987/88:19

I propositionen framhålls att de förestående friställningarna i Norrbotten
kommer att ställa så stora krav på intensiva förmedlingsinsatser att det är
nödvändigt med en förstärkning av arbetsförmedlingens personalresurser
under en treårsperiod. Dessa förstärkningar bör vara av en storleksordning
som tillåter arbetsförmedlingen att lämna en god service till dem som blir
berörda av friställningarna, utan att den behöver minska sin service till dem
som redan i dag är anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen eller,
som utan att tillhöra de friställda, kommer att anmäla sig där. Behovet av
förstärkta personalresurser bedöms uppgå till 30 årsarbetskrafter under en
treårsperiod till en kostnad av totalt 17,4 milj. kr.

I två motioner tas upp frågan om resurserna för arbetsförmedlingen.

I motion A41 (m) föreslås att ett eventuellt behov av ökade resurser för
arbetsförmedling inledningsvis löses genom omdisponering av de betydande
resurser som länsarbetsnämnden och länets arbetsförmedlingar totalt
förfogar över. Det står enligt motionärerna regeringen fritt att vid ett senare
tillfälle återkomma till riksdagen, då dessa möjligheter är uttömda.

Centerpartiet anför i motion A39 att förstärkningen av arbetsförmedlingens
personalresurser bör finansieras genom en neddragning av de centrala
resurserna på arbetsmarknadsverket. Motionärerna föreslår därför att riksdagen
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag om
17,4 milj. kr.

Utskottet delar propositionens uppfattning att det är motiverat med en
förstärkning av personalresurserna vid arbetsförmedlingen. Detta kan,
med hänsyn till arbetsbelastningen vid arbetsförmedlingarna i länet, inte
ske genom en omfördelning av befintliga resurser, såsom föreslås i motion
A41. En sådan lösning skulle bl.a. gå ut över andra arbetssökande än de som
berörs av de aktuella neddragningarna vid basföretagen.

Frågan om överföring av resurser från AMS till arbetsförmedlingarna
har utskottet behandlat i betänkande AU 1987/88:11. Utskottet anförde i
detta sammanhang att decentraliseringen från den centrala nivån till regionerna
har varit mycket positiv, men framhöll att det är svårt att ha någon
bestämd uppfattning om möjligheten till ytterligare neddragning av personalresurserna
på central nivå. I den nu aktuella motionen A39 (c) har i vart
fall inte påvisats några sådana möjligheter.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks propositionens förslag och avstyrks
motionerna A39 och A41 i aktuella delar.

Arbetsmarknadsutbildning

I propositionen anförs att det med tanke på omfattningen av de samlade
personalinskränkningarna i länet är av stor vikt att öka resurserna för arbetsmarknadsutbildningen.
Merparten av utbildningsinsatserna bör göras
inom ramen för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Medelsbehovet
för att förstärka den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
har beräknats till 59 milj. kr., varvid hänsyn tagits till det utbildningsbehov
som finns med anledning av Sveriges Radios etablering av ett

dotterföretag i Kiruna för uppbörd av TV-licenserna. Härmed bedöms att AU 1987/88:19
ca 2 000 personer kan få utbildning hos såväl AMU-gruppen som hos företag
och andra utbildningsanordnare.

Som ett led i regeringens mera långsiktiga satsning för att skapa ett livskraftigt
näringsliv i Norrbotten föreslås att även möjligheterna till utbildning
i företag förbättras. Det gäller framförallt utbildning i syfte att motverka
störningar i produktionen, vilka beror på bristande yrkeskunskaper, s.k.
flaskhalsutbildning. Det gäller också utbildning i syfte att stärka ställningen
för arbetstagare med kort eller föråldrad utbildning.

För verksamheten med utbildning i företag i länet beräknas 30 milj. kr.,
vilket innebär att ca 3 700 personer skall kunna få utbildning.

1 motion A41 (m) framhålls att etableringen av ett dotterbolag till Sveriges
Radio med medföljande utbildningsbehov inte kan vara ett skäl för
riksdagen att anslå medel för arbetsmarknadsutbildning. Det bör ankomma
på företaget självt att avdela erforderliga resurser för ändamålet. Motionärerna
pekar vidare på behovet av datautbildning för småföretagen. Finansieringen
av den utökade arbetsmarknadsutbildningen föreslås ske via finansfullmakten.

Utskottet anser i likhet med propositionen att det är motiverat med en
särskild satsning på arbetsmarknadsutbildning i Norrbotten. Beträffande
frågan om utbildningsinsatsen vid Sveriges Radios etablering i Kiruna vill
utskottet hänvisa till att riksdagen i tidigare sammanhang, senast vid behandlingen
av proposition 1987/88:14 om särskilda regionalpolitiska insatser
i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, godtagit att arbetsmarknadsutbildning
får anordnas som ett medel att underlätta expansion vid ett
enskilt företag. Den aktuella etableringen i Kiruna av ett dotterbolag till
Sveriges Radio innebär ett omfattande utbildningsbehov, eftersom rekryteringen
skall ske lokalt. För att inte begränsa möjligheten för andra företag
att söka stöd till personalutbildning via de reguljära anslagen är det således
motiverat med en finansiering på det sätt som föreslås i propositionen.

Detta bör ses som en komplettering av de reguljära stödformerna som motiveras
av arbetsmarknadssituationen i Kiruna.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande behovet
av datautbildning för småföretagen.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag beträffande
arbetsmarknadsutbildning i Norrbotten. Finansieringen bör ske på föreslaget
sätt genom en ökad medelstilldelning för ändamålet. Motion A41 avstyrks
i här aktuell del.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1 propositionen föreslås i detta avsnitt att antalet starta-eget bidrag bör öka
från ca 200 per år till drygt 340 per år under en treårsperiod. Generellt gäller
i dag att en arbetssökande måste vara arbetslös för att komma i åtnjutande
av detta bidrag. För att ytterligare förbättra möjligheterna att utnyttja detta
bidrag föreslås att bidraget på försök t.o.m. budgetåret 1990/91 får användas-i
Norrbottens län även för personer som riskerar att bli arbetslösa.

Vidare förslås att starta-eget bidraget i länet under försöksperioden får be -

viljas arbetstagare som har arbete och inte löper risk att bli arbetslös, i de AU 1987/88:19

fall arbetsförmedlingen får återbesätta den plats som bidragstagaren lämnar
med en arbetslös som är anmäld hos förmedlingen. Om arbetsförmedlingen
i en sådan situation använder rekryteringsstöd bör detta endast få
ske om den erbjudna platsen är en tillsvidareanställning. Detta kräver en
ändring av nu gällande regler. Medelsbehovet för denna förstärkning av
starta-eget bidraget beräknas till 23,6 milj. kr., varav 250 000 kr. avses användas
för en utvärdering. De utvidgade möjligheterna att utnyttja startaeget
bidraget får enligt propositionen under försöksperioden även gälla
bidrag som beviljas av de ordinarie medel för starta-eget bidraget som tilldelas
länet.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag beträffande starta-eget-bidraget
i Norrbottens län. Det kan, som anförs i propositionen, med hänsyn till
problemens omfattning vara motiverat att vidga möjligheterna till användning
av detta bidrag.

1 motion A39 (c) föreslås möjligheten till starta-eget bidrag till ungdomar
inom lantbruket. Dessa bör enligt motionärerna få komma i åtnjutande av
den hjälp och det stöd som erbjuds nystartande i andra näringar. Därmed
skulle en nödvändig nyetablering och generationsväxling inom jordbruket
underlättas.

Utskottet är inte berett tillstyrka att starta-eget bidraget generellt skall
kunna utgå till ungdomar inom jordbruket. Enligt gällande regler kan lantbrukare
liksom andra företagare erhålla kontant arbetsmarknadsstöd och
därmed starta-eget bidrag när deras verksamhet i rörelsen har upphört annat
än tillfälligt. Bidrag till lantbrukare i Norrland kan emellertid utgå när
de för sin försörjning behöver starta ett kombinationsföretag.

Utskottet har slutligen inhämtat att frågan om nya initiativ beträffande
möjligheterna att ge stöd till yngre lantbrukare är uppmärksammad inom
lantbruksrörelsen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion A39 i denna del.

För att underlätta för arbetsförmedlingen att placera dem som blir arbetslösa
genom personalinskränkningarna i nya arbeten bör enligt propositionen
ytterligare medel tillföras för rekryteringsstöd. Medelsbehovet härför
beräknas till 19,75 milj. kr.

För beredskapsarbeten, bl.a. i syfte att förbättra tillgången till skogsvägar,
beräknas 20 milj. kr.

När det slutligen gäller medelsbehovet för de sysselsättningsskapande åtgärderna
tillstyrker utskottet att 63,35 milj. kr. anvisas för ändamålet. Detta
bör ske på sätt som föreslås i propositionen, dvs. under det särskilda anslaget
B 22.

Förslaget i motion A41 (m) om finansiering via finansfullmakten avstyrks
därför.

Insatser för arbetshandikappade

För att stärka de arbetshandikappades möjlighet till fortsatt deltagande i
arbetslivet i Norrbotten föreslås att länsarbetsnämnden får förfoga över
ytterligare platser med introduktions- och lönebidrag. Merparten bör avse

det särskilda lönebidraget, som utnyttjas vid anställning i den privata och AU 1987/88:19
kommunala sektorn och för vilket lönesubventionen till arbetsgivare utgår
enligt en fallande skala. Nämnden bör enligt propositionen kunna disponera
45 platser per år för introduktionsbidrag och 30 platser per år med särskilt
lönebidrag. Vidare har räknats med ytterligare 15 platser hos allmännyttiga
organisationer, med tillsättningen jämnt fördelad över treårsperioden.
Kostnaderna bör få beräknas till sammanlagt 24 milj. kr.

I propositionen föreslås slutligen i detta avsnitt att Formelprodukter,
som ingår i Samhallgruppen, tillförs 20 platser till en kostnad av totalt 6
milj. kr. för treårsperioden.

I motion N54(vpk) föreslås att ytterligare lönebidragsplatser bör inrättas.

Utöver regeringens förslag bör enligt motionärerna 3 milj. kr. anvisas för 30
sådana platser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som innebär att totalt 110 nya
platser tillkommer. Vpk-motionen avstyrks därmed i denna del.

1 motion A41 (m) föreslås att ett system med flexibla lönebidrag bör prövas
på försök i Norrbotten.

Den i motionen aktualiserade frågan om försöksverksamhet med flexibla
lönebidrag har riksdagen nyligen behandlat (prop. 1987/88:100 bil. 12, AU
11, rskr. 186) och därvid hänvisat till den utvärdering av lönebidragssystemet
som pågår. Denna bör avvaktas innan beslut tas om den framtida inriktningen.
I budgetpropositionen aviserades försöksverksamhet med flexibla
lönebidrag, och AMS prövar för närvarande frågan om var dessa försök
skall bedrivas. Motion A41 bör således inte i denna del föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Särskilda jämställdhetsinsatser

1 propositionen anförs att arbetsmarknaden i Norrbottens län fortfarande
är starkt könsuppdelad. Andelen kvinnor inom jord- och skogsbruk liksom
inom gruv- och tillverkningsindustri ligger under riksgenomsnittet. Svårigheterna
för kvinnorna på arbetsmarknaden har bl.a. bidragit till en förhållandevis
stor utflyttning från länet av framför allt unga kvinnor. Mot denna
bakgrund finns det enligt propositionen anledning att öka de ansträngningar
som redan görs för att förbättra kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden
i Norrbotten.

I propositionen redovisas några projekt som syftar till att bredda kvinnors
utbildning och yrkesval. Det gäller främst olika projekt vid Teknikens
Hus och vid Tekniska högskolan i Luleå. Det föreslås också att länsarbetsnämnden
får disponera 500 000 kr. för sådana insatser som Forum för
kvinnliga forskare och kvinnoforskning initierar för att stödja och intressera
kvinnor som väljer forskarutbildning inom teknisk fakultet.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget och motiverat att särskilda
insatser görs för att bryta den starka könsuppdelningen på arbetsmarknaden
i Norrbotten. Propositionens förslag bör kunna bidra härtill och tillstyrks
därför.

2 Riksdagen 1987/88. 18 sami. Nr 19

Särskilda insatser i Arjeplogs kommun m.m.

AU 1987/88:19

1 propositionen framhålls att medel som riksdagen ställt till förfogande för
det s.k. östra Norrbottenprojektet (prop. 1987/86:100 bil. 12, AU 11, rskr.
153) i stor utsträckning utnyttjats för nytänkande och innovativa insatser i
syfte att med utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medlen söka skapa
permanent sysselsättning i ett område med ett besvärligt sysselsättningsläge.
Främjande av kompetensutveckling, köp av expertis och stöd till samordnade
insatser bl.a. för marknadsföring åt småföretag har utgjort viktiga
inslag i detta arbete. Erfarenheterna som hittills rapporterats från länet har
varit goda och motiverar, enligt utskottets mening, en ytterligare satsning.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i en skrivelse den 8 januari 1988 föreslagit
att en liknande satsning görs i Arjeplogsområdet. I propositionen anförs
att Arjeplogs kommun bör kunna utgöra kärnan i en ny insats. För detta
ändamål föreslås att totalt 15 milj. kr. anvisas att utnyttjas på samma sätt
som de medel riksdagen tidigare anvisat för utvecklingsinsatser i östra
Norrbotten. Av detta belopp bör 250 000 kr. användas för en utvärdering av
de effekter som insatsen haft. Framför allt skall en sådan utvärdering beröra
hur och i vilken utsträckning det har varit möjligt att positivt påverka sysselsättningsutvecklingen
samt belysa de samhällsekonomiska effekterna av
insatserna.

Utvecklingen i Arjeplogs och/eller Jokkmokks kommuner behandlas i
fyra motioner.

1 motion A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) ställs kravet att regeringen
utarbetar ett åtgärdsprogram för Arjeplogs och Jokkmokks kommuner.
Därvid bör inriktningen vara att åstadkomma småföretagsutveckling, ökad
satsning på turism, servicesektorn m.m.

Motioner från den allmänna motionstiden med liknande syfte är A416 av
Per-Ola Eriksson (c) och Britta Bjelle (fp) samt A464 av Paul Lestander
(vpk). 1 motion A416 föreslås att en särskild delegation tillsätts i Arjeplogs
kommun. Enligt motion A464 bör ett särskilt utvecklingsprogram tas fram
för kommunen.

Frågan om utvecklingen i Jokkmokks kommun tas också upp i motion
A475 av Claes Rensfeldt (s). Motionären pekar på kommunens stora beroende
av statens vattenfallsverk, som bör ta sitt arbetsgivaransvar för kraftverkssamhället
Porjus och Jokkmokks kommun.

Därutöver tar moderata samlingspartiet i motion A41 upp en principfråga
om huruvida denna typ av utvecklingsanslag skall riktas till enskilda
kommuner. Man anser att länsstyrelsen, inom ramen för det föreslagna
medelstillskottet på 100 milj. kr., med en friare användning jämfört med
länsanslagen också bör kunna tillgodose behovet av utvecklingsinsatser i
Arjeplogs kommun.

Utskottet anser för sin del att det är motiverat med en särskild insats i
Arjeplogs kommun. Utskottet delar inte uppfattningen i motion A41 (m) att
de föreslagna insatserna i Arjeplogs kommun innebär en ny princip för
fördelning av anslag med regionalpolitisk! syfte. Som framgår av det följande
görs motsvarande insatser för närvarande i östra Norrbotten. Utskottet

18

avstyrker därför förslaget att medelsanvisningen bör ske inom ramen förde AU 1987/88:19
i propositionen föreslagna medlen till länsstyrelsen i Norrbottens län.

Utskottet konstaterar att övriga motionärer inte har några principiella
invändningar mot de särskilda insatser som föreslås i propositionen med
inriktning på Arjeplogs kommun. Vad motionärerna pläderar för är mer
långsiktiga insatser och att dessa, enligt motionerna A39 och A475, också
bör innefatta Jokkmokks kommun.

Utskottet anser att den försöksverksamhet som hittills bedrivits i östra
Norrbotten med en friare användning av beredskapsmedel har varit motiverad
och värdefull. Den nu aktuella satsningen i Arjeplog, som ursprungligen
har föreslagits av länsstyrelsen, är grundad på de erfarenheter man
hittills har fått av denna verksamhet. Syftet är att genom bl.a. företagsutveckling
skapa permanent sysselsättning i ett område med ett besvärligt
arbetsmarknadsläge.

Enligt utskottets uppfattning överensstämmer regeringens förslag till åtgärder
i Arjeplogs kommun väl med motionärernas önskemål om mer långsiktiga
åtgärder. Utskottet vill också framhålla att propositionens förslag
innebär att Arjeplog skall utgöra kärnan i en ny satsning.

Vad gäller Jokkmokks kommun vill utskottet erinra om Vattenfalls beslut
att lokalisera verksamhet till kommunen. I detta sammanhang bör också
nämnas att den regionalpolitiska utredningen för närvarande prövar frågan
om kommuner som har utbyggd vattenkraft i ökad omfattning skall få
del av de vinster som vattenkraften ger.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen i
detta avsnitt. I sammanhanget upptagna motioner avstyrks i motsvarande
delar.

Medelsanvisningen

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad som anförs i propositionen
beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län. De i sammanhanget
behandlade motionerna har avstyrkts. Detta innebär att riksdagen
bör anvisa på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
ett reservationsanslag av 216 400 000 kr. för ändamålet. Motionerna A41
(m), A39 (c) och N54 (vpk) med yrkanden som avviker från regeringens
förslag avstyrks i konsekvens med utskottets ställningstaganden i det föregående
beträffande finansfullmaktens användning (A41), decentralisering
inom arbetsmarknadsverket (A39) och antalet lönebidragsplatser (N54).

Regionalpolitiska frågor

Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län

I propositionen föreslås ett antal regionalpolitiska åtgärder för kompetensutveckling
och allmänt näringslivsstimulerande insatser. Åtgärderna har
samlats under en ny anslagspost — Särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 193 milj. kr. för
detta ändamål. *9

För att förstärka forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå beräknas sam- AU 1987/88:19
manlagt lil milj. kr. Därvid ingår medel för utvecklingsstöd till stiftelsen
Aurorum, stöd till fyra forsknings- och utvecklingsprojekt samt stöd till att
uppföra en teknikby i anslutning till högskolan.

Förslaget till stöd för att uppföra en teknikby möter kritik i motion A4I
(m). Motionärerna anser att beslutsunderlaget är alltför knapphändigt, och
regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en närmare redovisning
av kostnader, finansiering och villkor för uthyrning etc. För att inte
försena tillkomsten av teknikbyn bör länsstyrelsen ur länsanslaget bestrida
kostnader för viss projektering m.m.

Enligt vad utskottet inhämtat har ett omfattande utredningsmaterial om
teknikbyn tagits fram av högskolan i Luleå och Luleå kommun. Förebilder
för den aktuella teknikbyn, som har arbetsnamnet Fleliopolis, finns redan i
anslutning till flertalet tekniska högskolor i landet. 1 Luleå haren högteknologisk
verksamhet i olika former vuxit fram i anslutning till högskolan och
dess resurser. Enligt utskottets mening finns det därför anledning att gå ett
steg vidare och genomföra den nu aktuella satsningen på en teknikby. Det
primära syftet med denna är att samlokalisera högteknologiska företag och
därmed ytterligare höja kompetensbasen vid och i anslutning till högskolan.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att näringslivet
tar en aktiv del i utvecklingen av Norrbottens företagsamhet. Uppförandet
av den aktuella teknikbyn bör därför ske i ett nära samspel mellan staten,
kommunen och det privata näringslivet. Därvid bör också beaktas de möjligheter
som kan finnas att skapa förutsättningar för ökad sysselsättning i
övriga delar av länet. Motion A41 bör med hänvisning till det anförda
lämnas utan åtgärd av riksdagen.

För teknikspridningsprojekt med inriktning på inlandet föreslås i propositionen
att högst 10 milj. kr. anvisas.

1 motion A41 (m) föreslås att teknikspridningsprojektet finansieras inom
ramen förde 100 milj. kr. som i propositionen föreslås bli ställda till länsstyrelsens
förfogande.

Folkpartiet anför i motion A40 att man inte ifrågasätter angelägenheten
av medlen för teknikspridning men att bedömningen av dessa åtgärdsbehov
lämpligen görs på regional nivå. Enligt motionärerna bör därför teknikspridningen,
liksom utvecklingsprogrammet för sågverks- och trämanufakturindustrin
samt insatserna för näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix,
finansieras via länsstyrelsens regionalpolitiska medel som därmed föreslås
utökade i motsvarande grad.

Teknikspridningsprogrammet kräver enligt utskottets mening vissa övergripande
bedömningar på central nivå, där det finns en samlad erfarenhet
av dessa frågor. Utskottet har ingen erinran mot den föreslagna medelsanvisningen
i detta avsnitt, och motionerna A40 och A41 bör därför i nu
aktuella delar avslås av riksdagen.

I propositionen föreslås att 10 milj. kr. avsätts för ett utvecklingsprogram
för sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbottens län. SIND har under
de senaste åren genomfört särskilda analyser av sågverksindustrin resp.
trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste länen. Analyserna har resulterat
i förslag till åtgärdsprogram, vilka kan ses som en förstärkning av det 20

ordinarie branschprogrammet. Avsikten är att insatserna skall genomföras AU 1987/88:19
av S1ND i samverkan med länsstyrelser, regionala utvecklingsfonder.

Norrlandsfonden, högskolor och Träteknikcentrum.

De av SIND redovisade åtgärdsprogrammen har legat till grund för de
förslag om regionalpolitiska insatser i norra Sverige som regeringen har lagt
fram under de senaste månaderna. I proposition 1987/88:64 begärde regeringen
medel för bl.a. särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland. Bl.a. beräknades 19 milj. kr. för ett treårigt
utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län. Medel för ändamålet har
nyligen anvisats av riksdagen på hemställan av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1987/88:14).

Det nu aktuella förslaget i proposition 1987/88:86 avser motsvarande
insatser i Norrbottens län.

1 tre motioner anförs kritiska synpunkter på regeringens förslag.

1 kommittémotion A41 (m) anförs att kostnaderna för eventuella insatser
för sågverks- och trämanufakturindustrin bör kunna rymmas inom ramen
för de av regeringen begärda särskilda regionalpolitiska medlen till länsstyrelsen
i Norrbottens län.

I kommittémotion A40 (fp) föreslås — utan att därmed angelägenheten
av åtgärder av denna typ ifrågasätts — att de av regeringen beräknade
medlen ställs till länsstyrelsens förfogande. Motionärerna anser att bedömningarna
görs bäst på regional nivå och att möjligheterna till en flexibel
användning av medlen är större där.

Vpk föreslår i partimotion N54 att insatserna höjs med 90 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag, dvs. till 100 milj. kr. Regeringsförslaget
är enligt motionärerna alltför njuggt tilltaget; det ger uttryck åt en förmodan
att regeringen anser sig kunna även framdeles acceptera nedläggning
av sågverk i Norrbotten och otillräckliga insatser för vidareförädling i dem
som drivs vidare.

Näringsutskottet, som har yttrat sig över den här aktuella frågan, anför
att man ser positivt på regeringens förslag. Enligt näringsutskottets mening
finns det starka skäl också av allmän näringspolitisk natur för ett särskilt
stöd till utvecklingen av träindustrin i de nordligaste länen. Såväl närheten
till råvaran som råvarans höga kvalitet innebär goda förutsättningar för en
långsiktigt lönsam industriell verksamhet. Till följd av branschens struktur
behövs det emellertid vissa statliga insatser för att en positiv utveckling
inom branschen skall komma till stånd.

Näringsutskottet påpekar vidare att de av regeringen föreslagna insatserna
— sammanlagt 29 milj. kr. under en treårsperiod för de fyra nordligaste
länen — inte ensamma kan få någon avgörande inverkan på branschens
utveckling. De utgör en ytterst ringa del av branschens förädlingsvärde,
som torde uppgå till omkring 2 miljarder kronor i de fyra länen. Den övervägande
delen av de resurser som krävs för branschens omställning måste
företagen själva svara för. Enligt näringsutskottets mening kan emellertid
de särskilda statliga insatserna initiera önskvärda förändringar. Med hänvisning
till det anförda anser sig näringsutskottet inte kunna biträda de
aktuella yrkandena i motionerna A41 (m) och N54 (vpk). 21

Arbetsmarknadsutskottet, som ansluter sig till näringsutskottets bedöm- AU 1987/88:19
ning i frågan, vill för egen del härutöver anföra följande. Utskottet har
ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller länsstyrelsens förmåga
att göra bedömningar på regional nivå. 1 detta fall är det dock fråga
om branscher med inbördes konkurrens. Ett behov av övergripande centrala
bedömningar är nödvändigt, och det är därför ändamålsenligt att finansiera
denna typ av branschinsatser på föreslaget sätt. Det är således enligt
utskottets mening inte påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna A40 och A4I i här aktuella delar.

Yrkandet i motion N54 (vpk) om ökade statliga insatser med 90 milj. kr.
finner utskottet inte motiverat. Företagen bör själva svara för merparten av
insatserna. När det gäller bl.a. investeringar står ordinarie regionalpolitiska
medel till förfogande i den mån aktuella förslag uppfyller de krav som ställs
för sådant stöd. Motion N54 avstyrks i den nu behandlade delen.

I propositionen föreslås särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner inom en ram av högst 27 milj. kr.

I kommittémotionerna A40 (fp) och A41 (m) föreslås samma finansiering
som beträffande insatserna för teknikspridning resp. åtgärdsprogrammet
för sågverks- och trämanufakturindustrin. Detta innebär enligt förslaget i
motion A4I att insatserna bör rymmas inom ramen förde 100 milj. kr. som i
propositionen föreslås bli ställda till länsstyrelsens förfogande. Förslaget i
motion A40 innebär att anslaget omdisponeras till det nämnda länsstyrelseanslaget.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att de föreslagna näringslivsinsatserna
bör finansieras på föreslaget sätt. Motionerna A40 och A4I i
här behandlade delar avstyrks sålunda.

Tillgången på riskkapital föreslås i propositionen bli förstärkt med 30
milj. kr. Regeringen hemställer om bemyndigande att besluta om villkoren
för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbottens län. Därmed
avses bl.a. de villkor som kan bli aktuella vid en samordning av de nu
verksamma bolagen i Norrbotten.

I kommittémotionen A41 (m) anförs att det föreslagna tillskottet av riskkapital
bör säkerställas genom ett ränte- och amorteringsfritt lån samt att
riksdagen anvisar ett anslag av 30 milj. kr. för detta ändamål. I enlighet
härmed avvisar motionärerna förslaget i propositionen att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings- och
investmentbolag i Norrbottens län.

Utskottet har i betänkande AU 1987/88:13 mer generellt behandlat ett
likartat yrkande av moderata samlingspartiet vad gäller lån till investmentbolag.
Utskottet avstyrkte därvid förslaget med hänvisning till att frågan
skall behandlas av den regionalpolitiska utredningen. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill det nu aktuella yrkandet i motion A41.

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att besluta om villkoren
för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbottens län i enlighet
med vad som begärs i propositionen. Motion A41 avstyrks i motsvarande
del.

Utskottets ställningstaganden i det föregående innebär att utskottet till -

22

styrker den begärda medelsanvisningen av 193 milj. kr. Därmed avstyrks AU 1987/88:19
förslagen i motionerna A40, A41 och N54 beträffande medelsanvisningen.

Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län

Regeringen föreslår under denna punkt att ett nytt anslag om 100 milj. kr.
förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tilldelades år 1983 totalt 200 milj. kr. för
särskilda regionalpolitiska insatser (prop. 1982/83:120, AU 24, rskr. 305).

Länsstyrelsen har i en särskild rapport redovisat hur dessa medel har använts.
I propositionen framhålls att arbetssättet medger ett aktivt och smidigt
projekt- och utvecklingsarbete.

Medel från det nya anslaget skall kunna lämnas till regionalpolitisk!
angelägna projekt i länet. Medlen skall vara ett komplement till ordinarie
stödformer. Ett prioriterat område är utbildnings- och rådgivningsinsatser
för länets småföretag. Medlen skall vidare användas till bl.a. viss kulturverksamhet,
vilket utskottet behandlat i det föregående.Enligt propositionen
ankommer det på länsstyrelsen att besluta hur medlen skall användas.

I motion A41 (m) understryks att det nya regionalpolitiska länsanslaget
till Norrbottens län bör kunna utnyttjas på ett kreativt sätt och bli en förebild
för regeländringar för de nuvarande länsanslagen. Den regionalpolitiska
utredningen bör lägga förslag i denna riktning.

Som framgått av den tidigare redovisningen föreslås i motion A40 (fp) att
anslaget C 14. ökas med 47 milj. kr. genom att C 13-anslaget minskas med
samma belopp.

Vpk föreslår i motion N54 ett riktat anslag till länsstyrelsen i Norrbotten
på 25 milj. kr. för projektet Kvinnor i Norrbotten.

I motion A431 (c) föreslås att Norrbottens län bör få en ökad andel av
länsanslaget.

Utskottet uppfattar att yrkandena ligger väl i linje med de intentioner
som anges i propositionen beträffande inriktningen av den föreslagna medelsanvändningen.
Yrkandet i motion A40 (fp) beträffande omdisponering
av medlen har utskottet tagit ställning till i det föregående. Det av vpk
föreslagna kvinnoprojektet bör kunna rymmas inom de kraftigt förstärkta
medel som kommer att stå till länsstyrelsens förfogande om riksdagen tillstyrker
utskottets förslag. Detta innebär inte att utskottet tagit ställning till
omfattningen av detta projekt. Sådana avvägningar bör det ankomma på
länsstyrelsen att göra.

Förslaget i propositionen tillgodoser också väl yrkandet i motion A431
om att en ökad andel av länsanslaget bör tilldelas Norrbottens län.

Av utskottets ställningstagande följer att utskottet med avstyrkande av
motionerna A40, A41, N54 och A431 i här aktuella delar biträder regeringens
förslag att på anslaget C 14. anvisa 100 milj. kr. på tilläggsbudget för
budgetåret 1987/88.

Lokaliseringsbidrag m.m.

I propositionen framhålls att den höga efterfrågan på regionalpolitisk! stöd
och angelägenheten av att ta till vara alla goda projekt har medfört att det

tillgängliga anslagsutrymmet för nya beslut om lokaliseringsbidrag för när- AU 1987/88:19
varande är i det närmaste förbrukat. Under innevarande budgetår har regeringen
och statens industriverk hittills beslutat om lokaliseringsbidrag och
offertstöd för ca 270 milj. kr.

Regeringen föreslår mot bakgrund av aktualiserade ansökningar om lokaliseringsstöd
— det gäller bl.a. Bolidens investeringar och flera större
projekt i Norrbotten — att riksdagen på tilläggsbudget anvisar ett anslag av
440 milj. kr. Därav beräknas högst 125 milj. kr. åtgå för aktuella projekt i
Norrbotten.

I enlighet med regeringens förslag bör det aktuella anslaget föras upp
med 440 milj. kr.

Insatser i kommuner och länsdelar

I tre motioner behandlas olika frågor och ställs krav på åtgärder med inriktning
på lokala förhållanden i enskilda kommuner eller i delar av länet.

Utskottet har i det föregående behandlat vissa arbetsmarknadspolitiska frågor
som berör Arjeplogs och Jokkmokks kommuner.

I motion A39 (c) tas upp frågan om Demografiska databasens centraler i
Pajala, Jokkmokk och Jörn. Vid dessa s.k. excerperingscentraler bearbetas
bl.a. kyrkoboksmaterial. Ett riksdagens beslut om permanentning av dessa
tre centraler skulle enligt motionärerna innebära att verksamheten vid dessa
får en fast form och möjligheter att utvecklas vidare inom en fungerande
organisation. Det skulle vidare innebära positiva effekter för de berörda
orterna och den personal som arbetar vid centralerna.

Demografiska databasen har till uppgift att registrera och bearbeta huvudsakligen
demografiska och sociala historiska data för forsknings-, utbildnings-
och arkivändamål samt att göra dessa data tillgängliga för forskare.
Demografiska databasens verksamhet, som ursprungligen startades
som ett beredskapsprojekt i Haparanda 1973, fick sin nuvarande fasta form
1978 som en särskild enhet under Umeå universitet. Demografiska databasen
leds av en styrelse med representanter för institutioner med anknytning
till verksamheten samt arbetsmarknadsmyndigheterna. Verksamheten är
förlagd till Umeå och Haparanda. Produktionsenheten med huvuddelen av
arbetsstyrkan är lokaliserad till Haparanda. I Umeå finns ledningen samt
en forsknings- och utvecklingsenhet.

Till Demografiska databasen har också knutits de tre nämnda excerperingscentralerna.
De bekostas med medel från arbetsmarknadsmyndigheterna
och drivs således som beredskapsobjekt.

Totalt finns vid Demografiska databasen ca 60 anställda, varav ett tjugotal
i Umeå. Därutöver finns vid excerperingscentralerna totalt ca 50 beredskapstjänster.

Kulturutskottet har i ett nyligen avgivet betänkande (KrU 1987/88:14)
behandlat en närliggande frågeställning om Demografiska databasens
verksamhet.

Kulturutskottet konstaterade därvid att inom ramen för dessa verksamheter
utförs uppgifter som är angelägna utifrån de intressen som resp. huvudman
har att företräda. Kulturutskottet framhöll vidare — med anled- 24

ning av ett motionsyrkande härom — att man inte var beredd förorda att AU 1987/88:19
riksdagen initierar ett utredningsarbete som går ut på att undersöka möjligheterna
att skilja verksamheten från universitetet.

Som ovan redovisats bygger verksamheten i Pajala, Jokkmokk och Jörn
på att medel utgår från länsarbetsnämnderna. När tilldelningen av beredskapsmedel
till länen av olika skäl dras ner kan detta självklart komma att
drabba verksamheter, som i likhet med här aktuella centraler är beroende
av personal, som till stor del finansieras med dessa medel. Utskottet har
inhämtat att så kan vara fallet beträffande de aktuella centralerna.

Utskottet vill mot den angivna bakgrunden stryka under betydelsen av att
utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna bedöms utifrån arbetsmarknadspolitiska
utgångspunkter. Dessa medel bör sålunda inte användas
som en basresurs för olika angelägna samhällsområden. Det framstår
som väsentligt att verksamheter av här aktuellt slag blir mindre beroende
än hittills av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Det sagda leder fram
till slutsatsen att det bör ankomma på berörda departement och myndigheter
att ta initiativ till att angelägna verksamheter i första hand finansieras
över ordinarie sakanslag.

Utskottet har inhämtat att frågan om den fortsatta verksamheten vid de
tre centralerna för närvarande prövas inom regeringskansliet. Därvid utgår
man från att olika lösningar för finansieringen av verksamheten kan komma
i fråga. Det förutsätts bl.a. att man kan ta ut avgifter för tjänster som
utförs, vilket var en utgångspunkt när verksamheten startades.

I avvaktan på resultatet av dessa överväganden bör enligt utskottets mening
arbetsmarknadspolitiska medel övergångsvis kunna användas. Utskottet
förutsätter att en långsiktig lösning av frågan snarast kommer till
stånd. Mot den angivna bakgrunden bör motionen inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten och Tornedalen föreslås i två motioner.

1 motion A431 av Per-Ola Eriksson (c) påtalas att regeringen med hjälp av
lokaliseringssamrådet och offertstödet bör åstadkomma industrietableringar
i östra Norrbotten. Regeringen bör vidare utforma ett åtgärdsprogram
för inflyttning. Åtgärder behövs också för att skapa en bättre arbetsmarknad
för kvinnorna. Slutligen föreslås ett särskilt investmentbolag för Tornedalen,
där Sverige och Finland gemensamt svarar för kapitaltillskottet.

Paul Lestander (vpk) föreslår i motion A435 att Tornedalen proklameras
som en EKO-dal och att länsstyrelsen ges i uppdrag att initiera olika åtgärder
för att Tornedalen skall kunna utvecklas till en EKO-dal.

Utskottet vill erinra om att östra Norrbotten är ett prioriterat område när
det gäller olika typer av regionalpolitiska insatser, bl.a. vad gäller lokaliseringssamrådet
och användningen av offertstöd. Övriga här aktuella åtgärdsförslag
i motionerna A431 och A435 bör lämpligen behandlas av länsstyrelsen
i den regionala utvecklingsplaneringen. Som tidigare nämnts förfogar
länsstyrelsen över betydande belopp för genomförande av projekt
m.m. Härtill kommer det resurstillskott som föreslås i propositionen. Det
finns således goda möjligheter att genomföra åtgärder som länsstyrelsen
väljer att prioritera. 1 ett sådant sammanhang kan bl.a. utredas förutsätt- 25

ningarna för ett investmentbolag av den art som föreslås i motion A431. AU 1987/88:19
Utskottet vill härutöver erinra om de särskilda utvecklingsinsatser för östra
Norrbotten som genomförs av arbetsmarknadsmyndigheterna. Riksdagen
beviljade 37,5 milj. kr. förbudgetåret 1987/88 och har nyligen beviljat samma
belopp för det kommande budgetåret.

Motionerna A431 och A435 bör med det anförda inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :A39 yrkandena 1 och 3,

1987/88:A40 yrkandena 1, 2, 8 och 9, I987/88:A41 yrkande 1 och
1987/88:A431 yrkande I,

2. beträffande försöksverksamhet med frihandel på Nordkalotten
att riksdagen avslår motion 1987/88 :A413,

3. beträffande decentralisering

att riksdagen avslår motion 1987/88:A437,

4. beträffande kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A40 yrkande 3 och 1987/

88:Ub32 yrkande 4,

5. beträffande resurserna för arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1987/88:A39 yrkande 18 i motsvarande del och 1987/

88:A41 yrkande 2,

6. beträffande resurserna för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:A41 yrkande 3,

7. beträffande starta-eget-bidrag till ungdomar inom lantbruket
att riksdagen avslår motion 1987/88 :A39 yrkande 12,

8. beträffande medelsbehov för de sysselsättningsskapande åtgärderna att

riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:A41 yrkande 4,

9. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna tidsbegränsade
ändrade användningen av starta-eget-bidraget i Norrbottens
län,

10. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna regeländringen
i fråga om rekryteringsstöd i samband med starta-eget-bidraget
i Norrbottens län,

11. beträffande ytterligare lönebidragstjänster

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:N54 yrkande 6 i motsvarande del,

12. beträffande system med flexibla lönebidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:A41 yrkande 5,

13. beträffande särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår AU 1987/88:19
motionerna 1987/88:A39 yrkande 15, 1987/88:A41 yrkandeö, 1987/

88:A416, 1987/88:A464 och 1987/88:A475,

14. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88 :A39 yrkande 18 i motsvarande
del, 1987/88:A41 yrkande 7 och 1987/88:N54 yrkande 6 i motsvarande
del till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 216 400 000 kr.,

15. beträffande forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion I987/88:A41 yrkande 8,

16. beträffande teknikspridningsprojekt

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del och 1987/

88:A41 yrkande 9,

17. beträffande utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del, 1987/

88:A41 yrkande 10 och 1987/88:N54 yrkande 8 i motsvarande del,

18. beträffande särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del och 1987/

88:A41 yrkande 11,

19. beträffande riskkapital

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1987/88:A41 yrkande 12 i motsvarande del,

20. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1987/88:A41 yrkande 12 i motsvarande
del bemyndigar regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings-
och investmentbolag i Norrbottens län i enlighet med vad som
anförts i propositionen,

21. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande
del, 1987/88:A41 yrkande 13 och 1987/88:N54 yrkande 8 i
motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 193 000 000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88:A40 yrkande II, 1987/

88:A41 yrkande 14, 1987/88:N54 yrkande 9 och 1987/88:A431 yrkande
2 till Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

23. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget till

27

statsbudgeten förbudgetåret 1987/88 — utöver vad riksdagen tidiga- AU 1987/88:19
re anvisat (AU 1987/88:14, rskr. 147) — anvisar ett reservationsanslag
av 440 000 000 kr.,

24. beträffande Demografiska databasens centraler
att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 19,

25. beträffande utvecklingsinsatser i östra Norrbotten och Tornedalen att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:A431 yrkandena 3 — 6 och
1987/88:A435.

Stockholm den 17 maj 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),

Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Inge Carlsson (s),

Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Anders G Högmark (m),

Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Erik Holmkvist (m), Görel Thurdin
(c) och Sten Söderpalm-Berndes (m).

Reservationer

1. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

De regionalpolitiska problemen i Sverige är mest accentuerade i Norrbottens
län. Det finns flera orsaker till att sysselsättningsproblemen här
blivit mest djupgående. Den förhållandevis snabba befolkningstillväxten,
som medfört att arbetskraften under flera decennier ökat snabbare än i
andra delar av Sverige, har bl.a. lett till att utflyttningen från Norrbotten
blivit särskilt märkbar.

Den ensidiga näringslivsstrukturen i Norrbotten med dominans av stora,
huvudsakligen statligt ägda industrier är en annan viktig orsak till de regionalpolitiska
problemen. Den under lång tid missgynnade privata sektorn
har inte haft förmåga att suga upp det arbetskraftsöverskott som uppkommit
genom strukturrationaliseringarna.

Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den negativa effekt som
löntagarfonderna har för Norrbottens län. Deras placeringar riktas i stor
utsträckning mot de redan starka regionerna och de största företagen.

Utskottet delar uppfattningen i motion A41 (m) att regionalpolitiken borde
bedrivas i ett långsiktigt perspektiv. Riskerna med regeringens paketpolitik
är uppenbara. Den leder dels till att anslagsnivåer och stödformer 28

varierar mellan olika län på ett sätt som inte kan motiveras utifrån de faktis- AU 1987/88:19
ka förutsättningarna, dels till att kortsiktiga valtaktiska överväganden får ta
en för stor del av de begränsade resurser som står till regionalpolitikens
förfogande.

En annan risk är att regeringen inför varje ”paket” strävar efter att göra
en överenskommelse med något storföretag. Regeringen har på detta sätt
understött dessa företags normala expansion vilken troligen hade genomförts
även utan omfattande statligt stöd.

Enligt utskottets mening kan långsiktig näringslivsutveckling i de regionalpolitiskt
svaga delarna av vårt land enbart åstadkommas genom bättre
näringslivsklimat i kombination med en hjälp till företagen att övervinna de
nackdelar som är förknippade med den geografiska lokaliseringen. Företagens
konkurrenskraft måste stärkas, vilket bäst sker genom generella kostnadssänkande
åtgärder, t.ex. nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Vad utskottet anfört om insatsernas inriktning bör med tillstyrkan av
motion A41 i denna del ges regeringen till känna.

Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1987/88:A39 yrkandena 1 och 3,1987/88:A40
yrkandena 1,2,8 och 9 samt 1987/88 :A431 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1)

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. II slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt med en förändring av regionalpolitikens
inriktning. Traditionellt har regionalpolitik handlat om att
genom kostnadsdämpande insatser överbrygga de speciella nackdelar som
avstånd och klimat skapar i vissa regioner, främst i norra Sverige. Denna
”lokaliseringspolitik” är i hög grad riktad mot traditionell tillverkningsindustri,
för vilka kostnadsrelationer kan antas vara ett viktigt argument för
val av etableringsorter. ^

Som framhålls i motion A40 (fp) handlar emellertid regionalpolitik inte
bara om traditionella, kostnadsdämpande styrmedel. Behovet ökar nu av
en mer utvecklingsinriktad regionalpolitik, som syftar till att skapa sådana
fysiska, sociala och kulturella miljöer att kreativitet och nyskapande stimuleras.
En sådan politik är främst långsiktigt verkande, och den innebär att
en rad sektorer vid sidan om den snävt ”regionalpolitiska”, såsom utbildning,
kultur och kommunikationer, får en strategisk roll för den regionala
utvecklingen. I detta sammanhang bör de små och medelstora företagens
betydelse, inte minst för Norrbottens utveckling och framtid, understrykas.

Vid sidan om dessa insatser kommer enligt utskottets mening även en
politik för att möta enskilda kriser att krävas under en överskådlig framtid. 2S

Enligt utskottets mening finns det behov av en genomgripande utvärde- AU 1987/88:19
ring av krispolitikens genomförande och uppläggning. Detta behov aktualiseras
ytterligare av den nu aktuella propositionen. Riksdagen har under de
senare åren fattat beslut om en rad ”paket” till olika landsändar. Till dessa
kommer särskilda insatser beslutade av regeringen. ”Paketen” har haft skilda
inriktningar, byggt på olika organisationsformer och riktat sig mot skilda
typer av regionala problem. Det torde med andra ord i dag finnas god
grund för en jämförande analys eller utvärdering av dem. Av särskild vikt är
att ”paketens” effekter utvärderas i ett jämförande perspektiv, att förarbetet
inför dem studeras och att rekommendationer framförs rörande deras fortsatta
inriktning och relation till övrigt regionalpolitisk! arbete. Dessa frågor
bör behandlas av den regionalpolitiska utredningen.

Relationen mellan ”paketpolitiken” och övrig, mer kontinuerlig, regionalpolitisk
verksamhet aktualiseras i samband med den föreliggande propositionen.
Utskottet konstaterar att inget resonemang om detta förs i propositionstexten,
trots att vissa insatser — till dessa hör några av de arbetsmarknadspolitiska
— sannolikt knappast är att se som ”extraordinära”
satsningar på Norrbotten.

Speciellt i den situation av arbetskraftsbrist vi i dag upplever kan ”paketpolitik”,
där alternativ till denna finns, vara till direkt nackdel för utvecklingsarbetet.
Flera av de insatser som föreslås — icke minst vad gäller högskolan
— inbegriper rekrytering till Norrbotten av kvalificerad personal.

Eventuella rekryteringsproblem underlättas knappast av att utvecklingsinsatserna
beslutas stötvis i stället för mer kontinuerligt.

Utskottet vill med instämmande i motion A41 (fp) avslutningsvis framhålla
vikten av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna framöver endast
bör gälla stödområde A, och innefatta all icke-offentlig verksamhet. Utskottet
vill också i detta sammanhang aktualisera kravet att sysselsättningsstödet
bör återinföras i stödområde C.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A40 i denna del anfört bör ges
regeringen till känna. Övriga i detta sammanhang behandlade motioner
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkandena I, 2, 8
och 9 samt med avslag på motionerna 1987/88: A39 yrkandena 1 och
^ 3, 1987/88:A41 yrkande I och 1987/88:A431 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. I)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion A39 (c) har utvecklingen i samhället under efterkrigstiden,
framför allt under 1960- och 1980-talen, inneburit en allt starkare
centralisering av befolkning, bebyggelse, näringsstruktur och service.

30

Detta har medfört att skillnaderna i levnadsförhållanden mellan olika delar AU 1987/88:19
av landet ökat. Den politiska inriktningen har förstärkt koncentrationen
inom näringslivet, både vad avser produktionsstruktur och maktfunktioner.

Enligt utskottets mening är avfolkningen av Norrbotten och då särskilt
inlandet och malmfälten allvarlig utifrån många aspekter. Kvinnounderskottet
i glesbygdskommunerna har blivit allt mer besvärande. Denna utveckling
är beroende av en ensidig näringsstruktur med allt större svårigheter
för kvinnorna att få arbete. Dynamiken i utflyttningsområdena minskar
och bygden utarmas.

Länets befolkningstal understiger nu kraftigt den målsättning som en
enig riksdag lade fast i 1981/82 års regionalpolitiska beslut. Den inomregionala
befolkningsutvecklingen är än mer besvärande.

Propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län
har tvingats fram genom riksdagens beslut. Den är en nödvändig följd av
regeringens förda koncentrationspolitik. Propositionen fullföljer dock inte,
enligt utskottets mening, riksdagens intentioner. Propositionen saknar nytänkande.
I stället handlar det om kortsiktiga åtgärder och punktvisa insatser.
En del av förslagen i propositionen är dessutom tidigare presenterade
för riksdagen.

Förslagen i propositionen berör enbart en begränsad del av länet, främst
Luleåregionen. Utskottet har inget att erinra mot att resurserna för forskning
och utbildning förstärks. Det är dock otillräckligt för att situationen
för de sämst ställda länsdelarna skall förbättras. Likaså har regeringen helt
utelämnat åtgärder som kan stimulera utvecklingen av den mindre företagsamheten,
jordbruket, servicesektorn m.m.

Utskottet delar uppfattningen i motion A39 (c) att det behövs ett decentralistiskt
synsätt med nytänkande, okonventionella lösningar och mer generella
insatser på olika områden för att heta Norrbotten skall utvecklas.

Den negativa befolkningsminskningen i flera av länets kommuner måste
hejdas och vändas. Detta förutsätter ett breddat näringsliv och fler arbetstillfällen.
Det krävs inte bara stopp för utflyttningen från dessa kommuner
utan även en stor inflyttning till de områden som minskat mest om de skall
kunna utvecklas.

Utskottet förutsätter att regeringen fullföljer riksdagens beslut från våren
1987 och återkommer med ett mera offensivt förslag. Sådana satsningar är
nödvändiga för att lindra verkningarna av den ”tredje vägens” ekonomiska
politik — en politik som varit starkt koncentrationsdrivande. Propositioner
med särskilda ”paket” måste betraktas som ”brandkårsutryckningar” betingade
av nödvändigheten att i efterhand försöka ”reparera” de skador en
felaktigt förd politik orsakat.

För att skapa ett livskraftigt Norrbotten behövs också en levande landsbygd,
inte bara några expansiva länscentra. Det krävs därför att landsbygden
får sin rättmätiga del av de statliga insatserna som satsas på utveckling
och infrastruktur. En utveckling av landsbygden förutsätter en helhetssyn
på planeringen av infrastruktur, bebyggelse, service, kulturutbud m.m. De
mindre kommunerna samt landsbygdsdelarna i Norrbotten behöver en ny -

31

etablering av företag för att åstadkomma en mer differentierad arbetsmark- AU 1987/88:19
nåd.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A39 och A431 i aktuella
delar anfört om insatsernas inriktning och omfattning bör ges regeringen
till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks i tillämpliga
delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A39 yrkandena 1
och 3 och 1987/88 :A431 yrkande I samt med avslag på motionerna
1987/88:A40 yrkandena I, 2, 8 och 9, och I987/88:A41 yrkande I
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1,
motiveringen)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som pås. 10
börjar med ”Utskottet vill” och på s. 11 slutar med ”med problemen” bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis betona att utvecklingen i Norrbotten i hög
grad är beroende av statens stora ägarandel av skogar, malmer, vattenkraft
och mark i länet. Statens roll i länet förstärks av de stora statliga företagsenheterna,
såsom LKAB, ASSI, SSAB, Domänföretagen och Statsföretag.

Om dessa företag maximalt hade utnyttjats för att ge fler jobb och bredda
produktprogrammen skulle utvecklingen i Norrbotten ha länkats in i andra
banor än för närvarande. I stället för att använda dessa statliga företag för
en offensiv näringspolitik går regeringens nuvarande politik ut på en uppluckring
av banden med den nuvarande ägaren. Vissa delar av SSAB har till
exempel redan sålts ut. Någon ansats att använda löntagarfonderna eller
AP-fonderna som ett offensivt instrument inom den statliga företagssektorn
har inte heller märkts hittills.

Den tekniska utvecklingen i kombination med otillräcklig förädling har
lett till drastiska personalnedskärningar inom de statliga företagen. Vidare
har den nedskärningspolitik gentemot kommuner och landsting, som regeringen
bedrivit med argumentet att bekämpa underskotten i statens budget,
hårt drabbat kvinnorna i Norrbottens län. I regeringspropositionen saknas
helt ett program eller något initiativ för att bryta nuvarande tendenser i
fråga om kvinnornas arbetsmarknad.

Grundproblemet för Norrbotten är att regeringspolitiken inte syftar till
att styra industriinvesteringar till utsatta regioner. Det privata näringslivet
visar ointresse för Norrbotten och de vinstmiljarder som för närvarande
storföretagen håvar in, investeras inte i någon nämnvärd grad i Norrbotten
eller andra regionalpolitisk! utsatta regioner. Därför anser utskottet, som
vpk tidigare påpekat, att riksdag och regering måste ha styrmedel för att
styra företagens investeringar, vilket är en nödvändighet för att skapa en
positiv framtid för Norrbotten.

De förslag som framförs i propositionen godtas av utskottet. De föreslag- 32

na åtgärderna är emellertid otillräckliga. Utskottet utgår därför från att AU 1987/88:19
regeringen går vidare och utformar en regional strategi för utveckling av
Norrbotten. Med det anförda bör de i sammanhanget behandlade motionerna
lämnas utan bifall.

5. Decentralisering (mom. 3)

Lars Ove Hagberg (vpk) anser

dels au den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Det i” och
slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Som anförs i vpk-motionen A437 har den offentliga förvaltningen i huvudsak
koncentrerats till Stockholm. Den har där vuxit i takt med att den
kapitalistiska makten och produktionsapparaten behövt ett förfinat nät av
offentliga tjänster för sin effektivitet. Norrbotten är ett län dit lokalisering
av statlig förvaltning borde riktas i omfattande grad. Länet har rikets högsta
arbetslöshet. Uppbyggnaden av näringslivet har företrädesvis skett inom
basindustrierna. En utvecklad offentlig sektor öppnar nya möjligheter till
arbete även för kvinnor.

Beträffande följande delar av den statliga förvaltningen bör prövas en
omlokalisering till Norrbottens län: den centrala rennäringsadministrationen,
ytterligare uppgifter från naturvårdsverket till fjällenheten i Jokkmokk,
postgirokontoret och transportrådets transportstödsektion. Inom teleområdet
finns också en rad möjligheter som bör prövas.

Vad utskottet anfört om decentralisering av statliga verksamheter bör
med tillstyrkan av motion A437 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande decentralisering

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A437 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv
(mom. 4)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
ansluter” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att det räder bred enighet om att offentligt kulturstöd
skall utgå till verksamhet av hög kvalitet. Utskottet vill emellertid understryka
att kvalitetsprincipen måste gälla även i fråga om de här aktuella
resurserna. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion
Ub32 i aktuell del som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
tillgodoses också yrkandet i motion A40.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv 33

3 Riksdagen 1987/88. 18 samt. Nr 19

att riksdagen med bifall till motion l987/88:Ub32 yrkande 4 samt AU 1987/88:19

med anledning av motion 1987/88:A40 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv
(mom. 4)

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
ansluter” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande
lydelse:

I propositionen är det främst kulturyttringar med lokal anknytning som
ges stöd. Utskottet vill understryka vikten av sådana satsningar. Utveckling
av lokalt anknuten kultur har sannolikt en viktig mobiliserande roll i den
regionala utvecklingen. Däremot är det mer tveksamt om kulturyttringar
med mer snäv regional eller lokal anknytning kan spela någon rekryterande
roll till regionen. För detta krävs att ett kulturutbud av mer allmän karaktär
finns att tillgå. Utskottet vill understryka vikten av att fortsatta satsningar
på kultur i Norrbotten även inbegriper sådana yttringar, vilka kan förväntas
underlätta rekrytering av personal till regionen.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A40 i denna del anfört bör ges
regeringen till känna. Därmed tillgodoses även yrkandet i motion Ub32.

dets att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A40 yrkande 3 samt med
anledning av motion 1987/88:Ub32 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Resurserna för arbetsförmedlingen (mom. 5)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med motion A41 (m) att behov av ökade resurser
för arbetsförmedlingen inledningsvis bör lösas genom omdisponering
av de betydande resurser som länsarbetsnämnden och länets arbetsförmedlingar
totalt förfogar över. Det står regeringen fritt att vid ett senare tillfälle
återkomma till riksdagen då dessa möjligheter är uttömda.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A4I i denna del samt med avstyrkan
av motion A39 i här behandlad del anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande resurser för arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 2, med

anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på 34

motion 1987/88:A39 yrkande 18 i motsvarande del som sin mening AU 1987/88:19
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Resurserna för arbetsförmedlingen (mom. 5)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning att det behövs särskilda
medel för att förstärka arbetsförmedlingens personalresurser. I propositionen
föreslås en utökning med 30 årsarbetskrafter under en treårsperiod till
en kostnad av 17,4 milj. kr. Som framhålls i motion A39 (c) skulle dessa
pengar få större effekt om de används till småföretagsutveckling och offensiva
närings- och regionalpolitiska åtgärder. Förstärkningen av arbetsförmedlingens
personalresurser bör i stället finansieras genom en neddragning
av de centrala resurserna inom arbetsmarknadsverket.

Vad utskottet anfört bör med tillstyrkan av motion A39 i denna del ges
regeringen till känna. Motion A41 avstyrks i denna del.

dels ali utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande resurserna för arbetsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 18 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1987/88:A41 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Resurserna för arbetsmarknadsutbildningen (mom. 6)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan inte etableringen av ett dotterbolag i Kiruna
och eventuellt uppkommande utbildningsbehov vara ett skäl för riksdagen
att anslå ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildning. Företaget måste
självt se över sin budget och av sina medel avdela de resurser det finner
rimligt för detta ändamål.

I övrigt instämmer utskottet i behovet av utbildningsinsatser där en
mångfald av utbildningsgivare kan engageras. Det finns anledning att särskilt
framhålla behovet av datautbildning för småföretagen. När det slutligen
gäller finansieringen anser utskottet att erforderliga medel bör tas ur
finansfullmakten.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A41 i denna del anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande resurserna för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 3 samt med 35

anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger AU 1987/88:19
regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Starta-eget ersättning till ungdomar inom lantbruket
(mom. 7)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De areella näringarna har stor betydelse för sysselsättningen i Norrbottens
län. Möjligheterna att behålla befolkningen på landsbygden och därmed
upprätthålla en fungerande samhällsservice är i hög grad beroende av
utvecklingen inom jord- och skogsbruket.

Kostnadskrävande investeringar och dålig lönsamhet i jordbruket medför
att nyrekryteringen till denna näring har minskat. Ungdomarna söker
sig till andra yrken eller tvingas flytta. Detta inger ytterligare oro för jordbruksnäringens
framtid.

För att stimulera en nödvändig nyetablering och generationsväxling
inom jordbruket bör även jordbrukarna komma i åtnjutande av den hjälp
och det stöd som erbjuds nystartande i andra näringar. Som framhålls i
motion A39 (c) bör starta-eget ersättningen även komma ungdomar inom
lantbruket till del.

Detta bör med tillstyrkan av motion A39 i denna del ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande starta-eget ersättning till ungdomar inom lantbruket
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A39 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Medelsbehov för de sysselsättningsskapande åtgärderna
(mom. 8)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”När det” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utifrån det underlag som redovisas i propositionen är det enligt utskottets
mening inte möjligt att på tre års sikt bedöma skäligheten av redovisat
medelsbehov. För att undvika onödigt dröjsmål bör det ankomma på regeringen
att finansiera erforderliga åtgärder med snar igångsättning via finansfullmakten
och därefter återkomma till riksdagen då medelsbehovet
för kommande budgetår bättre kan överblickas. Detta bör med tillstyrkan
av motion A41 i aktuell del ges regeringen till känna.

de/satt utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsbehov för de sysselsättningsskapande åtgärderna -

36

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande4samt med AU 1987/88:19
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Ytterligare lönebidragstjänster (mom. 11)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion N54 (vpk) finns i Norrbotten ca 12 000 förtidspensionerade,
varav hälften på grund av arbetsbrist. Antalet arbetshandikappade
är stort och utskottet föreslår därför ytterligare 30 lönebidragsplatser
för att i viss mån förbättra situationen. Vad utskottet med tillstyrkan av
motion N54 i denna del anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ytterligare lönebidragstjänster

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 6 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. System med flexibla lönebidrag (mom. 12)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

delsalt den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det är självklart att människor med olika handikapp särskilt hårt utsätts
för de påfrestningar som den norrbottniska arbetsmarknaden framöver kan
få vidkännas. Det är angeläget att dessa människor får ett aktivt och helhjärtat
stöd från såväl medmänniskor som från de offentliga organen.

Som framhålls i motion A41 (m) bör ett system med flexibla lönebidrag
för arbetshandikappade införas. Inför kommande budgetår föreslår regeringen
i budgetpropositionen att en försöksverksamhet med flexibla lönebidrag
skall inledas i två län. Utskottet anser att regeringen bör göra Norrbottens
län till försöksområde.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande system med flexibla lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A41 yrkande 5 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m. (mom. 13)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

37

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet AU 1987/88:19

anser” och på s. 19 slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag om medel till Arjeplogs
kommun för särskilda utvecklingsinsatser att en ny princip införs i
regionalpolitiken. Denna typ av utvecklingsanslag har tidigare varit förbehållna
länsstyrelserna. Vad gäller utvecklingen i enskilda kommuner måste
det också för framtiden finnas möjligheter för länsstyrelserna att väga olika
inomregionala intressen och utvecklingsförutsättningar mot varandra.

Utskottet förordar därför att länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för
det av regeringen föreslagna medelstillskottet på 100 milj. kr. med en friare
användning jämfört med länsanslagen också tillgodoser behovet av utvecklingsinsatser
i Arjeplogs kommun.

Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion A41 i denna del bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m.

att riksdagen med bifall till motion I987/88:A41 yrkande 6 samt med
avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1987/88:A39 yrkande 15, 1987/88:A4I6, 1987/88:A464 och 1987/

88:A475 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m. (mom. 13)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga för att vända
utvecklingen i Arjeplogs kommun. Vad som behövs är mer långsiktiga näringspolitiska
åtgärder, vilket framhålls i motion A39 (c).

Gruvnäringen är den helt dominerande delen inom näringslivet. Situationen
för gruvnäringen är emellertid bekymmersam i ett långsiktigt perspektiv.
Som framhålls i motion A416 (c, fp) är det nödvändigt att redan nu
påbörja planeringsinsatser för att kunna skapa långsiktiga alternativ till
gruvverksamheten.

För Jokkmokks kommun är situationen också bekymmersam trots den
vattenkraft som produceras inom kommunen. De åtgärder som vidtagits för
att skapa alternativ när vattenkraftens utbyggnad är avslutad har hittills
varit otillräckliga. Därför bör på motsvarande sätt som för Arjeplogs kommun
och östra Norrbotten särskilda insatser göras i Jokkmokk.

Enligt utskottets mening bör regeringen utarbeta ett offensivt åtgärdsprogram
för Arjeplogs och Jokkmokks kommuner. Därvid bör inriktningen
vara att åstadkomma småföretagsutveckling, ökad satsning på turism, servicesektorn
m.m. Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motionerna A39 i

denna del och A416 bör ges regeringen till känna. 38

Därmed tillgodoses också motionerna A464 och A475. Motion A41 av- AU 1987/88:19
styrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A39 yrkande 15 och
1987/88:A416, med anledning av dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1987/88:A464 och 1987/88:A475 samt med avslag
på motion 1987/88:A41 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

17. Särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m. (mom. 13)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Gruvdriften svarar för en mycket betydande del av sysselsättningen i
Arjeplogs kommun. Läggs den ned behövs en stor samlad insats för att
möta det nya läget i kommunen. Utskottet delar uppfattningen i motion
A464 (vpk) att det krävs en långsiktig planering för att bygga upp verksamheter
som kan ersätta gruvindustrin i Arjeplogs kommun.

Med utgångspunkt från riktlinjerna i motion A464 bör ett utvecklingsprogram
tas fram för Arjeplogs kommun. Vad utskottet med tillstyrkan av
motion A464 anfört bör ges regeringen till känna. Övriga här aktuella motioner
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Arjeplogs
kommun m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A464, med anledning av
propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1987/88:A39 yrkande 15, 1987/88:A41 yrkande 6, 1987/88:A416 och
1987/88: A475 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

18. Medelsanvisningen till anslaget
Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län (mom.
14)

Under förutsättning av bifall tilt reservationerna 8, 10, 12 och 15

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”lönebidragsplatser (N54)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående som sin mening redovisat dels att ett eventuellt
behov av ökade resurser för arbetsförmedlingen bör lösas genom 35

omdisponeringar, dels att behovet av särskilda insatser avseende arbets- AU 1987/88:19
marknadsutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder bör finansieras
via finansfullmakten. De särskilda insatserna i Arjeplogs kommun bör finansieras
inom ramen för det föreslagna extra länsanslaget. Det sagda leder
till att riksdagen med tillstyrkan av motion A41 i denna del bör anvisa på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 ett reservationsanslag
av 31 650 000 kr. Motionerna A39 och N54 avstyrks i aktuella delar.

dets att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 7
samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1987/88:A39 yrkande 18 i motsvarande del och 1987/

88:N54 yrkande 6 i motsvarande del till Arbetsmarknadspolitiska insatser
i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 31 650 000 kr.

19. Medelsanvisningen till anslaget
Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län (mom.

14)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”lönebidragsplatser (N54) ” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerpartiets förslag att arbetsförmedlingens
personalresurser förstärks genom omfördelning av resurser
från AMS. Detta innebär en besparing av 17,4 milj. kr. i förhållande till
propositionens förslag. Det aktuella anslaget bör med tillstyrkan av motion
A39 i denna del således föras upp med 199 milj. kr. Motionerna A41 och
N54 avstyrks i här aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A39 yrkande 18 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88:A41 yrkande 7 och 1987/

88:N54 yrkande 6 i motsvarande del till Arbetsmarknadspolitiska insatser
i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 199 000 000 kr.

20. Medelsanvisningen till anslaget
Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län (mom.
14)

Under förutsättning av bifall till reservation 13
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”lönebidragsplatser (N54)” bort ha följande lydelse:

40

Utskottet har tidigare i detta betänkande tillstyrkt att ytterligare 30 löne- AU 1987/88:19
bidragsplatser inrättas för handikappade i Norrbottens län. Kostnaden
härför beräknas till 3 000 000 kr. En motsvarande uppräkning bör — med
tillstyrkan av motion N54 i denna del — således ske av den i propositionen
föreslagna medelsanvisningen. Motionerna A39 och A41 avstyrks i nu aktuella
delar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 6 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88 :A39 yrkande 18 i motsvarande
del och 1987/88:A41 yrkande 7 till Arbetsmarknadspolitiska
insatser i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 219 400 000 kr.

21. Forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå (mom. 15)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Vad gäller förslaget till stöd till en s.k. teknikby i Luleå kan det konstateras
att det beslutsunderlag regeringen presenterar i propositionen är minst
sagt knapphändigt. Detta gör det omöjligt för utskottet att ta ställning till
förslaget. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en närmare
redovisning av kostnader, finansiering och villkor för uthyrning etc. För att
inte försena tillkomsten av teknikbyn bör länsstyrelsen ur länsanslaget kunna
bestrida kostnader för viss projektering m.m.

Vad utskottet anfört bör med tillstyrkan av motion A41 i denna del ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 8 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Teknikspridningsprojekt (mom. 16)

Anders G. Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

delsaW. den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Teknikspridningsprogrammet
kräver” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör de i propositionen redovisade teknikspridningsprojekten
finansieras inom ramen för de 100 milj. kr. som föreslås bli
ställda till länsstyrelsens förfogande. Vad utskottet med bifall till motion 41

A4I i denna del anfört bör ges regeringen till känna. Motion A40 avstyrks i AU 1987/88:19
aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande teknikspridningsprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A4I yrkande 9, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Teknikspridningsprojekt (mom. 16)

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Teknikspridningsprogrammet
kräver” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A40 (fp) att behovet av insatser
för teknikspridning lämpligen bör bedömas på regional nivå. Av detta följer,
med tillstyrkan av motion A40 i denna del, att föreslagna medel (10 milj.
kr.) bör tillföras det särskilda anslaget till länsstyrelsen i Norrbottens län.

Motion A41 avstyrks i aktuell del. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande teknikspridningsprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1987/88:A4I yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Utvecklingsprogram för sågverks- och
trämanufakturindustrin (mom. 17)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet,
som" och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Det redovisade förslaget om 10 milj. kr. till ett utvecklingsprogram för
sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbottens län bör enligt utskottets
mening kunna rymmas inom ramen för det i propositionen föreslagna
extra länsanslaget. Vad utskottet anfört innebär att motion A41 tillstyrks i
denna del samt att motionerna A40 och N54 i motsvarande delar avstyrks.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utvecklingsprogram för sågverks-och trämanufakturindustrin att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:A4I yrkande 10, med

anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på 42

motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del och 1987/ AU 1987/88:19
88:N54 yrkande 8 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

25. Utvecklingsprogram för sågverks- och
trämanufakturindustrin (mom. 17)

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet,
som” och slutar med "aktuella delar” bort ha följande lydelse: Utvecklingsinsatserna

för sågverks- och trämanufakturindustrin bör, såsom
framhålls i motion A40 (fp), lämpligen administreras på regional nivå.

Med tillstyrkan av motion A40 i denna del bör således de för ändamålet
angivna medlen överföras till det särskilda länsanslag som föreslås i propositionen.
Övriga i detta sammanhang behandlade motioner bör avslås av
riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1987/88:A41 yrkande 10 och 1987/

88:N54 yrkande 8 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

26. Utvecklingsprogram för sågverks- och
trämanufakturindustrin (mom. 17)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

delszAl den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Yrkandet i”
och slutar med "behandlade delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion N54 (vpk) att väsentligt större
insatser än de regeringen föreslår behövs för att utveckla sågverksnäringen i
Norrbotten. För att hindra ytterligare nedläggning av sågverk samt för att
öka förädlingsgraden bör ytterligare 90 milj. kr. satsas på utveckling av
sågverksnäringen i Norrbotten. Vad utskottet med tillstyrkan av motion
N54 i denna del anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 8 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande
del och 1987/88:A41 yrkande 10 som sin mening ger regering till
känna vad utskottet anfört. 43

27. Särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna, AU 1987/88:19
Gällivare och Kalix kommuner (mom. 18)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det föreligger behov av
särskilda insatser i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner. Detta bör emellertid
kunna ske inom ramen för det i propositionen föreslagna extra länsanslaget.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Motion A40
avstyrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 11, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del som sin mening
ger regering till känna vad utskottet anfört.

28. Särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner (mom. 18)

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att särskilda insatser behöver
göras i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner. Erforderliga medel
härför bör emellertid tillföras det i propositionen föreslagna nya anslaget
till länsstyrelsens disposition. Där finns den bästa kompetensen när det
gäller här aktuella insatser. Med tillstyrkan av motion A40 (fp) i denna del
bör således medlen omdisponeras och tillföras det tidigare nämnda länsstyrelseanslaget.
Motion A41 avstyrks i aktuell del. Vad utskottet anfört bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna,
Gällivare och Kalix kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1987/88:A41 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29. Riskkapital (mom. 19)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

44

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet AU 1987/88:19

har” och slutar med ”motion A41” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottet skäl att förorda den finansieringslösning som
föreslås i motion A41. Utskottet föreslår därför att riksdagen till regionalt
investmentbolag i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A41 i denna del anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande riskkapital

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
samt med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 12 i motsvarande
del till Riskkapital på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationanslag av 30 000 000 kr.

30. Bemyndigande för regeringen att besluta om villkoren
för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbotten
(mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 29

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker" och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen till regionalt investmentbolag
i Norrbottens län anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000
kr. samt bemyndigar regeringen att utgiva ett under fem år ränte- och amorteringsfritt
lån. Av detta följer att utskottet inte biträder regeringens förslag
att bemyndiga regeringen att besluta om villkor för stöd till utvecklings- och
investmentbolag i Norrbottens län.

Vad utskottet i anslutning till motion A4I i denna del anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A41 yrkande 12 i
motsvarande del avslår propositionens förslag om bemyndigande
för regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings- och
investmentbolag i Norrbottens län.

31. Medelsanvisningen till Särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2!. 22. 24. 27 och 29

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottets

45

ställningstaganden” och på s. 23 slutar med ”beträffande medelsanvisning- AU 1987/88:19
en” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslagen i motion A41 (m)
beträffande bl.a. forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå samt finansieringen
av teknikspridning, branschinsatser och vissa kommuninriktade insatser.
Av dessa ställningstaganden följer att riksdagen med bifall till den
moderata motionen A41 till anslaget Särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
bör anvisa ett reservationsanslag av 46 milj. kr. Motionerna A40 och N54
avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet vill i detta sammanhang slutligen instämma i vad som anförs i
motion A41 om bristfälligheten i propositionens underlagsmaterial. Inför
ett beslut av den omfattning det här är fråga om bör riksdagen tillhandahållas
ett väl underbyggt, genomarbetat underlag. Utskottet utgår från att så
blir fallet i framtiden.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A41 yrkande 13
samt dels med avslag på propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del och 1987/

88:N54 yrkande 8 i motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.

32. Medelsanvisningen till Särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 25 och 28

Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottets
ställningstaganden” och på s. 23 slutar med ”beträffande medelsanvisningen”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i motion A40 (fp) beträffande
finansieringen av insatserna för teknikspridning, programmet för
sågverks- och trämanufakturindustrin och de allmänna medlen för utveckling
av näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix. Utskottet ifrågasätter inte
angelägenheten av de nämnda åtgärderna, men vill betona att bedömningarna
här görs bäst på regional nivå där möjligheten till en flexibel användning
av medlen är större. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall
till motion A40 samt med avslag på motionerna A41 och N54 till anslaget
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
146 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 10 i
motsvarande del samt med avslag på dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1987/88:A4I yrkande 13 och 1987/88:N54 46

yrkande 8 i motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska insatser i AU 1987/88:19
Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 146 000 000 kr.

33. Medelsanvisningen till Särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 26
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottets
ställningstaganden” och på s. 23 slutar med ”beträffande medelsanvisningen”
bort ha följande lydelse:

1 enlighet med utskottets ställningstagande beträffande ett utvecklingsprogram
för sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbotten bör anslaget
Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län räknas upp med
90 milj. kr. Detta innebär att utskottet med tillstyrkan av motion N54 till det
nämnda anslaget på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 283 000 000 kr. Motionerna A40 och
A41 avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 8 i
motsvarande del samt med avslag på dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1987/88:A40 yrkande 10 i motsvarande del
och 1987/88:A41 yrkande 13 till Särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten fö r budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 283 000 000 kr.

34. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län
(mom. 22)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
uppfattar” och slutar med ”budgetåret 1987/88” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till motion A41 (m) understryka vikten av att
länsstyrelsen betydligt friare än hittills kan utnyttja det s.k. länsanslaget.

Utskottet förutsätter att det nya anslaget med friare användning kan utnyttjas
på ett kreativt sätt och bli en förebild för regeländringar för de nuvarande
länsanslagen. Den regionalpolitiska utredningen bör lägga förslag i denna
riktning. Vad utskottet med tillstyrkan av motion A41 i denna del anfört
bör ges regeringen till känna. Övriga här upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen

A. med bifall till propositionen i motsvarande del, samt med avslag
på motionerna 1987/88:A40 yrkande 11, 1987/88:N54 yrkande 47

9 och 1987/88:A43I yrkande 2 till Särskilda regionalpolitiska medel AU 1987/88:19
till länsstyrelsen i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000
kr.

B. med bifall till motion 1987/88 :A41 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens användning.

35. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län
(mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 32
Elver Jonsson och Isa Halvarsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
uppfattar” och slutar med ”budgetåret 1987/88” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att stödverksamheten så långt möjligt bör administreras
decentraliserat. Många åtgärder vad gäller företagsutveckling, teknikspridning
m.m. hanteras bäst via det s.k. länsanslaget, där länsstyrelsen har frihet
att själv göra prioriteringar och avgöranden. Det är på denna nivå kunskaperna
om lokala förhållanden och närheten till problemen är som störst.

Mot denna bakgrund är det positivt att flera av de åtgärder regeringen
föreslår utarbetats i samråd med länsmyndigheterna, och att särskilda regionalpolitiska
medel avsätts till länsstyrelsen i Norrbottens län.

Utskottet har tidigare med tillstyrkan av motion A40 (fp) framhållit att
vissa förslag i Norrbottenspropositionen bäst skulle hanteras på regional
nivå. Det gäller tre poster under rubriken C 13: de allmänna medlen för
teknik och kunskapsspridning (10 milj. kr.), de allmänna medlen för särskilda
insatser för näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix (27 milj. kr.) och
utvecklingsprogrammet för sågverks- och trämanufakturindustrin (10 milj.
kr.).

Utskottet föreslår därför med tillstyrkan av motion A40 i denna del att de
nämnda medlen, sammantaget 47 milj. kr., tillförs anslaget Särskilda regionalpolitiska
medel till länsstyrelsen i Norrbottens län, som därmed utökas
till 147 milj. kr.

dels au utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A40 yrkande 11,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1987/88:A4I yrkande 14,1987/88:N54yrkande9och
1987/88:A431 yrkande 2 till Särskilda regionalpolitiska medel till
länsstyrelsen i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 147 000 000 kr.

36. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län
(mom. 22)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet 48

uppfattar” och slutar med ”budgetåret 1987/88” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion N54 (vpk) att det behövs särskilda AU 1987/88:19

riktade insatser för kvinnors arbete och kultur. En framtidstro behöver
skapas vad gäller Norrbotten som en utvecklingsbar provins även för kvinnor.

Utskottet anser därför med tillstyrkan av motion N54 i denna del att
länsstyrelsen bör tilldelas 25 milj. kr. för ett projekt som bör benämnas
”Kvinnor i Norrbotten”. Medlen bör användas till kulturaktiviteter och för
att initiera förbättringar av arbetsmarknaden för kvinnor i Norrbotten.

Av det anförda framgår att anslaget Särskilda regionalpolitiska medel till
länsstyrelsen i Norrbotten bör föras upp med 125 milj. kr.

Övriga i detta sammanhang behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 9,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1987/88:A40 yrkande 11, 1987/88:A41 yrkande 14
och 1987/88 :A431 yrkande 2 till Särskilda regionalpolitiska medel till
länsstyrelsen i Norrbottens län på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 125 000 000 kr.

37. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten och Tornedalen
(mom. 25)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 26 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Den i motion A435 föreslagna satsningen på omvandling av Tornedalen
till en EKO-dal bör enligt utskottets mening prövas ingående. Länsstyrelsen
i Norrbottens län bör därför få i uppdrag att initiera olika åtgärder för
att Tornedalen skall kunna utvecklas i denna riktning. De exempel på åtgärder
som anges i motion A435 är väl ägnade att läggas till grund för ett sådant
utvecklingsprogram. Vad utskottet med tillstyrkan av motion A435 anfört
bör ges regeringen till känna. Motion A431 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utvecklingsinsatser i östra Norrbotten och Tornedalen att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:A435 samt med avslag
på motion 1987/88:A431 yrkande 3—6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Decentralisering (mom. 3)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpalm-Berndes (alla m)
anför:

De utlokaliseringar som den socialdemokratiska regeringen under sena -

4 Riksdagen 1987/88. 18 sami. Nr 19
Rättelse: S. 55 blank på grund av tekniskt missöde

re tid tagit initiativ till har byggt på utomordentligt dåligt underlag. Detta AU 1987/88:19
gäller också de nu aktuella lokaliseringarna till Norrbotten.

Enligt vår mening är det väsentligt att klargöra efter vilka riktlinjer som
arbetet med lokalisering av statlig verksamhet skall drivas. Strävan till decentralisering
måste i första hand underordna sig de krav som verksamheten
i sig ställer. Det innebär att omlokalisering av statlig verksamhet ej bör
komma i fråga då den föranleder ökade kostnader och effektivitetsförluster
som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.

Vi vill i detta sammanhang erinra om utskottets ställningstagande i AU
1987/88:13 där det framhålls att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet
eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna
överväganden i olika avseenden. Det gäller utöver de mer övergripande
regionalpolitiska aspekterna förutsättningarna att behålla eller rekrytera
kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, de
medflyttandes möjligheter till arbete etc. Det är också angeläget att besluten
föregås av information till och samråd med den berörda personalen.

I stället för utlokalisering av centrala verk och myndigheter finns det
anledning att decentralisera genom att sprida beslutsfattandet i olika frågor.
Den viktigaste decentraliseringen är givetvis att i högre utsträckning ge
de enskilda människorna ökat inflytande över sina egna aktiviteter. En
decentralisering inom den offentliga förvaltningen, som innebär att fler
beslut kan fattas på lägre nivå, bidrar till att minska avståndet mellan beslutsfattande
myndighetspersoner och de enskilda individerna.

2. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. (mom. 23)

Anders G Högmark, Erik Holmkvist och Sten Söderpaim-Berndes (alla m)
anför:

Regeringen föreslår riksdagen att under innevarande budgetår anvisa ytterligare
440 milj. kr. till lokaliseringsbidrag. Det innebär att regeringen när
det återstår några månader av budgetåret på tilläggsbudget föreslår ett belopp
som innebär mer än en fördubbling av det ursprungliga anslaget. Vi
finner det anmärkningsvärt att regeringen utan riksdagens hörande träffar
överenskommelser som kräver så omfattande anslagsökningar. Riksdagen
har därmed kommit att ställas inför fullbordat faktum.

Den ökade åtgången av lokaliseringsbidrag kan till stor del härledas till
det s.k. Bolidenpaketet som innebär långtgående löften om statliga insatser,
bl.a. 314 milj. kr. i lokaliseringsbidrag. Vi har tidigare ställt oss kritiska till
regeringens överenskommelser med olika storföretag. Regeringen har på
detta sätt understött dessa företags normala expansion som troligen hade
genomförts även utan ett omfattande statligt stöd. Även om investeringsförutsättningarna
för gruvdrift skiljer sig från förutsättningarna för tiliverkningsföretag
finns det likväl anledning att ställa sig tveksam till denna typ
av paketöverenskommelser.

3. Demografiska databasens centraler (mom. 24)

Kersti Johansson och Görel Thurdin (båda c) anför: 50

Vi delar uppfattningen i motion A39 (c) att Demografiska databasens centraler
i Pajala, Jokkmokk och Jörn bör permanentas. Centralerna skulle

därigenom få en fast form och stora möjligheter att utvecklas vidare inom AU 1987/88:19
en fungerande organisation. En permanentning innebär också förbättrade
förutsättningar för framtida planering och möjligheter att satsa på en fortsatt
utveckling av verksamheten. Det skulle även innebära positiva effekter
för de berörda orterna och den personal som arbetar vid centralerna.

Vi vill understryka utskottets ställningstagande att en långsiktig lösning
av frågan snarast skall komma till stånd. Om så inte blir fallet måste frågan
på nytt tas upp till behandling i riksdagen.

51

Kulturutskottets yttrande BnigaT788'19

1987/88:9 y

om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län m.m. (prop. 1987/88:86 bil. 8)

Till arbetsmarknadsutskottet

Kulturutskottet har beslutat att yttra sig till arbetsmarknadsutskottet över
proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län m.m., bilaga 8, C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i
Norrbottens län i vad avser kulturverksamhet (s. 55-56). Kulturutskottet har
vidare beslutat att yttra sig till arbetsmarknadsutskottet över motionerna
1987/88:Ub32 yrkande 4 av Birgitta Rydle m.fl. (m) och 1987/88:A40
yrkande 3 av Elver Jonsson m.fl. (fp), vilka motioner väckts med anledning
av propositionen, samt att - om arbetsmarknadsutskottet medger det -överlämna motionerna i nämnda delar till arbetsmarknadsutskottet.

Kulturutskottet vill här nämna att kulturministern i propositionen, bilaga
4, avsnittet 5 (s. 31-32), närmare utvecklar sin syn på kultur och regional
utveckling.

Utskottet

I propositionen föreslås i här aktuell del att under ett nytt anslag på
statsbudgeten särskilda regionalpolitiska medel - 100 milj. kr. - anvisas till
länsstyrelsen i Norrbottens län. Industriministern anför att flera av de förslag
som länsstyrelsen i en skrivelse den 8 januari 1988 till regeringen prioriterat -däribland förslag om resurser för regional och lokal kulturverksamhet - bör
kunna genomföras med medel från anslaget. Industriministern hänvisar till
vad kulturministern anfört i propositionen om kulturens roll i ett regionalt
utvecklingsperspektiv och inriktningen av kulturprojekt som syftar till att
medverka i ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete.

I det åsyftade avsnittet hänvisar kulturministern till att han i propositionen
om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland redovisat sin syn på kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv
(prop. 1987/88:64 bil. 2 s. 35). Som utgångspunkt för förslag om
att ställa särskilda medel till förfogande för en försöksverksamhet med syfte
att stimulera kulturverksamhet i Bergslagen och Jämtlands län angavs bl.a.
att ett aktivt kulturliv och en god kulturmiljö bör ses som viktiga resurser i
kampen mot avflyttning, arbetslöshet och stagnation. Riksdagen har nyligen
bifallit regeringens förslag i bl.a. denna del (KrU 1987/88:3y, UbU 1987/88:9,
rskr. 1987/88:211).

I den nu aktuella propositionen anför kulturministern följande (s. 31).

52

Enligt min bedömning finns mycket goda förutsättningar för konstruktiva
kultursatsningar också i Norrbottens län. I samverkan mellan länsstyrelsen,
landstinget och länsarbetsnämnden pågår ett särskilt projekt med målet att
utveckla former och metoder för insatser inom kulturområdet och för att
kunna värdera betydelsen av sådana insatser. Länsstyrelsen har också till
regeringen redovisat utvecklingsprojekt inom eller i samarbete med kultursektorn.
De har alla det gemensamt att de har sin upprinnelse i lokala
erfarenheter och behov samt i länets historia och tradition. Utmärkande för
projekten är också strävan att kombinera kultur och turism, framhävandet av
samverkan mellan professionella och ideella krafter samt betoningen på
ungdomars medverkan. Denna inriktning ligger väl i linje med vad jag
anförde om inriktningen av en kultursatsning i den tidigare nämnda
propositionen. Detsamma gäller i fråga om förankringen i t.ex. bildningsförbundens
och hembygdsrörelsens verksamhet.

Kulturministern framhåller att, eftersom länsstyrelsen bland de prioriterade
projekten i sin skrivelse den 8 januari 1988 föreslagit 10 milj. kr. till lokal
kulturverksamhet, han räknar med att kulturprojekt motsvarande dem i
Bergslagen och Jämtlands län kommer till stånd också i Norrbottens län inom
ramen för länsstyrelsens medel. Han betonar att de projekt som kommer i
fråga för stöd måste ha goda förutsättningar att ge de efterfrågade utvecklingseffekterna.

1 motion Ub32 (m) framhålls att den av regeringen förutsatta satsningen på
kulturprojekt mäste utformas så att stödet främjar kulturverksamhet inom
flera olika områden som t.ex. konst, musik, musei- och teaterverksamhet.
Vidare framhålls att endast verksamhet som syftar till en hög kvalitet bör
komma i fråga för stöd (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att det av
propositionen framgår att det stöd som kan bli aktuellt på kulturområdet är
avsett för en utveckling inom olika kulturområden. Motionärernas synpunkter
står därför inte i motsättning till regeringens förslag. Utskottet vill i
sammanhanget peka på vikten av att resurserna används för satsningar som
innebär att lokalt kulturliv och kulturutbud stimuleras. Projekt som får stöd
måste syfta till ett deltagande av olika grupper. Stöd bör kunna utgå både till
insatser av amatörer och professionella och till sådana där de båda grupperna
samverkar. Det råder bred enighet om att offentligt kulturstöd skall utgå till
verksamhet av hög kvalitet, och utskottet förutsätter att kvalitetsprincipen
kommer att gälla även i fråga om de här aktuella resurserna. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är inte erforderlig.

1 motion A40 (fp) framhålls att utveckling av lokalt anknuten kultur
sannolikt har en viktig mobiliserande roll i den regionala utvecklingen.
Däremot är det mer tveksamt om kulturyttringar med mer snäv regional eller
lokal anknytning kan spela någon rekryterande roll till regionen. För detta
krävs att ett kulturutbud av mer allmän karaktär finns att tillgå, anför
motionärerna. De vill understryka vikten av att fortsatta satsningar på kultur
i Norrbotten även inbegriper sådana yttringar, vilka kan förväntas underlätta
rekrytering av personal till regionen.

Enligt utskottets mening är det inte möjligt att i här aktuellt avseende göra
en skillnad mellan olika slag av kulturinsatser. Ett av skälen härtill är vad som
anförts i det föregående av innehåll att kvalitet måste prägla alla kulturinsat -

AU 1987/88:19

Bilaga 1

53

ser. Vidare vill utskottet framhålla att det i den tidigare nämnda propositionen
om bl.a. kulturinsatser i Bergslagen och Jämtlands län framhålls att ett
vitalt kulturliv och en god kulturmiljö är viktiga faktorer för etablering inom
näringsliv och rekryteringen av personal (s. 26). Det nu aktuella regeringsförslaget
har samma inriktning som förslaget i nämnda proposition och det
sagda bör självfallet vara en utgångspunkt även för satsningarna i Norrbotten.
För att kulturlivet på en ort skall vara livskraftigt krävs det bl.a. att det
har en god lokal förankring samtidigt som det förmår att engagera även andra
människor än ortens egna invånare. Utskottet kan således inte finna annat än
att motionens syfte i denna del kan bedömas bli tillgodosett genom förslaget i
propositionen. Motion A40 yrkande 3 avstyrks således.

Då det gäller innehållet i propositionen i här aktuell del vill utskottet också
hänvisa till vad utskottet anförde i sitt yttrande till utbildningsutskottet över
propositionen om bl.a. kulturinsatser i Bergslagen och Jämtlands län (KrU
1987/88:3 y s. 3). Kulturutskottet framhöll bl.a. att det är av vikt att det sker
en utvärdering av stödinsatserna.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen i aktuell del och
avstyrker de båda motionsyrkandena.

Stockholm den 28 april 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s). Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia
Pettersson (s). Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa (s). Kerstin
Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk). Mats O Karlsson (s), Margareta
Fogelberg (fp). Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf (m).

Avvikande mening
Kulturstödets användning

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet vill" och slutar
med "inte erforderlig" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ( = utskottet 9 rader) grupperna samverkar. Det råder bred
enighet om att offentligt kulturstöd skall utgå till verksamhet av hög kvalitet,
och utskottet vill understryka att kvalitetsprincipen måste gälla även i fråga
om de här aktuella resurserna. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med bifall till motionsyrkandet (motion Ub32 yrkande 4) som sin mening ge
regeringen till känna.

AU 1987/88:19

Bilaga 1

54

Näringsutskottets yttrande
1987/88:6 y

om utvecklingsinsatser för sågverks- och
trämanufakturindustrin i Norrbottens län

Till arbetsmarknadsutskottet

Till näringsutskottet har hänvisats delar av motioner som har väckts med
anledning av proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska åtgärder i
Norrbottens län m.m. Flertalet av ifrågavarande motionsyrkanden behandlas
av näringsutskottet i betänkandet NU 1987/88:38. Två yrkanden avser
emellertid ett utvecklingsprogram försågverks- och trämanufakturindustrin
i länet som enligt förslag i propositionen (bilaga 8 littera C) skall finansieras
av medel för regional utveckling. Propositionen i denna del har hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet. För att möjliggöra en mera samlad behandling av
ärendet överlämnar därför näringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet -under förutsättning av dess medgivande - de två motionerna i angivna delar.

Motionerna

De motioner som överlämnas är följande:

1987/88:N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (8) att
riksdagen beslutar anslå 90 000 000 kr. till branschinsatser för sågverksnäringen
i Norrbotten.

1987/88:A41 av Alf Wennerfors m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (10) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående utvecklingsinsatser för sågverks- och trämanufakturindustrin
i Norrbottens län.

Bakgrund

Sågverksindustrin i de fyra nordligaste länen

Statens industriverk (SIND) gjorde år 1986 en särskild studie av sågverksindustrin
i de fyra nordligaste länen. Av studien framgår bl.a. följande.

Enligt sågverksinventeringen år 1984 fanns då totalt 736 sågverk i de fyra
länen. SIND:s analys omfattar dock endast de 86 sågverk som hade en
produktion av minst 5 000 m3 om året. Av dessa verk var 24 belägna i
Norrbottens län. Produktionen vid de 86 verken uppgick till totalt ca 2,9
miljoner m3, varav 824 000 m3 i Norrbottens län. Knappt en fjärdedel av
produktionen i de fyra länen vidareförädlades. Exportandelen uppgick till

AU 1987/88:19

Bilaga 2

55

70 %, vilket var högre än riksgenomsnittet. Sågverken beräknades sysselsätta
omkring 5 000 personer i den direkta verksamheten, varav ca 1 600 i
Norrbottens län. Andelen av industrisysselsättningen i de fyra länen var ca
7 cr. - Det bör påpekas att det rådde högkonjunktur för sågverksindustrin är
1984. Därefter har branschens situation försämrats, och ett antal sågverksnedläggningar
har genomförts eller aviserats.

I SIND:s studie anförs att det från regionalpolitisk synpunkt är naturligt att
sågverksindustrin i Norrland förläggs till inlandet. Bl.a. hänvisas till närheten
till råvaran, den relativt arbetskraftsintensiva produktionen och möjligheten
till rationell produktion i relativt små enheter. Emellertid är sågverken i de
fyra länen till stor del lokaliserade till kustregionen. Som ett hinder för
utvecklingen av sågverksindustrin i inlandet anges den marknadsmässigt
begränsade tillgången på sågtimmer. I Norrbottens och Västerbottens län är
konkurrensen om råvaran mycket hård, och inlandssågverken har genomsnittligt
sämre betalningsförmåga för sågtimmer än de vid kusten belägna
verken.

Enligt SIND:s studie är en omställning till en mer kund- och ändamålsanpassad
produktion nödvändig för att de norrländska sågverkens konkurrenskraft
skall stärkas. Omställningen betecknas emellertid som en besvärlig
och riskfylld process för sågverken; flertalet verk saknar tillräcklig kompetens
såväl hos företagsledningen som på den produktionstekniska sidan. En
följd härav är att utvecklingen går långsammare än vad som vore önskvärt. I
de fyra länen har länsmyndigheterna och de regionala utvecklingsfonderna
engagerat sig i olika utvecklingsprojekt med inriktning på att öka vidareförädlingen.

I SIND:s studie föreslås en avsevärd ökning av insatserna på området. Ett
treärsprogram omfattande insatser av ca 20 milj. kr. om året under tre år
skisseras. Medlen skall användas för forsknings- och utvecklingsprojekt
samt för kvalitets- och produktutveckling. Statens finansieringsandel av ett
sådant program anges till i genomsnitt 50 %, dvs. 30 milj. kr. under en
treårsperiod. Härutöver föreslås kraftigt ökade insatser för förbättrad
torkning, som betecknas som en grundförutsättning för vidareförädlingen.
Av en beräknad total investering av 200 milj. kr. för om- och nybyggnad av
trätorkningsanläggningar under en treårsperiod föreslås staten tillskjuta
hälften.

Trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste länen

En motsvarande studie av trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste länen
genomfördes av SIND år 1987. Av studien framgår bl.a. följande.

Trämanufakturindustrin sysselsatte år 1985 ca 3 100 personer i de fyra
länen. Sysselsättningen hade då sedan år 1980 minskat med ca 1 200
personer. Huvuddelen av minskningen hänförde sig till delbranscherna
trähustillverkning och byggnadssnickerier. I Norrbottens län var minskningen
inte så kraftig som i de övriga tre länen; år 1985 uppgick antalet sysselsatta
till ca 960, jämfört med ca 1 100 år 1980.

Branschen består till största delen av små företag. Detta gäller i särskilt
hög grad i norra Sverige. Antalet företag är där ca 230. varav drygt hälften i

AU 1987/88:19

Bilaga 2

56

Norrbottens län. Produktionen är till övervägande del inriktad på byggsektorn.

Trots en omfattande nedläggning av företag är produktiviteten låg. SIND
räknar med att ca 30 % av de sysselsatta arbetar i företag som är klart
nedläggningshotade.

SIND:s studie innefattar också ett åtgärdsprogram. Detta program har
som mål att branschens lönsamhet skall förbättras sä att 500 av de hotade
arbetstillfällena kan räddas. Åtgärderna utgörs av stöd till bl.a. exportsamverkan.
produktutveckling och design, utbildning samt rekrytering av
kompetent personal. Det förutsätts att företagen skall satsa egna medel i viss
utsträckning. Behovet av kompletterande statliga medel bedöms av SIND till
11,25 milj. kr. om året under tre år.

Statligt stöd till den träbearbetande industrin

Särskilda branschfrämjande åtgärder, branschprogram, har sedan början av
1970-talet satts in i syfte att dels förhindra en alltför snabb sysselsättningsminskning
inom vissa branscher, dels utveckla de livskraftiga delarna av resp.
bransch. Ett sådant program för den träbearbetande industrin inleddes
budgetåret 1972/73. Insatserna omfattade till en början möbel-, trähus- och
snickeriindustrierna och avsåg främst utbildningsåtgärder, konsultverksamhet.
omställningsfrämjande åtgärder och kollektiva exportfrämjande
åtgärder.

År 1979 uppdrog regeringen åt SIND att utreda frågan om ökad
vidareförädling inom sågverksindustrin. Resultatet av uppdraget redovisades
i rapporten (SIND 1980:16) Sågverkens vidareförädling - en omvärldsanalys.
Rapporten utmynnade i förslag om ett branschprogram för sågverksindustrin
med syfte att stödja och stimulera omställningsprocessen mot ökad
vidareförädling.

Pä grundval av SIND:s förslag utvidgades branschprogrammet för den
träbearbetande industrin fr.o.m. budgetåret 1983/84 till att omfatta även
åtgärder för sågverksindustrin (prop. 1982/83: HK) bil. 14 s. 42. NU 1982/
83:34). Som motiv angavs bl.a. att en sådan satsning skulle ge nya
möjligheter för mindre och medelstora sågverk i bl.a. Norrlands inland att
överleva och utvecklas. Den del av anslaget till branschfrämjande åtgärder
som beräknades för programmet för den träbearbetande industrin ökades
från 8 milj. kr. till ca 14 milj. kr.

Under de följande budgetåren har tilldelningen av medel till SIND:s
branschprogram varit i huvudsak oförändrad. Dessutom har SIND av
regionalpolitiska medel satsat ytterligare några miljoner kronor om äret pä
kompletterande åtgärder för sågverks- och trämanufakturindustrin inom det
regionalpolitiska stödområdet.

Inom detta område lämnas också lokaliseringsstöd i form av bidrag och län
till enskilda företag för investeringar. Omfattningen av detta stöd varierar
starkt. Enligt uppgift från SIND beviljades under budgetåret 1986/87 stöd till
företag inom träindustrin i de fyra länen med 122 milj. kr. i form av bidrag
och med 35 milj. kr. i form av lån. Härav gick 26 milj. kr. resp. 20 milj. kr. till
företag i Norrbottens län.

AU 1987/88:19

Bilaga 2

57

Vidare lämnas stöd til! forskning och utveckling inom träindustrin av
styrelsen för teknisk utveckling (STU). Träteknik har under senare år varit
ett prioriterat område för STU. Stödet från STU gäller till stor del insatser av
direkt betydelse för sågverksindustrin och har som ett av sina viktigaste mål
att främja införandet av avancerad teknik även i de mindre sågverkens
produktion. Stödet lämnas huvudsakligen som bidrag til! ett program för
kollektiv forskning inom TräteknikCentrum i Stockholm med filialer i bl.a.
Skellefteå. Enligt löpande avtal om finansiering av programmet under
treårsperioden 1985/86—1987/88 uppgår den statliga insatsen till ca 19 milj.
kr. om äret. vilket motsvarar ca 47 % av den totala kostnaden för
programmet. Förhandlingar pågår om en förlängning av avtalet. Därtill
kommer att STU budgetåret 1986/87 startade två nya s.k. ramprogram för
kunskapsutveckling - Produktionsteknik i träindustrin och Trä och fukt -som avser insatser av 15-20 milj. kr. under en femårsperiod. Härutöver
lämnas också visst stöd til! individuella utvecklingsprojekt.

Näringsutskottet har årligen behandlat frågor om insatser för sågverksindustrin
i samband med behandlingen av anslaget till branschfrämjande
åtgärder. Sedan är 1984 har ett antal motioner (m, fp) om en avveckling av
branschprogrammen avstyrkts. Näringsutskottet har likaledes avstyrkt motioner
(vpk) om väsentligt ökade insatser för vidareförädling inom sågverksindustrin.
Senast skedde detta år 1987 med understrykande av att statens
bidrag till utvecklingen inom en bransch bör utgöra endast ett komplement
till branschens egna insatser (NU 1986/87:30 s. 65). - Företrädarna i
näringsutskottet för resp. partier har reserverat sig till förmån för motionerna.
vilka dock har avslagits av riksdagen.

Näringsutskottet

Av den tidigare redogörelsen framgår att statligt stöd i olika former sedan ett
antal år har lämnats för att främja strukturanpassningen inom såväl
sågverksindustrin som den träbearbetande industrin i övrigt. Motiven för
detta stöd har varit flera. Träindustrin har allmänt sett stor betydelse för
landets ekonomi och svarar för en betydande del av de totala exportinkomsterna.
Branschen ger mänga arbetstillfällen, särskilt i glesbygder och mindre
orter. Till följd av branschstrukturen saknar många företag möjligheter att
själva åstadkomma den nödvändiga anpassningen till ändringar i marknadsförhållanden
och produktionsteknik.

Det statliga stödet lämnas i form av dels allmänt branschstöd genom
statens industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU), dels
regionalpolitiskt stöd till företag inom stödområdena. Också det allmänna
stödet har, trots att det gäller branschen i déss helhet, enviss regionalpolitisk
inriktning.

SIND har under åren 1986 och 1987 genomfört särskilda analyser av
sågverksindustrin resp. trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste länen.
Behovet av ytterligare statliga insatser för att främja utvecklingen av dessa
branscher har av SIND beräknats till sammanlagt ca 21 milj. kr. om året
under tre är. vartill kommer stöd till investeringar i torkningsanläggningar.
Åtgärdsprogrammen kan ses som en förstärkning av det ordinarie

AU 1987/88:19

Bilaga 2

58

branschprogrammet. Avsikten är att insatserna skal! genomföras av SIND i
samverkan med länsstyrelser, regionala utvecklingsfonder. Norrlandsfonden.
högskolor och TräteknikCentrum.

De av SIND redovisade åtgärdsprogrammen har legat till grund för de
förslag om regionalpolitiska insatser i norra Sverige som regeringen har lagt
fram under de senaste månaderna. I proposition 1987/88:64 (bil. 5) begärde
regeringen medel för bl.a. särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland. Bl.a. beräknades 19 milj. kr. för ett
treårigt utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i
Västernorrlands. Jämtlands och Västerbottens län. Medel för ändamålet har
nyligen anvisats av riksdagen på hemställan av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1987/88:14).

Det nu aktuella förslaget i proposition 1987/88:86 avser motsvarande
insatser i Norrbottens län. Behovet av statliga medel beräknas till högst
10 milj. kr. för en treårsperiod. Finansieringen avses ske från ett nytt anslag
till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

I de två motioner som har hänvisats till näringsutskottet avvisas regeringens
förslag frän motsatta utgångspunkter. Kostnaderna för eventuella
insatser för sågverks- och trämanufakturindustrin bör kunna rymmas inom
ramen för de av regeringen begärda särskilda regionalpolitiska medlen till
länsstyrelsen i Norrbottens län, anförs det i motion 1987/88:A41 (m). I
motion 1987/88:N54 (vpk) föreslås däremot att insatserna höjs med 90 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 100 milj. kr. Beloppet
10 milj. kr. under en treårsperiod är enligt motionärernas mening alltför
njuggt tilltaget; de ger uttryck åt en förmodan att regeringen anser sig kunna
även framdeles acceptera nedläggning av sågverk i Norrbotten och otillräckliga
insatser för vidareförädling i dem som drivs vidare.

Utvecklingsprogrammet för sågverks- och trämanufakturindustrin berörs
också i motion 1987/88:A40 (fp), som har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.
I motionen föreslås-utan att därmed angelägenheten av åtgärder av
denna typ ifrågasätts - att de av regeringen beräknade medlen ställs till
länsstyrelsens förfogande. Motionärerna anser att bedömningarna görs bäst
på regional nivå och att möjligheterna till en flexibel användning av medlen
är större där.

Näringsutskottet ser positivt på regeringens förslag. Enligt utskottets
mening finns det starka skäl också av allmän näringspolitisk natur för ett
särskilt stöd till utvecklingen av träindustrin i de nordligaste länen. Såväl
närheten till råvaran som råvarans höga kvalitet innebär goda förutsättningar
för en långsiktigt lönsam industriell verksamhet. Till följd av branschens
struktur behövs det emellertid vissa statliga insatser för att en positiv
utveckling inom branschen skall komma till stånd.

Näringsutskottet vill päpeka att de av regeringen föreslagna insatserna -sammanlagt 29 milj. kr. under en treårsperiod för de fyra nordligaste läneninte
ensamma kan få någon avgörande inverkan på branschens utveckling.
De utgör en ytterst ringa del av branschens förädlingsvärde, som torde uppgå
till omkring 2 miljarder kronor per är i de fyra länen. Den övervägande delen
av de resurser som krävs för branschens omställning måste företagen själva
svara för. Enligt näringsutskottets mening kan emellertid de särskilda statliga

AU 1987/88:19

Bilaga 2

59

insatserna initiera önskvärda förändringar.

Av det sagda följer att näringsutskottet inte biträder de tvä aktuella
yrkandena i motionerna 1987/88:A41 (m) och 1987/88:N54 (vpk).

Näringsutskottet saknar anledning att kommentera vad som sägs i motion
1987/88: A40 (fp) om finansieringen av de föreslagna utvecklingsinsatserna.

Stockholm den 3 maj 1988
Pa näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp). Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö(s), Sten
Svensson (ni). Birgitta Johansson (s). Åke Wictorsson (s). Gudrun Norberg
(fp). Per Westerberg (m). Bo Finnkvist (s). Per-Ola Eriksson (c). Jörn
Svensson (vpk). Reynoldh Furustrand (s). Sven-Åke Nygärds (s). Lars
Ahlström (m) och Leo Persson (s).

Avvikande meningar

1. Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser att den
avslutande delen av yttrandet, fr.o.m. det stycke som börjar med "Näringsutskottet
ser", bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning är selektiva statliga insatser till stöd
för en viss bransch principiellt betänkliga, bl.a. därför att de alltid medför
risk för konkurrenssnedvridning och felaktig allokering av resurser. 1 den
män de särskilda förhallandena i regionen anses motivera statliga insatser för
sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbottens län bör dessa insatser
beslutas på regional niva, dvs. av länsstyrelsen. Därigenom skapas vissa
garantier för en riktig prioritering av de statliga insatserna för utveckling av
näringslivet inom regionen. Näringsutskottet noterar att liknande synpunkter
framförs i den till arbetsmarknadsutskottet hänvisade motionen 1987/
88:A40 (fp).

Näringsutskottet anser alltså att det saknas behov av särskilda medel till ett
av SIND administrerat program för träindustrin i Norrbottens län. Av det
sagda följeratt näringsutskottet avstyrker motion 1987/88:N54(vpk) i berörd
del. Motion 1987/88:A41 (ni) tillstyrks däremot i motsvarande del.

2. Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den avslutande delen
av yttrandet, fr.o.m. det stycke som börjar med "Av det", bort ha följande
lydelse:

Även om näringsutskottet anser att ökade statliga insatser för sågverksoch
trämanufakturindustrin i Norrbottens län kan vara motiverade är det
enligt utskottets mening olämpligt att särskilda medel för ändamålet ställs till
SlND:s förfogande. Näringsutskottet instämmer alltså i vad som anförs i den
till arbetsmarknadsutskottet hänvisade motionen 1987/88:A40 (fp) om att
länsstyrelsens resurser för regionalpolitiska insatser bör ökas i motsvarande

AU 1987/88:19

Bilaga 2

60

mån. Såsom påpekas i denna motion görs bedömningarna bäst på regional
nivå.

1 viss mån liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:A41 (m).
Motionen avstyrks emellertid i denna del. då motionärerna inte synes räkna
med någon ökning av länsstyrelsens resurser. Också motion 1987/88:N54
(vpk) avstyrks i berörd del.

3. Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet som börjar med
"Näringsutskottet ser" och slutar med "och 1987/88:N54 (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är de av regeringen föreslagna insatserna
för sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbottens län helt otillräckliga,
särskilt såvitt gäller sågverken. I ett antal utredningar har SIND visat på
behovet av kraftfulla åtgärder för att öka vidareförädlingen inom sågverksindustrin.
Behovet är föranlett av bl.a. den ökande bristen på sågvirke, som
särskilt i de nordligaste länen redan har lett till ett antal sägverksnedläggningar.

SIND:s förslag till åtgärdsprogram för de fyra nordligaste länen omfattar
kompletterande statliga insatser under en treårsperiod dels för sågverksindustrin
med 10 milj. kr. om året. dels för trämanufakturindustrin med ca
11 milj. kr. om äret. dvs. med sammanlagt ca 63 milj. kr. under perioden.
Regeringens förslag - inkl. de av riksdagen redan beslutade insatserna i
Västernorrlands. Jämtlands och Västerbottens län - innebär insatser av
endast 29 milj. kr. SIND:s förslag om ytterligare stöd till investeringar i
trätorkningsanläggningar med 100 milj. kr. under treårsperioden har inte
ens kommenterats i propositionen.

Näringsutskottet bedömer, med instämmande i vad som anförs i motion
1987/88:N54 (vpk), att behovet av särskilda statliga insatser för träindustrin i
Norrbottens län uppgår till KM) milj. kr. under en treårsperiod. De medel
som anvisas för regionalpolitiska insatser i länet bör därför enligt näringsutskottets
mening räknas upp i enlighet härmed. Nämnda motion tillstyrks
alltså i berörd del. Motion 1987/88:A41 (m) i motsvarande del avstyrks
däremot.

AU 1987/88:19

Bilaga 2

61

-ä

■ ■

_ k:' .'£ä«i'£-T-:jA Hilivi /-i'.;;: iöUtfA ; ;

■ ‘C'f' -' i- .': : - -Vf)-- ■■■■I ''-i'-" ; ;i* '■■• ■ .

'-t.'-'.;‘ v - '.v:V-, ■;-Pä’? ,fV . fcf

;

- s

•i" / :'•■.•> : ' 1 - -’ . ’■ ' ««.'« '**

.

: • • ' ■

.• •: ;• ... :. , •;. ; • ■: r ■ ■ • : ■

. . ■ -. . " " ■ - - . r-.; ' ■' • ' ■ .. .

; ■i ••}) ;■ il' h ■:■ :.1, v

. . ■• .-) ■ > ' . . .. - <• •

*/ . ■ ... /:

... <

■ X >1

f -i* ■■

• :M..

. V •

	H- - &■
' ? •*'*,} i i- ; .	*..1. ' i' .
, t ' .	.
	'>■■■ ; V’ ' :/[■> ,
► lr.1*^' '
;l i1? *'	■ :• : -i- vJiy .•, •'
	■ » ■
■ •' ■ r ■ : ’
,
•	i ■ ■.. i'i ■ • i/
	-
••
. ■ i:	.

'

?■ .

V :r .

>• V- -

■-$% /-V

Svenskt Tryck Stockholm 1988